Bet. 2001/02:LU3

Lagutskottets betänkande

2001/02:LU3

Revisorer

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och

tillsyn i revisionsverksamhet. I propositionen

föreslår regeringen en ny revisorslag. Lagförslaget

innehåller en definition av begreppet

revisionsverksamhet samt därutöver ett flertal

nyheter som bl.a. syftar till att garantera

revisorers och revisionsverksamhetens oberoende.

Vidare klargörs Revisorsnämndens befogenheter att

öva tillsyn över revisorer och revisionsbolag. Den

nya revisorslagen och vissa ändringar av främst

följdkaraktär i andra lagar, bl.a. aktiebolagslagen,

föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Vidare behandlar utskottet Riksdagens revisorers

förslag till riksdagen (1999/2000:RR11) angående

Revisorsnämnden jämte en med anledning av förslaget

väckt motion med förslag om att Revisorsnämndens

verksamhet helt eller delvis skall privatiseras.

Därutöver behandlas en under den allmänna

motionstiden år 2001 väckt motion som gäller ett

visst villkor i Revisorsnämndens föreskrifter för

godkännande och auktorisation av revisorer.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

lagförslag samt avslår Riksdagens revisorers förslag

och de båda motionerna. Därutöver föreslår utskottet

på eget initiativ en viss följdändring i

försäkringsrörelselagen.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Frågan om privat tillsyn

Riksdagen avslår motion 1999/2000:L22.

Reservation 1 (m)

2. Propositionen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) revisorslag (2001:000),

b) lag om ändring i revisorslagen (2001:000),

c) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

d) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

e) lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

f) lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

g) lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet,

h) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

i) lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

3. Försäkringsrörelselagen

Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3

framlagda förslaget till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713).

4. Riksdagens revisorers förslag

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag.

Reservation 2 (m)

5. Villkor för godkännande och

auktorisation

Riksdagen avslår motion 2000/01:L307.

Reservation 3 (c)

Stockholm den 1 november 2001

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja

Linderborg (v), Marianne Carlström (s), Christel

Anderberg (m), Rune Berglund (s), Henrik S Järrel

(m), Nikos Papadopoulos (s), Marina Pettersson (s),

Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell

Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv

(s), Viviann Gerdin (c), Raimo Pärssinen (s), Anders

Sjölund (m) och Amanda Agestav (kd).

2001/02

LU3

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Bestämmelser om revison i aktiebolag finns i 10 kap.

aktiebolagslagen (1975: 1385). Av dessa bestämmelser

följer att ett aktiebolags årsredovisning och

bokföring samt styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning fortlöpande skall granskas

av en eller flera revisorer (1 och 2 §§). Revisorn

skall efter varje räkenskapsår lämna en revisions-

berättelse till bolagsstämman där resultatet av

granskningen redovisas (5 §). Revisorn förutsätts

också löpande lämna företagsledningen erinringar och

påpekanden om sådant som han eller hon anser bör

komma till dess kännedom men som inte behöver tas

upp i revisionsberättelsen (6 §).

Aktiebolagslagens bestämmelser om revision har

varit förebild för motsvarande bestämmelser för

andra associationsformer - för bl.a. ekonomiska

föreningar i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar, för stiftelser i 4 kap. stiftelselagen

(1994:1220) samt för vissa handelsbolag, ideella

föreningar och enskilda näringsidkare i

revisionslagen (1999:1079).

Krav på företagsrevision finns också i EG-rätten.

Enligt rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25

juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag skall

upprättade årsbokslut bli föremål för revision (det

fjärde bolagsrättsliga direktivet). Direktivet

gäller bl.a. för alla aktiebolag. Revisionen skall

utföras av personer med den kompetens som anges i

rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april

1984 om godkännande av personer som har ansvar för

lagstadgad revision av räkenskaper (det åttonde

bolagsrättsliga direktivet).

Sverige har införlivat EG:s åttonde

bolagsrättsliga direktiv, det s.k.

revisorsdirektivet, med svensk rätt. Det skedde

bl.a. genom lagen (1995:528) om revisorer, som

trädde i kraft den 1 juli 1995. Lagen innehåller

bestämmelser om godkännande och auktorisation av

revisorer, registrering av revisionsbolag,

revisorers och revisionsbolags verksamhet samt

tillsyn över och disciplinära åtgärder mot

auktoriserade eller godkända revisorer.

I samband med revisorslagens ikraftträdande

inrättades en ny myndighet, Revisorsnämnden. Nämnden

har till uppgift att handlägga frågor om godkännande

och auktorisation av revisorer samt registrering av

revisionsbolag och att utöva tillsyn över revisorers

och revisionsbolags verksamhet. Tidigare ankom dessa

uppgifter på Kommerskollegium.

Ärendet och dess beredning

Genom beslut den 12 december 1996 tillkallade

regeringen en särskild utredare med uppgift att se

över de regler i lagen (1995:528) om revisorer som

reglerar ägandet av revisionsbolagen, att klarlägga

innebörden i begreppet revisionsverksamhet och att

pröva om det finns anledning att begränsa revisorers

deltagande i verksamheter som saknar samband med

revision. Utredaren skulle vidare göra en översyn av

de regler som finns i bl.a. aktiebolagslagen

(1975:1385) om att auktoriserade revisorer skall

delta vid revisionen (dir. 1996:106).

Utredningen, som antog namnet

Revisionsbolagsutredningen, överlämnade i mars 1999

betänkandet (SOU 1999:43) Oberoende, ägande och

tillsyn i revisionsverksamhet. Betänkandet har

remissbehandlats och ligger till grund för förslagen

i förevarande proposition.

I propositionen föreslår regeringen - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i

propositionen framlagda lagförslag, dels förslag

till ny revisorslag, dels föreslagna ändringar i den

nya revisorslagen, aktiebolagslagen (1975:1385),

bankrörelselagen (1987:617), lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar, lagen (1981:981) om

värdepappersrörelse, lagen (1992: 1610) om

finansieringsverksamhet, stiftelselagen (1994:1220)

och revisionslagen (1999:1079).

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

På eget initiativ påbörjade Riksdagens revisorer

under år 1999 en granskning av Revisorsnämnden.

Revisorernas överväganden och förslag redovisades i

rapporten (1999/2000:4) Revisorsnämnden. Rapporten

remissbehandlades och därefter anmälde revisorerna

sin granskning till riksdagen våren 2000 med förslag

angående Revisorsnämnden (förs. 1999/2000:RR11).

Med anledning av revisorernas förslag har en

motion väckts som förordar en privatisering av

tillsynen över revisorer.

Riksdagens revisorers förslag och motionsförslaget

redovisas i bilaga 1.

I ärendet behandlar utskottet också en motion från

den allmänna motionstiden år 2001 som gäller

Revisorsnämndens särskilda villkor för godkännande

och auktorisation.

Motionsförslaget återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Frågan om privat tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionen om privatisering av

Revisorsnämndens verksamhet.

Revisorsnämnden inrättades den 1 juli 1995 genom

lagen (1995:528) om revisorer. Enligt förordningen

(1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden har

nämnden till uppgift att handlägga frågor om

godkännande och auktorisation av revisorer samt

registrering av revisionsbolag i syfte att

tillgodose samhällets behov av kvalificerade och

oberoende externa revisorer. Vidare har

Revisorsnämnden till uppgift att utöva tillsyn i

syfte att säkerställa att godkända och auktoriserade

revisorer samt registrerade revisionsbolag driver

revisionsverksamhet som är av hög kvalitet och

uppfyller höga etiska krav. Revisorsnämnden skall

också pröva frågor om disciplinära åtgärder, anordna

examina och lämplighetsprov, föra ett register över

godkända och auktoriserade revisorer samt

registrerade revisionsbolag. Därutöver skall

Revisorsnämnden följa utvecklingen inom

revisorsområdet och särskilt beakta nya nationella

och internationella förhållanden som har eller kan

få betydelse för tillsynen över revisorer och

revisionsbolag samt för tolkningen och utvecklingen

av god revisors- och revisionssed.

Revisorsnämnden består av en ordförande och åtta

andra ledamöter. För ordföranden och ledamöterna

skall det finnas ersättare. Ordföranden skall vara

jurist och ha domarerfarenhet. Av övriga ledamöter

skall två vara revisorer, varav en skall vara

godkänd revisor och en auktoriserad. Övriga

ledamöter skall ha erfarenhet från verksamhet som

berörs av revision. Revisorsnämnden biträds av ett

kansli.

I motion 1999/2000:L22 anser Stig Rindborg m.fl.

(m) att den tillsynsverksamhet som Revisorsnämnden

bedriver helt eller delvis bör överföras i privat

regi. I motionen anförs ett antal skäl till stöd

härför. Bland annat skulle effektiviteten i

Revisorsnämndens verksamhet öka om närheten till

marknaden och till de berörda aktörerna blir bättre.

Möjligheterna att rekrytera kompetent personal

skulle också förbättras. En privat lösning, anförs

det vidare i motionen, undanröjer också de problem

som följer av att revisorerna är underkastade dubbel

tillsyn genom att även Föreningen Auktoriserade

Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS har

disciplinära system. En allvarlig nackdel är därvid

att man inom ramen för de båda systemen kan komma

till olika beslut i samma ärende. Det förhållandet

att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett

system med självreglering fråntar, enligt motionen,

inte staten ansvaret att följa hur regelsystemet

fungerar och tillämpas. I motionen yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring till nytt system för tillsyn, auktorisation

och godkännande av revisorer som anförs i motionen.

Utskottet erinrar om att ett statligt system för

auktorisation och godkännande av revisorer funnits

här i landet sedan år 1973. Uppgifterna att

auktorisera och godkänna revisorer lades först på

Kommerskollegium. Från och med den 1 juli 1995

överfördes dessa uppgifter till Revisorsnämnden.

Riksdagen har år 1994 och 1995 haft att ta

ställning till frågan om en privat lösning för

auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.

År 1994 ansåg riksdagen att staten även

fortsättningsvis skulle svara för auktorisation och

godkännande samt tillsyn över revisorer (prop.

1993/94:138, bet. NU 20, rskr. 261).

År 1995 anförde regeringen i proposition

1994/95:152 att staten genom lag ställt krav på att

revisionen i vissa företag skall utföras av

kvalificerade revisorer. Kraven motiveras av det

allmännas intresse av en kompetent revision bl.a. i

kampen mot ekonomisk brottslighet och skattefusk.

Verksamheten ställer också särskilda krav på

oberoende och integritet. Starka skäl talade därmed,

enligt regeringen, för att särskild behörighet att

utföra lagstadgad revision även i fortsättningen

skall meddelas av staten. En statlig

behörighetsprövning tillgodoser även de krav på

rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och

trovärdighet som måste ställas på denna typ av

verksamhet.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen ansåg

näringsutskottet i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1994/95:NU23 att den utformning som getts

åt den statliga tillsynen över revisorerna väl

tillgodoser kraven på bl.a. rättssäkerhet,

konkurrensneutralitet och oberoende.

Näringsutskottet tillstyrkte att prövningen av och

tillsynen över revisorerna skulle ske i statlig regi

och förordade regeringens förslag om inrättande av

Revisorsnämnden.

Enligt lagutskottets mening har några bärande skäl

inte framkommit som bör föranleda att riksdagen nu

gör någon annan principiell bedömning i saken än den

riksdagen gjorde år 1995.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1999/2000: L22.

Propositionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till en ny

revisorslag och övriga lagförslag.

I propositionen föreslår regeringen att lagen

(1995:528) om revisorer ersätts med en ny

revisorslag. Den nya lagen innebär bl.a. följande

nyheter i sak.

Innebörden av begreppet revisionsverksamhet slås

fast i lagen. Med revisionsverksamhet avses i

huvudsak sådan granskning av förvaltning eller

ekonomisk information som skall utföras enligt

författning, stadgar eller avtal och som skall

utmynna i en rapport, ett intyg eller någon annan

handling som är avsedd även för andra än

uppdragsgivaren.

En revisor skall vara skyldig att för varje

uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns

omständigheter som kan rubba förtroendet för hans

eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om

det finns någon sådan omständighet skall revisorn

avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida det inte i

det enskilda fallet finns sådana omständigheter

eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att

det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller

hennes opartiskhet eller självständighet.

En revisor skall inte få bedriva annan verksamhet

än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett

naturligt samband med revisionsverksamhet, om den

andra verksamheten är av sådan art eller omfattning

att den kan rubba förtroendet för revisorn. Utövar

en revisor revisionsverksamhet som enskild

näringsidkare, skall han eller hon hålla annan

verksamhet som saknar naturligt samband med

revisionsverksamheten avskild. Om

revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag

eller ett aktiebolag får bolaget inte bedriva annan

verksamhet än sådan som har ett naturligt samband

med revisionsverksamhet.

Bolag som bedriver revisionsverksamhet skall, som

huvudregel, ägas av revisorer. Ägandet skall kunna

ha formen av indirekt ägande genom bolag.

Revisorsnämnden skall i fortsättningen kunna

ingripa disciplinärt mot den revisor som uppsåtligen

gör orätt i sin revisionsverksamhet men inte när

handlandet avser verksamheten i övrigt. Liksom i dag

skall dock nämnden alltid kunna ingripa mot en

revisor som förfar oredligt. Nämnden ges vidare

möjlighet att vidta disciplinåtgärder mot revisorer

som har åsidosatt sina skyldigheter som företrädare

för revisionsföretag.

Revisorer som godkänns enligt den föreslagna nya

lagen eller som har godkänts enligt den nuvarande

revisorslagen från år 1995 - men inte revisorer som

har godkänts enligt äldre bestämmelser - skall ha

samma behörighet att utföra lagstadgad revision som

auktoriserade revisorer.

Regeringen föreslår också vissa följdändringar i

bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385), bankrörelselagen

(1987:617), lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar, stiftelselagen (1994:1220) och

revisionslagen (1999:1079).

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den

1 januari 2002.

Propositionen innehåller också ett förslag till

ändring i den nya revisorslagen, som föranleds av

Sveriges förväntade tillträde till avtalet mellan

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena

sidan och Schweiz å andra sidan. Enligt regeringen

är det osäkert huruvida Sverige kommer att tillträda

avtalet före årsskiftet 2001/2002 och det behövs

därför en beredskap för att överlämna åt regeringen

att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

Propositionen har inte föranlett något

motionsyrkande, och utskottet föreslår att riksdagen

antar de i propositionen framlagda lagförslagen.

En viss följdändring bör göras även i

försäkringsrörelselagen (1982:713). Utskottet

framlägger därför på eget initiativ förslag till

sådan ändring. Utskottets lagförslag är intaget i

bilaga 3.

Riksdagens revisorers förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag

angående Revisorsnämnden.

I förslag till riksdagen (1999/2000:RR11) föreslår

Riksdagens revisorer att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om

att regeringen utvecklar sin redovisning och analys

till riksdagen av Revisorsnämnden uppnådda resultat

så att riksdagen får ett bättre underlag för sin

resultatuppföljning, att regeringen överväger

sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på

ledamöternas kompetenser och att regeringen ser över

formuleringen av verksamhetsmålen för

Revisorsnämndens handläggningstider för

disciplinärenden i syfte att handläggningstiderna

förkortas.

Utskottet konstaterar att revisorernas förslag

lagts fram efter en omfattande och ingående

granskning av Revisorsnämnden och dess verksamhet. I

sammanhanget bör dock påpekas att granskningen inte

gjorts med anledning av att det framkommit några

brister i nämndens verksamhet, utan främst för att

på ett övergripande plan se om statsmakternas

intentioner med myndigheten är uppfyllda (se även

bet. 1999/2000:NU1, s. 35). Inför ett

ställningstagande till revisorernas förslag bör

vidare beaktas att det nu gått närmare två år sedan

revisorerna avslutade sin granskning och att

regeringen på flera punkter numera vidtagit åtgärder

med anledning av revisorernas förslag.

Sålunda har regeringen i budgetpropositionen för

år 2001 förbättrat resultatredovisningen till

riksdagen vad gäller Revisorsnämndens verksamhet

(prop. 2000/01:1 utg.omr. 24, s. 59). I

propositionen konstaterade regeringen också att

nämnden i allt väsentligt uppfyllt verksamhetsmålen

och att i de fall målen inte uppnåtts

tillfredsställande förklaringar till detta angetts

från nämndens sida. Någon erinran mot regeringens

analys och slutsatser i detta avseende gjordes inte

under riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen

för år 2001 (se bet. 1999/2000:NU1).

I budgetpropositionen för år 2002 anför regeringen

att verksamhetsmålen i allt väsentligt har uppfyllts

(prop. 2001/02:1 utg.omr. 24, s. 37).

Med anledning av Riksdagens revisorers förslag

angående Revisorsnämndens sammansättning vill

utskottet erinra om att enligt förordningen

(1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden två

av nämndens ledamöter, utom ordföranden, skall vara

revisorer och övriga skall ha erfarenhet från

verksamhet som berörs av revision. Som skäl för

denna sammansättning angav regeringen i proposition

1994/95:152 behovet av att nämnden har den särskilda

kompetens som krävs. I den nu aktuella proposition

2000/01:146 anför regeringen att det alltjämt finns

goda skäl för den lösning som valdes vid

Revisorsnämndens tillkomst. Samtidigt pekar

regeringen på att frågan om Revisorsnämndens

sammansättning med avseende på ledamöternas

kompetens för närvarande övervägs inom

Justitiedepartementet.

Vad särskilt gäller handläggningstiderna för

disciplinärenden hos Revisorsnämnden vill utskottet

också peka på att regeringen i den förevarande

propositionen 2000/01:146 upplyser att man i

regleringsbrevet för budgetåret 2001 stramat upp

verksamhetsmålet avseende handläggningstiderna för

disciplinärenden.

I sammanhanget bör vidare beaktas att

Revisorsnämnden fr.o.m. den 1 januari 2002 kommer

att arbeta utifrån en ny och tydligare revisorslag

där centrala begrepp såsom revisonsverksamhet och

revisionsbolag är klart definierade. Utskottet utgår

från att regeringen också fortsättningsvis följer

Revisorsnämndens verksamhet och tar de initiativ som

tillämpningen av den nya lagstiftningen kan

föranleda.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår Riksdagens revisorers förslag angående

Revisorsnämnden.

Villkor för godkännande och

auktorisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionen som gäller

Revisorsnämndens särskilda villkor för godkännande

och auktorisation.

Nuvarande regler om de krav som ställs för att bli

auktoriserad eller godkänd revisor finns i lagen

(1995:528) om revisorer. Reglerna kompletteras av

förordningen (1995:665) om revisorer och

Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för

revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om

godkännande, auktorisation och registrering (RNFS

1997:1).

För att bli godkänd eller auktoriserad revisor

fordras enligt revisorslagen bl.a. att sökanden

skall yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet och ha

avlagt revisorsexamen respektive högre

revisorsexamen hos Revisorsnämnden. Kravet på

revisorsexamen och högre revisorsexamen anses

uppfyllt även av den som genomgått ett särskilt

lämplighetsprov hos Revisorsnämnden (4, 5 och 6 §§).

Motsvarande krav uppställs i förslaget till ny

revisorslag med möjlighet för Revisorsnämnden att i

vissa fall bevilja undantag (4, 5 och 6 §§).

Godkännande och auktorisation gäller i princip i fem

år (13 §). En motsvarande bestämmelse finns i

förslaget till ny revisorslag (18 §).

Före år 1995 ställdes något lägre krav för

godkännande och auktorisation.

Övergångsbestämmelserna till 1995 års lag och

övergångsbestämmelserna till den nya lagen medger

dock på visst sätt att godkännande och auktorisation

enligt äldre bestämmelser har giltighet även enligt

nyare ordning.

För att få avlägga revisorsexamen fordras enligt

revisorsförordningen att sökanden har avlagt

kandidatexamen med företagsekonomisk inriktning

eller med godkänt resultat har genomgått annan

likvärdig teoretisk utbildning (5 §). Vidare fordras

att sökanden har genomgått praktisk utbildning i

revisorsyrket under minst tre år. För högre

revisorsexamen fordras en högre teoretisk utbildning

än för godkända revisorer, nämligen att sökanden har

avlagt kandidatexamen om minst 160 poäng (6 §).

Vidare krävs en längre praktisk utbildning; utöver

den treåriga utbildning som fordras för godkännande

krävs två års utbildning under handledning av

auktoriserad revisor och som innefattar kvalificerad

medverkan vid revision av företag som på grund av

sin storlek eller av annan anledning är svåra att

revidera.

Enligt Revisorsnämndens föreskrifter gäller som

särskilda villkor för godkännande och auktorisation

att sökanden, för att bli godkänd eller auktoriserad

revisor eller för att erhålla fortsatt godkännande

eller auktorisation, skall under de fem år som

närmast föregår ansökan ha utövat yrkesmässig

revision omfattande minst 1 500 timmar. Mer än

hälften av dessa timmar skall ha avsett juridiska

personer som enligt lag skall ha godkänd eller

auktoriserad revisor, och uppdragen skall ha

omfattat revisionsklienter inom olika branscher (18

§). Om det finns särskilda skäl kan Revisorsnämnden

besluta om undantag från bl.a. kravet på yrkesmässig

revision för godkännande och auktorisation (20 §).

I motion 2001/02:L307 anför Lena Ek och Erik

Arthur Egervärn (båda c) att kravet på yrkesmässig

revision för godkännande och auktorisation kan ha

sitt berättigande. Kravet leder dock till ett

systematiskt missgynnande av småbarnsföräldrar, i

första hand mödrar. Enligt motionärerna är det i

praktiken omöjligt att förena föräldraledighet med

bibehållen auktorisation eller godkännande. En

förändring av regelverket måste, anförs det i

motionen, komma till stånd som möjliggör undantag

från tillämpning av 1 500-timmarsregeln för den som

varit hemma med barn. En lösning kunde, enligt

motionärerna, vara att den tid för vilken

föräldrapenning utgått räknas som tid då föräldern

varit yrkesverksam som revisor. I motionen yrkas ett

tillkännagivande om åtgärder för att öka

möjligheterna att förena småbarn med ett yrke som

auktoriserad eller godkänd revisor.

Enligt vad utskottet inhämtat från Revisorsnämnden

har det i nämndens praxis inte förekommit något fall

där det nuvarande kravet på yrkesmässig revision på

minst 1 500 timmar för godkännande och auktorisation

vållat problem av det slag som påstås i motionen.

Revisorsnämnden har inte i något fall avslagit en

ansökan om godkännande och auktorisation eller

fortsatt godkännande och auktorisation på den

grunden att sökanden inte uppfyllt verksamhetskravet

därför att sökanden varit föräldraledig.

Med hänvisning till vad som nu redovisats och då

utskottet utgår från att den nuvarande möjligheten

för Revisorsnämnden att bevilja undantag från kravet

på 1 500 timmars yrkesmässig revision kommer att

bestå även efter den nya revisorslagens

ikraftträdande kan utskottet inte se anledning till

någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion

2001/02:L307.

Reservationer

1. Frågan om privat tillsyn (punkt 1)

av Christel Anderberg, Henrik S Järrel, Berit

Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motion 1999/2000:L22.

Ställningstagande

Vi anser att det finns ett flertal skäl som talar

för en privatisering av verksamheten avseende

auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.

Sålunda skulle, enligt vår mening, effektiviteten i

verksamheten öka om närheten till marknaden och till

de berörda aktörerna blev bättre. Möjligheterna att

rekrytera kompetent personal skulle också

förbättras. Om ansvaret för tillsynen ligger närmare

yrkeskåren finns, enligt vår mening, också större

incitament för en angelägen diskussion om moral och

etik inom kåren. Vi anser vidare att en privat

lösning undanröjer de problem som följer av att

revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att

även Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och

Svenska Revisorssamfundet SRS har disciplinära

system. En allvarlig nackdel är att man inom ramen

för de båda systemen kan komma till olika beslut i

samma ärende. Nu angivna skäl till stöd för en

privat lösning framhölls redan i proposition

1993/94:138 om Kommerskollegiums verksamhet, och

skälen kvarstår enligt vår mening med oförminskad

kraft.

Vi vill samtidigt understryka att det förhållande

att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett

system med självreglering inte fråntar staten

ansvaret att följa hur regelsystemet fungerar och

tillämpas.

Sålunda anser vi att riksdagen hos regeringen bör

begära förslag till sådan ändring till nytt system

för tillsyn, auktorisation och godkännande av

revisorer som nu redovisats.

Vad som anförts i reservationen bör riksdagen, med

bifall till motion 1999/2000:L22, som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Riksdagens revisorers förslag (punkt 4)

av Christel Anderberg, Henrik S Järrel, Berit

Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers

förslag.

Ställningstagande

Vår grundläggande uppfattning är att verksamheten

avseende godkännande, auktorisation och tillsyn av

revisorer bör privatiseras. En sådan ordning tar

dock en viss tid att genomföra, och under en

övergångstid får vi acceptera att tillsynen m.m.

sker i statlig regi. Det är då av vikt att

verksamheten sker så effektivt som möjligt inom

ramen för det system som existerar.

Vi kan konstatera att Riksdagens revisorer gjort

en omfattande och ingående granskning av

Revisorsnämnden och funnit vissa brister och hinder

i dess verksamhet. De förslag som revisorerna lämnat

på grundval av granskningen är, enligt vår mening,

väl grundade i syfte att åstadkomma en effektivare

och mer ändamålsenlig verksamhet hos nämnden. Vi

tillstyrker därför förslagen.

Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall

till Riksdagens revisorers förslag, som sin mening

ge regeringen till känna.

3. Villkor för godkännande och auktorisation

(punkt 5)

av Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:L307.

Ställningstagande

Enligt min mening leder kravet på 1 500 timmars

yrkesmässig revision för godkännande och

auktorisation till ett systematiskt missgynnande av

småbarnsföräldrar, i första hand mödrar. Det är i

praktiken omöjligt att förena föräldraledighet med

bibehållen auktorisation eller godkännande. En

förändring av regelverket måste komma till stånd,

antingen så att kravet på 1 500 timmars yrkesmässig

revision upphävs eller att man möjliggör undantag

från kravet för den som varit hemma med barn. En

lösning kan, enligt min mening, också vara att den

tid för vilken föräldrapenning utgått räknas som tid

då föräldern varit yrkesverksam som revisor. Jag

efterlyser sålunda åtgärder för att öka

möjligheterna att förena småbarn med ett yrke som

auktoriserad eller godkänd revisor.

Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall

till motion 2000/01:L307, som sin mening ge

regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:146 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet

- att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. revisorslag (2001:000),

2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000),

3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

6. lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,

7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet,

8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till

betänkandet.

Riksdagens revisorers förslag

I förslag 1999/2000:RR11 föreslår Riksdagens

revisorer att riksdagen fattar följande beslut:

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna i avsnitt 2.1 anfört om

att regeringen utvecklar sin redovisning och analys

till riksdagen av Revisorsnämndens uppnådda resultat

så att riksdagen får ett bättre underlag för sin

resultatuppföljning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört om

att regeringen överväger sammansättningen av

Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas

kompetenser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna i avsnitt 2.4 anfört om att

regeringen ser över formuleringen av

verksamhetsmålen för Revisorsnämndens

handläggningstider för disciplinärenden i syfte att

handläggningstiderna förkortas.

Följdmotion

1999/2000:L22 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag

till sådan ändring till nytt system för tillsyn,

auktorisation och godkännande av revisorer som

anförs i motionen.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02:L307 av Lena Ek och Erik Arthur Egervärn (c)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka

möjligheten att förena småbarn med ett yrke som

auktoriserad eller godkänd revisor.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till revisorslag

2 Förslag till lag om ändring i

revisorslagen (2001:000)

3 Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

4 Förslag till lag om ändring i

bankrörelselagen (1987:617)

5 Förslag till lag om ändring i

lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar

6 Förslag till lag om ändring i

lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse

7 Förslag till lag om ändring i

lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet

8 Förslag till lag om ändring i

stiftelselagen (1994:1220)

9 Förslag till lag om ändring i

revisionslagen (1999:1079)

Bilaga 3

Av utskottet framlagt förslag till lag

om ändring i

försäkringsrörelselagen

(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 §

försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

10 kap.

3 §[1]

-----------------------------------------------------

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor

kan vara revisor i ett försäkringsbolag.

-----------------------------------------------------

Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud

eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken får inte vara revisor.

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av

redovisning och ekonomiska förhållanden som med

hänsyn till arten och omfånget av bolagets

verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

-----------------------------------------------------

Till revisor kan även Till revisor kan även

utses ett registrerat utses ett registrerat

revisionsbolag. revisionsbolag.

Bestämmelser om vem som Bestämmelser om vem som

kan vara huvudansvarig kan vara huvudansvarig

för revisionen och om för revisionen och om

underrättelseskyldighet underrättelseskyldighet

finns i 12 § lagen finns i 17 §

(1995:528) om revisorer. revisorslagen (2001:000).

Bestämmelserna i 5, 8 a Bestämmelserna i 5, 8 a

och 13 §§ i detta kapitel och 13 §§ i detta kapitel

tillämpas på den tillämpas på den

huvudansvarige. huvudansvarige.

-----------------------------------------------------

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske,

utses minst en av moderbolagets revisorer.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1999:600.