Bet. 2001/02:NU1

Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 2002 inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella

förslag till riksdagsbeslut som regeringen

framlägger under detta utgiftsområde.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall

avslå motionsyrkanden om näringspolitikens

inriktning. Utskottet redogör för sin syn på

näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer

med den som redovisas i budgetpropositionen och som

har föregåtts av överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en reservation

(m, kd, c, fp) presenteras dessa partiers gemensamma

uppfattning i frågan.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Regeringens skrivelse (2000/01:143) med

redogörelse för regelförenklingsarbetet behandlas

också i betänkandet. Utskottet avstyrker därvid ett

stort antal motioner. Utskottet anser att frågan om

regelförenkling för småföretagen är mycket viktig

från tillväxtsynpunkt och framhåller att

regelförenklingsarbetet ständigt måste inta en

framskjuten roll inom näringspolitiken. Vidare utgår

utskottet från att regeringen skall fortsätta

arbetet med att minska och förenkla företagens

uppgiftslämnande, så att påtagliga resultat för

småföretagen kan uppnås. I en reservation (m, kd, c,

fp) efterlyses åtgärder av regeringen beträffande

regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och

effektivisera detta arbete.

Utskottet behandlar slutligen en fråga rörande

Patent- och registreringsverket (PRV) som avser

kravet att PRV skall kungöra vad som införs i

aktiebolagsregistret i Post- och Inrikes Tidningar.

Enligt utskottets mening är detta publiceringskrav

ineffektivt och kostnadskrävande. Utskottet föreslår

därför att riksdagen genom ett tillkännagivande

skall anmoda regeringen att skyndsamt finna en

lösning så att kravet kan slopas.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

.Målen för och inriktningen av

näringspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk288

yrkande 1, 2001/02:N23 yrkande 6, 2001/02:N25

yrkande 4, 2001/02:N206, 2001/02:N207,

2001/02:N211 yrkandena 1–3, 5, 7 och 8,

2001/02:N315 yrkande 1, 2001/02:N323 yrkande 1,

2001/02:N343, 2001/02:N368 yrkande 1,

2001/02:N369 yrkande 4 och 2001/02:N373 yrkande

1.

reservation 1 (m, kd, c, fp)

.Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

.Regelförenkling m.m.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2000/01:143 till handlingarna och avslår

motionerna 2001/02:Sk288 yrkande 2, 2001/02:Kr227

yrkande 4, 2001/02:N1, 2001/02:N23 yrkande 15,

2001/02:N202, 2001/02:N211 yrkande 4,

2001/02:N222 yrkande 1, 2001/02:N228,

2001/02:N263 yrkandena 5 och 6, 2001/02:N267

yrkandena 4–9 och 12–15, 2001/02:N315 yrkande 3,

2001/02:N323 yrkandena 2 och 6, 2001/02:N327,

2001/02:N365 yrkande 5, 2001/02:N368 yrkandena 3

och 5, 2001/02: N369 yrkande 6, 2001/02:N370

yrkande 5 och 2001/02:N373 yrkande 2.

reservation 2 (m, kd, c, fp)

.Statlig finansiering till civil

flygindustri

Riksdagen bemyndigar regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att träffa avtal om

delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero

Corporation för deltagande i två aktuella

europeiska civila flygindustriprojekt inom en ram

av högst 960 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24

punkt 1 och avslår motion 2001/02:N214.

.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 38:14

Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 1 600 000 000 kr efter år 2002. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 24 punkt 2.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå

ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1

900 000 000 kr under budgetåren 2003–2007. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 24 punkt 3.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kr för

exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 4.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 5.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2002 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 6.

f) Riksdagen godkänner att regeringen fr.o.m. år

2002 tar ut en fullt riskavspeglande

garantiavgift för statens garantiåtagande till AB

Svensk Exportkredit. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24 punkt 7.

g) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 24

punkt 8.

h) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi294

yrkande 20 i denna del, 2001/02:MJ219 yrkande 9,

2001/02:MJ518 yrkande 8, 2001/02:N237,

2001/02:N267 yrkande 32, 2001/02:N305,

2001/02:N331, 2001/02: N340, 2001/02:N350

yrkandena 10–15, 2001/02:N361, 2001/02:N370

yrkande 17 och 2001/02:Bo324 yrkande 2.

.Patent- och registreringsverket

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört.

Stockholm den 22 november 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s), Sylvia

Lindgren (s), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer

(m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m)*,

Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),

Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m)*, Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg

(fp)*, Anne Ludvigsson (s), Lennart Värmby (v) och

Mikael Oscarsson (kd)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under

punkt 5.

2001/02

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels skrivelse 2000/01:143 med redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag,

dels 1 motion med anledning av skrivelsen,

dels 2 motioner med anledning av proposition

2001/02:4 om en politik för tillväxt och livskraft i

hela landet,

dels 31 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för

de olika utgiftsområdena för år 2002 och en

preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden

för åren 2003 och 2004 och därvid ställt sig bakom

de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som

angivits i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1,

bet. 2001/02: FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp)

förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande

tabell framgår regeringens och de olika partiernas

förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2002 är

ca 3,4 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År Ram Avvikelser från ramen (miljoner

kronor)

_____________________________________

m kd c fp

2002 3 410 – 351 – 376 – 481 – 259

2003 3 408 – 289 – 312 – 269 – 209

2004 3 280 – 99 – 122

+ 66

– 9

Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och

ett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det

följande regeringens förslag avseende de olika

verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och

motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag

som lagts fram i motionerna (m; kd; c; fp) har dock

som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än

vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen har

ställt sig bakom. Beslut om anslag inom ett

utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,

fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall

alltså fastställas i ett och samma beslut.

Målen för och inriktningen av

näringspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

näringspolitikens inriktning. Utskottet

redogör för sin syn på näringspolitikens

inriktning, vilken överensstämmer med den som

redovisas i budgetpropositionen och som har

föregåtts av överläggningar mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Näringspolitik

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex

delområden: kapitalförsörjning; information,

rådgivning och kompetensutveckling; regler,

tillstånd och tillsyn; forskning och utveckling;

statistik, uppföljning och utvärdering; regional

näringspolitik.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att

främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad

sysselsättning genom fler och växande företag, anför

regeringen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är att

skapa ett gott företagsklimat och därmed förbättra

villkoren för företagande, så att den samlade

kunskapen, kapitalet och övriga tillgångar utnyttjas

på bästa sätt. För att stimulera till ett ökat

företagande och få redan existerande företag att

växa krävs insatser inom flera områden. De

viktigaste är sunda konkurrensvillkor, minskad

regelbörda, god tillgång till kapital, information

och rådgivning samt bra myndighetsservice. Sverige

har internationellt sett en låg andel företagare,

konstaterar regeringen. Därför är det viktigt att

främja positiva attityder till entreprenörskap och

företagande i alla dess former. Regeringen anser att

grunden för entreprenörskap läggs i unga år, varför

insatser för att främja ungt företagande långsiktigt

är mycket viktiga. Inga grupper skall missgynnas av

gällande regelverk och alla grupper i samhället,

inte minst kvinnor, ungdomar och personer med

invandrarbakgrund, skall omfattas av statens

insatser. För att skapa ett gott företagsklimat

krävs, förutom en effektiv näringspolitik, ett nära

samarbete med andra politikområden som exempelvis

arbetsmarknads-, arbetslivs-, skatte-, utbildnings-,

forsknings-, regional-, jämställdhets- och

integrationsområdena, sägs det.

En effektiv näringspolitik bygger på tydliga

nationella mål och program, säger regeringen.

Genomförandet av politiken bör emellertid i de

flesta fall ske på regional eller lokal nivå, varvid

de regionala tillväxtavtalen har en viktig roll.

Forskning och utveckling är en tillväxtfaktor av

strategisk betydelse för näringslivet, anför

regeringen och framhåller betydelsen av ett väl

fungerande samarbete och en effektiv

kompetensöverföring mellan forskningsinstitut,

företag, universitet och högskolor. Utvecklingen av

antalet nya företag har visat en positiv trend under

den senaste tioårsperioden. Under perioden 1993–2000

har nyföretagandet nästan fördubblats och antalet

konkurser sjunkit med 64 %. En internationell

jämförelsestudie som Näringsdepartementet genomförde

våren 2001 visar dock att Sverige har en låg andel

företagare jämfört med övriga OECD-länder. Den låga

andelen är särskilt tydlig bland kvinnor. Andelen

kvinnor som startar företag har emellertid ökat

sedan början av 1990-talet.

Statliga insatser behövs för att utveckla en ökad

anda av entreprenörskap, öka nyföretagandet och

gynna utvecklingen av livskraftiga företag, anser

regeringen. Skatter och kapitalförsörjningsfrågor är

centrala frågor inom näringslivsområdet, inte minst

för de små företagen. Regeringens ambition är att

arbetet med dessa frågor skall intensifieras.

Effektiva konkurrensregler möjliggör för små och nya

företag att etablera sig på marknaden och främjar

därigenom tillväxten. Regeringen understryker att

det är angeläget att vidareutveckla

konkurrensreglerna.

I propositionen redovisas – under rubriken

Resultatbedömning – analyser och slutsatser för de

sex delområdena inom politikområdet näringspolitik.

Utgångspunkterna för regeringens fortsatta

överväganden när det gäller kapitalförsörjning är

att statens roll tydligt skall motiveras och skall

komplettera marknaden. Arbetet med omstrukturering

och förändring av offentliga aktörer inom området

företagsutveckling fortskrider. Den påbörjade

integrationen av Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB (ALMI) skall

fullföljas under år 2002. NUTEK har fått i uppdrag

att, tillsammans med ALMI, lämna förslag om

samverkan mellan verket och Stiftelsen

Innovationscentrum (SIC) respektive Stiftelsen

Industrifonden, vilket har resulterat i

överenskommelser om det fortsatta samarbetet.

Samarbetet med Industrifonden gäller främst

hantering och finansiering av lån till

teknikbaserade projekt i tidiga skeden och

finansiering till företag i tidig tillväxtfas.

Ytterligare överläggningar kommer att ske avseende

finansiellt samarbete med aktörer i anslutning till

universitet och högskolor. NUTEK/ALMI har

tillsammans med SIC kommit överens om att samordna

resurserna finansiellt och administrativt inom

innovations- och affärsutvecklingsområdena. Bland

annat skall SIC:s och NUTEK/ALMI:s centrala

organisation fr.o.m. år 2002 öka samverkan för att

nå en full integration senast år 2004. De nuvarande

insatserna för innovationsfrämjande fullföljs fram

t.o.m. år 2004, då SIC:s verksamhet upphör. En

långsiktig strategi och ett långsiktigt program för

innovationsfrämjande arbete skall utarbetas under år

2001. Regeringen konstaterar att de nämnda

överenskommelserna ligger i linje med regeringens

intentioner och bildar en god grund för ett ökat

samarbete och effektivare resursutnyttjande när det

gäller statens agerande avseende små och medelstora

företags kapitalförsörjning. Institutet för

tillväxtpolitiska studier skall inom

kapitalförsörjningsområdet dels utvärdera ALMI:s

kapitalförsörjningsinsatser, dels studera

alternativa lösningar i andra länder.

För delområdet information, rådgivning och

kompetensutveckling sägs i propositionen rörande

området företagsutveckling att företagare har behov

av lättillgänglig och begriplig information.

Regeringen gör bedömningen att NUTEK:s

informationsinsatser och ALMI:s rådgivning

kompletterar marknaden och skapar förutsättningar

för den enskilde företagaren att utveckla sitt

företag. Detta arbete bör fortsätta. Regeringen

anser att insatser som främjar entreprenörskap, i

synnerhet ungt företagande, skall prioriteras och

att insatser inom specifika områden som industriell

design och tekniköverföring skall bedrivas. Vidare

ser regeringen behov av att öka stödet till

invandrare och kvinnor som vill starta företag.

Regeringen anser att det är viktigt att stärka

kunskapsbildningen om den kooperativa

företagsformen. Regeringen överväger att utvidga

uppdraget till lokala kooperativa utvecklingscentrum

(LKU) till att, förutom att tillhandahålla gratis

rådgivning och information om kooperativt

företagande, även gälla stöd till företagande inom

den sociala ekonomin.

Beträffande konkurrensområdet sägs i propositionen

att det – för att få sund konkurrens – krävs dels

goda förutsättningar för företagen att konkurrera,

dels konsumenter som är aktiva, kritiska och

välinformerade. Den information som Konkurrensverket

och Konsumentverket tillhandahåller underlättar för

konsumenterna att välja mellan olika alternativ.

Konkurrensverket och Konsumentverket har av

regeringen fått ett gemensamt uppdrag att kartlägga

och analysera faktorer som hindrar eller försvårar

för konsumenterna att byta leverantör av olika

finansiella tjänster samt att föreslå åtgärder som

ökar rörligheten hos konsumenterna. Uppdraget har

nyligen redovisats.

I fråga om den geologiska

undersökningsverksamheten sägs att

behovsidentifierad och kvalitetssäkrad geologisk

information är nödvändig för att tillgodose

samhällets behov inom områdena miljö och hälsa,

fysisk planering, hushållning och försörjning med

naturresurser, jord- och skogsbruk samt

totalförsvar. Många små och medelstora företag inom

konsult- och entreprenadverksamheterna och

prospektering använder Sveriges geologiska

undersöknings basinformation för vidare bearbetning

och tillämpning.

Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch

med stor betydelse för sysselsättningen i många

regioner, konstaterar regeringen. Verksamheten hos

Sveriges Rese- och Turistråd AB och

Turistdelegationen kännetecknas av att effekterna av

insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen

av turismen påverkas inte bara av de statliga

insatserna på området utan också av bl.a. väderlek,

prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.

Turistdelegationen har genom sitt arbete med ett

handlingsprogram för utveckling av svensk turism

bidragit till att öka den samverkan som är nödvändig

för turismens utveckling.

När det gäller teknisk informationsförsörjning

säger regeringen att internationaliseringen och

utvecklingen av informationssamhället innebär att

behoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i

framtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster ökar och

förändras i snabb takt. Den parlamentariska

kommittén för det svenska språket har i uppdrag att

lägga fram ett förslag till handlingsprogram för det

svenska språket, med syfte dels att främja svenska

språkets ställning, dels att alla i Sverige skall

ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska

språket. Terminologicentrum AB spelar härvid en

viktig roll, framför allt när det gäller fackspråk.

Det statliga stödet till Tekniska

Litteratursällskapet bidrar till att förstärka

kompetensen hos den berörda yrkeskåren, som har

avgörande betydelse för hanteringen av information

inom näringsliv, universitet, högskolor, statliga

myndigheter samt kommuner och landsting.

För delområdet regler, tillstånd och tillsyn sägs

i propositionen beträffande förenkling av regelverk

att granskningen av förslag till nya eller ändrade

regler inom Regeringskansliet har resulterat i att

ett antal förslag har omprövats eller modifierats

för att bli bättre anpassade till små företags

villkor. Regeringens bedömning är att stora framsteg

har gjorts inom Regeringskansliet när det gäller

redovisningen av nya reglers effekter för små

företag. Ett flertal myndigheter efterlyser mer

information, utbildning och vidareutveckling av

metoderna för regelförenklingsarbete, och några

myndigheter önskar ett närmare samarbete med

SimpLexverksamheten inom Näringsdepartementet.

SimpLex har under år 2001 påbörjat ett mer aktivt

arbete med myndigheterna och kommer att besöka ett

tiotal myndigheter för utbildning och

erfarenhetsutbyte. Även för Regeringskansliet

planeras utbildningar att hållas vid två tillfällen

under hösten 2001. I arbetet med att ompröva

befintliga regelverk fyller kommittéväsendet en

central roll, säger regeringen och intensifierar

sina insatser mot relevanta utredningar. Dessa

kommer löpande att erbjudas en genomgång av

handledningen för konsekvensanalyser, med ambition

att särskilda konsekvensanalyser skall genomföras i

större utsträckning och med högre kvalitet i de

utredningar som berör små företags villkor.

Erfarenheterna från granskningsarbetet av nya

förslag kommer att vara värdefulla när befintliga

regelverk omprövas. En ansenlig del av de regler som

omger små företag härstammar från EG-lagstiftning.

Det är av stor vikt att även denna lagstiftning

föregås av konsekvensanalyser i tidiga skeden och

att processer sker i samverkan med representanter

för små företag. Sverige kommer att fortsätta att

driva denna fråga inom EU, säger regeringen.

Beträffande konkurrensområdet gör regeringen

bedömningen att tillämpningen av konkurrenslagen

(1993:20) har inneburit att konkurrensbegränsande

avtal och beteenden har kunnat motverkas och

undanröjas inom olika sektorer. Detta har skett

genom att Konkurrensverket i ett antal fall

utnyttjat de sanktionsmöjligheter som

konkurrenslagen medger, men också genom att företag

i samband med verkets handläggning valt att ändra

avtal och företagsförvärv så att

konkurrensbegränsningar försvunnit eller så att de

positiva effekterna av samverkan kommit att

överväga. Konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli

1993. Konkurrensverket har således prövat om ärenden

är förenliga med lagen under drygt åtta års tid.

Detta har medfört att marknadens aktörer nu har

större kunskap om konkurrenslagen, vilket har

minskat deras behov att få prövat hos

Konkurrensverket om ett avtal omfattas av lagen och

om det är möjligt att få undantag för

konkurrensbegränsande samarbete. Detta tillsammans

med utökade resurser år 2001 har givit verket

möjlighet att ta fler egna initiativ för att spåra,

utreda och bevisa skadliga konkurrensbegränsningar.

Regeringen ser mycket positivt på denna utveckling.

I fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen

att måluppfyllelsen vid Patent- och

registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning har

förbättrats mellan åren 1999 och 2000 vad avser

nyregistrering och ändringar. Problem kvarstår dock

när det gäller handläggningstiderna för registrering

av varumärken vid varumärkesavdelningen i Söderhamn

och handläggningstiderna för mönster. En

konsultöversyn av PRV har gjorts under år 2000 på

Näringsdepartementets initiativ, och en rapport

avlämnades i september 2000. I rapporten konstateras

att orsakerna till PRV:s problem med långa

handläggningstider och en ekonomi i obalans främst

är IT-projektet Bolit samt flyttningen av

varumärkesavdelningen till Söderhamn, men också att

PRV som helhet inte fungerar tillfredsställande.

Rapportens huvudförslag är att PRV skall delas i två

myndigheter, ett ”Bolags- eller Registreringsverk”

med säte i Sundsvall och ett ”Patentverk”.

Regeringen har nyligen tillsatt en särskild

utredare, landshövding Gunnar Björk, med uppgift att

göra en översyn av PRV:s organisation. Översynen

skall inriktas på att kartlägga och analysera för-

och nackdelar med att dela upp den nuvarande

myndigheten i flera myndigheter eller ombilda

myndigheten på annat sätt. I analysen skall beaktas

hur motsvarande verksamheter är organiserade i andra

länder inom EU. Översynen skall också beakta det

pågående EU-arbetet rörande ett gemenskapspatent.

Syftet med översynen är att stärka ledning och

styrning av berörda verksamheter, effektivisera

handläggningen av ärenden samt hålla kostnaderna för

patent- och registreringsverksamheten nere. Om

översynen leder till slutsatsen att nuvarande

organisation bör ändras skall förslag lämnas om hur

och när ändringen skall genomföras. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juli 2002.

Varumärkeskommittén, som har haft i uppdrag att se

över lagstiftningen inom varumärkesområdet,

avlämnade våren 2001 sitt betänkande Ny

varumärkeslag och ändringar i firmalagen (SOU

2001:74). Ett av förslagen är att sökanden får ett

större ansvar vid granskningen, vilket i sin tur

kommer att innebära en minskad granskningsskyldighet

för PRV. Betänkandet har remissbehandlats, och

förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Sommaren

2001 överlämnade Mönsterutredningen sitt betänkande

Förslag till formskyddslag (SOU 2001:68) till

regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att en ny lag

skall ersätta den nuvarande mönsterskyddslagen från

år 1970. Betänkandet remissbehandlas under hösten

2001. Regeringen beslöt våren 1999 om direktiv för

en utredning med uppgift att se över ordningen för

prövning av mål som handläggs vid

Patentbesvärsrätten (PBR) samt av patentmål vid

Stockholms tingsrätt. Utredningen hade att ta

ställning till om PBR:s verksamhet helt eller delvis

kan föras över till Stockholms tingsrätt.

Utredningen redovisade våren 2001 sina förslag i

betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33).

Betänkandet har remissbehandlats, och förslagen

bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Handläggningstiden hos PBR för patentmålen minskade

under år 2000 och var vid årets slut cirka ett år,

vilket motsvarar det verksamhetsmål som uppställts i

regleringsbrevet. Läget för de övriga målen, dvs.

målen om varumärken, mönster, släktnamn och

utgivningsbevis, är också tillfredsställande och

uppfyller mer än väl det uppsatta målet på ett års

handläggningstid.

När det gäller Sveriges geologiska undersökning

(SGU) konstaterar regeringen att

handläggningstiderna hos Bergsstaten mer än väl

uppfyller uppsatta mål. Tillsynsverksamheten

genomförs effektivt och kontakterna med

länsstyrelser och kommuner har ökat. Regeringen

anser att verksamheten fungerar bra. Miljösäkringen

av oljelager sker planenligt och bedrivs

professionellt. En unik kunskap om upphandling av

stora miljösäkringsprojekt har byggts upp inom

verksamheten. SGU har i uppdrag att hålla tre

anläggningar i funktionsdugligt skick i första hand

t.o.m. år 2004. Finansiering av merkostnaderna,

jämfört med avveckling, sker inom utgiftsområde 6

Totalförsvar och den civila ekonomiska

planeringsramen. En översyn av det s.k.

malpåsearrangemanget är planerad till år 2003.

Regeringen anser dock att en av anläggningarna inte

längre behövs, mot bakgrund av den nya inriktningen

för det civila försvaret. Regeringen avser därför

att redan år 2001 överföra denna anläggning till

kategorin avvecklingsobjekt.

Verksamheten med elsäkerhet bör, enligt

regeringens bedömning, under det kommande budgetåret

bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller

för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2001. I

anslutning till insatserna bör Elsäkerhetsverket

följa den internationella utvecklingen samt främja

svenskt deltagande i internationellt samarbete.

Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga

följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och

elbränder för att bl.a. analysera de statliga

insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med

särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Beträffande tillsynen av revisorer sägs att målen

i allt väsentligt har uppfyllts i förhållande till

de angivna verksamhetsmålen i regleringsbrevet.

Genom sin verksamhet skall Revisorsnämnden

upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet

och auktorisationssystemet. Det är viktigt att

nämnden uppmärksammar och ur systemet utesluter de

revisorer som systematiskt arbetar grovt felaktigt

eller av andra skäl är direkt olämpliga att utöva

yrket. Vid Revisorsnämndens tillsyn av revisorer och

revisionsbolag skall nämnden lägga stor vikt vid

egna initiativ. Särskild uppmärksamhet skall ägnas

åt den systematiska, uppsökande tillsynen.

För delområdet forskning och utveckling sägs

beträffande rymdverksamheten att den långsiktiga

verksamheten, enligt regeringens bedömning, bedrivs

på ett ändamålsenligt sätt. Rymdföretagen bibehåller

sina positioner som leverantörer av högteknologiska

produkter till programmen inom den europeiska

rymdorganisationen European Space Agency (ESA). De

större rymdföretagen stärker också sin

internationella konkurrenskraft, vilket visar sig

genom att andelen öppen försäljning ökar.

Rymdverksamheten bidrar positivt till

näringslivsutvecklingen i Kiruna. För att få

underlag för en bedömning om hur framtida satsningar

skall ske bör olika verksamhetsområden utvärderas

regelbundet, sägs det.

När det gäller behovsmotiverad FoU, industriellt

utvecklingsarbete samt etablering och utveckling av

företag sägs att de uppgifter som NUTEK och senare

Verket för innovationssystem (VINNOVA) har inom

området teknisk forskning och utveckling har

genomförts i enlighet med regeringens uppdrag.

Myndigheternas satsningar bedöms ha stärkt det

svenska innovationssystemet. Företagens engagemang i

projekt och program har fortsatt att utvecklas

positivt. De små och medelstora företagens

deltagande i olika satsningar växer starkt.

Beträffande konkurrensområdet gör regeringen

bedömningen att möjligheten för Konkurrensverket att

lämna bidrag till olika forskningsprojekt på

konkurrensområdet har lett till ett ökat intresse

hos forskare och studenter för dessa

frågeställningar. Via Rådet för konkurrensforskning

har verket haft möjlighet att ta del av viktiga

forskningsresultat inom konkurrensområdet. Vidare

har uppdragsforskningen bidragit till

kompetensutveckling inom verkets ansvarsområde.

När det gäller geovetenskaplig forskning sägs att

SGU:s forsknings- och utvecklingsverksamhet är

viktig för utveckling av metoder och för

teknikspridning. Det geovetenskapliga

forskningsanslaget skall fokuseras på för samhället

viktiga geologiska problem och komplettera SGU:s

egen forskning. Anslagets användning för stöd till

yngre forskare bidrar till kompetensutveckling.

Under år 2001 beslöt statsmakterna att anslaget

under åren 2001–2003 skall tillföras ytterligare 4

miljoner kronor per år. De utökade medlen skall

användas till att stödja forsknings- och

utvecklingsprojekt i Norrbotten och Västerbotten för

hållbar utveckling inom gruvnäringen och för

kompetensutveckling med anknytning till

geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.

Det nationella metrologisystemet har stärkts genom

bättre samordning, uppgradering av utrustning och

ökade FoU-insatser, sägs det i propositionen.

Metrologisk verksamhet är långsiktig och kräver en

långsiktighet i investeringar, FoU och

kunskapsspridning till industrin. Mätteknik är ett

område som är generellt och har tillämpningar inom

breda sektorer. Spridning av mätteknisk kunskap sker

oftast i samband med kalibreringsuppdrag.

Kunskaperna om mätteknik bör kunna förbättras hos

främst små och medelstora företag och resultera i

kvalitetsförbättringar, anser regeringen. Genom FoU-

insatser förbättras och utvecklas mättekniken.

Sveriges deltagande i internationellt FoU-samarbete

bör öka liksom kunskapsspridning till små och

medelstora företag om mätteknikens betydelse. På

svenskt initiativ kommer Nordiska ministerrådet

genom Nordtest att initiera ett ökat FoU-samarbete

mellan de nordiska metrologiinstituten.

Under rubriken Experimentell teknik säger

regeringen att den nya myndighetsorganisationen, som

trädde i kraft den 1 januari 2001, bl.a. innebär ett

tydligare fokus på innovationssystemens betydelse

för ekonomins utveckling. Samverkan mellan akademi

och näringsliv är avgörande i detta sammanhang, och

aktörer med kapacitet att arbeta med både

forskningsnära och marknadsnära frågeställningar har

en viktig roll att fylla. Det svenska

forskningssystemet kännetecknas av att huvuddelen av

forskningen bedrivs inom högskolesektorn och

storföretagen. För att tillämpa akademiska

forskningsresultat i näringslivet finns ett antal

aktörer och initiativ, bl.a. inom ramen för

högskolans s.k. tredje uppgift. Det finns också ett

fortsatt starkt behov, inte minst för de små och

medelstora företagen, av aktörer som besitter egna

faktiska forskningsresurser i form av personal och

anläggningar, anser regeringen och nämner Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som ett gott

exempel.

Standarder är frivilliga dokument som haft stor

betydelse för svenska industriella framgångar, säger

regeringen. Av särskild betydelse för staten är att

standarder givits rättslig verkan inom ramen för

EG:s harmonisering av säkerhetslagstiftning för

varor. Nya behov av standarder kan förutses, bl.a.

för elektronisk handel och genom EG:s nya

produktsäkerhetsdirektiv. En väl fungerande

nationell standardiseringsorganisation är av

väsentlig betydelse för möjligheterna att driva

svenska önskemål, bl.a. på säkerhetsområdet. Den

svenska standardiseringsorganisationen har under år

2001 genomgått en omfattande omorganisation. Den

tidigare organisationen med SIS – Standardiseringen

i Sverige och åtta av SIS auktoriserade

standardiseringsorgan har ersatts av tre

självständiga organ, som styrs av respektive

intressenter. Staten och Svenskt Näringsliv har

inrättat ett organ, Sveriges Standardiseringsråd

(SSR), för den svenska standardiseringen. SSR har

vissa övergripande funktioner inom svensk

standardisering, bl.a. kanaliseras statsbidraget via

SSR. Den nya organisationen bör bidra till

möjligheterna att driva svenska önskemål, anför

regeringen. Insatserna har hittills i huvudsak

avsett medverkan i det europeiska arbetet, men ökade

insatser i det övriga internationella arbetet bör

övervägas. Den nuvarande ordningen för finansiering

av svensk standardisering – att deltagande företag

och myndigheter delar kostnaderna för de enskilda

projekten – bör bibehållas, då den har visat sig

vara ett effektivt sätt att göra nödvändiga

prioriteringar. Ordningen har dock den nackdelen att

konsument-, arbetstagar- och miljöorganisationer har

svårigheter att medverka i arbetet. Regeringen avser

därför att genom särskilda insatser underlätta dessa

organisationers medverkan.

Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande

verksamhet får statligt stöd genom ett särskilt

anslag. Regeringens bedömning är att IVA:s

verksamhet bidrar till att stärka och utveckla

Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft.

Beträffande delområdet statistik, uppföljning och

utvärdering sägs att verksamheten vid Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) är under uppbyggnad

och därmed ännu inte kan utvärderas. Regeringen

bedömer dock att arbetet fortskrider

tillfredsställande och planenligt. ITPS har,

tillsammans med tre andra aktörer, utarbetat ett

förslag till hur den utlandsbaserade

omvärldsbevakningen skall dimensioneras, organiseras

och finansieras. Regeringen följer med intresse

institutets fortsatta arbete i denna fråga. Vidare

bereder regeringen för närvarande övriga frågor vad

gäller framtida omfattning och organisation av den

utlandsbaserade omvärldsbevakningen. I

underlagsmaterialet till propositionerna rörande

organisationsfrågor inom näringspolitiken (prop.

1999/2000:71) respektive ny organisation för

forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81)

kartlades de offentligt finansierade aktörer som

arbetar som s.k. teknikmäklare. Antalet aktörer inom

teknik- och kunskapsöverföring är stort, och det

behövs en samordning mellan dessa för att bättre

möta näringslivets behov. Regeringen avser att ge

ITPS i uppdrag att utvärdera och lämna förslag till

hur arbetet med teknik- och kunskapsöverföring skall

kunna bli effektivare.

Det sista delområdet inom politikområdet

Näringspolitik är regional nä-ringspolitik.

Arbetsformen med regionala tillväxtavtal upplevs av

en majoritet av berörda aktörer som mycket positiv,

sägs det i propositionen. Samordningen av befintliga

regionala resurser för tillväxt har ökat, nya

arbetsformer och kontakter har etablerats,

förtroendet och förståelsen för andra

organisationers verksamheter och arbete har ökat och

många län har lyckats koordinera medel från olika

privata och offentliga verksamheter. Tillväxtavtalen

har ökat medvetenheten om de regionala och lokala

näringslivsmiljöernas betydelse för företagens

konkurrenskraft, vilket har inneburit att betydelsen

av nätverk och klusterpolitik har fått ökad

uppmärksamhet. De regionala tillväxtavtalen är en

relativt ny arbetsform som skall vidareutvecklas,

säger regeringen.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Politikområdet Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande består av följande

verksamheter: utrikeshandel och handelspolitik,

exportfrämjande, investeringsfrämjande samt

näringslivsutveckling i Östersjöregionen.

Målet för politikområdet är en effektiv inre

marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett

förstärkt multilateralt handelssystem inom

Världshandelsorganisationen WTO, ökad svensk export

och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.

Politikområdets verksamhet syftar till att främja

ökad frihandel och avveckla handelshinder i samklang

med målet om en hållbar ekonomisk, ekologisk och

social utveckling samt att öka den fria rörligheten

på den inre marknaden, att öka exporten – främst

från små och medelstora företag, att öka de

utländska investeringarna i Sverige, att främja

ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i

Östersjöregionen samt att stärka profileringen av

Sverige i utlandet till stöd för svensk export och

för att öka de utländska investeringarna i Sverige.

Sverige är en del i den internationella ekonomin

och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling

beroende av ett omfattande ekonomiskt utbyte med

omvärlden, sägs det. Verksamheten inom

politikområdet bidrar aktivt till att uppfylla

regeringens tillväxt- och sysselsättningsmål, såväl

genom arbetet med att utveckla EU:s inre marknad och

det allmänna handelspolitiska arbetet som genom

direkta främjandeåtgärder, främst i form av export-

och investe-ringsfrämjande. Sverige är en betydande

handelsnation, även i ett globalt perspektiv, och

har en ledande position inom många branscher, såväl

nya som etablerade. Väl fungerande marknader och ett

väl fungerande regelverk för världshandeln är av

avgörande betydelse för den svenska ekonomin. Inte

minst viktigt för Sverige är att EU:s inre marknad

fungerar väl, att vårt land är attraktivt för

utländska investeringar och att den ekonomiska

utvecklingen i vårt närområde är gynnsam. I den

svenska utrikesförvaltningens uppgift ingår

uppdraget att aktivt främja svenska intressen i

utlandet, med särskild inriktning på varuhandel,

tjänsteexport, utländska direktinvesteringar och

Sverigeprofilering till stöd för export- och

investeringsfrämjande.

Regeringen redovisar i propositionen, under

rubriken Resultatbedömning, analyser och slutsatser

för de olika områdena inom politikområdet

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

När det gäller den inre marknaden och handelspolitik

har Sverige bidragit till utvecklingen av en bättre

fungerande inre marknad inom EU och verkat för

fortsatta handelsliberaliseringar, såväl regionalt

som multilateralt. Sverige har som EU-ordförande

lyft fram handelspolitikens möjligheter att bidra

till ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar

utveckling. I detta arbete har Kommerskollegium

spelat en viktig roll. Kollegiets insatser gentemot

allmänheten, bl.a. i form av informationskampanjer

och informationsspridning via webbprojekt, har

dessutom bidragit till att öka allmänhetens kunskap

om de fördelar som en väl fungerande samhandel och

inre marknad innebär. Regeringen anser således att

kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en

väl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt

multilateralt handelssystem och fortsatt

liberalisering av handeln. Vad gäller funktionen

utrikeshandel inom civilt försvar bedömer regeringen

att det finns förutsättningar för funktionen att,

vid ett förändrat omvärldsläge, kunna uppnå en god

förmåga inom de tidsramar som finns angivna för

förlängd anpassningsperiod för beredskapsåtgärder.

Den inre marknadens funktion beror till stor del

på hur frågor om fri varurörlighet hanteras,

däribland bedömning av överensstämmelse med ställda

säkerhetskrav. Det svenska systemet, som

administreras av Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll (SWEDAC), har rönt internationell

respekt. Regeringen gör bedömningen att SWEDAC:s

verksamhet även bidragit till en förbättrad

marknadskontroll. Regeringen anser att SWEDAC fyller

en viktig funktion för analysarbetet avseende

kandidatländernas förutsättningar att ingå i EU:s

inre marknad. Arbete med ett EG-direktiv om

mätinstrument, som påbörjades under det svenska

ordförandeskapet, berör ett flertal myndigheter och

beräknas medföra kostnader för ökad marknadskontroll

när det implementeras. Inom området statsstödd

exportfinansiering har Sverige genom sitt arbete i

EU och OECD bidragit till att minska

handelssnedvridning mellan exporterande länder.

Beträffande delområdet export- och

investeringsfrämjande redovisar regeringen att

Exportrådet under år 2000 har genomfört åtgärder för

att främja svensk export på ett mycket positivt

sätt. Genom Exportrådets verksamhet har små och

medelstora företag fått tillgång till kvalificerad

exportinformation, kompetensutveckling och

rådgivning av stor betydelse för företagens

exportansträngningar. Programmen Marknadsplats

Europa och Informationsteknik, som genomförts med

statlig finansiering under åren 1999–2001, liksom

det särskilda uppdraget Marknadsplats Östersjön som

genomförs med finansiering från anslaget till

näringslivsutveckling i Östersjöregionen

(Östersjömiljard 2), är exempel på framgångsrika

exportsatsningar, sägs det. Under år 2000 har det

statliga exportfrämjandet genom Exportrådet varit

föremål för utredning, varvid bl.a. verksamhetens

inriktning och det statliga uppdraget har

utvärderats. Utredaren redovisade hösten 2000 sitt

slutbetänkande Expert på export (SOU 2000:102), i

vilket konstaterades att exportfrämjandet är en

viktig faktor för att tillvarata potentialen i den

svenska ekonomin. Det finns därför goda

samhällsekonomiska skäl för att exportfrämjande bör

vara ett statligt åtagande, inte minst i ljuset av

omvärldsförändringarna under senare år. Det

konstaterades vidare att verksamhetens inriktning

och Exportrådets arbetsmetoder i huvudsak är bra.

Betänkandet har remissbehandlats, och beredning

pågår inom Regeringskansliet.

Svenska företags projektexport har ökat inom flera

multilaterala organ, bl.a. FN, Världsbanken och EU:s

Tacisprogram, sägs det. Satsningarna på

projektexportfrämjande har också inneburit ökad

tonvikt på insatser av strategiskt värde, där det

konkreta resultatet kommer att märkas först på

längre sikt. Verksamheten med statsstödda

exportkrediter har utgjort ett viktigt bidrag för

att stärka svensk industris internationella

konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt

att svenska företag har tillgång till statsstödda

exportkrediter för att uppnå konkurrensneutralitet

med utländska företag och undersöker hur det svenska

systemet kan utformas för att bli mer

konkurrenskraftigt. Verksamheten med statsstödda

exportkreditgarantier har en central roll för att

skapa förutsättningar för ökad svensk export, anför

regeringen. Exportkreditnämnden (EKN) har med sin

garantigivning medverkat till att svenska

exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna

likvärdiga villkor. Regeringen anser att EKN på ett

framgångsrikt sätt har förenat målet om

garantigivning för svensk exportindustri på

gynnsamma villkor med målet att verksamheten skall

vara självbärande på sikt. Insatserna med att komma

till rätta med problem med riskkoncentrationen i

garantiportföljen har fungerat väl, sägs det.

Främjande av utländska direktinvesteringar i

Sverige är av stor betydelse för tillväxt och

sysselsättning och Invest in Sweden Agency (ISA)

fyller här en central funktion, säger regeringen.

Den anser att ISA har fullgjort uppdraget att främja

utländska direktinvesteringar i Sverige på ett

mycket förtjänstfullt sätt. Under år 2000 har ISA

utvecklat en förbättrad modell för uppföljning,

mätning och värdering av verksamhetens resultat.

Regeringen ser det som angeläget att ISA också

fortsättningsvis aktivt samverkar med lokala och

regionala aktörer för att utveckla

investeringsfrämjandet, bl.a. genom

utbildningsverksamhet och samarbetsavtal.

I anslutning till anslaget Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen sägs att denna region är en av

världens snabbast växande regioner. Sverige och

svenskt företagande har en nyckelroll i denna

process. Regeringen ser stödet till

näringslivsutveckling i Östersjöregionen

(Östersjömiljard 2) som ett viktigt instrument för

att förstärka svenska företags position i regionen

och att förbättra förutsättningarna för svenska

företags deltagande i utvecklingen av regionens

näringsliv. Erfarenheterna av hittills beslutade

insatser för näringslivsutveckling i

Östersjöregionen har varit goda, säger regeringen.

Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen och

kommer att utvärderas i sin helhet i anslutning till

att samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Till politikområdet Konsumentpolitik hör

myndigheterna Marknadsdomstolen, Konsumentverket

(och Konsumentombudsmannen), Allmänna

reklamationsnämnden och Fastighetsmäklarnämnden.

Under år 2001 har rådgivningskontoret Konsument

Europa, som är ett s.k. Euroguichet-kontor och som

arbetar med gränsöverskridande konsumentfrågor,

inrättats i Stockholm. Till konsumentområdet hör

även frågor som rör stöd till

konsumentorganisationer och konsumentforskning samt

bidrag till miljömärkning av produkter.

Konsumentpolitiken består därutöver av en rad

insatser inom andra politikområden.

I propositionen om handlingsplan för

konsumentpolitiken 2001–2005 (prop. 2000/01:135)

föreslås följande fem mål för konsumentpolitiken:

– Konsumenternas ställning och inflytande på

marknaden skall stärkas, inflytandemålet.

– Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt,

hushållningsmålet.

– Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,

säkerhetsmålet.

– Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall

utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och

bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling,

miljömålet.

– Konsumenterna skall ha tillgång till god

vägledning, information och utbildning,

kunskapsmålet.

Regeringen föreslår vidare att dessa mål skall vara

styrande för såväl det nationella konsumentpolitiska

arbetet som Sveriges arbete i EU och andra

internationella forum. Propositionen behandlas av

riksdagen senare under hösten 2001 (bet.

2001/02:LU2).

De nuvarande målen för konsumentpolitiken, som

resultatbedömningen bygger på, fastställdes av

riksdagen år 1995 (prop. 1994/95:140, bet. 1994/95:

LU32). Dessa mål är följande:

– Att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt,

hushållningsmålet.

– Att ge konsumenterna en stark ställning på

marknaden, marknadsmålet.

– Att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet,

säkerhetsmålet.

– Att medverka till att sådana produktions- och

konsumtionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

Politikområdets övergripande inriktning är att

starka och välinformerade konsumenter är en

förutsättning för att marknaden skall fungera.

Konsumentpolitiken är därför en viktig förutsättning

för en fungerande marknadsekonomi, anför regeringen.

Marknadsmekanismerna utgör ett signalsystem för

producenter och konsumenter och gör det möjligt för

nya företag att växa fram som svar på konsumenternas

efterfrågan. Marknadens inneboende tendenser till

koncentration motverkar dock den mångfald och

variation som är marknadsekonomins förutsättning.

Den prismekanism genom vilken marknaden arbetar kan

inte alltid skapa de stabila spelregler som krävs

för att marknaden skall fungera väl. Statens uppgift

är att skapa dessa spelregler och att tillhandahålla

de marknadsoberoende organ som behövs för att

upprätthålla marknadsekonomin. Konsumentpolitiken är

också en del av välfärdspolitiken och skall stödja

enskilda människor i deras egenskap av konsumenter

för att ge dem ett större inflytande och för att få

dem att känna sig trygga på marknaden. Den svenska

konsumentpolitiken är samtidigt en del av den

europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet av

Amsterdamfördraget innebar en förstärkning av

grunden för konsumentpolitiken inom EU.

Regeringen redovisar i propositionen, under

rubriken Resultatbedömning, sin bedömning att

samtliga politikområdets myndigheters och bolags

verksamhet har bedrivits i enlighet med de av

regeringen fastslagna riktlinjerna samt att de har

utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som

följer av verksamhetsmålen.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör

regeringen för om Riksrevisionsverket (RRV) har haft

några invändningar i revisionsberättelserna för år

2000 avseende myndigheter inom de olika

politikområdena. RRV har inte haft några sådana

invändningar mot någon av myndigheterna.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N211 (m) begärs

tillkännagivanden i följande sex avseenden: om

betydelsen av ett bättre svenskt klimat för arbete,

företagande och fritid; om vikten av att möta

framtidens utmaningar; om behovet av en strategi för

företagande och förnyelse; om behovet av sundare

konkurrensklimat; om behovet av åtgärder för vassare

och nöjdare medarbetare; om behovet av ökad

konkurrenskraft för Sverige. Motionärerna anser att

Sverige behöver en ny strategi för kreativitet och

företagsamhet. Denna berör skatterna och

företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre

utbildningen och forskningen, kulturen, sjukvården,

rättsväsendet, m.m. Den förordade strategin utgår

från en tilltro till den enskilda människans förmåga

och från att Sverige i allt högre utsträckning är en

del av en global gemenskap. Framgång kräver att

företagsklimat, forskning och utbildning, kreativa

miljöer och den ekonomiska politiken ligger i

världsklass, anför motionärerna. De menar att målet

för Sveriges tillväxtpolitik bör vara att få fram

produkter, system och metoder som med god

konkurrenskraft orkar bära höga löner. Detta kräver

bl.a. förändringar av traditionella monopol och

offentliga verksamheter, tillvaratagande av

initiativkraften hos enskilda människor och

uppmuntrande av anpassningsförmåga och

företagaranda, anför motionärerna.

Sverige har en stark ställning inom vissa områden,

framför allt inom IT, säger motionärerna vidare. Om

denna position skall kunna bibehållas krävs en

politik som tar hänsyn till de nya

förutsättningarna, anför motionärerna och föreslår

förändringar inom närings-, arbetsmarknads-,

utbildnings-, skatte-, kultur- och

infrastrukturområdena. De anser att även sådant som

sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen måste

fungera, att fritiden skall vara meningsfull och att

bostadssituationen måste vara tillfredsställande.

Människor skall härutöver kunna känna sig trygga i

hemmet och på gator och torg, sägs det. Hela den

svenska ekonomin måste fungera i konkurrens, anför

motionärerna vidare och föreslår att statligt ägande

i näringslivet skall avvecklas och att den typ av

konkurrenssnedvridning som uppstår när myndigheter

bedriver konkurrensutsatt verksamhet skall

avvecklas. Den stora offentliga sektorn är en

anledning till att det svenska nyföretagandet i

allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet, är

alldeles för lågt, hävdar motionärerna. De anser att

eftersom många kvinnor arbetar inom offentlig sektor

med verksamheter som stat, landsting och kommuner

har monopol på är möjligheterna för dessa personer

att starta eget mycket små. Detta kan förändras

genom att stat, kommuner och landsting inriktar sig

på sina kärnverksamheter och i större utsträckning

konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter,

anför motionärerna.

Under rubriken Vassare och nöjdare medarbetare

redovisas i motionen synpunkter på behovet av

åtgärder under följande underrubriker: Kunskap som

konkurrensmedel; Utbilda bort bristyrken; Kombinera

kunskap, kunnande och kapital; Mångfald och

internationalisering i kunskapssamhället; Fler fria

universitet och högskolor; Kontinuerlig

kompetensutveckling; Kunskap för självkänsla och

arbete; Modern yrkes- och lärlingsutbildning; Ta

till vara invandrare och långtidsarbetslösa; En

öppen och rörlig arbetsmarknad; Arbetstiden skall

bestämmas på arbetsplatsen. Under rubriken Ett

konkurrenskraftigare Sverige redovisas i motionen

synpunkter på behovet av ökad konkurrenskraft för

Sverige under följande underrubriker:

Konkurrenskraftiga kommunikationer; Avpolitiserad

energiförsörjning; Anslutning till EMU; Kreativ

kultur.

I motion 2001/02:N315 (m) begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av bättre

förutsättningar för svenskt företagande – med

likartad motivering som i den nyssnämnda motionen.

I en annan partimotion från samma parti,

2001/02:N369 (m), begärs ett tillkännagivande om ett

dynamiskt företagsklimat. Skall Sverige kunna bli en

nation att räkna med i framtiden måste företagandet

uppskattas, säger motionärerna. De vill ge

utbildningen och forskningen en ny och stark start,

och de vill förbättra förutsättningarna för

företagande i Sverige. Deras ambition är att

undanröja den diskriminering som de anser finns i

Sverige när det gäller förutsättningarna för

finansiering av start och expansion av företag,

liksom för entreprenörskap och företagsanda.

Förslagen är utformade efter tre linjer, nämligen

skatteförändringar, regelförändringar och

konkurrensförändringar.

Ett tillkännagivande om att entreprenörskap är

grunden för välstånd föreslås i partimotion

2001/02:Sk288 (m). Enligt det europeiska

patentkontoret, EPO, är holländare, svenskar och

finländare de mest uppfinningsrika folken i Europa

räknat efter antalet ansökningar om nya patent i

relation till befolkningsstorleken, uppger

motionärerna. De säger att idéer och

patentansökningar ofta leder till att företag

startas, men att så inte är fallet i Sverige. Det

finns relativt få företag i Sverige och det tycks

inte som om någon mer påtaglig ökning är i utsikt,

anför motionärerna. De anser att detta tyder på att

uppfinnare och idéer stöter på problem någonstans

och att entreprenörskap därmed inte uppstår.

Entreprenörskap är den kraft som skapar nya

produkter, tjänster och arbetstillfällen och nya

sätt att producera, konsumera och organisera livet,

anför motionärerna. Jämförelser visar att Sverige

inte är något föregångsland vad gäller

entreprenörskap, säger motionärerna och hänvisar

till en internationell forskningsrapport, Global

Entrepreneurship Monitor (GEM), i vilken 21 länder

studeras. Enligt denna är bara en av 25 svenskar

involverad i aktiviteter av entreprenörsart; därmed

hamnar Sverige i undersökningens bottenskikt. Som

största hot mot en förbättrad svensk

entreprenörsanda nämns lagstiftningen och den

generella politiken. Vidare sägs i rapporten att

gemensamma drag för de nordiska länderna är en dålig

social tolerans för att misslyckas som egen

företagare och att de sociala trygghetsreglerna gör

att människor föredrar att vara anställda framför

att vara egna företagare.

I motion 2001/02:N25 (m), väckt med anledning av

den regionalpolitiska propositionen (prop.

2001/02:4), föreslås ett tillkännagivande om vikten

av förbättrade förutsättningar för företagande.

Privat företagande är grunden för tillväxt i hela

landet, och Sverige behöver därför ett bättre klimat

för arbete och företagande, anför motionärerna.

Detta kräver såväl generella åtgärder som åtgärder

direkt riktade mot företagandet. Är villkoren för

företagandet dåliga drabbas i första hand Sveriges

mera utsatta delar, säger motionärerna. De vill att

företagare och andra människor skall skyddas bättre

mot rättsövergrepp och att staten bättre än för

närvarande skall ta sitt skadeståndsansvar vid

rättsövergrepp. Reglernas mängd och komplexitet

samt myndigheternas sätt att tillämpa dem påverkar

möjligheten att starta företag, utveckla produkter

och reagera på marknadsförändringar, anser

motionärerna och förordar färre, enklare och

stabilare regler. Den stora offentliga sektorn är en

anledning till att det svenska nyföretagandet i

allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet, är

alldeles för lågt, hävdar motionärerna vidare. De

anser att detta kan förändras genom att stat,

kommuner och landsting inriktar sig på sina

kärnverksamheter och i större utsträckning

privatiserar, konkurrensutsätter och knoppar av

verksamheter. Enligt motionärernas uppfattning är

den av regeringen förda energipolitiken oförenlig

med en politik för sysselsättning och välfärd,

särskilt för de utsatta glesbygdsregionerna.

Införandet av en gemensam valuta, euro, är en åtgärd

som river hinder mellan länder och bidrar till en

sundare konkurrenssituation, och Sverige bör delta i

EMU-samarbetet, anför motionärerna. EU:s

konkurrenspolitik innehåller inslag som motverkar en

sund konkurrenssituation och som riskerar att leda

till att svenska och vissa andra europeiska företag

får svårt att konkurrera på den europeiska och

globala marknaden, säger motionärerna

avslutningsvis. De anser att EU:s konkurrenspolitik

försvårar för små europeiska länder att få

konkurrenskraftiga företag och förhindrar

skalfördelar och pressade priser.

Företag och nyföretagande måste bemötas med

respekt och få stimulans, anförs det i motion

2001/02:N206 (m). Detta är av största vikt för

möjligheterna att minska arbetslösheten. Många

företagare anser att företagsklimatet inte är

positivt och upplever att de i alltför stor

omfattning tvingas syssla med sådant som inte berör

produktion och försäljning, hävdar motionären. Han

anser också att företagandet bör ges bättre

förutsättningar ekonomiskt. Framgångsrika företagare

ifrågasätts ofta, och en företagare som expanderar

sin verksamhet och tjänar pengar på det betraktas

ibland som litet suspekt, medan de som vinner stora

belopp på lotterier som bedrivs i statlig regi ofta

betraktas som hjältar i medierna och den allmänna

debatten, påstår motionären och anser att dessa

attityder måste förändras.

Riksdagen bör göra tillkännagivanden om

rättssäkerhet för företagare och om positiva

attityder till entreprenörskap och företagande som

grundval vid lagstiftning och regeltolkning, anförs

det i motion 2001/02:N207 (m). Personer som driver

företag kan straffas utan att de blivit dömda, säger

motionären och hävdar att misstänksamhet och

negativa attityder till företagande från dem som

stiftat lagar och negativa attityder från dem som

tillämpar lagar och regler har gjort att många

småföretagare blivit myndighetsoffer.

Skattetillägget, som är ett administrativt utdömt

straff av skattemyndigheten, drabbar enligt

motionären många småföretagare. Bara

skattemyndigheten misstänker att skatt undanhållits,

utdöms skattetillägg, säger motionärerna. Hon

framhåller att felaktiga beslut från myndigheterna

kan få förödande konsekvenser, och inte sällan leder

det till att den berörda näringsverksamheten får

upphöra. Andra exempel på regelverk där

småföretagare ofta hamnar i en rättslös situation är

reglerna inom miljöområdet, påstår motionären. Hon

anser att företaget Medanalys i Göteborg utsattes

för ett rättsövergrepp och att företaget gick i

konkurs genom statens försorg. Det är småföretagarna

som är ryggraden i svenskt näringsliv och som kan

generera arbetstillfällen och tillväxt, anför

motionären. Hon anser att företagare måste få

åtnjuta samma rättstrygghet som andra människor.

Regeringen säger sig vilja åstadkomma positiva

attityder till entreprenörskap och företagande, men

då måste detta också utgöra en grundval såväl vid

lagstiftning som vid myndigheternas regeltolkning,

anför motionären.

Det behövs åtgärder som underlättar för

småföretagare, anförs det i motion 2001/02:N343 (m).

Enligt en undersökning från

opinionsundersökningsinstitutet Temo har den svenska

allmänheten låg tilltro till det svenska

företagsklimatet – bara var tredje svensk anser att

det är gynnsamt – och bland egenföretagarna tycker

mer än varannan att det är direkt ogynnsamt, säger

motionären. Han menar att fakta talar för att det

finns fog för denna skeptiska inställning till det

svenska företagsklimatet. Politikens huvuduppgift är

att skapa bättre förutsättningar för företagande och

tillväxt i Sverige, anför motionären. I motionen

föreslås förändringar inom olika områden under

följande rubriker: Familjemedlem beskattas lika som

anställd; Sjuklön och rehabiliteringskostnader;

Inför full avdragsrätt vid representation (gäller ej

starksprit); Ersätt starta eget-bidraget med ett

starta eget-lån.

Attityderna till företagande behöver förändras,

anförs det i motion 2001/02:N373 (kd). Under alltför

lång tid har företagare från politiskt håll enbart

betraktats som outtröttliga skatteobjekt, och

attityden har inte sällan varit att de flesta

företagare är potentiella skattesmitare som behöver

klämmas åt genom fler och hårdare regler, hävdar

motionärerna. De anser att regeringen har varit allt

annat än aktiv i arbetet att förbättra för

småföretagen under de senaste åren och påtalar det

oroande med att antalet företagare har minskat med

ca 100 stycken per vecka under de gångna två åren.

Om Sverige skall klara framtidens välfärd krävs fler

och nya företag som vågar anställa och

vidareutvecklas, anför motionärerna och säger att

Kristdemokraterna arbetar för att attityden från

politiskt håll skall förändras, så att det blir

högsta prioritet att förenkla och avveckla onödiga

regler som berör företagare.

Riksdagen bör göra tillkännagivande om

småföretagens villkor, anförs det i motion

2001/02:N323 (c). Småföretagens betydelse består i

att det är de som skall växa när de stora företagen

avvecklar, att det är de som finns kvar när de stora

flyttar utomlands och att det är de som etablerar

sig på landsbygden när de stora företagen

rationaliserar, säger motionärerna. De anser dock

att det är de stora företagen som gynnas ekonomiskt

genom nuvarande kapitalbeskattning, samtidigt som de

små företagen beskattas dubbelt och omgärdas av

krångliga regler. Utan tillväxt av små och

medelstora företag hotas socialförsäkringssystemet,

påstår motionärerna. De menar att det faktum att

många små företag anger att de inte vill växa även

om de har förutsättningar ger en fingervisning om

hur företagen upplever de attityder och villkor som

för närvarande råder.

Det behövs genomgripande reformer på

företagsområdet, anförs det i motion 2001/02:N368

(fp). Folkpartiets grundsyn är att de

välståndsbildande krafterna är en förutsättning för

att välfärden och sysselsättningen skall kunna

tryggas i framtiden, varför det måste vara ett gott

företagsklimat i Sverige, säger motionärerna. De

hänvisar till att Sverige har västvärldens mest

konjunkturkänsliga offentliga finanser, vilket i

kombination med beroendet av ett antal storföretag

gör Sverige mycket utsatt för svängningar i

ekonomin. För att få fler företag i Sverige att växa

måste en företagspolitik införas som syftar till att

underlätta för företagandet och minska krånglet för

företag, anför motionärerna. De menar att det nya,

stora Näringsdepartementet, som hade som sin

viktigaste uppgift att få fart på företagandet, har

blivit ett misslyckande. Enligt statistik från

organisationen Jobs & Society har nyföretagandet

minskat med i genomsnitt 17,9 % under första

halvåret 2001, vilket visar på att det behövs

kraftfulla åtgärder för ett bättre företagsklimat,

anför motionärerna. De refererar till vad som sägs i

budgetpropositionen om att det visserligen är

relativt enkelt att vara företagare i Sverige, men

att många företagare ändå tycker att det är

krångligt och att reglerna för företagare därför

skall ses över. Motionärerna anser dock att inga

konkreta förslag presenteras och att avregleringarna

går trögt och att det på vissa områden, såsom

sjukvården, tvärtom har införts nya lagar som hämmat

framväxten av ny företagsamhet. Folkpartiet har i

riksdagsmotioner presenterat förslag för hur små och

medelstora företag skall stimuleras; det rör sig om

skattelättnader, regelförenklingar och

avregleringar, säger motionärerna.

Åtgärder för en bättre företagspolitik efterlyses

också i motion 2001/02: N23 (fp), väckt med

anledning av den regionalpolitiska propositionen. I

motionen sägs att företagspolitiken bör läggas om i

linje med förslag som Folkpartiet presenterat bl.a.

i näringspolitiska motioner i riksdagen och som

består av följande delar: lägre skatter för fler

jobb; minskat krångel och enklare regler för

företagarna; en reformering av arbetsmarknadens

funktionssätt och arbetsrätten; bättre konkurrens

och rent spel på marknaden; möjligheter för fler

kvinnor och invandrare att bli företagare; en

förändring av utbildningspolitiken i syfte att skapa

bättre förutsättningar för företagsamhet; en stark

och uthållig energipolitik; en hållbar

infrastrukturpolitik; ett tryggt rättssamhälle också

för företagaren; en bostadspolitik som gör det

möjligt att bo och arbeta var man vill; frihandel.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först motioner om målen för och

inriktningen av näringspolitiken och redovisar

därefter sin bedömning av regeringens

resultatredovisning.

Målen för och inriktningen av näringspolitiken

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i

budgetpropositionen och som har föregåtts av

överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet.

Utskottet anser att vägledande för den

näringspolitik som bör bedrivas är att den skall

bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt,

sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Det är

viktigt att understryka att tillväxten skall vara

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Den internationella ekonomiska utvecklingen har

sedan våren 2001 kännetecknats av en global

konjunkturnedgång. Sverige påverkas, som ett litet,

öppet och exportberoende land, direkt av den

internationella utvecklingen. Den svenska ekonomin

står dock stark inför den internationella

konjunkturnedgången. De senaste årens strama och

ansvarsfulla budgetpolitik har lagt grunden för

dagens situation med låg inflation, överskott i

såväl de offentliga finanserna som i bytesbalansen

och en minskande statsskuld där den offentliga

nettoskulden under år 2001 vänds till en

nettoförmögenhet.

När det gäller den internationella ekonomiska

utvecklingen vill utskottet uppmärksamma att

Världshandelsorganisationen WTO vid sitt möte

nyligen i Doha i Qatar lyckades komma fram till ett

beslut om att starta en ny förhandlingsrunda. Detta

är betydelsefullt på många olika plan. För Sverige

som är starkt exportberoende är frihandel

oundgänglig. Ökad frihandel är vidare ett av flera

instrument för att utvecklingsländerna skall kunna

förändra den ekonomiska situationen.

Näringsdepartementet presenterade våren 2001 en

rapport med internationell jämförelse (benchmarking)

av näringspolitiken 2001 (Ds 2001:20). En

motsvarande rapport presenterades våren 2000.

Rapporten beskriver Sveriges position i förhållande

till andra OECD-länder vad gäller åtta områden som

påverkar den ekonomiska tillväxten, nämligen

beträffande IT-utvecklingen; forsknings- och

utvecklingspolitiken; väl fungerande marknader och

effektiv konkurrens; kompetenshöjning i arbetslivet;

bättre fungerande arbetsmarknad; väl fungerande

lönebildning; effektiv och hållbar

transportförsörjning; stärkt trygghet. Av de 45

indikatorer som presenteras i rapporten hör Sverige

i 27 fall till de länder som hamnar på den

övre tredjedelen i en rangordning. Endast i tre fall

hör Sverige till den tredjedel av länder som

placerar sig sämst. Sverige ligger fortfarande långt

framme på IT-området. Sverige är också det land i

världen som satsar mest på forskning och utveckling

som andel av BNP. På några områden placerar sig

Sverige sämre. Detta gäller bl.a. olika indikatorer

som belyser målet Väl fungerande marknader och

effektiv konkurrens. Sverige har också en låg andel

företagare jämfört med andra OECD-länder och en låg

andel kvinnliga företagare.

Sveriges framskjutna position när det gäller

innovationsförmåga och tekniska framsteg kommer

också till uttryck i det s.k. innovationsindex som

EG-kommissionen nyligen presenterat och som ingår

som en del av den s.k. Lissabonprocessen, vars mål

är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga

och innovativa ekonomi till år 2010. Sverige tillhör

de tre främsta EU-länderna i fråga om 13 av totalt

17 indikatorer och ligger högst på fem områden,

nämligen beträffande företagens forskningsinsatser

som andel av BNP, antalet anställda i

högteknologiföretag, IT:s andel av BNP, deltagande i

livslångt lärande samt utvecklingskostnaders andel

av den totala försäljningen. Enligt en annan

undersökning, sammanställd av Financial Times på

basis av OECD-statistik, ligger Sverige på andra

plats när det gäller förutsättningar att lyckas inom

högteknologisk industri. OECD har sedan mitten av

1990-talet rankat hur världens 30 mest utvecklade

länder ligger till i utvecklingen av högteknologi

och branscher präglade av ett stort inslag av

kunskap. Sverige är bl.a. det land som satsat mest

resurser på informations- och kommunikationsteknik,

och Sverige ligger också högst på listan över de

länder som är mest aktiva med att söka patent.

Enligt utskottets mening har Sverige totalt sett

ett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli

bättre, speciellt för de små företagen. Sverige

skall inte konkurrera med låga löner och

okvalificerade arbeten utan med kunnande, kompetens

och ett högt tekniskt innehåll i tjänste- och

varuproduktionen. I den näringspolitik som krävs för

framtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de

här aktuella motionerna. Ett område är förenklingar

för småföretagen, och ett annat avser olika åtgärder

för att främja förnyelse av näringslivet. Det rör

sig om teknikspridning, kompetensutveckling och

innovationsfrämjande åtgärder. Vidare måste

lönsamheten för investeringar i företag ligga på en

rimlig nivå och hinder för en tillfredsställande

kapitalförsörjning till framför allt små, växande

företag undanröjas. En effektiv konkurrens är också

av stor betydelse, såväl för de små företagen som

för konsumenterna.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motioner i berörda delar.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

Utskottet vill först framhålla den stora betydelse

som mål- och resultatredovisningen i

budgetpropositionen har för riksdagens

styrningsmöjligheter. Generellt gäller att

regeringens redovisning måste vara konkret.

Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på

ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.

Detta innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste

formuleras utifrån de övergripande målen. Utskottet

vill vidare, i likhet med tidigare, framhålla

betydelsen av utformningen av regleringsbreven och

målformuleringarna i dessa. Det bör också

eftersträvas en bättre koppling mellan re-

gleringsbreven och redovisningen till riksdagen.

Utskottet har intrycket att det i regleringsbreven

finns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i

större omfattning borde kunna återföras till

riksdagen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket

inte har avgivit revisionsberättelse med invändning

till någon av myndigheterna inom utgiftsområde

24 Näringsliv.

Regelförenkling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med

redogörelse för regelförenklingsarbetet till

handlingarna och avslå motionsyrkanden på

området. Regelförenklingsarbetet måste

ständigt inta en framskjuten roll inom

näringspolitiken, anför utskottet och

förutsätter att regeringen skall fortsätta

arbetet med att minska och förenkla

företagens uppgiftslämnande. Jämför

reservation 2 (m, kd, c, fp).

Skrivelse 2000/01:143

Inledning

I regeringens skrivelse 2000/01:143 lämnas en

redogörelse för tillämpningen av förordningen

(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor under år 2000. I

skrivelsen informeras även om regeringens

regelförenklingsarbete.

Regeringen har infört ett system för effektivare

konsekvensanalyser av reglers effekter för små

företags villkor. Systemet har införlivats genom

nyssnämnda förordning och kommittéförordningen

(1998:1474). En statssekreterargrupp med särskilt

ansvar för regelförenkling har bildats. Regeringen

har också beslutat att Näringsdepartementet skall

samordna, understödja och följa upp regelförenkling

med stöd av en i departementet inrättad

regelförenklingsgrupp – SimpLex.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig

karaktär, sägs det i skrivelsen. Det handlar till

största delen om perspektiv- och attitydförändringar

vid såväl framtagandet av nya regler som vid

omprövning av de befintliga regelverken. Under år

2000 har en systematisk granskning av alla förslag

till nya och ändrade regler inom Regeringskansliet

prioriterats. Nästa steg har varit att intensifiera

samarbetet med myndigheter och kommittéväsende samt

att ompröva de befintliga regelverken.

Enligt SimpLexförordningen är myndigheterna

skyldiga att årligen, före den 1 februari,

rapportera till regeringen om det gångna

verksamhetsårets arbete med särskilda

konsekvensanalyser. Under år 2001 lämnade

myndigheterna sin andra rapportering enligt

förordningen. Totalt har 48 myndigheter lämnat

rapporter. Sammanfattningsvis uppger myndigheterna

att tyngdpunkten vid regelförenklingsarbetet lagts

vid en strävan att publicera mer lättöverskådliga

och lättillgängliga regler. Det stora flertalet

myndigheter har uppgett att Simplexförordningen har

givit dem ett bra verktyg för utarbetande av

effektivare konsekvensanalyser, speciellt

beträffande småföretag. Sammantaget uppger de flesta

myndigheterna att de har eftersträvat ett enklare

språk och en tydligare redaktionell struktur i

författningsarbetet. En strävan har också varit att

ta fram modernare och mer lättillgängliga regler.

Vidare framhåller myndigheterna att

Simplexförordningen har bidragit till att de små

företagens villkor uppmärksammats ytterligare genom

att de berörda organisationerna uppmanats att

särskilt yttra sig över kostnadskonsekvenserna för

företagen. Ett flertal myndigheter framhåller vikten

av att det är genom utbildning, information och

praktiska hjälpmedel som konsekvensanalyserna kan

förbättras.

Enligt Simplexförordningen skall myndigheterna

ange om samråd har skett med olika organisationer.

De flesta myndigheter uppger att samråd med Nä-

ringslivets Nämnd för Regelgranskning och andra

näringslivsorganisationer utgör en del av de

obligatoriska arbetsrutinerna för regelarbetet.

Omfattande kontakter tas regelmässigt med företagens

organisationer, förslag till föreskrifter och

allmänna råd går på remiss och seminarier hålls med

berörda parter. I vissa fall har myndigheterna även

haft kontakt med utvalda företag bland de kategorier

som berörs av aktuell föreskrift eller allmänt råd.

Beträffande nya, ändrade och upphävda föreskrifter

och allmänna råd uppger 6 av de 48 myndigheter som

lämnat årsrapporter att de inte ger ut några

föreskrifter eller allmänna råd av betydelse för små

företag, varför de inte har redovisat någon

statistik. Ytterligare 10 myndigheter har varken

infört, ändrat eller upphävt föreskrifter eller

allmänna råd, men har trots detta lämnat en

årsrapport med statistik. De resterande 32

myndigheterna har under år 2000 infört eller ändrat

i 984 föreskrifter och allmänna råd. Under år 1999

var motsvarande siffra 863. Myndigheterna har under

år 2000 upphävt totalt 291 föreskrifter och

allmänna råd. Under år 1999 var motsvarande siffra

318. Ingen analys har gjorts av hur många av dessa

föreskrifter och allmänna råd som har konsekvenser

för små företag. En rättvisande statistik skulle

kräva en resurskrävande analys av hur de små

företagen upplever de regelverk som omger dem, sägs

det. Myndigheternas redovisning har varit något för

ojämn för att en generell bedömning av statistiken

skall kunna göras. De enskilda myndigheterna har

dock redovisat på likartat sätt mellan åren, varför

en trend kan utläsas. Vissa myndigheter har

redovisat samtliga förändringar av föreskrifter och

allmänna råd, medan andra endast redovisat de

förändringar som har bedömts ha konsekvenser för små

företag. Att använda det totala antalet föreskrifter

och allmänna råd som en måttstock på företagens

administrativa börda är vidare ett trubbigt

instrument, anser regeringen. Flertalet myndigheter

uppger att antalet nya regler i första hand beror på

redigeringsteknik och regelreformering, snarare än

att regelverken som sådana har ökat i omfattning.

En mer rättvisande bild av effekterna för små

företag ger, enligt regeringen, antalet utförda

konsekvensanalyser. Sedan hösten 2000 skickar

myndigheterna för kännedom sina konsekvensanalyser

till SimpLex. Genom detta erhålls dels ett viktigt

underlag för utbildning i framtagande av

konsekvensanalyser, dels en översikt som kan

användas för vidareutveckling av konsekvensanalyser

som instrument för regelförenkling. Under år 2000

ingavs totalt 284 konsekvensanalyser, vilket dock är

en något osäker siffra eftersom inte samtliga

konsekvensanalyser sändes in under år 2000. Från och

med år 2001 skickas emellertid samtliga

konsekvensanalyser för kännedom till SimpLexenheten.

Beträffande insatser vid Regeringskansliet sägs

att samtliga förslag om nya och ändrade lagar och

förordningar som kan ha konsekvenser för små företag

skall beredas gemensamt med SimpLex. SimpLex verkar

för att konsekvensanalyser av reglers effekter för

små företags villkor genomförs i ett tidigt skede,

att analyserna är fullständiga och rättvisande, att

analyserna beaktas innan det slutliga förslaget

antas av regeringen och att analysen presenteras i

lagrådsremisser och propositioner samt, vad gäller

förordningar, att analysen finns tillgänglig som

offentligt material. Regeringens bedömning är att

stora framsteg har gjorts inom Regeringskansliet när

det gäller redovisningen av nya reglers effekter för

små företag. Ett antal förslag om förenklingar av

befintliga regler ur ett småföretagarperspektiv har

tagits fram under år 2000. Dessa förslag bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. Förslagen har

delvis framtagits i samarbete med den s.k.

SimpLexgruppen, som består av småföretagare och

småföretagsexperter. En handledning för

konsekvensanalyser har utarbetats och används vid

utbildning och erfarenhetsutbyte med tjänstemän vid

myndigheter, Regeringskansliet och i

kommittéväsendet. För närvarande arbetar fem

handläggare och en ansvarig huvudman med

SimpLexverksamheten inom Näringsdepartementet.

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 beslöts

att kommissionen, rådet och medlemsstaterna skall ta

fram en sammanhållen strategi för regelförenkling

och kvalitet till slutet av år 2001. Regeringen har

drivit frågan om en strategi som tar hänsyn till

hela lagstiftningskedjan inom EG. Förslag från

kommissionen bör föregås av en konsekvensanalys, där

nyttan av en ny regel vägs mot kostnaden för att

följa den. Till konsekvensanalysen bör knytas en

process, där kommissionen genom hela

lagstiftningsprocessen rådgör med näringslivet.

Detta är särskilt viktigt för att tillvarata de små

företagens intressen. Sverige har, tillsammans med

ett antal andra länder, varit mest pådrivande i

regelförenklingsarbetet på EG-nivå. Vid Europeiska

rådets möte i Stockholm i mars 2001 beslöts dels att

kommissionen i nära samarbete med andra berörda

parter skall lägga fram en strategi för

regelförenkling före utgången av år 2001, dels att

strategin skall innehålla samråd om föreslagna

regler, konsekvensanalyser, system för kodifiering

och översyn av den befintliga EG-lagstiftningen.

Regeringen deltar aktivt i det arbete som pågår inom

EG för att förenkla jordbrukslagstiftningen.

Kommissionen och medlemsstaterna arbetar tillsammans

med att försöka identifiera ytterligare områden som

kan förenklas. Sverige har också under många år

varit pådrivande i andra internationella sammanhang

vad gäller regelförenklingar, t.ex. det arbete som

bedrivs inom Förenta nationerna rörande förenklingar

av handelsprocedurer. I detta sammanhang tas alltid

i görligaste mån hänsyn till de särskilda behov som

små och medelstora företag kan ha.

Beträffande kommittéerna sägs att regeringen

följer arbetet med regleringar från kommittédirektiv

till lagförslag ur ett småföretagsperspektiv. Därvid

har en översiktlig granskning av de betänkanden som

avlämnades under år 2000 gjorts. I betänkandena har

i tre fall konsekvensanalyser för förslagens

effekter på små företags villkor särredovisats –

dock är två av dessa analyser ytterst kortfattade

och behandlar inte alla aspekter enligt den

checklista som anges i Kommittéhandboken (Ds

2000:1). I ytterligare drygt tio av betänkandena

bedöms att en särskild konsekvensanalys skulle ha

givit regeringen ett mer fullständigt

beslutsunderlag avseende förslagens effekter för små

företag. I vissa fall har därför utredningars

betänkanden kompletterats med att konsekvensanalyser

genomförts av Regeringskansliet. I andra fall har

särskilda uppdrag lagts ut på berörda myndigheter

att ta fram en konsekvensanalys. I ytterligare andra

fall har regeringen initierat en hearing för att

bl.a. belysa förslagens effekter för små företags

villkor. Regeringen anser att det är av

utomordentlig vikt att konsekvensanalyser görs i ett

så tidigt skede som möjligt. Det är också under

utredningsarbetet som tid och resurser finns för

detta. Genomarbetade och fullständiga

konsekvensanalyser bör således göras redan på

utredningsstadiet, anser regeringen. I mars 2001

startade Näringsdepartementet ett utbildningsprogram

som riktar sig mot bl.a. kommittéer.

Mål och medel för det fortsatta

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning

på små företag

I förra årets skrivelse till riksdagen och i

budgetpropositionen för år 2001 angav regeringen ett

delmål för regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag. Målet är att regelverkens

administrativa börda för småföretag tydligt skall

minska inom en treårsperiod. Vidare angav regeringen

att den avsåg att utveckla målformuleringen och

metoderna för uppföljning. I de kontakter regeringen

haft med företrädare för näringslivet har framkommit

att det vore önskvärt med ett mätbart och mer

konkret mål för verksamheten. Problemet är att det

som är lättast att kvantitativt mäta sällan är annat

än relativt trubbiga indikatorer. Exempelvis kan

antalet regler, volymen av regelförändringar eller

regelverkens storlek lätt mätas. Sådana indikatorer

ger en god bild av hur svårt det kan vara att

överblicka alla regler, men räcker inte för att

belysa de praktiska konsekvenserna för små företag.

Effekterna för företagen kan bara mätas i de berörda

företagen. De medel som står till buds är

enkätundersökningar eller konkreta mätningar på

plats i företagen. Det senare är mer tillförlitligt,

men också mer resurskrävande. En enkätundersökning

riktad till företag genomfördes av

Näringsdepartementet under år 1999. Undersökningen

omfattade bl.a. en fråga om regelverkens belastning.

Av de tillfrågade företagen ansåg 58 % att

regelverken var betungande. Näringsdepartementet

avser att göra en uppföljande undersökning under

innevarande år. Undersökningen kommer att

kompletteras med andra indikatorer på regelverkens

effekter på små företag. Näringsdepartementet för

statistik, med början år 2001, över alla förslag om

nya och ändrade regler med konsekvenser för små

företag. Uppföljningen kommer att ge en god bild av

omfattningen av de nya regler som beslutas av

regeringen och riksdagen.

SimpLex informerar och ger råd till myndigheterna,

Regeringskansliet och kommittéväsendet i deras

arbete med särskilda konsekvensanalyser enligt

Simplexförordningen. Ett flertal myndigheter

efterlyser mer information, utbildning och

vidareutveckling av metoderna för

regelförenklingsarbete. Några av myndigheterna

önskar ett närmare samarbete med SimpLex för att

utröna i vilken mån de ytterligare kan medverka till

att småföretagare får enklare och mer ändamålsenliga

regler. SimpLex har under år 2001 börjat arbeta

aktivt med myndigheterna i detta syfte och kommer

att besöka ett tiotal myndigheter för utbildning och

erfarenhetsutbyte. Den av Näringsdepartementet

framtagna handledningen för konsekvensanalyser

kommer därvid att utgöra en viktig del. Även för

Regeringskansliet planeras utbildningar att hållas

vid två tillfällen under hösten 2001. I arbetet med

att ompröva befintliga regelverk fyller

kommittéväsendet en central roll. Regeringen kommer

därför att under år 2001 intensifiera sina insatser

mot relevanta utredningar. Det handlar om

utformningen av kommittédirektiv, att ge råd och

stöd vid framtagande av konsekvensanalyser, samt att

verka för ett effektivt samråd med representanter

för små företag. Ambitionen är att särskilda

konsekvensanalyser skall genomföras i högre

utsträckning och med högre kvalitet i de utredningar

som berör små företags villkor. När det gäller

granskning av förslag sägs i skrivelsen att

beredningsrutinerna har blivit bättre vartefter

kunskap spridits om regelförenklingsperspektivet.

Det har lett till att granskningen blivit

effektivare och sker i ett allt tidigare skede. Den

granskande funktionen kommer att ytterligare

effektiviseras genom att interna

samordningsmöjligheter inom Näringsdepartementet

skall tillvaratas.

Förenklingar av befintliga regler är den stora

utmaningen, påpekas det i skrivelsen. I varje

enskilt fall måste en avvägning göras mellan syftet

med regeln och nyttan med en förenkling. I detta

arbete krävs en samverkan mellan Regeringskansliet,

myndigheter och representanter för små företag.

Sådana initiativ framtagna av statssekreterargruppen

med särskilt ansvar för regelförenkling bereds inom

Regeringskansliet. Dessutom har en arbetsgrupp

bildats på tjänstemannanivå med deltagare från

Närings-, Finans- och Justitiedepartementen, som ser

över möjligheter till regelförenklingar på

skatteområdet. För att lättare kunna identifiera

regler lämpade för förenkling finns den tidigare

nämnda SimpLexgruppen, bestående av småföretagare

och småföretagsexperter och med syfte att fungera

som en diskussionspartner och experthjälp i arbetet

med att ta fram förslag om regelförenklingar.

Gruppen är numera sammanslagen med den större

referensgruppen Nybyggarna och kommer att vara en

diskussionspartner med Näringsdepartementet vid

beslut om prioriteringar i arbetet.

Slutsatser inför det fortsatta arbetet

Ett viktigt instrument för att uppnå enklare och mer

ändamålsenliga regler är den obligatoriska

användningen av konsekvensanalyser i

Regeringskansliets och myndigheternas arbete, sägs

det i skrivelsen. Den tvingar fram en redovisning av

förslagens effekter för ett litet företag, och

utifrån den redovisningen kan sedan ett beslut

fattas om införandet av regeln. Utvecklingen inom

Regeringskansliet på detta område är positiv, och

ansträngningar kommer att göras för att ytterligare

förbättra redovisningen till regering, lagråd och

riksdag. Det är enklare att lägga in

regelförenklingsaspekten i nya förslag än att ändra

något som redan är beslutat och har trätt i kraft.

Kan ett visst förslag om ny regel omprövas på grund

av dess effekter på små företag så kan givetvis

samma typ av regler i de befintliga regelverken

ifrågasättas. Erfarenheterna från granskningsarbetet

av nya förslag kommer därför att vara värdefulla när

befintliga regelverk skall omprövas.

I årsrapporterna har framkommit att flera

myndigheter anser att Simplexförordningen upplevs

som verkningslös i de situationer då myndigheten är

skyldig att genomföra EG:s rättsakter eller andra

internationella bestämmelser. Regeringen anser att

det är av stor vikt att konsekvensanalyser görs även

i dessa fall, eftersom eventuella negativa effekter

för små företag annars inte blir belysta.

Internationella bestämmelser kan komma att omprövas.

Det är dessutom möjligt att samma typ av

internationella bestämmelser kommer att förhandlas i

framtiden. Det är då av betydelse att effekterna

finns belysta. Det är därför av stor vikt att nya

regelförslag inom EG remissbehandlas på ett korrekt

sätt och att konsekvensanalyser görs i ett tidigt

skede av processen, anser regeringen. På detta

område finns utrymme för ytterligare förbättringar

som bör tas till vara. Rörande förhållandet mellan

verksförordningen och Simplexförordningen

konstateras att en förstudie av verksförordningens

förhållande till andra relevanta förordningar har

genomförts av Statskontoret under år 2000 på uppdrag

av regeringen. Regeringen har för avsikt att

tillsätta en utredning som skall lämna förslag på ny

utformning av verksförordningen. Syftet är bl.a. att

ta bort överlappning mellan gällande förordningar.

Det fortsatta arbetet med att ta fram regler som

är bättre anpassade till små företags villkor

fortsätter således på bred front, sägs det. De mest

prioriterade insatserna under år 2001 är

utbildningsinsatser och arbetet med att förenkla de

befintliga regelverken.

Propositionen

I budgetpropositionen, utgiftsområde 24, berörs på

olika ställen i de inledande avsnitten under

rubriken Näringspolitik frågan om regelförenkling.

Beträffande regler inom skatte- och

kapitalförsörjningsområdet sägs (s. 21) att dessa är

centrala frågor inom näringslivsområdet inte minst

för de små företagen. Regeringens ambition är att

arbetet med dessa frågor skall intensifieras.

Utredningen om reglerna för beskattning av ägare i

fåmansföretag m.m., särskild utredare lagman Per-

Anders Lindgren (dir. 1999:72) – den s.k. 3:12

utredningen, har till uppgift att se över reglerna

för beskattning av ägare i fåmansföretag samt de

särskilda skatteregler som gäller vid arv och gåva

för dessa företag. En annan utredning –

Förenklingsutredningen, särskild utredare

statssekreterare Claes Ljungh (dir. 1996:78 och dir.

1998:4) – har i uppgift att bl.a utreda möjligheten

att göra handelsbolag till skattesubjekt. Dessa

utredningar beräknas lämna sina betänkanden sommaren

2002.

Arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta

fram förslag till förenklingar för företagare inom

skatteområdet. Regeringen har nyligen lagt fram en

proposition med förslag till ny lag om

självdeklaration och kontrolluppgifter (prop.

2001/02:25). Lagen föreslås träda ikraft den 1

januari 2002. I propositionen föreslås bl.a. att

tidpunkten för avlämnande av deklaration samordnas

för alla deklarationsskyldiga och att alla fysiska

personer skall erhålla en förtryckt

självdeklaration, dvs. även de som har inkomst i

inkomstslaget näringsverksamhet. Det föreslås också

att förseningsavgift inte skall påföras om en

kontrolluppgift inte lämnas inom föreskriven tid.

Riksdagen fattar beslut i denna fråga i december

2001 (bet. 2001/02:SkU10). Riksskatteverket (RSV)

arbetar vidare med en rapport om schablonbeskattning

för småföretag som skall vara klar i januari 2002.

Näringsdepartementet har också – i syfte att

underlätta för företagen – initierat ett samarbete

mellan RSV och PRV som innebär att

skatteförvaltningen framöver kan få de

årsredovisningar myndigheten behöver för företagens

deklaration direkt från PRV i stället för från

företagen.

I propositionen refereras vidare till den rapport

om s.k. benchmarking som Näringsdepartementet

presenterade våren 2001 (Ds 2001:20). I rapporten

redovisas en studie där de hinder för företagande

som små och medelstora företag upplever har

identifierats. Drygt en tredjedel av de små och

medelstora företagen i Sverige uppger att inga

hinder finns för företagande, vilket regeringen

betraktar som ett mycket gott resultat jämfört med

andra länder. Samtidigt konstateras att en klar

majoritet upplever hinder för att driva företag.

Studien visar att 10 % av företagen i Sverige anser

att det administrativa arbetet är det största

hindret för företagande, vilket tyder på att behovet

av regelförenkling är stort, säger regeringen.

Komplicerade regler innebär en belastning för

framför allt små företag, eftersom dessa ofta saknar

resurser att överblicka och få kunskap om reglernas

utformning och innebörd, anför regeringen vidare. I

propositionen redogörs kort för det arbete som

bedrivs inom ramen för SimpLexverksamheten i

Näringsdepartementet och som redovisas mer utförligt

i regeringens skrivelse.

Utredningen Arbetstid, semester och betald

ledighet (dir. 2000:97), som skall lämna sitt

slutbetänkande år 2003, kommer regeringen att ägna

stor uppmärksamhet åt, inte minst ur ett

småföretagarperspektiv. Ett delbetänkande kommer att

lämnas i juni 2002 vad gäller översynen av

semesterlagen i förenklingssyfte för framför allt

små företag. Ett projekt om nya företags- och

anställningsformer pågår inom Näringsdepartementet,

sägs det vidare. Syftet är att kartlägga olika

mellanformer i gränssnittet mellan anställda och

egenföretagare samt studera de hinder som finns för

individer att gå över från anställning till

företagande. Exempel på hinder som kommer att

studeras närmare är reglerna för a-kassa och

sjukförsäkring.

PRV och RSV arbetar med ett IT-projekt, Kontakt-N,

med syfte att utveckla en gemensam elektronisk

ansökan för registrering av företag via Internet.

Regeringen vill minska antalet uppgifter som

företagen måste lämna till olika myndigheter, sägs

det vidare. I ett första steg gäller det främst

uppgifter som lämnas in till PRV, RSV, Statistiska

centralbyrån (SCB) och Tullverket. Regeringen kommer

att uppdra åt PRV att tillsammans med övriga

myndigheter inventera och analysera de termer och

begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från

företagen till de nämnda myndigheterna i syfte att

uppnå en begränsning.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 18 motioner. I

motion 2001/02:N1 (m, kd, c, fp), som väckts med

anledning av regeringens skrivelse, begärs

riksdagsuttalanden i följande avseenden: om ett

förbättrat svenskt näringsklimat; om förändrade

attityder till småföretagare; om att genomföra

samtliga Småföretagsdelegationens förslag; om att ge

regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet;

om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet;

om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser

reglernas ekonomiska effekter på företagen; om

försöksverksamhet med tidsbegränsade regler. I

motionen föreslås också att riksdagen skall besluta

att Sverige omedelbart skall anmäla sitt intresse

för att OECD genomför en oberoende granskning av

Sveriges regelförenklingsarbete. Det nationella

näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar

av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna

av världen i fråga om goda villkor för företagande

och investeringar, anför motionärerna.

Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i

politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Det är i detta perspektiv förödande att

klamra sig fast vid stela modeller, rigida

arbetsmarknadsregler och världens högsta

skattetryck, säger motionärerna. De menar att

tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en

tillväxt bland de små och medelstora företagen.

Negativa attityder till småföretagande har under

lång tid påverkat företagsstrukturen, villkoren för

företagande har helt anpassats till storföretagen,

hävdar motionärerna. Av Sveriges cirka en halv

miljon företag är den överväldigande majoriteten

enmansföretag, och bara 3 % har fler än 20

anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorn har hindrats genom den offentliga

sektorns kraftiga utbyggnad och monopol, anser

motionärerna. De påpekar att den arbetsintensiva,

privata tjänstesektorn, som fungerat som

sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna, har

utvecklats betydligt långsammare i Sverige. Sverige

behöver en annan företagarpolitik, vilket omfattar

en mängd förändringar inom områdena skatter,

arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling,

Europaengagemang – och inte minst viktigt –

förändrade attityder till företagande och

entreprenörskap, anför motionärerna.

I motionen framläggs förslag under sex rubriker

enligt följande:

– Genomför Småföretagsdelegationens förslag:

Delegationens rapport innehåller en lång rad förslag

som dramatiskt skulle underlätta för småföretagen

utan att förorsaka statsfinansiella kostnader, anser

motionärerna. De menar att samhällets kostnader för

tillväxthämmande regler är betydande och att dessa

kostnader betalas av medborgarna, främst i form av

färre arbetstillfällen, sämre levnadsstandard och

begränsad valfrihet. Motionärerna föreslår att

Småföretagsdelegationens samtliga förslag omgående

skall genomföras.

– Hög politisk prioritet: Erfarenheterna från länder

som tar avregleringsarbetet på allvar, såsom

Storbritannien och Nederländerna, visar att det

krävs politiskt stöd från allra högsta nivå, säger

motionärerna. Statsministern föreslås därför leda

och politiskt ansvara för arbetet, vilket bör ske

genom att en grupp i Statsrådsberedningen ges ansvar

för att initiera och följa avregleringsarbetet i

departement och myndigheter. Gruppen bör föreslå

modeller för hur arbetet skall bedrivas, bistå med

kompetens samt lyfta fram goda exempel på avre-

gleringar, anser motionärerna. De föreslår vidare

att gruppen skall rapportera om hur arbetet

fortlöper och att varje departement och varje

myndighet skall vara ansvarigt för rapporteringen

till statsministerns avregleringsgrupp.

– Tydliga, mätbara mål för avregleringen: Regeringen

gömmer sig bakom påstådda problem med statistiska

mätningar av regelförenklingen och skjuter den

viktiga konkreta målformuleringen ytterligare på

framtiden, säger motionärerna. De hänvisar till en

OECD-undersökning enligt vilken hanteringen av

regler på skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena

för företag med 1–19 anställda kostar 30 000 kr per

anställd och år. Ett mål för regeringens arbete bör

vara att dessa kostnader skall minska med 30 % de

kommande fyra åren, föreslår motionärerna. De anser

vidare att avregleringsgruppen bör se till att

arbetet framför allt syftar till att avskaffa eller

minska sådana regler och regelsystem som bedöms

sänka konkurrenstrycket. Arbetet skall ske med

beaktande av att samhället måste ha effektiva

regelsystem för skydd av människors liv och hälsa,

miljöskydd och säkerhet, framhåller motionärerna.

– Obligatorisk konsekvensanalys: Alla nya regler bör

föregås av konsekvensbeskrivningar vad avser

reglernas ekonomiska effekter på företagen, anför

motionärerna. Sådana konsekvensbeskrivningar skall

lämnas av såväl departement som myndigheter och

kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall det även

analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat

sätt än genom en ny reglering, säger motionärerna.

De anser vidare att alla utredningar bör få

specialdestinerade medel för att genomföra denna typ

av konsekvensanalyser.

– Tidsbegränsade regler: En försöksverksamhet bör

prövas med tidsbegränsade regler, där det redan från

början anges att de har en begränsad varaktighet, så

att det krävs ett nytt beslut om en regel skall

fortsätta att gälla efter det datum då det sagts att

den skall upphöra.

– OECD-granskning: Regeringen angav i förra årets skrivelse

(skr. 1999/2000:148) att den var intresserad av att

OECD genomför en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete, erinrar motionärerna om. De

påtalar att denna avsiktsförklaring inte finns med i

den nu föreliggande skrivelsen. Motionärerna menar

att Sverige snarast bör anmäla sitt intresse för en

granskning och att medel för detta skall avsättas i

budgeten för år 2002.

Också i partimotion 2001/02:Sk288 (m) begärs ett

tillkännagivande om att Småföretagsdelegationens

förslag till bättre och enklare regler för

företagare bör genomföras snarast. Reglernas mängd

och komplexitet – samt myndigheternas sätt att

tillämpa dem – påverkar möjligheten att starta

företag, utveckla produkter och reagera på

marknadsförändringar, varför det är viktigt med

färre, enklare och stabilare regler, anför

motionärerna. De anser att det arbete för bättre och

enklare regler som inleddes av den borgerliga

regeringen under åren 1991–1994 måste drivas vidare.

Samtliga befintliga regler som berör företagare

skall granskas i syfte att förenkla och minska

regelmassan, föreslår motionärerna. Även i denna

motion hänvisas till erfarenheter från länder som

Storbritannien och Nederländerna; om arbetet skall

bli framgångsrikt krävs det politiskt stöd från

högsta nivå. Arbetet med regelförenklingar bör

därför ges hög politisk prioritet och företagarna

bör själva få påverka arbetet genom samråd, anför

motionärerna. De vill att alla nya förslag från

regeringen som påverkar företagens villkor skall

föregås av en noggrann analys av effekterna och att

detta krav även skall omfatta myndigheter som ger ut

föreskrifter.

Med likartad motivering som i den nyssnämnda

motionen föreslås i fyra andra motioner

tillkännagivanden om regelförenkling – i partimotion

2001/02:N211 (m) om behovet av mindre, enklare och

tryggare regelsystem, i partimotion 2001/02:N369 (m)

om att minska byråkratiska regler för framför allt

de små och medelstora företagen, i motion

2001/02:N315 (m) om mindre regelkrångel och i motion

2001/02:Kr227 (m).

I motion 2001/02:N327 (m) begärs tillkännagivanden

i följande tolv avseenden: om förbättrade

förutsättningar för svenskt näringsliv; om

förbättrade förutsättningar för regelgivning som

sådan; om att de särregler som uppkommer i Sverige

men saknas i andra EU-medlemsstater måste följas av

tillfredsställande motiveringar från myndigheternas

sida till varför de är nödvändiga; om en redovisning

av vilka bestämmelser som är en direkt följd av

uttryckliga krav i EG-rättsakter respektive en följd

av nationella överväganden; om vikten av

näringslivserfarenhet i samband med

regelförenklingarbetet; om att arbetet med

regelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet;

om att företagarna själva bör få påverka arbetet

genom samråd; om vikten av en översyn av

miljöbalken; om vikten av realistiska, kvalitativa

och lätt mätbara kvantitativa mål gällande regler

och regelförenklingsarbetet; om vikten av att

regering och myndigheter får en positivare attityd

till regelförenklingsarbetet; om anmälan till OECD

angående granskning av regeringens

regelförenklingsarbete; om att problem- och

konsekvensanalyser skall dokumenteras i skrift och

följa beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av envar

beslutsfattare i fråga och vara allmän handling och

sålunda tillgänglig för envar som önskar ta del

därav. I motionen föreslås vidare att riksdagen

skall besluta att utreda en lag enligt vilken varje

beslut avseende nya eller förändrade föreskrifter

som fattas av riksdagen och dess verkställande

organ, regeringen och dess myndigheter och andra

verkställande organ samt det offentliga

utredningsväsendet skall föregås av en problem- och

konsekvensanalys i enlighet med vad som anförs i

motionen och att riksdagen skall besluta att utreda

en lag enligt vilken varje beslut avseende

föreskrifter som fattats av riksdagen, regeringen

och dess verkställande organ samt det offentliga

utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande och

prövas mot den egna verksamheten och konsekvenserna

av samtliga de författningsföreskrifter och

särskilda beslut som rör verksamheten. I väntan på

att de föreslagna lagarna utreds och antas begärs i

motionen tillkännagivanden i ytterligare fyra

avseenden, nämligen om att de av regeringen

beviljade undantagen från verksförordningen måste

upphöra, om att Simplexförordningens s.k. checklista

bör kompletteras, om att Simplexförordningen

och/eller delar av verksförordningen bör revideras

samt om vikten av ett självständigt SimpLexorgan.

Företag i Sverige skall kunna verka i en miljö där

enkelhet, rättvisa och begriplighet utgör

utgångspunkter vid regelgivning och där få och

ändamålsenliga regler är målet, anför motionärerna.

De förespråkar en ny process för regelskrivande och

regelgivande, som skall bygga på subsidiaritet till

förmån för andra sätt än föreskrifter att nå ett mål

och på proportionalitet då en ny eller ändrad regel

är föremål för övervägande. Statskontoret

uppmärksammade för närmare ett år sedan att

regeringen i praktiken har beviljat undantag från

verksförordningen i instruktionerna för sådana

myndigheter som bedriver ett omfattande

föreskriftsarbete och har medgivit att styrelserna

får delegera denna uppgift. Motionärerna finner det

anmärkningsvärt att myndigheter ges möjlighet att

underlåta att låta regelskrivning och regelgivning

föregås av problem- och konsekvensanalyser och anser

att dessa undantag från verksförordningen måste

upphöra. En anmärkningsvärd brist finns i

Simplexförordningens s.k. checklista, genom att i

listan saknas frågor om ändringar av gällande

regler, anför motionärerna och anser att en

revidering måste göras. Det finns vidare ett behov

av att förbättra myndigheters arbete med EG-

relaterade föreskrifter, menar motionärerna. De

säger att myndigheter e.d. som har infört nya regler

med anledning av en EG-regel ibland har behållit

eller fört över befintliga bestämmelser till den nya

föreskriften, s.k. gold-plating. Därmed kan

särregler uppkomma i Sverige, men saknas i andra

medlemsstater – ett förhållande som måste förändras,

anför motionärerna.

I motionen framhålls vidare att arbetet med

regelförenklingar bör ges hög politisk prioritet och

att företagarna själva bör få påverka arbetet genom

samråd. Miljöbalken är till synes en kvantitativ

framgång och har medfört en minskning av antalet

föreskrifter med ett drygt trettiotal, konstaterar

motionärerna. De menar emellertid att resultatet har

blivit en omfattande balk som fordrar mycket

omfattande informationsinsatser och att det därför

bör ske en översyn av miljöbalken. Trots att

regeringen vid upprepade tillfällen sagt sig vara

intresserad av att OECD skall genomföra en

djupgranskning av Sveriges program för

regelreformering – och trots upprepade påminnelser

från Moderata samlingspartiets sida – har ingen

ansökan om granskning gjorts, säger motionärerna. De

anser att en sådan ansökan omedelbart måste göras.

Riksdagen föreslås avslutningsvis i motionen

besluta utreda en lag enligt vilken varje beslut

avseende nya eller förändrade föreskrifter som

fattas av riksdagen och dess verkställande organ,

regeringen och dess myndigheter och andra

verkställande organ samt det offentliga

utredningsväsendet skall föregås av en problem- och

konsekvensanalys, innefattande ett övervägande av om

föreskriften i fråga är den mest ändamålsenliga

åtgärden, en utredning av föreskriftens

kostnadsmässiga och andra konsekvenser och

redogörelser för yttranden m.m. Lagen skall också

stadga att varje beslut avseende föreskrifter som

fattats av riksdagen, regeringen och dess

verkställande organ samt det offentliga

utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande och

prövas mot den egna verksamheten och konsekvenserna

av samtliga de författningsföreskrifter och

särskilda beslut som rör verksamheten. Slutligen

skall lagen stadga att de nämnda problem- och

konsekvensanalyserna skall dokumenteras och följa

beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av varje berörd

beslutsfattare samt vara allmän handling.

Det behövs en mer aktiv företagspolitik, anförs

det i motion 2001/02:N202 (m). Förenklingen för

företagandet bör genomföras enligt Simplexgruppens

förslag, föreslår motionären. Han anser att det bör

bli lättare att starta företag och att erhålla F-

skattsedel och att arbetsmarknaden måste reformeras

med sikte på att skapa en större flexibilitet.

Regelverket bör anpassas efter soloföretagares

förutsättningar, anförs det i motion 2001/02:N222

(m). Småföretagsdelegationens många förslag om hur

regelverket för företagare skall kunna reformeras

bör omsättas i praktiken, säger motionärerna. De

påstår att många soloföretagare uppfattar att

regelverket under senare år blivit besvärligare och

mer omfattande än tidigare.

I partimotion 2001/02:N370 (kd) begärs ett

tillkännagivande om att Småföretagsdelegationens

förslag skall genomföras. Under den borgerliga

regeringen tillkallades en särskild

avregleringsdelegation med uppgift att driva på

avregleringsarbetet samt föreslå förändringar som

stärker konkurrensen och ökar utrymmet för

nyetableringar, erinrar motionärerna om. Också de

hänvisar till att erfarenheter från andra länder,

såsom Storbritannien, Nederländerna och Irland,

visar att det krävs ett starkt politiskt stöd från

allra högsta nivå. Därför föreslås att

statsministern och finansministern skall leda och

politiskt ansvara för arbetet.

Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång

rad förslag som är av sådan art att de dramatiskt

skulle underlätta för småföretagen utan att

statsfinansiella kostnader uppkommer, säger

motionärerna. De anser att samhällets kostnader för

tillväxthämmande regler är betydande och att priset

betalas av medborgarna, främst i form av sämre

levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av

Småföretagsdelegationens 81 förslag till

regelförenklingar har för närvarande, tre år senare,

bara 28 helt eller delvis genomförts, säger

motionärerna. De menar att de flesta av

delegationens ännu inte genomförda förslag skyndsamt

bör genomföras. En svensk företagare har över

4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att hålla reda

på, och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med

omarbetade eller nya regler, säger motionärerna. De

anser att den totala regelmängden som berör

företagare måste minska och att en s.k.

solnedgångsparagraf skall införas, så att

företagsregler som inte använts på fem år eller mer

slopas.

Det behövs enklare regler för företagande, anförs

det i motion 2001/02: N373 (kd). Den totala

omfattningen av företagsregler uppskattas till ca

20 000 sidor och de ökar för varje år, säger

motionärerna. De anser att de flesta av

Småföretagsdelegationens förslag till

regelförenklingar som ännu inte genomförts bör

genomföras skyndsamt. OECD har gjort beräkningar av

kostnaderna för svenska företag att administrera

regler inom skatte-, arbetsmarknads- och

miljöområdena, som visar t.ex. att kostnaden för ett

företag med 1–19 anställda uppgår till ca 30 000 kr

per år och anställd, vilket motionärerna finner

oacceptabelt. De anser att det är av största vikt

att även befintliga regler ses över och att

regeringens arbete på området knappt har påbörjats.

Motionärerna anser att en s.k. solnedgångsparagraf

skall införas så att företagsregler som inte använts

på fem år eller mer slopas. Många företagare

upplever att myndigheter har dålig service och inte

finns tillgängliga när de behövs och att det tar

orimligt lång tid att få ett ärende avgjort, hävdar

motionärerna. De menar att myndigheterna måste

betrakta företagare som sina kunder och därmed

anpassa servicenivån, bl.a. tider för

tillgänglighet. Myndigheterna bör också kunna lämna

bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra

ett ärende, anför motionärerna.

Regeringen bör skyndsamt lämna förslag om enklare

regler för småföretagarna, anförs det i motion

2001/02:N228 (kd). Det är viktigt med långsiktiga

lösningar som är stabila och skapar en god grund för

företagandet, säger motionären. Han anser att de som

vill starta egna företag inte får hindras av ett

krångligt regelverk.

I partimotion 2001/02:N263 (c) begärs

tillkännagivanden i två avseenden, nämligen om att

myndigheter skall ha samma svarstid som företagare

och om vid vilken tidpunkt en företagare skall anses

ha uppfyllt sina skyldigheter. Beräkningar visar att

en soloföretagare ägnar ungefär en tredjedel av sin

tid till okvalificerat arbete, en tredjedel till

marknadsföring och administration och endast en

tredjedel till den egentliga kärnverksamheten,

varvid tiden för administration ofta förläggs till

kvällar och helger då berörda myndigheter har

stängt, säger motionärerna. De anser att eftersom

myndigheter har möjlighet att begära in uppgifter

med krav om svar inom en viss tidrymd, t.ex. tio

dagar, bör motsvarande krav ställas på myndigheter.

Detta innebär att om en företagare är skyldig att

lämna uppgifter inom tio dagar till en myndighet,

skall myndigheten vara skyldig att svara på frågor

från företagaren inom samma tid. För att detta skall

kunna genomföras, utan att ytterligare resurser

skall behöva tillföras, krävs det att regelverket

förenklas avsevärt och att nya arbetssätt och ny

teknik introduceras, anför motionärerna.

Den målsättning som regeringen har för

regelförenklingsarbetet är alltför låg, anser

motionärerna vidare och föreslår att

Småföretagsdelegationens samtliga förslag snarast

skall genomföras. SimpLexenheten har en omöjlig

uppgift med nuvarande resurser och har hittills

enbart kunnat koncentrera sig på att göra

konsekvensanalyser av de nya regler som föreslås av

regeringen, säger motionärerna. De uppger att den

årliga regelinflationen ligger på 2–4 %, vilket

också innebär en ökning av myndigheternas

arbetsbelastning och därmed handläggningstiderna. En

klar målsättning för regelförenklingsarbetet måste

finnas, med innebörd att de regler som kringgärdar

svenska företag måste minska med 25 % under den

närmaste fyraårsperioden samt att kvarvarande regler

skall vara långsiktiga och överblickbara för

företagaren, anför motionärerna. De anser att detta

arbete bör genomgå en oberoende granskning av OECD.

Motionärerna betonar vikten av rättssäkerhet för ett

företag gentemot myndigheter och anser att ett

krångligt regelverk leder till att rättssäkerheten

minskar. Regelverket för t.ex. skatteinbetalningar

bör vara utformat så att det är det datum som

företagaren har gjort sin inbetalning som gäller,

och denna praxis bör även gälla övriga skyldigheter

som företagare har gentemot myndigheter, anför

motionärerna.

Riksdagen bör göra tillkännagivanden om behovet av

förenklade regler och om förbättrad rättstrygghet

för småföretagare, anförs det motion 2001/02: N323

(c). Trots Småföretagsdelegationens föreslag om

förenklade regler för företagande väntar

småföretagarna fortfarande på lättnader, säger

motionärerna. De anser att det är oerhört viktigt

att spelreglerna är tydliga och fasta för dem som

startar företag. Det är också viktigt att de

regionala myndigheterna tolkar riksdagens beslut

angående olika regler på ett likartat sätt och att

ansvaret och konsekvenserna i de fall där

myndigheterna givit olika besked måste åligga dem

och inte den enskilde, anför motionärerna. De

föreslår därför att en företagslots skall inrättas

för att underlätta kontakterna mellan myndigheter

och småföretagare.

I motion 2001/02:N267 (fp) föreslås

tillkännagivanden i följande tio avseenden: om

regelförenklingar; om att införa en s.k.

solnedgångsparagraf för regler som berör

företagandet; om servicecheckar; om ett startpaket

för företagare; om myndigheternas redovisning av hur

de klarar service och informationskrav gentemot

företagare; om en handledning för företagare; om

blankettförenklingar; om myndigheternas service och

öppettider; om kontaktperson vid statliga

myndigheter och i kommuner; om ett Internetbaserat

informationssystem. Många företagare upplever

administrationen kring den egna verksamheten som

alltför omfattande, säger motionärerna. De anser att

regler och förordningar och ständigt ökande krav på

uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos

företagaren. Sverige behöver många nya företagare,

varför det måste bli lättare och lönsammare för

människor att starta eget, anför motionärerna. De

anser att följande förslag bör genomföras omgående.

En s.k. solnedgångsparagraf bör införas, så att

regler som inte använts på fem år försvinner. Alla

nya regler som berör företagare skall förses med en

ordentlig konsekvensanalys. Finansministern bör leda

ett avregleringsarbete med sikte på att förenkla och

minska den offentliga regelmassan. S.k.

servicecheckar bör införas, dvs. ett system för

privatpersoners betalning för tjänster i t.ex.

hushållet, vilket kan kombineras med en

skattereduktion för hushållstjänster. Ett startpaket

för företagare skall finnas tillgängligt på Internet

och på alla skatte- och postkontor. Myndigheterna

skall i sina årsredovisningar redovisa hur de

hanterat service och information gentemot företagen,

t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan

besked lämnas, väntetider i telefon, etc. En

handledning för företagare skall utarbetas som kan

fungera som s.k. lathund för företagare som behöver

söka information och komma i kontakt med olika

myndigheter eller andra instanser. Samtliga

blanketter som företagarna skall fylla i skall

analyseras i syfte att antingen slopas, förenklas

eller förkortas. Kontaktpersoner för företagare

skall finnas vid statliga myndigheter och i kommuner

för att kunna hänvisa den som söker information.

Staten bör ansvara för ett Internetbaserat

informationssystem där en företagare när som helst

på dygnet kan få fram vilka regler som gäller för

företaget i olika situationer. Nyföretagare skall

via dator kunna registrera sitt företag med namn,

anmäla sig för olika skatter, osv. Inom en viss tid,

högst ett antal dagar, bör företagaren få

bekräftelser av myndigheterna.

I motion 2001/02:N368 (fp) begärs ett

tillkännagivande om minskat krångel för företagande,

med likartad motivering som i den nyssnämnda

motionen. Vidare begärs ett tillkännagivande om att

Sverige skall anmäla sitt intresse för att OECD

skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete. Motionärerna refererar till

vad regeringen sade i förra årets skrivelse till

riksdagen (skr. 1999/2000:148) om att den var

intresserad av att OECD genomför en oberoende

granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Denna

avsiktsförklaring nämns inte i årets skrivelse,

vilket motionärerna finner beklagligt. De anser att

Sverige snarast bör anmäla sitt intresse av att bli

granskat av OECD vad gäller regelförenklingsarbetet.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om

regelförenklingar, anförs det i motion 2001/02:N23

(fp). Motionärerna refererar till vad som sägs i den

regionalpolitiska propositionen 2001/02:4 om

information och rådgivning till företagare.

Regeringen säger där att staten bör tillhandahålla

information om de lagar och regler som omgärdar

företagande, men motionärerna anser inte att

regeringen lever upp till detta i praktisk handling.

Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria

regelförenklingar såsom förenklade blanketter, att

införa ett enkelt bokförings- och deklarationspaket

för egenföretagare, enklare F-skatteregler eller

solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler har

regeringen lyckats åstadkomma någonting konkret,

anför motionärerna. De anser att Sverige behöver

många nya företagare och att det därför måste bli

lättare och lönsammare för människor att göra

verklighet av att starta eget.

Företagens uppgiftslämnande måste minska och bli

enklare, anförs det i motion 2001/02:N365 (mp).

Grunddatabasutredningens förslag i betänkande

Grunddata – i samhällets tjänst (SOU 1997:146) bör

därvid kunna utgöra utgångspunkt, säger motionärerna

och föreslår att en registerbank med vissa

återkommande företagsuppgifter, grunddata, skall

upprättas med uppgifter som kan hämtas från

myndigheter. Vid undersökningar som riktar sig till

småföretag bör urvalsundersökning tillämpas och

urvalen varieras, så att samma småföretag inte

ständigt behöver drabbas, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2000 i anslagsbetänkande

2000/01:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen

om regelförenklingsarbetet (skr. 1999/ 2000:148) och

ett stort antal motioner om regelförenkling liknande

de här aktuella. Utskottet fann det positivt att ett

konkret delmål för regelförenklingsarbetet hade

formulerats, med innebörd att den administrativa

bördan för småföretagen skall minskas. Det

väsentliga för en småföretagare är att nedbringa den

tid och den kostnad som behöver läggas på att

uppfylla olika lagar och regler, anförde utskottet.

Utskottet underströk också vikten av att

småföretagens egna synpunkter på

regelförenklingsarbetet fångas upp. Utskottet ansåg

vidare att regeringen även framöver bör lämna en

årlig redogörelse till riksdagen om

regelförenklingsarbetet. I en reservation (m, kd, c,

fp) efterlystes initiativ av regeringen beträffande

regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och

effektivisera detta arbete. Riksdagen följde

utskottet.

I ett antal motioner föreslås nu att regeringen

skall anmäla sitt intresse för en OECD-granskning av

Sveriges regelförenklingsarbete. Näringsminister

Björn Rosengren har under våren och sommaren 2001

besvarat tre frågor av Karin Falkmer (m) i detta

ämne. Vid det första tillfället i början av februari

2001 avseende frågan (2000/01:590) om när

näringsministern avsåg att lämna in en ansökan till

OECD för en oberoende granskning av det svenska

regelförenklingsarbetet svarade han att OECD arbetar

sedan en följd av år med regelförenkling. Det

handlar bl.a. om metoder för regelanalys, utveckling

av checklistor och erfarenhetsutbyte för att

förbättra arbetet med nya och förändrade regler.

Näringsministern erinrade om att regeringen i sin

här tidigare nämnda skrivelse till riksdagen

(1999/2000:148) hade redovisat sin avsikt att anmäla

intresse för en oberoende granskning av det svenska

arbetet med enklare regler, detta som ett komplement

till de egna uppföljningar som regeringen avser

genomföra. Den pågående OECD-genomgången omfattar

fyra länder och avslutas under år 2001, sade

näringsministern. Nästa omgång påbörjas våren 2002

och avrapporteras under år 2003. Sverige kommer att

ansöka till OECD om att vara ett av de fyra länder

som studeras redan under 2002/03, uppgav

näringsministern och sade att beslut var att vänta i

slutet av detta år.

Vid det andra tillfället, i slutet av februari

2001, besvarade näringsministern frågan

(2000/01:655) om när ansökan om en oberoende

granskning av det svenska regelförenklingsarbetet

kommer att sändas till OECD. Näringsministern

upprepade att Sverige kommer att ansöka till OECD om

att vara ett av de fyra länder som studeras under

2002/03. Ansökan kommer att lämnas in under våren

2001, vilket är i god tid innan ansökningstiden går

ut, uppgav näringsministern. Beslutsprocessen inom

OECD äger rum först i slutet på året, sades det.

Den tredje frågan (2000/01:1395) om en OECD-

granskning besvarades sommaren 2001. I sitt svar

framhöll näringsministern att regelförenkling är en

mycket viktig fråga och hänvisade till att

regeringen i den ekonomiska vårpropositionen år 2001

(prop. 2000/01:100) fastlade att insatserna för

regelförenkling och genomarbetade regler för

småföretag skall fortsätta och intensifieras.

Regelförenkling har också stått högt upp på den

politiska agendan under Sveriges ordförandeskap, och

på detta område har positionerna flyttats fram för

hela unionen. En omfattande strategi för

regelförenkling och regelkvalitet är under

utarbetande inom kommissionen, och kommissionens

handlingsplan kommer att läggas fram vid toppmötet i

Laeken hösten 2001, sade näringsministern. På

initiativ från förvaltningsministrarna tillsattes en

s.k. högnivågrupp som deltar aktivt i arbetet med

att ta fram en strategi för regelförenkling och

regelkvalitet, uppgav näringsministern vidare. Denna

grupp, den s.k. Mandelkerngruppen, består av

nationella experter från alla medlemsländer och

kommissionen. Representanter från Närings- och

Justitiedepartementen deltar aktivt i detta arbete.

Gruppens slutrapport, som beräknas läggas fram

hösten 2001, planeras innehålla konkreta

rekommendationer som kan komma att påverka

regeringens fortsatta arbete. Dessa nya

omständigheter kan medföra att regeringen bör

överväga reformer av sitt interna arbete och betyder

att regeringen ytterligare måste överväga tidpunkten

för den tidigare utlovade OECD-granskningen, sade

näringsministern.

Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som

berörs i flera motioner, kan noteras att

Näringsdepartementet i en promemoria till utskottet

våren 2000 gjorde en avstämning mot

Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens

samlade bedömning var, enligt denna, att åtgärder

vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder

som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.

Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga

och bör genomföras i någon form. Drygt 40 % av

förslagen var helt genomförda eller befann sig i en

genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var

under utredning eller beredning. Det framhölls från

Näringsdepartementet att många av förslagen är av

den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses

vara helt slutförda. Det gäller t.ex.

myndigheternas arbete med information och service

till företagen och flera av förenklingsförslagen,

såsom lättnader i uppgiftslämnande för företag och

förenkling av tullprocedurer. Ungefär en fjärdedel

av förslagen föranleder i nuläget inga åtgärder från

regeringens sida; det gäller förslag på områden där

det redan för närvarande förekommer statliga

insatser, t.ex. kompetensområdet, liksom förslag på

områden där det primära ansvaret inte ligger på

staten utan på kommunerna.

Beträffande svarstid från myndigheter respektive

företag kan nämnas att det inom Europa och OECD

talas om en tyst-samtyckes-regel (silent-is-

consent), vilken stipulerar att för det fall

allmänheten ansöker om ett tillstånd skall

tillståndet ges inom en viss tid. För det fall

myndigheten inte svarar inom den angivna tiden anses

att beslutet fattats till den sökandes fördel. Ett

annat exempel är tidsgränser (time-limits), dvs.

berörd myndighet skall avge ett beslut inom viss

tid. Inom OECD betraktas dessa regler positivt, och

de anses vara effektiva instrument för att erhålla

en snabbare offentlig förvaltning. Det har dock inom

OECD framhållits att det kan finnas en risk för att

tjänstemän kan låta sig mutas för att så att säga

”sitta” på ansökan tillräckligt lång tid. Denna typ

av regler är främmande för den nordiska

förvaltningstraditionen.

Inom Regeringskansliet görs en översyn av

myndigheternas service. Statskontoret har fått

regeringens uppdrag att stimulera och stödja

utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter genom att

tillsammans med myndigheterna utveckla och

tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt

initiera och genomföra samverkansprojekt. Arbetet

skall syfta till att stimulera myndigheterna att

bedriva ett aktivt utvecklingsarbete för att

förbättra sin tillgänglighet och service med hjälp

av informationstekniken, genom åtgärder av följande

typ:

– att stödja myndigheterna i arbetet med att

utforma konkreta mål och resultatmått för

utvecklingsarbetet, baserade på kriterier för 24-

timmars-myndigheten,

– att utveckla metoder för att analysera

informations- och servicebehov från ett

kundperspektiv; olika individers och gruppers

varierande förutsättningar och behov skall därvid

beaktas, exempelvis vilka krav som en god

tillgänglighet för invandrare och funktionshindrade

ställer,

– att analysera hur en sådan individ- och

behovsanpassad information och service kan

tillgodoses, hur antalet olika myndighetskontakter i

ett och samma ärende kan minimeras och vilka krav

detta ställer på ökad samverkan mellan statliga

myndigheter inbördes och med kommuner och landsting,

– att ange vilka baskrav som bör gälla för den

långsiktiga utvecklingen av en för

statsförvaltningen gemensam infrastruktur för säker

och effektiv informationsförsörjning och elektronisk

kommunikation mellan myndigheter och i förhållande

till medborgare och företag,

– att utveckla former för en löpande uppföljning

av myndigheternas utveckling mot 24-

timmarsmyndigheter, som kan användas både i

myndighetens egen utvärdering och ingå i den årliga

resultatredovisningen till regeringen och riksdagen,

– att ta fram olika typer av vägledningar inom

ovan angivna och andra områden, såsom innehåll och

utformning av hemsidor, upprättande av

investeringskalkyler och utnyttjande av IT-

konsulter,

– att lämna förslag till riktlinjer för

elektroniskt tillgängliga diarier som säkerställer

kraven på öppenhet och insyn i myndigheternas

verksamhet utan att ge avkall på skyddet för den

personliga integriteten; detta arbete skall bedrivas

i kontakt med Datainspektionen,

– att lämna förslag till en finansieringsmodell

för investeringar i den gemensamma infrastrukturen

för myndigheternas informationsförsörjning och

elektroniska kommunikation,

– att initiera och genomföra gemensamma

samverkansprojekt inom området.

Arbetet skall bedrivas i samverkan med de statliga

myndigheterna och i kontakt med företrädare för

kommuner, landsting och andra aktörer av betydelse

för denna utveckling. Annat pågående utrednings- och

utvecklingsarbete skall också beaktas. Statskontoret

skall redovisa arbetet i lägesrapporter till

regeringen senast den 31 december 2001 samt den 30

juni och den 31 december 2002. En slutlig

redovisning av uppdraget skall lämnas senast den 30

juni 2003.

I några motioner efterlyses åtgärder för att

minska företagens uppgiftslämnande. I

budgetpropositionen (s. 23) sägs följande

beträffande uppgiftslämnande:

Regeringen vill minska antalet uppgifter som

företagen måste lämna till olika myndigheter. I

ett första steg gäller det främst uppgifter som

lämnas in till PRV, Riksskatteverket, Statistiska

Centralbyrån och Tullverket. Regeringen kommer

att uppdra åt PRV att tillsammans med övriga

myndigheter inventera och analysera de termer och

begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från

företagen till ovanstående myndigheter i syfte

att begränsa dessa.

Arbete med att ta fram uppdraget pågår inom

Regeringskansliet. När det gäller SCB:s olika egna

statistikgrenar tillämpar myndigheten sedan en

längre tid urvalsundersökningar när det gäller

småföretag och ett s.k. rullande panelsystem, vilket

innebär att ett småföretag som ingått i en

undersökning inte skall tas ut i nästa. SCB är

vidare starkt engagerat i det arbete som bedrivs

inom EU på statistikområdet. Inom EU var det

tidigare i stort sett förbjudet att använda s.k.

administrativt material i statistikproduktionen. En

förändring håller nu på att ske i detta avseende,

och administrativa uppgifter kan i vissa fall

användas. SCB har varit pådrivande i detta arbete

och kommer att fortsätta att driva frågan om

förenkling när det gäller statistikproduktionen.

Grunddatabasutredningen föreslog i sitt tidigare

nämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens

uppgiftslämnande bl.a. att ett mål bör vara att

företagen endast skall behöva lämna en och samma

uppgift en gång och att formerna för elektroniska

uppgiftslämnanden borde utvecklas. En arbetsgrupp

inom Regeringskansliet fick därefter våren 1999 i

uppdrag att inventera och analysera det allmännas

ansvar för spridning av offentlig basinformation i

elektronisk form. I promemorian Samhällets

grundläggande information (Ds 2000:34) redovisades

en inventering av många års utredningsarbete som på

olika sätt berör det allmännas ansvar för spridning

av samhällets information i elektronisk form. I

betänkandet lämnades förslag till en rad konkreta

åtgärder. Betänkandet har remissbehandlats, och

beredning pågår inom Regeringskan-sliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att frågan om regelförenkling för

småföretagen är mycket viktig från tillväxtsynpunkt.

Denna uppfattning låg bakom ett förslag av utskottet

våren 1999 om riksdagsuttalande avseende behovet av

ytterligare åtgärder för att intensifiera arbetet på

regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För att

kontinuerligt följa utvecklingen i fråga om

regelförenklingar anmodades regeringen att lämna en

årlig redogörelse till riksdagen för

regelförenklingsarbetet. Den nu aktuella

redogörelsen är den tredje i ordningen.

Det övergripande målet för regelförenklingsarbetet

gentemot små företag är att förbättra dessa företags

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor

i övrigt för att åstadkomma en ökad sysselsättning

och högre tillväxt. Detta är ett allmänt formulerat

mål som är förenat med svårigheter att följa upp och

utvärdera, varför regeringen i förra årets skrivelse

också formulerade ett konkret delmål, med innebörd

att regelverkens administrativa börda för småföretag

tydligt skall minska inom en treårsperiod.

Regeringen uttalade också sin avsikt att arbeta

vidare med målformulering och metoder för

uppföljning av dessa. I regeringens kontakter med

småföretag, bl.a. genom en referensgrupp, har

framkommit att det vore önskvärt med ett mätbart och

mer konkret mål för verksamheten med

regelförenkling.

Utskottet har samma uppfattning. För att arbetet

med regelförenkling skall kunna drivas framåt är det

nödvändigt att det finns klara mål att sträva mot.

Vidare är det nödvändigt att det går att på något

sätt mäta hur långt arbetet har fortskridit.

Utskottet anser att arbetet med målformulering och

metoder för uppföljning bör ges hög prioritet. Det

viktiga för en småföretagare är att den

administrativa bördan minskas, snarare än att det

åstadkoms en viss minskning av antalet lagar eller

regler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en

småföretagare behöver lägga på att uppfylla olika

lagar och regler är sålunda, enligt utskottets

mening, den helt överordnade uppgiften. Utskottet

vill också understryka vikten av att småföretagarnas

egna synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas

upp. Genom den referensgrupp som

Näringsdepartementet inrättat, där företrädare för

småföretagen och berörda näringslivsorganisationer

ingår, kan dessa synpunkter kanaliseras. Gruppen bör

kunna utnyttjas både som bollplank och inspiratör.

Det är viktigt att frågor om regelförenkling kommer

in på ett tidigt stadium i beredningsprocessen.

Detta säkerställs genom den rådande ordningen, där

ansvaret för arbetet med regelförenkling finns

integrerat i Regeringskansliets ordinarie verksamhet

och inte har lagts på ett externt organ. Utskottet

ser fram mot en redovisning i nästa års skrivelse om

vad arbetet med målformulering och metoder för

uppföljning har gett för resultat.

I några motioner föreslås att Sverige skall anmäla

sitt intresse för att OECD skall genomföra en

oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete. Näringsminister Björn

Rosengren meddelade sommaren 2001, som redovisats,

som svar på en riksdagsfråga att regeringen

ytterligare måste överväga tidpunkten för den i

förra årets skrivelse utlovade ansökan om en OECD-

granskning. Skälet till detta är att regeringen vill

avvakta med beslut i väntan på att resultat av det

arbete med regelförenkling som pågår inom EU kommer

fram. Sverige har varit aktivt i

regelförenklingsarbetet inom EU, och under Sveriges

ordförandeskap stod frågan om regelförenkling högt

upp på den politiska agendan. Utskottet anser att

det är mycket angeläget att regelförenklingsarbetet

drivs kraftfullt inom EU. I vissa avseenden har EU-

medlemskapet lett till ökad reglering som på olika

sätt drabbar företagen. Regeringen bör i alla

upptänkliga sammanhang driva frågan om

regelförenkling inom EU. En OECD-granskning är i

detta sammanhang av något mindre betydelse.

I flera av de här aktuella motionerna efterfrågas

ett genomförande av Småföretagsdelegationens

samtliga förslag. Näringsdepartementet redovisade

våren 2000, som tidigare nämnts, en avstämning av

vidtagna åtgärder mot Småföretagsdelegationens

förslag. Drygt 40 % av förslagen angavs som helt

genomförda eller i en genomförandefas, medan

ytterligare 30 % av förslagen utreddes eller

bereddes. Bland de övriga återfinns förslag som inte

är aktuella eller möjliga eller där det primära

ansvaret ligger på kommunerna. Utskottet vill i

detta sammanhang påpeka att regelförenklingsarbete

är av en sådan karaktär att det aldrig kommer att

kunna sägas vara avslutat, utan det får ses som en

ständigt pågående process. Regelförenklingsarbetet

måste ständigt inta en framskjuten roll inom

näringspolitiken.

De administrativa reglerna för startande av

företag berörs i flera av de här aktuella

motionerna. Av Näringsdepartementets senaste s.k.

benchmarkingrapport (Ds 2001:20) framgår dock att

Sverige ligger bra till i detta hänseende, jämfört

med andra EU-länder. Sverige tillhör de länder i

vilka en relativt hög andel företag uppgivit att de

inte upplever några hinder. Högst i detta avseende

ligger Nederländerna, där drygt 40 % av företagen

anser att de inte har något hinder. Därefter kommer

Sverige och Finland, båda med 36 %.

I några motioner, bl.a. motion 2001/02:N365 (mp),

berörs frågan om företagens uppgiftslämnande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten

av att företagens uppgiftslämnande så långt möjligt

minskas, och att återhållsamhet bör prägla statens

krav på uppgifter från företagen. Detta gäller

framför allt småföretagen som har svårare än stora

företag att avsätta tid och resurser för

uppgiftslämnande. Som redovisats pågår aktiviteter

av olika slag i syfte att minska företagens

uppgiftslämnande. PRV kommer att få regeringens

uppdrag att, tillsammans med Riksskatteverket, SCB

och Tullverket, inventera och analysera de termer

och begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från

företagen till de nämnda myndigheterna i syfte att

uppnå en begränsning. SCB arbetar redan för

närvarande med att försöka minimera belastningen på

företagen av uppgiftskraven, såväl i den egna

statistikproduktionen som i statistikarbetet inom

EU. En faktor som kan försvåra möjligheterna till

samanvändning av uppgifter mellan myndigheter är

sekretessfrågan. Det är, enligt utskottets mening,

viktigt för den allmänna tilltron till myndigheters

verksamhet att regler om sekretess iakttas strikt.

Även om det således pågår arbete av olika slag för

att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande,

finns det mycket kvar att göra. Utskottet utgår från

att regeringen tillser att detta arbete drivs

vidare, så att påtagliga resultat för småföretagen

kan uppnås, utan att det skall krävas ett särskilt

tillkännagivande av riksdagen i frågan. Därmed blir

motion 2001/02:N365 (mp) tillgodosedd i berörd del.

I vissa motioner nämns organisationsförändringar

rörande SimpLex-enheten inom Näringsdepartementet.

Sedan den 1 juni 2001 är de tidigare enheterna

Näringslivsenheten och SimpLexenheten

organisatoriskt en enhet inom Näringsdepartementet.

För SimpLexverksamheten ansvarar en särskild

huvudman, direkt underställd departementsledningen.

Särställningen för SimpLexverksamheten i

Regeringskansliet är alltså oförändrad, och alla

förslag om kommittedirektiv samt förslag om

förordningar och lagar som kan ha konsekvenser av

betydelse för små företags villkor skall beredas

gemensamt med företrädare för SimpLexverksamheten.

Syftet med den organisatoriska förändringen är att

ta vara på samordningsvinster i verksamheten.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

skall lägga regeringens skrivelse med redogörelse

för regelförenklingsarbetet till handlingarna och

avslå här behandlade motioner i berörda delar.

Statlig finansiering till civil

flygindustri

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att uppdra

åt Riksgäldskontoret att träffa avtal om

delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero

Corporation för deltagande i två europeiska

civila flygindustriprojekt inom en ram av

högst 960 miljoner kronor. Samtidigt bör

riksdagen avslå en motion i frågan.

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att uppdra

åt Riksgäldskontoret att träffa avtal om

delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero

Corporation för deltagande i två europeiska civila

flygindustriprojekt inom en ram av högst 960

miljoner kronor. Flygindustrier i nio europeiska

länder, inklusive Saab AB, planerar delta som

riskdelande parter i utvecklingen av världens

största passagerarflygplan, Airbus A380, vars totala

utvecklingsinvesteringar uppskattas till i

storleksordningen 100 miljarder kronor. Regeringarna

i sju länder har hittills åtagit sig att medverka i

finansiering av upp till en tredjedel av sina

företags utvecklingsinvesteringar i projektet, med

rätt till återbetalning i form av royalty, i

enlighet med överenskommelsen år 1992 mellan EU och

USA om handel med stora civila flygplan. Den

brittiska flygmotortillverkaren Rolls-Royce har

träffat avtal med Volvo Aero Corporation om

samarbete i utvecklingen av flygmotorfamiljen Trent.

Den brittiska regeringen har tillkännagivit att den

åtagit sig att finansiera upp till 250 miljoner pund

av utvecklingsarbetet hos Rolls-Royce. För att ge

svensk flygindustri möjlighet att delta som partner

i dessa europeiska civila samarbetsprojekt på

liknande villkor som gäller för övriga företag inom

europeisk flygindustri föreslås att riksdagen skall

ge regeringen det nämnda bemyndigandet, inom ramen

för internationella åtaganden samt under

förutsättning att för staten godtagbara villkor kan

uppnås.

Motionen

Med referens till det föreslagna bemyndigandet

begärs i motion 2001/02:N214 (kd) tillkännagivanden

i två avseenden, nämligen om att svenska företag bör

ges likvärdiga villkor med sina konkurrenter i andra

EU-länder och om rimliga handläggningstider för

ansökningar om statligt riskkapitaltillskott.

Motionären menar att på åtminstone två områden har

de svenska storföretagen sämre villkor än sina

europeiska konkurrenter, nämligen när det gäller tid

för beslut om och tillgången till statligt

riskkapital. Detta är oacceptabelt, anser hon och

tar projektet Airbus A380 som exempel. Saab ansökte

i juni 2000 om riskkapitalfinansiering för

deltagande i projektet. Företagets medverkan betyder

möjlighet för Saab att bli partner i projektet med

ansvar för både utveckling och produktion av vissa

delar till flygplanet, vilket i sin tur leder till

möjlighet för både Saab och Sverige att upprätthålla

kompetensen inom ett viktigt teknikområde, säger

motionären. Denna form av riskkapitaltillskott

regleras genom ett GATT-avtal, och de andra

flygindustrierna i Europa kommer i åtnjutande av

riskkapital genom sina respektive regeringars

försorg, anför motionären. Hon uppger att Saab ännu

inte – över ett år efter ansökan – har fått besked

från regeringen om utformning eller innehåll av ett

sådant riskkapitaltillskott, och hon finner detta

orimligt.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har erhållit följande bakgrundsinformation

från Näringsdepartementet om behandlingen av de

ansökningar om statlig finansiering till

flygindustrin som omnämns i motionen.

Saab begärde i ett brev till Näringsdepartementet

i juni 2000 förhandsbesked om möjligheterna att

erhålla statlig riskfinansiering för planerat

deltagande i utveckling av projektet Airbus A3XX.

Regeringen disponerar inte över finansiering av det

slag som företaget hade aktualiserat, utan sådan

finansiering förutsätter godkännande av riksdagen.

Under hösten 2000 förekom flera kontakter mellan

Näringsdepartementet och Saab för att närmare

klargöra förutsättningarna kring projektet och

företagets planerade deltagande. Under denna period

förelåg inga detaljavtal mellan företaget och

Airbuskonsortiet. Inget beslut var heller fattat om

att projektet skulle genomföras.

Volvo Aero Corporation begärde i ett brev till

Näringsdepartementet i november 2000 möjlighet att

diskutera liknande finansiering som Saab hade begärt

för planerat deltagande i utveckling av nya

flygmotorprojekt. Vid de kontakter departementet tog

med Volvo Aero under hösten 2000 framkom att

konkreta avtal med samarbetspartner saknades även i

detta fall.

Vid årsskiftet 2000/01 fattades beslut om att

projektet Airbus A3XX skall genomföras under namnet

A380. Några månader senare tillkännagav Volvo Aero

att avtal hade träffats med brittiska Rolls-Royce om

samarbete på flygmotorområdet. Sedan

förutsättningarna på detta sätt blivit klarare, gav

regeringen i april 2001 Riksgäldskontoret i uppdrag

att förhandla med företagen om förslag till

finansieringsöverenskommelser, inom ramen för

internationella regelverk. Riksgäldskontoret skulle

rapportera åter till regeringen senast den 1 augusti

2001. Några förslag till

finansieringsöverenskommelser har ännu inte kunnat

träffas mellan Riksgäldskontoret och företagen.

Arbetet fortgår dock fortfarande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att likvärdiga konkurrensvillkor för

företagen är en grundläggande och mycket viktig

princip som bör gälla alla delar av näringslivet och

som också bör tillämpas för företagen inbördes inom

en enskild bransch. Denna princip bör även gälla i

förhållande till företag i andra länder.

Det här aktuella bemyndigandet som regeringen

begär motiveras av att svensk flygindustri skall ges

möjlighet att delta som partner i europeiska civila

samarbetsprojekt på liknande villkor som gäller för

andra företag inom europeisk flygindustri. I motion

2001/02:N214 (kd) ges uttryck för samma principiella

inställning. När det gäller den kritik mot långa

handläggningstider som förs fram i motionen anser

utskottet att den redovisning som erhållits från

Näringsdepartementet avseende ärendets hantering

inte ger grund för någon kritik. Det pågår som

nämnts fortfarande diskussioner mellan

Riksgäldskontoret och de berörda företagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet det av

regeringen föreslagna bemyndigandet och avstyrker

motionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslag under

utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med

vad som föreslagits i budgetpropositionen och

som framgår av bilaga 2. Vidare bör riksdagen

besluta enligt de förslag rörande

bemyndiganden och godkännande som läggs fram

i propositionen under detta utgiftsområde.

Riksdagen bör också avslå samtliga här

aktuella motionsyrkanden.

Utskottet redogör i det följande – avseende de

anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv – för

regeringens förslag och motsvarande förslag i

motioner. Därefter redovisar utskottet sitt

ställningstagande i ett sammanhang.

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget är nytt sedan år 2001 och finansierar

förvaltningskostnaderna vid det nybildade Verket för

innovationssystem (VINNOVA). Myndighetens främsta

uppgift är att stärka innovationssystemet genom att

främja forskning och utveckling för näringslivets

och den offentliga sektorns behov inom områdena

teknik, kommunikationer och arbetsliv. En viktig

uppgift är kunskapsöverföring till näringslivet och

andra avnämare. De små och medelstora företagens

behov skall särskilt uppmärksammas.

För eventuella omställningskostnader tillfördes

anslaget 10 miljoner kronor år 2001. Regeringen

aviserade i budgetpropositionen för år 2001 att den

kunde behöva återkomma med förslag till justering av

anslagsnivåerna under år 2001. Det har visat sig att

de investeringar i bl.a. IT-lösningar som

myndigheten har behövt göra i samband med att den

etablerats leder till högre avbetalningar på lån än

vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår

därför att 5 miljoner kronor överförs från anslaget

till VINNOVA för forskning och utveckling (26:2)

till VINNOVA:s förvaltningsanslag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

108,1 miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en

minskning av anslaget med 5 miljoner kronor.

Motionärerna menar att myndigheten bör klara de

betalningar som krävs för att finansiera

tidigarelagda avbetalningar på investeringar i IT-

lösningar som myndigheten behöver göra inom ramen

för det anslag den förfogar över. Finansieringen bör

alltså inte ske genom att ta pengar från

forskningsanslaget, och motionärerna föreslår därför

att 5 miljoner kronor skall överföras till VINNOVA:s

anslag för forskning och utveckling.

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Verket för innovationssystem: Forskning och

utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget, som är nytt sedan år 2001, finansierar

forsknings- och utvecklingsverksamhet. Inriktningen

för de närmaste årens verksamhet beskrivs i

proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse. I

enlighet med vad som sades i denna proposition skall

anslaget för år 2002 tillföras 10 miljoner kronor

från utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Regeringen föreslår vidare,

som nyss nämnts, att 5 miljoner kronor skall

överföras från detta anslag till VINNOVA:s

förvaltningsanslag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

923,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2002 låta

staten ingå ekonomiska förpliktelser om bidrag som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 1 900 miljoner kronor under budgetåren

2003–2007.

Motionen

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att

anslaget skall tillföras 5 miljoner kronor med

motsvarande motivering som redovisades för

förvaltningsanslaget till VINNOVA.

Verket för näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker kostnader för Verket för

näringslivsutveckling (NUTEK) och ALMI

Företagspartner AB (ALMI). Verksamheten skall ha en

stark näringslivsförankring och utgöra ett

kompetenscentrum för företagsutveckling,

entreprenörskap och företagsfinansiering. Fokus

skall vara näringslivets och företagarnas behov

utifrån förutsättningarna i landets olika regioner.

Beställarrollen skall utvecklas. En viktig uppgift

är att ansvara för att samordna ett utbyggt

informationssystem för företagsrelevant

myndighetsinformation. Åtgärderna skall komplettera,

inte konkurrera med, marknadens eller andra

organisationers insatser, sägs det.

Integrationen av NUTEK:s och ALMI:s verksamheter

skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut.

Den statliga regionala organisationen för

företagsutveckling skall ses över. De åtgärder som

kan komma att kräva riksdagens beslut avser

regeringen att återkomma med under år 2002. NUTEK

har det operativa ansvaret för den del av ett

program för långsiktigt, mellanstatligt samarbete i

Östersjöregionen med syfte att nå en hållbar

utveckling – Baltic 21 – som avser industri. Från

och med budgetåret 2002 avses detta arbete inordnas

i NUTEK:s ordinarie verksamhet och finansieras med

medel från förvaltningsanslaget. Under år 2002

tillförs anslaget sammanlagt 42 miljoner kronor. 20

miljoner kronor avser medel för kostnader i samband

med omställning. Ytterligare 20 miljoner kronor

avser finansiering av uppbyggnad av

ärendehanteringssystem inom de regionala stöden och

2 miljoner kronor avser ett nytt analys- och

prognossystem.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

228,5 miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en

besparing på anslaget med 10 miljoner kronor.

Anslaget bör minskas med 41,1 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Näringslivsutveckling (38:2)

Propositionen

Anslaget får användas till företagsutveckling och

entreprenörskapsfrämjande åtgärder. Statens stöd

till kooperativt företagande föreslås öka med 5

miljoner kronor år 2002, 10 miljoner kronor år 2003

och 15 miljoner kronor år 2004. För att främja

kvinnors och invandrares företagande utökas anslaget

med 9 miljoner kronor år 2002, 14 miljoner

kronor år 2003 och 19 miljoner kronor år 2004.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

183,1 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N361 (s) begärs ett

tillkännagivande om industriella utvecklingscentrum

(IUC). De senaste åren har ett flertal IUC-bolag i

olika branscher, såsom träindustrin, musik- och

upplevelseindustrin samt verkstads- och

elektronikindustrierna, etablerats runt om i landet,

konstaterar motionärerna. IUC-bolagen har för

Näringsdepartementets räkning ansvarat för det s.k.

UPA-uppdraget – uppsökande verksamhet,

produktutveckling och avknoppning. Följande skäl

talar, enligt motionärerna, för att IUC-bolagen bör

ges möjligheter att fortsätta och vidareutveckla

UPA-uppdraget:

– UPA-uppdraget har visat på påtagliga kvalitativa

och kvantitativa resultat,

– IUC-koncepetet har utvecklats till en dynamisk

plattform med stark regional bas, där fokus är

inriktat på industriell och regional tillväxt genom

strategiskt utvecklingsarbete i affärsmässiga

utvecklingsprojekt,

– nytänkandet i UPA-uppdraget, som innebär ett

nytt, svenskt initiativ på näringspolitikens område

och som väckt intresse inom en rad EU-länder,

– nätverksstrukturen ger varje enskilt IUC-bolag

möjlighet att åta sig uppdrag, varvid regional

förankring och nationell spridning är en

förutsättning för resultat samtidigt som kostnaderna

kan hållas på en mycket låg nivå.

Fler IUC-bolag bör kunna infogas i de nationella

nätverken, anför motionärerna avslutningsvis.

Riksdagen bör göra ett uttalande om stöd till IUC-

bildningen i anslutning till Måltiden AB i

Grythyttan, anförs det i motion 2001/02:N331 (s).

IUC-bolaget i Hultsfred samverkar i nätverk med

andra mer informella IUC inom upplevelsesektorn,

bl.a. IUC i Eskilstuna och IUC i Grythyttan i

Hällefors, säger motionärerna. IUC-bildningen i

Grythyttan är inriktad mot måltidssektorn i vid

mening. I Grythyttan finns Grythyttans

Gästgivaregård, en restauranghögskola i Måltidens

hus och flera livsmedelsföretag. Både kommunen och

företag på orten har knutits till den nybildade IUC-

organisationen i Grythyttan, säger motionärerna. För

närvarande sker stödet till IUC i Grythyttan genom

nätverkssamarbetet med IUC i Hultsfred. För att

verksamheten skall kunna utvecklas långsiktigt

behöver den dock få en fristående och mer formell

ställning, anser motionärerna och utgår från att

regeringen vidtar erforderliga åtgärder.

Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del

inriktat på subventioner som snedvrider konkurrensen

och förhindrar utveckling, anförs det i motion

2001/02:N350 (m). Budgetutrymmet för sådana åtgärder

måste begränsas, anser motionärerna och föreslår en

minskning av anslaget med 34 miljoner kronor. Det är

ett faktum att det svenska företagandet i allmänhet,

och bland kvinnor och invandrare i synnerhet, är

alldeles för lågt, säger motionärerna. De menar att

orsakerna till att så få invandrare är företagare är

– förutom det bristfälliga generella

företagsklimatet – dåliga möjligheter för invandrare

att få en kvalitetsbedömning eller certifiering av

sina yrkeskunskaper och innehållet i sina

utbildningar. Många kvinnor arbetar inom offentlig

sektor med verksamheter som stat, landsting och

kommuner har monopol på, vilket innebär att

möjligheterna att starta eget är mycket små, anför

motionärerna. De anser att detta bör förändras genom

att stat, kommuner och landsting inriktar sig på

sina kärnverksamheter och i större utsträckning

konkurrensutsätter och knoppar av verksamheter. I

det fall någon form av riktat stöd skulle visa sig

nödvändigt för att åstadkomma denna förändring bör

medel tas från det här aktuella anslaget, menar

motionärerna. Några nya företagsstöd specifikt

riktade till denna grupp kan enligt dem dock inte

anses vara till gagn för kvinnor, invandrare eller

andra på lång sikt.

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en

besparing med 14 miljoner kronor på anslaget

avseende områdena stöd till kooperativt företagande

och stöd till främjande av kvinnors och invandrares

företagande. Den besparingen vill motionärerna

använda som delfinansiering av den generella

nedsättningen av arbetsgivaravgifter som föreslås i

motionen.

Det tidigare nämnda UPA-uppdraget till IUC-bolagen

är föremål för yrkande även i motion 2001/02:N237

(kd). Regeringen måste tydliggöra att UPA-uppdraget

skall fortsätta, och NUTEK måste få tydliga direktiv

och ekonomiska förutsättningar att upphandla UPA-

uppdrag via IUC-nätverket gällande minst tre år

framåt i tiden, anför motionärerna. De hänvisar till

att i olika utredningar har framkommit att UPA-

uppdraget via IUC lett till konkreta resultat i form

av nya jobb, räddade jobb, fler företag och starkare

företag. Regeringens beslut beträffande IUC och UPA-

uppdraget har hela tiden haft kort framförhållning,

och IUC-bolagen har mycket sent fått besked om ett

års förlängning, med planeringsproblem som följd,

anför motionärerna. De påpekar att i

budgetpropositionen finns inga medel anvisade och

inga skrivningar om framtida förutsättningar.

Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om industriella utvecklingscentrum (IUC) tas

upp i tre motioner. Utskottet har tidigare behandlat

denna fråga vid olika tillfällen. Senast skedde det

våren 2001 i det näringspolitiska motionsbetänkandet

2000/01:NU7 (s. 38). IUC är fristående aktiebolag

med näringslivet som majoritetsägare, varav små och

medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar

och kommuner finns ofta också med i ägarkretsen.

Verksamheten är fokuserad på industriell och

regional tillväxt genom affärsmässiga

utvecklingsprojekt inom områdena kompetens,

produkter, processer och teknik. Det finns totalt 21

IUC-bolag. Dessa bolag genomför på uppdrag av staten

det s.k. UPA-uppdraget (UPA står för uppsökande,

produktutveckling och avknoppning). De nuvarande 21

IUC-bolagen är organiserade i tre nätverk, nämligen

IUC verkstad (bestående av 14 IUC-bolag), IUC trä

(bestående av 6 IUC-bolag) och IUC upplevelse

(bestående av 1 IUC-bolag).

I det nyssnämnda betänkandet framhöll utskottet

(enhälligt) att den typ av underifrån och regionalt

initierad verksamhet som IUC representerar är ett

värdefullt inslag i näringspolitiken. IUC-

verksamheten är, anförde utskottet, en typ av

näringspolitisk åtgärd som är väl avpassad till de

krav som de berörda småföretagen ställer. Utskottet

ansåg att det är viktigt att staten även framöver på

olika sätt kan stödja den verksamhet som IUC-

konceptet innebär. Det är också positivt om IUC kan

etableras inom flera branscher utanför den

traditionella industrisektorn, sade utskottet.

På uppdrag av utskottets arbetsgrupp för

uppföljnings- och utvärderingsfrågor (NUR) har

rikdagens utredningstjänst nyligen gjort en

kartläggning av IUC-bolagen. Konsultfirman Deloitte

& Touche har vidare nyligen – på uppdrag av NUTEK –

gjort en uppföljning av UPA-uppdraget inom IUC.

I två av de tre här aktuella motionerna om IUC tas

upp frågan om fortsatt statlig finansiering av UPA-

uppdraget. Enligt uppgift från Näringsdepartementet

kommer finansiering till de 10 IUC-bolag som

påbörjade UPA-uppdraget år 2000 att ske via anslaget

Näringslivsutveckling för år 2002. För de 11 IUC-

bolag som har avslutat sin försöksverksamhet avser

Näringsdepartementet att inom den närmaste tiden

hitta en form för finansiering för år 2002. Detta

sker i avvaktan på en översyn av UPA-uppdragets

långsiktiga utformning som departementet avser att

genomföra i samband med en översyn av den regionala

aktörsstrukturen. Denna översyn är kopplad till en

förhandling om eventuella nya avtal mellan å ena

sidan staten och å andra sidan landsting och vissa

kommuner rörande de regionala ALMI-bolagen. De nu

gällande avtalen avser tiden fram t.o.m. 31 december

2002 och måste sägas upp senast den 31 december

2001. Avsikten är att en särskild utredare skall

tillsättas med uppdrag att se över den regionala

aktörsstrukturen. I detta uppdrag kommer troligen

också en översyn av statens insatser för IUC-bolagen

och UPA-uppdraget att ingå. Beslut om direktiv

kommer att fattas inom kort.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)

inrättades den 1 januari 2001. Institutets uppgift

är att utföra tvärsektoriella analyser och

utvärderingar samt omvärldsbevakning med relevans

för näringspolitiken, innovationspolitiken och

regionalpolitiken. ITPS skall fortlöpande verka för

att metoder och teorier om utvärdering utvecklas och

att denna kunskap sprids. Myndigheten skall på

Regeringskansliets uppdrag beställa utvärderingar av

olika politiska åtgärder. Omvärldsbevakning av

utvecklingen i utlandet inom de områden som berör

myndighetens verksamhetsområden är också en viktig

uppgift. Denna skall till viss del vara

utlandsbaserad. Särskilt viktigt är att utveckla

metoder och arbetsformer för att ta vara på, lära av

och sprida den kunskap som samlas in genom

omvärldsbevakningen. ITPS har även ett

statistikansvar för delar av den officiella

statistiken och skall förutom detta ha en viktig

roll i styrningen av den statistik som har koppling

till näringslivets och innovationssystemens

utveckling. Myndighetens verksamhet är under

uppbyggnad, och regeringen bedömer att arbetet

fortskrider tillfredsställande och planenligt.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 71,2

miljoner kronor.

Motionen

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en

besparing på anslaget med 10 miljoner kronor.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet

för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet

bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av

staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet). Det

av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande

målet, att Sverige skall ha en hög attraktionskraft

som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

turistnäring, bör ligga fast. Det samlade förslag

till åtgärder och nationell strategi för den svenska

turistnäringen som den s.k. Framtidsgruppen

presenterat på grundval av bl.a. det av

Turistdelegationen utarbetade handlingsprogrammet

från år 1996, bör utgöra en grund för arbetet med

att utveckla den svenska turistnäringen. Den

omstrukturering av sin verksamhet som Turistrådet

har påbörjat för att få större flexibilitet och

lägre fasta kostnader bör fortsätta. Färre fasta

kontor utomlands och en mer flexibel organisation

genom ett ökat användande av modern

informationsteknik gör det bl.a. möjligt att få en

bredare och mer kostnadseffektiv representation

utomlands och att medel frigörs till

marknadsföringsaktiviteter. För att bl.a. genomföra

de åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen höjs

anslaget med 10 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 91,3

miljoner kronor.

Motionerna

I partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås en ökning

av anslaget med 5 miljoner kronor för att finansiera

ökade satsningar på marknadsföringen av Sverige som

turistland.

Anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets

geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,

den myndighet som utfärdar tillstånd och bedriver

tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har

uppdraget att förvalta och miljösäkra anläggningar

som tidigare använts för statens civila

beredskapslager för olja samt det statliga

gruvfältet i Adak (i Malå kommun). En

anslagsminskning med 5 miljoner kronor genomförs

inom oljelagerdelen. I den s.k.

miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) uttalas

att SGU bör ha ansvar för naturresursen grundvatten

och att regeringen kommer att utse SGU att vara

ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet

Grundvatten av god kvalitet. SGU:s verksamhet berörs

av åtgärder inom flera andra miljömål, bl.a. God

bebyggd miljö. Regeringen har för avsikt att

tillföra ytterligare resurser för miljömålsarbetet.

Anslaget kommer att ökas med 12,3 miljoner

kronor per år under åren 2002–2004.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

170,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 30,8 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig forskning, tillämpad

forskning samt kompetensutveckling med anknytning

till geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.

Stödet till geovetenskaplig forskning, vilket

inkluderar samarbetet med universitet och högskolor,

fortsätter inom oförändrade ramar. För tre år med

början år 2001 har avsatts 4 miljoner kronor

per år för att stödja insatser för hållbar

utveckling inom gruvnäringen samt

kompetensutveckling med anknytning till

geovetenskap. Dessa genomförs i Norrbottens och

Västerbottens län genom Gellivare Hard Rock Research

och inom ramen för Georangeprogrammet i Malå.

Samarbete mellan projekten är viktigt för utveckling

av kluster inom gruvområdet. Riktlinjer för

fördelning av dessa medel beslutas av regeringen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 9,1

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar

till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med

att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring

av oljelagringsanläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att

täcka kostnader för efterbehandling av tömda

oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet

i Adak. Anslagssparandet beror på resterande medel

för efterbehandling av gruvfältet i Adak samt på att

miljösäkring av vissa oljelager kunnat anstå med

hänsyn till att ny kunskap vunnits om användning av

enklare miljösäkringsåtgärder än som tidigare

planerats. Miljösäkringen av

oljelagringsanläggningarna och det statliga

gruvfältet i Adak fortsätter. Gruvfältet kommer

under år 2001 att med stor sannolikhet få

slutgiltigt godkännande från Miljödomstolen av

efterbehandlingsplanerna. Därmed är miljösäkringen

genomförd och endast kontrollprogram för övervakning

av efterbehandlingen kvarstår. Avvecklingen av

oljelagringsanläggningar närmar sig slutskedet.

Totalt 22 anläggningar beräknas vara avvecklade vid

utgången av år 2001. SGU har i uppdrag att hålla tre

anläggningar i funktionsdugligt skick för den civila

beredskapens behov i första hand t.o.m. år 2004.

Regeringen anser dock att en av anläggningarna inte

längre behövs mot bakgrund av de behov som följer av

det civila försvarets nya inriktning. En av

anläggningarna kommer därför redan i år att

överföras till kategorin avvecklingsobjekt.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,

varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registerärenden angående aktiebolag, filialer och

europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Verket

är också central förvaltningsmyndighet för handels-

och föreningsregisterärenden. PRV för även register

över konkurser samt näringsförbud. Verksamheten

finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,

varumärken och mönster skall ge ett överskott, som

motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens

verksamhet. PRV:s ekonomi är till följd av IT-

projektet Bolit i obalans, och myndigheten har ett

negativt eget kapital på ca 185 miljoner kronor. Det

är viktigt att PRV genom bl.a. löpande

rationaliseringar kommer till rätta med detta, anför

regeringen.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall

rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva

överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket. Anslaget motsvaras av

inbetalningar från PRV till inkomsttitel på

statsbudgeten. PRV:s verksamhet med patent,

varumärken och mönster skall som nämnts ge ett

överskott motsvarande kostnaderna för

Patentbesvärsrätten. Regeringen bedömer att

myndighetens verksamhet under det kommande

budgetåret skall bedrivas med samma inriktning som

gällt för budgetåret 2000.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 14,2

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det

i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar

till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med

att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)

Propositionen

Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet

vid Patent- och registreringsverket avseende

kostnader i samband med likvidation av företag. Från

anslaget har 2 miljoner kronor dragits in som

anslagssparande under år 2001.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 10

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

(38:10)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna

vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Riksmätplatsbidraget används i dag för drift och

underhåll av riksmätplatser, upprätthållande av

internationell spårbarhet för mätstorheter samt

investeringar i mätteknisk utrustning. Det

övergripande målet för riksmätplatsverksamheten är

att riksmätplatserna skall upprätthålla en hög

standard med normaler av tillräcklig omfattning och

relevans. Spårbarhet för mätnormaler skall

säkerställas och utvecklas genom internationella

jämförelser samt FoU-insatser.

Riksmätplatsverksamhet stärks av metrologisk och

tillämpad mätteknisk FoU som också bedrivs inom SP

och SSI. Denna forskning uppgick till knappt 14

miljoner kronor under år 2000, varav hälften

finansierades med statliga medel.

Riksmätplatsverksamheten, tillsyn, avgifter till

Internationella byrån för mått och vikt och

metrologisk/mätteknisk FoU samt tidhållning över

Internet finansierades med omkring 26 miljoner

kronor över statsbudgeten år 2000. För att inom

anslaget även omfatta de medel som berör metrologisk

och mätteknisk FoU föreslår regeringen omföring

mellan anslag. Regeringen anser att 8 miljoner

kronor bör tillföras anslaget från anslaget Bidrag

till standardisering och FoU inom experimentell

teknik m.m. (38:12), i den del detta avsett bidrag

för metrologisk och mätteknisk FoU till SP. Dessa

medel skall även fortsättningsvis användas för FoU-

insatser inom området metrologi och tillämpad

mätteknik samt kunskapsspridning till särskilt små

och medelstora företag. Regeringen anser att den

metrologiska forskningen skall prioriteras. I

samband med detta ges anslaget ett nytt namn:

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 24,6

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för

tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De

övergripande målen för verksamheten är att förebygga

av elektricitet orsakad skada på person och egendom

samt störningar på radiokommunikation och

näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara

för statliga insatser för att bygga upp,

upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för

elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt

medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk

kompatibilitet. Regeringens bedömning är att

verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2002

bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som

gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2001. I

anslutning till insatserna skall verket följa den

internationella utvecklingen samt främja svenskt

deltagande i internationellt samarbete inom sitt

verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att

Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad

gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a.

analysera de statliga insatserna och

elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild

uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 39,5

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska

standardiseringsorganisationen för att verka för

svensk standardisering, nationellt, europeiskt och

globalt. Det övergripande målet för

standardiseringen är att öppna marknader, höja

produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt

näringsliv samt bidra till att statens specifika

ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö

och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också

bidrag till Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB (SP) för forskning och

utveckling inom experimentell teknik. För teknisk

informationsförsörjning lämnas bidrag till AB

Terminologicentrum (TNC) och Tekniska

Litteratursällskapet.

Den svenska standardiseringsorganisationen har med

framgång drivit svenska intressen i det europeiska

och internationella standardiseringsarbetet, sägs

det i propositionen. Den nya organisationen förmodas

innebära ökad internationell slagkraft. Enligt

regeringens bedömning bör statsbidraget i ökad

utsträckning bidra till att statens specifika ansvar

för medborgarnas skydd tillgodoses. SP ger

värdefulla bidrag till det svenska näringslivets

utveckling genom att arbeta med både forskningsnära

och marknadsnära frågeställningar.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 73,8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen

gör bedömningen att anslaget bör förstärkas för att

möjliggöra för Rymdstyrelsen att upprätthålla

kompetens inom centrala områden för myndighetens

verksamhet. Regeringen föreslår därför att anslaget

höjs med 2 miljoner kronor fr.o.m.

budgetåret 2002. Finansiering sker genom att en

motsvarande neddragning görs på anslaget

Rymdverksamhet (38:14).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 21

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för rymdforskning,

fjärranalys och industriutveckling samt för

deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom

European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala

samarbete främst med Frankrike. Huvuddelen eller

75–80 % av anslaget avser betalningar till ESA för

deltagande i långsiktiga samarbetsprogram som

betalas i euro. Utfallet på anslaget är därför

beroende av kronans värde i förhållande till eurons.

Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen. Verksamhetsmål

för Rymdstyrelsen är att bidra till att stärka

följande: konkurrenskraften i svensk rymdindustri;

den rymdanknutna näringsverksamheten i

Kirunaregionen; användningen av rymdteknik inom för

samhället viktiga områden.

Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt

väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och

att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de

fastställda målen. Regeringen föreslår som nämnts

att anslaget minskas med 2 miljoner kronor

för att finansiera en höjning av

förvaltningsanslaget till Rymdstyrelsen. Regeringen

föreslår vidare att anslaget minskas med 15 miljoner

kronor för finansiering av kostnader i samband med

att statliga lån och garantier lämnas svensk

industri från Riksgäldskontoret; dessa medel skall

som tidigare redovisats tillföras anslaget

Näringslivsutveckling m.m. Regeringen föreslår

härutöver en tillfällig neddragning om 30 miljoner

kronor för budgetåren 2002 och 2003 samt 10 miljoner

kronor för budgetåret 2004.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

503,2 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2002, i fråga

om anslaget Rymdverksamhet, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter om högst 1 600 miljoner kronor

efter år 2002.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av

invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,

vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s

huvuduppgift är att till samhällets gagn främja

ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten

inriktas på att följa, analysera och informera om

den tekniska och industriell-ekonomiska utvecklingen

samt att skapa och initiera samverkan mellan olika

teknikområden. Från anslaget lämnas statens bidrag

till grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 5,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet

för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel

till förvaltningskostnader vid Konkurrensverket.

Regeringen gör bedömningen att Konkurrensverket på

ett tillfredsställande sätt har uppfyllt de mål som

angavs i regleringsbrevet för år 2000. Verket har

under år 2000 haft möjlighet att ta fler initiativ

jämfört med tidigare för att undanröja skadliga

konkurrensbegränsningar inom områden som är viktiga

för konsumenterna och samhällsekonomin. Regeringen

ser positivt på denna utveckling.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 75,8

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N350 (m) föreslås att

Konkurrensverket skall anvisas 3 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete, anför

motionärerna och anser att en del av verkets

resurser bör användas för att påvisa de

konkurrenssnedvridningar som är en följd av

offentliga sektorns monopol och av kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag.

Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga

konkurrensmål bör öka, anförs det i partimotion

2001/02:N370 (kd), och en ökning av anslaget med 2

miljoner kronor föreslås. Dessutom anser

motionärerna att Nämnden för offentlig upphandling

(NOU) skall göras till en självständig del av

Konkurrensverket, och de föreslår därför att 3,7

miljoner kronor skall överföras till det här

aktuella anslaget från utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån NOU

för närvarande finansieras.

Anslaget bör minskas med 11,3 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

I partimotion 2001/02:Fi294 (fp), liksom i motion

2001/02:N267 (fp), föreslås en ökning av

Konkurrensverkets anslag med 10 miljoner kronor.

Även i partimotion 2001/02:Bo324 (fp) föreslås att

Konkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser

för insatser för att skapa bättre konkurrens.

Konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas, anför

motionärerna. De anser att ett viktigt led i arbetet

med att skapa en fungerande byggmarknad är att ge

Konkurrensverket större ekonomiska resurser, så att

verket kan genomföra en effektiv övervakning av att

gällande regler efterföljs. Verket har granskat

förhållandena inom bensinbranschen, varvid

slutsatsen var att det på flera punkter förekom

överträdelser av konkurrensbestämmelserna, säger

motionärerna vidare. De menar att Konkurrensverket

med utökade resurser får större förutsättningar att

skärpa övervakningen också inom andra sektorer,

exempelvis byggbranschen.

Vissa kompletterande uppgifter

I regeringsdeklarationen i september 2001 sades att

en sammanslagning av Konkurrensverket och

Konsumentverket skall övervägas. I

budgetpropositionen nämns dock inget om detta. En

intern analys i frågan görs enligt uppgift för

närvarande vid Näringsdepartementet tillsammans med

den enhet på Justitiedepartementet som har ansvar

för konsumentfrågor och Konsumentverket. Frågan

kommer senare att beredas med de två

departementsledningarna.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för

att främja och stödja konkurrensrelaterad forskning

inom i första hand områdena ekonomi och juridik.

Detta arbete bedrivs med stöd av det till verket

knutna Rådet för konkurrensfrågor. Regeringen anser

att inriktningen av konkurrensforskningen skall

behållas oförändrad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 6,4

miljoner kronor.

Motionerna

Sverige har en väl fungerande konkurrensmyndighet,

som gjort ingripanden när den fria konkurrensen

varit åsidosatt, påpekas det i motion 2001/02:N340

(m). För att ytterligare stärka denna myndighet

krävs en ökning av den för närvarande blygsamma

forskningen på konkurrensområdet, anser motionären.

Anslaget bör minskas med 0,2 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

I partimotion 2001/02:Fi294 (fp), liksom i motion

2001/02:N267 (fp), föreslås en ökning av anslaget

till konkurrensforskning med 6 miljoner kronor.

Täckande av förluster vid viss garantigivning

m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m.

till varvsindustrin enligt förordningen (1989:824)

om statliga stöd till fartygsfinansiering (upphävd

genom 1992:1064) eller motsvarande äldre

bestämmelser. Från anslaget har 1,5 miljoner kronor

dragits in som anslagssparande under år 2001. Sedan

år 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några

av dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan

leda till utbetalningar från anslaget görs således

inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 2

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning

och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret

1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för

upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt

turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 15

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt

ägda företag, m.m. (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

De utgifter som belastar anslaget är kostnader i

samband med förvaltningen av företag med statligt

ägande. Regeringen arbetar med att genomföra de

beslut riksdagen fattat avseende det statliga

ägandet. Regeringen fortsätter arbetet med att

utveckla förvaltningen av det statliga ägandet till

att bli mer aktiv och professionell. Samtidigt

förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat

avseende ett antal specifika bolag. Regeringen

lämnar varje år en skrivelse till riksdagen med

redogörelse för företag med statligt ägande – den

senaste (skr. 2000/01:120) lämnades våren 2001 och

kommer att behandlas av utskottet våren 2002 i ett

särskilt betänkande om statliga företag.

Belastningen på anslaget beräknas hålla sig inom de

beräkningar regeringen tidigare gjort av anslagets

nivå de kommande åren inklusive an-slagssparandet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 25

miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion

2001/02:N350 (m). Det är oklart vilka försäljningar

av statligt aktieinnehav regeringen planerar, säger

motionärerna och anser att det därför inte kan

uteslutas att de aktuella medlen är tänkta att

användas till förvaltning av statligt ägda bolag.

Detta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att

bolagen själva skall stå för förvaltningen och att

kostnader som uppstår i samband med de försäljningar

som kan komma att ske i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten.

Även i partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att

anslaget skall tas bort. Företag som är verksamma på

en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av

staten, anför motionärerna. De anser därför att

statliga företag bör avyttras i den takt som

marknaden kan absorbera och att försäljningen bör

finansieras inom bolagen.

Också i de två motionerna 2001/02:Fi294 (fp) och

2001/02:N267 (fp) föreslås att anslaget skall dras

in.

Avgifter till vissa internationella

organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella

näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 6,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick år 2000 till

13 miljoner kronor, varav årsavgifter utgjorde

knappt 11 miljoner kronor. Nämndens driftskostnader

uppgick till 14 miljoner kronor. År 2000 resulterade

verksamheten, främst examinationsverksamheten, i ett

underskott på ca 1,4 miljoner kronor. Detta innebär

att det tidigare ackumulerade överskottet på 780 000

kr sjönk till ett underskott uppgående till 595 000

kr vid utgången av år 2000. Under år 2001 beräknas

en höjd årsavgift få full genomslagskraft och

resultatet beräknas till ett överskott om 108 000

kr. Prognosen för år 2002 är ett underskott på drygt

500 000 kr, vilket beror på att hyresavtalen skall

läggas om och förväntas bli dyrare. Från och med år

2003 beräknas intäkterna från verksamheten öka, då

det blir obligatoriskt att genomgå prov för

revisorsexamen för att erhålla godkännande och

auktorisation.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighetsverksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för

teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan

för laboratorier och för certifierings-, provnings-

och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten

omfattar ansvar för den totala marknadskontrollen i

Sverige – ett 20-tal myndigheters tillsyn på

marknaden av att produkter uppfyller väsentliga

säkerhets-, miljö- och hälsokrav. Härutöver har

SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik och

ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten

svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning. Som

ackrediteringsorgan har SWEDAC att i internt och

externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav,

och myndigheten genomgår internationella

kvalitetsrevisioner. Under år 2000 har SWEDAC varit

föremål för ett antal internationella utvärderingar,

bl.a. en s.k. fyraårsgranskning av samarbetsorganet

European Cooperation for Accreditation (EA).

Undersökningarna har givit ett mycket

tillfredsställande resultat. Handläggningstider för

nya ackrediteringsärenden har utvärderats genom

stickprov. Uppdragsverksamheten är helt

självfinansierad. Det är angeläget att SWEDAC

fortsätter att verka för att utveckla svenska

kontrollordningar i öppna system, sägs det i

propositionen. Det är också angeläget att arbetet

med att förbättra och internationalisera

bedömningskriterier avseende överensstämmelse av

ställda säkerhetskrav drivs vidare. SWEDAC har en

viktig roll att fylla i analysarbetet avseende

kandidatländernas förutsättningar att ingå i EU:s

inre marknad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 19

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet

för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet är

även funktionsansvarig myndighet för funktionen

Utrikeshandel inom civilt försvar. Det är av största

vikt att Kommerskollegium fortsätter att ha

kontinuerlig beredskap att bistå Regeringskansliet i

det löpande arbetet och att förse regeringen med

kvalificerat underlag inför beslut och

förhandlingar, sägs det. Detta gäller särskilt

arbetet inom den gemensamma handelspolitiken,

pågående WTO-förhandlingar om jordbruks- och

tjänstehandel, arbetet med EU:s

antidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den

inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i

förhållande till länder utanför EU. Detsamma gäller

kollegiets insatser för att öka kunskapen om

handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos

allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom

anmälningsprocedurerna och som samordningscentral

och kontaktpunkt fortsatt viktiga. Regeringen ser

också positivt på kollegiets fortsatta engagemang i

olika webbplatser (Östersjöwebben resp. Gränslösa

affärer).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 58,7

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,1 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till

Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande

insatser, särskilda handelsfrämjande och

handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering

till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet

inriktas på tre områden, nämligen exportinformation,

exportutveckling och exportkonsulting.

Exportinformationen finansieras i huvudsak med

statliga medel. Många exportutvecklingsprojekt är

delfinansierade med statliga medel, medan

konsultverksamheten sker på marknadsmässiga grunder.

Under de närmaste åren är det angeläget att

offensiva satsningar görs inom exportfrämjandet,

anser regeringen och prioriterar därför en

förstärkning av exportfrämjandet med 45 miljoner

kronor per år under åren 2002–2004. Förstärkningen

inriktas särskilt på exportfrämjande program för små

och medelstora företag på strategiska marknader och

områden, exportutvecklingsprogram och internationell

marknadsföring av särskilda branscher i samarbete

mellan offentliga och privata aktörer. Med anledning

av betydelsen av handelspolitiska insatser föreslår

regeringen att medel avsätts till särskilda

handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Av

förstärkningen avser 2 miljoner kronor per år

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet till stöd

för Sverigeprofilering under åren 2002–2004. Under

år 2000 har det statliga exportfrämjandet genom

Exportrådet varit föremål för särskild utredning.

Utredaren redovisade i november 2000 sitt

slutbetänkande Expert på export? (SOU 2000:102).

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 182

miljoner kronor.

Motionerna

Den av regeringen föreslagna ökningen med 45

miljoner kronor för utökade satsningar på

exportfrämjande åtgärder avvisas i partimotion

2001/02:N370 (kd); motionärerna föreslår en

besparing på totalt 50 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Anslaget bör minskas med 8,3 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar

främst till att tillhandahålla medellång och lång

exportfinansiering till svenska företag. Anslaget

disponeras för ersättning till SEK för eventuellt

underskott som utgör skillnaden mellan intäkter och

kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och

räntekostnader, inom ramen för systemet med

statsstödda exportkrediter. Dessa ränteskillnader

avtar i takt med att gamla krediter förfaller.

Villkoren för statsstödda krediter följer den

överenskommelse om statligt stöd vid

exportkreditgivning som Sverige godkänt inom ramen

för OECD. SEK fick i juni 2000 en ny ägarstruktur.

Statens ägarandel ökade till 65 % genom en

fondemission, samtidigt som ABB Structured Finance

Investment AB köpte de aktier som tidigare tillhörde

de svenska affärsbankerna. ABB äger därmed 35 % av

aktierna i SEK.

Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att

ikläda staten ekonomiska förpliktelser i form av

grundfondförbindelse till SEK intill ett belopp om

300 miljoner kronor, varefter regeringen har

bemyndigat Riksgäldskontoret att utfärda en sådan

garanti. För denna garanti betalar SEK en premie på

1 % årligen. För att detta åtagande skall kunna

hanteras enligt garantimodellen föreslår regeringen

att riksdagen godkänner att SEK debiteras en fullt

riskavspeglande garantiavgift. Garantiavgiften

kommer fr.o.m. budgetåret 2002 att föras till

Riksgäldskontorets garantireserv, och eventuella

garantiinfrianden kommer att belasta reserven.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 0,1

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 000 kr, anförs det i

motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna hänvisar till

att Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka

byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige,

Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala

myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.

Verksamheten inriktas på informationsinsatser,

marknadsföringsprojekt inom särskilda områden samt

regional samverkan och utbildningsverksamhet.

Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels

med bidrag från regeringen avseende

regionalpolitiska medel och från s.k. partner i

projektverksamheten. Under de närmaste åren är det

angeläget att offensiva satsningar görs inom

investeringsfrämjandet, anser regeringen och

prioriterar därför en förstärkning av

investeringsfrämjandet med 5 miljoner kronor per år

under åren 2002–2004. En utvärdering av vissa delar

av ISA:s verksamhet genomfördes år 2000. Utredarna

konstaterade bl.a. att utväxlingen av anslagsmedlen

i ISA är hög. En mer omfattande utvärdering av

myndigheten genomförs under år 2001. Mot bakgrund av

en ökad efterfrågan på ISA:s tjänster skall bl.a.

ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten i en

ökning av särskilt anslagna projektmedel jämfört med

en ökning av grundanslaget utvärderas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 56,8

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,5 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Propositionen

Anslaget finansierar det tidsbegränsade (åren

1999–2003) programmet Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (Östersjömiljard 2). Riksdagen

beslöt våren 1998 att 1 miljard kronor skulle

avsättas för näringslivsutveckling i

Östersjöregionen under en femårsperiod (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98: FiU20). Det övergripande

målet för insatsen angavs vara att, utifrån ett

svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling i

och handel med länderna i denna region. I enlighet

med förslag från Östersjöberedningen har målet

preciserats till att vara att förstärka svenska

företags position i Östersjö-regionen och att

förbättra förutsättningarna för svenska företags

deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.

Medlen skall användas för näringslivssatsningar och

omfatta stöd till företagsetableringar,

projektexport och marknadssatsningar samt till

angelägna miljö- och energisatsningar och andra

främjandeinsatser. Särskild vikt skall fästas vid

små och medelstora företags deltagande i

Östersjöregionens näringsliv. Verksamheten skall

samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet

med Östersjöländerna. Östersjöberedningen behandlade

bl.a. frågan om riskkapitalsatsningar och

rekommenderade fortsatta överväganden, eventuellt i

form av en ny utredning. En sådan utredning har

genomförts och förslag presenterats om fortsatta

statliga satsningar på riskkapital i Central- och

Östeuropa.

Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner

kronor, för budgetåret 2000 100 miljoner kronor och

för budgetåret 2001 300 miljoner kronor. Regeringen

föreslår nu att 250 miljoner kronor anslås för

ändamålet för budgetåret 2002. Inom ramen för

anslaget avsattes i 2000 års ekonomiska

vårproposition medel för att finansiera utgifter för

integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen.

De samlade utgifterna för detta ändamål under

perioden 2000–2003 beräknas till 60 miljoner kronor.

Anslaget belastas vidare med vissa

förvaltningsutgifter. För år 2001 beräknas dessa

till 2,5 miljoner kronor, och för år 2002 avses

högst 2,5 miljoner kronor avsättas för

förvaltningsutgifter.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 250

miljoner kronor.

Motionerna

I fem motioner föreslås att det aktuella ansalget

skall slopas. Anslaget för näringslivsutveckling i

Östersjöområdet är en del av stödet till Central-

och Östeuropa, sägs det i motion 2001/02:N350 (m).

Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de

behov som föreligger, varför anslaget bör upplösas

och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget

gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför

motionärerna.

Även i partimotion 2001/02:N370 (kd) föreslås att

anslaget skall dras in. Kristdemokraterna avvisar

regeringens förslag till stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs

det.

Anslaget bör minskas med 250 miljoner kronor,

anförs det i motion 2000/01:N305 (c).

Anslaget till näringslivsutveckling i

Östersjöområdet har visat sig ha svag träffsäkerhet,

sägs det i partimotion 2001/02:Fi294 (fp).

Motionärerna anser att anslaget bör dras in och en

del användas för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i

Östeuropa. Också i motion 2001/02:N267 (fp) föreslås

att den av olika utredningsorgan kritiserade

Östersjömiljarden skall upphöra.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagens revisorer har nyligen genomfört en

granskning av hur den ekonomiska redovisningen av

Östersjömiljarderna fungerar i stort och för

enskilda projekt och redovisat resultaten i

rapporten Östesjömiljarderna – insyn och kontroll

(2001/02:5). Revisorerna har särskilt granskat den

interna kontrollen och möjligheterna att i den

ekonomiska redovisningen följa transaktioner och

upphandlingsförfarande. I rapporten lämnas följande

förslag:

– Arbetet med utveckling av rutiner och riktlinjer

för Östersjömiljarderna bör fortsätta för att öka

tydligheten och enhetligheten. Ramar för hur

projekten skall läggas upp och redovisas hos

projektgenomföraren bör därför formuleras.

– För att uppnå huvudsyftena med

upphandlingsbestämmelserna inom ramen för

beredningen av ansökningar bör det klargöras att

bestämmelserna i förvaltningslagen om dokumentation,

motivering och överklagande skall tillämpas av de

myndigheter som bereder ansökningarna.

– Den fortlöpande ekonomiska kontrollen måste

förbättras. Ett sätt att förbättra den ekonomiska

redovisningen och kontrollen av den är att införa

krav på revisorsintyg. Härigenom kan det

säkerställas att kraven på projekten och på

redovisningen uppfyllts. De granskningsåtgärder som

skall vara utförda för att revisorsintyg skall kunna

utfärdas för projekten skall då också vara tydligt

angivna.

– Östersjömiljarderna bör fortlöpande och

sammanhängande redovisas på ett sätt som är

likvärdigt med den ordning som gäller för

verksamheter genom myndigheter under regeringen.

Rapporten remissbehandlas för närvarande.

Revisorernas samlade bedömning och slutliga

ställningstaganden kommer därefter att utformas

genom en skrivelse med förslag till riksdagen.

Avgifter till internationella

handelsorganisationer (39:7)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella närings-

och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta

samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 15,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att

främja svensk export genom utfärdande av garantier.

Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med

export till och investeringar i utlandet.

Verksamheten skall bedrivas så att den är

självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd

åt den svenska exporten som motsvarar vad

konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.

EKN uppvisade för år 2000 ett negativt resultat, 2,6

miljarder kronor, främst beroende på kraftigt ökade

avsättningar för riskkoncentration. Detta är en

följd av att stora enstaka affärer med vissa länder

har ökat riskkoncentrationen i portföljen på ett

sätt som, enligt de principer som EKN tillämpar,

nödvändiggör särskilda avsättningar. För första

halvåret 2001 redovisade EKN ett överskott på 327

miljoner kronor. Detta överskott har åstadkommits

trots fortsatt stora avsättningar för

riskkoncentration.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att

ramen för exportkreditgarantier skall uppgå till 200

miljarder kronor samt att ramen för

investeringsgarantier under år 2002 skall uppgå till

10 miljarder kronor – för detta begär regeringen

riksdagens bemyndigande. Vidare föreslås att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2002

besluta att EKN får obegränsad upplåningsrätt i

Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Regeringen föreslår att Marknadsdomstolens anslag

höjs med 1 miljon kronor för att säkerställa

verksamhetens kvalitet och beräknar därmed anslaget

för år 2002 till 7,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,3 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Konsumentverket

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. I enlighet med förslag i den

ekonomiska vårpropositionen 2001 tillförs

Konsumentverket 5 miljoner kronor för arbete med att

främja konsumtionen av ekologiska livsmedel fr.o.m.

budgetåret 2002. Det föreslås även att verket skall

tillföras medel för en satsning på att utöka

informationen i boendefrågor till

konsumentvägledare. Konsumentverket har engångsvis

tilldelats 20 miljoner kronor fr.o.m. år 2001 för en

IT-satsning med syfte att öka

konsumentinformationens tillgänglighet och

effektivitet, varav 8 miljoner kronor avser år 2001,

och 6 miljoner kronor avser vardera åren 2002 och

2003.

Under år 2001 har tidskriften Råd & Rön ändrat

periodicitet från 12 till 10 nummer per år.

Förändringen har inneburit en kostnadsminskning för

tryckning och distribution, trots att det totala

sidantalet varit oförändrat. Antalet prenumeranter

minskade med ca 3 % till 134 000 i jämförelse med

föregående år. Undersökningar utförda av

Konsumentverket visar dock att tidningen når en

läsekrets vidare än prenumerantstocken, via Råd &

Röns hemsida på Internet. Hemsidan besöks i

genomsnitt av drygt 45 000 besökare per månad.

Antalet årsbesökare har ökat med 140 000 i

jämförelse med år 1999 då antalet årsbesökare var ca

400 000.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till

103,4 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer

avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster

som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan,

anförs det i motion 2001/02:N350 (m). Därmed

föreslås en minskning av anslaget med 20 miljoner

kronor.

I partimotion 2001/02:N370 (kd) avvisas den av

regeringen föreslagna satsningen med 5 miljoner

kronor för främjande av konsumtion av ekologiska

livsmedel. Dessutom föreslår motionärerna en

ytterligare besparing på anslaget med 3 miljoner

kronor, dvs. en total besparing på 8 miljoner

kronor.

Anslaget bör minskas med 17,8 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

En del av Konsumentverkets anslag bör riktas

direkt till konsumenternas egna organisationer och

till rådgivning som byggts upp av konsumenterna

själva, anförs det i partimotion 2001/02:MJ219 (c).

Starka konsumentorganisationer kan driva på

utvecklingen genom att använda sin makt och därmed

påverka vad som produceras och hur det produceras,

säger motionärerna. De anser att statliga

myndigheter inte kan ersätta människors egen vilja

att ta ansvar och att Konsumentverket har iklätt sig

rollen som ställföreträdande konsumenter och därmed

tagit på sig mycket av det arbete som i övriga

Europa utförs av konsumenter i samverkan. En del av

de medel som går till Konsumentverket skulle, enligt

motionärerna, kunna göra större nytta om de användes

för att stödja konsumenternas egna organisationer

och till rådgivning som byggts upp av konsumenterna

själva.

Vissa kompletterande uppgifter

I regeringsdeklarationen i september 2001 sades, som

tidigare nämnts, att en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket skall

övervägas. I budgetpropositionen nämns dock inget om

detta. Enligt uppgift utför Näringsdepartementet för

närvarande en intern analys i frågan tillsammans med

Justitiedepartementet, som har ansvar för

konsumentfrågor och Konsumentverket. Frågan kommer

senare att beredas med de två

departementsledningarna.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att

pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare

rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,

s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om

hur tvister bör lösas. Nämnden har under de senaste

tre åren erhållit tillfälliga medelstillskott. För

att säkerställa verksamhetens kvalitet och

omfattning föreslås en nivåhöjning om 3 miljoner

kronor fr.o.m. år 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 19,9

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av

och tillsyn över fastighetsmäklare enligt

fastighetsmäklarlagen (1995:400) och

fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.

prövning av att den som registreras som

fastighetsmäklare har relevant utbildning, är

lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt

även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.

Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida

information om god fastighetsmäklarsed. Nämnden har

under de två senaste åren erhållit tillfälliga

kompensationer för att säkerställa verksamheten. För

år 2001 tillfördes nämnden 800 000 kr engångsvis.

För att säkerställa en kontinuerlig verksamhet

föreslås nu en nivåhöjning om 1,2 miljoner kronor

fr.o.m. år 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 7,7

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs

det i motion 2001/02: N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De tidigare anslagen Stöd till

konsumentorganisationer och Stöd till

konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret

2001 till anslaget Åtgärder på konsumentområdet.

Syftet med den verksamhet som finansieras under

anslaget är bl.a. att bättre nå de grupper som

vanligtvis inte nås av konsumentinformation i

tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare,

funktionshindrade samt barn och ungdomar. Fasta

bidrag och projektstöd skall vidare ges till lokala

och nationella projekt som på olika sätt främjar en

god konsumentpolitik. Även kommuner skall kunna

ansöka om medel för särskilda insatser som har

bäring på konsumentområdet. Anslaget skall också

kunna nyttjas för forskningsprojekt inom

konsumentområdet. Anslaget finansierar även de

statsbidrag som utgår till de svenska

konsumentorganisationerna Sveriges konsumentråd och

Konsumenter i samverkan, m.m.

Anslaget skall enligt regeringens förslag

tillföras 20 miljoner kronor engångsvis under år

2002 från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner för en satsning på den kommunala

konsumentvägledningen. Syftet med satsningen är att

konsumentvägledningen skall stärkas, så att en

större andel av befolkningen skall få tillgång till

konsumentvägledning av hög kvalitet. Anslaget

tillförs även 5 miljoner kronor för framtida arbete

med konsumentvägledning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 36

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:N350 (m) föreslås en

anslagsminskning med 25 miljoner kronor.

Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet

som i högre grad än för närvarande är

självfinansierad, anför motionärerna. De anser att

den mest angelägna delen av verksamheten, som inte

får utsättas för besparing, är den verksamhetsgren

som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis

inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare,

funktionshindrade, barn och ungdomar.

Den av regeringen föreslagna engångsvisa ökningen

av anslaget med 20 miljoner kronor för en

satsning på den kommunala konsumentvägledningen

avvisas i partimotion 2001/02:N370 (kd).

Motionärerna anser att det ankommer på kommunerna

att själva avgöra vilken verksamhet som skall rymmas

inom den kommunala konsumentvägledningen och att

regeringen inte skall detaljstyra verksamheten.

Anslaget bör minskas med 29,8 miljoner kronor,

anförs det i motion 2001/02:N305 (c). Motionärerna

hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter.

I partimotion 2001/02:MJ518 (mp) begärs ett

tillkännagivande om stöd till konsument- och

miljöorganisationer. Konsumentintresset måste vara

representerat i EU-institutionernas arbetsgrupper,

som en motvikt till näringslivets inflytande, anför

motionärerna. De påstår att Miljöpartiet i

budgetförhandlingarna med regeringen och

Vänsterpartiet drev igenom att 10 miljoner kronor

per år, utöver tidigare planerat, skall satsas på

konsumentområdet under åren 2002–2004, varav 5

miljoner kronor avser det här aktuella anslaget till

Åtgärder på konsumentområdet. Miljöpartiet anser att

3 miljoner kronor per år av dessa ökade medel under

det här aktuella anslaget skall avsättas för ett

permanent ökat anslag till de ideella

konsumentorganisationerna, varvid medlen bör

fördelas lika mellan konsumentorganisationerna

Sveriges konsumenter i samverkan och Sveriges

konsumentråd.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning

AB, som är ett icke vinst-givande bolag som av

regeringen har fått i uppdrag att utveckla,

informera om och marknadsföra

miljömärkningskriterier för konsumentvaror.

Regeringen beräknar anslaget för år 2002 till 4,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn

på utformningen av näringspolitiken. Regeringens

förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet

kommenterar i det följande vissa av de här aktuella

områdena. I den tidigare redovisningen har under

berörda rubriker lämnats vissa kompletterande

uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.

En ny myndighetsstruktur infördes på det

näringspolitiska området den 1 januari 2001, genom

inrättandet av myndigheterna VINNOVA och ITPS samt

nya NUTEK. Vid bildandet av dessa myndigheter

framfördes synpunkter från olika håll på att det

hade varit lämpligt att avvakta en tid med

ombildningen, främst vad gällde NUTEK, med

hänvisning bl.a. till pågående utrednings- och

beredningsarbete på det regionalpolitiska området.

Utskottets uppfattning har emellertid varit att det

var viktigt för effektiviteten i näringspolitiken

att förändringsprocessen kom i gång. Utvecklingen

under det första verksamhetsåret för myndigheterna

har bekräftat riktigheten i utskottets uppfattning.

Utskottet vill – när det gäller anslaget

Näringslivsutveckling – något beröra frågan om

industriella utvecklingscentrum (IUC), som tas upp i

några motioner. IUC är fristående aktiebolag med

näringslivet som majoritetsägare, varvid små och

medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar

och kommuner finns ofta också med i ägarkretsen.

Verksamheten är fokuserad på industriell och

regional tillväxt genom affärsmässiga

utvecklingsprojekt inom områdena kompetens,

produkter, processer och teknik. IUC-verksamheten

är, enligt utskottets mening, en typ av

näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl

avpassad till de krav som de berörda småföretagen

ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,

enligt konceptet, på initiativ och engagemang

underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva

bildandet av ett IUC har drivits av de berörda

företagen själva.

IUC-bolagen har för Näringsdepartementets räkning

svarat för det s.k. UPA-uppdraget – uppsökande

verksamhet, produktutveckling och avknoppning. Den

fortsatta statliga finansieringen av UPA-uppdraget

har varit oklar. Som tidigare redovisats kan frågan

dock förväntas få en tillfällig lösning för år 2002

– i avvaktan på den översyn av den regionala

aktörsstrukturen som departementet avser låta

genomföra. Utskottet vill betona att den typ av

underifrån och regionalt initierad verksamhet som

IUC representerar är ett värdefullt inslag i

näringspolitiken.

När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få

ökade medel i tre motioner och minskade medel i en

annan motion, vill utskottet erinra om att anslaget

till Konkurrensverket nivåhöjdes med 5 miljoner

kronor för år 2001. Konkurrensverkets möjligheter

att ta egna initiativ för att spåra, utreda och

bevisa skadliga konkurrensbegränsningar har ökat

under senare tid. Detta beror till en del på att

verkets resurser inte längre i lika stor

utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren

ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i

kraft i cirka åtta år och marknadens aktörer har

därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma

behov som tidigare av att få olika frågor prövade.

Nivåhöjningen av Konkurrensverkets anslag bidrar

också till ökat utrymme för egna initiativ. I

anslutning till Konkurrensverkets verksamhet noterar

utskottet att två av de partier som vill öka

anslaget till Konkurrensverket samtidigt vill minska

anslagen till Konsumentverket och till åtgärder på

konsumentområdet. Enligt utskottets uppfattning är

medvetna och aktiva konsumenter en betydelsefull

faktor för att uppnå en mer effektiv och sund

konkurrens. Detta innebär att den verksamhet som

Konsumentverket bedriver, liksom den verksamhet som

konsumentorganisationer utför, är viktiga för

strävandena att uppnå ett ökat konkurrenstryck på

olika marknader.

Regeringens förslag om anslag till

näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i

fem motioner. Denna verksamhet präglas, enligt

utskottets mening, såväl av solidaritet med

Östersjöländerna som av ett intresse att främja

företagsamhet och sysselsättning i Sverige.

Utskottet ser verksamheten som en del av de svenska

insatserna för att stödja utvecklingen mot ett

demokratiskt system och mot marknadsekonomi i de

berörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för

det svenska näringslivet varit mycket positiva till

insatserna. I fyra motioner föreslås att anslaget

till omstrukturering av vissa statligt ägda företag

m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden

om slopande av detta anslag har utskottet tidigare

avstyrkt och riksdagen avslagit.

I motion 2001/02:MJ518 (mp) förordas beträffande

anslaget Åtgärder på konsumentområdet att 3 miljoner

kronor – av de ökade medel på 5 miljoner kronor som

föreslås i budgetpropositionen för framtida arbete

med konsumentvägledning – skall avsättas för stöd

till organisationerna Sveriges konsumenter i

samverkan och Sveriges konsumentråd. Utskottet anser

emellertid inte att riksdagen bör uttala sig för en

sådan specialdestinering av medel, utan direktiv för

medlens användning bör enligt gängse principer

lämnas i regleringsbrev. Däremot vill utskottet

framhålla att de båda nämnda organisationerna – på

samma villkor som andra berörda aktörer – kommer att

ha möjlighet att få del av de aktuella projektmedlen

genom sedvanligt ansökningsförfarande.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2002

inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 2).

Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen

till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga behandlade

motionsyrkanden avstyrks.

Patent- och registreringsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande

anmoda regeringen att skyndsamt finna en

lösning så att kravet på Patent- och

registreringsverket att kungöra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret kan slopas.

Bakgrund

Utskottet uppmärksammar slutligen två frågor rörande

Patent- och registreringsverket (PRV) med anledning

av ett besök vid verkets bolagsavdelning våren 2001.

Den första frågan gäller kravet enligt

aktiebolagslagen (1975:1385) att PRV skall kungöra

vad som införs i aktiebolagsregistret i Post- och

Inrikes Tidningar (PoIT). Enligt PRV är detta krav

kostnadskrävande och ineffektivt. I stället förordar

PRV att uppgifterna kungörs antingen elektroniskt

via Internet i en s.k. elektronisk tidning eller i

verkets publikation för årsredovisningar m.m.

Frågan har varit föremål för utredning. Våren 1999

överlämnade den särskilda utredaren, regeringsrådet

Marianne Eliason, betänkandet PoIT – SAOB (Ds

1999:17) till Justitiedepartementet. Hon föreslog

där att alla kungörelser som berör de företagsformer

som PRV är registreringsmyndighet för, dvs.

aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar,

m.fl., skall tas in i en tidning som ges ut av PRV.

En elektronisk kungörelsetidning framstod för

utredaren som ett intressant alternativ, och hon

ansåg därför att formerna för kungörandet hos PRV

skulle utredas innan någon förändring beträffande

kungörelseannonseringen i PoIT genomförs. Samtidigt

gäller att intäkterna från annonsering i PoIT

finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok

(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för

cirka två tredjedelar av PoIT:s annonsintäkter.

Utredaren föreslog att staten skall överta PoIT från

Svenska Akademien. Akademien skulle, enligt

utredarens förslag, kompenseras genom att staten

avsätter medel till en fond som förvaltas av

Akademien och vars avkastning används till

finansiering av ordboken. Det belopp som måste

skjutas till för finansieringen av Akademiens arbete

med SAOB beräknades till närmare 11 miljoner kronor

per år.

Betänkandet har inte remissbehandlats. Ett skäl är

att utredaren inte lämnat något förslag till

finansiering, vilket Finansdepartementet kräver.

Frågan, som berör fyra departement, nämligen

Justitiedepartementet (som ansvarar för

utredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för

PRV), Kulturdepartementet (som ansvarar för SAOB)

och Finansdepartementet (som ansvarar för de

statsfinansiella effekterna), har varit föremål för

diskussion på statssekreterarnivå. Enligt uppgift

kan i nuläget inte ges något besked om hur frågan

kommer att hanteras.

Den andra frågan som aktualiserades vid utskottets

besök gäller elektroniska signaturer. PRV inlämnade

i november 2000 ett förslag till regeringen om

införande av en förordning för möjliggörande av

elektronisk ingivning till PRV. Förslaget är

utformat som en generell förordning genom vilken

bolagsavdelningens kunder medges uppfylla vissa

formkrav även genom anmälan eller ansökan i

elektronisk form. Förslaget syftar till att skapa

förutsättningar för att anmälan för registrering av

företag samt, i förlängningen,

årsredovisningshandlingar skall kunna ges in i

elektronisk form till PRV. Bakgrunden till PRV:s

promemoria var det projekt, kallat Kontakt-N, som

PRV och Riksskatteverket tillsammans har bedrivit

och i vilket en gemensam Internetapplikation för

nyregistrering och skatte- och avgiftsanmälan har

tagits fram.

Näringsdepartementet har nyligen remissbehandlat

förslaget; beredning av förslaget och remissutfallet

sker nu inom departementet. För att möjliggöra

elektroniska signaturer fordras i vissa fall

lagändringar, t.ex. i årsredovisningslagen

(1995:1554), och därmed proposition och

riksdagsbeslut. Den lagstiftningen tillhör

Justitiedepartementets ansvarsområde inom

regeringen.

Utskottets ställningstagande

En väsentlig uppgift inom näringspolitiken är,

enligt utskottets mening, att skapa goda betingelser

för nyföretagande och företag som vill växa. PRV är

en av de myndigheter som personer som avser att

starta företag skall kontakta. Även efter

etableringen av ett företag är PRV en myndighet som

företagen kommunicerar med i olika frågor. I båda

dessa fall är det viktigt att kontakterna med

myndigheten kan ske så smidigt och enkelt som

möjligt. Vidare är det väsentligt att PRV:s eget

arbete är organiserat så att verksamheten fungerar

så effektivt som möjligt.

Utskottet ser en ändring av de regler som gäller

för PRV:s kungörelse av uppgifter ur olika register

som ett sätt för verket att uppnå en effektivisering

av sin verksamhet. Som nyss nämnts har en av

regeringen tillsatt utredning föreslagit att kravet

på PRV att annonsera i PoIT skall tas bort.

Betänkandet avlämnades för två och ett halvt år

sedan, men av olika skäl har frågan inte kommit

närmare en lösning under denna tid. Utskottet inser

problemet med att finna en finansiering av Svenska

Akademiens ordbok och noterar att fyra olika

departement är berörda. Detta får dock inte innebära

att en lösning av den för PRV viktiga frågan om

publiceringstvång i PoIT blockeras. Enligt PRV:s

beräkningar skulle den årliga kungörelsekostnaden

sjunka från ca 20 miljoner till ca 2 miljoner

kronor om kungörelserna kunde införas i en

elektronisk tidning.

Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att

riksdagen genom ett tillkännagivande bör anmoda

regeringen att skyndsamt finna en lösning på den nu

aktuella frågan och därefter återkomma till

riksdagen med erforderliga förslag.

Beträffande den andra frågan som rör elektroniska

signaturer konstaterar utskottet att frågan för

närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet

förutsätter att regeringen på lämpligt sätt

informerar om resultatet av denna beredning. I den

mån lagändringar krävs bör regeringen tillse att

erforderligt beredningsarbete kommer till stånd, så

att förslag kan lämnas till riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Målen för och inriktningen av

näringspolitiken (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd),

Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell

(m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och

Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk288 yrkande

1, 2001/02:N23 yrkande 6, 2001/02:N25 yrkande 4,

2001/02:N206, 2001/02: N207, 2001/02:N211 yrkandena

1–3, 5, 7 och 8, 2001/02:N315 yrkande 1,

2001/02:N323 yrkande 1, 2001/02:N343, 2001/02:N368

yrkande 1, 2001/02: N369 yrkande 4 och 2001/02:N373

yrkande 1.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i de här

aktuella motionerna från företrädare för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet. Ett framgångsrikt företagande är

den absolut viktigaste förutsättningen för välstånd.

Globalisering, liberalisering och

informationsteknikens snabba utveckling öppnar

enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig

attraktiva genom att skapa ett internationellt

konkurrenskraftigt klimat för arbete och

företagande. Inte bara de svenska företagen utan i

högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i

en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att

Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar.

Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i

politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Det är i detta perspektiv förödande att –

som regeringen gör – klamra sig fast vid stela

modeller, rigida arbetsmarknadsregler och världens

högsta skattetryck. Tillkomsten av jobb på lång sikt

bygger på en tillväxt bland de små och medelstora

företagen.

Negativa attityder till småföretagande har under

lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för

företagande har helt anpassats till storföretagen,

vilket i förlängningen lett till en bristande

mångfald av medelstora, växande företag som finns i

många andra länder. Av Sveriges närmare 800 000

företag är den överväldigande majoriteten

enmansföretag, och bara 3 % har fler än 20

anställda.

Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorerna har effektivt hindrats genom den

offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.

Världens största offentliga sektor har krävt

världens högsta skatter, vilket ytterligare har

bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den

arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat

som sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta

staterna har utvecklats betydligt långsammare i

Sverige.

När den internationella lågkonjunkturen nu drabbar

Sverige framstår bristerna i den socialdemokratiska

ekonomiska politiken allt tydligare. De tidigare

årens konjunkturuppgång har inte använts till att

göra svensk ekonomi motståndskraftig. I stället har

regeringen och dess stödpartier använt uppgången

till att sätta i gång en löfteskarusell.

Konsekvensen av detta är att Sverige genom hög

arbetslöshet, växande inflationstryck och fortsatt

svag krona riskerar att drabbas hårdare än andra

länder av konjunkturnedgången. Regeringen har missat

att använda konjunkturuppgången för att ge svensk

ekonomi styrka och motståndskraft. Konjunkturen

råder ingen regering över, men man kan i olika hög

grad förebygga dåliga tider. Här har regeringen

brustit.

När det gäller den internationella ekonomiska

utvecklingen vill utskottet uppmärksamma det

positiva i att Världshandelsorganisationen WTO vid

sitt möte nyligen i Doha i Qatar lyckades komma fram

till ett beslut om att starta en ny

förhandlingsrunda. Detta är betydelsefullt på många

olika plan. För Sverige som är starkt exportberoende

är frihandel oundgänglig. Ökad frihandel är vidare

ett av de viktigaste instrumenten för att

utvecklingsländerna skall kunna förändra den

ekonomiska situationen.

Nyföretagandet har minskat det senaste året. Under

perioden januari–augusti 2001 nyregistrerades 32 343

företag enligt statistik från organisationen Jobs

and Society, vilket innebär en minskning med 17,9 %

jämfört med samma period år 2000. Minskningen gäller

samtliga län och även storstadsregionerna. Att

nedgången är så stor i storstadsregionerna är

ovanligt. I stället måste företagandet öka.

En nyckelfaktor när det gäller att motverka

följderna av en konjunkturnedgång är att skapa

förutsättningar för livskraftiga företag. Vi vet

sedan tidigare att områden med hög grad av

företagsamhet står starkare när lågkonjunkturen

kommer. Gnosjöregionen drabbades t.ex. inte så

kraftigt av nedgången under 1990-talet.

Arbetslösheten förblev låg.

Nu behövs ett program som stärker företagen så att

följderna av den internationella och inhemska

konjunkturavmattningen begränsas så mycket som

möjligt. Ett sådant program måste innehålla åtgärder

som har en långsiktig inriktning. Kortsiktiga

stimulanser leder inte ens till en kortsiktig

expansion, långt mindre till en varaktig utbyggnad.

Erfarenheterna från tidigare försök med kortsiktiga

stimulanspaket talar sitt tydliga språk.

Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket

omfattar en mängd förändringar inom områdena

skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling

och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt

att förändra attityderna till företagande och

entreprenörskap. Det måste skapas ett gott

företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill –

och vågar – starta och driva företag och anställa

medarbetare. För att Sverige skall få en växande

företagsamhet måste entreprenörskap och företagande

löna sig bättre än det gör för närvarande.

Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har

anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.

Därmed tillstyrks samtliga här aktuella motioner i

berörda delar.

2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)

av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd),

Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Ola Sundell

(m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och

Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 2 och lägger

regeringens skrivelse 2000/01:143 till handlingarna.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk288

yrkande 2, 2001/02: Kr227 yrkande 4, 2001/02:N1,

2001/02:N23 yrkande 15, 2001/02:N202, 2001/02:N211

yrkande 4, 2001/02:N222 yrkande 1, 2001/02:N228,

2001/02: N263 yrkandena 5 och 6, 2001/02:N267

yrkandena 4–9 och 12–15, 2001/02: N315 yrkande 3,

2001/02:N323 yrkandena 2 och 6, 2001/02:N327,

2001/02:N365 yrkande 5, 2001/02:N368 yrkandena 3 och

5, 2001/02:N369 yrkande 6, 2001/02:N370 yrkande 5

och 2001/02:N373 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett framgångsrikt företagande är den absolut

viktigaste förutsättningen för välstånd.

Näringsklimatet i Sverige måste förbättras så att

det klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar. En

bland flera viktiga åtgärder för att forma ett

sådant positivt näringsklimat och för att främja en

god tillväxt är att genomföra en betydande

regelförenkling.

Vi anser – i likhet med vad som anförs i alla de

här aktuella motionerna, bl.a. motion 2000/01:N1 (m,

kd, c, fp) – att frågan om regelförenkling är

särskilt betydelsefull för småföretagen. Detta har

också nyligen framförts i en reservation (m, kd, c,

fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska

politiken i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1

om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna,

m.m. I reservationen sägs, under rubriken Fler

företagare och fler jobb – mindre krångel, att

företagsklimatet i Sverige behöver förbättras. Det

gäller både för företagaren och för företagandet.

För närvarande präglas klimatet av misstro, vilken

manifesteras i höga skatter, hinder och regleringar.

Företagandet måste ges bättre villkor så att såväl

sysselsättning som ekonomisk tillväxt ökar. Krångel,

byråkrati och regleringar måste minska.

Trots regeringens uttalanden om vikten av

regelförenklingar för småföretag är det inte mycket

av positiv art som hänt inom området under det

senaste året, vilket kommer till uttryck i att

regeringens skrivelse är innehållsmässigt tunn.

Enligt vår mening kan – och bör – de flesta av

Småföretagsdelegationens förslag omedelbart

genomföras. Regeringen har, trots den tid som

förflutit, endast vidtagit ett begränsat antal

åtgärder. De flesta av dessa är dock inte konkreta

förändringar och förenklingar, utan aviseringar om

framtida åtgärder eller beslut om uppdrag, där det

är osäkert vad dessa kommer att resultera i. Vi

anser att det nu är hög tid för regeringen att gå

från ord till handling.

Enligt vår uppfattning bör riksdagen anmoda

regeringen att omedelbart vidta åtgärder, som kan

grupperas under fyra rubriker, nämligen Mål för

regelförenklingsarbetet, Organisationen av

regelförenklingsarbetet, Konkreta sakåtgärder och

Kommunal näringsverksamhet. Under respektive rubrik

bör följande åtgärder vidtas:

Mål för regelförenklingsarbetet

– Tydliga mätbara mål bör formuleras för

regelförenklingsarbetet. Regeringen anger i

skrivelsen som mål att regelverkens administrativa

börda för småföretag tydligt skall minska inom en

treårsperiod. Regeringen gömmer sig sedan bakom

påstådda problem med statistiska mätningar av

regelförenklingen och skjuter den viktiga konkreta

målformuleringen ytterligare på framtiden.

Företagens kostnader för att hantera regelverket är

stora. En OECD-undersökning (på skatte-,

arbetsmarknads- och miljöregelområdena) visar att

för företag med 1–19 anställda kostar

regelhanteringen 30 000 kr per anställd och år. Ett

mål för regeringens arbete bör vara att dessa

kostnader skall minska med 30 % under de kommande

fyra åren. Regeringen bör vidare tillse att arbetet

framför allt syftar till att avskaffa eller minska

sådana regler och regelsystem som bedöms sänka

konkurrenstrycket. Arbetet skall ske med beaktande

av att samhället måste ha effektiva regelsystem för

skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och

säkerhet.

Organisationen av regelförenklingsarbetet

– Arbetet med regelförenkling bör ledas från högsta

politiska nivå, genom en särskild grupp i

Statsrådsberedningen. Statsministerns bristande

intresse för det arbete som bedrivs inom ramen för

SimpLexverksamheten kommer till uttryck i den

senaste omorganisationen sommaren 2001, genom vilken

verksamheten inte längre har ställning som

självständig enhet utan har slagits samman med

Näringslivsenheten inom Näringsdepartementet.

Erfarenheter från länder som tar

regelförenklingsarbetet på allvar, såsom

Storbritannien och Nederländerna, visar att det

krävs politiskt stöd från allra högsta nivå om

arbetet skall bli framgångsrikt

Konkreta sakåtgärder

– Obligatorisk konsekvensanalys bör genomföras, inte bara i

princip utan i verkligheten. Konsekvensanalyser

skall lämnas av departement, myndigheter,

utredningar och kommuner. Regeringen bör inte –

vilket har skett i vissa fall – bevilja undantag

från kravet i verksförordningar att lämna

konsekvensanalys.

– En solnedgångsparagraf bör införas, innebärande

att alla företagsregler skall genomgå en rullande

översyn och att de som inte använts på fem år eller

mer skall slopas.

– En försöksverksamhet med tidsbegränsade regler bör

genomföras.

– Vid registrering av företag bör bara en myndighet

behöva kontaktas, och det bör kunna ske via

Internet.

– Staten bör svara för ett Internetbaserat

informationssystem för företagare.

– Myndigheterna bör ges i uppdrag att lämna bindande

löften om hur lång tid det tar att avgöra ett

ärende. Generellt sett måste handläggningstiderna

minskas, t.ex. vid PRV.

– Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa

hur service- och informationskraven gentemot

företagen klarats av.

Kommunal näringsverksamhet

– Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet bör

ske.

– Konkurrensneutralitet mellan offentliga och

privata aktörer bör gälla.

Även de förslag från Småföretagsdelegationen som

ligger på andra utskotts ansvarsområden bör beredas

och genomföras med skyndsamhet. På skatteområdet bör

de småföretagsfientliga s.k. 3:12-reglerna

omedelbart avskaffas. Regeringen har begravt frågan

i en utredning, som beräknas lämna sitt betänkande

sommaren 2002. Därefter följer remissbehandling och

beredning inom Regeringskansliet, varefter en

proposition kan lämnas till riksdagen. Det kommer

med andra ord att dröja flera år innan småföretagen

kan slippa 3:12-reglerna.

Avslutningsvis vill vi uttrycka vårt starka

missnöje med att regeringen nu anser att en OECD-

granskning av Sveriges regelförenklingsarbete inte

längre är angelägen. Så sent som i februari 2001

uppgav näringsminister Björn Rosengren att en

ansökan skulle lämnas in under våren 2001. Denna

inställning har dock ändrats, och i ett svar på en

fråga i riksdagen sommaren 2001 sade nä-

ringsministern, med hänvisning till arbetet med

regelförenklingar inom EU, att regeringen vill

avvakta med en ansökan. Vi tillmäter EU-arbetet på

regelförenklingsområdet stor vikt, men vi kan inte

se att detta arbete på något sätt skulle utgöra ett

hinder för en OECD-granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete. Tvärtom kan en sådan

granskning ge värdefull kunskap om Sveriges position

internationellt när det gäller regelförenklingar.

Regeringen bör således omedelbart lämna in en

ansökan.

Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder

i enlighet med vad vi här har angett. Därmed blir

samtliga nu aktuella motioner tillgodosedda i

berörda delar och tillstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (punkt 5)

av Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson

och Ola Sundell (alla m).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003

och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Ännu

fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,

och den sociala tryggheten ökar också i andra

bemärkelser genom att hushållen får en större

ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar

till mångfald, en bättre kvalitet och en större

trygghet. De enskilda människorna får ett större

inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser

tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron

och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ – med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

– bör ses som en helhet, där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. Då riksdagens majoritet har en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i utskottets

beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2001/02:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Moderata samlingspartiet i en reservation (12) lagt

fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten

och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det

här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär

den föreslagna ramen en minskning med 351 miljoner

kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den

minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 2001/02:N350 (m) och av bilaga 2.

I huvudsak handlar regeringens näringspolitiska

prioriteringar i propositionen om satsningar på

lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) och på

kommunala konsumentvägledare. Det är svårt att se

hur dessa satsningar skall förbättra det svenska

företagsklimatet. För att Sverige skall få ett

bättre företagsklimat, måste konkurrenssituationen

bli hälsosammare, avregleringsarbetet prioriteras,

arbetsmarknads- och företagslagarna ändras,

skatterna sänkas, utbildningssituationen förbättras,

osv.

Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del

inriktat på subventioner som snedvrider konkurrensen

och förhindrar utveckling. Vi anser att

budgetutrymmet för sådana åtgärder måste minska och

att anslaget borde minskas med 34 miljoner kronor.

Det är ett faktum att det svenska företagandet i

allmänhet, och bland kvinnor och invandrare i

synnerhet, är alldeles för lågt. Orsakerna till att

så få invandrare är företagare är, förutom det

bristfälliga generella företagsklimatet, t.ex.

dåliga möjligheter för invandrare att få en

kvalitetsbedömning eller certifiering av sina

yrkeskunskaper och av innehållet i sina

utbildningar. Många kvinnor arbetar inom offentlig

sektor med verksamheter som stat, landsting och

kommuner har monopol på, vilket innebär att

möjligheterna för dessa att starta eget är mycket

små. Detta kan förändras genom att stat, kommuner

och landsting inriktar sig på sina kärnverksamheter

och i större utsträckning konkurrensutsätter och

knoppar av verksamheter. I det fall någon form av

riktat stöd skulle visa sig nödvändig, bör medel

till detta tas från anslaget Näringslivsutveckling,

varför nya företagsstöd specifikt riktade till de

nämnda grupperna på lång sikt inte kan anses vara

till gagn för vare sig kvinnor, invandrare eller

andra.

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete,

varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på

detta. Det vore lämpligt om en del av verkets

resurser används för att påvisa de

konkurrenssnedvridningar som är en följd av den

offentliga sektorns monopol samt kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag. Anslaget borde ha höjts med 3 miljoner

kronor.

I vårt budgetförslag förordades också att två

anslag skulle slopas helt, nämligen

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen och

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. Anslaget för näringslivsutveckling i

Östersjöområdet bör ses som en del av stödet till

Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i

överensstämmelse med de behov som föreligger, varför

anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras

det ordinarie anslaget gällande samarbete med

Central- och Östeuropa under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd.

Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor skall

användas till omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar

av det statliga aktieinnehavet som regeringen

planerar, varför det inte kan uteslutas att medlen i

praktiken är tänkta att användas till förvaltning av

statligt ägda bolag. Detta är, enligt vår mening,

oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå

för, och kostnader som uppstår i samband med de

försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden

skall täckas av försäljningsintäkterna. Därmed

skulle anslaget kunna tas bort.

Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli

mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla

tjänster som överensstämmer med konsumenternas

efterfrågan. Därmed kan anslaget minskas med 20

miljoner kronor. Konsumentorganisationerna bör

vidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för

närvarande är självfinansierad. Därmed kan

besparingar på anslaget ske – med 25 miljoner

kronor. Den mest angelägna delen av verksamheten,

som inte får utsättas för besparing, är den

verksamhetsgren som är inriktad på att nå de grupper

som vanligtvis inte nås av konsumentinformation,

t.ex. invandrare, funktionshindrade samt barn och

ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (punkt 5)

av Göran Hägglund och Mikael Oscarsson (båda

kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas

budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt

förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom

strukturella reformer och strategiska

skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom

skapas förutsättningar för att sysselsättningen

skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden som måste

göras mer flexibel och där den kraftigt ökande

sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad

arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om

skatterna på arbete och företagande som måste sänkas

och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste

den offentliga sektorn förnyas för att bättre kunna

möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre kunna

tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom

måste valfriheten inom familjepolitiken öka,

rättsväsendet återupprättas, pensionärernas

ekonomiska situation stärkas, och infrastrukturen

förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att

skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,

där sysselsättningen kan öka utan att inflationen

tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga

ansvar och välfärd kan öka utan politisk

detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan

vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser, och där statens finanser inte

kollapsar vid nästa lågkonjunktur.

Riksdagens majoritet, bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister, har nu genom beslut om ramar för de

olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken. Därför redovisar vi i detta

särskilda yttrande den del av vår politik som rör

utgiftsområde 24 Näringsliv och som vi skulle ha

yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade

vunnit riksdagens bifall i första beslutsomgången om

statsbudgeten. Vi deltar således inte i utskottets

beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2001/02:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Kristdemokraterna i en reservation (13) lagt fram

förslag till totala utgifter på statsbudgeten och

fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här

aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den

föreslagna ramen en minskning med 376 miljoner

kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den

minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 2001/02:N370 (kd) och av bilaga 2.

I det följande redovisar vi vilken fördelning på

anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av

Kristdemokraterna.

Anslaget till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen borde slopas. Kristdemokraterna

ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser. När

det gäller uppläggningen och hanteringen av de s.k.

Östersjömiljarderna är vi mycket kritiska till

dessa. Även anslaget till kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning

bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, och

försäljningen bör finansieras inom bolagen.

Vi anser också att förvaltningsanslagen till de

nya myndigheterna NUTEK och ITPS borde kunna minskas

– med 10 miljoner kronor för vardera myndigheten.

Även beträffande anslaget Näringslivsutveckling

borde en besparing kunna ske, med 14 miljoner

kronor, på områdena stöd till kooperativt

företagande samt stöd till kvinnors och invandrares

företagande. Den sistnämnda besparingen används i

Kristdemokraternas budgetalternativ som

delfinansiering av den generella nedsättningen av

arbetsgivaravgifter som vi förordar. När det gäller

VINNOVA avvisar vi regeringens förslag om att föra

över 5 miljoner kronor från anslaget Forskning och

utveckling till VINNOVA:s förvaltningsanslag.

I anslutning till anslaget Näringslivsutveckling

vill vi uttrycka vårt stöd för de synpunkter som

förs fram i motion 2001/02:N237 (kd) rörande det

s.k. UPA-uppdraget till IUC-bolagen. IUC är

fristående aktiebolag med näringslivet som

majoritetsägare, varvid små och medelstora företag

utgör merparten. Fackföreningar och kommuner finns

ofta också med i ägarkretsen. Verksamheten är

fokuserad på industriell och regional tillväxt genom

affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områdena

kompetens, produkter, processer och teknik. IUC-

verksamheten är, enligt vår mening, en typ av

näringspolitisk åtgärd som förefaller vara väl

avpassad till de krav som de berörda småföretagen

ställer. Varje framgångsrik IUC-etablering vilar,

enligt konceptet, på initiativ och engagemang

underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva

bildandet av ett IUC har drivits av de berörda

företagen själva. IUC-bolagen har för

Näringsdepartementets räkning svarat för det s.k.

UPA-uppdraget – uppsökande verksamhet,

produktutveckling och avknoppning. Den fortsatta

statliga finansieringen av UPA-uppdraget har varit

oklar. Enligt vår mening har regeringens hantering

av frågan präglats av ryckighet och kort

framförhållning, i stället för den långsiktighet och

stabilitet som hade varit önskvärd.

Den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget

till exportfrämjande verksamhet med 45 miljoner

kronor för utökade satsningar på exportfrämjande

åtgärder avvisas, och i stället borde en besparing

på totalt 50 miljoner kronor ha gjorts. Vidare borde

besparingar på anslaget till Konsumentverket och på

anslaget till åtgärder på konsumentområdet ha

gjorts, med respektive 8 och 20 miljoner kronor. När

det gäller det sistnämnda området anser vi att det

ankommer på kommunerna att själva avgöra vilken

verksamhet som skall rymmas under den kommunala

konsumentvägledningen och att regeringen inte skall

detaljstyra verksamheten.

Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål, varför

anslaget borde ha ökats med 2 miljoner kronor.

Dessutom bör Nämnden för offentlig upphandling,

göras till en självständig del av Konkurrensverket,

och därför borde ytterligare 3,7 miljoner kronor ha

tillförts Konkurrensverket. Sammantaget borde

anslaget till Konkurrensverket ha ökats med 5,7

miljoner kronor. Slutligen borde anslaget till

turistfrämjande ha ökats med 5 miljoner kronor för

att finansiera ökade satsningar på marknadsföringen

av Sverige som turistland.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (punkt 5)

av Åke Sandström (c).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003

och 2004.

I finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Centerpartiet i en reservation (14)

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning

med 481 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 2001/02:N305 (c) och

av bilaga 2. Då Centerpartiets budgetförslag är en

helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag

inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i

utskottets beslut avseende punkt 5 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Centerpartiet anser att ett gott företagsklimat är

grunden för tillväxt och välfärd i Sverige. Tillväxt

skapas bäst underifrån, och småföretagen har en

avgörande betydelse för att tillväxt kan garanteras

i framtiden. Det är avgörande för framtiden att

skapa ett företagsklimat med positiva attityder

gentemot företagande och entreprenörskap.

Centerpartiet vill på en rad punkter förbättra

möjligheterna att driva och starta företag. Det

handlar främst om att tillföra ekonomiska resurser

för att utveckla befintliga företag, men även att

tillföra riskkapital inom de områden där tillgången

inte är tillräcklig.

Tryggheten för företagarna måste förbättras, detta

gäller såväl utformning av regelverk som trygghet

vid sjukdom och arbetslöshet. Företagarna i Sverige

måste ha konkurrenskraftiga villkor jämfört med

övriga EU-länder, vilket förutsätter att en

harmonisering av skatter och regler sker samt att

dessa är konkurrensneutrala. Allt företagande kräver

en god infrastruktur, såväl digital som fysisk eller

båda i kombination. Staten har ett ansvar för att en

fullgod infrastruktur, både digital och fysisk, av

fullgod kvalitet finns att tillgå i hela landet.

Centerpartiet är av hävd restriktiv med att öka

byråkratiseringen inom svenska myndigheter. Av

regeringen föreslagna ökningar inom utgiftsområdet

biträds inte av Centerpartiet.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (punkt 5)

av Eva Flyborg (fp).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2002 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2002 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2003

och 2004.

I finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Folkpartiet i en reservation (15)

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning

med 259 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motionerna 2001/02:Fi294

(fp) och 2001/02:N267 (fp) och av bilaga 2. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i

detta andra steg av budgetprocessen inte

meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning

av den beslutade ramen på olika anslag inom

utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets

beslut avseende punkt 5 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande

redovisar jag vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.

Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på

lika villkor – inom de ramar som sätts upp av etiska

principer och lagstiftning – det bästa verktyget för

att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för

att hushålla med begränsade resurser. En ökad

avreglering bör ske för att ge utrymme för

konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas

och övervakningen bli effektivare. Konkurrensverket

bör få ökade resurser. Ökade medel borde sålunda ha

satsats på Konkurrensverket och

konkurrensforskningen. De båda berörda anslagen

borde ha ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor.

Anslaget till näringslivsutveckling i

Östersjöområdet har visat sig ha svag träffsäkerhet.

Olika utredningsorgan har kritiserat de s.k.

Östersjömiljarderna. Anslaget borde dras in och en

del användas för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i

Östeuropa.

Folkpartiet anser det både ideologiskt viktigt och

ekonomiskt motiverat att sälja ut statliga företag i

betydande omfattning. Kostnaderna för

omstrukturering av de statliga företagen bör täckas

av dessa försäljningsintäkter, varför det aktuella

anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag borde slopas.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (punkt 5)

av Ingegerd Saarinen (mp).

Jag vill när det gäller anslagen på området

Konsumentpolitik erinra om att Miljöpartiet i de

förhandlingar som föregick budgetpropositionen drev

igenom en förstärkning med 10 miljoner kronor utöver

vad regeringen ursprungligen hade tänkt sig. Av

dessa ökade medel skulle 2 miljoner kronor avse

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet genom en

permanent anslagsökning, för att kunna bibehålla

kvalitet och för konsumenterna rimlig arbetstakt i

hanteringen ger av inkomna ärenden. Miljöpartiet

ansåg vidare att 3 miljoner kronor skulle avsättas i

en fond för kriterieutveckling inom miljömärkning

och etisk märkning och att ansökningar ur fonden

skall hanteras av Konsumentverket. Som permanent

bidragsökning till ideella konsumentorganisationer

föreslogs att 3 miljoner kronor skulle anslås och

fördelas lika mellan Sveriges konsumentråd och

Sveriges konsumenter i samverkan, varvid syftet

främst är att utöka möjligheten till aktivt arbete

med konsumentfrågor inom EU:s olika nätverk.

Slutligen ingick att 2 miljoner kronor skulle

avsättas för projekt inom uppsökande

konsumentrådgivning, som syftar till att öka

kunskapen i konsumentfrågor hos ungdomar och

personer med begränsade kunskaper i svenska språket.

Projektmedlen skulle hanteras av Konsumentverket och

kunna sökas av ideella organisationer, kommuner och

nätverk. Jag utgår från att det som här nämnts om

disponering av de ökade medlen på området

Konsumentpolitik beaktas vid utformningen av

regleringsbrev för berörda anslag.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1

(utgiftsområde 24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att träffa avtal om

delfinansiering till Saab AB och Volvo Aero

Corporation för deltagande i två aktuella

europeiska civila flygindustriprojekt inom en ram

av högst 960 000 000 kronor (avsnitt 3.5.2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 600

000 000 kronor efter år 2002 (avsnitt 3.12.14),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå

ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 900

000 000 kronor under budgetåren 2003–2007 (avsnitt

6.1.2),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kronor för

exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2002 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kronor för

investeringsgarantier (avsnitt 4.8.8),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2002 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar (avsnitt 4.8.8),

7. att riksdagen godkänner att regeringen fr.o.m. år

2002 tar ut en fullt riskavspeglande garantiavgift

för statens garantiåtagande till AB Svensk

Exportkredit (avsnitt 4.8.4),

8. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 2.

Skrivelse 2000/01:143

I skrivelse 2000/01:143 lämnar regeringen en

redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag.

Motion med anledning av skrivelse

2000/01:143

2001/02:N1 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbättrat

svenskt näringsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändrade

attityder till småföretagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra

samtliga Småföretagsdelegationens förslag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge

regelförenklingsarbetet högsta politiska

prioritet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydliga mätbara

mål för regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatoriska

konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska

effekter på företagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet

med tidsbegränsade regler.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige

omedelbart anmäler sitt intresse för att OECD

genomför en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete.

Motioner med anledning av

proposition 2001/02:4

2001/02:N23 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för en

bättre företagspolitik.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

2001/02:N25 av Per Westerberg m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

förbättrade förutsättningar för företagande.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

tabell i bilaga 2 i motionen.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

entreprenörskap är grunden för välstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Småföretagsdelegationens förslag till bättre och

enklare regler för företagare bör genomföras

snarast.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer som

småföretagare.

2001/02:MJ219 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en del av

Konsumentverkets anslag bör riktas direkt till

konsumenternas egna organisationer och till

rådgivning som byggts upp av konsumenterna själva.

2001/02:MJ518 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om stöd till konsument- och

miljöorganisationer.

2001/02:N202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en aktivare

företagspolitik.

2001/02:N206 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av respekt och

stimulans avseende företag och nyföretagande.

2001/02:N207 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättssäkerhet för

företagare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om positiva attityder

till entreprenörskap och företagande som grundval

vid lagstiftning och regeltolkning.

2001/02:N211 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett

bättre svenskt klimat för arbete, företagande och

fritid.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att möta

framtidens utmaningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

strategi för företagande och förnyelse.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av mindre,

enklare och tryggare regelsystem.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av sundare

konkurrensklimat.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

åtgärder för vassare och nöjdare medarbetare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

konkurrenskraft för Sverige.

2001/02:N214 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge svenska

företag likvärdiga villkor med sina konkurrenter i

andra EU-länder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rimliga

handläggningstider för ansökningar om statligt

riskkapitaltillskott.

2001/02:N222 av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att anpassa

regelverket efter soloföretagares förutsättningar.

2001/02:N228 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om enklare regler för

småföretagare och egenföretagare.

2001/02:N237 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om UPA-uppdraget i framtiden.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om kravet på att myndigheter skall

ha samma svarstid som företagare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om vilket datum företagaren skall

anses ha uppfyllt sina skyldigheter.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en s.k.

solnedgångsparagraf för regler som berör

företagandet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om servicecheckar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett startpaket för

företagare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om myndigheternas

redovisning av hur de klarar service och

informationskrav gentemot företagare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en handledning för

företagare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

blankettförenklingar.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om myndigheternas

service och öppettider.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontaktperson vid

statliga myndigheter och i kommuner.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

Internetbaserat informationssystem.

32. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell i

motionen.

2001/02:N305 av Åke Sandström m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt tabell i motionen.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

bättre förutsättningar för svenskt företagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mindre

regelkrångel.

2001/02:N323 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om småföretagens

villkor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förenklade regler.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

rättstrygghet för småföretagare.

2001/02:N327 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrade

förutsättningar för svenskt näringsliv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrade

förutsättningar för regelgivning som sådan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de särregler

som uppkommer i Sverige men saknas i andra EU-

medlemsstater måste följas av tillfredsställande

motiveringar från myndigheternas sida till varför

de är nödvändiga.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en redovisning av

vilka bestämmelser som är en direkt följd av

uttryckliga krav i EG-rättsakter respektive en

följd av nationella överväganden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

näringslivserfarenhet i samband med

regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

regelförenklingar bör ges en hög politisk

prioritet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företagarna

själva bör få påverka arbetet genom samråd.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

översyn av miljöbalken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

realistiska, kvalitativa och lätt mätbara

kvantitativa mål gällande regler och

regelförenklingsarbetet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

regering och myndigheter får en positivare attityd

till regelförenklingsarbetet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anmälan till OECD

angående granskning av regeringens

regelförenklingsarbete.

12. Riksdagen beslutar att utreda en lag enligt

vilken varje beslut avseende nya eller förändrade

föreskrifter som fattas av riksdagen och dess

verkställande organ, regeringen och dess

myndigheter och andra verkställande organ samt av

det offentliga utredningsväsendet skall föregås av

en problem- och konsekvensanalys i enlighet med

vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att utreda en lag enligt

vilken varje beslut avseende föreskrifter som

fattats av riksdagen, regeringen och dess

verkställande organ samt av det offentliga

utredningsväsendet skall följas upp fortlöpande

och prövas mot den egna verksamheten och

konsekvenserna av samtliga de

författningsföreskrifter och särskilda beslut som

rör verksamheten.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att problem- och

konsekvensanalyser skall dokumenteras i skrift och

följa beslutsunderlaget i fråga, bekräftas av

envar beslutsfattare i fråga och vara allmän

handling och sålunda tillgänglig för envar som

önskar ta del därav.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de av

regeringen beviljade undantagen från

verksförordningen måste upphöra, i väntan på att

ovan föreslagna lag utreds och antas.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Simplexförordningens s.k. checklista bör

kompletteras, i väntan på att ovan föreslagna lag

utreds och antas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Simplexförordningen, och/eller delar av

verksförordningen bör revideras, i väntan på att

ovan föreslagna lag utreds och antas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett

självständigt Simplex, i väntan på att ovan

föreslagna lag utreds och antas.

2001/02:N331 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om stöd till IUC för

Måltiden AB i Grythyttan.

2001/02:N340 av Roy Hansson (m):

Riksdagen beslutar stärka arbetet för ökad

konkurrens genom ett ökat stöd för forskning om

konkurrensfrågor i enlighet med vad i motionen

anförs.

2001/02:N343 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder som underlättar

för småföretagare.

2001/02:N350 av Per Westerberg m.fl. (m):

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:2

Näringslivsutveckling 149 062 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:16 Konkurrensverket för år 2002 3 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således

78 809 000 kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:20

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt

ägda företag, m.m. för budgetåret 2002 0 kr.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 24 anslag 39:6

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för

budgetåret 2002 0 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:2

Konsumentverket för budgetåret 2002 83 435 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:5

Åtgärder på konsumentområdet för budgetåret 2002

11 025 000 kr.

2001/02:N361 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om industriella

utvecklingscentrum (IUC).

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

företagens uppgiftsskyldigheter.

2001/02:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomgripande

reformer på företagsområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat krångel

för företagande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige

anmäler sitt intresse för att OECD skall genomföra

en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett dynamiskt

företagsklimat.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

byråkratiska regler för framför allt de små och

medelstora företagen.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag.

17. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002

anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv

med förändringar i förhållande till regeringens

förslag enligt tabell i motionen.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om attityder till

företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enklare regler och

sänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.13.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Konkurrensverket måste ges ökade ekonomiska

resurser för att skapa bättre konkurrens.

Bilaga 2