Bet. 2001/02:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU6

Avgasrening, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2001/02:31 Avgasrening, m.m. jämte 3 följdmotioner

och 16 motioner från den allmänna motionstiden 2001.

I propositionen föreslås en ny lag om motorfordons

avgasrening och motorbränslen. Förslaget föranleds

främst av behovet att anpassa den svenska

lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-

rättsliga regler som numera gäller på området. De

nuvarande reglerna i miljöbalken om motorbränslens

indelning i miljöklasser och förbud mot saluförande

av sådana bränslen som inte uppfyller baskraven inom

EU överförs till den nya lagen. Dessa regler ändras

inte i sak. Eftersom systemet med miljöklasser är

kopplat till skattelagstiftningen föreslås

följdändringar i fordonsskattelagen (1988:327) och

lagen (1994:1776) om skatt på energi på grund av de

nya beteckningarna och på grund av att

specifikationerna för miljöklasserna för

motorbränslen förs över från miljöbalken till den

nya lagen.

Ett nytt EG-direktiv om buller från utrustning

som används utomhus skall tillämpas från den 3

januari 2002. För att genomföra direktivet görs

vissa ändringar i lagen (1998:1707) om åtgärder mot

buller och avgaser från mobila maskiner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt

föreslår vissa ytterligare följdändringar i

fordonsskattelagen (1988:327). Samtliga

motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.

vad som redovisas i propositionen och till pågående

arbete på området.

I betänkandet finns 7 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ett utvecklat miljöklassystem

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ408 och

2001/02:MJ411.

2. Mål för avgasfria bilar

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ223.

3. Vägtrafiken och miljön

Riksdagen avslår motion 2001/02:T345.

Reservation 1 (m)

4. Dispens för fordon utan katalysator

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkande 2.

5. Vidareutveckling av typgodkända

motorer

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ342 yrkande

1.

Reservation 2 (m, kd, c, fp)

6. Det civilrättsliga tillverkaransvaret

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen såvitt

avser 15 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:31 punkt 1 i denna del samt avslår

motionerna 2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2,

2001/02:MJ2 yrkande 5 och 2001/02: MJ3

yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (kd, fp)

Reservation 4 (c)

7. Lag om motorfordons avgasrening och

motorbränslen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen i den

mån förslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del.

8. Fordonsskattelagen

a) Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31

punkt 3.

b) Riksdagen antar utskottets förslag (bilaga 3)

till lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327).

9. Miljöklassning av bränsle, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande

4, 2001/02:MJ319, 2001/02:MJ328, 2001/02:MJ334,

2001/02:MJ361, 2001/02:MJ445 och 2001/02:MJ510.

Reservation 5 (c, fp)

10. Miljövänliga drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ318,

2001/02:MJ521 yrkande 14 och 2001/02:T470

yrkande 2.

Reservation 6 (fp)

11. Dispenser för trimning och

amatörbyggen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1

och 3.

Reservation 7 (kd)

12. Bidrag till eftermontering av aggregat

för avgasrening

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ378.

13. Arbetsmaskiners avgasutsläpp

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande

1.

14. Tomgångsregler för arbetsmaskiner

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande

2.

15. Övriga lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

i.a) lag om ändring i miljöbalken,

ii.b) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

iii.c) lag om ändring i lagen (1998:1707) om

åtgärder mot buller och avgaser från mobila

maskiner.

iv. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31

punkterna 2, 4 och 5.

Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),

Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars

Lindblad (m), Carina Ohlsson (s) och Ester

Lindstedt-Staaf (kd).

2001/02

MJU6

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:31 föreslår regeringen att

riksdagen antar det förslag till ny lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen som lagts

fram i propositionen. Vidare föreslås att riksdagen

antar förslag till lag om ändring i miljöbalken, lag

om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), lag om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och

lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot

buller och avgaser från mobila maskiner. Lagrådet

har avgett yttrande över de lagförslag som framläggs

i propositionen. Lagförslagen återges i bilaga 2.

Med anledning av förslaget till ny lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen föreslår

utskottet vissa ytterligare följdändringar i

fordonsskattelagen (1988:327). Lagförslaget återges

i bilaga 3.

Med anledning av propositionen har 3 motioner med

sammanlagt 9 yrkanden väckts. Utskottet behandlar

dessutom 16 motioner med totalt 18 yrkanden som

väckts under allmänna motionstiden 2001. Förslagen i

motionerna återges i bilaga 1.

I ärendet har utskottet uppvaktats av

representanter för Industriellt UtvecklingsCentrum i

Olofström AB, Kristianstads Motorslip AB samt Svensk

Turboservice AB angående möjligheterna att vidta

miljöförbättrande åtgärder på typgodkända motorer.

Vidare har utskottet mottagit en skrivelse från

Svenska åkeriförbundet angående det civilrättsliga

tillverkaransvaret m.m.

Bakgrund

Genom beslut den 24 september 1998 bemyndigade

regeringen chefen för Miljödepartementet att

tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra

en översyn av den svenska bilavgaslagstiftningen.

Med stöd av bemyndigandet förordnades rådmannen

Gunilla Engberg Lindvall som särskild utredare.

Utredningens uppdrag var främst att göra en översyn

av hela bilavgaslagstiftningen med anledning av nya

bestämmelser inom EU samt att se över systemet med

miljöklassindelning av bilar. I utredningens uppdrag

ingick även att redovisa eventuella slutsatser som

kan vara av betydelse för den framtida utvecklingen

av EU:s regelsystem. Utredningen, som antog namnet

Avgasrening 2000, överlämnade i mars 2000 sitt

betänkande Avgasrening 2000 (SOU 2000:12). I

betänkandet föreslogs att den nuvarande

bilavgaslagen (1986:1386) ersätts av en ny lag om

motorfordons avgasrening och att en ny lag om

avhjälpande av fel på bilars avgasreningssystem

införs. Vidare föreslogs en följdändring i

fordonsskattelagen (1988:327) med anledning av

utredningens förslag till ett nytt miljöklassystem

för bilar.

Därutöver har Naturvårdsverket inkommit med en

redovisning om utvecklingen av en metod för

kontroll av krav på tunga fordons

avgasreningsutrustning (dnr M1999/3084/Mk) samt en

skrivelse med förslag om hur de EG-rättsliga skärpta

avgaskraven för tunga bilar skall införas i svensk

rätt (dnr M2000/1725/Mk). Förslaget om ändring i

lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser

från mobila maskiner har upprättats inom

Miljödepartementet och har beretts med

Naturvårdsverket.

Förslagen i propositionen har utformats i

samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om motorfordons

avgasrening och motorbränslen. Förslaget föranleds

främst av behovet att anpassa den svenska

lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-

rättsliga regler som numera gäller på området.

Den föreslagna lagen innehåller förutom

grundläggande bestämmelser om krav på motorfordons

avgasrening även regler om typgodkännande-

förfarandet samt om miljöklassindelning av bilar. I

lagen införs dessutom bestämmelser om fordonsägarens

ansvar för att fordonet är i godkänt skick och om

tillverkarens ansvar för tillverkade fordon. Det

svenska tillverkaransvaret för lätta bilar har

ersatts av ett gemensamt tillverkaransvar inom EU,

vilket medför att svenska myndigheter inte kan

genomföra hållbarhetskontroller i samma omfattning

som tidigare. Det skall dock vara möjligt att

bedriva kartläggande undersökningar på frivillig

basis. Tillverkarnas och deras ställföreträdares

civilrättsliga ansvar gentemot enskilda bilägare för

att fel på bilars avgasreningssystem avhjälps utan

kostnad skall finnas kvar för lätta bilar. Det

tillverkaransvar för tunga bilar som gäller i

Sverige i dag skall finnas kvar i avvaktan på att

ett sådant ansvar införs även inom EU. Det nuvarande

miljöklassystemet med tre klasser ersätts av

miljöklasser vars beteckningar utgår från det år som

avgaskraven tillämpas vid nya typgodkännanden inom

EU, med möjlighet att införa ytterligare

miljöklasser. Miljöklassindelningen skall i

fortsättningen beslutas i samband med registrering

av fordonen.

De nuvarande reglerna i miljöbalken om

motorbränslens indelning i miljöklasser och förbud

mot saluförande av sådana bränslen som inte

uppfyller baskraven inom EU överförs till den nya

lagen. Dessa regler ändras inte i sak. Regeringen

avser dock att lämna ett uppdrag till

Naturvårdsverket att se över miljöklassystemet för

bensin och dieselolja så att utvecklingen av

alternativa eller mer miljövänliga drivmedel inte

missgynnas.

Eftersom systemet med miljöklasser är kopplat till

skattelagstiftningen föreslås följdändringar i

fordonsskattelagen (1988:327) och lagen (1994:1776)

om skatt på energi på grund av de nya beteckningarna

och på grund av att specifikationerna för

miljöklasserna för motorbränslen förs över från

miljöbalken till den nya lagen.

Ett nytt EG-direktiv om buller från utrustning som

används utomhus skall tillämpas från den 3 januari

2002. För att genomföra direktivet görs vissa

ändringar i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller

och avgaser från mobila maskiner, framför allt

avseende bemyndiganden för regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer att utfärda

föreskrifter. Den nya lagstiftningen föreslås träda

i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Miljöklasser för bilar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

beträffande ett nytt miljöklassystem för

bilar. Med anledning härav föreslår utskottet

vissa ytterligare följdändringar i

fordonsskattelagen (1988327). I avvaktan på

bl.a. Vägtrafikskatteutredningens kommande

förslag avstyrker utskottet tre motioner (s,

m) om den fortsatta utvecklingen av

miljöklassystemet samt vägtrafiken och

miljön. Vidare föreslås att en motion (mp) om

utvecklingen mot avgasfria bilar lämnas utan

åtgärd med hänvisning bl.a. till den kommande

uppföljningen och utvärderingen av

miljömålen. Med hänvisning till rådande

dispensmöjligheter avstyrks ett

motionsyrkande (kd).

Gällande ordning

Bilavgaslagen (1986:1386) innehåller sedan 1993 en

föreskrift om att bilar skall delas in i

miljöklasser. Reglerna om miljöklassning är

tillämpliga på personbilar inklusive el- och

hybridbilar samt tunga dieseldrivna bilar. En bil

hänförs till den miljöklass som anges av

tillverkaren, om bilen uppfyller utsläppskraven för

den angivna miljöklassen. Bilarna indelas i den

obligatoriska miljöklass 3 om de uppfyller de

grundläggande kraven i fråga om utsläpp av avgaser

och andra ämnen som beslutas inom Europeiska

gemenskapen. Bilar med väsentligt lägre utsläpp får

efter ansökan indelas i miljöklasserna 2 eller 1,

där de renaste fordonen hänförs till klass 1.

Miljöklassystemet kompletterades från den 1 juli

1996 med två nya klasser för fordon med mycket låga

utsläpp, miljöklasserna 1 E och 1 H. Fordon som

enbart drivs med batterier som laddas från en

stationär källa och som uppfyller definitionen av

bil i fordonskungörelsen tillhör klass 1 E.

Hybridbilar som drivs med förbränningsmotor i någon

kombination med en elektrisk motor förs till klass

1 H. De närmare kraven för de olika miljöklasserna

regleras i bilavgasförordningen. För tunga bilar

finns för närvarande endast miljöklass 3 som

motsvarar de obligatoriska kraven inom EU samt de

avgaskrav som anges i direktiv 99/96/EG.

Propositionen

Regeringen föreslår att bilar även fortsättningsvis

skall vara indelade i miljöklasser. Miljöklasserna

skall vara knutna till de olika gränsvärden för

avgasutsläpp som fastställs inom EU och indelas med

angivande av det år då det aktuella gränsvärdet

börjar tillämpas. Möjligheter skall finnas att

införa skattelättnader för bilar som har bättre

egenskaper i miljöhänseende. Det skall även som i

dag finnas särskilda miljöklasser för el- och

hybridbilar. Därutöver skall ytterligare

miljöklasser kunna inrättas för bilar med särskilt

låga utsläpp av föroreningar. Det nuvarande

förfarandet med ansökan om miljöklassning skall

förenklas och ersättas av ett beslut i samband med

registreringen av bilen. Om tillsynsmyndigheten

finner att en bil inte motsvarar kraven i den

miljöklass den indelats, skall det finnas en

möjlighet att i efterhand ändra indelningen. Enligt

regeringen leder de nya beteckningarna till viss

följdändring i 14 a § fordonsskattelagen (1988:327).

Vägtrafikskatteutredningen utreder för närvarande

frågan om huruvida miljöklassystemet bör utvecklas

så att hänsyn tas även till bilars

bränsleförbrukning. I avvaktan på utredningens

betänkande saknas enligt regeringen skäl att

ytterligare ändra miljöklassystemet.

Motionerna

Enligt motion MJ408 (s) är nuvarande mätmetod för

att bestämma miljöklassningen inte

tillfredsställande. Det borde ställas betydligt

högre krav på de bilar som skall hamna i miljöklass

1. De skall klara av att rena avgaserna även vid

hård belastning. Regeringen måste ge berörd

myndighet i uppdrag att utarbeta hårdare krav för

bilarnas miljöklassning. I motion MJ411 (m)

framhålls betydelsen av att införa krav på utsläpp

av koldioxid i miljöklassningssystemet för bilar.

Enligt T345 (m) behövs bilar, lastbilar och bussar

för att vårt samhälle skall fungera och människor

skall kunna bosätta sig och arbeta där man vill. Det

är viktigt att riksdag och regering är medvetna om

förhållandet mellan miljö, välstånd och

kommunikationer och har det som vägledning i

miljöarbetet (yrkande 1). Det system av skatter och

regler som styr mot miljövänligare fordon och

bränslen har börjat likna ett lapptäcke. Det är i

dag oklart om vi har ett system som är anpassat för

den teknik som finns i dag. Det är också oklart om

systemet har sin utgångspunkt i den faktiska

miljöpåverkan. Det skulle behövas en total översyn

av systemen för att få ett helhetsgrepp. Enligt

motionärerna bör riksdagens tidigare uppdrag till

regeringen angående alternativa bränslen breddas. En

parlamentarisk utredning bör se över hela systemet

med vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser

och regler. Detta i syfte att främja

teknikutveckling och skapa ett system som grundar

sig på den faktiska miljöpåverkan (yrkande 2).

Enligt motion MJ223 (mp) bör man utreda

möjligheterna att sätt upp mål för införandet av

avgasfria bilar i Sverige, med en nollvision som

slutmål. En utredning bör få i uppgift att ta fram

olika delmål för när de stora tillverkarna i

bilbranschen skall kunna leverera bilar som är

bränslesnåla och inte släpper ut avgaser. Strävan

bör vara att nå en nollvision inom t.ex. 10 år, med

stopp däremellan med delmål i procent av bilparken.

För att underlätta för entusiastbilägare bör

regeringen enligt motion MJ2 (kd) yrkande 2 meddela

generella undantag från avgaskraven i lagen om

motorfordons avgasrening och bränslen för fordon som

saknar katalysator och som har s.k.

entusiastförsäkringar (fr.o.m. 1989 års modell

t.o.m. 1992 års modell). Dessa fordon får endast

köras begränsade sträckor och kan knappast utgöra

någon miljöfara.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att det

nuvarande miljöklassystemet är svårtillgängligt för

allmänheten. Eftersom innehållet i de olika

klasserna ändras med jämna mellanrum, men inte

beteckningarna, är det svårt att vid olika

tidpunkter veta vilka krav de olika klasserna

motsvaras av. Systemet innebär också att man måste

ändra i regelverket när nya avgasnivåer införs så

att de krav som motsvaras av miljöklass 1 under en

viss period vid en senare tidpunkt i stället utgör

innehållet i miljöklass 3. Miljöklasserna har på

samma sätt ställt till bekymmer i samband med

miljözonerna. Ett system som bygger på att det finns

tre klasser är dessutom svårt att tillämpa vad avser

det senaste direktivet 1999/69/EG för tunga fordon,

eftersom detta innehåller fyra nya kravnivåer. Såsom

regeringen påpekar i propositionen bör

miljöklassystemet utvecklas enligt de ramar som ges

av de inom EU beslutade kravnivåerna. Utgångspunkten

för ett nytt system med miljöklasser bör vara att de

skall följa de nivåer som EU beslutat om vad gäller

lätta och tunga fordon. Som regeringen framhåller

leder de nya beteckningarna till viss följdändring i

14 a § fordonsskattelagen (1988:327). Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i

de delar som redovisas i avsnitt 5.3 i

propositionen.

Utskottet anser vidare att ytterligare två

följdändringar bör göras i fordonsskattelagen

(1988:327). 14 b § bör upphävas. I denna regleras

det fall att skatteplikt inträtt i år eller förra

året. Då skall en avräkning av skatten ske. Denna

bestämmelse kommer inte att bli aktuell att tillämpa

nästa år (förutom genom övergångsbestämmelsen) och

kan därmed tas bort. I 14 c § bör den del av

bestämmelsen som gäller när skatteplikt inträffar i

år tas bort. Den blir, liksom 14 b §, inte aktuell

att tillämpa nästa år. Vidare bör 14 c § ändras vad

gäller det fall att skatteplikt inträder 2002. Den

gamla miljöklass 1 blir den nya miljöklass 2005 i ny

lydelse av 14 c §.

I propositionen Vidareutveckling av systemet med

miljöklasser för fordon m.m. (prop. 1995/96:6)

uttalades att det på sikt skulle vara möjligt att

införa krav i fråga om bl.a. koldioxid i

miljöklassystemet. Utsläpp av koldioxid regleras

inte i EU:s bilavgasdirektiv eller de svenska

bilavgasreglerna, men arbete pågår inom EU i syfte

att minska utsläppen av koldioxid. I

kommittédirektiven (2001:12) om en översyn av

vägtrafikbeskattningen anges bl.a. att utredaren

skall göra en översyn av möjligheterna att

differentiera fordonsskatten med hänsyn till ett

fordons utsläpp av koldioxid, varvid även bilarnas

transportkapacitet skall beaktas. Som framgår av

propositionen har regeringen tidigare också gett

Statens naturvårdsverk i uppdrag att utveckla

miljöklassystemet främst med avseende på hur

parametern koldioxid skall beaktas i systemet.

Naturvårdsverkets uppdrag har redovisats till

regeringen den 25 juni 2001 (dnr M2001/2928/Mk).

Denna rapport har överlämnats till

Vägtrafikskatteutredningen. Av betydelse för

utvecklingen av miljöklassystemet är också, som

regeringen framhåller, den fortsatta utvecklingen

inom EU vad gäller kriterier för miljövänligare

bilar. Sammanfattningsvis anser utskottet i likhet

med regeringen att det i avvaktan på utredningens

betänkande saknas skäl att nu ytterligare ändra i

miljöklassystemet. Därmed avstyrks motionerna MJ408

(s) och MJ411 (m).

När det gäller de i motion MJ223 (mp) redovisade

synpunkterna beträffande utvecklingen mot avgasfria

bilar vill utskottet anföra följande. Av

budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,

finansplanen s. 228 f.) framgår att regeringen avser

att stimulera en frivillig introduktion i förtid av

fordon och arbetsmaskiner som uppfyller EU:s

framtida avgaskrav med hjälp av ekonomiska och andra

styrmedel. I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1

finansplanen s. 201) presenterar regeringen mot

bakgrund härav en strategi för skattenedsättning för

alternativa drivmedel för motorfordon. Som

huvudkomponent i strategin övervägs

skattenedsättning antingen via pilotprojekt, för

vilka medges befrielse från både energi- och

koldioxidskatt, eller genom generell

koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut

enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet (rådets

direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna

för punktskatter på mineraloljor). En ekonomisk ram

för skattestrategin skall fastställas, och strategin

skall följas upp och utvärderas. Dessutom föreslår

regeringen att Naturvårdsverket ges i uppdrag att

undersöka de tekniska förutsättningarna och de

miljömässiga effekterna av en skattesänkning av

alkylatbensin i tvåtaktsmotorer. I ett förslag

(prop. 2001/02:45) som nyligen överlämnades till

riksdagen föreslår regeringen vissa ändringar av

reglerna om justering av förmånsvärdet för

miljöanpassade bilar. Bilar som drivs med

elektricitet föreslås få en nedsättning av

förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta

jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.

Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med

gasol - föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet

till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive

fyra år. Slutligen bör uppmärksammas att riksdagen

den 22 november i år ställt sig bakom regeringens

förslag i propositionen Svenska miljömål (prop.

2000/01:130). I propositionen (s. 40 och 41)

framhålls bl.a. att utvecklingen mot en allt bättre

luftkvalitet i tätorterna har varit god de senaste

decennierna. För att uppnå generationsmålet för

halterna av kvävedioxid måste emellertid ytterligare

åtgärder vidtas. Som utskottet tidigare framhållit

(bet. 2001/02:MJU3) är det av stor vikt att

konsekvenserna av samtliga de åtgärder som vidtas på

detta område bevakas i samband med den kommande

uppföljningen och utvärderingen av miljömålen.

Utvärderingen får visa om ytterligare åtgärder

behöver föreslås. Med det anförda föreslår utskottet

att motion MJ223 (mp) lämnas utan vidare åtgärd.

Med hänvisning bl.a. till vad som anförts ovan om

det pågående arbetet med att vidareutveckla systemet

med miljöklasser, förslaget om en strategi för

skattenedsättning för alternativa drivmedel för

motorfordon samt i avvaktan på resultatet av

Vägtrafikskatteutredningens arbete föreslår

utskottet att motion T345 (m) yrkandena 1 och 2

lämnas utan vidare åtgärd.

Som framgår av propositionen skall dispenser från

typgodkännanden på fordonsområdet kunna meddelas i

enskilda fall. Uppgiften att i enskilda fall meddela

undantag från de krav som uppställs i

avgaslagstiftningen bör, som regeringen framhåller,

lämpligen ligga på den myndighet som utses till

typgodkännandemyndighet. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet motion MJ2 (kd) yrkande 2.

Tillverkaransvar och

myndighetskontroll, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

beträffande tillverkarens fortsatta ansvar

för att avgasreningsutrustningen för såväl

lätta som tunga bilar fungerar. Mot bakgrund

härav avstyrks en motion (m) om utomståendes

möjligheter att vidareutveckla typgodkända

motorer.

Propositionen

Enligt propositionen skall tillverkaren fortsatt

ansvara för att avgasrenings-utrustningen för lätta

bilar fungerar sedan bilarna tagits i bruk. Reglerna

anpassas till den nya EG-rättsliga regleringen så

att tillverkaren skall ansvara för att fordonen

uppfyller gällande avgasreningskrav avseende

gränsvärden för avgasutsläpp, hållbarhet,

avdunstning, vevhusventilation, omborddiagnossystem

och kallstartskrav. Närmare föreskrifter om bl.a.

gränsvärden för avgasutsläpp och hur länge

hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar

skall kontrolleras skall meddelas i

följdförfattningar.

I avvaktan på införandet av ett system för

tillverkaransvar för tunga bilar inom EU skall den

nuvarande regleringen om tillverkaransvar fortsatt

gälla beträffande dessa fordon. Detta innebär att

tillverkarna ansvarar för att fordonen uppfyller

gällande utsläppskrav samt att de är skyldiga att

medverka till kontroller utförda av svenska

myndigheter. För tunga fordon som tillverkats

utomlands skall den som fört in fordonen till

Sverige för tillverkarens räkning svara solidariskt

med tillverkaren för dennes förpliktelser enligt

lagen.

Motionen

Enligt motion MJ342 (m) yrkande 1 har

tillverkaransvaret konsekvensen att ingen

utomstående äger rätt att vidta förädlingsarbete av

typgodkända motorer utan tillverkarens tillstånd,

även om en förändring skulle innebära fördelar för

nyttjaren och miljön. Företag och auktoriserade

motorrenoverare har ett klart behov av att

lagstiftningen förändras på ett sätt som möjliggör

för företagen att medverka med sin kompetens till en

positivare utveckling och återanvändning av

befintliga bussar, lastbilar och

entreprenadmaskiner.

Utskottets ställningstagande

Tillverkarens ansvar för att av honom tillverkade

motorfordon uppfyller gällande avgasreningskrav och

för hållbarheten hos avgasreningssystemet i fordonet

har länge funnits i svensk lagstiftning. Som

framhålls i propositionen har tillverkarens ansvar

blivit ännu mer framträdande i och med att regler

om uppföljning av fordon i bruk införts inom EU för

lätta bilar. Ett motsvarande system är på väg att

utarbetas för tunga bilar. I det gemensamma systemet

för tillverkaransvar inom EU för lätta bilar har

tillverkaren också fått ett större eget ansvar för

uppföljningen av bilar i bruk än vad som gällt

enligt det svenska tillverkaransvaret. I likhet med

regeringen anser utskottet därför att det i den nya

lagen bör framgå att det är tillverkaren av

motorfordon som har ett ansvar för att fordonen

uppfyller gällande avgasreningskrav. Eftersom det

ännu inte finns några utvecklade regler om

tillverkaransvar och hållbarhetskrav för tunga bilar

inom EU, kan det ifrågasättas om det svenska

tillverkaransvaret innebär att Sverige ställer för

långtgående tekniska krav på sådana fordon.

Utskottet delar dock regeringens uppfattning såsom

den redovisas i propositionen och finner att ett

bibehållet tillverkaransvar för tunga bilar inte kan

anses strida mot typgodkännandedirektiven, eftersom

det svenska tillverkaransvaret för tunga fordon inte

är knutet till registreringen. Med det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag i de delar

som redovisas i avsnitt 5.6 i propositionen. Mot

bakgrund härav är utskottet inte berett att nu

föreslå något uttalande från riksdagens sida med

anledning av motion MJ342 (m) yrkande 1. Motionen

avstyrks i berörd del.

Det civilrättsliga

tillverkaransvaret -

kostnadsansvaret vid fel på bilars

avgasreningssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

det civilrättsliga tillverkaransvaret. Därmed

avstyrks fem motionsyrkanden (kd, c, fp) om

fortsatt civilrättsligt tillverkaransvar för

tunga bilar.

Gällande ordning

Tillverkaren omfattas i dag av det civilrättsliga

tillverkaransvaret i bilavgaslagen (1986:1386).

Detta innebär en skyldighet gentemot den enskilde

bilägaren att kostnadsfritt avhjälpa brister som

framkommer vid myndighetskontroll eller på annat

tillförlitligt sätt, t.ex. vid kontrollbesiktning

eller vid kontroll hos en märkesverkstad. För bilar

med en totalvikt under 3 500 kg gäller ansvaret till

dess att bilen är fem år gammal eller har körts 8

000 mil. I fråga om bilar med en totalvikt över 3

500 kg gäller ansvaret till dess bilen är fem år

gammal eller har körts 16 000 mil. Enligt den

nuvarande lydelsen av 6 § bilavgaslagen svarar

tillverkaren gentemot ägaren för att brister

kostnadsfritt avhjälps, om det vid myndighets

kontroll eller på annat tillförlitligt sätt visas

att fordonen inte uppfyller de krav som föreskrivits

med stöd av 3 § i lagen. Enligt 8 § bilavgaslagen

har den som yrkesmässigt för in fordon till Sverige

för tillverkarens räkning ett solidariskt ansvar

med tillverkaren för dennes skyldigheter enligt

lagen. Ansvaret förutsätter också att bilägaren

låtit bilen genomgå den underhållsservice som

behövs för att vidmakthålla funktionerna hos bilens

utsläppsbegränsande anordningar och inte använt

bränsle som kan försämra funktionen hos dessa

anordningar. Bilägaren får inte heller vid utbyte av

utsläppsbegränsande anordningar skaffa nya delar som

från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen

var utrustad med när den var ny.

Propositionen

Regeringen föreslår att tillverkarna även i

fortsättningen skall ansvara gentemot bilägarna för

att fel på bilars avgasreningssystem kostnadsfritt

avhjälps, så länge bilen inte överskridit en viss

körsträcka eller uppnått en viss ålder. Även vissa

kostnader med anledning av felen skall vara

ersättningsgilla. För bilar tillverkade i utlandet

skall den som yrkesmässigt för in bilar i landet för

tillverkarens räkning svara solidariskt med

tillverkaren för skyldigheterna enligt lagen.

Ansvaret skall endast omfatta lätta bilar, dvs.

personbilar, lätta lastbilar och bussar med en

totalvikt av högst 3 500 kg. Ansvaret skall gälla

såväl för bilar som används för enskilt ändamål som

andra bilar, t.ex. tjänstebilar och taxibilar.

Liksom tidigare måste vissa förutsättningar vara för

handen för att ansvaret skall gälla. Utöver vad som

gäller nu skall bilägaren ha använt bränsle som inte

i väsentlig mån avviker från vad tillverkaren

rekommenderat. För att tillverkaren skall undgå

ansvar enligt lagen fordras att han gör sannolikt

att någon av de omständigheter föreligger som

befriar honom från hans skyldigheter.

När det gäller tunga bilar framhåller regeringen

bl.a. följande. Förhållandet mellan tillverkare och

kund är annorlunda för tunga bilar än för lätta. De

som köper tunga bilar är nästan uteslutande

näringsidkare, som har en förhållandevis stark

ställning på marknaden och inte är i behov av samma

skydd som köpare av lätta bilar. Ofta finns också

särskilda serviceavtal mellan tillverkare och ägare

av tunga fordon. Om man beaktar att ansvaret

framför allt är inriktat på ett konsumenträttsligt

skydd torde det inte finnas behov av att låta

ansvaret omfatta även tunga bilar, dvs. bilar med en

totalvikt över 3 500 kg. Det civilrättsliga

tillverkaransvaret för tunga bilar bör därför falla

bort.

Motionerna

I motion MJ1 (c) yrkas att riksdagen avslår

propositionen i den del som rör försämringen av

tillverkaransvaret för tunga fordon. Enligt

motionärerna äger en stor del av landets

åkeriföretag (ca 50 %) endast en lastbil. Det får

anses vara ett aningslöst påstående att dessa skulle

ha en stark ställning på en marknad som domineras av

två stora tillverkare (yrkande 1). Vidare bör

tillverkaransvaret utökas till att gälla fordon som

inte är äldre än fem år och som inte gått mer än 500

000 km. Detta kan motiveras från miljösynpunkt men

även med hänsyn till att tillverkaråtagandet

gentemot myndighet är satt till 500 000 km (yrkande

2). Även i motion MJ2 (kd) yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag om att avskaffa det

civilrättsliga tillverkaransvaret för tunga bilars

avgasreningssystem. Närmare 90 % av åkeriföretagen

är små företag med få anställda och få fordon, som

inte automatiskt har den goda förhandlingsposition

gentemot tillverkaren som regeringen anför.

Tillverkaransvaret skall finnas kvar till dess bilen

är fem år gammal eller har körts 16 000 mil (yrkande

5). Enligt motion MJ3 (fp) yrkande 1 skall riksdagen

avslå regeringens proposition i den del som innebär

att fordonstillverkarnas ansvar gentemot

fordonsägare att åtgärda fel på tunga fordons

avgasreningssystem tas bort. Riksdagen skall besluta

om sådan ändring i förhållande till regeringens

förslag till lag om motorfordons avgasrening och

motorbränslen att 15 § erhåller följande lydelse: I

fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på

fordon gäller vad som föreskrivits i 16-19 §§ för

personbilar, lätta lastbilar samt bussar med en

totalvikt av högst 3 500 kilogram, om fordonen inte

är äldre än fem år eller har körts mer än 80 000

kilometer, samt för tunga fordon om fordonen inte är

äldre än fem år eller har körts mer än 160 000

kilometer (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner med hänsyn till vad regeringen

anfört att övervägande skäl talar för att bibehålla

den nuvarande regleringen av det civilrättsliga

ansvaret för lätta bilar. Som framhålls i

propositionen är förhållandet mellan tillverkare och

kund annorlunda när det gäller tunga bilar. De som

köper tunga bilar är nästan uteslutande

näringsidkare, som har en förhållandevis stark

ställning på marknaden och är inte i behov av samma

skydd som köpare av lätta bilar. Ofta finns också

särskilda serviceavtal mellan tillverkare och ägare

av tunga fordon. Om man beaktar att ansvaret framför

allt är inriktat på ett konsumenträttsligt skydd

torde det inte finnas behov av att låta ansvaret

omfatta även tunga bilar, dvs. bilar med en

totalvikt över 3 500 kg. Det civilrättsliga

tillverkaransvaret för tunga bilar bör därför falla

bort. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag i de delar som redovisas i

avsnitt 5.7 i propositionen. Därmed avstyrks

motionerna MJ1 (c) yrkandena 1 och 2, MJ2 (kd)

yrkande 5 och MJ3 (fp) yrkandena 1 och 2.

Regler om motorbränslen, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

föra över de berörda bestämmelserna om

motorbränslen i miljöbalken till den nya

lagen. Utskottet föreslår vidare att ett

antal motionsyrkanden (s, m, kd, c, fp, mp)

om miljöklassningen av bensin och dieselolja

samt kriterierna för de olika miljöklasserna

lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till

kommande översyn. Vidare avstyrks tre

motionsyrkanden (m, kd, fp) angående

miljövänliga drivmedel med hänvisning till

det fortsatta arbetet inom EU.

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna i miljöbalken om

skyldighet att indela bensin och dieselolja i

miljöklasser samt förbud mot försäljning av bränslen

som inte motsvarar de EG-rättsliga minimikraven förs

över till lagen om motorfordons avgasrening och

motorbränslen. Även bestämmelserna om

specifikationerna för dessa bränslen och deras

indelning i miljöklasser, som i dag återfinns i två

bilagor till miljöbalken, förs över till den nya

lagen. Enligt regeringens bedömning skall

miljöklassystemet för bensin och dieselolja ses över

så att utvecklingen av alternativa eller mer

miljövänliga drivmedel inte missgynnas.

Motionerna

Enligt motion MJ2 (kd) yrkande 4 anges på flera

ställen i propositionen att regeringen kommer att

lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att se över

miljöklassystemet för fordonsbränslen i syfte att

eliminera tekniska hinder för alternativa bränslen

med positiv miljöeffekt. Det förvånande är att detta

uppdrag inte redan har getts. Enligt motionärerna

kan detta dröjsmål inte godtas. De förutsätter att

regeringen snarast återkommer i frågan. Enligt

motion MJ319 (m) är begreppet koldioxidneutral svårt

att definiera så att det är praktiskt tillämpbart.

För att avgöra om ett drivmedel är koldioxidneutralt

är det troligen inte praktiskt möjligt att kräva

fullständig livscykelanalys. Samtidigt måste man

ändå göra en viss bedömning av koldioxidutsläpp och

fossil energiåtgång för hela tillverkningskedjan och

inte bara se till råvaran. I motion MJ328 (kd)

framhålls nödvändigheten av att satsa på alternativa

drivmedel. Enligt motionären är det hög tid att

regeringen tar vara på möjligheterna som alternativa

bränslen ger, t.ex. inblandning av etanol i bränslet

för redan befintliga motorer. Enligt motion MJ334

(m) bör utredas huruvida miljöklassning av

alternativa drivmedel, särskilt för

kompressionsmotorer (diesel), kan baseras på

emissionsresultaten i stället för på drivmedlens

sammansättning och tekniska egenskaper. I motion

MJ361 (s) efterlyses en ny miljöklassning av

alternativa drivmedel samt diesel. Enligt motion

MJ445 (fp, mp, c) beslutades under vårens riksmöte

att regeringen skulle se över systemet med

miljöklassning av drivmedel så att renare drivmedel

inte missgynnades. Dagens tekniska krav på densitet

och kokpunktsintervall innebär att alla producenter

av alternativa dieseldrivmedel tvingas blanda i

giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass 3.

Enligt motionärerna borde ett interimistiskt beslut

fattas om modifierade krav i miljöklassningen av

diesel. Förslag till nya miljöklasser för bensin och

diesel bör enligt motion MJ510 (mp) läggas fram för

att stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.

I motion MJ318 (m) framhålls betydelsen av att EU:s

kommande direktiv om alternativa drivmedel utformas

på ett sådant sätt att det beaktar breda

definitioner av alternativa och koldioxidneutrala

drivmedel. Enligt motion MJ521 (fp) bör den svenska

regeringen inom EU arbeta för att samtliga länder

inom unionen skall premiera användning av diesel

enligt miljöklass 1 (yrkande 14). I motion T470 (kd)

yrkande 2 framhålls att man bör verka för att

svavelfri diesel snarast blir standard inom EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar

som redovisas i avsnitt 5.9 i propositionen.

Miljö- och jordbruksutskottet har tidigare

föreslagit att regeringen utan dröjsmål genomför en

översyn av miljöklassningen av bensin och

dieselolja och kriterierna för de olika

miljöklasserna. Översynen bör enligt utskottet

inriktas på ett system som ej missgynnar

utvecklingen av alternativa eller mer miljövänliga

drivmedel. I den mån gällande bestämmelser inom EU

motverkar en sådan utveckling förutsätter utskottet

att regeringen verkar för en förändring av detta

regelverk. Med anledning av utskottets betänkande

har riksdagen genom beslut den 13 juni 2001 gett

regeringen i uppdrag att se över miljöklassningen av

bensin och dieselolja (bet. 2000/01:MJU16, rskr.

2000/01:270). Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen för avsikt att lämna ett uppdrag i denna

fråga till Naturvårdsverket före årsskiftet. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ2 (kd) yrkande 4, MJ319 (m), MJ328

(kd), MJ334 (m), MJ361 (s), MJ445 (c, fp, mp) och

MJ510 (mp) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Som utskottet tidigare redovisat (bet.

2000/01:MJU16) driver regeringen aktivt frågor om

mer miljövänliga drivmedel inom EU. Bland annat

inriktas arbetet på den kommande revideringen av det

s.k. Auto/Oil-direktivet (direktiv 98/70/EG). EG-

kommissionen föreslår (KOM (2001) 241) att kraven på

svavelhalten i bensin och diesel till vägfordon

skärps. Svavelfritt bränsle, högst 10 ppm S, skall

enligt förslaget börja införas senast år 2005 i

samtliga medlemsstater för att år 2011 bli

obligatoriskt. För andra ämnen än svavel föreslår

kommissionen inga kravskärpningar i nuläget.

Direktivet utvidgas så att det även omfattar diesel

till arbetsmaskiner. För sådan diesel föreslås den

högsta tillåtna svavelhalten vara 2 000 ppm fram

till den 1 januari 2008, varefter kravet skärps till

1 000 ppm. Medlemsstaterna har dock rätt att begära

att svavelhalten är högst 500 ppm eller samma

svavelhalt som fastställts för övriga

dieselbränslen. Utgångspunkten för den svenska

positionen är att införandet av renare bränslen

skall utgå från vad som behövs för att utnyttja den

fulla potentialen hos ren och energieffektiv teknik

i alla de applikationer som detta direktiv påverkar.

Mot den bakgrunden bör införandet av svavelfria

bränslen till vägfordon tidigareläggas till år 2008.

Dieselbränslena till arbetsmaskiner bör vara de

samma som till bilar. I syfte att minska utsläppen

av cancerframkallande ämnen bör halten av

polyaromatiska ämnen i diesel sänkas från den

nuvarande nivån 11 %. Ett realistiskt värde är 5 %.

Därutöver bör Sverige verka för att den tillåtna

högsta inblandningen av etanol i bensin höjs från 5

till 10 % (se 2001/02:FPM17). Vidare har EG-

kommissionen den 7 november 2001 presenterat två

förslag som berör alternativa drivmedel (KOM [2001]

547). Dels är det ett förslag om en strategi som

förbinder medlemsländerna att kvotera in vissa

andelar biobränslen. Målet är att ersätta

20 % av all bensin och diesel till år 2020. Som

delmål anges 2 % år 2005 och 5,75 % år 2010. Dels är

det ett förslag om gemensamma regler för beskattning

(skattereduktion) av alternativa drivmedel. Med

normal tidplanering beräknas dessa förslag kunna

behandlas under år 2002. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna MJ318 (m), MJ521 (fp)

yrkande 14 och T470 (kd) yrkande 2 lämnas utan

vidare åtgärd.

Reservdelar och tilläggsutrustning,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens

överväganden när det gäller konkurrensen och

möjligheterna för oberoende tillverkare av

avgasreningsutrustning att tillhandahålla

utrustning som kan förbättra

avgasreningssytemen. Mot bakgrund härav

avstyrks två motionsyrkanden (kd) om dispens

för eftermontering av tilläggsutrustning m.m.

Vidare avstyrks en motion (m) om bidrag till

eftermontering av aggregat för avgasrening.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning finns det ett behov av

bestämmelser om godkännande av reservdelar och

tilläggsutrustning för att öka konkurrensen och

möjligheterna för oberoende tillverkare av

avgasreningsutrustning att tillhandahålla utrustning

som kan förbättra avgasreningssystemen. Reglerna

måste dock arbetas fram inom EU, och Sverige bör i

förhandlingsarbetet verka för att sådana

bestämmelser kommer till stånd. I avvaktan på dessa

bör det inte införas särskilda regler i Sverige.

Frågor om trimning som inte godkänts av tillverkaren

bör drivas inom ramen för arbetet i EU. För att

begränsa kostnaderna för bilägare och för att

förbättra reservdelarna från miljösynpunkt bör en

fortsatt diskussion ske om certifiering av sådan

utrustning och annan tilläggsutrustning, liksom för

reservdelar. Inom det nuvarande systemet kan

dispensförfarandet utnyttjas vid eftermontering av

tilläggsutrustning som visat en inte oväsentlig

potential att förbättra avgasreningen på befintliga

fordon.

Motionerna

Enligt motion MJ2 (kd) bör dispenser för trimning

kunna ges både för större projekt samt för en

särskild bilmodell i väntan på att möjligheterna

till certifiering av reservdelar och tillbehör

utökas. Om testdokument kan visas som intygar att

avgasreningen inte försämrats bör dispens utan

vidare ges för hela den berörda fordonsflottan.

Detta förfarande bör regeringen meddela i de

föreskrifter som behandlar undantagen (yrkande 1).

Vidare anförs att regeringen, i arbetet med att

implementera nya avgaskrav samt EG-direktivet 97/24,

bör slå vakt om människors rätt att kunna modifiera

sin motorcykel och möjligheten att fortsätta den

tradition av amatörbygge som finns i Sverige

(yrkande 3). I motion MJ378 (m) begärs att

regeringen lägger fram förslag till utformning av

bidrag till eftermontering av aggregat för

avgasrening.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens överväganden när

det gäller konkurrensen och möjligheterna för

oberoende tillverkare av avgasreningsutrustning att

tillhandahålla utrustning som kan förbättra

avgasreningssytemen. I proposition 1995/96:6

Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för

fordon m.m. konstaterades att ett förenklat

certifieringssystem för avgasrelaterade reservdelar,

tillbehör och ersättningskatalysatorer enligt ett

system som tillämpas i Tyskland borde införas i

avvaktan på att gemensamma regler beslutas av ECE

eller inom EU. Som regeringen nu framhåller har det

sedan denna proposition skrevs inte hänt något i

fråga om certifiering av reservdelar utom vad avser

ersättningskatalysatorer. Mot denna bakgrund och med

beaktande av betydelsen av samordning inom EU finns

det inte skäl att nu införa nationella regler om

godkännande av reservdelar och tilläggsutrustning. I

likhet med regeringen anser utskottet att Sverige,

med hänsyn till intresset av en ökad konkurrens på

området, inom EU-arbetet bör verka för att

certifiering skall kunna ske av lämpliga

komponenter. Vidare bör uppmärksammas att det även

utan regler om certifiering av reservdelar och

tilläggsutrustning inom det nuvarande systemet finns

ett dispensförfarande som kan utnyttjas vid

eftermontering av tilläggsutrustning som visat en

inte oväsentlig potential att förbättra

avgasreningen på befintliga fordon. Mot bakgrund av

det anförda är utskottet inte berett att föreslå

något uttalande från riksdagens sida med anledning

av de i motion MJ2 (kd) yrkandena 1 och 3 framförda

synpunkterna om dispenser m.m. Motionen avstyrks i

berörda delar.

Vidare avstyrker utskottet det i motion MJ378 (m)

framförda kravet om införande av bidrag till

eftermontering av aggregat för avgasrening.

Anpassning av lagen (1998:1707) om

åtgärder mot buller och avgaser från

mobila maskiner, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till anpassning av lagen (1998:1707) om

åtgärder mot buller och avgaser från mobila

maskiner. Utskottet föreslår att ett

motionsyrkande (mp) om begränsning av

entreprenadmaskiners utsläpp lämnas utan

vidare åtgärd bl.a. med hänvisning till

pågående arbete inom EU. Vidare avstyrks ett

motionsyrkande (mp) om tomgångsregler för

entreprenadmaskiner.

Propositionen

Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för

lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och

avgaser från mobila maskiner utvidgas så att den kan

tillämpas på all den utrustning som omfattas av

EG:s bullerdirektiv. Regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer bemyndigas att meddela

föreskrifter om krav på EG-försäkran om

överensstämmelse med gällande bestämmelser och om

förfarandet vid bedömning av överensstämmelse. Den

8 maj 2000 beslutades Europaparlamentets och rådets

direktiv 2000/14/EG 31 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön

från utrustning som används utomhus

(bullerdirektivet). Direktivet innehåller även krav

för viss utrustning som inte tidigare omfattats av

bullerkrav. Medlemsstaterna skall tillämpa

direktivet senast den 3 januari 2002.

Motionen

Enligt motion MJ234 (mp) bör entreprenadmaskiner

åläggas att begränsa sina avgasutsläpp. Totalt ökade

kväveoxidutsläppen i Sverige från 1950-talet till

mitten av 1980-talet. Ökningen berodde nästan helt

på trafiksektorn. Mellan åren 1980 och 1997 har

vägtrafikens kväveoxidutsläpp minskat med 30 %,

vilket i dag motsvarar 36 % av de totala utsläppen i

Sverige. Entreprenadmaskiner eller arbetsmaskiner,

som de också kallas, har däremot ökat sin andel av

kväveutsläppen. De står i dag för 22 % av de totala

utsläppen i Sverige (yrkande 1). Vidare framhålls i

motionen att entreprenadmaskiner är i gång hela

dagarna på den arbetsplats där de är verksamma.

Maskinerna startas vanligen på morgonen och går hela

dagen, även om de inte används under den tid de går.

Det finns i dag inga regler för hur länge en

entreprenadmaskin får gå på tomgång. För att minska

utsläppen av bl.a. kväveoxider från

entreprenadmaskiner vore det önskvärt att införa

något slag av tomgångsregler (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar

som redovisas i avsnitt 6.2 i propositionen. När

det gäller att begränsa avgasutsläppen från

entreprenadmaskiner vill utskottet anföra följande.

EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår av

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av

den 16 december 1997 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot

utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar

från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila

maskiner som inte är avsedda att användas för

transporter på väg (arbetsmaskindirektivet).

Hittills har avgaskrav endast införts för vissa

större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast i tur

står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka

krav börjar införas under år 2001 genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av

den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och

partikelformiga föroreningar från motorer avsedda

för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer. I detta

sammanhang bör även uppmärksammas att förslag om

åtgärder mot avgasutsläpp från förbränningsmotorer

som skall monteras i arbetsmaskiner och

arbetsredskap togs upp vid miljörådsmötet den 29

oktober 2001. Genom förslaget införs avgaskrav i två

steg för mindre, bensindrivna arbetsmaskiner. Det

första steget införs med början 18 månader efter det

att direktivet antagits och det andra under

tidsperioden 2004-2009. Det första kravsteget

innebär att utsläppen per maskin minskar i

storleksordningen en tredjedel. Det andra steget

minskar kraven med ytterligare 60-70 % beroende på

maskintyp. Därutöver kommer grunddirektivet 97/68/EG

att kompletteras på några punkter som gäller

avgaskrav för större dieseldrivna arbetsmaskiner.

Rådet nådde enhälligt en överenskommelse om gemensam

ståndpunkt om direktivet. Vidare har utskottet, med

instämmande i regeringens överväganden, nyligen

(bet. 2001/02:MJU3) föreslagit att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag till strategi för

effektivare energianvändning och transporter för att

minska utsläppen (prop. 2000/01:130). När det gäller

arbetsmaskiner och arbetsredskap innebär strategin

bl.a. att ekonomiska styrmedel bör användas när så

är tekniskt möjligt och att upphandlingskraven bör

utvecklas. Med det anförda föreslår utskottet att

motion MJ234 (mp) yrkande 1 lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang

föreslå något uttalande ombehovet av tomgångsregler

för entreprenadmaskiner. Därmed avstyrks motion

MJ234 (mp) yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Vägtrafiken och miljön (punkt 3)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Per-

Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:T345.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs bilar, lastbilar och

bussar för att vårt samhälle skall fungera och

människor skall kunna bosätta sig och arbeta där man

vill. Det är viktigt att riksdag och regering är

medvetna om förhållandet mellan miljö, välstånd och

kommunikationer och har det som vägledning i

miljöarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.

Vidare anser vi att det system av skatter och regler

som styr mot miljövänligare fordon och bränslen har

börjat likna ett lapptäcke. Det är i dag oklart om

vi har ett system som är anpassat för den teknik som

finns i dag. Det är också oklart om systemet har sin

utgångspunkt i den faktiska miljöpåverkan. Det

skulle behövas en total översyn av systemen för att

få ett helhetsgrepp. Enligt vår mening bör det

uppdrag som riksdagen gav regeringen angående

alternativa bränslen breddas. En parlamentarisk

utredning bör se över hela systemet med vägtrafikens

miljöstyrande skatter, miljöklasser och regler.

Vissa aspekter angående förändringar av

miljöklassningen av bilar och bränslen som tagits

upp i några enskilda moderata motioner bör kunna

beaktas i en sådan utredning. Detta i syfte att

främja teknikutveckling och skapa ett system som

grundar sig på den faktiska miljöpåverkan. Detta bör

ges regeringen till känna.

2. Vidareutveckling av typgodkända motorer

(punkt 5)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Per-Samuel Nisser (m), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars

Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ342 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt uppgift har tillverkaransvaret konsekvensen

att ingen utomstående äger rätt att vidtaga

förädlingsarbete av typgodkända motorer utan

tillverkarens tillstånd, även om en förändring

skulle innebära fördelar för nyttjaren och miljön.

Företag och auktoriserade motorrenoverare har ett

klart behov av att lagstiftningen förändras på ett

sätt som möjliggör för företagen att medverka med

sin kompetens till en positivare utveckling och

återanvändning av befintliga bussar, lastbilar och

entreprenadmaskiner. Detta bör ges regeringen till

känna.

3. Det civilrättsliga tillverkaransvaret

(punkt 6)

av Ulf Björklund (kd), Harald Nordlund (fp) och

Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen, såvitt

avser 15 §, med den ändringen att paragrafen skall

ha den i bilaga 4 som reservanternas (res.3) förslag

betecknade lydelsen. Riksdagen bifaller därmed

motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 5 och 2001/02:MJ3

yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition

2001/02:31 punkt 1 i denna del samt avslår motion

2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening skall riksdagen avslå regeringens

förslag i den del som innebär att

fordonstillverkarnas ansvar gentemot fordonsägare

att åtgärda fel på tunga fordons avgasreningssystem

tas bort. Riksdagen skall besluta om sådan ändring i

förhållande till regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen att 15 §

erhåller följande lydelse: I fråga om fel på

utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad

som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar, lätta

lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3

500 kilogram, om fordonen inte är äldre än fem år

eller har körts mer än 80 000 kilometer, samt för

tunga fordon om fordonen inte är äldre än fem år

eller har körts mer än 160 000 kilometer. Vi

föreslår därmed att riksdagen bifaller motionerna

MJ2 yrkande 5 och MJ3 yrkandena 1 och 2 samt avslår

motion MJ1 yrkandena 1 och 2.

4. Det civilrättsliga tillverkaransvaret

(punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen, såvitt

avser 15 §, med den ändringen att paragrafen skall

ha den i bilaga 4 som reservantens (res. 4) förslag

betecknade lydelsen. Riksdagen bifaller därmed

motion 2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2, bifaller

delvis proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del

samt avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 5 och

2001/02:MJ3 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt min mening skall riksdagen avslå

propositionen i den del som rör försämringen av

tillverkaransvaret för tunga fordon. En stor del av

landets åkeriföretag (ca 50 %) äger endast en

lastbil. Det får anses vara ett aningslöst påstående

att dessa skulle ha en stark ställning på en marknad

som domineras av två stora tillverkare.

Tillverkaransvaret bör utökas till att gälla fordon

som inte är äldre än fem år och som inte gått mer än

500 000 km. Detta kan motiveras från miljösynpunkt

men även med hänsyn till att tillverkaråtagandet

gentemot myndighet är satt till denna körsträcka.

Riksdagen skall besluta om sådan ändring i

förhållande till regeringens förslag till lag om

motorfordons avgasrening och motorbränslen att 15 §

erhåller följande lydelse: I fråga om fel på

utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad

som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar, lätta

lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3

500 kilogram, om fordonen inte är äldre än fem år

eller har körts mer än 80 000 kilometer, samt för

tunga fordon om fordonen inte är äldre än fem år

eller har körts mer än 500 000 kilometer. Jag

föreslår därmed att riksdagen bifaller motion MJ1

yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna MJ2 yrkande

5 och MJ3 yrkandena 1 och 2.

5. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ445 samt avslår

motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 4, 2001/02:MJ319,

2001/02:MJ328, 2001/02:MJ334, 2001/02:MJ361 och

2001/02:MJ510.

Ställningstagande

Under vårens riksmöte beslutades att regeringen

skulle se över systemet med miljöklassning av

drivmedel så att renare drivmedel inte missgynnades.

Dagens tekniska krav på densitet och

kokpunktsintervall innebär att alla producenter av

alternativa dieseldrivmedel tvingas blanda i giftiga

ämnen för att inte hamna i miljöklass 3. Enligt vår

mening borde ett interimistiskt beslut fattas om

modifierade krav i miljöklassningen av diesel. Detta

bör ges regeringen till känna.

6. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ521 yrkande 14

samt avslår motionerna 2001/02:MJ318 och

2001/02:T470 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening bör den svenska regeringen inom EU

arbeta för att samtliga länder inom unionen skall

premiera användning av diesel enligt miljöklass 1.

Detta bör ges regeringen till känna.

7. Dispenser för trimning och amatörbyggen

(punkt 11)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1

och 3.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning bör dispenser för trimning

kunna ges både för större projekt samt för en

särskild bilmodell i väntan på att möjligheterna

till certifiering av reservdelar och tillbehör

utökas. Om testdokument kan visas som intygar att

avgasreningen inte försämrats bör dispens utan

vidare ges för hela den berörda fordonsflottan.

Detta förfarande bör regeringen meddela i de

föreskrifter som behandlar undantagen. Frågan är

angelägen för många småföretagande åkare. EU:s

vidare arbete i denna fråga kan inte inväntas.

Vidare anser vi när det gäller amatörbyggen och

modifieringar av motorcyklar att det är väsentligt

att slå vakt om rätten för människor att kunna

modifiera sin motorcykel samt om möjligheten att

kunna fortsätta den tradition av amatörbygge som

finns i Sverige. Regeringen bör slå vakt om dessa

möjligheter i arbetet med att implementera nya

avgaskrav samt EG-direktiv 97/24. Detta bör ges

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Mål för avgasfria bilar (punkt 2)

av Maria Wetterstrand (mp).

Vi i Miljöpartiet anser att det är av största vikt

att få en förändrad sammansättning av den svenska

bilparken. För att uppnå detta behövs:

- fler bilar som kan drivas med förnybara drivmedel,

- ett ökat utbud av sådana drivmedel,

- ekonomiska styrmedel som gör såväl drivmedel som

fordon mer ekonomiskt lönsamma än i dag.

Vi anser att Sverige skall sätta upp ett mål för

introduktion av bilar med nollutsläpp, exempelvis

fordon som drivs med el eller vätgas. Med hänvisning

till luftmiljösituationen är en sådan målsättning

särskilt motiverad i storstadsregionerna. Det

förslag som Miljöpartiet tillsammans med regeringen

och Vänsterpartiet lagt fram i budgetpropositionen

för år 2002 och som innebär en nedsättning av

förmånsvärdet för bilar som drivs med förnybara

drivmedel kommer sannolikt att innebära en kraftig

ökning av sådana bilar i bilparken. Hur stor del av

dessa som kommer att utgöras av bilar med

nollutsläpp är i dagsläget svårt att bedöma. En

målsättning för introduktionen av bilar med

nollutsläpp skulle enligt vår mening ytterligare

kunna bidra till att förändra sammansättningen av

bilparken i riktning mot fler miljöanpassade bilar.

2. Dispens för fordon utan katalysator (punkt

4)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Sverige har infört krav på katalytisk avgasrening på

alla bilar fr.o.m. 1989 års modell. För övriga

länder inom EU gäller detta krav fr.o.m. 1993 års

modell. I Sverige gäller kravet på katalytisk

avgasrening också begagnade bilar, som importerats i

efterhand. Detta är en särregel i förhållande till

övriga EU-länder. Ibland kan detta leda till absurd

rigiditet vad gäller s.k. entusiastfordon, som

enbart körs några hundra mil om året, och som inte

utrustats med katalysatorer. Naturvårdsverket, som

hanterar dessa tillståndsfrågor, har möjlighet att

ge dispens vid liten miljöpåverkan. Naturvårdsverket

tillämpar dock inte denna möjlighet på dessa

entusiastfordon. Det finns exempel där

Naturvårdsverket drivit frågan till domstol för att

förhindra att en bilägare får en bil av årsmodell

1988 godkänd utan katalysator. Bilen i fråga är en

exklusiv bil, som enbart körs till och från

utställningar, en s.k. entusiastbil. Bilägaren har

nu efter över tre års kamp vunnit i kammarrätten och

fått registrera sin bil. För att underlätta för

entusiastbilägare bör regeringen meddela generella

undantag för fordon med s.k. entusiastförsäkringar.

Dessa fordon får endast köras begränsade sträckor

och kan knappast utgöra någon miljöfara.

3. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

På flera ställen i propositionen anges att

regeringen kommer att lämna ett uppdrag till

Naturvårdsverket att se över miljöklassystemet för

fordonsbränslen i syfte att eliminera tekniska

hinder för alternativa bränslen med positiv

miljöeffekt. Det förvånande är att detta uppdrag

inte redan har getts. I propositionen om avgasrening

(s. 72) anges att inga problem tycks finnas

beträffande beteckningssystemet för miljöklasserna

för bränslen. Riksdagens beslut den 13 juni 2001

gällde just sådana problem. Riksdagen beslöt om ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med

miljö- och jordbruksutskottets förslag. Regeringen

skulle utan dröjsmål genomföra en översyn av

miljöklassningen av bensin och dieselolja och

kriterierna för de olika miljöklasserna. Översynen

skulle inriktas på ett system som inte missgynnar

utvecklingen av alternativa eller mer miljövänliga

drivmedel. I den mån gällande bestämmelser inom EU

motverkade en sådan utveckling förutsatte utskottet

att regeringen skulle verka för en förändring av

detta regelverk. Kristdemokraterna godtar inte det

dröjsmål som uppstått och förutsätter att regeringen

snarast återkommer i frågan.

4. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Maria Wetterstrand (mp).

Dagens system med miljöklassning av drivmedel

missgynnar vissa typer av renare drivmedel. Tekniska

krav på densitet och kokpunktintervall är inte

nödvändigtvis kopplade till bränslets

miljöbelastning, utan leder tvärtom till att

producenter av alternativa drivmedel tvingas blanda

i giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass 3.

Detta är oacceptabelt och problemet behöver åtgärdas

snabbt, om inte den tekniska utvecklingen på området

förnybara och renare drivmedel skall avstanna. Det

är viktigt att vi får generella regler för detta som

kan tillämpas även på nya, i dag icke förutsägbara

bränslevarianter. Därför behövs en översyn av hela

systemet. En översyn av regelverket är på gång,

vilket jag välkomnar, och jag vill understryka att

den måste påskyndas med hänvisning till den akuta

situationen.

5. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Kristdemokraterna anser att dispenser för trimning,

i avvaktan på att möjligheterna till certifiering av

reservdelar och tillbehör utökas, bör kunna ges både

för större projekt samt för en särskild bilmodell.

Ett tänkbart exempel kan vara att ett företag vill

konvertera sin befintliga fordonsflotta av

personbilar till etanoldrift med s.k. E 85-bränsle.

Företaget anlitar en chipstrimningsfirma, som redan

dokumenterat avgastester för berörda bilmodeller hos

MTC Svensk Bilprovnings motortestcenter. Bilarna

chipstrimmas, och därmed ändras

avgasreningssystemet, och typintyget gäller således

inte längre. Om testdokument kan visas som

verifierar att avgasreningen inte försämrats bör

dispens utan vidare ges för hela den berörda

fordonsflottan. Detta förfarande bör regeringen

reglera i de föreskrifter om undantag som kan

meddelas med stöd av bemyndigandet i 21§ den nya

lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

propositionen att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. lag om motorfordons avgasrening och

motorbränslen,

2. lag om ändring i miljöbalken,

3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

5. lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder

mot buller och avgaser från mobila maskiner.

Följdmotioner

2001/02:MJ1 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:31

Avgasrening, m.m. i den del som rör försämringar

av tillverkaransvaret för tunga fordon.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utöka

tillverkaransvaret till att gälla fordon som inte

är äldre än 5 år och som inte gått mer än 500 000

km.

2001/02:MJ2 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispenser för

trimning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispenser för s.k.

entusiastfordon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om amatörbyggen och

modifieringar av motorcyklar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljöklassystemet.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

avskaffa det civilrättsliga tillverkaransvaret för

tunga bilars avgasreningssystem.

2001/02:MJ3 av Harald Nordlund (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i den del

som innebär att fordonstillverkarnas ansvar

gentemot fordonsägare att åtgärda fel på tunga

fordons avgasreningssystem tas bort.

2. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förhållande

till regeringens förslag till lag om motorfordons

avgasrening och motorbränslen att 15 § erhåller

följande lydelse: I fråga om fel på

utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller

vad som föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar,

lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av

högst 3 500 kilogram, om fordonen inte är äldre än

fem år eller har körts mer än 80 000 kilometer,

samt för tunga fordon om fordonen inte är äldre än

fem år eller har körts mer än 160 000 kilometer.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:MJ223 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda att mål sätts

upp för införandet av avgasfria bilar i Sverige, med

en nollvision som slutmål.

2001/02:MJ234 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsning av

avgasutsläpp från entreprenadmaskiner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utfärda

tomgångsregler för entreprenadmaskiner.

2001/02:MJ318 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att påverka EU:s

kommande direktiv om alternativa drivmedel så att

det beaktar breda definitioner av alternativa och

koldioxidneutrala drivmedel.

2001/02:MJ319 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om begreppet koldioxidneutral

i samband med skattestrategi för alternativa

drivmedel.

2001/02:MJ328 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av att satsa

på alternativa drivmedel.

2001/02:MJ334 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda huruvida

miljöklassning av alternativa drivmedel, särskilt

för kompressionsmotorer (diesel), kan

miljöklassificeras baserat på emissionsresultaten i

stället för på drivmedlens sammansättning och

tekniska egenskaper.

2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

bilavgaslagstiftningen.

2001/02:MJ361 av Reynoldh Furustrand och Elisebeht

Markström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ny miljöklassning av

alternativa drivmedel samt diesel.

2001/02:MJ378 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till utformning av bidrag till eftermontering av

aggregat för avgasrening.

2001/02:MJ408 av Karl Gustav Abramsson och Lars

Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om miljöklassning av bilar.

2001/02:MJ411 av Per-Richard Molén och Tom Heyman

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av att införa

krav på utsläpp av koldioxid i

miljöklassningssystemet för bilar.

2001/02:MJ445 av Harald Nordlund m.fl. (fp, mp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nya krav i miljöklassningen

av diesel.

2001/02:MJ510 av Ingegerd Saarinen och Gunnar Goude

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lägga fram förslag till

nya miljöklasser för bensin och diesel för att

stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den svenska

regeringen inom EU skall arbeta för att samtliga

länder inom unionen skall premiera användning av

diesel enligt miljöklass 1.

2001/02:T345 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förhållandet

mellan miljö, välstånd och kommunikationer som

vägledning i miljöarbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en parlamentarisk

utredning som skall se över hela systemet med

vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser

och regler.

2001/02:T470 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att verka för att svavelfri

diesel snarast blir standard inom EU.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om motorfordons

avgasrening och

motorbränslen

2 Förslag till lag om ändring i

miljöbalken

3 Förslag till lag om ändring i

fordonsskattelagen

(1988:327)

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1776)

om skatt på energi

5 Förslag till lag om ändring i

lagen (1988:1707)

om åtgärder mot buller och avgaser

från mobila

maskiner

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i

fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen

(1988:327)

dels att 14 b § skall upphöra att gälla,

dels att 14 c § skall ha följande lydelse.

14

c §1

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Om skatteplikt inträder Om skatteplikt inträder

för första gången under för första gången under

år 2001 för år 2002 för

1. en sådan personbil 1. en sådan personbil

eller buss som har en eller buss som har en

tjänstevikt överstigande tjänstevikt överstigande

2 470 kilogram men en 2 470 kilogram men en

högsta totalvikt om 3 500 högsta totalvikt om 3 500

kilogram, eller kilogram, eller

2. en sådan lastbil som 2. en sådan lastbil som

har en tjänstevikt har en tjänstevikt

överstigande 1 275 överstigande 1 275

kilogram men en högsta kilogram men en högsta

totalvikt om 3 500 totalvikt om 3 500

kilogram kilogram

och som uppfyller kraven och som uppfyller kraven

för miljöklass 1 enligt 2 för miljöklass 2005

a § bilavgaslagen enligt bilaga 1 till

(1986:1386), skall ett lagen (2001:000) om

belopp om 3 500 kronor motorfordons avgasrening

avräknas från och motorbränslen, skall

fordonsskatten. Om ett belopp om 1 500

skatteplikt inträder för kronor avräknas från

första gången under år fordonsskatten.

2002 skall i motsvarande

fall ett belopp om 1 500

kronor avräknas.

-----------------------------------------------------

Belopp som avses i första stycket avräknas efter

hand vid påförandet av fordonsskatt, dock längst

till och med den 31 december 2006.

-----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre

föreskrifter gäller i fråga om bilar som delats in i

miljöklasser före lagens ikraftträdande.

1Senaste lydelse 2000:474.

Bilaga 4

Reservanternas lagförslag

Reservanternas (res. 3) förslag till ändring av 15

§ i regeringens förslag till lag om motorfordons

avgasrening och motorbränslen

15

§

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

I fråga om fel på I fråga om fel på

utsläppsbegränsande utsläppsbegränsande

anordningar på anordningar på fordon

personbilar, lätta gäller vad som föreskrivs

lastbilar samt bussar med i 16-19 §§ för

en totalvikt av högst 3 personbilar, lätta

500 kilogram gäller vad lastbilar samt bussar med

som föreskrivs i 16-19 en totalvikt av högst 3

§§, om fordonen inte är 500 kilogram, om fordonen

äldre än fem år eller har inte är äldre än fem år

körts mer än 80 000 eller har körts mer än

kilometer. 80 000 kilometer, samt

för tunga fordon om

fordonen inte är äldre än

fem år eller har körts

mer än

160 000 kilometer.

-----------------------------------------------------

Reservantens (res. 4) förslag till ändring av 15 § i

regeringens förslag till lag om motorfordons

avgasrening och motorbränslen

15 §

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservantens förslag

-----------------------------------------------------

I fråga om fel på I fråga om fel på

utsläppsbegränsande utsläppsbegränsande

anordningar på anordningar på fordon

personbilar, lätta gäller vad som föreskrivs

lastbilar samt bussar med i 16-19 §§ för

en totalvikt av högst 3 personbilar, lätta

500 kilogram gäller vad lastbilar samt bussar med

som föreskrivs i 16-19 en totalvikt av högst 3

§§, om fordonen inte är 500 kilogram, om fordonen

äldre än fem år eller har inte är äldre än fem år

körts mer än 80 000 eller har körts mer än

kilometer. 80 000 kilometer, samt

för tunga fordon om

fordonen inte är äldre än

fem år eller har körts

mer än

500 000 kilometer.

-----------------------------------------------------