Bet. 2001/02:MJU20

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU20

Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

Propositionen innehåller ett flertal förslag om

lagändringar som syftar till ett förbättrat

djurskydd. Genom förslaget ges regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket

flera vidgade bemyndiganden, bl.a. befogenhet att

meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot

viss djurhållning, försäljning och annan överlåtelse

av djur. Vidare föreslås skärpta bestämmelser i

fråga om brott mot djurskyddslagen (1988:534).

Härutöver innehåller propositionen förslag om ett

förtydligande av en ersättningsbestämmelse i

epizootilagen (1999:657) och en följdändring av en

hänvisningsbestämmelse i lagen (1994:844) om

behörighet att utöva veterinäryrket.

I betänkandet behandlas även fyra följdmotioner

med sammanlagt 29 motionsyrkanden samt

91 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001.

Härutöver behandlar utskottet två motionsyrkanden

som har överlämnats från finansutskottet respektive

näringsutskottet.

Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i

kraft den 1 januari 2003 med undantag för ändringen

av 16 § samma lag som innebär ändring av en teknisk

föreskrift och därför förutsätter ett visst

anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Utskottet

föreslår att behandlingen av detta lagförslag, de

tre motionsyrkanden som väckts med anledning därav

samt ett motionsyrkande från allmänna motionstiden

2001 uppskjuts till riksmötet 2002/03.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt

och avstyrker övriga motionsyrkanden med hänvisning

till bl.a. vad som redovisas i propositionen och

till pågående arbete på området. I detta sammanhang

framhåller utskottet att regeringens förslag bl.a.

innebär att behandling med injektioner skall vara

befogad av veterinärmedicinska skäl. Med stöd av

undantagsbestämmelsen i 10 § tredje stycket

djurskyddslagen (1988:534) kan dock regeringen eller

Jordbruksverket, om det finns särskilda skäl,

utfärda föreskrifter om undantag från kravet på

veterinärmedicinsk grund för operativa ingrepp eller

injektioner. Enligt 11 § krävs att veterinär anlitas

för operativa ingrepp på eller injektioner till

djur. I paragrafens tredje stycke ges regeringen

eller Jordbruksverket möjlighet att föreskriva om

undantag från kravet att veterinär skall anlitas i

dessa fall. Samtidigt gör utskottet vissa uttalanden

som innebär att utskottet förutsätter att regeringen

och svenska myndigheter även i fortsättningen aktivt

verkar för ett förbättrat djurskydd nationellt och

inom EU.

I betänkandet finns 19 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Översyn m.m. av djurskyddslagen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ267,

2001/02:MJ338 yrkande 15, 2001/02:MJ418 yrkande 5

och 2001/02:MJ518 yrkande 12.

2. Djurskyddslagens tillämpningsområde

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34

yrkandena 1–3 och 8 samt 2001/02:MJ35 yrkande 2

och 2001/02:MJ418 yrkandena 4 och 18 delvis.

Reservation 1 (kd)

3. Förbud mot viss djurhållning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

4 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår

motionerna 2001/02:MJ35 yrkande 1 och

2001/02:MJ36 yrkande 3.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd, c)

4. Hästars möjlighet till daglig

utevistelse

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ474 yrkande

1.

5. Kors och kalvars naturliga beteenden

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ270.

6. Avveckling av strutsfarmningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ282.

7. Import av giftiga ormar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ201 och

2001/02:MJ427.

8. Eldressyr på hund

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ231.

9. Djurskyddsarbetet i EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ314

yrkande 3 och 2001/02:

MJ338 yrkande 16.

Reservation 4 (c, fp)

10. Handel med hästar i EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ344 och

2001/02:MJ474 yrkande 3.

11. Alternativmedicinsk behandling

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ37 yrkande 6

delvis.

12. Möjlighet för djurhållare att ge

injektioner till djur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ35

yrkande 3, 2001/02:MJ36 yrkande 4 och

2001/02:MJ37 yrkandena 5 och 6 delvis.

13. Förslaget om ändring av 16 §

djurskyddslagen

Riksdagen medger att behandlingen av

proposition 2001/02:93 i denna del samt

motionerna 2001/02:MJ34 yrkande 7, 2001/02:MJ35

yrkande 4 och 2001/02:MJ474 yrkande 2 skjuts upp

till riksmötet 2002/03.

14. Egenkontroll vid djurhållning m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ37 yrkandena

3 och 4.

Reservation 5 (m, c)

15. Förbud mot upplåtelse i vissa fall av

utrymmen där djur hålls

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande

10.

16. Omhändertagande av djur

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

31 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår motion

2001/02:MJ34 yrkande 5.

17. Kompetenskrav vid omhändertagande av

djur

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ36 yrkande 5.

Reservation 6 (m)

18. God man för djurägare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ36

yrkande 2 och 2001/02:

MJ241.

Reservation 7 (m, kd, c)

19. Påföljd vid vägran av inspektion m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34

yrkandena 4 och 11 och 2001/02:MJ35 yrkande 6.

Reservation 8 (kd)

20. Användande av djur i pornografiska

sammanhang

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande 9.

21. Övriga ändringar i djurskyddslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534), i den mån

förslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:93 punkt 1 i återstående

delar.

22. Ändring i epizootilagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i epizootilagen (1999:657). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:93 punkt 2

samt avslår motion 2001/02:MJ35 yrkande 5.

23. Ändring i lagen om behörighet att utöva

veterinäryrket

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:844) om behörighet att

utöva veterinäryrket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:93 punkt 3.

24. Djurskyddstillsynens organisation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi37

yrkande 11, 2001/02:MJ35 yrkande 7, 2001/02:MJ36

yrkande 1, 2001/02:MJ37 yrkandena 1 och 2,

2001/02:MJ218 yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande

20, 2001/02:MJ352 yrkande 1, 2001/02:MJ461,

2001/02:MJ519 yrkande 5 och 2001/02:

MJ526 yrkande 6.

Reservation 9 (m, c) – motiv.

Reservation 10 (fp)

25. Lokalisering av djurskyddsmyndigheten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ242,

2001/02:MJ297, 2001/02:

MJ409 och 2001/02:N11.

Reservation 11 (fp)

26. Djurskyddet i slakterierna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34

yrkande 6, 2001/02:MJ266, 2001/02:MJ301 yrkande 4

och 2001/02:MJ410.

27. Koscher- och halaleslakt

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ305.

28. Transporter av slaktdjur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ218 yrkande

3, 2001/02:MJ352 yrkande 2, 2001/02:MJ369,

2001/02:MJ376 yrkande 1, 2001/02:MJ418 yrkandena

2 och 9, 2001/02:MJ474 yrkande 4, 2001/02:MJ479

och 2001/02:MJ526 yrkandena 4 och 5.

Reservation 12 (c, fp)

29. Djurtransporter inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ314

yrkande 2, 2001/02:MJ338 yrkandena 17 och 18,

2001/02:MJ515 yrkande 2, 2001/02:MJ526 yrkande 3

och 2001/02:MJ527 yrkande 2.

Reservation 13 (m, kd, c, fp)

Reservation 14 (v, mp)

30. Transport av kalvar m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ263.

31. Båspallsmått

Riksdagen avslår 2001/02:MJ520 yrkande 13.

32. Elektriska påfösare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ376 yrkande

2.

33. Burhållning av höns

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ405,

2001/02:MJ412 och 2001/02:MJ514.

Reservation 15 (v, mp)

34. Kvicksilver i djurmedicin

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ354.

35. Översyn av bestämmelserna för

uppfödning av slaktkyckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ230.

36. Slakthönsraser med defekter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ278 och

2001/02:MJ418 yrkande 8.

37. Ektoparasiter hos fjäderfän

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ249.

Reservation 16 (m)

38. Kastrering av smågrisar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ216 och

2001/02:MJ400.

39. Skydd mot PRRS

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ511 yrkande

1.

40. Tvångsmatning av djur

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ264.

Reservation 17 (m)

41. Uppfödning av pälsdjur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ246,

2001/02:MJ250, 2001/02:MJ265, 2001/02:MJ275,

2001/02:MJ403, 2001/02:MJ418 yrkande 17,

2001/02:MJ448 och 2001/02:MJ485.

Reservation 18 (v, mp)

42. Uppfödning av chinchilla

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ274.

43. Djur inom nöjesbranschen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ406,

2001/02:MJ418 yrkande 18 delvis och

2001/02:MJ486.

44. Märkning och registrering av hundar

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ261,

2001/02:MJ298, 2001/02:MJ312, 2001/02:MJ360 och

2001/02:MJ481.

Reservation 19 (kd)

45. Djuretikrevision

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ402.

46. FN-konferens och FN-deklaration om

djurens rättigheter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande 1.

Stockholm den 26 april 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Jonas

Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-

Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),

Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c), Harald

Nordlund (fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad

(m), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Mikael Johansson

(mp).

2001/02

MJU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Mot bakgrund av de ändringsbehov i djurskyddslagen

(1988:534) som föranleddes bl.a. av Sveriges EU-

medlemskap gjordes för några år sedan en översyn av

lagen inom Jordbruksdepartementet. Översynen

resulterade i departementspromemorian Ds 1997:11

Ändringar i djurskyddslagen. Syftet med översynen

var att skärpa reglerna om djurskydd och att

åstadkomma en väl fungerande djurskyddstillsyn.

På grundval av departementspromemorian och

remissyttrandena utarbetades en lagrådsremiss, som

beslutades av regeringen den 9 oktober 1997.

Huvuddelen av förslagen ansågs kräva ytterligare

överväganden, varför regeringen valde att förelägga

riksdagen endast de ändringsförslag som bedömdes

nödvändiga för att EG:s direktiv på

djurskyddsområdet skulle kunna genomföras (prop.

1997/98:28, bet. 1997/98:JoU12).

I propositionen tar regeringen upp till behandling

de förslag som finns i den ovan nämnda

lagrådsremissen och som inte tidigare har föranlett

någon proposition till riksdagen. Frågan hur

tillsynsorganisationen skall vara utformad bedöms

dock behöva övervägas ytterligare.

I propositionen tas dessutom upp ett av de förslag

om ändring i epizootilagen (1999:657) som

Jordbruksverket har föreslagit i en skrivelse den 14

mars 2001.

Slutligen innehåller propositionen ett förslag om

ändring av en bestämmelse i lagen (1994:844) om

behörighet att utöva veterinäryrket.

Förslagen i propositionen har utformats i

samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Med anledning av propositionen har fyra motioner

med sammanlagt 29 yrkanden väckts. I betänkandet

behandlas även 91 motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2001. Härutöver behandlar utskottet ett

motionsyrkande som väcktes med anledning av

skrivelse 2000/01:102 Utvecklingen inom den

kommunala sektorn och som har överlämnats från

finansutskottet samt en motion väckt med anledning

av proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och

livskraft i hela landet och som har överlämnats från

näringsutskottet. Förslagen i motionerna återges i

bilaga 1.

Lagförslagen återges i bilaga 2.

Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i

kraft den 1 januari 2003 med undantag för ändringen

av 16 § samma lag som innebär ändring av en teknisk

föreskrift och därför förutsätter ett visst

anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Därför bör

behandlingen av detta lagförslag, de tre

motionsyrkanden som väckts med anledning därav samt

ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2001

uppskjutas till riksmötet 2002/03.

I ärendet har utskottet inhämtat information av

representanter för Jordbruksverket och uppvaktats av

representanter för branschorganisationen Svenska

Ägg. Vidare har utskottet mottagit skrivelser om

inrättande av en djurskyddsmyndighet.

I avsnitten under Utskottets överväganden anges

det motionsyrkande som väckts med anledning av

skrivelse 2000/01:102 Utvecklingen inom den

kommunala sektorn, dvs. motion 2000/01:Fi37 (fp)

yrkande 11, med fullständigt motionsnummer. Övriga

motioner anges endast med löpnummer.

Bakgrund

En stor del av de allmänna motionerna tar upp frågor

där riksdagen och regeringen överlämnat

normgivnings- och beslutanderätten till de

myndigheter som har särskild sakkunskap på området.

I stor utsträckning handlar det således om yrkanden

som det enligt gällande uppgiftsfördelning inte

ankommer på riksdagen att besluta om. Skälet till

denna ansvarsfördelning är bl.a. att frågorna i

många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och

teknisk bedömning snarare än en politisk bedömning.

Dessa frågor regleras i ett mycket stort antal

detaljföreskrifter utfärdade av främst

Jordbruksverket men också vissa andra myndigheter.

De detaljföreskrifter och rättsakter det är fråga om

är främst följande:

LSFS 1991:92, Lantbruksstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om djurhållning i djurparker,

SJVFS 1993:154 om operativa ingrepp på djur,

SJVFS 1999:110 om villkor för hållande, uppfödning

och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap

och hobby, samt allmänna råd 1999:2 i samma ämne,

SJVFS 2000:107 om djurhållning i lantbruket,

SJVFS 2000:110 om foder,

SJVFS 1997:71 och 2000:113 om undantag från kravet

att höns för äggproduktion inte får inhysas i andra

burar än sådana som uppfyller hönsens behov av rede,

sittpinne och sandbad,

SJVFS 2000:115 om hållande av strutsfåglar,

SJVFS 2000:133 om transport av levande djur,

direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid

transport,

förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier

för mellanstationer och om ändring av färdplanen i

bilagan till ovannämnda direktiv,

förordningen (EG) 411/98 om tilläggsnormer

avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på

vägfordon som används för djurtransporter som

överskrider 8 timmar,

förordningen (EG) 2377/90 om inrättande av ett

gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden

för högsta tillåtna restmängder av

veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med

animaliskt ursprung.

I betänkande 2000/01:MJU8 hänvisade utskottet till

regeringens förslag om målet för djurpolitiken, som

enhälligt hade tillstyrkts av utskottet (bet.

2000/01:MJU3). Målet för djurpolitiken är ett gott

djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur

i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas

på ett sådant sätt att oacceptabla skador på

människor och egendom inte uppstår.

I betänkande 2000/01:MJU8 instämde utskottet till

fullo i det allmänna syftet med ett antal motioner

som tog upp vissa missförhållanden i EU:s

djurhantering, särskilt vad gäller långa transporter

av levande djur.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås flera ändringar i

djurskyddslagen (1988:534).

Bestämmelsen att djur skall hållas och skötas i en

god djurmiljö och på ett sådant sätt som främjar

deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig

naturligt begränsas inte längre till djur inom

husdjursskötseln och djur som används för tävling

eller för försöksändamål. I fortsättningen skall

bestämmelsen gälla alla djur som omfattas av lagen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Jordbruksverket ges genom förslaget flera vidgade

bemyndiganden. Hit hör befogenhet att meddela

föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss

djurhållning, försäljning och annan överlåtelse av

djur.

Bestämmelserna om förbud att hålla djur och om

omhändertagande av djur liksom lagens

straffbestämmelser föreslås bli skärpta.

Propositionen innehåller härutöver förslag till

ett förtydligande av en ersättningsbestämmelse i

epizootilagen (1999:657). Dessutom föreslås, som

följd av ny lagstiftning, en ändring av en

hänvisningsbestämmelse i lagen (1994:844) om

behörighet att utöva veterinäryrket.

Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i

kraft den 1 januari 2003 utom den ändring som rör

vidgat tillståndskrav för viss djurhållning, vilken

ändring först måste anmälas till Europeiska

gemenskapens kommission. Övriga ändringar föreslås

träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottets överväganden

Hur djur skall hållas och skötas

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Därmed avstyrks elva motionsyrkanden (m, v,

kd, mp) om annan utformning av bl.a. 3 och

4 §§ och om ytterligare ändringar i

djurskyddslagen (1988:534).

Med hänvisning till regeringens förslag

avstyrker utskottet tre motionsyrkanden (m,

mp) om översyn och uppföljning av

djurskyddslagen.

Vidare avstyrks motionsyrkanden (m, mp) om

avveckling av strutsfarmningen och förbud mot

import av ormar och mot eldressyr på hund.

Även två motionsyrkanden (kd, c) om

djurskyddsarbetet i EU avstyrks.

Propositionen

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Jordbruksverket föreslås få meddela ytterligare

föreskrifter om hägn och om skyldighet att låta

förpröva sådana. Regeringen får föreskriva att den

som underlåter att förpröva ett hägn skall åläggas

att betala en särskild avgift.

Lagens bestämmelser att djur skall hållas och

skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att

det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att

bete sig naturligt skall enligt regeringens förslag

gälla inte enbart lantbrukets djur, försöksdjur och

tävlingsdjur utan alla djur. Regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreslås

få meddela föreskrifter om villkor för eller förbud

mot viss djurhållning.

Motionerna

Enligt motion MJ267 (m) behövs en översyn av

djurskyddslagen som måste bli tydligare så att

detaljföreskrifter kan utformas i enlighet med

lagen. I motionerna MJ338 (c) och MJ418 (mp) begärs

en översyn av tillämpningen av lagen (yrkandena 15

respektive 5) och i motion MJ518 (mp) efterlyses en

uppföljning av lagen (yrkande 12).

Enligt motion MJ35 (kd) bör riksdagen avslå

förslaget om ändring i 4 § djurskyddslagen

(1988:534) i den del förslaget innebär att

regeringen ges möjlighet att delegera till

Jordbruksverket att meddela föreskrifter om villkor

eller förbud mot försäljning eller annan överlåtelse

av djur. Motionärerna anser att sådana förbud bör

meddelas i lag och inte genom föreskrifter (yrkande

1). Samma yrkande framförs i motion MJ36 (m) yrkande

3. I motion MJ35 (kd) begärs komplettering av 4 §

djurskyddslagen med undantagsmöjligheter för

specifika situationer där djurens naturliga beteende

kan vara till skada för dem själva. Som exempel

nämns hingstar, som under stoets brunstperiod kan

forcera elstängsel och staket och härigenom skada

sig själva (yrkande 2).

I motion MJ270 (mp) framhålls att kalvar måste få

möjlighet att dia (yrkande 1) och att kor skall

kunna få utlopp för sina naturliga beteenden vid och

efter förlossningen (yrkande 2). Alla djur bör

enligt motion MJ418 (mp) omfattas av

djurskyddslagens paragraf om naturligt beteende

(yrkande 4), och djurskyddslagen bör utvidgas till

att gälla även cirkusdjur (yrkande 18 delvis).

Enligt motion MJ474 (v) bör regeringen i

djurskyddsförordningen förordna att hästar skall ges

möjlighet till daglig utevistelse (yrkande 1).

I motion MJ34 (m) begärs förslag om hur de vilda

djuren bättre kan skyddas från djurskyddssynpunkt

(yrkande 1), och djurskyddslagen bör kompletteras

med en paragraf med en försiktighetsprincip där

djuren skall ha tolkningsföreträde (yrkande 2). I

motionen påtalas även behovet av att föreskrifter

utfärdas inom rimlig tid (yrkande 3) och förbud mot

djur som levande föda (yrkande 8).

I motion MJ201 (m) begärs förbud för

privatpersoner att importera giftiga ormar, och i

motion MJ427 (m) efterlyses skyndsamma åtgärder i

syfte att reglera vilka ormar som inte får

importeras till Sverige. Eldressyr på hund bör

förbjudas enligt motion MJ231 (mp). Enligt motion

MJ282 (mp) bör strutsfarmningen i landet avvecklas.

I motion MJ314 (kd) anförs att regeringen i en

skrivelse till riksdagen bör redogöra för vilka

åtgärder regeringen har vidtagit inom EU och i andra

internationella forum för att främja bättre

djurhållning och djurskydd (yrkande 3). Enligt

motion MJ338 (c) måste regeringens absoluta ambition

vara att EU:s djurskyddslagar skärps efter svensk

förebild (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Under de år som gått sedan den nuvarande

djurskyddslagens tillkomst har förhållandena ändrats

och erfarenheter vunnits som enligt utskottets

mening gör det motiverat att ändra lagen i vissa

avseenden. På vissa punkter, bl.a. när det gäller

straffbestämmelserna, behöver lagstiftningen

skärpas. Förutom att höjt maximistraff och att böter

utmönstras ur straffskalan för allvarligare brott

mot lagen föreslås i propositionen att straffansvar

skall gälla för vissa överträdelser som hittills

inte har varit straffbelagda. Vidare föreslås

skärpningar i de bestämmelser som rör förbud mot att

inneha djur och omhändertagande av djur. I

propositionen läggs också fram förslag om att flera

former av djurhållning i framtiden skall fordra att

utövaren har tillstånd. Detta förslag liksom de nya

bemyndiganden som regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreslås

få syftar till att stärka djurskyddet ytterligare.

Samma syfte har den nya bestämmelsen om att alla

djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och

på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och

ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Med det

anförda finner utskottet syftet med motionerna MJ267

(m), MJ338 (c) yrkande 15, MJ418 (mp) yrkande 5 och

MJ518 (mp) yrkande 12 i allt väsentligt

tillgodosett.

I 3 § djurskyddslagen (1988:534) finns en

bestämmelse att regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket får meddela

ytterligare föreskrifter om stall och andra

förvaringsutrymmen för djur och om förprövning av

utrymmena. Regeringen får också föreskriva att den

som inte låter förpröva ett stall eller annat

förvaringsutrymme skall betala en särskild avgift.

Som regeringen anför råder det emellertid oklarhet

om huruvida bestämmelserna också omfattar hägn för

t.ex. vilt och strutsar. Förslaget till ändring i 3

§ innebär att även sådana hägn skall omfattas av

lagens bestämmelser om krav på tillräckligt utrymme

och skydd och om krav på förprövning. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om

ändring i 4 § djurskyddslagen (1988:534) att alla

djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och

på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och

ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Som

regeringen anför bör bemyndigandet för regeringen

eller Jordbruksverket att meddela föreskrifter om

djurhållningen på motsvarande sätt vidgas till att

gälla samtliga djurslag. Därmed avstyrks motionerna

MJ35 (kd) yrkandena 1 och 2 samt MJ36 (m) yrkande 3.

Utskottet avstyrker även motionerna MJ270 (mp)

yrkandena 1 och 2, MJ418 (mp) yrkandena 4 och 18

delvis samt MJ474 (v) yrkande 1 i den mån de inte

kan anses tillgodosedda.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå kraven i

motion MJ34 (m) om sådan utvidgning av

djurskyddslagens tillämpningsområde att skyddet för

vilda djur stärks ytterligare och om införande i

lagen av en försiktighetsprincip och förbud mot djur

som levande föda. Inte heller delar utskottet

motionärens syn på Jordbruksverkets föreskrifter.

Motionens yrkanden 1–3 och 8 avstyrks således.

Djurskyddslagens, djurskyddsförordningens och

Jordbruksverkets allmänna regler om hur djur skall

hållas och skötas på ett bra sätt gäller även

struts, och som utskottet anfört ovan bör även hägn

för strutsar omfattas av 4 § djurskyddslagen. I

Jordbruksverkets föreskrifter finns dessutom mycket

detaljerade regler om bl.a. tillsyn och skötsel av

djuren. Härutöver finns krav på att den som ansvarar

för hållande av strutsfåglar skall ha genomgått en

av verket godkänd utbildning i uppfödning och

skötsel av sådana fåglar. För den som ansvarar för

tidigare befintliga anläggningar med struts gäller

utbildningskravet från den 31 december 2002. För den

som ansvarar för nya anläggningar har kravet redan

trätt i kraft. Jordbruksverket arbetar för

närvarande med att ta fram måttföreskrifter både för

hägn och för utrymmen inomhus, som planeras bli

färdiga under våren 2002.

I januari 2001 avstyrkte utskottet en motion om

avveckling av strutshållningen i Sverige. Motionen

avstyrktes med hänvisning till gällande regler och

till att frågorna bör bedömas av den myndighet som

av riksdagen utsetts till ansvarig myndighet och

dessutom har särskild sakkunskap i ämnet (bet.

2000/01:MJU8). Utskottets ställningstagande

kvarstår. Med det anförda avstyrker utskottet motion

MJ282 (mp).

Införsel av ormar till Sverige regleras i

föreskrifter från Jordbruksverket. Enligt

föreskrifterna är det tillåtet att föra in ormar

under vissa villkor, bl.a. skall importören vara

registrerad hos verket och ormarna uppfödda i

fångenskap. Dessutom skall villkoren i EG:s

förordning om artskydd vara tillgodosedda. Enligt

verkets föreskrifter om införsel av sällskapsdjur

får privatpersoner föra in högst tre ormar som

sällskapsdjur till Sverige från EU- och EFTA-länder

utan att vara registrerade som importörer. Däremot

finns inga särskilda villkor för införsel av giftiga

ormar, men Jordbruksverket har detaljerade

bestämmelser om hur giftormar skall hållas.

Enligt vad utskottet inhämtat är flertalet ormar

som hålls av privatpersoner i Sverige inte

importerade, utan uppfödda i landet. Ett

importförbud skulle därför inte avsevärt minska

riskerna för allmänheten till följd av giftiga

ormar. Inom EU diskuteras för närvarande ett förslag

till förordning med gemensamma regler för icke-

kommersiell förflyttning av sällskapsdjur. Enligt

förslaget skall ormar som hålls som sällskapsdjur få

föras in i EU från tredje land, samt föras mellan

medlemsstater utan andra restriktioner än de som

framgår av artskyddsförordningen. När det gäller

frågan om hur olika ormar skall hållas och skötas

finns bestämmelser i Jordbruksverkets föreskrifter

om villkor för hållande, uppfödning och försäljning

m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Utöver

dessa bestämmelser får kommunen föreskriva att ormar

inte får hållas inom områden med detaljplan eller

områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd och

förena tillstånd för hållande av ormar med särskilda

villkor. Enligt vad utskottet erfarit har vissa

kommuner infört förbud mot hållande av giftiga

ormar. Slutligen vill utskottet hänvisa till sitt

ställningstagande ovan till förslaget om ändring i 3

§ djurskyddslagen, som bl.a. innebär att

bemyndigandet för regeringen eller Jordbruksverket

att meddela föreskrifter om djurhållningen vidgas

till att gälla samtliga djurslag. I propositionen

anför regeringen särskilt att behov av föreskrifter

t.ex. kan finnas beträffande vissa slag av

sällskapsdjur, som reptiler och andra mer exotiska

djur som förekommer hos privatpersoner. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna MJ201 (m) och

MJ427 (m). I den mån motionerna syftar till förbud

mot import av ormar från annat EU-land vill

utskottet erinra om att ett sådant förbud skulle stå

i strid mot principen om varors fria rörlighet.

När det gäller motion MJ231 (mp) om förbud mot

eldressyr på hund hänvisar utskottet till

jordbruksministerns uttalande i propositionen att

ett förbud mot eldressyr av hund anses väl

motiverat. Därmed får motionen anses tillgodosedd.

Regeringens arbete med djurskyddsfrågor inom EU

har nyligen redovisats i skrivelse 2001/02:160

Årsboken om EU Berättelse om verksamheten i

Europeiska unionen. Av avsnittet om djurskydd och

djurhälsa framgår att Sverige har tagit initiativ i

eller hårt drivit ett antal frågor på dessa områden.

Det framgår även att Sverige under ordförandeskapet

tydligt markerade att djurskydd bör ges hög

prioritet inom det europeiska samarbetet. Inom ramen

för ordförandeskapet i EU lyfte Sverige under våren

2001 fram frågorna om vad som är god djurhållning,

vilket egenvärde djur har och vilket moraliskt

ansvar människan har att behandla djur väl.

Regeringen initierade bl.a. en debatt om djuretik i

ministerrådet och höll informella

rundabordsdiskussioner med företrädare för

djurskyddsorganisationer. I skrivelsen framhåller

regeringen vidare att Sverige under lång tid har

arbetat med djurskydd och vill höja

förändringstakten inom EU genom att mana till

eftertanke inför djurhanteringen. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna MJ314 (kd)

yrkande 3 och MJ338 (c) yrkande 16 i allt väsentligt

tillgodosett.

Försäljning av djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

möjlighet för regeringen eller

Jordbruksverket att meddela föreskrifter om

villkor för eller förbud mot försäljning

eller annan överlåtelse av djur. Utskottet

avstyrker två motionsyrkanden (m, v) om

handel och export av hästar på hästmarknader.

Propositionen

Enligt regeringens förslag skall regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket få

meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot

försäljning eller annan överlåtelse av djur.

Motionerna

Frågan om export av hästar till slakt och till

hästmarknader tas upp i motion MJ344 (m). Arbetet

med att finna lösningar så att hästar inte

exporteras till slakt i annat EU-land måste

intensifieras liksom arbetet med att förbättra

hästarnas förhållanden inom EU. I motion MJ474 (v)

begärs att regeringen inom EU verkar för att stoppa

handel på hästmarknader med vanskötta djur (yrkande

3).

Utskottets ställningstagande

Gällande bestämmelser om försäljning av

sällskapsdjur begränsar sig till 7 § djurskyddslagen

som stadgar att regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket får meddela

föreskrifter om skyldighet att vid överlåtelsen

lämna information om djurets skötsel. Bestämmelsen,

som inte omfattar andra former av överlåtelse än

försäljning och är begränsad till yrkesmässig sådan,

syftar till att hindra att köpare på grund av

okunskap om djurens behov behandlar dem illa. Andra

villkor för försäljning eller förbud mot försäljning

eller annan överlåtelse av djur kan inte meddelas.

Som anförs i propositionen är omfattningen av

handeln med sällskapsdjur i dag betydande.

Verksamheten styrs i hög grad av ekonomiska

intressen, ibland på bekostnad av djurens välfärd,

och problemen är inte minst stora i sådan verksamhet

som trots viss omfattning ändå inte är yrkesmässig.

Problemen med mindre kunniga och seriösa säljare

samt med köpare med bristande kunskaper om djuret

begränsar sig emellertid inte till sällskapsdjur.

Också när det gäller t.ex. hästar är problemen vid

handel stora, inte minst när handeln sker på s.k.

hästmarknader där det kan förekomma att djurskyddet

åsidosätts. Mot denna bakgrund anser utskottet i

likhet med regeringen att ett bemyndigande att

meddela föreskrifter om villkor för försäljning

eller annan överlåtelse av djur bör införas i

djurskyddslagen. Föreskrifterna skall syfta till att

tillgodose behovet av djurskydd i samband med sådan

verksamhet, oavsett om den är yrkesmässig eller

inte. Bemyndigandet bör också göra det möjligt att

förbjuda försäljning eller överlåtelse av djur för

att hindra att verksamheten äger rum under olämpliga

former eller på olämpliga platser. Som regeringen

anför kan härigenom bl.a. problemen med dålig

djurhållning vid häst- och andra djurmarknader

minskas. Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag i denna del.

Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska

inställningen varit att djurskydd bör ges hög

prioritet inom det europeiska samarbetet. Utskottet

förutsätter att regeringen även fortsättningsvis

kraftfullt driver frågor om god djurhållning,

djurens egenvärde och människans moraliska ansvar

att behandla djur väl. Med dessa uttalanden och med

hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar

anfört ovan finner utskottet syftet med motionerna

MJ344 (m) och MJ474 (v) yrkande 3 i allt väsentligt

tillgodosett.

Operativa ingrepp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

förbud mot att ge injektioner till djur i

andra fall än när det är befogat av

veterinärmedicinska skäl. Med hänvisning till

utskottets ställningstagande bör fyra

motionsyrkanden (m, kd, c) lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) i

den del det avser alternativmedicinska

behandlingsmetoder.

Propositionen

Regeringen föreslår att det skall vara förbjudet att

ge injektioner till djur i andra fall än när det är

befogat av veterinärmedicinska skäl. Veterinär skall

anlitas då injektioner ges och vid annan behandling,

som syftar till att förebygga, påvisa, lindra eller

bota sjukdom eller skada hos ett djur, om

behandlingen kan orsaka ett inte obetydligt lidande.

Det i lagen föreskrivna undantaget från förbudet

mot att utföra operativa ingrepp på eller ge

injektioner till djur utan att det är

veterinärmedicinskt befogat föreslås formuleras om,

så att det framgår att undantaget endast gäller när

åtgärden görs i samband med av djurförsöksetisk

nämnd godkänd verksamhet. Detsamma bör gälla lagens

undantag från kravet på att veterinär måste anlitas

i vissa fall.

Motionerna

I flera motioner framförs invändningar mot att

veterinär måste anlitas då injektioner ges till

djur. Enligt motion MJ35 (kd) bör förslaget

kompletteras med undantag som innebär att

veterinärer skall kunna utfärda intyg för erfarna

djurhållare som bemyndigar dem att ge viss typ av

injektioner. Preparaten skall vara förskrivna av

veterinär (yrkande 3). I motion MJ36 (m) anförs att

djurägare och djurskötare måste kunna följa upp en

behandling eller i förebyggande syfte bl.a. ge

injektioner av järn till smågrisar och ge spårämnen

och mineraler och bekämpa parasiter (yrkande 4).

Eftersom lantbrukarna måste få fortsatta

befogenheter att själva utföra injektioner på djur

anförs i motion MJ37 (c) att det klart bör framgå

att djurägaren även i fortsättningen via injektioner

skall kunna tillföra djuren vitaminer (yrkande 5).

Eftersom det måste finnas betydande utrymme för

undantag för injektioner av t.ex. vitaminer,

spårelement och för parasitbekämpning bör

injektioner inte jämställas med operativa ingrepp i

10 § djurskyddslagen. Veterinär bör som hittills

kunna delegera behandling till djurägaren. Ökad

kunskap om alternativa behandlingsmetoder framhålls

som önskvärd (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

I djurskyddslagen anges att det är förbjudet att

göra operativa ingrepp på djur i andra fall än när

det är befogat av veterinärmedicinska skäl. För

sådana ingrepp skall veterinär anlitas. Det senare

gäller även vid annan behandling i syfte att

förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller

skada hos djur om behandlingen orsakar lidande som

inte är obetydligt. Från dessa bestämmelser finns

vissa undantag.

Det finns i dag inte något uttryckligt förbud mot

att injektioner ges till djur utan att det är

befogat av veterinärmedicinska skäl. Inte heller

finns det ett klart påbud att veterinär skall

anlitas i dessa fall. Det förekommer emellertid att

djur ges injektioner under vissa s.k.

alternativmedicinska behandlingar som är tveksamma

från djurskyddssynpunkt. Detta skulle kunna undvikas

om bestämmelser om injektioner infördes i lagtexten.

För att hindra att djur utsätts för onödigt lidande

bör därför, som regeringen anför, injektioner endast

få ges av veterinär eller efter ordination och

utförlig instruktion av veterinär och endast när det

är veterinärmedicinskt motiverat. Emellertid gör

lagen det redan i dag möjligt för regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket att

meddela föreskrifter om undantag från detta krav. I

likhet med regeringen anser utskottet att denna

möjlighet inte behöver utvidgas. Utskottet

tillstyrker därmed regeringens förslag i denna del.

Som framgår av utskottets ställningstagande ovan

innebär förslaget bl.a. att behandling med

injektioner skall vara befogad av

veterinärmedicinska skäl. Med stöd av

undantagsbestämmelsen i 10 § tredje stycket

djurskyddslagen (1988:534) kan dock regeringen eller

Jordbruksverket, om det finns särskilda skäl,

utfärda föreskrifter om undantag från kravet på

veterinärmedicinsk grund för operativa ingrepp eller

injektioner. Enligt 11 § krävs att veterinär anlitas

för operativa ingrepp på eller injektioner till

djur. I paragrafens tredje stycke ges regeringen

eller Jordbruksverket möjlighet att föreskriva om

undantag från kravet att veterinär skall anlitas i

dessa fall. Med de möjligheter till undantag som

utskottet redogjort för ovan finner utskottet syftet

med motionerna MJ35 (kd) yrkande 3, MJ36 (m) yrkande

4 och MJ37 (c) yrkandena 5 och 6 (delvis) i allt

väsentligt tillgodosett. Motionerna i dessa delar

bör inte föranleda någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Intresset för och användningen av s.k.

alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur har

ökat under de senaste åren. Med uppdrag att utreda

omfattningen och konsekvenserna av förekommande

alternativa medicinska behandlingsmetoder och

redovisa eventuella för- och nackdelar med sådana

metoder tillkallade regeringen i december 1998 en

särskild utredare (dir. 1998:104). I uppdraget

ingick även att redogöra för och utvärdera dagens

utbildningar för alternativmedicinsk behandling av

djur samt bedöma behovet av sådan utbildning.

Utredaren skulle även föreslå hur bestämmelser för

området alternativmedicinsk behandling av djur bör

utformas. Uppdraget redovisades i januari 2001 och

betänkandet bereds i Regeringskansliet (SOU

2001:16). I avvaktan på resultatet av detta

beredningsarbete föreslår utskottet att motion MJ37

(c) yrkande 6 i aktuell del lämnas utan vidare

åtgärd.

Krav på tillstånd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att behandlingen av

regeringens förslag om ändring av 16 §

djurskyddslagen (1988:534) samt de två

motionsyrkanden (m, kd) som väckts med

anledning av förslaget uppskjuts till

riksmötet 2002/03 eftersom förslaget i denna

del förutsätter ett visst

anmälningsförfarande enligt EG-rätten.

Vidare avstyrker utskottet två

motionsyrkanden (c) om krav på egenkontroll

och indragning av EU:s miljöstöd och ett

motionsyrkande (v) om utbildning av

hästägare.

Propositionen

Den som yrkesmässigt eller i större omfattning

håller, föder upp, upplåter eller säljer

sällskapsdjur eller hästar eller tar emot

sällskapsdjur eller hästar för förvaring och

utfodring eller använder hästar i ridskoleverksamhet

skall enligt regeringens förslag ha tillstånd till

verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket skall få meddela

föreskrifter om undantag från krav på tillstånd.

Motionerna

När det gäller frågan om tillståndspliktig

djurhållning anförs i motion MJ34 (m) att

tolkningsproblem kan uppstå vid bedömning av vad som

är yrkesmässig djurhållning eller djurhållning i

större omfattning. Paragrafen bör därför ändras så

att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande

Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter

om tillståndsplikt för viss djurhållning och

kompletteras med krav på tillstånd i förväg av den

som bedriver verksamheten, och brott mot

bestämmelsen bör vara straffsanktionerat (yrkande

7). Enligt motion MJ35 (kd) bör 16 § djurskyddslagen

ändras så att tillstånd krävs endast för den som på

yrkesmässiga grunder håller sällskapsdjur eller

hästar. Bedömningen av vad som är större omfattning

kommer enligt motionärerna att medföra orimliga

gränsdragningar (yrkande 4).

I motion MJ37 (c) framförs krav på egenkontroll

redan innan en verksamhet med djurhållning påbörjas.

När det gäller förprövning av stallar enligt

djurskyddslagen och prövning enligt miljöbalken

måste tillsynsmyndigheten få bättre möjligheter att

ingripa på ett tidigt stadium. Måttföreskrifter m.m.

skall ses som en lägsta möjliga nivå, inte som

standard (yrkande 3). I fall av bristande

djurhållning eller egenkontroll bör EU:s miljöstöd

kunna dras in (yrkande 4).

Enligt motion MJ474 (v) bör hästägare genomgå en

grundläggande utbildning om hästhållning eller på

annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om

hästens behov (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen innebär förslaget om

ändring av 16 § djurskyddslagen (1988:534) en

ändring av en teknisk föreskrift. Av

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG

följer att sådana föreskrifter inte får beslutas

utan att dessförinnan ha anmälts till kommissionen.

Kommissionen och de andra medlemsstaterna kan

därefter inom tre månader lämna reaktioner på

förslaget i form av kommentarer eller detaljerade

utlåtanden. Ett detaljerat utlåtande får till följd

att den period som måste förflyta innan föreskriften

får antas förlängs med som huvudregel ytterligare

tre månader. Detta innebär att förslaget att ändra

bestämmelsen om tillståndskrav inte kan behandlas av

riksdagen förrän i direktivet föreskriven tid har

förflutit. Mot denna bakgrund hemställer utskottet

att behandlingen av förslaget till ändring av 16 §

jämte motionerna MJ34 (m) yrkande 7, MJ35 (kd)

yrkande 4 och MJ474 (v) yrkande 2 uppskjuts till

riksmötet 2002/03.

Enligt vad utskottet erfarit pågår i Katrineholms

kommun sedan hösten 2001 ett pilotprojekt om

samordnad tillsyn enligt miljöbalken och

djurskyddslagstiftningen. I projektet, som är

organiserat av Katrineholms kommun, RLF, Arla Foods

och Swedish Meats, deltar ca 80 lantbrukare. Den

s.k. Katrineholmsmodellen innebär att tillsynen på

gården sker dels genom egenkontroll utförd av

lantbrukaren själv, dels genom s.k.

andrapartskontroll, som utförs av de

föreningsföretag som gården levererar till, t.ex.

Arla eller Swedish Meats och dels genom ett

oberoende kontrollorgan. Detta kontrollorgan skulle

även kunna sköta föreningsföretagens behov av

kvalitetskontroll. Myndighetsutövningen skall

emellertid vara kvar hos kommunen. Utskottet, som

ställer sig positivt till att olika former av

egentillsyn utvecklas som ett komplement till den

officiella tillsynen, finner initiativet lovvärt och

kommer att med intresse följa arbetet i projektet.

Utskottet är dock inte berett att föreslå någon

åtgärd med anledning av motion MJ37 (c) yrkande 3.

Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå yrkande 4

i motion MJ37 (c) om indragning av EU:s miljöstöd i

fall av bristande djurhållning eller egenkontroll.

Motionen i denna del avstyrks.

Förbud att hålla djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

förbud för den som dömts för djurplågeri

eller vid upprepade tillfällen dömts för

brott mot djurskyddslagen eller mot

föreskrifter enligt lagen att ta hand om djur

eller ett visst slag av djur. Utskottet

tillstyrker även förslaget att också den som

vid upprepade tillfällen varit föremål för

beslut om föreläggande skall meddelas sådant

förbud.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om

förbud i vissa fall mot upplåtelse av

utrymmen för djurhållning.

Propositionen

I propositionen föreslås att länsstyrelsen skall

meddela förbud att ta hand om djur eller visst slag

av djur för den som dömts för djurplågeri. Sådant

förbud skall också meddelas den som vid upprepade

tillfällen dömts för brott mot djurskyddslagen eller

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller

den som vid upprepade tillfällen varit föremål för

beslut om föreläggande.

Förbud skall enligt regeringens förslag inte

meddelas om det är uppenbart att ett upprepande inte

kommer att inträffa.

Motionen

Enligt motion MJ34 (m) bör utarrendering av

fastighet, byggnader eller anläggningar för annans

djurhållning inte tillåtas när fastighetsägaren

själv tidigare förbjudits hålla djur i samma utrymme

(yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förbud

för den som dömts för djurplågeri eller vid

upprepade tillfällen dömts för brott mot lagen eller

mot föreskrifter enligt djurskyddslagen att ta hand

om djur eller visst slag av djur. Som regeringen

föreslår skall den som vid upprepade tillfällen

varit föremål för beslut om föreläggande meddelas

sådant förbud. I likhet med regeringen anser

utskottet att beslut om förbud i framtiden skall

meddelas när något av dessa kriterier är uppfyllt,

såvida det inte är uppenbart att ett upprepande av

det förbudsgrundande beteendet inte kommer att ske.

Omständigheterna skall emellertid vara sådana att

det finns en logisk förklaring till det inträffade

och att det inträffade utan tvekan framstår som en

ren engångsföreteelse. Så kan t.ex. vara fallet när

en person på grund av svår sjukdom under en kort tid

brustit i sin hantering av djur.

Som utskottet anfört ovan innebär regeringens

förslag att den som på ett särskilt allvarligt sätt

har förbrutit sig mot djur helt förbjuds att för

viss tid eller tills vidare hålla djur eller helt

förbjuds att hålla djur av ett visst slag. Förbudet

riktar sig således mot en bestämd person,

djurhållaren, och efter prövning i varje enskilt

fall, där standarden på de utrymmen där djuren

vistas ingår som en av flera förutsättningar för

beslutet. I det fall den situation skulle uppkomma

som beskrivs i motion MJ34 (m) ankommer det enligt

utskottets mening på berörda myndigheter att, vid

misstanke om djurplågeri eller annan vanvård och

efter prövning, fatta de beslut om förbud mot vidare

djurhållning som kan anses påkallade. Förbudet skall

då givetvis rikta sig mot den djurhållare eller

djurägare som vid tillfället disponerar de aktuella

utrymmena för djurhållning. Därmed avstyrker

utskottet motionens yrkande 10.

Omhändertagande av djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

myndigheterna skall ha skyldighet att

omhänderta djur i situationer då ett

omhändertagande är av väsentlig betydelse

från djurskyddssynpunkt. Utskottet

tillstyrker vidare att förutsättningarna för

omhändertagande vidgas till att omfatta fall

av djurplågeri, fall av upprepade brott mot

djurskyddslagen eller föreskrifter som

meddelats med stöd av lagen eller att

djurägaren vid upprepade tillfällen

underlåtit att följa förelägganden eller

förbud.

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (m)

om omhändertagande av djurs avkomma, om

kompetensen vid omhändertagande och om god

man i djurskyddsarbetet.

Propositionen

Regeringen föreslår att länsstyrelsen under vissa

särskilt uppräknade omständigheter skall vara

skyldig att fatta beslut om att djur skall tas om

hand. Dessa omständigheter kan vara att djuret

utsatts för djurplågeri eller vid upprepade

tillfällen utsatts för brott mot djurskyddslagen

eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen

eller att djurägaren vid upprepade tillfällen

underlåtit att följa förelägganden eller förbud.

Under vissa förutsättningar skall förutom

länsstyrelsen även annan tillsynsmyndighet eller

polismyndigheten vara skyldig att ta om hand ett

djur.

Motionerna

Enligt motion MJ34 (m) bör beslut om omhändertagande

av djur omfatta även avkomma som föds medan

moderdjuret är omhändertaget (yrkande 5).

Kompetensen vid omhändertagande av djur tas upp i

motion MJ36 (m). Omhändertagandet måste enligt

motionärerna ske under stort ansvar och av kompetent

personal. Det bör noga prövas och utredas hur ett

omhändertagande kan ske på det för djuren bästa

sättet (yrkande 5).

I motionerna MJ36 (m) yrkande 2 och MJ241 (m)

anförs att god man skall kunna tillsättas för hjälp

vid handläggning av vissa djurskyddsärenden, för

socialt stöd och för hjälp med kontakter med

myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Det kan enligt utskottets mening inte anses vara

försvarbart att i kvalificerade fall av bristande

vård underlåta att omhänderta drabbade djur.

Utskottet ansluter sig därmed till regeringens

bedömning att det skall vara obligatoriskt, dvs.

myndigheterna skall ha skyldighet, att omhänderta

djur i situationer då ett omhändertagande är av

väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt. På

samma sätt som föreslås gälla för förbud mot att

hålla djur bör dessutom förutsättningarna för

omhändertagande vidgas till att omfatta fall av

djurplågeri, fall av upprepade brott mot

djurskyddslagen eller föreskrifter som meddelats med

stöd av lagen eller upprepade fall av underlåtenhet

att följa förelägganden eller förbud. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag i denna del.

Som framgår av propositionen har det inte ansetts

nödvändigt att i lagtexten särskilt föreskriva att

ett omhändertagande omfattar också avkomman av ett

omhändertaget djur. Därmed finner utskottet motion

MJ34 (m) yrkande 5 tillgodosedd. Motionen i denna

del bör inte föranleda någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Enligt gällande regler skall ett beslut om

omhändertagande av djur verkställas genom

polismyndighetens försorg. I

Polisverksamhetsutredningens delbetänkande Mot ökad

koncentration – förändringar av polisens verksamhet

(SOU 2001:87) framförs uppfattningen att polisens

uppgifter i djurskyddssyfte bör överföras till

länsstyrelserna. Utskottet delar givetvis

uppfattningen i motion MJ36 (m) att omhändertagande

av djur skall ske efter noggrann prövning av vilket

sätt som är bäst för djuren och av kompetent

personal men anser i likhet med regeringen att

utredningens slutliga och samlade förslag bör

avvaktas innan ställning tas till någon ändring i

gällande ordning. Med det anförda bör motionens

yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller de sociala aspekterna i ärenden om

omhändertagande av djur har utskottet tidigare

framhållit vikten av att tillsynsmyndigheterna

agerar på ett så tidigt stadium som möjligt och vid

behov också samarbetar med t.ex. de sociala

myndigheterna (bet. 1999/2000:MJU4). Även de

organisationer som näringen tillhandahåller bör

kunna spela en viktig roll när det gäller att

förebygga eller avhjälpa missförhållanden i

djurhållningen. Utskottet är emellertid inte berett

att förorda den institutionella lösning som föreslås

i motionerna MJ36 (m) yrkande 2 och MJ241 (m).

Enligt vad utskottet erfarit har Lantbrukarnas

Riksförbund (LRF) initierat regionala nätverk för

att hjälpa och stödja jordbrukare i kris, och sådana

nätverk finns i så gott som samtliga LRF:s

länsförbund. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna.

Straffbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

utvidgning och skärpning av

straffbestämmelserna vid brott mot

djurskyddsbestämmelserna och avstyrker två

motionsyrkanden (m, kd) om ytterligare

utvidgning av bestämmelserna.

Utskottet instämmer till fullo i syftet med

ett motionsyrkande (m) om straff för

användande av djur i pornografiska sammanhang

men föreslår att motionen i denna del lämnas

utan vidare åtgärd.

Propositionen

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av

oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen skall dömas

till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet

har begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av

väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt skall

dömas till fängelse i högst två år.

Lagens bestämmelse om hur djur skall hanteras vid

slakt föreslås straffbeläggas. Detsamma gäller

bestämmelsen om att det fordras tillstånd för att

djur skall få användas för försöksändamål och andra

jämförliga ändamål samt för att djur skall få födas

upp, förvaras eller tillhandahållas för sådan

användning.

Motionerna

Enligt motion MJ34 (m) bör en straffsanktion införas

vid brott mot 4 § djurskyddslagen oavsett om

föreskrifter har utfärdats (yrkande 4), och vägran

av inspektion av tillsynsmyndigheterna bör vara

straffsanktionerat (yrkande 11). Även i motion MJ35

(kd) framförs krav på straff för djurhållare som

motsätter sig inspektion av tillsynsmyndighet

(yrkande 6). Straff bör enligt motion MJ34 (m)

införas även för användande av djur i pornografiska

sammanhang (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Medvetandet om och intresset för djurens välfärd har

på senare år ökat högst väsentligt i samhället, och

många brott mot djurskyddsbestämmelserna anses, inte

minst av allmänheten, ha ett högt straffvärde. Så är

t.ex. fallet vid brott mot de för EU gemensamma

bestämmelserna om transport av djur liksom långvarig

misskötsel och bristande utfodring och vattning av

djuren. Med det nuvarande maximistraffet kan

emellertid inte ens de mest allvarliga eller

upprepade brott mot lagen medföra fängelse i mer än

ett år. Med hänsyn härtill och till samhällets syn

på brotten anser utskottet i likhet med regeringen

att lagen bör skärpas genom att maximistraffet i

fortsättningen bestäms till fängelse i två år och

att det i straffskalan för de allvarligaste brotten

endast skall ingå fängelse. Eftersom det finns behov

av att stärka djurskyddet enligt 13 §

djurskyddslagen, dvs. att djur skall skonas från

onödigt obehag och lidande inför och vid slakt,

tillstyrker utskottet regeringens förslag att

bestämmelsen om hantering av slaktdjur enligt denna

paragraf bör straffbeläggas. Utskottet tillstyrker

även förslaget om straffbeläggning för användning,

uppfödning, förvaring eller tillhandahållande av

djur för försöksändamål utan tillstånd. Utskottet är

emellertid inte berett att utvidga

straffbestämmelserna i enlighet med motionerna MJ34

(m) yrkandena 4 och 11 och MJ35 (kd) yrkande 6.

Motionerna i dessa delar avstyrks.

Utskottet delar givetvis den starka motvilja mot

användande av djur i pornografiska sammanhang som

kommer till uttryck i motion MJ34 (m). I 2 §

djurskyddslagen stadgas att djur skall behandlas väl

och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, och

enligt 17 § får djur inte tränas eller användas vid

film-, videogram- eller televisionsinspelning på

sådant sätt att de utsätts för lidande. Dessa

stadganden tillsammans med de skärpningar av

straffbestämmelserna som utskottet tillstyrkt ovan

är enligt utskottets mening ägnade att ytterligare

understryka samhällets syn på denna form av

djurplågeri. Med dessa uttalanden finner utskottet

syftet med motionens yrkande 9 tillgodosett.

Ändring i epizootilagen (1999:657)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

ändring i epizootilagen (1999:657) och

avstyrker ett motionsyrkande (kd) om höjning

av den generella ersättningsnivån.

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen förtydligas på så sätt

att det uttryckligen anges att full ersättning för

produktionsbortfall lämnas redan vid misstanke om

utbrott av vissa särskilt allvarliga epizootiska

sjukdomar.

Motionen

Frågan om ersättning vid epizootiska sjukdomar

behandlas i motion MJ35 (kd). Enligt motionen skall

djurägare som är anslutna till frivilliga

kontrollprogram och som arbetar med förebyggande

åtgärder garanteras full ersättning, dvs. 100 %, för

kostnader eller förluster beroende på epizootilagen

eller zoonoslagen (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Enligt nuvarande bestämmelser skall den som på grund

av beslut eller föreskrifter meddelade med stöd av

epizootilagen (1999:657) drabbas av bl.a.

produktionsbortfall få ersättning av staten.

Ersättning för sådant bortfall lämnas som regel med

50 % av den kostnad eller förlust som bortfallet

medför. Vid utbrott av sådana allvarliga epizootiska

sjukdomar som anges i föreskrifter meddelade av

regeringen utgår full ersättning. Som regeringen

föreslår är de epizootiska sjukdomar som bör

omfattas av den högre ersättningsnivån sådana som

Sverige inte kan riskera få spridning i landet.

Såväl EG:s regler som djur- och smittskyddshänsyn

förutsätter att ett antal för enskilda ingripande

beslut fattas redan vid misstanke om utbrott av

sådana sjukdomar. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det inte finns något sakligt skäl

för att den som drabbas av ett bortfall på grund av

ett sådant beslut skall få en lägre kostnadstäckning

än den som drabbas av ett bortfall på grund av ett

beslut som fattats efter det att en

sjukdomsmisstanke har bekräftats. Trots att

nuvarande lagstiftning inte heller kan sägas

innebära en sådan begränsning bör det likväl i

lagtexten uttryckligen anges att full ersättning för

produktionsbortfall skall lämnas redan vid misstanke

om utbrott av sådana särskilt allvarliga epizootiska

sjukdomar som anges i föreskrifter meddelade av

regeringen.

När det gäller ersättningsnivåerna i övrigt vill

utskottet hänvisa till riksdagens beslut våren 1999

om en ny epizootilag (bet. 1998/99:MJU9). Lagen

trädde i kraft den 1 oktober 1999. Utskottet, som

inte har ändrat uppfattning i fråga om den generella

ersättningsnivån, avstyrker motion MJ35 (kd)

yrkande 5.

Djurskyddstillsynen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tio motionsyrkanden (m,

kd, c, fp, mp) om djurskyddstillsynen med

hänvisning till pågående arbete på området.

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Fi37 (fp) bör det klarläggas

om kommunerna med nuvarande ordning kan leva upp

till de krav som ställs av medvetna konsumenter

(yrkande 11). I motion MJ35 (kd) begärs att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag om

djurskyddets organisation, dvs. om det samlade

djurskyddet, om en eventuell djurskyddsmyndighet och

om ansvaret för djurskyddet (yrkande 7). I motion

MJ37 (c) betonas att tillsynen även i fortsättningen

skall utgå från den lokala nivån som bygger på en

helhetssyn mellan olika tillsynslagar (yrkande 1).

Djurskyddslagen bör ändras så att kommunerna i

fortsättningen får formell rätt att samverka med

varandra (yrkande 2). Enligt motionerna MJ218 (c)

yrkande 1, MJ338 (c) yrkande 20 och MJ461 (mp) bör

ansvaret för den lokala djurskyddstillsynen ligga

kvar på kommunerna. Djurskyddstillsynen på

slakterierna bör enligt motion MJ352 (mp) särskiljas

så att besiktningsveterinärerna, dvs.

Livsmedelsverket, har ansvar för köttbesiktningen

och övriga veterinärer, dvs. Jordbruksverket,

ansvarar för djurskyddet (yrkande 1). I motion MJ519

(kd) begärs en samlad utredning om kommunernas

tillsyn enligt miljö-, djurskydds- och

livsmedelslagstiftningen (yrkande 5).

I motion MJ36 (m) framhålls att

tillsynsinspektörerna måste ha rimliga

förutsättningar för att utföra sina uppgifter.

Ytterligare resurser krävs för utbildning och

kompetensutveckling, inspektörerna behöver praktisk

erfarenhet av djurskötsel, och social kompetens är

viktig i tillsynsarbetet (yrkande 1). Obligatorisk

utbildning för djurskyddsinspektörer om

rättsväsendets praxis och krav efterlyses i motion

MJ526 (fp) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Vid sin senaste behandling av motioner om

djurskyddstillsynens organisation i januari 2001

(bet. 2000/01:MJU8) hänvisade utskottet till den

behandling av betänkandet Utredningen om hur

djurskyddet skall vara organiserat (SOU 2000:108)

som då pågick i Regeringskansliet och till en

aviserad proposition i frågan. I den nu aktuella

propositionen anför regeringen emellertid att frågan

om hur tillsynsorganisationen över andra djur än

försöksdjur skall vara utformad behöver övervägas

ytterligare. Enligt vad utskottet erfarit samlades i

mars 2002 representanter för Jordbruksdepartementet,

Miljödepartementet, Jordbruksverket,

Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Svenska

Kommunförbundet och kommunerna till ett möte om

livsmedels- och djurskyddstillsynen. Mötet

avslutades med ett antal slutsatser om den allmänna

inriktningen av livsmedels- och djurskyddstillsynen

och om vilka det förelåg enighet. Enligt dessa

slutsatser ligger huvudmannaskapet för tillsynen

kvar på kommunerna. Ansvaret för tillsynen fördelas

på Jordbruksverket, till dess en djurskyddsmyndighet

har inrättats, Livsmedelsverket, länsstyrelser och

kommuner. Utgångspunkten för samtalen var att

regelverket utformas så att det bättre

överensstämmer med de regler som gäller för

miljötillsynen, att tillsynen i allt väsentligt

finansieras genom avgifter och att kommunernas

inflytande när det gäller avgifternas storlek

förstärks. Respektive verk får föreskriftsrätt, och

föreskrifterna skall bl.a. innehålla miniminivåer

för tillsynen och krav på viss kompetens hos

inspektörerna. Verken skall även ge ut råd för

tillsynen och ha en aktiv dialog med kommuner och

länsstyrelser. Vidare föreslogs vid mötet att

samrådsgrupper inrättas mellan länsstyrelser och

kommuner och att länsstyrelsen får möjlighet att

överta eller återta tillsynsansvaret i det fall en

kommun missköter sina uppgifter. Kommunerna får rätt

att samverka och gemensamt nyttja personal enligt

samma principer som i dag gäller för miljötillsynen.

Därutöver diskuterades införande av ett

sanktionssystem. Utskottet anser att riksdagen inte

bör föregripa det vidare resultatet av regeringens

arbete på området och föreslår mot bakgrund av det

anförda att motionerna 2000/01:Fi37 (fp) yrkande 11,

MJ35 (kd) yrkande 7, MJ36 (m) yrkande 1, MJ37 (c)

yrkandena 1 och 2, MJ218 (c) yrkande 1, MJ338 (c)

yrkande 20, MJ352 (mp) yrkande 1, MJ461 (mp), MJ519

(kd) yrkande 5 och MJ526 (fp) yrkande 6 lämnas utan

vidare åtgärd. Det bör tilläggas att en proposition

om inrättande av en djurskyddsmyndighet är aviserad

under våren. Enligt vad utskottet erfarit kommer

myndigheten att få det centrala ansvaret för all

djurskyddstillsyn. Det bör tilläggas att i 2002 års

ekonomiska vårproposition, utgiftsområde 23,

föreslås under anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten

ytterligare 15 miljoner kronor för att bygga upp

myndigheten.

En djurskyddsmyndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motioner (s, kd, fp,

mp) om lokalisering av djurskyddsmyndigheten

med hänvisning till regeringens tidigare

uttalanden och en aviserad proposition om

inrättande av en sådan myndighet.

Motionerna

Frågan om lokaliseringen av en aviserad

djurskyddsmyndighet tas upp i flera motioner. Enligt

motion MJ242 (fp) bör myndigheten lokaliseras till

Uppsala. I motion MJ297 (kd) föreslås Lund som

lokaliseringsort medan Borgholm föreslås i

motionerna MJ409 (kd) och N11 (s).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att

under våren 2002 lägga fram en proposition om

inrättande av en djurskyddsmyndighet. När det gäller

myndighetens lokalisering uttalade regeringen hösten

2001 (prop. 2001/02:4) att, eftersom myndigheten

kommer att ha stort behov av närhet till forskning,

utbildning och etablerad expertis på

djurskyddsområdet, regeringen kommer att föreslå att

den nya myndigheten lokaliseras till Skara. I Skara

finns dels Sveriges lantbruksuniversitets

institution för husdjurens miljö och hälsa, dels

landets enda utbildning för djurskyddsinspektörer

och djursjukvårdare. Regeringen, som förväntade en

god interaktion mellan djurskyddsmyndighetens

verksamhet och forskning och utbildning, ansåg att

lokaliseringen till Skara bör kunna ge goda

förutsättningar för samverkan med aktiv forskning,

grundutbildning samt fort- och vidareutbildning. Med

det anförda avstyrker utskottet motionerna MJ242

(fp), MJ297 (kd), MJ409 (kd) och N11 (s).

Vissa djurhållningsfrågor inom

animalieproduktionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett flertal

motionsyrkanden (m, v, kd, fp, mp) om

djurhanteringen på slakterier, om småskaliga

slakterier och om djurtransporter inom landet

med hänvisning bl.a. till det arbete som

pågår på området. På samma grunder avstyrker

utskottet motioner (m, v, kd, mp) om bl.a.

koscher- och halaleslakt, burhållning av

höns, kastrering av smågrisar och om

tvångsmatning av djur.

Utskottet instämmer till fullo i det allmänna

syftet med ett antal motioner (m, v, kd, c,

mp) som tar upp vissa missförhållanden i

djurhanteringen inom EU, särskilt vad gäller

långa transporter av levande djur.

Motionerna

Djurtransporter och slakt

Enligt motion MJ266 (m) bör regelverket för slakt av

djur stärkas och konsumenternas insyn ökas. I motion

MJ301 (v) anförs att föreskrifterna för slakterier

bör ses över för att garantera att de även tar

hänsyn till djurens upplevelser och beteenden

(yrkande 4). Enligt motion MJ410 (kd) bör regeringen

återkomma med förslag om hur djurhanteringen på våra

svenska slakterier skall förbättras.

Reglerna för slakt bör enligt motion MJ34 (m)

gälla även vid dödande av fjäderfä för annat än

humankonsumtion (yrkande 6).

Enligt motion MJ218 (c) bör regelverket för mobila

slakterier och/eller gårdsslakterier förenklas

(yrkande 3). I motion MJ376 (mp) föreslås införande

av legitimation för slakteripersonal och

djurtransportörer (yrkande 1). Åtgärder som

underlättar för hemslakt efterlyses även i motion

MJ418 (mp) yrkande 9. Enligt motion MJ479 (s) bör

slakterierna transporteras till djuren,

transportsubventionerna avskaffas, ekonomiska

incitament införas för mobila slakterier och

slakteriernas rutiner när det gäller djurskydd ses

över. Enligt motion MJ526 (fp) skall slakt ske så

nära djurens uppfödningsplatser som möjligt (yrkande

5).

I motion MJ526 (fp) begärs att regeringen verkar

för att EU:s regler och direktiv för djurhållning

snarast implementeras i medlemsländerna och att

efterlevnaden kontrolleras i Sverige och övriga

medlemsländer (yrkande 3).

Behovet av en svensk djurskyddslagstiftning som

inte diskriminerar enskilda religionsutövare påtalas

i motion MJ305 (kd). Mot den bakgrunden bör

möjligheter skapas för koscher- och halaleslakt.

Frågan om transporter av levande djur behandlas i

ett flertal motioner. Enligt motion MJ352 (mp) bör

det vara Jordbruksverkets ansvar att informera

kommunerna om vilka skyldigheter och möjligheter de

har vad gäller tillsyn av transporter till slakt

(yrkande 2). I motion MJ369 (s) framhålls behovet av

ständig teknikutveckling för att minimera stress och

skador i samband med transporter. I motion MJ418

(mp) framställs krav på utökade kontroller av

importerade djur och animalieprodukter (yrkande 2).

Transporterna av levande slaktdjur måste enligt

motion MJ474 (v) yrkande 4 begränsas kraftigt.

Enligt motion MJ526 (fp) bör tiden för

slakttransporter minimeras (yrkande 4).

Den svenska regeringen bör enligt motion MJ314

(kd) arbeta för att EU skall kartlägga och

dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts vid

transporter av levande djur mellan EU:s olika

medlemsländer (yrkande 2). Enligt motion MJ338 (c)

bör regeringen verka för en skärpning av EU:s

transportdirektiv med utgångspunkt att transporterna

skall avse kött, inte levande djur (yrkande 17), och

EU:s stöd och subventioner av transporter av

slaktdjur bör slopas (yrkande 18). Även i motion

MJ515 (mp) begärs att EU:s exportsubventioner och

subventioner för transport av levande djur skall

avskaffas (yrkande 2).

I motion MJ263 (m) anförs att regeringen bör

intensifiera arbetet med att stoppa exporten av

levande kalvar och lamm, initiera

informationsinsatser och arbeta intensivt för att

påverka EU:s regler så att det blir omöjligt att

exportera levande djur för slakt i annat land.

Enligt motion MJ527 (v) bör regeringen verka för att

levande djur undantas från EU:s frihandelsprincip

(yrkande 2).

När det gäller tillämpningen av dispensmöjligheten

för båspallmåtten bör enligt motion MJ520 (kd)

bestämmelserna göras tydligare, och lantbrukare med

dokumenterad god djuromsorg bör ha möjlighet till

dispens (yrkande 13).

I motion MJ376 (mp) framförs krav på förbud mot

elektriska påfösare (yrkande 2).

Burhållning av höns

Enligt motion MJ405 (v) bör nya dispenser från

kraven om hållning av burhöns inte medges fr.o.m. år

2000 (yrkande 1), och samtliga nya dispenser som

beviljats efter år 2002 bör dras tillbaka (yrkande

2). I motion MJ412 (m) begärs att regeringen lägger

fram förslag om förbud mot burhållning av höns med

så kort avvecklingsperiod som möjligt. Enligt motion

MJ514 (mp) bör modifierade burar förbjudas (yrkande

1) och dispenserna för burhöns upphöra (yrkande 2).

Slaktkycklingproduktion m.m.

Enligt motion MJ354 (mp) bör kvicksilverföreningar i

läkemedel och vacciner för djur förbjudas.

I motion MJ230 (mp) begärs en översyn av

bestämmelserna för slaktkycklinguppfödning. Reglerna

för uppfödningen bör överensstämma med

djurskyddslagens anda (yrkande 1). Dagens

”industriella” kycklinguppfödning karakteriseras av

för hög tillväxthastighet, så gott som obefintlig

rörelsefrihet och antibiotika i fodret (yrkande 2).

Bekämpningen av ektoparasiter hos fjäderfän tas upp

i motion MJ249 (m). Frågan om hur det förbjudna

bekämpningsmedlet Neguvon skall ersättas med EU-

godkända medel för adekvat bekämpning bör utredas

och medel avsättas för forskning på området. Enligt

motion MJ278 (mp bör förbud införas mot

slakthönsraser med problem och defekter (yrkande 1),

och regeringen bör inom EU aktualisera frågan om

sundhet hos slakthönsraser (yrkande 2). I motion

MJ418 (mp) presenteras ett antal förslag i syfte att

komma till rätta med problemen med raser med

genetiskt betingade defekter. Genmanipulation av

djur inom livsmedelsproduktionen bör förbjudas.

Import av sådana djur och av djur som har behandlats

med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte

bör förhindras. Genmanipulation av djur bör tillåtas

endast i undantagsfall och för viss medicinsk

forskning och antibiotika tillåtas endast för

behandlig av sjuka djur. Användningen i Sverige av

raser med genetiskt betingade defekter och många

högproduktionsavlade höns och kycklingar bör

förbjudas (yrkande 8).

Övriga frågor

I två motioner, MJ216 (mp) och MJ400 (v), begärs

förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning.

Enligt motion MJ511 (mp) bör regeringen fortsätta

att driva frågan om tilläggsgarantier från EU för

skydd mot PRRS (porcine respiratory and reproductive

syndrome) för att kunna stoppa import av danska

grisar (yrkande 1).

Behovet av att regeringen i internationella forum

arbetar för att tvångsmatning av djur förbjuds i

fler länder påtalas i motion MJ264 (m).

Utskottets ställningstagande

Djurtransporter och slakt

Inledningsvis vill utskottet erinra om att det i 13

§ djurskyddslagen (1988:534) har slagits fast att

djur skall skonas från onödigt obehag och lidande

när de förs till slakt och när de slaktas. I övrigt

ankommer det på regeringen och ansvarig myndighet

att meddela närmare föreskrifter om slakt och om

avlivning av djur. I 11 § djurskyddslagen föreskrivs

bl.a. att djur skall skonas från onödigt obehag och

lidande när de förs till slakt, och enligt 14 §

första stycket skall djur vara bedövat när blodet

tappas av. Andra åtgärder vid slakt får inte vidtas

innan djuret har dött. Regeringen eller

Jordbruksverket får dock meddela undantag från

föreskriften om bedövning av fjäderfä och kaniner

eller meddela ytterligare föreskrifter om slakt och

om avlivning av djur i andra fall. I syfte att

ytterligare stärka djurskyddet vid slakt har

utskottet tidigare i betänkandet tillstyrkt

regeringens förlag om utvidgade straffbestämmelser.

Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att

bestämmelsen i 13 § djurskyddslagen (1988:543) om

hantering av slaktdjur bör straffbeläggas. Utskottet

vill i sammanhanget även hänvisa till den utfrågning

med representanter för Jordbruksverket angående

vissa aktuella djurskyddsfrågor som utskottet

anordnade den 19 oktober 2000 och den offentliga

utfrågning angående tillsyn enligt djurskyddslagen

som utskottet anordnade den 23 november 2000. Det

bör framhållas att Sverige inom ramen för

ordförandeskapet i EU under våren 2001 lyfte fram

frågorna om vad som är god djurhållning, vilket

egenvärde djur har och vilket moraliskt ansvar

människan har att behandla djur väl. Regeringen

initierade bl.a. en debatt om djuretik i

ministerrådet och höll informella

rundabordsdiskussioner med företrädare för

djurskyddsorganisationer.

Utskottet vill även erinra om det landsomfattande

transportprojekt med syfte att förbättra djurskyddet

i samband med transporter av djur som

Jordbruksverket inledde den 1 augusti 1998.

Resultatet från transportprojektet visar att de

svenska djurtransporterna sköts väl och att

påtagliga brister i djurskyddet under transport är

ovanligt. Samtidigt visar resultatet att gällande

lagstiftning inte alltid efterlevs fullständigt. För

att fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna, åtgärda

påvisade brister i tillsynen av transporter och

utbilda transportörer och tillsynspersonal har

Jordbruksverket anställt två djurskyddsinspektörer.

Vidare uppdrog regeringen den 12 oktober 2000 till

Jordbruksverket att göra en översyn av befintligt

regelverk för djurtransporter. Uppdraget redovisades

i december 2000 och bearbetas för att ligga till

grund för svensk position när det gäller

förändringar av EG:s regelverk.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen och de

svenska myndigheterna på djurområdet, i synnerhet

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska

anstalt (SVA), under år 2000 arbetat vidare med

principen att det föreligger ett tydligt samband

mellan det sätt på vilket jordbruket och

djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de

livsmedel som produceras.

När det gäller djurskyddet på svenska slakterier

anförde jordbruksministern i svar på interpellation

2001/02:29 den 2 november 2001 (prot. 2001/02:23 §

5) att det enligt hennes mening är fullständigt

oacceptabelt att djur plågas på svenska slakterier.

Djurskyddstänkandet måste finnas i varje led i

matkedjan och bristande djurskydd skall inte få

förekomma. Den offentliga djurskyddstillsynen skall

förstärkas bl.a. genom samverkan mellan olika

myndigheter och genom att besiktningsveterinärens

kompetens och närvaro tas till vara i slakteriet.

Alla veterinärer, också besiktningsveterinärerna,

bör få skyldighet att anmäla brister i djurskyddet,

vilket kommer att framgå av förordningen (1971:810)

med allmän veterinärinstruktion. I slutet av

november 2001 presenterade jordbruksministern också

ett tiopunktsprogram för bättre djurskydd och

fördjupad djuretik i samband med slakt. Programmet

innehåller följande punkter:

1. Djurskyddslagens anda skall genomsyra allt

arbete med djur.

2. Bred diskussion om djuretik initieras av

departementet.

3. Utbildningen förstärks och certifiering av

personal som arbetar med djur införs.

4. Cheferna i slakteriföretagen är ansvariga – de

skall ut på golvet.

5. Alla veterinärer blir skyldiga att anmäla

brister i djurskyddet, även besiktningsveterinärer.

6. Småskalig livsmedelsproduktion

stimuleras/mobila slakterier övervägs.

7. Djurskyddslagen förstärks.

8. Tillsynen förbättras.

9. Bort med långa djurtransporter.

10. Ny djurskyddsmyndighet.

Enligt vad utskottet inhämtat har Jordbruksverket

tillsatt en central tillsynsgrupp (CTG) för att

förstärka verkets samordnande och stödjande centrala

tillsynsverksamhet på djurskyddsområdet. Gruppen

skall ge verket underlag till handlingsplan som

skall revideras minst årligen. Uppdraget innebär att

gruppen skall utarbeta förslag till mål och

prioriteringar, mallar för planer,

resultatredovisningar och rapporteringar,

ändamålsenliga rapporteringssystem, tillsynsmetodik

och projektinriktad tillsyn, delta i planering och

utvärdering, samordna planer för utbildningar och

konferenser, centrala och regionala stöd-, hjälp-

och rådgivningsåtgärder samt kvalitetsbedömning av

olika omsorgs- och tillsynsprogram. Det bör

tilläggas att, sedan massmedierna hösten 2001

uppmärksammat brister i djurskyddet vid vissa

slakterier, Jordbruksdepartementet kallade till

möten med slakteribranschens företrädare,

Livsmedelsverket och Jordbruksverket den 1 oktober

2001. Resultatet blev bl.a. att näringen förklarade

sig ha det fulla ansvaret på slakterierna och åtog

sig att gemensamt utarbeta handlingsplaner för att

säkerställa en god djuromsorg. Vid ett

uppföljningsmöte den 4 december 2001 redovisades

bl.a. att ett utbildningsprogram för stallpersonal

och transportörer hade tagits fram och att

utbildningen med prov och med praktiskt arbete skall

leda till certifiering. Enligt vad utskottet erfarit

utarbetar Jordbruksverket och Livsmedelsverket för

närvarande en skrivelse till regeringen med förslag

till ändringar i djurskyddslagstiftningen. Förslagen

syftar till att förstärka och ytterligare definiera

besiktningsveterinärernas roll avseende djurskyddet

vid slakterierna.

Sammantaget innebär det ovan anförda att syftet

med motionerna MJ266 (m), MJ301 (v) yrkande 4 och

MJ410 (kd) i allt väsentligt får anses tillgodosett.

Motionerna bör inte medföra någon ytterligare åtgärd

från riksdagens sida.

Med anledning av motion MJ34 (m) vill utskottet

erinra om att reglerna om slakt är tillämpliga

oavsett för vilket ändamål djuret skall användas

efter slakten. Med hänvisning härtill och till vad

utskottet i tillämpliga delar anfört ovan finner

utskottet motionens yrkande 6 tillgodosett.

I regleringsbrevet för år 1999 fick

Jordbruksverket i uppdrag att årligen göra en

utvärdering av olika s.k. religiösa slaktmetoder i

syfte att finna en metod som inte strider mot

svenska bestämmelser om skydd av djur vid slakt, men

som kan accepteras av de parter vars sedvänjor

innebär tillämpning av skäktning, dvs. slakt utan

att djuret är bedövat. Jordbruksverket skall i

utvärderingen beakta nationell och internationell

forskning på området. Utvärderingen skall ske i

samråd med bl.a. företrädare för olika religiösa

grupper och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Jordbruksverkets senaste rapport lämnades till

regeringen den 14 december 2001 och bereds i

Regeringskansliet. Med hänvisning härtill bör motion

MJ305 (kd) inte medföra någon vidare riksdagens

åtgärd.

När det gäller frågan om transporter av levande

djur vill utskottet inledningsvis erinra om att

utskottet i januari 2001 till fullo instämde i det

allmänna syftet med ett antal motioner som tog upp

vissa missförhållanden i EU:s djurhantering,

särskilt vad gäller långa transporter av levande

djur (bet. 2000/01:MJU8). Utskottets

ställningstagande kvarstår givetvis.

Sedan utskottets senaste behandling av motioner om

djurtransporter och småskaliga slakterier i januari

2001 (bet. 2000/01:MJU8) har en särskild utredare

tillkallats med uppgift att utreda och föreslå

åtgärder för att förhindra onödiga respektive långa

djurtransporter samt stimulera slakt av djur för

konsumtion nära den plats där de föds upp. Utredaren

skall även klarlägga transportvägarna inom EU och

vilka faktorer som styr lokaliseringen av

slakterierna. Utredaren skall vidare kartlägga vilka

bestämmelser som har betydelse för var slakten sker

och vilka effekter det befintliga regelverket har i

förhållande till djurens behov, särskilt när det

gäller långa transporter med vilopauser. Särskilt

skall möjligheten att med ekonomiska åtgärder

förändra transportmönstret utredas. Utredaren skall

även undersöka förutsättningarna för att använda

mobila slakterier nära uppfödningsplatsen samt

kartlägga det tillfälliga transportförbudets

effekter på transporttider, transportvägar och

djurens välbefinnande samt vilken betydelse

slakteristrukturen och transportmönstret har för de

ekonomiska konsekvenserna av ett transportförbud

(dir. 2001:15 och 2001:27). Uppdraget skall

redovisas senast den 1 oktober 2002. Utskottet vill

även erinra om Jordbruksverkets och

Livsmedelsverkets skrivelse till regeringen med

förslag till ändringar i djurskyddslagstiftningen.

Som utskottet redogjort för ovan syftar förslagen

till att förstärka och ytterligare definiera

besiktningsveterinärernas roll avseende djurskyddet

vid slakterierna. Det anförda innebär att motionerna

MJ218 (c) yrkande 3, MJ352 (mp) yrkande 2, MJ369

(s), MJ376 (mp) yrkande 1, MJ418 (mp) yrkandena 2

och 9, MJ474 (v) yrkande 4, MJ479 (s) och MJ526 (fp)

yrkandena 4 och 5 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Vad beträffar reglerna för djurtransporter inom

övriga EU skall transportdirektivet revideras, och

kommissionen skall presentera ett förslag till

reviderat direktiv senare under våren. Samtidigt

pågår en revidering även av Europakonventionen om

skydd av djur under transport. Enligt vad utskottet

erfarit lämnade den vetenskapliga kommittén för

djurhälsa och djurskydd i mars 2002 en rapport om

djurtransporter till kommissionen. Kommittén

rekommenderar bl.a. nya längsta transporttider,

vilotider, utfodringstider och lastmetoder liksom

förbud mot transporter av mycket unga djur och krav

på utbildning av djurtransportörerna. Enligt

Jordbruksdepartementet har Sverige många gånger

påpekat det orimliga i nuvarande regler. Frågan är

emellertid komplicerad på grund av principen om fri

handel inom unionen. Utskottet vill återigen starkt

understryka det angelägna i att regeringen aktivt

verkar för att motverka de allvarliga

missförhållanden som har konstaterats när det gäller

djurskydd och djurtransporter inom EU. Som utskottet

anförde i januari 2001 måste det svenska arbetet på

detta område präglas av ständigt framflyttande av

positionerna. Utskottet, som förutsätter att de

synpunkter som här framförts kommer att beaktas i

det fortsatta arbetet på området, föreslår med dessa

uttalanden att motionerna MJ314 (kd) yrkande 2,

MJ338 (c) yrkandena 17 och 18, MJ515 (mp) yrkande 2,

MJ526 (fp) yrkande 3 och MJ527 (v) yrkande 2 lämnas

utan vidare åtgärd.

När det gäller transport av kalvar får enligt EG:s

regler kalvar transporteras först sedan naveln är

läkt, dvs. vid två veckors ålder. I ett frågesvar i

kammaren (2001/02:230) har jordbruksministern anfört

att enligt hennes åsikt småkalvar inte skall

transporteras vid så låg ålder, och hon kommer

därför att verka för att åldersgränsen skall höjas.

Sverige har många gånger påpekat det orimliga i

nuvarande regler och kommer att mycket aktivt driva

frågan om transport av mycket unga djur. För

Sveriges del gäller att, enligt Jordbruksverkets

föreskrifter om transport av levande djur, kalvar

under två veckors ålder inte får transporteras. För

att kartlägga efterlevnaden av gällande regler och

höja kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis

initierade verket under år 1999 ett landsomfattande

projekt rörande tillsynen av djurtransporter. Syftet

med Jordbruksverkets tillsynsprojekt var, förutom

att få en bild av läget i landet, att utbilda de

lokala tillsynsmyndigheterna i tillsyn av

transporter, och djurskyddsinspektörer i berörda

kommuner rekommenderades av verket att särskilt

inspektera och dokumentera förhållandena bl.a. vid

kalvtransporter inom Sverige. Projektet utvärderades

i december 2000. Jordbruksverket har i ett

pressmeddelande den 19 december 2000 lämnat

information om utvärderingen och om de regler som

gäller för transport och uppfödning av kalvar. Där

framhålls bl.a. att verket, vars inställning är att

långa transporter av unga djur inte är etiskt

försvarbara, är nationellt och internationellt

drivande i frågan om djurskydd under transport. Den

verksamhet med export av kalvar från olika uppfödare

i Sverige som uppmärksammades i massmedierna under

senhösten 2000 har också föranlett vissa åtgärder

från Lantbrukarnas Riksförbunds sida. Åtgärderna

syftar närmast till att få fram en fungerande

marknad inom landet och omfattar bl.a. utfästelser

om hämtningstider och vissa prisgarantier i

samarbete med Swedish Meats. Med det anförda finner

utskottet att motion MJ263 (m) bör lämnas utan

vidare åtgärd.

Den dispensmöjlighet som efterfrågas i motion

MJ520 (kd) finns i 1 kap. 31 § i Jordbruksverkets

föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m.

(SJVFS 2000:107). Bestämmelsen har följande lydelse:

Om det föreligger särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i

denna författning. Som utskottet tidigare anfört är

det djurmiljön i sin helhet som är det viktigaste.

Det finns möjlighet att godta mindre avvikelser från

måttbestämmelserna i enskilda fall, och det är

Jordbruksverket som i förekommande fall ger

individuella dispenser. Också detta är en utpräglad

myndighetsfråga. Med det anförda finner utskottet

motionens yrkande 13 tillgodosett.

När det gäller elektriska påfösare vill utskottet

erinra om att Jordbruksverket har fastställt

särskilda regler för hur elektriska påfösare får

användas. Enligt reglerna får instrument som ger

elektriska stötar inte användas vid drivning av djur

från transportfordon till stall eller inom en

stallbyggnad. Elektriska pådrivare är tillåtna i

undantagsfall, men då endast i fråga om svin och

vuxna nötkreatur, och får endast användas mot

djurets bakdelsmuskulatur. Endast enstaka impulser

av högst en sekunds varaktighet får ges, och stiften

på pådrivaren skall vara avrundade. Om dessa regler

följs bör enligt Jordbruksverket användningen av

elektriska pådrivare i slakteriet inte innebära

djurskyddsproblem. Med det anförda avstyrks motion

MJ376 (mp) yrkande 2.

Burhållning av höns

När det gäller avveckling av burhållning av höns

vill utskottet hänvisa till ett interpellationssvar

av jordbruksministern i november 2001 (svar på

interpellation 2001/02:43). Slutdatum för dem som

beviljats en fjärde hönsomgång på dispens varierar

från tidig höst 2002 och framåt. Endast en producent

har dispens efter år 2003. Denna dispens, som gäller

för ca 6 000 hönor, har ett slutdatum i början av

januari 2004. Dispenser ges inte om grava

anmärkningar på djurhållningen konstaterats, tvärtom

har Jordbruksverket besiktigat anläggningarna hos de

djurhållare som ansökt om dispens för att försäkra

sig om att endast anläggningar som uppfyller höga

djurskyddskrav kommer i fråga för dispens. Den 1

januari 2004 blir det, enligt EG:s handelsnormer för

ägg, obligatoriskt att märka alla ägg med uppgifter

om i vilket inhysningssystem de har producerats. Än

så länge är anslutningen till märkningen frivillig,

men redan i dag förekommer ändå märkning av burägg,

dock inte hos alla packerier. När det gäller den

frivilliga märkningen skall det fr.o.m.

den 1 januari 2002 endast finnas tre typer av

märkning att välja på – frigående ute, frigående

inne eller burägg. Syftet är att ytterligare

förbättra konsumentens möjligheter att göra medvetna

val vid köp av ägg. Jordbruksverket bedömer sin

dispensgivning som mycket restriktiv, och enligt

verkets prognos går omställningen nu mycket snabbt

framåt. Eftersom omställningen är så långt

framskriden ser nu Jordbruksverket över möjligheten

att helt upphäva dispensreglerna. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna MJ405 (v)

yrkandena 1 och 2, MJ412 (m) och MJ514 (mp)

yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt tillgodosett.

Slaktkycklingproduktion m.m.

Som utskottet anförde i januari 2001 innehåller

vissa vacciner små mängder kvicksilver (tiomersal)

som konserveringsmedel. Det gäller både

humanvacciner och andra typer av vacciner. Enligt

Läkemedelsverket är det i dag inte möjligt att helt

förbjuda användningen i alla vacciner, eftersom det

saknas lämpliga alternativa konserveringsmedel. Vid

godkännande av djurvaccin på EG-nivå kräver

Kommittén för veterinärmedicinska produkter (CVMP)

att tillverkare motiverar varför tiomersal ingår i

produkterna. Av det anförda torde framgå att frågan

om förbud mot kvicksilver i vaccin kräver särskild

sakkunskap i medicinska och läkemedelstekniska

frågor, och utskottet har inget underlag för att

göra någon annan bedömning än Läkemedelsverket i

denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion MJ354

(mp).

När det gäller frågan om uppfödning av

slaktkyckling vill utskottet erinra om att EG-

kommissionen den 21 mars 2000 antog en rapport från

den vetenskapliga kommittén för djurhälsa och

djurskydd med titeln The Welfare of Chickens Kept

for Meat Production (Broilers). Rapporten innehåller

bl.a. rekommendationer för uppfödningen.

Kommissionen arbetar med förslag till

djurskyddsregler på området, och Sverige har kallats

att delta i en s.k. drafting group eftersom Sverige

är ett av de få europeiska länder som har regler för

slaktkycklingproduktion. Utskottet vill även erinra

om det detaljerade djuromsorgsprogram som

branschorganisationen Svensk Fågel i samarbete med

bl.a. Jordbruksverket har utarbetat i syfte att

förbättra skyddet för slaktkyckling i Sverige. Med

det anförda avstyrks motion MJ230 (mp) yrkandena 1

och 2 i den mån motionen inte kan anses

tillgodosedd.

Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs ingen avel

av slaktkyckling i Sverige, vilket gör det svårt att

med svenska regler påverka avelsmålen. Enligt

Jordbruksdepartementet har Sverige troligen de

hårdaste reglerna för slaktkycklinguppfödning i

världen och departementet anser att myndigheternas

kontroll av slaktkycklinguppfödningen är god.

Utskottet har även inhämtat att så gott som samtliga

uppfödare, dvs. ca 97 %, är anslutna till det

frivilliga omsorgsprogrammet. Det kan tilläggas att

Sveriges lantbruksuniversitet och SVA bedriver

forskning på området. När det gäller fodertillsatser

har utskottet inhämtat att kommissionen på rådsmötet

den 22 och 23 april 2002 kommer att lägga fram

förslag till ny förordning om fodertillsatser

(COM(2002) 1533 final). Förslaget innehåller bl.a.

förbud mot användning av antibiotika som

fodertillsats. Med det anförda finner utskottet

syftet med motionerna MJ278 (mp) yrkandena 1 och 2

och MJ418 (mp) yrkande 8 i väsentliga delar

tillgodosett.

Vid läkemedelsbehandling av livsmedelsproducerande

djur får enligt rådets förordning 2377/90 om

gränsvärden för rester av veterinärmedicinska

läkemedel i livsmedel endast sådana substanser

användas som är godkända av kommissionen.

Förordningens syfte är att skydda konsumenterna från

skadliga läkemedelsrester i livsmedel. Förordningen

har emellertid lett till problem i fråga om

tillgången till läkemedel för behandling av vissa

djurarter eftersom ett särskilt gränsvärde, MRL-

värde, måste fastställas för varje djurslag för

vilket läkemedlet skall användas. Av ekonomiska skäl

händer det att företag väljer att endast ansöka om

godkännande för användning till de djurslag som

representerar en stor marknad för produkten i fråga.

Enligt vad utskottet erfarit har det

veterinärmedicinska läkemedel som tidigare användes

i Sverige för bekämpning av yttre parasiter t.ex.

kvalster hos fjäderfä dragits in av ovanstående

skäl. För att undvika djurhälso- och

djurskyddsproblem har Jordbruksverket och SVA även

uppmanat djurägarna att förebygga parasitproblem så

långt möjligt genom bl.a. hygieniska åtgärder.

Utskottet har inhämtat att flera myndigheter under

det gångna året har samverkat för att försöka hitta

alternativa läkemedel som skulle kunna användas

genom licensförskrivning, och i november 2001

presenterade kommissionen förslag till ändringar i

den gemensamma EG-lagstiftningen avseende läkemedel

som på sikt anses kunna lösa problemen. Ändringar

som ingår i en större översyn av hela

läkemedelsområdet innehåller bl. a. förslag om att

det skall bli möjligt att använda läkemedel till

andra djurslag än de för vilka de ursprungligen

godkänts. Åtgärder föreslås även för att uppmuntra

läkemedelsföretagen att ansöka om godkännande för

flera djurslag. Genom att öka den tid under vilken

företagens data är skyddad hoppas man skapa

ekonomiska incitament för att få företagen att

ansöka om godkännande för fler djurslag.

Kommissionens förslag diskuteras för närvarande i

arbetsgrupper under ministerrådet. Det anförda

innebär att syftet med motion MJ249 (m) i allt

väsentligt får anses tillgodosett.

Övriga frågor

För Sveriges del gäller enligt 25 §

djurskyddsförordningen (1988:539) att, vid

kastrering av svin som uppnått två veckors ålder,

ingreppet skall göras under bedövning. För EU:s del

visade det sig under förhandlingarna om ändringar i

svindirektivet (91/630/EEG) våren 2001 att det för

närvarande inte finns någon kvalificerad majoritet

för ett förbud mot kastrering av smågrisar.

Kommissionens förslag diskuteras för närvarande i

arbetsgrupper under ministerrådet. Enligt vad

utskottet erfarit kommer kommissionen att tidigast

år 2005 lägga fram nya förslag om kastrering enligt

artikel 6 i det nya svindirektivet (2001/88/EG).

Under jordbruksrådets möte i oktober 2001 kom

emellertid ministrarna i Danmark, Tyskland, Sverige,

Belgien och Holland överens om att kastrering av

smågrisar i princip bör förbjudas. En styrgrupp har

bildats som bl.a. har utsett en arbetsgrupp med

representanter för forskarna i dessa länder. Enligt

Jordbruksdepartementet är Sverige positivt till att

avskaffa kastrering av smågrisar så snart det är

möjligt. Det måste emellertid finnas tillräckligt

bra alternativ. I det syftet finansierar

Jordbruksverket ett forskningsprojekt som undersöker

vilka möjligheter det finna att genom avelsåtgärder

minska ornelukten så att kastreringen kan upphöra.

Mot bakgrund av det anförda bör motionerna MJ216

(mp) och MJ400 (v) lämnas utan vidare åtgärd.

I avvaktan på kommissionens beslut med anledning

av Sveriges ansökningar om tilläggsgarantier

tillämpar Sverige sina egna djurhälsobestämmelser

vid import av djur. Enligt vad utskottet erfarit

kommer Jordbruksverket vid import av avelsgaltar

från Danmark att ange vilka djurhälsovillkor som

skall vara uppfyllda, bl.a. karantän eller isolering

samt provtagningar för att kontrollera frihet från

salmonella och smittsamma djursjukdomar, inklusive

PRRS. Enligt Jordbruksdepartementet driver Sverige

frågan om tilläggsgarantier för PRRS och andra

allvarliga djursjukdomar mycket hårt. Från

departementets sida har upprepade kontakter tagits

med kommissionen, såväl politiskt som på

tjänstemannanivå, för att påskynda kommissionens

arbete med de svenska ansökningarna. Departementet

bedömer Sveriges skäl för sin begäran om

tilläggsgarantier för PRRS som mycket starka. Därmed

får motion MJ511 (mp) yrkande 1 anses tillgodosedd.

Kommissionen antog den 16 december 1998 en rapport

från den vetenskapliga kommittén med titeln Welfare

Aspects of the Production of Foie Gras in Ducks and

Geese, dvs. Djurskyddsaspekter på framställning av

ank- och gåsleverpastej. Inom EU saknas regler för

sådan framställning, däremot har Europarådet antagit

rekommendationer för framställning av leverpastej av

ankor och gäss. Rekommendationerna innehåller

emellertid inget förbud mot tvångsmatning, vilket

Sverige enligt Jordbruksdepartementet kraftigt har

kritiserat. I de internationella sammanhang där

djurskyddsfrågor diskuteras för Sverige enligt

departementet givetvis fram sina synpunkter på

tvångsmatning av djur, och den svenska ståndpunkten

är att detta inte skall förekomma. Utskottet delar

givetvis regeringens uppfattning i frågan och

förutsätter att regeringen kraftfullt verkar för ett

förbud mot denna form av livsmedelsproduktion. Med

det anförda föreslår utskottet att motion MJ264 (m)

lämnas utan vidare åtgärd.

Uppfödning av pälsdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker nio motionsyrkanden (s,

m, v, kd, mp) om pälsdjursnäringen med

hänvisning till det arbete som pågår på

området.

Motionerna

I motion MJ246 (m, kd) framhålls att näringarna inom

lantbrukssektorn, inklusive farmarna för

pälsdjursuppfödning, måste få stabila näringsvillkor

(yrkande 1). Pälsdjursuppfödningens betydelse för

landsbygden betonas (yrkande 2), liksom vikten av

att regelsystemen för djurhållning utformas i

överensstämmelse med etiska principer och

vetenskaplig forskning (yrkande 3). Ett gemensamt

europeiskt regelverk bör tillskapas (yrkande 4). I

motion MJ250 (m) betonas vikten av att

pälsdjursuppfödningen ges goda förutsättningar i

form av stabila näringsvillkor och tydligt

formulerade etiska regler. Enligt motion MJ403 (v)

bör klara regler utformas för pälsdjursnäringen och

en konsekvensanalys göras av näringens ändrade

förutsättningar. Även i motion MJ485 (s) framhålls

betydelsen av tydliga etiska regler för den svenska

pälsdjursuppfödningen och behovet av långsiktig

seriös forskning.

Enligt motion MJ265 (m) bör uppfödningen av

pälsdjur avvecklas snarast, och i motionerna MJ418

(mp) yrkande 17 och MJ448 (v) begärs förbud mot

pälsfarmer. Enligt motion MJ275 (mp) bör dagens små

burar förbjudas före valet år 2002 och ett förbud

införas mot djurhållning för pälsproduktion.

I motion MJ274 (mp) framhålls att

Europarådskonventionen om chinchilla bör gälla i

Sverige (yrkande 1). Jordbruksverkets föreskrifter

för chinchillauppfödning bör inte endast avse

bestämmelser om burmått utan ytterligare

bestämmelser utformade utifrån chinchillans behov

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I ett frågesvar den 6 december 2001 uttalade

jordbruksministern sin avsikt att arbeta för en

successiv avveckling av pälsdjursuppfödningen i

Sverige (Svar på fråga 2001/02:280, prot.

2001/02:45). Innan en proposition kan föreläggas

riksdagen ansåg jordbruksministern det nödvändigt

att regeringen har fullständig information om de

ekonomiska och övriga konsekvenser för

pälsdjursnäringen som ett förbud kan innebära. Mot

den bakgrunden har Jordbruksverket haft regeringens

uppdrag att utvärdera tillgängliga

forskningsresultat beträffande minkar, se över

befintligt regelverk och om möjligt föreslå

förbättringar i minkhållningen. I uppdraget ingick

inte att utvärdera ekonomiska, regionalpolitiska,

miljömässiga och arbetsmiljömässiga konsekvenser av

ändrade regler. Uppdraget redovisades den 9 april

2002. I rapporten, som till stor del bygger på en

rapport av kommissionens vetenskapliga kommitté för

djurhälsa och djurskydd, konstaterar Jordbruksverket

att det finns brister i minkarnas miljö och föreslår

en rad förbättringar, bl.a. att valpkullarna inte

delas före åtta veckors ålder, att minken har fri

tillgång till dricksvatten, att fodret anpassas så

att det kan ges i fri tillgång året runt, att foder

med grövre struktur ges, att honor med valpkullar

får möjlighet till viss avskildhet samt att

anläggningarna byggs på sådant sätt att djuren kan

upprätthålla s.k. termisk komfort, dvs. att utan

svårighet upprätthålla sin värmebalans. Av frågesvar

den 14 januari 2002 (prot. 2001/02:57) framgår att

jordbruksministern har för avsikt att utse en

utredare som skall se över och analysera

konsekvenserna av ett eventuellt förbud. De frågor

som bl.a. skall besvaras är avvecklingstidens längd

och konsekvenserna för sysselsättningen.

Jordbruksverkets rapport kommer att utgöra ett av

underlagen till utredarens direktiv. Med hänvisning

till det anförda bör motionerna MJ246 (m, kd)

yrkandena 1–4, MJ250 (m), MJ265 (m), MJ275 (mp),

MJ403 (v), MJ418 (mp) yrkande 17, MJ448 (v) och

MJ485 (s) lämnas utan vidare åtgärd.

I syfte att säkerställa att hållandet av

chinchilla för produktion av päls sker i enlighet

med djurskyddslagens krav gav regeringen den 6 april

2000 Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga

förekomsten av chinchillafarmer i Sverige och bedöma

behovet av detaljföreskrifter på området. Av verkets

redovisning framgick att det finns ca 17

chinchillafarmer i Sverige och att hållandet av

chinchilla sannolikt inte uppfyller samtliga krav i

de rekommendationer som den 22 juni 1999 antogs inom

ramen för den europeiska konventionen om skydd av

animalieproduktionens djur. Verket ansåg vidare att

uppfödningen av chinchilla är av sådan karaktär att

ytterligare föreskrifter bör meddelas. Regeringen

delade denna uppfattning och gav därför den 5 april

2001 Jordbruksverket ett sådant uppdrag. Uppdraget

skall redovisas den 1 juni 2002. Med hänvisning

härtill och till vad utskottet anfört ovan bör även

motion MJ274 (mp) yrkandena 1 och 2 lämnas utan

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Djur inom nöjesbranschen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (v,

mp) om djur inom nöjesindustrin, vid cirkusar

samt i djurparker och liknande anläggningar.

Motionerna

I motion MJ406 (v) efterlyses en etisk prövning

inför användande av djur inom nöjesindustrin. Enligt

motion MJ418 (mp) bör användning av djur på cirkus

som inte finns i tamt tillstånd förbjudas (yrkande

18 delvis). I motion MJ486 (v) begärs att regeringen

återkommer med förslag till ändringar i

djurskyddslagen som innebär att icke-domesticerade

djur inte skall få hållas i djurparker eller

liknande anläggningar om det huvudsakliga syftet är

offentlig förevisning av djuren (yrkande 1). Mot

bakgrund av att reglerna i dag inte garanterar

djuren de möjligheter till ett naturligt liv som de

borde ha rätt till bör regeringen göra en översyn av

reglerna för hur djur skall hållas i djurparker och

liknande anläggningar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet hänvisa till sitt

ställningstagande tidigare i detta betänkande till

förslaget om ändring i 4 § djurskyddslagen

(1988:534), dvs. att alla djur skall hållas och

skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att

det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att

bete sig naturligt. I djurskyddslagen stadgas också

att djur skall behandlas och skyddas mot onödigt

lidande och sjukdom, ges tillräckligt med foder och

vatten och tillräcklig tillsyn. Djur får inte

överansträngas, agas, drivas med redskap som lätt

kan såra eller på annat sätt skada djuret. Djur får

inte heller tränas för föreställning eller annan

förevisning som anordnas för allmänheten på ett

sådant sätt att de utsätts för lidande. I syfte att

stärka djurskyddet för cirkusdjuren infördes i maj

2001 en ny bestämmelse i djurskyddsförordningen

(1988:539). I 36 a § i förordningen anges bl.a. att

en cirkus som offentligt förevisar djur en gång

varje år skall inspekteras av länsstyrelsen, och

inspektionen skall genomföras före cirkusens första

föreställning för året i landet. Jordbruksverket har

i juni 2001 utfärdat föreskrifter om djurhållning

vid cirkusar. Föreskrifterna trädde i kraft den 1

november 2001 och innehåller bl.a. bestämmelser om

inspektion, om journalföring och om att veterinär,

som kan stå till tjänst med veterinärmedicinsk

rådgivning, skall vara knuten till cirkusen.

Jordbruksverket har i september 2001 i en skrivelse

till regeringen föreslagit att elefanter, sjölejon,

vilda oxdjur och valar skall inkluderas bland de

djurslag som enligt 35 § djurskyddsförordningen

(1988:539) inte är tillåtna att visa på cirkus.

Jordbruksverkets förslag remissbehandlas för

närvarande. Med det anförda avstyrker utskottet

motion MJ418 (mp) yrkande 18 delvis i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

När det gäller djurparksdjur anges i 37 §

djurskyddsförordningen att en anläggning för

offentlig förevisning av djur inte får tas i bruk

innan den godkänts av Jordbruksverket. I verkets

föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m. finns

detaljerade bestämmelser om hur olika djurslag skall

hållas, t.ex. om utrymmenas storlek. De förändringar

i djurskyddslagen som utskottet tillstyrkt tidigare

i detta betänkande och som bl.a. avser alla djurs

rätt att hållas och skötas i en god djurmiljö och ge

dem möjlighet att bete sig naturligt och om

förprövning av hägn syftar enligt utskottets mening

till att ytterligare stärka skyddet för de djur som

hålls i landets djurparker. Med det anförda

avstyrker utskottet motion MJ486 (v) yrkandena 1 och

2 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Med anledning av motion MJ406 (v) vill utskottet

erinra om att i 17 § djurskyddslagen anges bl.a. att

djur inte får tränas eller användas vid film-,

videogram- eller televisionsinspelning på sådant

sätt att de utsätts för lidande. Att djuren i övrigt

skall behandlas väl och ha tillräckliga

förvaringsutrymmen m.m. följer av de allmänna

bestämmelserna i lagen. Enligt 35 §

djurskyddsförordningen får djur inte föras omkring

och förevisas offentligt i menagerier. I

bestämmelsen listas även sådana djurslag som inte

får visas offentligt vare sig vid föreställning

eller i något annat sammanhang. När det gäller slakt

av djur finns bestämmelser i Jordbruksverkets

författning om hanteringen av vissa djurarter vid

slakt och annan avlivning. Med det anförda och med

hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar

anfört ovan avstyrker utskottet motionen.

Märkning och registrering av hundar

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (s,

m, kd) om ändrad lagstiftning mot kamphundar

med hänvisning till det arbete som pågår på

området. Utskottet avstyrker även ett

motionsyrkande (s) om gemensam europeisk lag

om kamphundar.

Motionerna

I motion MJ261 (kd) begärs att regeringen lägger

fram förslag om lagstiftning mot kamphundar. Enligt

motion MJ298 (kd) bör regeringen lägga fram förslag

till lagstiftning om s.k. kamphundar enligt modell

efter Dangerous Dogs Act, vilken innebär förbud mot

innehav av vissa raser och mot uppfödning,

försäljning, byte och gåva av sådana hundar.

Undantag görs endast om hunden är kastrerad,

försäkrad och försedd med implanterad sändare.

Vidare innehåller lagen förbud mot hund på allmän

plats om den inte är försedd med hundkorg och hållen

på allmän plats av person över 16 år samt

villkorslös rätt för domstol att besluta om

avlivande av sådan hund. I motion MJ360 (s) anförs

att regeringen dels bör överföra bestämmelsen i 19 a

§ djurskyddsförordningen (1988:539) till lagen

(1943:459) om tillsyn över hundar och katter, dels

bör ändra 19 a § djurskyddsförordningen på så sätt

att endast ett eller två av kriterierna skall räcka

för att meddela förbud. – I 19 a §

djurskyddsförordningen (1988:539) stadgas att det är

förbjudet att inneha eller genom avel frambringa

hundar som har extremt stor kamplust, blir lätt

retade och biter, bara med svårighet kan förmås att

avbryta ett angrepp och har benägenhet att rikta

sitt kampintresse mot människor eller andra hundar

(kansliets anm.).

Enligt motion MJ312 (m) bör vissa hundraser alltid

bära munkorg på allmän plats.

Behovet av forskning om problemen med kamphundar

och av en gemensam europeisk lag om kamphundar

betonas i motion MJ481 (s) yrkandena 1 och 2.

Utskottets ställningstagande

Bestämmelser som reglerar hundhållning i Sverige

finns i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och

katter, djurskyddslagen (1988:534),

djurskyddsförordningen (1988:539), lagen (2000:537)

om märkning och registrering av hundar och

förordningen (2002:7) om märkning och registrering

av hundar samt i Statens jordbruksverks

föreskrifter.

De flesta hundägare följer de bestämmelser som

finns och ser till att deras hundar mår bra och

fungerar väl i samhället. Det förekommer dock att

bristande ägaransvar på olika sätt medför problem i

samhället. Sådana problem kan utgöras av störningar

i form av att hundar tillåts förorena eller skälla

oupphörligt i bostadsområden. Problemen kan också

innebära att hundar går till angrepp mot människor,

andra hundar eller andra djur. Med uppgift att

kartlägga och utreda de problem som finns med hundar

i samhället har regeringen därför tillkallat en

särskild utredare (dir. 2002:18). Utredaren skall

föreslå åtgärder för att avhjälpa de problem som

uppstår vid bristande ägaransvar och särskilt på

grund av farliga hundar, dvs. hundar som angriper

och skadar människor och djur. Utredaren skall

vidare utvärdera dagens testmetoder för

identifiering av farliga hundar, kartlägga vilka

egenskaper som karakteriserar dessa hundar samt

utreda de bakomliggande orsakerna till förekommande

problem. Utredaren skall kartlägga i vilken

omfattning och på vilket sätt ägare till farliga

hundar bidrar till problemen. I uppdraget ingår även

en särskild översyn av den svenska lagstiftningen

som gäller hundar och hundhållning, särskilt med

syfte att se till att hundägare tar sitt ansvar.

Utredaren skall kartlägga hur det befintliga

regelverket tillämpas och föreslå eventuella

författningsändringar. I de åtgärdsförslag som

presenteras skall långsiktighet och tillämplighet

beaktas. I utredningsarbetet och förslagen till

åtgärder skall utredaren särskilt väga in djurskydd

och allmänhetens säkerhet. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 januari 2003. De frågor som tas upp i

motionerna MJ261 (kd), MJ298 (kd), MJ312 (m) MJ360

(s) och MJ481 (s) yrkande 1 kommer enligt utskottets

mening att få sin belysning inom ramen för

regeringens uppdrag. Mot den bakgrunden bör

motionerna inte föranleda någon ytterligare åtgärd

från riksdagens sida.

Enligt vad utskottet inhämtat har en gemensam lag

inom EU diskuterats i ministerrådet men ansågs svår

att genomföra eftersom legal grund för en sådan

lagstiftning saknas. Enligt kommissionen ankommer

det på medlemsstaterna att tillskapa lämplig

nationell lagstiftning på nationell nivå. Därmed

avstyrker utskottet motion MJ481 (s) yrkande 2.

Vissa övriga djurskyddsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (m,

v, fp, mp) om bl.a. årlig djuretikrevision

och förbättrad djurskyddstillsyn med

hänvisning till det arbete som pågår på

områdena.

Motionerna

Enligt motion MJ402 (v) bör en årlig

djuretikrevision införas där förhållandena inom

livsmedelsindustrin och försöksdjursverksamheten

dokumenteras genom årliga revisioner.

I motion MJ418 (mp) begärs att regeringen verkar

för en FN-konferens och FN-deklaration om djurens

rättigheter (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att

regeringen i budgetpropositionen för år 2001 under

politikområdet Djurpolitik (utg.omr. 23 s. 23 f.)

utförligt har redogjort för målen för djurpolitiken.

Målet är ett gott djurskydd och ett gott

djurhälsotillstånd bland djur i människans tjänst

och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt

att oacceptabla skador på människor och egendom inte

uppstår. Vid sin behandling av propositionen i denna

del tillstyrkte utskottet enhälligt regeringens

förslag (bet. 2000/01:MJU2). Därefter har riksdagen

varje år och i samband med behandlingen av

budgetpropositionen att ta ställning till

regeringens resultatbedömning beträffande de olika

målen. När det gäller förhållandena inom

livsmedelsindustrin och försöksdjursverksamheten har

kommunerna skyldighet att fortlöpande inspektera

sådana anläggningar, och länsstyrelsen skall i

rapport till regeringens redogöra för förhållandena

på djurhälso- och djurskyddsområdena. Inom EU gäller

kommissionens beslut om krav för inspektioner av

anläggningar där djur hålls för animalieproduktion

(EGT L19, 25.1.2000, s. 51) . Enligt beslutet skall

medlemsstaterna vartannat år till kommissionen lägga

fram en rapport med resultaten av de inspektioner

som utförts beträffande skyddet av djur, dvs.

kalvar, svin och värphöns, inom

animalieproduktionen. Allmänt kan framhållas att

Sverige inom ramen för ordförandeskapet i EU våren

2001 lyfte fram frågorna om vad som är god

djurhållning, vilket egenvärde djur har och vilket

moraliskt ansvar människan har att behandla djur

väl. Regeringen initierade bl.a. en debatt om

djuretik i ministerrådet och har hållit informella

rundabordsdiskussioner med företrädare för

djurskyddsorganisationer. Utskottet har givetvis

ingen annan uppfattning än motionärerna i motion

MJ402 (v) om vikten av en snabb utveckling mot ett

djuretiskt hållbart samhälle. Utskottet är

emellertid inte berett att förorda det krav på

årliga djuretikrevisioner som förs fram i motionen.

Motionen avstyrks således.

Såtillvida delar utskottet synpunkterna i motion

MJ418 (mp) att djur har ett egenvärde, att moraliska

hänsyn skall tas även till djur och att den

storskaliga köttproduktionen i många länder är

otillfredsställande. Utskottet är däremot inte

berett att tillmötesgå motionen i den del den

förordar en FN-konferens och en FN-deklaration om

djurens rättigheter. Motionens yrkande 1 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Djurskyddslagens tillämpningsområde m.m.

(punkt 2)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ35 yrkande 2 och avslår

motionerna 2001/02:MJ34 yrkandena 1–3 och 8 samt

2001/02:MJ418 yrkandena 4 och 18 delvis.

Ställningstagande

Vi har inte några principiella invändningar mot

regeringens förslag om ändring i 3 § djurskyddslagen

(1988:534). I fråga om djurslaget häst anser vi

emellertid att det bör finnas möjlighet till

undantag i fråga om rätten till naturligt beteende.

I vissa fall kan det nämligen vara omöjligt att

under stonas brunstperioder släppa ut könsmogna

hingstar i hagar. I sådana situationer försöker

hingsten ofta forcera både elstängsel och staket,

vilket kan få till följd att djuret skadas

allvarligt. Lagstiftningen bör därför kompletteras

med en möjlighet till undantag i situationer där

djurens naturliga beteende kan vara till skada för

dem. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag härom. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Förbud mot viss djurhållning (punkt 3)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 4

§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del och

motion 2001/02:MJ36 yrkande 3 samt avslår

propositionen såvitt avser 4 § andra stycket och

motion 2001/02:

MJ35 yrkande 1.

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen bl.a. att 4 §

andra stycket djurskyddslagen (1988:534) ändras så

att regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket skall få meddela

föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss

djurhållning. Som anförs i motion MJ36 (m) bör

varken regeringen eller Jordbruksverket ha rätt att

besluta om förbud mot viss djurhållning eller

näringsverksamhet. I det fall regeringen har för

avsikt att förbjuda sådana verksamheter bör

regeringen i stället lägga fram ett lagförslag för

riksdagen, som är den lagstiftande makten. Enligt

vår mening kan den nu föreslagna lagändringen också

innebära risk för att den enskildes rättsäkerhet

urholkas. Förslaget i denna del bör således avslås.

3. Förbud mot viss djurhållning (punkt 3)

av Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c)

och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 4

§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del och

motion 2001/02:MJ35 yrkande 1 samt avslår

propositionen såvitt avser 4 § andra stycket och

motion 2001/02:

MJ36 yrkande 3.

Ställningstagande

I förslaget till ändring av 4 § djurskyddslagen

(1988:534) föreslås att regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Jordbruksverket skall få

meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot

viss djurhållning. I likhet med remissinstansen

Länsstyrelsen i Skåne län anser vi att denna

lagändring kan medföra risk för den enskildes

rättssäkerhet. Förbud mot viss djurhållning bör

meddelas i lag antagen av Sveriges riksdag. Som

anförs i motion MJ35 (kd) kan i annat fall

tillfälliga opinionsvindar leda till godtycke och

sådana beslut om förbud som kan komma att strida mot

grundlagen och den enskildes rättigheter. Om den

föreslagna lagändringen antas av riksdagen ges

regeringen oanade möjligheter att förbjuda vilken

djurhållning som helst och undvika en demokratisk

process med öppen debatt i frågan. Detta är enligt

vår mening ett skrämmande perspektiv. Det är i

Sveriges riksdag som lagarna skall stiftas, och ett

beslut att frånta riksdagen en form av lagstiftning

som kan drabba såväl enskilda personer som hela

näringar är att underkänna riksdagens ställning. Om

regeringen anser det nödvändigt med förbud mot viss

djurhållning bör den framlägga förslag härom till

riksdagen. Regeringens förslag i denna del bör

därför avslås.

4. Djurskyddsarbetet i EU (punkt 9)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ338 yrkande 16 och avslår

motion 2001/02:MJ314 yrkande 3.

Ställningstagande

De svenska bestämmelserna på djurskyddsområdet är

mer långtgående än i övriga EU-länder, vilket

innebär högre kostnader för det svenska jordbruket,

bl.a. för större utrymmen i djurstallar. Enligt vår

mening är emellertid dessa kostnader motiverade ur

djurskyddssynpunkt. Eftersom god djuromsorg inte

endast är en fråga för Sverige är det av vikt, dels

utifrån ett etiskt perspektiv, dels från

konkurrenssynpunkt, att regeringen arbetar för ett

gott djurskydd även i andra länder. Som anförs i

motion MJ338 (c) bör regeringens ambition vara att

EU:s djurskyddsbestämmelser ändras efter svensk

förebild. Detta bör ges regeringen till känna.

5. Egenkontroll vid djurhållning m.m.

(punkt 14)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Eskil Erlandsson (c) och Lars

Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ37 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör egenkontroll genomföras innan

en verksamhet med djurhållning påbörjas. Ett

grundläggande och rimligt krav bör vara att brukaren

främst måste kunna påvisa för sig själv att han

eller hon har erforderlig kompetens för verksamheten

i fråga. Det finns i dag brister både när det gäller

förprövning av stallar och prövning av anläggningar

enligt miljöbalken. En anläggning kan t.ex.

etableras och tas i drift utan att

tillsynsmyndigheten kan agera. Mot denna bakgrund

bör tillsynsmyndigheten få bättre möjligheter att

ingripa på ett tidigt stadium. Vid bedömningen av

ett eventuell tillstånd bör bl.a. måttföreskrifter

ses som en lägsta möjliga nivå och inte som en

standard som bör eftersträvas. Djurägarens ansvar

bör anges tydligare bl.a. genom att krav på

egenkontroll införs i djurskyddslagen på liknande

sätt som gäller enligt miljöbalken. Vid brister i

djurhållning eller egenkontroll bör enligt vår

mening EU:s miljöstöd dras in till dess bristerna

har åtgärdats. Vad utskottet anfört med anledning av

motion MJ37 (c) yrkandena 3 och 4 bör ges regeringen

till känna.

6. Kompetenskrav vid omhändertagande av djur

(punkt 17)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ36 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening av yttersta vikt att

omhändertagande av djur sker med stort ansvar och av

kompetent personal. Vi anser det t.ex. inte

acceptabelt att högdräktiga djur eller andra djur i

god kondition slaktas innan möjligheterna till

bättre lösningar för omhändertagandet har undersökts

noggrant. Vad utskottet anfört med anledning av

motion MJ36 (m) yrkande 5 bör ges regeringen till

känna.

7. God man för djurägare (punkt 18)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ36 yrkande 2 och

2001/02:MJ241.

Ställningstagande

Många fall av konstaterad undermålig skötsel eller

ren vanskötsel av djur kan härledas till sjukdom

eller sociala problem hos ägaren eller djurhållaren.

Det är ofta fråga om människor som tidigare varit

dugliga och framgångsrika men som har drabbats av

personliga motgångar, sjukdom eller andra problem.

För att förbättra möjligheterna att i sådana

situationer finna lösningar som hindrar att

situationen förvärras ytterligare bör en s.k. god

man kunna utses med uppgift att bistå djurhållaren.

Det kan vara fråga om socialt stöd men också om

hjälp i kontakterna med berörda myndigheter. Som

anförs i motionerna MJ36 (m) och MJ241 (m) måste

samhällets ambition vara att förebygga dålig

djurskötsel, vanvård och liknande situationer som

drabbar såväl människor som djur. Det är enligt vår

mening en brist i djurskyddets utformning och

inriktning att frågorna kring den sociala

situationen som ofta ligger bakom misslyckanden i

djurhållningen har uppmärksammats i så liten

utsträckning. Vi anser det mycket angeläget att

dessa frågor tas på stort allvar när det gäller det

fortsatta arbetet med utformningen av djurskyddet

och tillämpningen av detsamma. Detta bör ges

regeringen till känna.

8. Påföljd vid vägran av inspektion m.m.

(punkt 19)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ35 yrkande 6 och avslår

motion 2001/02:MJ34 yrkandena 4 och 11.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ35 (kd) är det inte förenat

med någon sanktion för en djurhållare att hindra

eller motsätta sig inspektion av tillsynsmyndighet.

En djurhållare kan således utan risk för straff

motsätta sig inspektion för att med denna åtgärd

t.ex. vinna tid och undanröja bevis. Enligt vår

mening brister lagstiftningen i detta hänseende.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

om sanktionsregler i enlighet med motionen. Detta

bör ges regeringen till känna.

9. Djurskyddstillsynens organisation (punkt 24,

motiveringen)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Eskil Erlandsson (c) och Lars

Lindblad (m).

Ställningstagande

Vi anser att utskottets ställningstagande borde ha

följande lydelse:

Vid sin senaste behandling av motioner om

djurskyddstillsynens organisation i januari 2001

(bet. 2000/01:MJU8) hänvisade utskottet till den

behandling av betänkandet Utredningen om hur

djurskyddet skall vara organiserat (SOU 2000:108)

som då pågick i Regeringskansliet och till en

aviserad proposition i frågan. I den nu aktuella

propositionen anför regeringen emellertid att frågan

om hur tillsynsorganisationen över andra djur än

försöksdjur skall vara utformad behöver övervägas

ytterligare. Enligt vad utskottet erfarit samlades i

mars 2002 representanter för Jordbruksdepartementet,

Miljödepartementet, Jordbruksverket,

Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Svenska

Kommunförbundet och kommunerna till ett möte om

livsmedels- och djurskyddstillsynen. Mötet

avslutades med ett antal slutsatser om den allmänna

inriktningen av livsmedels- och djurskyddstillsynen

och om vilka det förelåg enighet. Enligt dessa

slutsatser ligger huvudmannaskapet för tillsynen

kvar på kommunerna. Ansvaret för tillsynen fördelas

på Jordbruksverket, till dess en djurskyddsmyndighet

har inrättats, Livsmedelsverket, länsstyrelser och

kommuner. Utgångspunkten för samtalen var att

regelverket utformas så att det bättre

överensstämmer med de regler som gäller för

miljötillsynen, att tillsynen i allt väsentligt

finansieras genom avgifter och att kommunernas

inflytande när det gäller avgifternas storlek

förstärks. Respektive verk får föreskriftsrätt och

föreskrifterna skall bl.a. innehålla miniminivåer

för tillsynen och krav på viss kompetens hos

inspektörerna. Verken skall även ge ut råd för

tillsynen och ha en aktiv dialog med kommuner och

länsstyrelser. Vidare föreslogs vid mötet att

samrådsgrupper inrättas mellan länsstyrelser och

kommuner och att länsstyrelsen får möjlighet att

överta eller återta tillsynsansvaret i det fall en

kommun missköter sina uppgifter. Kommunerna får rätt

att samverka och gemensamt nyttja personal enligt

samma principer som i dag gäller för miljötillsynen.

Därutöver diskuterades införande av ett

sanktionssystem. Som anförs i motion MJ37 (c) är den

lokala djurskyddstillsynen av största vikt för

möjligheten att på ett tidigt stadium ingripa vid

misstanke att djur far illa, och den lokala

kännedomen om verksamhetsutövarna i närområdet är av

stor betydelse när det gäller djurskyddet.

Utskottets principiella inställning är därför att

den lokala djurskyddstillsynen inte bör

förstatligas. De resurser som redan har tilldelats

en aviserad djurskyddsmyndighet bör i stället

överföras till den kommunala tillsynen. Utöver detta

uttalande anser utskottet emellertid att riksdagen

inte bör föregripa det vidare resultatet av

regeringens arbete på området och föreslår mot

bakgrund av det anförda att motionerna 2000/01:Fi37

(fp) yrkande 11, MJ35 (kd) yrkande 7, MJ36 (m)

yrkande 1, MJ37 (c) yrkandena 1 och 2, MJ218 (c)

yrkande 1, MJ338 (c) yrkande 20, MJ352 (mp) yrkande

1, MJ461 (mp), MJ519 (kd) yrkande 5 och MJ526 (fp)

yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.

10. Djurskyddstillsynens organisation

(punkt 24)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Fi37 yrkande 11 och

2001/02:MJ526 yrkande 6 samt avslår motionerna

2001/02:MJ35 yrkande 7, 2001/02:MJ36 yrkande 1,

2001/02:MJ37 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ218

yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande 20, 2001/02:MJ352

yrkande 1, 2001/02:MJ461 och 2001/02:MJ519

yrkande 5.

Ställningstagande

Frågan om djurskydd och livsmedelssäkerhet har fått

ökad aktualitet. Kommunerna har i dag det fulla

ansvaret för djurskyddstillsynen men det kan

ifrågasättas om detta är en effektiv och

kvalitetsmässigt godtagbar fördelning av

ansvarsuppgifterna mellan stat och kommun. Om de

internationella problemen med epizootier, långväga

internationella transporter av djur och oacceptabel

behandling av djur fortsätter, bör djurskyddet

stärkas. Genom inrättande av en stark och enhetlig

statlig myndighet på djurskyddsområdet skulle

djurskyddet tillföras en betydelsefull resurs.

Även frågor om livsmedelssäkerhet kommer att

alltmer sättas i fokus. Detta beror på att livsmedel

produceras dels inom en alltmer globaliserad

marknad, dels på sätt som är svåra eller omöjliga

för konsumenten att behärska. Konsumenterna blir

också mer noggranna i sina val av livsmedel. Som

anförs i motion 2000/01:Fi37 (fp) bör den kommunala

övervakningen av livsmedelshanteringen kontinuerligt

anpassas så att den motsvarar de krav som medvetna

konsumenter kan ställa. En kartläggning bör göras av

kommunernas möjligheter att med nuvarande ordning

motsvara dessa krav.

Det finns för närvarande varken obligatorisk

utbildning eller krav på utbildning för kommunernas

djurskyddsinspektörer, och sannolikt går djurplågare

som hade kunnat fällas med bättre och mer

omsorgsfull hantering av bevismaterial fria.

Eftersom både anmälningar och fällande domar minskar

i antal tyder detta på att denna typ av brottslighet

inte uppmärksammas och att anmälningar uppfattas som

meningslösa. Som anförs i motion MJ526 (fp) är det

av vikt att lagens anda och mening inte försvagas på

grund av brister i kunskaperna om rättsväsendets

praxis och krav. Vad ovan anförts bör ges regeringen

till känna.

11. Lokalisering av djurskyddsmyndigheten

(punkt 25)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ242 och avslår motionerna

2001/02:MJ297, 2001/02:MJ409 och 2001/02:N11.

Ställningstagande

Det är enligt min mening angeläget att den nya

djurskyddsmyndigheten får en ändamålsenlig

lokalisering med förankring i en miljö som kan ge

synergieffekter och kontaktytor till närliggande

områden och därmed stärka myndighetens effektivitet.

En sådan lokalisering kan också ge rent ekonomiska

vinster genom att det i närområdet finns kompetens,

kunskap och forskning lättillgänglig i det dagliga

arbetet. Som anförs i motion MJ242 (fp) bör lokal-

och regionalpolitiska mål inte tillåtas ta

överhanden vid lokalisering av den nya

djurskyddsmyndigheten.

Det mest fruktbara samarbetet kan åstadkommas

genom en lokalisering med anknytning till Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA) och den juridiska

fakulteten vid Uppsala universitet. Åtal och

fällande dom i djurplågerimål är i dag sällsynta,

och den juridiska kompetensen inom djurskyddsområdet

behöver utvecklas. Sveriges lantbruksuniversitet och

SVA kan med sin unika forskning och kompetens ge

myndigheten resurser som inte finns på någon annan

ort. Dessa förhållanden tillsammans med närheten

till Arlanda, goda kommunikationer i övrigt och en

central placering i riket talar enligt min mening

för Uppsala som den från alla aspekter mest lämpliga

lokaliseringsorten. Detta bör ges regeringen till

känna.

12. Transporter av slaktdjur (punkt 28)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ218 yrkande 3 och

2001/02:MJ526 yrkandena 4 och 5 samt avslår

motionerna 2001/02:

MJ352 yrkande 2, 2001/02:MJ369, 2001/02:MJ376

yrkande 1, 2001/02:

MJ418 yrkandena 2 och 9, 2001/02:MJ474 yrkande 4 och

2001/02:MJ479.

Ställningstagande

I arbetet med att åstadkomma ett bättre djurskydd är

det av vikt att åtgärder företas för att eliminera

de långa djurtransporterna till alltmer

centraliserade slakterier. Som anförs i motion MJ218

(c) är ett sätt att minska behovet av dessa långa

transporter att underlätta för mobila slakterier

och/eller s.k. gårdsslakterier. Regelverket för

dessa slakterier bör ses över så att verksamheten

underlättas samtidigt som kraven på djurskydd i

samband med slakt vid dessa givetvis inte skall vara

lägre än vid större slakterier. Vi ansluter oss även

till synpunkterna i motion MJ526 (fp) att Sveriges

två mest viktiga frågor att arbeta för i EU är

minimering av tiden för transporter av slaktdjur och

för att slakten skall ske nära djurens

uppfödningsplatser. Detta bör ges regeringen till

känna.

13. Djurtransporter inom EU (punkt 29)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars

Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ314 yrkande 2,

2001/02:MJ338 yrkandena 17 och 18 och 2001/02:MJ526

yrkande 3 samt avslår motionerna 2001/02:MJ515

yrkande 2 och 2001/02:MJ527 yrkande 2.

Ställningstagande

Nära förknippade med god djuromsorg är transporterna

av levande djur. Människor upprörs, helt berättigat,

när djur behandlas illa i form av långa, plågsamma

och grymma djurtransporter. Det är enligt vår mening

djupt beklagligt att EU:s transportdirektiv inte

följs, särskilt med tanke på att reglerna inte på

något sätt är för långtgående, snarare tvärtom. Som

anförs i motion MJ338 (c) är det av stor vikt att

Sverige är pådrivande när det gäller sådana

skärpningar av direktivet att djur inte lider skada

vid transporter. Det kan gälla allt från

transporttider till övriga regler för transporterna.

I motion MJ526 (fp) anförs att EG:s regler och

direktiv för djurhållning snarast bör implementeras

och efterlevnaden kontrolleras såväl i Sverige som i

övriga medlemsländer. Vi ansluter oss härtill och

till kravet i motion MJ314 (kd) att regeringen, i

syfte att uppnå bättre kontroll av transporterna,

bör verka för ett samarbetsprojekt som följer

transporterna mellan länderna för att dokumentera

att hanteringen av djuren sker på ett etiskt

tillfredsställande sätt. Utgångspunkten måste vara

att transportera kött, inte levande djur. Eftersom

EU:s stödsystem starkt bidrar till många och långa

djurtransporter måste stöden och subventionerna till

transporter av slaktdjur upphöra. Detta bör ges

regeringen till känna.

14. Djurtransporter inom EU (punkt 29)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)

och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ515 yrkande 2 och

2001/02:MJ527 yrkande 2 samt avslår motionerna

2001/02:MJ314 yrkande 2, 2001/02:MJ338 yrkandena 17

och 18 samt 2001/02:MJ526 yrkande 3.

Ställningstagande

När det gäller djurtransporter inom EU måste enligt

vår mening ett helhetsgrepp tas av såväl ekonomiska

som etiska skäl. Det är inte tillräckligt att införa

ytterligare regler och restriktioner för

transporterna. Skulle djurtransporterna tvingas ta

ansvar för sina samhällsekonomiska kostnader, kommer

det inte att vara ekonomiskt lönsamt att

transportera djur alltför långa sträckor. Ur ett

hälsoperspektiv är det heller inte att rekommendera

att levande djur transporteras.

Smittskyddskontrollen kompliceras och försvåras och

många exempel finns på spridning av fruktade

sjukdomar över stora geografiska områden på grund av

de många transporterna. Det tyngsta skälet till att

levande djur inte bör transporteras om det inte är

nödvändigt är emellertid djuromsorgen. Det är inte

etiskt försvarbart att låta ekonomiska intressen

överordnas djurens lidande, och det är inte

acceptabelt att levande djur behandlas som övriga

produkter från jordbruket. Som anförs i motion MJ527

(v) bör levande djur av den anledningen undantas

EU:s frihandelsprincip. Vi ansluter oss även till

kravet i motion MJ515 (mp) att subventionerna för

export av levande djur bör avskaffas. Detta bör ges

regeringen till känna.

15. Burhållning av höns (punkt 33)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)

och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 15. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ405 och 2001/02:MJ514

samt avslår motion 2001/02:MJ412.

Ställningstagande

Trots att den modifierade hönsburen är behäftad med

stora brister från djurskyddssynpunkt har i dag

kontrakt skrivits för en halv miljon hönsplatser i

sådana burar. Utomlands växer kritiken mot denna

burtyp, och det är alltså en från djurskyddssynpunkt

mycket bristfällig konstruktion som nu saluförs på

den svenska marknaden och som ett antal producenter

redan har installerat. Jordbruksverkets generösa

dispenser från kraven på hönsburar missgynnar

dessutom de äggproducenter som redan har ställt om

till golvhönshållning och som kanske också givit

hönorna möjlighet till utevistelse. Deras

förutsättningar för att ta sig in på marknaden med

ett djurvänligt alternativ har inte underlättats av

förekomsten av burägg som producerats till lägsta

möjliga kostnad och som saluförs med otydlig

märkning av äggen. Som anförs i motionerna MJ405 (v)

och MJ514 (mp) bör de modifierade hönsburarna

förbjudas, de dispenser som löpt ut år 2002 inte

förlängas och de dispenser som beviljats fram till

år 2004 upphävas. Detta bör ges regeringen till

känna.

16. Ektoparasiter hos fjäderfän (punkt 37)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ249.

Ställningstagande

Genom MRL-förordningen upphörde möjligheterna att

bekämpa kvalster med Neguvon eller annat liknande

medel år 1999, och Statens veterinäranstalt har fått

en ansökan om licens för alternativt läkemedel

avslagen. Den situation som därmed har uppkommit är

synnerligen allvarlig från djurskydds- och

arbetsmiljösynpunkt. Trots uppgifter från

Jordbruksverket att studier och försök pågår för att

ersätta Neguvon med annat läkemedel har det inte

hänt någonting som fört frågan framåt. Som anförs i

motion MJ249 (m) bör regeringen skyndsamt utreda

frågan om hur det stoppade bekämpningsmedlet Neguvon

skall ersättas med EU-godkända medel för adekvat

bekämpning. Medel bör också avsättas över

forskningsbudget för forskning på detta viktiga

område. Detta bör ges regeringen till känna.

17. Tvångsmatning av djur (punkt 40)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ264.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ264 (m) visar siffror att

produktionen av gåslever ökar i världen. I vissa

länder är sådan produktion ofta förknippad med

tvångsmatning, ett förfarande som innebär stort

lidande för djuren. Enligt vår mening bör regeringen

i internationella forum verka för att tvångsmatning

i samband med produktion av gåslever skall upphöra.

Detta bör ges regeringen till känna.

18. Uppfödning av pälsdjur (punkt 41)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)

och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ275, 2001/02:MJ418

yrkande 17 och 2001/02:MJ448 samt avslår motionerna

2001/02:MJ246, 2001/02:MJ250, 2001/02:MJ265,

2001/02:MJ403 och 2001/02:MJ485.

Ställningstagande

Varje år dödas ca 1,2 miljoner minkar och ett okänt

antal chinchillor i svenska pälsfarmar för sina

pälsars skull. På grund av de trånga burarna kan

dessa djur inte få utlopp för sina naturliga

beteenden utan drabbas av beteendestörningar. Päls

är en vara som människan inte behöver; den är endast

ett lyxplagg som orsakar djuren onödigt lidande. Som

anförs i motionerna MJ275 (mp), MJ418 (mp) och MJ448

(v) bör mot denna bakgrund pälsfarmning förbjudas.

Detta bör ges regeringen till känna.

19. Märkning och registrering av hundar m.m.

(punkt 44)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ298 och avslår motionerna

2001/02:MJ261, 2001/02:MJ312, 2001/02:MJ360 och

2001/02:

MJ481.

Ställningstagande

Antalet hundar som räknas till gruppen kamphundar

uppskattas i dag i vårt land till ca 2 000 men ett

visst mörkertal förekommer. Det är visserligen en

ganska liten del av landets samtliga hundar som

används för kriminella verksamheter eller som är

kända för att oprovocerat attackera barn eller

vuxna. Det är emellertid ett ökande problem som

naturligtvis måste tas på stort allvar och som måste

lösas. Som anförs i motion MJ298 (kd) bör den modell

prövas som tillämpas i Storbritannien, nämligen den

s.k. Dangerous Dogs Act. Enligt denna lagstiftning

är det förbjudet att utan särskilt tillstånd äga

vissa utpekade hundraser. Det är vidare förbjudet

att uppföda, sälja, byta eller ge bort sådana

hundar. Tillstånd för innehav kan undantagsvis

utfärdas när hunden är kastrerad, försäkrad och fått

en sändare implanterad. Dessa hundar får inte

uppehålla sig på allmän plats om de inte är försedda

med munkorg och säkert hållna i band av en person

som är minst 16 år gammal. Domstol har en

villkorslös rätt att besluta om avlivande av sådan

hund. I en utvärdering år 1997 kunde konstateras att

lagen hade uppnått sina syften. Med stöd av

bestämmelserna i Dangerous Dogs Act har uppfödning

och innehav av hundar för kriminella eller s.k.

antisociala ändamål, dvs. särskilt pitbullterrier,

till en stor del eliminerats. Mot denna bakgrund bör

regeringen återkomma till riksdagen med förslag till

lagstiftning i enlighet med motionen. Detta bör ges

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ändring i epizootilagen

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

Vi finner det positivt att regeringen nu klargör att

full ersättning för produktionsbortfall skall lämnas

redan vid misstanke om utbrott av vissa särskilt

allvarliga epizootiska sjukdomar. Det är emellertid

missvisande att tala om full ersättning eftersom

ersättning de facto endast utgår med 50 %. Vi vill

erinra om att vi tidigare har avvisat den sänkning

av ersättningen som regeringen har föreslagit och

som därefter antagits av en riksdagsmajoritet.

Enligt vår mening innebar sänkningen av ersättningen

att ett viktigt incitament för djurhållaren att

tidigt anmäla misstänkt sjukdom avskaffades. Vi

vidhåller att de djurägare som är anslutna till

frivilliga kontrollprogram och som arbetar med

förebyggande åtgärder skall garanteras full

ersättning, dvs. 100 %, för kostnader eller

förluster beroende på epizooti- eller zoonoslagen.

2. Djurskyddstillsynens organisation

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

Det är enligt vår mening en stor brist att

regeringen ännu inte lämnat förslag till riksdagen

om sin syn på det samlade djurskyddet, en eventuell

djurskyddsmyndighet och ansvarsfrågan vad gäller

tillsynen av djurskyddet. Denna fråga har dragits i

långbänk på ett sätt som har skapat oro och

osäkerhet hos myndigheter och djurhållare. Därför

anser vi att regeringen skyndsamt bör lämna förslag

till riksdagen i dessa frågor.

3. Transporter av slaktdjur

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Vi delar givetvis uppfattningen i reservation 12 om

vikten av att eliminera de långa djurtransporterna.

Av det skälet anser vi det också vara angeläget att

ett regelverk skapas som underlättar för

gårdsslakterier och mobila slakterier. Vi har dock

valt att inte reservera oss på denna punkt eftersom

vi vill avvakta resultatet av den utredning som

arbetar med att utreda och föreslå åtgärder för att

bl.a. förhindra onödiga och långa djurtransporter

(dir. 2001:15 och 2001:27) och som skall redovisas

senast den 1 oktober 2002.

4. Båspallsmått

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-

Staaf (kd).

Den lagstiftning om krav på vissa bestämda

båspallsmått för kor som trädde i kraft den 1

januari 1999 har redan medfört att många lantbrukare

med god djuromsorg har lämnat näringen, eftersom

reglerna förutsätter stora och dyrbara ombyggnader.

Det finns ingen anledning att slå ut

arbetstillfällen på detta sätt. Vad utskottet anför

om att det i dag finns möjlighet att godta mindre

avvikelser från måttbestämmelserna i enskilda fall

har visat sig i praktiken inte alltid fungera

eftersom lagen ger mycket litet utrymme för

inspektörerna att bevilja dispenser. Vi anser att

det hade varit bättre med en lagstiftning som slår

fast att lantbrukare med dokumenterat god djuromsorg

får fortsätta sin verksamhet även om det fattas

någon eller några centimeter för att uppnå

föreskrivna båspallsmått.

5. Uppfödning av pälsdjur

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

I betänkandet redovisas jordbruksministerns avsikt

att arbeta för en successiv avveckling av

pälsdjursnäringen i Sverige. Enligt uttalanden av

ministern måste emellertid dessförinnan fullständig

information inhämtas om bl.a. de ekonomiska

konsekvenserna för näringen av ett förbud. På

regeringens uppdrag har Jordbruksverket den 9 april

2002 redovisat en rapport i vilken det pekas på en

rad brister i djurhållningen och framläggs förslag

till förbättringar. Tveklöst utgör de nya åtgärder

som föreslås i rapporten ett hot mot den svenska

pälsdjursnäringen. Det är enligt vår mening

synnerligen angeläget att arbeta för en seriös

debatt om näringens nuvarande situation och om dess

framtidsmöjligheter.

Uppfödningen av pälsdjur har stor betydelse för

näringslivet i de bygder där verksamheten bedrivs.

Givetvis lägger vi stor vikt vid att produktionen

sker på ett från djurskyddssynpunkt etiskt riktigt

sätt och på grundval av tillgängliga forskningsrön.

Vi har valt att inte reservera oss i denna fråga men

vill hänvisa till vad som framhålls i motionerna

MJ246 (m, kd) och MJ250 (m) om pälsdjursnäringens

betydelse för det framtida landsbygdsföretagandet.

Vi kommer också att noga följa frågan och på olika

sätt bidra till lösningar som gynnar näringens

vidare utveckling.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:93 att riksdagen antar

regeringens förslag till

1 lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

2 lag om ändring i epizootilagen (1999:657),

3 lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet

att utöva veterinäryrket.

Motionerna

Följdmotioner

2001/02:MJ34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurskyddslagens

tillämpningsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurskyddslagen

och försiktighetsprincipen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av

föreskrifter inom rimlig tid.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om straffsanktion av

4 § djurskyddslagen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

omhändertagandebeslut och avkomma.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dödande av

fjäderfä för annat än humankonsumtion.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillståndspliktig

djurhållning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djur som

levandeföda.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

straffsanktionering av användande av djur i

pornografiska sammanhang.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utarrendering av

fastighet, byggnader eller anläggningar för annans

djurhållning när fastighetsägaren själv tidigare

förbjudits att hålla djur i samma utrymme.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

tillsynsmyndigheterna och vägran av inspektion.

2001/02:MJ35 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar avslå förslaget om lagändring

avseende förbud mot viss djurhållning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undantag från

bestämmelsen om hur djur skall hållas och skötas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föreskrifter med

undantag för givande av injektion.

4. Riksdagen beslutar avseende ändring i 16 §

djurskyddslagen i enlighet med vad som anförs i

motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ersättning vid

epizootiska sjukdomar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

straffsanktion för djurhållare som motsätter sig

inspektion av tillsynsmyndighet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skyndsamt

lägga fram förslag om djurskyddets organisation.

2001/02:MJ36 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

förbättrad djurskyddstillsyn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god man i

djurskyddsarbetet.

3. Riksdagen avslår förslaget att vidga

Jordbruksverkets bemyndigande till att gälla

förbud mot viss djurhållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt möjlighet

att i djurvårdande syfte ge djur injektioner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvar och

kompetens vid omhändertagande av djur.

2001/02:MJ37 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsynen även

i fortsättningen skall utgå från den lokala nivån

som bygger på en helhetssyn mellan olika

tillsynslagar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna

måste ges möjlighet att samverka om

djurskyddstillsynen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav på

egenkontroll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i fall av

bristande djurhållning eller egenkontroll dra in

EU:s miljöstöd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lantbrukarna

måste få fortsatta befogenheter att själva utföra

injektioner på djur.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte jämställa

injektioner med operativa ingrepp i 10 §

djurskyddslagen.

Motion med anledning av skrivelse 2000/01:102

2000/01:Fi37 av Karin Pilsäter och Staffan Werme

(fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurskydd och

livsmedelskontroll.

Motion med anledning av proposition 2001/02:4

2001/02:N11 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lokalisera

djurskyddsmyndigheten till Borgholm.

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:MJ201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbud för privatpersoner

att importera giftiga ormar.

2001/02:MJ216 av Gudrun Lindvall och Birger Schlaug

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kastrering av smågrisar.

2001/02:MJ218 av Kenneth Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvaret för

djurskyddstillsynen i kommunerna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelverket för

mobila slakterier och/eller gårdsslakterier.

2001/02:MJ230 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

bestämmelserna för slaktkycklinguppfödning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dagens

”industriella” kycklinguppfödning.

2001/02:MJ231 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om eldressyr på hund.

2001/02:MJ241 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillsättande av god man

till hjälp vid handläggning av vissa

djurskyddsärenden.

2001/02:MJ242 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lokalisering av

djurskyddsmyndigheten.

2001/02:MJ246 av Jeppe Johnsson och Johnny Gylling

(m, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge näringarna

inom lantbrukssektorn, inklusive farmarna för

pälsdjursuppfödning, stabila näringsvillkor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

pälsdjursuppfödningens betydelse för landsbygden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

regelsystemen för djurhållning utformas i

överensstämmelse med etiska principer och

vetenskaplig forskning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gemensamt

europeiskt regelverk.

2001/02:MJ249 av Ingvar Eriksson och Catharina

Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bekämpning av ektoparasiter

hos fjäderfän.

2001/02:MJ250 av Ingvar Eriksson och Göte Jonsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om pälsdjursuppfödning.

2001/02:MJ261 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om lagstiftning mot kamphundar.

2001/02:MJ263 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om export av levande kalvar

och lamm för slakt i annat land.

2001/02:MJ264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att regeringen i

internationella forum arbetar för att tvångsmatning

av djur förbjuds i fler länder.

2001/02:MJ265 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snarast avveckla

uppfödningen av pälsdjur.

2001/02:MJ266 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slakt av djur i Sverige.

2001/02:MJ267 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

djurskyddslagen.

2001/02:MJ270 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kalvar skall

få dia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kor skall få

utlopp för naturliga beteenden vid och efter

förlossningen.

2001/02:MJ274 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Europarådskonventionen om chinchilla skall gälla i

Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de föreskrifter

för chinchilla som Jordbruksverket tar fram.

2001/02:MJ275 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hållande av mink som

pälsdjur.

2001/02:MJ278 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud mot

slakthönsraser med problem och defekter.

2. Riksdagen begär att regeringen inom EU

aktualiserar frågan om sundhet hos slakthönsraser.

2001/02:MJ282 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att strutsfarmningen i

landet bör avvecklas.

2001/02:MJ297 av Caroline Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lokalisering av den ny nya

djurskyddsmyndigheten till Lund.

2001/02:MJ298 av Caroline Hagström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till lagstiftning om s.k. kamphundar i enlighet med

motionen.

2001/02:MJ301 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att föreskrifterna för slakterier bör ses

över för att garantera att de även tar hänsyn till

djurens upplevelser och beteende.

2001/02:MJ305 av Magnus Jacobsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av en svensk

djurskyddslagstiftning som inte diskriminerar

enskilda religionsutövare.

2001/02:MJ312 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av munkorg på

hundar.

2001/02:MJ314 av Tuve Skånberg (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att den

svenska regeringen arbetar för att EU skall

kartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet

åsidosätts vid transporter av levande djur mellan

EU:s olika medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den i en

skrivelse bör redogöra för vilka åtgärder den har

vidtagit inom EU och i andra internationella forum

för att främja bättre djurhållning och djurskydd.

2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

tillämpningen av djurskyddslagen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den absoluta

ambitionen måste vara att skärpa EU:s

djurskyddslagar efter svensk förebild.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s

transportdirektiv.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa EU:s

stöd och subventioner av transporter av slaktdjur.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bibehålla

djurskyddstillsynen på kommunal nivå.

2001/02:MJ344 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om export av hästar till slakt

och till hästmarknader.

2001/02:MJ352 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

djurskyddstillsynen på slakterier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Jordbruksverkets

ansvar att informera kommunerna om vilka

skyldigheter och möjligheter de har vad gäller

tillsyn av transporter till slakt.

2001/02:MJ354 av Gudrun Lindvall (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvicksilver i djurmedicin.

2001/02:MJ360 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att dels överföra

bestämmelsen i 19 a § djurskyddsförordningen

(1988:539) till lagen (1943:459) om tillsyn över

hundar och katter, dels ändra 19 a §

djurskyddsförordningen (1988:539) på så sätt att

endast ett eller två av kriterierna skall räcka för

att meddela förbud.

2001/02:MJ369 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om djurtransporter.

2001/02:MJ376 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om legitimation för

slakteripersonal och djurtransportörer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elektriska

påfösare.

2001/02:MJ400 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av förbud mot

kastrering av smågrisar utan bedövning.

2001/02:MJ402 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en årlig

djuretikrevision.

2001/02:MJ403 av Willy Söderdahl (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om klara regler för

pälsdjursnäringen och en konsekvensanalys av ändrade

förutsättningar för näringen.

2001/02:MJ405 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte bevilja

nya dispenser från kraven om hållning av burhöns

fr.o.m. år 2000.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dra tillbaka

alla nya dispenser som beviljats efter år 2002.

2001/02:MJ406 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en etisk

prövning inför användande av djur inom

nöjesindustrin.

2001/02:MJ409 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förlägga en planerad

djurskyddsmyndighet till Borgholm.

2001/02:MJ410 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om hur djurhanteringen på våra svenska

slakterier skall förbättras.

2001/02:MJ412 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om förbud mot burhållning av höns i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en FN-konferens

och FN-deklaration om djurens rättigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade kontroller

på importerade djur och animalieprodukter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla djur

skall omfattas av djurskyddslagens paragraf om

naturligt beteende.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en statlig

utredning om djurskyddslagens genomförande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om raser med

genetiskt betingade defekter.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta för

hemslakt.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud mot

pälsfarmer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om cirkusdjur och

djurparker.

2001/02:MJ427 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snarast vidta åtgärder

i syfte att reglera vilka ormar som inte får

importeras till Sverige.

2001/02:MJ448 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av förbud mot

farmning av pälsdjur.

2001/02:MJ461 av Gudrun Lindvall och Gunnar Goude

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ansvaret för

djurskyddstillsynen skall ligga kvar på kommunerna.

2001/02:MJ474 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen i djurskyddsförordningen

skall förordna att hästar skall ges möjlighet till

daglig utevistelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på

hästägare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att inom EU verka för att stoppa handel på

hästmarknader med vanskötta djur.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall

begränsas.

2001/02:MJ479 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mobila slakterier,

djurtransporter och slakteriernas rutiner för

djurskydd.

2001/02:MJ481 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

forskning kring problemen med kamphundar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en gemensam

europeisk lag.

2001/02:MJ485 av Christer Skoog och Jan Björkman

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den svenska

pälsdjursuppfödningen.

2001/02:MJ486 av Jonas Ringqvist och Kjell-Erik

Karlsson (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändringar i djurskyddslagen som

innebär att icke-domesticerade djur inte skall få

hållas i djurparker eller liknande anläggningar om

det huvudsakliga syftet är offentlig förevisning

av djuren.

2. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av

reglerna för hur djur skall hållas i djurparker

och liknande anläggningar mot bakgrund av att

reglerna i dag inte garanterar djuren de

möjligheter till ett naturligt liv som de borde ha

rätt till.

2001/02:MJ511 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tilläggsgarantier

från EU för skydd mot PRRS.

2001/02:MJ514 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om modifierade burar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispenser för

burhöns.

2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffandet av

EU:s exportsubventioner och subventioner för

transport av levande djur.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning av

djurskyddslagen.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

tillsätta en samlad utredning om kommunernas

tillsyn enligt miljö-, djurskydds- samt

livsmedelslagstiftningen.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillämpningen av

dispensmöjligheten för båspallmåtten.

2001/02:MJ526 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bättre

djurhållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minimera tiden

för slakttransporter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slakt skall

ske så nära djurens uppfödningsplatser som

möjligt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

utbildning för djurskyddsinspektörer.

2001/02:MJ527 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall verka för att levande

djur undantas från EU:s frihandelsprincip.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

djurskyddslagen (1988:534)

2

3

Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen

(1988:534)

4

5

Förslag till lag om ändring i epizootilagen

(1999:657)

6

7

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844)

om behörighet att utöva veterinäryrket

8