Bet. 2001/02:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU10

Sveriges klimatstrategi

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2001/02:55 Sveriges klimatstrategi samt åtta

följdmotioner med 77 yrkanden. I betänkandet

behandlas också 16 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2001.

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av

regeringens proposition Svenska miljömål en struktur

med 15 miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet

med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation

lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

i Sverige är lösta. Med anledning av regeringens

förslag har riksdagen under år 2001 beslutat om

delmål för 14 miljökvalitetsmål. I den nu aktuella

propositionen lämnar regeringen förslag och

bedömningar avseende det återstående

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Propositionen behandlar ett delmål för perioden

2008–2012, uppföljning och kontrollstationer, frågan

om de s.k. flexibla mekanismernas och kolsänkornas

roll i klimatarbetet samt innebörden av

miljökvalitetsmålet. Regeringen föreslår att de

svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett

medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 %

lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas

som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex

växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s

definitioner. Målet har utgångspunkt i Sveriges

utsläppsprognos i den tredje nationalrapporten till

klimatkonventionen. Miljökvalitetsmålet Begränsad

klimatpåverkan innebär att halten, räknat som

koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna

enligt Kyotoprotokollet och den internationella

klimatpanelen IPCC:s (Intergovernmental Panel on

Climate Change) definitioner tillsammans skall

stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i

atmosfären. Sverige skall internationellt verka för

att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År

2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara

lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och

invånare, för att därefter minska ytterligare.

Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av

internationellt samarbete och insatser i alla

länder. Målet är en skärpning och precisering av det

av riksdagen tidigare antagna miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan. Regeringen föreslår att

riksdagen redan nu bemyndigar regeringen att

godkänna Kyotoprotokollet under förutsättning att

beslut har fattats inom EU om en legalt bindande

inbördes fördelning av utsläpp inom gemenskapen (för

Sverige 104 % jämfört med år 1990) och under

förutsättning att ratifikation sker tillsammans och

samtidigt med EG och övriga medlemsländer. Utskottet

föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet

finns 36 reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål för den svenska klimatpolitiken

m.m.

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:55

i denna del samt avslår motionerna 2001/02:MJ9,

2001/02:MJ10 yrkandena 2, 11–13 och 30,

2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ14

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5

samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (mp)

2. EU:s roll i klimatpolitiken m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkandena 1 och 6, 2001/02:

MJ15 yrkande 1 samt 2001/02:MJ521 yrkande 8.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (fp)

3. Miljöavgifter m.m. inom EU

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkandena

3, 4 och 7.

Reservation 6 (kd)

4. Europeisk handel med utsläppsrätter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande 5,

2001/02:MJ209 yrkande 12 och 2001/02:MJ519

yrkande 1 delvis.

Reservation 7 (m)

5. Trafikfrågor m.m. inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkandena 8 och 9 samt 2001/02:MJ14 yrkande 6.

Reservation 8 (c)

6. Internationellt klimatarbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande

21.

Reservation 9 (mp)

7. Europeisk beskattning av flygbränsle

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

10.

8. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ12.

9. Ekonomiska styrmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 7.

Reservation 10 (mp)

10. Offentlig upphandling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ13 och

2001/02:MJ16 yrkande 18 delvis.

11. Koldioxid- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 19, 2001/02:MJ15 yrkande 3 och

2001/02:MJ16 yrkande 8.

Reservation 11 (kd)

Reservation 12 (fp)

Reservation 13 (mp)

12. Energiskatter för vissa sektorer

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkandena

9 och 10.

Reservation 14 (mp)

13. Skatt på avfall m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ15 yrkande 4.

Reservation 15 (fp)

14. Klimatinvesteringsprogram

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ14

yrkandena 8 och 9 samt 2001/02:MJ337 yrkande 11.

Reservation 16 (c)

15. Mjuka styrmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande

19.

Reservation 17 (mp)

16. Svensk energipolitik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkandena 18 och 20, 2001/02:MJ11 yrkande 3,

2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:

MJ16 yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis,

2001/02:MJ209 yrkande 14, 2001/02:MJ519 yrkande 1

delvis samt 2001/02:U303 yrkande 15.

Reservation 18 (m)

Reservation 19 (fp)

Reservation 20 (mp)

17. Miljöklassning av eldningsoljor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ311 och

2001/02:MJ462.

Reservation 21 (m)

18. Kollektivtrafiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ14 yrkande 4.

Reservation 22 (c)

19. Trängselavgifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

22.

Reservation 23 (m) - motiv.

20. Flygets miljöpåverkan

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande

11.

Reservation 24 (mp)

21. Administrativa åtgärder i transportsektorn

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande

14.

Reservation 25 (mp)

22. Miljöbilar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 24 och 2001/02:

MJ423 yrkande 7.

23. Alternativa drivmedel m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 23, 2001/02:MJ14 yrkande 5, 2001/02:MJ16

yrkande 17, 2001/02:MJ423 yrkande 5,

2001/02:MJ430 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1

delvis.

Reservation 26 (kd, c)

Reservation 27 (mp)

24. Miljödriven affärsutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 25 och 2001/02:

MJ14 yrkande 3.

25. Handel med utsläppsrätter m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ15

yrkande 2, 2001/02:MJ16 yrkande 12, 2001/02:MJ209

yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12,

2001/02:MJ521 yrkande 10 och 2001/02:U301 yrkande

44.

Reservation 28 (m, c, fp)

Reservation 29 (mp)

26. Agenda 21

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

29.

Reservation 30 (kd)

27. Direktverkande elvärme

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande

16.

Reservation 31 (mp)

28. Klusterbildning inom träområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

27.

29. Åtgärder i bebyggelsen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 15

delvis.

Reservation 32 (mp)

30. Vindisolering och fasadåtgärder

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

21.

31. Sektorernas miljöansvar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 14, 2001/02:MJ14 yrkande 7 samt

2001/02:MJ16 yrkandena 13 och 18 delvis.

Reservation 33 (mp)

32. Beredskap för klimatrelaterade

kriser m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 20

delvis.

Reservation 34 (mp)

33. Klimatforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkande 26, 2001/02:MJ14 yrkande 10 och

2001/02:MJ16 yrkande 20 delvis.

34. Plan- och bygglagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

28.

35. Klimatfrågorna i Regeringskansliet

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande

16.

Reservation 35 (kd)

36. Rapportering m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkandena 15 och 17 samt 2001/02:MJ16 yrkande 18

delvis.

Reservation 36 (kd)

37. Sveriges tillträdande till Kyotoprotokollet

Riksdagen godkänner Kyotoprotokollet (avsnitt

7.2). Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:55 i denna del samt avslår motion

2001/02:MJ16 yrkande 22.

Stockholm den 19 februari 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),

Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),

Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s), Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

2001/02

MJU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145

Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart

Sverige fattade riksdagen i april 1999 beslut om en

ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde

15 nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6,

rskr. 1998/99:183). Miljö- och jordbruksutskottet

anförde i betänkandet att det är delmålen snarare än

de allmänt formulerade miljökvalitetsmålen som

kommer att utgöra underlag för miljöpolitiska

åtgärder och prioriteringar inom olika

samhällssektorer. Mot den bakgrunden borde det

enligt utskottets mening ankomma på riksdagen att ta

ställning till hur målsättningen för detta arbete

skulle formuleras (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Med

anledning av vad utskottet anfört begärde riksdagen

att regeringen skulle återkomma till riksdagen med

redovisning och förslag angående delmålen under vart

och ett av de nya miljökvalitetsmålen.

Regeringen anför i propositionen att förslagen har

utformats i samarbete med Vänsterpartiet.

Uppvaktningar, utfrågningar m.m.

Utskottet anordnade den 7 februari 2002 en

utfrågning med representanter för Naturvårdsverket.

Verket lämnade bl.a. information om den

internationella klimatpanelen IPCC:s

(Intergovernmental Panel on Climate Change) senaste

utvärdering som avslutades i september 2001.

Utskottet har härutöver uppvaktats av svenskt

näringsliv och representanter för den elintensiva

industrin. Det har också inkommit skrivelser i

ärendet.

Bakgrund

På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145

Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart

Sverige fattade riksdagen i bred enighet våren 1999

beslut om en ny målstruktur i arbetet med miljömål.

15 nationella miljökvalitetsmål fastställdes. De 15

målen omfattar: Frisk luft, Grundvatten av god

kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande

våtmarker, Hav i balans samt levande kust och

skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig

försurning, Levande skogar, Ett rikt

odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd

miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande

ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt

som riksdagen fattade beslut om att anta de 15

övergripande miljökvalitetsmålen begärde riksdagen

att i ett sammanhang få ta ställning till alla de

delmål, åtgärder och strategier som behövs för att

nå de 15 övergripande miljökvalitetsmålen (bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

Den 26 april 2001 beslutade regeringen om

propositionen Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). I

propositionen föreslog regeringen ungefär 60 delmål

för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Regeringen

lämnade också förslag till åtgärdsstrategier m.m.

Det 15:e, klimatmålet, avsåg regeringen behandla i

en separat proposition. Riksdagen godkände de

förslag regeringen lämnade under hösten 2001 (bet.

2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Tidigare under 2001

presenterade regeringen vissa (5) delmål för

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (prop.

2000/01:65). Dessa förslag behandlade riksdagen

under våren 2001 (bet. 2000/01:MJU15, rskr.

2000/01:269).

I den nu aktuella propositionen behandlar

regeringen det femtonde och återstående

miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan. I

propositionen lämnas förslag bl.a. om att detta

miljökvalitetsmål skall omfatta samtliga sex

växthusgaser i Kyotoprotokollet samt om delmål för

perioden 2008–2012.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att de svenska utsläppen av

växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden

2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990.

Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och

omfatta de sex växthusgaserna enligt

Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Målet har

utgångspunkt i Sveriges utsläppsprognos i den tredje

nationalrapporten till klimatkonventionen.

Det svenska klimatarbetet och det nationella målet

skall fortlöpande följas upp. Om utsläppstrenden

visar sig vara mindre gynnsam än man nu förutser,

eller om de åtgärder som vidtas inte ger väntad

effekt, kan regeringen föreslå ytterligare åtgärder

eller vid behov föreslå en omprövning av målet.

Härvid skall hänsyn tas till konsekvenser för svensk

industri och dess konkurrenskraft. Kontrollstationer

föreslås införas år 2004 och år 2008.

Det nationella målet om att minska utsläppen av

växthusgaser med minst 4 % skall uppnås utan

kompensation för upptag i kolsänkor eller med

flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen år 2004

avser regeringen, som komplement, att överväga ett

mål som innefattar de flexibla mekanismerna.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

innebär att halten, räknat som

koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna

enligt Kyotoprotokollet och den internationella

klimatpanelen IPCC:s (Intergovernmental Panel on

Climate Change) definitioner tillsammans skall

stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i

atmosfären. Sverige skall internationellt verka för

att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År

2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara

lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och

invånare, för att därefter minska ytterligare.

Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av

internationellt samarbete och insatser i alla

länder. Målet är en skärpning och precisering av det

av riksdagen tidigare antagna miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan.

En begränsad klimatpåverkan skall uppnås genom en

aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället.

Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller

såväl myndigheter och kommuner som företag,

organisationer och enskilda. Ekonomiska och

rättsliga styrmedel, med miljöbalken som central

lagstiftning, samt frivilliga överenskommelser och

en dialog mellan staten och näringslivet bildar

tillsammans med myndigheternas arbete utgångspunkter

och stomme för klimatarbetet. Sektorsansvaret

behöver utvecklas liksom tvärsektoriella arbetssätt.

Olika former för klimatarbetet som användning av

miljöledningssystem, miljövarudeklarationer,

miljömärkning, utveckling av miljöteknik och

miljöinriktad upphandling bör utvecklas och

fördjupas.

För att uppnå målen föreslår regeringen ett antal

åtgärder som bör påbörjas snarast. Bland annat pekas

på information i syfte att öka kunskapen om

klimatfrågan, åtgärder och styrmedel. Klimatåtgärder

i lokala klimatinvesteringsprogram är andra viktiga

åtgärder. Viktiga åtgärder inom transportsektorn

blir främjandet av alternativa drivmedel och inom

energiområdet främjandet av el från förnybara

energikällor genom s.k. gröna certifikat. Regeringen

avser att återkomma med förslag till ett system för

gröna certifikat. Vidare bör det i

miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130)

redovisade miljömålsrådet få i uppgift att samordna

myndigheternas arbete även på klimatområdet.

Klimatarbetet bör utformas så att det nationella

utsläppsmålet och åtagandet enligt Kyotoprotokollet

kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Strategin för

att minska utsläppen av växthusgaser omfattar vidare

de åtgärder som genomförs inom ramen för nu gällande

energi- och transportpolitiska beslut samt

regeringens proposition om åtgärdsinriktning för

utveckling av ett långsiktigt hållbart

transportsystem (prop. 2001/02:20) och kommande

förslag till energiproposition som regeringen avser

att förelägga riksdagen våren 2002. Ytterligare

åtgärder och preciseringar kan komma att behövas.

Uppföljning utgör därmed en väsentlig del av

strategin.

Regeringen föreslår att riksdagen redan nu

bemyndigar regeringen att godkänna Kyotoprotokollet

under förutsättning att beslut har fattats inom EU

om en legalt bindande inbördes fördelning av utsläpp

inom gemenskapen (för Sverige 104 % jämfört med år

1990) och under förutsättning att ratifikation sker

tillsammans och samtidigt med EG och övriga

medlemsländer.

Utskottets överväganden

Mål för den svenska klimatpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordar

om mål för den svenska klimatpolitiken.

Därmed avstyrker utskottet ett motionsyrkande

om avslag av propositionen och begäran att

regeringen återkommer med ett nytt förslag

(m). Vidare avstyrker utskottet ett antal

yrkanden om annat delmål (c, mp), annan

innebörd av miljökvalitetsmålet (mp) och

olika förslag angående uppföljningsarbetet

(kd, c, mp). Slutligen avstyrker utskottet

flera yrkanden med anknytning till flexibla

mekanismer och kolsänkor (kd, c, mp).

Propositionen

Regeringen föreslår att de svenska utsläppen av

växthusgaser som ett medelvärde för perioden

2008–2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen år

1990. Utsläppen skall räknas som

koldioxidekvivalenter och omfatta de sex

växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s

definitioner. Målet har utgångspunkt i Sveriges

utsläppsprognos i den tredje nationalrapporten till

klimatkonventionen.

Det svenska klimatarbetet och det nationella målet

skall fortlöpande följas upp. Om utsläppstrenden

visar sig vara mindre gynnsam än man nu förutser,

eller om de åtgärder som vidtas inte ger väntad

effekt, kan regeringen föreslå ytterligare åtgärder

och/eller vid behov föreslå en omprövning av målet.

Härvid skall hänsyn tas till konsekvenser för svensk

industri och dess konkurrenskraft. Kontrollstationer

införs år 2004 och år 2008.

Det nationella målet om att minska utsläppen av

växthusgaser med minst 4 % skall uppnås utan

kompensation för upptag i kolsänkor eller med

flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen år 2004

avser regeringen, som komplement, att överväga ett

mål som innefattar de flexibla mekanismerna.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

innebär att halten, räknat som

koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna

enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner

tillsammans skall stabiliseras på en halt lägre än

550 ppm i atmosfären. Sverige skall internationellt

verka för att det globala arbetet inriktas mot detta

mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget

vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år

och invånare, för att därefter minska ytterligare.

Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av

internationellt samarbete och insatser i alla

länder.

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i motion MJ11 (m)

avslag på propositionen i den del den avser mål m.m.

för den svenska klimatpolitiken (yrkande 1) och

anser att regeringen skall återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag, vilket skall vara grundat på

mer kostnadseffektiva åtgärder (yrkande 2). I

enlighet härmed bör Sverige driva på så att handeln

med utsläppsrätter kommer i gång både inom Sverige

och internationellt. Sverige bör också fullt ut

använda sig av de möjligheter de flexibla

mekanismerna i de internationella överenskommelserna

medger. Exempelvis bör Sverige satsa på

skogsplanteringar i u-länder inom ramen för

mekanismen för ren utveckling. I motionen framhålls

dessutom att Sverige bör ta fram underlag för hur

Sverige bäst kan arbeta med mekanismen för gemensamt

genomförande. Vidare bör Sverige tillgodoräkna sig

de drygt två miljoner ton koldioxid i nettoupptag i

skogsmarken som bestämmelserna i Kyotoprotokollet

medger. Slutligen anser motionärerna att regeringen

bör se över hela systemet med skatter, miljöklasser

och övriga regler i syfte att stimulera miljövänlig

och bränslesnål teknik inom vägtrafiken.

Enligt motion MJ14 (c) yrkande 1 delvis bör

Sverige med hänsyn till att landet ligger långt

framme i klimatarbetet eftersträva att minska

växthusgasutsläppen ytterligare 2 % utöver

regeringens förslag. I motion MJ16 (mp) yrkande 1

framförs att de svenska utsläppen av

klimatförändrande gaser beräknat som ett medelvärde

åren 2008–2012 skall vara 10 % lägre än år 1990

räknat som koldioxidekvivalenter.

När det gäller uppföljning av delmålet framför

Kristdemokraterna i motion MJ10 (kd) yrkande 2 att

genomförandet av kontrollstationerna åren 2004 och

2008 skall handhas av parlamentariskt sammansatta

kommittéer. I motion MJ14 (c) yrkande 1 delvis

framförs åsikten att ytterligare en kontrollstation

år 2006 bör införas. Enligt motion MJ16 (mp) yrkande

5 är det viktigt att resultatet av kontrollstationen

år 2004 inte föranleder en sänkning av målen för år

2010.

Enligt motion MJ14 (c) yrkande 2 är flexibla

mekanismer och kolsänkor viktiga resurser som ger

ytterligare möjligheter i klimatarbetet. Dessa

verktyg kan enligt motionärerna nyttjas som

komplement till andra styrmedel för att höja

ambitionen i regeringens målsättning. I motion MJ16

(mp) yrkande 4 anförs att eventuella minskningar av

utsläppen via flexibla mekanismer bör ske utöver det

av Miljöpartiet föreslagna målet och att sänkor inte

skall få utnyttjas i Sverige för att nå de

nationella målen. Enligt motion MJ9 (kd) yrkande 2

och MJ10 (kd) yrkande 13 bör olika

komposteringsmetoder stimuleras för att ta till vara

kolbindningseffekten. I MJ9 (kd) ställs krav på

forskning om olika odlingsmetoder som ökar

kolbindningspotentialen (yrkande 1). Enligt motionen

bör vidare tydliga miljömål för hur mycket

hushållsavfall som skall komposteras för ökad

kolbindning utarbetas (yrkande 3). Vidare bör mål

utarbetas för hur mycket kompost som skall läggas på

åker- och skogsmark (yrkande 4). Enligt motionärerna

i motion MJ10 (kd) bör incitamenten för att bedriva

skogsskötsel som ökar upptaget av koldioxid öka

(yrkande 11). Därutöver bör ökad satsning ske på

forskning och utveckling av odlingsmetoder som ökar

förutsättningarna för att binda kol jämfört med

traditionella brukningsmetoder (yrkande 12).

Slutligen anser motionärerna att forskning med

inriktning att undersöka förutsättningarna för att

lagra kol i t.ex. tömda olje- eller gasfält bör

stimuleras (yrkande 30). Synpunkterna om forskning i

syfte att öka möjligheterna till kolbindning i

jordbruket genom lagring och genom återvinning får

stöd i motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis.

Enligt motion MJ16 (mp) bör Sverige i

internationella sammanhang arbeta för att den

långsiktiga målsättningen vad gäller halten av

koldioxid i atmosfären skall fastställas i enlighet

med vetenskapliga bedömningar i IPCC:s

lågriskscenario (yrkande 2). Motionärerna anser

dessutom att klimatarbetet i Sverige tills vidare

skall inriktas på att nå 75 % minskning av utsläppen

till år 2050 (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om mål för den svenska

klimatpolitiken omfattar förslag till delmål för

perioden 2008–2012, uppföljning och

kontrollstationer, frågan om de s.k. flexibla

mekanismernas och kolsänkornas roll i klimatarbetet

samt innebörden av miljökvalitetsmålet Begränsad

klimatpåverkan.

När det gäller förslaget till delmål för perioden

2008–2012 vill utskottet anföra följande. Mot

bakgrund av riksdagens beslut om att

koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000

skall stabiliseras på 1990 års nivå, för att

därefter minska, (prop. 1992/93:179, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) föreslår

regeringen ett reduktionsmål för att precisera denna

minskning. Målet innebär att utsläppen för Sverige

av de sex växthusgaserna som ett medelvärde för

perioden 2008–2012 skall vara minst 4 % lägre än

utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som

koldioxidekvivalenter och omfatta de sex

växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s

definitioner. Som regeringen påpekar skall

utsläppsvärdena normalårskorrigeras för att

underlätta det svenska klimatarbetet mellan åren med

avseende på variationer i temperatur och nederbörd.

En långsiktig politik bäddar för att omställningen

kan ske med bibehållen stabilitet i

samhällsutvecklingen så att hänsyn kan tas till det

kapital som är bundet i dagens infrastruktur. Det är

därför viktigt med klara och stabila mål för hållbar

utveckling. Detta kan ge upphov till en ny våg av

tekniska innovationer och investeringar som

genererar tillväxt och sysselsättning. Regeringen

vill genom det föreslagna reduktionsmålet tydligt

markera att klimatfrågorna nu och framgent kommer

att vara en central fråga i arbetet mot hållbar

utveckling. Regeringen förebådar att det föreslagna

delmålet kommer att följas av ytterligare mål för

utsläppsminskningar efter år 2012 för att

miljökvalitetsmålet skall kunna uppnås, och för att

möta nya internationella krav. Sverige skall såväl

nationellt som i samarbete med andra länder söka

göra detta. Enligt artikel 3.13 i Kyotoprotokollet

har parterna till Kyotoprotokollet rätt att spara

skillnaden mellan partens tilldelade mängd för

åtagandeperioden och en understigande utsläppsmängd

till nästkommande åtagandeperiod. Regeringen anser

att Sverige skall hävda denna rättighet som är en

grundläggande förutsättning för regeringens förslag

till nationellt klimatmål. När EU lägger fast

bördefördelningen skall Sverige enligt regeringen

därför avvisa eventuella krav på

solidaritetsprinciper som innebär att medlemsländer

– som vid åtagandeperiodens slut har utrymme kvar av

sitt åtagande – skall dela med sig av sitt

”överskott” till andra medlemsländer som inte har

klarat att uppfylla sina åtaganden. Utskottet

instämmer i regeringens uppfattning att genom att

ytterligare skärpa det nationella målet, jämfört med

det åtagande som överenskommits i EU:s preliminära

interna bördefördelning för åren 2008–2012, vilken

innebär en ökning med 4 % relativt med 1990 års

nivå, understryks vikten av att tidigt söka möta den

utmaning som hotet om klimatförändringar utgör.

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om delmål

för perioden 2008–2012. Därmed tillstyrker utskottet

regeringens förslag i denna del och avstyrker

motionerna MJ14 (c) yrkande 1 delvis och MJ16 (mp)

yrkande 1.

Regeringen föreslår att kontrollstationer för

utvärdering av klimatmålet införs år 2004 och år

2008. Utskottet delar regeringens uppfattning att

det är nödvändigt att delmålet fortlöpande följs upp

och att – för den händelse utvecklingen visar sig

vara mindre gynnsam än vad som förutses, eller de

åtgärder som vidtas inte ger väntad effekt –

regeringen bör föreslå ytterligare åtgärder eller

ompröva målet. Vid kontrollstationerna skall enligt

regeringen en översyn också göras av konsekvenserna

för andra samhällsmål såsom sysselsättning, svensk

industri och dess konkurrenskraft samt

energiförsörjningen. Det är såsom regeringen påpekar

viktigt att jämförelser också görs med andra länders

utveckling och åtgärder. Det av regeringen

föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering

samt de föreslagna kontrollstationerna torde enligt

utskottets mening komma att bli effektivt och

ändamålsenligt. Utskottet anser också i likhet med

regeringen att målen kan behöva revideras mot

bakgrund av nya kunskaper om såväl klimatproblemet

med mer preciserade sifferunderlag, som samhällets

möjligheter att genomföra nödvändiga omställningar

för att undvika hotande konsekvenser av

växthuseffekten. Genom regeringens årliga

redovisning kommer riksdagen att ges möjlighet att

kontinuerligt följa det fortsatta arbetet. Mot

bakgrund av det anförda instämmer utskottet i vad

regeringen anför om uppföljning och utvärdering.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag i

denna del och finner motion MJ14 (c) yrkande 1

delvis i allt väsentligt tillgodosedd med det

anförda. Utskottet föreslår att motionerna MJ10 (kd)

yrkande 2 och MJ16 (mp) yrkande 5 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Kyotoprotokollet föreskriver att de s.k. flexibla

mekanismerna skall vara supplementära till inhemska

åtgärder. Regeringen anser att det är av stor vikt

att alla industriländer vidtar åtgärder i sina egna

länder, både för att påskynda nödvändig omställning

till hållbar utveckling och för att visa att

industriländerna går i täten i kampen mot

klimatförändringarna. Som regeringen påpekar är

detta en förutsättning för att utvecklingsländerna

på sikt skall acceptera kvantitativa åtaganden under

kommande åtagandeperioder under klimatkonventionen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

användningen av flexibla mekanismer kan bidra till

att ytterligare reducera utsläppen för Sverige. Det

är också viktigt att de flexibla mekanismerna kan

stimulera ett ökat engagemang från marknaden, genom

att svenska företag får drivkrafter att handla och

investera. Sverige har jämfört med många andra

industriländer kommit långt när det gäller minskning

av utsläppen av koldioxid. Detta innebär emellertid

som regeringen påpekar att marginalkostnaden för

begränsning av koldioxidutsläpp är högre än för

många andra industriländer. Användningen av

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer kan minska

kostnaderna för åtagandena betydligt. Utskottet

anser därför i likhet med regeringen att det finns

skäl att vid kontrollstationen år 2004, som

komplement, överväga ett mål som innefattar de

flexibla mekanismerna. Det nationella målet om att

minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % skall

dock uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor

eller med flexibla mekanismer.

Enligt Bonnuppgörelsen skall på längre sikt ett

system som bygger på vetenskapligt tillvägagångssätt

utvecklas för att beräkna upptagen i sänkor och

därmed de krediter som parterna får tillgodoräkna

sig. Det finns som regeringen påpekar en kvalitativt

viktig skillnad mellan att minska koncentrationen av

växthusgaser genom att minska utsläppen vid källan

och genom upptag i kolsänkor. Upptag i kolsänkor

innebär en tidsbegränsad lagring av kol. Det

upplagrade kolet släpps förr eller senare ut i form

av koldioxid, t.ex. till följd av avverkning,

insektsangrepp, sjukdomar eller skogsbränder.

Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning

att aktiviteter som syftar till att öka upptaget av

växthusgaser i kolsänkor i första hand har betydelse

för att vinna tid i strävan efter att reducera

koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.

Riksdagen har vid tidigare tillfälle konstaterat

(prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU19, rskr.

1992/93:361) att kolsänkor skall ses som en

kompletterande åtgärd till huvudstrategin att minska

utsläppen av koldioxid. Det fordras som regeringen

påpekar bl.a. ett väl fungerande system för

bestämning och verifiering av förändringar i

kollagren och i flödena av växthusgaser på nationell

och lokal nivå för att kunna bedriva en effektiv

politik syftande till ökat koldioxidupptag i skog,

skogs- och jordbruksmark. En grundförutsättning är

också att det råder klarhet från vetenskaplig

synpunkt om vilka effekter olika åtgärder syftande

till ökat koldioxidupptag har samt att man utifrån

detta kan utveckla styrmedel som kan integreras i de

politikområden som berörs. Åtgärder för att öka

eller vidmakthålla kolupptaget i sänkor kan komma

att stå i konflikt med natur- och

kulturmiljövårdsintressen såsom skydd av biologisk

mångfald, liksom utvecklingen av biobränslen. Likaså

kan en politik för främjande av kolsänkor påverka

andra viktiga samhällsintressen, såsom

skogsnäringens konkurrenskraft. Politiken bör såsom

regeringen anför därför utformas så att den

integreras med miljö-, jordbruks- och skogsbruks-,

kultur- och allmänpolitiska hänsyn på ett sätt som

bidrar till ett mer uthålligt skogs- och jordbruk.

Utskottet biträder mot bakgrund av dessa olika

aspekter regeringens avsikt att snarast utreda

förutsättningarna för att främja kolsänkor.

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår i

den del det avser flexibla mekanismer och kolsänkor

och anser att riksdagen bör lämna motionerna MJ9

(kd) yrkandena 1 och 2, MJ10 (kd) yrkandena 11–13

och 30, MJ14 (c) yrkande 2, MJ16 (mp) yrkande 4 samt

MJ519 (kd) yrkande 1 delvis utan vidare åtgärd. När

det gäller motion MJ9 (kd) yrkandena 3 och 4 vill

utskottet utöver vad som anförts hänvisa till vad

som redovisas om målen för avfallspolitiken i

avsnittet Skatt som styrmedel nedan. Därmed avstyrks

berörda motionsyrkanden.

När det gäller frågan om innebörden av

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan vill

utskottet anföra följande. Med utgångspunkt i IPCC:s

scenarier bör ackumulationen av halten av

växthusgaser i atmosfären plana ut på en nivå som

understiger 550 ppm. Regeringens förslag är att

Sverige skall verka internationellt för att det

globala arbetet inriktas mot detta mål. För svenskt

vidkommande innebär det enligt regeringen att

utifrån de prognoser för befolkningsökningen i

världen och Sverige som finns till hands i dag,

IPCC:s beräkningar samt strävan mot global

konvergens av utsläppsnivåerna, de svenska

utsläppen till år 2050 bör minska till högst 4,5 ton

koldioxidekvivalenter per person och år, för att

därefter minska ytterligare. De nuvarande svenska

utsläppen av de sex växthusgaserna motsvarar enligt

regeringen 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person.

Förslaget innebär därför en minskning med närmare

hälften av den totala mängden utsläpp. För många

andra industriländer innebär en minskning till 4,5

ton per person och år en betydligt större

utsläppsminskning. Utskottet anser i likhet med

regeringen att Sverige med kraft bör driva frågan om

att utsläppen, räknade som koldioxidekvivalenter per

person, globalt sett närmar sig en gemensam nivå.

För att detta mål skall kunna nås är det nödvändigt

med internationellt samarbete och insatser i alla

länder. Utskottet instämmer i regeringens bedömning

och tillstyrker propositionen i denna del. Därmed

avstyrker utskottet motion MJ16 (mp) yrkandena 2 och

3.

Sammanfattningsvis instämmer utskottet i de

bedömningar som regeringen redovisar och föreslår

därmed att riksdagen godkänner vad som i

propositionen förordas om mål för den svenska

klimatpolitiken. Mot bakgrund härav avstyrker

utskottet motion MJ11 (m) yrkandena 1 och 2.

Det internationella samarbetet för

att motverka klimatförändringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motioner om

ökad roll för EU i klimatpolitiken (fp), om

ytterligare internationella åtgärder och om

internationellt initiativ till

renoveringsprogram samt om miljöavgifter m.m.

inom EU (alla kd). Vidare avstyrker utskottet

flera motionsyrkanden med olika förslag med

avseende på europeisk handel med

utsläppsrätter (kd) och trafikavgifter m.m.

inom EU (kd, c). Utskottet avstyrker dessutom

ett motionsyrkande med olika förslag till

inriktning på det internationella

klimatarbetet (mp), ett motionsyrkande om

europeisk beskattning av flygbränsle (kd)

samt ett yrkande om en omprövning av

försiktighetsprincipen (m).

Motionerna

Kyotoöverenskommelsen var enligt motion MJ521 (fp)

en stor framgång för EU. Utan ett mycket enträget

arbete från EU:s sida hade klimatkonventionen inte

kunnat omsättas i ett faktiskt åtagande från i-

ländernas sida att reducera sina utsläpp. För att

öka effektiviteten i klimatarbetet bör EU ges makt

över klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt

utåt har lett till goda resultat. Nu krävs gemensamt

genomförande också inom Europa (yrkande 8). Enligt

motion MJ15 (fp) yrkande 1 är EU det naturliga

organet för gemensamt agerande, varför det krävs ett

gemensamt genomförande också inom Europa.

Kristdemokraterna framställer krav på en rad

åtgärder som bör vidtas inom EU på klimatområdet i

motion MJ10 (kd). Enligt motionen bör riksdagen

förelägga regeringen att komplettera propositionen

med ett samlat förslag till ytterligare åtgärder

utifrån ett internationellt perspektiv (yrkande 1).

Motionärerna anser dessutom att EU bör kunna fatta

beslut om miljöavgifter även med kvalificerad

majoritet (yrkande 3). Vidare bör regeringen arbeta

för att det införs miniminivåer för miljöavgifter i

EU (yrkande 4). Handeln med växthusgaser bör

dessutom komma i gång inom EU (yrkande 5).

Motionärerna förordar dessutom ett initiativ till

ett renoveringsprogram inom bostadsbeståndet

syftande till energibesparing och minskade utsläpp

av växthusgaser (yrkande 6). Regeringen bör dessutom

verka för ett konvergensprogram inom EU avseende

beskattning av energiintensiv industri (yrkande 7).

Vidare bör det införas gemensamma trafikavgifter och

en kilometerskatt för tunga fordon inom EU (yrkande

8). Regeringen bör dessutom verka för att frågan om

att på EU-nivå införa helgstopp för tung trafik

utreds (yrkande 9). Slutligen bör regeringen ta

initiativ till en gemensam hållning inom EU avseende

möjligheterna att miljöbeskatta flygbränsle (yrkande

10). Enligt motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör

regeringen verka för internationella åtgärder så att

det byggs upp en marknad för utsläppsrätter inom

vissa regioner på sikt och globalt. Enligt motion

MJ14 (c) yrkande 6 bör regeringen driva på för att

ändra EG-kommissionens förslag om att skattenivån

för biodrivmedel inte får vara lägre än 50 % av

motsvarande skattenivå för bensin och diesel.

Miljöpartiet ställer också en rad krav på Sveriges

agerande inom EU i motion MJ16 (mp). Enligt motionen

bör Sverige arbeta för att det införs en miniminivå

på koldioxidskatt inom EU, och i samband med

världstoppmötet i Johannesburg bör Sverige verka för

att en process inleds i syfte att resultera i en

internationell koldioxidskatt som omfattar

bunkerbränslen vid internationella transporter. Till

dess det finns en koldioxidskatt inom EU bör Sverige

dessutom ta initiativ till att likasinnade nationer,

i första hand i vår närhet, enas om en samordnad

successiv upptrappning av de nationella

koldioxidskatterna. EU:s mineraloljedirektiv bör

ändras så att alla biobränslen gynnas. Undantaget

för beskattning av biobränslen, exempelvis etanol,

skall i enlighet härmed förlängas till år 2015.

Under förhandlingarna om nästa åtagandeperiod bör

Sverige driva att mål om sammanlagda utsläppsnivåer

skall kompletteras med mål om utsläpp per person.

Sverige bör dessutom spela en aktiv och pådrivande

roll för att även bunkerbränslen för flyg och

sjöfart skall ingå i beskattningssystem och i

utsläppskvoter. Sverige bör vidare verka aktivt och

pådrivande för att multilaterala

finansieringsinstitutioner slutar satsa på fossila

projekt som motverkar internationella klimatmål.

Klimatstörande subventioner bör avskaffas inom EU.

Exempel på sådana är subventioner till kolbrytning

(yrkande 21). Enligt motion MJ209 (m) yrkande 12 bör

Sverige verka för ett EU-system för handel med

utsläppsrätter avseende koldioxid från samtliga

energiproduktionsanläggningar av väsentlig storlek.

Motionären i motion MJ12 (m) ifrågasätter om inte

försiktighetsprincipen bör omprövas.

Utskottets ställningstagande

I den nu aktuella propositionen redogör regeringen

ingående för det globala samarbetet och gemenskapens

klimatpolitik. Regeringen har även i proposition

2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier redogjort för Sveriges och EU:s

roll i det internationella miljösamarbetet, vilket

också inkluderar klimatpolitiken. Sverige har sedan

medlemskapets början varit ett av de pådrivande

länderna på miljöpolitikens område. Genom

Amsterdamfördraget har miljöpolitiken givits en mer

framträdande plats genom att fördraget bl.a.

fastlägger att hållbar utveckling nu är ett av de

grundläggande målen för EU-samarbetet och att kravet

på integrering av miljöhänsyn i andra politikområden

har förtydligats. Efter Amsterdamfördragets

ikraftträdande tog Sverige initiativ till ett arbete

på bred front med att integrera miljöhänsyn och

hållbar utveckling i andra politikområden inom EU,

den s.k. Cardiffprocessen. Inför Europeiska rådets

möte i Helsingfors i december 1999 hade nio olika

rådskonstellationer utformat, eller fått i uppdrag

att utforma, strategier för integrering av

miljöhänsyn och hållbar utveckling inom respektive

politikområde. Det gällde bl.a. råden för energi,

transport, jordbruk, inre marknad och industri. Vid

mötet i Helsingfors uppmanades kommissionen att

utarbeta ett förslag till EU-strategi för en

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar

utveckling. Regeringen har aviserat avsikten att

verka för att det arbete som bedrivs inom området

integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling

breddas och fördjupas. Genom en övergripande

strategi för hållbar utveckling ges en möjlighet att

förbättra samstämmigheten mellan EU-politiken inom

de ekonomiska och sociala områdena och miljöområdet.

Som regeringen påpekar är det för att denna strategi

skall lyckas avgörande att verka för en hållbar

utveckling inom de samhällssektorer som medverkar

till en hög miljöbelastning såsom energi-,

transport- och jordbrukssektorerna. Regeringen anser

att det är av betydelse att integrationen av

miljöhänsyn och hållbar utveckling fortgår inom alla

relevanta delar av EU:s politik. EU:s nya

miljöhandlingsprogram bör bli ett viktigt instrument

i arbetet för en hållbar utveckling genom att det

anger vilka miljöpolitiska mål som unionen bör

sträva mot under de kommande åren och genom att

underlätta det sektorsvisa arbetet med att integrera

miljöhänsyn och hållbar utveckling i EU:s olika

politikområden. I arbetet med att bredda och

fördjupa miljöintegrationen i olika politikområden

inom EU kommer även Sveriges och EU:s arbete med att

driva miljö- och hållbarhetsaspekterna inom

Världshandelsorganisationen (WTO) att vara av stor

vikt.

Inom EU finns en strävan att, i syfte att

säkerställa att åtagandena under Kyotoprotokollet

nås, vidta gemensamma eller samordnade åtgärder som

ett komplement till medlemsländernas nationella

strategier för att minska utsläppen av växthusgaser.

I det syftet har EG-kommissionen börjat utarbeta en

klimatstrategi med konkreta åtgärder. För att kunna

påskynda arbetet med redan lagda förslag samt för

att kunna lägga nya förslag arbetar kommissionen med

det s.k. Europeiska programmet mot

klimatförändringar (European Climate Change

Programme, ECCP). Resultatet redovisades i juni 2001

i en slutrapport. Sex nyckelområden bedöms som mest

lämpade att snarast börja arbeta inom. Några av

dessa nyckelområden är användning av icke fossila

källor i energitillförseln, förbättring av

energieffektiviteten, framför allt inom industrin,

hushållen och servicesektorn samt åtgärder för att

öka energieffektiviteten inom transportsystemet.

Grupperna har i rapporten lagt förslag till olika

åtgärder, och den 23 oktober 2001 presenterade

kommissionen i ett kommissionsmeddelande vilka

förslag till strategier och åtgärder man avser att

lägga fram som ett första steg i genomförandefasen

av ECCP.

Det anförda innebär enligt utskottet att syftet

med motionerna MJ10 (kd) yrkandena 1 och 6, MJ15

(fp) yrkande 1 och MJ521 (fp) yrkande 8 i allt

väsentligt är tillgodosett. När det särskilt gäller

kraven i motion MJ10 (kd) yrkandena 3, 4 och 7 om

att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med

kvalificerad majoritet och om miniminivåer för

miljöavgifter inom EU vill utskottet framhålla att

Sveriges inställning är att det skall vara

enhällighet på skatteområdet men att i EG-fördragen

ges vissa möjligheter till närmare samarbete mellan

vissa medlemsländer och beslut med kvalificerad

majoritet. Inom EU prövas för närvarande

förutsättningarna för ett närmare samarbete på

energiskatteområdet, vilket också skulle medge

minimiskattenivåer (se vidare nedan). Utskottet

anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte

bör vidta några åtgärder med anledning av nu

behandlade motioner.

EG-kommissionen har till EU-parlamentet och rådet

nyligen lagt förslag till direktiv om system för

handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom

gemenskapen (KOM(2001)581). Kommissionen föreslår

att direktivet på sikt skall omfatta samtliga

växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. I en

första fas, 2005–2007, omfattar systemet dock enbart

koldioxidutsläpp. Direktivförslaget innefattar

utsläpp av växthusgaser från kraft- och värmeverk

med en tillförd effekt som överstiger 20 MW, samt

energiintensiv industri. Detta motsvarar 46 % av

EU:s totala koldioxidutsläpp. Enligt förslaget kan

antalet sektorer som omfattas av handeln ändras vid

en framtida översyn av direktivet. Kommissionen

föreslår att systemet skall vara obligatoriskt och

att medlemsstaterna delar ut utsläppsrätterna gratis

till de deltagande anläggningarna för perioden

2005–2007. Syftet är att ge lika villkor för

konkurrensutsatt industri i medlemsstaterna.

Kommissionen kommer att göra en översyn av

erfarenheterna av direktivet och på grundval av

detta föreslå eventuella förändringar och lämna en

rapport om detta senast den 30 juni 2006. Utskottet

anser att motionerna MJ10 yrkande 5, MJ209 (m)

yrkande 12 och MJ519 (kd) yrkande 1 delvis mot

bakgrund av det anförda bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Regeringen redogör i förevarande proposition för

de åtgärder som vidtagits inom transportsektorn inom

ramen för Cardiffprocessen och påpekar att EU:s

transportministrar i april 2001 antog en

rådsresolution om integrering av miljö och hållbar

utveckling i transportpolitiken (7329/01 TRANS 48

ENV 136). Resolutionen innebär bl.a. att

transportministrarna enades om vilka krav ett

hållbart transportsystem skall uppfylla. Kraven

lyfter fram de ekonomiska, sociala och ekologiska

dimensionerna av hållbar utveckling. Dessa krav

ligger väl i linje med målen för den svenska

transportpolitiken. Transportministrarna konstaterar

också att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att

uppnå ett hållbart transportsystem. Prioritet bör

ges till sådana åtgärder som minskar utsläppen av

växthusgaser, partiklar och buller samt minskar

påverkan på landskapet. Transportministrarna

betonade också att integreringen av miljöhänsyn kan

skapa nya affärsmöjligheter, stimulera ekonomisk

tillväxt och skapa nya arbetstillfällen.

Resolutionen lyfter också fram ett antal

prioriteringar för de närmaste årens arbete. Till

prioriteringarna hör att närmare undersöka

möjligheterna för en EU-strategi som påskyndar

introduktionen av ny teknik och förnybara drivmedel

i transportsystemet. Nästa översyn av strategin och

de prioriterade insatserna skall ske andra halvåret

2002. Utskottet vill i sammanhanget dessutom

framhålla att EG-kommissionen i en vitbok

(KOM(2001)370) har aviserat avsikten att ta fram ett

nytt vägavgiftsdirektiv i syfte att uppmuntra mer

effektiva och rättvisa vägavgiftssystem för tunga

lastbilar. Regeringen har tillsatt en kommitté för

översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi 2001:08).

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

Regeringen redogör ingående för dessa frågor i

proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett

långsiktigt hållbart transportsystem och framhåller

att detta arbete kräver att man nära följer den

europeiska utvecklingen inom området. Det handlar

dels om det pågående lagstiftningsarbetet, dels om

utvecklingen avseende införda och planerade

kilometerskattesystem i andra länder. Enligt

regeringen bör resultatet redovisas så snart den

internationella utvecklingen medger en relevant

analys. Regeringen avser att återkomma i frågan.

Utskottet avstyrker mot bakgrund härav motionerna

MJ10 (kd) yrkandena 8 och 9 samt MJ14 (c) yrkande 6.

Inom EU har Sverige verkat för att nuvarande

mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och

koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde

fram till att EG-kommissionen i mars 1997 lade fram

ett förslag till ett nytt direktiv om beskattning av

energiprodukter, KOM(97)30. Förslaget, som ännu inte

slutbehandlats i ministerrådet, innebär en större

flexibilitet än nuvarande regler vad avser

möjligheterna till skattedifferentieringar av

bränslen utifrån miljöegenskaper. Målsättningen är

att skattebasen skall utvidgas till att omfatta

samtliga energiprodukter och att alla

energiprodukter skall omfattas av en positiv

minimiskattesats, dvs. även el, kol och naturgas.

Även biobränslen kommer att omfattas av förslaget.

Medlemsländerna kommer dock att vara fria att

tillämpa reducerade skattesatser eller full

skattebefrielse för biobränslen. Sverige stöder i

stort förslaget och verkar för ett snart antagande.

Som utskottet tidigare påpekat bör dock

svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär

ett åtagande att införa en positiv skattesats för

samtliga energiprodukter inte underskattas.

Utskottet anser att det är ett viktigt svenskt

intresse att gemensamma minimiregler för beskattning

av energi och koldioxid kan uppnås. Enligt

utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om

energi- och koldioxidbeskattning i olika

internationella forum och samarbetar härvid med

andra likasinnade länder.

Utskottet har från Miljödepartementet inhämtat att

det inom ICAO (International Civil Aviation

Organization) och IMO (International Maritime

Organization) pågår arbete för att finna vägar att

minska utsläpp från internationella luft- och

sjötransporter. En möjlig form kan vara en

internationell koldioxidskatt, men även andra vägar

är möjliga. Inom klimatkonventionen diskuteras vägar

att allokera dessa utsläpp. EG-kommissionen har

dessutom lagt ett förslag om alternativa bränslen

för vägtransport och om åtgärder för att främja

användningen av biobränslen samt om en ändring av

mineraloljedirektivet (92/81/EEG) som möjliggör

skattereduktion för biodrivmedel (KOM(2001)547

slutlig). Enligt vad utskottet erfarit försöker

Sverige tillsammans med övriga länder inom EU finna

vägar att få in bunkerbränslen i diskussionen om

åtaganden och styrmedel. Emellertid råder enighet om

att dessa diskussioner primärt skall föras inom

ramen för ICAO och IMO. Slutligen bör det påpekas

att det inom EU pågår arbete med att fasa ut de

kolsubventioner som finns. Dessa subventioner skall

omförhandlas i samband med att Fördraget om kol- och

stålunionen upphör. Sverige verkar för ett slutdatum

för subventionerna. Med det anförda som grund

avstyrker utskottet motion MJ16 (mp) yrkande 21 i

den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Den 2 mars 2000 presenterade kommissionen i ett

meddelande till bl.a. rådet och Europaparlamentet

resultaten från en oberoende studie om vilka

effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att

få (Beskattning av bränsle för luftfartyg

(KOM(2000)110 slutlig). Kommissionen anser att dess

förslag om att tillåta medlemsstaterna att på

frivillig basis beskatta bränsle som används för

inrikesflygningar eller, genom bilaterala

överenskommelser, för flygningar inom gemenskapen

samt att internationellt arbeta för att en sådan

skatt införs globalt är berättigat och bör antas.

Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i

nära samarbete med kommissionen och inom ramen för

ICAO intensifiera arbetet för att skatt på

flygbränsle eller andra instrument med liknande

verkan skall införas globalt. Utskottet anser därmed

att syftet med motion MJ10 (kd) yrkande 10 är

tillgodosett. Motionen avstyrks.

Det är inskrivet i Romfördraget art. 174

(Amsterdamversionen) att den gemensamma

miljöpolitiken skall bygga på

försiktighetsprincipen. Utskottet avstyrker motion

MJ12 (m).

Övergripande inriktning av

klimatpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

den övergripande inriktningen av

klimatpolitiken och avstyrker ett antal

motionsyrkanden om ekonomiska styrmedel och

deras betydelse för att nå klimatmålet (mp)

och om klimatrelaterade krav vid offentlig

upphandling (s, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör Sverige bedriva en

aktiv och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar

till att minska utsläppen av växthusgaser både

nationellt och internationellt. Klimatarbetet bör

integreras i samhällets verksamheter och var och en

bör ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl

myndigheter och kommuner som företag, organisationer

och enskilda. En bred medverkan av alla aktörer ökar

möjligheten att begränsa klimatpåverkan.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan

kompletteras med olika överenskommelser och dialogen

mellan staten och näringslivet. Olika former för

klimatarbetet såsom användning av

miljöledningssystem, miljövarudeklarationer,

miljömärkning, utveckling av miljöteknik,

miljöinriktad upphandling och dialog mellan olika

aktörer bör utvecklas och fördjupas. Detta kan bl.a.

ske inom ramen för en miljöorienterad produktpolitik

som också har en viktig roll i klimatarbetet. Det

klimatarbete som bedrivs av frivilligorganisationer

bör uppmärksammas och stödjas av myndigheterna.

Effekterna av åtgärderna bör fortlöpande följas upp

för att behovet av ytterligare insatser skall kunna

bedömas. Kontrollstationer införs år 2004 och år

2008.

Motionerna

Enligt motion MJ16 (mp) bör det framhållas att

ekonomiska styrmedel är det viktigaste medlet för

att nå klimatmålet. Detta då klimatpolitiken utgör

ett långsiktigt arbete och den långsiktiga

kostnadseffektiviteten därför är central (yrkande

7). Motionärerna anser vidare att klimatrelaterade

krav bör ställas i den offentliga upphandlingen

(yrkande 18 delvis). Synpunkterna om den offentliga

upphandlingen får stöd i motion MJ13 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion MJ16 (mp) yrkande 7 om vikten av ekonomiska

styrmedel för att nå klimatmålet. Av de förslag till

strategier som lämnas i propositionen är också flera

av ekonomisk art. Klimatfrågan, liksom övriga

miljöfrågor och resursfrågor måste hanteras

samordnat med samhällsutvecklingen i övrigt och på

ett naturligt sätt integreras i arbetet för en

långsiktigt hållbar ekologisk, ekonomisk, kulturell

och social utveckling, där dessa dimensioner måste

vara ömsesidigt stödjande. Det är viktigt att varje

aktör tar sin del av ansvaret för att minimera

riskerna för klimatförändringar. Som regeringen

närmare utvecklar i propositionen behöver

sektorsansvaret utvecklas liksom tvärsektoriella

generellt verkande styrmedel och arbetssätt. Mot

bakgrund av vad regeringen anför i propositionen om

inriktningen av klimatpolitiken finner utskottet

inte det erforderligt med ett sådant

tillkännagivande som föreslås i motionen. Utskottet

avstyrker densamma.

När det gäller frågan om principerna för offentlig

upphandling vill utskottet anföra följande.

Regeringen påpekar i propositionen att olika former

för miljöarbetet behöver utvecklas och fördjupas i

syfte att minska klimatpåverkan. En sådan åtgärd som

regeringen nämner är just miljöinriktad upphandling.

Statsministern anförde i regeringsförklaringen år

2000 att miljökrav skall ställas i all offentlig

upphandling. Offentlig upphandling som beaktar

miljökrav är ett smidigt och marknadsanpassat

styrmedel som bl.a. bör stimulera teknisk utveckling

och förhoppningsvis kan leda till kostnadseffektiva

förändringar i riktning mot hållbar utveckling.

Utrymmet att ställa miljökrav har diskuterats under

en längre tid, och ett effektivt miljöskydd

förutsätter att miljöhänsyn integreras i samhällets

samtliga verksamheter. Denna princip slås fast i

artikel 6 i EG-fördraget. Delegationen för

ekologiskt hållbar upphandling (M1998:01) lämnade

sin slutrapport i september 2001. Delegationen har

bl.a. initierat utbildningar och seminarier för

upphandlare och leverantörer samt tagit fram ett för

hela den offentliga sektorn gemensamt

Internetbaserat verktyg eller vägledning vid

upphandling samt tagit fram ett förslag till policy.

Delegationen har varit en pådrivande kraft genom det

arbete som utförts inom delegationens ram men också

genom det arbete som skett hos myndigheterna under

den tid som delegationen verkat. Enligt utskottets

mening innebär det anförda att motionerna MJ13 (s)

och MJ16 (mp) yrkande 18 i denna del är

tillgodosedda.

Skatt som styrmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

skatt som styrmedel och avstyrker därmed ett

antal motionsyrkanden med anknytning till

koldioxid- och energiskatter (kd, fp, mp).

Vidare avstyrker utskottet två

motionsyrkanden om den energiintensiva

industrins koldioxidbeskattning m.m. (mp).

Slutligen avstyrker utskottet ett

motionsyrkande med förslag inom den svenska

avfallspolitiken (fp).

Propositionen

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för år

2001 en strategi för en successivt ökad

miljörelatering av skattesystemet genom grön

skatteväxling. Grunden för strategin är att höjda

skatter på energi- och miljöområdet växlas mot

sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin

beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30

miljarder kronor. Den fortsatta skatteväxlingen bör

enligt strategin utgå från de av riksdagen

fastställda miljömålen. Enligt regeringens bedömning

är därvid en omställning av energisystemet med en

begränsning av koldioxidutsläppen en central

uppgift. En skatteväxling kan också genom att bidra

till en effektivare energianvändning medverka till

att underlätta en avveckling av kärnkraften. I

budgetpropositionen för år 2002 föreslås att ett

andra steg tas i skatteväxlingen. Då detta steg har

genomförts har miljö- och energiskatter höjts med

5,6 miljarder kronor inom ramen för

skatteväxlingsstrategin samtidigt som skatten på

inkomster sänkts med motsvarande belopp. Därutöver

har en intäktsneutral förskjutning av skatteuttaget

från energiskatt till koldioxidskatt gjorts, vilket

givit en ökad tyngd åt koldioxidskatten. Enligt

regeringens bedömning är andra viktiga inslag i det

fortsatta arbetet med skatteväxlingsstrategin den

översyn som görs av industrins undantag från energi-

och koldioxidskatt samt den översyn som görs av de

sammantagna effekterna av alla trafikrelaterade

skatter där målsättningen är att åstadkomma en

styrning mot en mer miljövänlig och säker vägtrafik.

Motionerna

Enligt motion MJ15 (fp) yrkande 3 är principerna för

grön skatteväxling bra, men det är viktigt att

skatter på miljö- och energiområdet motsvaras av

sänkningar på andra områden. Miljöpartiet förordar i

motion MJ16 (mp) yrkande 8 en plan för höjning av

koldioxidskatten. I motion MJ10 (kd) yrkande 19

skulle en åtgärd för att omedelbart minska

koldioxidutsläppen vara att förändra

kraftvärmebeskattningen så att det blir lönsamt att

ta till vara spillvattnet vid elproduktion.

I motion MJ16 (mp) tas frågan om industrins

undantag från koldioxidskatt upp. Dessa undantag bör

enligt motionen endast omfatta de verksamheter och

branscher där det är helt nödvändigt med hänsyn till

den internationella konkurrensen (yrkande 9). Vidare

bör staten ta initiativ till avtal med den

energiintensiva industrin så att företagens

fortsatta dispens villkoras genom att förbinda sig

att vidta ekonomiskt rimliga åtgärder för att minska

utsläppen (yrkande 10).

Motion MJ15 (fp) yrkande 4 lyfter fram en rad

frågor på avfallsområdet. För att stimulera till

avfallsminimering och materialåtervinning bör

förbränning av avfall beskattas framhålls det.

Motionärerna föreslår en viktbaserad skatt på

förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt.

Därutöver bör producentansvaret utvärderas och

vidareutvecklas genom att bl.a. ställa kvantitativa

och mätbara mål som är tidsbestämda och successivt

skärps. Det individuella ansvaret för olika

producenter skall så långt som möjligt stimuleras.

Ett sådant sätt menar motionärerna skulle kunna vara

att införa kretsloppsförsäkringar. Därutöver anser

motionärerna att opinionsbildningen för

avfallssortering måste intensifieras. Utöver fasta

återvinningscentraler bör ambulerande

uppsamlingsmöjligheter finnas för att ge närhet

mellan invånarna och avfallssorteringen.

Motionärerna föreslår dessutom införande av

särskilda avgifter på vissa råvaror och visst avfall

samt differentierade taxor med avseende på sorterat

respektive osorterat avfall för såväl hushåll som

industri.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2001 presenterades i

finansplanen en strategi för en successivt ökad

miljörelatering av skattesystemet genom grön

skatteväxling. Strategin grundas på de nationella

miljökvalitetsmålen däribland Begränsad

klimatpåverkan. Inriktningen är att kombinera en

reformering av energiskattesystemet med en grön

skatteväxling i storleksordningen 30 miljarder

kronor fram till år 2010. Regeringen påpekar att

strategin inte innebär en höjning av det totala

skatteuttaget, utan höjda skatter på energi och

miljöutsläpp balanseras med en sänkning av andra

skatter, främst på arbete. Som framhålls i

propositionen föreslås i budgetpropositionen för år

2002 ett andra steg i skatteväxlingen (prop.

2001/02:1 finansplanen s. 37 f.). Det föreslås sänkt

skatt på arbete i form av en höjning av

grundavdragen i inkomstskatten med 900 kr.

Energiskattehöjningarna följer samma inriktning som

året dessförinnan. Huvudlinjen är att höja

koldioxidskatten på bränslen som används för

uppvärmning och att höja energiskatten på el.

Riksdagen har godkänt förslagen i propositionen

(bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Regeringen

anför i förevarande proposition att den avser att

fortsätta med den gröna skatteväxlingen enligt den

skisserade strategin där bl.a. koldioxidskatten ges

en ökad tyngd. Ett viktigt inslag i det fortsatta

arbetet är en fortsatt reformering av

energiskattesystemet. För att fullfölja strategin i

övrigt krävs fortsatta utredningar kring ett sådant

skattesystem, en fördjupad analys av alternativa

ekonomiska styrmedel och en översyn av

vägtrafikbeskattningen med hänsyn till miljö-,

trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det

föreligger skäl att vidta några åtgärder med

anledning av motionerna MJ10 (kd) yrkande 19, MJ15

(fp) yrkande 3 och MJ16 (mp) yrkande 8.

Inför arbetet med att förverkliga strategin för

fortsatt grön skatteväxling beslutade regeringen den

19 april 2001 att tillkalla en kommitté med

parlamentarisk sammansättning (dir. 2001:29).

Kommittén skall utreda utformningen av regler för

nedsättning av skatt på energi som förbrukas för

uppvärmning och drift av stationära motorer inom

sektorer som är utsatta för internationell

konkurrens. Vidare skall kommittén analysera och

föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses

vara konkurrensutsatt verksamhet och i vad mån detta

bör motivera energiskattelättnader. Kommittén skall

kartlägga energikostnadsstrukturen i de aktuella

sektorerna samt vidare undersöka bränsle- och

elanvändningen för olika ändamål i skilda

industriprocesser. Vidare skall kommittén redovisa

den relativa kostnaden för användningen av

energiprodukter i förhållande till olika kostnader i

verksamheten samt bedöma hur stor del av

energiförbrukningen i olika processer som är att

hänföra till annat ändamål än motordrift eller

uppvärmning. Den allmänna utgångspunkten för

uppdraget skall i princip vara att energi så långt

möjligt skall beskattas likartat oavsett

användningsområden. Detta främjar en

samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning där

incitamenten för energieffektivisering och

miljöstyrning blir likartade i olika

samhällssektorer. För en liten öppen ekonomi som den

svenska skall undantagen från denna regel inte vara

större än vad som är motiverat av konkurrensskäl och

av globala miljöhänsyn och vad som krävs för att

uppnå ett hanterbart system. Vid utformningen av

sina förslag skall kommittén beakta riktlinjerna för

energibeskattningen i 1997 års energiöverenskommelse

och de av riksdagen fastställda nationella

miljökvalitetsmålen samt verka för att förslagen

ligger i linje med regeringens strävan mot att skapa

en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar

utveckling i Sverige. Kommittén skall i detta arbete

använda och värdera det material som presenterades i

Ds 2000:73, Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs

energiskattemodell. Kommittén skall följa

utvecklingen inom EU och justera analysen efter de

EG-rättsliga förutsättningarna. Särskilt skall EU:s

regler om statligt stöd beaktas. Kommittén skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31

december 2002. De frågor som tas upp i motion MJ16

(mp) yrkandena 9 och 10 har anknytning till de

reformer som stegvis skall genomföras på

energiskatteområdet samt till de områden som skall

ses över i utredningen. Enligt utskottets mening bör

de överväganden som pågår inom Regeringskansliet när

det gäller fortsatta förändringar på detta område

avvaktas innan ställning tas till de frågor om

energibeskattningens inriktning som tagits upp i

berörda motionsyrkanden. Dessa bör därför lämnas

utan vidare åtgärd.

När det gäller de yrkanden med anknytning till

svensk avfallspolitik som framställs i motion MJ15

(fp) yrkande 4 vill utskottet anföra följande. Den 1

januari 2000 trädde lagen (1999:673) om skatt på

avfall i kraft. Undantag från skatten finns bl.a.

för avfall som är avsett att inom en anläggning

behandlas genom kompostering, förbränning m.m. En

särskild utredare har sett över vissa

avfallsskattefrågor (dir. 2001:13). Utredaren

presenterade sitt betänkande i början av februari

2002 (SOU 2002:9). I betänkandet analyseras vilka

styreffekter avfallsskatten tillsammans med

energibeskattningen har haft på olika former av

omhändertagande av avfall. Utredaren behandlar även

frågan om skatt på förbränning av avfall. Den 1

januari 2002 träder ett förbud om deponering av

utsorterat brännbart avfall i kraft och den 1

januari 2005 ett förbud mot deponering av organiskt

avfall generellt. Förbuden syftar till att styra

avfallet bort från deponering till återanvändning,

materialåtervinning, biologisk behandling eller

förbränning med energiutnyttjande. Inom ramen för

det nyss nämnda utredningsuppdraget (dir. 2001:13)

ingår även att analysera hur systemet med

avfallsbeskattningen förhåller sig till redan

uppställda mål inom avfallspolitiken och hur

avfallsskattens effekter påverkas av andra beslutade

styrmedel. Som exempel på sådana styrmedel nämns i

direktiven förbuden mot deponering av utsorterat

brännbart avfall respektive organiskt avfall. Inom

EU har ett direktiv (1999/31/EG) om deponering av

avfall beslutats. Direktivet har genomförts i svensk

lagstiftning i samband med att regeringen den 7 juni

2001 beslutade om förordningen (2001:512) om

deponering av avfall. Förordningen trädde i kraft

den 16 juli 2001. Förordningen kommer att innebära

att en enhetlig standard införs med högt uppställda

miljökrav på deponier. Specifikation på krav som

deponierna måste uppfylla finns för bl.a.

lokalisering, vattenkontroll, lakvattenhantering,

åtgärder till skydd av mark och vatten samt kontroll

och insamling av metangas. Kraven syftar till att

uppnå positiva effekter på mark, grundvatten samt

sjöar och vattendrag i anslutning till deponierna

eftersom risken för läckage av föroreningar minskar,

men också att växthuseffekten på grund av

metangasavgång från deponierna minskar. Med

anledning av regeringens proposition Svenska

miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) har riksdagen beslutat om två delmål

för deponering under miljökvalitetsmålet God bebyggd

miljö. Det ena målet är att mängden deponerat avfall

exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 %

till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som

den totala mängden genererat avfall inte ökar. Det

andra målet är att samtliga avfallsdeponier senast

år 2008 har uppnått enhetlig standard och uppfyller

högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade

direktiv om deponering av avfall (bet. 2001/02:MJU3

rskr. 2001/02:36). Som regeringen nu påpekar sker

förbränning av avfall i Sverige med mycket effektiv

energiutvinning. Många avfall av biologiska material

är eller kan uppgraderas till fullvärdiga bio- eller

återvinningsbränslen och ersätta fossila bränslen.

Det bör i sammanhanget påpekas att EU:s direktiv om

främjande av el producerad från förnybara

energikällor definierar den biologiska delen av

avfallet såsom en förnybar energikälla. Därtill

lämnade utredningen för översyn av producentansvaret

sitt betänkande under hösten 2001 (SOU 2001:102).

Betänkandet är föremål för Regeringskansliets

överväganden. Utskottet finner motion MJ15 (fp)

yrkande 4 tillgodosedd med det anförda.

Statligt bidrag till klimatåtgärder

i lokala klimatinvesteringsprogram

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till vad regeringen

anför om klimatinvesteringsprogram och

avstyrker tre motionsyrkanden med förslag

till programmens inriktning (c).

Propositionen

Ett nytt stöd till lokala klimatinvesteringsprogram

(Klimp) införs från år 2002 enligt förslag i

budgetpropositionen för år 2002. Kommunerna skall

kunna ansöka om stöd till åtgärdsprogram som minskar

utsläppen av växthusgaser i Sverige. Programmen

skall tas fram i samverkan med näringsliv,

organisationer och andra aktörer i kommunerna. I

vissa fall skall åtgärder som bidrar till

uppfyllandet av andra miljömål, och som ur ett

lokalt eller regionalt perspektiv bedöms som

särskilt viktiga, kunna ingå i programmen.

Folkbildnings- och informationsinsatser skall ingå i

programmen. Bidrag bör under vissa förutsättningar

även kunna ges till åtgärder som inte ingår i ett

sammanhållet program. Kostnadseffektiviteten hos

programmen skall utgöra en viktig bedömningsgrund.

Noggranna utvärderingskriterier skall tas fram för

bedömningen av åtgärder och program.

I enlighet med regeringens förslag i

budgetpropositionen för 2002 föreslås bidraget att

omfatta totalt 900 miljoner kronor, fördelat över

tre år.

Motionerna

I motionerna MJ337 (c) yrkande 11 och MJ14 (c)

yrkande 8 framförs uppfattningen att de

klimatpolitiska programmen inte bör innebära krav på

att generera arbetstillfällen. Enligt sistnämnda

motion bör riksdagen besluta att inte tillåta

användning av klimatinvesteringsprogrammen till

annat än klimatåtgärder (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Ett av de centrala förslagen i klimatkommitténs

förslag var inrättande av ett anslag för

klimatinvesteringsprogram. I statsbudgeten för år

2002 lämnades i enlighet härmed förslag under

anslaget 34:15 Stöd till klimatinvesteringar vilka

riksdagen antagit (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20, bet.

2001/02:MJU1, rskr. 2001/02:105). Bidrag skall kunna

sökas av kommunerna för samlade program med åtgärder

som minskar utsläppen av växthusgaser. Programkravet

är viktigt därför att det stimulerar till helhetssyn

och samverkan. Åtgärderna i

klimatinvesteringsprogrammen skall i första hand

bedömas utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det

är viktigt att klimatmålet kan uppnås till minsta

möjliga kostnad för samhället. Samverkan och

helhetssyn skall prägla programmen. Regeringen anför

i budgetpropositionen att klimatstödet kräver

förberedelser i form av bl.a. förordning,

anvisningar och informationsinsatser samt att detta

arbete inte kan komma i gång förrän tidigast under

andra hälften av år 2002. Med de intentioner

regeringen redovisar för anslaget utgår utskottet

från att resultatet av det fortsatta arbetet kommer

att kännetecknas av ändamålsenlighet och

kostnadseffektivitet. Mot bakgrund härav lämnar

utskottet motionerna MJ14 (c) yrkandena 8 och 9 samt

MJ337 (c) yrkande 11 utan vidare åtgärd.

Informationssatsning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

en satsning på information för ökad

medvetenhet kring klimatfrågor m.m. och

avstyrker ett motionsyrkande om s.k. mjuka

styrmedel (mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning kommer en

informationssatsning att genomföras i bred samverkan

med myndigheter, kommuner, skolor/utbildnings-

institutioner, näringsliv och frivilliga

organisationer. För år 2002 har regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 föreslagit 30

miljoner kronor och motsvarande belopp beräknas för

åren 2003 och 2004.

Motionen

Miljöpartiet tar i motion MJ16 (mp) yrkande 19 upp

frågan om information m.m. Enligt motionen bör lokal

energi- och klimatrådgivning stödjas. Vidare bör

informationen till resenärer vid byte mellan

kollektivtrafikslag förbättras och eco-driving

införas som obligatoriskt inslag i

körkortsutbildning och förnyelse av körkort. Krav

bör också ställas på uppgift om energianvändning för

hemelektronik, på säljstället och i marknadsföring.

Motionärerna anser det dessutom viktigt med

information om uppfyllelsen av sektors-, lokala och

regionala mål samt att kommuner informeras om

möjligheter att ställa klimatrelaterade krav i

upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i stora delar i de synpunkter

som lämnas i motion MJ16 (mp) yrkande 19. Det är

angeläget att medvetenheten om behovet av att minska

utsläppen ökar bland allmänheten. Kommunal

information, liksom annan information som ges nära

mottagaren, har den fördelen att den på ett konkret

sätt kan lyfta fram sambanden mellan beteende och

klimatpåverkan, liksom hur minskad belastning på

klimat och ekosystem kan åstadkommas. Regeringen

aviserar att en informationssatsning skall påbörjas

under år 2002. Regeringen avser att ge

Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med andra

myndigheter utveckla och ansvara för

informationssatsningen. Det praktiska genomförandet

bör ske genom kommuner, skolor,

utbildningsstationer, enskilda organisationer och

andra delar av den privata sektorn. Regeringen

påpekar att informationsinsatserna skall bygga på

vetenskaplig grund utifrån IPCC:s analyser och

rapporter samt att insatserna skall utgå från en väl

definierad plattform, med tydliga mål och ett

gemensamt grundmaterial. Det anförda tillgodoser i

allt väsentligt syftet med motion MJ16 (mp) yrkande

19. Utskottet föreslår därmed att motionen lämnas

utan vidare åtgärd i berörd del.

Energipolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till den av regeringen

redovisade bedömningen av energipolitiken. I

samband därmed avstyrker utskottet ett antal

motionsyrkanden om energipolitikens

inriktning (m, kd, fp) samt om miljöklassning

av eldningsoljor (m, v, c, fp, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör energipolitiken,

med utgångspunkt i 1997 års energipolitiska beslut,

bidra till att delmålet för perioden 2008–2012

uppnås och att en god grund läggs för att det

långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås samt

möjliggöra att detta kan ske parallellt med den

fortsatta omställningen av energisystemet.

Motionerna

Enligt motion MJ11 (m) yrkande 3 bör beslutet om en

förtida avveckling av kärnkraften omprövas. För att

klara av Sveriges klimatåtagande krävs en ökad

energitillförsel. Enligt motionen bör därför

kärnkraften, som efter ytterligare intrimningar kan

ge ett större energibidrag än i dag, behållas.

Avvecklingen av kärnkraften ökar enligt motion U303

(m) yrkande 15 Europas beroende av fossila bränslen.

Detta beslut står enligt motionen därför i motsats

till Sveriges åtaganden om minskade utsläpp.

Motsvarande synpunkter framförs även i motion MJ209

(m) yrkande 14. Enligt motionärerna är det inte

acceptabelt att svensk politik leder till kraftigt

ökade utsläpp av växthusgaser i norra Europa. Enligt

motion MJ15 (fp) skadar de riktlinjer som

fastställdes i det energipolitiska beslutet år 1997

Sverige som industri och miljönation (yrkande 5).

Vidare bör den ökade kol- och oljebaserade

produktionen miljökonsekvensutredas (yrkande 6).

Enligt motion MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör

avvecklingen av fossilbränslen i energiproduktionen

ske genom effektivisering och besparing av energi

samt uppbyggnad av energisystem baserade på

förnybara bränslen. Inhemsk produktion bör dessutom

stimuleras samtidigt som energieffektiviseringen

ökar både i offentlig sektor och privat sektor.

Enligt motion MJ311 (m) bör regeringen låta utreda

möjligheterna att miljöklassa eldningsoljor för

uppvärmning eller likande åtgärd som syftar till att

stimulera utveckling av eldningsoljor som har bättre

miljöegenskaper. Enligt motion MJ462 (mp, v, c, fp)

bör regeringen lägga fram förslag om miljöklassning

av eldningsoljor i samma syfte. I motion MJ10 (kd)

förordas elexporten som ett aktivt instrument för

att begränsa utsläppen av koldioxid (yrkande 18).

Vidare bör ett taxesystem för el och fjärrvärme

införas som möjliggör mer effektiv påverkan genom

att den rörliga delen ökar (yrkande 20). Enligt

motion MJ16 (mp) bör Sverige inte satsa på en

storskalig användning av fossilgas (yrkande 6).

Varje hushåll i flerfamiljshus bör debiteras sin

egen förbrukning av el och varmvatten.

Taxesättningen bör ges en större rörlig del (yrkande

15 delvis). Vidare bör stödet till eleffektiv teknik

omvandlas till ett stöd för upphandling av el- och

klimateffektiv teknik samt förläggas till

Naturvårdsverkets ansvarsområde (yrkande 18 delvis).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade år 1997 om ett energipolitiskt

program för en uthållig energiförsörjning (prop.

1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:212)

som bl.a. innebär att kärnkraftverket i Barsebäck

skall stängas. Enligt beslutet syftar

omställningsprogrammet till att utveckla ett

ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem i

Sverige. Programmets huvudinriktning är en kraftfull

långsiktig satsning på forskning, utveckling och

demonstration av ny energiteknik. Kärnkraften skall

ersättas med effektivisering av elanvändningen,

konvertering till förnybara energislag samt

miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

när det gäller energipolitikens möjlighet att bidra

till att delmålen uppnås m.m.

Resultaten av det energipolitiska programmet skall

utvärderas och tillsammans med erfarenheterna från

stängningen av Barsebäcksverket utgöra underlag för

kommande beslut om hur den fortsatta omställningen

skall genomföras. Enligt 1997 års energipolitiska

beslut är ett villkor för stängningen av den andra

reaktorn att bortfallet av elproduktion kan

kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och

minskad användning av el. Beslutet innefattar en

strategi för minskad klimatpåverkan från

energisektorn. I beslutet angavs att riksdagen bör

ges möjlighet att pröva att förutsättningen för

stängningen av kärnkraftsreaktorn är uppfylld (bet.

1996/97:NU12, s. 39). I skrivelsen till riksdagen

Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m.

(skr. 2000/01:15) redovisade regeringen i september

2000 sin bedömning att riksdagens villkor för

stängning av den andra kärnkraftsreaktorn i

Barsebäck före den 1 juli 2001 inte var uppfyllda.

Riksdagen delade vid sin behandling av skrivelsen

regeringens uppfattning och framhöll samtidigt att

det är riksdagen som skall ta ställning till om

villkoren är uppfyllda före ett beslut om stängning.

Resultatet av den förnyade prövning som regeringen

gjort under år 2001 visar att förutsättningarna inte

har förändrats sedan prövningen under år 2000.

Regeringen finner därför inte anledning att ändra

sin tidigare bedömning i frågan (skr. 2001/02:22).

Den fortsatta omställningen av energisystemet bör

enligt regeringen ske utifrån erfarenheter av

stängningen av de båda reaktorerna i

Barsebäcksverket. Efter avstängningen av

Barsebäcksverket skall en uppföljning ske av

utvecklingen av elpriser, investeringar,

miljöpåverkan, sysselsättnings- och

fördelningseffekter samt elmarknadens funktionssätt

m.m. Även erfarenheterna av de insatser för

forskning, utveckling och demonstration av ny teknik

som nu genomförs fram till år 2004 bör enligt

regeringens bedömning ligga till grund för kommande

ställningstaganden vad gäller den fortsatta

omställningen. Regeringen har aviserat en

energipolitisk propositionen under våren 2002.

Regeringen har dessutom nyligen tillsatt en utredare

med uppdrag att granska och utvärdera insatserna

inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program

och analysera behovet av förändringar, lämna förslag

till riktlinjer för det långsiktiga energipolitiska

programmet inför den planeringsperiod som inleds år

2003 och redovisa insatser som skall leda till en

långsiktigt hållbar energiförsörjning. Uppdraget

skall vara avslutat senast den 1 februari 2003 (dir.

2001:122). Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motionerna MJ10 (kd) yrkandena 18 och 20,

MJ11 (m) yrkande 3, MJ15 (fp) yrkandena 5 och 6,

MJ16 (mp) yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis,

MJ209 (m) yrkande 14, MJ519 (kd) yrkande 1 delvis

samt U303 (m) yrkande 15.

Eldningsoljor avsedda för uppvärmning omfattas

inte av något miljöklasssystem. Däremot utgår

svavelskatt på svavelinnehållet enligt lagen

(1994:1776) om skatt på energi. Enligt regeringens

proposition 1996/97:84 om en uthållig

energiförsörjning bör användningen av fossila

bränslen hållas på en låg nivå. Regeringen påpekar i

den nu aktuella propositionen att framtida klimatmål

också ställer krav på en alltmer begränsad

användning av fossila bränslen och att det därför är

nödvändigt att för olika tidsperspektiv allsidigt

analysera möjligheterna och inom vilka områden olika

typer av fossila bränslens användning kan

effektiviseras eller ersättas med bränslen som

innehar bättre egenskaper med hänsyn till

miljöpåverkan, konkurrenskraft och

försörjningstrygghet. Mot bakgrund av frågans vikt

för den framtida samhällsutvecklingen och dess

särskilda krav på långsiktighet avser regeringen

tillsätta en särskild kommission för att analysera

detta. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

en ökad miljöanpassning av eldningsoljor är önskvärd

och förutsätter att regeringen verkar för detta.

Utskottet är dock för närvarande inte berett att ta

ställning för en utveckling av miljöklassning av

eldningsoljor. Mot bakgrund av det anförda avstyrks

motionerna MJ311 (m) och MJ462 (mp, v, c, fp) inte

bör föranleda något uttalande från riksdagen.

Transportpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

transportpolitiken och avstyrker ett antal

motionsyrkanden om krav på utredning av

kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan

(c), om trängselavgifter (kd), om åtgärder

för att minska flygets miljöpåverkan (mp) och

om olika administrativa åtgärder inom

transportsektorn (mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning behöver

transportsystemet utvecklas i takt med samhället för

att tillgodose förändrade behov och krav. Detta

innebär att transportpolitiken utformas på ett

sådant sätt att den bidrar till att det nationella

klimatmålet för perioden 2008–2012 och

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kan

uppnås. Nuvarande transportpolitiska etappmål för en

god miljö bör fortsätta att gälla. När riksdagen

fattat beslut om miljömålspropositionen,

infrastrukturpropositionen och föreliggande

proposition om Sveriges klimatstrategi bör

transportpolitikens etappmål för god miljö ses över

och uppdateras och en samlad genomförandestrategi

för transportsektorn tas fram.

Motionerna

Enligt motion MJ14 (c) yrkande 4 bör den pågående

utredningen om kollektivtrafikens utveckling ges

tilläggsdirektiv för att utforma förslag till att

ytterligare minska kollektivtrafikens negativa

miljöpåverkan. Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 22

bör alla kommuner eller regioner som begär att få

införa trängselavgifter ha rätt att få saken prövad

av regeringen. Införandet av trängselavgifter bör

dock ske i samband med genomförande av större

infrastrukturprojekt som förbättrar

storstadstrafiken som helhet. Miljöpartiet anför i

motion MJ16 (mp) att en koldioxidavgift bör

inkluderas i flygets landningsavgifter, oavsett

utvecklingen inom flygsektorn i övriga EU. De

statliga försäkringsgarantierna till flyget som

införts under hösten bör dessutom snarast upphöra

samt det statliga stödet till flygplatser bör ses

över och tas bort där det inte finns synnerliga skäl

att behålla det (yrkande 11). Politiska

målsättningar för hur stor andel förnybara drivmedel

som skall finnas på marknaden 2005 och 2010 bör

fastslås. Ett sätt kan enligt motionärerna vara att

införa ett certifieringssystem. Vidare bör

satsningarna på järnväg öka och utsläppskraven

omfatta även arbetsmaskiner och fritidsbåtar

(yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

transportpolitiken i propositionen.

Regeringen har den 17 maj 2001 tillsatt en

kommitté (dir. 2001:1) med uppgift att utifrån ett

konsument- och helhetsperspektiv identifiera,

analysera och beskriva kollektivtrafikens problem

och möjligheter. Med denna utgångspunkt skall

kommittén formulera mål och visioner samt föreslå

förändringar av organisation, regelverk m.m. av

betydelse för kollektivtrafikens utveckling och ett

ökat kollektivt resande. Kommittén skall utgöra ett

forum för samarbete mellan staten och övriga aktörer

på kollektivtrafikområdet. Tyngdpunkten i kommitténs

arbete skall ligga på den lokala och regionala

kollektivtrafikens område. Kommittén skall

slutredovisa sitt arbete i december 2002. Mot

bakgrund av att regeringen vid ett flertal

tillfällen understrukit vikten av att miljöhänsyn

och resurshushållning måste integreras i

beslutsfattandet inom alla verksamheter och sektorer

i samhälle, utgår utskottet från att de aspekter som

efterlyses i motion MJ14 (c) yrkande 4 kommer att

belysas under det fortsatta arbetet. Motionen bör

därför inte föranleda något uttalande från

riksdagens sida.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

ett införande av miljöstyrande vägavgifter eller

trängselavgifter i tätort kan vara juridiskt

komplicerat. Genom att miljöstyrande vägavgifter i

juridisk mening är en skatt måste beslut i frågan

fattas av riksdagen. Samtidigt är de problem som

avgifterna är avsedda att bidra till att lösa i

huvudsak lokala eller regionala. Riksdagen måste

också fatta beslut om eventuella justeringar av

avgiftsnivåer eller avgiftsbelagt område. En

förutsättning för att sådana avgifter skall kunna

komma i fråga torde vara att aktuella kommuner eller

regioner själva vill införa sådana avgifter. Mot

denna bakgrund har regeringen aviserat avsikten att

ge Stockholmsberedningen, som har till uppgift att

lämna förslag till förbättringar av

transportsituationen i Stockholmsregionen,

tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av

trängselavgifter i trafiken. En delrapport om

trängselavgifter skall lämnas den 31 december 2002.

Utskottet anser mot bakgrund av frågans komplexitet

att resultatet av detta arbete bör avvaktas innan

riksdagen uttalar sig i frågan. Motion MJ10 (kd)

yrkande 22 avstyrks därmed.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2002

avseende Luftfartsverket skall verket i sin

internationella verksamhet verka för utveckling av

ekonomiska styrmedel för att minska

koldioxidutsläpp. Enligt propositionen är det

viktigt att Sverige fortsatt arbetar nationellt och

internationellt för ökad miljödifferentiering av

luftfartens avgifter. Som regeringen framhåller i

propositionen bör med beaktande av utvecklingen inom

EU ett system som inkluderar en koldioxidparameter i

start- och landningsavgifterna förberedas.

Trafikutskottet föreslog, på eget initiativ, att

riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i form av garantier till

försäkringsbolag för att återställa det

försäkringsskydd för svenska licensierade flygbolag,

flygplatser m.fl. som försäkringsmarknaden inte

längre tillhandahåller vid krigshandlingar,

terrorattacker och liknande. Trafikutskottet har

vidare anfört att det är angeläget att

garantigivningen kan avvecklas så snart som möjligt

och att regeringen med kraft inom EU verkar för att

så kan ske. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed

(bet. 2001/02:TU5–TU7, rskr. 2001/02:1, 2001/02:12

och 2001/02:127). Utskottet avstyrker motion MJ16

(mp) yrkande 11 i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med det anförda.

När det gäller de förslag till administrativa

åtgärder som föreslås i motion MJ16 (mp) yrkande 14

vill utskottet anföra följande. I regeringens

proposition Infrastruktur för ett långsiktigt

hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) föreslår

regeringen att den långsiktiga planeringsramen för

perioden 2004–2015 skall uppgå till 364 miljarder

kronor, varav 319 miljarder kronor för verksamhet

och 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form

av räntor och amorteringar för investeringar som

finansieras med lån. Uppgiften att bevara och

säkerställa väg- och järnvägssystemen skall

prioriteras. För bevarande och säkerställande skall

150 miljarder kronor avsättas, varav 38 miljarder

kronor för drift och underhåll av statliga

järnvägar. EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår

av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG

av den 16 december 1997 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot

utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar

från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila

maskiner som inte är avsedda att användas för

transporter på väg (arbetsmaskindirektivet).

Hittills har avgaskrav endast införts för vissa

större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast i tur

står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka

krav börjat införas under år 2001 genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av

den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och

partikelformiga föroreningar från motorer avsedda

för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer. Inom EU

pågår dessutom behandling av förslag om avgaskrav

för bensindrivna och mindre dieseldrivna

arbetsmaskiner och arbetsredskap. För svenskt

vidkommande anser regeringen att bl.a.

upphandlingskravet för arbetsmaskiner, tunga fordon

och arbetsredskap bör utvecklas samt att

miljöklassystemet för arbetsmaskiner uppdateras i

enlighet med kommande EU-krav. Utskottet vill i

övrigt hänvisa till vad som anförs om åtgärder för

att främja alternativa drivmedel nedan. Syftet med

motion MJ16 (mp) yrkande 14 torde därmed i huvudsak

vara tillgodosett.

Främjande av alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning om främjandet av alternativa

drivmedel samt avstyrker ett antal

motionsyrkanden med anknytning till

miljövänliga bilar m.m. (kd), och olika

förslag i syfte att främja alternativa

drivmedel (kd, c, mp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning är en viktig åtgärd för

att begränsa trafiksektorns klimatpåverkan en

politik som främjar introduktion och ökad användning

av alternativa drivmedel. För detta har regeringen

redan föreslagit en skattestrategi för alternativa

drivmedel samt lättnad i förmånsbeskattningen av

miljöanpassade bilar.

Regeringen avser, med beaktande av kommande beslut

inom EU avseende biodrivmedel, återkomma med förslag

till nationellt mål för vidare introduktion av

alternativa drivmedel.

Motionerna

I syfte att stimulera miljövänliga alternativ

förespråkas i motion MJ423 (kd) en större ekonomisk

differens mellan miljövänliga och miljöstörande

alternativ (yrkande 7). Enligt motionen bör dessutom

möjligheten till låginblandning av etanol öka

(yrkande 5). I motion MJ10 (kd) föreslås en

skatterabatt på miljöbilar (yrkande 24). Vidare

föreslås en utvidgad ram för skattebefrielse på

alternativa drivmedel (yrkande 23). I motion MJ430

(kd) framhålls att det finns ett behov av en mer

omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel

(yrkande 1). Motionärerna föreslår Skåne som en

lämplig region för en sådan försöksverksamhet

(yrkande 2). Enligt motion MJ519 (kd) bör förnybara

bränslen till transport- och energisektorn gynnas

genom långsiktiga skattelättnader. Vidare bör de

fossila bränslena fasas ut inom transportsektorn.

Tydliga mål bör sättas upp för när nyproducerade

bilar skall ha fossilfria drivmedel (yrkande 1

delvis). Enligt motion MJ14 (c) yrkande 5 föreslås

en långsiktig skattebefrielse för alternativa

drivmedel. I motion MJ16 (mp) yrkande 17 förespråkar

Miljöpartiet regler om att alla försäljare av bensin

och diesel skall åläggas att erbjuda även ett

förnybart drivmedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

att en politik som främjar introduktion och ökad

användning av alternativa drivmedel är en viktig

åtgärd för att begränsa trafiksektorns

klimatpåverkan.

När det gäller frågan om åtgärder för att öka

andelen mer miljöanpassade bilar på marknaden vill

utskottet anföra följande. De särskilda reglerna om

justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar

tillämpades första gången vid 2000 års taxering

(prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.

1999/2000:66). Reglerna innebär att om bilen helt

eller delvis är utrustad med teknik för drift med

mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller

dieselolja eller med elektricitet och nybilspriset

därför är högre än nybilspriset för närmast

jämförbara bil utan sådan teknik, skall

förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som

motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Reglerna infördes bl.a. för att underlätta

introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på

så sätt skapa bättre förutsättningar för att

miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar ökar.

I prop. 2001/02:45 föreslår regeringen lättnader i

förmånsbeskattningen av miljöbilar. Regeringen anför

att det är angeläget att ytterligare underlätta för

en sådan introduktion för att på sikt få beståndet

av miljöanpassade bilar att öka. Förslaget i

propositionen är att justeringen av förmånsvärdet

för miljöanpassade bilar utgår från förmånsvärdet

för den närmast jämförbara bilen utan miljöanpassad

teknik. Riksdagen har antagit förslagen (bet.

2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122). Utskottet

avstyrker motionerna MJ10 (kd) yrkande 24 och MJ423

(kd) yrkande 7 i den mån deras syfte inte är

tillgodosett med det anförda.

Parallellt med avregleringen av elmarknaderna inom

EU pågår i vissa länder ett arbete i syfte att

utarbeta eller börja tillämpa nya typer av

styrmedel, s.k. gröna certifikat. Styrmedlen är

tänkta att främja miljömässigt och på andra sätt

motiverad elproduktion utan fasta avräkningspriser

eller direkta subventioner. De nya styrmedlen

innebär i de flesta fall att man fastställer en

kvot, dvs. en viss del av den totala elanvändningen

skall utgöras av el från förnybara källor.

Användningen av el från förnybara källor redovisas

genom att uppvisa certifikaten. Certifikaten kan

utställas av certifierade elproducenter och

separeras från själva elförsäljningen. Certifikaten

får ett marknadsvärde eftersom det föreligger ett

kvotkrav. I Sverige lämnade den 31 oktober 2001

Elcertifikatutredningen (SOU 2001:77) förslag till

hur ett system för certifikathandel baserat på

kvoter för användningen av el från förnybara

energikällor kan utformas. I budgetpropositionen för

år 2002 (prop. 2001/02:1 finansplanen s. 201)

föreslås en strategi för alternativa drivmedel med

skattenedsättning och pilotprojektsdispenser.

Skattenedsättning kan ske antingen via pilotprojekt,

för vilka medges befrielse från både energi- och

koldioxidskatt eller via en generell

koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut

enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet.

Riksdagen har godkänt strategin (bet. 2001/02:FiU1,

rskr. 2001/02:34). Regeringen anför i förevarande

proposition att det bör övervägas om denna

skattestrategi bör kompletteras med gröna certifikat

för alternativa drivmedel och hur ett sådant system

i så fall kan utformas. Utskottet delar regeringens

uppfattning att ett system med gröna certifikat för

alternativa drivmedel skulle kunna vara en effektiv

metod att främja alternativa drivmedel. I avvaktan

av det vidare arbetet anser utskottet att motionerna

MJ10 (kd) yrkande 23, MJ14 (c) yrkande 5, MJ16 (mp)

yrkande 17, MJ430 (kd) yrkandena 1 och 2, MJ423 (kd)

yrkande 5 samt MJ519 (kd) yrkande 1 delvis bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Minskade koldioxidutsläpp genom

miljödriven affärsutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför om

minskade koldioxidutsläpp genom miljödriven

affärsutveckling. I samband därmed avstyrker

utskottet två motionsyrkanden med olika

förslag på området (kd, c).

Propositionen

Den internationella efterfrågan på klimateffektiv

teknik och klimateffektiva tjänster väntas öka

kraftigt när länder skall fullgöra sina åtaganden

med att minska utsläppen av växthusgaser och vid

användning av Kyotoprotokollets olika mekanismer.

Regeringen kommer därför att se över eventuella

behov av åtgärder och, om behov föreligger, vilka

åtgärder som skulle kunna vidtas för att skapa

förutsättningar för svenska företag och produkter

att ligga i framkant när väl efterfrågan på

klimateffektiv teknik och klimateffektiva tjänster

infinner sig.

Motionerna

Om små och medelstora företag stimuleras att införa

miljöledningssystem skulle det enligt motion MJ10

(kd) yrkande 25 sammantaget kunna innebära en stor

klimatinsats. Därför bör enligt motionen regeringen

uppdra åt exempelvis NUTEK att verka härför. Enligt

motion MJ14 (c) yrkande 3 bör teknikutveckling

uppmuntras och användas på ett sådant sätt att

belastningen på miljön minskar.

Utskottets ställningstagande

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) bedriver

inom ramen för en ekologiskt hållbar utveckling

insatser för att främja tillämpningen av ett

livscykeltänkande i företag. Regeringen aviserar i

enlighet härmed avsikten att se över eventuella

behov av åtgärder och, om behov föreligger, vilka

åtgärder som skulle kunna vidtas för att skapa

förutsättningar för svenska företag och produkter

att ligga i framkant när väl efterfrågan på

klimateffektiv teknik och klimateffektiva tjänster

infinner sig. Som framhålls i propositionen är

utvecklingen av klusterprojekt inom områden med

miljö som drivkraft t.ex. ekoeffektivitet,

funktionsförsäljning, energibesparande teknik och

ekodesign intressant. Genom att samla

miljökompetens, entreprenörer och företag i

frontlinjen främjas integrering av miljö i

klusterprojekt. Utskottet finner mot bakgrund av det

anförda att riksdagen inte bör vidta några åtgärder

med anledning av motionerna MJ10 (kd) yrkande 25 och

MJ14 (c) yrkande 3.

Svensk tillämpning av

Kyotoprotokollets flexibla

mekanismer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning

om flexibla mekanismer för svensk del och

avstyrker en rad motionsyrkanden om svensk

handel med utsläppsrätter m.m. (m, c, fp).

Propositionen

Regeringen avser att göra nödvändiga förberedelser

för en svensk tillämpning av Kyotoprotokollets s.k.

flexibla mekanismer. Förberedelserna skall avse

såväl ett nationellt som ett internationellt system

för handel med utsläppsrätter och de projektbaserade

mekanismerna med beaktande av utvecklingen inom EU

och i synnerhet i Östersjöområdet.

Regeringen har beslutat om direktiv för en

parlamentariskt sammansatt delegation för att

ytterligare utreda, förbereda och lämna underlag

till ett förslag till ett svenskt system för

tillämpning av mekanismerna. Regeringens avsikt är

att ha ett nationellt system på plats senast år

2005.

Regeringen avser vidare att se över formerna för

Sveriges internationella klimatinsatser inom

energiområdet rörande projektbaserade mekanismer när

regler och riktlinjer för dessa preciserats av

klimatkonventionens parter.

Motionerna

Flera motioner berör frågan om införande av handel

med utsläppsrätter i Sverige. Att fördela

utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar

jämfört med administrativa regler, skatter och

subventioner enligt motion U301 (fp) yrkande 44.

Synpunkterna får stöd i motionerna MJ15 (fp) yrkande

2 och MJ521 (fp) yrkande 10. Enligt motion MJ209 (m)

yrkande 11 innebär handel med utsläppsrätter ett

effektivt sätt att minska skadliga utsläpp. Ett

svenskt system med handel med utsläppsrätter får

stöd även i motion MJ337 (c) yrkande 12. Enligt

motion MJ16 (mp) bör vissa riktlinjer tillämpas för

en handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna skall

auktoriseras och inkomsterna tillfalla staten.

Handeln skall ske mellan jämbördiga parter, och

vilka sektorer som skall ingå skall baseras på vad

som ger den största miljönyttan (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Användningen av flexibla mekanismer kan bidra till

att ytterligare reducera utsläppen för Sverige, och

det är som regeringen påpekar viktigt att Sverige är

väl förberett att delta i ett handelssystem.

Mekanismerna kompletterar åtgärderna i det egna

landet och bidrar till att uppnå

kostnadseffektivitet. Utskottet delar regeringens

uppfattning att mekanismerna engagerar den privata

sektorn i klimatarbetet och utgör dessutom ett

viktigt redskap för att sprida klimatvänlig teknik

och kunnande. Användning av Kyotoprotokollets

flexibla mekanismer kan minska kostnaderna för

åtaganden betydligt. En kostnadseffektiv fördelning

av åtgärderna är en viktig förutsättning för mer

långtgående framtida åtaganden. Regeringen påpekar

att den långtgående minskning av utsläppen av

koldioxid som Sverige åstadkommit under de senaste

decennierna innebär att marginalkostnaden för

begränsning av koldioxidutsläpp är högre än för

många andra industriländer. Regeringen aviserar att

den vid kontrollstationen år 2004 som komplement

kommer att överväga ett mål som innefattar de

flexibla mekanismerna. Regeringen har i skrivelsen

till riksdagen angående Barsebäck aviserat

övergripande riktlinjer för det fortsatta arbetet

(skr. 2000/01:15). Den 5 juli 2001 beslutade

regeringen att ge näringsministern i uppdrag att

tillsätta en parlamentarisk delegation i syfte att

föreslå ett system och regelverk för

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Detta förslag

skall överlämnas till regeringen den 31 december

2002. Enligt direktiven skall delegationen vidare

bistå regeringen i utformningen av kriterier för

klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande

och mekanismen för ren utveckling samt på

regeringens begäran yttra sig över

Energimyndighetens förslag till klimatprojekt. Denna

del av uppdraget skall pågå fram till den 31

december 2004. Delegationen skall vidare undersöka

de flexibla mekanismernas koppling till andra

styrmedel såsom miljölagstiftning, koldioxidskatt,

långsiktiga avtal samt certifikatshandel med

förnybar elproduktion. Delegationen skall följa och

ta hänsyn till de internationella förhandlingarna

samt dessutom utfallet av det europeiska

klimatförändringsprogrammet (ECCP), EG-kommissionens

och rådets direktivförslag om handel med

utsläppsrätter (KOM(2001)581 slutlig), det nordiska

arbetet samt Östersjösamarbetet. För att utveckla

och anpassa Energimyndighetens verksamhet på

klimatområdet till den aktuella situationen avser

regeringen att inom kort tillsätta en

förhandlingsman med uppgift att förbereda avtal om

tillgodoräknande av utsläppsminskningar med

värdländerna. Förutsättningarna för att ge

näringslivet incitament att delta i klimatprojekt av

detta slag kan då aktualiseras exempelvis inom ramen

för långsiktiga frivilliga avtal med industrin, som

nu är under beredning inom Regeringskansliet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen

rörande förslaget att tillföra medel till

energimyndigheten för projekt rörande mekanismen för

en ren utveckling. Det pågående arbetet innebär att

motionsyrkandena med anknytning till en svensk

tillämpning av handel med utsläppsrätter nu bör

lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Motionerna MJ15 (fp) yrkande 2, MJ16 (mp) yrkande

12, MJ209 (m) yrkande 11, MJ337 (c) yrkande 12,

MJ521 (fp) yrkande 10 och U301 (fp) yrkande 44

avstyrks.

Ett utvecklat byggande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet gör samma bedömning som regeringen

när det gäller ett utvecklat byggande.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

nystimulans för Agenda 21 (kd) och ett

yrkande om förbud mot direktverkande elvärme

vid nybyggnation (mp). Utskottet avstyrker

dessutom motionsyrkanden om klusterbildning

på träområdet (kd), om krav på regler och

åtgärder i bebyggelsen (mp) samt

vindisolering och fasadåtgärder (kd).

Propositionen

Bebyggelsens påverkan på klimatet bör successivt

minskas. En effektivare användning av energi och

andra resurser samt väl fungerande bostäder, lokaler

och service är viktiga förutsättningar för en

hållbar utveckling. Planering, byggande och

fastighetsförvaltning bör bidra till att klimatmålen

och övriga miljömål kan uppfyllas. Användningen av

fossil energi skall minska kontinuerligt.

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) är det viktigt att

informationen om möjligheterna till vindisolering

och fasadåtgärder sprids (yrkande 21). Därutöver är

det viktigt att stimulera klusterbildning inom

träområdet. Detta skulle kunna bidra till

utvecklingen av träprodukter som leder till minskade

koldioxidutsläpp (yrkande 27). Vidare bör det lokala

Agenda 21-arbetet stimuleras utifrån klimataspekten.

Regeringen bör därför finna former för en satsning

med nationella stimulansmedel till de lokala Agenda

21-kontoren och grupperna i kommunerna (yrkande 29).

I motion MJ16 (mp) redovisas en rad synpunkter inom

området för byggande m.m. Boverket bör få i uppdrag

att utforma regler för energianvändning i nybyggen

och att ta fram underlag som underlättar för den

kommunala och regionala planeringen för att minska

behovet av koldioxidutsläpp och transporter. Vidare

bör besiktningen av ventilationssystem omfatta även

klimathänsyn (yrkande 15 delvis). Vidare bör det

införas förbud mot direktverkande elvärme vid

nybyggnation (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Genom ett beslut av regeringen i juni 2000

tillkallades en nationalkommitté för genomförande

och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan

(dir. 2000:48). Kommittén har antagit namnet

Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. I

kommitténs uppgifter ingår bl.a. att samordna det

svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar

utveckling. I december 2001 fick Nationalkommittén

tilläggsuppdraget att vidareutveckla underlag kring

frågor som rör bl.a. hållbart nyttjande och skydd av

naturresurser, miljö och hälsa. Kommittén skall

senast den 31 januari 2003 ha slutfört sitt arbete

och till regeringen överlämna sin samlade

slutrapport om hur det svenska arbetet med Agenda 21

och Habitatagendan bedrivits sedan 1992 års FN-

konferens i Rio de Janeiro respektive 1996 års FN-

konferens i Istanbul. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet motion MJ10 (kd) yrkande 29.

Utskottet behandlade frågan om direktverkande

elvärme i utskottets betänkande över propositionen

Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3). Regeringen

betonade i samband därmed vikten av att arbetet med

att kontinuerligt minska energianvändningen påbörjas

omgående hos alla berörda inom byggområdet. Som

följd av det energipolitiska beslutet år 1997

lämnades till utgången av år 1999 statligt

ekonomiskt stöd för att bl.a. främja övergång från

uppvärmning med direktverkande el i befintliga

bostadshus till andra former av uppvärmning,

däribland vattenburna uppvärmningssystem. Utskottet

delade regeringens uppfattning att nya låsningar

till direktverkande elvärme bör undvikas och

konstaterade att regeringen i enlighet härmed

aviserade avsikten att analysera konsekvenserna av

ett eventuellt förbud mot uppvärmning med

direktverkande el i nya byggnader liksom effekterna

av att begränsa direktelvärme i nya fritidshus.

Utskottet anser att utgången av en sådan analys bör

avvaktas innan riksdagen uttalar sig i frågan. Mot

bakgrund härav avstyrker utskottet motion MJ16 (mp)

yrkande 16.

Av den regionalpolitiska propositionen (prop.

2001/02:4) framgår att ett program för att främja en

hållbar tillväxt inom det nationella träklustret bör

bedrivas under perioden 2002–2004. Programmet bör

inriktas mot projekt som främjar samverkan mellan

träindustriföretag i regionala leverantörsgrupper,

samt stimulerar till en optimal användning av

skogsråvaran och en mer varierad lokal

vidareförädling av denna (bet. 2001/02:NU4). Mot

bakgrund härav finner utskottet syftet med motion

MJ10 (kd) yrkande 27 tillgodosett.

Regeringen har uppdragit åt Boverket att genomföra

en försöksverksamhet med deklaration av bostäder,

skolor och förskolor (M1999/3328/Hs). Huvudsyftet

med deklarationen är att ge kunskap till boende,

brukare och fastighetsägare om egenskaper i

byggnaden som är av betydelse för människors hälsa

och den yttre miljön m.m. Slutrapport inlämnades

till regeringen den 1 juni 2001. Frågan bereds inom

Regeringskansliet. Regeringen har också den 10 maj

2001 uppdragit (M2001/2226/Hs) åt Boverket att

utreda och föreslå lämpliga nyckeltal eller

indikatorer för energianvändning i byggnader. Dessa

nyckeltal eller indikatorer skall belysa

energianvändningens kvalitativa och kvantitativa

aspekter. En delrapport redovisades för regeringen i

augusti 2001 och en slutrapport den 1 oktober 2001.

I det kommande arbetet skall olika drivkrafter

analyseras i syfte att ge nyckeltalen en effektiv

tillämpning. Även det pågående arbetet med

energieffektivisering för byggnader inom EU skall

beaktas. Regeringen kommer att närmare pröva

förutsättningarna för att utveckla en ny modell för

samordnad planering för ett hållbart

samhällsbyggande. Utskottet avstyrker motion MJ16

(mp) yrkande 15 delvis i den mån dess syfte inte kan

anses tillgodosett med det anförda.

Bygg- och fastighetssektorn är en stor sektor som

präglas av en mängd små företag samt några stora som

dominerar marknaden. Regeringen påpekar att för att

arbetet med hållbar utveckling i sektorn skall

lyckas, måste dessa företag nås av både information

och miljökrav i beställningarna. Regeringen anser

därför att alla tänkbara kanaler bör användas för

information och kommunikation och att det är

särskilt viktigt att nå ut till lokala kretsloppsråd

och företagsnätverk. Att uppnå en sådan spridning

och erfarenhetsåterföring är en prioriterad del i

arbetet för ett utvecklat byggande och en effektiv

förvaltning. Utskottet instämmer i regeringens

bedömning och anser att syftet med motion MJ10 (kd)

yrkande 21 därmed i huvudsak är tillgodosett.

Sektorernas roll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning och avstyrker ett antal

motionsyrkanden om krav på inköpspolicy för

verk och myndigheter m.m. (kd, c, mp) samt om

krav på åtgärder för ökad beredskap för

klimatrelaterade kriser m.m. (mp).

Propositionen

Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att

uppnå klimatmålet inom samhällets alla sektorer,

dvs. att myndigheter, företag och andra

organisationer inom olika samhällssektorer tar

ansvar för klimatfrågan inom sina

verksamhetsområden. Sektorsansvaret innebär därmed

att klimathänsyn, liksom annan miljöhänsyn, vägs in

i besluten inom sektorn. Avvägningar mellan sektorer

måste ske med sektorsövergripande beslut. Införandet

av miljöledning hos myndigheterna innebär också en

integrering av klimathänsyn. Miljöledningssystem är

ett ledningsverktyg för företags och andra

organisationers miljöarbete och innebär att arbetet

blir strukturerat och systematiserat.

De statliga myndigheternas ansvar för klimatfrågor

bör göras mer tydligt, bl.a. genom att deras

sektorsansvar för miljön preciseras.

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) bör regeringen ställa

tydliga krav på statliga verksamheter att minska

sina utsläpp av klimatpåverkande gaser (yrkande 14).

I motion MJ14 (c) yrkande 7 förespråkas en policy

för statliga myndigheter och bolag som skall syfta

till inköp av nollemissionsfordon. Miljöpartiet

anser i motion MJ16 (mp) att företag bör åläggas att

redovisa sina utsläpp av klimatförändrande gaser

(yrkande 13). Konkurrensverket bör ges i uppdrag att

föreslå åtgärder för motverkande av snedvridande

konkurrensbegränsning på energi- och byggmarknaderna

som får negativa konsekvenser för uppfyllelsen av

klimatmålen (yrkande 18 delvis). I motionen tas

dessutom upp en rad frågor med anknytning till

räddningstjänsten. Anledningen härtill är enligt

motionen de ändrade klimatförhållanden som har visat

sig under senare tid. Kommunerna bör uppmanas att i

sin planering ta större hänsyn till risken för

översvämningar och stranderosion. Vägverket och

Banverket bör få i uppdrag att kartlägga eventuella

åtgärder som med anledning av den ökade risken för

översvämningar kan behövas för att säkerställa

transporterna. Räddningsverket och försvaret bör få

i uppdrag att hålla en ökad beredskap för att hjälpa

till vid översvämningar. Slutligen bör en s.k.

klimatakut inrättas för att möjliggöra ekonomisk

kompensation för kommuner som utan egen förskyllan

drabbas särskilt hårt av extrema väderfenomen

(yrkande 20 delvis).

Utskottets ställningstagande

Regeringen hänvisar när det gäller sektorsansvaret

för miljön till vad som anfördes i proposition

Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130) och påpekar att detta

sektorsansvar också omfattar miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan. I samband med behandlingen

av Svenska miljömål instämde utskottet i bedömningen

att myndigheter, företag och andra organisationer

inom olika samhällssektorer bör ta ansvar för

miljöfrågor inom sina verksamhetsområden (bet.

2001/02:MJU3). Miljökvalitetsmålen med delmål och

strategier kommer därmed att fungera som en del av

underlaget för beslutsfattandet i olika sektorer och

miljöhänsyn kommer att vägas in i besluten inom

sektorn. Avvägningar mellan sektorer skall ske med

sektorsövergripande beslut. Miljöledningssystem är

ett ledningsverktyg för företags och andra

organisationers miljöarbete och innebär att arbetet

blir strukturerat och systematiserat. Utvecklingen

av sektorsansvaret för miljön, införandet av

miljöledning och arbetet med att nå

miljökvalitetsmålen är sammankopplade och

kompletterar varandra. Tillsammans utgör de

förutsättningar för en decentraliserad och

systematiserad mål- och resultatstyrd miljöpolitik

där ansvaret för miljön successivt integreras i

samhällets sektorer. Utskottet instämmer också i att

samspelet mellan arbetet med miljömål,

miljöledningssystem och sektorsansvar för miljön bör

stärkas. Mot bakgrund av de intentioner regeringen

redogör för i frågan anser utskottet att syftet med

motionerna MJ10 (kd) yrkande 14, MJ14 (c) yrkande 7

samt MJ16 (mp) yrkandena 13 och 18 delvis i huvudsak

är tillgodosett.

När det gäller frågan om åtgärder för att anpassa

Sverige till ändrade klimatförhållanden vill

utskottet anföra följande. De formella kraven på

kommunens agerande är desamma oavsett om det råder

ett normalt tillstånd eller kris. Endast när det

råder höjd beredskap finns möjligheter att göra

undantag från kommunallagens regler om kommuners och

landstings organisation och beslutsfattande.

Kommuner och landsting får heller inte bistå annan

kommun som drabbats av en extraordinär händelse,

eftersom lokaliseringsprincipen i kommunallagen och

hälso- och sjukvårdslagen innebär att verksamheten

skall vara inriktad på det egna medlemskollektivet.

Den av regeringen tillsatta Utredningen om kommuners

och landstings beslutsfattande vid extraordinära

fredstida händelser i samhället har i sitt

betänkande Extraordinära händelser i kommuner och

landsting (SOU 2001:105) belyst behovet av åtgärder

och planering med anledning av väderrelaterade

kriser m.m. I uppdraget har bl.a. ingått att

överväga om det finns anledning att förtydliga de

regler som styr kommunernas och landstingens

planering inför extraordinära fredstida händelser

och, om så är fallet, lämna förslag till

författningsändringar. Vidare har utredningen haft i

uppdrag att se över om det föreligger behov av att

kommuner och landsting ges möjlighet att vid

extraordinära händelser lämna enskilda ekonomiskt

stöd av mindre omfattning inom områden som normalt

inte täcks av civilrättsliga försäkringar. I

utredningsförslaget ingår bl.a. frågor om kommuners

och landstings planeringsansvar för extraordinära

händelser och utan att lägga något förslag i den

delen framhäver utredningen vikten av att kommunerna

och landstingen regelbundet genomför övningar av

olika tänkta krisförlopp med utgångspunkt från

planen. Utredningen föreslår vidare att

kommunallagens s.k. lokaliseringsprincip mjukas upp

så att möjligheten för kommuner och landsting att

bistå annan kommun vid extraordinära händelser

utökas. Den kommun eller det landsting som på

begäran har bistått en drabbad kommun har rätt till

skälig ersättning av den andra kommunen för

kostnader på grund av biståndet.

Utskottet anser att resultatet av den fortsatta

beredningen bör avvaktas innan riksdagen vidtar

några åtgärder på detta område. Med anledning härav

avstyrks motion MJ16 (mp) yrkande 20 i nu behandlad

del.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden

om intensifierad klimatforskning m.m. (kd, c,

mp).

Motionerna

Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 26 bör

klimatforskningen intensifieras. I motion MJ14 (c)

yrkande 10 framförs åsikten att Sverige inom EU och

andra internationella organ bör arbeta för att

sammanhålla forskningsstrategier och att ökade

resurser kommer klimatforskningen till del. I motion

MJ16 (mp) yrkande 20 delvis förespråkas särskilt

stöd till forskning, analyser och samordning som en

åtgärd för att anpassa Sverige till ändrade

klimatförhållanden.

Utskottets ställningstagande

I proposition Forskning och förnyelse (prop.

2000/01:3) lyfter regeringen fram forskning inom

miljö och hållbar utveckling som ett prioriterat

forskningsområde. Forskning som underlag för

miljökvalitetsmålen och klimatforskning betonas som

särskilt viktiga. Det nya Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande (Formas), som

inrättades den 1 januari 2001, har bl.a. ett

särskilt ansvar för klimatforskningen. Regeringen

har gett Formas i uppdrag att ta initiativ till

samordning av klimatforskningen med de andra berörda

forskningsfinansiärerna. Även nationellt förekommer

flera klimatforskningsprogram och projekt vid

universitet, högskolor och institut. Det är enligt

regeringen viktigt att klimatforskningen får en

övergripande planering och samordning samt ett

långsiktigt stöd.

En god och omfattande klimatforskning är en mycket

viktig del i klimatarbetet, och Formas har bl.a. ett

särskilt ansvar för klimatforskningen. Som

regeringen påpekar har Formas fått i uppdrag att ta

initiativ till samordning av klimatforskningen.

Flera klimatforskningsprogram och -projekt

förekommer vid universitet och högskolor. Det är som

regeringen påpekar viktigt att klimatforskningen får

en övergripande planering och samordning samt ett

långsiktigt stöd eftersom behovet av fördjupade

kunskaper om klimatsystemets grundläggande

egenskaper och interaktion med biologiska system på

global, regional och nationell nivå kommer att öka.

I det internationella förhandlingsarbetet måste

frågor kring sänkor och riskerna för snabba

regionala klimatförändringar samt möjligheterna att

statistiskt säkerställa inträffade

klimatförändringar kunna bedömas och i görligaste

mån besvaras. Det europeiska samarbetet behöver

bättre kunskaper om hur de regionala klimatsystemen

kan tänkas utvecklas inte minst i norra Europa.

Ansvariga svenska sektorsmyndigheter behöver också

kunna göra fördjupade analyser av konsekvenserna för

de egna verksamheterna av möjliga

klimatförändringar. Regeringen påpekar att Sverige

för närvarande har en internationellt betydande

forskargrupp vid SMHI:s Rossby Centre. MISTRA och

SMHI har investerat närmare 90 miljoner kronor i att

bygga upp Sweclimprogrammet vid Rossby Centre.

Regeringen bedömer att centrets framtid måste

säkerställas också efter det att finansieringen från

MISTRA upphör. Som redovisas i propositionen kommer

regeringen därför att uppdra åt SMHI att tillsammans

med Naturvårdsverket och Formas återkomma med

förslag till hur den svenska klimatmodelleringen på

bästa sätt skall organiseras och finansieras. Det

anförda innebär enligt utskottets bedömning att

motionerna MJ10 (kd) yrkande 26, MJ14 (c) yrkande 10

och MJ16 (mp) yrkande 20 i nu behandlad del är

tillgodosedda.

Lagstiftningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

krav på översyn av plan- och bygglagen (kd).

Motionen

Enligt motion MJ10 (kd) yrkande 28 bör plan- och

bygglagen ses över för att ernå en helhetssyn i

lagen utifrån ett klimatperspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av proposition Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) avser

regeringen att se över plan- och bygglagen (1987:10)

så att den bättre främjar en långsiktigt hållbar

utveckling. Detta inbegriper även klimataspekter.

Enligt Klimatkommittén bör lagen (1977:439) om

kommunal energiplanering ses över. Regeringen delar

denna bedömning och avser att återkomma i en

särskild proposition om energipolitiken våren 2002.

Föreliggande proposition om Sveriges klimatstrategi

och miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) utgör

en utgångspunkt i detta arbete.

Enligt Klimatkommitténs bedömning är den fysiska

planeringen ett viktigt instrument i den långsiktiga

klimatpolitiken. Utskottet delar liksom regeringen

denna uppfattning. Regeringens avsikt att se över

plan- och bygglagen så att den bättre främjar en

långsiktigt hållbar utveckling, vilket inbegriper

klimataspekter, innebär att motion MJ10 (kd) yrkande

28 är tillgodosedd.

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker olika motionsyrkanden om

samordning av miljöfrågorna inom

Regeringskansliet, rapportering till

riksdagen (kd) samt förslag på ytterligare

utredningar (mp).

Motionerna

Kristdemokraterna ställer i motion MJ10 (kd) krav på

att klimatpolitiska överväganden i fortsättningen

måste finnas med i direktiv till statliga

utredningar inom områden som berörs av

klimatpolitiken (yrkande 15). Därutöver behövs

starkare samordning inom Regeringskansliet så att

klimatfrågorna får en ökad politisk tyngd (yrkande

16). Regeringen bör också årligen rapportera till

riksdagen hur klimatarbetet fortskrider (yrkande

17). Miljöpartiet anför i motion MJ16 (mp) att

effekterna av utredningsförslag bör tydliggöras och

att SCB bör ges i uppdrag att ta fram utförligare

statistik (yrkande 18 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen krävs en god

samordning mellan de berörda myndigheterna och

samordning med övriga miljökvalitetsmål för att

genomföra, följa upp och utvärdera klimatpolitiken.

Det miljömålsråd som regeringen avser att inrätta

skall som en av sina huvuduppgifter svara för

uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen.

Regeringen beslutade i maj 2001 om en miljöpolicy,

mål och handlingsprogram för miljöledning i

Regeringskansliets beslutsprocesser m.m. (dnr

M2001/2296/Kn). Syftet härmed är att säkerställa att

miljöeffekter på ett konsekvent sätt kan beaktas i

regeringens olika beslutsformer. För övrigt anser

utskottet att det bör ankomma på regeringen att

själv besluta om samordningen av klimatfrågorna inom

Regeringskansliet. Utskottet avstyrker motion MJ10

(kd) yrkande 16.

Regeringen redogör närmare för systemet med

uppföljning, utvärdering och rapportering i

proposition Svenska miljömål (prop. 2000/01:130).

Däri anför regeringen att det bör vara en uppgift

för miljömålsrådet att tillsammans med mål- och

miljöansvariga myndigheter föreslå, kvalitetssäkra

och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer för

att följa upp miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet

bör även utreda om det är lämpligt att utveckla

ytterligare index för att förbättra överskådligheten

vid uppföljningen av målen. Regeringen anser också

att det är angeläget att arbetet med att nå

miljökvalitetsmålen årligen presenteras på ett sätt

som är lätt tillgängligt för allmänheten.

Miljömålsrådet bör därför komplettera sin årliga

rapportering till regeringen med information som på

ett överskådligt sätt beskriver resultatet av

arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen

redogör vidare för den planerade redovisningen till

riksdagen. En årlig redovisning från regeringen till

riksdagen behövs för att visa hur arbetet mot

miljökvalitetsmålen fortskrider. En sådan

redovisning kan ge underlag för beslut om att sätta

in åtgärder om det visar sig att förutsättningarna

att nå de uppsatta miljökvalitetsmålen inte är

tillfredsställande. Redovisningen bör enligt

regeringen omfatta ett urval av indikatorer som

återkommer varje år och bör med vissa intervall

kompletteras med en fördjupad utvärdering. I likhet

med Miljömålskommittén anser regeringen att en

fördjupad utvärdering skall redovisas för riksdagen

vart fjärde år. Redovisningen bör innehålla

kostnadsberäknade förslag om miljökvalitetsmål och

delmål eller om styrmedel inklusive lagstiftning

behöver revideras, bl.a. mot bakgrund av

samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter

eller av effektivitetsskäl. Även

uppföljningssystemet inklusive miljömålsrådets roll

bör utvärderas och vid behov revideras. Utskottet

instämde i de bedömningar regeringen gjorde i

propositionen (bet. 2001/02:MJU3). Utskottets

uppfattning kvarstår och utskottet avstyrker

motionerna MJ10 (kd) yrkandena 15 och 17 samt MJ16

(mp) yrkande 18 delvis i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med det anförda.

Sverige bör tillträda

Kyotoprotokollet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

riksdagen bör godkänna Kyotoprotokollet.

Utskottet avslår ett motionsyrkande om att

Sverige skall ratificera Kyotoprotokollet

oavsett om EU samtidigt ratificerar

protokollet (mp).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

Kyotoprotokollet.

Motionen

Enligt motion MJ16 (mp) yrkande 22 bör Sverige

ratificera Kyotoprotokollet oavsett EU:s medverkan.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen framhåller deklarerade gemenskapen

i samband med undertecknandet av Kyotoprotokollet i

april 1998, med hänvisning till artikel 4, att EG

och medlemsstaterna gemensamt skulle uppfylla sina

åtaganden enligt artikel 3.1 i protokollet, dvs. i

en s.k. ”bubbla”. Inom denna ”bubbla” sker en

bördefördelning mellan deltagarna av de

utsläppsminskningar och begränsningar som parterna

åtagit sig enligt protokollet. En politiskt bindande

överenskommelse till bördefördelning mellan parterna

inom EG har enligt regeringen träffats i form av en

bilaga till rådsslutsatser i juni 1998. För att

kunna starta ett samarbete inom ”bubblan” krävs att

EG som part och medlemsländerna tillträder

protokollet samtidigt samt att den överenskomna

bördefördelningen då notifieras (jfr artikel 4.2).

Denna nya fördelning blir sedan gällande under

åtagandeperioden. Till ratifikationsinstrumentet

skall även fogas den kompetensförklaring som

vanligen krävs för att reglera förhållandet mellan

EG som institution och dess medlemsländer. I oktober

2001 lade kommissionen fram ett förslag till beslut

om ratifikation, bördefördelning och

kompetensförklaring. Enligt artikel 4.6 skall varje

medlemsstat i organisationen individuellt och

tillsammans med organisationen bära ansvaret för den

utsläppsnivå som anmälts i enlighet med artikel 4. I

likhet med Klimatkommittén och regeringen anser

utskottet att bördefördelningen i enlighet med

rådsslutsatserna från juni 1998 bör läggas fast i en

rättsakt så att den kan notifieras i samband med

tillträdet till protokollet. Detta är också

innebörden i kommissionens förslag. Sverige är

oförhindrat att ställa upp egna nationella mål som

uttryck för en ambition som går längre än åtagandet

enligt bördefördelningen. EG:s medlemsstater skall

besluta om gemensam ratifikation den 4 mars 2002.

Utskottet har från Miljödepartementet erfarit att

förhandlingarna är så långt framskridna att

departementet bedömer att denna tidpunkt kommer att

hållas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motion MJ16 (mp) yrkande 22.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.

(punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om mål för den

svenska klimatpolitiken (avsnitt 5) och tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1 om ett nytt förslag till svensk

klimatstrategi. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2 samt avslår

proposition 2001/02:55 i denna del och motionerna

2001/02:MJ9, 2001/02:MJ10 yrkandena 2, 11–13 och

30, 2001/02:MJ14 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16

yrkandena 1–5 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Regeringens förslag om mål för den svenska

klimatpolitiken har så stora brister att ett

ordentligt beslutsunderlag saknas. Vi anser därför

att riksdagen bör avslå vad regeringen förordar om

mål för den svenska klimatpolitiken. I stället bör

regeringen snarast återkomma till riksdagen med en

kompletterad proposition som utöver förslag till

procentmålsättning för klimatpolitiken också

innehåller förslag till åtgärder. Vi föreslår att

regeringen baserar en ny proposition på ett antal

kostnadseffektiva åtgärder enligt följande.

Eftersom utsläppen av växthusgaser är ett globalt

problem behövs globala lösningar. Sverige har i

jämförelse med andra länder låga utsläpp per capita.

Det är därför relativt sett dyrare att i Sverige

minska dessa utsläpp ytterligare än att minska

utsläppen i andra länder. Vi anser att Sverige har

en skyldighet att använda de mest kostnadseffektiva

metoderna för att minska utsläppen. För att klara av

Sveriges klimatåtagande krävs en ökad eltillförsel.

Vi vill behålla kärnkraften, och vi räknar med att

den, med ytterligare intrimningar, skall kunna ge

ett större bidrag än i dag. De formella politiska

hindren för en fortsatt och utvecklad användning av

kärnenergi bör därför tas bort.

Handel med utsläppsrätter erbjuder ett mycket

effektivt system för att uppnå målet om minskade

utsläpp av växthusgaser. Flera studier visar att ett

införande av en global handel med utsläppsrätter för

koldioxid skulle innebära att kostnaden för att

reducera koldioxid skulle bli lägre än 5 öre per kg.

Denna nivå kan jämföras med den svenska

koldioxidskatten på 63 öre per kg koldioxid

generellt respektive 19 öre per kg koldioxid för

tillverkningsindustrin. Problemet är att det

fortfarande finns en rad tekniska hinder för att få

till stånd ett globalt handelssystem. Det som ligger

närmast till hands är i stället det system för

handel med utsläppsrätter som skall införas inom EU

fr.o.m. år 2005. Vi anser därför att det är mycket

viktigt att Sverige driver på för att handeln inom

EU skall komma i gång så fort som möjligt. Det är

vidare av största vikt att svenska regler och mål

för utsläppen inte utformas på ett sådant sätt att

svenska aktörer hindras att deltaga i EU-systemet

för handel med utsläppsrätter. Sverige bör också

aktivt arbeta för att på sikt få till stånd ett

globalt system för handel med utsläppsrätter.

Sverige bör fullt ut använda de flexibla

mekanismer som de internationella överenskommelserna

medger. Exempelvis bör Sverige satsa på

skogsplanteringar i u-länder inom ramen för

mekanismen för ren utveckling. Regeringen bör vidare

ta fram underlag för hur Sverige på bästa sätt kan

arbeta med gemensamt genomförande.

Vi anser vidare att det är naturligt att Sverige

tillgodoräknar sig de 2,1 miljoner ton koldioxid i

nettoupptag i skogsmarken som regelverket tillåter.

Regeringen bör även ta initiativ till att utvärdera

i vilken mån modern svensk skogsskötsel kan bidra

till att nettoupptaget i framtiden blir ännu större.

Vi motsätter oss tanken på ytterligare höjningar

av koldioxidskatten. Nivån på skatten är redan hög

och att ytterligare höja den för att skattevägen

reducera utsläppen av växthusgaser skulle leda till

en mycket hög reduktionskostnad. Vi anser generellt

att grön skatteväxling är ett dåligt verktyg i

miljöarbetet, eftersom grön skatteväxling innebär

att man byter ut stabila skattebaser mot instabila.

Grön skatteväxling innebär dessutom att

miljöskatterna höjs mer än vad skatten på arbete

sänks. Följden blir att svensk tillverkningsindustri

förlorar i konkurrenskraft.

Inom transportområdet behöver nya åtgärder vidtas

för att minska utsläppen av växthusgaser. Dagens

system med skatter och regler som skall styra mot

miljövänligare fordon börjar alltmer likna ett

lapptäcke. När brister uppmärksammas görs nya

tillägg och specialregler som inte passar in i

helheten. Följden har blivit ett otydligt regelverk

som har stora brister särskilt när det gäller

effektiv styrning mot fordon och bränslen som ger

lägre utsläpp. Vi anser därför att det är angeläget

att en total översyn görs av hela systemet av

skatter, miljöklasser och övriga regler med syfte

att stimulera miljövänlig och bränslesnål teknik

inom vägtrafiken. En målinriktad forskning är också

angelägen i detta sammanhang.

2. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.

(punkt 1)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner delvis vad regeringen förordar

om mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5)

och tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2001/02:55 i denna del

och motionerna 2001/02:MJ9 och 2001/02:MJ10

yrkandena 2, 11–13 och 30 samt avslår motionerna

2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ14

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5 samt

2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Vi biträder i huvudsak regeringens förslag om mål

för den svenska klimatpolitiken men anser att

följande bör ges regeringen till känna. För att nå

de mål som regeringen ställer upp är det klokt att

genomföra regelbundna kontroller eller s.k.

kontrollstationer. Detta var en strategi som

Klimatkommittén lade fast och som vi ansluter oss

till. Vi anser dock att det parlamentariska

inflytandet över klimatpolitiken måste vara starkt.

Vi föreslår därför att det skall vara

parlamentariskt sammansatta kommittéer som genomför

översynerna. Dessa kommittéer bör också ha rätt att

komma med ytterligare åtgärdsförslag.

Utvecklingen av jord- och skogsbruket är en viktig

del i arbetet med att få ned koldioxidavgången från

jordklotet. Arbetet med att utarbeta incitament för

skogsskötsel med inriktning på att öka upptaget av

koldioxid bör därför intensifieras. Vidare finns det

i dag exempel på ekologiska odlingssystem som ökar

jordens mullhalt. Forskning och utveckling av

odlingssystem som leder till sådana resultat borde

självklart vara högt prioriterade. Ett annat sätt

att öka jordens mullhalt är effektiva och

storskaliga komposteringsmetoder för den biologiskt

nedbrytbara delen av hushållsavfallet. I stället för

att bränna det komposterbara avfallet borde man ta

det till vara i kampen för att minska

koldioxidutsläppen. Ytterligare ett sätt att snabbt

minska avgången av växthusgaser kan vara lagring av

koldioxid i tömda olje- och gasfält. Att utveckla

tekniker för att möjliggöra lagring av koldioxid kan

utgöra ett viktigt verktyg. Regeringen bör ta

initiativ till stimulans av forskning på detta

område.

För att tydliggöra komposteringens betydelse i

klimatarbetet bör det också sättas upp tydliga mål

för hur mycket hushållsavfall som skall komposteras.

Ett annat sätt att klargöra vikten av detta arbete

är att sätta upp mål för hur mycket kompost som

skall tillföras åker- och skogsmark för att på så

sätt öka den organiska substansen och minska

koldioxidutsläppen.

3. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.

(punkt 1)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner delvis vad regeringen förordar

om mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5)

och tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2001/02:55 i denna del

och motion 2001/02:MJ16 yrkandena 1–5 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ9 och 2001/02:MJ10 yrkandena 2,

11–13 och 30, 2001/02:MJ11 yrkandena 1 och 2,

2001/02:MJ14 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ519

yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bygger

på scenarier i IPCC:s andra rapport. Sedan dess har

IPCC kommit med en ny rapport (Third Assessment

Report). I den nya rapporten uppskattar man att en

given halt av växthusgaser nu beräknas ge

allvarligare effekter än vad som tidigare

uppskattats. Detta bör leda till att det långsiktiga

målet för halten av växthusgaser i atmosfären

revideras nedåt i minst motsvarande mån. Sverige bör

i internationella sammanhang arbeta för att den

långsiktiga målsättningen vad gäller halten av

koldioxid i atmosfären skall fastställas i enlighet

med vetenskapliga bedömningar i IPCC:s

lågriskscenario.

Regeringen föreslår att Sverige minskar utsläppen

med 4 % fram till år 2010. Jag är, med utgångspunkt

i de nya prognoserna, övertygad om att vi kan och

bör nå betydligt längre än så. Det krävs vissa nya

åtgärder, vilka också ger positiva incitament för en

miljöanpassad teknikutveckling. I dagsläget nöjer

jag mig med att föreslå ett mål om en minskning med

10 % till år 2010. Eventuella minskningar via s.k.

flexibla mekanismer bör ske utöver detta mål. Sänkor

skall inte få utnyttjas i Sverige för att nå våra

nationella mål. Jag är dock beredd att överväga en

skärpning av detta mål i samband med revideringen år

2004, om utvecklingen visar sig gå i rätt riktning.

Regeringens långsiktiga mål om en minskning med 50 %

på 50 år innebär en genomsnittlig minskning med 10

procentenheter per decennium. Om det långsiktiga

målet i stället sätts till 75 % innebär det en

minskning med i genomsnitt 15 % per decennium. Jag

anser att klimatpolitiken tills vidare skall

inriktas mot en minskning med 75 % till år 2050. En

sådan inriktning bör fastslås av riksdagen.

4. EU:s roll i klimatpolitiken m.m. (punkt 2)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 1 och 6 samt

avslår motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 1 och

2001/02:MJ521 yrkande 8.

Ställningstagande

För att nå verkliga resultat på klimatområdet måste

alla länder aktivt bidra till att uppfylla

Kyotoprotokollet. USA:s deltagande är också centralt

för trovärdigheten i klimatarbetet. Sverige måste

vara pådrivande i de fortsatta internationella

förhandlingarna och inom EU-gemenskapen. I

propositionen saknas ett Europaperspektiv och

konkreta åtgärder för att effektivt minska utsläppen

av växthusgaser. Regeringen bör snarast återkomma

med ett samlat förslag syftande till att på ett

trovärdigt sätt lägga fast en politik för att nå

uppsatta mål. Sverige bör dessutom ta

internationella initiativ till energisparande i

byggbeståndet. Analyser inom bl.a. Skanska visar att

byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa

skulle kunna minska med minst 25 % fram till år

2020. Den svenska regeringen bör snarast ta upp

detta område inom EU för att försöka få till stånd

en samlad satsning på ett program för energisparande

inom byggbeståndet. Vad som anförs ovan bör ges

regeringen till känna.

5. EU:s roll i klimatpolitiken m.m. (punkt 2)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 1 och

2001/02:MJ521 yrkande 8 samt avslår motion

2001/02:MJ10 yrkandena 1 och 6.

Ställningstagande

Regeringen har inte i propositionen presenterat

åtgärder som skulle kunna bryta den negativa

utvecklingen av Sveriges utsläpp av växthusgaser. En

rationell klimatpolitik kräver ett internationellt

agerande i de gränsöverskridande frågorna. EU:s

arbete i förhållande till övriga världen har lett

till goda resultat. Nu krävs gemensamt genomförande

också inom Europa. En europeisk miniminivå för

koldioxidskatten är ett första steg. Detta bör ges

regeringen till känna.

6. Miljöavgifter m.m. inom EU (punkt 3)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 3 och 4 samt

avslår motion 2001/02:MJ10 yrkande 7.

Ställningstagande

Det krävs gemensamma europeiska åtgärder för att

sänka koldioxidutsläppen. Ett effektivt sådant medel

vore att lagstifta om en miniminivå för

miljöavgifterna. Undantag bör naturligtvis göras för

att gynna miljövänliga energiformer. För att öka

handlingskraften inom EU bör beslut om miljöavgifter

fattas med kvalificerad majoritet. Hittills har det

visat sig omöjligt att driva igenom t.ex. en

gemensam miniminivå för koldioxidavgifter just på

grund av att ett fåtal länder inte accepterat det.

Miniminivå för miljöavgifter skulle innebära ett

incitament för miljövänligare transporter,

miljöriktig energiproduktion och forskning kring

renare energi. Det skulle också innebära rättvisare

spelregler för energiproducenter, transportföretag

och bilister i medlemsländerna. Detta bör ges

regeringen till känna.

7. Europeisk handel med utsläppsrätter

(punkt 4)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ209 yrkande 12 samt

avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 5 och

2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet är

handel med överlåtelsebara utsläppsrätter. Det är nu

hög tid att gå till praktisk handling och införa

metoden i det faktiska miljöarbetet. Den stora

fördelen med handel med utsläppsrätter är

kombinationen hög måluppfyllelse och överlägsen

kostnadseffektivitet. Erfarenheter från bl.a. USA

visar att system med handel med överlåtelsebara

utsläppsrätter är mycket effektiva i miljöarbetet.

Sverige bör driva på för att inom EU skapa ett

system för handel med utsläppsrätter med koldioxid.

Detta bör ges regeringen till känna.

8. Trafikfrågor m.m. inom EU (punkt 5)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ14 yrkande 6 samt avslår

motion 2001/02:MJ10 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

För att göra det möjligt för Sverige att

skattebefria biodrivmedel måste regeringen driva på

för att ändra EG-kommissionens förslag om att

skattenivån för biodrivmedel inte får vara lägre än

50 % av motsvarande skattenivå för bensin och

diesel. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Internationellt klimatarbete (punkt 6)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 21.

Ställningstagande

Sverige bör arbeta för att det införs en miniminivå

för koldioxidskatt inom EU. Vidare bör Sverige i

samband med världstoppmötet i Johannesburg verka för

att en process inleds i syfte att åstadkomma en

internationell koldioxidskatt som omfattar

bunkerbränslen vid internationella transporter. Till

dess det finns en koldioxidskatt inom EU bör Sverige

dessutom ta initiativ till att likasinnade nationer,

i första hand i vår närhet, enas om en samordnad

successiv upptrappning av de nationella

koldioxidskatterna. EU:s mineraloljedirektiv bör

ändras så att alla biobränslen gynnas. Undantaget

för beskattning av biobränslen, exempelvis etanol,

skall i enlighet härmed förlängas till år 2015.

Under förhandlingarna om nästa åtagandeperiod bör

Sverige hävda att mål om sammanlagda utsläppsnivåer

skall kompletteras med mål om utsläpp per person.

Sverige bör dessutom agera för att även

bunkerbränslen för flyg och sjöfart skall ingå i

beskattningssystem och i utsläppskvoter. Dessutom

bör Sverige aktivt verka för att multilaterala

finansieringsinstitutioner slutar satsa på fossila

projekt som motverkar internationella klimatmål.

Klimatstörande subventioner bör avskaffas inom EU.

Exempel på sådana är subventioner till kolbrytning.

Detta bör ges regeringen till känna.

10.Ekonomiska styrmedel (punkt 9)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 7.

Ställningstagande

Vid val av styrmedel för att nå de klimatpolitiska

målen måste hänsyn tas i första hand till

sannolikheten av måluppfyllelse och i andra hand

till kostnadseffektiviteten. Eftersom

klimatpolitiken handlar om ett långsiktigt arbete,

är den långsiktiga kostnadseffektiviteten särskilt

central. Jag anser att tyngdpunkten på åtgärdssidan

skall ligga på ekonomiska styrmedel för att på

allvar komma till rätta med klimatproblemen. Detta

bör ges regeringen till känna.

11.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 19 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 3 och 2001/02:MJ16

yrkande 8.

Ställningstagande

En åtgärd för att omedelbart minska

koldioxidutsläppen är att förändra

kraftvärmebeskattningen så att spillvattnet vid

elproduktion tas till vara. Fjärrvärmesektorn skulle

relativt enkelt kunna bidra med ytterligare energi

utan att öka andelen klimatpåverkande utsläpp. Denna

skatteförändring har efterlysts under lång tid och

har brett politiskt stöd. Utredningar finns som

visar hur denna förändring kan genomföras. Detta bör

ges regeringen till känna.

12.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkande 3 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 19 och 2001/02:MJ16

yrkande 8.

Ställningstagande

Genom att växla skatt på arbete mot skatt på

miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den

ekonomiska politiken. Principerna för en grön

skatteväxling är därför bra. Det är emellertid

viktigt att industrins internationella

konkurrenskraft inte försämras så att företagen

flyttar verksamheten till andra länder. För att

uppfylla kriterierna för begreppet skatteväxling är

det viktigt att det sker motsvarande sänkningar av

skatten på andra områden. Jag accepterar

finansieringen av den miljömässigt motiverade

sänkningen av momsen på kollektivtrafik. Emellertid

vill jag ge regeringen till känna att arbetet med

klimatpolitiken riskerar att bli effektlöst om inte

ett större helhetsgrepp tas.

13.Koldioxid- och energiskatter (punkt 11)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 8 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 19 och 2001/02:MJ15

yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att skatterna skall ha en tydlig

inriktning så att industrin och hushållen kan

planera investeringar och miljöåtgärder effektivt.

En plan för koldioxidskattehöjning bör därför

skapas. Utgångspunkten för utformningen av denna

plan är att koldioxidskatten bör höjas i små steg

med 15 öre per år under åren 2003–2006. Under hösten

2006 bör en utvärdering av effekterna göras. Skatten

på arbete bör kontinuerligt sänkas i motsvarande

utsträckning. Detta bör ges regeringen till känna.

14.Energiskatter för vissa sektorer (punkt 12)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att hushållen ensamma

betalar koldioxidskattehöjningen. Samtidigt som

koldioxidskatten höjs bör den också breddas till att

omfatta en större del av industrin. I dag betalar

hela industrisektorn bara en knapp tredjedel av den

koldioxidskatt som hushållen betalar. Industrin

gynnas också genom undantag från energiskatten.

Undantagen bör endast omfatta de verksamheter och

branscher där det är helt nödvändigt med hänsyn till

den internationella konkurrensen. Det allmänna

undantaget för jordbruket bör försvinna. Vidare bör

undantagen endast gälla energianvändning som är

knuten till produktionsprocessen och inte

företeelser såsom kontorsbelysning eller

uppvärmning. För att ge berörd industri en viss tid

för omställning kan slopandet av undantagen

lämpligen ske stegvis under två år. Staten bör

dessutom ta initiativ till att upprätta avtal med

industrin i vilka industrin som villkor för fortsatt

dispens från delar av energi- och koldioxidskatter

förbinder sig att vidta ekonomiskt rimliga åtgärder

för att minska sina utsläpp. Om inte detta är

möjligt bör övervägas att ställa liknande krav i

lag. Detta bör ges regeringen till känna.

15.Skatt på avfall m.m. (punkt 13)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 15. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkande 4.

Ställningstagande

För att stimulera avfallsminimering och

materialåtervinning bör förbränning av avfall

beskattas. I enlighet härmed bör en viktbaserad

skatt på förbränning införas på samma nivå som

dagens deponiskatt. Därutöver bör producentansvaret

utvärderas och vidareutvecklas genom att man bl.a.

ställer kvantitativa och mätbara mål som är

tidsbestämda och successivt skärps. Det individuella

ansvaret för olika producenter skall så långt som

möjligt stimuleras. Ett sådant sätt skulle kunna

vara att införa kretsloppsförsäkringar. Därutöver

måste opinionsbildningen för avfallssortering

intensifieras. Utöver fasta återvinningscentraler

bör ambulerande uppsamlingsmöjligheter finnas för

att ge närhet mellan invånarna och

avfallssorteringen. Dessutom bör särskilda avgifter

på vissa råvaror och visst avfall samt

differentierade taxor för sorterat respektive

osorterat avfall för såväl hushåll som industri

införas. Vad som anförs om avfallspolitiken bör ges

regeringen till känna.

16.Klimatinvesteringsprogram (punkt 14)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ14 yrkandena 8 och 9

samt 2001/02:MJ337 yrkande 11.

Ställningstagande

Redan våren 2000 förde Centerpartiet fram förslag om

att klimatprogram skulle inrättas. Det är därför

glädjande att programmen nu blir av. De lokala

investeringsprogrammen (LIP) har ”låsts upp” med

krav på att generera arbetstillfällen för att bli

aktuella för genomförande. De klimatpolitiska

programmen får inte låsas fast med krav på att

generera arbetstillfällen utan miljönyttan bör

sättas i främsta rummet. Det framgår inte klart och

tydligt i propositionen om krav på arbetstillfällen

kommer att ställas. Det är därför viktigt att detta

klarläggs. Det är emellertid olyckligt att

regeringen öppnar för att medlen till

klimatåtgärder skall få användas till andra

åtgärder. Detta bör inte vara tillåtet. Vad som ovan

anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

17.Mjuka styrmedel (punkt 15)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 19.

Ställningstagande

Det är viktigt med information om klimatfrågor för

att öka förståelsen för olika åtgärder och för att

öka kunskapen om vilka åtgärder som olika parter i

samhället kan vidta. För att vara effektiv måste

därför en informationskampanj riktas mot regeringens

medlemmar och tjänstemän inom statsförvaltningen i

syfte att undvika beslut som motverkar

informationsinsatser riktade till allmänheten. Lokal

energi- och klimatrådgivning bör dessutom stödjas.

Vidare bör informationen till resenärer vid byte

mellan kollektivtrafikslag förbättras och eco-

driving införas som obligatoriskt inslag i

körkortsutbildning och vid förnyelse av körkort.

Krav bör också ställas på uppgift om

energianvändning för hemelektronik, på säljstället

och i marknadsföring. Därutöver är det viktigt med

information om uppfyllelsen av sektorsmål samt

lokala och regionala mål. Kommuner bör dessutom

informeras om möjligheter att ställa

klimatrelaterade krav i upphandling.

18.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ11 yrkande 3,

2001/02:MJ209 yrkande 14 och 2001/02:U303 yrkande 15

samt avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkandena 18 och

20, 2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ16

yrkandena 6, 15 delvis och 18 delvis samt 2001/02:

MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Den negativa miljöpåverkan från svensk

energiproduktion har alltsedan utbyggnaden av

kärnkraften generellt sett varit mycket begränsad.

Tack vare en dominerande elproduktion från vatten-

och kärnkraft är vårt beroende av el baserat på

fossila bränslen litet. Detta har varit mycket

positivt för miljön, inte minst när det gäller

försurningsskador. Utgångspunkten för de flesta

andra länderna i Europa är i detta avseende

betydligt sämre, då beroendet många gånger är stort

av kol, olja och naturgas. Utsläppen av växthusgaser

från svensk energiproduktion har således varit

mycket låga. I och med avvecklingen av Barsebäck 1

har dock utvecklingen vänts. Den el som tidigare

producerades i Barsebäck utan utsläpp av

växthusgaser har till stora delar ersatts med

elproduktion baserad på kolkraft. En ytlig

betraktelse över de svenska utsläppen ger en

missvisande bild eftersom enbart utsläpp som uppstår

i Sverige redovisas. Det faktum att ökad import av

kolbaserad kraft leder till större utsläpp av

växthusgaser i Danmark syns därför inte i

statistiken. Det finns i dag en klar trend mot en

ökande elförbrukning. Eftersom regeringen samtidigt

vill lägga ned ytterligare kärnkraftverk kan

resultatet bara bli att den svenska energipolitiken

leder till ytterligare kraftigt höjda utsläpp av

växthusgaser.

De formella politiska hindren för en fortsatt och

utvecklad användning av kärnenergi bör tas bort.

Riksdagsbeslutet om en förtida avveckling av

kärnkraften bör omprövas. Den särskilda

effektskatten på kärnkraftsanläggningar bör tas

bort, och bestämmelsen i 6 § kärntekniklagen som

begränsar möjligheten att bedriva kärnteknisk

forskning bör upphävas. Genom att också upphäva 5 §

kärntekniklagen, som förbjuder uppförandet av

ytterligare kärnreaktorer, avvecklas de politiska

hindren för att bygga nya kärnreaktorer. Även om det

i dagsläget inte finns några som är intresserade av

att bygga nya reaktorer i Sverige bör inte

lagstiftningen utesluta sådana planer. När

marginalkostnaden för den kolbaserade

energiproduktionen stiger som en följd av systemet

med handel med utsläppsrätter kommer sannolikt

intresset för såväl kärnteknisk forskning som

uppförande av nya kärnreaktorer att öka. Beslutet om

avveckling av kärnkraften bör omprövas. Vad som

anförs om energipolitiken bör ges regeringen till

känna.

19.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkandena 18 och 20,

2001/02:

MJ11 yrkande 3, 2001/02:MJ16 yrkandena 6, 15 delvis

och 18 delvis, 2001/02:MJ209 yrkande 14 och

2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis och 2001/02:U303

yrkande 15.

Ställningstagande

De energipolitiska riktlinjer som antogs av

riksdagen år 1997 skadar Sverige som industri- och

miljönation. Beslutet innebär bl.a. en förtida

avveckling av kärnkraften. Stängningen av enbart en

reaktor i Barsebäck leder till att utsläppen av

koldioxid ökar med 24 miljoner ton per år.

Stängningen av den första reaktorn har lett till att

denna elproduktion ersatts med produktion från

nedsmutsande kolkraftverk. Regeringen ger inga som

helst garantier för att detta inte också blir fallet

vid en stängning av Barsebäck 2. Växthusgasernas

klimatpåverkan är särskilt oroande i det här fallet.

Regeringen bör därför snarast tillsätta en

miljökonsekvensutredning som bl.a. redovisar

utfallet av ett ökat beroende av el från t.ex.

danska kol- och oljebaserade elproduktionsenheter.

Jag anser också att införande av ett

försäkringssystem där försäkringen täcker kostnader

även för skador av eventuella olyckor bör utredas.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

20.Svensk energipolitik (punkt 16)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 20. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 6, 15 delvis

och 18 delvis samt avslår motionerna 2001/02:MJ10

yrkandena 18 och 20, 2001/02:MJ11 yrkande 3,

2001/02:MJ15 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ209

yrkande 14 och 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis och

2001/02:U303 yrkande 15.

Ställningstagande

Jag anser att målsättningar för olika sektorer bör

tas fram för att underlätta planering inom såväl

offentlig som privat sektor. För energisektorn bör

det också slås fast att regeringens avsikt är att

Sverige inte skall göra en storskalig satsning på

fossilgas.

Boende i flerfamiljshus saknar i dagsläget normalt

både information om den egna energiförbrukningen och

ekonomiska incitament för att hushålla med energi.

Regeringen bör därför ta fram ett förslag till att

varje hushåll i flerbostadshus debiteras för sin

egen förbrukning av el, värme och varmvatten. Av

debiteringen bör dessutom varje post framgå var för

sig. Ett annat förslag som ger incitament till

hushållning med energi är att taxesättningen för el

och fjärrvärme ges en betydligt större rörlig andel.

Förutsättningarna för en sådan förändring bör

kartläggas. Det tidigare framgångsrika stödet till

upphandling av eleffektiv teknik bör omvandlas till

ett stöd för upphandling av el- och klimateffektiv

teknik och förläggas till Naturvårdsverket.

21.Miljöklassning av eldningsoljor (punkt 17)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 21. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ311 och avslår motion

2001/02:MJ462.

Ställningstagande

Liksom det finns miljöklasser för bensin och diesel

med avsikt att styra utvecklingen mot renare

drivmedel skulle miljöklassning kunna införas för

eldningsoljor för att stimulera renare och mer

koldioxidneutrala bränslen. Miljöklassningen skulle

kunna väga in både miljöegenskaperna hos själva

bränslet, och därmed även för emissionerna, samt

huruvida bränslet kan anses vara producerat på ett

koldioxidneutralt vis. Även om det inte finns några

eldningsoljor tillgängliga som skulle kvalificera

sig som renare och mer koldioxidneutrala eller som

kan priskonkurrera med fossila bränslen, skulle en

diskussion om och införande av miljöklassning

stimulera utvecklingen åt rätt håll.

22.Kollektivtrafiken (punkt 18)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 22. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ14 yrkande 4.

Ställningstagande

Kollektivtrafiken måste användas som ett effektivt

verktyg i arbetet med att skapa ett grönt

transportsystem och med att uppnå de av riksdagen

beslutade transport- och klimatpolitiska målen. Till

denna strategiska användning av kollektivtrafiken

bör ett åtgärdsprogram knytas för hur

kollektivtrafiken skall användas för att uppnå dessa

mål. Regeringen bör ge den nu pågående utredningen

om kollektivtrafikens utveckling tilläggsdirektiv

att utforma förslag till åtgärder syftande till att

ytterligare minska kollektivtrafikens negativa

miljöpåverkan. Detta bör ges regeringen till känna.

23.Trängselavgifter (punkt 19, motiveringen)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Ställningstagande

Vi anser att utskottets ställningstagande bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det vore olämpligt att införa

ett system med trängselavgifter. Sådana avgifter

skulle endast innebära ytterligare skatter för

bilismen. Bilanvändandet är redan i dag hårt

beskattat. En extraskatt i form av trängselavgifter

skulle medföra att personer och familjer med svag

ekonomi ytterligare skulle drabbas ekonomiskt, utan

att påtagliga positiva miljöeffekter skulle vinnas.

Utskottet anser att trafiksituationen inte

förbättras genom att frågan om bilanvändning görs

till en fråga om ekonomisk bärkraft för den

enskilde. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet

motion MJ10 (kd) yrkande 22.

24.Flygets miljöpåverkan (punkt 20)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 24. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 11.

Ställningstagande

Den miljöstyrande effekten av en rad skatter och

avgifter på transportområdet är felriktad eller

otydlig. Ändringar behövs för att bidra till

uppfyllelsen av klimatmålen. En koldioxidavgift bör

inkluderas i flygets landningsavgifter, oavsett

utvecklingen inom flygsektorn i övriga EU. De

statliga försäkringsgarantierna till flyget som

införts under hösten bör snarast upphöra. Det

statliga stödet till flygplatser bör ses över och

tas bort där det inte finns synnerliga skäl att

behålla det. Detta bör ges regeringen till känna.

25.Administrativa åtgärder i transportsektorn

(punkt 21)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 25. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 14.

Ställningstagande

Politiska målsättningar för hur stor andel förnybara

drivmedel som skall finnas på marknaden åren 2005

och 2010 bör övervägas. Ett sätt att nå målen kan

vara att inrätta ett certifikatsystem i likhet med

vad som föreslagits för elmarknaden. Den satsning på

ökad järnvägskapacitet som Miljöpartiet drev fram i

årets budget kommer att leda till en övergång från

lastbils- till järnvägstransporter. För att främja

denna övergång bör regeringen även utreda

förutsättningarna för att förbättra möjligheten till

omlastning mellan järnväg och vägar för kortare

lastbilstransporter. Däremot bör kapaciteten för

väg- och flygtransporter inte öka. Utsläppskraven

bör utvidgas till att även omfatta arbetsmaskiner

och fritidsbåtar.

26.Alternativa drivmedel m.m. (punkt 23)

av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 26. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 23 och

2001/02:MJ14 yrkande 5 samt avslår motionerna

2001/02:MJ16 yrkande 17, 2001/02:MJ423 yrkande 5,

2001/02:MJ430 samt 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

Introduktionen av alternativa drivmedel såsom etanol

och metanol är en viktig del i klimatstrategin. Vi

anser att det behövs en långsiktig skattebefrielse

för biodrivmedel. Då skapas långsiktiga spelregler

för de investeringar som krävs för att produktion

och distribution av alternativa drivmedel skall

kunna öka. Det är vidare viktigt att pågående

pilotprojekt, som exempelvis etanolfabriken i

Norrköping, får fortsatta möjligheter att utvecklas.

Det är fel att öronmärka skattenedsättningsmedel på

ett sådant sätt att pågående pilotprojekt kan komma

i fara. Vad som ovan anförts bör ges regeringen till

känna.

27.Alternativa drivmedel m.m. (punkt 23)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 27. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 17 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ10 yrkande 23, 2001/02:MJ14

yrkande 5, 2001/02:MJ423 yrkande 5, 2001/02:MJ430

och 2001/02:MJ519 yrkande 1 delvis.

Ställningstagande

För att öka tillgängligheten och gynna konsumenter

som vill använda alternativ bör krav ställas att

alla försäljare av bensin och diesel erbjuder även

ett förnybart drivmedel. Detta bör ges regeringen

till känna.

28.Handel med utsläppsrätter m.m. (punkt 25)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m), Eskil

Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 28. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 2,

2001/02:MJ209 yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12,

2001/02:MJ521 yrkande 10 och 2001/02:U301 yrkande 44

samt avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 12.

Ställningstagande

Handel med utsläppsrättigheter är ett effektivt

instrument för att minska utsläppen av växthusgaser

med hjälp av marknadsmekanismer. Dessutom kan det

vara ett bra komplement till de administrativa

styrmedlen. Det är nu hög tid att gå till praktisk

handling och införa metoden i det faktiska

miljöarbetet. Huvudalternativet bör förstås vara att

införa en europeisk handel med utsläppsrätter, men

även om detta tar tid eller visar sig svårt att

genomföra bör Sverige införa ett eget system för

handel med utsläppsrätter så snart som möjligt. Den

stora fördelen med handel med utsläppsrätter är

kombinationen hög måluppfyllelse och överlägsen

kostnadseffektivitet. Vi efterfrågar initiativ från

regeringen på detta område. Att inte nyttja kraften

i marknadsekonomin för att komma till rätta med

utsläppen av växthusgaser vore olyckligt.

29.Handel med utsläppsrätter m.m. (punkt 25)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 29. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 12 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ15 yrkande 2, 2001/02:MJ209

yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 12, 2001/02:MJ521

yrkande 10 och 2001/02:

U301 yrkande 44.

Ställningstagande

Handel med utsläppsrätter har flera fördelar. Ett

sådant system kräver dock viss utformning. Tyvärr

tyder hittillsvarande diskussioner på att

utformningen inte blir den ur miljösynpunkt mest

önskvärda. Följande riktlinjer bör gälla som

vägledning. Utsläppsrätterna skall auktioneras ut

och inkomsterna tillfalla staten. Det borde vara ett

minimikrav att inte endast storindustrierna skall

håva in pengarna för försäljningen. Handeln skall

ske mellan jämbördiga parter. Vilka sektorer som

skall ingå skall baseras på vad som ger största

möjliga miljönytta, inte på vad som kortsiktigt

tycks kostnadseffektivt. Detta bör ges regeringen

till känna.

30.Agenda 21 (punkt 26)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 30. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 29.

Ställningstagande

Det är bra att det lokala

miljöinvesteringsprogrammet nu omvandlas till

tydligare lokala klimatprogram, men det är också

viktigt att det lokala Agenda 21-arbetet får en

nytändning utifrån klimataspekten. Därför bör

regeringen finna former för en satsning med

nationella stimulansmedel till de lokala Agenda 21-

kontoren och -grupperna som finns ute i kommunerna.

Detta bör ges regeringen till känna.

31.Direktverkande elvärme (punkt 27)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 31. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 16.

Ställningstagande

Regeringens bedömning att det fordras kraftfulla

åtgärder inom bebyggelsesektorn är riktig. De

åtgärder som regeringen föreslår är emellertid

otillräckliga. Regler som hindrar att nya

fastigheter byggs med direktverkande el som enda

uppvärmningssystem bör införas.

32.Åtgärder i bebyggelsen (punkt 29)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 32. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 15 delvis.

Ställningstagande

Regeringens uppdrag till Boverket att föreslå

lämpliga nyckeltal bör utvidgas och preciseras så

att Boverket, i enlighet med Klimatkommitténs

förslag, får i uppdrag att utforma skärpta regler

avseende energianvändning för nybyggnation.

Regeringen bör också ge Boverket i uppdrag att

utreda och ta fram förslag på komplettering av

regelverket för den obligatoriska besiktningen av

ventilationssystemet till att även omfatta

klimathänsyn. Samarbete med den lokala

energirådgivningen kan därvidlag vara lämplig.

Parallellt med detta bör Boverket dessutom ges i

uppdrag att ta fram underlag som underlättar för den

kommunala och regionala planeringen att bidra till

minskning av koldioxidutsläpp. Detta bör ges

regeringen till känna.

33.Sektorernas miljöansvar (punkt 31)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 33. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkandena 13 och 18

delvis samt avslår motionerna 2001/02:MJ10 yrkande

14 och 2001/02:MJ14 yrkande 7.

Ställningstagande

Flera svenska stora företag vill inte frivilligt

redovisa sina koldioxidutsläpp på ett jämförbart

sätt. Det krävs därför lagstiftning. De bör vara

skyldiga att i sin årsredovisning redovisa

koldioxidutsläppen från sina anläggningar, både i

och utanför Sverige, i absoluta tal och i relation

till företagets omsättning. Konkurrensverket bör ges

i uppdrag att med prioritet utreda och komma med

förslag för att motverka sådan snedvridande

konkurrensbegränsning på energi- och byggmarknaderna

som får negativa konsekvenser för uppfyllelsen av

klimatmålen. Detta bör ges regeringen till känna.

34.Beredskap för klimatrelaterade kriser m.m.

(punkt 32)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 34. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ16 yrkande 20 delvis.

Ställningstagande

Klimatförändringar kan leda till ökad förekomst av

extrema väderfenomen som översvämningar. Frågan är

om vi inte redan sett exempel på detta i Sverige.

Dessvärre kommer situationen troligen att förvärras

innan det blir bättre. Regeringen bör därför

tillsätta en utredning med uppdrag att komma med

förslag till åtgärder för att parera, motverka och

förebygga konsekvenserna av den ökade halten av

klimatgaser i atmosfären. Exempel på sådana åtgärder

kan vara att kommunerna uppmanas att i planering av

bebyggelse ta större hänsyn till risken för

översvämningar och stranderosion. Räddningsverket

och försvaret får i uppdrag att hålla en ökad

beredskap för hjälp i samband med översvämningar.

Vägverket och Banverket bör få i uppdrag att

kartlägga eventuella åtgärder som med anledning av

ökad risk för översvämningar kan behövas för att

säkerställa transporter. Vad som anförts bör

riksdagen ge regeringen till känna.

35.Klimatfrågorna i Regeringskansliet

(punkt 35)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 35. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkande 16.

Ställningstagande

Inom Regeringskansliet måste klimatfrågorna ges

större tyngd. Dessa frågor bör samordnas i ett

särskilt sekretariat inom Statsrådsberedningen.

Detta är ett sätt att säkerställa att klimatfrågan

beaktas inom alla politikområden. Detta bör ges

regeringen till känna.

36.Rapportering m.m. (punkt 36)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 36. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ10 yrkandena 15 och 17

samt avslår motion 2001/02:MJ16 yrkande 18 delvis.

Ställningstagande

Klimatpolitiska överväganden måste

fortsättningsvis finnas med i direktiv till statliga

utredningar inom områden som berörs av

klimatpolitiken. På så sätt vägs dessa frågor in vid

en helhetsbedömning. Utöver de kontrollstationer som

skall genomföras 2004 och 2008 bör regeringen

årligen till riksdagen redovisa hur arbetet med

klimatåtgärder fortlöper. På så sätt får riksdagen

en överblick av resultatet av de samlade åtgärderna

och av föreliggande behov av ytterligare insatser

för att minska utsläppen av växthusgaser.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Mål för den svenska klimatpolitiken m.m.

(punkt 1)

av Eskil Erlandsson (c).

Liksom i tidigare motioner vill vi betona vikten av

att införa ett handelssystem med utsläppsrätter så

snart som möjligt. Ett sådant system ger större

möjligheter att kontrollera utsläppsnivåerna av

växthusgaser. Systemet med flexibla mekanismer

kommer att införas inom EU inom ett antal år. Det är

dock hög tid att gå till praktisk handling. Sverige

bör därför, tillsammans med övriga nordiska länder,

ta initiativet till att införa ett försök till

sådant handelssystem tidigare. Genom att delta i

såväl utformandet av som försöksverksamheten med ett

system för flexibla mekanismer främjas – utöver

miljön – den miljödrivna teknikutvecklingen hos

svenska och nordiska företag. Detta främjar den

svenska och nordiska miljöexporten och ger på sikt

svenska företag konkurrensfördelar.

2. Sveriges tillträdande till Kyotoprotokollet

(punkt 37)

av Maria Wetterstrand (mp).

Miljöpartiet anser att Sverige skall ratificera

Kyotoprotokollet, oavsett vad som händer inom EU.

Det finns en risk att förhandlingarna inom EU

misslyckas vad gäller den interna bördefördelningen,

vilket därmed hotar hela Kyotoprocessen och

klimatarbetet. Jag inser att det råder viss tvekan

om de juridiska möjligheterna för oss att ratificera

protokollet på egen hand, men vill uppmana

regeringen att överväga dessa möjligheter i den mån

ratifikationsprocessen inom EU inte fortgår som

beräknat.

3. Sveriges klimatstrategi

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Vi kristdemokrater har framfört övergripande kritik

mot regeringens sätt att sköta klimatpolitiken. Vi

har också i ett antal reservationer markerat hur vi

anser att politiken borde utformas såväl rent

praktiskt-organisatoriskt, politiskt-parlamentariskt

som innehållsmässigt. Här utvecklar vi våra

synpunkter ytterligare och utgår från att regeringen

återkommer till riksdagen med ytterligare förslag på

klimatområdet.

Regeringen har varit synnerligen senfärdig med att

presentera ett samlat klimatförslag. När så

propositionen kom visade det sig att det saknades

ett internationellt och europeiskt perspektiv och

att konkreta åtgärder för att snabbt minska

utsläppen av växthusgaser lyste med sin frånvaro.

Att propositionen inte samordnats med

energipolitiken är ytterligare ett svaghetstecken.

Därför har vi kristdemokrater begärt att regeringen

skall återkomma med ett nytt, samlat förslag som kan

leda till att man uppnår uppsatta mål.

På områdena energi- och trafikpolitik har vi

efterlyst ett antal förslag som vi hoppas regeringen

återkommer med. Ytterligare ett tillfälle kommer i

samband med den energipolitiska propositionen.

I reservationerna har vi pekat på energipolitiska

åtgärder såsom exempelvis gemensam koldioxidavgift.

Här vill vi emellertid också särskilt poängtera

vikten av ett samlat agerande från EU:s sida vad

gäller såväl trafik- som energisektorn. Därför bör

regeringen vara pådrivande i frågor som handel med

utsläppsrätter, lika beskattning av energiintensiv

industri, kilometerskatt för tunga fordon,

likvärdiga regelsystem för trafikantavgifter och

andra regleringsåtgärder samt miljöbeskattning av

flygbränsle. Det handlar om att få med sig hela

unionen och kandidatländerna i en gemensam kamp för

att hejda växthuseffekten. Det räcker inte med att

Sverige agerar på egen hand. Dessutom är det viktigt

att medborgare och företag får någorlunda lika

villkor för sitt handlande så att exempelvis

miljöskadliga verksamheter inte flyttas från ett

land till ett annat eller att osunda

konkurrensförhållanden gör att sysselsättningen i

ett miljömedvetet land slås ut.

På energisidan är det viktigt att vi får en riktig

energibeskattning. Vi utgår från att regeringen i

samband med energipropositionen lägger sådana

förslag. Vi vill i det sammanhanget också peka på

att man bör undersöka förutsättningarna för att

använda elexport som ett aktivt instrument i arbetet

med att minska koldioxidutsläppen från

brunkolsenergi. Andra förslag är att systemen för

el- och värmetaxor bör ses över i syfte att

stimulera besparingar liksom man mer aktivt måste

arbeta med informationsåtgärder för isolering av

vindar och fasader.

På trafiksidan är det också väsentligt att man

skyndsamt genomför utredningsarbetet kring

trängselavgifter och ger kommuner och regioner som

så önskar möjligheten att införa trängselavgifter.

Regeringen bör också aktivt verka för

implementeringen av miljöledningssystem i såväl

offentliga verksamheter som i företagen samt följa

upp att de statliga verksamheterna verkligen

genomför åtgärder för att minska klimatpåverkan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:55 att riksdagen

dels godkänner vad regeringen förordar om mål för

den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5) och

dels godkänner Kyotoprotokollet (avsnitt 7.2).

Följdmotioner

2001/02:MJ9 av Inger Strömbom (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning och

utveckling av odlingsmetoder som ökar

förutsättningarna för att åkermarken binder kol på

ett mer omfattande sätt än med traditionella

brukningsmetoder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stimulans för

storskaliga komposteringsmetoder som åtgärd för

att ta till vara kolbindningspotentialen i svensk

åker- och skogsmark.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utarbeta

tydliga miljömål avseende hur mycket

hushållsavfall som skall komposteras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mål för hur mycket

kompost som skall läggas ut på åker- och skogsmark

för att på så sätt minska koldioxidutsläppen.

2001/02:MJ10 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att snarast

för riksdagen förelägga ett samlat förslag till

ytterligare åtgärder på klimatområdet och då också

utifrån ett mer internationellt perspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

parlamentariskt sammansatta kommittéer för

genomförandet av kontrollstationerna 2004 och

2008.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att EU skall

kunna fatta beslut om miljöavgifter med

kvalificerad majoritet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om miniminivåer

för miljöavgifter i EU.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om europeisk

handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

internationellt initiativ för ett

renoveringsprogram inom bostadsbeståndet syftande

till energibesparing och minskade utsläpp av

växthusgaser.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

konvergensprogram inom EU avseende beskattning av

energiintensiv industri.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om gemensamma

trafikavgifter och utformning av en kilometerskatt

för tunga fordon inom EU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

på EU-nivå om konsekvenserna av helgstopp för tung

vägtrafik.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om initiativ till

gemensam hållning inom EU avseende möjligheterna

att miljöbeskatta flygbränsle.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om incitament för

att bedriva skogsskötsel som ökar upptaget av

koldioxid i sänkor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om forskning och

utveckling av odlingsmetoder som binder kol på ett

mer omfattande sätt än med traditionella

brukningsmetoder.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om stimulans för

komposteringsmetoder för att ta till vara

kolbindningspotentialen i svensk åker- och

skogsmark.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tydliga krav

på statliga verksamheter att minska sina

klimatpåverkande utsläpp.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om direktiv till

statliga utredningar avseende klimatpåverkande

faktorer.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om starkare

samordning inom Regeringskansliet så att

klimatfrågorna får den politiska tyngd de

förtjänar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om årlig

rapportering till riksdagen avseende

klimatarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om möjligheten

att använda elexport som ett aktivt instrument för

att begränsa utsläppen av koldioxid.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om förändrad

kraftvärmebeskattning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utredning

avseende taxesättning för el och fjärrvärme.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

informationsåtgärder om vindsisolering och

fasadåtgärder.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om trängselavgifter i

storstäderna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utvidgad ram

för skattebefrielse på alternativa drivmedel som

syftar till minskade koldioxidutsläpp.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skatterabatt

på miljöbilar.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om stimulans för

införandet av miljöledningssystem i små och

medelstora företag.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om intensifierad

klimatforskning.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om stimulans till

klusterbildning på träområdet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om översyn av PBL

syftande till helhetssyn utifrån ett

klimatperspektiv.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om nystimulans

för det lokala Agenda 21-arbetet i syfte att

stärka det lokala klimatarbetet.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om insatser för

att undersöka förutsättningarna till lagring av

koldioxid.

2001/02:MJ11 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår propositionen såvitt avser mål

för den svenska klimatpolitiken.

2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma

med ett nytt förslag till svensk klimatstrategi

baserat på kostnadseffektiva åtgärder i enlighet

med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar ompröva beslutet om en förtida

kärnkraftsavveckling.

2001/02:MJ12 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en omprövning av

försiktighetsprincipen.

2001/02:MJ13 av Inger Segelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om offentlig upphandling av

fordon.

2001/02:MJ14 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nationella

målet att minska utsläppen av växthusgaser med

ytterligare 2 % och införandet av ytterligare en

kontrollstation år 2006 utöver vad regeringen har

föreslagit.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användning av

flexibla mekanismer och kolsänkor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att främja

miljödriven utveckling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den nu

pågående utredningen om kollektivtrafikens

utveckling ges ett tilläggsdirektiv för att

utforma förslag till att ytterligare minska

kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om långsiktig

skattebefrielse för alternativa drivmedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall driva på för att ändra EG-kommissionens

förslag om att skattenivån för biodrivmedel inte

får vara lägre än 50 % av motsvarande skattenivå

för bensin och diesel.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inköpspolicy för

statliga myndigheter, verk och bolag beträffande

fordon.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast

de klimatpolitiska programmen med krav på att

generera arbetstillfällen.

9. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av

klimatinvesteringsprogrammen till annat än

klimatåtgärder.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU och andra internationella organ arbetar för att

sammanhållna forskningsstrategier och ökade

resurser kommer klimatforskningen till del.

2001/02:MJ15 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU:s roll i

klimatpolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handel med

utsläppsrätter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grön

skatteväxling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avfallspolitiken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om energipolitiken.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

miljökonsekvensutredningen av ökad kol- och

oljebaserad elproduktion.

2001/02:MJ16 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att målet för de svenska utsläppen av

klimatförändrande gaser skall vara att dessa,

beräknat som ett medelvärde åren 2008–2012, är 10

% lägre än år 1990 räknat som

koldioxidekvivalenter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den långsiktiga

målsättningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att klimatarbetet i Sverige tills vidare

skall inriktas på att nå 75 % minskning av

utsläppen till 2050.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att effekter av sänkor och flexibla

mekanismer ligger utanför målet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontrollstationen

2005.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Sverige inte skall göra en storskalig

satsning på fossilgas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ekonomiska

styrmedel som det viktigaste styrmedlet för att nå

klimatmålet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en plan för höjning av koldioxidskatten

genomförs med utgångspunkt i vad som anförs i

motionen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om industrins

undantag från koldioxidskatt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten bör ta

initiativ till avtal med den energiintensiva

industrin.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

minska flygets miljöpåverkan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör följa de riktlinjer som

anges i motionen vad gäller EU:s system för handel

med utsläppsrätter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företag bör

åläggas att redovisa sina utsläpp av

klimatförändrande gaser.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om administrativa

åtgärder i transportsektorn.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder i

bebyggelsen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbud mot

direktverkande elvärme vid nybyggnation.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att alla försäljare av bensin

och diesel skall åläggas att erbjuda även ett

förnybart drivmedel.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om övriga

administrativa åtgärder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mjuka styrmedel.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

anpassa Sverige till ändrade klimatförhållanden.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen på

det internationella klimatarbetet.

22. Riksdagen beslutar att ratificera

Kyotoprotokollet.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:MJ209 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett införande av

handel med utsläppsrätter för att på ett effektivt

sätt minska skadliga utsläpp.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av ett

EU-system för handel med utsläppsrätter avseende

koldioxid från samtliga

energiproduktionsanläggningar av väsentlig

storlek.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det inte är

acceptabelt att svensk energipolitik leder till

kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser i norra

Europa.

2001/02:MJ311 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att utreda en

miljöklassning av eldningsoljor för uppvärmning,

eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera

utveckling av eldningsoljor som dels har bättre

miljöegenskaper, dels är framtagna på ett

koldioxidneutralt vis.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast

de klimatpolitiska programmen med krav på att

generera arbetstillfällen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handel med

utsläppsrättigheter.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

låginblandning av etanol.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skapa

större differens mellan miljövänliga och

miljöstörande alternativ.

2001/02:MJ430 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skåne är lämpligt som region för

försöksverksamhet med biodrivmedel.

2001/02:MJ462 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp, v, c,

fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om en miljöklassning av eldningsoljor för

uppvärmning, som syftar till att stimulera

utvecklingen av eldningsoljor som dels har bättre

miljöegenskaper, dels är framtagna på ett

koldioxidneutralt vis.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

klimatpolitiskt handlingsprogram.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge EU makten

över klimatpolitiken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handel med

utsläppsrätter.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handel med

utsläppsrättigheter.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

Sveriges och EU:s utsläpp av växthusgaser.