Bet. 2001/02:NU11

Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU11

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker lagförslaget i proposition

2001/02:69 om förstärkt sekretess i

konkurrensärenden, dock med ändrat datum för

ikraftträdandet. I propositionen föreslås en ny

bestämmelse i sekretesslagen (1980:100). Den nya

bestämmelsen ökar sekretesskyddet för uppgifter i

Konkurrensverkets utredningar i ärenden om

ifrågasatta överträdelser av konkurrensreglerna

gällande konkurrensbegränsande samarbete och

missbruk av dominerande ställning på marknaden. Inga

motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att den nya bestämmelsen träder i

kraft den 1 april 2002.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), dock med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms

till den 1 april 2002. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2001/02:69.

Stockholm den 12 februari 2002

På näringsutskottets vägnar

Barbro Andersson Öhrn

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Barbro

Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart

Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),

Nils-Göran Holmqvist (s), Johan Lagerfelt (m), Marie

Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inger

Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen

(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne

Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och Lennart

Värmby (v).

2001/02

NU11

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2001/02:69

om förstärkt sekretess i konkurrensärenden.

Inga motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Bakgrund

Bakgrunden till den nu framlagda propositionen är de

förslag till åtgärder som Konkurrensverket framförde

till regeringen i januari 2000 i rapporten

Konkurrensen i Sverige under 90-talet (2000:1).

Konkurrensverket hävdade bl.a. att det behövs ett

generellt stärkt sekretesskydd för uppgifter som

inhämtats av verket vid undersökningar enligt 47 och

48 §§ konkurrenslagen (1993:20). Frågan togs även

upp av Konkurrensverket i en särskild skrivelse till

rege-ringen i juni 2000.

I maj 2000 beslutade regeringen att tillkalla en

särskild utredare (dir. 2000:40) med uppgift att

analysera vissa frågor som rör effektiviteten hos

det nuvarande regelverket för att motverka

överträdelser av konkurrenslagstiftningens förbud

mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av

dominerande ställning. Mot bakgrund av några

domstolsavgöranden bedömdes det angeläget att med

förtur utreda behovet av ett stärkt sekretesskydd

för uppgifter i Konkurrensverkets utredningar.

Utredningen, som antog namnet

Kartellbekämpningsutredningen, överlämnade därför i

juni 2001 en promemoria (N2001/6565/NL) med förslag

till ändringar i sekretesslagen. Promemorian har

därefter remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslaget i propositionen innebär införandet av en

ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) som skall

öka sekretesskyddet för uppgifter i

Konkurrensverkets utredningar i ärenden om

ifrågasatta överträdelser av konkurrensreglerna. Det

lagförslag som framlagts återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla det aktuella förslaget

om en ny bestämmelse i sekretesslagen, dock

med ändrat datum för ikraftträdande till den

1 april 2002. Utskottet delar regeringens

bedömning att nuvarande regelverk inte fullt

ut täcker behovet av sekretess i

Konkurrensverkets utredande verksamhet.

Propositionen

Gällande regelverk

I Konkurrensverkets uppgift ingår att utreda

misstankar om överträdelse av förbuden mot

konkurrensbegränsande samarbete (6 §) och missbruk

av dominerande ställning på marknaden (19 §) i

konkurrenslagen (KL). Verket får även tillämpa

artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Nämnda

utredningar syftar till att klarlägga om

överträdelser har skett och i så fall säkra bevis om

överträdelserna för att dessa skall kunna beivras.

Konkurrensverket kan i denna utredande verksamhet

få kännedom om uppgifter som behöver hållas hemliga,

åtminstone under ett visst skede av utredningen. Det

företag som utredningen avser kan annars begära att

få tillgång till uppgifterna och därmed få möjlighet

att sabotera utredningen eller omintetgöra

resultaten så att sanktioner inte kan åläggas, sägs

det i propositionen.

Då Konkurrensverket genomför utredningar enligt

konkurrenslagen blir främst tre bestämmelser i

sekretesslagen (SekrL) aktuella. Dessa är

bestämmelsen i 4 kap. 1 § om planläggningssekretess,

bestämmelsen i 8 kap. 4 § om sekretess i

Konkurrensverkets verksamhet med hänsyn till skyddet

för enskilds ekonomiska förhållanden och

bestämmelsen i 14 kap. 5 § om partsinsyn. Även 16

och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223) får betydelse

i detta sammanhang. Det finns däremot inte någon

särskild bestämmelse till skydd för uppgifter i

Konkurrensverkets utredande verksamhet.

Planläggningssekretess (4 kap. 1 § SekrL) gäller

för uppgift angående planläggning eller annan

förberedelse för inspektion, revision eller annan

granskning som myndigheten har att företa, om det

kan antas att syftet med granskningsverksamheten

motverkas om uppgiften röjs. Kammarrätten i

Stockholm har i två avgöranden (domar den 24 maj

2000 i mål nr 2303-2000 respektive 2871-2000) prövat

Konkurrensverkets tillämpning av bestämmelsen i

samband med misstanke om kartellsamarbete. Rätten

fann att planläggningssekretess inte kunde tillämpas

generellt på allt material i ett granskningsärende

utan endast på uppgifter som angick förberedelser

inför en förestående granskning.

Sekretess gäller även beträffande

Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn

och utredning för uppgift om enskilds affärs- eller

driftsförhållanden, uppfinningar eller

forskningsresultat, om det kan antas att den

enskilde lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 4 §

SekrL). Enligt samma bestämmelse gäller även

sekretess för andra ekonomiska eller personliga

förhållanden för den som har trätt i

affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den

som är föremål för myndighetens verksamhet.

Handläggning av ärenden vid Konkurrensverket sker

enligt bestämmelserna i förvaltningslagen såvida det

inte finns särskilda regler i konkurrenslagen. Av

förordningen (1996:353) med instruktion för

Konkurrensverket (13 §) framgår att, innan talan

väcks om bl.a. konkurrensskadeavgift eller om att

förbjuda en företagskoncentration, verket skall

bereda den som avses med talan tillfälle att yttra

sig. Denna rätt gäller dock inte i brådskande fall

eller om det annars finns särskilda skäl. En parts

rätt att få del av uppgifter regleras genom

förvaltningslagen. Enligt lagen (16 §) har en

sökande, klagande eller annan part rätt att ta del

av det som tillförts ärendet, om det avser

myndighetsutövning mot någon enskild. Dessutom

gäller (17 §) underrättelseskyldighet, dvs. ett

ärende som rör myndighetsutövning mot någon enskild

får inte avgöras utan att den som är part har

underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet

av någon annan än honom själv och han har fått

tillfälle att yttra sig över uppgiften. Båda dessa

rättigheter enligt förvaltningslagen gäller med de

begränsningar som följer av en bestämmelse i

sekretesslagen (14 kap. 5 §). Enligt denna

bestämmelse får rätten till sådan partsinsyn vika,

om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse

är av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter

i materialet inte röjs. Denna bestämmelse syftar

emellertid inte till att reglera myndigheternas

skyldighet att lämna ut uppgifter, utan att reglera

kollisionen mellan den rätt till partsinsyn som kan

finnas föreskriven på annat håll än i sekretesslagen

och den lagens bestämmelser om sekretess.

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

Regeringen föreslår i propositionen att en särskild

regel om sekretesskydd för Konkurrensverkets

utredningar införs. Sekretessregeln begränsas till

att omfatta utredningar om överträdelser av förbuden

i 6 och 19 §§ KL samt artiklarna 81 och 82 i EG-

fördraget. Enligt regeringens förslag skall

sekretess gälla om det med hänsyn till syftet med

utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte

röjs. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 mars

2002.

De tidigare nämnda bestämmelser om sekretess som i

dag kan tillämpas i Konkurrensverkets utredande

verksamhet kan enligt regeringen inte anses fullt ut

tillgodose behovet av utredningssekretess. Det anses

klarlagt - genom tidigare nämnda domar av

Kammarrätten i Stockholm - att bestämmelsen om

planläggningssekretess inte tillåter att uppgifter

sekretessbeläggs under hela utredningsskedet.

Regeringens bedömning är därför att bestämmelsen om

planläggningssekretess inte till fullo kan

tillgodose behovet av sekretess i Konkurrensverkets

utredningar. Bestämmelserna i sekretesslagen till

skydd för enskildas ekonomiska förhållanden

tillgodoser inte heller fullt ut behovet av

sekretesskydd för verkets utredningar. Detta beror

dels på att sekretess till skydd för enskilda inte

gäller i förhållande till den enskilde själv (14

kap. 4 § SekrL), dels på att visst material kan vara

sådant att det inte omfattas av sekretesskyddet (8

kap. 4 § SekrL) men ändå är av vikt för

Konkurrensverkets möjligheter att utreda en

eventuell överträdelse av konkurrenslagstiftningen.

Enligt regeringen bör sekretessen inte sträcka sig

längre än vad som framstår som klart påkallat. Det

är regeringens bedömning att den senaste tidpunkt

när en part torde ha rätt till att ta del av

samtliga uppgifter i utredningen i princip är när

Konkurrensverket översänder sitt preliminära

ställningstagande för eventuellt yttrande till den

som beslutet berör. Vid denna tidpunkt torde

intresseavvägningen mellan företagets behov av insyn

och Konkurrensverkets behov av sekretess till skydd

för utredningen i princip väga över till företagets

förmån. I författningskommentaren påpekas att det

misstänkta företagets rätt till insyn normalt bör

öka ju längre utredningen fortskrider. Vidare anförs

att den föreslagna bestämmelsen inte torde kunna

åberopas som stöd för att inte lämna ut uppgifter

som hänför sig till utredningen när en utredning har

avslutats.

Beträffande tredje mans möjligheter till insyn i

utredningen understryks att sekretess bör gälla

oavsett vem som efterfrågar uppgiften. Det är

regeringens mening att det av den föreslagna

lagtexten också direkt framgår att bestämmelsen är

tillämplig i förhållande till tredje man.

Regeringen anser inte heller att den tystnadsplikt

som gäller enligt den föreslagna

sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför

meddelarfriheten. Någon ändring i sekretesslagen

därav föreslås följaktligen inte.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om stärkt sekretesskydd har varit uppe till

behandling vid tidigare tillfällen.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) föreslog i början av

1990-talet i ett remissyttrande - över betänkandet

Konkurrens för ökad välfärd (SOU 1991:59) - att nya

sekretessbestämmelser borde införas med innebörd att

uppgifter i Konkurrensverkets verksamhet i anledning

av de föreslagna förbuden skulle erhålla ett

sekretesskydd likvärdigt det skydd som den allmänna

brottsbekämpande verksamheten hos åklagare och

polismyndighet har. NO:s förslag ledde inte till

någon lagstiftningsåtgärd då betänkandet behandlades

i den aktuella propositionen (prop. 1992/93:56).

Även i samband med utredningsbetänkandet

Konkurrenslagen 1993-1996 (SOU 1997:20)

aktualiserades frågan om sekretess i

Konkurrensverkets utredande verksamhet.

Konkurrensverket påpekade att det inte var klarlagt

om uppgifter rörande misstankar att företag

överträtt KL kunde hemlighållas med stöd av 4 kap. 1

§ SekrL i ett inledande skede av utredningen.

Utredningen kom emellertid fram till att den inte

funnit tillräckliga skäl att föreslå en ny lagregel.

I sitt remissyttrande över betänkandet underströk

Konkurrensverket vikten av att bringa klarhet

beträffande räckvidden av sekretessregeln i 4 kap. 1

§ SekrL. I regeringens behandling av betänkandet

(prop. 1997/98:130) uttalades att denna fråga skulle

övervägas när underlag för detta fanns.

Konkurrenslagen har utarbetats efter förebild av

EG:s konkurrensregler. De förbudsbestämmelser som

finns i 6 och 19 §§ KL motsvarar i hög grad

artiklarna 81.1 och 82 i EG-fördraget. Förbuden i 6

och 19 §§ KL anses gälla parallellt med dem i EG-

fördraget, men tillämpningen får inte ske på ett

sådant sätt att den enhetliga tillämpningen av EG:s

konkurrensregler och den fulla effekten av de

åtgärder som vidtas för att upprätthålla dessa

regler hindras. Enligt en EG-förordning (17/62) är

myndigheter i berörda medlemsländer behöriga att

tillämpa ovan nämnda artiklar i EG-fördraget så

länge EG-kommissionen inte har inlett ett förfarande

avseende icke-ingripandebesked, åläggande att

upphöra med överträdelser eller undantag. För att en

nationell myndighet skall kunna utöva denna

möjlighet krävs att den nationella lagstiftningen

ger nödvändiga befogenheter för detta. De svenska

konkurrensmyndigheterna gavs fr.o.m. den 1 januari

2001 möjlighet att tillämpa EG:s konkurrensregler

genom beslut av riksdagen (prop. 1999/2000:140, bet.

2000/01:NU4 och 2000/01:NU6).

Utskottets ställningstagande

I Konkurrensverkets utredande verksamhet

beträffande överträdelser av förbuden mot

konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av

dominerande ställning på marknaden kan verket ha

behov av att neka att lämna ut känsliga uppgifter

som hänför sig till pågående utredningar hos

myndigheten. Det nuvarande regelverket täcker inte -

som bl.a. de tidigare nämnda domarna av Kammarrätten

i Stockholm visat - fullt ut behovet av sekretess i

Konkurrensverkets utredande verksamhet i detta

avseende. Utskottet delar därför regeringens

bedömning att en bestämmelse om sekretess i

Konkurrensverkets utredande verksamhet bör införas.

Beträffande sekretessens varaktighet påpekas det i

propositionen att det misstänkta företagets rätt

till insyn normalt bör öka ju längre utredningen

fortskrider. Utskottet delar denna bedömning. För

att säkerställa att så blir fallet vill utskottet

understryka vikten av att en prövning av om en viss

uppgift omfattas av sekretess sker kontinuerligt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen,

dock med ändrat datum för ikraftträdandet. Utskottet

föreslår att bestämmelsen träder i kraft den 1 april

2002.

bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:69

Regeringen föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[1] att det i lagen skall införas en ny

paragraf, 4 kap. 4 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

4 §

Sekretess gäller för

uppgift som hänför sig

till utredning hos

Konkurrensverket av

överträdelser av 6 eller

19 § konkurrenslagen

(1993:20) eller av

artikel 81 eller 82 i

Fördraget om upprättandet

av Europeiska

gemenskapen, om det med

hänsyn till syftet med

utredningen är av

synnerlig vikt att

uppgiften inte röjs.

-----------------------------------------------------

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.