Bet. 2001/02:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2002 om anslagen inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 40

motionsyrkanden. Riksdagen har den 21 november 2001

bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 3 124

600 000 kr.

De av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen

beskriver den kvalitet eller det tillstånd för

miljön och dess natur- och kulturresurser som är

långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att

miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.

Miljökvalitetsmålen tillsammans med de delmål och

system för uppföljning som antagits av riksdagen ger

förutsättningar och underlag för att kraftfullt

förstärka miljöarbetet de närmaste åren. Den totala

resursförstärkningen inom utgiftsområde 20 uppgår

till ca 970 miljoner kronor år 2002, ca 1 200

miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor

år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under

de första åren inriktas de insatser som föreslås i

propositionen till stor del mot kunskapsuppbyggnad

samt strategi- och programutveckling. Därefter

inträder som anförts i propositionen en mer

resurskrävande åtgärdsfas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning på anslag m.m. och ställer sig bakom

de bedömningar som regeringen har redovisat.

Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 7 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2002

under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 volym 11 utgiftsområde 20 punkt 9 samt

avslår motionerna 2001/02:MJ337 yrkande 3,

2001/02:MJ339 yrkande 14, 2001/02:MJ395,

2001/02:MJ420 yrkande 1, 2001/02:MJ508 yrkandena

1–6, 2001/02: MJ519 yrkande 20, 2001/02:MJ521

yrkande 19, 2001/02:Fi294 yrkade 21 delvis och

2001/02:T465 yrkande 14.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002,

a) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 55 000 000 kr under år

2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och högst

30 000 000 kr under år 2005 (avsnitt 3.7.2),

b) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr

under vart och ett av åren 2003, 2004 och 2005

(avsnitt 3.7.2),

c) i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med förvärv av eller

intrångsersättningar i värdefulla naturområden

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 120 000 000 kr under år 2003 (avsnitt

3.7.3),

d) i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000

kr under år 2003, högst 110 000 000 kr under år

2004 och högst 80 000 000 kr under år 2005

(avsnitt 3.7.4),

e) i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

20 000 000 kr under år 2003, högst 15 000 000 kr

under år 2004 och högst 10 000 000 kr under år

2005 (avsnitt 3.7.5),

f) i fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr

under år 2003, högst 12 000 000 kr under år 2004

och högst 12 000 000 kr under år 2005 (avsnitt

3.7.11),

g) i fråga om anslaget 34:15 Stöd till

klimatinvesteringar, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000

kr under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16),

h) i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

80 000 000 kr under år 2003, högst 65 000 000 kr

under år 2004, högst 50 000 000 kr under år 2005,

högst 45 000 000 kr under år 2006 och högst 40

000 000 kr under år 2007 (avsnitt 4.1.2.).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1–8.

3. Reaktorsäkerhetsutredningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:N41 yrkande 4.

4. Grushushållningsplaner

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ519 yrkande

8.

Reservation 1 (kd)

5. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ420

yrkande 5, 2001/02:MJ484 och 2001/02:MJ529

yrkande 7.

Reservation 2 (m)

6. Marina reservat

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ220

yrkande 11, 2001/02: MJ302 yrkande 7, 2001/02:440

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ467 yrkande 4,

2001/02:MJ529 yrkande 9.

Reservation 3 (c)

7. Reservat med fiskeförbud

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ513 yrkande

14.

8. Bifångster av tumlare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ229.

9. Miljövänliga alternativ

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ423 yrkande

1.

10. Användning av miljöanpassade bilar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ303 och

2001/02:MJ308.

Reservation 4 (m, kd)

11. Den svenska bilparken

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ306 yrkandena

1 och 2.

Reservation 5 (kd)

12. Skydd för områden mellan 5 och 25 ha

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ358.

13. Kalkning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ260 yrkande

2.

Reservation 6 (fp)

14. Kalkning mot mark- och

vattenförsurningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ522

yrkande 7 och 2001/02: MJ523 yrkande 11.

15. Samordning av kalkning av sjöar och

vattendrag och skogskalkning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ519 yrkande

3.

Reservation 7 (kd)

16. Marinbiologisk forskning

Riksdagen avslår 2001/02:MJ519 yrkande 15 och

2001/02:MJ522 yrkande 18.

Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Björklund (kd),

Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson

(s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel

Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad

(m), Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

2001/02

MJU1

Redogörelse för ärendet

Utfrågning m.m.

Utskottet erhöll den 13 november

2001 information av representanter

för Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI).

Bakgrund

Politikområde Miljöpolitik

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård och

biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering

och efterbehandling av förorenade områden,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöövervakning, miljöforskning om ekologiskt

hållbar utveckling, kemikaliekontroll, strålskydd

och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften,

väderlekstjänst och internationellt miljösamarbete.

Verksamheten vid Naturvårdsverket,

Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,

Statens kärnkraftinspektion och Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut ingår i

politikområdet. Vidare hör Stiftelsen för institutet

för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms

internationella miljöinstitut, Kärnavfallsfondens

styrelse, AB Svenska miljöstyrningsrådet och SAKAB

AB till politikområdet. Dessutom hör stödet till

kommunerna enligt förordningen (1998:23) om statligt

bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den

ekologiska hållbarheten och Statens institut för

ekologisk hållbarhet (utgiftsområde 18) till

politikområdet.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen beslöt (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99: 183) våren 1999 om 15

miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som

skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen

omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,

Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,

Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen

övergödning, Levande sjöar och vattendrag,

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt

levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,

Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen

fjällmiljö och slutligen God bebyggd miljö.

Miljö- och jordbruksutskottet har genom beslut den

1 november 2001 tillstyrkt förslagen i propositionen

Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3). Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till delmål som

anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta

konkreta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålen

samt ett nytt system för nationell och regional

uppföljning av miljökvalitetsmålen. Den nya

strukturen för arbete med miljömål ger

förutsättningar för ett brett upplagt och effektivt

miljöarbete där människor inom alla samhällssektorer

deltar. Miljöarbetet bör integreras i alla

verksamheter och var och en måste ta sin del av

ansvaret.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård, politikområde

Miljöpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

redovisning av politikens inriktning.

Propositionen

Politikens inriktning

Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland för en

ekologiskt hållbar utveckling. Omvandlingen av

Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle

omfattar de flesta politikområden. Med en stabil

ekonomisk politik och en framåtsyftande

sysselsättnings-, skatte-, energi- och miljöpolitik

har Sverige goda förutsättningar att bli det första

landet som bygger det ekologiskt hållbara samhället.

De av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen

beskriver den kvalitet eller det tillstånd för

miljön och dess natur- och kulturresurser som är

långsiktigt ekologiskt hållbart. Inriktningen är att

miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation.

Sedan FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 har det

internationella miljöarbetet utvecklats med en rad

viktiga överenskommelser. En utvärdering av framsteg

och motgångar under tioårsperioden skall göras inför

världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg

i september 2002. Mötet förväntas också ange

inriktningen för de viktigaste insatserna för

hållbar utveckling de kommande åren. Genom att vara

pådrivande i det internationella miljösamarbetet

underlättas uppfyllandet av miljömålen. I synnerhet

EU:s arbete påverkar direkt den svenska

miljölagstiftningen.

Klimatpolitiken – dvs. kraftfulla och långsiktigt

uthålliga åtgärder för att minska utsläppen av

växthusgaser, framför allt koldioxid – prioriteras

av regeringen såväl i Sverige som i det

internationella samarbetet. I en särskild

klimatproposition kommer regeringen inom kort att

presentera en åtgärdsstrategi i syfte att minska

utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Den biologiska mångfalden hotas i såväl skogs- som

odlingslandskapet och i havsmiljön. Därför

prioriterar regeringen åtgärder för att förstärka

och bevara den biologiska mångfalden. Naturvårdens

sociala dimension, skyddade områdens betydelse för

att tillgodose friluftslivets intressen av

rekreation och upplevelsevärden och det ökade

behovet av att bevara tätortsnära natur kommer

fortsättningsvis att väga tungt när ett områdes

skyddsvärde bedöms. Regeringen kommer i en skrivelse

till riksdagen att presentera en förnyad

naturvårdspolitik.

Hotet mot den biologiska mångfalden i den marina

miljön kräver särskilda åtgärder. Särskilt

värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och

andra störningar genom att marina reservat inrättas.

Verksamheten inom de areella näringarna påverkar

förutsättningarna att bevara den biologiska

mångfalden. I reformeringen av EU:s fiske- och

jordbrukspolitik kommer Sverige att vara pådrivande

för att bl.a. beakta detta perspektiv.

De nära sambanden mellan hälsa och miljö

uppmärksammas särskilt och kunskapen om detta

samband måste öka. Sverige skall fortsätta att

aktivt driva på EU:s kemikaliepolitik. Långlivade

och bioackumulerbara kemikalier skall avvecklas. En

kraftfull satsning sker för att kartlägga och sanera

förorenade markområden som utgör en uppenbar risk

för människors hälsa och miljö. Den bebyggda miljön

– bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer –

skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Speciell

uppmärksamhet bör i detta sammanhang riktas mot

miljöer där barn vistas såsom förskolor och skolor.

Regeringen kommer senare att presentera en

inomhusmiljöproposition som särskilt kommer att

uppmärksamma hälsoproblemen i den bebyggda miljön.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

redovisning av politikens inriktning.

Insatser och resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning av insatser och

resultatbedömning. Utskottet avstyrker

motioner om bifångster av tumlare (mp), om

marina reservat (v, mp, c), om havsbaserad

vindkraft (s, m c), om grushushållningsplaner

(kd) och om miljöanpassade bilar (m, kd) m.m.

Propositionen

Inledning

Under år 2000 redovisade Naturvårdsverket rapporten

de Facto 2000: Miljömålen – vår generations ansvar

som ger en sammanfattande bedömning av

miljösituationen och av när miljömålen väntas

uppnås. Rapporten visar att tillståndet i miljön

ännu inte förbättrats nämnvärt, trots att

långtgående åtgärder inom många områden vidtagits.

Regeringen avser att varje år för riksdagen

översiktligt redovisa hur arbetet med

miljökvalitetsmålen fortskrider. Vart fjärde år

skall en fördjupad utvärdering av

miljökvalitetsmålen göras i syfte att klarlägga om

styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Begränsad klimatpåverkan

Regeringen avser att i en kommande klimatproposition

återkomma och ytterligare precisera detta mål och

även en åtgärdsstrategi i syfte att minska utsläppen

av växthusgaser i Sverige.

Frisk luft

År 1999 infördes miljökvalitetsnormer för

svaveldioxid, kväveoxider och bly. Under sommaren

2001 har också normer fastställts för partiklar

genom förordningen (2001:527) om

miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Kvävedioxidhalterna i tätorterna har också minskat

även om det fortfarande behövs ytterligare

minskningar för att miljökvalitetsnormen och

miljökvalitetsmålet skall nås. Halterna av ozon,

partiklar och cancerframkallande ämnen är alltjämt

för höga.

Bara naturlig försurning

I juni 1999 redovisade Naturvårdsverket en nationell

kalkningsplan för regeringen. Verket har därefter

utarbetat och remissbehandlat Allmänna råd och

Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som

kommer att presenteras under hösten 2001.

I december 1999 undertecknades det s.k.

Göteborgsprotokollet om minskning av utsläpp som

bidrar till försurning, övergödning och

oxidantbildning inom FN-konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar. Inom EU har

förlikning uppnåtts om två direktiv inom

försurningsstrategin, nämligen Europaparlamentets

och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv

88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av

vissa föroreningar från stora

förbränningsanläggningar (KOM99[611]slutlig) och

till Europaparlamentets och rådets direktiv om

nationella utsläppstak av vissa luftföroreningar

(KOM99[125]slutlig).

Giftfri miljö

I det arbete som pågått under år 2000 som redovisats

i Kemikaliestrategi för Giftfri miljö och första

halvåret 2001 relaterat till EU:s framtida kemika-

liepolicy har det svenska synsättet på kemikalier

fått god genomslagskraft.

EG-kommissionen presenterade i februari 2001 sin

vitbok med en strategi för en framtida

kemikaliepolitik. En viktig insats var det

förhandlingsarbete inom UNEP som ägde rum under det

svenska EU-ordförandeskapet och som resulterade i

ett uppdrag till UNEP att undersöka behovet av en

global kemikaliestrategi.

Handlingsprogrammet för bekämpningsmedel syftar

till att fortsätta minska hälso- och miljöriskerna.

Orsaken till ökningen i försåld volym är främst en

förändrad grödfördelning till följd av den

gemensamma jordbrukspolitiken, samt att kostnaderna

för kemisk ogräsbekämpning minskat i förhållande

till mekanisk ogräsbekämpning.

Ett inventeringsarbete i statlig regi har pågått i

cirka tio år för att kartlägga förorenade områden.

Antalet efterbehandlingsentreprenader finansierade

med medel från anslaget för sanering av förorenade

områden har emellertid varit litet på grund av att

projekten ännu inte varit tillräckligt förberedda

för efterbehandlingsåtgärder. Om miljökvalitetsmålet

skall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs

öka i såväl statlig som privat regi. Delmålet

innebär att förorenade områden skall vara

identifierade och för minst 100 av de områden som är

mest prioriterade med avseende på riskerna för

människors hälsa och miljön skall arbetet med

sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år

2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats

skall dessutom vara åtgärdade. För att nå denna

målsättning krävs som regeringen framfört ökad

tillgång till utbildad personal och en omfattande

utbildningsverksamhet under de närmaste åren.

Antalet saneringsåtgärder som genomförs i privat

regi bör öka genom krav med stöd av miljöbalken mot

föroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.

Skyddande ozonskikt

Sverige har drivit frågan om begränsning av

användningen av ozonnedbrytande ämnen under lång tid

både nationellt och internationellt. EG-reglerna har

under år 2000 avsevärt skärpts i förhållande till

äldre bestämmelser. Under våren 2001 har Sverige som

ordförande för Europeiska rådet tillsammans med

kommissionen och Belgien, som är ordförande för

Europeiska rådet hösten 2001, initierat och

genomfört samtal med Kina och Indien angående

ytterligare skärpningar av bestämmelserna i

Montrealprotokollet. Mycket arbete återstår

emellertid, framför allt internationellt, innan

ozonskiktet är återställt. Frågorna behöver även

fortsättningsvis drivas med kraft för att målet

skall kunna nås.

Säker strålmiljö

Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar med att

stärka kärnsäkerheten och strålskyddet

internationellt. Prioriterade frågor är kärnsäkerhet

och avfallshantering samt icke-spridningsfrågor i

Öst- och Centraleuropa.

Regeringen avser att låta utforma ett förslag till

ett nationellt system för omhändertagande av

radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet

samt utröna ansvarsförhållandena vid upphittande av

herrelösa strålkällor. Regeringen planerar även att

inom kort tillsätta en utredning för att se över

delar av finansieringssystemet för omhändertagande

av använt kärnbränsle.

Riskerna med elektromagnetiska fält är

otillräckligt utredda. Antalet mobiltelefonisändare

har ökat kraftigt under senare år och förväntas

fortsatta öka även framöver. Det är viktigt att

klargöra sambandet mellan exponering och

hälsorisker. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med förslag till delmål för radon i

inomhusluft och i dricksvatten.

Kärnkraftbolagen har under senare år fått sämre

lönsamhet, vilket har lett till mindre

investeringsbenägenhet. Både företagen och

tillsynsmyndigheterna har också erfarit att det har

blivit svårare att hitta rätt kompetens för

verksamheten.

Tillsynen av kärnkraftanläggningarna bör vara

pådrivande genom kontinuerlig kontroll av att

säkerhetskraven efterlevs. Tillsynen bygger på

tidigare observationer, anmälningar från

anläggningarna, händelser, observationer och

utredningar som gjorts under året. De kärntekniska

anläggningarna lever i allmänhet upp till

säkerhetskraven.

Ingen övergödning

Regeringen gav den 11 april 2001 Naturvårdsverket i

uppdrag att se över gränsvärdena för avloppsslam och

analysera frågan om återföring av fosfor samt att

lägga fram förslag för en långsiktigt hållbar

återföring av avloppsslam.

Regeringen har tillsatt utredningen Översyn av

skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel

(dir. 2001:55) med uppgift att utvärdera skatterna

på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet

lämnas ersättning för flera åtgärder som skall

minska näringsläckaget, t.ex. vallodling, anläggande

av kantzoner och fånggrödor. Jordbruksverket ser för

närvarande över djurtäthetsbestämmelserna i syfte

att minska näringstillförseln till jordbruksmark.

Jordbruket är den största källan till

kvävebelastning på havet och bidrar betydligt till

fosforbelastningen. En förutsättning för att

belastningen skall minska är att jordbruksnäringen

fortsätter sitt arbete med att minska

näringsläckaget. Om direktivet om nationella

utsläppstak och Göteborgsprotokollet genomförs

kommer andelen landareal där kritisk belastning för

övergödning förekommer att minska från 14 % år 1990

till ungefär 4 % år 2010.

Levande sjöar och vattendrag

Ett omfattande nationellt och internationellt arbete

pågår när det gäller förberedelser för genomförande

av ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och

rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om

upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på

vattenpolitikens område). Naturvårdsverket har

utarbetat en bevarandestrategi för sjöar och

vattendrag inom ramen för projektet Vattenmiljöer i

landskapet (Vila).

Miljöövervakningen har utökats och inkluderar nu

analyser av vattenkemi, vissa gifter och fisk i

sjöar och rinnande vatten. Naturvårdsverket har

bedrivit ett framgångsrikt arbete med åtgärdsplaner

för skydd av hotade fiskarter. Två sjöar och

vattendrag avsattes under år 2000 som naturreservat.

Statliga fiskevårdsmedel, totalt 20 miljoner

kronor, har använts till bl.a.

informationsverksamhet, biotopvård och

vandringsvägar. När det gäller arbetet med hotade

arter och stammar har Fiskeriverket och

Naturvårdsverket gemensamt satsat knappt 2 miljoner

kronor på hotade arter och stammar av fisk och

flodkräfta. Omfattande undersökningar för att

reducera de negativa, genetiska effekterna av

långvarig odling av lax och havsöring utförs.

Fiskeriverkets arbete inom ramen för aktionsplanen

för lax har fördjupats genom satsningar på

restaureringsarbeten och beståndsuppskattningar för

främst vild lax. Målet om att uppnå en produktion på

50 % av den totalt möjliga har förverkligats i fem

älvar.

I dagsläget bedrivs forskning i liten omfattning

vad gäller fisk eller fiskens roll i ekosystemen. Å

andra sidan ägnas en betydande del av

giftforskningen åt fiskrelaterade problem. De

reproduktionsstörningar hos fisk som nu förekommer

pekar på ett forskningsbehov även på naturliga

fiskbestånd i sjöar och vattendrag. Vattenmiljöer

utgör för närvarande en försumbar del i arbetet med

skydd av natur. Detta belyser vattenmiljöernas

eftersatthet i detta avseende och det är viktigt att

andelen skyddade vattenmiljöer ökar väsentligt.

Regeringen avser att ge de berörda myndigheterna i

uppdrag att utarbeta en bevarandestrategi för

skyddsvärda vattenmiljöer och åtgärdsprogram för

restaurering av potentiellt skyddsvärda vatten.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet utgör en långsiktigt mycket viktig del

av landets resurser, vilket innebär att

grundvattenbildningen måste kunna kvantifieras

samtidigt som grundvattnets kvalitet måste

garanteras. Grundvattenbildningens storlek är

betydelsefull för beräkningar av t.ex.

näringsläckage till vattendrag från jordbruks- och

skogsmark. Åtgärder för att minska främst

jordbrukets närsaltläckage förutsätter bättre

kunskap om dessa processer, varför utökade insatser

för att öka kunskapen är motiverade.

Regeringen avser att ge berörda myndigheter i

uppdrag att utveckla en handbok för vatten.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utredningen Levande skärgård – Utvärderingen av de

regionala miljö- och hushållningsprogrammen (SOU

2000:67) har överlämnats till regeringen och bereds

nu inom Regeringskansliet. Därutöver har

Naturvårdsverket färdigställt en bevarandestrategi

för kust- och skärgårdsområden i Sverige.

Under året har förutsättningarna för svensk

fiskerikontroll förbättrats och samarbetet mellan

Fiskeriverket och Kustbevakningen fördjupats. Det

satellitbaserade övervakningssystemet har utvecklats

och omfattar nu ca 100 fiskefartyg. Långsiktiga

förvaltningsplaner för ett flertal fiskbestånd på

svenskt vatten har utarbetats. Fiskeriverket har

bidragit till arbetet med att skapa en

miljövänligare fiskodlingsverksamhet. Mer selektiva

redskap har utvecklats för att minska oönskade

bifångster. Vidare har teknik utvecklats för att

förhindra att säl kommer in i laxfällor.

Gifthalterna sjunker överlag i Östersjön men

beträffande vissa klororganiska samt bromerade

föreningar och kadmium sker en ökning.

Kadmiumproblemet torde bero på urlakningseffekter i

mark orsakade av försurning.

Till förebyggande av viltskada, bl.a. skador

orsakade av säl, har 33 miljoner kronor lämnats i

bidrag. En utvärdering har visat att alltför liten

del går till förebyggande åtgärder, varför

regeringen bedömer att denna del bör öka.

Myllrande våtmarker

Områdesskyddet spelar en avgörande roll för

bevarandet av värdefulla våtmarker. Omfattande

statliga insatser görs för att säkerställa att bl.a.

våtmarker garanteras ett varaktigt skydd. Den

riksomfattande våtmarksinventeringen är slutförd

sedan mitten av 1990-talet, utom i Norrbottens län

där den pågår och beräknas vara slutförd vid

utgången av år 2002 och skall då omfatta hela länet

utom fjällkedjan.

Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet

genomförs omfattande insatser för att återskapa

våtmarker och småvatten i odlingslandskapet.

Levande skogar

Omfattande statliga insatser görs för att garantera

särskilt värdefulla naturområden ett varaktigt

skydd. Under år 2000 har länsstyrelsernas arbete med

att bilda naturreservat i hög grad inriktats på

skydd av värdefulla skogsområden. Naturvårdsverket

har under året utvecklat arbetet med att utforma

förbättrat underlag för områdesskydd, bl.a. när det

gäller sydsvenska lövskogar. Arbetet med

områdesskydd har till följd av stigande

anslagsnivåer ökat i intensitet.

Arbetet med att skydda värdefulla naturområden har

i stort sett löpt planenligt. I

miljömålspropositionen ställs dock höga mål om skydd

av skogsmark. Det är därför oroväckande att arbetet

med att skydda skogsområden i vissa län går alltför

långsamt. Särskilt oroande är det att skyddsarbetet

går långsamt i områden med värdefulla lövskogar, en

naturtyp där skyddet är eftersatt. Regeringen följer

frågan och avser att vidta åtgärder om takten i

skyddsarbetet inte förbättras. Önskemålen från

markägare om bytesmark har ökat och innebär en ökad

komplexitet och fördyring av arbetet. Ytterligare

ökade ambitioner för områdesskydd ger därför

anledning till fortsatt arbete med utveckling av

formerna för arbetet med områdesskyddet.

Som en följd av den ökande arealen skyddad mark

ökar också behovet av insatser för vård och

förvaltning av de redan skyddade markerna. Det är

angeläget att skapa utrymme även för långsiktiga

skötselinsatser.

Arbetet med att komplettera tidigare lämnade

förslag för att säkerställa den svenska

representationen av naturtyper och inhemska arter i

den boreala och kontinentala biogeografiska regionen

av det europeiska nätverket Natura 2000 enligt

rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om

bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

(art- och habitatdirektivet) har fortsatt under år

2000.

I propositionen anförs att från svensk sida har

stora insatser gjorts för att komplettera Natura

2000 under de senaste åren. Trots detta föreligger

ett omfattande arbete att genomföra fågeldirektivet

och art- och habitatdirektivet. EG-kommissionen har

anmält till EG-domstolen att Sverige brister i

urvalet av Natura 2000-områden. Det bör enligt

regeringen vara en högt prioriterad uppgift att

under det kommande året anmäla de områden som enligt

kriterierna i direktivet bör vara en del av det

europeiska nätverket Natura 2000. En kommande viktig

uppgift för genomförandet av direktivet kommer

framöver att vara att lägga fast bevarandemål och

vidta bevarandeåtgärder m.m. så att en gynnsam

bevarandestatus kan upprätthållas eller återställas

i Natura 2000-områdena.

Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter

kommer även framöver att vara ett värdefullt

komplement till skydd och vård av värdefulla

naturområden för bevarande av biologisk mångfald.

Detta gäller t.ex. för arter som rör sig över stora

områden, arter som drabbas av bifångster eller har

andra speciella behov.

Ett rikt odlingslandskap

Naturvårdsverket och länsstyrelserna samverkar i

arbetet med naturreservat och artskydd i

odlingslandskapet samt kring den nationella

bevarandeplanen för odlingslandskapet som

Naturvårdsverket arbetat fram.

Delegationen för ekologisk upphandling (M 1998:01)

har under året tagit fram kriterier för

naturbeteskött för att underlätta för upphandlare

att bidra till att gynna producenter som hävdar

värdefulla naturbetesmarker.

Regeringen har beslutat om att inrätta ett

nationellt program för växtgenetiska resurser (dnr

Jo1998/2885, Jo1999/429). Jordbruksverket skall

ansvara för programmets genomförande, uppföljning

och utvärdering.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik kommer att

utvärderas år 2003 och ses över senast år 2006.

Jordbruksverket har tillsammans med Naturvårdsverket

och Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att följa och

utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma

jordbrukspolitiken och lämna förslag till ändringar

av regelverket som kan leda till bättre

måluppfyllelse framför allt på miljöområdet.

Storslagen fjällmiljö

Regeringen har tidigare gett Naturvårdsverket i

uppdrag att senast den 1 mars 2002 göra en samlad

redovisning och utvärdering av lokalt och regionalt

arbete med regleringen av färdsel med fordon i

terrängen i de svenska fjällen.

Förutsättningarna för miljö- och naturvård i

fjällen är starkt förknippade med rennäringens

bedrivande liksom med fjällens nyttjande och skötsel

i övrigt. I sitt arbete med att se över gällande

rennäringspolitik behandlar för närvarande

Rennäringspolitiska kommittén (Jo 1998:03) frågan om

förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel och

förvaltningen av fjällen. Kommittén skall lämna sitt

betänkande vid utgången av år 2001.

Med stöd från Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning, Mistra, bedrivs forskning inom programmet

”Fjällmistra” rörande olika miljöaspekter avseende

fjällen. När det gäller skotertrafik inom

regleringsområden har regeringen vid prövning av

överklagade ärenden gett uttryck för en restriktiv

syn på möjligheten att tillåta skotertrafik i dessa

områden.

Olika åtgärder kommer att vidtas för att uppnå

miljökvalitetsmålet, bl.a. kommer barmarkskörningar

att regleras bättre.

Det är angeläget att turismen i ökad utsträckning

styrs till sådana former som bidrar till att främja

ett hållbart nyttjande av fjällen. Regeringen har i

Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130) betonat Turistdelegationens

sektorsansvar. Kommunerna har även en viktig roll

genom att de i sin fysiska planering kan ge

förutsättningar för en hållbar turism.

God bebyggd miljö

Regering och riksdag har under senare år beslutat om

flera åtgärder för att bidra till ett ekologiskt

omhändertagande av avfall. Den 1 januari 2000

infördes en skatt på avfall som deponeras som utgår

med 250 kr per ton avfall. Andra åtgärder med samma

syfte är de förbud mot deponering av vissa

avfallsslag som har beslutats. Den 1 januari 2002

träder förbudet i kraft gällande deponering av

utsorterat brännbart avfall och den 1 januari 2005

gällande deponering av organiskt avfall generellt.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att undersöka

om nuvarande gränsvärden för skadliga ämnen behöver

skärpas. Verket skall också se över föreskrifterna

om användning av slam i jordbruket. Slutligen skall

verket utarbeta förslag för återföring av fosfor

från avloppsslam till jordbruket. Arbetet skall ske

i samråd med berörda myndigheter, organisationer och

industrier.

Ett av delmålen om avfall handlar om att samtliga

avfallsdeponier senast år 2008 skall ha uppnått

enhetlig standard och uppfylla högt ställda

miljökrav enligt rådets direktiv 1999/31/EG av den

26 april 1999 om deponering av avfall. Regeringen

har beslutat om förordning (2001:512) om deponering

av avfall som innebär att EG-direktivet genomförs i

svensk lagstiftning. Förordningen trädde i kraft den

16 juli 2001.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG

av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers

och programs miljöpåverkan trädde i kraft i juli år

2001. Direktivet innebär att en miljöbedömning skall

göras av vissa planer och program som riskerar att

ge betydande miljöpåverkan.

Naturvårdsverket gör på regeringens uppdrag en

uppföljning av hur producenterna når de angivna

återvinningsmålen enligt förordningarna om

producentansvar. Enligt Naturvårdsverkets rapport

Har producenterna nått målen? (rapport 5156) har

producenterna under år 2000 i stort klarat de mål

som satts upp.

Utredningen om vissa avfallsskattefrågor (dir.

2001:13) skall göra en utvärdering av hur systemet

med avfallsbeskattningen fungerar. Bland annat skall

de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att

införa en skatt på förbränning av avfall utvärderas

och analyseras. Vidare skall avfallsskattens

inverkan på användningen av naturgrus utvärderas.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1

december 2001.

Ramen och därmed förutsättningarna för den

hållbara utvecklingen sätts i hög grad av

fysisk planering och samhällsbyggande.

Regeringen anser att metoderna och styrmedlen

inom planering och byggande behöver utvecklas

och avser att genomföra en översyn av plan- och

bygglagen i syfte att ge lagen en utformning

som bättre främjar en långsiktigt hållbar

utveckling.

Målövergripande miljöarbete

I propositionen anförs beträffande miljöledning att

regeringen den 12 juli 2001 gav ytterligare

myndigheter uppdrag att införa miljöledningssystem.

Ett femtiotal myndigheter skall införa ett

fullständigt miljöledningssystem som omfattar såväl

direkt som indirekt miljöpåverkan. Ett femtiotal

andra myndigheter skall införa ett förenklat

miljöledningssystem, dvs. endast miljöanpassning av

sin administration, och ytterligare några

myndigheter skall stödja sina regionala enheter i

arbetet med att införa miljöledning. I och med

regeringens beslut den 23 maj 2001 om miljöpolicy,

mål och handlingsprogram för Regeringskansliet och

den 7 juli 2001 om uppdrag att införa miljöledning

vid ytterligare myndigheter omfattas i stort sett

samtliga statliga myndigheter och hela

Regeringskansliet av uppdrag att införa

miljöledning.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har

ett sektorsansvar för hållbar utveckling och skall

göra insatser för att stimulera miljödriven

affärsutveckling. Ett nytt projekt startar under

hösten 2001 som skall stärka svenska små och

medelstora företags möjligheter att utveckla och

konkurrenskraftigt sälja produkter och system med

höga miljöprestanda.

Miljöforskningen svarar för den strategiska och

grundläggande kunskapen för att driva miljöarbetet

framåt. Utvecklingen och breddningen av

miljöpolitiken har medfört att forskningen alltmer

inriktas mot forskning till stöd för hållbar

utveckling. Forskningen finansierad av

Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd har till stor

del inriktats mot fyra insatsområden: effektiva

insatser för naturvården, miljötoxikologi och

miljömedicin, främmande organismer samt styrmedel

och klimat.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar

i revisionsberättelserna för år 2000 avseende

Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens

strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion och

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande.

Motionerna

Säker strålmiljö

I motion N41 (mp) yrkande 4 yrkas tillkännagivande

om att den aviserade reaktorsäkerhetsutredningen bör

få i uppgift att även se över riskerna vid en

eventuell attack mot kärnkraftverken. Enligt uppgift

saknas beräkningar över vad som händer de svenska

kärnkraftverken vid en krasch av ett större

flygplan.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Motionärerna i motion MJ220 (c) vill stoppa

bildandet av marina reservat och nationalparker till

havs (yrkande 11). Reservatsdiskussioner och

nationalparksförslag får inte genomföras utan dialog

med den näring som främst för sin överlevnad är i

behov av och har värnat om ett långsiktigt hållbart

fiske.

I motion MJ229 (mp) yrkas tillkännagivande om en

aktionsplan med konkreta åtgärdsförslag för att

minska bifångster av tumlare. Enligt Artdatabanken

utgör för närvarande bifångster vid olika

fiskemetoder troligen det allvarligaste hotet mot

tumlaren i svenska vatten. Under efterkrigstiden har

garnfisket ökat kraftigt inom artens

utbredningsområde, t.ex. drivgarnsfiske efter lax i

Östersjön.

Enligt motion MJ302 (v) bör inrättandet av

akvatiska skyddsområden påskyndas (yrkande 7). För

att skapa förutsättningar för olika slag av fisk att

reproducera sig behövs akvatiska skyddsområden även

i sjöar och vattendrag.

I motion MJ440 (mp) anförs att fler marina

reservat behövs, både som refuger för arter och som

biologiska referensområden (yrkande 1). Vidare

anförs i fråga om behov av åtgärder för att skydda

hotade arter i hav att förhållandet att antalet

hotade arter ökar i haven måste tas på allvar

(yrkande 2). Den rådande kunskapsbristen måste

försvinna.

Enligt motion MJ467 (mp) bör riksdagen begära att

regeringen påskyndar inrättandet av fler marina

reservat (yrkande 4). Marina reservat och särskilt

skyddade uppväxtplatser kan kombineras med det

lokala beståndsbevarande kustfisket. Det skulle vara

fördelaktigt att inrätta ett lokalt områdesansvar

för reservaten.

I motion MJ513 (mp) anförs i fråga om marina

skyddade områden att studier från USA indikerar att

reservat med fiskeförbud fungerar som områden där

fiskbestånden kan återhämta sig ostört och senare

bidra till större fångster utanför de skyddade

områdena (yrkande 14). Studierna indikerar också att

flera små reservat kan vara mycket effektiva.

I fråga om marina reservat anförs i motion MJ529

(c) att lokala diskussioner mellan yrkesfiskarna och

kommunerna med syfte att finna alternativ till stark

reglering och reservatsförslag inte får nonchaleras

av centrala myndigheter (yrkande 9).

I motion MJ420 (m) anförs i fråga om storskalig

vindkraft att en storskalig vindkraftsutbyggnad

längs den svenska kusten kan få negativa

konsekvenser för svenskt yrkesfiske (yrkande 5).

I motion MJ484 (s) anförs att konsekvensanalyser

bör utföras innan havsbaserad vindkraft byggs ut.

Det finns farhågor för att de kan få allvarlig

inverkan på fiskbeståndet och därmed drabba både

yrkes- och fritidsfisket.

Enligt motion MJ529 (c) om havsbaserade

vindkraftverk bör forskning om effekterna på fiske

föregå etablering av havsbaserade vindkraftverk

(yrkande 7).

Grundvatten av god kvalitet

I motion MJ519 (kd) påtalas behovet av

grushushållningsplaner (yrkande 8). Två tredjedelar

av vårt grundvatten är beroende av grusåsar.

Grushushållningsplaner bör upprättas, både regionalt

och nationellt.

Miljödriven affärsutveckling

I motion MJ303 (m) anförs i fråga om att stimulera

ökning av användning av miljöanpassade bilar att det

i dag inte går att införa ett allmänt undantag som

innebär fri parkering för miljöanpassade bilar.

Trafikförordningen ger möjlighet att införa ett

allmänt undantag för handikappade, näringsidkare

samt boende i ett visst område. Tillämpningen av

likställighetsprincipen hindrar kommuner som vill

göra undantag för att stimulera innehav av

miljöanpassade bilar genom fri parkering.

Enligt motion MJ306 (kd) bör den svenska bilparken

kartläggas. Äldre bilar släpper ut mer avgaser än

nya bilar, förbrukar mer drivmedel och är mindre

säkra än nya bilar (yrkande 1). Vidare anförs att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

för att minska den åldrande bilparken (yrkande 2).

Kanske bör ett totalförbud för fordon i vissa

åldersklasser i Sverige övervägas.

Även i motion MJ308 (kd) anförs i fråga om att

vidta åtgärder för att underlätta för en

marknadsexpansion av miljöbilar att det i dag inte

går att införa ett generellt undantag för fri

parkering för miljöbilar. I dag finns det i

trafikförordningen möjlighet att gynna de boende i

ett område, näringsidkare och handikappade.

Definition av ”miljöbil” saknas. Det behövs en

helhetssyn på expansionen av miljöbilar i Sverige.

Enligt motion MJ423 (kd) bör miljövänliga

alternativ premieras (yrkande 1). Det är viktigt att

fordon och transportsystem miljöanpassas i så stor

utsträckning som möjligt.

Utskottets ställningstagande

Insatser m.m.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

omfattande miljöförbättringar behövs redan inom den

närmaste tioårsperioden för att skapa

förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen inom en

generation.

Riksdagen har genom beslut den 21 november 2001

fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 20 för

budgetåret 2002 till 3 124 563 000 kr. Beslutet

överensstämmer med regeringens förslag.

Som regeringen anfört ger de av riksdagen antagna

miljökvalitetsmålen tillsammans med föreslagna

delmål och system för uppföljning förutsättningar

och underlag för att kraftfullt förstärka

miljöarbetet de närmaste åren. Den totala

resursförstärkningen inom utgiftsområde 20 uppgår

till ca 970 miljoner kronor år 2002, ca 1 200

miljoner kronor år 2003 och ca 2 000 miljoner kronor

år 2004 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå. Under

de första åren inriktas de insatser som föreslås i

propositionen till stor del mot kunskapsuppbyggnad

samt strategi- och programutveckling. Därefter

inträder som anförts i propositionen en mer

resurskrävande åtgärdsfas.

Regeringens redovisning av insatser och

resultatbedömning föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Säker strålmiljö

I propositionen anförs (s. 25) att regeringen har

för avsikt att inom kort besluta om en utredning som

skall se över reaktorsäkerheten och strålskyddet vid

de svenska kärnkraftverken. Utskottet har inhämtat

från Miljödepartementet att utredningen beräknas

kunna tillsättas i början av år 2002 och att

utredaren kommer att få i uppdrag att även

analysera frågan om terrorhot mot svenska

kärnkraftverk mot bakgrund av händelserna i New York

den 11 september 2001. Mot bakgrund av det anförda

finner utskottet att motion N41 (mp) yrkande 4 bör

lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte

tillgodosetts med det anförda.

Grundvatten av god kvalitet

I propositionen anförs att ansvariga statliga

myndigheter har samverkat i arbetet med att säkra

vattenförsörjningen och skyddet av grundvatten.

Utskottet instämmer till stor del i vad som

anförts i motion MJ519 (kd) yrkande 8 om behovet av

grushushållningsplaner och om att tillgången på

grundvatten till viss del är beroende av grusåsar. I

propositionen anförs att Naturvårdsverket i

samverkan med Sveriges geologiska undersökning,

Livsmedelsverket och Boverket den 13 december 2000

har redovisat en rapport angående värdering av

grundvatten- och grusförekomster samt konstgjord

grundvattenbildning. Det framgår av myndigheternas

rapport att det finns ett stort behov av att ange

både ekonomiska och icke ekonomiska värden på

förnyelsebara naturresurser som grundvatten.

Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverkets rapport

angående värdering av grundvatten- och

grusförekomster samt konstgjord grundvattenbildning

för närvarande övervägs inom Miljödepartementet.

Ett omfattande arbete pågår när det gäller

förberedelser för genomförandet av ramdirektivet för

vatten. Insikten om grundvattenförekomsternas värde

kan som regeringen anfört göra det lättare för

vattenförsörjningens huvudmän (oftast kommunerna)

att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,

speciellt i planeringssammanhang. Regeringen avser

att i arbetet med genomförandet av ramdirektivet för

vatten närmare behandla frågan om värdering av

vatten. Fortfarande saknar många vattentäkter

tillräckliga skyddsområden, och kunskapen om

riskerna för negativ påverkan på grundvattnet är

otillräckliga. Utskottet delar regeringens bedömning

att grundvattnet utgör en långsiktigt mycket viktig

del av landets resurser, vilket innebär att

grundvattenbildningen måste kunna kvantifieras

samtidigt som grundvattnets kvalitet måste

garanteras.

Beträffande rapporten Naturgrusskatten,

utvärdering av skatteeffekterna (rapport 5077)

anförs i propositionen (s. 39) att Naturvårdsverket

nyligen har sett över hur skatten på naturgrus har

fungerat för att nå miljökvalitetsmålen. Skatten

infördes genom lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus som trädde i kraft den 1 juli 1996.

Skatten har enligt rapporten haft effekt på

användningen av naturgrus och bidragit till

hushållningen med denna resurs.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

arbetet med att minska uttaget av naturgrus och att

öka andelen återanvänt material bör fortsätta i

samarbete med branschen. Regeringen avser att ge

Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att

tillsammans med berörda intressenter och

sektorsmyndigheter utveckla frivilliga

överenskommelser som fördelar ansvaret för att nå

delmålet om minskad naturgrusanvändning och ökad

andel återanvänt material till år 2010. Som

regeringen anfört bör i uppdraget bl.a. ingå att

utveckla kravspecifikationer och metoder för att

avgöra vilka hushållnings- och miljöaspekter som bör

gälla för användningen av naturgrus och alternativa

material.

Med det ovan anförda tillgodoses i allt väsentligt

syftet med motion MJ519 (kd) yrkande 8. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Vindkraft

Regeringen anför att en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet med anledning av ett förslag från

Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75) har påbörjat ett

arbete med att kartlägga de övergripande

förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk

till havs och i fjällen. Arbetsgruppen redovisade i

februari 2001 en rapport med förslag om hur arbetet

skall bedrivas vidare.

Regeringen har i ett beslut den 12 juli 2001 gett

Naturvårdsverket i uppdrag att fullfölja delar av

förslagen. I beslutet anges att arbetsgruppen

konstaterat att det finns stora luckor i kunskaperna

om vindkraftverks effekter på djur och växter i

havsmiljö. Vidare anges att grundläggande

förundersökningar och pilotstudier bör genomföras i

samband med planering och etablering av större

vindkraftsanläggningar. Naturvårdsverket har fått i

uppdrag att beskriva naturvårdens intressen avseende

utsjöbankar med ett djup om högst 40 m och

prioritera bankarna med avseende på deras naturvärde

samt belysa vilken ytterligare kunskap som behövs

för att från naturvårdssynpunkt bedöma

förutsättningarna för en storskalig etablering av

vindkraftverk inom olika områden och kostnaderna för

detta. Verket skall också föreslå

undersökningsprogram avseende vindkraftsparkers

effekter på naturmiljön. Arbetet skall i vissa delar

redovisas senast den 28 december 2001 och övriga

delar senast den 15 februari 2002. Det framgår av

budgetpropositionen (s. 30) att övriga förslag från

arbetsgruppen och förslag från den ovan nämnda

utredningen för närvarande övervägs av regeringen.

Jordbruksminister Margareta Winberg anförde den 24

oktober 2001 i svar på fråga 2001/02:74 om

vindkraftsutbyggnaden till havs att erfarenheterna

av vindkraftsparker till havs för närvarande är

begränsade och att det finns flera obesvarade frågor

om påverkan på fiskar och annat marint liv. Det är

också oklart i vilken utsträckning havsbaserad

vindkraft kommer att bli ett hinder för fiskets

bedrivande. Dessa frågor måste besvaras innan det

går att ta ställning till om storskalig

vindkraftsetablering till havs är ett försvarligt

alternativ. Svar på frågorna kräver att ett antal

vindkraftsprojekt får komma till stånd för att man

där skall kunna göra grundliga studier av

effekterna. Denna process har påbörjats när

regeringen i sitt tillstånd för en vindkraftspark på

Lillgrund i Öresund ställt som villkor att

Fiskeriverket skall upprätta en plan för ingående

undersökningar av effekterna på fisk och fiske. Krav

på sådana utredningar kommer enligt frågesvaret att

ställas även på andra projekt till dess ett

tillfredsställande kunskapsunderlag samlats in. I

frågesvaret anförs slutligen att regeringens avsikt

är att Sverige även i fortsättningen skall ha en

ledande roll när det gäller att värna fiskets

intressen vid utnyttjandet av havsområdena.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår

föreslår utskottet att motion MJ420 (m) yrkande 5 om

negativa konsekvenser för svenskt yrkesfiske av en

storskalig vindkraftsutbyggnad längs den svenska

kusten lämnas utan vidare åtgärd. Även motionerna

MJ484 (s) om konsekvensanalys före utbyggnad av

havsbaserad vindkraft och farhågor för inverkan på

fiskbeståndet samt motion MJ529 (c) yrkande 7 om

forskning om effekterna på fiske före etablering av

havsbaserade vindkraftverk bör i avvaktan på

resultatet av det arbete som pågår lämnas utan

vidare åtgärd.

Marina skyddsområden m.m.

Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som

framförs i motionerna MJ302 (v) yrkande 7, MJ440

(mp) yrkandena 1 och 2 och MJ467 (mp) yrkande 4 om

att inrättandet av akvatiska skyddsområden bör

påskyndas.

Som anförs i budgetpropositionen (s. 16) kräver

hotet mot den biologiska mångfalden i den marina

miljön särskilda åtgärder. Västerhavet och Östersjön

skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga

och den biologiska mångfalden skall bevaras.

Regeringen bedömer att det krävs ytterligare

insatser för att bl.a. skydda värdefulla

havsmiljöer, hotade arter, fiskevård och åtgärder

mot olje- och kemikalieutsläpp. Särskilt värdefulla

områden skall skyddas mot ingrepp och andra

störningar genom att marina reservat inrättas.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning (s. 31)

att den bekymmersamma situationen vad gäller

fiskeresurserna i havet tydliggör behovet av arbetet

med att skapa marina skyddsområden. Skydds- och

uppväxtområden för fisk är mest akut att åtgärda.

Som regeringen anfört är marina skyddsområden

nödvändiga både med hänsyn till bevarandet av de

marina miljöerna och för att säkra fiskerinäringens

ekonomiska förutsättningar. Utskottet instämmer i

att detta bör vara en prioriterad fråga för

regeringen.

Som regeringen anfört är andelen skyddade områden

i kust- och havsmiljön mycket liten. Det är därför

väsentligt att denna andel ökar och att regler och

förvaltningsplaner tillskapas i samarbete mellan

berörda parter. Fiskbestånden i såväl Östersjön som

Västerhavet befinner sig i många fall utanför säkra

gränser samtidigt som bifångster i fisket kan vara

ett problem för marina däggdjur och fåglar. Ett

intensivt fiske medför dels att tätheten av de

beskattade arterna minskar, dels att ålders- och

storleksstrukturen i bestånden förändras. I likhet

med regeringen anser utskottet att begränsningar av

uttaget av fisk är en nödvändig åtgärd. I de fall

där det råder osäkerhet om beståndens storlek eller

om hur stor beskattning bestånden tål skall

försiktighetsprincipen tillämpas.

Enligt delmål 1 för miljökvalitetsmålet Hav i

balans samt levande kust och skärgård skall senast

år 2010 minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer ha

ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall

ytterligare fem marina områden vara skyddade som

reservat och berörda myndigheter skall ha tagit

ställning till vilka övriga områden i marin miljö

som behöver ett långsiktigt skydd (prop. 2000/01:130

s. 112). Utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen

av proposition 2000/01:30 Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3 s. 73 f.)

att den bekymmersamma situationen när det gäller

fiskeresurserna i havet tydliggör behovet av det

arbete som redan är påbörjat med att skapa marina

skyddsområden och detta arbete bör därför

prioriteras och genomföras skyndsamt. I likhet med

regeringen anser utskottet att målet uppnås bäst

genom en kombination av olika typer av åtgärder som

områdesskydd, kunskapsinhämtning och strategier. De

föreslagna åtgärderna för att uppnå

miljökvalitetsmålet är enligt utskottets mening av

den karaktären att ett brett samarbete mellan

nationella myndigheter, regionala och lokala

intresseorganisationer och näringsrepresentanter är

nödvändigt. Utskottet anförde vidare att som ett

gott exempel på samarbete inom ramen för de

regionala miljö- och hushållningsprogrammen

framhålls i propositionen arbetet med att skydda

Kosterfjorden och Väderöfjorden, där man i ett forum

mellan kategorier av fiskare, myndigheter och

forskare har lyckats uppnå en konstruktiv dialog.

Med det anförda finner utskottet att syftet med

motionerna MJ302 (v) yrkande 7, MJ440 (mp) yrkandena

1 och 2 och MJ467 (mp) yrkande 4 bör bli

tillgodosett utan något särskilt riksdagsuttalande i

frågan. Med det anförda avstyrks även motionerna

MJ220 (c) yrkande 11 och MJ529 (c) yrkande 9 i den

mån syftet med motionerna inte kan anses

tillgodosett med vad utskottet anfört.

Det anförda innebär även att motion MJ513 (mp)

yrkande 14 om att reservat med fiskeförbud fungerar

som områden där fiskbestånden kan återhämta sig

ostört och senare bidra till större fångster utanför

de skyddade områdena bör lämnas utan vidare åtgärd i

den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad som

anförts.

När det gäller den fråga som tas upp i motion MJ229

(mp) om en aktionsplan med konkreta åtgärdsförslag

för att minska bifångster av tumlare anförs i

propositionen (s. 31) att internationella åtaganden

motiverar en ökad satsning på beståndsanalys av

tumlare.

Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med

förslagen i regeringens proposition Svenska miljömål

– delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130 s.

112, bet. 2001/02:MJU 3). Delmål 3 för

miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust

och skärgård innebär att senast år 2005 skall

åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade

marina arter och fiskstammar som har behov av

riktade åtgärder. Enligt delmål 4 skall de årliga

totala bifångsterna av marina däggdjur senast år

2010 uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd.

Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter

skall ha minimerats till nivåer som inte har negativ

påverkan på populationerna. I propositionen anförs

(s. 119) att vid i princip alla typer av fiske får

man även en viss mängd ej önskad fångst. Det rör sig

dels om andra arter, dels ungfisk av målarten. Att

kvantifiera mängderna av olika arter och storlekar i

bifångsterna är en viktig åtgärd för att kunna följa

upp resultaten av arbetet med att utveckla selektiva

fiskeredskap. För att kunna nå målet krävs enligt

propositionen initialt bättre information om

bifångsterna av tumlare och säl liksom om

populationernas storlek. Den huvudsakliga vägen för

att minska bifångster är att utveckla selektiva

redskap, t.ex. sälsäkra redskap, och att se till att

regelverket anpassas så att användningen av dessa

stimuleras.

Utskottet har inhämtat att arbete pågår vid

Naturvårdsverket och Fiskeriverket för att senast

under det första halvåret 2002 redovisa ett

åtgärdsprogram för tumlare. I avvaktan på resultatet

av detta arbete föreslår utskottet att motion MJ229

(mp) lämnas utan vidare åtgärd.

Målövergripande miljöarbete

I propositionen anförs beträffande miljödriven

affärsutveckling att ett avtal mellan svenska staten

och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för

utveckling av mer miljöanpassade fordon

undertecknades i april 2000. Industrin inbjöds i

regeringsförklaringen år 1998 till detta samarbete

som både syftar till att minska vägtrafikens bidrag

till miljöförstöringen och att skapa förutsättningar

för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk

fordonsindustri. Satsningen innebär att upp till 1

800 miljoner kronor satsas gemensamt under perioden

2000 till 2005, varav den statliga finansieringen

kommer att uppgå till maximalt 500 miljoner kronor.

Programmet omfattar områden såsom avancerad

förbränningsteknik, hybridfordon och

bränslecellsteknik, viktreduktion samt allmän

kompetensförsörjning. Vinnova ansvarar tillsammans

med Programrådet för Fordonsteknisk Forskning (PFF)

för programmets genomförande.

I regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur

för ett långsiktigt hållbart transportsystem (s. 31)

anförs att ökad användning av miljöanpassade fordon

och drivmedel är en del i arbetet med att utveckla

ett långsiktigt hållbart transportsystem. Vidare

anförs (a. prop. s. 32) att beskattning av drivmedel

och fordon, liksom fordonskrav även fortsättningsvis

kommer att vara viktiga styrmedel för att bidra till

uppfyllelse av etappmålet. Den överenskommelse om

minskade koldioxidutsläpp som slutits med den

europeiska bilindustrin spelar en viktig roll i sam-

manhanget. På samma sätt som det är viktigt att

stimulera användningen av ny säker fordonsteknik är

det viktigt att öka ansträngningarna för att nya

miljövänliga lösningar snabbare skall komma till

användning och ges en bred spridning. Det pågående

samverkansprogrammet för utveckling av mer

miljöanpassade fordon (”Gröna bilen”) är också av

betydelse i sammanhanget. I angiven proposition

föreslås vidare (s. 99 f.) att ett samlat program

för teknisk utveckling, demonstration och införande

av nya lösningar som verkar för att de

transportpolitiska målen nås initieras inom ramen

för Vägverkets sektorsansvar. Programmet bör

genomföras i samverkan med näringslivet och de

lösningar som tas fram inom programmet bör enligt

propositionen ha förutsättningar att nå en bred

spridning på marknaden. Det bör inte bara främja

tillkomsten av nya tekniska lösningar utan också

skapa förutsättningar för genomslag på marknaden.

Programmet bör främja utveckling och

kunskapsuppbyggnad inom områdena fordonsteknik,

bränslen och emissioner, byggande av

energieffektiva, ekologiskt hållbara system och

användning av informationsteknik inom

transportsystemet. Verksamheten bör samordnas med

fordonsforskningsprogrammet och samverkansprogrammet

för utveckling av mer miljöanpassade fordon samt med

annan verksamhet kring fordon, drivmedel och

transporter som finansieras av bl.a. Statens

energimyndighet och Vinnova.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det nu

redovisade arbetet att motion MJ423 (kd) yrkande 1

om att premiera miljövänliga alternativ lämnas utan

vidare åtgärd.

I motionerna MJ303 (m) och MJ308 (kd) anförs att

ökningen av användning av miljöanpassade bilar bör

stimuleras och att åtgärder bör vidtas för att

underlätta för en marknadsexpansion av miljöbilar.

Enligt motionärerna går det i dag inte att införa

ett generellt undantag för fri parkering för

miljöbilar. Utskottet vill inledningsvis framhålla

att det i trafikförordningen (1998:1276) finns

bestämmelser om lokala trafikföreskrifter. Vidare

behandlade näringsministern detta ämne den 25 juni

2001 i ett skriftligt svar på fråga (2000/01:1403)

om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för

att det i kommunala parkeringsbestämmelser skall tas

hänsyn till bilarnas miljöpåverkan. Näringsministern

anförde att när det gäller den närmare utformningen

av de kommunala parkeringsbestämmelserna så faller

detta inom det kommunala självstyret. Utskottet

föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd i

den mån de inte tillgodosetts med det anförda.

När det gäller yrkandena i motion MJ306 (kd) om

kartläggning av den svenska bilparken (yrkande 1)

och om åtgärder för att minska den åldrande

bilparken (yrkande 2) behandlade riksdagen i

februari 2001 (2000/01:MJU13) regeringens

proposition Ändringar i bilskrotningslagen

(1979:343). Riksdagen godkände regeringens förslag

om höjning av skrotningspremien till 1 500 kr för

bilar som inte omfattas av ekonomiskt

producentansvar i dag.

Vidare har regeringen i proposition 2001/02:45

Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m.

föreslagit justering av förmånsvärdet för

miljöanpassade bilar. I propositionen anförs (s. 38)

att de särskilda reglerna om justering av värdet av

bilförmån för s.k. miljöbilar första gången

tillämpades vid 2000 års taxering (prop.

1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.

1999/2000:66). Regeringen finner det angeläget att

ytterligare underlätta för en sådan introduktion för

att på sikt få beståndet av miljöanpassade bilar att

öka. Som anförs i propositionen är marknaden för

förmånsbilar strategisk för introduktionen av

miljöbilar, eftersom en betydande del av

nybilsförsäljningen avser förmånsbilar. På sikt

kommer ett genombrott på denna marknad också att slå

igenom på andrahandsmarknaden för privatkunder.

Förslaget innebär att bilar som drivs med

elektricitet föreslås få en nedsättning av

förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta

jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.

Alkohol- och gasdrivna bilar – utom de som drivs med

gasol – föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet

till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive

fyra år. Med det anförda avstyrker utskottet motion

MJ306 (kd) yrkandena 1 och 2 i den mån den inte

tillgodosetts med vad som anförts.

34:1 Naturvårdsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om en minskad anslagsnivå

(m, kd).

Propositionen

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets

förvaltningskostnader, inklusive verkets kostnader

för att administrera den verksamhet som finansieras

via sakanslagen.

Regeringen bedömer att anslaget behöver förstärkas

med 1 200 000 kr för myndighetens miljömålsansvar

enligt Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). Dessutom

förstärks anslaget med 1 000 000 kr för

informationsåtgärder om frågor kring de stora

rovdjuren i enlighet med propositionen En

sammanhållen rovdjurspolitik (2000/01:57).

Regeringen föreslår att 311 035 000 kr anvisas

under anslaget under år 2002. För åren 2003 och 2004

beräknas anslaget till 318 590 000 kr respektive 324

855 000 kr (vilket motsvarar 311 035 000 kr i 2002

års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget minskas med 2

500 000 kr (yrkande 1). Naturvårdsverkets utökade

ansvar för miljömålsarbetet och för att informera om

de stora rovdjuren ryms inom ramen för verkets

normala verksamhet.

I motion MJ519 (kd) delvis föreslås en långsammare

ökningstakt och anslaget bör minskas med 12 000 000

kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att

Naturvårdsverkets roll som central expertmyndighet

på miljöområdet bör kvarstå. Vidare instämmer

utskottet i att Naturvårdsverket de närmaste åren i

första hand bör prioritera insatser när det gäller

miljöövervakning och miljökvalitetsmålen samt

åtgärder för biologisk mångfald. Dessutom bör

insatserna förstärkas inom efterbehandling av

förorenade områden, det fortsatta arbetet med

miljöbalken och sektorintegrationen samt det nyligen

antagna ramdirektivet för vatten.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

Naturvårdsverkets EU-arbete och internationella

arbete i högre grad bör integreras med verkets

nationella arbete.

Genom riksdagens beslut är 2002 års utgiftsram för

utgiftsområde 20 fastställd (2001/02:FiU1).

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det

gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker

motionerna MJ508 (m) yrkande 1 och MJ519 (kd)

yrkande 20 delvis.

34:2 Miljöövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om minskad anslagsnivå

(kd) och om ytterligare medel till ideella

organisationer (c).

Propositionen

Anslaget disponeras för miljöövervakning,

bilavgasverksamhet samt för bidrag till vissa

ideella organisationer. Medlen till miljöövervakning

fördelas av Miljöövervakningsnämnden vid

Naturvårdsverket. Nämnden fattar beslut om den

nationella miljöövervakningens inriktning samt

fördelar även medel till viss regional

miljöövervakning. En mindre del av anslaget används

också för internationellt miljöövervakningsarbete

och arbete med rapportering till internationella

organisationer.

För att ge goda förutsättningar för planering och

genomförandet av miljöövervakningen bör regeringen

bemyndigas att under 2002 ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering och

genomförande av miljöövervakning, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55

miljoner kronor under år 2003, högst 40 miljoner

kronor under år 2004 och högst 30 miljoner kronor

under år 2005.

För att skapa goda förutsättningar för upphandling

av bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller) bör

regeringen bemyndigas att under år 2002 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten, som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 miljoner

kronor under vart och ett av åren 2003, 2004 och

2005.

Under år 2001 beräknades 5 miljoner kronor under

anslaget för länsstyrelsernas administration av

miljöövervakningen. Från och med år 2002 överförs

dessa medel till länsstyrelsernas

förvaltningsanslag. Under åren 2002 och 2003 sker

överföringar till myndigheter för deras

miljömålsansvar i enlighet med Svenska miljömål –

delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).

Regeringen föreslår att 200 666 000 kr anvisas

under år 2002. För åren 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 205 884 000 kr respektive 234 360 000

kr (motsvarar 200 666 000 resp. 224 666 000 kr i

2002 års prisnivå).

Motionerna

I motion MJ337 (c) yrkas tillkännagivande om

uppräkning av anslag till ideella organisationer

verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet

(yrkande 3). Ersättningen till de ideella krafterna

är blygsamma jämfört med vad tjänstemän och

konsulter kostar.

Enligt motion MJ395 (c) bör ytterligare 5 000 000

kr anslås för ökat stöd till ideella organisationer

verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet

(yrkande 2 delvis).

I motion MJ519 (kd) föreslås att anslaget minskas

med 20 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

När det gäller sådant stöd till ideella

organisationer som anges i motion MJ395 (c) yrkande

2 delvis konstaterar utskottet, i likhet med

föregående år (2000/01:MJU1 s. 14 och 1999/2000:MJU1

s. 15), att regeringen för kommande budgetår avser

att behandla frågor om fördelning av medel till

ideella organisationers miljöarbete i

regleringsbrevet. För år 2001 reglerades

fördelningen av dessa medel i regleringsbrevet under

anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. Regeringen

fördelade 2 miljoner kronor till Internationella

försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till

Naturskyddsföreningen och 600 000 kr till Sveriges

hembygdsförening. För ideella organisationers

internationella arbete anslogs 2 500 000 kr.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när

det gäller medelsbehovet under anslaget och

avstyrker motionerna MJ337 yrkande 3 (c), MJ395 (c)

yrkande 2 delvis och MJ519 (kd) yrkande 20 delvis.

Utskottet tillstyrker de bemyndiganden som

regeringen föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om minskad anslagsnivå (m,

kd, c), om ökad medelstilldelning (fp), om

uppdelning av anslaget (c), om ett nytt

anslag för skogsmarkskalkning (kd), om

samordning av kalkning av sjöar och

vattendrag med skogskalkning (kd), om

resurser till kalkning (m, kd, c, fp) och om

skydd för nyckelbiotoper (mp).

Propositionen

Anslaget disponeras för insatser för bevarande och

restaurering av värdefulla naturmiljöer och

biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor

om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och

fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning

av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna

som regleras i förordningen (1982:840) om

statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget används för ersättningar enligt 31 kap.

miljöbalken (1998:808) såvitt avser

Naturvårdsverkets ansvarsområde, kostnader för

förvärv för statens räkning av ur naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden, statsbidrag till kommuner

och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla

naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och

förvaltning av skyddade områden samt kostnader för

utredning, förhandling och värdering i samband med

säkerställande av ur naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden. Från anslaget betalas bidrag till

statliga Life-Naturprojekt som beviljas EU-bidrag.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under

år 2002 för statens räkning åta sig ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden som innebär åtaganden om

högst 120 miljoner kronor för år 2003.

De statliga insatserna för att säkerställa ett

långsiktig skydd av värdefulla naturområden är ett

av den statliga naturvårdspolitikens viktigaste

instrument. I propositionen Svenska miljömål –

delmål och åtgärdsstrategier har regeringen

uppskattat att statens ansvar för skydd av skogsmark

uppgår till omkring 400 000 ha varav omkring 320 000

ha bör avsättas som naturreservat fram till år 2010.

Regeringen har även bedömt att skyddet av våtmarker

bör öka liksom skyddet av värdefulla naturområden i

fjällen, vid kusterna och kring sjöar och

vattendrag. Skyddade områden måste förvaltas på ett

sådant sätt att de skyddade värdena består eller

förbättras. Staten har ett huvudansvar för skötsel

och förvaltning.

Kalkning av sjöar och vattendrag bedöms även

fortsättningsvis vara en viktig åtgärd för att

motverka det försurande nedfallets effekter på

biologisk mångfald och möjligheten att nyttja sjöar

och vattendrag. Regeringen bedömer att den

nationella kalkningsplanen bör fortlöpa i enlighet

med uttalanden i budgetpropositionen för 2001 (prop.

2000/01:1). Många administrativa uppgifter inom

kalkningsverksamheten sköts av länsstyrelserna som

tidigare erhållit ersättning för deras arbete från

detta anslag. Mot bakgrund av att verksamheten är

avsedd att löpa under ett flertal år bedömer

regeringen att en resurseffektivitet och

långsiktighet uppnås genom att 40 miljoner kronor

för bl.a. administration flyttas från detta anslag

till anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. (utg.omr.

18). Resurserna skall användas till administration

av kalkningsverksamheten, skötselåtgärder och

arbetet med Natura 2000.

Regeringen föreslår att 960 419 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 992 693 000 kr respektive 1 508 856

000 kr (motsvarar 970 663 000 respektive

1 444 863 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ260 (fp) bör mer fullskalig kalkning

ske i område där buffertkapaciteten är svag på grund

av s.k. sur berggrund (yrkande 2). Högt nedfall och

berggrund med låg buffertkapacitet gör vissa områden

särskilt känsliga.

Även enligt motion MJ339 (c) bör resurserna till

kalkning av vatten och skogsmark öka (yrkande 14).

Medel till kalkning av såväl vatten som skogsmark

bör öka.

I motion MJ358 (mp) anförs att en översyn bör

göras av hur skog skall skyddas som är större än vad

som kallas nyckelbiotop och mindre än vad som

avsätts som naturreservat (yrkande 1).

Enligt motion MJ395 (c) yrkas tillkännagivande om

delning av anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald (yrkande 1). Medel för avsättning av

skyddsvärd skogsmark och medel för kalkning bör

delas i budgethänseende. På så sätt nås mer

förutsägbara anslagsnivåer för respektive insatser

och en mer långsiktig politik än i dag. Vidare

föreslås att anslaget minskas med 100 000 000 kr

genom att minska medlen för inköp av skogsmark

(yrkande 2 delvis).

I motion MJ420 (m) anförs i fråga om resurser till

kalkning att staten har ansvar för den övergripande

miljövården och bör se till att det finns resurser

för t.ex. kalkning mot försurningen (yrkande 1).

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget minskas med

60 419 000 kr (yrkande 2). En ökad andel av den

skyddsvärda arealen mark bör skyddas genom

inrättande av s.k. skötselkontrakt.

Enligt motion MJ519 (kd) bör kalkningen av sjöar

och vattendrag samordnas med skogskalkningen

(yrkande 3). En långsiktig strategi för sjöar och

vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i

vattnet eftersom försurningen i sjöar bl.a. är en

följd av att omgivande marker försurats. Vidare

yrkas att anslaget A 3 Åtgärder för biologisk

mångfald minskas med 100 000 000 kr samt att 50 000

000 kr tillförs ett nytt anslag Skogsmarkskalkning

(yrkande 20 delvis). De vatten och marker som redan

har försurats måste behandlas med omfattande

kalkningsåtgärder. Kalkningsinsatserna för sjö och

skog bör öka med 50 000 000 kr per år.

Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och

Fi294 (fp) yrkande 21 delvis bör ytterligare 150 000

000 kr tillföras anslaget.

I motion MJ522 (kd) anförs i fråga om kalkning av

vatten och skog att det fortfarande finns många

försurade sjöar utan fisk, även om kalkning av

vattendrag har förbättrat situationen (yrkande 7).

Även i motion MJ523 (kd) anförs om kalkning att

ett statligt ekonomiskt stöd bör lämnas i form av

åtgärder både mot mark- och vattenförsurningen

(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som

framförs i motion MJ358 (mp) om att det är

synnerligen angeläget att skyddet för områden mellan

5 och 25 ha får en tillfredsställande lösning. Som

regeringen anfört skapas genom de

resursförstärkningar som nu görs förutsättningar för

att i större utsträckning än tidigare besluta om

skydd för områden i storleksordningen 5–25 ha. En

förändrad ansvarsfördelning mellan Naturvårdsverket

och Skogsstyrelsen i enlighet med vad som anförs i

motionen skulle enligt utskottets mening

ytterligare kunna bidra till detta. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte

tillgodosetts med vad som anförts.

I juni 1999 redovisade Naturvårdsverket en

nationell kalkningsplan för regeringen. Verket har

därefter utarbetat och remissbehandlat Allmänna råd

och Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som

kommer att presenteras under hösten 2001. Utskottet

instämmer i att den nationella kalkningsplanen utgör

en god plattform för den fortsatta

kalkningsverksamheten.

Om direktivet om nationella utsläppstak genomförs

kommer arealen skog, fjäll och sjöar där den

kritiska belastningen för försurning överskrids att

minska från 6,3 miljoner hektar år 1990 till 1,4

miljoner hektar år 2010. Även om belastningen

minskar betydligt kan som regeringen anfört

återhämtningen från försurningen i mark och vatten

ta flera decennier.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

kalkningsverksamheten bör förstärkas med 15 miljoner

kronor år 2002 och att nivån för

kalkningsverksamheten därmed bör beräknas till 188

miljoner kronor för år 2002. Som utskottet uttalade

vid behandlingen av regeringens proposition

2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3 s. 44) bör den

av regeringen föreslagna resursförstärkningen och

Naturvårdsverkets allmänna råd och Handbok

ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter

att genomföra den beslutade kalkningsverksamheten på

ett optimalt sätt. Motion MJ260 (fp) yrkande 2 bör

lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte

tillgodosetts med det anförda. Även motionerna MJ522

(kd) yrkande 7 och MJ523 (kd) yrkande 11 avstyrks

härmed.

I fråga om skogskalkning vill utskottet framhålla

att Skogsstyrelsen som underlag för sin rapport

Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt

brukande av skogsmarken (meddelande 4–2000) har

tagit fram nio rapporter som behandlar olika

aspekter av markförsurnings- och

åtgärdsproblematiken. I rapporten föreslås att aska

och kalk tillförs inom de avrinningsområden där den

naturliga återhämtningen bedöms vara långsam och

otillräcklig samt där utlakningen av giftigt

aluminium från skogsmarken är skadlig för

vattenekosystemet. Utskottet har inhämtat att

rapporten avses att utgöra underlag för en fördjupad

anslagsframställning under år 2002 och att den

kommer att ingå i Skogsstyrelsens utvärdering av

skogspolitikens effekter som skall göras senast den

31 december 2001 (jfr Statsliggaren för år 2001,

utg.omr. 23 s. 15–16). Motion MJ519 (kd) yrkande 3

avstyrks med det anförda.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom

regeringens förslag att de för budgetåret 1998

anvisade anslagen A3 och A4 borde föras samman till

ett nytt ramanslag för åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden (2000/01:MJU1 s. 18,

1999/2000:MJU1 s. 20, 1998/99:MJU2 s. 18). Utskottet

ansåg i likhet med regeringen att såväl

kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har

betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men att

de också omfattar åtgärder som kan vara av

engångskaraktär eller ske med varierande

tidsmellanrum. Det fanns därför skäl att skapa

förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande

lämpliga åtgärder. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i frågan.

Som regeringen anfört föreslås en väsentligt

utökad anslagsnivå. Utskottet finner regeringens

förslag om medelstilldelning på anslaget väl avvägt

och avstyrker motionerna MJ339 (c) yrkande 14, MJ395

(c) yrkandena 1 samt 2 delvis, MJ420 (m) yrkande 1,

MJ508 (m) yrkande 2, MJ519 (kd) yrkande 20 delvis,

MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och Fi294 (fp) yrkande

21 delvis. Utskottet tillstyrker det bemyndigande

som regeringen föreslår.

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om ökad medelstilldelning

(c) respektive minskad medelstilldelning (m).

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar,

undersökningar och åtgärder för att sanera och

efterbehandla förorenade områden samt för

framtagande av underlag för prioriteringar av

framtida sanerings- och återställningsinsatser i

landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur

risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt

till eventuella akuta saneringsinsatser.

Förorenade områden har huvudsakligen uppkommit

genom tidigare utsläpp, spill eller olyckshändelser.

Föroreningarna finns i mark, grundvatten, sediment,

byggnader och anläggningar. De flesta har uppkommit

under efterkrigstiden och fram till 1980-talet.

Läckage förekommer från bl.a. gruvavfall och

deponier. Från vissa områden, t.ex. gamla

industritomter, är läckaget i dag ofta begränsat på

grund av buffertmekanismer, fastläggning m.m. Dessa

återhållande krafter kan dock komma att försvagas

med tiden och läckagen från de förorenade områdena

beräknas därmed öka. Det tillkommer även nya områden

som kommer att behöva saneras.

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av

efterbehandlingsprojekt bör regeringen bemyndigas

att under år 2002 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med genomförande av saneringsinsatser, som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 110 miljoner kronor under år 2003, högst 100

miljoner kronor under år 2004 och högst 80 miljoner

kronor under år 2005.

Medel för länsstyrelsernas administration av

saneringsverksamheten har beräknats under detta

anslag år 2001. Från och med år 2002 överförs dessa

resurser, 20 miljoner kronor, till anslag 32:1

Länsstyrelserna m.m. (utg.omr. 18). Dessutom

överförs medel för år 2002 och 2003 till anslag 32:1

Länsstyrelserna m.m. för länsstyrelsernas arbete med

omställningsplaner m.m. Under anslaget beräknas 3

miljoner kronor per år 2002, 2003 och 2004 för

berörda myndigheters arbete med att utveckla en

handbok för vatten.

Från anslaget sker överföringar till myndigheter

för deras arbete med åtgärder som syftar till att

uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med Svenska

miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130).

Regeringen föreslår att 418 746 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 463 215 000 kr respektive 587 769 000

kr (motsvarar 450 797 000 resp. 560 547 000 kr i

2002 års prisnivå).

Motionerna

I motion MJ395 (c) föreslås att ytterligare 15 000

000 kr tillförs anslaget (yrkande 2 delvis).

Enligt MJ508 (m) bör anslaget minskas med 150 000

000 kr (yrkande 3). Regeringen föreslår en kraftig

ökning av anslaget trots att budgeten för

innevarande år inte har utnyttjats fullt ut.

Utskottets ställningstagande

Naturvårdsverket har under år 2000 prioriterat ett

tjugotal områden för efterbehandlingsåtgärder. Som

regeringen anfört är många projekt stora och

komplicerade vilket fått till följd att planering

och genomförande av några av dessa tjugo projekt har

försenats så att kostnader som beräknats för år 2000

faller på år 2001.

Efter tio års systematiskt uppbyggnadsarbete har

efterbehandlingsverksamheten nu gått in i ett

expansivt driftsskede. Utskottet delar uppfattningen

att förorenade mark- och vattenområden skall vara

fria från gifter, skadliga ämnen och andra

föroreningar som kan utgöra mycket stor eller stor

risk för människors hälsa till år 2020. Förorenade

områden måste saneras innan de kan användas för

t.ex. bostadsbyggande.

Regeringen beräknar att delmålet om förorenade

områden under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

uppnås med den anslagsnivå som regeringen beräknar

från och med år 2004. Utskottet finner regeringens

förslag om medelstilldelning under anslaget väl

avvägt och avstyrker motionerna MJ395 (c) yrkande 2

delvis och MJ508 (m) yrkande 3. Utskottet

tillstyrker det bemyndigande som regeringen

föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om finansiering av

marinbiologisk forskning (kd).

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd

för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings- och

utvecklingsverksamhet som underlag för att nå

miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt för

internationellt förhandlingsarbete. Anslaget skall

också finansiera statens andel av den

samfinansierade forskningen med näringslivet vid IVL

Svenska Miljöinstitutet AB.

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

bör regeringen bemyndigas att under år 2002 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med planering och

genomförande av forskningsprojekt, som inklusive

tidigare åtagande innebär utgifter på högst 20

miljoner kronor för år 2003, högst 15 miljoner

kronor för år 2004 och högst 10 miljoner kronor för

år 2005.

Regeringen föreslår att 58 644 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 81 127 000 kr respektive 82 455 000 kr

(båda beloppen motsvarar 79 059 000 kr i 2002 års

prisnivå).

Motionerna

I motion MJ519 (kd) anförs i fråga om de marina

forskningsstationernas status och finansiering att

för 10–20 år sedan inrättade Naturvårdsverket ett

antal fasta forskartjänster för att bygga upp en

långsiktig miljöforskning (yrkande 15). Dessa

forskare avlönades av Naturvårdsverket medan övrig

personal kom att tillhöra universiteten. När

Naturvårdsverkets forskningsanslag försvann,

försvann även finansieringen av dessa fasta

forskartjänster. Kristinebergs marina

forskningsstation är en av många som har drabbats

hårt.

Enligt motion MJ522 (kd) om finansiering av

marinbiologisk forskning har Naturvårdsverket lagt

metodarbete och miljöuppföljning på den marina

forskningsstationen Kristineberg vid Gullmarsfjorden

(yrkande 18). Stationens vetenskapliga ledning kan

tvingas sluta vid årsskiftet 2001-2002 på grund av

stationens oklara finansiering och

organisationstillhörighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat följande när det gäller

motionerna MJ519 (kd) yrkande 15 och MJ511 (kd)

yrkande 18 om finansiering av marinbiologisk

forskning. Under 1980-talet och i början av 1990-

talet inrättade Naturvårdsverket genom sitt

miljöforskningsanslag ett antal forskartjänster för

att säkra en långsiktig kompetensutveckling inom

miljövården. Tjänsterna förlades till olika

universitet och kontrakten med universiteten var

antingen tidsbegränsade för längre perioder eller

tills vidare. Naturvårdsverkets

miljöforskningsanslag upphörde från den 1 januari

1998 och de löpande kontrakten sades upp från detta

datum. De aktuella forskningstjänsterna har

emellertid även för tiden därefter finansierats för

ett år i taget, för åren 1998 och 1999 med medel

från Mistra och för åren 2000 och 2001 med medel

från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

Riksdagen anslog medel för budgetåret 2000 på

anslaget 34:5 Miljöforskning att disponeras av

Naturvårdsverket. Det framgår av regleringsbrevet

för år 2000 att det är Naturvårdsverkets

miljöforskningsnämnd som beslutar om fördelning av

medlen till övrig miljöforskning. Verksamheten får

omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning,

forskningsbedömningar samt kunskapsöverföring från

forskning, kunskapssammanställningar och utredningar

med anknytning till forskningen. Forskningsmedlen

skall enligt regleringsbrevet främst finansiera

forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete,

t.ex. om miljömålen, miljöbalken samt underlag för

internationellt förhandlingsarbete.

Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd har mot

bakgrund av villkoren i regleringsbrevet beslutat

att efter utgången av 2001 inte avsätta medel till

nya kontrakt specifikt riktade till forskartjänster.

Utskottet vill framhålla att i dag är Formas och

Mistra de större svenska finansiärerna av

miljöforskning och gemensamma rutiner gäller vid all

forskningsfinansiering. Forskningsmedel beviljas

efter ansökan och varje ansökan bedöms i konkurrens

med övriga inkomna ansökningar. Utskottet har vidare

inhämtat att när det gäller marin forskning

finansierar Naturvårdsverket ett program om

biologisk mångfald i marin miljö som drivs av

forskare vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid

Göteborgs universitet. Programmet omfattar

emellertid även andra forskare från Göteborgs

universitet, Stockholms universitet samt

Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Med

det anförda avstyrks motionerna MJ519 (kd) yrkande

15 och MJ522 (kd) yrkande 18.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget.

34:6 Kemikalieinspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för

verksamhet avseende tillsyn/vägledning,

riskbedömning samt riskbegränsning för

allmänkemikalier samt riskbegränsning och

bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras

huvudsakligen med avgifter som anges i förordning

(1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn

enligt miljöbalken, förordning (1999:942) om

kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens

föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska

organismer (KIFS 1998:8). 3.20 Offentligrättslig

verksamhet

Kemikalieinspektionen arbetar för att minska

riskerna för skador på människa och miljö från

kemiska ämnen i kemiska produkter och andra varor

samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs i hög

grad internationellt, framför allt inom EU. De

resultat som uppnås inom EU styr den nationella

regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och

varor på marknaden.

I januari 2000 redovisade Kemikalieinspektionen

ett underlag för fördjupad anslagsprövning till

regeringen. Regeringen gav mot bakgrund av denna

Kemikalieutredningen (M1998:09) i tilläggsuppdrag

att närmare utreda Kemikalieinspektionens

verksamhet, resurser och finansiering. Utredningen

lämnade sitt betänkande vid årsskiftet 2000/01 (SOU

2001:4). Betänkandet har remissbehandlats. Utredaren

menar att den kemikaliestrategi som EU håller på att

ta fram kommer att spela en avgörande roll för

möjligheterna att uppnå det svenska

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. EU:s utveckling

på detta område kommer att påverka den svenska

kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens

arbete i framtiden.

Utredaren föreslår förstärkningar av

Kemikalieinspektionen med ca 30 miljoner kronor på

tre år, motsvarande 45 tjänster, de närmaste tre

åren. Förstärkningarna avser främst det EU-inriktade

riskbedömnings- och riskbegränsningsarbetet, för

allmänkemikalier och för bekämpningsmedel, tillsynen

enligt 14 kap. miljöbalken och arbete med anledning

av huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö.

Regeringen anser att det är angeläget att

Kemikalieinspektionen snarast kan förstärka

insatserna på de tre områden Kemikalieutredningen

föreslagit. EU:s miljöministrar antog den 7 juni

2001 Kommissionens vitbok, men arbetet med att

utveckla regelverket återstår. Mot bl.a. den

bakgrunden anser regeringen att det är för tidigt

att besluta om en förstärkning om 30 miljoner kronor

i enlighet med Kemikaliutredningens förslag och

Kemikalieinspektionens underlag. Regeringen föreslår

att Kemikalieinspektionens verksamhet i stället

förstärks genom en höjning av anslaget med 5

miljoner kronor för år 2002, 10 miljoner kronor 2003

respektive 15 miljoner kronor 2004. Utöver dessa

förstärkningar föreslår regeringen att 0,6 miljoner

kronor tillförs fr.o.m. år 2002 för det arbete som

ansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

medför.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen

att 89 736 000 kr anvisas under år 2002. För år 2003

och 2004 beräknas anslaget till 97 044 000 kr

respektive 104 157 000 kr (båda beloppen motsvarar

94 736 000 kr i 2002 års prisnivå).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Som

anförts i propositionen bör regeringen följa hur

Kemikalieinspektionens arbete med

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och kommissionens

arbete med EU:s kemikaliestrategi utvecklas och vad

detta kommer att innebära för Kemikalieinspektionens

verksamhet. Utskottet noterar att regeringen avser

att återkomma till frågan om en eventuell

ytterligare ökning av anslaget år 2005 med

utgångspunkt i Kemikalieutredningens betänkande.

34:7 Internationellt miljösamarbete

och

34:8 Stockholms internationella

miljöinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

34:7 Internationellt miljösamarbete

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och

deltagande i internationella organisationer och för

internationellt samarbete inom Miljödepartementets

ansvarsområde. Från anslaget betalas kostnader för

deltagande i möten inom ramen för internationella

miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för

FN-systemet och EU-samarbetet samt organisationer

såsom OECD, ECE, Barentsrådet m.m.

Genom ett aktivt deltagande i det internationella

miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige att

påverka eller få till stånd miljöbeslut och

överenskommelser så att gränsöverskridande utsläpp

och miljöförstöring minskar och de svenska

miljömålen kan uppnås. Omfattningen av

miljösamarbetet inom FN-systemet kommer att öka i

samband med världstoppmötet om hållbar utveckling i

Johannesburg 2002. Under år 2001 förstärktes

anslaget med anledning av Sveriges ordförandeskap i

EU. Regeringen beräknar emellertid att det

internationella miljöarbetet bör klaras med mindre

resurser under 2002.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen

att 39 682 000 kr anvisas under år 2002. För åren

2003 och 2004 beräknas motsvarande belopp.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut

(SEI)

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms

internationella miljöinstitut (SEI). SEI är ett

internationellt forskningsinstitut med inriktning på

policyfrågor inom området miljö och utveckling.

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,

genomföra och informera om resultat av studier och

forskning vad gäller utvärdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en

hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad

forskning inom områdena energi, atmosfär,

vattenresurser, urbana miljöer och riskanalys.

SEI bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien,

Europa och Latinamerika. Institutet har, förutom

sitt huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston,

Tallinn, York och Bangkok. SEI har byggt upp en

internationellt erkänd verksamhet inom områden som

är centrala för de globala miljöproblemen. Under

2001 tecknades ett avtal mellan Miljödepartementet

och SEI för att stärka och tydliggöra samarbetet

kring globala frågor om miljö och hållbar utveckling

samt reglera hur regeringens anslag till SEI bäst

kan användas för att uppnå detta syfte.

Regeringen föreslår att 12 000 000 kr anvisas

under anslaget 34:7 Stockholms internationella

miljöinstitut under år 2002. Även för år 2003 och

2004 beräknas anslaget till 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

när det gäller medelsbehoven under anslagen och

tillstyrker regeringens förslag.

Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Anslaget disponeras för förvaltningskostnader och

strålskyddsforskning vid Statens strålskyddsinstitut

(SSI). SSI är central förvaltningsmyndighet för

frågor om skydd av människor, djur och miljö mot

skadlig verkan av joniserande och icke joniserande

strålning.

SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter

enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter

till Statens strålskyddsinstitut.

Regeringen har tidigare bemyndigats att under år

2001 ingå förpliktelser i samband med

strålskyddsforskning som innebär utgifter om högst 3

miljoner kronor under vart och ett av åren 2002,

2003 och 2004.

Regeringens bedömning är att myndigheten lever upp

till de mål som ställts och att myndigheten kan

verka för ett fortsatt gott strålskydd i samhället.

I proposition Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier (2000/01:130) föreslår regeringen

att Statens strålskyddsinstitut utses till ansvarig

myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Regeringen beräknar en förstärkning med 0,6 miljoner

kronor för myndighetens miljömålsansvar och 6

miljoner kronor för arbete med åtgärder som syftar

till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen

att 100 923 000 kr anvisas under år 2002. För år

2003 och 2004 beräknas anslaget till 103 381 000 kr

respektive 105 424 000 kr (båda beloppen motsvarar

100 923 000 kr i 2002 års prisnivå).

34:10 Statens kärnkraftinspektion

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions

(SKI) förvaltningskostnader och kostnader för

tillsyn.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt

förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den

nämnda förordningen avseende tillsyn och forskning

enligt 4 och 8 §§ förs till inkomsttitel 2551

Avgifter från kärnkraftverken. SKI disponerar de

intäkter som erhålls i form av avgifter enligt 2 och

6 §§ förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion.

Regeringens bedömning är att myndigheten genom

sitt tillsynsarbete verkar för att skydda hälsa och

miljö. Regeringen föreslår att 84 362 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 86 409 000 kr respektive 88 099 000 kr

(båda beloppen motsvarar 84 362 000 kr i 2002 års

prisnivå).

34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions

(SKI) kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

SKI har i uppdrag att finansiera

kärnsäkerhetsforskning. För att skapa goda

förutsättningar för planering och genomförande av

kärnsäkerhetsforskning är det nödvändigt att kunna

fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för

kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att

under år 2002 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12

miljoner kronor under vart och ett av åren 2003,

2004 och 2005.

Regeringen föreslår att 69 266 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 71 106 000 kr respektive 72 386 000 kr

(båda beloppen motsvarar 69 266 000 kr i 2002 års

prisnivå).

34:12 Internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet

Anslaget disponeras för kostnader för deltagande i

internationellt samarbete på kärnenergiområdet,

såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i

Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget

till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation

Fund samt kostnader i samband med övrigt

internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Kostnaderna under anslaget är starkt beroende av

förändringar i valutakurserna. Regeringen bedömer

dock att anslaget för år 2002 kommer att täcka

kostnaderna.

Regeringen föreslår att 26 752 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till motsvarande belopp.

Kärnavfallsfonden

I det ansvar som enligt 10 § lagen (1984:3) om

kärnteknisk verksamhet läggs på reaktorinnehavare

och övriga innehavare av tillstånd till kärnteknisk

verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader

som behövs för avfallshanteringen. Enligt lagen

(1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för

använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren av en

kärnkraftsreaktor årligen, så länge reaktorn är i

drift, betala en avgift samt ställa säkerheter till

staten för att säkerställa att medel finns

tillgängliga för att betala kostnader för hantering

och slutförvaring av använt kärnbränsle och visst

radioaktivt avfall, avveckling och rivning av

reaktoranläggningar och forskning på

kärnavfallsområdet.

Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd

Kärnavfallsfonden. Av den förvaltningsberättelse för

år 2000 som Kärnavfallsfondens styrelse lämnat till

regeringen framgår att inbetalade avgifter för år

2000 uppgick till 637,5 miljoner kronor (944,7

miljoner kronor år 1999). Utbetalade ersättningar

uppgick till 715,5 miljoner kronor (602,6 miljoner

kronor år 1999), varav huvuddelen gick till

reaktorinnehavarna. Ränteintäkterna uppgick till 1

234 miljoner kronor (1 162 miljoner kronor år 1999).

Vid utgången av år 2000 var Kärnavfallsfondens

marknadsvärde 26 644 miljoner kronor (23 853

miljoner kronor år 1999).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning på anslagen. Utskottet tillstyrker

även det förslag till bemyndigande som regeringen

föreslår.

34:13 Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska

institut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avslår motioner om minskad anslagsnivå (m,

kd).

Propositionen

Anslaget disponeras av Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI) för uppgifter som är

nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av

prognoser, varningar och beredskap samt för att

utveckla den kompetens SMHI bygger upp i denna

verksamhet. Anslaget används också för att betala

Sveriges medlemsavgifter i vissa internationella

organisationer.

SMHI:s uppdragsverksamhet och affärsverksamhet

finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten sker

inom ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas

med full kostnadstäckning av andra myndigheter.

Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella villkor

på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.

SMHI utför uppdrag åt olika myndigheter till

självkostnadspris. Bland annat utför institutet

tillsyn av vattenregleringar,

översvämningskarteringar åt Räddningsverket och

vissa miljöövervakningsuppdrag för

Naturvårdsverket.ll

Affärsverksamheten år 2000 visar en marginell

minskning av omsättningen men rörelseresultatet är

något bättre än föregående år.

Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har

inte helt uppfyllts under året. SMHI har lämnat

förslag till regeringen på kompletterande metoder

att följa upp träffsäkerhet och varningar och

prognoser, som kommer att introduceras under år

2001. På uppdrag av regeringen har SMHI redovisat

erfarenheterna av förra sommarens och höstens

översvämningar. Redovisningen visar att prognoser

och varningar har haft mycket god träffsäkerhet

under den aktuella perioden. SMHI:s infrastruktur är

av mycket stort värde för många intressenter och

ibland en nödvändig förutsättning för deras

verksamhet. Några myndigheter har därför genom avtal

förbundit sig att bidra till finansieringen av

SMHI:s infrastruktur. De olika sektorernas bidrag

till SMHI bör ses över i takt med att nya avtal

tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att

säkerställa erforderlig kvalitet i SMHI:s

infrastruktur.

Under året har SMHI lämnat en fördjupad prövning

av verksamheten och föreslår i utredningen att SMHI

ombildas till ett av staten helägt bolag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen

att 227 688 000 kr anvisas under år 2002. För år

2003 och 2004 beräknas anslaget till 212 805 000 kr

respektive 216 831 000 kr (båda beloppen motsvarar

207 688 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionerna

Enligt motion MJ508 (m) bör SMHI finansiera en

större del av verksamheten genom att ta ut

användaravgifter och anslaget till SMHI bör därför

minskas med 20 000 000 kr (yrkande 4).

I motion MJ519 (kd) yrkas att anslaget minskas med

5 000 000 kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen bereds frågan om SMHI:s

verksamhetsform för närvarande inom

Regeringskansliet.

Avgifterna till de internationella

organisationerna Eumetsat, WMO och ECMW var år 2000

60,2 miljoner kronor. År 2001 ökar avgifterna till

73,8 miljoner kronor. För att klara avgifterna till

de internationella organisationerna bör, som

regeringen föreslagit, SMHI:s anslag förstärkas

engångsvis med 20 miljoner kronor under år 2002.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att

följa kostnadsutvecklingen för Sveriges deltagande i

de internationella organisationerna och hur dessa

kostnader påverkar SMHI:s övriga verksamhet.

Utskottet finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt och

avstyrker motionerna MJ508 (m) yrkande 4 och MJ519

(kd) yrkande 20 delvis.

34.14 Information om klimatfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker en motion (m) om att anslaget bör

avskaffas.

Propositionen

Anslaget är nytt från och med år 2002 och disponeras

för information och medvetandegörande om

klimatfrågan och behovet av klimatrelaterade

åtgärder.

För att Sverige skall kunna uppnå sina åtaganden

enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet och

ha en god beredskap för framtida internationella

överenskommelser om utsläppsreduktioner krävs att

åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser

vidtas. En i sammanhanget angelägen åtgärd är en

informationssatsning, för att skapa förståelse för

de förändringar av styrmedel som erfordras på kort

och lång sikt och för att öka allmänhetens och

företagens kunskaper om vad som kan göras på

individuell nivå.

Det finns möjligheter för kommuner att arbeta med

informationssatsningar inom ramen för de lokala

investeringsprogrammen. Detta kommer också att gälla

för det föreslagna klimatinvesteringsprogrammet.

Vidare bör andra aktörer i samhället beredas

möjlighet att arbeta med information och

medvetandegörande.

Kommunal information, liksom annan information som

ges nära mottagaren, har fördelen att den på ett

konkret sätt kan lyfta fram sambanden mellan

beteende och klimatpåverkan, liksom hur minskad

belastning på klimat och ekosystem kan åstadkommas.

Regeringen föreslår att 30 000 000 kr anvisas

under år 2002. Även för år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 30 000 000 kr. Informationssatsningen

finansieras genom att medel överförs från anslaget

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram inom

utgiftsområde 18.

Motionen

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget avskaffas

(yrkande 5). Information om klimatfrågor bör ingå i

Naturvårdsverkets och sektorsmyndigheternas

ordinarie verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regerings förslag till

medelstilldelning under anslaget vara väl avvägt.

Naturvårdsverket avses få i uppdrag att i samverkan

med andra myndigheter utveckla och ansvara för

informationssatsningen. Som regeringen anfört bör

det praktiska genomförandet ske genom kommuner,

skolor/utbildningsinstitutioner, enskilda

organisationer och andra delar av den privata

sektorn. Informationsinsatserna skall bygga på

vetenskaplig grund utifrån den internationella

klimatpanelens (IPCC) analyser och rapporter. Motion

MJ508 (m) yrkande 5 avstyrks.

34.15 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om att anslaget bör

tillföras ytterligare medel (c), att anslaget

skall minskas (m) eller utgå (fp) m.m.

Propositionen

Anslaget är nytt och disponeras för stöd till

klimatinvesteringsprogram som minskar

klimatpåverkande utsläpp. Av anslaget får högst 10

miljoner kronor användas till administration och

informationsinsatser år 2002 med anledning av det

nya stödet.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2002 besluta om bidrag som

innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor

2003–2004.

Regeringen har sedan 1998 administrerat stödet

till lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet (LIP). De investeringsprogram som

beviljats stöd omfattar ett brett spektrum av

åtgärder. En stor del av åtgärderna har effekter på

klimatpåverkande utsläpp.

Klimatfrågans växande betydelse ger skäl till att

fokusera de statliga bidragen på åtgärder som

minskar utsläppen av växthusgaser. Det nuvarande

stödet till lokala investeringsprogram bör därför

ersättas av ett stöd till klimatinvesteringsprogram

(Klimp). Programmen skall innehålla åtgärder som

minskar utsläppen av växthusgaser, dvs. åtgärder

framför allt inom energi-, avfalls- och

transportområdena.

Det nya statsbidraget, som skall införas under

2002, bör liksom de kommunala investeringsprogrammen

utgå från det kommunala perspektivet och bör i

första hand ges till samlade program med åtgärder

som minskar utsläppen av växthusgaser. Det lokala

angreppssättet och kravet på samlade program har

visat sig vara mycket framgångsrikt för att uppnå

goda miljöeffekter men också när det gäller att

stärka miljöarbetet i kommunerna. Programkravet

stimulerar också till helhetssyn och samverkan.

Kommunerna bör ha möjlighet att i vissa fall ta med

åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen som bidrar

till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten

ska dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.

Det bör ställas krav på att folkbildnings- och

informationsinsatser skall ingå i klimatprogrammen.

Kostnadseffektiviteten skall vara ett viktigt

kriterium vid bedömningen av om ett klimatprogram

skall beviljas statsbidrag. Det kan dock vara

önskvärt att nya metoder och tekniker kan prövas

även om kostnaderna är höga för vissa

demonstrationsprojekt. Åtgärder som redan påbörjats

kan inte få bidrag, inte heller åtgärder som är

lönsamma på kort sikt.

Administrationen av klimatstödet bör hanteras av

en myndighet.

Regeringen föreslår att 200 000 000 kr anvisas

under ett nytt anslag under år 2002. För år 2003

beräknas anslaget till 300 000 000 kr och för år

2004 till 400 000 000 kr. Stödet finansieras dels

genom överföring av 200 miljoner kronor år 2002 och

300 miljoner kronor år 2003 från anslaget 34:1 Stöd

till lokala investeringsprogram (utg.omr. 18) för

ekologisk hållbarhet, dels med de 400 miljoner

kronor som i enlighet med 2001 års ekonomiska

vårproposition avsatts för klimatinvesteringar år

2004.

Motionerna

Enligt motion MJ395 (c) bör anslaget tillföras

ytterligare 80 000 000 kr för att förstärka det

lokala arbetet (yrkande 2 delvis).

I motion MJ508 (m) yrkas att anslaget skall

minskas med 100 000 000 kr (yrkande 6). Anslagen

påminner om de misslyckade lokala

investeringsprogrammen.

Enligt motionerna MJ521 (fp) yrkande 19 delvis och

Fi294 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget minskas

med 200 000 000 kr. De nya investeringsstöden bör

utgå.

I motion T465 (c) yrkas tillkännagivande om att en

del av anslaget bör öronmärkas för att möjliggöra

individuell återföring av kostnader för vatten och

värme i flerbostadshus med hjälp av IT (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört kräver det föreslagna

klimatstödet förberedelser i form av bl.a.

förordning, anvisningar och informationsinsatser och

kan tidigast komma igång under andra hälften av

2002.

I propositionen anförs att det lokala

angreppssättet och kravet på samlade program har

visat sig vara mycket framgångsrikt för att uppnå

goda miljöeffekter men också när det gäller att

stärka miljöarbetet i kommunerna. Programkravet

stimulerar också till helhetssyn och samverkan.

Kommunen skall samverka brett med näringsliv,

organisationer och andra aktörer med att ta fram

programmet och även engagera allmänheten i

klimatfrågorna. Åtgärder bör ske inom såväl kommunal

som annan verksamhet. Regeringen anför att förslaget

om stöd till klimatprogram kommer att utvecklas i

den proposition om klimatfrågor som regeringen avser

att presentera under hösten 2001.

Programmen skall innehålla åtgärder som minskar

utsläppen av växthusgaser, dvs. åtgärder framför

allt inom energi-, avfalls- och transportområdena.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

ansluter sig till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget. Därmed avstyrks

motionerna MJ395 (c) yrkande 2 delvis, MJ508 (m)

yrkande 6, MJ521 (fp) yrkande 19 delvis, Fi294 (fp)

yrkande 21 delvis och T465 (c) yrkande 14. Utskottet

tillstyrker det bemyndigande som regeringen

föreslår.

BU

Politikområde Forskningspolitik under

utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader och

26:2 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker en motion (kd) om minskad

medelstilldelning under anslaget 26:2.

Propositionen

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för

myndighetens förvaltningskostnader. Rådets

viktigaste ansvarsområden är miljöforskning,

forskning om de areella näringarna, forskning om

samhällsbyggande samt forskning för en ekologiskt

hållbar utveckling.

Formas bildades den 1 januari 2001. Genom

bildandet av Formas samlades stora delar av ansvaret

för forskning till stöd för ett ekologiskt hållbart

samhälle och därmed skapades bättre förutsättningar

för kraftfulla forskningssatsningar. Anslaget

minskar år 2002 i förhållande till 2001 därför att 5

miljoner kronor tillfördes engångsvis år 2001 för

omställningskostnader i samband med övergången till

den nya organisationen.

Regeringen föreslår att 38 924 000 kr anvisas

under år 2002. För år 2003 och 2004 beräknas

anslaget till 39 884 000 kr respektive 40 642 000 kr

(båda beloppen motsvarar 38 924 000 kr i 2002 års

prisnivå).

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

Anslaget disponeras för stöd till forskning och

forskningsinformation inom områdena miljö och

samhällsbyggande. För forskning om de areella

näringarna finns anslag 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och kollektiv forskning under

utgiftsområde 23.

För att underlätta planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt bör regeringen

bemyndigas att under 2002 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 80 miljoner kronor under

år 2003, högst 65 miljoner kronor under år 2004,

högst 50 miljoner kronor under år 2005, högst 45

miljoner kronor under år 2006 och högst 40 miljoner

kronor under år 2007.

I enlighet med 2001 års ekonomiska vårproposition

föreslår regeringen att forskningen vid Formas

förstärks med 80 miljoner kronor för år 2002 och

2003 och 90 miljoner kronor för år 2004 utöver

tidigare föreslagna förstärkningar. Förstärkningen

skall användas till forskning om biologisk mångfald

och forskning till stöd för en ekologiskt hållbar

utveckling såsom stöd för nationella samlingar för

bevarande och hantering av insamlat material som är

av särskild betydelse för forskning om biologisk

mångfald, forskning om förändringar i djur- och

växtliv samt fysikaliska och kemiska förändringar

inom olika biotoper både på land och i vatten samt

stöd till unga forskare inom miljöområdet, t.ex.

doktorandtjänster och postdoktorala tjänster.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen

att 255 720 000 kr anvisas under år 2002. För år

2003 och 2004 beräknas anslaget till 272 413 000 kr

respektive 288 028 000 kr (motsvarar 265 904 000

resp. 275 904 000 kr i 2002 års prisnivå).

Motionen

Enligt motion MJ519 (kd) bör anslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning minskas med 40 000 000

kr (yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen och avstyrker

motion MJ519 (kd) yrkande 20 delvis. Utskottet

tillstyrker vidare det bemyndigande som regeringen

föreslår.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Grushushållningsplaner (punkt 4)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 8.

Ställningstagande

Två tredjedelar av vårt grundvatten är beroende av

grusåsar. Naturvårdsverket har i samverkan med Sveriges

geologiska undersökning, Livsmedelsverket och Boverket

den 13 decemher 2000 redovisat en rapport angående

värdering av grundvatten- och grusförekomster samt

konstgjord grundvattenbildning. Det framgår av

myndighetens rapport, att det finns ett stort behov av

att ange både ekonomiska och icke ekonomiska värden på

förnyelsebara naturresurser som grundvatten. Rapporten

övervägs för närvarande inom Miljödepartementet.

Insikten om grundvattenförekomsternas värde kan

göra det lättare för vattenförsörjningens huvudmän

att göra riktiga bedömningar vid intressekonflikter,

speciellt vid planering. Grundvattnet utgör en

långsiktigt mycket viktig del av landets resurser,

och kvaliteten måste garanteras.

Skatten på naturgrus infördes den 1 juli 1996 och

har enligt rapporten Naturgrusskatten haft effekt på

mängden använt naturgrus och därmed bidragit till

hushållningen med denna resurs. Regeringen anser,

att arbetet med att minska uttaget av naturgrus och

att öka andelen återanvänt material bör fortsätta i

samarbete med branschen. Regeringen avser därför att

ge Sveriges Geologiska Undersökning i uppdrag att

tillsammans med berörda intressenter och

sektorsmyndigheter utveckla frivilliga

överenskommelser som fördelar ansvaret för att nå

delmålet om minskad naturgrusanvändning och ökad

andel återanvänt material. I uppdraget skulle ingå

att utveckla kravspecifikationer och metoder för att

avgöra vilka hushållnings- och miljöaspekter, som

bör gälla för användning av naturgrus och

alternativt material.

Kristdemokraterna anser, att det inte räcker med

hushållningsaspekter vid frivilliga överenskommelser

för att trygga tillgången till råvatten av god

kvalitet. Grushushållningsplaner bör upprättas, både

regionalt och nationellt. Den nya administrationen

av vattenavrinningsområden underlättar för en sådan

hushållning.

2. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft m.m.

(punkt 5)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-

Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ420 (m) yrkande 5,

2001/02:MJ484 (s) och 2001/02:MJ529 (c) yrkande 7.

Ställningstagande

En storskalig vindkraftsutbyggnad längs den svenska

kusten kan få negativa konsekvenser för svenskt

yrkesfiske. Det saknas erfarenhet av vad som

inträffar i närmiljön runt vindkraftverkets

etablering.

De risker med utbyggnaderna som har framförts

gäller framför allt de infraljud som uppstår omkring

ett vindkraftverk och vilka effekterna blir på

fisket, på fiskebeståndet och lekmiljön. De områden

som är aktuella för vindkraftverk är ofta just där

fisken leker eller växer upp. Det är också där det

småskaliga fisket bedriver sin verksamhet.

Fiskeribiologiska undersökningar bör genomföras

både vid planerade områden och i anslutning till

redan etablerade verksamheter.

3. Marina reservat (punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ220 (c) yrkande 11

och 2001/02:MJ529 (c) yrkande 9 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ302 (v) yrkande 7, 2001/02:440

(mp) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ467 (mp)

yrkande 4.

Ställningstagande

Det arbete som pågår från Naturvårdsverkets och

länsstyrelsens sida för att inrätta marina reservat

längs den svenska kusten skapar stor oro och

blockerar många av de framtidsdiskussioner som

fiskerinäringen, tillsammans med kommunerna, skulle

behöva koncentrera sig på. Det beror framför allt på

den hantering som respektive myndighet ansvarar för

när det gäller planeringen av marina reservat.

En avgörande fråga för ett livskraftigt fiske är

tillgängligheten till vattenområdena. Därför får

inte reservatsdiskussionerna och

nationalparksförslag genomföras utan att en mycket

tydlig dialog och överenskommelse med den näring som

främst för sin överlevnad är i behov av och har

värnat om ett långsiktigt hållbart fiske.

Det pågår på vissa håll runt den svenska kusten, i

t.ex. Strömstads och Tanums kommuner, en lokal

diskussion mellan yrkesfiskarna och kommunerna med

syfte att finna alternativ till stark reglering och

reservatsförslag. Denna diskussion och värdefulla

gemensamma syn på kustfisket och ömsesidiga

förtroende får inte nonchaleras av statens centrala

myndigheter.

4. Användning av miljöanpassade bilar

(punkt 10)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Per-Samuel Nisser (m), Lars

Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ303 (m) och

2001/02:MJ308 (kd).

Ställningstagande

Biltrafik har vissa nackdelar och dit hör utsläppen

av för miljön skadliga avgaser från

förbränningsmotorer. I tätorter och i storstäder kan

dessa utsläpp bli till allvarliga hälsorisker. I

många kommuner i landet pågår därför ett intensivt

arbete för att reducera de negativa verkningarna av

avgaserna.

I Stockholm pågår ett aktivt arbete med att

undanröja hinder och skapa incitament för att öka

andelen miljöbilar på stadens gator. Stockholm har

också beslutat att på vissa ställen införa gratis

parkering för elbilar. Nästa steg förväntas bli

utvidgad gratis parkering även för andra

miljöanpassade bilar.

Det går i dag inte att införa ett generellt

undantag som innebär fri parkering för

miljöanpassade bilar. Trafikförordningen ger i dag

möjlighet till ett sådant undantag för handikappade,

näringsidkare samt boende i ett visst område.

Tillämpningen av likställighetsprincipen hindrar

nämligen kommuner som vill göra undantag för att

stimulera innehav av miljöanpassade bilar genom fri

parkering. I dag har Göteborg ett generellt undantag

men detta har inte prövats i domstol. Det vore

rimligt att lagen ändras till den verklighet vi har

i dag.

5. Den svenska bilparken (punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ306 (kd) yrkandena 1 och

2.

Ställningstagande

Vi har en åldrande bilpark i Sverige. Äldre bilar

släpper ut mer avgaser än nya bilar, förbrukar mer

drivmedel och är mindre säkra än nya bilar. För

varje gammal bil som byts ut mot en ny får vi alltså

bättre luft och mindre förbrukning av ändliga

resurser som olja. Det finns åtgärder av

”morotskaraktär” och ”piskkaraktär”, och båda är

nödvändiga för att nå tillräckligt stor effekt. Till

”morötterna” kan nämnas ytterligare sänkt bilskatt

för nyare bilar och en förhöjd skrotpremie på gamla

bilar. Till incitament av ”piskkaraktär” kan man

räkna en höjning av bilskatten på gamla bilar.

En del av dessa åtgärder är redan föreslagna och

genomförda, men det gäller att gå längre än vad

staten hittills gjort. Kanske skall ett totalförbud

för fordon i vissa åldersklasser i Sverige

övervägas. Viktigt är då att klargöra och säkra

gränsen mot s.k. veteranbilar.

Regeringen bör kartlägga anledningen till att vi

har en så åldrad bilpark och förslå åtgärder för att

minska denna till förmån för miljön, människors liv

och hälsa.

6. Kalkning (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ260 (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Genom att kalka skogsmarken i områden med högt

nedfall av luftburna föroreningar kan man motverka

onaturlig markförsurning och återställa

vattenkvalitet i bäckar och sjöar. Det finns

resultat av god forskning och försöksverksamhet, och

det är relativt väl känt vilka områden som är i

störst behov av åtgärder och metoder.

Ett av de mest behövande områdena i landet är

området från gränstrakterna Sjuhärad/Småland/Halland

upp till Fyrstadsområdet i nordvästra Västergötland

och delar av Bohuslän. Högt nedfall och berggrund

med låg buffertkapacitet, dvs. sur bergrund, gör

områdena särskilt känsliga, men fortfarande har inte

någon insats gjorts i stor skala. Regeringen bör

presentera åtgärder för att komma i gång med en

skogsmarkskalkning mer fullskaligt i detta område

och andra liknande områden med försurningsproblem.

7. Samordning av kalkning av sjöar och

vattendrag och skogskalkning (punkt 15)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ519 (kd) yrkande 3.

Ställningstagande

Ett antal internationella överenskommelser om att

minska utsläppen av försurande ämnen har

ratificerats. Dessa överenskommelser förväntas leda

till kraftiga utsläppsminskningar från länderna i

Europa. Förutom utsläppsminskningar inom industrin

och energisektorn m.m. krävs omfattande kalkning för

att minska den befintliga försurningen.

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning har

två delmål avseende graden av försurning i vatten

och mark. För det första skall år 2010 högst 5 % av

sjöarna och högst 15 % av sträckan rinnande vatten

vara drabbade av försurning som orsakats av

människan. För det andra skall före 2010 trenden mot

ökad försurning av skogsmarken vara bruten och en

återhämtning påbörjad i områden som försurats av

människan.

Kristdemokraterna anser att regeringens åtgärder

är otillräckliga. I budgetpropositionen nämns

skogskalkningen, men regeringen föreslår ingen sådan

åtgärd. En långsiktig strategi för sjöar och

vattendrag bör omfatta mer än bara åtgärder direkt i

vattnet eftersom försurningen i sjöar bland annat är

en följd av att omgivande marker försurats.

Det finns något motstridiga rapporter om

skogskalkningens effekt på skogstillväxten samt på

flora och fauna i skog och våtmark. Därför bör

försök i större skala göras i områden med högt

försurningstryck och fler studier bör genomföras.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-

Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende 2002.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna för ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser

tillförs till exempel för att bryta den ökade

sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ – med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

– bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 21 november om ramar för de

olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av

poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20. För

budgetåret 2002 förordar vi i vår kommittémotion

2001/02:MJ508 (m) yrkandena 1–6.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Den ekonomiska ramen för utgiftsområde 20 har redan

beslutats av riksdagens majoritet. Vi

kristdemokrater redovisar därför i ett särskilt

yttrande i betänkandet vårt krav på ett nytt anslag

för skogskalkning. Vi har länge kritiserat att det

varit svårt att utläsa ur regeringens budget hur

mycket pengar som anslagits till kalkning. Så

småningom bör hela den samlade kalkningsinsatsen

sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en

gemensam strategi med sammanslagen sjö- och

skogskalkning kan komma att minska resursbehovet. Vi

har anslagit 50 miljoner per år för år 2001, 2002

respektive 2003.

De försurande inhemska utsläppen har kraftigt

minskat. Hälften av det sura nedfallet i vårt land

orsakas av andra länder i Europa. Men försurningen i

mark och vatten minskar långsamt. Eftersom marken är

försurad, minskar försurningen av vattendragen

ganska långsamt, trots kalkning. Kalkning av

avrinningsområden bidrar till snabbare minskning av

försurningen.

Kristdemokraterna har länge yrkat på att

regeringen skall ta fram ett klimatpolitiskt

handlingsprogram. Äntligen verkar vi nu vara framme

vid detta. Det krävs omgående krafttag för att hejda

koldioxidutsläppen. Det handlar om utfasning av

fossilbränslen i energiproduktion och i

transportsektorn. Det rimmar därför illa, att

regeringen vill skattebelägga biobränslen.

Bilindustrin bör ges i beting att finna andra

drivmedel än fossilbränsle, ev. med stöd av

lagstiftning. Man måste kunna redovisa, hur

koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar helt kan

upphöra. Miljökostnader bör vägas in vid

upphandling.

I budgeten hänvisar regeringen bl.a. till de gröna

nyckeltalen, där antalet miljöcertifierade företag

ingår. Vi kristdemokrater har i våra motioner

återkommit till att detta nyckeltal på något sätt

även skall omfatta det miljöarbete, som bedrivs i

icke-certifierade företag, eftersom kostnaden för

certifiering är relativt hög och därmed verkar

hindrande.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).

Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet

om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena.

Jag väljer att i ett särskilt yttrande redovisa vår

politik som berör utgiftsområde 20 i den statliga

budgeten.

Det är glädjande att regeringen tagit till sig av

Klimatkommitténs och Centerpartiets förslag om att

inrätta klimatpolitiska program. Anslaget 34:15

Klimatpolitiska program bör dock ökas med 80

miljoner kronor för att ytterligare förstärka det

lokala arbetet. En del av anslaget bör öronmärkas

för att möjliggöra individuell återföring av

kostnader för vatten och värme i flerbostadshus med

hjälp av IT.

Kalkning är tyvärr en nödvändig åtgärd som

utvecklingen ser ut för närvarande. Medel till

kalkning av försurade sjöar, vattendrag och skogar

bör få mer resurser. En omfördelning inom anslaget

34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden bör därför ske genom att 15 miljoner

kronor bör flyttas från de medel som avsätts för

inköp av skogsmark. Därtill bör anslaget 34:3

reduceras med 100 miljoner kronor genom att medlen

till inköp av skogsmark minskas. Centerpartiet

förordar en ny modell för bevarande av skyddsvärd

skogsmark.

Centerpartiet föreslår att anslagen till ideella

organisationer verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet räknas upp. Anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 miljoner

kronor för detta ändamål. Saneringen av förorenade

områden bör tillföras mer medel. Ett led i att

stärka det civila samhället är att ha starka

organisationer. Organisationer som Svenska

Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund

är antagligen de som har den bästa bevakningen av

bevarandet av den biologiska mångfalden i

kulturlandskapet. Även studieförbund och

fiskevårdsföreningar spelar på många platser en stor

roll i det ideella arbetet. Ersättningen till de

ideella krafterna är blygsamma jämfört med vad

tjänstemän och konsulter kostar.

Även anslaget 34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden bör räknas upp med 15 miljoner

kronor. Inom anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden finns medel för avsättning

av skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning.

Dessa olika områden bör delas i budgethänseende för

att nå mer förutsägbara anslagsnivåer för respektive

insatser och en mer långsiktig politik än vad som

gäller i dag.

4. Marina reservat (punkt 6)

av Maria Wetterstrand (mp).

Det är mycket positivt att utvecklingen går mot att

inrätta fler marina reservat. I detta sammanhang

vill jag poängtera att dessa marina reservat och

speciellt skyddade uppväxtplatser mycket väl går att

kombinera med det lokala beståndsbevarande

kustfisket. Det vore t.o.m. fördelaktigt i många

fall att inrätta lokalt områdesansvar för

reservaten. Den lokala befolkningen och främst då

yrkesfiskarna har en lång tradition av kunskaper om

de olika arternas beteende och överlevnadsvillkor.

Samtidigt är det intressant att se på studier från

USA som indikerar att reservat med fiskeförbud kan

fungera som områden där fiskbestånden kan återhämta

sig ostört och senare bidra till större fångster

utanför de skyddade områdena. Även små reservat kan

enligt studien vara mycket effektiva i det

avseendet.

En variation av reservat där vissa har fiskeförbud

och vissa kombineras med beståndsbevarande lokalt

kustfiske och områdesansvar skulle kunna ge en bra

kunskapsgrund för fortsatt arbete med införande av

fler marina reservat.

5. Miljövänliga alternativ (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Kristdemokraterna vill i motion MJ423 yrkande 1

premiera den bilist som använder sig av miljövänliga

alternativ. Utskottet redogör för det samarbete

regeringen har med producentsidan. Det är viktigt

att förändra bilen. Men med befintliga fordon kan

bilisten/konsumenten välja det miljömässigt bästa

alternativet. För närvarande är det alternativet

oftast dyrare än andra. I stället bör en

bilist/konsument premieras för ett sådant val.

6. Marinbiologisk forskning (punkt 16)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Under 1980-talet och 1990-talets början inrättade

Naturvårdsverket ett flertal fasta forskartjänster

inom miljövårdsforskningen, bl.a.

professorstjänster, som förlades till olika

universitet. Fem tjänster förlades till

Kristinebergs marina forskningsstation. Denna grupp

blev pionjärer inom svensk marin ekotoxikologi.

Finansieringen upphörde när Naturvårdsverkets

forskningsanslag drogs in 1998, något som

Kristdemokraterna starkt kritiserat. Efter ett par

års tillfällig finansiering hänvisades

forskargruppen i år till det nya forskningsrådet

Formas, till EU:s fonder och till privata fonder.

Den 1 juli 2001 upphörde emellertid finansieringen

för tre i forskargruppen. För de övriga två skulle

finansieringen upphöra den 1 januari 2002. Man fick

emellertid i löfte att ett beslut i december

troligen skulle innehålla en lösning av

finansieringen, bara någon vecka innan verksamheten

skulle upphöra!

Omkring 1 november 2001 fick man besked om att

forskningen var finansierad för ytterligare tre år.

Kristinebergs marina forskningsstation klassas av

EU som en europeisk resurs och kan ta emot andra EU-

forskare, där EU står för alla kostnader.

Forskningen på stationen är en del av arbetet för

att följa upp de svenska miljömålen. Flera av

forskarna på forskningsstationen är engagerade i

olika internationella havsforskningsorganisationer.

Sverige anses, även av sig själv, vara framstående

inom miljörelaterad forskning. Den ekotoxikologiska

gruppens inriktning mot persistenta miljögifter har

i hög grad bidragit till det.

En långsiktig forskning bör inte finansieras

projektvis utan bör ha en stabil finansiering, som

inte heller varierar med ett universitets ekonomiska

ställning. Detta belyser den nuvarande felaktiga

principen för forskningens finansiering, som mest

bygger på forskning i projektform. Större del av

forskningsanslaget borde fördelas till

universitetens basanslag, så att långsiktig och

uppföljande forskning kan få en stabil finansiering.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1 utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 55 000 000 kr under år

2003, högst 40 000 000 kr under år 2004 och högts

30 000 000 kr under år 2005 (avsnitt 3.7.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamheten som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr

under vart och ett av åren 2003, 2004 och 2005

(avsnitt 3.7.2),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med förvärv av eller

intrångsersättningar i värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 120 000 000 kr under år 2003 (avsnitt 3.7.3)

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000 kr

under år 2003, högst 110 000 000 kr under år 2004

och högst 80 000 000 kr under år 2005 (avsnitt

3.7.4),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

20 000 000 kr under år 2003, högst 15 000 000 kr

under år 2004 och högst 10 000 000 kr under år

2005 (avsnitt 3.7.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr

under år 2003, högst 12 000 000 kr under år 2004

och högst 12 000 000 kr under år 2005 (avsnitt

3.7.11),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2002, i fråga om anslaget 34:15 Stöd till

klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kr

under åren 2003 och 2004 (avsnitt 3.7.16)

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 80 000 000 kr under år

2003, högst 65 000 000 kr under år 2004, högst

50 000 000 kr under år 2005, högst 45 000 000 kr

under år 2006 och högst 40 000 000 kr under år

2007 (avsnitt 4.1.2),

9. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt följande uppställning:

Forskningspolitik

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader;

ramanslag; 38 924 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning; ramanslag;

255 720 000 kr.

Miljöpolitik

34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 311 035 000 kr,

34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 200 666 000

kr,

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald; ramanslag;

960 419 000 kr,

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden; ramanslag; 418 746 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 58 644 000 kr,

34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 89 736 000

kr,

34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag;

39 682 000 kr,

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut;

obetecknat anslag; 12 000 000 kr,

34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;

100 923 000 kr,

34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader; ramanslag; 84 362 000 kr,

34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 69 266 000 kr,

34:12 Internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr,

34:13 Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut m.m.; ramanslag; 227 688 000

kr,

34:14 Information om klimatfrågor; ramanslag;

30 000 000 kr,

34:15 Stöd till klimatinvesteringar;

ramanslag; 200 000 000 kr.

Motionerna

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt uppställningen i

bilaga 2,

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en del av

anslaget för klimatpolitiska program bör

öronmärkas för att möjliggöra individuell

återföring av kostnader för vatten och värme i

flerbostadshus med hjälp av IT.

2001/02:MJ220 av Åke Sandström m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stoppa

bildandet av marina reservat och nationalparker

till havs.

2001/02:MJ229 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en aktionsplan med konkreta

åtgärdsförslag för att minska bifångster av tumlare.

2001/02:MJ260 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta mer

fullskalig kalkning i område där bufferkapaciteten

är svag på grund av s.k. sur berggrund.

2001/02:MJ302 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att inrättandet av akvatiska skyddsområden

bör påskyndas.

2001/02:MJ303 av Carl-Erik Skårman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stimulera ökning av

användning av miljöanpassade bilar.

2001/02:MJ306 av Amanda Agestav (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

kartläggning av den svenska bilparken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med förslag för att

minska den åldrande bilparken.

2001/02:MJ308 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att vidta åtgärder för att

underlätta för en marknadsexpansion av miljöbilar.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppräkning av

anslag till ideella organisationer verksamma inom

natur- och kulturmiljöområdet.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka resurserna

till kalkning av vatten och skogsmark.

2001/02:MJ358 av Gudrun Lindvall (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av översyn av på

vilket sätt skog större än vad som kallas

nyckelbiotop och mindre än vad som avsätts som

naturreservat skall sparas.

2001/02:MJ395 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om delning av

anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

2001/02:MJ420 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser till

kalkning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om storskalig

vindkraft.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att premiera

miljövänliga alternativ.

2001/02:MJ440 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av marina

reservat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder

för att skydda hotade arter i hav.

2001/02:MJ467 av Per Lager m.fl. (mp):

4. Riksdagen begär att regeringen påskyndar

inrättandet av fler marina reservat.

2001/02:MJ484 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konsekvensanalyser innan

havsbaserad vindkraft byggs ut.

2001/02:MJ508 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:1

Naturvårdsverket för år 2002 308 535 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald för år 2002 900

000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgifts-

område 20 politikområde 34:4 Sanering av förorenad

mark för år 2002

268 746 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:13

Bidrag till SMHI för år 2002 207 688 000 kr.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 34:14

Information om klimatfrågor i enlighet med vad som

anförs i motionen.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:15

Stöd till klimatinvesteringar för år 2002

100 000 000 kr.

2001/02:MJ513 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om marina skyddade

områden.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kalkningen av

sjöar och vattendrag skall samordnas med

skogskalkningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

grushushållningsplaner.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de marina

forskningsstationernas status och finansiering.

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen anvisar med följande ändringar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag enligt uppställning:

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten

och skog.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om organisering och

finansiering av marinbiologisk forskning.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kalkning.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om havsbaserade

vindkraftverk.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om marina reservat.

2001/02:N41 av Ingegerd Saarínen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den aviserade Reaktorsäkerhetsutredningen

bör få i direktiv att även se över riskerna vid en

eventuell attack mot kärnkraftverken.

Bilaga 2