Bet. 2001/02:MJU7

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU7

Användning av försöksdjur

Sammanfattning

I betänkandet behandlas skrivelse 2001/02:48

Användning av försöksdjur där regeringen ger en

fördjupad information om användningen av försöksdjur

och bl.a. redogör för det arbete som pågår för att

begränsa försöksdjursanvändningen. Två följdmotioner

(m, kd) med sammanlagt 12 yrkanden har väckts med

anledning av skrivelsen.

Vidare behandlas sammanlagt 38 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.

Utskottet avstyrker samtliga motioner bl.a. med

hänvisning till det arbete som pågår på området

såväl i Sverige som inom EU. Samtidigt gör utskottet

uttalanden som innebär att utskottet förutsätter att

regeringen och svenska myndigheter både nationellt

och internationellt även i fortsättningen aktivt

verkar för ytterligare begränsningar av användningen

av försöksdjur och för förbättrade förhållanden för

dessa djur.

I betänkandet finns 4 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden förslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Förbud mot djurförsök då alternativa

metoder finns

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ407.

2. Strategi för begränsning av användningen

av försöksdjur m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande

1, 2001/02:MJ5 yrkande 1, 2001/02:MJ300,

2001/02:MJ367 delvis, 2001/02:MJ418 yrkande 14,

2001/02:MJ435 yrkande 1 och 2001/02:MJ528 yrkande

4 delvis.

3. Ett djuretiskt råd

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ268.

4. Ändring i 4 § djurskyddslagen

(1988:534)

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande 7

delvis.

5. Alternativa metoder till djurförsök

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ516

yrkande 1, 2001/02:MJ5 yrkande 2, 2001/02:MJ418

yrkande 15 och 2001/02:MJ435 yrkande 3.

6. Försöksdjursstatistik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ353

yrkandena 1 och 3, 2001/02:MJ426 och

2001/02:MJ528 yrkande 4 delvis.

7. Den djurförsöksetiska prövningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ509,

2000/01:MJ524, 2000/01:MJ544 yrkande 8 delvis,

2001/02:MJ4 yrkande 2, 2001/02:MJ5 yrkande 4,

2001/02:MJ262 yrkandena 2 och 3 samt

2001/02:MJ418 yrkandena 12 delvis och 13.

8. Etologisk kompetens vid de

djurförsöksetiska nämnderna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544

yrkande 8 delvis, 2001/02:MJ418 yrkande 12 delvis

och 2001/02:MJ516.

9. Förbud mot djurförsök inom försvaret

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande

10 delvis.

10. Försök med avsevärd svårighetsgrad

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544

yrkande 7 delvis, 2001/02:MJ5 yrkande 3 och

2001/02:MJ435 yrkande 2.

11. Djurförsök på grundskole- och

gymnasienivå

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande

3 och 2001/02:MJ5 yrkande 7.

12. Djurförsök på universitets- och

högskolenivå

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ4 yrkande

4, 2001/02:MJ5 yrkande 8, 2001/02:MJ262 yrkande

1, 2001/02:MJ418 yrkande 16 och 2001/02:MJ459.

13. Redovisning av och statistik över

användningen av antalet genmodifierade

djur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ353

yrkande 2, 2001/02:MJ367 delvis och 2001/02:MJ528

yrkande 4 delvis.

14. Förbud mot användning av genmodifierade

djur i djurförsök

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande 7

delvis.

15. Resurser till EU:s utvärderingscenter

ECVAM

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ516 yrkande

2.

16. Regler för djurförsök inom EU och OECD

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ516

yrkande 3 och 2001/02:

MJ435 yrkande 4.

17. Förbud mot tester med djur på

kosmetiska och hygieniska produkter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ510

yrkande 1, 2000/01:MJ544 yrkande 7 delvis,

2001/02:MJ314 yrkande 1, 2001/02:MJ397, 2001/02:

MJ418 yrkande 10 delvis och 2001/02:MJ435

yrkande 6.

18. Märkning av djurtestade kosmetiska och

hygieniska produkter m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ544

yrkande 7 delvis, 2001/02:

MJ5 yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ418 yrkande 11

och 2001/02:MJ435 yrkande 5.

19. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:48 till

handlingarna.

Stockholm den 31 januari 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),

Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Lars

Lindblad (m).

2001/02

MJU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas skrivelse 2001/02:48

Användning av försöksdjur jämte två följdmotioner

med sammanlagt 12 yrkanden och 38 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.

I samband med ärendet har utskottet företagit ett

studiebesök vid läkemedelsföretaget AstraZeneca AB i

Södertälje.

Bakgrund

Bakgrunden till skrivelsen är ett förslag som

presenterades i betänkandet Djurförsök (SOU

1998:75). Utredaren anser att det är viktigt att de

politiska organen får information om

djurförsöksfrågorna och att detta lämpligen kan ske

genom en skrivelse till riksdagen.

Skrivelsen har utformats i samarbete med

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Användningen av försöksdjur är en mångfasetterad och

komplicerad fråga som kan innebära svåra etiska

avvägningar. Det är angeläget att användningen av

försöksdjur begränsas och då särskilt användningen i

plågsamma försök. Skrivelsens syfte är att ge en

fördjupad information om användningen av försöksdjur

samt redogöra för det arbete som pågår för att

begränsa försöksdjursanvändningen. Bestämmelserna på

området, den djurförsöksetiska prövningen liksom

andra tillståndskrav, verksamhetens omfattning och

ändamål och de resultat som kan uppnås genom

användningen av försöksdjur redovisas. Vidare

behandlas alternativa metoder till djurförsök och

det arbete som pågår på det internationella planet.

Utskottets överväganden

Allmänt om användningen av

försöksdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i det allmänna syftet i

ett antal motioner (s, m, v, kd, mp) om

minskad användning av försöksdjur och om

behovet av avvecklingsplaner. Med hänvisning

till bl.a. pågående arbete på området

föreslår utskottet att dessa motioner lämnas

utan vidare åtgärd. Utskottet avstyrker en

motion (m) om inrättande av ett djuretiskt

råd och hänvisar till en aviserad proposition

om inrättande av en djurskyddsmyndighet.

Vidare avstyrks en motion (mp) om ändring i 4

§ djurskyddslagen (1988:534).

Motionerna

I motion 2001/02:MJ407 (v) framförs krav på att

användningen av djur skall förbjudas då det finns

alternativ till försöksdjursverksamheten. I

motionerna 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 1 och

2001/02:MJ435 (s) yrkande 1 behandlas allmänt frågan

om begränsning av användningen av försöksdjur.

I syfte att minimera antalet djurförsök begärs i

motion 2001/02:MJ528 (kd) att arbetet med

åtgärdsplanen intensifieras (yrkande 4 delvis). En

strategi och en handlingsplan för att kraftigt

reducera och på sikt avveckla användningen av

försöksdjur bör utarbetas enligt motion 2001/02:MJ4

(m) yrkande 1. Enligt motion 2001/02:MJ300 (v) bör

en strategi utformas för att minska

försöksdjursanvändningen. De s.k. fem R:en bör

användas i det framtida arbetet, dvs. även begreppen

reject (avvisa) och redirect resources (omfördela

resurser) bör tillämpas. Områden där djurens lidande

kan minimeras och där djurförsöken kan fasas ut helt

bör identifieras. Djurslag där det är särskilt

angeläget att minska djurförsöken bör prioriteras

liksom djurslag på vilka inga djurförsök bör vara

tillåtna. Sveriges roll i arbetet med att minska

djurförsöken bör tydliggöras. Mot bakgrund av en

sådan strategi bör ambitiösa men realistiska mål för

en kvantitativ minskning av djurförsöken utformas.

Strategin bör även ligga till grund för fördelning

av ökade satsningar på alternativa metoder. En

utvärdering bör göras av utvecklingen och

valideringen av alternativa tester. Denna

utvärdering bör följas av en långsiktig

resursatsning för att återstående problem skall

kunna lösas. I motion 2001/02:MJ367 (s) delvis

begärs att utredningsförslaget att begränsa

användningen av försöksdjur enligt de s.k. fem R:ens

princip genomförs och att regeringen framlägger

förslag om hur djurförsök kan värderas i efterhand.

Även i motion 2001/02:MJ418 (mp) begärs en

avvecklingsplan för djurförsök (yrkande 14).

Enligt motion 2001/02:MJ268 (m) bör ett djuretiskt

råd inrättas. I motion 2000/01:MJ544 (mp) begärs

sådan ändring i 4 § djurskyddslagen att även

försöksdjur ges möjlighet till naturligt beteende

(yrkande 7 delvis).

Utskottets ställningstagande

Användningen av försöksdjur är en komplicerad fråga

som kan innebära svåra etiska avvägningar. Som

regeringen anför är det angeläget att användningen

av försöksdjur begränsas så långt det är möjligt.

Försöksdjursanvändningen är en verksamhet som är

omgärdad av detaljerade bestämmelser i svensk

lagstiftning och innebär en avvägning mellan å ena

sidan behovet av att kunna använda djur och å andra

sidan vårt ansvar mot djuren och deras

välbefinnande. Grundläggande forskning är en

förutsättning för samhällsutvecklingen och en del av

dagens kunskapsinhämtande inom det biologiska

området förutsätter användning av försöksdjur men

sådan användning är bara ett av flera redskap som

står till buds i sökandet efter ny kunskap. Den

metod som i ett enskilt projekt slutligen väljs är

den som bedöms bäst kunna besvara den vetenskapliga

frågeställningen. När en ansökan om djurförsök

prövas skall enligt djurskyddslagstiftningen bl.a.

valet av djur noga övervägas, så få djur som möjligt

användas och användningen orsaka minsta möjliga

lidande för försöksdjuren.

Med anledning av motion 2001/02:MJ407 (v) vill

utskottet erinra om att enligt 19 § djurskyddslagen

(1988:534) får djur användas för djurförsök endast

under förutsättning att det syfte som avses med

verksamheten inte kan uppnås med någon annan

tillfredsställande metod utan användning av djur,

att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts

för större lidande än vad som är absolut nödvändigt

och att det vid verksamheten inte används andra djur

än sådana som fötts upp för ändamålet. Därmed och

med vad i tillämpliga delar anförs nedan finner

utskottet syftet med motionen tillgodosett.

När det gäller utveckling av alternativa metoder

vill utskottet erinra om att regeringen för de

kommande tre budgetåren har anvisat betydligt ökade

insatser på området. Det totala forskningsstödet har

hittills uppgått till ca 50 miljoner kronor. Den

svenska läkemedelsindustrin har bidragit med ca 30 %

av det totala anslaget. I 2001 års ekonomiska

vårproposition avsattes för perioden 2002–2004

ytterligare 5, 10 respektive 15 miljoner kronor för

att främja utvecklingen av alternativa metoder till

djurförsök. Utökningen av anslaget med 5 miljoner

kronor för år 2002 skall användas för att stimulera

utvärderingen eller på annat sätt bidra till att

alternativa metoder tas i praktiskt bruk och till

ytterligare satsningar inom grundforskning och

tillämpad forskning såväl som genom riktade insatser

inom särskilt angelägna områden. Som anförs i

skrivelsen är ökade anslag inom detta område ett

uttryck för att det är mycket viktigt att

ytterligare insatser görs för att begränsa

användningen av försöksdjur. Det är regeringens

uppfattning, som delas av utskottet, att dessa

anslag kommer att bidra till att satsningar kan

göras inom både grundforskning och tillämpad

forskning liksom i form av riktade insatser inom

särskilt angelägna områden. Som regeringen anför

behövs insatser t.ex. för forskning som förbättrar

försöksdjurens miljö och för utveckling av

alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på

andra angelägna områden är utveckling och

utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade

alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.

Utöver de allmänna förutsättningarna för

användning av djur för djurförsök som anges i 19 §

djurskyddslagen finns bestämmelser i

Jordbruksverkets föreskrifter med andra allmänna

krav på djurförsök. Här uppställs bl.a. krav på

vilka överväganden som skall göras när ett

djurförsök skall genomföras. Exempelvis skall valet

av djurart övervägas noga. Vid valet av plan över

hur försöket skall genomföras skall den plan väljas

som kräver ett minskat antal djur, tar i anspråk

djur med den lägsta graden av neurofysiologisk

känslighet, förorsakar det minsta lidandet eller den

lägsta graden av bestående men samt har de största

utsikterna att ge ett tillfredsställande resultat.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

arbete som görs för att begränsa användningen av

försöksdjur är positivt och omfattande. Som

regeringen anför är det dock angeläget att sträva

efter ytterligare begränsningar av

försöksdjursanvändningen. Under senare år har flera

utredningar tillsatts och uppdrag givits med

anknytning till försöksdjursområdet. En särskild

utredare avlämnade i juni 1998 betänkandet

Djurförsök (1998:75) och nyligen har betänkandet Ett

förbättrat djurskydd (SOU 2000:108) redovisats till

regeringen. Utredningen Översyn av förutsättningar

för djurförsöksetisk prövning pågår och skall

redovisas senast den 1 juni 2002 (dir. 1999:103 och

2000:80). Vidare har Centrala försöksdjursnämnden

(CFN) till regeringen lämnat förslag om hur de ökade

budgetmedlen för utveckling av alternativa metoder

till djurförsök bör användas. I regleringsbrevet för

år 2002 har CFN fått regeringens uppdrag att

redovisa en utförlig strategi för hur det utökade

anslaget skall användas för att utveckla alternativa

metoder till djurförsök. Strategin skall innehålla

en bedömning av inom vilka områden det är särskilt

angeläget att satsa resurser och vilka mål som kan

förväntas uppnås. Satsningarna skall vara sådana att

de bidrar till att försöksdjursanvändningen

förfinas, minskas eller ersätts. CFN skall även ange

lämpliga strategier för satsningar för en period

från år 2002 till år 2004 och kostnadseffektiviteten

för olika alternativa strategier för att nå målen.

Vidare skall CFN redovisa vilka utvärderingsmetoder

som skall användas och vilka som kräver

metodutveckling för att effekten av satsningarna

skall kunna bedömas. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 maj 2002. Regeringen kommer sedan

erforderligt underlag erhållits genom utredningarna

och CFN:s uppdrag att ta ställning till en fortsatt

strategi för att begränsa användningen av

försöksdjur.

I en gemensam skrivelse från Jordbruksverket och

CFN till regeringen i maj 1999 redovisades en

gemensam åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet

på detta område. Inom myndigheterna pågår samtidigt

ett utvecklingsarbete som syftar till att på olika

sätt förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet.

Som en del av åtgärdsplanen ingick att med stöd av

bemyndigandet enligt 40 a § djurskyddsförordningen

(1988:539) snarast ta fram bindande föreskrifter. I

samråd med CFN beslutade Jordbruksverket hösten 1999

att bilda en arbetsgrupp vars uppgift är att ta fram

underlag som kan ligga till grund för ett förslag

till bindande föreskrifter om djurförsök. I gruppen

ingick sakkunniga från försöksdjursverksamheten och

från djurskyddsorganisationer. Gruppens arbete

avslutades under våren 2000 och förslag till

föreskrifter utarbetas för närvarande. I

åtgärdsplanen framgick även att Jordbruksverket och

CFN ansåg det vara särskilt viktigt att ytterligare

reducera de djurförsök som innebär smärta, obehag

eller annat lidande för försöksdjuren. Båda

myndigheterna ansåg att en undersökning bör

genomföras för att ta fram tydligare

bedömningsgrunder vid den etiska prövningen för

smärta och annat lidande. Regeringen fattade i juni

1999 beslut om ett uppdrag i fråga om bedömning av

smärta och andra obehag i samband med

djurförsöksprojekt. CFN har redovisat uppdraget i

mars 2000. Förslaget remissbehandlades under våren

2001 och de nya bedömningsgrunderna trädde i kraft

den 1 januari 2002. De nya reglerna innebär bl.a.

att i ansökan skall anges i vilken svårighetsgrad,

dvs. ringa, måttlig och avsevärd, som försöket hör

hemma. Det kan tilläggas att det även i andra frågor

pågår ett gemensamt arbete mellan myndigheterna för

att förbättra djurskyddet för försöksdjuren och

arbetssituationen för personer verksamma inom

försöksdjursområdet liksom med inrättande av ett

dataregister över djurförsök.

När det gäller de krav på tillämpning av de s.k.

fem R:ens princip som framförs i två motioner vill

utskottet erinra om att år 1959 definierades första

gången vetenskapligt de tre R:ens princip, dvs.

alternativ till djurförsök som varje metod som

innebär förbättring av djurens situation

(refinement), minskning (reduction) av antalet

använda försöksdjur eller total ersättning

(replacement) av försöksdjursanvändningen. Denna

definition är i dag allmänt accepterad för att

beskriva innebörden av begreppet alternativa metoder

och tillämpas såväl i Sverige som inom EU i övrigt.

Refinement kan t.ex. innebära åtgärder som förfinar

försöken så att försöksdjurens situation förbättras,

att information från varje enskilt försök ökar eller

att informationen blir säkrare genom mindre

spridning i försöksresultaten. Reduction innebär

olika åtgärder för att minska antalet djur som

används i en viss studie. I detta sammanhang är

försöksplaneringen och användningen av friska och

definierade försöksdjur av stor betydelse.

Replacement innebär metoder utan användning av

levande djur och som kan besvara den aktuella

frågeställningen. Från djurskyddsorganisationerna

och i betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) har

framförts att principen skulle kompletteras med

ytterligare två R, nämligen reject (avvisa) och

redirect resources (omfördela resurser). Med reject

avses att djurförsök inte skall tillåtas då de inte

är vetenskapligt motiverade eller när det inte är

etiskt försvarsbart på grund av det lidande som

djuren utsätts för. Redirect resources innebär att

ett problem skall lösas på annat sätt än genom

användning av djurförsök.

Med anledning av motionerna 2001/02:MJ300 (v) och

2001/02:MJ367 (s) i aktuella delar vill utskottet

erinra om att en djurförsöksetisk nämnd i sin

prövning av en ansökan om användning av försöksdjur

enligt 21 § djurskyddslagen även skall pröva den

etiska aspekten av försöket. I 41–49 §§

djurskyddsförordningen stadgas härutöver att nämnden

vid prövning skall ta hänsyn till å ena sidan

försökets betydelse och å andra sidan lidandet för

djuret. Nämnderna skall avslå en ansökan om att få

använda djur för vetenskapliga ändamål om sådan

användning inte kan anses angelägen från allmän

synpunkt. Ansökan skall även avslås om det är

möjligt att få likvärdig kunskap genom andra

metoder. Det bör tilläggas att de ytterligare medel

som anslagits för de kommande tre budgetåren och som

utskottet redogjort för ovan enligt utskottets

mening är väl ägnade att bl.a. främja principen om

omfördelning av resurser på försöksdjursområdet.

Utskottet konstaterar att motionerna i stor

utsträckning kan anses tillgodosedda genom den ovan

lämnade redovisningen och förutsätter att de

synpunkter som i övrigt framförs kommer att beaktas

i det fortsatta arbetet på området. Utskottet

föreslår med dessa uttalanden att motionerna

2001/02:MJ4 (m) yrkande 1, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande

1, 2001/02:MJ300 (v), 2001/02: MJ367 (s) delvis,

2001/02:MJ418 (mp) yrkande 14, 2001/02:MJ435 (s)

yrkande 1 och 2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis

lämnas utan vidare åtgärd.

I avvaktan på en aviserad proposition om

inrättande av en djurskyddsmyndighet bör motion

2001/02:MJ268 (m) om inrättande av ett djuretiskt

råd inte föranleda någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Eftersom försöksdjuren omfattas av bestämmelsen i

4 § djurskyddslagen (1988:534) krävs att även dessa

djur bl.a. skall hållas och skötas på ett sådant

sätt att de har möjlighet att bete sig naturligt.

Motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis får

därmed anses tillgodosedd.

Alternativa metoder till djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (s,

v, kd, mp) om alternativa metoder till

djurförsök med hänvisning till det arbete som

pågår på området.

Motionerna

I motionerna 2001/02:MJ5 (kd) och 2001/02:MJ435 (s)

betonas vikten av att främja alternativa metoder

(yrkandena 2 respektive 3). Åtgärder för att få fram

godkända alternativ till djurförsök efterlyses i

motion 2001/02:MJ418 (mp) yrkande 15. Enligt motion

2000/01:MJ516 (v) bör riksdagen begära att

regeringen upprättar en handlingsplan för arbetet

med att utveckla, standardisera och validera

djurförsöksfria testmetoder samt för hur validerade

metoder skall bli internationellt accepterade

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Enligt 19 § djurskyddslagen (1988:534) får djur

användas för djurförsök endast under förutsättning

att det syfte som avses med verksamheten inte kan

uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan

användning av djur. Definitionen av vad som är en

alternativ metod till djurförsök är emellertid

oklar. Vid en strikt tolkning skulle endast metoder

som helt utesluter användningen av djur kunna utgöra

en alternativ metod. I de flesta sammanhang där man

i dag talar om alternativa metoder avses dock en

vidare definition som omfattar i princip alla de

metoder som inte innebär försök med hela djur, dvs.

användning av cellkulturer och liknande sägs vara en

alternativ metod. De metoder som inom vissa

användningsområden kan sägas utgöra alternativ till

djurförsök kan delas in i vävnadskulturer,

användning av ryggradslösa djur, användning av

mikroorganismer, kemiska metoder och tekniska

metoder.

Som utskottet redogjort för ovan har regeringen

för de kommande tre budgetåren anvisat betydligt

ökade insatser för utveckling av alternativa

metoder. Ökade anslag inom detta område är ett

uttryck för att det är mycket viktigt att

ytterligare insatser görs för att begränsa

användningen av försöksdjur. Enligt regeringens

uppfattning, som delas av utskottet, kommer dessa

anslag att bidra till att satsningar kan göras inom

både grundforskning och tillämpad forskning liksom i

form av riktade insatser inom särskilt angelägna

områden. Insatser behövs t.ex. för forskning som

förbättrar försöksdjurens miljö och för utveckling

av alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på

andra angelägna områden är utveckling och

utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade

alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.

Utskottet vill även erinra om det uppdrag som CFN

fick i regleringsbrevet för år 2002 att till

regeringen redovisa en utförlig strategi för hur det

utökade anslaget skall användas för att utveckla

alternativa metoder till djurförsök. Tillsammans med

övriga utredningar på området kommer redovisningen

att utgöra underlag för en fortsatt strategi för att

begränsa användningen av försöksdjur.

Med det anförda föreslår utskottet, som inte har

någon annan uppfattning än motionärerna om vikten av

kraftfulla satsningar på alternativa metoder till

djurförsök, att motionerna 2000/01:MJ516 (v) yrkande

1, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 2, 2001/02:MJ418 (mp)

yrkande 15 och 2001/02:MJ435 (s) yrkande 3 lämnas

utan vidare åtgärd.

Försöksdjursstatistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m,

kd, mp) om ändrade regler för

försöksdjursstatistik och om krav på årlig

redovisning av statistiken.

Motionerna

I motion 2001/02:MJ353 (mp) anförs att CFN endast i

undantagsfall bör frångå den svenska definitionen av

djurförsök vid redovisning av statistik (yrkande 1).

Motionen behandlar också problemet med att djur som

tas i bruk för försök under flera år inte ingår i

statistiken (yrkande 3). Enligt motion 2001/02:MJ426

(m) bör djurförsöken redovisas enligt den av

riksdagen beslutade metoden och i motion

2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis framförs krav på

årlig redovisning av statistiken.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att

förutsättningarna för användning av djur för

vetenskaplig forskning eller undervisning, dvs. den

svenska definitionen av djurförsök, återfinns i 19 §

djurskyddslagen (1988:534). I propositionen till

djurskyddslagen (prop. 1987/88:93) anges att anmälan

(till dåvarande Lantbruksstyrelsen, numera till CFN)

skall göras för följande typer av försök: försök som

utförs på sövda djur som inte får vakna upp igen

(s.k. akutförsök), avlivning av försöksdjur för

uttagande av organ eller organdelar, beteendeförsök

utan ingrepp eller användning av tvångsanordningar,

ärftlighetsförsök, enkla utfodringsförsök för

utprovning av olika foderstater, försök i övrigt som

kan förmodas framkalla endast obetydlig smärta eller

ångest. För övriga försökstyper skall ansökan göras.

CFN och dåvarande Lantbruksstyrelsen sammanställde

under åren 1982–1988 uppgifter om djuranvändningen

inom landets försöksdjursanläggningar. Från och med

år 1988 övertog CFN ansvaret för statistikföring

från Lantbruksstyrelsen. Sedan år 1990 har

statistiken i Sverige redovisats enligt de krav som

Europarådet ställer i den europeiska konventionen om

skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål

och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123) och enligt

reglerna i rådets direktiv 86/609/EEG om

tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra

författningar om skydd av djur som används för

försök och andra vetenskapliga ändamål. Inom EU har

medlemsländerna år 1997 kommit överens om

publicering av uppgifter om

försöksdjursanvändningen. Kommissionens andra

rapport om försöksdjursanvändningen år 1996

publicerades år 1999 (COM(1999)191 final). Rapporten

innehåller en detaljerad redovisning om bl.a.

antalet djur, djurslag, djurens ursprung och

användningens ändamål i medlemsländerna. Sverige har

sedan år 1995 årligen redovisat uppgifter om

försöksdjursanvändningen till kommissionen och

Europarådet medan andra länder har behövt längre tid

att introducera nya redovisningsrutiner. Som framgår

av skrivelsen har de försöksdjur som redovisas i

statistiken under det aktuella året för första

gången tagits i bruk för ett försök. Detta innebär

att djur som ingår i försök som pågår över flera

kalenderår endast redovisas det första året. Om ett

försöksdjur återanvänds, dvs. används inom ramen för

två eller flera oberoende försök, redovisas dock

detta särskilt. Som utskottet anfört ovan pågår ett

gemensamt arbete mellan myndigheterna på området

bl.a. med inrättande av ett dataregister över

djurförsök. Myndigheterna anser att ett sådant

register skulle kunna vara ett verktyg för både

forskare och de etiska nämnderna genom att det

skulle bli möjligt att erhålla uppgifter om bl.a.

tidigare gjorda etiska bedömningar.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2001/02:MJ353 (mp) yrkandena 1 och 3 och

2001/02:MJ426 (m) i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

CFN är den myndighet som ansvarar för insamling

och bearbetning av den svenska

försöksdjursstatistiken och publicerar varje år

aktuell statistik i sin skriftserie. Motion

2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis får därmed anses

tillgodosedd.

Den djurförsöksetiska prövningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar i allt väsentligt de

synpunkter på behovet av reformering av de

djurförsöksetiska nämndernas verksamhet som

framförs i ett antal motioner (m, kd, mp).

Med hänvisning till det arbete som pågår på

området föreslår utskottet att motionerna

lämnas utan vidare åtgärd.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på reformering

av de djurförsöksetiska nämnderna. Enligt motion

2001/02:MJ4 (m) bör nämnderna skriftligen motivera

såväl godkända som inte godkända ansökningar och

åläggas att följa upp de godkända ansökningarna

några år i efterhand och att årligen redovisa

verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner

(yrkande 2). Bindande föreskrifter för den etiska

prövningen av djurförsök efterlyses i motion

2001/02:MJ5 (kd). Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om bindande föreskrifter som

delvis skall ersätta nuvarande allmänna råd (yrkande

4). Enligt motion 2001/02:MJ262 (m) bör de godkända

ansökningarna följas upp (yrkande 2) och de

djurförsöksetiska nämnderna skriftligen motivera

samtliga beslut (yrkande 3). I motion 2000/01:MJ509

(kd) påtalas behovet av en ändring av 2 §

djurskyddslagen. En rimligare balans bör uppnås

mellan den etiska nämndens beslut och

tillsynsmyndighetens praktiska uppföljning av

konsekvenserna av beslutet. Enligt motion

2000/01:MJ524 (m) måste sammanträdesreglerna

klarläggas (yrkande 1) och godkända ansökningar om

djurförsök bör följas upp (yrkande 2).

Ett flertal förslag som syftar till att reformera

de djurförsöksetiska nämnderna framförs även i

motion 2000/01:MJ544 (mp). Nämnderna bör ha tillgång

till experter på alternativa metoder, och endast

folkvalda ledamöter skall ha rösträtt.

Djurskyddsorganisationer skall kunna överklaga

besluten. Obligatorisk utbildning bör införas för

ledamöterna i djuretik och alternativ till

djurförsök och ledamöterna skall ha rätt att närvara

vid godkända djurförsök. I varje nämnd skall ingå en

utbildad etolog och avgift införas på försöksdjur

(yrkande 8). Motsvarande yrkanden återfinns i motion

2001/02:MJ418 (mp) yrkandena 12 och 13. Krav på

etologisk kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna

framförs även i motion 2001/02:MJ516 (mp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla den

djurförsöksetiska prövningens stora betydelse när

det gäller att begränsa användningen av försöksdjur.

De djurförsöksetiska nämndernas arbete har lett till

ökad medvetenhet hos forskare och andra som använder

försöksdjur om de djurskyddsaspekter som måste

beaktas vid hanteringen av dessa djur. Nuvarande

regler har emellertid tillämpats under mer än tio

år. Mot bakgrund härav och med tanke på den

utveckling som den biomedicinska forskningen har

genomgått under denna period ser utskottet det som

mycket positivt att frågan om förändrade

bedömningsgrunder och regler för bl.a. kompetensen

inom djurförsöksetiken och stärkt skydd för

försöksdjuren nu är föremål för förnyad prövning.

Av skrivelsen framgår att Jordbruksverket och CFN

i en skrivelse till regeringen i maj 1999

redovisades en gemensam åtgärdsplan för att

förstärka djurskyddet inom försöksdjursområdet. En

del av bakgrunden till planen var att det under år

1998 genomfördes en rad förändringar i

djurskyddslagstiftningen. Ändringarna berörde

framför allt försöksdjursverksamheten och bl.a. fick

Jordbruksverket enligt 40 a § djurskyddsförordningen

(1988:539) regeringens bemyndigande att i samråd med

CFN meddela föreskrifter om villkor för eller förbud

mot uppfödning, tillhandahållande eller användning

av försöksdjur. Inom myndigheterna pågår samtidigt

ett utvecklingsarbete som syftar till att på olika

sätt förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet.

Som en del av den gemensamma åtgärdsplanen ingick

att med stöd av bemyndigandet snarast ta fram

ytterligare bindande föreskrifter. Bland annat

framgick av planen att vissa av CFN:s allmänna råd

om handläggningen av ärenden vid den etiska

prövningen delvis skulle ersättas av bindande

föreskrifter. Med anledning härav beslutade

Jordbruksverket hösten 1999 att, i samråd med CFN,

bilda en arbetsgrupp vars uppgift är att ta fram

underlag som kan ligga till grund för ett förslag om

sådana föreskrifter. I gruppen ingick sakkunniga

från försöksdjursverksamheten och från

djurskyddsorganisationer. Gruppens arbete avslutades

under våren 2000 och förslag kommer att läggas fram

under våren 2002.

Som framgår av skrivelsen och av utskottets

redogörelse tidigare i detta betänkande har en

särskild utredare fått regeringens uppdrag att göra

en översyn av förutsättningarna för den

djurförsöksetiska prövningen (dir. 1999:103 och

2000:80). Utredaren skall bl.a. särskilt analysera

om de etiska bedömningsgrunder som i dag tillämpas

ger en bra förutsättning för prövning eller om de

behöver förbättras. Om det visar sig att regelverket

beträffande de etiska bedömningsgrunderna behöver

förändras skall förslag lämnas om hur nya

bestämmelser på området bör utformas. Utredaren

skall även utvärdera behovet av en långsiktig

kompetensutveckling inom djurförsöksetiken i och

utanför de djurförsöksetiska nämnderna och om ett

sådant behov finns komma med förslag om hur en sådan

utveckling bör ske. Uppdraget skall redovisas senast

den 1 juni 2002.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i de nu aktuella motionerna om vikten

av en väl fungerande etisk prövning när det gäller

försöksdjuren och deras situation. I detta

sammanhang är frågor om ändamålsenliga och klara

grunder för den etiska prövningen, hög etisk

kompetens och öppenhet inför människors moraliska

spörsmål av största betydelse. Av utskottets

redogörelse ovan framgår att dessa och flera frågor

på försöksdjursområdet är föremål för ett mycket

stort intresse från regeringens sida. Utskottet

förutsätter att de synpunkter som framförs i

motionerna i aktuella delar kommer att beaktas i det

fortsatta arbetet på detta område. Utskottet

föreslår med detta uttalande att riksdagen lämnar

motionerna 2000/01:MJ509 (kd), 2000/01:MJ524 (m),

2000/01:MJ544 (mp) yrkande 8 i aktuell del,

2001/02:MJ4 (m) yrkande 2, 2001/02:MJ5 (kd) yrkande

4, 2001/02:MJ262 (m) yrkandena 2 och 3 samt

2001/02:MJ418 (mp) yrkandena 12 delvis och 13 utan

åtgärd.

I syfte att stödja de djurförsöksetiska nämndernas

arbete inrättade CFN år 1996 en rådgivningspanel

bestående av experter inom olika forskningsområden.

Panelens uppgift är att vid behov besvara frågor av

betydelse för bedömningen av ett djurförsök. I

panelen har bl.a. etologisk expertis gjorts

tillgänglig för nämnderna. Med hänvisning härtill

och till vad utskottet anfört ovan om översynen av

den djurförsöksetiska prövningen bör även motionerna

2000/01:MJ544 (mp) yrkande 8 delvis, 2001/02:MJ418

(mp) yrkande 12 delvis och 2001/02:MJ516 (mp) lämnas

utan riksdagens åtgärd.

Verksamheter där försöksdjur används

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om

omedelbart förbud mot djurförsök inom

försvaret.

Motionen

I motion 2001/02:MJ418 (mp) krävs att djurförsök

inom försvaret skall upphöra omedelbart (yrkande 10

delvis).

Utskottets ställningstagande

Av skrivelsen framgår att försvarsmakten genomför

djurförsök vid utbildning av personal som skall

krigsplaceras på sjukvårdande befattningar i

förband. Utbildningen omfattar personal som läkare,

sjuksköterskor och sjukvårdare med uppgift att sörja

för det akuta omhändertagandet av krigsskadade.

Förutom den rent teoretiska delen i utbildningen

genomförs även en praktisk del på levande sövda

försöksdjur, som årligen utgörs av ca 100 grisar.

Djuren sövs före ingreppen och avlivas utan att få

vakna upp. Vid utbildningen finns förutom medicinskt

ansvarig läkare även en veterinärmedicinskt ansvarig

veterinär som är förordnad för att bl.a. övervaka

djurskyddet och utföra narkosen av grisarna.

Veterinären närvarar under hela den tid som

försöksdjuret används och ansvarar sedan för

avlivning. Användningen bedöms vara nödvändig

eftersom skador av vapen är ovanliga i fredstid och

den typ av behandling som måste genomföras vid

stridsskador skiljer sig från behandlingen av skador

i fred. Det akuta omhändertagandet av stridsskadade

personer innebär även i regel långa transporttider

och därmed modifierad medicinsk utrustning. Med det

anförda avstyrks motion 2001/02:MJ418 (mp) yrkande

10 delvis.

Försök med avsevärd svårighetsgrad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att två motioner (s, kd)

om minskning av antalet plågsamma djurförsök

lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet hänvisar

till de bedömningsgrunder som gäller sedan

den 1 januari 2002 och till det arbete som i

övrigt pågår på området.

Utskottet avstyrker en motion (mp) med krav

på att sådana försök skall upphöra.

Motionerna

I syfte att minska antalet plågsamma djurförsök

föreslås i motion 2001/02:MJ5 (kd) att ansvarig

myndighet snarast ges i uppdrag att utarbeta en

konkret åtgärdsplan (yrkande 3). I motion

2001/02:MJ435 (s) framhålls att arbetet med att få

bort de plågsamma djurförsöken är mycket angeläget

(yrkande 2). Enligt motion 2000/01:MJ544 (mp) bör

sådana djurförsök som innebär onödigt lidande för

djuren upphöra (yrkande 7 delvis).

Utskottets ställningstagande

Med försök av avsevärd svårighetsgrad avses försök

där djuren löper risk för mer påtaglig eller till

och med avsevärd smärta eller andra obehag. I denna

kategori är försökens karaktär sådan att det inte

alltid är möjligt att eliminera smärtan ens om

användarna har mycket goda kunskaper och använder

tekniker som är så skonsamma som möjligt för djuren.

Till kategorin hör också vissa beteendestudier och

vissa toxicitetstester liksom sådana försök med

framkallande av allvarliga sjukdomstillstånd där

djuren inte kan ges smärtlindrande eller annan

stödjande eller lindrande behandling i tillräcklig

utsträckning.

Det är inom denna kategori man i egentlig mening

kan tala om plågsamma djurförsök. Såtillvida delar

utskottet motionärernas uppfattning att det är

utomordentligt viktigt från djurskyddssynpunkt att

sådana försök så långt möjligt minimeras eller helst

inte behöver utföras över huvud taget. De medicinska

frågeställningarna som ibland ändå kräver att dessa

typer av försök utförs måste självfallet vara

utomordentligt välgrundade för att det alls skall

vara möjligt att acceptera dem. Förhoppningsvis

kommer den allmänna metodutvecklingen inom

djurexperimentell forskning att stegvis leda till

att behovet av denna kategori försök på sikt

minskar. Av skrivelsen framgår att det för

närvarande inte finns några säkra uppgifter, vare

sig från Sverige eller från andra länder, om hur

stor andel av försöksdjuren som faller inom den här

kategorin, men i vissa uppskattningar från flera

länder nämns siffror i storleksordningen några

procent.

Av Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma

åtgärdsplan framgår att myndigheterna anser det vara

särskilt viktigt att ytterligare reducera de

djurförsök som innebär smärta, obehag eller annat

lidande för försöksdjuren. Båda myndigheterna ansåg

att en undersökning bör genomföras för att ta fram

ytterligare bedömningsgrunder vid den etiska

prövningen för smärta och annat lidande. Som

utskottet anfört tidigare i betänkandet fattade

regeringen i juni 1999 beslut om ett uppdrag i fråga

om bedömning av smärta och andra obehag i samband

med djurförsöksprojekt. CFN har redovisat uppdraget

i mars 2000. De nya reglerna gäller sedan den

1 januari 2002 och innebär bl.a. att i ansökan om

djurförsök skall anges i vilken av de tre

svårighetsgraderna ringa, måttlig eller avsevärd

försöket hör hemma. Härigenom kommer nämnden att få

ännu en bedömningsgrund för sitt beslut, vilket är

ägnat att ytterligare minska lidandet för

försöksdjuren.

Sammantaget innebär det ovan anförda att

motionerna 2001/02:MJ5 (kd) yrkande 3 och

2001/02:MJ435 (s) yrkande 2 bör lämnas utan vidare

åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet är emellertid inte berett att

tillmötesgå kravet i motion 2000/01:MJ544 (mp)

yrkande 7 delvis och avstyrker motionsyrkandet i den

mån det inte kan anses tillgodosett.

Användning av djur i undervisning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m,

kd) om användningen av djurförsök på

grundskole- och gymnasienivå. Vidare

avstyrker utskottet fem motionsyrkanden (m,

kd, mp) om användningen av djurförsök på

universitets- och högskolenivå. Samtliga

motioner avstyrks med hänvisning till det

arbete som pågår på området.

Motionerna

I motion 2001/02:MJ4 (m) påtalas behovet av att

genomföra ett förslag i betänkandet Djurförsök (SOU

1998:75) beträffande begränsning av användningen av

försöksdjur inom grundskole- och

gymnasieutbildningarna (yrkande 3). Enligt

motionerna 2001/02:MJ4 (m) och 2001/02:MJ5 (kd) bör

djurförsök i grundskola och gymnasium tillåtas

endast om det sker i syfte att träna och utbilda

elever att handskas med djur, t.ex. i vissa

yrkesinriktade utbildningar såsom

djurvårdarutbildning (yrkandena 3 respektive 7).

Enligt motionerna 2001/02:MJ4 yrkande 4 och

2001/02:MJ262 yrkande 1 (båda m) bör en särskild

översyn av användningen av försöksdjur inom den

högre utbildningen initieras snarast. Även i motion

2001/02:MJ5 (kd) framställs krav på en sådan översyn

(yrkande 8). Enligt motion 2001/02:MJ418 (mp) bör

djurförsöken upphöra i undervisningen för studenter

som inte kommer att utföra djurförsök i sitt

framtida yrke. Djurförsök bör också förbjudas i de

fall då andra metoder kan ge samma insikter som

försöket och studenterna bör genomgå en kurs med

träning i etisk diskussion (yrkande 16). I motion

2001/02:MJ459 (mp) krävs åtgärder för att

kontrollera och minimera användningen av plågsamma

djurförsök i forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena till djurskyddslagen (prop.

1987/88:93) framhöll jordbruksministern vikten av

att djurförsöken begränsas till att avse bara sådana

fall då det är angeläget från allmän synpunkt att

försöket utförs. Dit kunde enligt ministern inte

räknas undervisningen på grundskole- och

gymnasienivå.

Det finns i dag mycket goda möjligheter att inom

utbildningen på alla nivåer använda alternativa

metoder till djurförsök. Som framgår av skrivelsen

förekommer verksamhet med levande djur på

grundskole- och gymnasienivå endast i vissa

utbildningar och där huvudsakligen i syfte att träna

och utbilda elever i att vårda och sköta djur.

Enligt uppgift från CFN har de djurförsöksetiska

nämnderna under år 2000 endast prövat en ansökan om

användning av försöksdjur på grundskole- och

gymnasienivå. Ansökan gällde utbildning som syftar

till att sköta och hantera djur. I sitt remissvar

över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) påpekar

Jordbruksverket att utredningens förslag att

undanta sedvanligt hållande av husdjur från etiskt

godkännande är formulerat på ett sådant sätt att det

är osäkert vilka konsekvenser ett sådant undantag

kan komma att få och att detta därför bör bli

föremål för ytterligare utredning. Jordbruksverket

och CFN upprepar i sin åtgärdsplan behovet av en

översyn av försöksdjursanvändningen inom

undervisningen. Enligt vad utskottet inhämtat bereds

inom Regeringskansliet kommittédirektiv till en

utredning om användningen av försöksdjur inom hela

utbildningsväsendet. Utskottet, som i stort delar

motionärernas synpunkter, förutsätter att kommittén

kommer att inleda sitt arbete inom en nära framtid

och att utredningen skall kunna redovisas snarast

möjligt. Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna 2001/02:MJ4 (m) yrkande 3 och 2001/02:MJ5

(kd) yrkande 7 i allt väsentligt tillgodosett.

Den största användningen av djur i undervisning

sker på universitets- och högskolenivå. Användningen

förekommer i en mängd sammanhang och är komplex.

Prövningen måste göras från fall till fall, och i

likhet med regeringen anser utskottet att den även

fortsättningsvis lämpligen bör vara en uppgift för

de djurförsöksetiska nämnderna. I sitt remissvar

över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) framhåller

CFN de problem som förekommer vid

försöksdjursanvändningen inom högskoleområdet.

Djuranvändningen är här av betydligt större

omfattning än inom grundskole- och

gymnasieutbildningen och innefattar ofta ingrepp på

djuren eller åtgärder som påverkar djurens

situation. I betänkandet konstaterar utredaren att

djurförsök inom utbildningen ofta är en upprepning

av tidigare experiment. Eftersom den kunskap som

skall överföras till de studerande redan existerar,

är det möjligt att i många fall ersätta dessa

djurförsök med alternativa metoder. Det kan dels

vara fråga om metoder som har utvecklats inom

forskningen, dels metoder som har tagits fram

särskilt för att användas inom utbildningen. Som

regeringen anför behöver emellertid

försöksdjursanvändningen sannolikt även i framtiden

ingå inom vissa utbildningar, t.ex. där studenterna

behöver biologiska, biomedicinska eller veterinära

kunskaper från djurförsök i sin blivande yrkesroll.

Som framgår av utskottets redogörelse ovan kommer

dessa frågor att få sin belysning i den aviserade

utredningen om försöksdjursanvändningen inom

utbildningsväsendet. Det bör framhållas att

universiteten i vissa fall har antagit egna

riktlinjer för försöksdjursverksamhet som är

strängare än vad lagstiftningen kräver. Som exempel

kan nämnas de regler för djur- och humanlaborationer

inom grundutbildningen för läkare som dåvarande

linjenämnden för läkarlinjen vid Umeå universitet

antagit. Reglerna syftar till att klargöra när och

hur djurlaborationer kan förekomma i denna

utbildning. Bland annat anges att djurlaborationer

skall begränsas till de absolut nödvändiga och

tillåtas bara när, enligt institutionens bedömning,

ändamålet inte kan uppnås med andra metoder av

jämförbart undervisningsvärde. Laborationer där

djuren kan utsättas för lidande skall inte

förekomma. Information om institutionens

djurlaborationer skall ges till studenterna i

samband med kursstarten. Vidare anges att befrielse

från deltagande i djurlaboration kan medges om det

kan antas att den sökande har medicinska eller

etiska skäl mot deltagandet.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att det i

Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma arbete även

ingår inrättande av ett dataregister för djurförsök.

Myndigheterna anser att ett sådant register skulle

kunna vara ett verktyg för både forskare och nämnder

genom att det blir möjligt att erhålla uppgifter om

tidigare gjorda etiska bedömningar.

Sammantaget innebär det ovan anförda att syftet

med motionerna 2001/02:MJ4 (m) yrkande 4,

2001/02:MJ5 (kd) yrkande 8, 2001/02:MJ262 (m)

yrkande 1, 2001/02:MJ418 (mp) yrkande 16 och

2001/02:MJ459 (mp) i allt väsentligt får anses

tillgodosett.

Genetiskt modifierade djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (s,

kd, mp) om redovisning av och statistik över

genetiskt modifierade försöksdjur med

hänvisning till pågående utredningsarbete.

Utskottet avstyrker även en motion (mp) om

förbud mot användning av försöksdjur som är

genetiskt modifierade.

Motionerna

I motion 2000/01:MJ544 (mp) framförs krav på att

djurförsök med genmanipulerade djur skall upphöra

(yrkande 7 delvis). Enligt motion 2001/02:MJ353 (mp)

bör CFN ges i uppdrag att inhämta och redovisa

information om antalet genmanipulerade djur i

försök. Informationen bör även omfatta uppgifter om

antalet djur per art (yrkande 2). I motionerna

2001/02:MJ367 (s) delvis och 2001/02:MJ528 (kd)

yrkande 4 delvis efterlyses statistik om

användningen av genmodifierade djur.

Utskottets ställningstagande

Användningen av genetiskt modifierade djur syftar

bl.a. till att förstå den genetiska bakgrunden till

sjukdomar. Som anförs i skrivelsen har utvecklingen

inom gentekniken medfört att genetiskt modifierade

försöksdjur används i allt högre grad. Det är

emellertid inte alltid möjligt att på förhand bedöma

vad en genetisk förändring kommer att innebära för

djuret. Av dessa skäl är det särskilt viktigt att

med stor uppmärksamhet följa och bedöma hur det

genetiskt modifierade djuret påverkas. Den

djurförsöksetiska prövningen, som har att ta hänsyn

till å ena sidan försökets betydelse och å andra

sidan lidandet för djuret, är enligt utskottets

mening av stor betydelse för att säkerställa att

genetiskt modifierade djur inte utsätts för onödigt

lidande. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet

med regeringen det angeläget att en översyn görs av

de etiska bedömningsgrunder som nämnderna tillämpar.

Detta är också skälet till att jordbruksministern

har utsett en särskild utredare med ett sådant

uppdrag (dir. 2001:80). Uppdraget är utformat som

ett tilläggsdirektiv till den djurförsöksetiska

utredningen och innebär att utredaren skall beskriva

verksamheten med framställning av genetiskt

modifierade djur och om möjligt utreda i vilken

omfattning genetiskt modifierade djur är utsatta för

lidande. Vidare skall utredaren bedöma om nuvarande

bestämmelser är tillräckliga för att säkerställa

djurskyddet för genetiskt modifierade djur samtidigt

som forskningens behov kan tillgodoses samt bedöma

behovet av ytterligare statistiska uppgifter om

framställning och användning av genetiskt

modifierade djur. Vid behov skall utredaren föreslå

åtgärder för att minimera det lidande som dessa djur

kan vara utsatta för och lämna förslag om ändrade

eller nya bestämmelser på området. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juni 2002. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna 2001/02:MJ353

(mp) yrkande 2, 2001/02:MJ367 (s) delvis och

2001/02:MJ528 (kd) yrkande 4 delvis i allt

väsentligt tillgodosett.

Det ovan anförda innebär att utskottet avstyrker

motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis.

Internationellt arbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett flertal motioner (s,

v, kd, mp) om arbetet inom bl.a. EU och OECD

om alternativa försöksmetoder och om förbud

mot tester med djur av kosmetiska och

hygieniska produkter. Utskottet hänvisar

till det arbete som pågår i Sverige och

internationellt.

Motionerna

I motion 2000/01:MJ516 (v) begärs att Sverige inom

EU skall verka för att EU:s alternativcenter ECVAM

(European Center för the Validation of Alternative

Methods) bör få betydligt större ekonomiska resurser

(yrkande 2). Inom både EU och OECD bör Sverige driva

frågan om att få bort orimliga djurtestkrav, avföra

gamla djurtester ur guidelines (riktlinjer) och

påskynda godkännandet av alternativa testmetoder

(yrkande 3). Enligt motion 2001/02:MJ435 (s) bör ett

internationellt regelverk upprättas för alternativa

försöksmetoder (yrkande 4) och bestämmelserna för

olika myndigheters krav på testning harmoniseras

(yrkande 5).

Krav på förbud mot djurtestning av kosmetika och

hygienprodukter framförs i motionerna 2000/01:MJ510

(kd) yrkande 1, 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,

2001/02:MJ314 (kd) yrkande 1, 2001/02:MJ397 (v),

2001/02:MJ418 (mp) yrkande 10 delvis och

2001/02:MJ435 (s) yrkande 6.

I motionerna 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,

2001/02:MJ5 (kd) yrkande 5 och 2001/02:MJ418 (mp)

yrkande 11 framförs krav på obligatorisk märkning av

djurtestade hygienprodukter och kosmetika. Enligt

motion 2001/02:MJ5 (kd) bör Sverige i EU verka för

att märkning av djurtestade produkter blir

obligatorisk i alla medlemsländer (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Inom flera områden pågår på det internationella

planet arbete som berör användningen av försöksdjur.

Förutom det arbete som har som huvudsakligt syfte

att skydda försöksdjuren pågår samarbete i olika

former inom t.ex. läkemedels- och kemikalieområdet.

Försöksdjursfrågorna finns reglerade såväl inom EU

som av Europarådet. Både EG:s direktiv och den

europeiska konventionen innehåller långtgående

riktlinjer bl.a. för användningen av djur för

vetenskapliga ändamål. År 1988 ratificerade Sverige

den europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur

som används för försöksändamål och annat

vetenskapligt ändamål (ETS). Som medlem av EU är

Sverige sedan år 1995 bundet av EG:s direktiv

86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar

och andra författningar om skydd av djur som används

i försök och för andra vetenskapliga ändamål. Genom

de ändringar i djurskyddslagstiftningen som trädde i

kraft den 1 mars 1998 har Sverige fullt ut anpassat

svenska bestämmelser till direktivet. Enligt både

EG:s direktiv och den europeiska konventionen skall

utbyte av information ske mellan länderna. Som

framgår av skrivelsen har detta i praktiken skett

dels genom regelbundna möten, dels genom skriftlig

information från länderna om bl.a.

försöksdjursstatistik.

Inom Europarådet har det hittills hållits tre

multilaterala konsultationer inom ramen för

försöksdjurskonventionen. Syftet med dessa är att

granska tillämpningen av konventionen och undersöka

om det är lämpligt att revidera konventionen eller

utsträcka någon av dess bestämmelser. För närvarande

koncentreras arbetet till att utarbeta nya

bestämmelser om försöksdjurshållning, vilket kommer

att ske genom en revidering av en av konventionens

bilagor. En multilateral konsultation om nya

bestämmelser om hållande och skötsel av försöksdjur

är planerad till år 2002.

Regelbundna möten om försöksdjursfrågor äger i EU

rum inom kommissionsarbetsgruppen Competent

Authorities for the Implementation of Directive

86/609/EEC (CA). I gruppen deltar företrädare för

medlemsländernas ansvariga myndigheter.

Arbetsgruppen har visserligen inte någon

beslutanderätt, men medlemsstaternas företrädare kan

enas om hur olika artiklar i direktivet skall

tillämpas. Så har t.ex. skett när det gäller vissa

frågor om försöksdjursstatistik och redovisning av

denna till kommissionen. Under Sveriges tid i EU har

även bl.a. alternativa metoder till djurförsök och

utbildning inom försöksdjurssektorn behandlats. Det

europeiska utvärderingscentret ECVAM (The European

Center for the Validation of Alternative Methods)

har spelat en viktig roll och har ansvaret för flera

oberoende utvärderingar där relevansen av och

tillförlitligheten hos olika testmetoder undersökts.

ECVAM har även bedrivit forskning om nya metoder och

utvecklat olika tester och centrets arbete har

bidragit till ny kunskap om alternativa metoder.

Till ECVAM:s arbetsuppgifter hör även att fungera

som ett centrum för utbyte av information om

alternativa metoder, att driva och vidareutveckla en

databas om alternativa metoder samt att underlätta

dialogen mellan alternativforskningens olika parter.

Jordbruksministern besvarade i november 2000 en

fråga i riksdagen om ECVAM:s framtida roll (prot.

2000/01:40, svar på fråga 2000/01:212).

Frågeställaren uttryckte farhågor för att ECVAM inte

kommer att vara lika engagerat i utvärderingen av

alternativa metoder till djurförsök som tidigare. I

sitt svar framhåller jordbruksministern ECVAM:s

betydelsefulla roll för utvärdering av alternativa

metoder och det självklara i att ECVAM:s arbete med

utvärdering av alternativa metoder bör fortsätta.

Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att

forskningen inte enbart ägnar sig åt att finna

alternativ till redan existerande djurförsök utan

även koncentrerar sig på att ta fram ny kunskap och

tillämpa den inom områden där forskningen expanderar

och på nya problemställningar. Utskottet delar denna

uppfattning och utgår från att regeringen även

fortsättningsvis verkar för att arbetet inom ECVAM

kommer att bedrivas med åtminstone samma omfattning

som hittills.

Med det ovan anförda får syftet med motion

2000/01:MJ516 (v) yrkande 2 anses i allt väsentligt

tillgodosett.

Inom OECD:s miljöprogram utvecklas och fastställs

riktlinjer för tester avseende kemikaliers

inneboende egenskaper. Riktlinjerna har en avgörande

betydelse för global harmonisering av testmetoder.

Metoder som har godkänts av OECD införlivas i EG:s

direktiv och används på liknande sätt inom en stor

del av världen. I den utsträckning det finns

alternativa testmetoder bedömer och utvärderar OECD

dessa och utarbetar riktlinjer för användningen. Som

framgår av skrivelsen är Sveriges primära roll inom

OECD-arbetet att bidra till att utveckla testmetoder

som gör det möjligt att fullfölja gjorda åtaganden

när det gäller att bedöma eventuella risker av

kemikalier och därmed skydda hälsa och miljö.

Sverige verkar också aktivt för att inom OECD driva

frågor om utveckling av riktlinjer för globalt

accepterade alternativa metoder och minskat lidande

hos försöksdjuren. År 1996 anordnade t.ex.

Kemikalieinspektionen och CFN ett seminarium inom

OECD där harmoniserade kriterier för att kunna

utveckla och acceptera alternativa testmetoder

utarbetades. Ytterligare ett seminarium med samma

inriktning kommer att hållas i Sverige under våren

2002. Utskottet utgår från att Sverige även i

fortsättningen kommer att inta en aktiv hållning

såväl inom EU som inom OECD när det gäller arbetet

med förbättring av försöksdjurens situation.

Sammantaget innebär det ovan anförda att

motionerna 2000/01:MJ516 (v) yrkande 3 och

2001/02:MJ435 (s) yrkande 4 inte bör medföra någon

ytterligare riksdagens åtgärd.

När det gäller kosmetiska och hygieniska produkter

finns inom EU gemensamma krav på säkerhetstestning

av sådana produkter, vilket indirekt minskar behovet

av försöksdjur eftersom nationella särkrav inte

ställs. Gemensam dokumentation och regler för

användning av vissa typer av ämnen (färgämnen,

konserveringsmedel och UV-filter) minskar också

användningen av försöksdjur. Inom EU pågår även

arbete med att följa utvecklingen av alternativa

metoder för säkerhetsbedömning av kosmetiska och

hygieniska produkter. Arbetet äger rum inom den

vetenskapliga kommittén för kosmetika under

kommissionen i ECVAM och den europeiska

branschorganisationen för kosmetikatillverkare

(COLIPA). Förslaget innebär att tester av kosmetiska

och hygieniska produkter på djur skall förbjudas

inom hela EU. Under Sveriges ordförandeskap har

bl.a. fyra rådsarbetsgruppsmöten behandlat frågan.

I slutet av november 2001 lade kommissionen fram

ett ändrat förslag till parlamentets och rådets

direktiv om ändring av kosmetikadirektivet KOM(2001)

697 slutlig). Förslaget innebär bl.a. att tester av

kosmetiska och hygieniska slutprodukter på djur och

marknadsföring av sådana produkter skall förbjudas

inom hela EU. Förbudet föreslås träda i kraft tre år

efter det att direktivet genomförts av

medlemsstaterna. Kommissionen kommer att arbeta för

att alternativa metoder som validerats på

gemenskapsnivå snabbt skall godkännas av OECD och

det kommer att bli obligatoriskt att utan dröjsmål

införa validerade alternativa testmetoder för

beståndsdelar i kosmetika så snart sådana metoder

finns tillgängliga. Vidare föreslås förbud mot

tester av beståndsdelar och kombinationer av

beståndsdelar på djur liksom obligatorisk användning

av validerade alternativa metoder så snart sådana

metoder finns tillgängliga.

Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna 2000/01:MJ510 (kd) yrkande 1,

2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis, 2001/02:MJ314

(kd) yrkande 1, 2001/02:MJ397 (v), 2001/02:MJ418

(mp) yrkande 10 delvis och 2001/02:MJ435 (s) yrkande

6 i väsentliga delar tillgodosett.

Informationen till konsumenterna föreslås

förbättras genom att märkning av icke djurtestade

produkter blir tillåten, dvs. märkning anses inte

utgöra ett tekniskt handelshinder. Kommissionen

kommer att utfärda riktlinjer för märkningen.

Motionerna 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 7 delvis,

2001/02:

MJ5 (kd) yrkandena 5 och 6, 2001/02:MJ418 (mp)

yrkande 11 och 2001/02:

MJ435 (s) yrkande 5 får därmed anses tillgodosedda.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Användning av försöksdjur

av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson

(v).

Vi skriver i vårt partiprogram att plågsamma

djurförsök måste avskaffas och ersättas av

laboratoriebaserad teknik. Detta är utgångspunkten i

Vänsterpartiets politik när det gäller djurförsök.

För att kunna uppnå detta mål krävs dock mer än

enbart ett konstaterande av dagens situation. En

handlingsplan för hur djurförsöken skall kunna

minska är nödvändig. Vi finner det därför positivt

att regeringen, efter samarbete med oss, i

skrivelsen 2001/02:48 Användning av försöksdjur

skriver att regeringen skall återkomma med förslag

om en fortsatt strategi för att begränsa

användningen av försöksdjur. Vi har motionerat om

behovet av en sådan handlingsplan men har valt att

inte reservera oss till förmån för motionen mot

bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vi

redovisar i stället i detta särskilda yttrande vår

syn på försöksdjursanvändningen och vad som bör ingå

i ovan nämnda strategi.

En strategi för hur djurförsöken skall minskas och

på sikt totalt avvecklas är nödvändig för den

fortsatta utvecklingen mot en inriktning som inte

nödvändigtvis kräver djurförsök. Strategin är

nödvändig för arbetet med att utveckla,

standardisera och validera djurförsöksfria

testmetoder samt för hur validerade metoder skall

kunna bli internationellt accepterade snabbare än i

dag. Med utgångspunkt i bl.a. smärtupplevelse bör en

strategi utarbetas som bidrar till att djurförsöken,

och särskilt de plågsamma djurförsöken, minskar.

Sverige bör dessutom ta på sig en betydligt mer

pådrivande roll internationellt i arbetet med att få

djurfria metoder validerade och accepterade.

Vi anser att strategin skall ta sin utgångspunkt i

följande: De s.k. fem R:en skall användas i det

framtida arbetet med att begränsa

försöksdjursanvändningen och utveckla alternativa

metoder! Utöver de redan etablerade begreppen refine

(förfina), reduce (begränsa) och replace (ersätta)

bör även begreppen reject (avvisa) och redirect

resources (omfördela resurser) tillämpas.

Områden där lidande kan minimeras skall

identifieras! Redan i dag finns material att tillgå

om bedömningen av djurs smärtupplevelser och

lidande. Detta material torde kunna ligga till grund

för de bedömningsgrunder som tillämpas vid den

etiska prövningen.

Områden där djurförsöken kan fasas ut helt skall

identifieras! Inom vissa områden är djurförsök helt

förkastliga ur etisk synpunkt, t.ex. vissa försök

utförda av försvaret, där syftet med försöken inte

är moraliskt tveksamma utan helt enkelt onödiga.

Djurslag på vilka det är särskilt angeläget att

minska djurförsöken och djurslag på vilka inga

djurförsök bör vara tillåtna skall prioriteras! Ett

exempel på detta är användningen av primater inom

forskningen. Likheten med människan gör att

användningen av primater innebär särskilt svåra

etiska överväganden.

Sveriges roll i arbetet med att minska

djurförsöken skall tydliggöras! EU:s

alternativcenter ECVAM (European Center for the

Validation of Alternative Methods) drivs helt i EU:s

regi. ECVAM spelar en central roll i valideringen av

djurfria metoder men har tyvärr långt ifrån

tillräckliga resurser. Ett av Sveriges bidrag till

att skynda på valideringen av alternativa metoder

bör därför vara att inom EU arbeta för att ECVAM får

betydligt större ekonomiska resurser. Sverige måste

vara drivande genom forskning och testutveckling

inom landet och även vara pådrivande

internationellt. Sverige måste också driva dessa

frågor hårdare inom både EU och OECD.

Ambitiösa men realistiska mål skall sättas upp för

en kvantitativ minskning av djurförsök, med särskild

inriktning på djurförsök som orsakar lidande!

Strategin bör också ligga till grund för hur de

ökade satsningarna för utveckling av alternativa

metoder bör fördelas. En utvärdering av läget bör

göras för att se hur långt utvecklingen och

valideringen av alternativa testmetoder har kommit

för dessa tester. Denna utvärdering bör följas av en

långsiktig resurssatsning för att lösa återstående

problem.

2. Användning av försöksdjur

av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).

Betänkandet gäller regeringens skrivelse 2001/02:48

Användning av försöksdjur. Vi kristdemokrater

saknade i skrivelsen ett antal konkreta förslag som

vi har motionerat om. Vid utskottsarbetet visar det

sig dock till stor del råda enighet inom utskottet i

synen på djurförsök.

Utskottet hänvisar till jordbruksministern som

framhållit att djurförsöken bör begränsas till att

avse bara sådana fall, då det är angeläget från

allmän synpunkt att försöket utförs. Dit kunde

ministern inte räkna undervisningen på grundskole-

och gymnasienivå. Kristdemokraterna stöder den

åsikten.

Utskottet refererar betänkandet Djurförsök (SOU

1998:75), där utredaren konstaterar att djurförsök

inom utbildningen är en upprepning av tidigare

experiment, och att denna kunskap alltså redan

existerar. Kristdemokraterna anser att denna kunskap

lika väl kan fås med hjälp av den nya

informationstekniken.

För oöverskådlig framtid gör sig forskningen nu

beroende av genetiskt modifierade djur. Risken är

att detta medför en ökning av antalet djurförsök.

Utskottet hänvisar här bl.a. till den

djurförsöksetiska prövningen. Kritik har framförts

mot att de djurförsöksetiska nämnderna alltför lätt

godkänner djurförsök. Kristdemokraterna efterlyser

bindande föreskrifter för den etiska prövningen av

djurförsök. En särskild utredare arbetar för

närvarande med denna fråga. Vi kommer att följa

frågan.

3. Användning av djurförsök

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Vi vill verka för att all djurhållning skall ske på

ett etiskt godtagbart sätt. Utgångspunkten måste

vara vördnaden för livet och att vi säger bestämt

nej till alla former av djurplågeri. Djur skall inte

betraktas som handelsvaror utan behandlas med

respekt. Det förekommer otäcka bilder av djur som

plågas och dör i laboratorierna. Strävan måste vara

att förbättra försöksdjurens situation, men vi måste

också verka för att ersätta djurförsöken.

Större ansträngningar måste göras för att finna

alternativa metoder. Det är dessutom viktigt att

pröva huruvida viss forskning med användning av

försöksdjur är försvarbar. Dock vill vi understryka

vikten av att ständigt erhålla ny kunskap.

Visserligen gäller dessa principer i dag; djur skall

inte utan starka skäl utsättas för lidande, och

djurförsök skall inte få utföras om det inte är

medicinskt, veterinärmedicinskt eller miljömässigt

motiverat. Efterlevnaden av dessa riktlinjer måste

emellertid bli bättre. Tydligheten i fråga om

satsning på alternativa metoder och avståendet från

icke nödvändiga djurförsök måste också bli bättre

inte bara på nationell nivå utan inom hela EU.

Konsumenternas påverkan är viktig för att

möjliggöra för konsumenterna att välja produkter med

utgångspunkt från huruvida djurförsök föregått

framtagandet av produkterna. Därför måste märkningen

vara tydlig.

4. Användning av djurförsök

av Maria Wetterstrand (mp).

I betänkandet behandlas ett antal yrkanden som har

avstyrkts av utskottet eller som ansetts

tillgodosedda och därför lämnats utan vidare åtgärd

och där Miljöpartiet de gröna inte har reserverat

sig. Jag vill dock framhålla följande:

Grundläggande för Miljöpartiet de grönas syn på

försöksdjur är solidaritet med såväl människor som

djur, natur och det ekologiska systemet. I vår

vision om ett uthålligt och solidariskt samhälle

avskaffas försök på djur helt. Miljöpartiet anser

därför att regeringen bör ta fram en avvecklingsplan

för djurförsöken. Under tiden bör djurförsöken

begränsas så långt möjligt men försök som behövs för

att rädda människors liv och förbättra för sjuka och

funktionshindrade skall dock prioriteras.

Miljöpartiet anser således att försvarets

djurförsök samt djurförsök inom kosmetika- och

hygienindustrin skall förbjudas först. De produkter

som ändå testas på djur skall märkas så att

konsumenterna kan utöva sin påverkan och välja bort

dem.

Djur som har genmanipulerats för att vara särskilt

lämpliga som försöksdjur utgör en särskild

problematik. Förutom att dessa djur, som t.ex. den

s.k. onkomusen som har genmodifierats för att lätt

få cancer, inte visat sig ha den nytta som

försöksdjur som har förespeglats, finns avgörande

etiska invändningar mot själva förfarandet.

Miljöpartiet anser därför att användningen av

genmodifierade djur i djurförsök skall förbjudas.

Djurförsöken inom högskoleutbildningen bör utgå

för studenter som inte kommer att utföra djurförsök

i sitt framtida yrke. Eventuella djurförsök skall

även kombineras med utbildning om alternativ till

djurförsök samt etisk diskussion om huruvida och vid

vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att

använda försöksdjur.

En anledning till onödiga djurförsök är bristen på

kunskap om och tillgång till alternativa metoder. Vi

anser att ett omfattande statligt stöd bör ges till

forskning och utbildning om alternativa metoder.

De djurförsöksetiska nämnder som godkänner

djurförsök bör få tillgång till experter på

alternativa metoder. Alla ledamöter skall ges goda

kunskaper i alternativ till djurförsök och skall

också ha rätt att närvara vid de försök som de har

godkänt. Endast de folkvalda ledamöterna i nämnderna

bör ha rösträtt. Djurskyddsorganisationer bör ges

möjlighet att överklaga besluten; i dag kan bara

forskare göra det.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

I skrivelse 2001/02:48 Användning av

försöksdjur lämnar regeringen

(Jordbruksdepartementet) en

beskrivning av de frågor som hör

samman med användningen av

försöksdjur. Skrivelsen är avsedd

att ge fördjupade upplysningar om

bl.a. verksamhetens omfattning och

ändamål liksom kraven på

verksamheten i bl.a.

djurskyddslagstiftningen, de etiska

övervägandena och de resultat som

uppnås genom användningen av

försöksdjur.

Följdmotioner

2001/02:MJ4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast för

riksdagen framlägger förslag till en strategi och

en handlingsplan för att kraftigt reducera och på

sikt avveckla användningen av försöksdjur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de

djurförsöksetiska nämndernas beslutsmotiveringar,

uppföljningsansvar samt verksamhetsrapportering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

genomföra tidigare lämnat utredningsförslag

Djurförsök (SOU 1998:75) beträffande användningen

av försöksdjur inom grundskole- och

gymnasieutbildningarna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

snarast initiera en särskild översyn av

användningen av försöksdjur inom den högre

utbildningen.

2001/02:MJ5 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsning av

användandet av försöksdjur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa

metoder till djurförsök.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

minska antalet plågsamma djurförsök.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bindande

föreskrifter för den etiska prövningen av

djurförsök.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

märkning av djurtestade hygienprodukter och

kosmetika.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU

verkar för att märkning av djurtestade

hygienprodukter och kosmetika blir obligatorisk i

alla medlemsländer.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användandet av

djurförsök i grundskola och gymnasium.

8. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av

användandet av djurförsök på

högskole- och

universitetsutbildningar.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ509 av Holger Gustafsson och Tuve

Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en justering av

2 § djurskyddslagen.

2000/01:MJ510 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning

mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.

2000/01:MJ516 av Jonas Ringqvist (v):

1. Riksdagen begär att regeringen upprättar en

handlingsplan för arbetet med att utveckla,

standardisera och validera djurförsöksfria

testmetoder samt för hur validerade metoder skall

bli internationellt accepterade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU skall verka för att EU:s alternativcenter ECVAM

(European Center för the Validation of Alternative

Methods) bör få betydligt större ekonomiska

resurser.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige, inom

både EU och OECD, skall driva frågan om att få

bort orimliga djurtestkrav, ta bort gamla

djurtester ur guidelines (riktlinjer) och snabba

på godkännandet av alternativa testmetoder.

2000/01:MJ524 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetssätten inom

de djurförsöksetiska nämnderna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning av

godkända djurförsöksansökningar.

2000/01:MJ544 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

försöksdjurens situation.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reformera de

djurförsöksetiska nämnderna.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:MJ262 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en översyn bör

göras av användningen av försöksdjur i den högre

utbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

uppföljning av de godkända ansökningarna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

djurförsöksetiska nämnderna skriftligt bör

motivera samtliga beslut.

2001/02:MJ268 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inrättandet av ett

djuretiskt råd.

2001/02:MJ300 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en strategi för att minska

försöksdjursanvändningen utformas i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2001/02:MJ314 av Tuve Skånberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning

mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.

2001/02:MJ353 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att CFN endast i undantagsfall

bör frångå den svenska definitionen av djurförsök

vid redovisning av statistik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om redovisning av antalet

genmanipulerade djur.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om problemet med att djur som tas

i bruk för försök under flera år inte ingår i

statistiken.

2001/02:MJ367 av Mona Berglund Nilsson och Christina

Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om användningen av

försöksdjur.

2001/02:MJ397 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av förbud mot

kosmetikatester på djur.

2001/02:MJ407 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att djuranvändningen skall

förbjudas då det finns alternativ till

försöksdjursverksamheten.

2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp

för vissa djurförsök.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om märkning av

djurtestade produkter.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de

djurförsöksetiska nämnderna.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avgift på

försöksdjur.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan

för djurförsök.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

få fram godkända alternativ till djurförsök.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurförsök i

universitetsutbildningen.

2001/02:MJ426 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om djurförsöksstatistik.

2001/02:MJ435 av Marianne Carlström och Karin

Jeppsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att

ytterligare begränsa försöksdjursanvändningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om arbetet med

att få bort de plågsamma djurförsöken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om ett fortsatt

kraftigt stöd till utvecklandet av alternativa

metoder till djurförsök.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om ett

internationellt harmoniserat regelverk kring

alternativa försöksmetoder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om krav på tester

av produkter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om krav på förbud

mot att testa kosmetiska produkter på djur samt

att internationellt verka för ett sådant förbud.

2001/02:MJ459 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om åtgärder för att

kontrollera och minimera användningen av plågsamma

djurförsök i forskning och utbildning.

2001/02:MJ516 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om etologisk kompetens i de

djurförsöksetiska nämnderna.

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minimering av

antalet djurförsök.