Bet. 2001/02:MJU3

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU3

Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:130

Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier samt

tolv följdmotioner med 101 yrkanden. I betänkandet

behandlas också 77 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2000.

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av

regeringens proposition Svenska miljömål ett system

med 15 miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet

med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation

lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

i Sverige är lösta. På riksdagens begäran lämnar

regeringen nu förslag till delmål, åtgärder och

strategier för att nå miljökvalitetsmålen, utom

såvitt avser miljökvalitetsmålet Begränsad

klimatpåverkan. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner att den nya miljömålsstrukturen skall

ersätta de miljömål som riksdagen tidigare antagit

inom ramen för miljöpolitiken.

Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett

generationsperspektiv återges i ett antal punkter

som närmare anger vilken miljökvalitet som skall ha

nåtts inom en generation. Till varje

miljökvalitetsmål föreslås ett eller flera delmål.

Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen

kan beskrivas så att miljökvalitetsmålen definierar

det tillstånd för den svenska miljön som

miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen anger

inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta

konkreta miljöarbetet. Delmålen avser i de flesta

fall läget år 2010. Ett uppföljningssystem och tre

åtgärdsstrategier som skall vara vägledande för det

framtida miljöarbetet tillstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

protokollet av den 1 december 1999 angående

minskning av försurning, övergödning och marknära

ozon till 1979 års konvention om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar (det s.k.

Göteborgsprotokollet). Utskottet föreslår vidare att

riksdagen godkänner 1999 års justeringar och

ändringar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter

ned ozonskiktet.

Samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns 89

reservationer och fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den nya miljömålsstrukturen

Riksdagen godkänner att den nya

miljömålsstrukturen skall ersätta de

miljömål som riksdagen antagit inom ramen

för miljöpolitiken före beslutet om

proposition 1997/98:145 (bet. 1998/99:MJU6,

rskr. 1998/99:183), (avsnitt 3.2).

2. Ett 16:e miljökvalitetsmål

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 4.

Reservation 1 (fp)

3. Allas delaktighet i ett regionalt och

socialt samlat Sverige

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

40.

Reservation 2 (c)

4. Skogsbrukets effekter på särskilt

försurningskänsliga områden

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 5.

Reservation 3 (m)

5. Vattenkvaliteten i Stockholms skärgård

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ406 yrkande

2.

6. Ny flora och fauna

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande

3.

7. Kompetens för skötsel av samlingar på

museer m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande

2.

8. Taxonomisk forskning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ608 yrkande

1.

9. Miljöövervakning och forskning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ764

yrkande 13 och 2000/01:

MJ796 yrkande 6.

Reservation 4 (m)

10. Miljögarantin

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkande

10.

Reservation 5 (v, mp)

11. Det internationella miljöarbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 1.

12. Miljöprövning av Europeiska unionens

ekonomi

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

12.

Reservation 6 (c)

13. Europeiska unionens sjätte

miljöhandlingsprogram

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

11.

14. Sveriges ordförandeskap

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkandena

1, 3 och 8.

15. Deponiskatter och förbränningsavgifter

inom EU

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ805.

16. Europeiska miljöbyrån

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ838 yrkande

4.

17. Hållbar utveckling i samarbetet med

kandidatländerna

Riksdagen avslår motion 2000/01:U512 yrkande

11.

18. En tryggad vattenförsörjning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

8.

Reservation 7 (c)

19. Miljöprogram för Barentsområdet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ819.

20. Svensk klimatstrategi

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ45 yrkande 3,

2000/01:MJ46 yrkande 11 samt 2000/01:

MJ711 yrkande 45 delvis.

Reservation 8 (c)

Reservation 9 (fp)

21. Försöksverksamheten med

utsläppsreduktioner

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkande

2.

22. Koldioxidsänkor, m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkandena

3 och 5.

23. Delmål för miljökvalitetsmålet Frisk

luft

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-4.

24. Förnyelse av bilparken, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45

yrkandena 4 och 6 samt 2000/01:MJ47 yrkande 2.

Reservation 10 (m)

25. Avgasfria bilar, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ46

yrkandena 35 och 36 samt 2000/01:MJ816.

Reservation 11 (c)

26. Delmål för miljökvalitetsmålet Bara

naturlig försurning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-4.

27. Skogsbrukets anpassning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

13.

Reservation 12 (c)

28. Kalkning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ46 yrkande 12 samt

2000/01:MJ47 yrkande 1.

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (c)

Reservation 15 (fp)

29. Utsläpp av kväveoxider

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ785.

30. Delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö såvitt avser förorenade områden

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmål. Därmed avslås motionerna 2000/01:MJ45

yrkande 7 och 2000/01:MJ46 yrkande 9.

Reservation 16 (m)

31. Saneringsarbetet i ett

generationsperspektiv

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 8.

Reservation 17 (m)

32. Cancerframkallande ämnen, m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

Reservation 18 (fp)

33. Utsläpp från krematorier

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ781.

34. Delmål för miljökvalitetsmålet

Skyddande ozonskikt

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmål.

35. Uttunningen av ozonskiktet, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ45 yrkande 9.

Reservation 19 (m)

Reservation 20 (fp)

36. Långtidsutredning och ozonskiktet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

45 delvis.

37. Delmål för miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-3. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkande 10.

Reservation 21 (m)

38. Avvecklingen av kärnkraften

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

20.

Reservation 22 (c)

39. Kommunalt veto

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

21.

Reservation 23 (c)

40. Kärnsäkerheten i Östeuropa

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

Reservation 24 (fp)

41. Information om riskerna med solariers

UV-strålning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

22.

42. Exponeringen från elektromagnetiska

fält

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

23.

43. Delmål för miljökvalitetsmålet Ingen

övergödning

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-5.

44. Delmål för fosfor

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

17.

Reservation 25 (c)

45. Frivilliga överenskommelser, ekonomiska

incitament m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande

11.

Reservation 26 (m)

46. Förändring av EU:s jordbrukspolitik,

m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

Reservation 27 (fp)

47. Skogs- och jordbruksföretagens ansvar

för miljöstörningar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 2.

48. Samordning av miljömålen och

samförstånd mellan berörda intressen, m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkandena

14 och 15.

Reservation 28 (c)

49. Delmål för miljökvalitetsmålet Levande

sjöar och vattendrag

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-6. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkandena 12 och 13.

Reservation 29 (m)

50. Inventering av uppdämda vattendrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ841 yrkande

9.

Reservation 30 (fp)

51. Introduktion av organismer som kan hota

den biologiska mångfalden

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande

15.

Reservation 31 (m)

52. Strömmande vatten

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ47 yrkande 4.

53. Skyddszoner för vattendrag och

vattensystem

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

26.

54. Strandskyddet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45

yrkande 29 och 2000/01:

MJ46 yrkande 27.

Reservation 32 (m)

Reservation 33 (c)

55. Vättern

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ726 yrkandena

3-5.

Reservation 34 (fp)

56. Skyddet för havsöringförande bäckar och

mindre laxåar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ789.

57. Delmål för miljökvalitetsmålet Grundvatten

av god kvalitet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-4.

58. Avgift på utsläpp av förorenat vatten

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

59. Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i

balans samt levande kust och skärgård

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-8. Därmed avslås motionerna

2000/01:MJ45 yrkandena 16 och 17 samt 2000/01:

MJ46 yrkandena 29 och 30.

Reservation 35 (m)

Reservation 36 (c)

60. Marina reservat m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ413 yrkande 3 samt

2000/01:MJ418 yrkande 6.

Reservation 37 (fp)

61. Lokalisering av vindkraftverk

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ38.

Reservation 38 (m)

62. Havsmiljön

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ418 yrkande 7 och

2000/01:MJ798 yrkande 1.

Reservation 39 (fp)

63. Delmål för miljökvalitetsmålet

Myllrande våtmarker

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-5. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkande 18.

Reservation 40 (m)

64. Skydd av sumpskogar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 4.

Reservation 41 (fp)

65. Skydd av våtmarker

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44

yrkande 2 delvis, 2000/01: MJ788 och

2000/01:MJ841 yrkande 11.

Reservation 42 (fp)

66. Myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ769,

2000/01:MJ784, 2000/01: MJ793 och 2000/01:MJ804.

67. Delmål 1 för miljökvalitetsmålet Levande

skogar

Riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål

1. Därmed avslås motionerna 2000/01:MJ43 yrkande

1 och 2000/01:MJ45 yrkande 19.

Reservation 43 (kd, m, c)

68. Delmålen 2-4 för miljökvalitetsmålet

Levande skogar

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 2-4. Därmed avslås motionerna

2000/01:MJ45 yrkande 22 samt 2000/01:MJ46

yrkandena 6 och 8.

Reservation 44 (m)

Reservation 45 (c)

69. Inriktningen för avsättningar för skydd av

skogsmark, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande

5, 2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis, 2000/01:MJ46

yrkande 4 och 2000/01:MJ765 yrkande 1.

Reservation 46 (m, c)

70. Konsekvensanalys och utvärdering av

avsättningarna av skyddsvärd skogsmark

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 1.

Reservation 47 (c)

71. Avsättning av statlig mark, m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkandena 20

och 21.

Reservation 48 (m)

72. Ekonomisk kompensation m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande

14 och 2000/01:

MJ46 yrkandena 2 och 3.

Reservation 49 (kd, m, c)

73. Ersättning för skador på skog

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 7.

74. Redovisning av skogsimpediment

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ43 yrkande

2 och 2000/01:

MJ46 yrkande 5.

Reservation 50 (kd, m, c)

75. Åtgärdsprogram för hotade arter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande

2 delvis och 2000/01:MJ749.

76. Skydd av Järvafältet och Igelbäckens

dalgång

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ756.

77. Delmål för miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-6. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkandena 23 och 24.

Reservation 51 (m)

78. Kulturlandskapets utformning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 1.

Reservation 52 (m)

79. Stöd till jordbruket för miljö- och

kulturmiljöinsatser m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ46

yrkandena 16, 18 och 39 samt 2000/01:MJ47 yrkande

3.

Reservation 53 (kd, c)

80. Säkerställande av ängs- och hagmarker m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande

6, 2000/01:MJ46 yrkande 19, 2000/01:MJ738,

2000/01:MJ776, 2000/01:MJ828, 2000/01:

MJ835 och 2000/01:MJ840 yrkande 1.

Reservation 54 (kd, c)

Reservation 55 (fp)

81. Skydd av hotade växt- och djurarter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ37 yrkande

3, 2000/01:MJ234 yrkandena 1 och 2,

2000/01:MJ711 yrkande 22 samt 2000/01:MJ743

yrkandena 1, 2 och 4.

82. Skärpta straff för utrotningshotade växter

och djur

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ815.

83. Aktionsplan för utrotning av

jättebjörnlokan

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ737.

84. Delmål för miljökvalitetsmålet Storslagen

fjällmiljö

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-4. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkande 25.

Reservation 56 (m)

85. Samarbete mellan berörda myndigheter, den

bofasta befolkningen och representanter för

rennäringen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

86. Konsekvensanalys av regeringens förslag

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 10.

Reservation 57 (c)

87. Resurser för inlösen av fjällnära skog

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

Reservation 58 (fp)

88. Världsarvet Laponia

Riksdagen avslår motion 2000/01:K342.

89. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd

miljö

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmålen 1-7. Därmed avslås motion 2000/01:MJ45

yrkande 27.

Reservation 59 (m)

90. Delmål för fosfor i avfall och avlopp

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 24.

Reservation 60 (c)

91. Grönområden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ42,

2000/01:MJ45 yrkande 26 samt 2000/01:Bo223

yrkande 6.

Reservation 61 (m)

92. Målkonflikter m.m. avseende

produktionsanläggningar för vindkraft

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ41 yrkande 1.

Reservation 62 (m)

93. Buller från markbunden trafik

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ797 yrkande 3.

Reservation 63 (fp)

94. Gränsvärden för buller m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ41

yrkandena 2 och 3, 2000/01: MJ707, 2000/01:MJ797

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Bo509 yrkandena 3

och 4.

Reservation 64 (m)

95. Internationellt arbete med bullerfrågorna

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ797 yrkande 5.

Reservation 65 (fp)

96. Lagstiftning mot buller

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande

2 delvis och 2000/01:MJ797 yrkande 4.

Reservation 66 (fp)

97. Kretsloppsförsäkringar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande

2 delvis och 2000/01:MJ765 yrkande 2.

Reservation 67 (fp)

98. Energieffektivisering i byggnader

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande

28 och 2000/01:MJ46 yrkande 25.

Reservation 68 (m)

Reservation 69 (c)

99. Strategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

vägledande strategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen, (avsnitt 21.1).

100. Introduktion av miljövänliga drivmedel,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande

3 delvis, 2000/01:MJ46 yrkandena 33 och 34 samt

2000/01:U513 yrkande 14.

Reservation 70 (m)

Reservation 71 (c)

101. Miljöstyrande avgifter, m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 3

delvis och 2000/01:

MJ46 yrkande 31.

Reservation 72 (fp)

102. Samlat verksansvar för infrastrukturen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 32.

Reservation 73 (c)

103. Skatt på flygbränsle

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 37.

Reservation 74 (c)

104. Satsning på miljövänlig teknik

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 32.

Reservation 75 (m)

105. Bunkerbränsle

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ780 yrkande 4.

106. Bunkerolja av miljöklass 1

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ779.

107. Utsläpp från entreprenadmaskiner

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ825.

108. Handel med utsläppsrätter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ39,

2000/01:MJ44 yrkande 3 delvis, 2000/01:MJ45

yrkande 31 och 2000/01:U512 yrkande 3 delvis.

Reservation 76 (m)

Reservation 77 (kd)

Reservation 78 (fp)

109. Klimatstrategi inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U512 yrkande

3 delvis och 2000/01:MJ762 yrkandena 1 och 3.

Reservation 79 (kd)

110. Grön skatteväxling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ45 yrkande

30 och 2000/01:

MJ47 yrkande 5.

Reservation 80 (m)

Reservation 81 (kd)

111. Strategier för kemikalieanvändningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 3

delvis.

112. Strategi för ökat funktionstänkande

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 38.

Reservation 82 (c)

113. Strategier för restaurering av vattendrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 28.

Reservation 83 (c)

114. Trä i byggandet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ40.

115. Miljöbalken m.fl. lagar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ37 yrkande 1.

Reservation 84 (fp)

116. Tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ48.

Reservation 85 (m)

117. Regler för naturvårdsförrättning

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ770.

118. Information och uppföljning gällande

miljömålen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 5.

119. Naturvårdsverkets ansvar för samordning

m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 33.

Reservation 86 (m)

120. Anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.

Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. för år

2001 används för uppföljning och rapportering av

miljökvalitetsmålen i enlighet med vad regeringen

har anfört (avsnitt 23.3).

121. Konflikter kring miljökvalitetsmålen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 41.

Reservation 87 (kd, c)

122. Länsstyrelsernas resurser

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 34.

Reservation 88 (m)

123. Beräkning av miljöskador

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 2.

Reservation 89 (m)

124. Internationella överenskommelser

Riksdagen godkänner

a) protokollet av den 1 december 1999 angående

minskning av försurning, övergödning och marknära

ozon till 1979 års konvention om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar (avsnitt 26),

b) 1999 års justeringar och ändringar av

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned

ozonskiktet (avsnitt 27).

Stockholm den 1 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel Nisser (m),

Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad (m) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

2001/02

MJU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145

Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart

Sverige fattade riksdagen i april 1999 beslut om en

ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde

15 nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6,

rskr. 1998/99:183). Miljö- och jordbruksutskottet

anförde i betänkandet att det är delmålen snarare än

de allmänt formulerade miljökvalitetsmålen som

kommer att utgöra underlag för miljöpolitiska

åtgärder och prioriteringar inom olika

samhällssektorer. Mot den bakgrunden borde det

enligt utskottets mening ankomma på riksdagen att ta

ställning till hur målsättningen för detta arbete

skulle formuleras (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Med

anledning av vad utskottet anfört begärde riksdagen

att regeringen skulle återkomma till riksdagen med

redovisning och förslag angående delmålen under vart

och ett av de nya miljökvalitetsmålen.

I propositionen anförs att förslagen har utformats

i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Yttranden från andra utskott

Näringsutskottet och bostadsutskottet har yttrat sig

över propositionen. Yttrandena återfinns i bilagorna

2 och 3.

Uppvaktningar, utfrågningar m.m.

På inbjudan av Riksantikvarieämbetet och

Skogsstyrelsen företog utskottet den 28 augusti 2001

en studieresa till Småland angående kulturmiljövård

i skogsbruket och miljökvalitetsmålet Levande

skogar. Utskottet anordnade den 23 oktober 2001 en

utfrågning i samma ämne med representanter för

Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

Härutöver har utskottet uppvaktats av

representanter för Svensk Energi, Lantbrukarnas

Riksförbund - Skogsägarna, Skogsindustrierna,

Svenska Torvproducentföreningen och Elöverkänsligas

förbund.

I ärendet har även inkommit skrivelser.

Bakgrund

I maj 1998 tillkallade regeringen en parlamentarisk

beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45).

Beredningens uppdrag var att - mot bakgrund av

proposition 1997/98:145 Svenska miljömål och riks-

dagens kommande beslut om den - göra en samlad

översyn av vilka delmål som behövs för att Sveriges

nationella miljökvalitetsmål, med undantag för målet

Begränsad klimatpåverkan, skulle kunna nås inom en

generation. I uppdraget ingick bl.a. att utvärdera

de miljömässiga och samhällsekonomiska

konsekvenserna av delmål och åtgärder som regeringen

eller myndigheterna föreslagit. Den parlamentariska

beredningen antog namnet Miljömålskommittén

(M 1998:07). Miljömålskommitténs uppdrag har haft

nära samband med uppdragen till två andra

kommittéer, Klimatkommittén (M 1998:06) och

Kemikalieutredningen (M 1998:09), vilkas arbete

också legat till grund för förslag från regeringen

under år 2001.

Huvuddelen av förslagen till delmål på

kemikalieområdet har behandlats i regeringens

proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri

miljö. Denna proposition behandlades av riksdagen

under våren 2001 (bet. 2000/01:MJU15, rskr.

2000/01:269). Frågan om delmål beträffande

förorenade områden behandlas dock i nu aktuell

proposition.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innefattar

både inomhus- och utomhusmiljön. I föreliggande

proposition behandlas främst frågor som rör vår

utomhusmiljö, men även vissa inomhusmiljöfrågor som

t.ex. energieffektivisering. Regeringen avser att

behandla övriga frågor om inomhusmiljön inklusive

fastställande av delmål för radon med flera frågor i

en särskild proposition.

Konventionen om långväga gränsöverskridande

luftföroreningar undertecknades i Genève den

13 november 1979 och trädde i kraft den 16 mars

1983. Konventionen har hittills tillträtts av

45 medlemsstater inom FN:s Ekonomiska kommission för

Europa samt Europeiska gemenskapen. Förutom

europeiska länder omfattar konventionen även Förenta

staterna och Kanada. Konventionen är av ramkaraktär.

Överenskommelser om särskilda åtgärder träffas genom

protokoll till konventionen. Sverige ratificerade

konventionen den 12 februari 1981. Sju protokoll

till konventionen har tidigare förhandlats fram.

Samtliga protokoll har ratificerats av Sverige.

År 1995 gav konventionens verkställande organ ett

mandat till arbetsgruppen för strategier att

förhandla fram ett protokoll om att minska

effekterna av försurning, övergödning och marknära

ozon. Kort därefter inleddes förhandlingsarbetet

under svenskt ordförandeskap.

Protokollet undertecknades vid ett möte i Göteborg

den 1 december 1999. Hittills har 31 länder

undertecknat protokollet. För ikraftträdande krävs

att minst 16 parter ratificerar, godtar eller

godkänner protokollet. Protokollet har upprättats på

engelska, franska och ryska. I propositionens

bilaga 4 finns den svenska översättningen och den

engelska texten av protokollet med bilagor.

Parterna till Montrealprotokollet har vid sitt

elfte möte, som ägde rum i Beijing i december 1999,

beslutat om ytterligare justeringar och ändringar i

protokollet. I propositionens bilaga 6 finns den

engelska texten och den svenska översättningen.

Ändringarna innebär skärpta åtgärder för produktion

av väteklorfluorkarboner (HCFC) i såväl industri-

som utvecklingsländer. Ändringarna kräver

ratificering av parterna. Härutöver beslutades vid

partsmötet vissa justeringar som innebär ytterligare

skärpningar i avvecklingsplanerna för ämnen som

omfattas av protokollets bestämmelser. Sådana

justeringar är direkt bindande för parterna och

kräver ingen ratificering. Sverige har ingen

produktion av kontrollerade ämnen. Ändringarna i

Montrealprotokollet föranleder inte några

lagstiftningsåtgärder. I den mån ändringarna inte

kommer att regleras genom revidering av Europa-

parlamentets och rådets förordning 2037/2000, kan

nödvändiga ändringar göras i förordningen (1995:636)

om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslagen i propositionen innebär enligt regeringen

att det konkreta miljöarbetet förstärks kraftfullt

de kommande åren. Förslagen avser att leda till

omfattande miljöförbättringar och en betydande

ekologisk modernisering i vårt land inom den

kommande tioårsperioden.

Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att

till nästa generation lämna över ett samhälle där de

stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Arbetet med

att nå en hållbar utveckling fortsätter. De 15

miljökvalitetsmålen, som riksdagen i bred enighet

antagit, gör den ekologiska dimensionen i begreppet

hållbar utveckling tydlig. De är formulerade utifrån

den miljöpåverkan naturen tål och definierar det

tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet

skall sikta mot.

Propositionen vidareutvecklar den

miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade

beslut om (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). På

riksdagens begäran lämnar regeringen nu ett samlat

förslag till delmål, åtgärder och strategier för att

nå miljökvalitetsmålen. Regeringen föreslår att den

nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål

som riksdagen antagit inom ramen för miljöpolitiken

före beslutet om proposition 1997/98:145 (bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

I propositionen lämnas förslag till delmål och

åtgärdsstrategier för 14 av de 15

miljökvalitetsmålen. Målet Begränsad klimatpåverkan

kommer att behandlas i en särskild proposition under

hösten.

Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett

generationsperspektiv återges i ett antal punkter

som närmare anger vilken miljökvalitet som skall ha

nåtts inom en generation. Till varje

miljökvalitetsmål föreslås ett eller flera delmål.

Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och

delmålen kan beskrivas så att miljökvalitetsmålen

definierar det tillstånd för den svenska miljön som

miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen anger

inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta

konkreta miljöarbetet. Delmålen avser i de flesta

fall läget år 2010. I några fall har en annan

tidpunkt valts. Delmålen kan i sin tur vara av olika

karaktär. De kan avse en viss miljökvalitet som

skall vara uppnådd eller vissa förändringar,

beträffande t.ex. utsläpp, som skall vara genomförda

i enlighet med delmålet. Regeringen föreslår ett

uppföljningssystem baserat på bl.a. indikatorer. I

detta sammanhang föreslår regeringen att ett

särskilt miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket

bör inrättas. Miljömålsrådet bör ansvara för att

följa upp och rapportera till regeringen hur

miljömålsarbetet fortskrider inför den redovisning

av miljömålsarbetet som regeringen regelbundet skall

ge riksdagen. Regeringen föreslår att innevarande

års anslag till miljöövervakning m.m. skall få

användas för sådan uppföljning och rapportering.

Regeringen anser att det är viktigt att miljöarbetet

ses dynamiskt och i ett globalt perspektiv.

Erfarenheter visar att det är svårt att förutse

framtida miljöproblem. Nya och i dag okända eller

underskattade miljöproblem kan komma att bli

aktuella allteftersom tiden går och kunskaperna ökar

och ny, miljöanpassad teknik introduceras. Det

innebär att mål och medel så långt möjligt är

utformade så att de kan anpassas till nya

förutsättningar.

Det är regeringens uppfattning att en tydlig

miljömålsstruktur, i kombination med ett tydligt

uppföljningssystem, gör en effektiv mål- och

resultatstyrningsprocess möjlig. Det är viktigt att

utnyttja åtgärder som kan bidra till att uppnå flera

miljökvalitetsmål på samma gång och som bidrar till

att uppfylla även andra politiska mål. Som exempel

på detta föreslår regeringen tre åtgärdsstrategier

som skall vara vägledande för det framtida

miljöarbetet. Dessa är effektivisering av

energianvändning och transporter, giftfria och

resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark,

vatten och bebyggd miljö.

Dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. De

tar sig uttryck i form av produktionsförluster och

materialförstöring, försämrad hälsa och förluster av

kulturarv och biologisk mångfald. Värdet av en

hälsosammare livsmiljö kan speglas i ett minskat

antal vårddagar, minskad läkemedelskonsumtion, färre

sjukskrivningar och sjukpensioneringar. Att nå en

ekologiskt hållbar utveckling ger också positiva

välfärdseffekter som en god livsmiljö, bevarad

biologisk mångfald och skydd av natur- och

kulturlandskapet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

protokollet av den 1 december 1999 angående

minskning av försurning, övergödning och marknära

ozon till 1979 års konvention om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar (det s.k.

Göteborgsprotokollet). Regeringen föreslår vidare

att riksdagen godkänner 1999 års justeringar och

ändringar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter

ned ozonskiktet.

Utskottets överväganden

En tydlig målstruktur för den

ekologiska dimensionen i hållbar

utveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden och tillstyrker förslaget till

målstruktur. Utskottet avstyrker en motion

(fp) om att ett 16:e miljömål bör införas.

Hållbar utveckling - den ekologiska dimensionen

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att

miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska

dimensionen i begreppet hållbar utveckling eller det

tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och

kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt

hållbar. Delmål till miljökvalitetsmålen och

åtgärder för att nå dem bör utformas med

utgångspunkt i följande fem grundläggande värden:

Människors hälsa, den biologiska mångfalden och

naturmiljön, kulturmiljön och de kulturhistoriska

värdena, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

samt en god hushållning med naturresurser.

Målstruktur

Propositionen

De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt

och de delmål som nu föreslås skall utgöra en samlad

målstruktur. Det övergripande målet för

miljöpolitiken åskådliggörs genom denna målstruktur.

Delmålen skall beslutas av riksdagen. De 15

miljökvalitetsmålen och de delmål som fastställs för

dessa skall ersätta de miljömål av skilda slag och

för olika nivåer som riksdagen tidigare har antagit

inom ramen för miljöpolitiken, dvs. före beslutet om

proposition 1997/98:145 Svenska miljömål (bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99: 183). Nya mål kan

tillföras målstrukturen och beslutade mål kan

revideras efter särskilt riksdagsbeslut. Detta kan

ske i samband med den utvärdering som beskrivs i

avsnitt 23 i regeringens nu behandlade proposition

eller på grund av Sveriges internationella

åtaganden. Regionala och lokala mål samt sektorsmål

utvecklas vid behov med utgångspunkt i mål beslutade

av riksdagen.

Målstrukturen skall vara:

1. Miljökvalitetsmålen - för närvarande 15 till

antalet - som definierar det tillstånd för den

svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.

Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen som

även skall fastställa eventuella ändringar av och

tillägg till miljökvalitetsmålen.

2.

Delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en

viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att

förändringar skall vara genomförda vid en viss

tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna

uppnås inom en generation. Även delmålen skall

fastställas av riksdagen.

Motionen

Enligt motion MJ44 (fp) bör ett sextonde miljömål

införas, nämligen Biologisk mångfald (yrkande 4). De

tre miljömålen: Myllrande våtmarker, Levande skogar

och Ett rikt odlingslandskap berör till stora delar

värnandet av den biologiska mångfalden. Intill dess

att regering och riksdag fattat beslut om inrättande

av ett sextonde miljömål om Biologisk mångfald

kommer målen inom de ovan nämnda områdena i huvudsak

att vara styrande för statens och kommunernas

agerande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört rörande

målstrukturen. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den nya strukturen skall ersätta de

miljömål av skilda slag och för olika nivåer som

riksdagen före beslutet om proposition 1997/98:145

Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6, rskr.

1998/99:183) har antagit inom ramen för

miljöpolitiken (se prop. 1997/98:145 s. 39 och

bilaga 57). Det är således miljökvalitetsmålen med

delmål som skall vara vägledande för statliga och

andra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet.

Vissa av de tidigare målen inlemmas i den nya

strukturen, medan andra numera saknar aktualitet.

Förslaget innefattar emellertid inte sådana s.k.

sektorsmål som har beslutas inom särskilda

politikområden såsom jordbrukspolitiken,

kulturpolitiken, skogspolitiken, rennäringspolitiken

och transportpolitiken.

Antalet miljökvalitetsmål är för närvarande 15

till antalet. Som regeringen anfört behandlas frågor

rörande biologisk mångfald i många av förslagen till

delmål. Flera förslag till delmål gäller skydd av

hotade arter. I likhet med regeringen anser

utskottet att ett 16:e miljökvalitetsmål om

biologisk mångfald skulle kunna komplettera dagens

miljökvalitetsmål och ge en tydligare målstruktur

eftersom många arter är beroende av flera biotoper.

Utskottet konstaterar att regeringen avser, efter

att berörda myndigheter analyserat utformningen av

ett sådant mål, att återkomma till riksdagen senast

år 2005 med förslag på ett 16:e miljökvalitetsmål

för biologisk mångfald. Med det anförda avstyrks

motion MJ44 (fp) yrkande 4 om ett 16:e

miljökvalitetsmål.

Det nya miljöarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört

och avstyrker motionsyrkanden om allas

delaktighet i ett regionalt och socialt

samlat Sverige (c), om behovet av forskning

avseende skogsbruket (m), vattenkvaliteten i

Stockholms skärgård (m), taxonomisk forskning

och en ny nationell flora och fauna (mp)

samt om miljöforskning och miljöövervakning

(m) m.m.

Det frivilliga miljöarbetet

Propositionen

För att klara av dagens stora miljöproblem inom en

generation krävs medverkan av alla som verkar i

samhället, inom alla samhällsområden och på alla

nivåer. Den nya strukturen för arbete med miljömål

ger förutsättningar för ett mer effektivt arbete för

ett hållbart Sverige. Miljöarbetet bör integreras i

alla verksamheter, och var och en måste ta sin del

av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och

kommuner som företag, organisationer och enskilda.

Ekonomiska och rättsliga styrmedel, med miljöbalken

som central lagstiftning, bildar tillsammans med

myndigheternas arbete utgångspunkter och en stomme

för miljöarbetet i den nya strukturen.

Sektorsansvaret för miljön behöver utvecklas liksom

tvärsektoriella arbetssätt. Olika former för

miljöarbete som användning av miljöledningssystem,

miljövarudeklarationer, miljömärkning, utveckling av

miljöteknik och miljöinriktad upphandling bör

utvecklas och fördjupas. Lagstiftning och ekonomiska

styrmedel kan kompletteras med frivilliga

överenskommelser och en dialog mellan staten och

näringslivet. Det miljöarbete som under lång tid

bedrivits av frivilligorganisationer bör

uppmärksammas och stödjas av myndigheterna.

Motionen

I motion MJ46 (c) anförs i fråga om allas

delaktighet i ett regionalt och socialt samlat

Sverige att alla nivåer i samhället bör vara

delaktiga i arbetet med att nå en ekonomisk, social

och ekologiskt hållbar utveckling (yrkande 40).

Människor bör ges praktiska möjligheter att delta i

samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att den nya strukturen för

arbete med miljömål ger förutsättningar för ett

brett upplagt, effektivt miljöarbete med deltagare

inom alla samhällsområden. En gemensam målbild anger

riktningen för arbetet i ett mål- och

resultatstyrningssystem med syfte att uppnå ett

ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomiska och

rättsliga styrmedel, med miljöbalken som central

lagstiftning, bildar tillsammans med myndigheternas

arbete utgångspunkter och en stomme för miljöarbetet

i den nya strukturen.

Som regeringen anfört är kundtryck och

marknadskrav ofta lika viktiga drivkrafter för

företag som lagar och andra styrmedel.

Miljöledningssystem är ett instrument för att

integrera miljö och hållbar utveckling i planering

och beslut där samhällets miljömål ger inriktning

för målformuleringen. Vidare kan lagstiftning och

ekonomiska styrmedel kompletteras med andra former

för miljöarbetet som frivilliga överenskommelser och

dialog mellan staten och näringslivet.

Som anförts i propositionen har

frivilligorganisationer i Sverige under decennier

drivit ett förtjänstfullt och framgångsrikt

miljöarbete. Tusentals enskilda har lagt ned mycket

tid och kraft, tidvis utan större intresse och stöd

från myndigheter och samhället i övrigt. Inom många

områden har miljöorganisationerna gått i spetsen för

utvecklingen av miljöarbetet. I likhet med

regeringen anser utskottet att fristående, aktiva

och radikala miljöorganisationer, nätverk och andra

organisationsstrukturer med en verksamhet baserad på

frivilligt engagemang kommer att spela en viktig

roll i miljöarbetet även i framtiden.

Miljöorganisationerna bör även fortsättningsvis

verka självständigt, fristående från samhällets

institutioner men med stöd från myndigheterna.

Utskottet har mot bakgrund av vad som nu anförts

ingen annan uppfattning än motionärerna i motion

MJ46 (c) yrkande 40 om allas delaktighet i ett

regionalt och socialt samlat Sverige. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Sektorsansvar för miljön och miljöledning hos

myndigheterna

Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen fördelas genom

sektorsansvaret ansvaret för att uppnå

miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer.

Det innebär att myndigheter, företag och andra

organisationer inom olika samhällssektorer tar

ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden.

Miljökvalitetsmålen med delmål och strategier kommer

att fungera som en del av underlaget för

beslutsfattandet i olika sektorer. Sektorsansvaret

för miljön innebär därmed att miljöhänsyn vägs in i

besluten inom sektorn. Avvägningar mellan sektorer

måste ske med sektorsövergripande beslut. Införandet

av miljöledning hos myndigheterna innebär också en

integrering av miljöhänsyn. Miljöledningssystem är

ett ledningsverktyg för företags och andra

organisationers miljöarbete och innebär att arbetet

blir strukturerat och systematiserat. Utvecklingen

av sektorsansvaret för miljön, införandet av

miljöledning och arbetet med att nå

miljökvalitetsmålen är sammankopplade och

kompletterar varandra. Tillsammans utgör de

förutsättningar för en decentraliserad och

systematiserad mål- och resultatstyrd miljöpolitik

där ansvaret för miljön successivt integreras i

samhällets sektorer.

Utskottet instämmer i att samspelet mellan arbetet

med miljömål, miljöledningssystem och sektorsansvar

för miljön bör stärkas.

De statliga myndigheternas ansvar för miljöfrågor

bör göras mer tydligt, bl.a. genom att deras

sektorsansvar för miljön preciseras.

Forskning och utveckling

Propositionen

Väl fungerande forskning och utvecklingsverksamhet

är av avgörande betydelse för att man skall kunna

upptäcka problem och för att man ständigt skall

kunna pröva och ifrågasätta valda lösningar och

uppställda mål. Forskningen om hållbar utveckling

bör samordnas och bör omfatta både grundläggande och

problemorienterad forskning. Ett fortsatt aktivt

deltagande i den internationella forskningen är en

förutsättning för att Sverige skall kunna ha stort

inflytande i de internationella överenskommelser som

måste nås för att avvärja miljöhoten.

Motionerna

Enligt motion MJ45 (m) om forskning avseende

skogsbruket och dess effekter på särskilt

försurningskänsliga områden saknas tillräcklig

kunskap om i vilken utsträckning markanvändningen

inom skogsbruket påverkar olika försurningskänsliga

marker (yrkande 5). Det behövs därför mer forskning

om skogsbruket och dess effekter på särskilt

försurningskänsliga markområden innan man kan dra

slutsatsen att skogsbruket måste anpassas.

I motion MJ406 (m) framhålls behovet av

grundforskning av vattenkvaliteten i Stockholms

skärgård (yrkande 2). I denna skärgård är

betingelserna speciella. Det behövs grundforskning

om vattenkvaliteten i skärgården eftersom vattnen

där är grundare än på andra ställen.

I motion MJ608 (mp) om behovet av satsning på

taxonomisk forskning anförs att Sverige har ett

särskilt ansvar att bevara den linneanska

traditionen (yrkande 1). Taxonomi handlar om att

beskriva och klassificera växter och djur och är en

nödvändig baskunskap för att man skall kunna skydda

arter. När hela världen om några år firar 300-

årsminnet av Linnés födelse är risken stor att vårt

land inte längre har någon svensk systematisk

naturforskning kvar. I fråga om behovet av kompetens

för att sköta samlingar av växter och djur på museer

och institutioner anförs att våra samlingar av

växter och djur vid universitet och på

Naturhistoriska riksmuseet måste skötas av kunniga

taxonomer som kan bestämma arter inom olika

organismgrupper (yrkande 2). Motionärerna framhåller

vidare behovet av en ny nationell fauna och flora

(yrkande 3). På Artdatabankens konferens efterlystes

en ny fauna och flora, ett litterärt verk, som på

ett överskådligt sätt visar vad vi har av biologisk

mångfald i landet.

I motion MJ764 (m) om miljöforskning och

miljöövervakning anförs att med en bra

miljöövervakning kan miljöförstöring och naturliga

variationer särskiljas (yrkande 13). Genom

forskningen kan vinnas kunskap om vilka effekter

olika slags utsläpp har på organismer. Dessa

kunskaper är avgörande för att en effektiv

miljöpolitik skall kunna bedrivas med riktiga

avvägningar och prioriteringar.

Enligt motion MJ796 (m) om miljöövervakning och

forskning bör nationella och regionala

övervakningsprogram vara så omfattande att det går

att studera såväl kortsiktiga som långsiktiga

förändringar (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som framförs i propositionen handlar forskningen om

hållbar utveckling och miljömålen om att identifiera

miljöhot och kvantifiera deras betydelse liksom att

hitta lösningar på kända miljöproblem. Forskning om

miljökvalitetsmålen är därför ett ansvar för nästan

alla forskningsfinansiärer och forskningsutövare.

Enligt riksdagens nyligen fattade beslut om

forskningspolitiken (prop. 2000/01:3, bet.

2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) skall forskning om

miljö och hållbar utveckling samt forskning som

underlag för miljökvalitetsmålen vara prioriterade

forskningsområden.

Riksdagen beslutade med anledning av 2001 års

ekonomiska vårproposition preliminära utgiftsramar

för år 2002 som innebär att utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård tillförs 405 miljoner kronor år

2002 och 355 miljoner kronor år 2003 (prop.

2000/01:100 s. 129, 2000/01:FiU20, rskr.

2000/01:288). För år 2004 beslutades att tidigare

satsningar om ca 1 170 miljoner kronor förlängs samt

att utgiftsområdet tillförs ytterligare 910 miljoner

kronor jämfört med år 2003. Förstärkningarna

föreslogs med hänvisning till de insatser som skulle

komma att föreslås i den nu behandlade

propositionen. Förstärkningarna omfattar i första

hand marksanering, åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden och ett miljöforskningsprogram

för biologisk mångfald och ekologiskt hållbar

utveckling. Som anfördes i den ekonomiska

vårpropositionen avsattes medel för det nämnda

miljöforskningsprogrammet även inom utgiftsområde 16

och utgiftsområde 23. - För åren 2002-2004 beräknas

utökade resurser för utgiftsområde 16 med 50

miljoner kronor per år för forskning om biologisk

mångfald och ekologiskt hållbar utveckling (prop.

2000/01:100 s. 127, bet. 2000/01:FiU20).

Skogsstyrelsen har i rapporten Åtgärder mot

markförsurning och för ett uthålligt brukande av

skogsmarken (Meddelande 4 - 2001) lämnat förslag

till åtgärder mot markförsurning samt redogjort för

behovet av forskning och metodutveckling för att få

fram kriterier för urval av lämpliga områden. För

att få ett bra beslutsunderlag för rapporten har ett

trettiotal forskare varit engagerade i att ta fram

nio rapporter som behandlar olika aspekter av

markförsurnings- och åtgärdsproblematiken. Motion

MJ45 (m) yrkande 5 om forskning avseende skogsbruket

och dess effekter på särskilt försurningskänsliga

områden avstyrks i den mån den inte tillgodosetts

med det anförda.

När det gäller den fråga som behandlas i motion

MJ406 (m) yrkande 2 om grundforskning rörande

vattenkvaliteten i Stockholms skärgård har utskottet

inhämtat att vattnet i Stockholms skärgård omfattas

av flera forskningsprojekt. Naturvårdsverket

finansierar programmet Marin biodiversitet, mönster

och processer, där viktiga s.k. nyckelsamhällen,

t.ex. blåstångsbältet, ålgräsängar och musselbottnar

studeras. Vid Stockholms universitets institution

för systemekologi pågår forskning kring

vattenkvaliteten i Stockholms skärgård vad gäller

vattenomsättning, närsalter, siktdjup och

algblomningar. Detta arbete bedrivs inom ramen för

forskningsprogrammet Bärkraftig kustutveckling,

finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning, Mistra. Vid Institutet för tillämpad

miljöforskning vid Stockholms universitet undersöks

även förekomst och effekter av miljögifter i olika

organismer i Stockholms skärgård. Syftet med

motionen bör med det anförda vara i huvudsak

tillgodosett. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Enligt riksdagens beslut med anledning av

regeringens vårproposition (prop. 2000/01:100 s.

131, bet. 2000/01:FiU20 s. 167, del 2 s. 145)

tillförs utgiftsområde 23 ett belopp om 10 miljoner

kronor såväl 2002 som 2003 samt 20 miljoner kronor

2004 för att ge Artdatabanken en möjlighet att

förstärka kompetensen och utveckla verksamheten i

syfte att ta fram en nationell fauna och flora.

Motion MJ608 (mp) yrkande 3 om behovet av en ny

nationell fauna och flora får med det anförda anses

i huvudsak tillgodosedd.

Den biologiska grundforskningen vid Natur-

historiska riksmuseet är enligt museets hemsida

inriktad på växternas och djurens härstamning,

systematik och utbredning i tid och rum. Utöver

studier av vårt eget lands flora och fauna har

forskningsinsatserna profilerats mot den biologiska

mångfalden i tropikerna. Av Riksmuseets

årsredovisning för år 2000 framgår att museets

samlingar används i många projekt samtidigt som de

växer och "förädlas" tack vare den förbättrade

kunskap om föremålen som kommer fram genom museets

egen forskning och bidrag från de många

gästforskarna och låntagarna runt om i världen. Ett

huvudsyfte med samlingarna är att de skall hållas i

gott skick och utvecklas för att vara tillgängliga

för angelägen forskning även i framtiden. En

majoritet av museets forskare i botanik, zoologi och

paleontologi bedriver forskning inom systematik och

taxonomi, vilket enligt årsredovisningen utgör

grunden för kunskapen om levande och utdöda

organismer. Systematisk och taxonomisk kunskap utgör

enligt redovisningen en nödvändig grund för frågor

om biodiversitet och människans påverkan på andra

arter. Det anförda tillgodoser i huvudsak syftet med

motion MJ608 (mp) yrkande 2 om behovet av kompetens

för att sköta samlingar av växter och djur på museer

och institutioner.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ608 (mp) yrkande 1 om

behovet av taxonomisk forskning. Som regeringen

uttalat i proposition 2000/01:3 Forskning och

förnyelse (s. 246) ingår taxonomi bland några

särskilt prioriterade forskningsområden. Som påpekas

i forskningspropositionen har Sverige varit drivande

i det internationella samfundet för att stärka

taxonomi som forskningsgren till stöd för bevarande

och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I

budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1

utg.omr. 20 s. 66) förstärks forskningen vid

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande, Formas, med 80 miljoner kronor för

åren 2002 och 2003 och med 90 miljoner för år 2004.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

förstärkningen bl.a. skall användas till stöd för

nationella samlingar för bevarande och hantering av

insamlat material som är av särskild betydelse för

forskning om biologisk mångfald. Utöver det anförda

är utskottet inte berett att föreslå något uttalande

från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än vad som

framförs i motion MJ764 (m) yrkande 13 och MJ796 (m)

yrkande 6 om att med en bra miljöövervakning kan

miljöförstöring och naturliga variationer särskiljas

och att nationella och regionala övervakningsprogram

bör vara så pass omfattande att det går att studera

såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar.

Vid riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen

för år 2001 anförde utskottet att det finns behov av

att stärka miljöövervakningen, främst när det gäller

kemikalier och för att följa upp miljökvalitetsmålen

(prop. 2000/01:1, utg.omr. 20 s. 30, 2000/01:MJU1 s.

14). Anslaget 34.2 Miljöövervakning m.m. inom

utgiftsområde 20 förstärktes med 20 miljoner kronor

för år 2001 utöver den i 2000 års ekonomiska

vårproposition aviserade ökningen på 85,6 miljoner

kronor. Utskottet instämmer i vad som anförs i den

nu behandlade propositionen (s. 225) om att

ytterligare forskning och försöks- och

utvecklingsverksamhet kan ge underlag för en

förbättrad utvärdering av effekterna av insatta

åtgärder samt för uppföljning av

miljökvalitetsmålen. Även i proposition 2000/01:3

Forskning och förnyelse (s. 244) betonas behovet av

forskning som underlag för miljökvalitetsmålen.

Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån

de inte tillgodosetts med det anförda.

Utbildning

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en

god, allsidig såväl teoretisk som praktisk

utbildning i frågor om ett hållbart samhälle är en

förutsättning för att miljökvalitetsmålen skall

kunna nås. Utbildning och information behövs för att

sprida kunskap om hur naturliga kretslopp fungerar.

Specifik utbildning och information behövs om vissa

miljöfrågor där den enskildes handlande och livsstil

har särskilt stor betydelse, t.ex. beträffande val

av färdmedel, körsätt, energianvändning och

kemikaliehantering.

Internationellt miljöarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden och avstyrker motionsyrkanden om

miljögarantin (mp), internationellt

miljöarbete (fp), det sjätte

miljöhandlingsprogrammet (c), deponiskatter

(c), hållbar utveckling (mp, kd), tryggad

vattenförsörjning (c) och ett miljöprogram

för Barentsområdet (s) m.m.

Samspelet mellan det nationella och det

internationella miljöarbetet

Motionen

I motion MJ838 (mp) anförs i fråga om artikel 95 i

EG-fördraget, även kallad miljögarantin, att enligt

punkt 5 i artikel 95 ställs krav på att

medlemsstaten skall kunna bevisa att det aktuella

problemet är specifikt för medlemsstaten samt att

det skall ha uppkommit efter den tidpunkt då

harmoniseringsåtgärden beslutats (yrkande 10).

Artikeln bör formuleras om för att möjliggöra

striktare nationella regleringar på miljöområdet.

Regeringen bör driva frågan under nästa

regeringskonferens.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen är Sverige genom

medlemskapet i EU sedan 1995 bundet av den

rättsordning som gäller för Europeiska gemenskapen

(EG). EG:s direktiv kan kräva en fullständig

harmonisering av medlemsstaternas nationella regler

men kan också ange endast de minimikrav som måste

garanteras (s.k. minimidirektiv). Att rättsakten

kräver en fullständig harmonisering på ett område

innebär i princip att den gemensamma kravnivå som

föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater.

Den rättsliga grunden för detta slag av direktiv är

artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget (tidigare

artiklarna 100 och 100a) som syftar till

upprättandet av den inre marknaden med dess krav på

fri rörlighet för varor och tjänster. I artikel 95 i

EG-fördraget finns den s.k. miljögarantin som under

vissa förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet

att besluta om strängare regler än dem som angetts i

direktiv som grundar sig på denna artikel. I likhet

med regeringen anser utskottet att det är svårt att

bedöma hur långt miljögarantin i praktiken sträcker

sig, då någon praxis ännu inte vuxit fram. Utskottet

föreslår med det anförda att motion MJ838 (mp)

yrkande 10 om miljögarantin lämnas utan vidare

åtgärd.

Hållbarhetsstrategier för EU:s politikområden

Propositionen

Arbetet med att integrera miljöhänsyn i EU:s olika

politikområden för att främja en hållbar utveckling

bör breddas och fördjupas. En avgörande aspekt i

detta sammanhang är att verka för en hållbar

utveckling inom alla sektorer. Sveriges nationella

erfarenheter kan ge värdefulla bidrag. Regeringen

kommer att verka för att EU:s sjätte

miljöhandlingsprogram medför ett tydliggörande av

EU:s miljöpolitiska mål, vilket bl.a. kan främja det

fortsatta arbetet med att integrera miljöhänsyn inom

EU:s olika politikområden.

Motionerna

I motion MJ44 (fp) anförs i fråga om det

internationella miljöarbetet att möjligheterna att

lösa miljöproblem ökar genom frihandel (yrkande 1).

Motionärerna i motion MJ711 (c) anför i fråga om

EU:s sjätte miljöhandlingsprogram att integreringen

av miljöfrågorna inom EU:s alla politikområden ännu

inte har fått tillräckligt starkt genomslag (yrkande

11). Det sjätte miljöhandlingsprogrammet bör även ta

hänsyn till att EU inom en fem- till tioårsperiod

får flera nya medlemsländer. Vidare anförs att

Sverige bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi

miljöprövas (yrkande 12).

Enligt motion MJ805 (c) bör Sverige ta initiativ

till en diskussion om harmonisering av deponiskatter

och förbränningsavgifter inom EU. Import av billig

europeisk träflis hotar den svenska produktionen av

biobränslen. Det är viktigt att det finns en

kontroll av vad som bränns i de stora

sopförbränningsanläggningarna och vilka utsläpp

detta medför eftersom returflis innehåller mer

tungmetaller än skogsbränslen.

Enligt motion MJ838 (mp) bör principen om hållbar

utveckling vara den högst prioriterade frågan under

Sveriges ordförandeskap inom EU

första halvåret 2001 (yrkande 1). Vidare bör Sverige

under sitt ordförandeskap inom EU verka för

inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag

till beslut enligt fastlagda principer för

miljöpolitiken (yrkande 3). En miljökommitté

bestående av representanter för olika

intressegrupperingar i samhället, såsom

miljöorganisationer och nationella

miljövårdsmyndigheter, skulle vara en positiv signal

att man menar allvar med miljöhänsyn. Vidare bör

regeringen inom EU verka för utökade anslag och

befogenheter för Europeiska miljöbyrån, EEA (yrkande

4). Slutligen anförs att riksdagen bör begära att

regeringen under Sveriges tid som ordförandeland

inom EU presenterar en plan för hur man kan öka

användandet av miljökonsekvensbeskrivningar och

miljöcertifiering i såväl offentlig förvaltning som

den privata sektorn (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion MJ44 (fp) yrkande 1 om det

internationella miljöarbetet konstaterar utskottet i

likhet med regeringen att miljöpolitiken genom

Amsterdamfördraget har givits en mer framträdande

plats genom att fördraget bl.a. fastlägger att

hållbar utveckling nu är ett av de grundläggande

målen för EU-samarbetet och att kravet på

integrering av miljöhänsyn i andra politikområden

har förtydligats. Hållbar utveckling inbegriper även

ekonomiska och sociala frågor. Det är därför viktigt

att erinra om Amsterdamfördragets förstärkning av

alla dimensionerna i begreppet hållbar utveckling

inom EU.

Som anförs i propositionen tog Sverige efter

Amsterdamfördragets ikraftträdande initiativ till

ett arbete på bred front med att integrera

miljöhänsyn och hållbar utveckling i andra

politikområden inom EU, den s.k. Cardiffprocessen.

Inför Europeiska rådets möte i Helsingfors i

december 1999 hade nio olika rådskonstellationer

utformat, eller fått i uppdrag att utforma,

strategier för integrering av miljöhänsyn och

hållbar utveckling inom respektive politikområde.

Vid mötet i Helsingfors uppmanades kommissionen att

utarbeta ett förslag till EU-strategi för en

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar

utveckling.

Även utskottet anser att regeringen bör verka för

att det arbete som bedrivs inom området integrering

av miljöhänsyn och hållbar utveckling bör breddas

och fördjupas. Genom en övergripande strategi för

hållbar utveckling ges en möjlighet att förbättra

samstämmigheten mellan EU-politiken inom de

ekonomiska och sociala områdena och miljöområdet.

Avgörande för att denna strategi skall lyckas är att

verka för en hållbar utveckling inom de

samhällssektorer som medverkar till en hög

miljöbelastning såsom energi-, transport- och

jordbrukssektorerna.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är

av betydelse att integrationen av miljöhänsyn och

hållbar utveckling fortgår inom alla relevanta delar

av EU:s politik. Samtidigt måste miljöpolitiken

utformas med hänsyn till de ekonomiska och sociala

dimensionerna i en hållbar utveckling. De

sektorsstrategier för integrering av miljöhänsyn och

hållbar utveckling som redan utarbetats inom

Cardiffprocessen utgör en god grund för det

fortsatta arbetet med en långsiktigt hållbar

utveckling inom respektive politikområde. Det

anförda bör tillgodose syftet med motion MJ44 (fp)

yrkande 1 om det internationella miljöarbetet.

Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ711 (c) yrkande 12 om att de

miljömässiga effekterna bör vägas in för att undvika

beslut inom EU som är negativa för miljön eller för

att minimera miljöeffekterna. Motionen bör lämnas

utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts

med vad som anförts.

Utskottet instämmer i att EU:s nya

miljöhandlingsprogram bör bli ett viktigt instrument

i arbetet för en hållbar utveckling genom att det

anger vilka miljöpolitiska mål som unionen bör

sträva mot under de kommande åren och genom att

underlätta det sektorsvisa arbetet med att integrera

miljöhänsyn och hållbar utveckling i EU:s olika

politikområden. Med det anförda bör motion MJ711 (c)

yrkande 11 om EU:s sjätte miljöhandlingsprogram vara

i huvudsak tillgodosedd.

Miljöpartiet framhåller i motion MJ838 att

regeringen under Sveriges ordförandeskap i EU bör

låta principen om hållbar utveckling vara den högst

prioriterade frågan (yrkande 1), verka för

inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag

till beslut enligt fastlagda principer för

miljöpolitiken (yrkande 3) samt presentera en plan

för hur man kan öka användandet av

miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering i

såväl offentlig förvaltning som den privata sektorn

(yrkande 8).

I ordförandeskapets slutsatser från det Europeiska

rådet i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 (punkt 22)

anges att unionens strategi för hållbar utveckling

grundas på principen att de ekonomiska, sociala och

miljömässiga verkningarna av all politik bör

behandlas på ett samordnat sätt och beaktas när

beslut fattas. "Att sätta rätt pris" för att bättre

återspegla de verkliga samhällskostnaderna för olika

typer av verksamhet skulle ge producenter och

konsumenter bättre incitament för deras dagliga

beslut om vilka varor och tjänster som skall

tillverkas eller köpas. I punkt 23 uppmanas

medlemsstaterna att utarbeta sin egen nationella

strategi för hållbar utveckling och att fastställa

lämpliga nationella samrådsprocesser. Vidare betonas

vikten av ett brett samråd med alla berörda parter.

En handlingsplan för regelförenkling och för analys

av politiska förslags effekter på hållbar utveckling

avses att läggas fram vid Europeiska rådet i Laeken.

Efter förlikningsförhandlingar under det svenska

ordförandeskapet antogs Europaparlamentets och

rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om

bedömning av vissa planers och programs

miljöpåverkan. Enligt direktivet skall en

miljöbedömning utföras för de i direktivet angivna

planer och program som kan antas medföra betydande

miljöpåverkan. Vidare trädde Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars

2001 om frivilligt deltagande för organisationer i

gemenskapens miljölednings- och

miljörevisionsordning (EMAS) i kraft den 27 april

2001. Målet med EMAS skall vara att främja en

fortsatt förbättring av organisationernas

miljöprestanda genom att organisationerna utarbetar

och genomför ett miljöledningssystem. Det anförda

tillgodoser enligt utskottets mening syftet med

motion MJ838 (mp) yrkandena 1, 3 och 8.

Motionsyrkandena bör därför lämnas utan vidare

åtgärd.

Miljö- och jordbruksutskottet anförde i januari

2001 (2000/01:MJU10 s. 22) beträffande

avfallsbeskattning att det finns anledning att

uppmärksamma riskerna med en ökad förbränning av

osorterat avfall och att det därför är angeläget att

följa upp och utvärdera hur systemet med

avfallsbeskattningen fungerar. En fråga som då kan

aktualiseras är om en utvidgning av skattebasen bör

ske till att omfatta även förbränning av avfall.

I samma ämne anförde skatteutskottet i mars 2001

att den nyligen införda lagen (1999:673) om skatt på

avfall syftar till att uppnå en från miljö- och

resurssynpunkt bättre behandling av avfall och till

att minska avfallsmängderna på sikt (bet.

2000/01:SkU17 s. 42). Lagen trädde i kraft den 1

januari 2000. Därefter hade skatteutskottet vid två

tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att avskaffa

skatten och hade i mars inte ändrat sin tidigare

inställning. Vidare anfördes att utskottet ser

positivt på att regeringen nu har tillkallat en

särskild utredare med uppgift att göra en

utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattningen

fungerar (dir. 2001:13). Utredaren skall bl.a.

utvärdera och analysera de ekonomiska och

miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt

på förbränning av avfall.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att

utredaren enligt direktiven även skall följa det

fortsatta arbetet inom EU beträffande såväl

avfallshantering som beskattning. I direktiven

anförs att kommissionens förslag till rådets

direktiv om omstrukturering av gemenskapens

regelverk för beskattning av energiprodukter, KOM

(97) 30 av den 12 mars 1997, främst torde vara av

intresse för skattefrågorna. Som ett underlag för

sin analys och utvärdering om en eventuell skatt på

förbränning av avfall skall utredaren undersöka

motsvarande skatte- och miljölagstiftning i några

jämförbara länder. Enligt direktiven skall

utredningsarbetet redovisas senast den 1 december

2001. Motion MJ805 (c) om harmonisering av

deponiskatter och förbränningsavgifter inom EU

avstyrks i avvaktan på resultatet av utredningen.

I anslutning till motion MJ838 (mp) yrkande 4 om

utökade anslag och befogenheter för Europeiska

miljöbyrån konstaterar utskottet att fortsatt

finansiellt stöd till fristående miljöorganisationer

förordas i artikel 9.2 i Europeiska gemenskapens

sjätte miljöhandlingsprogram, KOM (2001)31. Enligt

artikel 3 skall konsumenterna få tillgång till

bättre information om vilka miljökonsekvenser olika

processer och produkter har, bl.a. genom användning

av miljömärkning och genom att uppmuntra användning

av tillförlitliga miljöuppgifter från tillverkarna.

Vidare skall allmänhetens kunskap om miljöfrågor

ökas, bl.a. genom främjande av lättillgänglig

miljöinformation till allmänheten. En annan

prioriterad åtgärd är enligt artikel 9 att se till

att allmänheten regelbundet informeras om miljön

genom årliga rapporter om viktiga miljöindikatorer

m.m.

Europeiska miljöbyrån inrättades med stöd av

förordning 1210/90/EEG med målet att införa ett

europeiskt nätverk för miljöinformation och

miljöövervakning och för att bl.a. förse gemenskapen

och medlemsstaterna med objektiv, tillförlitlig och

jämförbar information på europeisk nivå. Byrån har

enligt artiklarna 2 och 15 till uppgift att

samarbeta med gemenskapens övriga organ och program.

Med det anförda föreslås att motionen lämnas utan

vidare åtgärd.

Utvidgningen av EU

Propositionen

EU:s utvidgning kan innebära förbättrade möjligheter

att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen, bl.a.

Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen

övergödning, som i hög grad är beroende av åtgärder

mot gränsöverskridande föroreningar. En snabb

ekonomisk utveckling i kandidatländerna kan dock

vara ett hot mot en förbättrad miljö, t.ex. genom

stora trafikökningar. Kandidatländerna är skyldiga

att genomföra EG:s hela gemensamma lagstiftning. De

övergångslösningar som kan komma att beviljas

kandidatländerna och som påverkar miljön bör vara så

få och kortfristiga som möjligt, särskilt vad gäller

lagstiftning som reglerar gränsöverskridande

föroreningar.

Motionen

Enligt motion U512 (kd) bör planeringen för hållbar

utveckling inom EU ges högre prioritet i samarbetet

med kandidatländerna (yrkande 11). En mer långsiktig

och mer övergripande strategi för hållbar utveckling

bör utarbetas för kandidatländerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion

U512 (kd) yrkande 11 om att det är angeläget att

inom EU ge planeringen för hållbar utveckling hög

prioritet i samarbetet med kandidatländerna. Såsom

regeringen anfört kommer ett EU-medlemskap sannolikt

att leda till ekonomisk tillväxt i kandidatländerna.

Om planerna på en utbyggnad av

transportinfrastrukturen i och till dessa länder

förverkligas kommer detta att leda till stora

trafikökningar. Samtidigt kommer dessa länder att

omfattas av EU:s stränga miljökrav. Utskottet

instämmer i att det är angeläget att åtgärder vidtas

för att så snabbt som möjligt anpassa anläggningar

och fordon till EU:s bestämmelser. Så få och så

kortfristiga övergångslösningar som möjligt bör

tillåtas, i synnerhet för utsläppskällor som leder

till gränsöverskridande effekter. Med det anförda

tillgodoses enligt utskottets mening i allt

väsentligt syftet med motionen. Motionen bör inte

påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida.

Det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att det svenska

miljömålsarbetet kan stärka Sveriges insatser i det

nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet. Inom

det nordiska samarbetet har ett

miljöhandlingsprogram och en strategi för hållbar

utveckling i Norden antagits. Gränsöverskridande

föroreningar minskar sannolikt till följd av

miljösamarbete i närområdet och kommer i stor

utsträckning att bidra till att det blir lättare att

uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen.

Miljömålsarbete i ett globalt perspektiv

Propositionen

Genom att under år 2001 utveckla en nationell

strategi och verka för en EU-strategi för hållbar

utveckling medverkar Sverige till att förverkliga

målet att alla länder och världsdelar skall bidra

med konkreta strategier till FN:s världstoppmöte i

Sydafrika år 2002 om hållbar utveckling. Sverige

arbetar och bör fortsätta att arbeta för en stärkt

global miljöförvaltning, med målet att skapa ett

sammanhållet och kraftfullt system. För att

säkerställa att miljökonventionerna efterlevs krävs

både en förstärkt internationell miljörätt och ökat

stöd till utvecklingsländernas miljöarbete. Sverige

bör också verka för att FN skall ge hållbar

utveckling lika hög prioritet, beslutskraft och

anseende som arbetet för fred och säkerhet.

Miljöfrågan bör tydligare integreras i

fattigdomsbekämpningen. Genom FN:s miljöprogram

(UNEP) kommer regeringen att arbeta för att stärka

miljöfrågans integrering i fattigdomsbekämpningen.

Under en femårsperiod byggs kapacitet upp för

internationell konsekvensanalys av

handelsöverenskommelser med sikte på att pröva alla

nya multilaterala handelsavtals inverkan på hållbar

utveckling från år 2006.

Andelen miljö- och rättvisemärkta importvaror bör

öka. Svenska erfarenheter ligger till grund för

vårt bidrag till en utveckling av FN:s utformning

och tillämpning av indikatorer för hållbar

utveckling.

Motionerna

I motion MJ711 (c) anförs i fråga om tryggad

vattenförsörjning att rent vatten är en

grundförutsättning för mänskligt liv (yrkande 8).

Vattenbrist kan leda till konflikter mellan

människor, regioner och länder. En sådan utveckling

måste stävjas genom olika former av samarbete och

bistånd.

Enligt motion MJU819 (s) behövs ett särskilt

miljöprogram för Barentsområdet. Om inget görs för

att minska miljöutsläppen i norra Ryssland kommer

landskapet att dö ut. Industriutsläppen av

svaveldioxid och tungmetaller på Kolahalvön är en

mycket viktig fråga för norra Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion MJ711 (c) yrkande 8 om vikten av en tryggad

vattenförsörjning. I oktober 1999 anförde utskottet

(1999/2000:MJU5 s. 13) att vattenbrist och otjänligt

dricksvatten utgör ett hot mot främst befolkningen i

tredje världen. Vidare anfördes att Sverige hade

deltagit aktivt i arbetet med den konvention om

gränsöverskridande vattendrag som i maj 1997 antogs

inom FN. Konventionen omfattar bl.a. användningen av

vatten och hushållning med vattenresurser. När det

gäller frågor om vattenteknik arbetar Sverige i

olika internationella fora och i biståndssammanhang

med frågor om tekniköverföring. Sverige är genom

Sida t.ex. värd för Global Water Partnership, vilket

torde anses som det mest aktiva och framstående

initiativet för att bistå länder med vattenbrist.

Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år

2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 7 s. 17, 39)

påverkar det ökande trycket på de begränsade

sötvattenresurserna i vissa delar av världen framför

allt fattiga delar av befolkningen. I FN:s

millenniedeklaration anges bl.a. som målsättning att

antalet personer som inte har tillgång till

sötvatten skall halveras till år 2015 och att

strategier för hållbar vattenhantering skall

utarbetas. Regeringen fäster stor vikt vid att dessa

intentioner kan genomföras och avser att öka

insatserna på vattenområdet. Global Water

Partnership har en viktig roll i uppföljningen av de

åtgärder som presenterades vid det andra

Världsvattenforumet i Haag år 2000, liksom i

genomförandet av de målsättningar på vattenområdet

som beslutades i FN:s millenniedeklaration hösten

2000. Regeringen har initierat ett arbete för att

etablera Global Water Partnership som mellanstatlig

organisation i Sverige, framför allt med syfte att

tydliggöra dess roll och mandat samt att säkerställa

ett brett internationellt engagemang för dess

verksamhet. Med det ovan anförda tillgodoses enligt

utskottets mening i allt väsentligt syftet med

motionen. Motionen i denna del bör inte påkalla

någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council) är ett

mellanstatligt samarbete för att främja det

regionala samarbetet i de nordligaste delarna av

Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland.

Rådet skall verka för en hållbar ekonomisk och

social utveckling i Barentsregionen och därigenom

bidra till en fredlig utveckling i nordligaste

Europa. Barentsrådet påbörjade sin verksamhet år

1993 och har successivt utvecklats till att omfatta

bl.a. ekonomiskt samarbete, kärnsäkerhetsfrågor,

transportplanering, tullsamarbete, miljöfrågor,

skogsfrågor och hälsofrågor. Ordförandeskapet i

Barentsrådet roterar mellan Norge, Finland, Ryssland

och Sverige. Den 15 mars 2001 övertog Sverige

ordförandeskapet i Barentsrådet. Utskottet har

inhämtat att ordförandeskapsprogram kommer att

utarbetas både för det svenska ordförandeskapet i

Barentsrådet och för de arbetsgrupper som leds av

Sverige, bl.a. arbetsgruppen för miljöfrågor. I

regeringsförklaringen den 18 september 2001 anförde

statsministern att samhörigheten i närområdet, i

Norden och i Östersjöregionen, skall stärkas och som

ordförande i Barentsrådet 2001-2003 sätter Sverige

fokus på utvecklingen i en väldig och rik region.

Med det anförda tillgodoses enligt utskottets

uppfattning i allt väsentligt syftet med motion

MJ819 (s) om behovet av ett särskilt miljöprogram

för Barentsområdet. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Strategi för uppbyggnad av förhandlingsunderlag

i det internationella konventionsarbetet

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att det internationella

konventionsarbetet i många fall är ett effektivt

sätt att åtgärda miljöproblem, i synnerhet de

gränsöverskridande. Detta förutsätter bl.a. att

beslut, överenskommelser och uppföljning grundas på

ett bra förhandlingsunderlag.

Begränsad klimatpåverkan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden och avstyrker motioner om

påskyndande av en klimatpolitisk proposition

(m) och om olika förslag på det

klimatpolitiska området (c, fp och mp).

Propositionen

Riksdagen har tidigare fastställt

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket

innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i

enlighet med FN:s ramkonvention för

klimatförändringar skall stabiliseras på en nivå som

innebär att människans påverkan på klimatsystemet

inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant

sätt och i en sådan takt att den biologiska

mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling

inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra

länder ett ansvar för att det globala målet kan

uppnås.

Miljökvalitetsmålet bör preciseras och

kompletteras bl.a. med delmål som avser utsläpp av

koldioxid och andra växthusgaser samt med förslag

till strategi på klimatområdet.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör i

ett generationsperspektiv enligt regeringens

bedömning innebära bl.a. följande:

· Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av

koldioxid i atmosfären stabiliseras på en halt

lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga

växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets

uppfyllande är till avgörande del beroende av

insatser i alla länder.

·

Motionerna

Enligt motion MJ45 (m) yrkande 3 brådskar det med

att få fram en proposition om en svensk

klimatstrategi.

I motion MJ46 (c) yrkande 11 välkomnar

Centerpartiet att regeringen i vårpropositionen för

år 2001 anslår medel till s.k. klimatpolitiska

program. Däremot anser partiet att det är olyckligt

att klimatpolitiska program inte inrättas förrän år

2004. Centerpartiet har avsatt medel för att dessa

program skall kunna starta tidigare eller redan

fr.o.m. år 2001. Centerpartiet anser vidare att

programmen inte skall bindas upp med krav på att

generera arbetstillfällen.

Nästa långtidsutredning bör enligt motion MJ711

(c) yrkande 45 (delvis) behandla frågor om bl.a.

klimatförändringar.

Folkpartiet liberalerna anför i motion MJ44 (fp)

yrkande 2 (delvis) att etappmålet att minska

koldioxidutsläppen med 2 % under kommande

tioårsperiod är alltför defensivt. Det vore enligt

motionen fullt möjligt för Sverige att under

perioden 2008-2012 nå utsläppsnivåer som ligger

under detta mål.

Enligt motion MJ780 (mp) inrättades år 1995 en

försöksverksamhet för gemensamt genomförande av

utsläppsreduktioner inom klimatkonventionens ram,

AIJ (Activities Implemented Jointly). Enligt

motionen föreligger det emellertid problem vid

beräkningen av tillgodoräknandet av

utsläppsreduktionerna. Försöksperioden skulle pågå

till år 2000 men har förlängts. En knäckfråga i

framtida förhandlingar blir om man kommer att

tillåta retroaktiv kreditering av de

utsläppsminskningar som åstadkommits. Miljöpartiet

anser att det ursprungliga villkoret för AIJ, att de

utsläppsreduktioner som uppnås inte skall få

tillgodoräknas, bör fortsätta att gälla (yrkande 2).

Sänkor som binder koldioxid borde inte ha

inkluderats i Kyotoprotokollet, eftersom dessa inte

kan betraktas som permanenta koldioxidreduktioner.

Möjligheten att inräkna koldioxidsänkorna i

utsläppsreduktionerna är inskrivna i protokollet

genom artiklarna 3.3 och 3.4. Miljöpartiet anser att

de åtgärder som utförs med stöd av dessa artiklar

skall begränsas så mycket som möjligt (yrkande 3).

Dessutom bör utgångspunkterna i de fortsatta

internationella klimatförhandlingarna vara att

nationella särintressen inte prioriteras. Den

svenska utgångspunkten måste dessutom vara att

motarbeta varje förslag som riskerar att urholka

Kyotoprotokollets åtaganden om utsläppsminskningar.

Kärnkraftsprojekt skall inte accepteras inom ramen

för mekanismen för ren utveckling utan endast

projekt baserade på teknik för förnybar energi bör

tillåtas (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Regeringen aviserar att miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan kommer att behandlas i en

särskild proposition om en svensk klimatstrategi.

Utskottet har erfarit att regeringen avser att

presentera propositionen under hösten 2001.

Såsom regeringen påpekar utgörs ett av de centrala

förslagen i Klimatkommitténs förslag inrättande av

ett budgetanslag för klimatinvesteringsprogram.

Anslaget skall enligt kommittén användas till

investeringar i åtgärder som bidrar till att

utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar. Detta

är en åtgärd som inte bara är av betydelse för att

nå målet Begränsad klimatpåverkan utan kan även vara

av stor betydelse för målen Frisk luft, Bara

naturlig försurning och Ingen övergödning.

Regeringen gör vidare bedömningen att detta är en

åtgärd som kan ge positiva synergieffekter, och den

bör därför vara en prioriterad åtgärd i

effektiviseringsstrategin. I budgetpropositionen för

år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 63 f.)

föreslår regeringen därför ett nytt stöd till

klimatinvesteringsprogram som minskar

klimatpåverkande utsläpp. Anslaget blir 200 miljoner

kronor för år 2002 och ökas med 100 miljoner kronor

årligen till 2004. Mot bakgrund härav och den

pågående beredningen av propositionen om en svensk

klimatstrategi är utskottet inte berett att nu

föreslå några åtgärder med anledning av motionerna

MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis), MJ45 (m) yrkande 3,

MJ46 (c) yrkande 11 och MJ711 (c) yrkande 45

(delvis).

År 1995 fastlades reglerna för en

försöksverksamhet för gemensamt genomförande inom

ramen för klimatkonventionen (AIJ). Reglerna för

försöksverksamheten omfattar emellertid

utsläppsreduktioner som inträffar efter pilotfasens

slut. Det svenska programmet omfattar projekt i

Estland, Lettland, Polen och Ryssland och inleddes

innan reglerna för AIJ bestämdes. Det svenska

programmet omfattas inte av mekanismerna i

Kyotoprotokollet, och det står klart att någon

kreditering för utsläppsminskningar inte kommer att

medges för de projekt som påbörjats före år 2000.

Projekt som påbörjats därefter är krediterbara först

då åtagandeperioden börjar år 2008. Under vissa

förutsättningar finns emellertid möjlighet att

starta om ett projekt för att på så vis komma i

åtnjutande av en kreditering. Utskottet har erfarit

att Sverige i de fortsatta klimatförhandlingarna har

accepterat att AIJ-projekt inte skall kunna

konverteras till krediterbara projekt inom ramen för

mekanismen för gemensamt genomförande (JI) eller

mekanismen för ren utveckling (CDM). Mot bakgrund

härav anser utskottet att riksdagen inte bör göra

något uttalande med anledning av motion MJ780 (mp)

yrkande 2.

Klimatkommittén anför i sitt betänkande Förslag

till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23) att Sverige

bör vara pådrivande i klimatförhandlingarna, globalt

och inom EU. Som ett led häri bör Sverige verka för

ett effektivt system för genomförandet av bl.a.

Kyotoprotokollet med verkningsfulla påföljder som

ett viktigt inslag, och det är särskilt angeläget

att de för Sverige mycket viktiga processerna kring

de flexibla mekanismerna och sänkorna klaras ut.

Kommittén anser det nödvändigt för att målet med

konventionen om utsläppsminskningar skall kunna

genomföras på ett vis som kännetecknas av

långsiktighet, effektivitet och rättvisa.

Klimatkommitténs betänkande är nu föremål för

beredning i Regeringskansliet. Det bör emellertid

framhållas att deltagande länder (däribland EU) utom

USA vid de fortsatta förhandlingarna inom ramen för

klimatkonventionens sjätte partsmöte i Bonn i juli

2001 enades om ett beslut som omfattar samtliga

delar av Kyotoprotokollet. För bl.a. EU:s del är

avsikten att protokollet skall vara ratificerat

inför världstoppmötet för tioårsuppföljningen av

Riokonferensen i Johannesburg (Rio +10) år 2002.

Miljöministern framhöll i sin information till

riksdagen (prot. 2001/02:6 10 §) att när det gäller

de flexibla mekanismerna eller hur mycket åtgärder

för utsläppsminskning som varje part måste vidta och

hur mycket av sitt åtagande parten kan möta genom

t.ex. handel med utsläppsrätter, enades de

deltagande länderna om en formulering som innebär

att de åtgärder som skall vidtas skall utgöra en

betydande andel av varje parts ansträngning att nå

sitt åtagande. Inom EU har, förutom Sverige,

Tyskland och Storbritannien speciella nationella mål

som är mera ambitiösa än de i bördefördelningen. I

juli i år tillsatte regeringen en parlamentarisk

delegation i syfte att utarbeta ett förslag till ett

svenskt system och ett regelverk för

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir.

2001:56). Kommittén skall lämna sitt förslag till

regelverk för de flexibla mekanismerna samt bistå

regeringen i utformande av kriterier för

klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande

senast den 31 december 2002 och avsluta resterande

uppdrag gällande de projektbaserade mekanismerna

senast den 31 december 2004. Mot bakgrund av det

anförda och i avvaktan på den av regeringen

aviserade klimatpolitiska propositionen avstyrker

utskottet motion MJ780 (mp) yrkandena 3 och 5.

Frisk luft

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till delmål för miljökvalitetsmålet Frisk

luft och avstyrker motioner med krav på bl.a.

ökad utskrotning av äldre bilar (m och kd),

ökad tillgång till försäljningsställen för

alternativa drivmedel (c) och avgasfria bilar

(c och mp).

Propositionen

Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Frisk

luft. Målet innebär att luften skall vara så ren att

människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden

inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet

skall nås inom en generation.

Regeringen föreslår följande delmål för

miljökvalitetsmålet Frisk luft:

Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som

årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga

kommuner år 2005.

Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och

100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för

kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år

2010.

Halten marknära ozon skall inte överskrida 120

mikrogram/m3 som åtta timmars medelvärde år 2010.

År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska

ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha

minskat till 241 000 ton.

Regeringen konstaterar att luftkvaliteten i

tätorterna har förbättrats under de senaste

decennierna och kommer sannolikt att bli bättre i

takt med att utsläppen minskar. Det gäller framför

allt svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och

bensen.

Regeringen anser att ytterligare åtgärder för att

uppnå generationsmålet dock kommer att behövas.

Åtgärder på lokal nivå är viktiga för att begränsa

utsläppen av kväveoxider, partiklar och

cancerframkallande ämnen. När det gäller ozon är det

viktigt att Sveriges grannländer vidtar åtgärder för

att minska utsläppen. Syftet är att den föreslagna

halten beträffande kvävedioxid på sikt skall

fastställas som miljökvalitetsnorm. Även de ämnen

som finns i tabellen nedan skall, där det är

lämpligt, på sikt fastställas som

miljökvalitetsnormer. De senaste årens forskning har

visat att halten och antalet partiklar mindre än 2,5

mikrometer (PM 2,5) är av väsentlig betydelse för

hälsopåverkan. I dagsläget saknas kunskap för att

fastställa långsiktiga mål för dessa partiklar. Inom

EU pågår ett arbete med att ta fram mål för PM 2,5

till år 2003, och regeringen avser att återkomma med

delmål när arbetet är färdigt. Regeringens

målsättning är att det senast år 2005 skall

fastställas ett delmål för PM 2,5. Regeringen avser

också att senast år 2002 fastställa en

miljökvalitetsnorm för bensen som också kan ligga

till grund för ett delmål för bensen.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning

innebära bl.a. följande:

Halterna av luftföroreningar överskrider inte

lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för

skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter,

djur, material och kulturföremål. Riktvärdena

sätts med hänsyn till personer med överkänslighet

och astma (se tabellen nedan).

Generationsmål för luftkvalitet

--------------------------------------------------------------

Halt som inte

Förorening bör överskridas Medelvärdestid

(mikrogram/m3)

--------------------------------------------------------------

Bensen 1 År

--------------------------------------------------------------

Bens(a)pyren 0,0001 År

--------------------------------------------------------------

Eten 1 År

--------------------------------------------------------------

Formaldehyd 10 Timme

--------------------------------------------------------------

Partiklar 0 30 Dygn

mikrometer, PM 10

15 År

--------------------------------------------------------------

Sot 10 År

--------------------------------------------------------------

Ozon 80 Timme

50 Sommarhalvåret

70 (april-sept)

Åttatimmarsmedelvärde

--------------------------------------------------------------

Motionerna

I motion MJ45 (m) framhålls behovet av att antalet äldre bilar i

trafiken minskar (yrkande 4). Målet skall vara att minska trafikens

miljöbelastning, inte trafiken i sig (yrkande 6). I enlighet härmed

avvisas tanken på höjda bensinskatter och införande av

trängselavgifter. Teknikutvecklingen har gjort att de nya bilar som

produceras har så mycket lägre utsläpp att transportsektorn kommer

att klara miljömålet. Den kanske viktigaste miljöaspekten vad gäller

trafiken är enligt motionen att förnyelsen av bilparken går

någorlunda snabbt.

Kristdemokraterna anser i motion MJ47 (kd) yrkande 2 att

skrotningspremien för bilar producerade före år 1989 tillfälligt

skall höjas till 3 000 kr för att på så vis stimulera utskrotningen

av äldre bilar.

Det bör enligt motion MJ46 (c) fastslås krav på att

drivmedelsförsäljare skall kunna tillhandahålla biodrivmedel på

samtliga större försäljningsställen till år 2005 (yrkande 35).

Vidare bör regeringen föreslå ett konkret mål om att minst 10 % av

de fordon som säljs senast år 2005 skall vara nollemissionsfordon

(yrkande 36).

I motion MJ816 (mp) anser Miljöpartiet att en utredning bör få i

uppgift att ta fram olika delmål för tillverkarna i avsikt att

införa avgasfria bilar i Sverige. Målet bör vara en nollvision inom

ungefär tio år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Som regeringen påpekar har utvecklingen mot en allt bättre

luftkvalitet i tätorterna varit god de senaste decennierna. För att

uppnå generationsmålet för halterna av kvävedioxid anser emellertid

regeringen att ett antal åtgärder måste vidtas. En viktig åtgärd är

att se över vägtrafikbeskattningen i syfte att öka miljöstyrningen.

I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1, finansplanen s.

228 f.) har regeringen aviserat att den som ett led i

skatteväxlingen avser att låta göra en sådan översyn. Regeringen har

därför nyligen givit en utredare i uppdrag (dir. 2001:12) att se

över vägtrafikbeskattningen. I proposition 2001/02:20 Infrastruktur

för ett hållbart transportsystem anförs att utredningen skall ges

ett tilläggsdirektiv att analysera hur ett eventuellt svenskt

kilometerskattesystem kan utformas. Regeringen tar också upp frågan

om kommunerna bör ges möjlighet att införa trängselavgifter, vilket

skulle kunna leda till att hälsoeffekter som orsakas av biltrafik i

tätorter skulle kunna mildras. Frågan behandlas närmare i

propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett

hållbart transportsystem. Regeringen anför där att

Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag till

förbättringar av transportsituationen i Stockholmsregionen, skall

erhålla tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av

trängselavgifter i trafiken. En delrapport om trängselavgifter skall

lämnas den 31 december 2002. Som framgår av den proposition som nu

är föremål för utskottets behandling avser regeringen därutöver att

stimulera en frivillig introduktion i förtid, av fordon och

arbetsmaskiner som uppfyller EU:s framtida avgaskrav med hjälp av

ekonomiska och andra styrmedel. I budgetpropositionen för år 2002

(prop. 2001/02:1 finansplanen s. 201) presenterar regeringen mot

bakgrund härav en strategi för skattenedsättning för alternativa

drivmedel för motorfordon. Som huvudkomponent i strategin övervägs

skattenedsättning antingen via pilotprojekt, för vilka medges

befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom generell

koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4 i

mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om harmonisering av

strukturerna för punktskatter på mineraloljor). En ekonomisk ram för

skattestrategin skall fastställas och strategin skall följas upp och

utvärderas. Dessutom föreslår regeringen att Naturvårdsverket ges i

uppdrag att undersöka de tekniska förutsättningarna och de

miljömässiga effekterna av en skattesänkning av alkylatbensin i

tvåtaktsmotorer. I budgetpropositionen för år 2002 aviserar

regeringen också en lättnad i förmånsbeskattningen av miljöbilar för

att på så sätt öka andelen mer miljöanpassade bilar på marknaden.

Det finns såsom regeringen påpekar ett antal osäkra faktorer såsom

tidpunkten för skrotning av gamla bilar, andelen dieseldrivna bilar

i fordonsparken, den framtida trafikvolymen och verkliga effekter av

skärpta avgaskrav. Under år 2001 ändrades reglerna för bilskrotning.

Skrotningspremien höjdes och kom att gälla alla bilar. Utskottet

delade därvid regeringens bedömning att ändringen sannolikt kommer

att påverka takten i skrotningen av gamla bilar men framhöll vikten

av en fortlöpande utvärdering av miljöeffekterna av en ökad

utskrotning av äldre bilar (bet. 2000/01:MJU13). Det är enligt

utskottets mening av stor vikt att konsekvenserna av samtliga de

åtgärder som propositionen behandlar bevakas i samband med den

kommande uppföljningen och utvärderingen av miljömålen.

Utvärderingen får visa om ytterligare åtgärder behöver föreslås.

När det gäller alternativa bränslen vill utskottet utöver vad som

anförts ovan påpeka att utskottet under våren 2001 anordnade en

utfrågning med representanter från Naturvårdsverket och Oroboros AB,

ett företag som tillverkar drivmedel och finkemikalier ur förnybara

råvaror, samt att riksdagen på utskottets förslag tillkännagivit som

sin mening att regeringen bör se över miljöklassningen av bensin och

dieselolja så att utvecklingen av alternativa bränslen inte

missgynnas (bet. 2000/01:MJU16). Med anledning härav kommer

regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över

miljöklassystemet för dessa bränslen (prop. 2001/02:31, Avgasrening,

m.m.).

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och i avvaktan på det

fortsatta arbetet anser utskottet inte att riksdagen bör göra något

uttalande med anledning av motionerna MJ45 (m) yrkandena 4 och 6,

MJ46 (c) yrkandena 35 och 36, MJ47 (kd) yrkande 2 samt MJ816 (mp).

Bara naturlig försurning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och instämmer

i de överväganden regeringen redovisar i propositionen.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att inte godta

bedömningen att markanvändningens bidrag till försurning

skall motverkas bl.a. genom att skogsbruket anpassas till

växtplatsens försurningskänslighet (c). Dessutom avstyrker

utskottet motionsyrkanden om kalkningsverksamheten (kd, c,

fp) och en begäran om förslag för att minska kvävenedfallet

(fp).

Propositionen

Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Bara naturlig

försurning. Målet innebär att de försurande effekterna av nedfall

och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten

tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka

korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och

byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en

generation.

Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet Bara

naturlig försurning:

År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av

sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som

orsakats av människan.

Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken

vara bruten i områden som försurats av människan och en

återhämtning skall ha påbörjats.

År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha

minskat till 60 000 ton.

År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha

minskat till 148 000 ton.

Regeringen konstaterar att utsläppen av försurande föroreningar har

minskat de senaste 15 åren, vilket på lång sikt också bör leda till

minskad försurning av mark och vatten. För att miljökvalitetsmålet

skall nås krävs dock att utsläppen av försurande ämnen fortsätter

att minska i Sverige och övriga Europa. De nya internationella

överenskommelserna om utsläppsreduktioner av försurande ämnen kommer

att kunna leda till att utsläppen från länderna i Europa minskar

avsevärt fram till år 2010.

Delmålet som avser utsläppsbegränsningar av kväveoxider är satt så

att det överensstämmer med Sveriges åtaganden i EU:s kommande s.k.

takdirektiv. Det är mycket viktigt att alla berörda länder fullgör

sina åtaganden och att effekterna av begränsningarna kontinuerligt

följs upp eftersom depositionen fortfarande kommer att överskrida

den kritiska belastningen år 2010. För att generationsmålet skall

kunna nås krävs strukturella förändringar där den omställning av

transportarbetet och energianvändningen som beskrivs i förslagen

till åtgärdsstrategier är central. Det är viktigt att de beskrivna

strategierna får ett snabbt genomslag. Även om utsläppen minskar

till hållbara nivåer kvarstår en lång återhämtningstid innan

resultaten kan skönjas i marken.

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

1. Depositionen av försurande ämnen överskrider

inte den kritiska belastningen för mark och

vatten.

2.

3. Onaturlig försurning av marken motverkas så

att den naturgivna produktionsförmågan,

arkeologiska föremål och den biologiska

mångfalden bevaras.

4.

5. Markanvändningens bidrag till försurning av

mark och vatten motverkas genom att

skogsbruket anpassas till växtplatsens

försurningskänslighet.

6.

Motionerna

Enligt motion MJ46 (c) yrkande 13 får effekterna av inslag av

lövträd i skogsbruket inte överskattas samtidigt som det är viktigt

att se till skogsbrukets lönsamhet. I den hårda konkurrens som råder

måste näringens förmåga att producera barrskog med hög kvalitet

säkerställas. Motionärerna anser därför att preciseringen

"markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten

motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens

försurningskänslighet" bör utgå.

Effekterna av kalkning av skogsmark är i hög grad växlande hävdas

det i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis). Motionärerna föreslår

därför att kalkningsinsatserna skall biotopanpassas.

Motionärerna till motion MJ46 (c) yrkande 12 efterlyser ett

långsiktigt besked om att kalkning av vatten och skogsmark kommer

att fortgå så länge som det behövs.

Anslaget till kalkningsåtgärder föreslås i propositionen tillföras

15 miljoner kronor per år i jämförelse med utgiftsnivån i 2001 års

statsbudget. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att anslaget

till de samordnade kalkningsinsatserna för sjö och skog bör öka med

50 miljoner kronor per år jämfört med 2001 års nivå. Med anledning

härav yrkas i motion MJ47 (kd) yrkande 1 att kalkningen av sjöar och

vattendrag skall samordnas med skogskalkningen och att dessa

åtgärder skall tillskjutas ytterligare medel.

Folkpartiet begär i motion MJ785 (fp) förslag till åtgärder för

att minska nedfallet av luftburet kväve i sjöar och vattendrag. Det

anförs att Sverige i diskussioner med övriga EU konstaterat att

utsläppen måste minska med 70 % till år 2010 av hälso- och

naturvårdsskäl. Den långsiktiga lösningen ligger i att tillgängliga

styrmedel snarast tas i bruk för att åstadkomma en radikal minskning

av utsläppen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.

Därutöver vill utskottet framhålla att utskottet i och för sig

instämmer i de allmänna synpunkter som anförs i motion MJ46 (c)

yrkande 13 om vikten av ett lönsamt skogsbruk. Miljömålskommittén

argumenterar emellertid i sitt betänkande Framtidens miljö - allas

vårt ansvar (SOU 2000:52, s. 211) för att markanvändningens bidrag

till försurningen kan motverkas genom att skogsbruket anpassas till

växtplatsens försurningskänslighet i kombination med exempelvis

åtgärder som dämpar kraftigt näringsläckage i samband med

föryngringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Utskottet

delar denna uppfattning och vill dessutom framhålla att det under

miljökvalitetsmålet Levande skogar föreslås bl.a. att arealen mark

som föryngras med lövskog skall öka för att förstärka och bevara den

biologiska mångfalden. Mot bakgrund härav finner utskottet inte skäl

att vidta några åtgärder med anledning av motion MJ46 (c) i berörd

del.

Det framgår av propositionen att den biologiska måluppfyllelsen av

kalkning är god. Skyddet av biologisk mångfald i många sjöar och

rinnande vatten liksom utnyttjandet av vattnet kommer att vara

beroende av uppehållande åtgärder mot försurning under en lång tid

framöver, och regeringen räknar därför med att kalkningen kommer att

behöva fortsätta för att minska de biologiska skadorna av

försurning. Minskade utsläpp av försurande ämnen medför att

tillståndet i sjöar och vattendrag långsamt förbättras. På lång sikt

är målet att inga sjöar eller rinnande vatten skall vara beroende av

uppehållande åtgärder i form av kalkning. I budgetpropositionen för

år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 19 f. och 48) anger

regeringen att Naturvårdsverket nu har utarbetat och remissbehandlat

Allmänna råd och Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag som

kommer att presenteras under hösten 2001. Regeringen föreslår att

kalkningsverksamheten förstärks med 15 miljoner kronor år 2002.

Sedan anslaget för bl.a. administration av verksamheten flyttats

beräknar regeringen nivån för kalkningsverksamheten till 188

miljoner kronor för år 2002. Regeringen bedömer att den nationella

kalkningsplanen utgör en god plattform för den fortsatta

kalkningsverksamheten. Den av regeringen föreslagna

resursförstärkningen och Naturvårdsverkets Allmänna råd och Handbok

bör ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att genomföra

den beslutade kalkningsverksamheten på ett optimalt sätt.

Kalkningsverksamheten kännetecknas av långsiktighet, och utskottet

finner ingen anledning att rikta några invändningar mot de av

regeringen redovisade planerna. Därtill kommer att den uppföljning

av miljökvalitetsmålen som skall göras torde ge möjlighet att

utvärdera målen utifrån ny kunskap om vilka utsläppsminskningar som

åstadkommits i våra grannländer samt tillgängliga resurser.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna MJ44 (fp) yrkande

2 (delvis), MJ46 (c) yrkande 12 och MJ47 yrkande 1 i den mån de inte

kan anses tillgodosedda med det anförda.

När det gäller den begäran om åtgärder för att minska nedfallet av

luftburet kväve i sjöar och vattendrag som framförs i motion MJ785

(fp) vill utskottet framhålla att regeringen i propositionen under

miljökvalitetsmålet föreslår ett delmål för kväveoxider. Regeringen

konstaterar också att åtgärder för att minska utsläppen från

sjöfart, flyg och vägtrafik - framför allt tunga fordon och

arbetsmaskiner - är prioriterade. Det är också inom dessa områden

som EU kommer att skärpa kraven ytterligare. Flera av de åtgärder

som redovisas i propositionen återfinns dessutom redovisade under

utskottets behandling av miljökvalitetsmålet Frisk luft samt En

strategi för effektivare energianvändning och transporter.

Regeringen föreslår t.ex. en översyn av vägtrafikbeskattningen i

syfte att öka miljöstyrningen. Som ett led i skatteväxlingen låter

regeringen utreda om effekterna av att införa ett incitament för

tunga fordon i form av ett styrmedel är motiverat och en eventuell

utformning av detta (dir. 2000:12). Vidare uppdateras

miljöklassystemet för arbetsmaskiner i enlighet med kommande EU-

krav. Regeringen anför dessutom att kväveoxidavgiftssystemet har

haft en styrande effekt genom att de anläggningar som omfattas av

systemet nu får ekonomiska incitament att minska sina utsläpp.

Regeringen kommer därför att ta ett initiativ till en översyn av

kväveoxidavgiftens roll för en minskning av utsläppen. Slutligen

presenterar regeringen i budgetpropositionen för år 2002 (prop.

2001/02:1 finansplanen s. 201) en strategi för skattenedsättning för

alternativa drivmedel. Det anförda innebär enligt utskottets mening

att syftet med motion MJ785 (fp) i allt väsentligt är tillgodosett.

Giftfri miljö (såvitt avser förorenade områden)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i vad avser förorenade

områden och avstyrker motionsyrkanden med förslag till

omformulering av delmålet (m och c). Vidare avstyrker

utskottet ett motionsyrkande med förslag till delmål för

bl.a. cancerframkallande ämnen (fp) och ett motionsyrkande

med krav på utredning av utsläpp från landets krematorier

(m).

Propositionen

Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet

innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som

skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors

hälsa eller den biologiska mångfalden.

Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö i den del det berör förorenade områden:

Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av

de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för

människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och

efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de

områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade.

Regeringen avser att verka för att arbetet med sanering och

efterbehandling av förorenade områden fortgår i nödvändig omfattning

i såväl privat som offentlig regi. Förslaget avser de områden som

avses åtgärdas inom ramen för statliga bidrag. Resultatet av

inventeringar, undersökningar samt uppföljning och utvärdering av

genomförda efterbehandlingsprojekt skall ligga till grund för

förslag från regeringen om hur miljökvalitetsmålet skall kunna

uppnås i fråga om förorenade områden. Regeringen avser att återkomma

med förslag till nya delmål till år 2010 i samband med den

utvärdering som beskrivs i avsnittet om Uppföljning och utvärdering.

I utvärderingen är det väsentligt att även inkludera en bedömning av

i vilken grad de saneringar som genomförts i privat regi bidragit

till en högre måluppfyllelse.

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör i ett generationsperspektiv

enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:

1. Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära

bakgrundsnivåerna.

2.

3. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.

4.

5. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och

inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för

övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.

6.

7. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.

8.

Motionerna

I motion MJ46 (c) yrkande 9 framför Centerpartiet åsikten att det är

olyckligt att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet sänker ambitionerna som Miljömålskommittén lade fram i

sitt betänkande i vad avser förorenade områden. Det förslag till

etappmål som Miljömålskommittén presenterade men som regeringen

tagit bort lyder: Förorenade områden är identifierade samt

undersökta och minst 30 % av områden av riskklass mycket stor och

stor är åtgärdade senast år 2010. Regeringen menar att detta delmål

blir svårt att nå och förändrade det. Centerpartiets uppfattning är

att det etappmål som Miljömålskommittén föreslog skall fastställas.

Enligt motion MJ45 (m) saknas det underlag för att dra slutsatsen

att sanering skall inledas på minst 100 områden före år 2005 och för

att sätta upp en målsättning om att 50 av dem skall vara

slutbehandlade vid samma tid. Motionärerna anser i stället att

riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och

miljö skall vara avgörande för i vilken ordningsföljd och i vilken

takt saneringsarbetet skall genomföras (yrkande 7). Det är enligt

motionen inte heller relevant att göra den bedömningen att alla

förorenade områden skall vara sanerade inom en generation. Målet bör

vara att i ett generationsperspektiv ha återställt alla förorenade

områden som utgör en risk för människors hälsa och miljön (yrkande

8).

Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) bör cancerframkallande

eller mutagena ämnen vara utfasade före år 2007.

Motion MJ781 (m) tar upp frågan om utsläpp från landets

krematorier. Enligt motionen uppställdes krav på högre grad av

rening av utsläppen från krematorierna i slutet av 1980-talet.

Motionären anser att det föreligger behov av att gå vidare genom att

studera mät- och analysmetoder, återvinningsgrad, kollagering,

förbränningskaraktäristik, m.m. och anser därför att

Naturvårdsverket tillsammans med Svenska kyrkan skall inleda ett

projekt för sådana studier.

Utskottets ställningstagande

När det gäller kravet i motion MJ46 (c) yrkande 9 om att

Miljömålskommitténs förslag till delmål skall fastställas vill

utskottet anföra följande. Kommitténs förslag till delmål innebär

att förorenade områden senast år 2010 är identifierade och

undersökta och att minst 30 % av de områden som utgör mycket stor

och stor risk för människors hälsa och miljön då är åtgärdade.

Enligt vad som framgår av propositionen pekade flera

remissinstanser, däribland Sveriges geologiska undersökning (SGU),

Banverket och Länsstyrelsen i Stockholms län, på svårigheterna med

att nå delmålet till år 2010. Regeringen säger sig dela denna

uppfattning och anför att pågående teknikutveckling och

kunskapsuppbyggnad, liksom osäkerhet om antalet förorenade områden,

innebär svårigheter att i dagsläget föreslå målnivå till år 2010.

Resultatet av inventeringar och utvärdering av utförda projekt skall

ligga till grund för förslag till delmål för år 2010 i samband med

den utvärdering av delmålen som är planerad till år 2005. Regeringen

tydliggör också att delmålet endast gäller de områden som avses

åtgärdas inom ramen för statliga bidrag. I avvaktan på ny kunskap

och teknikutveckling bör delmålet enligt regeringen ges en annan

utformning än vad kommittén föreslagit. Utskottet anser sig inte

berett att göra någon annan bedömning än den regeringen och

remissinstanserna gjort. Utskottet vill dock understryka att

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att förorenade områden är

undersökta och vid behov åtgärdade inom en generation. Detta mål

ligger fast. I enlighet härmed avstyrker utskottet motion MJ46 (c) i

berörd del.

Regeringen bedömer att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett

generationsperspektiv bör innebära att förorenade områden är

undersökta och vid behov åtgärdade. Eftersom det är

efterbehandlingsprojekten som ger ökad kunskap och för tekniken

framåt är det angeläget att ett antal av de förorenade områden som

innebär mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och

miljön tas om hand på ett tidigt stadium. Regeringen säger sig anta

att minst 100 sådana områden skall ha undersökts och arbete ha

påbörjats år 2005 och att av dessa skall minst hälften vara

åtgärdade senast vid utgången av år 2005. Då bör också enligt

regeringen samtliga förorenade områden vara identifierade. Ett

systematiskt inventeringsarbete i statlig regi har pågått i cirka

tio år för att kartlägga förorenade områden. Med identifiering avses

en orienterande studie och riskklassning i enlighet med MIFO-

modellen fas 1 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden,

Naturvårdsverkets rapport 4918). Avsikten med inventeringarna är

bl.a. att översiktligt identifiera och kvantifiera de hälso- och

miljörisker som ett förorenat område kan ge upphov till, att utgöra

grund för prioriteringar och beslut om fortsatta undersökningar och

efterbehandlingsåtgärder, att ge en överblick över problemets

omfattning i landet samt att ge underlag för bedömning av behovet av

restriktioner för markanvändning enligt miljöbalkens bestämmelser om

miljöriskområden. Inriktningen av saneringsarbetet måste enligt

utskottet ha sin grund i vad som framkommer bl.a. vid dessa

inventeringar. I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1

utg.omr. 20 s. 50 f.) föreslår regeringen en ökning av anslaget för

sanering av förorenade områden till knappt 420 miljoner kronor för

år 2002 samt att anslaget fram till 2004 höjs till knappt 590

miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet inte heller när

det gäller motion MJ45 (m) yrkande 7 finner skäl för annan

delmålsformulering än den regeringen föreslagit. Det anförda innebär

dessutom att utskottet instämmer i regeringens bedömning av

miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv. Motion MJ45 (m)

yrkandena 7 och 8 avstyrks.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till

delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt det avser

förorenade områden vara väl avvägt. Utskottet föreslår därför att

riksdagen godkänner det föreslagna delmålet.

I den av riksdagen nyligen behandlade propositionen

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet.

2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269) föreslog regeringen som delmål för

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, såvitt avser utfasningen av

särskilt farliga ämnen (delmål 3), att nyproducerade varor så långt

det är möjligt senast år 2007 skall vara fria från bl.a.

cancerframkallande och mutagena ämnen. Eftersom riksdagen godkänt

det redovisade delmålet anser utskottet inte att riksdagen nu bör

göra några uttalanden med anledning av motion MJ44 (fp) yrkande 2

(delvis).

Krav på rening av krematoriers utsläpp infördes i början av 1990-

talet. Utskottet har erfarit att sådana studier som efterlyses i

motion MJ781 (m) pågår genom bl.a. mätningar i filter och av

rökgaser men att det för närvarande är osäkert hur effektiv reningen

är bl.a. eftersom kunskap saknas om den mängd käkamalgam som

förekommer vid kremering. Branschen har därför i samarbete med bl.a.

Chalmers tekniska högskola inlett ett projekt som syftar till att

utvärdera mätningar, förbränningstekniker m.m. Naturvårdsverket

bidrar med pengar till projektet. Motionen får genom det anförda

anses tillgodosedd.

Skyddande ozonskikt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt och avstyrker

motionsyrkanden om ökat internationellt arbete m.m. (m, c

och fp).

Propositionen

Riksdagen har tidigare fastställt miljökvalitetsmålet Skyddande

ozonskikt, vilket innebär att ozonskiktet skall utvecklas så att det

långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet

Skyddande ozonskikt:

År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen

ha upphört.

Regeringen anser att användningen av ozonnedbrytande ämnen bör

upphöra på sikt även i befintliga anläggningar och inom sektorer som

i dag är undantagna, t.ex. försvarssektorn och flyget. Det finns ett

behov av en kartläggning över befintlig utrustning och produkter med

ozonnedbrytande ämnen samt att se över ansvarsfördelningen för hur

denna utrustning och dessa produkter skall tas om hand och

destrueras på ett miljöriktigt sätt.

Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

A. Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra

ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga

nivåer.

B.

C. Inom loppet av en generation skall användningen av

ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.

D.

Motionerna

Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) utgör uttunningen av

ozonskiktet ett globalt problem, varför internationella lösningar är

av central betydelse. Sverige står för en procentuellt liten andel

av det totala utsläppet av ozonnedbrytande ämnen. Arbetet med att

minimera utsläppen bör därför ske främst på EU-nivå. Nytillskottet

av dessa ämnen är litet, och avgörande är därför att de ämnen som

finns i omlopp i dag tas om hand vid avfallshanteringen. Forskningen

bör intensifieras för att finna miljövänligare alternativ till dessa

ämnen.

Åsikten att arbetet med begränsningen av ozonnedbrytande ämnen

skall bedrivas internationellt får stöd i motion MJ45 (m) yrkande 9.

Enligt motionen är de vetenskapliga beläggen för kopplingen mellan

utsläpp av stabila flyktiga halogenerande organiska ämnen och

nedbrytningen av stratosfäriskt ozon betydande. Det är därför av

vikt att säkerställa att Montrealprotokollet följs globalt.

Kostsamma jakter på den mängd klorfluorkarboner (CFC) som används i

medicinskt bruk eller åtgärder som inte gör någon miljönytta men

försämrar Sveriges konkurrenskraft bör undvikas.

Nästa långtidsutredning bör enligt motion MJ711 (c) yrkande 45

(delvis) ta hänsyn till bl.a. uttunningen av ozonskiktet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker det av regeringen föreslagna delmålet för

miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt.

Regeringen framhåller i propositionen vikten av att forskning om

miljöeffekterna av ozonnedbrytande ämnen bedrivs samt att ny teknik

som ersätter och förhindrar utsläpp av skadliga ämnen introduceras

för att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås. Frågan

har dessutom närmare behandlats under avsnittet Forskning och

utveckling. Den i övrigt i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis) samt

i motion MJ45 (m) yrkande 9 framförda åsikten om vikten av att

arbetet med att begränsa utsläppen av ozonnedbrytande ämnen bedrivs

internationellt delas till fullo av utskottet. Framgångar i det

internationella arbetet är av avgörande betydelse för att

miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås. Regeringen anser

också att de svenska insatserna i det internationella arbetet bör

ges en hög prioritet och att Sverige även i fortsättningen skall

vara pådrivande i dessa frågor såväl inom EU som i det övriga

internationella arbetet. De prioriteringar som bör göras är enligt

regeringen bl.a. att Sverige verkar för att stärka andra länders

möjligheter att genomföra nuvarande internationella avtal. Detta kan

innebära stöd för att skapa en fungerande lagstiftning för att

avveckla ozonnedbrytande ämnen samt stöd för att utöva tillsyn av

existerande lagstiftning. Därutöver lämnar regeringen en rad förslag

på insatsområden: Sverige bör verkar för att Montrealprotokollets

multilaterala fond utnyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Bidrag ur fonden till projekt som syftar till att ersätta

klorfluorkarboner (CFC) med väteklorfluorkarboner (HCFC) bör därför

upphöra eller kraftigt reduceras. Sverige bör vidare verka inom EU

för att förhindra internationell smuggling av ozonnedbrytande ämnen

från andra länder som fortfarande har en produktion av CFC etc. och

för en stegvis och snabbare avtrappning av HCFC-produktionen i

förhållande till redan tagna beslut för såväl industriländer som

utvecklingsländer. En stegvis avtrappning av konsumtionen i

utvecklingsländerna är ett viktigt inslag i arbetet för att nå

miljökvalitetsmålet. I det sammanhanget bör Sverige också verka för

en avtrappning av produktionen i industriländerna av koltetraklorid

och 1-1-1 trikloretan för användning i utvecklingsländer i linje med

vad som beslutats för CFC vid Montrealprotokollets elfte partsmöte.

Härutöver bör Sverige också verka för att nya ozonnedbrytande ämnen

kontrolleras inom ramen för Montrealprotokollet samt att ett enklare

förfaringssätt för att lägga till nya ämnen i protokollet införs.

Sverige skall också verka inom Internationella civila

luftfartsorganisationen (ICAO) för att användningen av haloner inom

flygsektorn skall avvecklas i takt med att alternativ utvecklas samt

för att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen från höghöjdsflyget inte

ökar. Slutligen vill utskottet påpeka att regeringen har givit

Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en metodik för uppföljning

av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen och utreda och lämna förslag

till datum för användningsstopp för HCFC som arbetsmedium i

befintliga anläggningar av olika typer. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 oktober 2002.

Utskottet anser för sin del att den omfattande och ambitiösa

åtgärdslista regeringen presenterar innebär att syftena med

motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis), MJ45 (m) yrkande 9 och

MJ711 (c) yrkande 45 (delvis) i allt väsentligt är tillgodosedda.

Säker strålmiljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker de tre förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som regeringen

presenterar. Därmed avstyrker utskottet ett motionsyrkande

med förslag till bl.a. annan lydelse av delmål 1 (m).

Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden dels om

inriktningen av den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

och om den s.k. vetoventilen (båda c), dels om Sveriges

arbete för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa (fp), dels om

information om UV-strålningens skadlighet och begäran om

åtgärder för att minska exponeringen av elektromagnetiska

fält (båda c).

Propositionen

Riksdagen har tidigare fastställt miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö. Målet innebär att människors hälsa och den biologiska

mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den

yttre miljön.

Regeringen föreslår följande delmål för miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö:

År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som

släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors

hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella

dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01

millisievert (mSv) per person och år från varje enskild

verksamhet.

År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av

solen inte vara fler än år 2000.

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt

kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att

sådana eventuella risker identifieras.

Regeringen anser att ett miljöövervakningsprogram för radioaktiva

ämnen i miljön bör inrättas. Vidare bör forskningen inom området

radioekologi stärkas. Informationsinsatser riktade till allmänheten

bör bedrivas för att öka kunskaperna om riskerna i samband med UV-

strålning. Kunskapsläget om elektromagnetiska fält bör förbättras

genom forskning för att få underlag till nödvändiga insatser.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med delmål beträffande

nivåer för radon i inomhusmiljön.

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.

Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer

ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning

överstiger inte 1 millisievert (mSv) per person under ett år.

Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar

förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen

förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa.

Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt.

Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som

möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella

risker identifieras.

Motionerna

I motion MJ45 (m) yrkande 10 framförs invändningar mot delmålet att

ingen verksamhet skall ge allmänheten ett individuellt dostillskott

på mer än 0,01 mSv per år och bedömningen att verksamheter

sammanlagt inte skall ge ett dostillskott på mer än 1 mSv per

individ och år i ett generationsperspektiv. Resonemanget är enligt

motionärerna mycket teoretiskt och svårt att efterfölja. Det torde

dessutom vara svårt att utvärdera. De anser i stället att delmål 1

bör ha följande lydelse: År 2010 skall halterna i miljön av

radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga

att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.

Enligt motion MJ46 (c) är den avveckling av kärnkraften som

påbörjats ett steg i rätt riktning för omställningen av det svenska

energisystemet. Det fortsatta omställningsarbetet efter

avställningen av den andra reaktorn i Barsebäck bör emellertid

koncentreras till att avveckla de reaktorer vars möjligheter att

uppnå delmål 1 anses vara begränsade (yrkande 20). Dessutom anser

motionärerna att det är viktigt att kommuner som kommit i fråga för

slutförvar av avfallet har möjlighet att lämna veto, med tanke på de

effekter ett djupförvar kan komma att få för kommunernas framtida

utvecklingsmöjligheter (yrkande 21).

Sverige tillsammans med andra länder bör enligt motion MJ44 (fp)

yrkande 2 (delvis) verka för att höja säkerheten vid militära

kärnvapenanläggningar och civila kärnkraftsanläggningar i öst.

Sverige bör med anledning härav avsätta 50 miljoner kronor per år

till åtgärder för att öka kärnsäkerheten i Östeuropa. Sverige måste

dessutom verka för internationella överenskommelser som förhindrar

ytterligare utsläpp av radioaktiva ämnen.

Antalet fall av hudcancer bland unga ökar enligt motion MJ46 (c).

Förutom de förslag regeringen lägger fram borde framför allt unga

erhålla en utökad information om riskerna med att exponera sig för

solariers skadliga UV-strålning (yrkande 22). När det gäller frågan

om risker med elektromagnetiska fält anför motionärerna att

regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att närmare undersöka

möjligheterna att i större utsträckning än i dag gräva ned

elledningar för att minska exponeringen från elektromagnetiska fält

(yrkande 23).

Utskottets ställningstagande

Mot regeringens förslag till delmål 1 står motion MJ45 (m) yrkande

10 om att någon precisering av det individuella dostillskottet till

allmänheten inte bör göras på grund av svårigheter med att följa upp

målet. Regeringen har bedömt att förslaget som lades fram av

Miljömålskommittén om att det individuella dostillskottet till

allmänheten från varje enskild individ skall understiga 0,01 mSv per

person och år, jämfört med nuvarande gräns på 0,1 mSv, är en

önskvärd höjning av ambitionsnivån för strålskyddet möjlig att uppnå

i ett tioårsperspektiv. Regeringen påpekar i sammanhanget att

Statens strålskyddsinstitut (SSI) anser att de flesta kärntekniska

anläggningarna redan i dag skulle uppfylla ett sådant krav.

Regeringen föreslår dessutom att SSI utses till ansvarig myndighet

för miljökvalitetsmålet. Mot bakgrund härav beräknar regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 57)

en förstärkning med 0,6 miljoner kronor för myndighetens

miljömålsansvar och 6 miljoner kronor för arbete med åtgärder som

syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet. Det anförda innebär

enligt utskottets uppfattning inte skäl för någon annan bedömning än

den som regeringen redovisar. Med avstyrkande av motion MJ45 (m) i

berörd del tillstyrker utskottet delmål 1 om utsläpp av radioaktiva

ämnen.

Utskottet har inga invändningar att rikta mot övriga förslag till

delmål utan tillstyrker regeringens förslag till delmål 2 och 3.

Som regeringen påpekar är en fortsatt hög säkerhet vid de svenska

kärnkraftverken en självklar förutsättning för att delmålet om

utsläpp av radioaktiva ämnen skall kunna nås. Ansvaret för

kärnsäkerheten ligger i första hand på reaktorinnehavarna men det är

en viktig uppgift för de närmast berörda myndigheterna, dvs. SSI och

Statens kärnkraftinspektion (SKI), att se till att strålskydds- och

säkerhetsarbetet vid anläggningarna även fortsättningsvis bedrivs

med kraft. För att klargöra hur förutsättningarna för säkerhets- och

strålskyddsarbetet vid de svenska kärnkraftverken påverkas av bl.a.

avregleringen på elmarknaden och den planerade avvecklingen av

kärnkraften avser regeringen att göra en översyn av

reaktorsäkerheten. De erfarenheter som därmed kommer att göras torde

utgöra en värdefull grund för det fortsatta arbetet med att uppnå

miljökvalitetsmålet. Syftet med motion MJ46 (c) yrkande 20 torde

därmed i allt väsentligt vara tillgodosett.

Kommunernas inflytande i processen med valet av plats för

slutförvaring av använt kärnbränsle, som behandlas i motion MJ46 (c)

yrkande 21, är enligt 17 kap. 6 § miljöbalken inte absolut.

Bestämmelsen innebär att regeringen, i vissa undantagsfall, får

tillåta en verksamhet utan att kommunfullmäktige har tillstyrkt

detta. Det framgår av lagens förarbeten att denna möjlighet för

regeringen måste användas ytterst restriktivt (prop. 1997/98:45 del

1 s. 451 f. och del 2 s. 221). Bestämmelsen har hittills aldrig

tillämpats. Bostadsutskottet anför i sitt yttrande till miljö- och

jordbruksutskottet (2001/02:BoU3y) att möjligheten att fatta beslut

även mot en kommuns vilja i vissa speciella undantagssituationer av

stor nationell betydelse måste finnas, men betonar vikten av stor

restriktivitet vid tillämpningen och att samförståndslösningar i

första hand bör eftersträvas. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)

arbetar på uppdrag av reaktorinnehavarna med att ta fram en säker

metod och hitta en lämplig plats för slutförvaring och presenterade

i november 2000 sina planer för vidare platsundersökningar i tre

kommuner. I propositionen framhåller regeringen att de kommuner som

deltar i processen med platsvalet bedriver ett viktigt och

demokratiskt väl förankrat granskningsarbete. Utskottet har för egen

del vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om den s.k.

kommunala vetoventilen (se bl.a. bet. 1999/2000:MJU15 och

2000/01:MJU19). Utskottet har därvid framhållit vikten av lokal

förståelse och acceptans för den plats som slutligen väljs och att

djupförvarsetablering inte bör genomföras mot en kommuns vilja. En

ansökan om att få bygga ett djupförvar, enligt gällande

lagstiftning, skall kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning,

som skall belysa djupförvarets konsekvenser för människa och miljö

samt redovisa alternativ till den föreslagna lösningen. Vad

människor i den berörda kommunen anser om en sådan etablering utgör

en del av en sådan miljökonsekvensbeskrivning. Därutöver vill

utskottet påpeka att utskottet i mars 2000 informerades av

företrädare för Oskarshamns kommun, en av de av SKB föreslagna

kommunerna, om hur arbetet med information till allmänhet m.m.

bedrivs. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet i likhet med

bostadsutskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med

anledning av motion MJ46 (c) yrkande 21.

Utskottet instämmer i de i motion MJ44 (fp) yrkande 2 (delvis)

framförda synpunkterna om vikten av en hög kärnsäkerhet i Östeuropa.

Regeringen bedömer också att det behövs fortsatta insatser för att

minska risken för olyckor i kärnkraftverken i Central- och

Östeuropa. Regeringen påpekar emellertid att Sverige, vid sidan av

de framgångsrika bilaterala insatserna genom SKI och SSI, även

bidrar till internationella insatser genom Europeiska

utvecklingsbankens (EBRD) fonder. Dessa är Tjernobylfonden (CSF),

Kärnsäkerhetsfonden (NSA) samt Fonden för avveckling av

kärnkraftverket i Ignalina i Litauen (IDSF). Därutöver ställs krav

på säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna i kandidatländerna

i förhandlingarna inför EU-utvidgningen. Dessa krav går i stort ut

på att reaktorerna skall uppgraderas till lika hög säkerhetsnivå som

reaktorerna i EU och de reaktorer som inte kan uppgraderas skall

stängas. Regeringen anser att det är viktigt att det svenska

samarbetsprogrammet för slutförvaring kan fortsätta tills målen

uppnåtts och har därför lämnat förslag på det fortsatta arbetet

fr.o.m. år 2002 i proposition 2000/01:119 Europa i omvandling -

Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Riksdagen

har godkänt dessa förslag (bet. 2000/01:UU9, rskr. 2000/01:261).

Utskottet avstyrker motionen i den mån dess syfte inte kan anses

tillgodosett genom det anförda.

Utskottet inser till fullo betydelsen av att ungdomar informeras

om de risker som är förknippade med UV-strålning som behandlas i

motion MJ46 (c) yrkande 22. Regeringen anför också att den

viktigaste åtgärden för att minska antalet fall av hudcancer är att

öka allmänhetens kunskaper om riskerna i samband med UV-strålning.

SSI och andra expertmyndigheter bör därför ha ansvar för att

sammanställa information om riskerna med solbad och hur allmänheten

kan skydda sig mot sådana risker. Regeringen tillägger dessutom att

dessa myndigheter också måste se till att denna information sprids

till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet.

Utskottet har nyligen avstyrkt en motion som tar upp riskerna med

UV-strålning med hänvisning till bl.a. det arbete som sedan många år

bedrivs av arbetsgruppen för förebyggande av solskador (AFSS)

bestående av företrädare från Apoteksbolaget,

Arbetarskyddsstyrelsen, Cancerfonden, Karolinska sjukhuset,

Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen m.fl. myndigheter (bet.

2000/01:MJU20 s. 14 f.). Motionen bör på grund härav som i allt

väsentligt tillgodosedd lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden som rör icke

joniserande strålning (bet. 2000/01:MJU20). Det av regeringen

föreslagna delmålet för risker med elektromagnetiska fält är ett

kunskapsmål och skall följas upp genom sammanställningar av de

nationella och internationella forskningsresultaten. Senast har

Rådet för arbetslivsforskning gjort en sådan sammanställning

(Elkänslighet och hälsorisker av elektromagnetiska fält) som

rapporterades till regeringen den 1 december 2000. Ansvarigt

statsråd har i riksdagen understrukit att regeringen tar problemen

med bl.a. hälsorisker förknippade med elektriska och magnetiska fält

på stort allvar och anfört att regeringen under beredningen av

rapporten överväger vilka åtgärder som kan behöva vidtas inom

området (svar på fråga 2000/01:1311, snabbprotokoll 2000/01:123

bil.). Regeringen påpekar också att ytterligare forskningsinsatser

inom området är nödvändiga för att klargöra sambandet mellan

exponering och hälsorisker. I proposition 2000/01:3 Forskning och

förnyelse har regeringen påtalat vikten av denna fråga. Utskottet

anser att resultatet av den beredning som sker inom

Regeringskansliet bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder

med anledning av motion MJ46 (c) yrkande 23.

Ingen övergödning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål för

miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och avstyrker

motioner (m, c, fp) om bl.a. ändring av delmålet för

fosfor, förändring av EU:s jordbrukspolitik, frivilliga

överenskommelser och samordning och samförstånd när det

gäller miljömålen.

Propositionen

Enligt riksdagens tidigare beslut innebär miljökvalitetsmålet Ingen

övergödning att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte

skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa,

förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till en

allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att

miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Regeringen föreslår att följande delmål bör gälla för

miljökvalitetsmålet.

· Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s

ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status skall

nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten.

·

· Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av

fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag

och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.

·

· Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve

från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha

minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.

·

· Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat

med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton.

·

· Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft

ha minskat till 158 000 ton.

·

Enligt regeringens bedömning förutsätter de föreslagna delmålen

kraftfulla insatser bl.a. inom jordbrukssektorn och av kommunerna.

Behovet av effektivare styrmedel kommer att övervägas, bl.a. vid en

översyn av skatterna på handelsgödsel. Regeringen uttalar sin avsikt

att återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål för fosfor

senast år 2005. Med föreslagna delmål 3 och 4 kommer det enligt

regeringen att bli svårt att nå generationsmålet. I framtiden kan

det behövas ytterligare ekonomiska medel inom ramen för

landsbygdsförordningen för att detta skall nås. Regeringen uttalar

därför sin avsikt att återkomma med nya delmål i samband med

förändringen av landsbygdsförordningen om så är möjligt. Även andra

åtgärder kan bli aktuella.

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning bör enligt regeringens

bedömning innebära bl.a. följande.

· Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan

på människors hälsa eller försämra förutsättningarna för

biologisk mångfald.

·

· Nedfallet av luftburna kväveföreningar överskrider inte den

kritiska belastningen för övergödning av mark och vatten

någonstans i Sverige.

·

· Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.

·

· Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt

näringstillstånd.

·

· Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt

tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt

näringsrikt.

·

· Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det

tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av

näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning.

·

· Sjöar och vattendrag har God ekologisk status enligt definitionen

i EG:s ramdirektiv för vatten.

·

· Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i

EG:s ramdirektiv för vatten.

·

· Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den

naturliga artsammansättningen.

·

· Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara

den naturliga artsammansättningen.

·

Motionerna

Riksdagen bör enligt motion MJ46 (c) uppdra åt regeringen att

återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål för fosfor

senast år 2003 (yrkande 17).

Motionärerna i motion MJ45 (m) anser att i första hand frivilliga

överenskommelser, information och ekonomiska incitament skall

användas för att klara miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

(yrkande 11). I motion MJ46 (c) framhålls större samordning mellan

miljömålen som önskvärd. Motionärerna befarar att om särskilt de

mindre gårdarna straffas ut bl.a. av miljömålet Ingen övergödning

kommer målet Ett rikt odlingslandskap inte att kunna uppfyllas

(yrkande 14). I motionen betonas även vikten av större samförstånd

mellan berörda intressen vad gäller alla miljömål (yrkande 15).

Enligt motion MJ37 (fp) bör de enskilda jord- och

skogsbruksföretagens ansvar för de miljöstörningar de orsakar göras

tydligare (yrkande 2).

Enligt motion MJ44 (fp) bör regeringen arbeta för en radikal

förändring av EU:s jordbruksstöd, avreglera det nationella

jordbruket, ta bort importtullar och skapa stödformer som tar hänsyn

till miljö-, natur- och etiska krav. Vidare bör regeringen tillsätta

en utredning om vilka miljöeffekter och miljökostnader som kan

kopplas till jordbruket (yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

De största källorna till fosforbelastningen på sjöar och vattendrag

utgörs av kommunala och enskilda avlopp. De svarar för närmare

hälften av utsläppen medan jordbruk och industri bidrar med en knapp

fjärdedel vardera. Som anförs i propositionen är det i dag inte

möjligt att avgöra hur mycket tillförseln av fosforföreningar till

sjöar, vattendrag och kustvatten kan minskas, bl.a. beroende på att

tidigare utsläpp har lagrats i mark och sjöbottnar och där

fortsätter att läcka. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet

med regeringen att delmålet bör formuleras så att utsläppen skall

minska kontinuerligt och från 1995 års nivå. Denna uppfattning

framförs också av Miljömålskommittén (SOU 2000:52). Det kan

tilläggas att Naturvårdsverket inom ramen för rapporteringen till

HELCOM och tillsammans med bl.a. SMHI arbetar med att kvantifiera

fosforutsläppen från såväl olika källor som olika geografiska

områden. Som framgår av propositionen avser regeringen att ge

Naturvårdsverket i uppdrag att, med utgångspunkt i denna redovisning

och i samverkan med berörda myndigheter, snarast men senast år 2005

lämna förslag till precisering av delmålet samt föreslå

prioriteringar, åtgärder och finansiering. Vidare uppdrog regeringen

den 11 april 2001 åt Naturvårdsverket att se över gränsvärdena för

avloppsslam och analysera frågan om återföring av fosfor samt lägga

fram förslag för en långsiktigt hållbar återföring av avloppsslam.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion MJ46 (c) yrkande

17 och tillstyrker regeringens förslag om samtliga delmål för

miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Som anförs i propositionen innebär förslaget om delmål under

miljökvalitetsmålen att åtgärder måste vidtas inom flera sektorer.

Målet att klara dagens stora miljöproblem inom en generation kommer

att kräva en bred medverkan av alla aktörer i samhället, inom alla

samhällsområden och på alla nivåer. Det gäller såväl myndigheter och

kommuner som företag, organisationer och enskilda. Enbart

lagstiftning och myndighetsarbete räcker inte för att genomföra

uppgiften att till nästa generation lämna över ett samhälle där de

stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Enligt utskottets mening

ger den nya strukturen för arbete med miljömål förutsättningar för

ett brett upplagt, effektivt miljöarbete med deltagare inom alla

samhällsområden. Samsyn och samverkan behövs för att åstadkomma

långsiktigt hållbara lösningar, och lagstiftning och ekonomiska

styrmedel kan kompletteras med andra former för miljöarbete som

frivilliga överenskommelser och dialog mellan staten och

näringslivet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de föreslagna delmålen

förutsätter kraftfulla insatser exempelvis inom jordbrukssektorn och

av kommunerna. Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) innebär bl.a.

att medlemsländerna skall utarbeta åtgärdsprogram för samtliga

åtgärder som är nödvändiga för att senast år 2009 uppnå den

miljökvalitet och de normer som anges i direktivet. Senast år 2003

skall nationella lagar och förordningar ha anpassats till

direktivets krav. I sammanhanget kan nämnas att regeringen nyligen

tillsatt en utredare vars uppdrag är att lämna förslag till ett nytt

administrativt system för förvaltning av avrinningsdistrikt (dir.

20001:78). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30

november 2002. Miljö- och landsbygdsprogrammet ger möjlighet till

ersättning för en stor del av de åtgärder som skall minska

växtnäringsläckaget, t.ex. vallodling, anläggande av kantzoner och

fånggrödor. Inom ramen för programmet har hittills anlagts ca 1 500

ha våtmarker. Därtill kommer de våtmarker som anläggs inom ramen för

de lokala investeringsbidragen. Av årets budgetproposition (utg.omr.

20) framgår att regeringen hittills har godkänt ansökningar för

anläggning av ca 2 000 ha våtmarker. I syfte att minska

näringstillförseln till jordbruksmark ser Jordbruksverket för

närvarande över bestämmelserna om djurtäthet. Regeringen har

dessutom tillsatt utredningen Översyn av skatterna på

bekämpningsmedel och handelsgödsel (dir. 2001:55) med uppgift att

utvärdera skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Utredaren

skall dels analysera och bedöma skatternas påverkan på användningen

av bekämpningsmedel respektive handelsgödsel, dels bedöma vilka

effekter de har på miljön. Med denna utgångspunkt skall det utredas

om skatterna bör förändras så att de kan fungera som effektivare

styrmedel på miljöområdet utan att kraven på kostnadseffektivitet

eftersätts. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002.

Utskottet vill även erinra om att regeringen i december 2000

godkände strategin Hållbar utveckling - en ny kurs för Norden.

Strategin gäller perioden 2001-2004 och innehåller bl.a. åtaganden

om att utveckla en nordisk strategi för minskad övergödning och ökad

ekologisk produktion. Andra åtgärder förutsätts genomföras med stöd

av miljöbalken eller på frivillig väg. Som regeringen anför krävs

för samtliga delmål att länsstyrelserna i samarbete med regionala

aktörer regionaliserar de nationella målen till operativa mål för

respektive län och för de avrinningsdistrikt som kommer att inrättas

i samband med att EG:s ramdirektiv för vatten genomförs.

Beträffande de frågor om målkonflikter och vikten av samarbete som

tas upp i motion MJ46 (c) vill utskottet anföra följande. Det är

givetvis av mycket stor betydelse att det finns en beredskap för att

på ett tillfredsställande sätt kunna hantera dessa frågor. I

propositionen tar regeringen också särskilt upp denna frågeställning

och anför att en ansvarig myndighet för vart och ett av de 15

miljökvalitetsmålen och att de ansvariga myndigheternas arbete

behöver samordnas bl.a. för att eventuella målkonflikter skall kunna

hanteras. Samordningsuppgiften bör enligt propositionen ligga hos

det miljömålsråd som regeringen avser att inrätta. Rådet skall ha

till uppgift att bl.a. göra en samlad enhetlig uppföljning och

rapportering till regeringen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen

och tillhörande delmål. Rådet skall också belysa eventuella

målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som

riksdagen har beslutat. Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att

frågor om samråd och eventuella målkonflikter kommer att få en

lämplig behandling utan något särskilt riksdagens uttalande härom.

Denna uppfattning framförs även i bostadsutskottets yttrande

2001/02:BoU3y, som fogas till betänkandet. När det slutligen gäller

de kostnader som kan relateras till jordbrukssektorn vill utskottet

erinra om att Miljömålskommittén i sitt betänkande (SOU 2000:52) för

samtliga delmål har beräknat dessa till ca 19 miljoner kronor per

år.

Det ovan anförda innebär att motionerna MJ37 (fp) yrkande 2, MJ45

(m) yrkande 11 och MJ46 (c) yrkandena 14 och 15 avstyrks i den mån

de inte kan anses tillgodosedda.

Utskottet, som därmed gör samma bedömning som regeringen, delar

även uppfattningen i motion MJ44 (fp) att en reformering av EU:s

jordbrukspolitik mot ett långsiktigt hållbart jordbruk är av största

vikt i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Utskottet vill erinra om att utgångspunkten för regeringens arbete

med den gemensamma jordbrukspolitiken är de riktlinjer som slogs

fast av riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:142, bet.

1997/98:JoU23). Dessa riktlinjer är fortfarande giltiga även om

jordbruket numera befinner sig i en delvis ny situation. Som anförs

i årets budgetproposition (utg.omr. 23) måste arbetet bedrivas i en

riktning mot mer resursbevarande, miljöanpassade och etiskt

godtagbara produktionsformer, både på små och stora gårdar. I likhet

med regeringen anser utskottet att den gemensamma jordbrukspolitiken

måste komma bort från den traditionella pris- och

regleringspolitiken. Endast när marknaden inte förmår

tillfredsställa samhällets krav och behov, t.ex. av en väl spridd

produktion, ett öppet och varierat landskap och kollektiva

nyttigheter, är det motiverat för samhället att gå in med stöd för

sådana tjänster som jordbruket bidrar med. Politiken bör tillämpas

på den nivå som är mest effektiv och med beaktande av den inre

marknadens funktion. Jordbruks- och livsmedelspolitikens uppgift är

enligt utskottets mening att garantera att maten är säker och att

produktionen uppfyller de krav samhället ställer på den när det

gäller miljö inklusive kulturmiljö och landsbygdsutveckling samt

djurhälsa. Emellertid måste omställningen till en ny politik ske

under socialt acceptabla former. I budgetpropositionen (utg.omr. 23)

framhålls att Sverige av flera skäl har ett starkt intresse av

fortsatta neddragningar av stöd och skydd som underlättar en

genomgripande reformering inte bara av jordbrukspolitiken inom EU

utan också i andra WTO-länder. Förutom de traditionella

förhandlingsområdena marknadstillträde, internstöd och

exportkonkurrens omfattar WTO-förhandlingarna även miljöhänsyn,

landsbygdsutveckling, djurskydd, global livsmedelssäkerhet och säkra

livsmedel. För samtliga förhandlingsområden skall enligt regeringen

särskild hänsyn tas till u-ländernas situation. Med det anförda

finner inte utskottet något särskilt uttalande med anledning av

motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis påkallat.

Levande sjöar och vattendrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och

avstyrker motioner (s, m, kd, c, fp) om bl.a. ändrad

utformning av delmålen 1 och 2, införande av skyddszoner,

inventering av uppdämda vattendrag,

ändrade strandskyddsbestämmelser och miljösituationen i

Vättern.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar

och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras

variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt

landskapets ekologiska och vattenhållande funktion skall bevaras

samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen

är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Följande delmål bör enligt regeringens förslag gälla för

miljökvalitetsmålet.

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och

tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och

kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i

anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst

hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och

tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges

skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter

åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till

år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt

skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med

vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för

alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större

ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för

vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar

mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.

Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i

vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas

negativt.

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för

de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade

åtgärder.

Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s

ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall

uppnås.

Om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag skall kunna nås

inom, en generation måste enligt regeringen mycket omfattande såväl

nationella som internationella åtgärder vidtas enligt vad som

redovisas under miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning,

Giftfri miljö och Ingen övergödning. Regeringen anser det också av

vikt att utbyggnad av vattenkraft inte tillåts skada värdefulla

vattendrag och att vattenflöden och vattennivåer i vattendrag som

påverkas av reglering så långt som möjligt är anpassade för att

trygga biologisk mångfald. Utbyggnad av vattenkraft och andra

intrång i vattendrag som i huvudsak är opåverkade bör inte ske.

Restaureringen av värdefulla eller potentiellt värdefulla vattendrag

bör utföras så att även kulturhistoriska värden tas till vara.

Det är enligt regeringen viktigt att marken i anslutning till

vattenmiljöer används på ett sådant sätt att vattnet inte förorenas.

Regeringen förutsätter att jord- och skogsbruket medverkar till

detta.

EG:s ramdirektiv för vatten skapar goda förutsättningar för att

genomföra de flesta åtgärder som är nödvändiga för att undvika en

försämring av statusen i alla ytvattenförekomster. Regeringen avser

att snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet i Sverige.

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande.

1. Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska

förutsättningarna för biologisk mångfald.

2.

3. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

biologisk mångfald introduceras inte.

4.

5. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och

kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas

hänsynsfullt och långsiktigt.

6.

7. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av

sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.

8.

9. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder

vattnet som resurs kan fortsätta att brukas.

10.

11.I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är

naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i

vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt

möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.

12.

13.Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade,

sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt

förekommande biotoper med bevarandevärden.

14.

15.Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom

sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga

populationer säkras.

16.

17.Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på

artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt

EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

18.

19.Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.

20.

21.Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.

22.

Motionerna

I motion MJ45 (m) framförs flera invändningar mot utformningen av

vissa delmål under miljökvalitetsmålet. Delmål 1 bör enligt

motionärerna ha följande lydelse: Senast år 2005 skall berörda

myndigheter ha identifierat och kartlagt de särskilt skyddsvärda

naturområden, i och i anslutning till sjöar och vattendrag, som kan

komma att behöva ett långsiktigt skydd (yrkande 12). Det anses inte

realistiskt att i delmål 2 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar

och vattendrag ange att minst 25 % av de potentiellt skyddsvärda

vattendragen år 2010 skall vara färdigrestaurerade. I stället bör

riksdagen uttala att vid 25 % av de potentiellt skyddsvärda

vattendragen skall restaureringsarbeten ha påbörjats senast år 2010

(yrkande 13). När det gäller introduktion av främmande och genetiskt

modifierade organismer som "kan hota" den biologiska mångfalden

motsätter sig motionärerna formuleringen "kan hota" eftersom den

skulle kunna tillämpas på alla främmande arter eller genmodifierade

organismer utan någon som helst riskanalys (yrkande 15).

En allmän synpunkt på delmålen för levande sjöar och vattendrag

framförs i motion MJ47 (kd). Skall delmålen nås är det enligt

motionärerna angeläget att alla parter som på något sätt nyttjar

resursen strömmande vatten mer aktivt tar sitt ansvar och blir

delaktiga i en miljöanpassning av vattenkraften (yrkande 4).

Motionärerna i motion MJ46 (c) delar inte regeringens uppfattning

om införande av generella skyddszoner för vattendrag och

vattensystem med anslutande miljöer. Frågan om skyddszoner kring

vattendrag bör ligga inom det kommunala ansvarsområdet och införas

av kommunen i samråd med länsstyrelse och Naturvårdsverket (yrkande

26).

I motion MJ841 (fp) anförs att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag

att genomföra inventering av uppdämda vattendrag som kan restaureras

i syfte att återskapa strömmande vatten (yrkande 9).

Frågan om strandskyddet tas upp i två motioner. Enligt motion MJ45

(m) finns inte något behov av att stärka strandskyddet. Genom

anpassning av byggteknik till lokala förhållanden bör det bli

möjligt att i ökad utsträckning och på ett miljöriktigt sätt bebygga

strandnära områden (yrkande 29). Motionärerna i motion MJ46 (c) vill

tillåta byggnation i strandnära miljöer generellt och låta kommunen

själv avgöra vilka strandområden som skall vara strandskyddade

(yrkande 27).

Miljösituationen i Vättern tas upp i motion MJ726 (fp). Effekterna

av eventuella olyckor med farligt gods i Vättern bör utredas

(yrkande 3) och bristen på löpande övervakning av klororganiska

ämnen i Vättern och behovet av en bredare studie av bottensystemets

funktion i Vättern påtalas (yrkandena 4 resp. 5).

I motion MJ789 (s) betonas behovet av översyn och förbättring av

skyddet för havsöringsförande bäckar och mindre laxåar.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen är det nödvändigt att stärka skyddet mot

exploatering och olämplig mark- och vattenanvändning inom områden

med höga natur- och kulturvärden. Utskottet delar regeringens

uppfattning att skyddet bör omfatta miljöer både under vattenytan

och i anslutande markområden med kulturlämningar och anläggningar.

Eftersom det utifrån dagens kunskaper är svårt att definiera

delmålet anser utskottet i likhet med regeringen att som ett första

steg bör nya bevarandestrategier tas fram. Utifrån dessa bör sedan

prioriterade områden för skydd identifieras. Likaså bör

åtgärdsprogram utarbetas för de skyddsvärda eller potentiellt

skyddsvärda vattendragen och anslutande miljöer. Arbetet med

strategierna bör även omfatta utvecklande av former för att bevara

och utveckla kulturhistoriskt intressanta anläggningar. Utskottet

gör samma bedömning som regeringen att arbetet med strategier,

identifiering och åtgärdsprogram i huvudsak bör vara slutfört senast

år 2005 och att skydds- och restaureringsåtgärderna bör vara

genomförda för minst hälften av de prioriterade områdena år 2010.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag

till delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 12.

Utskottet delar inte de farhågor beträffande tidsplanen för

restaurering av skyddsvärda vattendrag som kommer till uttryck i

motion MJ45 (m). I likhet med regeringen anser utskottet att det

behövs ytterligare kunskaper om värderingen av olika slags

miljövärden. Därför bör det av Miljömålskommittén (SOU 2000:52)

föreslagna delmålet kompletteras med att berörda myndigheter som ett

första steg identifierar och tar fram åtgärdsprogram för

vattendragen i fråga. Det underlag som behövs för att nå det

föreslagna delmålet kan uppnås genom de uppdrag som nämns i

propositionen under delmål 1. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till delmål 2 under miljökvalitetsmålet Levande

sjöar och vattendrag och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 13.

Därmed tillgodoses även syftet med motion MJ841 (fp) yrkande 9.

Exploatering av vattendrag såsom fördämningar för vattenkraft och

andra spridningshinder liksom bl.a. utdikning, kulvertering och

exploatering av strand- och kantzoner inom jord- och skogsbruket har

negativt påverkat förutsättningarna för biologisk mångfald.

Introduktionen av främmande arter och omflyttning av arter är andra

hot mot naturlig biologisk mångfald i sötvatten, och få arter är

opåverkade av detta. Avsiktligt har drygt tio arter introducerats i

Sverige. I likhet med regeringen anser utskottet att utsättning av

främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

biologisk mångfald i sjöar och vattendrag inte bör förekomma med

hänsyn till risken för okontrollerad spridning. Denna starkt

restriktiva inställning kommer till uttryck i den andra punkten i

miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv. Fiskeriverket har

fastställt en strategi med utgångspunkt i sina regler för utsättning

av främmande arter och stammar. Med utgångspunkt i strategin bör

Fiskeriverket belysa ekologiska konsekvenser av utsättningar och i

samarbete med Naturvårdsverket och Artdatabanken samt andra berörda

myndigheter även utreda möjligheterna att ta fram indikatorer för

introducerade främmande arter och förändrad biologisk mångfald. Som

regeringen anför behövs för beslut om utsättning dessutom ett bättre

underlag om skyddsvärden i olika vattensystem. Utskottet gör således

samma bedömning som regeringen när det gäller introduktion av

främmande arter och genetiskt modifierade organismer och avstyrker

därmed motion MJ45 (m) yrkande 15.

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller

vikten av att restaurering av vattendrag liksom bevarande och bruk

av historiska anläggningar såsom dammar, farleder, broar och hamnar

sker i samverkan mellan natur- och kulturmiljövården. Även

sektorsansvaret för att miljöanpassa och vårda olika anläggningar

behöver utvecklas. Som utskottet tidigare anfört kommer målet att

lösa dagens stora miljöproblem inom en generation att kräva en bred

medverkan av alla aktörer i samhället, inom alla samhällsområden och

på alla nivåer. Den nya strukturen för arbete med miljömål ger

förutsättningar just för ett brett upplagt effektivt miljöarbete med

deltagare inom alla samhällsområden. Samsyn och samverkan behövs för

att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar. Med det anförda

finner utskottet syftet med motion MJ47 (kd) yrkande 4 i allt

väsentligt tillgodosett.

I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att uppdra åt

Naturvårdsverket att i samverkan med Artdatabanken och i samråd med

berörda myndigheter utarbeta en bevarandestrategi för skyddsvärda

miljöer i sjöar och vattendrag samt anslutande miljöer som är

värdefulla för den biologiska mångfalden. Vidare anser regeringen

att förslag bör tas fram på hur ett system med generella skyddszoner

kan utformas. Naturvårdsverket och Artdatabanken arbetar tillsammans

med att ta fram en lista över biotoper och arter som är särskilt

skyddsvärda i ett nationellt perspektiv och som kan ligga till grund

för att utveckla kriterier för särskilt värdefulla vattenmiljöer och

kommer även att få i uppdrag att utarbeta bevarandestrategier för

hotade arter i vattenmiljöer. Därmed finner utskottet syftet med

motion MJ46 (c) yrkande 26 i allt väsentligt tillgodosett.

Med anledning av två motioner om strandskydd vill utskottet erinra

om att regeringen den 26 april 2001 uppdrog åt Naturvårdsverket att

kartlägga tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. I uppdraget

ingår bl.a. att undersöka i vilken utsträckning länsstyrelserna har

delegerat beslutsbefogenheter och tillsynsansvar till kommunerna.

Vidare skall verket utreda förutsättningarna för och bedöma

konsekvenserna av ett stärkt strandskydd i tätortsnära områden med

högt bebyggelsetryck respektive vissa lättnader avseende

strandskyddsbestämmelserna i glesbygdsområden med lågt

bebyggelsetryck i syfte att underlätta regional utveckling, såsom

turism och friluftsliv. Uppdraget skall redovisas till

Miljödepartementet senast den 1 februari 2002. Med hänvisning

härtill finner utskottet syftet med motionerna MJ45 (m) yrkande 29

och MJ46 (c) yrkande 27 i allt väsentligt tillgodosett.

Det finns i dag behov av att skydda områden kring befintliga eller

framtida större dricksvattentäkter. Genom delmål 3 betonas också

vikten av att vattenförsörjningsplaner tas fram för att garantera

tillgången till dricksvatten på lång sikt. Planerna kan utgöra en

del av de åtgärdsprogram för vattenområden som kommer att krävas

enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Som utskottet redovisat ovan har

regeringen nyligen tillsatt en utredare med uppdrag att lämna

förslag till ett nytt administrativt system för förvaltning av

avrinningsdistrikt i enlighet med direktivet (dir. 20001:78).

Systemet skall omfatta alla vattenanknutna miljö- och resursfrågor

och inbegripa påverkan från både punktkällor och diffusa källor samt

övrig påverkan på landets vattentillgångar inkl. grundvatten och

kustvatten, vad avser både kvalitet och kvantitet samt biologisk

mångfald. Ett omfattande nationellt och internationellt arbete pågår

när det gäller förberedelser för genomförandet av direktivet. Under

det svenska ordförandeskapet antog medlemsländerna och kommissionen

en gemensam strategi för genomförande av direktivet och arbetet

kommer bl.a. att resultera i gemensamma vägledningsdokument för det

praktiska nationella genomförandet. Ett nätverk byggs upp mellan

berörda myndigheter och arbetet samordnas med frågor om framtagande

av miljökvalitetsnormer. Regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att

åtgärder måste vidtas inom främst jord- och skogsbruket,

vattenkraftområdet, transportsektorn, industrin och vattenbruket.

Berörda myndigheter kommer under perioden fram till år 2005 att

behöva utföra inventeringar, verka för kunskapsuppbyggnad och

utarbeta strategier och handlingsprogram. Länsstyrelser och kommuner

kommer också att behöva utöka sin tillsyn. Med det anförda anser

utskottet syftet med motion MJ726 (fp) yrkandena 3-5 tillgodosett

utan något särskilt uttalande i frågan.

Som framgår av propositionen syftar delmål 5 till att värna

biologisk mångfald och särskilt sådana arter som inte kan återhämta

sig på egen hand även om miljön förbättras. I dag arbetar

Naturvårdsverket och Fiskeriverket med åtgärdsprogram för tio arter

knutna till sjöar och vattendrag. Enligt vad utskottet inhämtat

kommer åtgärdsprogrammet, som väntas framläggas före årsskiftet,

omfatta bl.a. vildlevande lax. Naturvårdsverket arbetar även med en

kunskapssammanställning om och åtgärdsplan för sådana oreglerade

vattendrag med höga naturvärden som kan anses nationellt

prioriterade för skydd. Enligt underlag från Artdatabanken behöver

dessutom mellan två och tio hotade arter knutna till sjöar och

vattendrag särskilda insatser under den närmaste tioårsperioden, och

det bör framhållas att Sverige enligt art- och habitatdirektivet är

skyldigt att vidta åtgärder för bevarande av den vilda laxen. Det

anförda innebär att syftet med motion MJ789 (s) får anses i allt

väsentligt tillgodosett.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag i de delar som inte

omfattas av utskottets ställningstagande ovan.

Grundvatten av god kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och

avstyrker en motion (fp) om avgift på utsläpp av förorenat

vatten.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att

grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning

samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och

vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom

en generation.

Enligt regeringens förslag bör följande delmål gälla för

miljökvalitetsmålet.

1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande

och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett

långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av

vattnet.

2.

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra

sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa

konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller

djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag

av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger

mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50

personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten

av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig

verksamhet.

Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s

ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall

uppnås.

Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås inom en generation måste

enligt regeringens bedömning åtgärder vidtas även under

miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen

övergödning och God bebyggd miljö. Svårast att nå är

grundvattenmålet för vattentäkter belägna i särskilt

försurningspåverkade områden och i områden i södra Sverige som har

höga nitrathalter. Detsamma gäller för vattentäkter som utnyttjar

vatten från grundvattenmagasin där vatten och föroreningar har

mycket långa omsättningstider. Likaså kan det vara svårt att komma

ned till haltnivåer för God grundvattenstatus enligt EG:s

ramdirektiv för vatten som innebär att påverkan på växter och djur

undviks.

Ramdirektivet för vatten ger enligt regeringen möjligheter att på

ett konstruktivt sätt genomföra åtgärder av betydelse för alla

miljökvalitetsmål och som påverkar grundvattnet. Regeringen uttalar

sin avsikt att snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet i

Sverige.

Regeringen anser att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god

kvalitet i ett generationsperspektiv bör innebära bl.a. följande.

1 Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga

aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av

föroreningar m.m.

2

3 Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådan att den bidrar

till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

4

5 Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte

grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras.

6

7 Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av

mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god

dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för

dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s

ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

8

Motionen

I motion MJ44 (fp) begärs att en avgift införs på utsläpp av

förorenat vatten för alla källor av betydelse (yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

Med anledning av motion MJ44 (fp) om avgift på utsläpp av

förorenat vatten för alla källor av betydelse vill utskottet anföra

följande. Förorenat vatten kan innehålla allt från lösningsmedel

till fasta partiklar, vilket gör att det är förenat med stora

praktiska svårigheter att mäta avloppsmängder och utsläpp. I va-

sammanhang mäts regelmässigt mängden förbrukat renvatten som

underlag för avloppsdebitering. I sammanhanget vill utskottet erinra

om att kommunerna enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och

avloppsanläggningar har rätt att ta ut avgifter för omhändertagande

och rening av avloppsvatten. Med det anförda avstyrker utskottet

motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i den mån motionsyrkandet inte kan

anses tillgodosett.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och

skärgård och avstyrker motioner (m, c) om annan utformning

av delmålen 1, 2 och 7. Utskottet avstyrker även motioner

(m, c, fp, mp) om bl.a. fler marina naturreservat och

nationalparker, lokalt ansvar för havsmiljön och åtgärder

mot fartygsutsläpp.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

innebär att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt

hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall

bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög halt av biologisk

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,

rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall

bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla

områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen

är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Följande delmål bör enligt regeringens förslag gälla för

miljökvalitetsmålet.

A. Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda

marina miljöer och minst 70 % av kust- och

skärgårdsområden med höga natur- och

kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år

2005 skall ytterligare fem marina områden vara

skyddade som reservat och berörda myndigheter ha

tagit ställning till vilka övriga områden i

marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.

B.

1. Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och

skärgårdens kulturarv och odlingslandskap skall bevaras och

brukas.

2.

3. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de

hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade

åtgärder.

4.

5. Senast år 2010 skall de årliga totala bifångsterna av marina

däggdjur uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd.

Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter skall ha

minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på

populationerna.

6.

7. Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år

2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan

fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.

8.

9. Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara

inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden

senast år 2010.

10.

11.Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av

olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara

senast år 2010.

12.

13.Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s

ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås.

14.

För att uppnå miljökvalitetsmålet att den långsiktigt hållbara

produktionsförmågan skall bevaras och en levande skärgård bevaras

och utvecklas krävs enligt regeringens bedömning stora insatser,

såväl nationella som internationella. En förutsättning är att de

åtgärder som föreslås under miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri

miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande

våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd

miljö genomförs. EG:s ramdirektiv för vatten ger möjligheter att på

ett konstruktivt sätt genomföra åtgärder inom alla berörda

miljökvalitetsmål.

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning

innebära bl.a. följande.

Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya

lokaler inom sina utbredningsområden så att långsiktigt

livskraftiga populationer säkras.

Gynnsam bevarande status upprätthålls för alla livsmiljöer för

hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt

förekommande biotoper med bevarandevärde.

Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden,

kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls

genom ett fortsatt varsamt brukande.

Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden,

liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och

skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas

produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och

kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.

Låg bullernivå eftersträvas.

Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer

med särskilda värden värnas och utvecklas.

Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på

artsammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden

enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

Motionerna

Motionärerna i motion MJ45 (m) begär att delmål 1 under

miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Berörda myndigheter

skall i samarbete med bl.a. fiskerinäringen senast år 2005 ha

inhämtat tillräckliga kunskaper för att kunna ta ställning till

vilka områden i den marina miljön som behöver ett långsiktigt skydd

(yrkande 16). Även i motion MJ46 (c) begärs avslag på förslaget till

delmål 1 under miljökvalitetsmålet. Eftersom regeringen enligt

motionärerna inte har kunnat motivera varför marina reservat skall

inrättas eller ange syftet med reservaten bör förslaget avslås

(yrkande 29).

Enligt motion MJ44 (fp) bör ett nationellt bevarandeprogram för

kust och skärgård upprättas och fler naturreservat och

nationalparker inrättas i de mest utsatta kustområdena (yrkande 2

delvis). I motion MJ413 (mp) begärs att regeringen lägger fram

förslag om nya områden för marina reservat (yrkande 3). Motionärerna

i motion MJ418 (c) betonar att diskussioner om reservatsbildning och

nationalparksförslag inte får genomföras utan en mycket tydlig

dialog och överenskommelse med den näring som främst för sin

överlevnad är i behov av och har värnat om ett långsiktigt hållbart

fiske (yrkande 6).

Enligt motion MJ46 (c) bör delmål 2 formuleras så att skärgårdens

utvecklingsmöjligheter förbättras, inte begränsas och försämras

(yrkande 30).

Betydelsen av att yrkesfisket vägs in i miljömålen och

åtgärdsstrategierna betonas i motion MJ38 (m). Exempelvis bör

vindkraftverk placeras på land så att inte fiskeplatser förstörs,

och försiktighetsprincipen bör gälla.

Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 7 under

miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Genom skärpt

lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och

kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2005

(yrkande 17).

I motion MJ44 (fp) begärs att regeringen verkar för en

internationell överenskommelse om miljölots på lastfartyg i

Östersjön (yrkande 2 delvis). Det lokala ansvaret för den

långsiktigt hållbara miljön till havs betonas i motion MJ418 (c)

yrkande 7. Hårdare miljökrav på sjöfarten och jordbruken runt

Östersjön framförs i motion MJ798 (fp, c) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Västerhavets och Östersjöns ekologiska balans är allvarligt rubbad

och kustens och skärgårdarnas särpräglade natur och kulturmiljöer

hotas av utarmning. De förslag till delmål som utskottet nu

behandlar syftar till att åstadkomma en tydlig förbättring av

ekosystemens balans, ta till vara miljöns kulturvärden, säkra den

biologiska mångfalden och därmed även tillåta återhämtning av

speciellt utsatta arter och bestånd i den marina miljön. Den

bekymmersamma situationen när det gäller fiskeresurserna i havet

tydliggör behovet av det arbete som redan är påbörjat med att skapa

marina skyddsområden, och detta arbete bör därför prioriteras och

genomföras skyndsamt. Situationen visar bl.a. att behovet av

skydds- och uppväxtområden för fisk är mest akut att åtgärda. Marina

skyddsområden är nödvändiga både med hänsyn till bevarandet av de

marina miljöerna och för att säkra fiskenäringens ekonomiska

förutsättningar. Andelen skyddade områden i kust- och havsmiljön är

mycket liten. Det är därför enligt utskottets mening väsentligt att

denna andel ökar och att regler och förvaltningsplaner tillskapas i

samarbete med berörda parter. I detta sammanhang har kommunerna ett

stort ansvar. I likhet med regeringen anser utskottet att målet

uppnås bäst genom en kombination av olika typer av åtgärder som

områdesskydd, kunskapsinhämtning och strategier. De föreslagna

åtgärderna för att uppnå miljökvalitetsmålet är enligt utskottets

mening av den karaktären att ett brett samarbete mellan nationella

myndigheter, regionala och lokala intresseorganisationer och

näringsrepresentanter är nödvändigt. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 1 under

miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och

avstyrker motionerna MJ45 (m) yrkande 16 och MJ46 (c) yrkande 29.

Som ett gott exempel på samarbete inom ramen för de regionala

miljö- och hushållningsprogrammen framhålls i propositionen arbetet

med att skydda Koster-Väderöfjorden, där man i ett forum mellan

kategorier av fiskare, myndigheter och forskare har lyckats uppnå en

konstruktiv dialog. Med hänvisning härtill finner utskottet motion

MJ418 (c) yrkande 7 tillgodosedd.

I enlighet med Miljömålskommitténs förslag (SOU 2000:52) ingår det

i delmål 1 att ytterligare fem marina områden snarast bör skyddas.

Dessa bör skyddas som reservat. Det är viktigt att följa den

biologiska mångfalden i jämförbara områden med olika typer av skydd.

Därför avser regeringen att uppdra åt Fiskeriverket och

Naturvårdsverket att utreda möjligheten för att det i ett av de fem

föreslagna områdena skall råda fiskeförbud till år 2010, varefter

effekterna av detta skydd utvärderas. Som utskottet anfört ovan är

åtgärderna för att uppnå delmålen av det slaget att ett brett

samarbete mellan myndigheter, intresseorganisationer och berörda

näringar är nödvändiga. Arbetet med den marina miljön bygger i stor

utsträckning också på internationell samverkan. Genom att delta i

den gemensamma fiskeripolitiken inom EU och annat internationellt

samarbete kan Sverige aktivt verka för att fisket bedrivs på ett

hållbart sätt vilket förutsätter att försiktighetsprincipen

tillämpas och att den biologiska mångfalden säkerställs. Med det

anförda finner utskottet att syftet med motion MJ418 (c) yrkande 6

kommer att bli tillgodosett utan något särskilt riksdagsuttalande i

frågan. Det anförda innebär att syftet även med motionerna MJ44 (fp)

yrkande 2 delvis och MJ413 (mp) yrkande 3 får anses tillgodosett.

Med anledning av förslag från Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75)

har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet under år 2001 inlett ett

arbete med kartläggning av de övergripande förutsättningarna för

lokalisering av vindkraftverk till havs och i fjällen. Arbetsgruppen

redovisade i februari i år förslag om hur arbetet skall bedrivas

vidare. Med anledning härav har regeringen gett Boverket och

Naturvårdsverket i uppdrag att fullfölja delar av förslagen. Enligt

vad utskottet erfarit övervägs övriga förslag från arbetsgruppen och

från utredningen för närvarande av regeringen. Med hänvisning

härtill avstyrks motion MJ38 (m) i den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

Regeringens förslag till delmål 2 syftar till att hejda

utarmningen av kustens och skärgårdens kulturmiljöer. För att målet

skall nås krävs fortsatt bruk och utveckling av värdefulla

kulturmiljöer inklusive det öppna och varierade odlingslandskapet i

kust och skärgård. Som regeringen anför bör därför en strategi för

hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan

bevaras och brukas tas fram till år 2005. Arbetet bör utföras av

Riksantikvarieämbetet i samverkan med berörda myndigheter,

länsmuseer och organisationer. De länsstyrelser som utarbetat

regionala miljö- och hushållningsprogram bör i enlighet med

Miljövårdsberedningens förslag (SOU 2000:67) till år 2003 följa upp

och till regeringen redovisa vilka åtgärder som genomförts av olika

aktörer utifrån förslagen i respektive program. Som regeringen anför

bör år 2005 en genomgripande analys göras för att värdera hur

utvecklingen fortskridit. Länsstyrelserna bör då också redovisa till

regeringen vilka ytterligare åtgärder som behövs för en hållbar

utveckling i respektive skärgårdsområde. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i allt

väsentligt tillgodosett. Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag till delmål 2 under miljökvalitetsmålet och avstyrker motion

MJ46 (c) yrkande 30.

Enligt regeringens förslag innebär delmål 7 under

miljökvalitetsmålet att, genom skärpt lagstiftning och ökad

övervakning, utsläppen av olja och kemikalier från fartyg skall

minimeras och vara försumbara senast år 2010. Målet avser s.k.

operationella utsläpp från fartyg, dvs. medvetna utsläpp som sker

vid fartygens normala drift vid t.ex. rengöring av lasttankar.

Uppgifter finns främst om oljeutsläpp men det kan inte uteslutas att

också andra kemikalier släpps ut på detta sätt. Ett väl utvecklat

system av internationella regler förbjuder utsläpp, och kapaciteten

i svenska hamnar att ta hand om förorenat vatten ökar ständigt.

Sverige verkar även internationellt för bevarandet av den marina

miljön i västerhavet inom Oslo-Pariskommissionen (OSPAR) och i

Östersjön genom Helsingforskommissionen (HELCOM). Genomförandet av

HELCOM:s Östersjöstrategi för att komma till rätta med utsläpp av

avfall från fartyg har lett till att ett harmoniserat regelsystem

har etablerats för hela Östersjöregionen. Östersjöstrategin utgjorde

också modell för utarbetandet av ett EG-direktiv som ytterligare

harmoniserar regelverket i Europa. Även arbetet inom Internationella

sjöfartsorganisationen (IMO) är av stor vikt för måluppfyllelsen.

Trots detta upptäcks ca 400 illegala oljeutsläpp varje år. Utskottet

delar regeringens uppfattning att en stor upptäcktsrisk och en

effektiv lagföring har hög preventiv betydelse. Så länge

upptäcktsrisken inte är tillräckligt stor kommer mindre nogräknade

sjöfarande att väga kostnaderna för att ligga något längre i hamn

för att lämna av olja mot risken att bli upptäckt och lagförd för

ett olagligt utsläpp. Som regeringen anför bör övervakningen till

havs skärpas och kombineras med utökad satellitövervakning. Vidare

bör det internationella arbetet med att införa transpondrar på

fartyg för att främja övervakning prioriteras. I sammanhanget bör

nämnas regeringens förslag till åtgärder mot förorening från fartyg

(prop. 2000/01:139, bet. 2001/02:MJU4) som syftar till att minska

föroreningar från fartyg, bl.a. genom att möjligheterna att beivra

olagliga utsläpp till sjöss av olja och andra skadliga ämnen

förbättras. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen under

hösten. Med anledning av motion MJ44 (fp) yrkande 2 i den del som

avser miljölotsar på lastfartyg i Östersjön vill utskottet erinra om

att frågor om lotstvång har behandlats bl.a. av trafikutskottet i

betänkande 2000/01:TU1. Där framhålls att fartyg på Östersjön

väsentligen går på internationellt vatten, där Östersjöstaterna inte

har någon jurisdiktion. Folkrättsliga principer hindrar dem alltså

från att föreskriva sådant lotstvång. Frågan om lotsning på

frivillig väg i Östersjön behandlas emellertid bl.a. inom ramen för

samarbetet mellan Östersjöstaterna inom Helsingforskonventionen om

skydd av Östersjöns marina miljö. Det kan tilläggas att globalt

gällande utrustningskrav på s.k. transpondrar trädde i kraft den 1

juli 2001, vilket avsevärt kommer att förbättra möjligheterna att

identifiera och följa fartyg.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens

förslag till delmål 7 under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt

levande kust och skärgård och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 17.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar

anfört ovan avstyrks även motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och

MJ798 (fp, c) yrkande 1 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker även de förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet som inte omfattas av utskottets

ställningstaganden ovan.

Myllrande våtmarker

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och avstyrker en

motion (m) om ändrad lydelse av delmål 4. Utskottet

avstyrker även motioner (s, fp) om skydd av våtmarker och

sumpskogar.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas

ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall

bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för

miljökvalitetsmålet.

· En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och

sumpskogar skall tas fram senast till år 2005.

·

· Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett

långsiktigt skydd senast år 2010.

·

· Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med

höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker

påverkas negativt på annat sätt.

·

· I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten

anläggas eller återställas fram till år 2010.

·

· Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts

för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.

·

Enligt regeringens bedömning är, med de förslag som nu läggs fram,

förutsättningarna goda för att miljökvalitetsmålet skall kunna nås

inom en generation. För att de åtgärder som behövs skall få avsedd

effekt krävs bl.a. ökad kunskap om storleken på de områden som

behöver restaureras och nyanläggas och de olika värden, bl.a.

kulturvärden, som berörs i våtmarker av varierande slag. Regeringen

anser också att Myrskyddsplanen bör kompletteras med ett större

urval sumpskogar och resultatet av våtmarksinventeringen i

Norrbottens län. För att miljökvalitetsmålet skall nås förutsätts

medverkan från jord- och skogsbruket. Även andra sektorer måste visa

den hänsyn som krävs. Statsfinansiella kostnader uppkommer främst

för skydd och anläggande av våtmarker. I framtiden kan det behövas

ytterligare ekonomiska medel för anläggande av våtmarker. Därför

avser regeringen att återkomma med nya delmål i samband med

förändring av landsbygdsförordningen om så är möjligt.

Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande.

1. I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad

biologisk mångfald och bevarande av kulturhistoriska värden.

2.

3. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom

sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga

populationer säkras.

4.

5. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

den biologiska mångfalden introduceras inte.

6.

7. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och

kulturmiljön och den biologiska mångfalden.

8.

9. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter,

vägbyggen och annan exploatering.

10.

11.Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.

12.

Motionerna

Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 4 under miljökvalitetsm

Myllrande våtmarker skall ha följande lydelse: Senast 2010 skall

tillräckligt många våtmarker i odlingslandskapet och i kustzonerna

ha anlagts för att väsentligt bidra till uppfyllandet av miljömålen

Ingen övergödning och Biologisk mångfald (yrkande 18).

I motion MJ37 (fp) framställs krav på säkerställande av resterande

sumpskogar och återställande av lämpliga områden till lövrika, våta

sumpskogar (yrkande 4). Enligt motion MJ44 (fp) bör skyddet av de

områden som skall skyddas enligt den internationella

våtmarkskonventionen stärkas och Sverige bör stödja grannländerna

runt Östersjön i deras arbete på området (yrkande 2 delvis). Vikten

av att skydda och anlägga våtmarker betonas i motion MJ841 (fp)

yrkande 11. Enligt motion MJ788 (s) bör ett utökat våtmarksskydd som

omfattar hela Jönköpings län införas snarast.

Motionerna MJ769 (kd), MJ784 (c, m), MJ793 (s) och MJ804 (m, s, c)

tar upp frågan om åtgärder mot myggproblemet i nedre Dalälven.

Utskottets ställningstagande

Våtmarkerna, som tillhör de mest produktiva livsmiljöer människan

känner till, har en nyckelroll för hydrologi och biologisk mångfald

både i skogs- och odlingsbygd. De är viktiga såväl för arter knutna

till våtmarkerna som för arter knutna till kringliggande ekosystem

och för rastande flyttfåglar. I hundratals år har våtmarkerna

omvandlats till andra marktyper och det viktigaste syftet har varit

att åstadkomma odlingsbar mark. Regeringens förslag till delmål 1

under miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att en

strategi skall utformas för skydd och skötsel av våtmarker och

sumpskogar. Strategin anger omfattningen och inriktningen av de

åtgärder som behöver vidtas och fördelar ansvaret för dessa. Den

statliga skogsvårdsorganisationen, dvs. Skogsstyrelsen och de

regionala skogsvårdsstyrelserna, har åren 1990-1998 inventerat,

beskrivit och kartlagt ca 130 000 sumpskogsobjekt med en sammanlagt

areal på ca 1 miljon ha med avseende på naturvärden och skogsliga

produktionsvärden. Den genomförda sumpskogsinventeringen är därmed

landets mest omfattande naturtypsinventering. Mellan 5 och 10 % av

sumpskogarna, motsvarande 50 000-100 000 ha, bedömdes efter

inventeringen ha så höga naturvärden att de bör undantas från

skogsbruk. På betydligt större arealer krävs anpassad skogsskötsel.

Som regeringen anför är en av de viktigaste åtgärderna att ta fram

en delstrategi för skydd av sumpskogar. I sammanhanget bör

framhållas att det långsiktiga skyddet av vissa sumpskogar åstadkoms

även genom de åtgärder som utskottet redogör för under

miljökvalitetsmålet Levande skogar. Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till delmål 1 under

miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och avstyrker motion MJ37

(fp) yrkande 4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Ungefär 900 000 ha våtmarker har försvunnit i vårt land de senaste

hundra åren. För att säkra och skapa förutsättningar för biologisk

mångfald och vårda eller återskapa kulturhistoriska värden samt för

att minska växtnäringsläckaget är det, som regeringen anför,

nödvändigt att både återställa tidigare och anlägga nya våtmarker i

odlingslandskapet. Anläggningen av nya våtmarker kan också utgöra

ett väsentligt bidrag till att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen

övergödning. Utskottet delar regeringens uppfattning att minst 12

000 ha våtmarker och småvatten skall anläggas eller återställas i

odlingslandskapet fram till år 2010. Därmed tillstyrker utskottet

regeringens förslag till delmål 4 under miljökvalitetsmålet

Myllrande våtmarker och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 18.

Utskottet avstyrker även motionerna MJ788 (s) och MJ841 (fp) yrkande

11.

Enligt våtmarkskonventionen skall varje part anmäla minst ett

område till den s.k. Ramsarlistan, även kallad CW-listan. Sverige

har tidigare anmält 30 områden till listan med en total yta om

ungefär 380 000 ha. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen

nyligen anmält ytterligare 21 områden och utvidgat 9 av de tidigare

anmälda våtmarksområdena. Den totala arealen omfattar i dag 527 990

ha våtmarker, varav ca 126 000 ha utgörs av de nya områdena. Som

regeringen anför kan det svenska miljömålsarbetet också stärka

Sveriges insatser i det nordiska samarbetet och i

Östersjösamarbetet. Samarbetet i Östersjöregionen har stor betydelse

för närmandet av kandidatländerna till EU och inom ramen för

Östersjösamarbetet pågår också ett omfattande arbete om hållbar

utveckling, Baltic 21, som nu är inne i en fas där man upprättar

sektoriella arbetsprogram för bl.a. jordbruk och skogsbruk.

Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än motionärerna i

motion MJ44 (fp) om vikten av samarbete med våra grannar runt

Östersjön inte minst på miljöområdet, finner därmed motionens

yrkande 2 delvis i allt väsentligt tillgodosett.

I vårpropositionen för år 2001, utg.omr. 20, tillfördes

Naturvårdsverket 4 miljoner kronor för ett statligt pilotprojekt för

myggbekämpning. Enligt vad utskottet inhämtat genomförde kommunerna

i Nedre Dalävsområdet genom Nedre Dalälvens Utveckling AB under

våren 2001 en försöksverksamhet med besprutning som anses ha

fungerat väl. Motionerna MJ769 (kd), MJ784 (c, m), MJ793 (s) och

MJ804 (m, s, c) får därmed anses tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i de delar som inte berörs

av utskottets uttalanden ovan.

Levande skogar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Levande skogar och avstyrker motioner

(m, c, fp) om avslag respektive ändrad lydelse av

miljökvalitetsmålen 1-3. Utskottet avstyrker även motioner

(m, c, fp, mp) om bl.a. förstärkt lagstiftning, ändrad

inriktning på avsättning av skyddsvärd skogsmark, principer

för ersättning för intrång i markanvändning och för

redovisning av skyddsvärd skogsmark samt om allemansrättens

omfattning.

Propositionen

Enligt riksdagens beslut innebär miljökvalitetsmålet Levande skogar

att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall

skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att

miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för

miljökvalitetsmålet.

1. Ytterligare 900 000 ha

skyddsvärd skogsmark

skall undantas från

skogsproduktion till år

2010.

2.

3. Mängden död ved, arealen

äldre lövrik skog och

gammal skog skall

bevaras och förstärkas

till år 2010 på följande

sätt:

4.

- mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet

och med

avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är

särskilt

hotad,

- arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,

- arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,

- arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.

5. Skogsmarken skall brukas

på sådant sätt att

fornlämningar inte

skadas och så att skador

på övriga kända

värdefulla

kulturlämningar är

försumbara senast år

2010.

6.

7. Senast år 2005 skall

åtgärdsprogram finnas

och ha inletts för

hotade arter som har

behov av riktade

åtgärder.

8.

Regeringen gör bedömningen att de föreslagna delmålen leder till att

miljökvalitetsmålet Levande skogar kan nås inom en generation och

att det nu finns resurser som möjliggör bevarande av landets

urskogar och urskogsliknande naturskogar.

Miljökvalitetsmålet bör i ett generationsperspektiv enligt

regeringen innebära bl.a. följande.

1. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.

2.

3. Skogsekosystemens naturliga funktioner och processer

upprätthålls.

4.

5. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.

6.

7. Skogarnas naturliga hydrologi värnas.

8.

9. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.

10.

11.Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden

vårdas så att värdena bevaras och förstärks.

12.

13.Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i

trädslagssammansättning värnas.

14.

15.Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.

16.

17.Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till

vara.

18.

19.Hotade arter och naturtyper skyddas.

20.

21.Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga

betingelser och i livskraftiga bestånd.

22.

23.Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom

sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga

populationer säkras.

24.

25.Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

den biologisk mångfalden introduceras inte.

26.

Motionerna

I motion MJ45 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till volymmål

i delmål 1 under miljökvalitetsmålet om att undanta ytterligare

skogsmark från skogsproduktion till år 2010. Motionärerna framhåller

det omfattande miljöarbete som pågår inom skogsbruket och det

frivilliga arbetet med miljöcertifiering, vilket har intensifierats.

Mycket tyder enligt motionärerna på att skogsbruket i Sverige kommer

att nå miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv utan

ytterligare statliga ingrepp. En fond för bevarande av den

biologiska mångfalden bör inrättas och medlen användas för bevarande

av värdefulla miljöer (yrkande 19). Enligt motion MJ43 (fp) bör

etappmålet för skogsavsättning för år 2010 sättas till 800 000 ha

(yrkande 1) medan motionärerna i motion MJ44 från samma parti vill

höja ambitionsnivån för skydd av skogsmark (yrkande 2 delvis).

Enligt motion MJ46 (c) bör regeringen lägga fram förslag till

ändring av inriktningen på avsättningarna av skyddsvärd skogsmark. I

stället för renodlad avsättning av skogsmark bör skogsägarna

stimuleras att arbeta med s.k. kombinerade mål och förstärkt

naturvårdshänsyn (yrkande 4).

När samhället inför långtgående restriktioner i enskilda

markägares möjligheter till normal markanvändning skall enligt

motion MJ45 (m) ersättning motsvarande den enskildes förlust i

princip alltid utgå (yrkande 14). Vid avsättningar av skogsmark

skall det i första hand vara statlig mark som skall komma i fråga

(yrkande 20). Skogsmarkernas värde för rekreation bör säkerställas

inom ramarna för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten

anger. Enligt motionärerna är regeringens uppfattning att

naturvårdens sociala dimension skall väga tungt vid bedömning av

behovet att bevara tätortsnära natur inte en riktig bedömning av

skyddsbehovet för naturområden (yrkande 21). Eftersom den enskilde

skogsägaren är mycket viktig för miljöhänsynen framförs i motion

MJ46 (c) yrkande 2 krav på full kompensation när skogsarealer till

följd av statliga ingripanden avsätts för annat ändamål än skoglig

produktion. Nuvarande budgetmedel framhålls som otillräckliga.

Markägaren måste ges skälig ersättning för sina miljöinsatser vid

bildandet av olika typer av reservat, antingen genom ekonomisk

kompensation eller helst genom ersättningsmark (yrkande 3). Inom

ramen för de medel som avsätts för bevarandet av den biologiska

mångfalden bör en omfördelning ske så att ersättning för skador på

angränsande skog möjliggörs (yrkande 7).

I motion MJ37 (fp) begärs ytterligare resurser till

länsstyrelserna för att möjliggöra en kraftfull satsning på

biologisk mångfald i skogsmarken (yrkande 5) och enligt motion MJ44

(fp) bör lagstiftningen på områden utvecklas och förstärkas (yrkande

2 delvis). I motion MJ765 från samma parti framförs krav på

intensifiering av arbetet med inrättande av naturreservat och

förstärkt biotopskydd (yrkande 1). I motion MJ46 (c) framställs krav

på en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys av avsättningarna av

skyddsvärd skogsmark (yrkande 1). Enligt motion MJ43 (fp) bör en

tydlig redovisning och utvärdering av de totala insatserna göras.

Stora arealer med produktion av 1 m3 skog per ha och år, s.k.

impediment, undantas i dag vid avverkning. Mot den bakgrunden måste

hela den areal som faktiskt redan undantas också redovisas (yrkande

2). Enligt motion MJ46 (c) bör de skogliga impedimenten redovisas

utifrån ett för Europa i övrigt enhetligt skogsmarksbegrepp (yrkande

5).

Enligt motion MJ45 (m) bör regeringens förslag till delmål 2 under

miljökvalitetsmålet avslås. Till skillnad från regeringen är

motionärerna av den uppfattningen att mängden död ved och arealen

äldre lövrik skog och gammal skog har ökat kraftigt under 1990-talet

vilket har lett till allvarliga utbrott av insektsskador i södra och

mellersta Sverige (yrkande 22). Enligt motion MJ46 (c) bör

etappmålet för mängden hård ved vara 25 % och inte 40 % som är

regeringens förslag. Ökningen av mängden död ved måste ske med stor

uppmärksamhet avseende utvecklingen av skadegörare och då särskilt

insekter (yrkande 6).

I motion MJ46 (c) framhålls att målet att skogsmarken skall brukas

på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på

övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010

bör omformuleras (delmål 3). Målet är orealistiskt,

kulturmiljövärdena i skogen är inte tillräckligt väl kartlagda och

synliggjorda, och medelstilldelningen är redan i dag otillräcklig

(yrkande 8).

Enligt motion MJ44 (fp) bör omgående åtgärdsprogram för hotade

arter utarbetas (yrkande 2 delvis). Skyndsamt skydd för den

vitryggiga hackspettens biotop efterlyses i motion MJ749 (mp).

Motionärerna i motion MJ756 (mp) begär att regeringen låter

genomföra en samordnad kommunal planering enligt 6 kap. 13 §

miljöbalken av Järvafältet/Igelbäckens dalgång i syfte att skapa ett

naturreservat.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till delmål under miljökvalitetsmålet Levande

skogar syftar till att upprätthålla ekosystemens funktion, bevara

den i våra skogar naturligt förekommande biologiska mångfalden och

värna om skogens sociala och kulturhistoriska värden.

Det svenska skogsbruket har under senare år utvecklats i rätt

riktning genom att miljöfrågorna fått större utrymme inom

skogssektorn. Kunskapsläget har förbättrats och skogsbruket har

anpassats så att de skogspolitiska målen i hög grad samverkar med de

miljöpolitiska. Det moderna ståndortsanpassade skogsbruket ger på

sikt ett mer småskaligt och varierat skogslandskap, och inom ramen

för gällande skogspolitik finns det handlingsutrymme som

sektorsansvaret avser. Att flertalet skogsbolag och många mindre

markägare har valt att miljöcertifieras är ett bland många goda

exempel i denna riktning. Vid utgången av år 2000 hade ca 10

miljoner ha huvudsakligen av storskogsbrukets marker certifierats

enligt den s.k. FSC-standarden. Samtidigt hade ca 1,3 miljoner ha

mark tillhörande småskogsbruket certifierats enligt den s.k. PEFC-

standarden. Trots den positiva utvecklingen kan det inte uteslutas

att värdefulla skogsmiljöer fortsätter att utarmas och på sikt

försvinner.

Näringsutskottet har till miljö- och jordbruksutskottet yttrat sig

över de effekter regeringens förslag till delmål 1, dvs. avsättning

av särskilt skyddsvärd skogsmark för naturvårdsändamål, kan få för

svensk skogsindustri. Yttrandet, 2001/01:NU1y, har fogats till detta

betänkande. Efter att ha inhämtat upplysningar och synpunkter från

företrädare för Näringsdepartementet, LRF Skogsägarna och

Skogsindustrierna anför näringsutskottets majoritet (m, kd, c, fp)

följande. Näringsutskottet, som godtar skogsindustrins bedömning om

en 10-procentig minskning av omsättning och sysselsättning inom

näringen som effekter av delmålet, finner det frapperande att

regeringen i stort sett inte berör de samhällsekonomiska effekterna

av delmålet. Näringsutskottet vill också fästa uppmärksamheten på

att i propositionen har den mängd skogsmark som skall avsättas ökats

från 800 000 ha, som Miljömålskommittén hade föreslagit, till 900

000 ha utan att något särskilt motiv för detta har redovisats. Denna

ökning motsvarar enligt näringsutskottet 2 000 normalstora

skogsfastigheter. Avsättningarna kommer huvudsakligen att beröra

Syd- och Mellansverige och därmed främst drabba familjeskogsbruket.

Slutligen anser näringsutskottet att det frivilliga miljöarbetet

inom skogsbruket bör tillmätas större vikt än vad som kommer till

uttryck i propositionen. Mot bakgrund härav anser näringsutskottet

att det av regeringen föreslagna delmålet om avsättning av särskilt

skyddsvärd skogsmark bör omformuleras.

Miljö- och jordbruksutskottet gör för sin del följande bedömning.

För att miljökvalitetsmålet Levande skogar skall kunna nås inom en

generation är det angeläget att skogsbolag och enskilda markägare

fortsätter att frivilligt skydda skogsmark av hänsyn till höga

natur- och kulturmiljövärden och av sociala skäl. Mot den bakgrunden

anser utskottet i likhet med regeringen att fortsatta satsningar på

långsiktigt skydd av skogsmark är nödvändigt för att urskogar och

produktiva representativa skogar med höga biologiska värden bevaras

för framtiden. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att

ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från

skogsproduktion till år 2010, varav statens ansvar för skydd

uppskattas till ca 400 000 ha. Delmålet förutsätter alltså ett

frivilligt ansvarstagande för skydd av minst 500 000 ha skogsmark.

Enligt regeringens bedömning, som utskottet ansluter sig till, bör

320 000 ha avsättas som naturreservat, 30 000 ha som

biotopskyddsområde och 50 000 ha skyddas genom naturvårdsavtal.

Förutom statens del bygger delmålet på att skogsbolag och enskilda

markägare frivilligt skyddar skogsmark med höga natur- och

kulturvärden, ett arbete som redan i dag pågår och som utskottet

finner mycket positivt. Det kan tilläggas att av årets

budgetproposition (utg.omr. 20) framgår att skogsvårdsorganisationen

under år 2000 bildade 399 nya biotopskydd som omfattade en total

areal av 4 439 ha, dvs. en ökning med 35 % i förhållande till

föregående år. Under året tecknades 59 naturvårdsavtal med enskilda

markägare. Totalt har nu 488 naturvårdsavtal tecknats för 10 480 ha

skogsbiotoper.

Av den information som lämnats i näringsutskottet framgår att

effekterna av delmålet kommer att följas upp årligen, vilket

utskottet anser vara av stor vikt. I propositionen anförs också att

uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen kan medföra att

dessa behöver förändras mot bakgrund av exempelvis

samhällsekonomiska effekter eller det statsfinansiella läget. De

samhällsekonomiska övervägandena måste dock ske i ljuset av

åtagandet att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom en

generation. I sammanhanget vill miljö- och jordbruksutskottet

framhålla samarbetet mellan berörda myndigheter och skogsnäringen

som betydelsefullt.

Sammantaget innebär det ovan anförda att miljö- och

jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 1

under miljökvalitetsmålet och avstyrker motionerna MJ43 (fp) yrkande

1, MJ45 (m) yrkande 19 och MJ46 (c) yrkande 4.

I propositionen uppskattas den statsfinansiella kostnaden för att

nå alla delmål under miljökvalitetsmålet till totalt ca 9,7

miljarder kronor under perioden 2001-2010. Regeringen bedömer att

det behövs ytterligare resurser för bl.a. skydd av värdefull

skogsmark samt för rådgivning och information. För innevarande år

beräknar regeringen att göra vissa omprioriteringar av resurser inom

2001 års utgiftsram. Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ46

(c) yrkande 1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

En jämförelse ger vid handen att regeringens förslag till arealen

skyddsvärd skogsmark som skall undantas från skogsproduktion innebär

en högre ambitionsnivå för det statliga åtagande än vad som angavs i

proposition 1997/98:145 Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6). Med

hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört

ovan avstyrks motion MJ45 (m) yrkande 20.

Som regeringen anför bör naturvårdens sociala dimension, de

skyddade områdenas betydelse för friluftslivet och det ökade behovet

att bevara tätortsnära natur fortsättningsvis väga tungt när ett

områdes skyddsvärde skall bedömas. Även skogens kulturmiljövärden

skall vägas in i bedömningen och bevarandevärdena för friluftslivets

intressen, tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. skall i

möjligaste mån samordnas med skyddet av den biologiska mångfalden i

skogslandskapet för att uppnå synergieffekter i bevarandearbetet.

Utskottet, som därvid gör samma bedömning som regeringen, avstyrker

mot denna bakgrund motion MJ45 (m) yrkande 21.

Vid flera tidigare tillfällen och senast våren 2001 har utskottet

uttalat sig om principerna för ansvaret vid bevarandet av

skyddsvärda områden m.m. (prop. 2001/01:111, 2000/01:MJU18 m.fl.).

Principerna återfinns även i motiven till miljöbalken (prop.

1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i korthet att

ansvaret för att säkerställa den biologiska mångfalden inte får

begränsas till att bli en fråga om statens ekonomiska resurser för

intrångs- och inlösenersättningar. En princip, parallellt med

Polluter Pays Principle, borde utformas där förvaltande av naturen

och den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag i verksamheten

och inte förutsätter statliga bidrag. Sammanfattningsvis kom

miljöbalken att innebära att rätt till ersättning föreligger vid

beslut om nationalpark, naturreservat, kulturreservat,

biotopskyddsområde, vattenskyddsområde samt föreläggande och förbud

enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap. 6 §). De ändringar och

förtydliganden i miljöbalken m.m. som föranleddes av genomförande av

vissa bestämmelser det s.k. art- och habitatdirektivet samt

fågeldirektivet och som behandlades av utskottet våren 2001 innebar

bl.a. att rätten till ersättning för inskränkning i markanvändningen

utvidgades något. Utskottet, vars inställning kvarstår, avstyrker

mot den bakgrunden motionerna MJ45 (m) yrkande 14 och MJ46 (c)

yrkandena 2 och 3.

Även frågor om ersättning för skador på skog behandlades av

utskottet våren 2001 (2000/01:MJU18). Utskottet erinrade då om att

de statliga bidragen för åtgärder mot skogsskador m.m., i likhet med

övriga bidrag som finansierades med skogsvårdsavgiftsmedel,

avskaffades i samband med 1993 års skogspolitiska beslut. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks

motion MJ46 (c) yrkande 7.

De senaste åren har stora satsningar gjorts via statsbudgeten för

att långsiktigt bevara och främja skogens biologiska mångfald både

genom avsättning av större skogsområden som naturreservat och skydd

av mindre objekt genom biotopskydd. I årets budgetproposition

(utg.omr. 20 och 23) föreslås att 170 miljoner kronor avsätts till

olika miljöåtgärder med anknytning till skogen och skogsvården och

att 130 miljoner kronor avsätts till biotopskydd. Med det anförda

avstyrker utskottet motion MJ37 (fp) yrkande 5 i den mån motionen i

denna del inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller principerna för redovisning av skyddad skogsmark

vill utskottet hänvisa till sitt uttalande i frågan hösten 2000

(bet. 2000/01:MJU5). Med utgångspunkt i regeringens bedömning i

proposition 1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken ansåg

utskottet att regeringen och berörda myndigheter har full frihet att

i förekommande fall redovisa skogsimpedimenten på det sätt som är

lämpligt, t.ex. med uppgift om det faktiska förhållandet att

impedimenten i praktiken åtnjuter ett starkt skydd mot

skogsavverkning. Det kan tilläggas att Skogsstyrelsen i det

internationella samarbetet följer allmänt vedertagna principer för

statistisk redovisning av skogsmark och skyddad mark. Utskottet vill

även hänvisa till Artdatabankens år 1996 publicerade undersökning

som visar att de lågproduktiva skogarna hyser få arter, och framför

allt mycket få hotade arter. Enligt Artdatabanken är 93 % av de

rödlistade arterna helt beroende av mer produktiva skogar. Därmed

får syftet med motionerna MJ43 (fp) yrkande 2 och MJ46 (c) yrkande 5

i väsentliga delar anses tillgodosett.

I likhet med regeringen anser utskottet att befintlig lagstiftning

- främst skogsvårdslagen, miljöbalken, jordabalken och lagen om

kulturminnen - i huvudsak är tillräcklig för att målet Levande

skogar skall kunna nås genom de åtgärder som kommer att vidtas för

att nå de föreslagna delmålen. I propositionen anförs emellertid att

en översyn av myndigheternas föreskrifter för tillämpningen kommer

att ske inom ramen för den återkommande utvärderingen av

skogspolitiken. Därtill behövs det rådgivnings- och

informationsinsatser samt inventering av skyddsvärda områden liksom

bättre kunskap om hur omfattande bränder behöver vara för att ge ett

bra naturvårdsresultat. Enligt vad utskottet inhämtat har

Naturvårdsverket för avsikt att inleda ett arbete med att ta fram en

policy för naturvårdsbränning i samråd med berörda intressenter. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan finner

utskottet syftet med motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och MJ765

(fp) yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett.

Det krävs en rad åtgärder i fråga om sättet att sköta och bruka

skogen. Insatserna för att öka mängden död ved i hela landet består

främst av förbättrad hänsyn i skogsbruket, dvs. att lämna grov död

ved och "döende" träd vid avverkning, spara lövträd vid röjning och

gallring och skapa död ved i form av högstubbar. Utskottet delar

regeringens uppfattning att en höjning av ambitionsnivån beträffande

död ved är angelägen. Som regeringen anför skall mängden hård död

ved öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden

där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen äldre

lövrik skog skall öka med minst 10 %, arealen gammal skog med minst

5 % och arealen mark föryngrad med lövskog skall öka i hela landet.

Åtgärden bör bli föremål för uppföljning och utvärdering inom ramen

för den återkommande utvärderingen av skogspolitiken. Även arealen

äldre lövskog bör öka i hela landet. Vad som avses med äldre

varierar i landet men syftet är att i första hand förstärka och

bevara biologisk mångfald särskilt på marker som tidigare präglats

av lövskog, t.ex. äldre jordbruksbygd. Åtgärderna bör även ta sikte

på landskapets kulturhistoriska strukturer, och en generell strävan

bör vara att förstärka andelen gammal skog. Därmed tillstyrker

utskottet regeringens förslag till delmål 2 under

miljökvalitetsmålet Levande skogar och avstyrker motionerna MJ45 (m)

yrkande 22 och MJ46 (c) yrkande 6.

I dag skyddas fornlämningar bl.a. enligt lagen (1988:950) om

kulturminnen. Undersökningar visar emellertid att sådana lämningar i

skogen ofta tar skada i samband med avverkning och markberedning.

Antalet forn- och kulturlämningar i skogsmarkerna uppgår till mellan

43 000 och 53 000. Som regeringen anför är förekomsten av

kulturmiljöer i skogslandskapet inte tillräckligt väl kartlagd eller

synliggjord. Ökade kunskaper skulle enligt utskottets uppfattning

medföra större hänsyn i skogsbruket och bromsa utarmningen av det

agrara, skogliga och industriella kulturarvet. Att inventera

kulturlämningar i skogslandskapet och göra de mest skyddsvärda

objekten kända för berörda myndigheter och markägare är därför en

angelägen fråga under delmål 3. Genom det fornminnesprojekt som nu

bedrivs av Riksantikvarieämbetet kommer informationen från

inventeringarna att kunna digitaliseras och därmed bli lättare

tillgängliga. Det ankommer i första hand på Skogsstyrelsen och

Riksantikvarieämbetet att gemensamt utföra åtgärden. Resultaten från

inventeringen bör enligt utskottets mening ge tillräckligt underlag

för att bedöma behovet av hänsyn till kulturmiljön och åtgärder till

skydd för forn- och kulturlämningar och göras tillgängliga för

markägare som har kulturvärden på sina skogsmarker. Underlaget bör

kunna integreras med skogssektorns egna planeringsinstrument som

gröna skogsbruksplaner eller utnyttjas vid landskapsekologisk

planering. Skogsbrukets åtgärder kan därefter anpassas och

skonsammare metoder utvecklas, t.ex. för åldersblandade skogar. Som

regeringen anför räcker ofta den hänsyn som föreskrivs i

skogsvårdslagen men ibland är det nödvändigt att avstå från

skogsbruk, och aktiva insatser för underhåll och skötsel av

kulturvärdena är ofta nödvändiga. Även för detta delmål krävs

rådgivning och information från berörda myndigheter. Under år 2000

har 20 miljoner kronor använts till inventering av fornlämningar i

skogen och till projektet Skog och historia. Finansieringen har

skett via Riksantikvarieämbetets sakanslag men även med

arbetsmarknadsmedel. För att uppnå delmål 3 krävs emellertid ökade

insatser. Regeringen har i regleringsbrev för år 2001 till

Riksantikvarieämbetet anvisat särskilda medel för kunskapsuppbyggnad

som täcker denna ökade kostnad. I likhet med regeringen bedömer

utskottet för närvarande att dessa medel är tillräckliga för att nå

delmålet till år 2010. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker

regeringens förslag till delmål 3 under miljökvalitetsmålet Levande

skogar och avstyrker motion MJ46 (c) yrkande 8.

Enligt förslaget till delmål 4 under miljökvalitetsmålet skall

åtgärdsprogram finnas och ha inletts senast år 2005 för de hotade

arter som har behov av riktade åtgärder. Detta innebär att

strategiska åtgärdsprogram för ett trettiotal arter i skogen skall

tas fram. Det blir en uppgift för Naturvårdsverket att i samverkan

med Artdatabanken och övriga berörda myndigheter upprätta, genomföra

och utvärdera programmen. När det gäller den vitryggiga hackspetten

har utskottet inhämtat att Naturvårdsverket i samarbete med Svenska

Naturskyddsföreningen utarbetar ett åtgärdsprogram som kan väntas

före årsskiftet 2001/02. Motionerna MJ44 (fp) yrkande 2 delvis och

MJ749 (mp) får därmed anses tillgodosedda. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 4 under

miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Utskottet har inhämtat att Svenska Naturskyddsföreningen i

skrivelse i januari 2000 begärde att regeringen skulle genomföra en

samordnad kommunal planering enligt 6 kap. 13 § miljöbalken

beträffande Järvafältet/Igelbäckens dalgång. Miljöministern svarade

i brev den 31 augusti 2000 att det i första hand fick anses vara en

fråga för länsstyrelsen att fullgöra sin uppgift i fråga om den

mellankommunala planeringen av Järvafältet. I brevet uttalade

miljöministern också sin avsikt att följa utvecklingen i ärendet.

Utskottet har vidare inhämtat att Miljöpartiet de gröna i Sundbyberg

hos länsstyrelsen i Stockholms län har begärt inrättande av ett

interimistiskt naturreservat för vissa delar av Igelbäckens

avrinningsområde. Den 15 november 2000 beslutade länsstyrelsen att

begäran inte skulle föranleda någon åtgärd från länsstyrelsens sida.

Som en grundläggande förutsättning för länsstyrelsens möjlighet att

genomföra en reservatsbildning angavs att kommunerna ställer sig

positiva till åtgärden, vilket enligt länsstyrelsens bedömning inte

var fallet vid denna tidpunkt. Ett skydd av området framhölls

emellertid som angeläget och länsstyrelsen skulle därför arbeta

vidare i ärendet med målet att uppnå ett långsiktigt skydd av

väsentliga delar av Igelbäckens dalgång. Beslutet överklagades till

regeringen som avvisade ärendet på formella grunder. Med det anförda

avstyrker utskottet motion MJ756 (mp) i den mån motionen inte kan

anses tillgodosedd.

Ett rikt odlingslandskap

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och avstyrker

en motion (m) om avslag på delmålen 1-3 och 6. Utskottet

avstyrker även motioner (v, kd, c, fp) om bl.a. fullt

utnyttjande av EU:s stödnivåer, vallstöd i hela landet,

åtgärder för att hålla landskapet öppet och för att

återställa det skånska kulturlandskapet. Vidare avstyrker

utskottet motioner (s, fp, mp) om specialåtgärder för de

mest hotade växt- och djurarterna, en handlingsplan för

hotade arter och skärpta straff för illegal handel med

utrotningshotade växt- och djurarter.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att

odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk

produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den

biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en

generation.

Enligt regeringens förslag skall följande delmål gälla för

miljökvalitetsmålet.

· Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och

skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad

ängsmark skall utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad

betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000

ha till år 2010.

·

· Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst

dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en

strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall

kunna öka.

·

· Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till

år 2010 med ca 70 %.

·

· Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska

resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal

individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska

husdjursraser i Sverige.

·

· Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de

hotade arter som har behov av riktade åtgärder.

·

· Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets

kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.

·

Med de delmål som presenteras är enligt regeringen förutsättningarna

goda att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Ett stort ansvar

vilar på länsstyrelserna att samordna insatserna inom olika

politikområden. För att målen skall nås krävs att Miljö- och

landsbygdsprogrammet ersätts med ett motsvarande program efter år

2006. Ändringar i jordbrukets lönsamhet eller EU:s gemensamma

jordbrukspolitik kan förändra förutsättningarna såväl positivt som

negativt.

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

1. Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra

markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att

ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas.

2.

3. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa

miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.

4.

5. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga

produktionsförmåga upprätthålls.

6.

7. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande

inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.

8.

9. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som

uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller

förbättras.

10.

11.Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda

värden bevaras och utvecklas.

12.

13.Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och

bevaras.

14.

15.Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har

sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.

16.

17.Den genetiska variationen hos domesticerade växt- och djurarter

bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska

platser.

18.

19.Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

den biologiska mångfalden introduceras inte.

20.

Motionerna

Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att regeringens förslag

till delmålen 1, 2 och 3 under miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap ersätts med ett delmål med följande lydelse:

Miljöpolitiken vad gäller naturvården och miljö- och

landsbygdsprogram inom jordbrukspolitiken skall utformas så att en

tillräckligt stor variation av naturtyper med inslag av småbiotoper,

vattenmiljöer och betande djur bevaras för att senast år 2010

säkerställa en långsiktig biologisk mångfald (yrkande 23).

De grundläggande värdena för prioriteringarna i arbetet med att

uppnå en ekologiskt hållbar utveckling framhålls i motion MJ45 (m)

yrkande 1. Motionärerna motsätter sig ett statiskt tänkande om att

alla kulturlandskap till varje pris måste bevaras. Brukningsmetoder

har genom tiderna förändrats och så har också Sveriges natur och

landskapsbild. I motion MJ46 (c) betonas vikten av att jordbruket

ses som en resurs i miljöarbetet (yrkande 39), och jordbruket bör

erkännas och ersättas för de miljö- och kulturmiljötjänster det

levererar till samhället (yrkande 18).

I motion MJ47 (kd) begärs att Sverige framöver fullt ut skall

utnyttja de möjligheter att utveckla ett rikt odlingslandskap som

Miljö- och landsbygdsprogrammet och medlemskapet i EU erbjuder

(yrkande 3). Även i motion MJ46 (c) betonas vikten av att Sverige

utnyttjar de EU-stöd och de nivåer vi har rätt till (yrkande 16).

Frågan om säkerställande av ängsmark, hagmark och extensivt använd

betesmark tas upp i motion MJ37 (fp). Senast år 2005 bör minskningen

av dessa marktyper ha upphört, vilket kräver förändrade miljö- och

naturinriktade bidragssystem inom jordbruket (yrkande 6). Behovet av

insatser för att upprätthålla värdefulla ängar och hagar till nytta

för artrikedomen inom såväl växt- som djurvärlden påtalas i motion

MJ835 (kd). I motion MJ46 (c) begärs vallstöd i hela landet. Stödet

är enligt motionärerna ett viktigt styrmedel för att bevara ett rikt

och öppet odlingslandskap (yrkande 19). Vikten av att hålla

landskapet öppet betonas även i motion MJ840 (c). Arbetet med det

öppna landskapet innebär många stimulerande arbetstillfällen

(yrkande 1). Åtgärder för att återställa det skånska

kulturlandskapet efterlyses i motion MJ738 (kd). Behovet av

förstärkt skydd för sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen framhålls i

motion MJ828 (s). Konflikten mellan kulturmiljövård och naturvård

tas upp i motion MJ776 (s). Kulturmiljövårdens intressen måste

tillgodoses bättre och det bör utredas vilka konsekvenser ett skydd

enligt Natura 2000 får för kulturmiljövärdena i dessa områden.

I motion MJ37 (fp) föreslås ett antal specialåtgärder för de mest

hotade djur- och växtarterna. Alla lagar med direkt bäring på

konflikter mellan bevarande och exploatering av naturresurser skall

inarbetas i miljöbalken och bevarandemål och exploateringsmål skall

jämställas. Ett tydliggörande av de enskilda jord- och

skogsbruksföretagens ansvar för de miljöstörningar de orsakar bör

snarast införas bland de mål och strategier som redovisats för att

nå en hållbar utveckling för den biologiska mångfalden i

odlingslandskap och skog. Direkta åtgärder måste vidtas för de mest

akut hotade arterna (yrkande 3). Enligt motion MJ711 (c) skall

miljökvalitetsnormer omfatta även biologisk mångfald (yrkande 22).

För att värna den biologiska mångfalden påtalas i motion MJ743 (mp)

behovet av en nationell strategi (yrkande 1) och av en handlingsplan

för arter på hotlistan (yrkande 2). I motionens yrkande 4 begärs

tillkännagivande om mångfalden i allmänhet och för de hotade arterna

i synnerhet. Enligt motion MJ234 (v) bör regeringen med högsta

prioritet aktivt verka för att skapa förutsättningar för att

Sveriges nationella och internationella åtaganden vad gäller

biologisk mångfald fullföljs (yrkande 1). Vidare anförs i motionen

att det är viktigt att jordbruk med betesdjur får sådana ekonomiska

förutsättningar att det stimulerar till att driva jordbruket vidare.

Ett led i detta arbete kan vara att, i samverkan mellan kommunerna,

lantbrukets företrädare och länsstyrelserna, utveckla lokala

handlingsplaner i vilka man analyserar jordbrukets förutsättningar i

de aktuella bygderna. Möjligheterna och förutsättningarna för att

hålla betesdjur måste då ges särskild vikt (yrkande 2). I motion

MJ737 (kd) framhålls behovet av en aktionsplan för att utrota den

mycket giftiga jättebjörnlokan i Sverige.

Skärpning av straffen för illegal handel med utrotningshotade djur

och växter efterlyses i motion MJ815 (s).

I motion MJ45 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till delmål

6 under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det finns

enligt motionärerna goda skäl att bevara kulturhistoriska byggnader

men delmålet hör inte hemma som delmål syftande till att uppnå

ekologisk hållbarhet (yrkande 24).

Utskottets ställningstagande

Odlingslandskapet är resultatet av människans brukande och

omformning av naturen under lång tid för att möjliggöra

livsmedelsproduktion. Landskapet utgör livsmiljö för många djur- och

växtarter och är en viktig del av vårt kulturarv. Byggnader,

landskapselement och sammansättningen av arter och naturtyper

berättar om hur kulturarvet nyttjats genom tiderna. Det är enligt

utskottets mening viktigt att beakta helheten i odlingslandskapet.

Naturvårdsverkets arbete med den nationella bevarandeplanen för

odlingslandskapet präglas av ett sådant helhetstänkande och detta

arbete bör fullföljas. De av riksdagen tidigare fastställda

sektorsmålen för jordbruks- och livsmedelspolitiken, dvs. att slå

vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och dess kulturvärden

och att bevara den biologiska mångfalden, är enligt utskottets

mening väl förenliga med miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap och bör fortsätta att gälla.

Det finns i dag värdefulla arealer som inte hävdas och en del av

dessa behöver restaureras. I dessa arealer ingår bl.a. områden som

har föreslagits till Natura 2000 enligt EG:s art- och

habitatdirektiv (92/43/EG) och som Sverige därmed har förpliktigat

sig att bevara. Regeringens förslag till delmål 1 innebär att

samtliga ängs- och hagmarker skall kunna hävdas till år 2010. Vidare

skapas enligt utskottets mening förutsättningar för att arealen

hävdade ängsmarker skall kunna fördubblas och att arealen betesmark

i Norrland skall kunna öka med ca 20 % till år 2010.

Småbiotoper som åkerholmar, dikesrenar, småvatten, odlingsrösen

m.m. är livsmiljöer för värdefulla arter och utgör spridningslinjer

för arter med dålig spridningsförmåga. De bidrar också till den

variation i odlingslandskapet som många arter kräver. Småbiotoperna

är därför nödvändiga för att populationer inte skall isoleras och

därmed bli än mer sårbara för genetiska och andra slumpfaktorer. De

utgör också ofta värdefulla kulturelement som är viktiga för

odlingslandskapets karaktär. Som regeringen anför är avsikten med

bevarande och återskapandet att vända den negativa utveckling som

Artdatabanken redovisat för arter knutna till odlingslandskapet.

Odlingslandskapets kulturbärande landskapselement som t.ex.

fornlämningar, alléer, gärdesgårdar och stenmurar är en omistlig del

av vårt kulturella och historiska arv samtidigt som de har stort

upplevelsevärde för många människor. De har också betydelse för den

biologiska mångfalden genom att utgöra livsmiljöer för sällsynta och

hotade växt- och djurarter. Kunskapen om hur dessa landskapselement

traditionellt skall kunna hävdas håller emellertid på att försvinna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att

vända denna utveckling för att delmål 3 skall kunna uppnås. I detta

arbete är Miljö- och landsbygdsprogrammet ett viktigt verktyg och

programmet ger möjligheter att integrera natur- och

kulturmiljöaspekter i bevarandearbetet.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker

regeringens förslag till delmålen 1-3 under miljökvalitetsmålet Ett

rikt odlingslandskap och avstyrker motion MJ45 (m) yrkande 23.

Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan visar att det inte

föreligger någon grundläggande skillnad mellan utskottets

uppfattning om odlingslandskapets bevarandevärden och de åsikter som

i detta avseende förs fram i motion MJ45 (m). Motionens yrkande 1

avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.

Ett livskraftigt jordbruk och en livskraftig landsbygd är

förutsättningar för att skyddsvärda områden skall kunna bevaras på

lång sikt, och ett fortsatt jordbruk med djurhållning är nödvändigt

för att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden. En ökad ekologisk odling kan ge förutsättningar

för ökad biologisk mångfald, framför allt genom att bekämpningsmedel

inte används och genom att en större del av marken används till

vallodling för foderproduktion, bete och gröngödsling. Viktiga medel

för att bevara dessa värden i odlingslandskapet är information och

utbildningsinsatser samt ekonomisk ersättning till lantbrukare för

utförda miljötjänster. Det nyligen antagna Miljö- och

landsbygdsprogrammet innebär en utvidgning av åtgärderna och skall

stimulera lantbrukarna till insatser som bevarar den biologiska

mångfalden samt miljöanpassade och resurshushållande

produktionsformer. Den nuvarande inriktningen av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik motverkar emellertid delvis målet att skydda och

bevara natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

Jordbrukspolitiken kommer att utvärderas år 2003 och ses över senast

år 2006. Jordbruksverket har tillsammans med Naturvårdsverket och

Riksantikvarieämbetet i uppdrag att följa och utvärdera

miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken och lämna

förslag till ändringar av regelverket som kan leda till bättre

måluppfyllelse av framför allt miljömålen. Regeringens förslag till

delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär

att jordbrukare som redan i dag bedriver ett hållbart jordbruk som

bevarar natur- och kulturvärden ges möjlighet att fortsätta driften

samtidigt som incitamentet att ytterligare inrikta driften mot

hållbart brukande ökar för samtliga jordbruksföretag. I

propositionen uttalar regeringen sin avsikt att, efter översynen av

Miljö- och landsbygdsprogrammet och efter att ha övervägt

förutsättningarna för utökad EG-finansiering genom tillförsel av

ytterligare medel från EG-budgeten eller genom modulering, överväga

en utökning av programmet. Med det anförda finner utskottet syftet

med motionerna MJ46 (c) yrkandena 16, 18 och 39 och MJ47 (kd)

yrkande 3 i väsentliga delar tillgodosett.

Regeringens förslag till delmål 1 under miljökvalitetsmålet

innebär att samtliga ängs- och betesmarker skall kunna hävdas till

år 2010. Vidare skapas förutsättningar för att arealen hävdade

ängsmarker skall kunna fördubblas och att arealen betesmarker i

Norrland samt utmarksbeten skall kunna öka med ca 20 % till år 2010.

Inom det nuvarande Miljö- och landsbygdsprogrammet hävdas ca 4 000

ha ängsmark och ca 400 000 ha kultiverad och naturlig betesmark. Som

framgår av propositionen har Naturvårdsverket och

Riksrevisionsverket framhållit att det finns värdefulla arealer som

inte hävdas och att en del av dessa behöver restaureras. Som

utskottet anfört ovan ingår i dessa arealer områden som har

föreslagits till Natura 2000 enligt EG:s art- och habitatdirektiv

(92/43/EG) och som Sverige därmed har förpliktigat sig att bevara.

Orsakerna till att ängs- och hagmarker inte hävdas i större

utsträckning är flera. Specialisering, dålig lönsamhet i jordbruket

och stora investeringsbehov vid generationsskiften med följande

nedläggning av lantbruk samt inverkan från andra delar av EU:s

gemensamma jordbrukspolitik är troligen de viktigaste. Andra

svårigheter i sammanhanget kan vara att det lokalt råder brist på

betesdjur eller att djuren betar på vall i stället för på

naturbetesmark. Kunskapsunderlaget vad gäller de faktiska

förhållandena är bristfälligt i dessa avseenden men undersöks för

närvarande i samband med den löpande utvärderingen av

miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Resultatet av

denna undersökning får enligt utskottets mening visa om det finns

behov av ytterligare styrning. Av propositionen framgår att

regeringen i sådant fall kommer att låta utreda hur betesmarkerna

kan nyttjas på ett från naturvårdssynpunkt bättre sätt. Den

osäkerhet om hur de nya stöden kunde användas som rådde vid

introduktionen av nya stödformer i samband med medlemskapet utgör

enligt utskottet dock inte längre något problem. Med det anförda

finner utskottet att syftet med motionerna MJ37 (fp) yrkande 6, MJ46

(c) yrkande 19, MJ835 (kd) och MJ840 (c) yrkande 1 kan anses

tillgodosett utan något riksdagens uttalande i frågan.

Regeringens förslag till delmål 3 under miljökvalitetsmålet Ett

rikt odlingslandskap innebär att mängden kulturbärande

landskapselement som vårdas skall öka med ca 70 % till år 2010.

Landskapselementen behöver hävdas för att på sikt finnas kvar men

kunskapen om hur de traditionellt hävdas håller på att försvinna.

Enligt utskottets mening är Miljö- och landsbygdsprogrammet ett

viktigt verktyg för att nå delmålet och ger möjlighet att integrera

natur- och kulturmiljöaspekter i bevarandearbetet. Målet för

delprogrammet för skötsel av landskapselement har utökats och

antalet landskapselement som kan hävdas beräknas öka med ca 70 %.

Inom programmet finns också möjlighet till ersättning för bevarande

av vissa s.k. överloppsbyggnader, dvs. byggnader som hör samman med

tidigare markanvändning, exempelvis ängslador. Det är en uppgift för

länsstyrelserna att fortsätta sitt arbete med att informera

markägare och brukare om odlingslandskapets värden och stärka

arbetet med att samordna de olika ersättningsformer som finns. Som

regeringen anför kommer länsstyrelserna och kommunerna att behöva

intensifiera arbetet med att samordna sina resurser, och därigenom

kommer också samhällsinsatserna inom området att bli effektivare.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna MJ738 (kd),

MJ776 (s) och MJ828 (s) avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

För allt fler arter knutna till odlingslandskapet minskar

populationerna. Regeringens förslag till delmål 5 syftar till att

värna de arter som är så sällsynta att de inte kan återhämta sig på

egen hand även om förutsättningar skapas genom restaurering och

återskapande av potentiella livsmiljöer. Enligt regeringens

bedömning behöver ca 50 åtgärdsprogram genomföras till år 2010. Som

anförs i propositionen bör särskild hänsyn tas till de arter och

biotoper som är listade i EG:s art- och habitatdirektiv (92/93/EEG)

och fågeldirektiv (79/409/EEG). Som första steg behövs i några fall

fortsatt inventeringsarbete för att hitta lokalerna för de aktuella

arterna. För åtskilliga arter är dock kunskapen redan i dag så god

att åtgärdsprogram snabbt bör kunna tas fram och börja tillämpas.

För övriga arter bör åtgärdsprogrammen börja tillämpas successivt

under den närmaste tioårsperioden. Som regeringen anför bör

Naturvårdsverket i samverkan med berörda myndigheter, kommuner,

markägare och frivilligorganisationer utforma och genomföra

åtgärdsprogrammen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till delmål 5 under miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap. Därmed finner utskottet syftet med motion MJ37 (fp)

yrkande 3 i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet gör samma

bedömning som regeringen att ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk

mångfald skulle kunna komplettera dagens miljökvalitetsmål och ge

miljöarbetet en tydligare målstruktur eftersom många arter är

beroende av flera biotoper. Utskottet är därför positivt till

regeringens avsikt att återkomma till riksdagen senast år 2005 med

förslag om ett 16:e miljökvalitetsmål för biologisk mångfald.

När det gäller motion MJ234 (v) yrkande 2 om behovet av lokala

handlingsplaner för att förbättra jordbrukets förutsättningar

instämmer utskottet i allt väsentligt i vad som anförs i motionen.

Det finna i dag inte något som hindrar att ett sådant arbete utförs

på lokal nivå. Detta arbete kan enligt utskottets mening ses som ett

betydelsefullt komplement till eller som en del av det uppdrag om

åtgärdsprogram som regeringen avser att ge Naturvårdsverket att

utforma och genomföra i samverkan med berörda myndigheter, kommuner,

markägare och frivilligorganisationer. Med hänvisning härtill finner

utskottet syftet med motionen i denna del i allt väsentligt

tillgodosett.

Med hänvisning till det ovan anförda och till vad utskottet i

tillämpliga delar anfört under miljökvalitetsmålen Myllrande

våtmarker och Levande skogar får syftet även med motionerna MJ234

(v) yrkande 2, MJ711 (c) yrkande 22 och MJ743 (mp) yrkandena 1, 2

och 4 anses i allt väsentligt tillgodosett.

Våren 1997 behandlade utskottet en proposition om bl.a. åtgärder

mot illegal handel med utrotningshotade djur och växter (prop.

1996/97:75, bet. 1996/97:JoU15). Bland annat skärptes gällande

svensk lagstiftning och utvidgades till att omfatta även motsvarande

bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Utskottet saknar anledning

att förorda en ytterligare skärpning och avstyrker motion MJ815 (s).

När det gäller kravet på utrotning av jättebjörnlokan anser

utskottet att, i den mån arten utgör en hälsofara i närheten av

skolor, daghem m.m., det får anses vara en kommunal angelägenhet att

vidta de åtgärder som kan vara lämpliga. Utskottet avstyrker således

motion MJ737 (kd).

Regeringens förslag till delmål 6 syftar till att utarbeta ett

program för hur de äldre karaktärsgivande ekonomibyggnaderna kan

underhållas och om möjligt fortsätta att nyttjas. Utskottet delar

regeringens uppfattning om den traditionella bebyggelsens stora

betydelse för landskapets karaktär och regionala särart. Delmålet är

inriktat på odlingslandskapets ekonomibyggnader eftersom det är

dessa som är mest hotade och delmålet bidrar även till att utveckla

en helhetssyn på odlingslandskapet. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål 6 under

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och avstyrker motion

MJ45 (m) yrkande 24.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i de delar som inte

berörs av utskottets uttalanden ovan.

Storslagen fjällmiljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och avstyrker en

motion (m) om avslag på delmål 1. Vidare avstyrker

utskottet motioner (kd, c, fp) om ökat samarbete,

konsekvensanalys, resurser för inlösen av fjällnära skog

och om världsarvet Laponia.

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut innebär miljökvalitetsmålet

Storslagen fjällmiljö att fjällen skall ha en hög grad av

ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt

natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med

hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas.

Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra

störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom

en generation.

Regeringen föreslår att följande delmål skall gälla för

miljökvalitetsmålet.

· Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet

skall vara försumbara senast år 2010.

·

· Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg

skall minska och uppfylla följande specifikation nämligen att

·

· minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall

uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),

·

- buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart

både inom regleringsområde klass A enligt

terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av

nationalparksarealen.

· Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga

natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd

som vid behov omfattar skötsel och restaurering.

·

· Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de

hotade arter som har behov av riktade åtgärder.

·

Enligt regeringens bedömning bör miljökrav införas för

terrängskotrar. I avvaktan på obligatoriska buller- och avgaskrav

bör ett system för frivillig miljöklassning av nya terrängskotrar

utvecklas och införas. Ett sådant system bör kompletteras med

styrmedel för att påskynda introduktionen av miljöanpassade

terrängskotrar.

Ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet kan

enligt regeringen ge ytterligare underlag för arbetet med att nå

miljökvalitetsmålet.

Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

1 Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med

vidsträckta sammanhängande områden bibehålls.

2

3 Fjällens biologiska mångfald bevaras.

4

5 Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota

den biologiska mångfalden introduceras inte.

6

7 Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och

utvecklas.

8

9 Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen

liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till

naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald,

natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.

10

11 Låg bullernivå eftersträvas.

12

13 Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavatäckets

utbredning ökar i omfång och tjocklek.

14

15 Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har

möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga

utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer

säkras.

16

17 Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens

sjöar och vattendrag bibehålls.

18

19 Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och

kulturvärden som är fria från buller och andra störningar ökar.

20

Motionerna

Enligt motion MJ45 (m) bör riksdagen besluta att delmål 1 under

miljökvalitetsmålet skall ha följande lydelse: Nya varaktiga skador

på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara

försumbara senast år 2005 (yrkande 25).

I motion MJ44 (fp) framhålls att problemen i fjällmiljö måste

lösas genom ökat samarbete mellan berörda myndigheter, de bofasta,

rennäringen och länen. Tillräckliga resurser måste avsättas för

markinlösen av fjällnära skog (yrkande 2 delvis). Enligt motion MJ46

(c) bör en ordentlig konsekvensanalys göras av hur propositionens

förslag påverkar lokalbefolkningen i berörda områden (yrkande 10).

Enligt K342 (kd) bör en lokalt förankrad, dvs. samisk, majoritet

tillskapas för förvaltningen av Lapplands världsarv - Laponia.

Utskottets ställningstagande

Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har

mycket höga natur- och upplevelsevärden. Människor har levt i

fjällmiljön under flera tusen år och fjällen har därför även

betydande kulturmiljövärden. Ekosystemen innehåller relativt få

arter och klimatet karakteriseras av kalla vintrar och korta somrar.

Produktionsförmågan är i allmänhet mycket låg i både mark- och

vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är ofta

stor. I princip hela fjällområdet omfattas av rennäringen och är

samtidigt attraktivt för rekreation och friluftsliv i olika former.

Under senare år har emellertid påverkan från bl.a. terrängkörningen

och rennäringen ökat i omfattning. Även påverkan från turistnäringen

har medfört skador på mark och vegetation. Miljökvaliteten har

successivt försämrats sett över en längre period och vissa områden i

fjällen uppvisar långt gångna skador. Överutnyttjande av

betesresursen har förekommit lokalt. Samtidigt är renbetet en

förutsättning för att bevara såväl biologisk mångfald som

betesresursen. Begränsningar av skador på mark och vegetation

förutsätter minskad barmarkskörning, bättre lokal reglering av

antalet renar och ökad hänsyn i turistnäringen.

Fjällandskapet är i hög grad ett kulturlandskap som under lång tid

har påverkats av renbetning. Renskötseln kommer så länge den pågår

att fortsätta att sätta sin prägel på fjällområdet och den, liksom

annan näringsverksamhet, orsakar tidsbegränsade skador. Som

regeringen anför bör delmål 1 framför allt ta sikte på nya,

varaktiga skador sedan olika åtgärder har vidtagits och fått verka

en tid. Det gäller t.ex. införande av terrängkörningsplaner och

utveckling av nya, mindre miljöskadande fordon. I likhet med

regeringen anser utskottet det angeläget att dessa åtgärder inte

förtas av en ökad terrängkörning. Utskottet tillstyrker därmed

regeringens förslag till delmål under miljökvalitetsmålet Storslagen

fjällmiljö. Som regeringen anför kan resultaten från bl.a.

utveckling av mindre miljöskadande terrängfordon och kommande

förslag från Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) medföra

att delmål och åtgärder bör bli föremål för ytterligare

överväganden. Därmed avstyrker utskottet motion MJ45 (m) yrkande 25.

Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att skapa

förutsättningar för en bred regional medverkan och ett brett

ansvarstagande i målarbetet, och en samsyn mellan olika aktörer om

mål och åtgärdsstrategier främjar ett framgångsrikt miljöarbete. I

likhet med regeringen anser utskottet att miljösituationen i

fjällområdet bör analyseras i ett regionalt perspektiv samtidigt som

en strategi och åtgärder tas fram för en bättre miljö framför allt

för de mest känsliga områdena i fjällen. Detta arbete, liksom

miljömålsarbetet i övrigt, bör därför genomföras av länsstyrelserna

i samverkan med kommunerna, skogsvårdsstyrelserna, landstingen, de

regionala självstyrelseorganen och övriga regionala organ, de

areella näringarna, transportsektorn, näringslivet och ideella

organisationer. Det är enligt utskottets mening viktigt att denna

process drivs med stor öppenhet och ger allmänheten möjlighet till

insyn och deltagande och berörda aktörer möjlighet att medverka på

ett konkret och aktivt sätt. Därmed finner utskottet syftet med

motion MJ44 (fp) yrkande 2 i berörd del tillgodosett.

Förutsättningarna för miljö- och naturvård i fjällen är starkt

förknippade med rennäringens bedrivande liksom med fjällens

nyttjande och skötsel i övrigt. I sitt arbete med att se över

gällande rennäringspolitik behandlar för närvarande

Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) frågan om

förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel och förvaltningen av

fjällen. Kommittén skall lämna sitt betänkande vid utgången av år

2001. I avvaktan härpå bör MJ46 (c) yrkande 10 inte föranleda någon

vidare riksdagens åtgärd.

Enligt regeringens förslag till delmål 3 skall senast år 2010

merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden

i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar

skötsel och restaurering. Regeringen bedömer att det behövs

ytterligare resurser för bl.a. skydd av värdefulla miljöer och

beräknar därför att fr.o.m. år 2004 tillföra ca 10 miljoner kronor

per år i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen under

miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Genom förslaget i årets

budgetproposition om en väsentligt utökad anslagsnivå under anslaget

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald (utg.omr. 20) skapas enligt

utskottets mening ökade möjligheter för skyddet av bl.a. värdefulla

naturområden i fjällen. Med det anförda avstyrker utskottet motion

MJ44 (fp) yrkande 2 delvis i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Utskottet har inhämtat att ett antal samebyar inom Laponiaområdet,

efter samråd med bl.a. Sametinget, har begärt att regeringen skapar

legala möjligheter för en lokal förvaltning med samisk majoritet av

Laponia. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Därmed finner utskottet

syftet med motion K342 (kd) tillgodosett utan något riksdagens

uttalande i frågan.

God bebyggd miljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och avstyrker en

motion (m) om avslag på delmål 1. Utskottet avstyrker även

motioner (s, m, c) om bl.a. behovet av lokal odling,

produktionsanläggningar för vindkraft, ökad andel hårdgjord

yta och grönytornas skötsel och utbredning. Vidare

avstyrker utskottet motioner (m, fp, mp) om bl.a. buller

från vindkraftverk, lagstiftning mot annat buller än

trafikbuller och gränsvärden för buller på arbetsplatser

och vid evenemang. Även motioner (c, fp) om bl.a. delmål

för fosfor och kretsloppsförsäkringar avstyrks. Slutligen

avstyrker utskottet två motioner (m, c) om bl.a.

direktverkande el i byggnader och energianvändning och

energieffektivisering.

Propositionen

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter

och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö

samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och

kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och andra

anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat

sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och

andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet

skall nås inom en generation.

Enligt regeringen bör följande delmål gälla för

miljökvalitetsmålet.

Planeringsunderlag

1. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande

grundas på program och strategier för:

2.

· hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och

kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och

förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter

förbättras,

·

· hur kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och

utvecklas,

·

· hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden

skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte

ökas,

·

hur energianvändningen effektiviseras, hur förnybara

energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av

produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,

biobränsle och vindkraft skall främjas.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010

vara identifierad och ett program finnas för skydd av dessa

värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen

vara långsiktigt skyddad.

2.

Buller

3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar

överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för

buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämför

med år 1998.

4.

Uttag av naturgrus

5. År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12

miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst

15 % av ballastanvändningen.

6.

Avfall

7. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med

minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som

den totala mängden genererat avfall inte ökar.

8.

9. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig

standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s

beslutade direktiv om deponering av avfall.

10.

Energianvändning m.m. i byggnader

11.Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler

minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske

genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på

sikt minska.

12.

Regeringen gör följande bedömning beträffande delmålen:

Planeringsunderlag

Den fysiska planeringen bör användas som styrmedel för att uppnå en

god bebyggd miljö. Utveckling av program och strategier för frågor

om miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden och

miljöanpassad energiförsörjning ger underlag och utgångspunkter för

en fysisk planering och ett samhällsbyggande som kan bidra till att

nå miljökvalitetsmålet. Det ger också bättre förutsättningar för

samordning mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan

berörda aktörer när det gäller åtgärder i miljöarbetet. Kommunerna

och länsstyrelserna har tillsammans med berörda myndigheter viktiga

roller i arbetet med att utveckla program och strategier.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Det finns goda förutsättningar att nå delmålet om den

kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Intresset för de kvaliteter

som denna bebyggelse representerar har ökat, inte minst hos

allmänheten. Kulturmiljön ses numera inte enbart som ett arv som

skall vårdas utan som en värdefull tillgång som skall användas och

utvecklas. Kulturmiljövårdens byggnadsregister, som nyligen

utvecklats, medverkar också till förbättrade möjligheter att ta hand

om och utvärdera den värdefulla bebyggelsen. Ansvaret för

genomförandet ligger framför allt på de kulturvårdande myndigheterna

och kommunerna. Ytterligare utredningsarbete behövs för att kunna

formulera delmål för vilka kulturvärden i den byggda miljön som är

centrala för en hållbar utveckling och hur den kulturhistoriskt

värdefulla bebyggelsen kan få ett förbättrat långsiktigt skydd.

Buller

Delmålet om buller fokuserar på trafikbuller som är det bullerslag

som stör flest människor. De riktlinjer som riksdagen ställt sig

bakom speglar en hög ambitionsnivå. Under pågående planperiod

genomför trafikverken och Försvarsmakten bullerskyddsåtgärder för

att minska de allvarligaste störningarna. Med en fortsatt statlig

finansiering och ett fördjupat kommunalt engagemang och nya

förutsättningar för kommunal planering bedömer regeringen att

delmålet kommer att uppnås. För att miljökvalitetsmålet skall kunna

uppnås krävs dels ett framgångsrikt arbete på nationellt och

internationellt plan för att minska bullret från källorna, dels

åtgärder för att minska annat buller än trafikbuller.

Uttag av naturgrus

Arbetet med att minska uttaget av naturgrus och att öka andelen

återanvänt material bör fortsätta i samarbete med branschen.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att

tillsammans med berörda intressenter och sektorsmyndigheter utveckla

frivilliga överenskommelser. En utvärdering bör sedan tjäna som

underlag för vidare överväganden. I uppdraget bör ingå att utveckla

kravspecifikationer och metoder för att avgöra vilka hushållnings-

och miljöaspekter som bör gälla för användningen av naturgrus och

alternativa material.

Avfall

Omställningen till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall

bör fortsätta enligt tidigare riktlinjer, dvs. mängden avfall för

slutlig behandling och avfallets farlighet bör minska samtidigt som

avfallet bör behandlas utifrån dess inneboende egenskaper. Den

totala mängden genererat avfall bör inte heller öka. Regeringen gör

bedömningen att det finns goda möjligheter att nå delmålet att skapa

säkra deponier med enhetlig standard. Styrinstrument för detta mål

finns redan i form av EG-direktiv för deponering och avfall.

Regeringen anser att redan vidtagna åtgärder i övrigt kommer att

räcka för att bidra till att målet kan nås. Det behövs dock en

utvärdering och analys av de ekonomiska och miljömässiga

konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall. När

det gäller delmålet att den totala mängden genererat avfall inte bör

öka gör regeringen bedömningen att föreslagna åtgärder under

strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp, som omfattar en

miljöorienterad produktpolitik, kommer att bidra till att delmålet

uppfylls.

Energianvändning m.m. i byggnader

Energianvändningen i byggnader bör minska i både nya och befintliga

byggnader. Användningen av fossil energi i bostäder och lokaler

skall minska kontinuerligt. Miljömålskommittén har lämnat förslag

till delmål även beträffande inomhusmiljön. Inomhusmiljön och

energianvändningen i byggnader påverkar varandra ömsesidigt, varför

dessa frågor bör belysas ytterligare. Regeringen avser att senare

återkomma till riksdagen med sina överväganden i dessa frågor. I det

sammanhanget kommer regeringen också att ta upp radonfrågorna, som

av kommittén har redovisats under miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö. Vad gäller frågan om direktverkande elvärme bör följande

noteras. Effekterna av ett eventuellt förbud mot direktverkande

elvärme i nya byggnader år 2005 bör analyseras liksom effekterna av

att begränsa möjligheterna till sådan värme i nya fritidshus.

Energi- och miljödeklarationer av byggnader är åtgärder som syftar

till att bl.a. minska energianvändningen. Frågan ingår i det

pågående regeringsuppdraget till Boverket att bedriva en

försöksverksamhet med att deklarera byggnader.

Återföring av fosfor till kretsloppet

Fosfor från organiskt avfall och avloppsslam bör ingå i kretsloppet

mellan stad och land och återföras till jordbruksmark eller annan

produktiv mark utan risk för hälsa och miljö. För närvarande saknas

dock det tekniska underlag som möjliggör ett kvantitativt och

tidsatt delmål för denna fråga. Som en konsekvens av uppfyllelsen av

miljökvalitetsmålet En giftfri miljö bör dock även avloppsslam på

sikt bli så rent att det kan återföras till jordbruksmark.

Ny teknik bör utvecklas och införas för att skapa rena och

effektiva kretslopp av fosfor. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att

tillsammans med berörda parter ta fram en långsiktig strategi för

återföring av fosfor till åkermark. Regeringen avser att senast år

2005 återkomma med förslag till delmål.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör i ett

generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.

följande:

1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har

ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur

så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande

liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan

minskas.

2.

3. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av

byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med

särskilda värden värnas och utvecklas.

4.

5. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid

nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och

vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig

bebyggelse.

6.

7. Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön,

uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller och

tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.

8.

9. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god

tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal

odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.

10.

11.Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.

12.

13.Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så

att skadliga intrång i stads- och naturmiljön begränsas och så

att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är

störande för miljön.

14.

15.Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns

tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och

cykeltrafik är goda.

16.

17.Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar,

bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla

hälso- eller säkerhetsrisker.

18.

19.Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och

andra föroreningar.

20.

21.Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på

ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst

förnybara energikällor används.

22.

23.Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i

fråga med hänsyn till användningsområdet.

24.

25.Naturgrusavlagringar med stort värde för

dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet

bevaras.

26.

27.Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.

28.

29.Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter

sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat

samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.

30.

Motionerna

Planeringsunderlag

Motionärerna i motion MJ45 (m) begär att riksdagen beslutar att

delmål 1 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall ha

följande lydelse: Senast år 2005 skall all fysisk planering och allt

samhällsbyggande ta hänsyn till och i möjligaste mån anpassas till

den övergripande målsättningen att uppnå en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling (yrkande 27).

Enligt motion MJ42 (s) bör det i delmål 1 ingå att det senast år

2010 skall finnas program för hur behovet av lokal odling skall

tillgodoses. I motion MJ45 (m) påpekas att en ökad andel hårdgjord

yta i många fall är ofrånkomlig om man vill kunna utveckla och

expandera tätorter (yrkande 26). I motion Bo223 (c) framhålls att

grönytornas skötsel och utbredning måste ses som en integrerad del

av en god stadsmiljö (yrkande 6). Målkonflikter, prioriteringar och

avvägningar såväl mellan miljömålen som mot andra samhällsmål vad

avser produktionsanläggningar för vindkraft lyfts fram i motion MJ41

(m) yrkande 1.

Buller

I motion MJ44 (fp) krävs lagstiftning mot buller från fler källor än

trafiken (yrkande 2 delvis). Enligt motion MJ797 (fp) bör takten i

bullerarbetet öka (yrkande 1). Naturvårdsverket bör få ett tydligt,

långsiktigt uppdrag att kraftfullt arbeta med bullerfrågorna

särskilt på det långsiktiga strategiska planet (yrkande 2). När det

gäller buller från markbunden trafik skall eftersträvas att även ge

boende tillgång till en god ljudmiljö (yrkande 3). Lagstiftningen

behöver stärkas så att miljömyndigheter med kraft kan driva frågor

om bullersanering (yrkande 4). Regeringen bör med hög prioritet

driva bullerfrågorna internationellt, särskilt inom EU (yrkande 5).

För att förebygga tinnitus bör enligt motion MJ707 (m) gränsvärden

införas för buller vid evenemang. Som exempel föreslås 90 dBA i

offentliga och allmänna lokaler. I motion Bo509 (mp) begärs att

gränsvärden för buller på arbetsplatser och ute i samhället tas fram

(yrkande 3). Bulleraspekten som ett kvalitetskrav på produkter vid

upphandling betonas i yrkande 4. I motion MJ41 (m) framhålls att en

ny gränsvärdesnorm för buller för vindkraft bör arbetas fram

(yrkande 2). Respektavstånd bör införas för att skydda människor

från buller, skuggflimmer och visuell nedsmutsning (yrkande 3).

Avfall

Enligt motion MJ46 (c) bör riksdagen fastställa Miljömålskommitténs

förslag till delmål: "Senast år 2010 ingår minst 75 % fosfor från

avfall och avlopp i kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark

eller annan produktiv mark utan risk för hälsa och miljö" (yrkande

24).

Som åtgärder för minskat avfall föreslås i motion MJ44 (fp) att

ett system med kretsloppsförsäkringar inrättas och pant på batterier

snarast införs (yrkande 2 delvis).

I motion MJ765 (fp) framhålls att Sverige i sitt arbete inom EU

bör verka för att övertyga förpackningsindustrin i Europa om

fiberförpackningens alla möjligheter (yrkande 2).

Energianvändning m.m. i byggnader

Motionärerna i motion MJ45 (m) anser att skäl saknas för ett förbud

mot installation av direktverkande elvärme i nya byggnader (yrkande

28). Som led i arbetet med förbättrad energianvändning och

energieffektivisering föreslås i motion MJ46 (c) uppvärmning av

bostäder med biobränslen, ändrade bidragsregler när det gäller

konvertering från el till uppvärmning med fjärrvärme eller husegen

värmekälla samt ändrade taxeringsregler för fastigheter (yrkande

25).

Utskottets ställningstagande

Planeringsunderlag

Frågor om att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer,

tätorter och annan bebyggd miljö är av central betydelse för

samhällsplaneringen och förutsätter samordning mellan olika

samhällssektorer och samverkan mellan berörda aktörer. Som

regeringen anför gäller detta särskilt miljökvalitetsmålets

preciseringar av natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald,

transporter och energianvändning, där åtgärderna för att uppnå målen

berör många verksamhetsfält och ofta är sinsemellan beroende.

Utvecklade program och strategier för sådana frågor ger underlag och

utgångspunkter för en fysisk planering och ett samhällsbyggande som

bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I likhet

med regeringen anser utskottet att det finns anledning att lägga

ökad vikt vid att ta fram planeringsunderlag av särskild betydelse

för den ekologiska dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling.

Program och strategier behöver utvecklas för miljöanpassade

transportsystem, för hur grön- och vattenområden jämte

kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och

utvecklas samt för miljöanpassning av energiförsörjningen. Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till delmål 1

under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och avstyrker motion

MJ45 (m) yrkande 27.

Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att natur- och grönområden med

närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att

behovet av lek och rekreation, lokal odling och ett hälsosamt

lokalklimat kan tillgodoses. Närheten till parker och naturområden

är av stor betydelse för livskvaliteten i städer och närorter och

bidrar till att förbättra luftkvalitet och lokalklimat och för

reningen av förorenat ytvatten. De bör därför skyddas och vårdas

samtidigt som möjligheten att skapa nya attraktiva områden bör tas

till vara. Målet innebär också att den biologiska mångfalden och det

kulturhistoriska arbetet som är knutet till parker och naturområden

bevaras och utvecklas. Det är enligt utskottets mening angeläget att

grönområden värnas i sin helhet och att sammanhängande natur- och

grönområden liksom spridningskorridorer mellan områdena skyddas. Som

regeringen anför behöver program och strategier utvecklas bl.a. för

hur grön- och områden skall tas till vara. I detta arbete är lokal

anpassning utifrån platsens och regionens förutsättningar av stor

betydelse. Det är således i första hand en uppgift för kommuner och

länsstyrelser att med stöd av centrala myndigheter ta fram sådana

program och strategier. Denna uppfattning kommer också till uttryck

i bostadsutskottets yttrande 2001/02:BoU3y, som fogats till detta

betänkande. Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ45 (m)

yrkande 26. Det anförda innebär också att motionerna MJ42 (s) och

Bo223 (c) yrkande 6 kan anses tillgodosedda utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att användningen av energi,

vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt,

resursbesparande och miljöanpassat sätt och att främst förnybara

energikällor används. Inför en omställning av energisystemet i

hållbar riktning kommer såväl energieffektivisering som användning

av förnybara energikällor att spela stor roll. En utveckling av de

förnybara energislagen vindkraft och bioenergi bidrar direkt eller

indirekt till uppfyllelsen av flera av miljömålen. Samtidigt uppstår

emellertid ofta påtagliga effekter och konflikter med andra mål.

Miljöhänsyn och anpassning till lokala förhållanden med stor omsorg

vid val av lokalisering och utformning av anläggningarna är enligt

utskottets mening nödvändiga utgångspunkter när det gäller en

utveckling av energiproduktion från vindkraft och bioenergi.

Underlag som kan öka kunskapen om nytta och konsekvenser av

alternativa val underlättar allmänhetens medverkan och inflytande i

processen. Som utskottet anfört ovan ger utveckling av program och

strategier för frågor om bl.a. miljöanpassad energiförsörjning

underlag och utgångspunkter för den fysiska planeringen och bättre

förutsättningar för samordning mellan olika samhällssektorer och

samverkan mellan berörda aktörer. Med den anförda finner utskottet

syftet med motion MJ41 (m) yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett.

Buller

Regeringens förslag om delmål för buller fokuserar på trafikbuller,

som är det bullerslag som stör flest människor. Med tanke på att

bullerproblemen hela tiden ökar, bl.a. på grund av den ökande

trafiken, gäller det att vidta åtgärder så att färre människor

utsätts för buller överskridande de riktvärden som riksdagen ställt

sig bakom (bl.a. prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7). För att nå

delmålet bedömer utskottet i likhet med regeringen att det krävs

både statliga och kommunala insatser och ett aktivt förebyggande

arbete. En verklig framgång i arbetet med att minska antalet

bullerstörda människor kräver insatser både på nationell och

internationell nivå för att minska bullret vid källan. På lång sikt

väntas de stora förbättringarna åstadkommas med hjälp av

teknikutveckling och genom åtgärder i den fysiska planeringen som

bl.a. syftar till att miljöanpassa transporterna medan direkta

bullerskyddsåtgärder, som är viktiga för att minska bullret vid de

mest utsatta miljöerna, kommer att utgöra endast en mindre del av

insatserna. Enligt utskottets bedömning kommer det arbete som

planeras att genomföras bl.a. på EU-nivå för att bekämpa bullret vid

källorna, dvs. arbetet med att få ned bullernivåerna från bl.a.

fordon och däck, inte att få genomslag förrän efter år 2010. Inte

heller vissa nationella åtgärder kommer att få effekt på

bullernivåerna förrän under nästa decennium. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det för närvarande är för tidigt att

fastställa ett mål för år 2020. Inte heller föreligger i dag

förutsättningar att fastställa Miljömålskommitténs förslag (SOU

2000:52) om en minskning av antalet människor som utsätts för

trafikbullerstörningar som överstiger fastställda riktvärden med 10

% till år 2010. Av propositionen framgår att regeringen följer

utvecklingen på det kommunala området och avser att återkomma med

ytterligare delmål för buller efter den första uppföljningen av

miljömålen. Utskottet tillstyrker således att delmålet för buller

skall vara i enlighet med regeringens förslag, dvs. en minskning med

5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Det kan tilläggas att

regeringen i den nyligen framlagda propositionen om infrastruktur

för ett långsiktigt hållbart transportsystem (2001/02:20, bet.

2001/02:TU2) betonar att åtgärder för att minska bullret längs

befintliga vägar och järnvägar är väsentliga delar i arbetet med att

åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Med det anförda

får syftet med motion MJ797 (fp) yrkande 3 anses tillgodosett.

Utskottet tillstyrker därmed delmål 3 under miljökvalitetsmålet.

För att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall kunna uppnås

krävs också handlingsprogram även för trafikbuller i andra miljöer

och för andra typer av buller än trafikbuller. Som framgår av

propositionen har regeringen för avsikt att ge Naturvårdsverket i

uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter utarbeta ett

sådant handlingsprogram.

Tätortsnära bullerfria områden är värdefulla och bör därför tas

till vara. De är emellertid dåligt kartlagda, varför ett arbete för

att identifiera och kartlägga dessa områden bör inledas. Som

regeringen anför har Naturvårdsverket i sin roll som samordnande

myndighet för bullerfrågor ett särskilt ansvar för att se över de

definierade riktvärdena och om det behövs föreslå ytterligare

riktvärden för buller i andra miljöer än de som finns uttryckta i

dagens fastlagda riktvärden. Av propositionen framgår att regeringen

avser att ge Naturvårdsverket ett tydligt samordnings- och

uppföljningsansvar för arbetet med att nå bullermålet. Utskottet

förutsätter att frågor om buller kommer att behandlas även i den av

regeringen aviserade propositionen om inomhusmiljön.

I likhet med bostadsutskottet (yttr. 2001/01:BoU3y) kan utskottet

konstatera att de frågor som tas upp i motionerna MJ41 (m) yrkandena

2 och 3, MJ707 (m), MJ797 (fp) yrkandena 1 och 2 och Bo509 (mp)

yrkandena 3 och 4 i många fall är eller inom en snar framtid kommer

att bli föremål för ytterligare uppmärksamhet från regeringens sida.

Syftet med motionerna i aktuella delar får därmed anses i allt

väsentligt tillgodosett.

Med tanke på bullerfrågornas karaktär är det internationella

arbetet på bullerområdet inte minst viktigt och Sverige bör därför

även fortsättningsvis medverka aktivt i EU:s och

Världshälsoorganisationens (WHO) arbete på området. Inom EU bör

arbetet inriktas på att påskynda den tekniska utvecklingen mot

minskat buller från fordon, däck och vägbeläggningar. I sammanhanget

vill utskottet erinra om direktivet om buller i miljön från

utrustning som är avsedd att användas utomhus (2000/14/EG). I

arbetet med direktivet som omfattar ett sextiotal typer av

utrustning, t.ex. gräsklippare, motorsågar, byggnadshissar och

sopcontainrar, har Sverige spelat en aktiv roll. Det föreligger

således ingen åsiktsskillnad härvidlag mellan utskottet, regeringen

och motionärerna i motion MJ797 (fp) yrkande 5. Motionen i denna del

får därmed anses tillgodosedd.

Som regeringen anför kan erfarenheterna av tillämpningen av

miljöbalken och anknuten lagstiftning med vägledning av miljö- och

transportmålen visa att behov föreligger av ytterligare förändringar

av lagstiftningen. I det sammanhanget bör även uppmärksammas andra

bullerstörningar än trafikbuller. Syftet med motionerna MJ44 (fp)

yrkande 2 delvis och MJ797 (fp) yrkande 4 kommer således att bli

tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande härom.

Avfall

Avfallsområdet har under många år stått i fokus för riksdagens och

regeringens arbete med produkters miljöbelastning. En övergripande

riktlinje för avfallshanteringen är att minska mängden avfall för

slutlig behandling, att minska avfallets farlighet samt att behandla

avfallet utifrån dess inneboende egenskaper (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6). Avfall som deponeras ger emellertid upphov till

miljöproblem. Föroreningar i avfallet sprids i deponin samt i marken

och i grundvattnet närmast deponin, vilket bidrar till övergödning

och försurning av sjöar och vattendrag. Gifter kan också läcka ut

och bl.a. bildas metangas i deponin, vilket bidrar till

växthuseffekten. För att minska de negativa effekterna på

deponeringen av avfall är det enligt utskottets mening angeläget att

införa högt ställda miljökrav på existerande och kommande deponier.

Det är också angeläget att minska mängden avfall som deponeras.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till delmålen 5

och 6 under miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö.

Enligt utskottets mening bör fosfor från organiskt avfall och

avloppsslam ingå i kretsloppet mellan stad och land och återföras

till jordbruksmark eller annan produktiv mark utan risk för hälsa

och miljö. För närvarande saknas emellertid det tekniska underlag

som möjliggör ett kvantitativt och tidsatt delmål för denna fråga.

Som en konsekvens av uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet en giftfri

miljö bör dock även avloppsslam på sikt bli så rent att det kan

återföras till jordbruksmark. Ny teknik bör utvecklas och införas

för att skapa rena och effektiva kretslopp av fosfor.

Naturvårdsverket bör därför få i uppdrag att tillsammans med berörda

parter ta fram en långsiktig strategi för återföring av fosfor till

åkermark. Som regeringen anför bör strategin också innehålla ett

kvantitativt och tidsatt delmål. I propositionen uttalar regeringen

sin avsikt att senast år 2005 återkomma till riksdagen med förslag

till sådant delmål. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

motion MJ46 (c) yrkande 24 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Sedan Sveriges inträde i EU är kretsloppsanpassning ett av de fyra

sakområden som prioriterats särskilt. Kretsloppsanpassningen är ett

område där internationellt samarbete är särskilt viktigt för att nå

de av riksdag och regering fastställda nationella

miljökvalitetsmålen och en god miljö i hela Europa. När det gäller

en aktiv produkt- och avfallsstrategi kommer det att i framtiden

vara viktigt att främja produkter som från början är konstruerade

att bli återvinningsbara. Dessa principer återfinns även i

kommissionens förslag till EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Det

föreligger således inte några grundläggande skillnader mellan

utskottets uppfattning och syftet med motionerna MJ44 (fp) yrkande 2

delvis och MJ765 (fp) yrkande 2. Utskottet är emellertid inte berett

att föreslå något särskilt uttalande med anledning av motionerna i

dessa delar.

Energianvändning m.m. i byggnader

Energianvändningen i byggnader bidrar i betydande omfattning till

miljöbelastningen, och sektorn bostäder, service m.m. svarar för 40

% av utsläppen av koldioxid. Eftersom det främst är förbränning av

fossila bränslen som bidrar till miljöbelastningen måste

användningen effektiviseras och även minska i omfattning. Enligt

tillgängliga uppgifter var den slutliga användningen av energi

ungefär densamma år 1997 som år 1970 trots nettotillskott av

byggnader. Utskottet anser det mot denna bakgrund rimligt att

miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler

minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta bör vara möjligt

bl.a. genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att

på sikt minska. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag

till delmål 7 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Inomhusmiljön och energianvändningen i byggnader påverkar varandra

ömsesidigt, varför dessa frågor bör belysas ytterligare. I

propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare återkomma

till riksdagen med sina överväganden på området. Vad gäller frågan

om direktverkande elvärme vill utskottet anföra följande. Som följd

av det energipolitiska beslutet år 1997 lämnades till utgången av år

1999 statligt ekonomiskt stöd för att bl.a. främja övergång från

uppvärmning med direktverkande el i befintliga bostadshus till andra

former av uppvärmning, däribland vattenburna uppvärmningssystem. I

likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att nya låsningar

till direktverkande elvärme, som minskar möjligheterna att använda

t.ex. förnyelsebara energikällor, bör undvikas. Därför bör en analys

göras av konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot uppvärmning med

direktverkande el i nya byggnader liksom av effekterna av att

begränsa direktelvärme i nya fritidshus. I sammanhanget vill

utskottet erinra om att energi- och miljödeklarationer av byggnader

är åtgärder som syftar till att bl.a. minska energianvändningen.

Frågan ingår i det pågående uppdraget till Boverket att bedriva en

försöksverksamhet med olika typer av deklaration av byggnader såsom

kvalitetsdeklaration, miljödeklaration och energideklaration.

Utskottet, vars uppfattning i frågan delas av bostadsutskottet

(yttr. 2001/02:BoU3y), avstyrker därmed motion MJ45 (m) yrkande 28.

Med det anförda finner utskottet syftet med motion MJ46 (c) yrkande

25 i väsentliga delar tillgodosett.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till delmål under

miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö i de delar som inte berörs

av utskottets uttalanden ovan.

En strategi för effektivare energianvändning

och transporter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till strategi för

effektivare energianvändning och transporter. Utskottet

avstyrker olika motionsyrkanden med syfte att gynna

miljövänliga drivmedel (m, c och fp). Vidare avstyrker

utskottet motionsyrkanden om krav på miljöstyrande avgifter

(c och fp), utredning om ett samlat verksansvar för

transportsystemet (c), införande av skatt på flygbränsle

(c) och ökade insatser för att i stället för att minska

antalet transporter stimulera miljövänlig teknik (m),

Därutöver avstyrker utskottet yrkanden som berör

bunkerbränslen och krav på bl.a. tomgångsregler för

entreprenadmaskiner (mp), krav på införande av ett system

för handel med utsläppsrätter (m, kd och fp) samt krav på

svensk ståndpunkt vid utformandet av EU:s miljöpolitik (m,

kd, mp). Slutligen avstyrker utskottet motionsyrkanden som

berör den s.k. gröna skatteväxlingen (m och kd).

Propositionen

Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i

arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:

En strategi för effektivare energianvändning och transporter -

för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.

Regeringen bedömer att strategin för effektivare energianvändning

och transporter främst bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet

Frisk luft, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan

samt vissa delmål under Ingen övergödning och God bebyggd miljö.

Tyngdpunkten bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder som

effektiviserar användningen av energi och främjar användningen av ny

teknik med goda miljöegenskaper. För att ge incitament till

effektiviseringar av energi och transporter behövs en förändrad och

ökad användning av ekonomiska styrmedel utformade så att

miljökostnaderna tydliggörs. Ett medel för detta är fortsatt grön

skatteväxling. Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition

aviserat en skatteväxling för perioden 2001-2010 i storleksordningen

30 miljarder kronor.

Den långsiktiga utvecklingen av framför allt person- och

lastbilstrafiken kräver att den traditionella utbudspolitiken

(infrastruktur och trafikplanering) förändras och kompletteras med

åtgärder som syftar till att påverka efterfrågan på transporter i

miljöanpassad riktning. En del i det arbetet är att åstadkomma ett

varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att

människors behov av dagliga transporter kan minska. En annan del i

arbetet är att skapa alternativa transportformer. En minskad

bilanvändning skall eftersträvas där alternativ finns. För att

miljökvalitetsmålen skall kunna nås inom en generation är det

dessutom angeläget att vidta långsiktiga åtgärder för att skapa en

infrastruktur för hållbar utveckling. Regeringen har för avsikt att

återkomma till dessa frågor i den aviserade propositionen

Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart

transportsystem.

Ekonomiska styrmedel bör användas för att förhindra att

resursvinster genom bl.a. ny teknik motverkas av ökad konsumtion som

leder till ökad miljöpåverkan.

Motionerna

Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) bör Sverige på nationell

nivå sträva efter att skapa konkurrensneutral beskattning av svavel

och koldioxid oavsett trafikslag och bransch. Motionärerna

framhåller dessutom vikten av att utsläppen från transporter minskas

med hjälp av ökad teknikutveckling och ekonomiska styrmedel. I

enlighet härmed anser de att de förnybara drivmedlens

konkurrenskraft i förhållande till fossila bränslen bör stärkas och

föreslår därför att förnybara drivmedel beskattas lägre. Sverige bör

dessutom inom EU arbeta för att det införs ett effektivt

kilometerskattesystem för den tunga dieseltrafiken. Slutligen anser

de att energibeskattningen bör göras så enhetlig som möjligt.

Beskattningen bör utgöra incitament för minskad energianvändning och

användning av så miljövänliga energibärare och miljövänlig

produktion som möjligt.

Centerpartiet anför i motion MJ46 (c) att de alternativa

drivmedlen bör skattebefrias (yrkande 33) och att det bör införas

ett program för att introducera miljöriktiga bränslen. Målet bör

vara att på 10 år halvera användningen av fossila bränslen som olja,

bensin och diesel genom kraftfulla satsningar på bioalkoholer,

vätgas, el och bränsleceller (yrkande 34).

Synpunkterna får stöd i motion U513 (m) yrkande 14 som framhåller

vikten av initiativ för att minska EU:s beroende av olja och andra

fossila bränslen.

I motion MJ44 (fp) yrkande 3 delvis framförs krav på miljöstyrande

avgifter för trafiken. Ståndpunkten får stöd av motion MJ46 (c) i

vilken också förespråkas införande av trängsel- eller miljöavgifter

i storstäder. Dessa avgifter skulle kunna användas till finansiering

av kollektivtrafiken i den berörda regionen, vilket skulle vara

positivt för miljön och skulle minska trängseln ytterligare. I

motionen framhålls dessutom att erfarenheten visar att det inte går

att bygga bort trafikproblem. Regeringen aviserar införande av

miljöstyrande avgifter i den kommande klimatpolitiska propositionen.

Det är viktigt att avgifterna får en sådan inriktning som beskrivs

(yrkande 31). Det är viktigt att transportsystemet planeras utifrån

en helhetssyn men för närvarande optimerar ofta statliga verk

trafiklösningar inom det egna verkets område utan att se till vad

som är bäst för helheten. Dagens uppdelning i olika verk för de

olika transportslagen motverkar troligen en långsiktig, optimal och

hållbar transportplanering. Frågan om ett samlat ansvar för

infrastruktur bör därför utredas (yrkande 32). Det är viktigt att

flygets utsläpp av klimatpåverkande och ozonnedbrytande gaser

minskar. Centerpartiet har fått Europaparlamentet att, i strid med

EG-kommissionen, ställa sig bakom ett yttrande om att införa en

flygbränsleskatt i EU. Detta kräver emellertid en förändring av

Chicagokonventionen från år 1944. Konventionen som undertecknats av

150 länder skattebefriar flygbränsle. Det är angeläget att Sverige

driver på frågan om en förändring av Chicagokonventionen så att

skatt på flygbränsle införs (yrkande 37).

I motion MJ45 (m) yrkande 32 framhålls uppfattningen att målet om

en minskad miljöbelastning inte innebär att energianvändning och

transporter måste minska i omfattning utan att en god tillgång på

energi och effektiva transporter kommer att behövas också i

framtiden. Det avgörande är att satsa på en fortsatt utveckling av

miljövänlig teknik för produktion och överföring av energi och för

att transportera människor och varor. Fortsatt forskning och

utveckling är därför nödvändigt för att få fram bättre energiteknik,

renare bränslen och effektivare motorer.

Bränslen inom internationell luft- och sjöfart ingår inte i de

åtaganden som gäller för den första budgetperioden åren 2008-2012 i

Kyotoprotokollet. Sverige borde enligt motion MJ780 (mp) yrkande 4

ta initiativ till internationella förhandlingar som avser att

inkludera bunkerbränslena i Kyotoprotokollet under första

budgetperioden.

Enligt motion MJ779 (s) förhindrar bristen på bunkerolja av god

kvalitet i Europa att katalysatorer installeras på fler fartyg.

Detta leder till onödigt höga luftföroreningar från sjöfarten.

Bunkerolja av miljöklass 1 bör därför bli tillgänglig i alla Europas

hamnar.

Enligt motion MJ825 (mp) står entreprenadmaskiner för 22 % av de

totala utsläppen av kväveoxid i Sverige. För att minska utsläppen

borde miljövänligare drivmedel användas och

entreprenadmaskinbranschen åläggas att minska sina utsläpp av

kväveoxider (yrkande 1). Dessutom borde det införas något slags

tomgångsregler för denna typ av maskiner (yrkande 2).

Krav på införande av ett system för handel med utsläppsrätter tas

upp i ett flertal motioner, däribland motion MJ39 (m). I motion MJ45

(m) yrkande 31 hävdas att handel med utsläppsrätter på EU-nivå torde

utgöra ett verkningsfullt instrument för att minska energisektorns

miljöbelastning. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion MJ44 (fp)

yrkande 3 (delvis) att ett system för handel med utsläppsrättigheter

skapas för att förbättra luftkvaliteten, framför allt i tätorter och

områden med hög industriexploatering. Synpunkterna får stöd i motion

U512 (kd) yrkande 3 vari anförs att Sverige inom EU bör verka för en

tydlig strategi i klimatfrågan med införande av utsläppsrätter som

ett led i en grönare ekonomi. EU som union bör ratificera

Kyotoprotokollet senast år 2002. Dessutom framhålls vikten av att

klimatfrågan integreras i flera olika områden och att miljöskatter

bör harmoniseras inom EU. Kristdemokraterna anser vidare att en

myndighet för ekorevision med befogenhet till inspektioner i

medlemsländerna bör kopplas till europeiska miljöbyrån (EEA), att

principen om att förorenaren skall betala sina föroreningar

(polluter pays principle) bör lagfästas samt att ett system med

nationella miljöombudsmän inrättas. Slutligen framhålls i motionen

att speciell uppmärksamhet bör ägnas åt hållbarhetsutvärdering av

strukturfonder och program inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

(CAP) samt i biståndsinsatserna.

I motion MJ762 (mp) framhålls vikten av att skärpa EU:s åtaganden

på lång sikt för att minska utsläppen av växthusgaser med 50 % till

år 2030 (yrkande 1). Sverige bör dessutom verka för en total översyn

av det offentliga stödet inom EU och hur detta bidrar till att nå

uppsatta klimatmål. Detta är speciellt viktigt inom EU:s egna

institutioner, i synnerhet för Europeiska investeringsbanken och

Europeiska utvecklingsbanken. Dessa är stora kreditgivare vars medel

i dag motverkar de av EU uppsatta miljömålen (yrkande 3).

Enligt motion MJ45 (m) yrkande 30 innebär grön skatteväxling att

man byter ut stabila skattebaser mot instabila. Att i ökad

utsträckning använda skattebaser som exempelvis utsläpp leder till

ständigt förändrade förutsättningar för näringslivet vad gäller

skatteuttaget men också för samhället vad gäller storleken på

skatteintäkterna.

Enligt motion MJ47 (kd) yrkande 5 förutsätter ett mer

miljörelaterat skatte- och avgiftssystem generella skattesänkningar

på arbete.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet, som instämmer i regeringens

överväganden, framhålla att riksdagen bör godkänna regeringens

förslag till strategi för effektivare energianvändning och

transporter för att minska utsläppen.

När det gäller differentiering av skatter och avgifter i syfte att

främja alternativa drivmedel som behandlas i motionerna MJ44 (fp)

yrkande 3 (delvis), MJ46 (c) yrkandena 33 och 34 samt U513 (m)

yrkande 14 vill utskottet påpeka att i syfte att stimulera en

fortsatt introduktion av alternativa drivmedel lägger regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 finansplanen s.

201) fram en strategi för skattenedsättning för dessa bränslen.

Strategin innefattar att skattelättnader ges i form av dels en

energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektsdispenser i

enskilda fall, dels en generell koldioxidskattebefrielse för

koldioxidneutrala drivmedel med stöd av artikel 8.4 i

mineraloljedirektivet (92/81/EEG). Regeringen överväger dessutom en

skattenedsättning av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer.

Naturvårdsverket föreslås därför ges i uppdrag att undersöka de

tekniska förutsättningarna för och de miljömässiga effekterna av en

sådan skattesänkning. Mot bakgrund härav och i avvaktan på

resultatet av det fortsatta arbetet anser utskottet att motionerna

MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis), MJ46 (c) yrkandena 33 och 34 samt U513

(m) yrkande 14 bör lämnas utan åtgärd.

Regeringen har aviserat att frågan om miljöstyrande avgifter i

tätorter skall behandlas i samband med att förslag om den framtida

klimatpolitiken presenteras. Därutöver vill utskottet framhålla att

regeringen i den nyligen presenterade proposition 2001/02:20

Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem föreslår

att Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag

till förbättringar av transportsituationen i Stockholmsregionen, ges

tilläggsdirektiv att utreda frågan om användning av trängselavgifter

i trafiken. En delrapport om sådana avgifter skall lämnas den 31

december 2002. Frågan om trängselavgifter i storstäder m.m. som

behandlas i motionerna MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) och MJ46 (c)

yrkande 31 anser utskottet bör anstå i avvaktan på det fortsatta

arbetet.

För att miljökvalitetsmålen skall kunna nås inom en generation är

det naturligtvis angeläget att långsiktiga åtgärder för att skapa en

infrastruktur för hållbar utveckling vidtas. Regeringen behandlar

dessa frågor närmare i propositionen Infrastruktur för ett

långsiktigt hållbart transportsystem. Propositionen är för

närvarande föremål för riksdagens trafikutskotts behandling

(2001/02:TU2). Utskottet anser att motionerna MJ45 (m) yrkande 32

och MJ46 yrkande 32 inte bör medföra några riksdagens åtgärder.

Den 2 mars 2000 presenterade EG-kommissionen i ett meddelande till

bl.a. rådet och Europaparlamentet resultaten från en oberoende

studie om vilka effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att

få (Beskattning av bränsle för luftfartyg KOM (2000) 110 slutlig).

Kommissionen anser att dess förslag om att tillåta medlemsstaterna

att på frivillig basis beskatta bränsle som används för

inrikesflygningar eller, genom bilaterala överenskommelser, för

flygningar inom gemenskapen samt att internationellt arbeta för att

en sådan skatt införs globalt är berättigat och bör antas.

Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i nära samarbete med

kommissionen och inom ramen för ICAO (International Civil Aviation

Organisation) intensifiera arbetet för att skatt på flygbränsle

eller andra instrument med liknande verkan skall införas globalt.

Särskilt angeläget är detta under upptakten till ICAO:s 33:e

församling, som äger rum hösten 2001. Regeringen behandlar hela

transportsektorns miljöpåverkan i propositionen Infrastruktur för

ett hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20). I propositionen

föreslår regeringen bl.a. att Sverige bör fortsätta att arbeta

nationellt och internationellt för ökad miljödifferentiering av

luftfartens avgifter. Regeringen säger sig också återkomma till

denna fråga i propositionen om en svensk klimatstrategi. Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte nu vidta några åtgärder med

anledning av motion MJ46 (c) yrkande 37.

Enligt vad utskottet erfarit är det inte möjligt att inkludera

bestämmelser om bunkerbränslen för den första åtgärdsperioden inom

ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet, varom krav

framställs i motion MJ780 (mp) yrkande 4, eftersom beslut har

fattats att så inte skall ske och frågan inte togs med i den s.k.

Buenes Aires plan for Action från det fjärde partsmötet. Såvitt

utskottet är bekant har Sverige tidigare i de internationella

förhandlingarna drivit frågan om bunkerbränslen och avser att vara

pådrivande när denna fråga kommer upp igen inför den andra

åtgärdsperioden. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionen.

När det gäller kravet i motion MJ779 (s) om tillgängligheten till

bunkerolja av miljöklass 1 vill utskottet påpeka att regeringen

avser att låta Sjöfartsverket fortsätta det prioriterade arbetet med

att utveckla systemet med miljödifferentierade farledsavgifter och

verka för att motsvarande system införs i andra länder. Förutom att

aktivt arbeta för spridning av systemet driver Sverige också på

internationellt för att skapa gemensamma minimikrav på

utsläppsbegränsningar för sjöfarten på internationell nivå.

Regeringen har vidare angivit att Sverige även i fortsättningen

kommer att vara pådrivande i de olika internationella

organisationerna och inom EU för att åstadkomma överenskommelser om

minskade utsläpp från sjöfarten. Syftet med motion MJ779 (s) torde

därmed vara tillgodosett.

EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår av Europaparlamentets

och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning

av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och

partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall

monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för

transporter på väg (arbetsmaskindirektivet). Hittills har avgaskrav

endast införts för vissa större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast

i tur står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka krav börjar

införas under år 2001 genom Europaparlamentets och rådets direktiv

2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och

partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks-

eller skogsbrukstraktorer. Inom EU pågår dessutom behandling av

förslag om avgaskrav för bensindrivna och mindre dieseldrivna

arbetsmaskiner och arbetsredskap. För svenskt vidkommande anser

regeringen att bl.a. upphandlingskravet för arbetsmaskiner, tunga

fordon och arbetsredskap bör utvecklas samt att miljöklassystemet

för arbetsmaskiner uppdateras i enlighet med kommande EU-krav.

Syftet med motion MJ825 (mp) yrkandena 1 och 2 torde därmed i

huvudsak vara tillgodosett.

Regeringens huvudsakliga strategi för att nå koldioxidmålet är att

begränsa användningen av fossila bränslen och ersätta dem med

förnybara energikällor samt ett effektivare utnyttjande av energin.

Klimatkommittén hade till uppgift att presentera förslag till en

samlad svensk strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt

vid kostnadseffektivitet. I april 2000 lade kommittén fram sitt

slutbetänkande Förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23,

s. 170 f.). Kommittén framhöll att Sverige bör vara pådrivande i

klimatförhandlingarna, globalt och inom EU och att som ett led i

detta bör Sverige verka för ett effektivt system för genomförandet

av bl.a. Kyotoprotokollet med verkningsfulla påföljder som ett

viktigt inslag. Därtill ansåg kommittén det särskilt angeläget att

de för Sverige mycket viktiga processerna kring de flexibla

mekanismerna och sänkorna klaras ut. Detta är nödvändigt för att

målet med konventionen skall kunna nås om att utsläppsminskningar

genomförs på ett vis som kännetecknas av långsiktighet, effektivitet

och rättvisa. En expertkommitté har vidare på regeringens uppdrag

utrett frågan om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets

flexibla mekanismer i Sverige (SOU 2000:45). Utredningen behandlar

frågan om handel med utsläppsrätter som är en av de tre flexibla

mekanismerna inom Kyotoprotokollets ram. Utredaren har även

analyserat frågor som ställs i en av EG-kommissionen utarbetad

grönbok med förslag till ett EU-system för handel med utsläppsrätter

(KOM (2000) 87 slutlig). Regeringskansliet bereder för närvarande

kommittéernas analyser och förslag. Underlaget har kompletterats med

bl.a. tre uppdrag till Naturvårdsverket rörande bilars utsläpp av

koldioxid i relation till transportkapacitet, utsläpp av metan från

deponier samt styrmedel för att minimera utsläpp av fluorerade

gaser. I juli i år tillsatte regeringen en parlamentarisk delegation

i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett

regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir. 2001:56).

Kommittén skall lämna sitt förslag till regelverk för de flexibla

mekanismerna samt bistå regeringen i utformande av kriterier för

klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande senast den 31

december 2002 och avsluta resterande uppdrag gällande de

projektbaserade mekanismerna senast den 31 december 2004. En

lägesbeskrivning av arbetet skall lämnas senast den 1 december 2001

i syfte att ge underlag för regeringens arbete och

ställningstaganden. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen inte

ansett sig vara berett att föreslå något uttalande från riksdagens

sida i frågan i avvaktan på det pågående arbetet (bet. 2000/01:MJU3

och 2000/01:MJU10). Utskottets inställning kvarstår. Motionerna MJ39

(m), MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis), MJ45 (m) yrkande 31 och U512 (kd)

yrkande 3 (delvis) bör lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller motionerna U512 (kd) yrkande 3 i återstående del

och MJ762 (mp) yrkandena 1 och 3 vill utskottet framhålla att

regeringen har uttryckt avsikten att bredda och fördjupa arbetet med

att integrera miljöhänsyn i EU:s olika politikområden för att främja

en hållbar utveckling. En avgörande aspekt i detta sammanhang är att

verka för en hållbar utveckling inom alla sektorer. Sveriges

nationella erfarenheter kan enligt regeringen ge värdefulla bidrag.

Regeringen kommer att verka för att EU:s sjätte

miljöhandlingsprogram medför ett tydliggörande av EU:s

miljöpolitiska mål, vilket bl.a. kan främja det fortsatta arbetet

med att integrera miljöhänsyn inom EU:s olika politikområden.

Utskottet vill dessutom påpeka att vid de fortsatta förhandlingarna

inom ramen för klimatkonventionens sjätte partsmöte i Bonn i juli

2001 enades deltagande parter däribland EU utom USA om ett beslut

som omfattar samtliga delar av Kyotoprotokollet. EU har för avsikt

att ratificera protokollet år 2002 inför världstoppmötet för

tioårsuppföljningen av Riokonferensen (Rio +10) i Johannesburg.

Miljöministern har informerat riksdagen om innebörden av

överenskommelsen (prot. 2001/02:6 10 §). Den av regeringen aviserade

propositionen om en svensk klimatstrategi torde dessutom komma att

behandla de frågor som berörs av motionerna. Utskottet är därför

inte nu berett att föreslå något uttalande med anledning av dem.

Regeringen presenterade en strategi för en fortsatt grön

skatteväxling i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1).

En grön skatteväxling innebär enligt regeringen inte en höjning av

det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi och miljöutsläpp

skall balanseras med sänkning av andra skatter, främst på arbete.

Strategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30

miljarder kronor. För år 2002 föreslås ett andra steg i

skatteväxlingen i form av en höjning av grundavdragen i

inkomstskatten. Energi-skattehöjningarna följer samma inriktning som

året dessförinnan. Huvudlinjen är att höja koldioxidskatten på

bränslen som används för uppvärmning och att höja energiskatten på

el. I samband med detta görs också den årliga indexomräkningen av

skattesatserna där hänsyn tas till prisutvecklingen. Vidare föreslås

en höjning av avfallsskatten (prop. 2001/02:1 finansplanen s. 197

f.). Utskottet har tidigare för egen del konstaterat att det går att

ta ytterligare steg i en grön skatteväxling om det sker på ett

varsamt och balanserat sätt. Effekterna måste fortlöpande följas

upp. Utskottets ställningstagande kvarstår, varför utskottet

föreslår att riksdagen inte vidtar några åtgärder med anledning av

motionerna MJ45 (m) yrkande 30 och MJ47 (kd) yrkande 5.

En strategi för giftfria och resurssnåla

kretslopp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en strategi

för giftfria och resurssnåla kretslopp samt avstyrker

motionsyrkanden om förslag till strategi för

kemikalieanvändningen (fp) och strategi för ökat

funktionstänkande (c).

Propositionen

Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i

arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:

En strategi för giftfria resurssnåla kretslopp som innefattar en

miljöorienterad produktpolitik - för att skapa energi- och

materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen

av miljögifter.

Regeringen avser att fortsätta det arbete för giftfria och

resurssnåla kretslopp som bl.a. påbörjats i enlighet med regeringens

skrivelse om en miljöorienterad produktpolitik. Regeringen har

uppdragit åt Naturvårdsverket att presentera underlag för en

vidareutveckling av den miljöorienterade produktpolitiken.

Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp bidrar främst

till att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning,

Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt. Den bidrar även

till att uppnå vissa delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd

miljö. Strategin bör vidare ses som ett komplement till kemikalie-,

avfalls- och klimatstrategin samt som en viktig del i strategin för

hållbar utveckling och i sektorsstrategierna.

Motionerna

Enligt motion MJ44 (fp) yrkande 3 (delvis) är de viktigaste

strategierna för att komma till rätta med en osäker

kemikalieanvändning att försiktighetsprincipen, principen om att

förorenaren betalar och principen om tillverkarens utredningsansvar

för alla kemiska ämnen är strikt gällande.

I motion MJ46 (c) yrkande 38 framhålls att en viktig del i arbetet

med giftfria och resurssnåla kretslopp är att se till den funktion

man eftersträvar, inte den vara eller teknik som för tillfället

tillgodoser funktionen. Centerpartiet anser i enlighet härmed att

det behövs en strategi för ökat funktionstänkande.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom de överväganden regeringen

redovisat i skrivelsen En miljöorienterad produktpolitik (skr.

1999/2000:114, bet. 2000/01:MJU3, rskr. 2000/01:52) i vilken arbetet

med att förebygga och minska produkters negativa påverkan på

människors hälsa eller på miljön under produkternas hela livscykel

inleddes. Regeringens föreslagna strategi för giftfria och

resurssnåla kretslopp utgör en viktig del i arbetet med att uppnå de

nationella miljökvalitetsmålen. Utskottet anser därför att riksdagen

bör godkänna den föreslagna strategin.

Riksdagen har godkänt de delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö som lämnades av regeringen i februari 2001 i propositionen

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet.

2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). De principer som motion MJ44 (fp)

yrkande 3 i berörd del förespråkar omfattas av propositionens

förslag och riksdagens godkännande. Utskottet anser inte att

riksdagen nu bör vidta några ytterligare åtgärder med anledning av

motionen.

Ett med motion MJ46 (c) yrkande 38 enahanda förslag om ökat

funktionstänkande har utskottet tidigare utförligt behandlat i

betänkandet Hållbara Sverige (2000/01:MJU10 s. 9 f.). Utskottet

uttalade därvid att förslaget innebär en genomgripande förändring av

det synsätt som präglat arbetet med mål och medel i miljöpolitiken

samt att det krävs ganska ingående överväganden och preciseringar

innan riksdagen kan göra något uttalande om den konkreta innebörden

av ett s.k. funktionstänkande. Utskottets ställningstagande

kvarstår, varför utskottet avstyrker motionen.

En strategi för hushållning med mark, vatten

och bebyggd miljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker en strategi för hushållning av

resurser i enlighet med vad regeringen föreslår och

avstyrker motionsyrkanden dels om förslag till strategi för

restaurering av vattendrag (c), dels om ökad användning av

råvaran trä i byggandet (s).

Propositionen

Regeringen föreslår följande strategi som skall vara vägledande i

arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:

En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö -

för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och

människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten,

miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.

Enligt regeringens bedömning bidrar strategin för hushållning med

mark, vatten och bebyggd miljö främst till att uppnå

miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god

kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande

våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen

fjällmiljö och God bebyggd miljö.

Hushållningsstrategin bygger i huvudsak på tre olika

beståndsdelar:

1. Ett varsamt brukande av mark- och vattenområden för att värna

natur- och kulturvärden i miljön och goda

produktionsförhållanden.

2.

3. Skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande

av en rik kultur- och naturmiljö där representativa delar av vårt

kulturarv är bevarade liksom den biologiska mångfalden.

4.

5. Miljöanpassad fysisk planering och byggande för att skapa en

hållbar bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet,

för ett balanserat uttag av naturresurser och för en god

hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.

6.

Motionerna

Enligt motion MJ46 (c) yrkande 28 bör utformandet av strategier för

restaurering av vattendrag ta hänsyn till energiförsörjning, klimat

och hälsa, EU:s energimål samt att vattenkraftsföretagens kostnader

för dessa åtgärder blir begränsade.

För att den biologiska mångfalden skall kunna bevaras och

utvecklas måste enligt motion MJ40 (s) ekologi och ekonomi gå hand i

hand. Byggnader uppförs för att finnas i hundratals år.

Skogsbaserade träprodukter är en oändlig resurs. Enligt motionen

finns det behov av ett tydligare mål om ökad användning av den

svenska råvaran trä i byggandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens överväganden om vikten av en

hushållning med naturresurser på ett sätt som möjliggör ett

långsiktigt brukande av resurserna, men också förnyelse och

återanvändning av dem. Regeringens förslag till strategi för

hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö bör därför godkännas.

När det gäller förslagen i motion MJ46 (c) yrkande 28 om att

utforma strategier för restaurering av vattendrag vill utskottet

framhålla regeringens bedömning att den föreslagna strategin i

praktiken innebär att befintliga värden skall tas till vara och att

långsiktiga intressen skall väga tyngre än kortsiktiga. Den innebär

också varsam förvaltning och bruk av miljöns naturgivna och

människoskapade resurser. Hushållningsstrategin är av betydelse vid

såväl nya som gamla verksamheter. Eftersom den innehåller element av

både bevarande och utveckling krävs ett brett och väl utvecklat

samråd mellan olika intressen i syfte att nå det på lång sikt bästa

hållbara nyttjandet. Utskottet anser därför för sin del att syftet

med motionen är tillgodosett utan några särskilda åtgärder från

riksdagens sida.

Den föreslagna hushållningsstrategien bygger bl.a. på en

miljöanpassad fysisk planering för att skapa en hållbar

bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet. Den skapar

därigenom förutsättningar för ett balanserat uttag av naturresurser

och för en god hushållning med den bebyggda miljön. Näringsutskottet

anförde våren 2001 (bet. 2000/01:NU7 s. 86) att regeringen på de

sätt som är möjliga bör främja en ökad användning av trä i

byggandet. Speciellt bör detta kunna ske i det offentliga byggandet,

vilket kan utgöra en motor som driver på och utvecklar användningen

av en av landets viktigaste naturresurser. Bostadsutskottet

framhåller i sitt yttrande till miljö- och jordbruksutskottet

dessutom träets betydelse ur ett kretsloppsperspektiv och

förutsätter att frågan kommer att behandlas i det uppföljnings- och

utvärderingsarbete som aviseras i propositionen. Regeringen har i

den regionalpolitiska propositionen (prop. 2001/02:4) lyft fram ett

nationellt program för att främja en hållbar tillväxt när det gäller

träanvändning. Programmet bör enligt regeringen inriktas mot projekt

som främjar samverkan mellan träindustriföretag i regionala

leverantörsgrupper, samt stimulerar till en optimal användning av

skogsråvaran och en mer varierad lokal vidareförädling av denna.

Miljö- och jordbruksutskottet finner det positivt att regeringen

presenterat detta program och bedömer mot bakgrund av detta att det

inte finns skäl till något särskilt tillkännagivande av riksdagen

med anledning av motion MJ40 (s).

Lagstiftning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens överväganden och

avstyrker motionsyrkanden om att inarbeta bl.a.

skogsvårdslagen i miljöbalken (fp), om att ge

Miljöbalkskommittén tilläggsdirektiv att se över

sanktionsavgiften i miljöbalken (m) och om att införa

regler för bildandet av naturreservat (kd).

Propositionen

Det gemensamma, övergripande syftet för miljöbalken och

miljökvalitetsmålen är att främja en ekologiskt hållbar utveckling.

Frågan om målens knytning till lagstiftningen ryms så långt som det

är ändamålsenligt inom ramen för det uppdrag som har getts den

parlamentariskt sammansatta kommittén för uppföljning av

miljöbalken. Regeringen avser dock att ge Naturvårdsverket ett

uppdrag rörande miljökvalitetsnormer, eftersom en utveckling av

normerna på ett funktionellt sätt knyter samman miljökvalitetsmålen

med miljölagstiftningen. Plan- och bygglagen skall ses över i syfte

att ge lagen en utformning som bättre främjar en långsiktigt hållbar

utveckling.

Motionerna

Alla lagar, inklusive skogsvårdslagen, som har direkt bäring på

konflikter mellan bevarande och exploatering av naturresurser bör

enligt motion MJ37 (fp) yrkande 1 inarbetas i miljöbalken.

Bevarandemål och exploateringsmål skall jämställas. Vid en konflikt

är det exploatörens skyldighet att visa att värdet av en

exploatering överstiger värdet av de övriga samlade

naturtillgångarna. Därmed införlivas också de sanktionsmöjligheter

som i dag finns samlade i miljöbalken med jord- och

skogsbrukslagstiftningen.

Miljöbalkskommittén bör enligt motion MJ48 (m) ges

tilläggsdirektiv att se över sanktionsavgiften i miljöbalken.

Enligt motion MJ770 (kd) bör regler för naturvårdsförrättning

införas så att hanteringen av naturreservatsbildning kan ske

enklare, snabbare och till lägre kostnad än vad nuvarande regler ger

möjlighet till.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förhållandet mellan miljöbalken och bl.a.

skogsvårdslagen som behandlas i motion MJ37 (fp) yrkande 1 framgår

av propositionen angående följdlagstiftning till miljöbalken m.m.

(1997/98:90) att båda lagarna skall gälla parallellt i den

bemärkelsen att regler om vad som skall iakttas vid utövandet av

verksamheten kan finnas i både miljöbalken och i skogsvårdslagen.

Miljöbalkens målparagraf, allmänna hänsynsregler och

miljökvalitetsnormer utfärdade med stöd av miljöbalken är

tillämpliga på skogsmark och skogsbruk, dvs. inom skogsvårdslagens

tillämpningsområde. Därav följer enligt propositionen (s. 244) att

föreskrifter som meddelas med stöd av skogsvårdslagen skall vara

förenliga med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och

att de skall främja uppfyllandet av miljöbalkens mål, sådant det

kommer till uttryck i 1 kap. 1 § miljöbalken. Föreskrifterna får

emellertid inte heller motverka att miljökvalitetsnormer som har

utfärdats enligt 5 kap. miljöbalken uppfylls. Förhållandet att en

verksamhet kan omfattas av flera olika regelverk är inte ovanligt.

En verksamhetsutövare är ofta skyldig att iaktta reglerna i olika

lagstiftningar. När två bestämmelser som är tillämpliga på samma

fråga leder till olika resultat och bestämmelserna alltså är

oförenliga, måste en bedömning göras av vilken bestämmelse som skall

tillämpas. Utskottet anförde vid behandlingen av propositionen (bet.

1997/98:JoU25 s. 9 f.) att av allmänna lagvalsprinciper följer i

förevarande fall att de detaljerade föreskrifterna om miljöhänsyn i

skogsvårdsförfattningarna skall tillämpas. Utskottet delade därvid

regeringens uppfattning såsom den kom till uttryck i propositionen

att någon uttrycklig reglering inte behövdes, eftersom den valda

metodiken med tillräcklig tydlighet knyter an till allmänt erkända

lagvalsprinciper. I propositionen (s. 245) anförde regeringen vidare

att i likhet med vad som avsågs gälla för 12 kap. 6 § miljöbalken

kommer skogsvårdsstyrelsen att vara tillsynsmyndighet inom det

område som regleras i skogsvårdsförfattningarna, även om ingripandet

stöder sig på de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.

Utskottet har därför framfört uppfattningen att detta bör underlätta

möjligheten att åstadkomma en enhetlighet i tillämpningen på det

skogliga området (bet. 1997/98:JoU20 s. 45). Utskottet gör i dag

ingen annan bedömning och avstyrker därför motion MJ37 (fp) i berörd

del.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté -

Miljöbalkskommittén (dir. 1999:109) med uppgift att utvärdera

effektiviteten hos det nya sanktionssystemet och samspelet mellan

tillsynsreglerna, sanktionsavgifterna och de straffrättsliga

reglerna samt föreslå de ändringar av regelverket som kan behövas.

Ett mera begränsat lagtekniskt betänkande avgavs under år 2000 (SOU

2000:116). Kommittén skall därutöver i ett mera samlat betänkande

senast den 1 juli 2002 lämna förslag till de mer omfattande

ändringar som uppdraget kan medföra samt senast den 31 december 2003

redovisa en fullständigare bild av hur miljöbalken fått genomslag i

den praktiska tillämpningen liksom andra frågor som rör

uppföljningen av de centrala instrumenten i balken. Därmed bör inte

heller motion MJ48 (m) föranleda något riksdagsuttalande.

Frågan om lagregler för naturreservatsbildning m.m. har varit

föremål för Naturvårdsverkets och Lantmäteriverkets gemensamma

arbete. Resultatet presenterades i rapporten Naturskyddsförrättning

för genomförande av områdesskydd enligt miljöbalken (LMV-rapport

2000:11, Naturvårdsverkets Rapport 5133) och grundar sig på en

flerårig diskussion verken emellan kring bl.a. formerna för

genomförande av beslut om naturreservat. Rapporten innehåller

förslag till ändringar i miljöbalken och anläggningslagen

(1973:1149) samt till en ny lag om naturskyddsförrättning. Syftet

med förslagen är enligt författarna att åstadkomma ett effektivare

genomförande av vissa beslut om områdesskydd enligt 7 kap.

miljöbalken, med bl.a. regler om ersättning och inlösen i anslutning

till naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde och

vattenskyddsområde genom en lantmäteriförrättning. Rapporten har

remissbehandlats och är föremål för Regeringskansliets beredning

(Miljödepartementet). Utskottet anser att resultatet av det pågående

arbetet bör avvaktas. Motion MJ770 (kd) avstyrks.

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m. inom utgiftsområde 20 för år 2001 skall kunna användas

även för uppföljning, utvärdering och redovisning av

miljökvalitetsmålen. Utskottet instämmer i regeringens

överväganden även i övrigt och avstyrker motionsyrkanden om

information avseende miljömålen (fp), om Naturvårdsverkets

ansvar för miljömålsarbetet (m) och om konflikter kring

miljömålen (c).

Ett system för nationell och regional uppföljning

Propositionen

Ett nationellt och ett regionalt uppföljnings- och

utvärderingssystem baserat på bl.a. indikatorer bör knytas till

miljökvalitetsmålen. Regeringen beslutar vilka myndigheter som skall

vara ansvariga för uppföljningen och utvecklingen av de olika

miljökvalitetsmålen och vilka myndigheter som skall ha motsvarande

ansvar för övergripande miljöfrågor. Ett miljömålsråd knutet till

Naturvårdsverket bör ha ett samordnande ansvar för uppföljning och

rapportering.

Motionen

Enligt motion MJ44 (fp) om uppföljning och information gällande

miljömålen är det viktigt att informationen om de beslutade delmålen

och strategierna till kommuner och företag m.fl. blir tydlig

(yrkande 5). Det är också angeläget att berörda aktörer blir

underrättade om miljömålen inte uppnås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion MJ44

(fp) yrkande 5 om att det är viktigt att informationen om de

beslutade delmålen och strategierna blir tydlig. Utskottet anser i

likhet med regeringen att länsstyrelserna tillsammans med nationella

myndigheter, andra regionala organ och kommunerna i de fall det blir

aktuellt bör utveckla ett förslag till regionalt uppföljningssystem.

För miljökvalitetsmålet Levande skogar (avsnitt 17) har

skogsvårdsstyrelserna ansvaret på regional nivå men skall i sitt

målarbete samverka med länsstyrelserna. Miljömålsrådet bör svara för

en övergripande samordning av arbetet. Hänsyn bör tas till att

behovet av regionala indikatorer inte är lika stort för alla

miljökvalitetsmål och till att regionala och lokala indikatorer

skall fylla en uppgift i det nationella indikatorsystemet. Detta

arbete bör bedrivas med stöd från de övriga parter som ingår i det

nya miljömålsrådet. Utskottet förutsätter att myndigheterna i detta

arbete kommer att tillgodose behovet av erforderlig information.

Motionen bör utöver det anförda inte påkalla någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Ett miljömålsråd

Propositionen

Ett särskilt miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket bör inrättas,

med ansvar för samlad uppföljning och rapportering till regeringen.

Motionen

Enligt motion MJ45 (m) bör Naturvårdsverket ha ansvaret för

samordning, uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet

(yrkande 33). Motionärerna motsätter sig att miljömålsråd inrättas.

En samlad uppföljning och rapportering på miljöområdet ingår på ett

naturligt sätt i Naturvårdsverkets uppgifter.

Utskottets ställningstagande

Med tanke på de omfattande samordningsuppgifter som miljömålsarbetet

innebär anser utskottet i likhet med regeringen att ett särskilt

miljömålsråd bör inrättas knutet till Naturvårdsverket. Syftet med

inrättandet av rådet är inte att skapa en ny myndighet utan att

inrätta en organisation för att samordna arbetet mellan

myndigheterna och se till att myndigheternas resurser kan utnyttjas

effektivt så att dubbelarbete undviks. Motion MJ45 (m) yrkande 33

avstyrks.

Finansiering

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. inom utgiftsområde 20 för år 2001 skall kunna

användas även för uppföljning, utvärdering och redovisning av

miljökvalitetsmålen.

Redovisning till riksdagen

Propositionen

Varje år rapporterar regeringen översiktligt till riksdagen hur

arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider. Vart fjärde år

utförs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen i syfte att

klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Motionen

Enligt motion MJ46 (c) bör riksdagen begära att regeringen, i

samband med den första översiktliga rapporteringen till riksdagen om

hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider, fogar en

analys av de konflikter som kommer att uppstå kring målen (yrkande

41). I propositionen, som regeringen utarbetat med Miljöpartiet och

Vänsterpartiet, förekommer målkonflikter, dvs. konflikter mellan

intressen och konflikter mellan olika miljömål.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ46 (c) yrkande 41 bör en analys av de konflikter som

kommer att uppstå kring målen fogas till den första översiktliga

rapporteringen till riksdagen. Som utskottet tidigare har redovisat

har Miljömålsrådet till uppgift att göra en samlad enhetlig

uppföljning och rapportering till regeringen av utvecklingen mot

miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål samt belysa eventuella

målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som

riksdagen har beslutat. Utskottet utgår från att det finns utrymme

att redovisa den fråga som tas upp i motionen i den årliga

uppföljningen och rapporteringen. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med vad utskottet har

anfört.

Länsstyrelser och kommuner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens överväganden och

avstyrker ett motionsyrkande om länsstyrelsernas resurser

(m).

Länsstyrelserna

Propositionen

Länsstyrelserna har enligt propositionen det övergripande ansvaret

för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Arbetet bör utföras i en

sektorsövergripande process i dialog med kommuner, näringsliv och

andra aktörer. Det blivande miljömålsrådet skall i samråd med

länsstyrelserna samordna arbetet med regional anpassning av sådana

nationella delmål som behöver fördelas regionalt så att det

nationella målet täcks in. Länsstyrelserna bör utifrån sin

övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter

utveckla samarbetet med övriga regionala myndigheter och andra

regionala organ i målarbetet, bl.a. för att bättre tillvarata

möjligheterna att samordna tillväxt- och sysselsättningsskapande

åtgärder med åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det

länsövergripande samarbetet i miljö- och resurshushållningsfrågor

bör utvecklas ytterligare. Inriktningen mot en hållbar utveckling

bör genomsyra länsstyrelsernas hela verksamhet och betonas i det

fortsatta arbetet med infrastrukturplanering, regionala

tillväxtavtal och strukturfondsprogram.

Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan

med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter redovisa närmare

behov av och förutsättningar för att samordna och redovisa

kunskapsunderlag om miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor

på regional nivå samt att stödja länsstyrelsernas arbete.

Motionen

I motion MJ45 (m) anförs att länsstyrelserna bör få tillräckliga

resurser för att klara de nya uppgifterna på ett rimligt sätt

(yrkande 34). Arbetet med att följa upp de delmål som föreslås i

propositionen riskerar att leda till att länsstyrelserna får

svårigheter att klara övriga arbetsuppgifter på ett rimligt sätt.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,

utg.omr. 20 s. 30, bet. 2000/01:MJU1, rskr. 2000/01:85) anvisat

ökade medel för miljöövervakning, bl.a. för att täcka kostnader för

uppföljning av miljökvalitetsmålen. Såsom regeringen anfört bör

ökade kostnader för uppföljningen för miljömålsansvariga myndigheter

och myndigheter med ansvar för övergripande miljömålsfrågor därför

täckas från detta anslag.

Som regeringen anfört skall flera av de åtgärder som föreslås i

propositionen utföras av eller kräver medverkan av länsstyrelserna.

Finansieringen av länsstyrelsernas miljöarbete skall i huvudsak ske

via länsstyrelsernas förvaltningsanslag (anslaget 32:1

Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 18). För att finansiera

länsstyrelsernas arbete inom ramen för deras övergripande ansvar för

regionalt mål- och uppföljningsarbete beräknar regeringen att

överföra 20 miljoner kronor fr.o.m. år 2001 till länsstyrelsernas

förvaltningsanslag från utgiftsområde 20. Anslaget har vid flera

tillfällen tillförts ökade resurser för arbete inom miljöarbetet.

Under de senaste åren har tillförts 15 miljoner kronor per år för

tillsyn inom miljöområdet och 25 miljoner kronor per år för

administration av skogsinköp.

Regeringen anför att enligt budgetpropositionen för år 2001 får 65

miljoner kronor från sakanslag inom utgiftsområde 20 användas för

länsstyrelsernas kostnader för administration m.m. av anslagsmedel

för miljöövervakning, kalkningsverksamhet och sanering och

återställning av förorenade områden. Resurserna fördelas nu av

Naturvårdsverket. Regeringen avser att överföra dessa medel till

länsstyrelsernas förvaltningsanslag för att underlätta

länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet. I vissa fall

kan föreslagna åtgärder medföra behov av särskilda insatser från

länsstyrelsernas sida. För sådana insatser beräknar regeringen bl.a.

att tillföra länsstyrelserna resurser för att upprätta regionala

vattenhushållningsprogram och för att upprätta regionala miljö- och

hushållningsprogram för fjällområdet när dessa program blir

aktuella.

Utskottet delar regeringens bedömning att en uppföljning bör göras

av de ekonomiska konsekvenserna för länsstyrelserna av regeringens

förslag i propositionen som underlag för vidare överväganden. Som

regeringen aviserat föreslås i budgetpropositionen för år 2002

(prop. 2001/02:1 utg.omr. 20 s. 46, 49 och 51) att medel förs över

från utgiftsområde 20 till länsstyrelsernas förvaltningsanslag.

Utskottet föreslår att motion MJ45 (m) yrkande 34 om tillräckliga

resurser för länsstyrelserna lämnas utan vidare åtgärd i den mån den

inte tillgodosetts med vad som nu anförts.

Kommunerna

Utskottets ställningstagande

Såsom regeringen anfört har kommunerna lokalt det samlade ansvaret

för att åstadkomma en god livsmiljö. Kommunerna har ett

övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella målen.

De har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå

miljökvalitetsmålen, dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i

den egna verksamheten, dels genom att lokala mål och

åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering kan ge ramar och

underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Stödet till lokala

investeringsprogram för hållbar utveckling bidrar till att det på

kommunal nivå kan genomföras åtgärder som bidrar till att uppnå

miljökvalitetsmålen.

Länsstyrelserna skall stödja kommunerna med underlag för att

formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Boverket bör i samverkan

med berörda myndigheter utveckla, stödja och följa upp kommunernas

arbete med miljömål i samhällsplaneringen.

Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser och

effekter i ett generationsperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens överväganden och

avstyrker ett motionsyrkande om beräkning av miljöskador

(m).

Effekter i ett generationsperspektiv

Utskottets ställningstagande

Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna

över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Såsom

regeringen anfört råder det emellertid osäkerhet inom en rad områden

där vi i dag inte har tillräcklig kunskap för att bedöma om de

förslag som regeringen lägger fram räcker för att vända den negativa

trenden. Det gäller t.ex. övergödning, buller och gifter lagrade i

marken.

Målet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där

de stora miljöproblemen är lösta är därför en stor utmaning och ett

uttryck för en stark viljeriktning. Såsom regeringen anfört är de

förslag på delmål som presenteras i propositionen och detta

betänkande möjligen i vissa fall inte tillräckliga för att med god

marginal uppnå de olika miljökvalitetsmålen inom en generation.

Syftet är dock att med återkommande utvärderingar följa utvecklingen

och vid behov revidera mål och åtgärdsförslag. Det understryker

behovet av aktiva insatser under hela tidsperioden.

Ekonomiska konsekvenser

Motionen

I motion MJ45 (m) begärs att regeringen tar initiativ till

beräkningar av de miljöskador som har en direkt koppling till

människors hälsa, den biologiska mångfalden, ekosystemens

långsiktiga produktionsförmåga samt hushållningen med

naturresurserna (yrkande 2). Miljömålskommittén uppskattar

kostnaderna för miljöförstöring till mer än 20 miljarder kronor per

år. Konjunkturinstitutet har gjort en liknande studie och kommit

fram till att kostnaderna för miljöskador i Sverige uppgår till ca

10 miljarder kronor per år.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört kommer det att krävas insatser från stat,

kommun, hushåll och näringsliv för att uppnå miljökvalitetsmålen.

För hushållen handlar det om att anpassa såväl transporter och

boende som att välja produkter som är bättre från miljösynpunkt. De

åtgärder som föreslås i denna proposition uppskattas medföra

statliga utgifter på totalt ca 45 miljarder för hela perioden

2001-2010. Utskottet delar regeringens bedömning att när åtgärderna

genomförs av de olika aktörerna kommer samhällets kostnader för

miljörelaterade hälsoproblem, främst sjukvårdskostnader,

socialförsäkringskostnader och kostnader för produktionsbortfall,

att kunna reduceras. Samhällets kostnader för den materialförstöring

som miljöföroreningar orsakar, t.ex. korrosionsskador på

infrastruktur och byggnader, kommer också att reduceras. Minskad

trängsel till följd av mer miljöanpassade transporter ger också

minskade kostnader för samhället.

I propositionen anförs att dagens miljöproblem medför avsevärda

kostnader. Det tar sig inte bara uttryck i form av

produktionsförluster och materialförstöring utan också i form av

försämrad hälsa, förluster av kulturarv och biologisk mångfald.

Enligt Miljömålskommittén kan kostnaderna för dagens miljöförstöring

uppskattas till betydligt mer än 20 miljarder kronor om året. I

denna uppskattning ingår inte kostnader för miljögifternas påverkan

på miljö och hälsa. Uppskattningen innehåller naturligtvis

osäkerheter. Utskottet delar regeringens uppfattning att de verkliga

kostnaderna för närvarande inte kan fastställas med befintliga

metoder och tillgängliga data. Motion MJ45 (m) yrkande 2 om

beräkning av miljöskador avstyrks.

Godkännande av 1999 års protokoll angående

minskning av försurning, övergödning och

marknära ozon till konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner protokollet av

den 1 december 1999 angående minskning av försurning,

övergödning och marknära ozon till 1979 års konvention om

långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den 1

december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och

marknära ozon till 1979 års konvention om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar.

Utskottets ställningstagande

Sverige har spelat en aktiv och pådrivande roll i det

internationella samarbetet för att begränsa de gränsöverskridande

luftföroreningarnas inverkan på miljön och människors hälsa. De

protokoll som Sverige tidigare har ratificerat inom ramen för

konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har

haft stor betydelse för att minska utsläppen av svavel- och

kväveföreningar, flyktiga organiska ämnen samt långlivade organiska

föroreningar och tungmetaller. Tillsammans med andra åtgärder

kommer protokollet att leda till avsevärda förbättringar vad gäller

problem med försurning, övergödning och exponering för marknära ozon

i Sverige och övriga Europa. Utskottet instämmer i att Sverige

snarast bör ratificera protokollet.

1999 års ändringar av Montrealprotokollet om

ämnen som bryter ned ozonskiktet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner 1999 års

justeringar och ändringar av Montrealprotokollet om ämnen

som bryter ned ozonskiktet.

Propositionen

Regeringen föreslår att Sverige skall tillträda 1999 års justeringar

och ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned

ozonskiktet.

Utskottets ställningstagande

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet är ett

protokoll under Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet.

Protokollet kan ses som ett åtgärdsprogram för avveckling av

ozonnedbrytande ämnen för de anslutna parterna. Europeiska

gemenskapen har, tillsammans med medlemsstaterna, biträtt såväl

Wienkonventionen som Montrealprotokollet.

Utskottet instämmer i att Sverige snarast bör ratificera

ändringarna i Montrealprotokollet som beslutades vid partsmötet i

Beijing i december 1999. Sverige har ingen produktion av

kontrollerade ämnen. Ändringarna i Montrealprotokollet föranleder

inte några lagstiftningsåtgärder.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Ett 16:e miljökvalitetsmål (punkt 2)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 4.

Ställningstagande

De tre miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt

odlingslandskap berör till stora delar värnandet av den biologiska

mångfalden. Intill dess att regeringen och riksdagen fattat beslut

om inrättande av ett 16:e miljömål om Biologisk mångfald, kommer

målen inom de ovan nämnda områdena i huvudsak att vara styrande för

statens och kommunernas agerande. Jag anser att beslut bör fattas nu

om att införa ett 16:e miljömål. Detta bör ges regeringen till

känna.

2. Allas delaktighet i ett regionalt och socialt samlat

Sverige (punkt 3)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 40.

Ställningstagande

Alla nivåer i samhället måste vara delaktiga i arbetet med att nå en

ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

Socialdemokraterna har så sakteliga insett att det som Centerpartiet

sedan länge sagt om människors deltagande är den rätta vägen. I

praktiken är det fortfarande ett perspektiv ovanifrån som styr,

nämligen att staten bestämmer och deltagandet går ut på att

verkställa dessa beslut. Centerpartiet vill se en ändring på detta.

Människor måste ges praktiska möjligheter att delta i samhället. Den

sociala och regionala klyvningen av landet motverkar dessa

möjligheter. Det behövs en politik som tar sin utgångspunkt hos den

enskilda människan och ett Sverige som är samlat såväl regionalt som

socialt.

3. Skogsbrukets effekter på särskilt försurningskänsliga

områden (punkt 4)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen anser att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning i

ett generationsperspektiv innebär att markanvändningen behöver

förändras genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens

försurningskänslighet. Vi konstaterar att det ännu saknas

tillräcklig kunskap om i vilken utsträckning markanvändningen inom

skogsbruket påverkar olika försurningskänsliga marker. Enligt vår

uppfattning behövs mer forskning om skogsbruket och dess effekter på

särskilt försurningskänsliga markområden innan man kan dra

slutsatsen att skogsbruket måste anpassas.

4. Miljöövervakning och forskning (punkt 9)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ764 yrkande 13 och 2000/01:MJ796 yrkande 6.

Ställningstagande

Miljöforskningen och miljöövervakningen måste prioriteras. Med en

bra miljöövervakning kan det som är miljöförstöring och vad som är

t.ex. naturliga variationer särskiljas. Miljöövervakningen har varit

ett av Sveriges viktigaste verktyg för att följa upp effekter av

utsläpp och åtgärder. Detta har under ett antal år inte prioriterats

tillräckligt av Socialdemokraterna, vilket inneburit att flera

miljöövervakningsdata har brutits. Nationella och regionala

övervakningsprogram måste vara så pass omfattande att det går att

studera såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar.

Minskad miljöövervakning försvårar även för miljöforskningen.

Genom forskningen kan vinnas kunskap om vilka effekter olika slags

utsläpp har på organismer. Efter den socialdemokratiska regeringens

neddragningar på miljöforskningen finns det i dag ett stort uppdämt

behov, speciellt av miljöeffektforskning. Stora problem och

kunskapsluckor återstår vad gäller olika ämnens miljöeffekter. Det

är viktigt att trygga försörjningen av ny forskarkompetens genom att

universiteten ges tillräckliga resurser för utbildning av studenter

som kan gå vidare till miljöforskning.

5. Miljögarantin (punkt 10)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v) och Maria

Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ838 yrkande 10.

Ställningstagande

Tanken med den s.k. miljögarantin, eller artikel 95 i fördraget

(tidigare 100a), är att man som medlemsstat skall tillåtas gå före

på bland annat miljöområdet, även om det föreligger ett

harmoniseringsdirektiv i frågan. Problemet är framför allt punkt fem

i artikel 95, där mycket komplicerande krav ställs på en nationell

skärpning av regleringarna. Bland annat ställs krav på att

medlemsstaten skall kunna bevisa att det aktuella problemet är

specifikt för medlemsstaten samt att det skall ha uppkommit efter

den tidpunkt då harmoniseringsåtgärden har beslutats. Flexibla

regler som möjliggör en progressiv och offensiv politik är en viktig

delkomponent för att utveckla miljöarbetet. Några områden där EU:s

regelverk hindrar medlemsstaterna att gå före i miljöarbetet är

möjligheten att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar och

tuffare regler för genmanipulerade livsmedel. Regeringen bör med

kraft driva en omformulering av artikel 95 för att möjliggöra

striktare nationella regleringar på miljöområdet.

6. Miljöprövning av Europeiska unionens ekonomi (punkt 12)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ711 yrkande 12.

Ställningstagande

EU:s politik bör inte stödja aktiviteter inom sådana politikområden

som man i miljöpolitiska sammanhang vill bekämpa.

Miljökonsekvensbeskrivningar bör genomsyra EU:s verksamhet. Det är

helt enkelt dags att miljöpröva EU:s ekonomi. Att redan från början

väga in de miljömässiga effekterna gör att beslut som är negativa

för miljön kan undvikas eller att miljöeffekterna minimeras. Sverige

bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi miljöprövas.

7. En tryggad vattenförsörjning (punkt 18)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ711 yrkande 8.

Ställningstagande

Rent vatten är en grundförutsättning för mänskligt liv. Att trygga

vattenförsörjningen för jordens befolkning måste därför vara ett

prioriterat område. Världens fattiga länder har de största problemen

med att trygga sin vattenförsörjning. Vattenbrist kan på många håll

i världen leda till uppslitande konflikter mellan människor,

regioner och länder. En sådan utveckling måste stävjas genom olika

former av samarbete och bistånd.

8. Svensk klimatstrategi (punkt 20)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:MJ46 yrkande 11 och 2000/01:MJ711 yrkande 45 delvis samt

avslår motionerna 2000/01:

MJ44 yrkande 2 delvis och 2000/01:MJ45 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet välkomnar att regeringen i vårpropositionen för år

2001 anslår medel till klimatpolitiska program. Det var olyckligt

att regeringen först inte planerade att inrätta programmen förrän år

2004. Nu aviseras de till halvårsskiftet 2002. Dessa program bör

kunna starta redan under år 2001. Det är viktigt att programmen inte

binds upp med krav på att generera arbetstillfällen. Dessutom borde

nästa långtidsutredning behandla frågor om klimatförändringar. Detta

bör ges regeringen till känna.

9. Svensk klimatstrategi (punkt 20)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ45

yrkande 3, 2000/01:MJ46 yrkande 11 och 2000/01:MJ711 yrkande 45

delvis.

Ställningstagande

Av den totala mängden utsläpp av växthusgaser står Sverige för

endast en liten del. Sverige står exempelvis för bara omkring 3

promille av världens samlade utsläpp av koldioxid. Med tanke på

befolkningsmängden släpper dock Sverige ut dubbelt så mycket per

capita som världens befolkning totalt. Om utsläppsmängden totalt

sett skall minska krävs omfattande nationella åtgärder. Ett etappmål

om en minskning av koldioxidutsläppen med 2 % jämfört med 1990 års

nivå under kommande tioårsperiod är alltför defensivt. Det vore

fullt möjligt för Sverige att under perioden 2008-2012 nå

utsläppsnivåer som ligger under detta mål.

10.Förnyelse av bilparken, m.m. (punkt 24)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkandena 4 och 6 samt avslår motion 2000/01:MJ47

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi stöder regeringens förslag till delmål och mål i ett

generationsperspektiv. Däremot är vi mycket tveksamma till de

åtgärder regeringen anger som viktiga för att nå målet om minskade

utsläpp av kvävedioxid. Vi avvisar höjda bensinskatter och införande

av trängselavgifter m.m. som medel för att nå målet. Vi förordar i

stället andra åtgärder. Teknikutvecklingen har gjort att de bilar

som produceras släpper ut avsevärt mindre mängd föroreningar såsom

kvävedioxid. Transportsektorn kommer därför att klara miljömålet. En

för trafiken viktig miljöaspekt är därför att förnyelsen av

bilparken går någorlunda snabbt. Detta bör ges regeringen till

känna.

11.Avgasfria bilar, m.m. (punkt 25)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkandena 35 och 36 samt avslår motion 2000/01:MJ816.

Ställningstagande

De bolag som säljer drivmedel borde ha krav på sig att

tillhandahålla biodrivmedel. I dag är det bara i storstäderna samt i

Värmland som t.ex. etanol finns tillgängligt på rimliga avstånd. För

att öka tillgängligheten av biodrivmedel är det nödvändigt att redan

nu slå fast tydliga krav på drivmedelsförsäljare att tillhandahålla

biodrivmedel på samtliga större försäljningsställen till år 2005.

Erfarenheterna vid utmönstringen av den blyade bensinen visar att

marknadsekonomins styrmekanismer är effektiva för att stimulera en

miljövänlig teknikutveckling. Det vore rimligt att ställa upp ett

konkret mål som att senast år 2005 skall minst 10 % av de fordon som

säljs vara nollemissionsfordon. Därmed skulle miljömålen lättare

kunna uppnås samtidigt som fordonsindustrin i Sverige och Europa kan

förbättra sin konkurrenskraft i en situation där miljöanpassade

produkter blir alltmer efterfrågade.

12.Skogsbrukets anpassning (punkt 27)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 13.

Ställningstagande

Regeringen anger att miljömålet Bara naturlig försurning bör

innebära att markanvändningens bidrag till försurning av mark och

vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens

försurningskänslighet. Vad som menas med detta är diffust och

propositionen ger ingen större vägledning. Det anges endast att det

krävs åtgärder som kraftigt dämpar näringsläckage i samband med

föryngringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Därtill

hänvisas det i propositionen till att det finns mål om att öka

lövskogsarealen, vilket kan bidra till att minska skogsbrukets

bidrag till försurningen. Effekterna av inslag av lövträd i

skogsbruket får emellertid inte överskattas. Det är också viktigt

att se till skogsbrukets lönsamhet. I den hårda konkurrens som råder

måste näringens förmåga att producera barrskog med hög kvalitet

säkerställas. Centerpartiet anser att regeringens precisering

"markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten

motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens

försurningskänslighet" bör utgå. Detta bör ges regeringen till

känna.

13.Kalkning (punkt 28)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ47 yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis och 2000/01:MJ46 yrkande 12.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att större resurser än vad regeringen

föreslår bör anslås till kalkningsinsatser. Anslaget till

kalkningsåtgärder föreslås tillföras 15 miljoner kronor per år i

jämförelse med utgiftsnivån i 2001 års statsbudget.

Kristdemokraterna har tidigare föreslagit och står fast vid att

anslaget till de samordnade kalkningsinsatserna för sjö och skog bör

öka med 50 miljoner kronor per år jämfört med 2001 års nivå. För att

erhålla bästa resultat föreslår Kristdemokraterna att kalkningen av

sjöar och vattendrag samordnas med kalkningen av skogar och att

dessa åtgärder tillskjuts ytterligare medel i jämförelse med

regeringens förslag.

14.Kalkning (punkt 28)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 12 samt avslår motionerna 2000/01:MJ44 yrkande

2 delvis och 2000/01:MJ47 yrkande 1.

Ställningstagande

Att komma till rätta med försurningsproblemen kräver minskade

utsläpp av försurande ämnen samtidigt som markernas buffringsförmåga

måste öka. Kalkning och andra åtgärder som syftar till att förbättra

markernas värden måste samordnas och ordentliga resurser avsättas.

Centerpartiet har under en rad år avsatt mer pengar till kalkning än

vad regeringen har gjort. Det är en lång återhämtningsprocess,

varför det är viktigt att staten ger ett långsiktigt besked om att

kalkning av vatten och skogsmark kommer att fortgå så länge det

behövs. Detta bör ges regeringen till känna.

15.Kalkning (punkt 28)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis samt avslår motionerna 2000/01:MJ46

yrkande 12 och 2000/01:MJ47 yrkande 1.

Ställningstagande

Mer än en femtedel av den totala ytan skog, fjäll och sjöar i

Sverige bedöms i dag vara försurad. Försurningen ger negativa

effekter på människor, växter och djur och påverkar också fisket.

Ökad försurning av skogen leder till att den blir känsligare för

klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Eftersom effekterna av

kalkning är växlande föreslår vi att kalkningsinsatserna

biotopanpassas.

16. Delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt avser

förorenade områden (punkt 30)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 16 om delmål. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:MJ45 yrkande 7 och avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande

9.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att de förorenade mark- och vattenområdena skall

ha identifierats, genomgått kart- och arkivstudier och

riskklassificerats före utgången av år 2005. Vi delar denna

målsättning. Regeringen föreslår att arbetet med sanering och

efterbehandling vid samma tidpunkt skall ha påbörjats vid minst 100

av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för

människors hälsa och miljön. Minst 50 av de områden där detta arbete

påbörjats skall dessutom vara färdigbehandlade. Vi biträder

regeringens uppfattning om att i första hand prioritera sanering och

återställande av de förorenade områden som utgör störst risk för

människors hälsa och miljön. Det saknas dock underlag för att dra

slutsatsen att sanering skall inledas på minst 100 områden före år

2005 eller för att ställa upp ett mål om att 50 av dem skall vara

slutbehandlade. De objekt som utgör störst risk för människors hälsa

skall enligt vår uppfattning prioriteras. Dessa objekt kan ta lång

tid att sanera varför det för närvarande inte är ändamålsenligt att

som delmål ange att minst 50 av dessa områden skall vara

slutbehandlade år 2005. Vi anser att riskbedömningar av

saneringsobjektens farlighet för människa och miljö skall styra i

vilken ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet skall

genomföras. Vi anser att miljökvalitetsmålet borde uttryckas så att

miljön skall vara fri från sådana ämnen som hotar människors hälsa

eller den biologiska mångfalden. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såvitt

avser förorenade områden i enlighet med vad som anförs.

17. Saneringsarbetet i ett generationsperspektiv (punkt 31)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att målet om att inom en generation ha sanerat alla

förorenade områden inte är en relevant målsättning. Målet borde i

stället vara att inom en generation ha återställt alla förorenade

områden som utgör en risk för människors hälsa och miljön. Detta bör

regeringen ges till känna.

18. Cancerframkallande ämnen, m.m. (punkt 32)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.

Ställningstagande

Riksdagen har beslutat att ämnen som är cancerframkallande eller

mutagena skall vara utfasade till år 2007 (bet. 2000/01:MJU15).

Skador av kemikalier har visat sig negativt påverka immunförsvaret

och ge upphov till cancer och allergier. Spridningen av kemikalier

är omfattande. I många fall lagras dessa i levande organismer och

därigenom överförs de till våra livsmedel. Jag anser därför att

denna utfasning skall ske snabbare.

19. Uttunningen av ozonskiktet, m.m. (punkt 35)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 9 och avslår motion 2000/01:MJ44 yrkande 2

delvis.

Ställningstagande

De vetenskapliga beläggen för kopplingen mellan utsläpp av stabila

flyktiga halogenerade organiska ämnen och nedbrytningen av

stratosfäriskt ozon är betydande. Den viktigaste åtgärden för att

skydda ozonskiktet är att säkerställa att Montrealprotokollet

verkligen följs globalt. Kostsamma jakter på CFC som används i

medicinskt bruk eller åtgärder som inte gör någon miljönytta men

försämrar Sveriges konkurrenskraft bör undvikas. Arbetet bör

inriktas på internationella överenskommelser om åtgärder för att

minska de skadliga utsläppen. Detta bör ges regeringen till känna.

20. Uttunningen av ozonskiktet, m.m. (punkt 35)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis och avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande

9.

Ställningstagande

Uttunningen av ozonskiktet är ett globalt problem och eftersom

Sverige står för en procentuellt liten andel av världens totala

utsläpp av ozonnedbrytande ämnen anser vi att arbetet med att

minimera utsläppen bör ske på främst EU-nivå. Då nytillskotten av

ozonnedbrytande ämnen är små är det särskilt viktigt att de ämnen

som redan finns i omlopp tas om hand vid avfallshantering.

Forskningen om miljövänligare alternativ till dagens ozonnedbrytande

ämnen bör intensifieras.

21.Delmål för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö (punkt 37)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag om delmålen 2 och 3 och vad

som framförs i reservation 21 om delmål 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:MJ45 (m) yrkande 10.

Ställningstagande

Delmålet att ingen verksamhet skall ge allmänheten ett individuellt

dostillskott på mer än 0,01 mSv per år och bedömningen i ett

generationsperspektiv att verksamheter sammanlagt inte skall ge ett

dostillskott på mer än 1 mSv per individ och år är svåra att

efterfölja. Resonemanget är alltför teoretiskt och utvärderingen

kommer att bli svår. Det viktigaste är att verksamheter inte släpper

ut mer än fastställda gränsvärden. Vi föreslår därför att delmål 1

ersätts med följande formulering: År 2010 skall halterna i miljön av

radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga

att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.

Riksdagen bör anta den föreslagna lydelsen av delmål 1.

22.Avvecklingen av kärnkraften (punkt 38)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 20.

Ställningstagande

Avvecklingen av kärnkraften som påbörjats utgör en del av

omställningen av det svenska energisystemet. Detta är bra. Det

fortsatta omställningsarbetet efter avställningen av den andra

reaktorn i Barsebäck bör koncentreras till avveckling av de

reaktorer som kärnkraftsindustrin anser ha begränsade möjligheter

att uppnå delmål 1. Detta bör ges regeringen till känna.

23.Kommunalt veto (punkt 39)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 39 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 21.

Ställningstagande

Genom att genomföra en avveckling av befintliga kärnkraftsreaktorer

kan tillförseln av radioaktiva ämnen begränsas. Det finns i dag inte

någon tillfredsställande metod för slutförvaring av det radioaktiva

avfallet från kärnkraftsindustrin. Det är därför viktigt att

kommunerna har möjlighet att lämna veto i denna fråga, särskilt med

tanke på de effekter ett djupförvar kan komma att få för kommunernas

framtida utvecklingsmöjligheter. Detta bör ges regeringen till

känna.

24.Kärnsäkerheten i Östeuropa (punkt 40)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.

Ställningstagande

Ett av de största hoten mot människan är utsläpp av radioaktiva

ämnen. Sverige bör tillsammans med andra länder verkar för att höja

säkerheten vid militära kärnvapen- och civila kärnkraftsanläggningar

i öst. Sverige bör avsätta 50 miljoner kronor per år till åtgärder

för ökad kärnsäkerhet i Östereuropa.

25. Delmål för fosfor (punkt 44)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 17.

Ställningstagande

I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge

Naturvårdsverket i uppdrag att senast år 2005 lämna förslag om

precisering av delmål 2, dvs. minskade utsläpp av fosforföreningar,

samt föreslå prioriteringar, åtgärder och finansiering. Den låga

takt som präglar regeringens agerande när det gäller fosforutsläppen

är enligt min mening inte tillfredsställande. Som anförs i motion

MJ46 (c) yrkande 17 bör riksdagen därför redan nu uppdra åt

regeringen att återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål

för fosfor senast år 2003.

26. Frivilliga överenskommelser, ekonomiska incitament

m.m. (punkt 45)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi delar regeringens uppfattning om det önskvärda i att samtliga

delmål uppfylls men det finns enligt vår mening en fara i att sätta

målsättningarna så högt att de inte kan uppnås med rimliga insatser.

Det är framför allt av vikt att de åtgärder och styrmedel som

används är kostnadseffektiva och att arbetet utformas i samråd med

berörda samhällssektorer. Rådgivning och information har tidigare

visat sig vara verkningsfulla medel för att förbättra

miljösituationen i jordbruket, och dessa insatser bör förstärkas.

Även forskning och metodutveckling är viktiga för måluppfyllelsen.

Som anförs i motion MJ45 (m) bör i första hand frivilliga

överenskommelser, information och ekonomiska incitament användas för

att miljökvalitetsmålet skall kunna uppnås. Detta bör regeringen ges

till känna.

27. Förändring av EU:s jordbrukspolitik, m.m. (punkt 46)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 46 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 27. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ44 yrkande 2 delvis.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ44 (fp) kan en stor del av utsläppen av fosfor

och kväve härledas från jordbruket. Sedan Sverige blev medlem i EU

styrs det svenska jordbruket i väsentligt avseende av den

jordbrukspolitik och de stödformer som beslutas av unionen. Trots

ett flertal åtgärder inom jordbruket och avloppssektorn minskar inte

övergödningen till våra hav, kustnära områden och sjöar. Detta

innebär enligt min mening att lösningen på de miljöproblem som

orsakas av jordbrukets utsläpp inte kan sökas enbart på nationell

nivå. Om Sverige vill komma till rätta med de problem som

övergödningen orsakar måste regeringen inom EU arbeta för en radikal

förändring av EU:s jordbrukspolitik. En sådan förändring måste

inriktas på avreglering av det nationella jordbruket och på

avskaffande av importtullar och tillskapande av stödformer som tar

hänsyn till de krav vi ställer på ett modernt livsmedelsproducerande

jordbruk när det gäller miljö, natur och etik.

28.Samordning av miljömålen och samförstånd mellan berörda

intressen, m.m. (punkt 48)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 48 bort ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkandena 14 och 15.

Ställningstagande

Jordbruket är av mycket stor betydelse för uppnåendet av de svenska

miljökvalitetsmålen. De olika målen är också beroende av varandra.

Om effekterna av ett miljökvalitetsmål är att jordbruksföretagens

lönsamhet försämras och att möjligheterna att hålla djur i hobby-

och rekreationssyfte försvåras kommer detta att få direkt återverkan

på t.ex. miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Ett rikt

odlingslandskap. Om speciellt de mindre gårdarna så gott som

straffas ut under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning kommer

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap inte att kunna

uppfyllas. Jag anser det vara en stor brist att regeringen

presenterar ett förslag där hänsynen mellan de olika miljömålen

leder till ovan beskriva utveckling på flera områden. Som anförs i

motion MJ46 (c) yrkande 14 är en större samordning mellan miljömålen

därför önskvärd.

Enligt min mening bör regeringen uppmuntra det helhetsgrepp som nu

tas i jordbruksnäringen när det gäller ammoniakavgång,

fosforförluster och kväveutlakning i form av en omfattande

informations- och rådgivningskampanj under benämningen Greppa

Näringen. Detta frivilliga arbete kommer att få betydelse för

miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Bara

naturlig försurning. Regeringens bristande ambition att skapa

samförstånd mellan jordbruket och staten vad gäller miljömålen,

vilket visar sig i ensidiga höjningar av Miljömålskommitténs förslag

om delmål, är inte tillfredsställande. Jag efterlyser ett förfarande

från regeringens sida med större samförstånd mellan berörda

intressen vad gäller samtliga miljömål.

29. Delmål för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och

vattendrag (punkt 49)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 3-6

och vad som framförs i reservation 29 om delmål 1 samt tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 29 om

delmål 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkandena 12

och 13.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning, vilken delas av flera remissinstanser, saknas kunskap

att redan nu formulera mål för långsiktigt skydd av skyddsvärda

miljöer i sjöar och vattendrag. Vi avvisar därför regeringens

förslag om delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och

vattendrag och ansluter oss till motion MJ45 (m) yrkande 12 att

riksdagen bör besluta att delmål 1 i stället skall ha följande

lydelse: Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat

och kartlagt de särskilt skyddsvärda naturområden, i och i

anslutning till sjöar och vattendrag, som kan komma att behöva ett

långsiktigt skydd.

Vi har samma ambition som regeringen när det gäller delmål 2 under

miljökvalitetsmålet. Däremot anser vi det inte realistiskt att

formulera målet så att minst 25 % av restaureringen av de

potentiellt skyddsvärda vattendragen skall vara avslutad år 2010.

Som anförs i motion MJ45 (m) yrkande 13 bör målet mot denna bakgrund

utformas så att vid 25 % av de potentiellt skyddsvärda vattendragen

skall restaureringsarbeten ha påbörjats senast år 2010. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med delmål för miljökvalitetsmålet

Levande sjöar och vattendrag såvitt avser restaurering av

skyddsvärda vattendrag i enlighet med vad som anförs.

30.Inventering av uppdämda vattendrag (punkt 50)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 30. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ841 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt min mening är begreppet "miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad" oriktigt

innehållslöst. Teknikutveckling och effektivisering av

kraftutvinning är givetvis positivt men all vattenkraftsutbyggnad

som förutsätter reglering av vattendrag har skadlig inverkan på

naturvärdena. I stället för att ge bidrag till s.k. småskalig

vattenkraftsutbyggnad bör regeringen uppdra åt Naturvårdsverket att

genomföra en inventering av uppdämda vattendrag som kan restaureras

i syfte att återskapa strömmande vatten.

31.Introduktion av organismer som kan hota den biologiska

mångfalden (punkt 51)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 31. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 15.

Ställningstagande

Regeringens bedömning att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och

vattendrag i ett generationsperspektiv innebär bl.a. att främmande

och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald

inte introduceras. Vi ansluter oss till motion MJ45 (m) yrkande 15

att restriktivitet är befogad om, utifrån en vetenskaplig bedömning,

slutsatsen kan dras att en främmande art eller en genmodifierad

organism hotar den biologiska mångfalden. Däremot motsätter vi oss

formuleringen kan hota eftersom den underförstått skulle kunna

tillämpas på alla främmande arter eller genmodifierade organismer

utan någon som helst riskanalys. Detta bör regeringen ges till

känna.

32. Strandskyddet (punkt 54)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 32. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ45 yrkande 29 samt avslår motion 2000/01:MJ46 yrkande 27.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ45 (m) har regeringen tillsatt en utredning

med uppgift att se över möjligheterna att stärka strandskyddet i

områden med starkt bebyggelsetryck. Enligt vår mening finns inte

något behov av en ytterligare förstärkning av strandskyddet. Genom

anpassning av byggteknik till lokala förhållanden bör det däremot

bli möjligt att i ökad utsträckning och på ett miljömässigt

godtagbart sätt bebygga strandnära områden. Vi ansluter oss därmed

till motionens yrkande 29.

33. Strandskyddet (punkt 54)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ46 yrkande 27 samt avslår motion 2000/01:MJ45 yrkande 29.

Ställningstagande

Strandskyddets nuvarande utformning medför att attraktiv mark inte

kan tas i anspråk för bebyggelse. Enligt min mening bör den

utformning som strandskyddet har i dag förändras, vilket inte står i

konflikt med regeringens förslag till delmål 1 under

miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Jag ansluter mig

därmed till motion MJ46 (c) yrkande 27 om ett generellt tillstånd

för bebyggelse i strandnära områden. Genom att överlåta åt

kommunerna att besluta vilka strandområden som skall skyddas kan

fler attraktiva boendemiljöer tillskapas.

34.Vättern (punkt 55)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 55 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 34. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ726 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet, men det finns miljöskador

andra tecken på rubbad balans för flora och fauna. Som anförs i

motion MJ726 (fp) är en ofta förbisedd riskfaktor olyckor med

transporter av farligt gods, och sjöns extrema känslighet för

händelser av detta slag utgör en uppenbar hotbild. Mot den

bakgrunden måste effekterna av eventuella olyckor med farligt gods

utredas.

I dag förekommer ingen löpande övervakning av tillförseln av

klororganiska ämnen till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett

flertal nyckelprocesser i sjön. Det är enligt min mening djupt

otillfredsställande att kvalificerad kunskap saknas på området,

vilket dessutom ger upphov till ryktesspridning och oro, inte minst

bland yrkesfiskare. Yrkande 4 i motion MJ726 (fp) om övervakning av

klororganiska ämnen i Vättern bör därför bifallas.

Betydande förhöjningar av koncentrationen av såväl metaller som

klororganiska ämnen i Vätterns bottensediment har kunnat

konstateras. Kunskapen om effekten härav för bottenlevande

organismer, näringskedjan och olika grupper av organismer är

otillräcklig. Jag ansluter mig till vad som anförs i motion MJ726

(fp) om behovet av en bredare studie av bottensystemets funktion i

Vättern.

35.Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande

kust och skärgård (punkt 59)

av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m)

och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser delmålen 2-6

och 8 och vad som framförs i reservation 35 om delmålen 1 och 7.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ45 yrkandena 16 och 17

samt avslår motion 2000/01:MJ46 yrkandena 29 och 30.

Ställningstagande

Vi delar Naturvårdsverkets uppfattning att det behövs ökade