Bet. 2001/02:MJU17

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU17

Trädgårdsnäring, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden åren 1999, 2000 och 2001 om

trädgårdsnäring och växtskydd. I motionerna tas

frågor upp om bl.a. trädgårdsnäringens ekonomiska

förutsättningar, ekologisk grönsaksodling, odling av

läkeväxter, fritidsodling och konsumentinformation.

Utskottet avstyrker samtliga motioner med

hänvisning till bl.a. tidigare riksdagsbeslut om en

trädgårdsnäringsfond och det arbete som pågår

nationellt och inom EU.

I betänkandet finns 4 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Trädgårdsnäringens

konkurrensförutsättningar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ436,

2001/02:MJ515 yrkande 20 och 2001/02:MJ520

yrkande 25 delvis.

Reservation 1 (m, kd, c)

Reservation 2 (mp)

2. Ytterligare medel till

trädgårdsnäringen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkande

25 delvis.

Reservation 3 (kd)

3. Odling av läkeväxter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ502.

4. Koloniträdgårdar

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ501.

5. Fritidsodlingen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ540 och

2001/02:MJ487.

6. Växtskyddsfrågor

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande

11.

Reservation 4 (v, c, mp)

Stockholm den 14 februari 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),

Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),

Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och Willy

Söderdahl (v).

2001/02

MJU17

Utskottets överväganden

Trädgårdsnäring

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett antal motioner (s,

kd, mp) om förbättrade villkor för

trädgårdsnäringen med hänvisning till det

arbete som pågår på området. På samma grund

avstyrker utskottet tre motioner (s) om

fritidsodlingen. Även en motion (c) om odling

av läkeväxter avstyrks.

Motionerna

I motion 2001/02:MJ520 (kd) presenteras ett flertal

förslag som syftar till förbättrade villkor för

trädgårdsnäringen. Enligt motionärerna bör

potatisodlingen få tillgång till budgetmedel

motsvarande det belopp som tillförs

trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag som

innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med

andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå.

Växthusodlingens skatt på bränsle bör återföras till

näringen med ett belopp motsvarande 20 miljoner

kronor. Vidare bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag som syftar till att minska

arbetsgivar- och socialavgifterna för

säsongsanställd personal samt att ge företag med

säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den

tidigare beslu-tade nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna. Miljöstöden i landsbygdspro-

grammen bör byggas ut med ett konventionellt stöd

för resurshushållande trädgårdsodling och ett

nationellt stöd för växthusodling (yrkande 25).

I motion 1999/2000:MJ540 (s) betonas vikten av att

berörda myndigheter, inom ramen för sina skilda

ansvarsområden, bevakar att fritidsodlarna som

konsumenter av växter och frön får tillgång till

bästa möjliga växtmaterial och konsumentinformation

(yrkande 1). Av hänsyn till de klimatiska

förhållandena bör Sverige i EU verka för att

fritidsodlingens behov av konsumentskydd och

konsumentinformation beaktas (yrkande 2).

Behovet av en förutsättningslös översyn av de

svenska blomsterodlarnas konkurrenssituation påtalas

i motion 2001/02:MJ436 (s).

Enligt motion 2001/02:MJ487 (s) bör

konsumentövervakning av trädgårdsprodukter, främst

växter, jämställas med övervakning av andra

konsumentprodukter (yrkande 1). Med anledning av

landets skiftande klimatzoner bör former skapas för

utvecklingsarbete och försöksodling som underlag för

härdighets- och kvalitetsangivelser på växtmaterial

för fritidsodling och offentliga planteringar

(yrkande 2).

I motion 2001/02:MJ501 (s) efterlyses åtgärder för

att behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses

med koloniträdgårdar och odlingslotter i våra

tätorter.

Enligt motion 2001/02:MJ502 (c) bör en

undersökning göras av den allmänna utvecklingen av

odling av läkeväxter i Sverige (yrkande 1), och

regelverket för småskalig hantering av läkeväxter

bör ses över (yrkande 2).

I motion 2001/02:MJ515 (mp) begärs åtgärder för

att rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för

att förändra regelverket för medel inom KULM-

verksamheten (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att

trädgårdsnäringens ekonomiska villkor regleras genom

en rad bestämmelser både inom landet och i EU.

Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som

en del i EU:s jordbrukspolitik (CAP). Reglerna för

marknadsordningen finns i EG:s rådsförordningar (EG)

nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av

marknaden för frukt och grönsaker, (EG) nr 2201/96

om den gemensamma organisationen av marknaden för

bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt

(EG) nr 2202/96 om att inrätta ett system med stöd

till producenter av vissa citrusfrukter.

Marknadsordningen syftar främst till att minska

överskottsproduktionen inom sektorn genom att efter

en övergångsperiod begränsa gemenskapsstödet för

återköp av frukt och grönsaker. Inom ramen för

markandsordningen kan godkända

producentorganisationer erhålla investeringsstöd för

gemensamma åtgärder genom s.k. driftsfonder som till

hälften finansieras av gemenskapen och till hälften

av producentorganisationernas medlemmar. I det

nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet för

trädgårdsföretag som gäller för åren 2000-2006 ingår

miljöstöd, kompensationsbidrag, kompetensutveckling,

vidareförädlingsstöd och projektstöd för utveckling

av landsbygden.

Som utskottet redovisade hösten 2000 (bet.

2000/01:MJU7) har företrädare för trädgårdsnäringen

vid flera tillfällen gjort framställningar till

regeringen om inrättandet av kollektiva fonder

finansierade av trädgårdsnäringen. Av den

anledningen avsattes för budgetåret 2001 under

anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket 5 miljoner kronor för en

trädgårdsnäringsfond (prop. 2000/01:1, utg.omr. 23,

bet. 2000/01:MJU2). Regeringen uttalade därvid att

en bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år bör

eftersträvas. Inom Regeringskansliet

(Jordbruksdepartementet) pågår arbete med

utvecklande av de närmare formerna för detta stöd.

Enligt vad utskottet inhämtat är det övergripande

målet att avsatta medel skall användas för

forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

trädgårdsnäringen i syfte att främja en uthållig

utveckling. Syftet är också att trädgårdsnäringen

genom kollektiva insatser, bättre kunskapsunderlag

och individuell kompetenshöjning skall stimuleras

till att rationellt och strukturellt stärka sin

position på marknaden. Särskild vikt skall läggas

vid att uppmuntra kvalitetsproduktion och

produktdiversifiering. En successivt ökad ekologisk

uthållighet skall främjas genom specifika

forskningsinsatser för att utveckla

miljöledningssystem och integrerade

produktionsmetoder. Stödet skall även kunna användas

till kollektiva insatser för att nå en ökad

nationell och internationell marknadskännedom liksom

för kollektiva utvecklingsåtgärder med syfte att

sektorn kontinuerligt skall kunna möta förändrade

handelsmönster och upphandlingsstrukturer.

Trädgårdsfonden är ännu inte godkänd som statligt

stöd av kommissionen men enligt vad utskottet

erfarit beräknas ett godkännande komma under våren.

Avsikten är att Stiftelsen Lantbruksforskning i

samarbete med näringen skall använda bidraget för

att inom trädgårdsnäringen stödja projekt som avser

forskning och utveckling, tillhandahållande av

tekniskt stöd, produktion och saluföring av

kvalitetsprodukter eller försäljningsfrämjande

åtgärder och reklam. Om stödet godkänns av

kommissionen ökar enligt utskottets mening

förutsättningarna för näringen att inom ramen för

trädgårdsfonden själv kunna driva frågor om var

stödinsatserna behövs.

Ett motionsyrkande (m) om en utredning av

trädgårdsnäringens säsongsmässiga

arbetskraftsförhållanden avstyrktes av

socialförsäkringsutskottet hösten 2001 (bet.

2001/02:SfU1 s. 120 f.) Utskottet förklarade sig

inte vara berett att ställa sig bakom en nedsättning

av socialavgifterna i syfte att komma till rätta med

t.ex. konkurrensproblem inom en särskild bransch

eller för särskilda personalkategorier. Inte heller

var utskottet berett att föreslå en ändring av

gränsen på 1 000 kr. Utskottet konstaterade dock att

de särskilda reglerna om nedsättning av

socialavgifterna med 5 % innebär en viss lättnad

även för företag med säsongsanställd personal. När

det gäller frågan om tillfälliga arbetstillstånd för

säsongsarbete inom trädgårdsnäringen vill miljö- och

jordbruksutskottet erinra om att sådana tillstånd

tidigare kunnat medges under tre månader och under

tiden från den 15 maj till den 15 oktober. Sedan

miljö- och jordbruksutskottets behandling av frågan

hösten 2000 har reglerna ändrats så att

länsarbetsnämnderna numera har möjlighet att bevilja

arbetstillstånd för säsongsanställd arbetskraft för

som tidigare tre månader men under tiden från den 1

april till den 1 november, dvs. perioden har

förlängts till sju månader. De nya reglerna har

utarbetats av Arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med

arbetsmarknadens parter.

När det slutligen gäller frågan om stöd till

resurshushållande trädgårdsodling och växthusodling

vill utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport

Översyn av Miljö- och landsbygdsprogrammet för

Sverige åren 2000-2006 (Rapport 2001:19). Rapporten

bereds i Regeringskansliet.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet

avstyrker motion 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i

motsvarande delar i den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

Även frågan om potatisodlarnas möjlighet att få

tillgång till budgetmedel i motsvarande omfattning

som trädgårdsodlingen är föremål för regeringens

överväganden.

När det gäller trädgårdsnäringens

beskattningsregler vill utskottet hänvisa till sin

behandling av motioner om trädgårdsnäringen hösten

2000 (bet. 2000/01:MJU7) då utskottet utförligt

redogjorde för de olika regler som gäller för

trädgårdsnäringen på skatteområdet. Härutöver vill

utskottet hänvisa till den översyn av reglerna för

energiskatter för vissa sektorer som initierades av

regeringen i april 2001 (dir. 2001:29).

Växthusnäringen skall uttryckligen ingå i översynen,

och uppdraget skall redovisas senast den 1 december

2002. Samtidigt beslutades om en översyn av

vägtrafikbeskattningens utformning (dir. 2001:12).

Uppdraget, som bl.a. omfattar beskattningen av

dieselolja för privatbilism, yrkesmässig trafik och

arbetsmaskiner, skall redovisas senast den 30 april

2003.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i aktuell del.

Mot bakgrund av det ovan anförda är utskottet inte

berett att nu föreslå en sådan översyn som förordas

i motion 2001/02:MJ436 (s). Motionen avstyrks.

Med anledning av motion 2001/02:MJ515 (mp) om

ekologisk grönsaksodling vill utskottet hänvisa till

Jordbruksverkets rapport Ekologiska

jordbruksprodukter och livsmedel - Aktionsplan 2005

(Rapport 2001:11). I rapporten lägger

Jordbruksverket fram ett antal förslag som skall

syfta till att öka den ekologiska trädgårdsodlingen

och anger ansvarig myndighet och/eller organisation.

Verket föreslår också att de myndigheter som

fördelar medel till forskning, försök och

utvecklingsprojekt bör inrätta ett samrådsorgan,

bl.a. i syfte att åstadkomma en bra balans mellan

långsiktiga projekt och strategiska, mer kortsiktiga

projekt. Ansvaret för samrådsorganet föreslås

ankomma på CUL (Centrum för uthålligt lantbruk).

Sammanfattningsvis innebär förslagen att teknik- och

metodutveckling är nödvändig inom hela sektorn, att

trädgårdsnäringen bör inleda en ideologisk

diskussion om ekologisk växthusodling, att

samarbetet inom odlarkåren bör öka, att

Jordbruksverket och länsstyrelserna bör vara

ansvariga för kvalificerad rådgivning och att det

nya samrådsorganet bör inleda en satsning på

forskning och utveckling. Beträffande

kompetensutveckling av lantbrukare inom

miljöområdet, den s.k. KULM-verksamheten, vill

utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet

- KULM (Rapport 2001:14). Båda rapporterna bereds i

Regeringskansliet. Slutligen vill utskottet hänvisa

till vad som anförts ovan om trädgårdsnäringsfonden.

Inom ramen för fonden torde enligt utskottets mening

även sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som

syftar till att ge vägledning för företag som önskar

att utveckla produktionen enligt ekologiska metoder

bli möjlig. Med det anförda finner utskottet syftet

med motion 2001/02:MJ515 (mp) yrkande 20 i allt

väsentligt tillgodosett.

Bestämmelser om odling av läkeväxter finns i

kommissionens förordning (EG) 2461/1999. Enligt

förordningen får bl.a. växter och växtdelar,

inklusive frön och frukter, av sådana arter som

används till läkemedel odlas på träda med

trädesbidrag. En förutsättning är dock att

leveransavtal har slutits mellan odlare och

tillverkningsindustrin. Utskottet är inte berett att

tillmötesgå motion 2001/02:MJ502 (c) yrkandena 1 och

2 om en undersökning av odlingen av läkeväxter och

om en översyn av regelverket för den småskaliga

hanteringen av sådana växter. Motionen avstyrks.

Vid flera tidigare tillfällen och senast hösten

2000 (bet. 2000/01:MJU7) har utskottet behandlat

motioner om koloniträdgårdar. Utskottet instämde då

till fullo med motionärerna om koloniträdgårdarnas

betydelse för människors hälsa och rekreation och

vikten av att människor i våra tätorter ges

möjlighet att på sin fritid bedriva odling. Denna

uppfattning kommer också till uttryck i regeringens

proposition med förslag till delmål och

åtgärdsstrategier för de 15 nationella

miljökvalitetsmålen (prop. 2001/02:130, bet.

2001/02:MJU3). Som ett av delmålen under

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fastställdes

hösten 2001 att natur- och grönområden med närhet

till bebyggelsen och med god lokal tillgänglighet

skall värnas så att behovet av lek, rekreation,

lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan

tillgodoses. Boverket har det övergripande ansvaret

för program och strategier under delmålet men även

kommunerna och länsstyrelserna har tillsammans med

övriga berörda myndigheter viktiga roller i detta

arbete. Utskottet vill även hänvisa till det

samarbete som redan sker mellan SLU och bl.a.

Svenska Kommunförbundet, Boverket, HSB:s

Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SABO och

Sveriges trädgårdsanläggningsförbund i Movium -

sekretariatet för den yttre miljön. Movium verkar

som en länk mellan forskning och praktik och

informerar yrkesliv och samhälle om de senaste

forskningsresultaten. Sekretariatet arbetar också

för att utveckla uthålliga metoder för bruket av

stadens natur, bl.a. genom att beskriva och värdera

grönstrukturens sociala, ekologiska och kulturella

funktioner. När det sedan gäller den närmare

planeringen av specifika områden vill utskottet

hänvisa till de instrument som finns i plan- och

bygglagen om krav på miljökonsekvensbeskrivning,

hänsyn till befintlig markanvändning, avvägning

mellan motstående intressen och samrådsförfarande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att motion 2001/02:MJ501 (s) lämnas utan vidare

åtgärd.

I regleringsbrevet för år 2001 för Statens

växtsortnämnd anges att nämnden skall bidra till att

växtodlingen i landet har tillgång till sådana

växtsorter som ger möjligheter för en växtodling som

är anpassad till odlingsförutsättningarna i landet

och till behovet av en uthållig växtodling. Nämnden

skall också pröva ärenden i fråga om godkännande av

växtsorter för intagning i sortlista med

utgångspunkt i verksamhetsmålet. I detta sammanhang

skall som ett minimum följande egenskaper prövas:

avkastningsförmåga, resistens mot skadliga

sjukdomar, reaktioner på odlingsmiljön och

kvalitetsegenskaper. Utskottet vill även hänvisa

till vad som anförts ovan om syftet med

trädgårdsnäringsfonden. I det fall stödet blir

aktuellt för just denna typ av åtgärder ökar enligt

utskottets mening också förutsättningarna för

regionerna och näringen att själva kunna driva dessa

frågor. Utskottet vill även erinra om att inom ramen

för SLU:s institution för norrländsk

jordbruksvetenskap utför försöksstationen Öjebyn

provodlingar på trädgårdsväxter för klimatet i norra

Sverige. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1999/2000:MJ540 (s) yrkandena 1 och 2

samt 2001/02:MJ487 (s) yrkandena 1 och 2 i den mån

motionerna inte kan anses tillgodosedda.

Växtskydd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om

ett övervakningssystem för genmodifierade

odlingsväxter med hänvisning till det arbete

som pågår inom EU.

Motionen

I motion 2000/01:MJ233 (c) betonas vikten av att

övervakningssystem byggs upp för de växter som

godkänns för odling i jordbruket. Användningen av

genetiskt modifierade växter i jordbruket måste

omgärdas av strikta regler, och principen om

särhållning är mycket viktig och måste värnas

(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Av budgetpropositionen för budgetåret 2002,

utgiftsområde 23, framgår att arbetet inom EU med

att skapa regler rörande renhetskrav m.m. vad gäller

oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde

i traditionella växtsorter ännu inte har slutförts.

En majoritet av medlemsstaterna har emellertid

frivilligt åtagit sig att i samverkan med näringen

organisera en offentlig kontroll som syftar till att

säkerställa frihet från oavsiktliga inblandningar.

Kommissionen presenterade hösten 2001 ett

lagstiftningsförslag på verkställighetskommitténivå

som avser dels oavsiktliga inblandningar, dels

analys- och provtagningsmetoder. Även frågor om

isoleringsavstånd mellan fält och förfruktskrav

ingår i förslaget. Enligt vad utskottet inhämtat

omarbetas förslaget för närvarande inom ramen för

kommissionens kommittéarbete. Av budgetpropositionen

framgår även att arbete med att bygga upp en

kontroll av inblandning av genetiskt modifierade

organismer och att formulera gemensamma riktlinjer

m.m. pågår även inom OECD. Det anförda innebär att

syftet med motion 2000/01:MJ233 (c) yrkande 11 i

allt väsentligt kommer att bli tillgodosett.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar

(punkt 1)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline

Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m) och Eskil

Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis och

avslår motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ515

yrkande 20.

Ställningstagande

Vi ansluter oss till motion 2001/02:MJ520 (kd) där

ett flertal förslag läggs fram som syftar till

förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen

med förslag som innebär ett rättvisare

beskattningssystem och en med andra EU-länder mer

jämlik beskattningsnivå. Regeringen bör även

återkomma med förslag som syftar till lägre

arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd

personal samt möjlighet för företag med

säsongssysselsättning att utnyttja den tidigare

beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.

Vidare anser vi att trädgårdsnäringens

konkurrensförutsättningar måste uppmärksammas vid

utformandet av landsbygdsprogrammen.

2. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar

(punkt 1)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:MJ515 yrkande 20 och avslår

motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ520

yrkande 25 delvis.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2001/02:MJ515 (mp) är det

nödvändigt att radikalt förändra regelverket för

stöd inom miljö- och landsbygdsprogrammets KULM-

verksamhet, dvs. kompetensutveckling av lantbrukare

inom miljöområdet. Målen för rådgivningen bör

formuleras i samarbete med berörda parter och med

upprätthållande av kontinuitet och kvalitet i

rådgivningen. Den kvalificerade rådgivningen för

primärproducenter inom svensk frilandsodling och

växthusproduktion av grönsaker är ett akut problem.

Det är därför angeläget att åtgärder snarast vidtas

för att rädda svenska ekologisk grönsaksodling och

för att förändra regelverket för KULM-medlen.

3. Ytterligare medel till trädgårdsnäringen

(punkt 2)

av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

framförs i reservation 3.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:MJ520

yrkande 25 delvis.

Ställningstagande

Vi instämmer i motion 2001/02:MJ520 (kd) att

potatisodlingen bör få tillgång till budgetmedel

motsvarande det belopp som tillförs

trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor. Vidare

bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen

med förslag som innebär återföring av

växthusodlingens skatt på bränsle till näringen med

ett belopp motsvarande 20 miljoner kronor.

4. Växtskyddsfrågor (punkt 6)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Maria Wetterstrand

(mp), Eskil Erlandsson (c) och Willy Söderdahl

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

framförs i reservation 4. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:MJ233 yrkande 11.

Ställningstagande

Användningen av genetiskt modifierade växter i

jordbruket måste omgärdas av strikta regler, och

principen om särhållning är mycket viktig och måste

värnas. Som anförs i motion 2000/01:MJ233 (c) är det

av största betydelse att ett övervakningssystem

byggs upp för de växter som godkänns för odling i

jordbruket.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar

(punkt 1)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Eftersom vår motion 2001/02:Sk417 om yrkesmässig

trädgårdsodling av formella skäl, vilket vi

beklagar, har remitterats till skatteutskottet och

socialförsäkringsutskottet, har våra förslag om

förbättrade villkor för trädgårdsnäringen inte

behandlats i detta betänkande. Mot den bakgrunden

har vi valt att i reservation 1 ansluta oss till

Kristdemokraternas motion 2001/02:MJ520 i de delar

den överensstämmer med motion 2001/02:Sk417. Vi hade

givetvis föredragit att våra förslag hade fått en

övergripande behandling i miljö- och

jordbruksutskottet.

Vi kommer att nära följa frågan om

trädgårdsodlingens konkurrensförhållanden och kommer

att i andra sammanhang ta upp frågor om bl.a. sänkt

skatt på diesel, avskaffande av skatten på

handelsgödsel och om övriga kostnadsnackdelar som

drabbar svensk trädgårdsnäring i förhållande till

övriga EU-länder.

2. Fritidsodlingen (punkt 5)

av Kjell-Erik Karlsson (v) och Willy Söderdahl

(v).

Det är enligt vår mening viktigt att Sverige

gentemot EU verkar för att beakta fritidsodlarnas

behov av konsumentskydd och konsumentinformation med

hänsyn till de klimatiska förhållandena.

Efter EU-inträdet har tillgången till och

kvaliteten på köksväxtfröer förändrats. Tidigare var

det tillåtet att sälja mindre förpackningar av fröer

som inte var upptagna på de officiella frölistorna.

Detta är nu förbjudet, utom då det gäller några

äldre frösorter. Det är således inte längre tillåtet

att t.ex. sälja grönsaksfröer från Canada och Japan

som genom sin härdighet är särskilt lämpade för

odling i landets norra delar. Däremot är det

tillåtet att sälja fröer som är direkt olämpliga för

svenska klimatförhållanden därför att de är med på

EU:s sortlista och godkända i något EU-land med

annat klimat.

Det borde ställas krav på att våra extrema

klimatförhållanden beaktas vid utformningen av

varuinformation och marknadsföringsregler. Vi anser

det vidare orimligt att det tidigare goda

konsumentskyddet på detta område nästan helt har

upphävts.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:MJ540 av Ronny Olander m.fl. (s) vari

yrkas:

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att berörda

myndigheter, inom ramen för sina olika

ansvarsområden, skall bevaka att fritidsodlarna

som konsumenter av växter och fröer får tillgång

till bästa möjliga växtmaterial och

konsumentinformation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

Sverige, gentemot EU, bör verka för att beakta

fritidsodlingens behov av konsumentskydd och

konsumentinformation med hänsyn till de klimatiska

förhållandena.

Motion från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

övervakningssystem byggs upp för de växter som

godkänns för odling i jordbruket.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:MJ436 av Sven-Erik Österberg och Göran

Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

om behovet av en förutsättningslös översyn

beträffande de svenska blomsterodlarnas

konkurrenssituation.

2001/02:MJ487 av Siw Wittgren-Ahl och Eva Johansson

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

konsumentövervakning av trädgårdsprodukter -

främst av växter - jämställs med övervakning av

andra konsumentprodukter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det med

anledning av landets skiftande klimatzoner bör

skapas former för utvecklingsarbete och

försöksodling som underlag för härdighets- och

kvalitetsangivelser på växtmaterial för

fritidsodling och offentliga planteringar.

2001/02:MJ501 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om åtgärder för att

behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses med

koloniträdgårdar och odlingslotter i våra tätorter.

2001/02:MJ502 av Gunnel Wallin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undersöka en

allmän utveckling av odling av läkeväxter i

Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regelverket

för småskalig hantering av läkeväxter ses över.

2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för att

förändra regelverket för medel inom KULM-

verksamheten.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.