Bet. 2001/02:MJU19

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU19

Fulufjällets nationalpark

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2001/02:116 om inrättande av Fulufjällets

nationalpark. En motion har väckts med anledning av

propositionen.

Fulufjället är ett isolerat fjällmassiv i den

sydligaste delen av den svenska fjällkedjan. Det är

väl avgränsat och har en karakteristisk profil. Den

föreslagna nationalparken omfattar en areal av

38 483 hektar, varav kalfjäll och fjällhed utgör

24 460 hektar, barrskog 7 210 hektar, fjällbjörkskog

4 110 hektar och våtmarker 2 030 hektar. Övrig areal

utgörs av sjöar, vattendrag och kulturmark.

Kalfjället utgörs huvudsakligen av en flack högplatå

på ca 900 meter över havet vilken reser sig ur

omgivande barrskog. Platån har i öster och söder

dramatiskt branta, skogbeklädda sidor. Flera

vattendrag har skurit sig djupt ned i

sandstensplatån och bildar smala branta dalar. Några

av de mest välutvecklade rasbranterna finns vid

Njupeskär, vars vattenfall med sina 90 meters höjd,

varav 70 meter fritt fall, är Sveriges högsta. I

norr finns ett omfattande sjösystem på den flacka

platån. Syftet med nationalparken är att bevara ett

sydligt fjällområde med särpräglad vegetation och

stora naturvärden i väsentligt oförändrat skick.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

föreslår att riksdagen medger att den mark som

staten äger inom det i propositionen angivna området

i Älvdalens kommun avsätts som Fulufjällets

nationalpark. Motionen avstyrks.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Fulufjällets nationalpark

Riksdagen medger att den mark som staten äger

inom det i propositionen angivna området i

Älvdalens kommun avsätts som Fulufjällets

nationalpark. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:116.

2. Dialog med ortsbefolkning, markägare och

övriga berörda

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ27 (m).

Stockholm den 9 april 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),

Eskil Erlandsson (c), Michael Hagberg (s), Willy

Söderdahl (v) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

2001/02

MJU19

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:116 föreslår regeringen att

riksdagen medger att Fulufjället i Älvdalens kommun

avsätts som Fulufjällets nationalpark. Förslagen i

propositionen har utformats i samarbete med

Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Med anledning av

propositionen har en motion väckts.

Bakgrund

Enligt miljöbalken kan skyddet för särskilt

värdefulla områden säkerställas genom att de avsätts

som nationalpark, naturreservat eller

kulturreservat. För att bevara ett större

sammanhängande område av en viss landskapstyp i dess

naturliga tillstånd, eller i väsentligt oförändrat

skick, kan mark eller vattenområde som tillhör

staten avsättas till nationalpark. Det finns 27

nationalparker i Sverige varav en stor del

inrättades i början av 1900-talet. Sedan år 1962 har

11 nationalparker tillkommit. Av dessa är Söderåsens

nationalpark den senast tillkomna (prop.

2000/01:82, bet. 2000/01:MJU17, rskr. 2000/01:204).

Naturvårdsverket har utarbetat en nationalparksplan

för Sverige. I denna föreslås en utvidgning av

antalet nationalparker i landet så att de

representerar ett urval av särskilt skyddsvärda

områden. I planen föreslås bl.a. att Fulufjället

avsätts som nationalpark. Riksdagen har genom

ställningstagande till propositionen Svenska

miljömål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,

rskr. 1998/99:

183) beslutat att fjällen skall ha en hög grad av

ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,

upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.

Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn

till dessa värden och så att en hållbar utveckling

främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas

mot ingrepp och andra störningar.

Naturvårdsverket har i en skrivelse till

regeringen den 13 december 2001 föreslagit att

Fulufjällets nationalpark inrättas.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen medger att

Fulufjället i Älvdalens kommun avsätts som

Fulufjällets nationalpark. Syftet med nationalparken

är att bevara ett sydligt fjällområde med särpräglad

vegetation och stora naturvärden i väsentligt

oförändrat skick.

Utskottets överväganden

Fulufjällets nationalpark

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

överväganden och tillstyrker att det angivna

området i Älvdalens kommun avsätts som

Fulufjällets nationalpark. Den med anledning

av propositionen väckta motionen (m) avstyrks

med hänvisning till bl.a. att det

förberedande arbetet med Fulufjällets

nationalpark präglats av strävan att förankra

nationalparksförslaget hos markägare, ortsbor

och övriga berörda.

Utskottets ställningstagande

I propositionen görs följande beskrivning av det

berörda naturområdet. Fulufjället är ett isolerat

fjällmassiv i den sydligaste delen av den svenska

fjällkedjan. Fjället fortsätter västerut in i Norge.

Det är väl avgränsat och har en karakteristisk

profil. Kalfjället är en flack högplatå på ca 900

meter över havet vilken reser sig ur omgivande

barrskog. Platån är i norr tämligen slät, i övrigt

svagt böljande med mjuka toppar som högst når en

höjd av 1 044 meter. Platån har i öster och söder

dramatiskt branta, skogbeklädda sidor. Flera

vattendrag har skurit sig djupt ned i

sandstensplatån och bildar smala, branta dalar.

Några av de mest välutvecklade rasbranterna finns

vid Njupeskär, vars vattenfall med sina 90 meters

höjd, varav 70 meter fritt fall, är Sveriges

högsta. I norr finns ett omfattande, hydrologiskt

intressant sjösystem på den flacka platån. Den

föreslagna nationalparken omfattar en areal av

38 483 hektar, varav kalfjäll och fjällhed utgör

24 460 hektar, barrskog 7 210 hektar,

fjällbjörkskog 4 110 hektar och våtmarker 2 030

hektar. Övrig areal utgörs av sjöar, vattendrag och

kulturmark. Fulufjället är i det närmaste helt

uppbyggt av dalasandsten. Diabas finns i

fjällsluttningarna. Fjället täcks i sin helhet av

morän med hög blockhalt. Vissa områden på kalfjället

är nästan vegetationsfria blockhav. Fulufjället

ligger längre från hav än något annat område i

Skandinavien. Det har därmed ett utpräglat

kontinentalt klimat. Detta tillsammans med den

fattiga sandstensberggrunden har givit upphov till

en kalfjällsvegetation av ljung-, gräs- och lavhedar

som är unik för den svenska fjällvärlden. Av

särskilt intresse är de vidsträckta gräshedarna med

enstaka enbuskar, liksom de lavrika

hedbjörkskogarna. Ovanliga är också de mycket väl

utväxta, svällande mattorna av renlav och

fönsterlav. De är en följd av att Fulufjället inte

används för renbete, vilket i sin tur gör fjället

till ett värdefullt referensområde för studier av

renbeteseffekter i fjällen. De djupa dalgångarna

och de branta sidorna hyser frodiga, ofta

urskogsartade, grova granskogar med inslag av

björk. Flera växtarter har svensk sydgräns på

Fulufjället. Rena urskogar utan spår av avverkning

finns bland annat mot kalfjället och i dalgångar.

Högörter som stormhatt och tolta växer i

ravinskogarna, där diabas i berggrunden i

kombination med rörligt markvatten ger gynnsamma

förhållanden för växtlivet. Det gäller särskilt

mossor, lavar och svampar som förekommer med ett 60-

tal rödlistade arter. Fulufjället är ett av landets

mossrikaste områden. Här finns mer än en tredjedel

av landets mossarter. Exempelvis har

taigabjörnmossan bara en annan känd lokal i landet.

Fulufjället är förhållandevis fattigt på våtmarker,

särskilt fjällplatån där blockigheten och

dräneringsförhållandena är sådana att de motverkar

myrbildning. Nedanför sluttningen i öster finns

dock ett vidsträckt, orört och mycket vackert

fattigkärr med flarkbildningar. Myren har ett rikt

fågelliv. I nordost finns sluttande källkärr med en

rik flora, och på fjällets norra del finns ett

trågformat myrområde som med omgivande gammeltallar

har ett anslående skönhetsvärde. Fulufjället är ett

viktigt område för björn. Även lo förekommer längs

sluttningarna, medan järv och varg uppträder

sporadiskt. De frodiga och orörda dalgångarna

erbjuder goda betesmarker för älg. Fulufjället är

känt för sin goda älgstam med stora tjurar.

Fågelfaunan är artrik och präglar fjället. Flera

häckande arter har sin sydgräns här, t.ex. bergand,

alfågel och sjöorre. Smalnäbbad simsnäppa, småspov

och brushane är karaktärsarter i sjö- och

myrlandskapet. Blåhake sjunger i videsnåren och

ringtrast häckar i ravinerna. Goda bestånd finns av

dalripa. Kungsörn och fjällvråk förekommer i

området. I skogslandet kan besökaren möta den

orädda lavskrikan. De urskogsartade skogarnas

torrakor, högstubbar och lågor hyser en artrik

skalbaggsfauna. I sjöarna i norr, bl.a. Rösjöarna,

förekommer harr, röding och öring. Fulufjället är

rikt på välutvecklade geomorfologiska bildningar av

stort vetenskapligt värde. Från inlandsisens

avsmältning härrör t.ex. slukåsar, sluk- och

skvalrännor, inklusive det ovanliga fenomenet

korsande rännor. Även flytjordsvalkar, stenströmmar

och strukturmark förekommer. Flera v-formade

klippkanjoner finns i branterna, där Njupeskärs

vattenfall utgör ett skolexempel på bakåtskridande

erosion. Av stort intresse är partierna på södra

fjället där marken är bevarad från den förra

mellanistiden, dvs. att området inte har skalats

bort av den senaste inlandsisen, vilken avsmält

stillaliggande. En av naturen nyskapad attraktion

är effekterna av den stora ursköljningen i augusti

år 1997. Då medförde ett mycket intensivt regnväder,

troligen föll 400 mm på några timmar, att

vattendrag på fjällets östra och södra sida svällde

till formliga älvar. De sköljde ur dalgångarna och

drog med sig 10 000-tals kubikmeter skog och

uppskattningsvis 50 000 kubikmeter grus och sten.

Resultatet är dramatiskt och fantasieggande:

gigantiska brötar av döda träd, nybildade

deltalandskap och mark som inte varit blottad sedan

istiden. Forskningen har nu unika möjligheter att

studera erosionseffekter och återkolonisation av

djur och växter. Bara ett fåtal fornlämningar är

kända inom nationalparksområdet. Fynd av pilspetsar

och fångstgropar i närheten vittnar dock om att

området har utnyttjats av jägarfolk sedan

stenåldern, bland annat för vildrensjakt. De fasta

bosättningarna tillkom först under 1700- och 1800-

talen, flertalet med ursprung i fäbodbruket. Några

fäbodplatser, med byggnader av varierande kvalitet

och värde, finns inom nationalparken. Lavtäkt

förekom på fjällplatån för att dryga ut

tamboskapens vinterfoder. Slåtter av myrar och längs

bäckar har skett i skogslandet. I södra delen finns

rester av ett brynstensbrott.

Vidare framhålls bl.a. att Fulufjället är

attraktivt för det rörliga friluftslivet, både

sommar och vinter. På grund av den flacka

fjällplatån är det relativt lätt att röra sig i

området. Led- och stugsystemet är väl utbyggt och

nyligen upprustat. Omfattande ledpartier är spångade

för att kanalisera friluftslivet och skydda känslig

natur. Goda förutsättningar finns för att uppleva

stillhet, avskildhet och orörd natur. Njupeskärs

vattenfall är ett högklassigt och lättillgängligt

besöksmål, liksom erosionsspåren vid Göljån. Viktiga

friluftsaktiviteter i Fulufjället är, förutom

vandring och skidåkning, bärplockning på de rika

hjortronmyrarna, isklättring i Njupeskärs

vattenfall, ädelfiske från uthyrningsbåtar under

sommaren och vintertid från is, samt älgjakt och

snöskoterkörning. Nationalparken är tänkt att delas

in i zoner med olika föreskrifter som reglerar

aktiviteter och förutsättningar för upplevelser.

Sammanfattningsvis anser regeringen att

Fulufjället har höga naturvärden främst knutna till

dess speciella geologi, morfologi och vegetation.

Området har också kulturmiljövärden främst knutna

till tidigare fäboddrift. Motsvarigheter till

fjällhedarna och de djupa lavmattorna finns inte

någon annanstans i landet. Naturen har starka drag

av orördhet och fria vidder. Njupeskärs vattenfall

är en stor sevärdhet. Området ger goda möjligheter

till attraktiva turer i lättillgänglig fjällterräng.

Fulufjället är väl lämpat som den svenska

fjällkedjans sydligaste nationalpark.

Utskottet ansluter sig till regeringens

överväganden och tillstyrker att det i propositionen

angivna området i Älvdalens kommun avsätts som

Fulufjällets nationalpark.

I den med anledning av propositionen väckta motion

MJ27 (m) framhålls bl.a. betydelsen av en

konstruktiv dialog med ortsbefolkning, markägare och

berörda då det gäller bildandet av Fulufjällets

nationalpark. Enligt motionären måste man vid

genomförandet ta mycket stora hänsyn till markägare

och boende i området.

Som framhålls i propositionen är syftet

med Fulufjällets nationalpark att i

väsentligen orört skick bevara ett

sydligt fjällområde med särpräglad

vegetation och stora naturvärden i

övrigt. Syftet är även att ta till vara

områdets kulturhistoriska värden och att

ge förutsättningar för besökarnas

upplevelser av stillhet, avskildhet och

orördhet i kombination med att i lämplig

grad underlätta för allmänheten att

uppleva parkens natur- och

kulturmiljövärden. För att uppnå syftet

bör inte exploaterande verksamhet eller

verksamhet som kan skada mark och

vegetation tillåtas. Vidare bör det

förhindras att friluftsliv och skyddsvärt

djurliv störs. Som redovisas i

propositionen kommer området att delas in

i zoner vad gäller nyttjande och skydd

för att tillgodose såväl skyddsanspråk

som önskemål om vissa aktiviteter.

Parkens kärnområde, motsvarande ca 60 %

av parkens areal, avses bli en orörd zon

utan några verksamheter som stör natur

och naturupplevelser. Utgångspunkten har

varit att behålla det för

lokalbefolkningen viktigaste nyttjandet

men i övrigt låta området vara så

opåverkat som möjligt. Genom indelningen

i zoner får de flesta intressenter sina

mest angelägna önskemål tillgodosedda,

men inom skilda delar av nationalparken.

Vidare framhålls att renbete normalt inte

skall tillåtas inom nationalparken. Detta

är i överensstämmelse med den deklaration

som upprättades under år 1993 (den s.k.

Idredeklarationen om markanvändningen i

Älvdalens kommuns fjällvärld). Som

regeringen anför får denna fråga liksom

frågor om kulturmiljövärdena samt övriga

markanvändningsfrågor hanteras närmare i

arbetet med föreskrifter och

skötselplanen för parken. Det

förberedande arbetet med Fulufjällets

nationalpark har som regeringen

framhåller präglats av en strävan att

förankra nationalparksförslaget hos

ortsbor och kommunala företrädare.

Delaktighet, dialog, underifrånperspektiv

och konkreta satsningar på bl.a.

anläggningar, infrastruktur och

nätverksbyggande har varit nyckelord i

processen. Med det anförda föreslår

utskottet att motion MJ27 (m) lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Särskilt yttrande

Skötselplan för Fulufjällets nationalpark

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Inrättandet av Fulufjällets Nationalpark har beretts

väl. Kristdemokraterna instämmer i bedömningen att

hanteringen varit föredömlig. Samerna är en av

intressenterna när det gäller inrättandet av

Fulufjällets Nationalpark. En avgörande del för vår

bedömning av ärendet är att samerna ansåg sig ha

fått sina intressen tillgodosedda. Enligt

propositionen är det så. Bland annat skulle

Idredeklarationen följas. Samtidigt som

propositionen framlades och gick till

utskottsbehandling var skötselplanen för

Fulufjällets Nationalpark ute på remiss. I arbetet

med skötselplanen har dock Naturvårdsverket inte

fört samtal med Idre Sameby som underlag för arbetet

medan samtal förts med flera andra parter. Samerna

anser att man i den planen inte fullt ut beaktar

innehållet i Idredeklarationen. Kristdemokraterna

utgår från att Idredeklarationen följs i enlighet

med förslaget i propositionen.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:116 att riksdagen medger att den

mark som staten äger inom det angivna området i

Älvdalens kommun avsätts som Fulufjällets

nationalpark.

Följdmotionen

2001/02:MJ27 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en konstruktiv dialog med

ortsbefolkning, markägare och berörda då det gäller

bildandet av Fulufjällets nationalpark.