Bet. 2001/02:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2002 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, jämte 57 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 21 november 2001 fastställt ramen

för utgiftsområdet till 10 839 000 000 kr. Detta

innebär en sänkning av ramen med 3 500 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande av dessa är

Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks utom såvitt avser anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m. där utskottet

föreslår en sänkning med 3,5 miljarder kronor

jämfört med regeringens förslag, vilket utgör en

följd av riksdagens beslut att sänka ramen för

utgiftsområdet. Regeringen påpekar i propositionen

att utgiftstaket för år 2002 kan komma att

överskridas om inte åtgärder för att motverka detta

vidtas och lämnar olika förslag. I samband med

riksdagens behandling av tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2001 föreslog miljö-

och jordbruksutskottet en tidigareläggning helt

eller delvis av utbetalningarna av de för år 2002

avsatta medlen för arealersättningar. Erforderligt

belopp kunde enligt utskottet anvisas på

tilläggsbudget för år 2001. Utskottet föreslog

därför att anslaget 43:5 borde höjas med 3,5

miljarder kronor. Samtidigt föreslog utskottet att

ramen för utgiftsområde 23 borde höjas med

motsvarande belopp. Ersättningarna borde i enlighet

härmed så långt utgiftstaket medger utbetalas år

2001. Eventuellt kvarstående ersättningsbelopp

skulle kunna utbetalas så snart som möjligt i

januari 2002. Finansutskottet delade miljö- och

jordbruksutskottets uppfattning. Därmed kunde enligt

finansutskottet utbetalningarna av de för år 2002

avsatta medlen för arealersättningar helt eller

delvis tidigareläggas till år 2001. Finansutskottet

påpekade därutöver att ramen för utgiftsområde 23

samtidigt borde höjas. Samtidigt anförde

finansutskottet att en motsvarande justering av

ramen nedåt borde ske för år 2002.

Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-

budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska

åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag,

intervention och exportbidrag. Därtill kommer

delfinansierade stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa

hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya

strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

redovisning av resultatbedömningen.

Regeringen anför i propositionen att den har för

avsikt att föreslå att en särskild

djurskyddsmyndighet inrättas för att djurskyddet

skall förstärkas. För att finansiera denna

djurskyddsmyndighet föreslås ett nytt anslag 42:7

Djurskyddsmyndigheten.

I regeringsförklaringen hösten 2000 aviserades att

de s.k. gödselskatterna i lämplig form skall

återföras till jordbruket och att förslag skall

läggas fram under riksdagsåret. Regeringen kommer

inom kort att överlämna ett förslag till EG-

kommissionen till hur återföringen bör ske.

Återföringen år 2002 kommer att avse skatter erlagda

år 2001. Huvuddelen av den återförda skatten bör

användas till åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket och

miljöriskerna inom växtskyddsområdet. Regeringen

föreslår i enlighet härmed ett nytt anslag 44:6

Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m.

Med anledning av en motion (s) föreslår utskottet

att regeringen ser över statens ansvar för

skördeskador i samband med naturkatastrofer. Övriga

motioner avstyrks.

I betänkandet finns 7 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2002

under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2001/02:1 volym 11 utgiftsområde 23

punkt 13 samt avslår motionerna 2001/02:MJ204

yrkandena 2 och 3, 2001/02:MJ321, 2001/02:MJ335,

2001/02:MJ338 yrkandena 8 och 23, 2001/02:MJ339

yrkande 11, 2001/02:MJ340 yrkandena 5 och 6,

2001/02:MJ343 yrkande 3, 2001/02:

MJ396, 2001/02:MJ458, 2001/02:MJ471,

2001/02:MJ508 yrkandena 7–13, 2001/02:MJ518

yrkande 6, 2001/02:MJ520 yrkandena 7–9, 14, 17,

19 och 32, 2001/02:MJ526 yrkande 16 och

2001/02:Fi294 yrkande 21 delvis.

2. Skördeskador vid naturkatastrofer

Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

statens ansvar för skördeskador (avsnitt 5.5.1)

och tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anfört om översyn av den närmare

innebörden av statens ansvar för skördeskador i

samband med naturkatastrofer. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 volym 11

utgiftsområde 23 punkt 1 och delvis motion

2001/02:MJ438 yrkande 1 samt avslår motionerna

2001/02:MJ438 yrkande 2 och 2001/02:MJ520 yrkande

10.

3. Vissa godkännanden

Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

a) dispositionen av anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.7.1)

och

b) dispositionen av anslaget 44:4 Stöd till

jordbrukets rationalisering (avsnitt 6.7.4).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 2 och 3.

4. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002,

a) i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 8 200 000 kr under år 2003

(avsnitt 4.8.3),

b) i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2002

(avsnitt 4.8.5),

c) låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en

kredit på myndighetens särskilda räntekonto för

EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 500

000 000 kr (avsnitt 5.8.1),

d) i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning

och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 5 100 000 000 kr under år 2003 (avsnitt

5.8.5),

e) i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 1 600 000 kr under år 2003

(avsnitt 5.8.6),

f) i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om

stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 3 070 000 000 kr under

åren 2003–2007 (avsnitt 6.7.1),

g) i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 3 500

000 000 kr under åren 2003–2007 (avsnitt 6.7.2),

h) i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av

rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2002

(avsnitt 7.6.1) samt

i) i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut

om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 230 000 000 kr efter år

2002 (avsnitt 8.2).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 4–12.

5. Åtgärder för skog som drabbats av

svampangrepp

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ204

yrkande 1 och 2001/02:

MJ283.

Reservation 1 (kd, m, c)

6. Konkurrensförhållandena inom

veterinärväsendet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ207 och

2001/02:MJ309.

Reservation 2 (kd, m)

7. Principerna för utbetalning av

arealersättningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkande

3.

Reservation 3 (kd, m, c, fp)

8. Statlig lånegaranti

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ338 yrkande

9.

Reservation 4 (c)

9. Djurskydd m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkandena

22 och 23.

Reservation 5 (kd)

10. Målen om ekologisk produktion

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ515 yrkande

6.

Reservation 6 (v, mp)

11. Omarrondering

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ428.

12. SLU:s institution i Alnarp

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ252.

13. Finansiering av ekologisk forskning och

utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ244,

2001/02:MJ350, 2001/02:

MJ381, 2001/02:MJ473 och 2001/02:MJ515 yrkande

19.

Reservation 7 (kd, v, mp, fp)

Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),

Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m) och Carina

Ohlsson (s).

2001/02

MJU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

och motionärernas förslag till fördelning av

utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Regeringens förslag till utgifter har utformats i

samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta

förslag återfinns i bilaga 3.

Utskottet har uppvaktats av representanter för

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet,

Svenska Djurhälsovården, Svensk mjölk och

Lantbrukarnas riksförbund samt representanter för

markägare vid Emån.

I ärendet har också inkommit en skrivelse från

lantbrukare verksamma i Emåns omgivningar

(Mörlunda).

Bakgrund

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande politikområdet

är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom

utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens

jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Centrala

försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,

Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges

lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna. För den av regeringen

aviserade Djurskyddsmyndigheten föreslås att ett

särskilt anslag inrättas. För budgetåret 2002

föreslår regeringen att sammanlagt 14 339 000 000 kr

anslås för utgiftsområdet. Förslaget innebär att

anslagna medel för utgiftsområdet ökar med ca

635 000 000 kr jämfört med budgetåret 2001. Ungefär

51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten.

Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder

såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd

och ersättningar som förutsätter nationell

medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för

fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del

av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom

förändringar av regelverket som styr den gemensamma

jordbrukspolitiken (Common Agriculture Policy –

CAP). Återflödet från EU bruttoredovisas i den

svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från EU

redovisas på inkomsttitel och motsvaras, ibland med

viss tidsförskjutning, av en utgift på

statsbudgetens utgiftssida.

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat

kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är

nu mer än dubbelt så höga jämfört med åren före EU-

medlemskapet (löpande priser). Till stor del

förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts

åren 1996–2002. Framför allt gäller detta

miljöersättningar och arealstöd. Nedgången i

utgifterna år 2000 är följden av en senarelagd

utbetalning av arealstödet inom jordbruket.

Utskottets överväganden

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och resultatbedömning

av verksamheten inom området och avstyrker en

motion (c) om ett nytt anslag för förstärkt

forskning om träet och träets möjligheter.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar den skogspolitik som

riksdagen beslutat, senast år 1993. Skogspolitiken

följs upp i särskild ordning och en redovisning med

eventuella förslag till justeringar görs till

riksdagen vart fjärde år.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga

ekonomiska medel som har beslutats för att nå de

skogspolitiska målen. I budgetpropositionen

behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som

består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med

ansvar för frågor som rör skogsbruket och

chefsmyndighet för de tio regionala

skogsvårdsstyrelserna. På Gotland fullgör

länsstyrelsen skogsvårdsstyrelsens uppgifter under

en försöksperiod t.o.m. den 31 december 2002.

Skogspolitiken har två mål fastlagda av riksdagen,

ett produktionsmål och ett miljömål. De båda målen

skall väga lika tungt. Produktionsmålet är att

skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och

ansvarsfullt så att den ger en uthållig god

avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge

handlingsfrihet i fråga om användningen av vad

skogen producerar. Miljömålet är att skogsmarkens

naturgivna produktionsförmåga skall bevaras.

Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen

skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och

djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges

förutsättningar att fortleva under naturliga

betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter

och naturtyper skall skyddas. Skogens

kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala

värden skall värnas.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter

fortsatte att öka under år 2000. Exportvärdena

uppgick till respektive 16, 57 och 18 miljarder

kronor. Det samlade värdet av exporten var 106

miljarder kronor eller drygt 13 % av det totala

exportvärdet för landet. Nettoexporten av

skogsindustriprodukter uppgick till ca 83 miljarder

kronor motsvarande drygt 63 % av den samlade

nettoexporten. Sysselsättningen i skogsnäringen

beräknas till ca 93 000 personer år 1999.

Den sammanlagda avverkningen år 2000 beräknas till

ca 74 miljoner kubikmeter, en ökning med 2 miljoner

kubikmeter sedan år 1999. Samtidigt uppgick importen

av rundvirke och flis till 12,8 miljoner kubikmeter,

en ökning med 18 % från år 1999. Importen svarade

för ca 23 % av industrins råvaruanvändning. Enligt

helt nya konsekvensanalyser som utförts i

Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att

successivt öka den uthålliga årliga avverkningsnivån

under den närmaste hundraårsperioden från nuvarande

ca 80 miljoner kubikmeter till ca 100 miljoner

kubikmeter. Även med dessa höga avverkningsnivåer

kommer virkesförrådet att fortsätta öka liksom

andelarna lövträd, äldre lövträdsrik skog, äldre

skog och antalet gamla grova träd. Grundläggande

förutsättningar är en fortsatt strävan att nå de

skogspolitiska målen.

I den utvärdering av skogspolitiken som

redovisades för riksdagen år 1998 konstaterades det

att varken produktionsmålet eller miljömålet hade

nåtts. De förändringar av lagstiftningen och de

tillfälliga resursförstärkningar på sammanlagt 34

miljoner kronor som därför beslutades gäller t.o.m.

innevarande budgetår. Insatsområdena är rådgivning i

produktions- och miljöfrågor och tillsyn särskilt

vad gäller återväxtåtgärder. Vidare gjordes ökade

insatser för områdesskydd. Effekterna av dessa

insatser utvärderas för närvarande och kommer att

redovisas för riksdagen år 2002.

Skogsstyrelsen har redovisat hur

återväxtåtgärderna har förändrats sedan mitten av

1990-talet. I den tidigare utvärderingen betonades

angelägenheten av förbättrade åtgärder och en

inriktning mot plantering i stället för naturlig

föryngring på för den senare metoden olämpliga

områden. Den senaste uppföljningen som gäller

områden som avverkades år 1996 visar att 16 % av de

undersökta områdena inte uppfyller de krav som

ställs i skogsvårdslagen. På 11 % av de privata

skogsägarnas områden hade ingen återväxtåtgärd

vidtagits inom föreskriven tid. När det gäller

generell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven i

skogsvårdslagen på 18 % av områdena. De områdesskydd

som administreras av Skogsvårdsorganisationen är

naturvårdsavtal och biotopskydd. Totalt uppgick

arealerna av dessa vid utgången av år 2000 till 10

480 respektive 4 439 ha, varav 190 respektive 1 107

ha tillkom under år 2000. Den största delen av

biotoparealen var äldre naturskogsartade objekt.

Skogsbruket har på eget initiativ miljöcertifierat

sitt skogsbruk i stor utsträckning. Vid utgången av

år 2000 hade ca 10 miljoner ha huvudsakligen av

storskogsbrukets marker certifierats enligt den s.k.

FSC-standarden. Samtidigt hade ca 1,3 miljoner ha

mark tillhörande småskogsbruket certifierats enligt

den s.k. PEFC-standarden.

Av redovisningen framgår att väsentliga slutsatser

kan dras först år 2002 sedan nästa utvärdering av

skogspolitiken har redovisats. Skogsstyrelsens

redovisningar för år 2000 antyder att det

fortfarande inte har skett några väsentliga positiva

förändringar i linje med slutsatserna av den förra

utvärderingen. Stora insatser görs emellertid nu

både av skogsnäringen själv och av

Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda

skogspolitiska målen. De förslag som regeringen har

redovisat i propositionen Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier kommer vad gäller bl.a. målet

Levande skogar att ställa stora krav på engagemang

från Skogsvårdsorganisationens sida. För att detta

skall vara möjligt måste organisationen tillföras

nya resurser för rådgivning, information,

miljöövervakning och områdesskydd.

Riksrevisionsverket har inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen för år 2000

avseende Skogsvårdsorganisationen.

Ekonomistyrningsverket har gett Skogsstyrelsen

högsta betyg i sin EA-värdering.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner

kronor).

-----------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|

Beräknat |

| | | | | | |

|2000 |20011 |prognos |anslag |anslag |anslag|

| | | | | | |

| | |2001 |2002 |2003 |2004 |

-----------------------------------------------------

|397 |480 |498 |519 |536 |497 |

-----------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2001 i samband med 2001 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för år 2002.

Motionen

Enligt motion MJ396 (c) bör 15 miljoner

kronor anslås för ett nytt anslag benämnt

Forskning om träet och träets möjlighet

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis har utskottet inget att erinra

mot regeringens redovisning och

resultatbedömning av verksamheten inom

området skogspolitik.

Genom beslut den 21 november 2002 har

riksdagen fastställt utgiftsramen för

utgiftsområde 23 för budgetåret 2002 till 10

839 000 000 kr (bet. 2001/02:FiU1).

Utgifterna inom området styrs till stor del

av EG:s gemensamma regelverk och kan

påverkas endast genom förändringar av den

gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Mot

bakgrund härav och då det i motion MJ396 (c)

yrkande 1 framförda yrkandet om ytterligare

utgifter på nya anslag inte ryms inom den av

riksdagen fastställda ramen avstyrks

motionen i berörd del.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (c)

om resurser till Skogsstyrelsen för

bekämpning av svampsjukdomen

Gremmeniella.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är

central förvaltningsmyndighet för

skogsfrågor och chefsmyndighet för

skogsvårdsstyrelserna.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år

2002 till 290 944 000 kr. Därvid har en

förstärkning på 13,6 miljoner kronor

beräknats för Skogsvårdsorganisationens

arbete med anledning av regeringens förslag

i propositionen Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).

Av dessa medel avser 3,6 miljoner kronor

myndighetens centrala och regionala ansvar

för miljömålet Levande skogar. Vidare har

anslaget minskats med 17 miljoner kronor

motsvarande resurserna för den nu utgångna

treårsinsatsen för förstärkt rådgivning.

Möjligheten att tillföra ytterligare medel

till rådgivningen kan komma att uppstå inom

det av EU medfinansierade

landsbygdsprogrammet. För åren 2003 och 2004

beräknas anslagsbehoven till 302 788 000 kr

respektive 308 651 000 kr.

Motionen

I motion MJ204 (c) begärs resurser till

Skogsstyrelsen för inventering och

rådgivning för bekämpning av svampsjukdomen

Gremmeniella (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den oro för verkningarna av

svampsjukdomen Gremmeniella som kommer till

uttryck i motion MJ204 (c). Enligt

utskottets mening är emellertid regeringens

förslag om medelstilldelning under anslaget

väl avvägt, och utskottet är därför inte

berett att förorda ytterligare resurser i

enlighet med motionens yrkande 2. Därmed

tillstyrker utskottet regeringens förslag i

denna del och avstyrker motionsyrkandet. Det

kan tilläggas att motioner om resurser till

forskning om svampsjukdomen Gremmeniella

behandlas under politikområdena Utbildning

och Forskning längre fram i betänkandet.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (c)

om höjning av anslaget. Vidare

avstyrker utskottet två motioner (m,

c) om åtgärder när det gäller skog som

drabbats av svampangrepp.

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen

täcker kostnaderna för statsbidrag enligt

förordningen (1993:555) om statligt stöd

till skogsbruket och förordningen (2000:577)

om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder.

Anslaget finansierar bidrag till sådant

ädellövskogsbruk som regleras särskilt i

skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur-

och kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det

statens kostnader för biotopskydd,

naturvårdsavtal och försöksverksamhet med

skogsmarkskalkning m.m. Anslaget finansierar

sedan sin tillkomst år 1994 vissa

administrationskostnader hos

Skogsvårdsorganisationen. De har under år

2000 uppgått till 1 375 000 kr och får under

år 2001 uppgå till 1,8 miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad regeringen har

föreslagit i propositionen Svenska miljömål

– delmål och åtgärdsstrategier bör extra

insatser göras för biotopskydd och

naturvårdsavtal under åren 2002 och 2003.

Anslaget bör mot den bakgrunden räknas upp

med respektive 40 och 45 miljoner kronor.

För budgetåret 2004 beräknar regeringen en

återgång till nuvarande anslagsnivå. Jämfört

med år 2003 sker då en minskning med 20

miljoner kronor sedan treårsprogrammen för

stormfällda områden och förbättrad

biotopinventering m.m. upphört. Dessutom

minskas anslaget för biotopskydd och

naturvårdsavtal med 25 miljoner kronor.

Motionerna

Enligt motion MJ396 (c) bör anslaget höjas

med 20 miljoner kronor. Medlen bör användas

för plantering och skötsel av ädellövskog

(yrkande 7 delvis).

I motion MJ204 (c) begärs en utredning om

möjligheterna att stödja återplantering av

drabbade skogsområden för skogsbrukare vars

skog drabbats av svampangrepp (yrkande 1).

Åtgärder med anledning av de omfattande

svampangreppen på tallskog efterlyses i

motion MJ283 (m). Enligt motionärerna finns

behov av mer forskning och kunskap,

information till myndigheter och markägare

samt en översyn av ersättningsmöjligheterna.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till riksdagens beslut om

utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.

2001/02:FiU1) avstyrker utskottet motion

MJ396 (c) yrkande 7 delvis.

När det gäller förslagen i motionerna

MJ204 (c) yrkande 1 och MJ283 (m) får det

anses ankomma på Skogsvårdsorganisationen

att inom befintliga ramar vidta de åtgärder

som kan anses påkallade. Motionerna

avstyrks.

41:3 Internationellt

skogssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (kd)

om ytterligare resurser för skoglig

kompetens vid Sveriges beskickningar

utomlands.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är bl.a.

alleuropeiskt skogssamarbete, uppföljning av

FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio

de Janeiro år 1992 och vissa

projektkostnader och resekostnader vid

deltagande i Internationella tropiska

timmerorganisationen. Regeringen har

beslutat att 1 miljon kronor av

anslagssparandet år 2000 skall dras in.

För budgetåret 2002 bedöms anslagsbehovet

till 1 405 000 kr. För budgetåren 2003 och

2004 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade.

Motionen

Enligt motion MJ520 (kd) bör anslaget höjas

med 1 miljon kronor utöver regeringens

förlag. Medlen bör avsättas för skoglig

kompetens vid Sveriges beskickningar

utomlands (yrkande 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen i motion MJ520

(kd) om vikten av ett aktivt svenskt

agerande i internationella skogsfrågor.

Samtidigt bör framhållas att regeringens

strävan är att minska antalet

specialtjänster inom

utlandsrepresentationen. Med hänvisning

härtill och till riksdagens beslut om

utgiftsram för utgiftsområde 23

(2001/02:FiU1) avstyrker utskottet motionen

i denna del.

41:4 Från EG-budgeten

finansierade medel för

skogsskadeövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget 41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och

resultatbedömning av verksamheten inom

området.

Propositionen

Politikområdet omfattar verksamhet som avser

djur i människans tjänst samt den del av

faunavården som avser viltvård.

Djurområdet omfattar verksamhet vid

Jordbruksverket (SJV) med

distriktsveterinärorganisationen, Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA), Centrala

försöksdjursnämnden (CFN), Naturvårdsverket

och Sametinget.

Djurskyddet är prioriterat. Sverige

arbetar ständigt med att se över

djurskyddslagen (1988:534) och

djurskyddsförordningen (1988:539) för att

anpassa reglerna efter djurens behov i så

stor utsträckning som möjligt.

Resultatbedömning, analys m.m.

Djursjukdomssituationen i Sverige har under

år 2000 varit jämförelsevis lugn.

Bekämpningsprogrammet avseende enzootisk

bovin leukos (EBL) har kunna avslutas och

Sverige har av EG-kommissionen förklarats

fritt från EBL. Bland sjukdomsutbrott kan

särskilt nämnas att Sverige under år 2000

har haft det största utbrottet av harpest

(tularemi) på många år. Fler än 400

människor insjuknade och SVA påvisade

harpest på insända harar.

Salmonellasituationen har varit

förhållandevis lugn, men en ökning hos svin

har kunnat konstateras. Frivilliga

kontrollprogram avseende salmonella på nöt

och svin avses inledas under år 2001. Vidare

har EG-kommissionen beviljat medel för

bekämpningsprogram avseende campylobacter.

I Sverige genomförde SVA en aktiv

övervakning av sjukdomarna BSE och scrapie i

enlighet med kommissionsbeslut från april

1998. Sverige har, mot bakgrund av nya EG-

bestämmelser för år 2001, beslutat att testa

20 000 självdöda, avlivade och nödslaktade

djur per år.

Veterinärsituationen i Sverige utvecklas

snabbt mot sjukdomsförebyggande åtgärder.

När det gäller debiterade behandlingar

fortsätter dessa att minska beträffande

animalieproducerande djur medan profylaxen

ökar. Den totala förbrukningen av läkemedel

som distribueras via foder har minskat

kraftigt jämfört med år 1999, trots att en

successiv minskning skett under de närmast

föregående åren.

Det goda svenska djurhälsoläget har kunnat

behållas under år 2000. De nya epizooti- och

zoonosregler, som trädde i kraft den 1

oktober 1999, innebär en förstärkning i

smittskyddsarbetet genom att djurägarens

anmälningsskyldighet vid misstänkt sjukdom

skärps samtidigt som den enskilde djurägaren

och jordbruksnäringen får ta ett större

ekonomiskt ansvar för sjukdomsbekämpningen

än tidigare.

Jordbruksverket rapporterar att andelen

hälsokontrollerade svin visar en ökning även

under år 2000 och omfattar 78 % av det

totala antalet uppfödda slaktsvin. Andelen

hälsokontrollerade kor ligger kvar på 87 %.

I fårhälsovården ökade anslutningen till

fårkontroll och fårhälsovård. I

fiskhälsoprogrammet ingår, liksom under år

1999, 65 % av de fiskodlingar som har en

årsproduktion över 5 ton.

Det första fabrikatet av inredd bur för

värphöns har nu godkänts. Det pågår

teknikprovning av nya system, vilken

beräknas bli klar under år 2001. De flesta

dispenser löper ut under år 2002. Av

Sveriges 5 650 000 höns beräknades i början

av år 2000 ca 1 450 000 höns ha funnits i

system för frigående höns och fortfarande

mer än 3 miljoner höns i traditionella

burar. Ekologiskt hållna höns uppgår till ca

131 000. Siffrorna är emellertid osäkra.

Jordbruksverket inledde den 1 augusti 1998

ett landsomfattande transportprojekt med

syfte att förbättra djurskyddet i samband

med transporter av djur. Resultatet av

projektet visar att de svenska

djurtransporterna sköts väl. Påtagliga

brister i djurskyddet under transport är

ovanligt. Samtidigt visar resultatet att

gällande lagstiftning inte alltid efterlevs

fullständigt. För att fortsatt bistå

tillsynsmyndigheterna, åtgärda påvisade

brister i tillsynen av transporter och

utbilda transportörer och tillsynspersonal

har Jordbruksverket anställt två

djurskyddsinspektörer. En av dem arbetar

uteslutande med tillsyn av rentransporter

jämte information och rådgivning.

Jämfört med år 1999 minskade

försöksdjursanvändningen enligt EU:s och

Europarådskonventionens definition av

djurförsök under år 2000 med ca 12 000 möss

medan användningen av råttor minskade med 9

000 djur. Totalt användes 289 000 djur.

CFN:s finansiella stöd till forskning har

under budgetåret 2001 uppgått till 3,89

miljoner kronor till 33 forskningsprojekt.

Stöden har i likhet med tidigare år främst

riktats mot forskningsområden som bedömts

vara särskilt viktiga för att nå

försöksdjursbesparande effekter. CFN har

även under år 2001 träffat överenskommelser

med läkemedelsföretagen Astra-Zeneca och

Pharmacia om finansiella stöd för CFN:s

forskningsverksamhet. Överenskommelsen

omfattade under år 2001 sammanlagt 1,6

miljoner kronor, en ökning med 400 000 kr

jämfört med tidigare år. CFN ha utfärdat

bestämmelser om obligatorisk utbildning för

den personal som använder försöksdjur eller

på annat sätt är knuten till

djurförsöksverksamheten. En följd av den

utbildning som bedrivits sedan år 1992 är

att personalens kompetens har höjts och

kvaliteten på djuromsorgen har förbättrats.

Det svenska arbetet med djurhälsa och

djurskydd innebär att principen om ett

tydligt samband mellan det sätt på vilket

jordbruket och djurhållningen bedrivs och

kvaliteten hos de livsmedel som produceras

även fortsättningsvis skall beaktas. Med

slutsatserna från diskussionen om människors

ansvar för de djur som nyttjas för olika

ändamål kan grunden läggas för att djurskydd

och djuretiska aspekter skall integreras och

bli en självklar beståndsdel i den framtida

jordbrukspolitiken.

Till ett etiskt ansvarsfullt förhållande

till djuren hör att utveckla djurskyddet och

bekämpandet av djursjukdomar. Ett problem

som uppmärksammats särskilt under senare tid

är vektorburna sjukdomar, dvs. sjukdomar som

sprids genom att parasiter för över

infektionsämnen till djur och människor. Nya

sjukdomar kommer att föras in i Sverige och

Sverige måste förbättra beredskapen och

kunskaperna inom området vektorburna

sjukdomar, i synnerhet som mottagligheten

för infektioner ökar hos den svenska

befolkningen. SVA bör ytterligare förbättra

sin beredskap när det gäller vektorburna

sjukdomar.

Det är också viktigt att det goda

smittskyddsläget upprätthålls, vilket sker

bl.a. med hjälp av bekämpande av epizootiska

sjukdomar. Sverige har inte en fullgod

planering av bekämpning av omfattande

utbrott av epizootiska sjukdomar. Vid ett

sådant utbrott ställer EU krav på en

effektiv bekämpning och det är viktigt att

kunna leva upp till de kraven.

Jordbruksverket bör tillskapa en nationell

strategi i detta avseende.

För tester enligt EU:s beslut om

obligatorisk masstest och provtagning för

BSE behöver Jordbruksverket tillföras

ytterligare medel, utöver de 5 miljoner

kronor som anslogs i 2001 års ekonomiska

vårproposition. Vidare måste anslaget för

testning öka.

Riksrevisionsverket har lämnat

revisionsberättelser utan invändningar för

SVA och CFN avseende räkenskapsåret 2000.

Jordbruksverket behandlas under avsnittet om

Livsmedelspolitik.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Djurpolitik är följande (i

tusental kronor).

-----------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts-|Förslag |Beräknat|

Beräknat |

| | | | | | |

|2000 |20011 |prognos |anslag |anslag |anslag|

| | | | | | |

| | |2001 |2002 |2003 |2004 |

-----------------------------------------------------

|350 268 |391 116 |385 361 |428 730 |446 728 |445 426

|

-----------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag

till tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition och

budgetpropositionen för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och

resultatbedömning av verksamheten

inom området djurpolitik.

42:1 Statens

veterinärmedicinska

anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget 42:1.

42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en

motion (kd) om sänkning av

anslaget. Vidare avstyrker

utskottet två motioner (m, kd)

om konkurrensförhållandena inom

veterinärväsendet.

Propositionen

Jordbruksverket är chefsmyndighet för

distriktsveterinärorganisationen.

Distriktsveterinäravdelningen

ansvarar för ledning och samordning

av verksamheten inom organisationen.

Länsstyrelsens uppgifter omfattar

bl.a.

distriktsveterinärorganisationen samt

samordning av åtgärder mot

djursjukdomar och brister i

djurskyddet inom länen i enlighet med

Jordbruksverkets riktlinjer.

Distriktsveterinärorganisationen

skall i samarbete med bl.a. den av

lantbruksnäringen organiserade

hälsokontrollverksamheten medverka

vid förebyggande åtgärder, delta i

kontroll och bekämpningsprogram samt

utföra officiella veterinäruppgifter.

Distriktsveterinärorganisationen

finansieras till största delen av

uppdragsgivarna, dvs. i fösta hand

djurägarna, och i övrigt av anslag

över statsbudgeten. Anslaget belastas

av kostnader för löner, varav

kostnader för jourverksamhet utgör en

betydande del, samt för utbildning

och gemensam administration för

organisationen.

Under anslaget anvisas även medel

för att minska avlägset boende

djurägares veterinärkostnader för

vård av jord- och skogsbrukets djur.

Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 87 553 000 kr för år 2002.

Motionerna

Eftersom

distriktsveterinärorganisationen

under flera år, med undantag av år

1999, har redovisat ett ekonomiskt

överskott bör enligt motion MJ520

(kd) en besparing om 27 miljoner

kronor vara rimlig utan att skadliga

effekter uppstår på verksamheten

(yrkande 32 delvis).

Enligt motion MJ207 (m) bör

regeringen lägga fram förslag som

syftar till konkurrensneutralitet

mellan privatpraktiserande

veterinärer och statligt anställda

distriktsveterinärer (yrkande 1). En

översyn bör göras av Jordbruksverkets

organisation för att skilja

myndighetsutövning från

affärsverksamhet (yrkande 2) liksom

av Jordbruksverkets praxis vad avser

försäljning av och prissättning på

veterinär medicin (yrkande 3). Även i

motion MJ309 (kd) begärs en översyn

av konkurrensförhållandena inom

veterinärväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag

om medelstilldelning under anslaget

väl avvägt och avstyrker motion MJ520

(kd) yrkande 32 delvis.

Frågan om konkurrens mellan

statliga och privatpraktiserande

veterinärer är aktuell sedan

Konkurrensrådet i ett yttrande i

februari 2000 haft synpunkter på

konkurrensförhållandena mellan de

statligt anställda

distriktsveterinärerna och

privatpraktiserande veterinärer.

Jordbruksverket tillsatte i september

1999 en arbetsgrupp bestående av

representanter för alla parter i

vilken man arbetar med att lösa

frågor om bl.a. jourtjänstgöring och

hur omfattande det offentliga

åtagandet skall vara. Arbetsgruppen

har lämnat en rapport under hösten

2000 och fortsätter nu med att lösa

återstående problem. Enligt vad

utskottet inhämtat fortskrider

arbetet i mindre arbetsgrupper med

representanter för verket,

länsstyrelserna, LRF och

Veterinärförbundet. Grupperna arbetar

med de olika områden som anges i

rapporten, t.ex. utbildning,

jourtjänstgöring, service till

avlägset boende djurägare,

kvalitetssäkring och samarbetsformer

för distriktsveterinärer och

privatpraktiserande veterinärer. I

princip varje kvartal sker avstämning

med verkets ledning. Den senaste

avstämningen ägde rum den 5 november

2001. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna MJ207 (m) och

MJ309 (kd) i berörda delar i den mån

motionerna inte kan anses

tillgodosedda.

42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande

åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker två

motioner (fp) om höjning av

anslaget. Utskottet tillstyrker

även regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för

djurskyddsfrämjande åtgärder, bl.a.

kostnader för provning från

djurskyddssynpunkt av

djurhållningssystem,

inredningsdetaljer i stallar och

utbildning i djurskyddstillsyn. Under

anslaget anvisas också medel för

djurhälsovård i form av förebyggande

hälsokontroll och till

djursjukdatasystemet.

Det av EU till hälften finansierade

stödet till biodlingen, totalt

omfattande 3,2 miljoner kronor,

beviljas för ett år i taget och löper

i enlighet med EU:s verksamhetsår

under perioden den 16 oktober till

den 15 oktober. Detta innebär att

staten åtar sig framtida

förpliktelser som inte ryms inom

ramen för redan beviljade anslag. Av

denna anledning föreslås riksdagen

att bemyndiga regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 42:3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder, fatta beslut som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 8,2 miljoner kronor under år

2002.

Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 22 603 000 kr för år 2002.

Motionerna

För ökade resurser till länsstyrelser

och andra berörda tillsynsmyndigheter

för framför allt tillsyn av

djurtransporter bör enligt motionerna

MJ526 (fp) yrkande 16 delvis och

Fi294 (fp) yrkande 21 delvis anslaget

höjas med 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning

än motionärerna i motionerna Fi294

och MJ526 (båda fp) om vikten av att

djurskyddslagen och andra

författningar på djurskyddsområdet

efterlevs. Som framgår av

propositionen är djurskyddet en

prioriterad fråga även för

regeringen. Av propositionen framgår

vidare att Jordbruksverket den 1

augusti 1998 inledde ett

landsomfattande projekt i syfte att

förbättra djurskyddet särskilt i

samband med transporter av djur.

Resultatet från projektet visar att

de svenska djurtransporterna sköts

väl och att påtagliga brister i

djurskyddet under transport är

ovanligt. Samtidigt visar resultatet

att gällande lagstiftning inte alltid

efterlevs fullständigt. För att

fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna,

åtgärda påvisade brister i tillsynen

av transporter och utbilda

transportörer har Jordbruksverket

anställt två djurskyddsinspektörer.

En av dem arbetar uteslutande med

tillsyn av rentransporter jämte

information och rådgivning. Mot denna

bakgrund, och då utskottet finner

regeringens förslag om

medelstilldelning väl avvägt,

ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget och

tillstyrker regeringens förslag i

denna del. Därmed avstyrks motionerna

MJ526 (fp) yrkande 16 delvis och

Fi294 (fp) yrkande 21 delvis om en

höjning av anslaget. Utskottet

tillstyrker vidare det bemyndigande

som regeringen föreslår.

42:4 Centrala

försöksdjursnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget 42:4.

42:5 Bekämpande av

smittsamma

husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker två

motioner (m, c) om ökad

medelstilldelning. Vidare

tillstyrker utskottet

regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för bekämpande och

beredskap mot smittsamma

husdjurssjukdomar varvid ersättning

lämnas enligt epizootilagen

(1999:657) och zoonoslagen (1999:658)

samt ersättningar till djurägare för

smittskyddsutredningar med avseende

på zoonosen EHEC. Vidare används

anslaget för bidrag till

obduktionsverksamhet samt för

utveckling och genomförande av

sjukdomskontroller.

Sverige har tidigare beslutat att

under år 2001 provta 20 000

självdöda, nödslaktade och avlivade

nötkreatur för BSE. Ett EG-beslut som

togs i juni 2001 innebär en utökning

av testerna för svenskt vidkommande.

De ökade kostnaderna för detta kan på

årsbasis beräknas till ca 7 miljoner

kronor respektive 1 miljon kronor.

På tilläggsbudget har föreslagits

att anslaget skall tillföras 13

miljoner kronor för ökade kostnader

för bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar och för utökade

BSE-kontroller. För år 2002 bör medel

för dessa åtgärder tas från anslagets

anslagspost Bidrag till bekämpande av

djursjukdomar. Denna post beräknas

därmed behöva minska från 38 till 20

miljoner kronor. Till anslaget bör

också överföras 16 250 000 kr som år

2001 anvisats på anslaget 43:1 för

bl.a. BSE-kontroller.

Bemyndigandet för ekonomiska

åtaganden bör enligt regeringen uppgå

till 4 miljoner kronor år 2002.

Motionerna

I två motioner begärs höjning av

anslaget. Enligt motion MJ396 (c) bör

anslaget höjas med 43 miljoner kronor

för att möjliggöra en bibehållen

omfattning av BSE-kontrollerna och

för ersättning enligt ändrade regler

för produktionsbortfall vid

epizootiutbrott (yrkande 7 delvis).

Regeringens förslag att de ökade

kostnaderna för BSE-kontrollen skall

finansieras under anslaget skulle

enligt motion MJ508 (m) inverka

menligt på bekämpandet av övriga

smittsamma husdjurssjukdomar.

Anslaget bör därför höjas med 18

miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra

om den epizootilag (1999:657) som

riksdagen antog våren 1999 (prop.

1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). I

sammanhanget avslog riksdagen en

motion (c) om ändring i

ersättningsreglerna i enlighet med

motion MJ396 (c). Mot bakgrund av

gällande lagstiftning och med hänsyn

till bl.a. det ökade medelsbehovet

för utökad BSE-kontroll finner

utskottet regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget 42:5 väl

avvägd och tillstyrker regeringens

förslag i denna del. Utskottet

förutsätter att regeringen inom ramen

för disponerade medel söker en

lösning vad gäller övriga smittsamma

husdjurssjukdomar. Därmed avstyrker

utskottet motionerna MJ396 (c)

yrkande 7 delvis och MJ508 (m)

yrkande 7. Utskottet tillstyrker även

det bemyndigande som regeringen

föreslår.

42:6 Ersättningar för

viltskador m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en

motion (m) om minskning av

anslaget.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget

avser bidrag till åtgärder för att

förebygga skada av vilt och

ersättning för sådan skada.

I proposition 2000/01:57 om en

sammanhållen rovdjurspolitik

föreslogs ett reformerat

ersättningssystem för skador på

rennäringen av rovdjur. Riksdagen

godtog huvudsakligen vad regeringen

anfört (bet. 2000/01:MJU9, rskr.

2000/01:174). Med anledning av

riksdagens beslut kommer regeringen

att utfärda en särskild

viltskadeförordning.

Regeringen bedömer att 44 miljoner

kronor bör anvisas för skador på

rennäringen av rovdjur, 3 miljoner

kronor för samebyarnas kostnader för

inventering av rovdjur samt 36

miljoner kronor för bidrag för att

förebygga skador på annat än ren och

för att ersätta inträffad sådan

skada. För åren 2002 och 2003

finansieras ökningen av anslaget

genom en överföring av 13 miljoner

kronor från anslaget 34:1 Stöd till

lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18).

Från anslaget bör också övergångsvis

finansieras kostnader vid

länsstyrelserna för övervakning av

jaktbrott.

Regeringen bedömer således

anslagsbehovet till 83 000 000 kr för

år 2002. För åren 2003 och 2004

beräknas anslagsbehovet vara

oförändrat.

Motionen

Enligt motion MJ508 (m) bör anslaget

minskas med 23 miljoner kronor

(yrkande 8). Motionärerna anser att

jaktinstrumentet i högre utsträckning

bör användas för att begränsa

viltskador.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet vid flera tidigare

tillfällen uttalat bör det vara

balans mellan vildlevande arter. I 4

§ jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a.

att viltet skall vårdas i syfte att

bevara de viltarter som tillhör

landets viltbestånd och de fågelarter

som förekommer naturligt i landet,

dels att främja en med hänsyn till

allmänna och enskilda intressen

lämplig utveckling av viltstammen.

Utskottet är väl medvetet om att

skador på tamdjur orsakade av rovdjur

har ökat, liksom kostnaderna för

annan skada av vilt. I sammanhanget

vill utskottet erinra om riksdagens

behandling våren 2001 av regeringens

proposition om en sammanhållen

rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57,

bet. 2000/01:MJU9) där utskottet

anslöt sig till regeringens bedömning

att ett författningsreglerat

ersättningssystem för skador på

rennäringen av rovdjur skall införas.

Med anledning av motioner (s, m, v,

kd, c, mp) föreslog utskottet att den

i propositionen förordade

differentieringen av ersättningen för

rovdjursskador i vissa delar av

renskötselområdet tills vidare inte

skall genomföras och att den tidigare

möjligheten till ersättning för

skador på människa orsakade av björn

snarast bör återinföras. Av

budgetpropositionen framgår att

regeringen med anledning härav har

för avsikt att utfärda en särskild

viltskadeförordning. Utskottet

ansluter sig till regeringens

bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget och

avstyrker därmed motion MJ508 (m)

yrkande 8.

42:7 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker två

motioner (m, c) om minskning av

anslaget.

Propositionen

För att möta de senaste årens ökande

intresse och engagemang i

djurskyddsfrågor från såväl enskilda

människor som organisationer och för

att utreda hur djurskyddet skall

organiseras i Sverige tillsatte

regeringen den 19 april 2000

utredningen Hur djurskyddet skall

vara organiserat (dir. 2000:31).

Uppdraget redovisades den 30 november

2000 i betänkandet Ett förbättrat

djurskydd (SOU 2000:108). När

remissbehandlingen av betänkandets

förslag är avslutad kommer regeringen

att lägga fram en proposition om

inrättande av en särskild

djurskyddsmyndighet för att

djurskyddet därigenom skall

förstärkas och ytterligare fokus

skall kunna läggas på djurskydds- och

djurhälsofrågor. Anslaget skall

användas för att finansiera denna

djurskyddsmyndighet.

I 2001 års ekonomiska

vårproposition beräknades ett

medelsbehov om 13 miljoner kronor för

år 2001 och 20 miljoner kronor

vardera för åren 2002 och 2003.

Motionerna

Enligt motion MJ396 (c) bör anslaget

minskas med 13 miljoner kronor.

Motionärerna anser det tveksamt om en

ny myndighet är bästa sättet att

förbättra djurskyddet. Resurserna bör

i stället tillföras Jordbruksverket

som förstärkning av verkets arbete

med djurskyddsfrågor (yrkande 7

delvis). Även i motion MJ508 (m)

begärs en sänkning med 13 miljoner

kronor eftersom det enligt

motionärerna inte finns behov av en

särskild djurskyddsmyndighet. Av

dessa medel bör 5 miljoner kronor

tillföras Jordbruksverket för

förbättrat djurskydd och 3 miljoner

kronor användas för förstärkt

livsmedelstillsyn vid

Livsmedelsverket (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Våren 2001 anslöt sig utskottet till

regeringens bedömning när det gällde

tillkommande medelsbehov för en ny

myndighetsorganisation för

djurskyddet (bet. 2000/01:FiU20,

yttr. 2000/01:MJU1y). Utskottet

vidhåller sitt ställningstagande och

tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget.

Därmed avstyrks motionerna MJ396 (c)

yrkande 7 delvis och MJ508 (m)

yrkande 9.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra

mot regeringens redovisning och

resultatbedömning av

verksamheten under

politikområdet. Utskottet

avstyrker motionsyrkanden om

att inrätta nya anslag (kd, c).

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet hör verksamheter

hänförliga till EU:s gemensamma

jordbrukspolitik, med undantag för

verksamhet hänförlig till rådets

förordning (EG) nr 1257/99 om stöd

till utvecklingen av landsbygden och

därmed sammanhängande verksamhet,

EU:s gemensamma fiskeripolitik samt

verksamheter tillhörande området

säkra livsmedel. Områdets utgifter

bestäms i stor utsträckning av beslut

inom EU men är också till vissa

delar, främst vad gäller delar av

området säkra livsmedel, baserade på

nationella beslut.

Verksamhetsområdena omfattar

vegetabilie- och animalieproduktion,

trädgårdsnäring, fiskerinäring,

livsmedel, konsumentfrämjande

åtgärder på livsmedelsområdet,

statistikproduktion på jordbruks- och

livsmedelsområdet,

jordbruksadministration,

fiskeriadministration m.m. Centrala

förvaltningsmyndigheter inom

politikområdet är Statens

jordbruksverk, Fiskeriverket och

Statens livsmedelsverk. Andra

myndigheter inom politikområdet är

Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd samt

Livsmedelsekonomiska institutet.

Dessutom verkar länsstyrelserna och

kustbevakningen inom politikområdet.

Övrigt internationellt arbete inom

jordbruks- och fiskeområdena avser

främst verksamheten inom Förenta

nationernas jordbruks- och

livsmedelsorganisation (FAO), OECD

samt regionala organ och nordiskt

samarbete.

Målet för politikområdet är en

ekologiskt, ekonomiskt och socialt

hållbar livsmedelsproduktion.

Resultatbedömning

Den totala produktionsvolymen för

jordbruket i fasta priser steg år

2000 till 40,2 miljarder kronor

vilket var en ökning med 200 miljoner

kronor jämfört med år 1999. Animalier

står för 21,4 miljarder kronor och

vegetabilier för 18,8 miljarder av

den totala produktionsvolymen.

Jordbrukets totala intäkter i löpande

priser minskade från 42,3 miljarder

kronor år 1999 till 42,2 miljarder

kronor år 2000 där direktstöden utgör

16 % av intäkterna. Jordbrukets

totala kostnader minskade från 37,9

miljarder kronor 1999 till 37,8

miljarder kronor år 2000 vilket

innebar att driftsöverskottet under

år 2000 uppgick till 4,4 miljarder

kronor precis som år 1999.

Den genomsnittliga storleken på

jordbruksföretagen mätt i åkermark

har ökat från 23 till 35 hektar

mellan åren 1975 och 2000. Inom EU är

situationen likartad där några

medlemsstater ökat relativt sett mer

än andra. Medelantalet kor per

mjölkföretag ökade i Sverige under

samma period från 9 till 32 kor.

Utvecklingen har i genomsnitt varit

densamma för de nio länder som var

medlemmar i EG år 1975.

Inom jordbruksadministrationen har

pågått ett intensivt arbete med att

effektivisera verksamheten och införa

de nya datasystemen m.m. som

föranleds av förändringar i

stödgivningen. Samtidigt har detta

lett till att arbetet med s.k.

återkrav inte fungerat

tillfredsställande. Jordbruksverket

har emellertid givits högsta betyg i

Ekonomistyrningsverkets EA-värdering

för år 2000.

Den särskilde utredaren överlämnade

den 22 maj 2001 sin rapport

Effektivare jordbruksadministration –

koncentration och samverkan (Fi

2001/2357). I rapporten har utredaren

presenterat två alternativ till en

effektivare hantering av

jordbruksadministrationen. I det

första alternativet lämnas i enlighet

med direktiven till utredaren ett

förslag om en koncentration av

administrationen av jordbrukarstöden

till nio länsstyrelser. Det andra

alternativet handlar om en

formaliserad samordning av

administrationen. Regeringen har

under utgiftsområde 18,

politikområdet Regional

samhällsorganisation, redovisat sina

ställningstaganden till utredarens

förslag i dessa delar.

Utredaren redovisar också en av

Jordbruksverket och länsstyrelserna

gemensamt framtagen förteckning över

de utvecklingsprojekt inom IT-området

som tillsammans skulle utgöra ett

förbättrat handläggnings- och

kontrollsystem inom

stödadministrationen. Flera åtgärder

bör enligt myndigheterna vidtas under

de närmaste åren varvid relativt

stora investeringar krävs. Sammanlagt

har dessa kostnader beräknats till

drygt 100 miljoner kronor.

Besparingarna beräknas till drygt 40

miljoner kronor per år när åtgärderna

får full effekt. Besparingarna är

hänförliga i första hand till

länsstyrelserna, men också till

Jordbruksverket. För att kunna

genomföra åtgärderna bör

Jordbruksverket få disponera en

låneram på 100 miljoner kronor.

Regeringen anser att arbetet bör

bedrivas så att en koncentration av

djurbidragshanteringen till

Jordbruksverket kan genomföras

fr.o.m. år 2003 under förutsättning

att de besparingar som myndigheterna

pekat på kan uppnås. Besparingarna

som dessa åtgärder medför uppstår

inte omedelbart och myndigheterna

kommer att få ökade kostnader på

grund av räntor och amorteringar för

investeringarna som behöver

genomföras. En gradvis avtrappning av

nu tillförda resurser bör därför ske.

Inom det fiskeripolitiska området har

utgångspunkten för beslut inom

resursförvaltningen varit

försiktighetsprincipen. Tekniska

bevarandeåtgärder avser exempelvis

redskapsbegränsningar,

maskstorleksbestämmelser och

minimimått på fångad fisk. De

effekter som uppnåtts inom vissa

fisken av införda regler är bl.a. en

större flexibilitet i fisket

samtidigt med en väsentlig

förbättring i skyddet av ung icke

lekmogen fisk. Dessutom innebär det

en fördel för fisket genom att en

omfattande hantering av undermålig

fisk undviks.

Fiskerikommissionen för Östersjön

beslutade år 1997 om en

internationell aktionsplan för den

vilda östersjölaxen. Genomförandet av

planen har bidragit till att den

naturliga produktionen av lax har

ökat kraftigt i flera av

vildlaxälvarna.

Under de senaste åren har

uppfyllelsen av målet att beslutade

fångstkvoter inte skall överskridas

förbättrats avsevärt. Genom

målinriktade insatser har antalet

överskridna kvoter minskat från elva

kvoter år 1995 till att endast en

kvot preliminärt överskridits för år

2000. Vidare har kontrollens

förbättringar bidragit till att

problemet med ifrågasatt

fångstrapportering i vissa områden i

Öresund upphört.

Beståndssituationen för flera av de

för Sverige viktigaste arterna är i

dag utanför biologiskt säkra gränser.

Vidtagna åtgärder såsom långsiktiga

förvaltningsplaner, tekniska

regleringar och kvotminskningar för

att bestånden skall återhämta sig

kommer att begränsa fisket under den

närmaste framtiden. Dessa åtgärder är

dock endast en del av vad som krävs

för att uppnå en ekologiskt hållbar

utveckling. Orsaken till

fiskbeståndens status kan i stor

utsträckning relateras till för stora

uttag av fisk och till

miljösituationen. Minimeringen av

föroreningskällor såsom miljögifter

och orsaker till övergödning är

avgörande. Den pågående processen,

inom såväl Sverige som EU, med

integrering av miljö- och fiskefrågor

kommer att få stor betydelse. Kraven

på forskningen ökar mot bakgrund av

ett ökat behov av kunskap om

tvärsektoriella samband. Dessa

samband avser såväl biologiska som

ekonomiska och sociala faktorer.

Regeringen föreslår därför att

Fiskeriverket tillförs ytterligare

medel för att kunna genomföra det av

gemenskapen beslutade programmet för

insamling av uppgifter av betydelse

för fiskeripolitiken.

För att anpassa fiskeflottan till

tillgängliga resurser är det troligt

att den minskning som skett av

fiskeflottans totala kapacitet kommer

att fortsätta.

Nyrekryteringen till fiskarkåren är

ett problem. Samtidigt som antalet

yrkesfiskare minskar har medelåldern

successivt ökat. År 2000 var

medelåldern 49 år. En förbättrad

beståndssituation och ökad lönsamhet

samt förbättrade

utbildningsmöjligheter och en ökad

säkerhet av arbetsmiljön ombord kan

göra yrket mer attraktivt och därmed

främja en utveckling av näringen samt

skapa fortsatta

sysselsättningsmöjligheter i

kustsamhällen.

Svenskt vattenbruk har ett högt

tekniskt kunnande, miljömedvetenhet

och lyhördhet för marknadsmässiga

krav och förväntningar. Det finns

också exempel på negativ

miljöpåverkan av vattenbruk. Inom

Regeringskansliet bereds en

arbetsgruppsrapport om det svenska

vattenbrukets framtid.

Livsmedelsverket genomförde under år

2000 en omfattande omorganisation,

som man på sikt räknar med kommer att

medföra att verksamheten blir

effektivare och tydligare. Dessvärre

har Livsmedelsverket under år 2000

inte helt kunnat genomföra all

planerad verksamhet. Detta gäller

exempelvis stödet till kommunerna som

inte givits i tillräckligt hög

omfattning.

Livsmedelsverkets trovärdighet är

mycket hög och medierna citerar gärna

material och uttalanden från

Livsmedelsverket. Åtskilliga

konsumenter vänder sig också direkt

till Livsmedelsverket för att få

korrekt och neutral information.

Regeringen anser därför att

Livsmedelsverket i hög grad bidrar

till att uppfylla målet för

politikområdet.

Livsmedelsverkets inledande

undersökningar av GMO i livsmedel

antyder att det finns brister i

märkningen av produkter som

innehåller GMO. Därför finns det

behov av att utöka kontrollen av GMO-

livsmedel.

Riksrevisionsverket har inte haft

några invändningar i

revisionsberättelsen för år 2000

avseende Livsmedelsverket,

Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska

institutet, Statens utsädeskontroll

och Statens växtsortnämnd.

Riksrevisionsverket har en invändning

avseende Fiskeriverket rörande en

felaktig redovisning mot

anslagsredovisningens inkomsttitel. I

övrigt anser RRV att årsredovisningen

i allt väsentligt är rättvisande.

Fiskeriverket har redovisat de

åtgärder som vidtagits med anledning

av invändningen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

politikområdet Livsmedelspolitik är

följande (i tusental kronor och

löpande priser).

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------

2000 20011 2001 2002 2003 2004

-----------------------------------------------------

3 296

394 7 652 6 829 7 765 7 731 7 745

717 848 221 874 065

-----------------------------------------------------

1Inklusive förslag till

tilläggsbudget i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition och

budgetpropositionen för 2002.

Motioner

I motion MJ396 (c) föreslås att

riksdagen inrättar ett nytt

anslag för Forskning och

utveckling inom

livsmedelssektorn (yrkande 2).

För detta ändamål anvisas 100

000 000 kr (yrkande 7 delvis).

Vidare föreslås att ett

fyraårsprogram för

Exportfrämjande åtgärder

inrättas såsom ett nytt anslag

(yrkande 4). Härför bör enligt

motionen anslås 30 000 000 kr

(yrkande 7 delvis). Riksdagen

bör vidare inrätta ett anslag

för Stödprogram för

strukturomvandling av

växthusnäringen (yrkande 5).

Till ett sådant anslag anser

motionärerna bör föras

8 000 000 kr (yrkande 7

delvis). Slutligen föreslår

motionärerna att riksdagen

inrättar ett anslag för

Kollektiv resurs för

trädgårdsbranschen (yrkande 6)

genom att tillföra 15 000 000

kr (yrkande 7 delvis).

Kristdemokraterna föreslår i

motion MJ520 (kd) inrättande av

ett nytt anslag för

Informationscentrum för

bioteknik (yrkande 19). Till

detta anslag bör enligt

motionärerna 2 000 000 kr föras

(yrkande 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har genom beslut den

21 november 2001 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde

23 för budgetåret 2002 till 10

839 000 000 kr. Som utskottet

återkommer till innebär

beslutet en sänkning av ramen

för år 2002 med 3,5 miljarder

kronor jämfört med regeringens

förslag. Anledningen härtill är

att riksdagen beslutat att höja

anslaget 43:5 Arealersättning

och djurbidrag m.m. samt ramen

för budgetåret 2001 i syfte att

möjliggöra en tidigareläggning

av utbetalningar av arealstöd

(bet. 2001/02:FiU11). Såsom

regeringen påpekar finansieras

mer än hälften av utgifterna

från EU-budgeten. Merparten av

EU-stödet avser obligatoriska

åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer

delfinansierade stöd och

ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till

dessa hör bl.a. strukturplanen

för fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet

styrs till stor del av EG:s

regelverk och kan påverkas

endast genom förändringar av

den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP). Mot

bakgrund av det anförda och då

det i motionerna MJ396 (c)

yrkandena 2, 4–6 och 7 delvis

samt MJ520 (kd) yrkandena 19

och 32 delvis framförda

yrkandena om ytterligare

utgifter på nya anslag inte

ryms inom den av riksdagen

fastställda ramen avstyrks

dessa.

Skördeskador m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om att

samma regler skall gälla

statens ansvar för

skördeskador vid odlingar

av trädgårdsgrödor och

jordbruksgrödor. Med

anledning av ett

motionsyrkande (s)

föreslår utskottet att

regeringen ser över den

närmare omfattningen av

statens ansvar för

skördeskador i samband med

naturkatastrofer. Övriga

motionsyrkanden (s, kd) i

ämnet avstyrks.

Propositionen

Regeringen föreslår att samma

regler skall gälla avseende

statens ansvar för skördeskador

vid odlingar av trädgårdsgrödor

och jordbruksgrödor.

Som skäl härför anger

regeringen att staten genom

åren har tagit på sig en del av

den ekonomiska risken för

skördeskador till följd av

onormala väderleksbetingelser.

I början av 1960-talet infördes

ett permanent skördeskadeskydd

för spannmål, vallgrödor,

potatis, oljeväxter och

sockerbetor (prop. 1961:94,

JoU22, rskr. 267). Detta

skördeskadeskydd övertogs

fr.o.m. år 1988 av Stiftelsen

Skördeskadeskyddet (med

Lantbrukarnas riksförbund som

huvudman), men kom efter

riksdagsbeslut att upphöra år

1994 (prop. 1993/94:236, bet.

1993/94:JoU26, rskr.

1993/94:326). Under åren 1988

till 1993 utbetalades i

genomsnitt ca 80 miljoner

kronor per år från stiftelsen.

Trädgårdsgrödor omfattades

inte av skördeskadeskyddet.

Skördeskadedrabbade

trädgårdsföretag har emellertid

haft möjlighet att hos

regeringen söka behovsprövade

kontantbidrag på grund av

naturolyckor (prop. 1983/84:6,

BoU6, rskr. 41). Granskningen

av enskilda ansökningar har

varit omfattande och

bedömningen har generellt varit

mycket restriktiv. Ingen

ersättning till trädgårdsodlare

har beviljats av regeringen

sedan år 1992.

Samhället har fortfarande ett

övergripande ansvar för

omfattande skördebortfall till

följd av naturkatastrofer. Då

Stiftelsen Skördeskadeskyddet

övertog ansvaret för

skördeskadeersättningar

uttalades:

Staten bör följaktligen ha

kvar ett övergripande ansvar

för katastrofartade skador på

skörden. Överenskommelsen med

LRF innebär också att staten

även i fortsättningen skall

ha ett övergripande ansvar

vid skördeskador av

naturkatastrofkaraktär som

drabbar stora områden (prop.

1987/88:74, bet.

1987/88:JoU16, rskr.

1987/88:130).

Regeringen har sedan

avvecklandet av

skördeskadeskyddet mottagit

ansökningar från enskilda

företag och

intresseorganisationer om

statlig ersättning för

skördeskador vid ett flertal

tillfällen, bl.a. åren 1998 och

2000, då skördebortfallen i

vissa delar av landet var

påtagliga. Regeringen bedömde

att de skördebortfall som

uppkom nämnda år inte gav

upphov till statligt ansvar.

Jordbruks- och

trädgårdsgrödor omfattas av

skilda stödordningar inom den

gemensamma jordbrukspolitiken,

varför de har olika ekonomisk

sårbarhet vid skördebortfall.

För jordbruksgrödorna utgör

arealersättningssystemet en

bas.

Regeringen anser att varje

näring och produktionsgren i

mesta möjliga mån skall bära

sina produktionskostnader.

Jordbruks- och trädgårdsföretag

måste ta med i beräkningen att

variation i pris och i

avkastning är vanligt

förekommande, inte minst när

det gäller grödor, såsom

trädgårdsgrödor och potatis,

vilka inte har fastställda

interventionspriser.

Skattesystemet ger också ökad

möjlighet att utjämna

inkomsterna mellan åren.

Det är regeringens

uppfattning att staten även

fortsättningsvis bör ha ett

övergripande ansvar vid

skördeskador av

naturkatastrofkaraktär som

drabbar stora områden.

Regeringen finner emellertid

att systemet för ersättning vid

naturolyckor i

trädgårdsodlingar inte är

praktiskt användbart, utan bör

avvecklas. Staten bör ha samma

ansvar för skördebortfall i

odlingar av trädgårdsgrödor som

när det gäller jordbruksgrödor,

dvs. skadorna skall vara av

naturkatastrofkaraktär och

drabba stora områden.

Inom EU har under senare tid

en diskussion om jordbrukets

möjligheter till att hantera

risker – bl.a. skörde- och

prisvariationer – inletts.

Kommissionen analyserar för

närvarande frågan.

Motionerna

Motionärerna till motion MJ438

(s) uttrycker

tillfredsställelse med att

regeringen i propositionen slår

fast att staten även

fortsättningsvis bör ha ett

övergripande ansvar vid

skördeskador. Motionärerna

efterlyser emellertid den

närmare innebörden av vad

regeringen menar med att stödet

endast gäller för stora områden

som drabbats (yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att

det behövs former och ekonomisk

beredskap för

skördeskadeskyddet (yrkande 2).

I motion MJ520 (kd) ifrågasätts

om det är de enskilda företagen

som skall bära förlusterna när

väderleksrelaterade

katastrofsituationer uppstår.

Det finns enligt motionärerna

anledning att närmare utreda

förutsättningarna för

skördeskadeskydd genom

försäkringslösningar eller

andra modeller. Regeringen bör

därför genomföra en utredning

av dessa frågor och återkomma

till riksdagen med förslag

(yrkande 10). Motionärerna

anser att medel tills vidare

bör anslås på ett nytt anslag

Ersättning vid skördeskador med

15 000 000 kr (yrkande 32

delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i

regeringens överväganden om att

samma regler skall gälla för

statens ansvar för skördeskador

vid odlingar av trädgårdsgrödor

och jordbruksgrödor. Utskottet

tillstyrker därför regeringens

förslag i denna del.

När det gäller frågan om

omfattningen av det statliga

ansvaret för skördeskador som

tas upp i motion MJ438 (s)

yrkande 1 vill utskottet anföra

följande. Inom den gemensamma

jordbrukspolitiken omfattas

inte jordbruks- och

trädgårdsgrödor av samma

stödordningar. Sårbarheten vid

bortfall av skördar är därför

olika. Utskottet delar

regeringens uppfattning att

näringarna som huvudregel skall

bära sina egna kostnader även

när det gäller

väderleksrelaterade bortfall av

skördar. Företagen måste ta med

i beräkningen att pris och

avkastning varierar.

Skattesystemet möjliggör

dessutom en utjämning av

inkomsterna mellan olika år.

Som regeringen påpekar bör dock

staten även fortsättningsvis ha

ett övergripande ansvar för

skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande

händelser, och ansvaret bör

vara detsamma vid

skördebortfall såväl i odlingar

av trädgårdsgrödor som

jordbruksgrödor. Frågan om

statlig ersättning för

katastrofartade skördeskador

har varit föremål för

regeringens prövning bl.a. åren

1998 och 2000. Trots att det

rörde sig om betydande skador

ansåg regeringen inte i något

fall att bortfallen givit

upphov till statligt ansvar. I

likhet med vad som anförs i

motionen anser utskottet att

det föreligger en viss

osäkerhet om avgränsningen av

det statliga ansvaret för

skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande

händelser. Det vore ur flera

synpunkter värdefullt om

närmare klarhet kunde vinnas om

omfattningen av det statliga

ansvaret härför. Enligt

utskottet bör regeringen därför

närmare se över frågan om

omfattningen av statens ansvar

för skördebortfall till följd

av naturkatastrofer. Vad

utskottet anfört med anledning

av motion MJ438 (s) yrkande 1

bör ges regeringen till känna.

Utskottet anser sig inte berett

att föreslå riksdagen några

uttalanden med anledning av

motionen i övrigt.

Det mer allmänna

skördeskadeskyddet för vissa

jordbruksgrödor som infördes på

1960-talet upphörde genom

riksdagens beslut år 1994 och

regeringen föreslår nu att

systemet med möjlighet för

skördeskadedrabbade

trädgårdsföretag att hos

regeringen söka behovsprövade

kontantbidrag på grund av

naturolyckor bör avvecklas. I

dessa delar har utskottet som

anförts ingen annan uppfattning

än regeringen. Mot bakgrund

härav anser utskottet att

riksdagen inte bör vidtaga

några åtgärder med anledning av

motion MJ520 (kd) yrkandena 10

och 32 delvis. Det i motionen

framförda yrkandet om

ytterligare utgifter på nytt

anslag ryms för övrigt inte

inom den av riksdagen

fastställda ramen.

43:1 Statens

jordbruksverk

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker

motionsyrkanden om annan

medelstilldelning (m, kd,

c, fp). Utskottet

tillstyrker även

regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Jordbruksverkets mål inom

politikområdet

livsmedelspolitik är att verka

för en konkurrenskraftig,

miljö- och djurskyddsanpassad

livsmedelsproduktion till nytta

för konsumenterna.

Jordbruksverket skall medverka

till en korrekt tillämpning av

EU:s regelverk så att

finansiella sanktioner undviks.

Av detta följer bl.a. att

Jordbruksverket har ansvaret

som utbetalningsställe och är

fondkoordinator för EU-stöden.

Från och med budgetåret 2001 är

djurregistren för nöt och gris

ett eget resultatområde.

Eftersom utbetalningar i EU-

stöd ersätts i efterskott från

EU-budgeten uppstår ett

kreditbehov för

Jordbruksverket. Regeringen

bedömer detta kreditbehov till

5,5 miljarder kronor för år

2002. För att bl.a. kunna vidta

åtgärder inom IT-området som

kommer att leda till ett

förbättrat handläggnings- och

kontrollsystem inom

stödadministrationen bör

Jordbruksverket få disponera en

låneram på 100 miljoner kronor.

Under anslaget har tidigare

anvisats särskilda medel för

BSE-kontroller m.m. Dessa

medel, som uppgår till 16,15

miljoner kronor, bör anvisas

under anslaget 42:5. Verket

skall vidare till följd av

myndighetens ansvar få miljö-

kvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap i enlighet med

miljömålspropositionens (prop.

2000/01:130) förslag fr.o.m. år

2002 årligen tillföras 0,6

miljoner kronor. Därutöver

skall för verkets arbete med

utveckling av program för

växtgenetiska resurser

ytterligare 8,5 miljoner kronor

tillföras år 2004. För

Jordbruksverkets kostnader för

Tullverkets kontroll av

livsmedel som kan erhålla

exportbidrag har beräknats

sammanlagt 12,5 miljoner

kronor.

Regeringen kommer senare att

pröva frågan om införande av

avgifter vid ansökan om

exportbidrag. Regeringen

redovisar under anslaget 44:3

Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket förslag till

åtgärder för den ekologiska

produktionen. För att främja

utvecklingen av ekologiskt

lantbruk anslås 23 000 000 kr

år 2002 som fördelas på 5 000

000 kr till marknadsanalyser

och statistik, 10 000 000 kr

till marknadsfrämjande

åtgärder, 5 000 000 kr för ökad

användning av ekologiska

livsmedel inom storhushåll och

offentlig sektor och 3 000 000

kr till ekologiska

lantbruksorganisationer.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 310 104 000

kr för år 2002. Anslagsbehoven

för åren 2003 och 2004 beräknas

till 294 146 000 respektive 308

680 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ396 (c) bör det

befintliga arbetet med

djurskydd förstärkas.

Centerpartiet anslår därför 8

000 000 kr utöver regeringens

förslag (yrkande 7 delvis). I

motion MJ508 (m) anförs att

Jordbruksverket enligt

regeringens förslag erhåller 23

000 000 kr för år 2002 för att

användas bl.a. till att främja

användningen av ekologiska

livsmedel inom storhushåll och

offentlig sektor. Motionärerna

anser att det inte är statens

uppgift att marknadsföra och

stimulera konsumtion av en viss

typ av livsmedel. De föreslår

därför att anslaget minskas med

23 000 000 kr. Emellertid anser

motionärerna att

djurskyddstillsynen bör

förstärkas och föreslår att

ytterligare 5 000 000 kr anslås

härtill. Sammantaget föreslås i

motionen att anslaget till

Jordbruksverket minskas med 18

000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag (yrkande

10). I motion MJ343 (m) anförs

att det måste vara efterfrågan

på marknaden som avgör huruvida

produktionen skall ske inom

ramen för ekologisk eller

konventionell odling och inte

politiska beslut. Motionärerna

avvisar därför den av

regeringen aviserade

engångsvisa förstärkningen av

anslaget till Jordbruksverket

(yrkande 3). Enligt motion

MJ520 (kd) har Jordbruksverket

möjligheter att rationalisera

och minska sin byråkrati genom

effektiviseringar, exempelvis

genom enkla clearingsystem.

Anslaget bör därför sänkas med

54 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag

(yrkande 32 delvis). I

motionerna MJ526 (fp) yrkande

16 delvis och Fi294 (fp)

yrkande 21 delvis föreslås att

anslaget reduceras med 100 000

000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Jordbruksverket har ett samlat

sektorsansvar för bl.a.

jordbruks- och trädgårdsnäring

och är chefsmyndighet för

landets distriktsveterinärer.

Verksamheten är i hög grad

inriktad på tillämpning av EU:s

regleringar och stödsystem.

Jordbruksverket skall arbeta

för ett rikt och varierat

odlingslandskap med biologisk

mångfald och verka för att

miljöbelastningen från

jordbruket blir så liten som

möjligt. En viktig uppgift är

att verka för ett gott

hälsotillstånd bland husdjuren

genom högt ställda

djurskyddskrav och en

rikstäckande djursjukvård genom

distriktsveterinärorganisationen.

Som regeringen påpekar i

resultatredovisningen pågår

inom Jordbruksverket ett

intensivt arbete med att

effektivisera verksamheten och

med att införa de nya

datasystemen m.m. som föranleds

av förändringar i

stödgivningen. Verket har

därvid erhållit högsta betyg i

Ekonomistyrningsverkets EA-

värdering för år 2000.

Jordbruksverket erhåller

dessutom ansvar för

miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap i enlighet med

miljömålspropositionens (prop.

2000/01:130) förslag från och

med år 2002. Med det anförda

ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget

43:1 och tillstyrker

regeringens förslag. De

motionsyrkanden som framförs om

större eller mindre besparingar

på Jordbruksverkets anslag

grundas inte på någon mer

ingående eller sakligt

motiverad analys av vilka

verksamheter och uppgifter som

skall reduceras med verkan

redan under budgetåret 2002.

Därmed avstyrks motionerna

MJ343 (m) yrkande 3, MJ396 (c)

yrkande 7 delvis, MJ508 (m)

yrkande 10, MJ520 (kd) yrkande

32 delvis, MJ526 (fp) yrkande

16 delvis och Fi294 (fp)

yrkande 21 delvis. Utskottet

redovisar närmare sitt

ställningstagande i frågor om

ekologisk odling under anslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket.

43:2 Statens

utsädeskontroll, 43:3

Statens växtsortnämnd

och 43:4 Bekämpande av

växtsjukdomar

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen 43:2–43:4.

43:5 Arealersättning

och djurbidrag m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet föreslår med

hänvisning till riksdagens

beslut att sänka ramen för

utgiftsområdet för år

2002, som en följd av ett

tidigareläggande av

utbetalningen av

arealersättningar till år

2001, att anslaget 43:5

minskas med 3,5 miljarder

kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet instämmer i vad

regeringen anför i övrigt.

Vidare avstyrker utskottet

motionsyrkande om statlig

lånegaranti (c) och om

principerna för

utbetalning av

arealersättningar (kd).

Slutligen tillstyrker

utskottet regeringens

förslag om bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas

direktbidrag i form av

arealersättning, djurbidrag

m.m. Anslaget är obligatoriskt

för alla medlemsländer inom EU

och finansieras helt ifrån EG-

budgeten. Arealersättning

lämnas för odling av spannmål,

oljeväxter, baljväxter,

oljelin, gräsensilage och areal

uttagen ur produktion. Vidare

finns arealbaserade

ersättningssystem för bl.a.

spånadslin, vicker m.m. Ett

villkor för ersättning är att

åkermark tas ur livsmedels-

eller foderproduktion. För åren

1999, 2000 och 2001 gällde att

10 % skulle tas ur produktion.

Det totala bidraget är

begränsat till en maximiareal,

kallad basareal. För svenskt

vidkommande uppgår basarealen

till drygt 1,73 miljoner

hektar.

Djurbidrag lämnas för am- och

dikor, handjur av nöt, tackor

och getter samt för slaktbidrag

av storboskap och kalvar.

Utöver bidragen per djur

betalas extensifieringsbidrag

ut till producenter av handjur

och am- och dikor om

djurtätheten var högst 1,4

djurenheter per hektar. Sverige

har dessutom tilldelats en

summa pengar, ett s.k.

nationellt kuvert, som skall

fördelas efter medlemsstatens

eget val. Det har beslutats att

detta belopp, som uppgår till

26,6 miljoner kronor och som

avser år 2000, skall lämnas som

ett tilläggsbelopp till

slaktbidraget. För år 2001 är

beloppet 53 miljoner kronor.

Det agromonetära systemet

innehåller regler om

kompensation då

valutakursförändringar leder

till lägre stödbelopp i

nationell valuta. Detta

inträffade för

arealersättningar både den 1

juli 1998, 1999 och 2000, för

djurbidrag den 1 januari 2000

och för märkbar revalvering den

1 januari 2001. Detta innebär

att agromonetära

kompensationsstöd, som

finansieras av EU-budgeten, kan

beviljas under tre år.

Kompensationsstödet är uppdelat

i tre delbetalningar där den

andra och tredje delbetalningen

kan reduceras eller utebli helt

beroende på hur

valutakursförhållandet mellan

kronan och euron utvecklas.

Med hänsyn till beräknade

ekonomiska åtaganden föreslås

riksdagen bemyndiga regeringen

att avseende ramanslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag

m.m. godkänna stöd som innebär

utgifter på högst 5,1 miljarder

kronor under år 2003.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet för 2002 till 5

407 000 kr. För åren 2003 och

2004 beräknas behovet vara

oförändrat.

Motionerna

Enligt motion MJ338 (c) finns

det anledning att verka för att

jordbruket inte skall drabbas

negativt på grund av att

utbetalningarna av arealstöd

senarelagts. En statlig

lånegaranti bör utfärdas för

jordbrukare som på grund av

försenade utbetalningar av

arealersättningen får

likviditetsproblem (yrkande 9).

Kristdemokraterna anför i

motion MJ520 (kd) att

regeringens tidigare åtgärd att

i syfte att hålla utgifterna

inom taket senarelägga

utbetalningen av

arealersättningarna över

årsskiftet är oansvarigt. Efter

riksdagens tillkännagivande i

samband med budgeten för

innevarande år har regeringen

kompenserat lantbruksföretagen

för de försenade

utbetalningarna. Trots denna

kompensation innebär det

bekymmer för lantbrukarna som

måste låna för att klara

likviditeten före årsskiftet.

Det är endast Sverige bland

EU:s länder som valt denna

anmärkningsvärda

senareläggning. Effekten blir

ytterligare urholkad

konkurrenskraft för svenska

bönder. Kristdemokraterna

kräver en justering i den

framtida budgethanteringen så

att ersättningarna betalas ut i

november (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

I propositionen (volym 1)

redovisar regeringen sina

politiska prioriteringar under

avsnitt 4.3. Regeringen påpekar

där att utgiftstaket för år

2002 kan komma att överskridas

om inte åtgärder för att

motverka detta vidtas. För att

motverka ett överskridande

anför regeringen att den har

för avsikt att tidigarelägga

utgifter från 2002 till 2001

totalt uppgående till 3

miljarder kronor. Under

utgiftsområde 23 anges bl.a.

att utbetalningar av betesstöd

skall tidigareläggas. I samband

med riksdagens behandling av

tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret

2001 anförde miljö- och

jordbruksutskottet i yttrande

till finansutskottet att andra

alternativ inom området borde

prövas bl.a. eftersom det av

administrativa skäl inte ansågs

vara möjligt att helt eller

delvis till år 2001

tidigarelägga utbetalningar av

betesstöd. Utskottet föreslog i

stället att en tidigareläggning

helt eller delvis av

utbetalningarna av de för år

2002 avsatta medlen för

arealersättningar. Erforderligt

belopp kunde enligt utskottet

anvisas på tilläggsbudget för

år 2001. Utskottet föreslog

därför att anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag

m.m., som för år 2001 uppgick

till 5 269 500 000 kr borde

höjas med 3 500 000 000 kr.

Samtidigt föreslog utskottet

att ramen för utgiftsområde 23

borde höjas med motsvarande

belopp. Ersättningarna borde i

enlighet härmed så långt

utgiftstaket medger utbetalas

år 2001. Eventuellt kvarstående

ersättningsbelopp skulle kunna

utbetalas så snart som möjligt

i januari 2002. Finansutskottet

anförde i betänkande

2001/02:FiU11 att enligt

Finansdepartementet visar nya

prognoser att budgetmarginalen

för innevarande år uppgår till

mer än de 3,4 miljarder som

anges i budgetpropositionen och

att det därmed skulle finnas

ett utrymme för att höja

anslaget 43:5 utan att

utgiftstaket överskrids.

Finansutskottet delade således

miljö- och jordbruksutskottets

uppfattning och föreslog att

anslaget skulle höjas med 3 500

000 000 kr innevarande år.

Därmed kunde enligt

finansutskottet utbetalningarna

av de för år 2002 avsatta

medlen för arealersättningar

helt eller delvis

tidigareläggas till år 2001.

Finansutskottet påpekade

därutöver att ramen för

utgiftsområde 23 samtidigt

borde höjas. När det gäller

konsekvenserna för

statsbudgeten anförde

finansutskottet att en

motsvarande justering av ramen

nedåt borde ske för år 2002.

Finansutskottet föreslog därför

att ramen för utgiftsområdet

för budgetåret 2002

fastställdes till 10 839

miljoner kronor.

Finansutskottet underströk

vikten av att utgiftstaket

hålls och att regeringen

befarat att utgiftstaket för

2002 skulle komma att

överskridas. Därutöver anförde

finansutskottet att förslaget

rörande arealersättningar var

ett sätt att skapa ökad

handlingsfrihet utöver de olika

åtgärder regeringen redovisar i

propositionen (bet.

2001/02:FiU1). Riksdagen har

sedermera godkänt

finansutskottets samtliga

förslag. Som en följd av

riksdagens beslut föreslår

miljö- och jordbruksutskottet

nu att riksdagen för budgetåret

2002 minskar

medelstilldelningen under

anslag 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. med 3 500 000

000 kr jämfört med regeringens

förslag. Till anslaget bör

således anvisas 1 907 400 000

kr. Motion MJ338 (c) yrkande 9

avstyrks i den mån dess syfte

inte kan anses tillgodosett med

vad utskottet anfört ovan.

Utskottet avstyrker vidare

motion MJ520 (kd) yrkande 3.

43:6 Intervention och

exportbidrag för

jordbruksprodukter och

43:7 Räntekostnader

för förskotterade

arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen 43:6 och 43:7.

Vidare tillstyrker

utskottet det bemyndigande

under anslag 43:6 som

regeringen föreslår.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker

därmed motionsyrkanden

(kd, fp) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Fiskeriverket skall verka för

en ansvarsfull hushållning med

fisktillgångarna på ett sätt

som långsiktigt medverkar till

livsmedelsförsörjningen och

vårt välstånd i övrigt. Verket

skall i enlighet med sitt

sektorsansvar för miljön och i

samråd med

naturvårdsmyndigheterna verka

för en biologisk mångfald och

därmed för ett rikt och

varierat fiskbestånd. I detta

ingår att skapa förutsättningar

för en livskraftig

fiskerinäring, till vilken

också vattenbruket hör, och

underlätta näringens anpassning

till och utveckling på en fri

marknad.

Vidare skall verket medverka

i arbetet med internationella

fiskefrågor och förhandlingar

samt främja forskning och

bedriva utvecklingsverksamhet

på fiskets område.

Fiskeriverket har utförligt

redovisat sina prestationer,

resultatet av dessa och

kopplingen till de operativa

målen. Av resultatredovisningen

framgår att verket har arbetat

i linje med de övergripande

målen i regleringsbrevet.

Regeringen föreslår att

anslaget tillförs ytterligare

medel för arbetet med de

svenska miljömålen samt för att

genomföra det av EG beslutade

programmet för insamling av

fiskeridata. För

miljömålsarbete skall anslaget

tillföras 21 625 000 kr, främst

för arbetet med hotade arter

och bestånd och för verksamhet

förknippad med datainsamlingen

enligt rådets förordning (EG)

nr 1543/2000 med 9 miljoner

kronor avseende nationella

kostnader. Medfinansieringen

från EU anvisas under anslaget

43:6 Intervention och

exportbidrag för

jordbruksprodukter.

Vidare föreslår regeringen

att anslaget tillförs 2 500 000

kr i enlighet med prop.

1999/2000:100, avsnitt 5.4.21.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 100 054 000

kr för år 2002. Anslagsbehoven

för åren 2003 och 2004 beräknas

till 93 281 000 respektive

90 904 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ520 (kd) har

Fiskeriverket under senare år

erhållit ökade anslag. För år

2001 gjorde regeringen en

mindre besparing. Motionärerna

föreslår att anslaget reduceras

med 4 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag

(yrkande 32 delvis).

Folkpartiet föreslår i motion

MJ526 (fp) yrkande 16 delvis

och Fi294 (fp) yrkande 21

delvis att anslaget minskas med

10 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Såsom regeringen anfört i

resultatredovisningen står det

svenska yrkesfisket mot

bakgrund av vikande bestånd

inför stora problem, och

regeringen har därför vidtagit

ett flertal kraftfulla åtgärder

såväl på nationell nivå som på

EU-nivå för att uppnå ett

långsiktigt hållbart fiske. Det

är angeläget att den nya

inriktningen på fiskepolitiken

gynnar skonsamma selektiva

fiskemetoder och att stöd till

yrkesfiskare utformas så att de

främjar denna utveckling.

Orsaken till fiskbeståndens

status kan i stor utsträckning

relateras till för stora uttag

av fisk och till

miljösituationen. Den pågående

processen för en minimering av

föroreningskällor, inom såväl

Sverige som EU, kommer såsom

regeringen påpekar att få stor

betydelse. Kraven på

forskningen ökar mot bakgrund

av ett ökat behov av kunskap om

tvärsektoriella samband. Dessa

samband avser såväl biologiska

som ekonomiska och sociala

faktorer. Mot bakgrund härav

instämmer utskottet i

regeringens förslag att

Fiskeriverket tillförs

ytterligare medel för att kunna

genomföra det av gemenskapen

beslutade programmet för

insamling av uppgifter av

betydelse för fiskeripolitiken

och vad som i övrigt anförs

under anslaget 43:8. De i

motionerna yrkade besparingarna

är inte närmare motiverade.

Därmed avstyrker utskottet

motionerna MJ520 (kd) yrkande

32 delvis, MJ526 (fp) yrkande

16 delvis och Fi294 (fp)

yrkande 21 delvis.

43:9 Strukturstöd till

fisket m.m., 43:10

Från EG-budgeten

finansierade

strukturstöd till

fisket m.m. och 43:11

Fiskevård

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen 43:9–43:11.

43:12 Statens

livsmedelsverk

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker

motionsyrkanden (m, c) om

annan medelstilldelning.

Propositionen

Livsmedelsverket skall i

konsumenternas intresse verka

för säkra livsmedel av god

kvalitet, ärlighet i

livsmedelshanteringen och bra

matvanor. Dess främsta

uppgifter är att utarbeta

föreskrifter inom

livsmedelsområdet, utöva

tillsyn enligt livsmedelslagen

(1971:511) samt leda och

samordna livsmedelskontrollen,

informera om viktiga

förhållanden på

livsmedelsområdet, aktivt

medverka till att riksdagens

och regeringens riktlinjer i

fråga om kost och hälsa

fullföljs, verkställa

utredningar och vetenskapliga

undersökningar om livsmedel och

matvanor samt att utveckla

metoder för

livsmedelskontrollen.

Livsmedelsverkets anslag bör

ökas med 5 000 000 kr för bl.a.

en central kontroll av

genetiskt modifierade

livsmedel. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 126 759 000

kr för år 2002. Anslagsbehoven

för åren 2003 och 2004 beräknas

till 129 786 000 respektive 130

197 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ396 (c) bör

Livsmedelsverket få ökade

resurser för att förbättra

livsmedelskontrollen och för

att kunna genomföra ett

tillsynsprojekt för

nötköttskontroll. Motionärerna

föreslår därför att anslaget

ökas med 15 000 000 kr i

förhållande till regeringens

förslag (yrkande 7 delvis). I

motion MJ508 (m) anförs att det

inte behövs ett särskilt anslag

för kontroll av genetiskt

modifierade livsmedel.

Motionärerna föreslår i stället

3 000 000 kr till förstärkning

och förbättring av

livsmedelstillsynen. Anslaget

föreslås i enlighet härmed

minskas med 2 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag

(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverkets trovärdighet

är såsom regeringen anför

mycket hög. De inledande

undersökningarna av

genmodifierade organismer i

livsmedel antyder enligt vad

som framkommit att det finns

brister i märkningen av

produkter som innehåller

genmodifierade organismer.

Utskottet delar regeringens

uppfattning att det finns behov

av att utöka kontrollen av

genmodifierade organsimer i

livsmedel. Mot bakgrund härav

ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget

43:12 och tillstyrker

regeringens förslag. Därmed

avstyrker utskottet MJ396 (c)

yrkande 7 delvis och MJ508 (m)

yrkande 11.

43:13

Livsmedelsekonomiska

institutet

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker ett

motionsyrkande (m) med

förslag till annan

meddelstilldelning.

Propositionen

Livsmedelsekonomiska

institutets verksamhet omfattar

analyser och utredningar inom

det jordbrukspolitiska området.

Institutet bildades den 1 juli

1999.

Arbetet på institutet syftar

till att belysa frågor bl.a.

rörande landsbygdens

utveckling,

strukturutvecklingen, miljön,

djurskyddet,

konsumentintresset, den globala

livsmedelssituationen, handeln

med livsmedel samt utvidgningen

av EU. Målet är att institutet

skall förse regeringen med

kvalificerat analytiskt

underlag inför

ställningstagande inom

jordbruks- och

livsmedelsområdet samt öka

kunskapen om dessa frågor bland

allmänheten.

Livsmedelsekonomiska

institutet uppfyller de

övergripande mål som regeringen

satt upp för myndigheten.

Livsmedelsekonomiska

institutets analyser

efterfrågas, förutom av

Regeringskansliet, i allt

större utsträckning av

allmänheten och medierna. Genom

medverkan i olika former av

medier, vid föredrag och dylikt

har resultatet av verksamheten

fått en god spridning. De

rapporter och slutsatser som

publicerats har också fungerat

som inlägg i den

jordbrukspolitiska debatten. På

sikt kan denna funktion

utvecklas ytterligare, bl.a.

genom institutets årsrapport

där man analyserar det gångna

årets händelser på jordbruks-

och livsmedelsområdet.

Myndighetens styrka ligger i

att de analyser som genomförs

både kan fungera som underlag

för Regeringskansliets

beslutsfattande och

förhandlingar inom EU och

presenteras för en bred

allmänhet. På detta sätt

medverkar rapporterna och

resultaten till att främja en

löpande diskussion i samhället

om effektiviteten i jordbruks-

och livsmedelspolitiken.

Utvecklingen på det

jordbrukspolitiska området

innebär dock att behovet av

analyser av olika

reformalternativ ökat inom

Regeringskansliet.

Konsumentperspektiv och

integreringen av djurskydds-

och miljöfrågorna inom

politiken på jordbruks- och

livsmedelsområdet kräver bl.a.

en utvidgning av det ekonomiska

analysarbetet på

livsmedelsområdet. Ett ökat

behov av analyser följer också

av de översynsklausuler som

beslutades om inom ramen för

Agenda 2000 och därefter.

Studier av mer omfattande

karaktär kommer bl.a. att kräva

kvantitativa analyser, som kan

tjäna som underlag vid

förhandlingar inom EU. Detta är

en förutsättning för att de

kommande förhandlingarna om

EU:s jordbrukspolitik skall

kunna genomföras på ett

effektivt sätt av regeringen.

Regeringen anser att det

finns ett starkt behov av att

fortsätta utveckla den

långsiktiga analyskompetensen.

Detta skulle möjliggöra att

institutets verksamhet kan

utvidgas till att omfatta hela

livsmedelskedjan och därmed få

en mer heltäckande karaktär.

Ytterligare ett skäl för att

utveckla de långsiktiga

samhällsekonomiska analyserna

på dessa områden är att de tar

i anspråk såväl finansiella som

reala resurser av en sådan

omfattning att det ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv

är nödvändigt att bedöma hur

effektivt resurserna används.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 8 304 000

kr för år 2002.

Motionen

Motionärerna till motion MJ508

(m) anför att det förhållandet

att verksamheten vid

Livsmedelsekonomiska

institutet, omfattande analyser

och utredningar inom det

jordbrukspolitiska området, i

flera stycken liknar den som

bedrivs inom Jordbruksverket,

innebär en icke optimal

överlappande verksamhet mellan

myndigheterna. Motionärerna

föreslår därför att anslaget

halveras för år 2002 och att

det därefter avvecklas (yrkande

12).

Utskottets ställningstagande

Avsikten med att inrätta

Livsmedelsekonomiska institutet

var att tillgodose det ökande

behovet av utredningsverksamhet

och analyser med ekonomisk

inriktning inom jordbruks- och

livsmedelsområdet. Analyserna

skall vara grundade på

vetenskapliga metoder, ha en

samhällsekonomisk

huvudinriktning och omfatta

såväl nationella som

internationella frågor. Målet

med Livsmedelsekonomiska

institutets verksamhet är att

förse regeringen med

långsiktigt, analytiskt

underlag inför beslut och

internationella förhandlingar

om jordbruks- och

livsmedelsfrågor samt öka

kunskapen om dessa frågor bland

allmänheten. Utskottet ansluter

sig mot bakgrund härtill till

regeringens bedömning av

medelsbehovet under anslaget

och tillstyrker regeringens

förslag. Vid sådant förhållande

avstyrker utskottet motion

MJ508 (m) yrkande 12.

43:14

Livsmedelsstatistik

och 43:15 Jordbruks-

och

livsmedelsstatistik

finansierad från EG-

budgeten

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen 43:14 och 43:15.

43:16 Åtgärder inom

livsmedelsområdet

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker vad

regeringen föreslagit om

medelstilldelning under

anslaget och avstyrker ett

motionsyrkande (kd) om en

annan medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för att

främja export av livsmedel samt

för andra åtgärder på

livsmedelsområdet med särskild

tonvikt på

konsumentperspektivet under

perioden 2000–2002.

På tilläggsbudget för år 2001

har sammanlagt 4,5 miljoner

kronor föreslagits bli

överförda till andra anslag,

bl.a. för omval till

Sametinget. Regeringen föreslår

att sammanlagt 8 miljoner

kronor förs till andra anslag

för finansiering av olika

åtgärder. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 17 000 000

kr för år 2002. För åren 2003

och 2004 beräknas behovet till

5 000 000 kr vartdera år.

Motionen

Enligt motion MJ520 (kd) har

andra länder en stark

uppbackning av sina respektive

regeringar för att jordbruks-

och livsmedelsbranschen skall

kunna exportera sina produkter.

Så länge detta pågår måste

staten tydligt markera att den

tror på export av svenska

livsmedelsprodukter. I annat

fall blir det fråga om

konkurrens med sämre

förutsättningar för svensk

livsmedelsindustri. Ökade

aktiva exportåtgärder för att

tydliggöra svensk

livsmedelskvalitet bör stöttas

av nationella medel (yrkande

9). Motionärerna föreslår

därför en höjning av anslaget

med 25 000 000 kr i förhållande

till propositionen (yrkande 32

delvis).

Utskottets ställningstagande

De i motion MJ520 (kd)

framförda yrkandena, bl.a. om

en höjning av anslaget, ryms

inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet

instämmer för egen del i

regeringens bedömning av

medelstilldelning och

tillstyrker regeringens

förslag. Motionen i berörda

delar avstyrks.

43:17 Bidrag till

vissa internationella

organisationer m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslag 43:17.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet har inget att

erinra mot regeringens

redovisning och

resultatbedömning av

verksamheten inom

politikområdet. Utskottet

avstyrker motionsyrkanden

(kd, c) om inrättande av

nya anslag.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar

verksamhet för en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar

utveckling av landsbygden.

Åtgärderna är i stor

utsträckning riktade till

lantbruksföretag men också

andra företag på landsbygden.

Avgränsningen följer i huvudsak

rådets förordning (EG) nr

1257/99 av den 17 maj 1999 om

stöd till utveckling av

landsbygden samt åtgärder som

syftar till att underlätta

genomförandet av denna (LBU-

program). Politikområdet

omfattar också försöks- och

utvecklingsverksamhet inom

ramen för de skilda nationella

handlingsprogrammen för

jordbrukets miljöpåverkan.

Politikområdet omfattar

verksamhet vid Jordbruksverket

och länsstyrelserna.

Målet för politikområdet är

en ekologiskt, ekonomiskt och

socialt hållbar utveckling av

landsbygden.

Resultatbedömning m.m.

Med anledning av att åtagandena

i det gamla miljöprogrammet i

stor omfattning sträckte sig

t.o.m. år 2000 har

miljöersättningarna varit

stängda för nyansökningar under

år 2000, med undantag för

ersättningarna för ekologisk

produktion och värdefulla

natur- och kulturmiljöer i

renskötselområdet. I samband

med att det nya programmet togs

fram ändrades utformningen av

flera miljöersättningar. Dessa

ändringar träder i kraft under

år 2001 och det nya programmet

tillämpas fullt ut fr.o.m. år

2001.

Anslutningen till de

miljöåtgärder vars syfte är att

bevara odlingslandskapets

biologiska mångfald och

kulturmiljövärden är mycket

god. Arealmålen för

ersättningarna till

slåtterängar och kulturmiljöer

har redan uppnåtts.

Anslutningen till åtgärden

biologisk mångfald i

betesmarker samt ersättning för

skötsel av betesmarker inom

åtgärden öppet odlingslandskap

uppgår till ca 85 % av det

uppsatta arealmålet.

Anslutningen till åtgärder

som syftar till att minska

växtnäringsförlusterna har

under den tidigare

programperioden varit låg. I

det nya programmet har

emellertid åtgärden väckt stort

intresse hos brukarna, och

antalet ansökningar överstiger

med god marginal det förväntade

antalet.

Handlingsprogrammet för

bekämpningsmedel syftar till

att minska hälso- och

miljöriskerna. Sedan år 1986

har riskerna, mätt som ett

hälso- och miljöindex, minskat

fram till år 1995 för att sedan

öka något. Ökningen beror på

att mängden såld aktiv substans

har ökat. Orsaken till ökningen

i försåld volym är främst en

förändrad grödfördelning till

följd av den gemensamma

jordbrukspolitiken samt att

kostnaderna för kemisk

ogräsbekämpning minskat i

förhållande till mekanisk

ogräsbekämpning.

Hela det nya miljö- och

landsbygdsprogrammet är från år

2001 öppet för ansökningar, och

delar av programmet har varit

öppet i drygt ett år. En första

analys och översyn av

programmet görs av

Jordbruksverket och kommer att

presenteras vid årsskiftet.

Efter översynen kommer

regeringen att ta ställning

till eventuella förändringar

för att säkerställa att de

uppställda målen kan uppnås

under programperioden.

Miljöersättningarna till

jordbruket bedöms vara av stor

betydelse för att uppnå

miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap. Detta gäller

framför allt ersättningarna för

skötsel av betesmarker och

slåtterängar samt

ersättningarna till natur- och

kulturmiljövärden. Därför har

sådana miljöersättningar en

betydande omfattning även inom

det nya miljö- och

landsbygdsprogrammet. För att

kunna säkerställa att

miljöersättningen för bevarande

av biologisk mångfald i

slåtterängar och betesmarker

riktas till de marker där

behovet av sådana åtgärder är

störst samt för att möta de

ökade kraven på uppföljning och

utvärdering av miljö- och

landsbygdsprogrammet behövs en

ökad kunskap om landets

slåtter- och betesmarker. Under

år 2001 påbörjade därför

Jordbruksverket arbetet med en

inventering av värdefulla ängs-

och hagmarker. Inventeringen

finansieras med medel från

miljö- och

landsbygdsprogrammets

budgeterade medel för

utvärdering.

För insatsområde II i

landsbygdsprogrammet har ett

finansieringsbehov utöver de

medel som budgeteras i

programmet förutsetts. I det

godkända programmet anges att

regeringen beräknar att

möjlighet till ytterligare

medfinansiering via i första

hand länsstyrelser och kommuner

finns. Det finns ett ökat

intresse för småskalig lokal

och regional

livsmedelsproduktion både bland

konsumenterna och inom

livsmedelsbranschen. Detta

ökade intresse har i många fall

samband med ett allmänt utbrett

miljöintresse och ökad

efterfrågan av ekologisk

produktion. Stödet till

förbättrad bearbetning och

saluföring är under denna

programperiod mer fokuserat på

innovativa satsningar. Detta

stämmer överens med målen i

miljö- och landsbygdsprogrammet

och är i linje med resultaten i

utvärderingen av motsvarande

stödform under programperioden

1995–1999.

En rad projekt för att främja

en småskalig

livsmedelsproduktion har

genomförts i olika delar av

landet. Dessa projekt visar att

det finns en betydande

outnyttjad tillväxtpotential i

sådan verksamhet. Genom att

förädlingen sker närmare

producenten stannar det

mervärde som förädlingen medför

kvar på den lokala nivån. Inom

ramen för landsbygdsprogrammet

och i mål 1 prioriteras stöd

till utveckling av småskalig

livsmedelsförädling och

marknadsföring av

jordbruksprodukter.

Det nationella stödet till

jordbruket i norra Sverige i

enlighet med artikel 142 i

Sveriges anslutningsfördrag med

EU har nu tillämpats under en

sexårsperiod. Det pågår en

snabb strukturförändring inom

jordbruket i norra Sverige och

antalet företag minskar liksom

i andra delar av landet. Hela

stödområdets andel av landets

mjölkproduktion har sedan år

1995 varit oförändrad ca 14 %.

I stödområde 1, den västligaste

och mest fjällnära delen av

stödområdet, har det däremot

skett en långsam minskning av

mjölkproduktionen med ca 10 %

under perioden. Produktionen av

smågrisar har minskat med

totalt en tredjedel i hela

stödområdet sedan år 1995.

Därmed har behovet av långa

transporter av smågrisar från

andra delar av landet ökat,

eftersom ingen motsvarande

minskning skett i

slaktsvinsproduktionen.

Riksrevisionsverket har inte

haft några invändningar i

revisionsberättelsen för år

2002 avseende Jordbruksverket.

Den beräknade

utgiftsutvecklingen på

politikområdet

Landsbygdspolitik är följande

(i tusental kronor och löpande

priser).

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

-----------------------------------------------------

2000 20011 2001 2002 2003 2004

-----------------------------------------------------

4 214

956 3 752 4 542 4 140 4 235 4 246

889 405 400 552 139

-----------------------------------------------------

1Inklusive beslut till följd av

förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för

budgetåret 2001 i samband med

2001 års ekonomiska

vårproposition och

budgetpropositionen för 2002.

Motionerna

I motion MJ520 (kd)

uppmärksammas bl.a.

avbytarverksamhetens

betydelse. Denna

verksamhet ger

lantbrukaren möjlighet att

komma ifrån sitt arbete

vid någon eller några

tidpunkter på året.

Eftersom olika system för

avbytartjänst nu växer

fram i landet är det

rimligt att det statliga

stödet går direkt till den

som använder sig av

avbytare och att man får

ersättning för uttagen

ledig tid med ett maximum

som kan höjas i takt med

att avbytarstödet byggs ut

(yrkande 8). På nytt

anslag Avbytartjänst bör

anslås 20 000 000 kr

(yrkande 32 delvis).

Enligt motionärerna kommer

de investeringsstöd som

fastlagts för den nu

inledda programperioden

för landsbygdsutveckling

inte att kunna ge

växthusodlingen det stöd

som behövs dels på grund

av den knappa ramen, dels

på grund av de mycket

skiftande prioriteringar

för stödet som olika

länsstyrelser gör. Enda

möjligheten är därför att

koldioxidskatten sätts ned

till nivå med

konkurrentländernas. På

nytt anslag för

Kompensation för

växthusnäringens skatt på

bränsle bör därför anslås

20 000 000 kr (yrkande 32

delvis). Enligt motion

MJ396 (c) bör riksdagen på

nytt anslag för

Gårdsbaserad

livsmedelsförädling anslå

20 000 000 kr (yrkandena 3

och 7 delvis).

Utskottets

ställningstagande

Den 21 november 2001

fastställde riksdagen

ramen för utgiftsområdet

för budgetåret 2002 till

10 839 miljoner kronor.

Ungefär 51 % av utgifterna

finansieras från EU-

budgeten. EU-stödet avser

huvudsakligen

obligatoriska åtgärder.

Det förekommer dock

delfinansierade stöd och

ersättningar som

förutsätter nationell

medfinansiering. Till

dessa hör bl.a. det nya

landsbygdsprogrammet.

Utgifterna inom

utgiftsområdet styrs till

stor del av EG:s regelverk

och kan påverkas endast

genom förändringar av den

gemensamma

jordbrukspolitiken. Mot

bakgrund härav och då de i

motion MJ520 (kd)

framförda yrkandena 8 och

32 delvis om ytterligare

utgifter på nya anslag

inte ryms inom den av

riksdagen fastställda

ramen avstyrks motionerna

i berörda delar.

När det gäller det i

motion MJ396 (c) framförda

förslaget om medel till

Program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling vill

utskottet framhålla vad

regeringen anfört om att

en rad projekt för att

främja en småskalig

livsmedelsproduktion har

genomförts i olika delar

av landet. Dessa projekt

visar att det finns en

betydande outnyttjad

tillväxtpotential i sådan

verksamhet. I likhet med

regeringen vill utskottet

understryka betydelsen av

att förädlingen sker

närmare producenten och

att det mervärde som

förädlingen medför stannar

kvar på den lokala nivån.

Inom ramen för

landsbygdsprogrammet och i

mål 1 prioriteras stöd

till utveckling av

småskalig

livsmedelsförädling och

marknadsföring av

jordbruksprodukter.

Regeringen gav

Jordbruksverket år 2000 i

uppdrag att genomföra en

översyn av miljö- och

landsbygdsprogrammet för

Sverige åren 2000–2006.

Uppdraget skall redovisas

senast den 31 december

2001. Utskottet

förutsätter att dessa

frågor närmare kommer att

behandlas i samband med

den kommande redovisningen

härav. Mot bakgrund härav

och då det föreslagna

anslaget inte ryms inom

ramen för utgiftsområdet

anser utskottet inte att

riksdagen bör vidta några

åtgärder med anledning av

motion MJ396 (c) i berörd

del.

44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö

och struktur samt

44:2 Från EG-

budgeten

finansierade

åtgärder för

landsbygdens miljö

och struktur

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning och

om inrättande av

statligt stöd för

merkostnaden för

kadaverhanteringen

under anslaget. Därmed

avstyrker utskottet

motionsyrkanden (kd,

c) om annan

medelstilldelning.

Utskottet avstyrker

vidare motionsyrkanden

(kd) om djurskydd och

djurhälsovård.

Slutligen tillstyrker

utskottet regeringens

förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 används i

huvudsak för att

finansiera strukturstöd

och miljöersättningar med

anknytning till jordbruket

inklusive det nationella

stödet till jordbruket i

norra Sverige. Från

anslaget utbetalas även

ersättningar för löpande

åtaganden från den

tidigare programperioden.

Startstöd till yngre

jordbrukare, stöd till

investeringar i

jordbruksföretag, stöd

till bearbetning och

saluföring av

jordbruksprodukter samt

miljöåtgärder och åtgärder

för landsbygdens

utveckling är stödformer

som bygger på fleråriga

åtaganden om

utbetalningar. Detta kan i

vissa fall även gälla

åtgärder för

kompetensutveckling.

Detsamma gäller åtgärder

inom ramen för

strukturfondsprogrammen i

Mål 1. Detta innebär att

staten åtar sig framtida

ekonomiska förpliktelser

som inte ryms inom ramen

för de av riksdagen

anvisade anslagsmedlen.

Regeringen bör därför

bemyndigas att under år

2002, i fråga om

ramanslaget 44:1 Åtgärder

för landsbygdens miljö och

struktur, besluta om

bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 3 070

miljoner kronor efter år

2002. Vid beräkningen har

beaktats tillgängligt

anslagssparande.

Under anslaget har

anvisats medel för de av

Sverige tillämpade miljö-

och strukturstöden med

anknytning till jordbruket

samt för det nationella

stödet till jordbruket i

norra Sverige. Lantbrukare

i hela landet har visat

stort intresse för

åtgärderna inom ramen för

miljö- och

landsbygdsprogrammet.

Regeringens avsikt är att

följa den plan som finns

för programmet i syfte att

nå de mål som formulerats.

Nyanslutningen till

miljöåtgärderna bedöms ha

blivit något större än vad

regeringen förutsett.

Detta är naturligtvis

positivt med avseende på

åtgärdernas

måluppfyllelse. Det stora

intresset innebär att de

ekonomiska ramarna blir

fullt utnyttjade.

Enligt

anslutningsfördraget får

Sverige lämna nationellt

stöd för att upprätthålla

produktionen i norra

Sverige (stödområdena

1–3). Stöd kan bl.a.

lämnas för getter, suggor

samt som pristillägg och

transportstöd för mjölk.

Inom ramen för anslaget

avser regeringen genomföra

två justeringar av

stödnivåerna. Den ena

mindre ändringen innebär

att stödnivån i stödområde

1 höjs från 1,05 till 1,07

kr per kg komjölk och med

120 kr per stödberättigad

get. Den andra ändringen

innebär en uppräkning av

stödet per stödberättigad

sugga med i genomsnitt 200

kr i stödområdena 1–3.

Förändringarna måste

godkännas av EG-

kommissionen genom en

ändring av beslut nr

96/228/EG av den 28

februari 1996.

Regeringen föreslår att

ett statligt stöd för

merkostnaden för

kadaverhanteringen lämnas

inom ramen för anslaget

44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och

struktur.

Regeringen anför som

skäl för förslaget att

kostnaden för hämtning och

omhändertagande av kadaver

i norra Sverige är

avsevärt högre än i södra

Sverige. Merkostnaden per

år har beräknats uppgå

till ca 1,8 miljoner

kronor. Jordbruksnäringen

är beredd att svara för

kostnaderna upp till den

nivå som motsvarar

kostnaderna i södra

Sverige. Från årsskiftet

2000/2001 har en ny

organisation för insamling

av kadaver i norra Sverige

upprättats inom näringen.

Genom den nya

organisationen beräknas

kadaver bli uppsamlade i

betydligt större

omfattning än tidigare.

Stödet bör utgå med högst

1,8 miljoner kronor per år

för åren 2001 och 2002.

Motivet för stödet är

hygien- och miljöskäl.

Stödet måste notifieras

till EG-kommissionen som

statligt stöd inom

jordbrukssektorn.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 2 203

000 000 kr för år 2002.

Anslagsbehoven för åren

2003 och 2004 beräknas

till 2 223 000 000 kr

vartdera året.

Under anslaget 44:2

anvisas medel motsvarande

EU:s finansiering av

strukturstöden inom

jordbruket,

investeringsstöd till

lantbrukare, startstöd

till yngre jordbrukare,

stöd till bearbetning och

saluföring av

jordbruksprodukter,

regionala stöd,

kompensationsbidrag till

jordbruk i bergsområden

och mindre gynnade

områden,

kompetensutveckling,

miljöåtgärder i jord- och

skogsbruket, åtgärder som

främjar anpassning och

utveckling av landsbygden

m.m. som redovisas under

anslaget 44:1. Åtgärderna

återfinns inom ramen för

Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram. Den

nationella finansieringen

av vissa informations-,

utbildnings- och

rådgivningsinsatser för

skogsägare sker över

anslaget 44:1 och anslaget

41:1

Skogsvårdsorganisationen

samt anslaget 41:2

Insatser för skogsbruket.

Till anslaget förs även

Jordbruksfondens

utvecklingssektions

finansiering av Mål 1- och

LEADER+programmen. Från

anslaget utbetalas även

ersättningar för löpande

åtaganden från den

tidigare programperioden.

Motionerna

Enligt motion MJ338 (c)

bör nationella medel

tillföras för att mildra

utfallet av det klena

förhandlingsresultatet när

det gäller

landsbygdsförordningen och

miljöstödsprogrammen

(yrkande 8). Det maximala

beloppet för startstöd bör

höjas till samma nivå som

EU-förordningen medger

(yrkande 23). Synpunkterna

om kompensation för det

svenska

förhandlingsresultatet om

landsbygdsförordningen får

stöd i motion MJ396 (c),

vari föreslås att anslaget

ökas med 355 000 000 kr

jämfört med regeringens

förslag (yrkande 7

delvis). Enligt motion

MJ520 (kd) har EG-

kommissionen drastiskt

skurit ned miljö- och

landsbygdsprogrammet,

vilket drabbar svensk

lantbruksnäring hårt.

Kompensation med

nationella medel är

nödvändig. I annat fall

riskeras trovärdigheten i

arbetet med att få ett mer

miljöanpassat jordbruk och

förutsättningarna för att

hålla landskapet öppet

minskar drastiskt.

Lantbruket fyller en

viktig funktion i

upprätthållandet av den

biologiska mångfalden

liksom av

kulturmiljövärden. Behovet

till mindre gynnade

områden och startstöd till

unga är fortfarande stort

(yrkande 7 delvis).

Motionärerna föreslår

därför en anslagsökning

med 300 000 000 kr i

jämförelse med regeringens

förslag (yrkande 32

delvis). Vidare har enligt

motionen jordbruken i

Norrland extra kostnader

som inte belastar

jordbruken i övriga

Sverige. Produktionen

minskar, vilket enligt

motionärerna tyder på en

sämre lönsamhet än på

andra håll. En höjd

transportersättning skulle

sannolikt leda till ökad

stabilitet och

framtidstro. Införandet av

kadaverinsamlingen i norra

Sverige har medfört att

jordbruket i norr drabbats

av högre kostnader

(yrkande 14). Motionärerna

föreslår därför att

7 000 000 kr ytterligare

anslås i förhållande till

regeringens förslag

(yrkande 32 delvis).

Enligt motionen föreligger

flera risker med en

minskning av anslagen.

Djurhälsoprogrammen kan

hotas,

sjukdomsövervakningen

minska med en försämrad

djurhälsa och ökad

antibiotikaanvändning som

följd. Smitta kan förbli

oupptäckt och arbetet med

mycket kostsam bekämpning

av flera sjukdomar under

1900-talet riskerar att

spolieras. Sverige kan

dessutom få svårt att

uppfylla sina åligganden

gentemot EU när det gäller

sjukdomsövervakning

(yrkande 22). Resurser för

djurhälsoprogrammen måste

därför säkerställas,

vilket bör ske inom

jordbruksverkets anslag

(yrkande 23). Enligt

motion MJ340 (kd) utgör

ett arealstöd för

miljöförbättrande åtgärder

en viktig stimulans till

förändring av

produktionsmetodik och

produktionsuppläggning

(yrkande 5). För

växthusodlingens del

bedrivs i dag en alltför

begränsad av samhället

stödd forsknings- och

utvecklingsverksamhet för

att ge vägledning för

företag som önskar att

utveckla produktionen

efter ekologiska

principer. Stöd till

ekologisk odling inom EU

bör därför innefatta stöd

till ekologisk

växthusodling (yrkande 6).

Utskottets

ställningstagande

Som framgår av

propositionen används

anslaget 44:1 i huvudsak

för att finansiera

strukturstöd och

miljöersättningar med

anknytning till jordbruket

inklusive det nationella

stödet till jordbruket i

norra Sverige. Från

anslaget utbetalas även

ersättningar för löpande

åtaganden från den

tidigare programperioden.

Till anslaget hänförs

startstöd till yngre

jordbrukare, stöd till

investeringar i

jordbruksföretag, stöd

till bearbetning och

saluföring av

jordbruksprodukter samt

miljöåtgärder och åtgärder

för landsbygdens

utveckling. Dessa

stödformer bygger på

fleråriga åtaganden om

utbetalningar. Till

anslaget under 44:2

anvisas medel motsvarande

EU:s finansiering av de

olika åtgärderna inom

ramen för Sveriges miljö-

och landsbygdsprogram som

redovisas under anslaget

44:1. Regeringen gav år

2000 Jordbruksverket i

uppdrag att genomföra en

översyn av programmet för

Sverige åren 2000–2006.

Jordbruksverket skall,

efter samråd med

Riksantikvarieämbetet,

Livsmedelsekonomiska

institutet,

länsstyrelserna och

berörda organisationer,

bl.a. genomföra en översyn

i syfte att fullt utnyttja

tillgängliga medel.

Jordbruksverket skall

genom översynen analysera

behovet av och lämna

förslag på eventuella

förändringar i miljö- och

landsbygdsprogrammet mot

bakgrund av målen i

programmet och vunna

erfarenheter. Verket skall

också i samband med

analysen bedöma om det

finns behov av och

eventuellt lämna förslag

på ytterligare miljö- och

landsbygdsåtgärder.

Jordbruksverket skall

vidare bl.a. bedöma de

sammanlagda effekterna av

och förutsättningarna för

att tillföra ytterligare

EG-medel för de åtgärder

som eventuellt föreslås

genom tillämpning av

modulering i enlighet med

rådets förordning (EG) nr

1259/1999 om gemensamma

bestämmelser för system

för direktstöd inom ramen

för den gemensamma

jordbrukspolitiken.

Uppdraget skall redovisas

senast den 31 december

2001. Det anförda innebär

enligt utskottets

förmenande inte skäl för

någon annan bedömning än

den regeringen gjort, och

utskottet tillstyrker i

enlighet härmed

regeringens förslag om

medelstilldelning under

anslagen 44:1 och 44:2.

Därmed avstyrker utskottet

motionerna MJ338 (c)

yrkandena 8 och 23, MJ340

(kd) yrkandena 5 och 6,

MJ396 (c) yrkande 7 delvis

samt MJ520 (kd) yrkandena

7 delvis och 32 delvis. De

i motionerna MJ396 (c) och

MJ520 (kd) framförda

yrkandena om höjning av

anslaget ryms inte inom

den av riksdagen

fastställda ramen för

utgiftsområdet. Därutöver

tillstyrker utskottet de

bemyndiganden som

regeringen föreslår.

När det gäller de i

motion MJ520 (kd) yrkande

14 framförda synpunkterna

om ett extra Norrlandsstöd

vill utskottet anföra

följande. I

budgetförslaget föreslår

regeringen ett statligt

stöd för merkostnaden för

kadaverhanteringen. Som

skäl härför anför

regeringen bl.a. att sedan

årsskiftet 2000/2001 en ny

organisation har

upprättats för

omhändertagande av kadaver

i norra Sverige. Kostnaden

för omhändertagande och

transport av kadaver i

norra Sverige är avsevärt

högre än i södra Sverige.

Merkostnaden per år

beräknas enligt regeringen

uppgå till omkring 1,8

miljoner kronor.

Regeringen föreslår därför

att stöd bör utgå med

detta belopp under åren

2001 och 2002. Jordbruket

i norra Sverige har en

särskild regionalpolitisk

betydelse genom den

mångfald av värden som

jordbruksnäringen och dess

verksamheter förknippas

med. Jordbruket och

skogsbruket bidrar till

att upprätthålla

livsmedelsproduktion,

sysselsättning, befolkning

och samhällsstruktur i

dessa delar av landet.

Området har delats upp i

två separata Mål 1-

program, Norra Norrland

respektive Södra

skogslänsregionen. Båda

programmen har arbetats

fram regionalt med

utgångspunkt i bl.a. de

länsvisa prioriteringar

som lyfts fram i de

regionala tillväxtavtalen

och innehåller särskilda

insatsområden för jordbruk

och landsbygdsutveckling.

Programmen omfattar även

åtgärder riktade till

fiskerinäringen,

finansierade genom Fonden

för fiskets utveckling.

Stöd ges vidare i

programmen till

rennäringen och särskilda

insatser avses att

genomföras för det

fjällnära jordbruket.

Miljö- och

landsbygdsprogrammets

åtgärder för ett hållbart

jordbruk, såsom

kompensationsbidrag i

mindre gynnade områden och

olika miljöersättningar,

särskilt bevarandet av ett

öppet och varierat

odlingslandskap, är

betydelsefulla i norra

Sverige. Ett antal

stödformer som i södra

Sverige genomförs inom

ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet ingår

i norra Sverige i stället

i Mål 1-programmen. Det

gäller stöd till

investeringar i

jordbruksföretag,

kompetensutveckling,

startstöd till unga

jordbrukare, stöd till

förbättrad bearbetning och

saluföring av

jordbruksprodukter samt

åtgärder för att främja

anpassning och utveckling

av landsbygden. Sverige

får därutöver enligt

anslutningsfördraget lämna

ett nationellt stöd för

att upprätthålla

produktionen i norra

Sverige (stödområdena

1–3). Detta stöd kan

lämnas för slaktsvin,

suggor, getter, ägg,

potatis, bär och grönsaker

samt som pristillägg och

transportstöd för mjölk.

Stödet är beräknat utifrån

förutsättningen att den

totala stödnivån före EU-

medlemskapet skall kunna

upprätthållas.

Avslutningsvis konstaterar

utskottet att de samlade

programdokumenten för Mål

1 är ägnat att stärka

konkurrenskraften för

jordbruket i Norrlands

inland. Åtgärder

möjliggörs som både

underlättar en nödvändig

fortsatt

strukturutveckling inom

jordbruket och främjar

ökad sysselsättning på

landsbygden bl.a. genom en

snabbare diversifiering av

de jordbruksföretag som

saknar förutsättningar att

utveckla sin

jordbruksproduktion.

Utskottet förutsätter att

regeringen

fortsättningsvis följer

utvecklingen och

effekterna av de åtgärder

som hittills vidtagits.

Med det anförda föreslår

utskottet att motion MJ520

(kd) yrkande 14 lämnas

utan riksdagens vidare

åtgärd. Yrkandet (32

delvis) om ytterligare

medelstilldelning ryms

inte inom den av riksdagen

fastställda ramen.

Utskottet instämmer i de

synpunkter som framförs i

motion MJ520 (kd) yrkande

22 om att utgångspunkten

för djurhållning bör vara

att så långt som möjligt

undvika att djuren utsätts

för stress, smärta och

skador, att djurens hälsa

skall främjas och hänsyn

skall tas till djurens

fysiologiska och

beteendemässiga behov. Det

finns också en stark

koppling mellan en god

skötsel och hygien i

djurhållningen och en hög

livsmedelskvalitet. Det

svenska synsättet när det

gäller djurhälsa och

djurskydd är präglat av

höga etiska ambitioner.

Ekonomisk hänsyn får inte

gå före djurens bästa.

Genom detta synsätt skapas

en etiskt god djurhållning

vars goda djurmiljö är en

förutsättning för bl.a.

ett lågt användande av

antibiotika i

djurskötseln.

Smittskyddsläget i Sverige

är också gott och det är

enligt utskottets mening

av yttersta vikt att denna

situation behålls. Den

svenska modellen bygger i

hög grad på förebyggande

smittskydd. Regeringen

anför i propositionen att

fokus under hösten 2000

och våren 2001 lagts på

etiken i djurhållningen

och kunskapen att djur är

kännande varelser som

skall behandlas med

respekt och med hänsyn

till deras hälsa och

välbefinnande. Sverige har

dessutom under våren 2001,

inom ramen för

ordförandeskapet i EU,

lyft fram frågorna om vad

som är god djurhållning,

vilket egenvärde djur har

och vilket moraliskt

ansvar människan har att

behandla djur väl. I april

2000 tillkallade

regeringen en särskild

utredare för att se över

hur djurskyddet skulle

organiseras i Sverige

genom inrättande av en

fristående

djurskyddsmyndighet.

Uppdraget redovisades i

november 2000 i

betänkandet ett förbättrat

djurskydd (SOU 2000:108).

En proposition är aviserad

inom kort. Därutöver

tillkallade regeringen i

mars 2001 en särskild

utredare med uppgift att

utreda och föreslå

åtgärder för att hindra

onödiga respektive långa

djurtransporter. I januari

2001 redovisade en av

regeringen tillkallad

utredare sitt uppdrag att

allsidigt belysa

alternativmedicinska

behandlingsformer för

djur. I uppdraget ingick

dessutom att föreslå

åtgärder för att

säkerställa att djur inte

utsätts för onödigt

lidande (SOU 2001:16).

Resultatet av uppdraget är

föremål för

Regeringskansliets

beredning. Med hänvisning

till det anförda anser

utskottet inte att det för

närvarande föreligger

behov av att vidta några

åtgärder med anledning av

motion MJ520 (kd) yrkande

22. Inte heller motionens

yrkande 23 bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

44:3

Miljöförbättrande

åtgärder i

jordbruket

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning

under anslaget och

avstyrker

motionsyrkanden (kd,

c) med förslag till

annan

medelstilldelning.

Vidare avstyrker

utskottet ett

motionsyrkande (mp) om

komplettering av målen

för ekologisk

produktion.

Propositionen

Anslaget disponeras av

Jordbruksverket för

försöks- och

utvecklingsverksamhet i

syfte att styra

utvecklingen inom

jordbruket och

trädgårdsnäringen mot

minskat

växtnäringsläckage,

minskad ammoniakavgång,

säkrare och minskad

användning av

bekämpningsmedel,

bevarande av biologisk

mångfald och

tillvaratagande av

kulturvärden samt ökad

andel ekologisk

produktion. Medel avsätts

också för forsknings- och

utvecklingsinsatser inom

trädgårdsnäringen.

Regeringen föreslog i

budgetpropositionen för år

2001 att 5 miljoner kronor

skulle avsättas för

forsknings- och

utvecklingsverksamhet inom

trädgårdsnäringen. I

Regeringskansliet bereds

nu de närmare formerna för

detta stöd. Då det är

frågan om ett statligt

stöd inom jordbrukssektorn

krävs ett godkännande av

EG-kommissionen, som nu

bereder frågan. Efter

godkännande kan

utbetalning av stödet ske.

Statens jordbruksverk

har i sitt förslag till

ekologisk aktionsplan

(rapport 2001:11)

föreslagit att ytterligare

medel anvisas för bl.a.

annat försöks- och

utvecklingsverksamhet,

marknadsstödjande åtgärder

samt för

konsumentinformation.

Regeringen bedömer att den

föreslagna inriktningen av

insatserna är

ändamålsenlig. För år 2002

föreslås att 23 miljoner

kronor anslås engångsvis

för förstärkta insatser

inom området. Medlen

anslås under anslaget 43:1

Statens jordbruksverk

(avsnitt 5.8.1).

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 29 393

000 kr för år 2002.

Motionerna

I motion MJ520 (kd)

förespråkas en

utvecklingsfond för

potatisodlingen. För detta

ändamål föreslås en

anslagshöjning med 5 000

000 kr i förhållande till

regeringens förslag

(yrkande 32 delvis).

Enligt motion MJ396 (c)

behöver forskningen om

ekologiskt lantbruk

breddas samtidigt som

arbetet med att minska

växtnäringsläckaget inom

jordbruket behöver

intensifieras. I enlighet

härmed föreslås en

anslagsökning om 29 000

000 kr i förhållande till

regeringens förslag

(yrkande 7 delvis).

Ekologiska livsmedel

behöver fortsatt stöd

anförs det i motion MJ518

(mp). Det skall enligt

motionen löna sig att ta

den hänsyn som t.ex.

Kravmärkta och andra

miljömärkningar

garanterar. Det viktigaste

steget är därför att på

sikt gynna ekologiskt

framtagna produkter med en

sänkning av matmomsen,

vilket skyndsamt bör

utredas (yrkande 6). I

motion MJ515 (mp) anför

motionärerna att de för

att tydliggöra ambitionen

att arealen i ekologisk

produktion även

fortsättningsvis skall öka

önskar komplettera dagens

mål om att 20 % av arealen

skall vara ekologiskt

odlad år 2005 till att 30

% av arealen skall vara

ekologiskt odlad år 2010.

Det är enligt motionen

också viktigt att det i

målet tydligt anges att

andelen certifierad

produktion skall öka. Som

ett led i uppföljningen av

måluppfyllelsen är det

också viktigt att

statistik över

försäljningen av

ekologiska produkter och

konsumtionsstatistik

upprättas. Mål för svensk

ekologisk biodling bör

också upprättas (yrkande

6).

Utskottets

ställningstagande

Regeringen har i skrivelse

1999/2000:14 till

riksdagen angett att målet

inför år 2005 är att den

ekologiskt odlade arealen

skall fördubblas och att

den ekologiska

animalieproduktionen bör

öka. Detta innebär att 20

% av arealen bör odlas

ekologiskt samt att 10 %

av antalet mjölkkor och

slaktdjur av nöt och lamm

bör finnas i ekologisk

produktion år 2005. En

förutsättning för att

målen skall uppnås är att

det finns en efterfrågan

som motsvarar utbudet.

Jordbruksverket har i

rapport 2001:11 lämnat

förslag till åtgärder för

hur målen skall uppnås.

Verket bedömer att det

kommer att krävas

intensifierade insatser

för att uppnå de nya målen

samt att fokus för

insatserna i högre

utsträckning bör riktas

mot konsumentsidan.

Rapporten har

remissbehandlats och en

majoritet av

remissinstanserna stöder i

huvudsak de förslag

Jordbruksverket lämnar.

Regeringen bedömer att

insatser avseende försök

och utveckling samt

forskning bör prioriteras

inom den ekologiska

sektorn. Enligt regeringen

kan medel för detta bidra

till att effektivisera

produktionen och bättre

tydliggöra den ekologiska

produktionens

miljöeffekter. Regeringen

anser vidare att en ökad

kunskapsuppbyggnad är

angelägen inom den

ekologiska produktionen

samt att marknadsföring

och information till

konsumenterna behöver

förbättras. Regeringen

föreslår därför bl.a. att

Konsumentverket tillförs 5

miljoner kronor för sådana

åtgärder.

Miljöersättningarna inom

miljö- och

landsbygdsprogrammet,

vilka enligt regeringen

omfattar ca 15 miljarder

kronor för hela perioden,

skall medverka till att de

aktuella miljömålen för

jordbruket uppfylls. Dessa

omfattar bl.a. jordbrukets

miljöbelastning och

omfattningen av den

ekologiska produktionen.

De nya miljöåtgärderna

införs i full omfattning

fr.o.m. år 2001. Utskottet

instämmer i regeringens

överväganden om politikens

inriktning och finner inte

skäl för någon annan

bedömning av

medelstilldelningen m.m.

än den regeringen

redovisat. Utskottet

avstyrker därför

motionerna MJ396 (c)

yrkande 7 delvis, MJ520

(kd) yrkande 32 delvis och

MJ518 (mp) yrkande 6. De i

motionerna MJ396 (c) och

MJ520 (kd) framförda

yrkandena om höjning av

anslaget ryms inte inom

den av riksdagen

fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet

är mot bakgrund av det

anförda inte heller berett

att nu föreslå några

åtgärder med anledning av

motion MJ515 (mp) yrkande

6.

44:4 Stöd till

jordbrukets

rationalisering

m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning

under anslaget och vad

som anförs om att

kreditgarantigivningen

skall upphöra. I

enlighet härmed

avstyrker utskottet

ett motionsyrkande (c)

om en ospecificerad

ökning av

medelstilldelningen

samt motionsyrkanden

om ökat stöd till

jordbrukets

rationalisering (s,

kd) och om stöd till

projekt med anledning

av Emån (s, m, kd, c).

Propositionen

Från anslaget betalas

bidrag till yttre och inre

rationalisering enligt

förordningen (1978:250) om

statligt stöd till

jordbrukets

rationalisering (omtryckt

1988:999). Enligt tidigare

regeringsbeslut lämnas

även statsbidrag för

åtgärder mot

översvämningar i Emån.

Bidrag lämnas också enligt

förordningen (1987:606) om

statligt regionalt stöd

till jordbruks- och

trädgårdsföretag.

Jordfondens verksamhet

regleras i förordningen

(1989:281) om jordfonden.

Stöd lämnas till vissa

omarronderingsprojekt i

Dalarnas län. Från

anslaget finansieras

dessutom utgifter för att

täcka förluster på grund

av statlig garanti för lån

till jordbrukets yttre och

inre rationalisering,

förvärv och drift av

jordbruk, maskinhållning

inom jordbruket,

trädgårds- och

rennäringens

rationalisering, regionalt

stöd till trädgårdsföretag

i norra Sverige m.m.

På Jordfonden bokförs

kostnader för förvärv,

överlåtelse och

förvaltning av

jordfondsfastigheter samt

köpeskilling för sålda

fastigheter. Överskott och

underskott i verksamheten

regleras mot

statsbudgetens

inkomstsida. Så länge det

finns en

inlösensskyldighet vid

vissa fall av vägrat

förvärvstillstånd måste

Jordfonden finnas kvar.

Bokfört värde beräknas

uppgå till ca 130 miljoner

kronor. En utvärdering av

den nuvarande

jordförvärvslagstiftningen

har gjorts. I betänkandet

(SOU 2001:38) Ägande och

struktur inom jord och

skog har förslag om vissa

förändringar lämnats.

Ärendet bereds inom

Regeringskansliet.

Regeringen föreslår att

kreditgarantigivningen

upphör den 1 januari 2002.

Inga ytterligare

statsbidrag till åtgärder

mot översvämningar i Emån

lämnas.

Som skäl härför anför

regeringen att fr.o.m. år

2002 skall förluster i den

statliga

kreditgarantigivningen

täckas från en

garantireserv förvaltad av

Riksgäldskontoret. Vid en

värdering av

förlustriskerna för

garantier på jordbrukets

område har dessa

uppskattats till 27

miljoner kronor.

Garantireserven bör

tillföras detta belopp

från de disponibla medel

som finns under detta

anslag. (Se vidare volym

1, kap. 7, avsnitt 7.2.)

Anslagsbehovet har

beräknats till 11 miljoner

kronor. Besparingen på

anslaget uppgår därmed

till 4 miljoner kronor.

Dessa medel bör finansiera

en fortsatt

informationssatsning

rörande samerna.

Möjligheter att lämna nya

kreditgarantier har i

stort sett upphört.

Möjligheten att lämna nya

garantier bör i sin helhet

upphöra. Anvisade medel

bör efter år 2002 i sin

helhet disponeras för

omarronderingsåtgärder.

Möjligheten att lämna

statsbidrag för åtgärder

mot översvämningar i Emån

bör därför slopas.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 14 000

000 kr för år 2002. För

åren 2003 och 2004

beräknas anslagsbehoven

till 3 000 000 kr.

Motionerna

I motion MJ396 (c)

föreslås en ökning av

medelstilldelningen med

5 000 000 kr i förhållande

till regeringens förslag

(yrkande 7 delvis). Motion

MJ428 (s) tar upp frågan

om omarrondering.

Riksdagen bör genom ett

tillkännagivande fästa

uppmärksamheten på

nödvändigheten av att

omarronderingen även

framgent kan bedrivas på

ett effektivt sätt. För

att garantera fortsatt

omarronderingsverksamhet

med möjlighet till

tillkommande objekt samt

fortsatt stöd till

åtgärder kring Emån

föreslår Kristdemokraterna

i motion MJ520 (kd) att

medelstilldelningen på

anslaget ökas för år 2002

samt för åren 2003 och

2004 (yrkande 17). I

motionen föreslås 5 000

000 kr utöver vad

regeringen föreslår för år

2002 (yrkande 32 delvis).

I motion MJ321 (c, kd)

anförs att riksdagen bör

avvisa förslaget om att

upphöra med

kreditgarantigivningen

till åtgärder mot

översvämningar i Emån. I

motion MJ335 (m) anförs

att eftersom riksdagen

tidigare fattat beslut om

stöd för åtgärder mot

översvämningen av Emån och

eftersom arbetet därefter

pågått utifrån bl.a.

statligt engagemang, är

det orimligt att staten nu

undandrar sig ansvar för

slutförandet av utredning

och åtgärder. Enligt

motion MJ458 (s) är det

viktigt att det påbörjade

arbetet med

miljökonsekvensbeskrivning

av åtgärder mot

översvämningar i Emån kan

slutföras och att åtgärder

därefter kan vidtas.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet instämmer i

regeringens bedömning av

medelsbehovet under

anslaget och tillstyrker

regeringens förslag.

När det gäller frågan om

stöd till

omarronderingsprojekt vill

utskottet anföra följande.

Enligt förordningen

(1978:250) om statligt

stöd till jordbrukets

rationalisering lämnas

stöd till vissa

omarronderingsprojekt,

framför allt i Dalarnas

län. Stödet finansieras

genom anslag 44:4. I

statsbudgeten för år 2001

fanns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag om

20 miljoner kronor, varav

5 miljoner kronor avsåg

bidrag till jordbrukets

rationalisering. I samband

med riksdagens behandling

av statsbudgeten för år

2001 konstaterade

utskottet att

omarronderingsverksamheten

bör bedrivas fortlöpande.

Det främsta motivet var

enligt utskottet att nå de

positiva effekter för

enskilda och samhället som

en rationalisering av

fastighetsindelningen ger,

särskilt vad gäller jord-

och skogsbruk. En

kontinuerligt bedriven

omarronderingsverksamhet

är också en förutsättning

för att lantmäteriet skall

kunna bevara och utveckla

sin kompetens på området.

Utskottet fann mot den

bakgrunden att bidraget

till jordbrukets

rationalisering inte borde

begränsas till enbart

tidigare beslutade

åtgärder utan även borde

få användas till nya

omarronderingsprojekt. Om

detta skulle innebära att

anslagsbehovet måste

omprövas förutsatte

utskottet att regeringen

skulle återkomma med

förslag till finansiering

i kommande

budgetproposition.

Riksdagen beslutade att ge

regeringen till känna vad

utskottet anfört om

omarronderingsverksamheten

(bet. 2000/01:

MJU2, rskr.

2000/01:86–87). I 2001 års

ekonomiska vårproposition

(prop. 2000/01:100)

föreslogs emellertid en

minskning av anslaget med

2 miljoner kronor.

Minskningen avsåg

delposten bidrag till

jordbrukets

rationalisering och berör

därför

omarronderingsverksamheten.

Vid riksdagsbehandlingen

av den ekonomiska

vårpropositionen föreslog

miljö- och

jordbruksutskottet i

yttrande till

finansutskottet att

riksdagen än en gång borde

uppmärksamma regeringen på

nödvändigheten av att

omarronderingen även

framgent kan bedrivas på

minst oförändrad nivå

(2000/01:MJU2y).

Finansutskottet instämde i

miljö- och

jordbruksutskottets

bedömning, och riksdagen

beslutade att ge

regeringen till känna vad

miljö- och jordbruks- samt

finansutskottet anfört

härom (bet. 2000/01:FiU27

s. 78 f., rskr.

2000/01:279). Åtgärden att

minska anslaget var inte

till någon del ägnad att

tillgodose riksdagens

beslut när det gäller

omarronderingsverksamheten.

Förutom de uppenbara

svårigheter som följer av

förslaget när det gäller

möjligheten att fullfölja

redan gjorda åtaganden

innebär det att

möjligheterna att

finansiera nya

omarronderingsprojekt blir

ytterst begränsade. I

årets förslag till

statsbudget föreslår

regeringen en

medelstilldelning om 14

miljoner kronor, vilket

innebär en besparing om 4

miljoner kronor. Av det

totala anslaget skall

delposten som används till

finansiering av

omarronderingsprojekt vara

oförändrad, dvs. 3

miljoner kronor under år

2002. Vad utskottet

tidigare uttalat om vikten

av att

omarronderingsverksamheten

ges möjlighet att bedrivas

fortlöpande och även

framgent på minst

oförändrad nivå kvarstår.

Utskottet utgår från att

regeringen noga följer

utvecklingen på detta

område och därvid beaktar

i vad mån den nuvarande

anslagsnivån får sådana

negativa konsekvenser som

utskottet tidigare

uttryckt oro för.

Utskottet finner

emellertid mot bakgrund av

riksdagens tidigare

uttalanden och vad som nu

anförts att det för

närvarande inte är

erforderligt med

ytterligare åtgärder med

anledning av motionerna

MJ428 (s) och MJ520 (kd)

yrkande 17 delvis.

När det gäller frågan om

statsbidrag till

verksamheten vid Emån vill

utskottet anföra följande.

Enligt regeringens förslag

skall

kreditgarantigivningen

upphöra den 1 januari

2002. Detta innebär att

inga ytterligare

statsbidrag till åtgärder

mot översvämningar i Emån

kommer att lämnas.

Riksdagen beslutade under

riksmötet 1978/79 att

åkermark i anslutning till

Emån skulle skyddas mot

översvämningar (prop.

1978/79:10, bet. JoU

1978/79:7). Beslutet

innebar i korthet att

statligt stöd skulle

lämnas till vissa lokala

markavvattningsåtgärder i

form av årensningar och

invallningar i syfte att

förbättra torrläggningen

av de berörda markerna. I

första hand förordades

årensningar på den nedre

delen av den i

utredningsarbetet

studerade åsträckan inom

Fliseryd-, Högsby- och

Dragerydområdena samt inom

Mörlundaområdet. Utskottet

fann i likhet med

regeringen att det var av

betydande allmänt intresse

att skyddet av

jordbruksmarken mot

översvämningar i

ifrågavarande delar av

Emådalen förbättrades.

Utskottet konstaterar att

de särskilda förhållandena

i Emån med få möjligheter

till magasinering av

vatten medför att

vattennivån varierar

mycket mellan lågvatten

och högvattenflöde.

Företrädare för projektet

vid Emån har informerat

utskottet om det vidare

arbetet för att komma till

rätta med

översvämningarna. För

närvarande pågår arbete

med att färdigställa en

ytterligare

miljökonsekvensbeskrivning

avseende en del av

sträckan, vilken den

miljöprövande myndigheten

(Länsstyrelsen i Kalmar

län) förordnat om.

Miljökonsekvensbeskrivningen

beräknas vara klar under

år 2002. Det är enligt

utskottets mening

angeläget att arbetet med

att färdigställa

miljökonsekvensbeskrivningen

kan slutföras så att ur

miljösynpunkt godtagbara

åtgärder för att skydda

den omkringliggande

åkermarken kan vidtas.

Utskottet konstaterar dock

att den av riksdagen

beslutade ramen för

utgiftsområdet inte medger

några ytterligare medel

för projektet för år 2002.

Motionerna MJ321 (kd, c),

MJ335 (m), MJ458 (s) och

MJ520 (kd) yrkande 17

delvis bör av denna

anledning inte föranleda

någon riksdagens vidare

åtgärd. Utskottet

avstyrker vidare MJ520

(kd) yrkande 32 delvis.

44:5 Stöd till

innehavare av

fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelning och

avstyrker ett

motionsyrkande (m) om

att

anslagstilldelningen

bör öka.

Propositionen

De utgifter som belastar

anslaget utgör i huvudsak

bidrag till investeringar

i byggnader och andra

fasta anläggningar på

fjällägenheter, underhåll

och upprustning av dessa

lägenheter,

avvecklingsbidrag och

avträdesersättning åt

innehavare av

fjällägenheter,

gästgiveribestyr samt

inlösen av byggnader m.m.

i vissa fall.

Fjällägenhet är en

upplåtelseform som har

sina grunder i

lagstiftning från år 1915.

Det fanns år 2000 totalt

106 fjällägenheter i

Sverige, de flesta i

Jämtlands län. Frågor om

nedläggning och friköp av

fjälllägenheter prövas av

Jordbruksverket, medan

länsstyrelsen beslutar om

upplåtelser.

Jordbruksverket,

Naturvårdsverket och

Riksantikvarieämbetet

gjorde år 1998 en

inventering av kvarvarande

fjällägenheter. Hälften

bedömdes ha högsta

bevarandevärde och borde

enligt verkets mening

behållas i statlig ägo. Av

inventeringen framgår att

det då bland de mest

bevarandevärda

fjällägenheterna fanns

omkring femton levande

aktiva fjälljordbruk. En

del av de övriga permanent

bebodda fjällägenheterna

har fortfarande viss hävd

av marker och bevarande

landskapselement. Många

har representativ

kulturhistorisk

bebyggelse.

Regeringen bedömer att

anslaget bör föras upp med

oförändrat belopp.

Anslagsbehovet för åren

2003 och 2004 beräknas

vara oförändrat.

Motionen

Enligt motion MJ471 (m)

har anslaget till

fjällägenheterna inte

höjts eller indexreglerats

under lång tid. Eftersom

anslaget endast räcker för

löpande underhåll på en

tiondel av fastigheterna,

finns ett stort uppdämt

behov av olika åtgärder.

Anslaget till

fjällägenheter bör därför

öka.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens bedömning av

medelsbehovet och

tillstyrker förslaget till

medelstilldelning under

anslaget.

Fjällägenheter omfattar

mark och byggnader på

statens mark på

renbetesfjällen i

Jämtlands län samt ovanför

odlingsgränsen i

Västerbottens och

Norrbottens län. Anslaget

syftar till finansiering

av bidrag för

investeringar i och

underhåll av byggnader

m.m. på dessa

fjällägenheter. Som

regeringen anför har en

del av dessa

fjällägenheter ett

representativt

kulturhistoriskt värde och

bör såsom bevarandevärda

behållas i statlig ägo.

Utskottet utgår från att

regeringen löpande följer

upp medelsbehovet för de

fjällägenheter som bör

behållas i statlig ägo så

att bevarandevärden inte

går förlorade. Med

hänvisning till den av

riksdagen beslutade ramen

för utgiftsområdet saknas

förutsättningar att

tillföra ytterligare medel

till anslaget. Mot

bakgrund härav avstyrker

utskottet motion MJ471

(m).

44:6 Återföring av

skatt på

handelsgödsel och

bekämpningsmedel

m.m.

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om

medelstilldelningen

och avstyrker

motionsyrkanden (m, c,

fp) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Regeringen uttalade i

budgetpropositionen för

2001 (prop. 2000/2001:1

volym 1, s. 36. resp. 230,

bet. 2000/01:FiU1) att en

översyn bör göras av

skatterna på

bekämpningsmedel och

handelsgödsel med sikte på

att förbättra deras

effektivitet som

miljöstyrmedel utan att

kraven på

kostnadseffektivitet

eftersätts. Regeringen har

tillkallat en särskild

utredare (dir. 2001:55).

I regeringsförklaringen

hösten 2000 aviserades att

de s.k. gödselskatterna i

lämplig form skall

återföras till jordbruket

och att förslag skall

läggas fram under

riksdagsåret. Regeringen

uttalade i

vårpropositionen för 2001

(prop. 2000/01:100 s. 34,

66 och 131) att regeringen

avser att ta upp

ytterligare diskussioner

med näringen och EG-

kommissionen om hur

återföringen skall ske.

Med ledning av storleken

på uppburen skatt under

perioden 1998–2001 har

regeringen beräknat den

sammanlagda skatten till

410 miljoner kronor. Med

hänsyn till att 47

miljoner kronor av

skatteinkomster, i

enlighet med vad som

anförs i tilläggsbudgeten

denna dag, skall

disponeras som

medfinansiering av en

kompensation till

jordbruket för märkbar

revalvering bör anslaget

för år 2002 beräknas till

363 miljoner kronor. För

åren 2003 och 2004

beräknas anslaget till 420

respektive 430 miljoner

kronor.

Regeringen kommer inom

kort att till EG-

kommissionen överlämna ett

förslag till hur

återföringen bör ske.

Återföringen år 2002

kommer att avse skatter

erlagda år 2001.

Huvuddelen av den

återförda skatten bör

användas till åtgärder för

att minska

växtnäringsförluster från

jordbruket och minska

miljöriskerna inom

växtskyddsområdet. En

mindre del av beloppet

kommer att återföras

kollektivt till

jordbruksnäringen för

bl.a. informations-,

utbildnings-, utvecklings-

och rådgivninginsatser med

syfte att främja hållbara

produktionsmetoder.

Skatten på

bekämpningsmedel bör

återföras kollektivt för

forsknings- och

utvecklingsinsatser med

syfte att främja en

hållbar utveckling inom

jordbruket och

trädgårdsnäringen.

Motionerna

Dieselskatten för jord-

och skogsbrukets

arbetsmaskiner bör enligt

motion MJ396 (c) sänkas

till EU-genomsnittet på 1

kr per liter. Kväveskatten

på handelsgödsel bör tas

bort och den sista delen i

likställandet av

jordbrukets och industrins

el- och

eldningsoljebeskattning

måste genomföras.

Sammantaget bör

skattebördan lindras med

1,27 miljarder kronor per

år. Mot bakgrund härav kan

anslaget räknas ned med

320 miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag. Kvar

finns återföring av

skatten på

bekämpningsmedel (yrkande

7 delvis). I motion MJ508

(m) anförs att regeringen

går en krånglig omväg när

den först tar ut olika

skatter för att sedan

återföra medlen.

Motionärerna föreslår att

skatten på handelsgödselns

kväveinnehåll helt tas

bort. Avgifterna på

bekämpningsmedlen bör

återföras till näringen i

form av rådgivning,

utbildning och forskning

(yrkande 13). I motion

MJ526 (fp) yrkande 16

delvis och Fi294 (fp)

yrkande 21 delvis anförs

att handelsgödselskatten

är nödvändig för att

minska överdosering. För

att inte skapa obalans på

marknaden bör Sverige

därför sträva efter att

handelsgödsel och

bekämpningsmedel beskattas

genom ett system baserat

på kväveeffektivitet

alternativt kväveförluster

på EU-nivå. Anslaget

föreslås utgå.

Utskottets

ställningstagande

I avsikt att stärka den

svenska

livsmedelsproduktionens

konkurrenskraft skall

skatterna på

bekämpningsmedel och

handelsgödsel m.m.

återföras till jordbruket

i lämplig form. Som

regeringen anför kommer

ett närmare förslag härom

att presenteras för EG-

kommissionen inom kort.

Utskottet instämmer i de

överväganden som

regeringen gör i

propositionen och

avstyrker därmed

motionerna MJ396 (c)

yrkande 7 delvis, MJ508

(m) yrkande 13, MJ526 (fp)

yrkande 16 delvis och

Fi294 (fp) yrkande 21

delvis.

Samepolitik

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet har inget

att erinra mot

regeringens

redovisning och

resultatbedömning av

verksamheten inom

området.

Propositionen

Samepolitiken i Sverige

omfattar Sametinget som

regleras i sametingslagen

(1992:1433) och

förordningen (1993:327)

med instruktion för

Sametinget, rennäringen

som regleras i

rennäringslagen (1971:437)

och i

rennäringsförordningen

(1993:384),

Sameskolstyrelsen som

regleras i

sameskolförordningen

(1995:205), stödet till

det samiska språket vilket

regleras i lagen

(1999:1175) om rätt att

använda samiska hos

förvaltningsmyndigheter

och domstolar samt stödet

till samisk kultur.

Enligt ett till

konventionen (SÖ 1972:15)

mellan Sverige och Norge

om renbetning m.m.

anslutande protokoll skall

Sverige och Norge bekosta

och underhålla vissa

stängsel. Staten har även

skyldighet att svara för

underhållet av vissa andra

renskötselanläggningar.

Konventionen gäller t.o.m.

den 30 april 2002.

Regeringen har ingått ett

avtal med Norge om

upprättande av och mandat

för en blandad svensk-

norsk renbeteskommission.

Kommissionen, som har

utrett behovet av fortsatt

renbetning i det andra

landet, överlämnade sitt

betänkande den 18 maj

2001. Betänkandet

remissbehandlas för

närvarande. Sverige avser

därefter att ta upp

förhandlingar med Norge om

en ny renbeteskonvention.

Detta arbete kommer dock

inte att vara klart under

våren 2002. Sverige och

Norge kommer därför att ta

upp frågan om en

förlängning av den

nuvarande konventionen.

Regeringen avser att

återkomma till riksdagen i

den frågan.

Länsstyrelserna arbetar

med att hålla den

grundläggande

redovisningen av

samebyarnas

markanvändningsanspråk à

jour. Arbetet med

rennäringens riksintressen

fortsätter.

Länsstyrelserna

kompletterar

redovisningarna med

information om speciellt

värdefulla eller känsliga

områden för renskötseln,

naturvården och

kulturmiljövården.

Arbetet med att skapa en

ny metod för

renbetesinventering har

visat sig oväntat

komplicerat. Den svensk-

norska

renbeteskommissionen har

tagit fram Rennäringens

kartskåp som innehåller

ett omfattande och

värdefullt material om

rennäringen, bl.a.

vegetationskartor av

intresse för renskötseln.

Länsstyrelserna svarar för

förvaltning och

vidareutveckling av

innehållet. Regeringen

avser att senare återkomma

till riksdagen om hur den

samlade informationen i

kartskåpet liksom den

utvecklingsverksamhet som

pågår bl.a. inom

Jordbruksverket och i

FjällMISTRA kan användas

för renbetesinventeringen.

Enligt förordningen

(1986:255) om pristillägg

på renkött lämnas

pristillägg för renkött

som godkänts vid

köttbesiktning.

Pristillägget lämnas med 9

kr per kg för vuxen ren

och med 14,50 kr per kg

för renkalv.

Konsekvenserna av

nedfallet av radioaktivt

cesium till följd av

Tjernobylolyckan

fortsätter att påverka i

första hand rennäringen. I

vissa delar av norra

Sverige påverkas

emellertid även

insjöfisket samt

produktionen av nöt och

får.

En del av anslaget bör

användas för andra

åtgärder för främjande av

rennäringen. Medlen

fördelas på

användningsområden genom

beslut av Jordbruksverket

efter överläggningar

mellan verket och

Sametinget. Medlen används

bl.a. för

katastrofskadeskydd vid

synnerligen svåra

betesförhållanden.

Användningen bör i

görligaste mån samordnas

med verksamheter som kan

erhålla stöd enligt Mål 1-

programmet, exempelvis

verksamheter som är direkt

inriktade på att utveckla

näringen.

Den beräknade

utgiftsutvecklingen

avseende politikområdet

Samepolitik är följande (i

tusental kronor).

-----------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts-| |Beräknat|

Beräknat |

| | |prognos |Förslag | | |

|2000 | | | | | anslag

|

| |20011 | | |anslag | |

| | |2001 |anslag | | |

| | | | | |2004 |

| | | | |2003 | |

| | | |2002 | | |

-----------------------------------------------------

|57 442 | 55 | 69 | 59 | 58 | 58 |

| |076 |853 |692 |103 |429 |

-----------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av

förslag till

tilläggsbudget till

statsbudgeten för

budgetåret 2001 i samband

med 2001 års ekonomiska

vårproposition och

budgetpropositionen för år

2002.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har inget

att erinra mot

regeringens

redovisning och

resultatbedömning av

verksamheten inom

området samepolitik.

45:1 Främjande

av rennäringen

m.m. och

45:2

Informationssatsning

om samerna

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker

regeringens

förslag om

medelstilldelning

under anslagen

45:1 och 45:2.

Utskottet

tillstyrker även

det bemyndigande

som regeringen

föreslår under

anslaget 45:1.

Utbildningspolitik

och

forskningspolitik

under

utgiftsområdena

16 och 20

Propositionen

Politikområde

Utbildning inom

utgiftsområde 23

Verksamheten vid Sveriges

lantbruksuniversitet

(SLU) ingår som en del

i politikområdet

Utbildning.

Verksamheten utgör

också ett viktigt

medel för att

förverkliga målen inom

livsmedelspolitiken,

landsbygdspolitiken,

djurpolitiken,

samepolitiken samt

skogspolitiken.

Politikområde Forskning

inom utgiftsområde 23

Forskningen som

bedrivs inom de

areella näringarna har

ett särskilt ansvar

för att kunskaperna om

naturresurserna

utvecklas för kommande

generationers behov.

Viktiga globala miljö-

och

livsmedelsförsörjningsfrågor

måste lösas genom

samverkan mellan många

länder och mellan

forskare från olika

vetenskapliga

discipliner.

Medel till stöd för

forskningen om de

areella näringarna

fördelas av

Forskningsrådet för

miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande

(Formas), som sorterar

under utgiftsområde

20, men som har ett

forskningsanslag under

utgiftsområde 23. En

resultatredovisning

för samtliga

forskningsfinansierande

myndigheter görs under

politikområdet

Forskning under

utgiftsområde 16.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har inget

att erinra mot

regeringens

redovisning och

resultatbedömning av

verksamheten inom

områdena

Utbildningspolitik och

Forskningspolitik.

25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker

regeringens

förslag om

medelstilldelning

under anslaget

och avstyrker två

motioner (kd, c)

om annan

medelstilldelning.

Utskottet

avstyrker även

två motioner (m,

c) om Alnarps

ställning som

självständigt

universitet

respektive ökade

resurser för

forskning om

svampangrepp.

Propositionen

SLU skall utveckla

kunskapen om de

biologiska

naturresurserna och

människans hållbara

nyttjande av dessa.

Detta sker genom

utbildning, forskning,

fortlöpande

miljöanalys och

information.

Anslaget finansierar

grundutbildning,

forskarutbildning,

forskning, miljöanalys

samt information och

fortbildning.

Verksamheten bedrivs

utifrån ett

sektorsansvar, som

preciseras av fem

ansvarsområden:

– kvalitet i

livsmedelskedjan,

– djurhållning,

djurhälsa och

djurskydd,

– skog, skogsbruk och

förädling av

skogsråvaran,

– naturresurser för

landsbygdsutveckling,

rekreation och fritid,

– landskapsplanering

och markanvändning.

Grundutbildningen

bedrivs inom fyra

långa och sju korta

yrkesprogram samt inom

de fem

kandidat/magisterprogrammen

skogsvetar-,

bioteknologi- och

naturresursprogrammen,

ekonomprogrammet med

naturresursinriktning

samt mark- och

miljöprogrammet.

Verksamheten vid SLU

ingår som en del i

politikområdet

Utbildning och

omfattas därför av den

resultatredovisning

som görs för

högskoleväsendet under

utgiftsområde 16.

Verksamheten utgör

även ett viktigt medel

för att förverkliga

målen inom

livsmedelspolitiken,

landsbygdspolitiken,

djurpolitiken,

samepolitiken samt

skogspolitiken under

utgiftsområde 23,

varför regeringen här

redovisar en kort

bedömning av denna.

Genom statsmakternas

beslut har SLU under

de senaste åren

tilldelats 1 270 nya

utbildningsplatser,

vilket har lett till

att en allt större del

av SLU:s resurser går

till grundutbildning.

I regleringsbrevet för

SLU specificeras

utbildningsuppdraget

till SLU genom ett mål

för antalet

helårsprestationer.

Prestationsgraden är

92 %, vilket är högre

än den genomsnittliga

prestationsgraden för

universitet och

högskolor. Andelen

studenter som avlagt

examen på nominell tid

har minskat sedan

tidigare år.

Genomströmningen av

studenter varierar

mycket mellan olika

program. På de långa

programmen avlägger

endast cirka en

femtedel av

studenterna examen på

nominell studietid.

Siffrorna är betydligt

bättre för de korta

programmen där drygt

hälften avlägger

examen på nominell

tid. En förklaring

till det sämre

resultatet för år 2000

är att 60 studenter

antagna enligt äldre

studieordning avlagt

examen under år 2000,

vilket bidragit till

att den genomsnittliga

studietiden förlängts.

En annan orsak är att

studenterna även utan

avslutad utbildning är

eftertraktade på den

goda arbetsmarknaden

som rått.

Andelen kvinnliga

studenter vid SLU:s

utbildningsprogram

utgör 61 %.

Variationen är

emellertid stor mellan

olika program, men SLU

arbetar aktivt med att

utjämna

könsfördelningen genom

att vidta olika

åtgärder för t.ex.

antagningsförfarandet

och information i

gymnasieskolor.

Veterinärer med

utbildning från land

utanför EU hade

tidigare små

möjligheter att få en

kompletterande

utbildning för att

därigenom erhålla

legitimation och kunna

utöva sitt yrke i

Sverige. I syfte att

tillvarata den resurs

som dessa personer

utgör, anvisades SLU

första gången

budgetåret 1999

3,13 miljoner kronor

för att genomföra en

kompletterande

utbildning för

utländska veterinärer.

Till utbildningen

antogs 17 utländska

veterinärer då den

startade år 1999.

Under år 2000 har

ytterligare 15

utländska veterinärer

antagits.

Utbildningsresultaten

har hittills varit

goda.

För

forskarutbildningen

har 270 examina för

perioden 2000–2002

angetts som mål vad

gäller lägsta antalet

examina. Under det

första året i perioden

har 157 examina

avlagts. För perioden

2001–2004 är målet 400

examina. Den Kgl.

Veterinær- og

Landbohøjskole i

Danmark och SLU antog

höstterminen 2001 för

första gången

studenter till en

hortonomutbildning med

gemensam

utbildningsplan och

gemensamma kurser.

Som ett led i att

stärka djurskyddets

ställning förstärktes

anslaget för år 1999

engångsvis med 3

miljoner kronor för

delfinansiering av en

professur i djurskydd

vid

veterinärmedicinska

fakulteten vid SLU för

kommande femårsperiod.

Tillsättningen av

professuren har varit

fördröjd men är nu

under tillsättning.

SLU har under året

inkommit till

regeringen med en

strategi för samverkan

med det omgivande

samhället. Det

övergripande målet med

samverkan är att SLU:s

kunskap skall spridas

till omgivningen och

att SLU i sin tur

skall kunna ta del av

kunskaper och

erfarenheter från

omgivningen. I

strategin befäster SLU

sin policy för

samverkan med det

omgivande samhället

inom de olika

verksamhetsgrenarna

och pekar härvid på de

möjligheter till

samverkan som t.ex.

alumniverksamheten,

fortbildningen och

uppdragsutbildningen

erbjuder.

Forskningsinformationen

ses som en viktig del

i samverkan och kan

vidareutvecklas.

I enlighet med vad

som föreslogs i

budgetpropositionen

för år 2001

utgiftsområde 23

överförs 5 miljoner

kronor från anslaget

26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande till

verksamheten vid

Centrum för uthålligt

lantbruk (CUL). För

fältförsöksverksamhet

rörande ekologisk

odling bör 7 miljoner

kronor anvisas också

för år 2002.

För att ge

Artdatabanken

möjlighet att skapa

ett nationellt

referensverk som

beskriver samtliga i

Sverige kända djur,

växter och svampar

anvisas 10 miljoner

kronor som

förstärkning av

Artdatabankens

verksamhet år 2002.

Den minskning av

anslaget med 6

miljoner kronor som

gjordes i samband med

tilläggsbudgeten i den

ekonomiska

vårpropositionen bör

ligga kvar tills

vidare för

finansiering av BSE-

kontroller m.m. Den

särskilda anslagspost

på 3 miljoner kronor

som står till

regeringens förfogande

bör dras in.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet för år

2002 till 1 209 038

000 kr. För åren 2003

och 2004 beräknas

anslagsbehoven till 1

233 872 000 kr

respektive 1 268 169

000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ396 (c) bör

anslaget höjas med 5

miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Medlen bör användas

för ökad forskning om

Gremmeniella abietina

och andra svampangrepp

(yrkande 7 delvis). I

motion MJ520 (kd)

begärs en sänkning med

5 miljoner kronor.

Motionärerna avvisar

den engångssatsning på

ekologisk produktion

som regeringen

föreslår genom en

överföring från

anslaget 26:1. I

stället bör en

långsiktig satsning

göras på miljöanpassat

jordbruk där både

konventionellt och

ekologiskt jordbruk

samspelar (yrkande 32

delvis).

Ökade resurser till

SLU för forskning om

Gremmeniella abietina

och andra svampangrepp

begärs i motion MJ339

(c) yrkande 11.

Enligt motion MJ252

(m) bör SLU:s

institution i Alnarp

få ställning som

självständigt

lantbruksuniversitet.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet ansluter sig

till regeringens

bedömning när det

gäller anslaget och

tillstyrker

regeringens förslag.

Därmed avstyrker

utskottet motionerna

MJ396 (c) yrkande 7

delvis och MJ520 (kd)

yrkande 32 delvis.

Enligt vad utskottet

inhämtat bedrivs

forskning om

Gremmeniella abietina

inom den

skogsvetenskapliga

fakulteten vid SLU,

där ett

forskningsprojekt

arbetar med

kartläggning och

övervakning av

utbredningen av

Gremmeniella. Därefter

syftar projektet till

ökade kunskaper om

bl.a. samspelet mellan

miljö och

sjukdomsutveckling,

trädens försvarssystem

mot svampangrepp,

insekter m.m. samt val

av plantmaterial. När

det gäller resurser

till viss forskning

vill utskottet erinra

om att enligt

förordningen

(1993:221) för

Sveriges

lantbruksuniversitet

den interna

fördelningen av FoU-

resurser m.m. ankommer

på universitetets

styrelse. Det är också

en fråga för

Forskningsrådet för

miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande

(Formas) att inom

ramen för

forskningsprogrammet

fördela medel till

olika

forskningsprojekt. Med

det anförda avstyrker

utskottet motion MJ339

(c) yrkande 11.

Utskottet har

tidigare behandlat en

motion om Alnarps

ställning som

självständigt

universitet (bet.

1999/2000:MJU11).

Utskottet, som

hänvisade till

förordningen

(1993:221) för

Sveriges

lantbruksuniversitet,

konstaterade att bl.a.

vissa

organisationsfrågor

ankommer på

universitetets

styrelse. Det kan

tilläggas att det

enligt högskolelagen

(1992:1434) ankommer

på regeringen att

anordna universitet

och högskolor. I 10 §

stadgas emellertid att

även kommuner och

landsting har denna

möjlighet men endast

med regeringens

medgivande. Med

hänvisning härtill

avstyrker utskottet

motion MJ252 (m).

26:1

Forskningsrådet

för miljö,

areella

näringar och

samhällsbyggande:

Forskning och

kollektiv

forskning

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker

regeringens

förslag om

medelstilldelning

under anslaget

och avstyrker en

motion (kd) om

minskning av

anslaget.

Utskottet

avstyrker även en

motion (c) om

ökade resurser

för forskning om

svampsjukdomen

Gremmeniella.

Vidare avstyrker

utskottet

motioner (v, kd,

fp, mp) om

resurser till

Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet.

Utskottet

tillstyrker

regeringens

förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget finansierar

forskningsstöd, stöd

till kollektiv

forskning samt

forskningsinformation

rörande de areella

näringarna inom

Forskningsrådet för

miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande

(Formas). Denna del av

verksamheten inom

Formas bedrevs t.o.m.

år 2000 av Skogs- och

jordbrukets

forskningsråd, då

detta avvecklades. Den

kollektiva forskningen

omfattar

jordbruksteknisk

forskning, viss

skogsforskning,

trädgårdsforskning

samt växtförädling.

I enlighet med vad

som föreslogs i

budgetpropositionen

för år 2001

utgiftsområde 23

anslag 26:1

Forskningsrådet för

miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande

överförs 5 miljoner

kronor till anslag

25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet

för verksamheten vid

Centrum för uthålligt

lantbruk (CUL).

För forskning och

utveckling rörande

ekologisk produktion

har för åren 2002 och

2003 tidigare

beräknats 35 miljoner

kronor per år.

Programmet förstärktes

år 2001 genom att

ytterligare 7 miljoner

kronor anvisades till

SLU för

fältforskningsverksamhet

rörande ekologisk

produktion. Programmet

bör för år 2002 enligt

regeringen förstärkas

med ytterligare 10

miljoner kronor, varav

3 miljoner kronor bör

disponeras av Formas

och 7 miljoner kronor

av SLU för fortsatt

fältforskningsverksamhet.

För att finansiera

BSE-kontroller m.m.

har en minskning av

anslaget gjorts

fr.o.m. år 2001.

Regeringen bedömer

anslagsbehovet för år

2002 till 232 362 000

kr. För åren 2003 och

2004 beräknas

anslagsbehoven till

230 336 000 kr

respektive 210 889 000

kr.

Riksdagen föreslås

bemyndiga regeringen

att under år 2002, i

fråga om ramanslaget

26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande:

Forskning och

kollektiv forskning,

fatta beslut om stöd

som inklusive tidigare

gjorda åtaganden

innebär utgifter på

högst 230 000 000 kr

efter år 2002.

Motionerna

Enligt motion MJ520

(kd) bör anslaget

minskas med 10

miljoner kronor och

användas för

långsiktiga satsningar

på miljöanpassat

jordbruk där både

konventionellt och

ekologiskt jordbruk

samspelar (yrkande 32

delvis).

Ökade

forskningsresurser för

svampsjukdomen

Gremmeniella begärs i

motion MJ204 (c)

yrkande 3.

I ett flertal

motioner begärs medel

till Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet.

Motion MJ244 (fp)

framhåller värdet av

att institutet

tilldelas

forskningsanslag och

behovet av öronmärkta

medel till stiftelsen

för ekologisk

jordbruksforskning

betonas i motionerna

MJ350 (mp) och MJ515

(mp) yrkande 19.

Enligt motion MJ381

(kd) bör regeringen

undersöka

möjligheterna till

basanslag för den

ekologiska forskningen

vid institutet.

Motionärerna i motion

MJ473 (v) anser att

Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet

skall erhålla ett

basanslag och att

detta skall

finansieras i kommande

budgetpropositioner

inom ramen för medlen

till forskning om

ekologiskt lantbruk.

Utskottets

ställningstagande

Enligt utskottets

mening bör resultatet

av

forskningsprogrammet

för ekologisk

jordbruks- och

trädgårdsproduktion

även kunna gynna den

konventionella

produktionens

utveckling och det

ankommer på

Forskningsrådet för

miljö, areella

näringar och

samhällsbyggande

(Formas) att fatta

beslut om fördelningen

av medel till olika

forskningsprojekt på

området. Med

hänvisning härtill

avstyrker utskottet,

som finner regeringens

förslag om

medelstilldelning

under anslaget väl

avvägt, motion MJ520

(kd) yrkande 32

delvis.

Med vad utskottet i

tillämpliga delar

anfört ovan avstyrks

även motion MJ204 (c)

yrkande 3.

När det gäller den

ekologiska forskningen

i stort vill utskottet

erinra om sin i flera

andra sammanhang

framförda syn på

jordbruket och

trädgårdsodlingen som

centrala näringar i

ett hållbart samhälle.

Konsumenternas

intresse för

miljöhänsyn, etiska

värden,

livsmedelssäkerhet och

global

livsmedelsförsörjning

ökar och kommer att

alltmer förändra

dagens

marknadssituation.

Därmed växer också

behovet av kunskaper

som har betydelse för

omställningen av

samhället till en

ekologiskt hållbar

utveckling. Detta

synsätt präglar även

regeringens arbete med

att förändra

jordbruks- och

livsmedelspolitiken

inom EU, ett synsätt

som vinner ökat stöd

även inom gemenskapen.

I sammanhanget vill

utskottet framhålla

den framskjutna

ställning som

forskning om hållbar

utveckling har i

arbetet med att uppnå

miljökvalitetsmålen

och för hushållning

med mark och vatten.

Som framgår av

propositionen har för

forskning och

utveckling rörande

ekologisk produktion

för åren 2002 och 2003

tidigare beräknats 35

miljoner kronor per

år. Programmet

förstärktes år 2001

genom att ytterligare

7 miljoner kronor

anvisades till SLU för

fältforskningsverksamhet

rörande ekologisk

produktion.

Forskningsprogrammet

för ekologisk

jordbruks- och

trädgårdsproduktion

för perioden 2001–2003

har som mål att skapa

förutsättningar för

att uppnå såväl

riksdagens ambition om

en 20-procentig

ekologisk produktion

till år 2005 som att

de övergripande

miljökvalitetsmålen

kan nås inom en

generation. Utskottet

tillstyrker att

programmet förstärks

för år 2002 med

ytterligare 10

miljoner kronor, varav

3 miljoner kronor bör

disponeras av Formas

och 7 miljoner kronor

av SLU för fortsatt

fältforskningsverksamhet.

Utskottet delar

således i allt

väsentligt de

synpunkter som

framförs i ett flertal

motioner om den

ekologiska odlingens

betydelse för

omställningen av

samhället till en

ekologiskt hållbar

utveckling och om

värdet av den

forskning som bedrivs

vid Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet.

När det gäller frågan

om resurser till

stiftelsen är

emellertid utskottets

principiella

inställning att det i

första hand får anses

vara en uppgift för

Formas att inom ramen

för

forskningsprogrammet

fördela medel till

olika

forskningsprojekt. Med

hänvisning härtill och

då utskottet

tillstyrkt regeringens

förslag om medel under

anslaget avstyrks

motionerna MJ244 (fp),

MJ350 (mp), MJ381

(kd), MJ473 (v)

yrkande 1 och MJ515

(mp) yrkande 19 i den

mån de inte kan anses

tillgodosedda.

26:2 Bidrag

till Skogs- och

lantbruksakademien

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker

regeringens

förslag om

medelstilldelning

under anslaget

26:2.

Reservationer

Utskottets förslag

till riksdagsbeslut

och ställningstaganden

har föranlett följande

reservationer. I

rubriken anges inom

parentes vilken punkt

i utskottets förslag

till riksdagsbeslut

som behandlas i

avsnittet.

1. Åtgärder för

skog som

drabbats av

svampangrepp

(punkt 5)

av Ulf Björklund

(kd), Göte Jonsson

(m), Ingvar

Eriksson (m),

Caroline Hagström

(kd), Per-Samuel

Nisser (m), Eskil

Erlandsson (c) och

Lars Lindblad (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som

framförs i reservation

1. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:MJ204 yrkande

1 och 2001/02:MJ283.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör

ett flertal åtgärder

vidtas med anledning

av de omfattande

angreppen på tallskog

av svampen

Gremmeniella abietina.

För att förebygga och

bekämpa svampangreppen

krävs i första hand

mer forskning och

ökade kunskaper men

tydlig information

till markägare baserad

på forskning och kända

fakta är också

nödvändig. En översyn

bör göras av

möjligheterna till

ersättning, bl.a. i

form av stöd till

återplantering.

2.

Konkurrensförhållandena

inom

veterinärväsendet

(punkt 6)

av Ulf Björklund

(kd), Göte Jonsson

(m), Ingvar

Eriksson (m),

Caroline Hagström

(kd), Per-Samuel

Nisser (m) och Lars

Lindblad (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som

framförs i reservation

2. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:MJ207 och

2001/02:MJ309.

Ställningstagande

Det är enligt vår

mening olämpligt att

Jordbruksverket

bedriver sådan

affärsverksamhet att

verket med statliga

subventioner

konkurrerar med de

privatpraktiserande

veterinärer som verket

även har till uppgift

att övervaka. Som

anförs i motionerna

MJ207 (m) och MJ309

(kd) bör regeringen

göra en översyn av

konkurrensförhållandena

inom veterinärväsendet

och lägga fram förslag

som syftar till

konkurrensneutralitet

mellan

privatpraktiserande

veterinärer och

statligt anställda

disktriktsveterinärer.

En översyn bör även

göras av

Jordbruksverkets

organisation för att

skilja

myndighetsutövning

från affärsverksamhet

och av verkets praxis

när det gäller

försäljning och

prissättning på

veterinär medicin.

3. Principerna för

utbetalning av

arealersättningar

(punkt 7)

av Ulf Björklund

(kd), Göte Jonsson

(m), Ingvar

Eriksson (m),

Caroline Hagström

(kd), Per-Samuel

Nisser (m), Eskil

Erlandsson (c),

Harald Nordlund

(fp) och Lars

Lindblad (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som

framförs i reservation

3. Därmed bifaller

riksdagen delvis

motion 2001/02:MJ520

yrkande 3.

Ställningstagande

Att utbetalningarna av

EU-ersättningar sker

samma år som de avser

anser vi vara en

viktig princip. Vi har

därför ställt oss

bakom riksdagens

beslut under

utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske

med anslutande

näringar om att

utbetalningarna av

medlen för

arealersättningar

tidigareläggs till år

2001. Denna princip

innebär att medlen för

de olika stöden måste

periodiseras korrekt

så att utbetalningarna

kan göras före slutet

av respektive år.

Detta var också

avsikten då Sverige

blev medlem i EU.

Detta bör ges

regeringen till känna.

4. Statlig

lånegaranti

(punkt 8)

av Eskil Erlandsson

(c).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att

utskottets förslag

under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som

framförs i reservation

4. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:MJ338 yrkande

9.

Ställningstagande

Under flera år har

arealersättningarna

betalats ut året efter

det år ersättningarna

avser. Detta medför

ekonomiska förluster

för jordbruket. Jag

anser att staten måste

försöka avhjälpa denna

situation och

garantera lösningar på

eventuella

likviditetsproblem som

kan uppstå. En statlig

lånegaranti bör därför

utfärdas för de

jordbrukare som på

grund av systemet med

utbetalningarna av

arealersättningar får

likviditetsproblem.

Detta bör ges

regeringen till känna.

5. Djurskydd m.m.

(punkt 9)

av Ulf Björklund

(kd) och Caroline

Hagström (kd).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som anförs

i reservation 5.

Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:MJ520 yrkande

22 och 23.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt

att

djurhälsoprogrammen

säkerställs. Det

föreligger många

risker med minskade

anslag. Programmen kan

hotas,

sjukdomsövervakningen

kan minska med en

försämrad djurhälsa

och ökad

antibiotikaanvändning

som följd. Smitta kan

förbli oupptäckt och

arbetet med mycket

kostsam bekämpning av

flera sjukdomar under

1900-talet riskerar

att spolieras. Sverige

kan dessutom få svårt

att uppfylla sina

åligganden gentemot EU

när det gäller

sjukdomsövervakning.

Resurserna för

djurhälsoprogrammen

måste därför

säkerställas, vilket

bör ske inom

jordbruksverkets

anslag. Detta bör ges

regeringen till känna.

6. Målen om

ekologisk

produktion

(punkt 10)

av Jonas Ringqvist

(v), Kjell-Erik

Karlsson (v) och

Maria Wetterstrand

(mp).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som anförs

i reservation 6.

Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:MJ515 yrkande

6.

Ställningstagande

Regeringen har i

skrivelsen En hållbar

utveckling av

landsbygden m.m.

(1999/2000:14) angett

att den ekologiskt

odlade arealen bör

utgöra 20 % år 2005.

Regeringen har

därutöver uttalat att

den ekologiska

produktionen bör öka

även därefter. För att

tydliggöra ambitionen

att arealen i

ekologisk produktion

skall öka även

fortsättningsvis,

anser vi att målet bör

kompletteras med att

30 % av arealen skall

vara ekologiskt odlad

år 2010. Det är

viktigt att redan nu

ange en fortsättning

efter år 2005 för att

visa att den

ekologiska

omställningen av

lantbruket är önskvärd

och skall prioriteras.

7. Finansiering av

ekologisk

forskning och

utbildning vid

Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet

(punkt 13)

av Ulf Björklund

(kd), Jonas

Ringqvist (v),

Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline

Hagström (kd),

Maria Wetterstrand

(mp) och Harald

Nordlund (fp).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag

under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin

mening vad som

framförs i reservation

7. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:MJ244,

2001/02:MJ350,

2001/02:MJ381,

2001/02:MJ473 och

2001/02:MJ515 yrkande

19.

Ställningstagande

Den långa

kontinuiteten och den

gynnsamma miljön har

gjort den forskning

som bedrivs vid

Stiftelsen

Biodynamiska

Forskningsinstitutet i

Järna banbrytande för

den ekologiska

forskningen i Norden.

Forskningen bygger på

grundläggande

ekologiska principer,

dvs. kretslopp,

förnyelsebar energi

och vård av den

biologiska mångfalden

och syftar till en

uthållig försörjning

av livsmedel med hög

näringskvalitet.

Forskningen utgör

också en viktig del i

strävandena att uppnå

miljökvalitetsmålen.

Enligt vår mening är

pluralism och mångfald

förutsättningar för en

positiv utveckling

inom all forskning,

och basresurser måste

tillföras stiftelsen

om den skall kunna

konkurrera på lika

villkor med

universitetsanknutna

forskningsinstitut om

tillgängliga medel.

För de kommande

budgetåren har stora

resurser avsatts till

forskning om

ekologiskt lantbruk.

Enligt vår mening bör

i kommande

budgetpropositioner

utrymme skapas för

basanslag till

stiftelsen.

Särskilda

yttranden

Utskottets beredning

av ärendet har

föranlett följande

särskilda yttranden.

1. Anslag inom

utgiftsområde 23

Jord- och

skogsbruk, fiske

med anslutande

näringar

av Göte Jonsson

(m), Ingvar

Eriksson (m), Per-

Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad

(m).

Den 21 november 2002

beslöt riksdagens

majoritet bestående av

socialdemokrater,

vänsterpartister och

miljöpartister att

fastställa ekonomiska

ramar för de olika

utgiftsområdena i den

statliga budgeten och

en beräkning av

statens inkomster

avseende 2002.

Samtidigt beslutades

om preliminära

utgiftstak för åren

2003 och 2004.

Moderata

samlingspartiet har i

parti- och

kommittémotioner

förordat en annan

inriktning av den

ekonomiska politiken

och budgetpolitiken.

Ett övergripande mål

för den ekonomiska

politiken bör vara en

sänkt utgiftskvot. För

detta krävs såväl en

moderniserad

arbetsmarknad och

avregleringar som

sänkta skatter och

lägre offentliga

utgifter.

Våra förslag syftar

också till att skapa

förutsättningar för

ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt

växande Sverige. Vi

vill satsa på en

utbildning som ger

alla större

möjligheter till ett

rikare liv. Genom en

större enskild sektor

och ett starkare

civilt samhälle kan

både företag och

människor växa. Ännu

fler kan komma in på

den ordinarie

arbetsmarknaden. Den

sociala tryggheten

ökar också i andra

bemärkelser genom att

hushållen får en

större ekonomisk

självständighet.

Friheten att välja

bidrar både till

mångfald, en bättre

kvalitet och en större

trygghet. De enskilda

människorna får ett

större inflytande över

sina liv.

Vi har föreslagit en

långtgående växling

från subventioner och

bidrag till omfattande

skattesänkningar för

alla, främst låg- och

medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de

människor som är i

störst behov av

gemensamma insatser

och som har små eller

inga möjligheter att

påverka sin egen

situation. Vi slår

också fast att det

allmänna skall

tillföras resurser för

att på ett

tillfredsställande

sätt kunna genomföra

de uppgifter som måste

vara gemensamma.

Avsevärda resurser

tillförs till exempel

för att bryta den

ökade sjukfrånvaron

och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt

budgetalternativ – med

våra förslag till

utgiftstak,

anslagsfördelning och

skatteförändringar –

bör ses som en helhet

där inte någon eller

några delar kan brytas

ut och behandlas

isolerat från de

andra. När riksdagens

majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den

21 november om ramar

för de olika

utgiftsområdena valt

en annan inriktning av

politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella

beslutet om

anslagsfördelning inom

utgiftsområde 23.

Regeringen föreslår

att de ökade

kostnaderna för BSE-

kontroller skall

finansieras från

anslaget 42:5

Bekämpande av

smittsamma

husdjurssjukdomar.

Följden blir att de

nuvarande bidragen som

utgår för bekämpande

av smittsamma

husdjurssjukdomar

minskar från 38

miljoner kronor till

20 miljoner kronor.

Detta är enligt vår

uppfattning olyckligt

eftersom det

förebyggande arbetet

med att begränsa och

minska utbrotten av

allvarliga

djursjukdomar kraftigt

försvåras. Vi anser

därför att anslaget

bör ökas med 18

miljoner kronor i

jämförelse med

regeringens förslag.

Jaktinstrumentet

måste användas i ökad

utsträckning för att

begränsa viltskador.

Detta bör gälla såväl

de ökade sälskadorna

som skador orsakade av

de ökade

rovdjursstammarna. Vi

föreslår därför att

anslaget 42:6

Ersättningar för

viltskador minskas med

23 miljoner kronor

jämfört med

regeringens förslag.

Regeringen har för

avsikt att föreslå att

en särskild

djurskyddsmyndighet

inrättas. För detta

ändamål anslår

regeringen 13 miljoner

kronor för år 2002. Vi

motsätter oss detta.

Det behövs inte fler

myndigheter för att

förbättra djurskyddet

utan en bättre

tillsyn. Vi anslår

därför fem miljoner

kronor till

Jordbruksverket för

att förbättra

djurskyddet.

Jordbruksverket har

ansvar för bland annat

administration av EU:s

jordbrukspolitik och

ansvarar vidare för

tillämpningen av

reglerna för den

svenska

livsmedelsproduktionen.

Ett miljövänligt

konventionellt

jordbruk är nödvändigt

även i framtiden. Vi

avvisar därför det av

regeringen uppsatta

målet för den

ekologiska

produktionen.

Regeringen anslår i

syfte att främja

utvecklingen av

ekologiskt lantbruk 23

miljoner kronor år

2002 som fördelas på

fem miljoner kronor

till marknadsanalyser

och statistik, 10

miljoner kronor till

marknadsfrämjande

åtgärder, 5 miljoner

kronor för ökad

användning av

ekologiska livsmedel

inom storhushåll och

offentlig sektor och 3

miljoner kronor till

ekologiska

lantbruksorganisationer.

Vi avvisar dessa

anslag. Det är

orimligt att staten

skall subventionera

storhushåll och vissa

organisationer. Det

måste vara efterfrågan

på marknaden som avgör

huruvida produktionen

skall ske inom ramen

för ekologisk eller

konventionell odling

och inte politiskt

styrande beslut. Vi

föreslår därför att

Jordbruksverkets

anslag minskas med 23

miljoner kronor. Mot

bakgrund av vårt

förslag om ytterligare

fem miljoner kronor

till

djurskyddstillsynen

föreslår vi således

att det totala

anslaget till

Jordbruksverket

minskas med 18

miljoner kronor i

jämförelse med

regeringens förslag.

Livsmedelsverket

skall verka för säkra

livsmedel av god

kvalitet. Regeringen

föreslår att

Livsmedelsverkets

anslag skall ökas med

5 miljoner kronor för

bl.a. en central

kontroll av genetiskt

modifierade livsmedel.

Vi anser inte att det

behövs ett särskilt

anslag för kontroll av

genetiskt modifierade

livsmedel. Vi anslår i

stället 3 miljoner

kronor för att

förstärka och

förbättra

livsmedelstillsynen.

Vi föreslår därmed att

anslaget till

Livsmedelsverket

minskas med 2 miljoner

kronor i jämförelse

med regeringens

förslag.

Verksamheten vid

Livsmedelsekonomiska

institutet omfattar

analyser och

utredningar inom det

jordbrukspolitiska

området. Liknande

verksamhet bedrivs

även av

Jordbruksverket. För

att hushålla med

resurserna föreslår vi

att anslaget 43:13

Livsmedelsekonomiska

institutet halveras år

2002 och därefter

upphör. Vi föreslår

således att anslaget

år 2002 minskas med 4

152 000 kr jämfört med

regeringens förslag.

Regeringen föreslår

att Emåprojektet inte

skall erhålla

ytterligare medel. Det

är riksdagen som

ursprungligen

beslutade om stöd för

åtgärder mot

översvämning av Emån.

Eftersom arbetet i

stor utsträckning har

pågått utifrån

statligt engagemang,

är det orimligt att

staten nu undandrar

sig sitt ansvar för

slutförandet av

utredning och

åtgärder. Vi anser att

regeringen bör

återkomma till

riksdagen med en

slutredovisning och

med förslag till

kostnadstäckning för

projektet.

Regeringen anslår i

dag 1 538 000 kr till

landets samtliga

fjällägenheter. Av

dessa medel fördelas

800 000 kr till

fjällägenheter i

Jämtland.

Fjällägenheter är

statens egendom och

förvaltats av

länsstyrelsen i

respektive län.

Lägenheterna har stora

natur- och

kulturmiljövärden.

Anslaget har inte

höjts eller

indexreglerats under

lång tid och anslaget

räcker endast till

löpande underhåll på

en tiondel av alla

fastigheter. Det finns

därför ett stort behov

av åtgärder. Anslaget

till fjällägenheterna

måste öka.

Regeringen föreslår

att skatten på

handelsgödselns

kväveinnehåll och de

så kallade

bekämpningsmedelsavgifterna

skall återföras till

näringen i någon form.

Detta utlovades redan

i

regeringsförklaringen

hösten 2000. Ännu har

ingenting

återbetalats. Det är

fel att först påföra

skatter för att sedan

delvis återföra dem.

Vi föreslår i stället

att skatten på

handelsgödselns

kväveinnehåll helt tas

bort. Vi anser att det

är riktigt att ha kvar

avgifterna på

bekämpningsmedel, men

de bör återföras till

näringen i form av

rådgivning, utbildning

och forskning.

Eftersom vi föreslår

att skatt på kväve

inte skall tas ut

föreslår vi att

återföringen till

jordbruket skall

minska med motsvarande

summa.

Bekämpningsmedelsavgifterna

uppgår till ca 45

miljoner kronor. Av

dessa anslår vi 15

miljoner kronor till

forskning på

jordbruksområdet och

18 miljoner kronor som

en engångsvis

finansiering av de

ökade kostnader som

BSE-testerna medfört

under anslaget 42:5

Bekämpande av

smittsamma

djursjukdomar.

Resterande 12 miljoner

kronor återförs till

jordbruket i form av

rådgivning och

utbildning.

2. Anslag inom

utgiftsområde 23

Jord- och

skogsbruk, fiske

med anslutande

näringar

av Ulf Björklund

(kd) och Caroline

Hagström (kd).

Kristdemokraterna har

i parti- och

kommittémotioner

förordat en annan

inriktning av den

ekonomiska politiken

och budgetpolitiken än

den regeringen och

dess stödpartier

föreslår.

Riksdagsmajoriteten

bestående av

Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och

Miljöpartiet de gröna

har nu genom förslag

till ramar för de

olika utgiftsområdena

ställt sig bakom en

annan inriktning av

politiken i det första

beslutet om

statsbudgeten för år

2002. Därför redovisar

vi i detta särskilda

yttrande den del av

vår politik som berör

utgiftsområde 23 och

som vi skulle ha yrkat

bifall till om vårt

förslag till ramar

hade vunnit riksdagens

bifall i första

beslutsomgången.

Nya anslag

Enligt vår mening

behöver forskningen

om genmodifierade

livsmedel stärkas.

Kunskapen om hur

miljö och hälsa

påverkas av genteknik

är inte tillräcklig.

Vi har konsekvent

argumenterat för den

s.k.

försiktighetsprincipen

i EU:s politik om

genmodifierade

organismer. Det är

angeläget att

genforskningens stora

potential för

medicinska,

livsmedelstekniska

och ekonomiska

förbättringar inte

motverkas. Samtidigt

åligger det

emellertid den

politiska makten på

nationell och

europeisk nivå att i

möjligaste mån skydda

medborgarna från

oönskade och okända

konsekvenser av denna

utveckling. Risken är

stor att

genmodifierade växter

sprider sina anlag

till närbesläktade

arter och stör

ekosystemet, och

allergiker kan

drabbas om en gen

från det allergena

ämnet återfinns i en

produkt som

vanligtvis inte

framkallar allergiska

reaktioner. För

informationsverksamhet

bör 2 000 000 kr

avsättas på ett nytt

anslag,

Informationscentrum

för bioteknik.

Lantbruksföretagaren

är som ingen annan

företagare utsatt för

vädrets nycker. De

klimatförändringar som

kan vara orsakade av

människan kan drabba

den enskilde

lantbrukaren mycket

hårt, och

översvämningar eller

svår torka kan

innebära en mistad

årsinkomst. Regeringen

bör närmare utreda

förutsättningarna för

skördeskadeskydd i

form av försäkringar

eller på annat sätt

och återkomma till

riksdagen med förslag

härom. Innan ett

sådant förslag

föreligger anser vi

att 15 000 000 kr bör

anvisas på ett nytt

anslag Ersättning vid

skördeskador.

I ett samhälle som

strävar efter välfärd

för alla är det

rimligt att också

lantbrukare kan vara

lediga från sitt

arbete utan att

drabbas alltför hårt

ekonomiskt. Eftersom

olika system för

avbytartjänst nu

tillskapas anser vi

det lämpligt att det

statliga stödet skall

betalas direkt till

den som använder sig

av avbytare och att

ersättning skall utgå

för ledig tid med ett

maximum som kan höjas

i takt med att

avbytarstödet byggs

ut. På nytt anslag

Avbytartjänst bör

inledningsvis

20 000 000 kr anslås

för denna verksamhet.

På grund av den

knappa ramen och de

mycket skiftande

prioriteringar för

investeringsstödet som

olika länsstyrelser

gör kommer enligt vår

mening de

investeringsstöd som

fastlagts i den nu

inledda

programperioden för

LBU-programmet att

kunna ge

växthusodlingen

nödvändigt ekonomiskt

stöd. Koldioxidskatten

för växthusnäringen

bör därför sänkas till

samma nivå som

konkurrentländernas.

På nytt anslag

Kompensation för

växthusnäringens skatt

på bränsle bör anslås

20 000 000 kr.

Övriga anslag

På det internationella

skogsområdet måste

insatserna från

statens sida öka. Den

internationella

konkurrenssituationen

gör det nödvändigt att

det vid svenska

beskickningar

utomlands finns

kompetens och resurser

att bevaka

skogsfrågorna och att

marknadsföra svensk

skogsindustri och dess

miljövänliga

produkter. För

närvarande är Sverige

många gånger inte

representerat vid

viktiga

internationella

sammankomster. Det är

av nationellt intresse

att de svenska

skogliga intressena

har en stor

internationell statlig

representation, och

att skoglig kompetens

och resurser

tillskapas på våra

beskickningar

utomlands. För

ändamålet bör anslaget

41:3 Internationellt

skogssamarbete

tillföras ytterligare

1 000 000 kr.

Distriktsveterinärorganisationen

har under flera år med

undantag av 1999

redovisat ett

ekonomiskt överskott

för sin verksamhet.

Mot den bakgrunden

anser vi att anslaget

42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

bör reduceras med 27

000 000 kr i

förhållande till

regeringens förslag.

Vi anser att

Jordbruksverket har

möjligheter att

rationalisera och

minska sin byråkrati

genom

effektiviseringar,

exempelvis genom enkla

clearingsystem. Därför

bör kostnaderna för

Jordbruksverkets

verksamhet kunna

minskas med 10 % och

anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk

reduceras med

54 000 000 kr i

förhållande till

regeringens förslag.

Fiskeriverket har

under senare år

erhållit ökade anslag.

För år 2002 föreslår

vi därför att anslaget

43:8 Fiskeriverket

reduceras med 4 000

000 kr i förhållande

till regeringens

förslag.

I takt med att

svenska

livsmedelsprodukter

blir kända ute i

Europa ökar

förutsättningarna för

export. Det är därför

angeläget att dessa

produkter på olika

sätt blir kända,

vilket inte minst

gäller de ekologiskt

producerade

livsmedlen. I likhet

med andra EU-länder

måste Sverige satsa

tillräckliga medel för

att stötta svensk

livsmedelsexport, och

det är viktigt att

mindre

livsmedelsföretag får

stöd för att nå ut på