Bet. 2001/02:NU2

Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU2

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen och bemyndigandena för budgetåret 2002 inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.

Likaså tillstyrks förslaget angående användningen av

anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Samtliga motioner som tar upp anslagsfrågor avstyrks

av utskottet. Företrädare i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti. I förhållande

till regeringens förslag för utgiftsområdet ville

Moderata samlingspartiet minska utgiftsramen med 690

miljoner kronor, Kristdemokraterna med 790 miljoner

kronor och Folkpartiet med 750 miljoner kronor.

Centerpartiet ville höja utgiftsramen med 138

miljoner kronor.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen om upphävande av lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Skälet

härtill är EG-kommissionens beslut om att stödformen

inte längre får tillämpas då den inte är förenlig

med EG:s statsstödsregler.

Utskottet behandlar i betänkandet även frågor om

EG:s struktur- och regionalpolitik. När det gäller

de motionsyrkanden som bl.a. rör

förskottsutbetalningar till EG-projekt, regelverket

för företagsstöd och den regionala indelningen för

statistikredovisning har utskottet inte funnit skäl

att vidta några åtgärder.

Med anledning av inkomna motioner behandlar

utskottet dessutom frågan om EG:s framtida

regionalpolitik. Enligt utskottsmajoriteten (m, kd,

c, fp, mp) är det viktigt att en reform av EG:s

regionalpolitik kommer till stånd inför nästa

programperiod trots att det finns ett motstånd mot

detta. Reformen måste bl.a. innebära att

regionalpolitikens inriktning ändras och att dess

omfattning minskas. Det innebär att regionalstödet

till de nuvarande medlemsländerna måste reduceras

till förmån för kandidatländerna. I de fall EU

ekonomiskt skall stödja olika regioner bör det vara

frågan om regioner som ligger väsentligt under

genomsnittet i unionen vad gäller levnadsstandard

och medelinkomst. Vidare påpekas att gemenskapens

regionalpolitik i en större utsträckning än för

närvarande måste vara koncentrerad till tydliga mål.

I en reservation (s, v) sägs att EG:s framtida

regionalpolitik förvisso är i behov av reformer, men

att det i dagsläget är för tidigt att ta ställning

till detaljfrågor om utformningen av den framtida

politiken. Reservanterna framhåller i sammanhanget

vikten av att föra en dialog om hur EG:s framtida

struktur- och regionalpolitik skall vara utformad.

I den regionalpolitiska propositionen aviserar

regeringen sin avsikt att genomföra en översyn av

Glesbygdsverkets framtida roll. Riksdagens revisorer

har inkommit med ett förslag till riksdagen som

innebär en precisering av inriktningen för

regeringens aviserade översyn. Utskottet är positivt

till en översyn av Glesbygdsverket och menar att

revisorernas granskning av Glesbygdsverket påvisat

att en sådan är angelägen. Då regeringen i den

regionalpolitiska propositionen meddelat att den

efter en översyn har för avsikt att återkomma till

riksdagen med förslag till hur Glesbygdsverkets

verksamhet bör förändras finner utskottet inte skäl

att närmare precisera inriktningen för denna

översyn. Utskottet avstyrker därför Riksdagens

revisorers förslag samt de i detta sammanhang

aktuella motionsyrkandena.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i

den regionalpolitiska propositionen om att avskaffa

de regionalpolitiska stödformerna lån till privata

regionala investmentbolag respektive

småföretagsstöd. Regeringens förslag ligger enligt

utskottets mening i linje med den regionalpolitiska

utredningens slutsatser. I en reservation (c) sägs

att motiven till regeringens förslag om att avskaffa

stödformen småföretagsstöd inte är

tillfredsställande. Det påpekas att det faktum att

småföretagsstöd endast används i begränsad

omfattning och att det även begagnas utanför de

nationella stödområdena visar att risken för att

stödformen skall snedvrida konkurrensen är

marginell. Reservanten menar därför att

småföretagsstödet inte bör avvecklas i detta

sammanhang.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänt om EG:s nuvarande struktur- och

regionalpolitik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N290,

2001/02:N297, 2001/02: N348 och 2001/02:N357.

2. EG:s framtida regionalpolitik

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:K426 yrkande 22,

2001/02:U301 yrkande 39, 2001/02:U303 yrkandena 8

och 9, 2001/02:N25 yrkande 14 och 2001/02:N262

yrkande 18.

Reservation 1 (s, v)

3. Myndighetsfrågor inom det

regionalpolitiska området

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR4 och motionerna 2001/02:N223 yrkande

1, 2001/02:N230 yrkande 4, 2001/02:N277 och

2001/02:N325 yrkande 3.

4. Avskaffande av lån till privata

regionala investmentbolag

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

avskaffande av stödformen lån till privata

regionala investmentbolag. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:4 punkt 1.7.

5. Avskaffande av småföretagsstöd

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

avskaffande av stödformen småföretagsstöd. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:4 punkt

1.8 och avslår motion 2001/02:N27 yrkande 26.

Reservation 2 (c)

6. Upphävande av lag om nedsättning av

socialavgifter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

upphävande av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 19 punkt 1.

7. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, göra ekonomiska

åtaganden som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst

3 200 000 000 kr under åren 2003-2010. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 19 punkt 2.

b) Riksdagen godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 19

punkt 3.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 33:6 Europeiska

regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006,

göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst

4 000 000 000 kr under åren 2003-2008. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 19 punkt 4.

d) Riksdagen godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:7 Särskilda regionala

utvecklingsprogram. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 19 punkt 5.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, i fråga om ramanslaget 37:1 IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m. göra

ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst

700 000 000 kr under åren 2003 och 2004. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 19 punkt 6.

f) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt regeringens förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 19 punkt 7.

g) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi294 yrkande

20 i denna del, 2001/02:N27 yrkande 46, 2001/02:N262

yrkande 20, 2001/02:N295, 2001/02:N303,

2001/02:N335, 2001/02:N350 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:N372 yrkandena 2, 3, 4 och 10.

Stockholm den 27 november 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh

Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart Beijer

(v), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer (m)*, Nils-

Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m)*, Marie

Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s), Ola Sundell

(m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c)*,

Lennart Värmby (v), Harald Bergström (kd)* och

Yvonne Ångström (fp)*.

*Har avstått från att delta i beslutet under punkt

7.

2001/02

NU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling,

dels proposition 2001/02:4 om en politik för

tillväxt och livskraft i hela landet såvitt gäller

förslagen om avskaffande av lån till privata

regionala investmentbolag respektive

småföretagsstöd,

dels Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR4

angående Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken,

dels två motioner som väckts med anledning av

proposition 2001/02:4,

dels 18 motioner från allmänna motionstiden.

Förslagen i propositionerna och i motionerna samt

Riksdagens revisorers förslag återges i bilaga 1.

Ett lagförslag som framläggs i budgetpropositionen

framgår av bilaga 2. Regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år

2002 inom utgiftsområde 19 redovisas i bilaga 3.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats

av företrädare för Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),

Företagarnas Riksorganisation och Tjänstemännens

centralorganisation (TCO).

Utskottets överväganden

Inledning

Den 27 september 2001 överlämnade regeringen sin

proposition om en politik för tillväxt och livskraft

i hela landet (prop. 2001/02:4) till riksdagen.

(Propositionen benämns fortsättningsvis som den

regionalpolitiska propositionen). I denna

presenterar regeringen bl.a. ett nytt politikområde

för regionalpolitiken samt nya mål och strategier

för politiken. De förslag som framläggs i

propositionen och berör utskottets ansvarsområde

behandlas i huvudsak av utskottet i betänkande

2001/02:NU4 som framläggs samtidigt som föreliggande

betänkande.

I detta betänkande behandlas frågor med anknytning

till utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1).

Därtill behandlas regeringens förslag om avskaffande

av stödformerna lån till privata regionala

investmentbolag respektive småföretagsstöd, som

framläggs i den regionalpolitiska propositionen. I

samband med myndighetsfrågor behandlas även förslag

från Riksdagens revisorer (2001/02:RR4) angående

Glesbygdsverket. Även regionalpolitiska frågor med

anknytning till Europeiska unionen (EU) behandlas i

betänkandet. Därjämte behandlas 20 motioner som

väckts under allmänna motionstiden eller med

anledning av regeringens proposition 2001/02:4. Inga

motioner har väckts med anledning av Riksdagens

revisorers förslag.

Utgångspunkten för detta betänkande är att ramen

för utgiftsområde 19 är fastställd för år 2002.

Riksdagen fattade den 21 november 2001 beslut om

fördelningen av utgifterna för budgetåret 2002 på

utgiftsområden med finansutskottets förslag som

underlag (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1). Genom

beslutet är ramarna för statsbudgetens

utgiftsområden fastlagda.

Betänkandet disponeras enligt följande. Efter en

redogörelse för vissa resultatuppföljningsfrågor

följer en kort redovisning av EG:s struktur- och

regionalpolitik inklusive motioner på området.

Därefter behandlar utskottet myndighetsfrågor inom

det regionalpolitiska området, inklusive Riksdagens

revisorers förslag angående Glesbygdsverket. Vidare

behandlas regeringens förslag om avskaffande av

stödformerna lån till privata regionala

investmentbolag respektive småföretagsstöd, samt

regeringens förslag om upphävande av lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Slutligen behandlas anslagen inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling.

Regeringens resultatredovisning

I budgetpropositionen (utg.omr. 19 s. 28) lämnas en

resultatbedömning för i första hand år 2000.

Resultatbedömningen omfattar det som vanligen

benämns den "lilla" regionalpolitiken, dvs. den

verksamhet som bedrivs med anslag inom utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling förutom

anslaget (37:1) IT-infrastruktur: Regionala

transportnät m.m. Regeringen framhåller emellertid

att åtgärder inom andra politikområden är av större

betydelse för möjligheterna att uppnå de

regionalpolitiska målen.

De nuvarande målen för regionalpolitiken är att

den skall skapa förutsättningar för hållbar

ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att

likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i

hela riket. Med regionalpolitiska åtgärder menas

dels åtgärder inom politikområdet Regionalpolitik,

dels åtgärder inom andra politikområden som vidtas i

övervägande regionalpolitiskt syfte. Dessa åtgärder

återfinns främst inom politikområdena IT, tele och

post, Landsbygdspolitik, Näringspolitik,

Transportpolitik, Utbildningspolitik,

Forskningspolitik och Arbetsmarknadspolitik. En

annan viktig åtgärd är det statliga bidrags- och

utjämningssystemet i kommunsektorn.

Regionalpolitiken är främst inriktad på att främja

utvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade

områden, dvs. de nationella stödområdena A och B,

områdena för EG:s strukturfonders mål 1 och 2 samt

gles- och landsbygdsområden i hela landet.

Målet för den lilla regionalpolitiken är att

verksamheten främst skall underlätta för

näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade

områden att utvecklas så att det bidrar till att

uppfylla målen för regionalpolitiken.

Enligt regeringen är den långsiktiga regionala

problembilden förhållandevis oförändrad så till vida

att det är samma områden som under lång tid har haft

den mest ogynnsamma utvecklingen. Skillnaderna

mellan olika delar av landet har även ökat under de

senaste åren.

Den resultatbedömning som lämnas av regeringen för

de selektiva regionalpolitiska företagsstöden och

den regionala projektverksamheten avser beviljade

stöd under år 2000. Det är enligt regeringen ännu

inte möjligt att redovisa utbetalade medel för dessa

beslut. Resultatbedömningen av de generella stöden

(nedsatta socialavgifter och transportbidrag) avser

utbetalda medel år 2000. Resultatbedömningen av

strukturfondsprojekten redovisas samlat för

programperioden 1995-1999 och avser beviljade

bidrag.

Enligt regeringens redovisning i

budgetpropositionen har under år 2000 beslut för

1 450 miljoner kronor fattats för regional

projektverksamhet, medfinansiering av

strukturfondsprogram och selektiva regionalpolitiska

företagsstöd. För de selektiva regionalpolitiska

företagsstöden i form av regionala

utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd

och sysselsättningsbidrag har år 2000 beslut om

totalt 949 miljoner kronor tagits i samband med

investeringar. Enligt Verket för

näringslivsutveckling (NUTEK) beräknas detta bidra

till ca 8 430 nya arbetstillfällen inom främst de

regionalpolitiskt prioriterade områdena. Den

beräknade genomsnittliga subventionen per

arbetstillfälle uppgår till ca 110 000 kr.

Investeringar om drygt 3 000 miljoner kronor

beräknas delfinansieras med de selektiva

företagsstöden (exkl. sysselsättningsbidrag).

Enligt gällande regelverk skall minst 40 % av de

arbetstillfällen som tillkommer till följd av de

selektiva regionalpolitiska stöden förbehållas

vartdera könet. Enligt regeringens resultatbedömning

beräknas detta villkor uppfyllas beträffande

regionala utvecklingsbidrag och landsbygdsstöd, där

43 respektive 40 % av de nya arbetstillfällena

beräknas tillfalla kvinnor. Detta villkor beräknas

dock inte uppfyllas beträffande småföretagsstödet

där motsvarande siffra uppgår till 35 %.

Kostnaden för de generella företagsstöden år 2000

uppgick till 390 miljoner kronor. Av dessa avsåg ca

321 miljoner kronor utbetalda transportbidrag medan

resterande ca 69 miljoner kronor avsåg nedsatta

socialavgifter. Enligt regeringens bedömning har de

generella stöden bidragit till att på olika sätt

kompensera företagen i de regionalpolitiskt

prioriterade områdena för bl.a. långa transporter

och merkostnader på grund av det geografiska läget.

Sysselsättningen bedöms därför i högre utsträckning

ha kunnat upprätthållas i dessa företag än vad som

annars skulle ha varit möjligt.

Stöd till kommersiell service har under år 2000

beviljats för ca 26 miljoner kronor och har enligt

regeringen bidragit till att upprätthålla

servicenivån i gles- och landsbygd. Såddfinansiering

har under år 2000 beviljats för ca 500 000 kr till

små och medelstora företag. Stödet förväntas ha

betydelse för teknikbaserade företag i tidiga

utvecklingsfaser.

I budgetpropositionen (s. 37) redovisas att

Riksrevisionsverket i sin årliga rapport till

regeringen inte framfört några iakttagelser av

större vikt beträffande Glesbygdsverket och Statens

institut för regionalforskning.

I den regionalpolitiska propositionen presenterar

regeringen ett nytt politikområde. Regeringen

föreslår att politikområdet regionalpolitik och

delområdet regional näringspolitik inom

näringspolitiken slås samman och bildar det nya

politikområdet regional utvecklingspolitik. Målet

för den nya politiken föreslås vara väl fungerande

och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en

god service i alla delar av landet.

Med anledning av dessa förslag om bl.a. nya mål

för politikområdet avstår utskottet från att närmare

behandla regeringens resultatredovisning för år

2000. Regeringens förslag om nytt mål för

politikområdet behandlas av utskottet i betänkande

2001/02:NU4.

EG:s struktur- och regionalpolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till aktuella

motioner i ett uttalande till regeringen

plädera för att en reform av EG:s

regionalpolitik inför nästa programperiod

kommer till stånd. Jämför reservation 1 (s,

v).

Övriga motionsyrkanden om EG:s nuvarande

struktur- och regionalpolitik bör avslås av

riksdagen med hänvisning till vidtagna

åtgärder och pågående arbete.

Inledning

År 1999 beslutades om den senaste reformen av EG:s

struktur- och regionalpolitik. De tidigare sju målen

för politiken minskades till tre och antalet

gemenskapsinitiativ skars ner från tretton till

fyra. Inför programperioden 2000-2006 ändrades även

organisationen av strukturfondsprogrammen. Enligt

rådets förordning (EG/1260/1999) skall det för varje

program utses en förvaltningsmyndighet och en

utbetalande myndighet. Dessa båda funktioner kan

emellertid enligt förordningen fullgöras inom en och

samma myndighet. Sverige valde att utse en av

länsstyrelserna i respektive mål 1- och mål 2-

områdena till både förvaltnings- och utbetalande

myndighet.

Propositionen

I budgetpropositionen (s. 37) lämnar regeringen

under politikområde Regionalpolitik en redovisning

av EG:s strukturfonder för programperioden

1995-1999. Även en redogörelse för innevarande

programperiod (åren 2000-2006) lämnas av regeringen

(s. 21).

Regeringen informerar även årligen riksdagen om

hur den agerat med anledning av Europeiska

revisionsrättens rapporter. Denna redovisning lämnas

vanligen till riksdagen i den ekonomiska

vårpropositionen, men på grund av de extra

uppgifterna under ordförandeskapet presenteras den i

år i stället i budgetpropositionen (vol. 1, s. 243).

EG:s strukturfonder perioden 1995-1999

Sverige omfattas sedan år 1995 av EG:s gemensamma

regional- och strukturpolitik. För perioden

1995-1999 har Sverige sammanlagt tillförts ca 13

miljarder kronor (1,42 miljarder euro) från EG:s

olika strukturfonder. Dessa medel användes för

regionalpolitiska åtgärder i vissa regioner inom

målen 2, 5b och 6, för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder inom målen 3 och 4, för vissa åtgärder inom

jordbruks- och fiskerisektorn inom mål 5a samt för

gemenskapsinitiativ och pilotprojekt. År 1999 var

det sista året under vilket beslut om bidrag till

projekt kunde fattas. Slutredovisningen av

programmen till EG-kommissionen skall ske senast

under år 2002.

Den nationella offentliga medfinansieringen för

beslutade projekt uppgår enligt budgetpropositionen

till 18,4 miljarder kronor för programperioden.

Strukturfondsfinansieringen uppgår till 12,8

miljarder kronor och privat finansiering till 12

miljarder kronor. Beloppen för utbetalningar är

emellertid lägre än enligt besluten, eftersom

projekten slutförts till lägre kostnader. Till och

med april 2001 har 89 % av medlen för hela

programperioden betalats ut från de olika

strukturfonderna till enskilda projekt. Den prognos

som regeringen lämnar i budgetpropositionen är att

97 % av strukturfondsmedlen kommer att vara

utbetalda vid utgången av år 2001. Utbetalda medel

för mål 2, 5b och 6 uppgick till och med april 2001

till 85, 79 respektive 84 % av den beslutade ramen.

För gemenskapsinitiativet Interreg II var

motsvarande siffra 76 %.

Den bedömning som regeringen lämnar i

budgetpropositionen är att genomförandet av de

geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen - mål

2, 5b och 6 samt vissa av gemenskapsinitiativen,

efter vissa initiala problem, har utvecklats väl.

För dessa program har i princip samtliga medel

intecknats. En stor del av utbetalningarna har dock

skjutits upp till slutet av programperioden och även

till de följande åren.

EG:s strukturfonder perioden 2000-2006

Under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling finns anslag uppförda för Europeiska

regionala utvecklingsfonden (regionalfonden).

Regionalfonden delfinansierar mål 1 och 2 samt

gemenskapsinitiativen Interreg III och Urban.

Mål 1 avser att stödja de regioner som släpar

efter i utvecklingen. Sverige är indelat i två

programområden, Norra Norrland och Södra

skogslänsregionen. Insatser inom programmen

innefattar näringslivsutveckling, livslångt lärande,

landsbygdsutveckling, utveckling av infrastruktur

och särskilda insatser för samerna. Programmen

startade under år 2000 och genomförandet pågår genom

beslut om enskilda projekt av

strukturfondsdelegationerna för respektive

målområde. Ansvarig för genomförandet och därmed

förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet är

Länsstyrelsen i Norrbottens län för Norra Norrland

och Länsstyrelsen i Jämtlands län för Södra

skogslänsregionen.

Mål 2 avser områden som genomgår ekonomisk och

social omställning inom industri- och

tjänstesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång,

stadsområden med problem samt krisdrabbade områden

som är beroende av fiske. Sverige är indelat i fyra

programområden: Mål 2 Norra, Mål 2 Västra, Mål 2

Södra och Mål 2 Öarna. Programmen godkändes i

december 2000 varefter genomförandet startade och

beslut kunde fattas om enskilda projekt av

strukturfondsdelegationerna för respektive

målprogram. Den huvudsakliga inriktningen i mål 2-

programmen är att skapa goda förutsättningar för

ekonomisk tillväxt samt överföring av kunskap från

högskolor och universitet till näringslivet.

Förvaltningsmyndigheter för mål 2 Norra är

Länsstyrelsen i Gävleborgs län, för mål 2 Västra

Länsstyrelsen i Örebro län samt för mål 2 Södra och

mål 2 Öarna Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Enligt regeringen har intresset för att söka

bidrag från mål 1- och mål 2-programmen varit mycket

stort.

Det övergripande målet för gemenskapsinitiativet

Interreg är att stärka samarbetet över

nationsgränserna. Interreg omfattar Interreg III A,

Interreg III B och Interreg III C. Programdokument

har utarbetats för alla Interreg III A- och III B-

program, totalt åtta stycken, och dessa överlämnades

till EG-kommissionen under år 2000. De program som

hittills godkänts av kommissionen är Sverige-Norge,

Kvarken-Mittskandia, Skärgården och Östersjön.

Interregprogrammen Öresund, Nord, Nordsjön och Norra

Periferin har ännu inte godkänts av kommissionen.

För Interregprogrammen III A Kvarken-Mittskandia

respektive Sverige-Norge är Sverige huvudansvarig.

Förvaltningsmyndigheterna är lokaliserade till

länsstyrelserna i Västerbottens respektive Jämtlands

län. Avtal om genomförande, uppföljning och kontroll

av programmen har utarbetats mellan regionala organ

i respektive länder. För Interreg III C har

kommissionen lämnat riktlinjer för programskrivande

och genomförande.

Gemenskapsinitiativet Urban II avser ekonomisk och

social förnyelse av städer och förorter som befinner

sig på tillbakagång genom att främja en hållbar

stadsutveckling. Ett programförslag för Urban II,

som i Sverige skall genomföras i Göteborg, lämnades

av regeringen i november 2000 till kommissionen.

Förhandlingar om programmets godkännande påbörjas

under hösten 2001.

Revision av EU-medel

Europeiska revisionsrätten svarar för den externa

revisionen inom EU och presenterar i november varje

år en rapport i vilken rätten redovisar sina

iakttagelser från sin granskning av hur EU-budgeten

genomförs. Revisionsrättens granskningar rörande

effektivitet och måluppfyllelse gällande användning

av EU-medel redovisas främst i särskilda rapporter.

Revisionsrättens årsrapport för år 1999 publicerades

i Europeiska gemenskapens officiella tidning

(2000/C342/01).

Enligt den redogörelse som lämnas av regeringen i

budgetpropositionen (vol. 1, s. 243) påpekar

revisionsrätten i revisionsförklaringen liknande

problem med gemenskapens årsredovisning som under

tidigare år. Svagheter i bokföringssystemen och

förfaranden innebär att den information som läggs

fram i vissa fall är felaktig eller ofullständig,

vilket ger upphov till en väsentlig förekomst av

fel. Därtill har brister i handläggning och kontroll

uppdagats av revisionsrätten. Som tidigare år synes

problemen vara störst inom strukturfondsområdet.

Beträffande strukturåtgärder anser revisionsrätten

att nivån på konstaterade fel fortfarande är för hög

och att nästan samtliga fel återfinns på

stödmottagarnivå. De mest betydande av de väsentliga

fel som revisionsrätten redovisat i rapporten för år

1999 är enligt redogörelsen i budgetpropositionen

rapporteringen av ej stödberättigade utgifter, för

högt deklarerade utgifter, ej tillräckligt med

verifierade underlag, ej tillämpning av offentlig

upphandling, felaktiga beräkningar och otillåtna

avdrag.

Regeringen framhåller att i Sverige är en effektiv

och korrekt användning av gemenskapsmedlen en

prioriterad fråga. I Sverige är det de fondansvariga

myndigheterna Arbetsmarknadsstyrelsen, NUTEK,

Jordbruksverket, Fiskeriverket och fem länsstyrelser

som ansvarat för att utbetalningarna följt

gemenskapsreglerna. Regeringen påpekar att

myndigheterna fortlöpande har arbetat för att

förbättra kvaliteten på handläggningen av stöden

genom utbildningar, informationsinsatser och

checklistor m.m. för handläggare inom

genomförandeorganisationen.

Enligt regeringen har det faktum att Sverige

normalt inte betalat ut stöd till projektanordnare i

förskott, utan i stället mot redovisade kostnader,

motverkat förekomsten av väsentliga fel.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets partimotion 2001/02:U303

samt i kommittémotion 2001/02:N25 (m) begärs

tillkännagivanden i enlighet med vad i motionerna

anförs om behovet av att EU:s regionalpolitik

reformeras. Enligt motionärerna bör det i första

hand vara medlemsstaterna själva som ansvarar för

sina regioner. Vidare bör det nuvarande systemet med

riktade strukturstöd ersättas med ett system där

regioner som ligger väsentligt under genomsnittet av

EU:s medelinkomst får göra avräkningar på

medlemsavgiften. EU bör däremot stödja regionalt

samarbete, framför allt mellan länder som tidigare

varit i konflikt med varandra eller har spända

relationer. Av särskild vikt är stöd till samarbete

över gränser mellan vissa kandidatländer och andra

länder lägre österut, t.ex. mellan Baltikum och

Ryssland.

Att Sverige skall verka för en översyn och reform

av EU:s regionalpolitik anförs även i partimotion

2001/02:K426 (kd). Enligt Kristdemokraterna är de

mest kostnadskrävande delarna av EU:s budget,

däribland regionalpolitiken, åldersstigna och i

behov av reformer. Behovet aktualiseras inte minst

med anledning av den kommande utvidgningen. Att en

stor del av resurserna omdirigeras till

kandidatländerna är inte orimligt enligt

motionärerna med hänsyn till de enorma skillnader i

inkomst och välstånd som råder mellan många

kandidatländer och EU:s nuvarande medlemsstater.

Vidare påpekas att regionalpolitiken är viktig för

den politiska och kulturella sammanhållningen i

Europa, även om den endast i begränsad utsträckning

har lyckats bidra till att de ekonomiskt

eftersläpande regionerna kommit ikapp den ekonomiska

utvecklingen i gemenskapens övriga delar.

Även i Folkpartiets partimotion 2001/02:U301

anförs att EU:s regionalpolitik måste reformeras.

Inför utvidgningen är det viktigt att stödet till

kandidatländerna prioriteras, dock inom nuvarande

budgetramar. Det innebär att det ekonomiska stöd som

i dag lämnas till medlemsländerna bör minska till

förmån för kandidatländerna. Enligt motionärerna bör

endast de delar av regionalpolitiken som avser

transfereringar från medlemsländer med högre

levnadsstandard till dem med lägre bibehållas.

Övrigt regionalstöd bör hanteras inom respektive

medlemsland. Dessutom anförs att regelverket måste

reformeras, då dagens invecklade regelverk leder

till byråkrati, ineffektivitet och ökade kostnader.

Frågan om stödområden behandlas i kommittémotion

2001/02:N262 (fp). Motionärerna anför att ett

underifrånperspektiv bör anläggas vad gäller

stödområdesfrågor. Det innebär enligt motionärerna

bl.a. att länen måste få mer att säga till om vad

gäller den administrativa indelningen för EU-stöd.

Indelningen måste vara lokalt förankrad. Vidare vill

motionärerna minska de direkta stöden till

regionalpolitiken så långt som möjligt, och de stöd

som finns kvar måste präglas av en långtgående

decentralisering av beslutsfattandet till regional

nivå.

Mindre förskottsbetalningar till EG-projekt måste

möjliggöras enligt vad som anförs i motion

2001/02:N348 (s). Med det nuvarande systemet får

såväl projektägare som finansiärer ägna onödigt

mycket tid år att lösa likviditetsproblem m.m. som

orsakats av att förskottsbetalningar vad gäller den

övervägande delen projekt inte är tillåtna.

Säkerställandet av att medlen använts till det

godkända ändamålet bör enligt motionärerna kunna

garanteras på annat sätt, t.ex. genom en hårdare

efterkontroll. Motionärerna anser därför att

Regeringskansliet i samverkan med länsstyrelser och

kommuner bör utarbeta nya riktlinjer som gör

förskottsutbetalningar möjliga.

En översyn av de svenska reglerna vid

medfinansiering av EG-projekt från strukturfonderna

föreslås i motion 2001/02:N297 (s). Sveriges

kommuner är ofta medfinansiärer till beviljade

strukturfondsprojekt. Enligt motionärerna kan det

nuvarande systemet innebära en stor

likviditetsförsämring för en liten kommun då EU-

bidraget betalas ut i efterskott mot en specificerad

redovisning.

I motion 2001/02:N290 (s) framförs förslag om att

regelverket för stöd till företag bör utformas på

ett sådant sätt att ett företag som en gång erhållit

stöd inte skall kunna få förnyat stöd om de flyttar.

Enligt motionärerna bör Sverige, förutom att införa

denna begränsning i det svenska regelverket, verka

för att denna princip även införs inom EU.

Frågan om hur regionindelningen i de nuvarande

geografiska statistikområdena, s.k. NUTS 2-områden,

påverkar olika län har enligt vad som anförs i

motion 2001/02:N357 (c) inte belysts tillräckligt.

Motionären menar att en utredning bör tillsättas i

syfte att skapa mer funktionella indelningar då den

nuvarande indelningen slår mycket snett för vissa

län.

Vissa kompletterande uppgifter

EG:s framtida sammanhållningspolitik

Europeiska rådet anslog år 1999 vid sitt möte i

Berlin 213 miljarder euro till strukturåtgärder i de

15 medlemsstaterna under perioden 2000-2006. Därtill

har särskilda medel anslagits till

föranslutningsstöd och för de länder som ansluter

sig mellan åren 2000 och 2006. Genom

Berlinöverenskommelsen om EG:s budget för perioden

2000-2006 fastställdes strukturfondernas storlek

till 0,45 % av BNP i en union som år 2006

förväntades bestå av 21 medlemsländer.

EG-kommissionen presenterade i januari 2001 sin

andra sammanhållningsrapport (Ett enat Europa,

solidaritet mellan folken, regional mångfald - andra

rapporten om ekonomisk och social sammanhållning)

innehållande en analys av förutsättningarna för

sammanhållningspolitiken i en utvidgad union med 27

medlemsstater. (Den första sammanhållningsrapporten,

som kommissionen presenterade år 1996, lade grunden

för reformen av EU:s regionalpolitik som

formaliserades genom Agenda 2000 och trädde i kraft

år 2000). Rapporten skall utgöra ett underlag för

diskussionen om utformningen av EG:s struktur- och

regionalpolitik efter år 2006. I rapporten

konstaterar kommissionen att vissa faktorer är

särskilt viktiga att beakta. Det gäller de stora

sociala, ekonomiska och regionala skillnaderna som

uppstår efter utvidgningen, de långtgående sociala

och ekonomiska effekter som är resultatet av en ökad

globalisering, den europeiska ekonomins omvandling

till mer kunskapsbaserade verksamheter samt

förändringar i befolkningsstrukturen, m.m. I

sammanhållningsrapporten beskrivs även ett antal

regiontyper som kan vara framtida möjliga

utvecklingsområden.

Kommissionen konstaterar i rapporten att när nästa

programperiod inleds år 2007 - med nya medlemsstater

som nästan uteslutande består av regioner som rent

allmänt behöver stöd för sin ekonomiska utveckling -

kommer det att krävas en genomgripande omorientering

av insatserna för att åstadkomma en kraftig

inhämtning inom en rimlig period. Samtidigt kommer

de minst utvecklade regionerna i EU15 att ha

fortsatta behov även om de relativt sett framstår

som mindre allvarliga. Vidare påpekar kommissionen

att samma procentsats som Berlinöverenskommelsen

innebar (dvs. 0,45 % av BNP) inte nödvändigtvis

måste användas som referenspunkt för

sammanhållningspolitikens framtida finansiering.

Innan frågan om finansiering diskuteras bör enligt

kommissionen medlemsländerna emellertid vara överens

om innehållet i sammanhållningspolitiken.

Beträffande tröskeln för rätten till stöd (för mål

1 gäller, med vissa undantag, för närvarande 75 % av

EU:s genomsnittliga BNP per capita) konstaterar

kommissionen att utvidgningen av EU kraftigt kommer

att dämpa möjligheterna för de regioner som i dag

uppbär stöd att även i framtiden göra så. I

rapporten presenterar kommissionen fyra alternativa

vägar för att bestämma rätten till stöd. Dessa är

följande.

- Tillämpning av den nuvarande tröskeln på 75 %

oavsett hur många länder som ansluter sig till

EU. (Detta alternativ skulle i sig utesluta ett

stort antal regioner i EU15).

-

- Samma förhållningssätt som nämnts i punkten ovan

men där alla regioner ovanför denna tröskel som

nu har rätt till stöd enligt mål 1 skulle få ett

tillfälligt stöd (utfasning).

-

- Tillämpning av en tröskel för BNP per capita som

är högre än 75 % av genomsnittet. (Detta

alternativ skulle dämpa eller eliminera en

automatisk uteslutning av regioner i EU15).

-

- Fastställande av två trösklar för rätten till

stöd - en för regionerna i EU15 och en för

kandidatländerna.

-

Kommissionen påpekar att den i rapporten försöker

undvika att dra några bestämda slutsatser. Syftet är

snarare att skapa debatt och lägga fram förslag och

alternativ för granskning. År 2004 avser

kommissionen att presentera en tredje

sammanhållningsrapport innehållande konkreta förslag

om hur den framtida politiken bör utformas. Den

rapporten skall utgöra grunden för en ny

strukturfondsförordning.

Förskottsutbetalningar i samband med EG-projekt

Riksdagen avslog våren 2001 motioner liknande de här

aktuella (bet. 2000/01:NU10). Utskottet hänvisade i

detta sammanhang till att regeringen påbörjat ett

arbete med att i vissa fall tillåta

förskottsutbetalningar och påpekade att regeringen

därigenom tagit steg i rätt riktning. Vidare

påpekades i betänkandet att flera översyner visat

att kommuner ofta dröjer med att rekvirera medel,

vilket gör att de tappar likviditet i onödan.

Efter ett regeringsbeslut i december 2000 är det

möjligt att betala ut förskott till ideella

föreningar, lokala kooperativ eller allmännyttiga

stiftelser inom mål 1, 2 och 3. Förskottet får

löpande uppgå till högst 10 % av

strukturfondsstödet, dock högst 100 000 kr. Syftet

med regeringens beslut var att möjliggöra för mindre

projektägare att driva EG-projekt.

Förvaltningsmyndigheterna är ansvariga för att i

detalj utforma förskottshanteringen för att

säkerställa kontroll och regelefterlevnad i enlighet

med kommissionens förordning om förvaltnings- och

kontrollsystem.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet skall en

utvärdering genomföras av försöksverksamheten med

förskottsutbetalningar till EG-projekt.

Förvaltningsmyndigheterna redovisade

försöksverksamheten till NUTEK som i sin tur

redovisade en sammanställning till regeringen den 31

oktober 2001. (Utifrån detta skall beslut fattas om

eventuell förlängning alternativt utvidgning av

försöksverksamheten med förskottsutbetalningar). Av

den sammanställning som NUTEK lämnat till

Näringsdepartementet framgår att totalt 62

ansökningar om förskott inkommit. Av dessa har 60

ansökningar beviljats. De två avslagen grundades på

att besluten fattades under år 2000 och att

projekten därmed inte uppfyllde kriterierna för

rätten till förskottsutbetalningar i

regeringsbeslutet.

Det bör i sammanhanget även påpekas att regeln att

inte betala ut förskott till projektägare inte är en

EG-regel utan en regel som Sverige bestämt. EU har

inte reglerat om och hur medlemsstaterna skall

betala förskott till projektägare, utan har endast

regler om vad som gäller vid utbetalningar från

kommissionen till medlemsländerna. Det bör samtidigt

noteras att vid rekvirering av medel från EU

godkänns inte förskottsutbetalningar till

projektägarna som underlag, utan det är endast

verkliga kostnader som ersätts.

Upprepade företagsstöd

Frågan om att begränsa möjligheterna till upprepade

företagsstöd har även den tidigare behandlats av

utskottet i samband med då väckta motioner (bet.

1999/2000:NU2 och bet. 2000/01:NU10). Utskottet

påpekade i sammanhanget bl.a. att det var utskottets

mening att reglerna för regionalpolitiskt stöd är

utformade på ett sådant sätt att risken för att ett

företag upprepade gånger kan få stöd till samma

verksamhet på grund av företagsflytt är mycket

liten.

Enligt EG-kommissionens riktlinjer för statliga

stöd för regionala ändamål (98/C74/C6) skall stöd

för nyinvesteringar genom sättet för utbetalning

eller genom de villkor som är förenade med dem göras

beroende av att den berörda investeringen

upprätthålls i minst fem år. På motsvarande sätt

skall sysselsättningsstöden göras beroende av att de

skapade arbetstillfällena behålls i minst fem år.

De selektiva företagsstöden prövas från fall till

fall; de är således ingen rättighet. Det finns

dessutom regler om återkrav. Beträffande regionalt

utvecklingsbidrag skall NUTEK enligt gällande

förordning avgöra ärenden som gäller åtgärder när en

verksamhet flyttas från ett län till ett annat.

Enligt samma förordning kan bidrag återkrävas helt

eller delvis under en tid av fem år.

Sysselsättningsbidrag betalas ut i efterskott för

kalenderåret under förutsättning att verksamheten

fortfarande pågår. Stödet får endast lämnas till en

verksamhet som bedöms få en tillfredsställande

lönsamhet och ge de anställda en varaktig

sysselsättning.

Nomenklaturen för statistiska territoriella

enheter (NUTS)

NUTS, den regionala indelning som används inom EU

för statistikredovisning, nyttjas som referensram i

samband med insamling, bearbetning, harmonisering

och spridning av EG:s regionalstatistik. I Sverige

utgörs NUTS 1 av hela riket, NUTS 2 av riksområden,

NUTS 3 av län och NUTS 5 av kommuner. Sverige är

indelat i åtta riksområden (NUTS 2).

För närvarande finns ingen rättslig grund för

NUTS-nomenklaturen, dvs. det finns ingen förordning

där närmare regler för sammanställning och

uppdatering av systemet fastställs. Dessa frågor har

hittills lösts genom överenskommelser ("gentlemen''''''''''''''''s

agreements") mellan medlemsstaterna och EU:s

statistikmyndighet Eurostat, ibland efter utdragna

förhandlingar.

EG-kommissionen presenterade våren 2001 ett

förslag till en förordning om skapande av en

gemensam nomenklatur för statistiska territoriella

enheter - NUTS (2001/0046 COD). Rättsakten har bl.a.

som mål att konsolidera den nuvarande NUTS-

indelningen av medlemsstaternas regioner. Vidare

syftar den till att säkerställa klara regler för

framtida ändringar i NUTS-indelningen för att

därigenom undvika konflikter av det slag som

tidigare förekommit. Beslut om förordningen kan

förväntas under år 2002.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först allmänna frågor med

anknytning till EG:s nuvarande struktur- och

regionalpolitik och därefter separat frågan om EG:s

framtida regionalpolitik.

Allmänt om EG:s nuvarande struktur- och

regionalpolitik

EG:s stukturfonder har, sedan Sverige blev medlem i

EU, tillfört stora områden i landet omfattande

regionalpolitiska resurser. Strukturfonderna har

därmed bidragit till Sveriges möjligheter att

bedriva en betydande regionalpolitik. Utskottet har

tidigare (bet. 2000/01:NU10) uttryckt sin

uppfattning att den förra programperioden,

1995-1999, kan ses som en läro- och

anpassningsperiod till gemenskapens

strukturfondssystem. Vidare har utskottet

konstaterat att reglerna för strukturfondssystemets

tillämpning och administration inklusive utvärdering

förbättrats väsentligt inför den nuvarande

programperioden, 2000-2006. Mer kan dock göras på

detta område.

För perioden 1995-1999 har Sverige tillförts

sammanlagt ca 13 miljarder kronor från EG:s olika

strukturfonder. Under innevarande programperiod

kommer Sverige att tilldelas totalt 2,2 miljarder

euro (1999 års priser) från strukturfonderna, vilket

motsvarar ca 19 miljarder kronor. Vissa av

programmen inom gemenskapsinitiativen har ännu inte

godkänts av kommissionen men kan förväntas bli

godkända inom kort. Till och med september 2001 har

beslut tagits om drygt 5 miljarder kronor av

strukturfondsmedlen för perioden 2000-2006. Därtill

kommer den nationella offentliga och privata

medfinansieringen.

Frågan om förskottsutbetalningar av EU-medlen till

projektägare har aktualiserats flera gånger sedan

starten av strukturfondsprogrammen. När det gäller

möjligheten till förskottsutbetalningar i samband

med EG-projekt konstaterar utskottet att regeringen

vidtagit åtgärder för att möjliggöra förskott där

behov föreligger. Erfarenheterna av

försöksverksamheten bör kunna användas för

framtiden. Hur verksamheten med

förskottsutbetalningar framgent skall utformas bör

regeringen enligt utskottets mening klargöra i

samband med den kommande utvärderingen av

försöksverksamheten. Utskottet förutsätter att

regeringen håller riksdagen informerad om detta

arbete.

Beträffande synpunkterna i motion 2001/02:N290 (s)

om behovet av att motverka risken för att företag

upprepade gånger skall kunna få stöd till samma

verksamhet genom företagsflyttning, anser utskottet

att inga nya omständigheter framkommit som

föranleder en annan bedömning är den utskottet

tidigare gjort. Reglerna är utformade på ett sådant

sätt att risken för detta kan bedömas som liten.

Med anledning av uppfattningen i motion

2001/02:N357 (c) om behovet av en översyn av NUTS-

indelningen noterar utskottet att EG-kommissionen

framlagt förslag till en förordning om skapande av

en gemensam nomenklatur för statistiska

territoriella enheter. Målet är bl.a. att fastställa

objektiva kriterier för avgränsningen av regioner

och att fastlägga klara regler för framtida

ändringar av NUTS-indelningen. I detta sammanhang

vill utskottet påpeka att det är bra med så tydliga

och objektiva regler som möjligt. Med hänvisning

till det pågående arbetet med att fastställa ett

regelverk för NUTS-nomenklaturen finner inte

utskottet att det i dagsläget är aktuellt att vidta

några åtgärder i enlighet med vad som i ovan nämnda

motion föreslagits.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motionsyrkanden.

EG:s framtida regionalpolitik

EG:s regionalpolitik är omodern och i behov av

kraftfulla reformer. Detta aktualiseras inte minst

med anledning av den kommande utvidgningen.

Utskottet menar att det är viktigt att en reform

kommer till stånd inför nästa programperiod trots

att det finns ett motstånd mot detta. Reformen måste

innebära att regionalpolitikens inriktning ändras

och att dess omfattning minskas. Regionalstödet till

de nuvarande medlemsländerna måste därför tydligt

reduceras till förmån för kandidatländerna. I de

fall EU ekonomiskt skall stödja olika regioner för

att därigenom gynna tillväxt och utveckling bör det

vara frågan om regioner som ligger väsentligt under

genomsnittet i unionen vad gäller levnadsstandard

och medelinkomst. Utformningen av dagens system

innebär att medel bara flyttas runt i systemet.

Detta ökar risken för korruption. Ett sätt att

motverka detta kan vara att medlemsländerna

kompenseras genom en avräkning på medlemsavgiften i

stället för att som i det nuvarande systemet betala

in medel till EU för att sedan få tillbaka dem i

form av strukturstöd. Utskottet anser att Sverige

måste motverka att EU i en allt högre grad utvecklas

till en transfereringsunion där medlemsländerna

betalar in pengar till EU för att sedan få tillbaka

dem i form av strukturstöd. Det bör därför i första

hand vara medlemsstaterna själva som ansvarar för

sina regioner. Beslutsfattandet måste dessutom

präglas av långtgående decentralisering, vilket

bl.a. innefattar att ett underifrånperspektiv i

högre utsträckning bör anläggas.

EU kan och skall inte stödja allt. Därför måste

gemenskapens regionalpolitik i en större

utsträckning än för närvarande vara koncentrerad

till tydliga mål. EU har bl.a. en viktig roll när

det gäller att stödja gränsöverskridande åtgärder

för att främja regionalt samarbete. Det gäller inte

minst mellan länder som tidigare varit i konflikt

med varandra eller på annat sätt har spända

relationer. Särskilt viktigt är att stödja samarbete

över gränser mellan kandidatländer och deras

grannländer, som exempelvis mellan Baltikum och

Ryssland.

Utskottet anser även att ytterligare åtgärder

måste vidtagas för att kraftfullt förbättra

kontrollen och möjligheten att beivra fusk. Det är

även viktigt att regelverket reformeras, vilket

bl.a. innefattar att det görs enklare och mer

entydigt. Byråkrati och ineffektivitet måste

motverkas.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande

till regeringen ställer sig bakom det nu anförda.

Därmed skulle de här aktuella yrkandena i motionerna

2001/02:K426 (kd), 2001/02:U301 (fp), 2001/02: U303

(m), 2001/02:N25 (m) och 2001/02:N262 (fp) bli

tillgodosedda.

Myndighetsfrågor inom det

regionalpolitiska området

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag om inriktningen av en planerad

översyn av Glesbygdsverket samt

motionsyrkanden på området. Utskottet

hänvisar till att regeringen aviserat sin

avsikt att genomföra en översyn för att

därefter återkomma till riksdagen med förslag

om hur Glesbygdsverkets verksamhet bör

förändras.

Propositionen

Glesbygdsverkets framtida roll behandlas av

regeringen i den regionalpolitiska propositionen (s.

190). Regeringens bedömning är att Glesbygdsverkets

roll inom den nya politiken för regional utveckling

bör utvecklas och tydliggöras. Som underlag för

denna bedömning anger regeringen Riksdagens

revisorers granskning av Glesbygdsverket (Rapport

2000/01:12), där revisorerna bl.a. pekar på att de

mål som formulerats för myndigheten är svåra att

följa upp och att myndighetens uppdrag är otydligt.

Regeringen framhåller dock att det är värdefullt med

en myndighet som har till uppgift att beakta och

sammanväga såväl tillväxt- som välfärdsaspekter, och

som har fokus på lokala utvecklingsförutsättningar.

Regeringen avser därför att, efter en översyn,

återkomma till riksdagen med förslag till hur

Glesbygdsverkets verksamhet bör förändras för att

bättre kunna stödja den nya politiken.

Motionerna

En integrering av Glesbygdsverket med NUTEK bör

genomföras enligt vad som anförs i motion

2001/02:N277 (m). Motionären påpekar att

myndigheternas verksamhet i vissa sammanhang är

överlappande, bl.a. gällande EG:s strukturfonder.

Det vore enligt motionären därför naturligt att

Glesbygdsverkets verksamhet knöts till NUTEK, något

som skulle leda till att den verksamhet som riktar

sig till gles- och landsbygden blev effektivare.

Riksdagen bör enligt vad som anförs i motion

2001/02:N223 (m) besluta om att lägga ned

Glesbygdsverket. Skälet är att myndighetens

slutsatser enligt motionärerna alltid tycks skada

dem de säger sig företräda. Som exempel på detta

anges Glesbygdsverkets förslag om s.k. boplikt.

För utvecklingen av en levande skärgård har

kommunikationsfrågorna en avgörande betydelse,

påpekas det i motion 2001/02:N230 (kd).

Färjetrafiken är enligt motionärerna livsavgörande

för dem som är bosatta på öar vilket kräver ett

enhetligt och tydligt regelverk. I motionen föreslås

att det skall åläggas Vägverket och Glesbygdsverket

att ta ett samlat grepp om regelverket för

färjetrafiken i skärgårdarna.

I motion 2001/02:N325 (fp) föreslås inrättandet av

en glesbygdsombudsman. Enligt motionärerna skall

glesbygdsombudsmannen stödja glesbygdens invånare.

Dennes uppgift skall bl.a. vara att skydda den

servicegaranti som alla orter i Sverige har rätt att

kräva. Det gäller bl.a. infrastruktur, postservice,

skola, vård och omsorg.

Förslag från Riksdagens revisorer

I förslag 2001/02:RR4 till riksdagen föreslår

Riksdagens revisorer att riksdagen tillkännager för

regeringen vad revisorerna anfört om inriktningen av

den av regeringen aviserade översynen av

Glesbygdsverket.

Riksdagens revisorer har på eget initiativ

granskat Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken.

I revisorernas tidigare nämnda rapport beskrivs hur

regionalpolitiken och den regionalpolitiska

myndighetsorganisationen förändrats sedan

Glesbygdsverket bildades. Rapporten omfattar även en

beskrivning och analys av Glesbygdsverkets

verksamhet i förhållande till verkets och övriga

regionalpolitiska aktörers uppdrag.

Revisorernas analys utmynnar i ett övergripande

förslag om att Glesbygdsverkets roll i

regionalpolitiken bör ses över. Vidare preciseras på

vilket sätt en sådan översyn bör ske. I rapporten

pekar revisorerna också på att den geografiska

avgränsningen av Glesbygdsverkets uppdrag bör

förtydligas. Revisorerna anser även att regeringen

borde renodla ansvaret för utvecklings- och

uppföljningsinsatser av stödet till kommersiell

service. Revisorerna gör dessutom bedömningen att

det finns brister i det sätt på vilket

Glesbygdsverket presenterat befolkningsutvecklingen

i gles- och landsbygd genom att myndigheten i

alltför stor utsträckning lyft fram positiva

tendenser.

Glesbygdsverkets uppgift är i dag att främst genom

påverkan på olika samhällssektorer verka för goda

levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för

glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkt

på skogslänens inre delar och skärgårdsområdena. I

myndighetens uppgift ligger att verka för

sektorssamordning mellan centrala myndigheter och

statliga bolag, att i egenskap av expertorgan

tillhandahålla regeringen beslutsunderlag samt att

genom kunskapsförmedling stödja främst länsstyrelser

och regionala självstyrelseorgan samt även andra

organ som har betydelse för gles- och landsbygdens

utveckling. Glesbygdsverket skall även fungera som

förvaltningsmyndighet för gemenskapsinitiativet

Leader+.

Enligt revisorerna har Glesbygdsverket i princip

två möjligheter att påverka utvecklingen i gles- och

landsbygd. Det kan antingen ske genom att den

kunskap verket producerar resulterar i att mer

resurser fördelas till gles- och landsbygden eller

att den kunskap verket förmedlar leder till att

befintliga resurser utnyttjas på ett mer effektivt

sätt.

Revisorernas analys av Glesbygdsverkets verksamhet

visar att verket främst är engagerat i frågor som

rör de välfärdspolitiska delarna av

regionalpolitiken. När det gäller insatser för att

främja tillväxten i gles- och landsbygden fokuserar

verket främst på den offentliga sektorns ansvar för

strukturfrågor. Efterfrågan på myndighetens

deltagande i arbetet med de regionala

tillväxtavtalen har från regional nivå hittills

varit låg. Enligt revisorerna bedriver myndigheten

inte heller någon egentlig utvärdering av gles- och

landsbygdspolitiska insatser.

Ett annat problem som revisorerna påtalar gäller

den definition som Glesbygdsverket i dag använder

sig av för gles- och landsbygd. (Glesbygdsverket har

utformat en definition av gles- och landsbygder som

grundar sig på ett områdes tillgänglighet till

tätorter. Definitionen bygger på den avgränsning som

finns i en förordning om landsbygdsstöd som säger

att glesbygd är större sammanhängande områden som

karakteriseras av långa avstånd till service och

arbetsmarknad. Enligt Glesbygdsverkets definition

bor ca 2 % av befolkningen i glesbygd, ca 23 % i

tätortsnära landsbygd och ca 75 % i tätorter).

Revisorerna anser att den nuvarande definitionen av

gles- och landsbygdsbefolkningen är alltför vid. En

för bred målgrupp minskar enligt revisorerna

möjligheterna att fokusera på de regionalpolitiska

problem som uppkommer till följd av en gles

befolkningsstruktur. Revisorerna ser inget hinder i

att en glesbygdsmyndighet ges ett landsomfattande

uppdrag. De menar dock att uppdraget bör vara

avgränsat till att gälla glesbygds- och

landsbygdsområden som präglas av regionalpolitiska

problem.

Revisorerna påpekar att den kartläggning som de

gjort av Glesbygdsverkets verksamhet inte tyder på

att myndigheten fungerar dåligt. Däremot är

Glesbygdsverkets uppdrag otydligt, och bristen på

uppföljningsbara mål för vad verket förväntas

prestera gör det svårt att bedöma om Glesbygdsverket

är ett effektivt verktyg för att stimulera

utvecklingen i gles- och landsbygden.

Förslaget från Riksdagens revisorer innebär att

den av regeringen aviserade översynen av

Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken bör göras

med följande inriktning:

- Översynen bör genomföras med utgångspunkt i de

regionalpolitiska problem som hänger samman med

en gles befolkningsstruktur.

-

- Översynen bör klargöra ansvarsfördelningen mellan

myndigheterna inom den regionalpolitiska

myndighetsorganisationen för att dels följa upp,

dels främja den regionala välfärds- och

tillväxtpolitiken ur ett glesbygds- och

landsbygdsperspektiv.

-

- Översynen bör klargöra på vilket sätt den

centrala regionalpolitiska

myndighetsorganisationen bör stödja kommuner,

landsting, länsstyrelser, självstyrelseorgan,

andra regionala och centrala myndigheter och

övriga organ som har betydelse för gles- och

landsbygdens utveckling.

-

Vidare föreslår revisorerna att frågan om vilken

gles- och landsbygd som bör vara föremål för

särskilda myndighetsinsatser behandlas i den

föreslagna översynen.

Remissyttranden

Av de remissyttranden som inkommit med anledning av

revisorernas rapport framgår att ingen instans

direkt motsätter sig förslaget om en översyn av

Glesbygdsverkets roll. Vad gäller en geografisk

avgränsning av myndighetens uppdrag är svaren inte

lika entydiga. Glesbygdsverket tillstyrker i allt

väsentligt förslaget om en översyn. Myndigheten

anser att en sådan bör ske i ett sammanhang som

omfattar alla regionalpolitiska aktörer.

Glesbygdsverket delar dock inte revisorernas

uppfattning att den nuvarande definitionen av gles-

och landsbygd är för vid. Det anförs att en snävare

geografisk definition kraftigt skulle begränsa

möjligheten att agera på system- och strukturnivå

där en väsentlig del av verkets insatser görs i dag.

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)

anser att den av revisorerna påtalade bristen på

uppföljningsbara mål för Glesbygdsverket måste

avhjälpas. Översynen bör enligt ITPS klarlägga

ansvarsfördelningen mellan Glesbygdsverket och andra

myndigheter som hanterar närliggande frågor. Vidare

anser ITPS att olika myndigheters definition av vad

som är gles- respektive landsbygd bör göras mer

enhetlig. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)

tillstyrker en översyn men vill begränsa den i

förhållande till revisorernas förslag. De menar att

operativa frågor inom det tillväxtpolitiska området

bör hållas utanför översynen, bl.a. för att inte

ytterligare komplicera förutsättningarna för det

pågående omställningsarbetet på detta område. NUTEK

förordar regionala arbetsmarknader som bas när det

gäller analyser av tillväxt. Konsumentverket menar

att revisorernas skäl till en översyn är relevanta.

Enligt verket bör dock Glesbygdsverket även i

framtiden ha en central roll som främjande och

uppföljande myndighet med fokus på välfärds- och

strukturpolitiska mål. Konsumentverket menar att det

inte finns skäl för en geografisk avgränsning av

Glesbygdsverkets uppdrag då en sådan kraftigt skulle

begränsa den nationella överblicken över gles- och

landsbygdsbefolkningens villkor.

Vissa kompletterande uppgifter

Färjetrafiken har behandlats av utredningen Bidrag

och regler för enskilda vägar (den s.k. BREV-

utredningen) som lämnade sitt slutbetänkande Enskild

eller allmän väg? (SOU 2001:67) i juli 2001. I

betänkandet presenteras förslag som bl.a. gäller

valet av ansvarig för färjeverksamhet,

gränsdragningar mellan allmän och enskild färja samt

förändringar av bidrag och regler för färjor.

Utredningen är för närvarande föremål för ett brett

remissförfarande, som löper till i januari 2002.

Betänkandet har remitterats till 149

remissinstanser. Regeringen har i missivskrivelsen

bl.a. påpekat att utredningens förslag om färjor är

av särskilt intresse.

I samband med en fråga (2001/01:839) av Annelie

Enochson (kd) om vilka åtgärder som skulle vidtas

för att stödja frakttrafiken med färja i

skärgårdsområdena hänvisade näringsminister Björn

Rosengren i sitt svar våren 2001 till BREV-

utredningen och att utredningens förslag skall

beredas på sedvanligt sätt innan några åtgärder

vidtas.

Trafikutskottet behandlar hösten 2001 i betänkande

2001/02:TU1 ett antal motioner som rör

färjetrafiken. I detta sammanhang bemöts bl.a. en

motion vari begärs att regeringen skyndsamt skall

återkomma till riksdagen med förslag om utformningen

av ansvaret och regelverket för färjetrafiken mellan

öar och fastland. I sitt ställningstagande påpekar

trafikutskottet att det är viktigt att färjefrågorna

ges en tillfredsställande lösning så att riksdagens

transportpolitiska mål om ett tillgängligt

transportsystem, en hög transportkvalitet och en

positiv regional utveckling tillgodoses även i

skärgården. Enligt trafikutskottets mening bör dock

remissbehandlingen samt regeringens

ställningstagande till BREV-utredningens förslag

avvaktas innan utskottet tar ställning till

förändringar i reglerna för färjeverksamhet.

Utskottets ställningstagande

När det gäller myndighetsorganisationen på det

regionalpolitiska området har utskottet vid tidigare

tillfälle (bet. 1999/2000:NU2) påpekat att det är av

stor vikt att myndighetsorganisationen fungerar

effektivt. Detta vill utskottet återigen framhålla.

Riksdagens revisorer har genomfört en omfattande

granskning av Glesbygdsverkets verksamhet.

Granskningen har bl.a. omfattat en analys av

verksamheten i förhållande till verkets och övriga

regionalpolitiska aktörers uppdrag. Revisorerna har

även beskrivit hur regionalpolitiken och den

regionalpolitiska myndighetsorganisationen

förändrats sedan Glesbygdsverket bildades. Utifrån

denna analys är revisorernas bedömning bl.a. att de

mål som formulerats för Glesbygdsverket är svåra att

följa upp och att myndighetens uppdrag är otydligt.

Med anledning därav har revisorerna ansett att det

föreligger skäl till en översyn av Glesbygdsverkets

roll. Detta har uppmärksammats av regeringen som i

den regionalpolitiska propositionen anför att

Glesbygdsverkets roll inom den nya politiken för

regional utveckling bör utvecklas och tydliggöras.

Vidare aviserar regeringen att den, efter en

översyn, ämnar att återkomma till riksdagen med

förslag till hur Glesbygdsverkets verksamhet bör

förändras för att bättre kunna stödja den nya

politiken. De förslag som revisorerna lämnat till

riksdagen innebär en precisering av inriktningen på

den av regeringen aviserade översynen.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

revisorerna i sin rapport påpekar att deras

kartläggning av Glesbygdsverkets verksamhet inte

tyder på att myndigheten fungerar dåligt. Vad

revisorerna däremot för fram är att Glesbygdsverkets

uppdrag är otydligt och att det finns brister vad

gäller uppföljningsbara mål för verksamheten.

Bristen på uppföljningsbara mål gör det enligt

revisorerna svårt att uttala sig om huruvida

Glesbygdsverket är ett effektivt redskap för att

stimulera utvecklingen i gles- och landsbygden.

Utskottet menar att detta inte är

tillfredsställande. Riksdagen har ett ansvar för att

följa upp hur regeringen och dess myndigheter

förvaltar de medel riksdagen beslutat om. Det är

därför viktigt att regeringens redovisning till

riksdagen har sådan kvalitet att måluppfyllelsen kan

bedömas av riksdagen. Eventuella brister i de mål

som gäller på myndighetsnivå får en direkt

återkoppling till riksdagens möjligheter att i

sammanhanget göra en adekvat bedömning av

verksamheten och ställa den i relation till

kostnaderna. Därför är det angeläget att målen är

mätbara och uppföljningsbara. Revisorerna påpekar

att det förvisso kan vara svårt att formulera

specifika, mätbara och uppföljningsbara mål för

kunskapsproducerande myndigheter, men att det bör

vara möjligt att nå längre än hittills. Utskottet

instämmer i detta.

Vidare konstaterar utskottet allmänt att tydlighet

i ett myndighetsuppdrag är en grundläggande

förutsättning för att en myndighet skall kunna

identifiera vad den skall åstadkomma och därmed

fungera effektivt. Med anledning av vad revisorerna

anfört om Glesbygdsverkets uppdrag instämmer

utskottet i regeringens bedömning att

Glesbygdsverkets roll bör tydliggöras. Utskottet är

därför positivt till regeringens aviserade översyn

av Glesbygdsverket och menar att revisorernas

granskning påvisat att en sådan är angelägen.

Utskottet noterar även att remissbehandlingen av

revisorernas rapport i allt väsentligt stöder

genomförandet av en översyn.

Även det faktum att regionalpolitiken genomgått

stora förändringar sedan Glesbygdsverket inrättades

i början av 1990-talet och att myndighetens roll

efterhand kommit att ändras utan att en mer

djupgående genomgång av myndighetens verksamhet och

betydelse för regionalpolitiken genomförts

förstärker enligt utskottets mening behovet av en

översyn.

I motion 2001/02:N277 (m) föreslås att

Glesbygdsverket skall integreras med NUTEK, och i

motion 2001/02:N325 (fp) förordas inrättandet av en

glesbygdsombudsman. Utskottet har tidigare (bet.

1999/2000:NU2) uttryckt att det inte kan uteslutas

att organisatoriska förändringar skulle kunna

effektivisera verksamheten. Samtidigt påtalade

utskottet att samordning och samsyn i

regionalpolitiska frågor också kan lösas genom ett

ökat och mera fast organiserat samarbete mellan de

myndigheter som har regionalpolitiska uppgifter.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i

samband med översynen - om behov anses föreligga -

även beaktar ovan berörda organisatoriska frågor.

Utskottet finner därför inte att nyss nämnda

motionsyrkanden bör föranleda någon åtgärd från

riksdagen.

När det gäller förslaget i motion 2001/02:N230

(kd) menar utskottet att det inte i nuläget är

påkallat med ett uppdrag till Vägverket och

Glesbygdsverket rörande regelverket för

färjetrafiken i skärgården, detta dels med

hänvisning till den tidigare nämnda pågående

remissbehandlingen av BREV-utredningen, dels med

anledning av regeringens kommande översyn av

Glesbygdsverket.

Den granskning som Riksdagens revisorer genomfört

av Glesbygdsverket är, enligt utskottets mening, en

bra utgångspunkt för den kommande översynen. Vidare

utgår utskottet från att de problem som revisorerna

belyst i sin rapport omfattas av regeringens

kommande översyn i berörda delar. Då regeringen

emellertid meddelat sin avsikt att återkomma till

riksdagen med förslag om hur Glesbygdsverkets

verksamhet bör förändras för att bättre stödja den

nya politiken finner utskottet det inte nödvändigt

att närmare precisera inriktningen för denna översyn

i enlighet med revisorernas förslag.

Med det sagda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motionsyrkanden samt Riksdagens revisorers

förslag om inriktningen på den kommande översynen.

Avskaffande av vissa stödformer inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling

Avskaffande av lån till privata regionala

investmentbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att avskaffa stödformen lån till privata

regionala investmentbolag, med hänvisning

till att erfarenheterna av stödformen är

övervägande negativa samt att den inte

utnyttjats under de senaste fem åren.

Propositionen

I den regionalpolitiska propositionen (s. 173)

föreslår regeringen att riksdagen godkänner

regeringens förslag om att stödformen lån till

privata regionala investmentbolag avvecklas. Den

regionalpolitiska stödformen lån till privata

regionala investmentbolag, som infördes år 1982, kan

endast beslutas av regeringen. Syftet med stödformen

är att främja expansion av små och medelstora

företag inom de nationella stödområdena, dels genom

att öka tillgången på privat riskvilligt kapital,

dels genom att tillföra företagen kompetens i form

av ledningskunnande. Stödformen har emellertid inte

utnyttjats under de senaste fem åren. Regeringen

föreslår, mot bakgrund av att erfarenheterna av

stödformen är övervägande negativa, att stödformen

skall upphöra.

Regeringens bedömning är att statliga aktörer på

lånemarknaden bör ha en uttalat

marknadskompletterande roll. Staten bör därför

enligt regeringen ha en fortsatt viktig roll, främst

i tidiga skeden. Vad regeringen i övrigt anför om

statens roll beträffande lån och garantier i

proposition 2001/02:4 behandlas av utskottet i

betänkande 2001/02:NU4.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt tidigare förordning (1990:642) om

regionalpolitiskt företagsstöd kunde lån lämnas av

regeringen till privata regionala investmentbolag.

Ett bolag fick med hjälp av lånemedlen endast delta

i sådana verksamheter som var stödberättigade enligt

förordningen. Verksamheten skulle huvudsakligen

bedrivas inom stödområdena eller i ett område

utanför stödområdena där, enligt beslut av

regeringen, regionalt utvecklingsstöd skulle kunna

lämnas för en begränsad tid. Lånevillkoren i övrigt

bestämdes av regeringen särskilt för varje enskilt

fall. Om stödet utgjorde statsstöd enligt EG:s

regelverk fick det lämnas endast om EG-kommissionen

godkänt stödet. Det innebar att kommissionen skulle

notifiera användandet av stödformen.

Den nämnda förordningen om regionalpolitiskt

företagsstöd ersattes från och med den 1 juni 2000

av förordning (2000:279) om regionalt

utvecklingsbidrag. Förändringen har medfört att

stödformen lån till privata regionala

investmentbolag för närvarande saknar regelverk.

NUTEK genomförde en utvärdering av stödformen år

1993 (R1993:67). I utvärderingen hävdades att stödet

med stor sannolikhet varit avgörande för

investmentbolagens tillkomst men att lånets

betydelse för bolagens resultat i form av

kapitaluppbyggnad och företagsutveckling varit

marginell.

Utskottets ställningstagande

Då erfarenheterna av stödformen är övervägande

negativa samt att den inte utnyttjats under de

senaste fem åren har utskottet inget att erinra mot

regeringens förslag om att avskaffa stödformen lån

till privata regionala investmentbolag.

Avskaffande av småföretagsstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att avskaffa stödformen småföretagsstöd och

samtidigt avslå ett motionsyrkande i frågan.

Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår i den regionalpolitiska

propositionen (s. 177) att riksdagen godkänner

regeringens förslag om att småföretagsstödet

avvecklas. Småföretagsstödet är ett

investeringsbidrag som kan beviljas av

länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen med

maximalt 15 % av utgifterna för en investering.

Syftet med stödet är att främja

sysselsättningsskapande investeringar och

inomregional balans. Målgruppen för stödet är

företag över hela landet med färre än 50 anställda

och mindre än sju miljoner euro i omsättning eller

maximalt fem miljoner euro i balansomsättning. Stöd

kan lämnas till såväl hårda som mjuka investeringar

i hela landet.

Som skäl till förslaget att avskaffa stödformen

anger regeringen sin principiella inställning att

företagsstöd, i form av selektiva bidrag, primärt

skall användas i områden som har störst geografiska

lägesnackdelar, dvs. främst stödområde A.

Småföretagsstöd har tidigare beviljats främst i

tätorter utanför nationella stödområden. I dessa

områden bör, enligt regeringen, marknadens aktörer

ta ett ökat ansvar och statens insatser i stället

bestå av andra utvecklingsinriktade insatser.

I den regionalpolitiska propositionen påpekas att

flertalet remissinstanser anser att

småföretagsstödet utnyttjas i mycket liten

omfattning och därför kan avvecklas. De

remissinstanser som avstyrker att småföretagsstödet

avvecklas motiverar enligt regeringen detta med

hänvisning till att stödformen är anmäld och godkänd

av EG-kommissionen och därför bör bibehållas.

Motionen

Riksdagen bör enligt vad som anförs i Centerpartiets

motion 2001/02:N27 besluta om att avslå regeringens

förslag om att avveckla småföretagsstödet.

Motionärerna menar att motiven till regeringens

förslag inte är tillfredsställande. Det faktum att

företag utanför de nationella stödområdena beviljats

detta stöd, efter sedvanlig prövning, visar att det

även i andra delar av landet kan vara svårt att

uppbringa nödvändigt kapital för investeringar.

Vissa kompletterande uppgifter

Småföretagsstöd regleras genom förordningen

(2000:282) om småföretagsstöd. Från och med år 1994

ingår småföretagsstödet bland de företagsstöd som

länsstyrelser och självstyrelseorgan kan bevilja.

Småföretagsstödet är en selektiv stödform där varje

enskild stödansökan bedöms av handläggare utifrån

särskilda kriterier. Skillnaden mellan

småföretagsstöd och övriga selektiva stödformer inom

utgiftsområde 19 är att småföretagsstöd kan lämnas

till företag i hela landet.

Enligt NUTEK:s rapport Regionalpolitiskt

finansiellt stöd budgetåret 2000 (R 2001:9) har

småföretagsstöd under år 2000 beviljats med

sammanlagt 24,4 miljoner kronor till 77 olika

arbetsställen i totalt 10 olika län. År 2000 var

Jämtland och Blekinge de län som tilldelades det

största beviljade beloppet för småföretagsstöd med

4,5 miljoner kronor vardera. Den bransch som år 2000

erhöll störst del av småföretagsstöd var kemisk

industri (28 % av totalt beviljat stödbelopp) följt

av branscherna livsmedel, dryck och tobak (18 %) och

metallvarutillverkning exkl. maskin (12 %).

Enligt den regionalpolitiska utredningens

slutbetänkande (SOU 2000:87) har de selektiva

stödformerna till viss del negativa effekter och bör

på sikt avvecklas och ersättas av generella

lösningar. Utredningens förslag innefattade bl.a.

att sysselsättningsbidraget och småföretagsstödet

skulle avvecklas och på sikt även det regionala

utvecklingsbidraget. Landsbygdsstödet skulle däremot

bibehållas men inriktas mot entreprenörsutveckling,

mjuka kunskapsutvecklande investeringar och

samverkan mellan företag.

Regeringens bedömning (prop. 2001/02:4 s. 178) är

att sysselsättningsbidraget, regionalt

utvecklingsbidrag och landsbygdsbidrag bör finnas

kvar tills vidare. Inriktningen och beslutsformerna

skall dock ses över och utvecklas på olika sätt.

Regeringen bedömer att det råder oklarheter kring

sysselsättningsbidraget effekter och avser därför

att ge Institutet för tillväxtpolitiska studier i

uppdrag att, i samråd med Institutet för

arbetsmarknadspolitiska utvärderingar, utvärdera

stödformen.

I rapporten Företagsstöd - kvalitet i

beslutsprocessen (RRV 2001:22), som nyligen

överlämnats till regeringen, har Riksrevisionsverket

(RRV) lämnat olika förslag på hur kvaliteten i

beslutsprocessen kring de regionalpolitiska

företagsstöden kan förbättras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tar i denna del endast ställning till

småföretagsstödet. Regionalpolitiska stödformer

behandlas även av utskottet i betänkande

2001/02:NU4, bl.a. i avsnittet om regionalpolitiska

bidrag.

I motion 2001/02:N27 (c) avvisas regeringens

förslag om att avskaffa stödformen småföretagsstöd.

Utskottet vill här erinra om den regionalpolitiska

utredningens slutsatser att de selektiva

stödformerna, däribland småföretagsstöd, till viss

del har negativa effekter och därför på sikt bör

avvecklas och ersättas av generella lösningar. I

utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87) anförs att

stöden kan kompensera för vissa av de problem som

finns i stödområdena, men att de för den långsiktiga

utvecklingen troligen spelar en mindre roll.

Angående stöden och deras effekter drog utredningen

två principiella slutsatser. För det första att

stöden, och då i första hand de selektiva

stödformerna, generellt sett gav negativa effekter.

För det andra att de selektiva företagsstöden

visserligen kan utgöra bra verktyg för att stimulera

sysselsättning och tillväxt i stödområdena, men att

de hanterades på ett sådant sätt att de bidrar till

en konservering av den befintliga näringsstrukturen

och därmed kan utgöra ett hinder för utveckling.

Regeringens principiella inställning är att det i

ett längre perspektiv är angeläget att reducera

användningen av olika bidrag. Utskottet delar denna

uppfattning. Då regeringens förslag om att avskaffa

stödformen småföretagsstöd ligger i linje med den

regionalpolitiska utredningens slutsatser har

utskottet inget att erinra mot detta förslag. Med

det anförda tillstyrker utskottet propositionen i

denna del och avstyrker motion 2001/02:N27 (c) i

berörd del.

Upphävande av lag om nedsättning av

socialavgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om

upphävande av lagen om nedsättning av

socialavgifter. Skälet härtill är EG-

kommissionens beslut att stödformen inte

längre får tillämpas då den inte är förenlig

med EG:s statsstödsregler.

Propositionen

I budgetpropositionen (utg.omr. 19) föreslår

regeringen att riksdagen skall anta regeringens

förslag till lag om upphävande av lagen (1990:912)

om nedsättning av socialavgifter.

Regeringen föreslår att lagen skall upphöra att

gälla vid utgången av år 2001. Enligt denna lag fick

vissa arbetsgivare med fast driftställe i dåvarande

stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2

till och med inkomståret 1999 en nedsättning av

arbetsgivaravgifterna.

EG-kommissionen beslutade i december 2000 att

stödformen inte längre får tillämpas då den inte var

förenlig med EG:s statsstödsregler. Den upphävda

lagen kommer dock fortfarande att gälla i fråga om

avgifter som hänför sig till tiden före den 1

januari 2002. Vissa eftersläpande utgifter beräknas

uppstå under åren 2001 och 2002.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

En regional nedsättning av socialavgifter infördes

år 1983 efter förslag i proposition 1981/82:113.

Syftet med stödformen var att delvis kompensera

företag i vissa branscher i de regionalpolitiskt

högst prioriterade områdena för bestående nackdelar

i form av merkostnader på grund av det geografiska

läget, t.ex. långa avstånd, liten hemmamarknad, låg

befolkningstäthet och sämre servicegrad än övriga

landet. Vilka branscher och geografiska områden som

varit aktuella för åtgärden har ändrats vartefter.

Nedsättningen var under de senaste åren 8

procentenheter. Sverige tvingades vid årsskiftet

1999/2000 upphöra med stödformen i avvaktan på EG-

kommissionens slutliga ställningstagande i fråga om

stödets förenlighet med EG:s statsstödsregler.

Regeringen har emellertid meddelat att den har för

avsikt att föreslå införandet av en ny stödform

(prop. 2001/02:1 vol. 1, s. 190 och prop. 2001/02:4

s. 158). Detta behandlas närmare av utskottet i

betänkande 2001/02:NU4, där även motioner på området

tas upp. Regeringen har därefter överlämnat en

proposition om sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidsskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45), där ett

lagförslag läggs fram om utvidgningen av de

särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen

(2000:980). Denna proposition behandlas inom

riksdagens skatteutskott (bet. 2001/02:SkU12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfällen uttalat sin

ståndpunkt att det varit angeläget att försöka

behålla stödformen med en regional nedsättning av

socialavgifter (bet. 2000/01:NU2 s. 46 och bet.

1999/2000:NU2 s. 16).

Från och med årsskiftet 1999/2000 tvingades

Sverige upphöra med stödformen i avvaktan på EG-

kommissionens slutliga ställningstagande i fråga om

stödets förenlighet med EG:s statsstödsregler. Som

ovan nämnts beslöt kommissionen i december 2000 att

inte godkänna stödformen. Det grundläggande skälet

till detta var att stödformen inte var förenlig med

statsstödsriktlinjerna som, vad gäller driftsstöd i

Sverige, endast tillåter bidrag för transport av

varor, s.k. transportbidrag.

Utskottet beklagar att kommissionen inte godkänt

stödformen. Som medlem i Europeiska unionen har

Sverige emellertid förbundit sig att solidariskt

följa gemenskapens statsstödsregler. Syftet med

statsstödsreglerna är att säkerställa att

medlemsstaternas företagsstöd inte snedvrider

konkurrensen och påverkar handeln mellan

medlemsstaterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet den av

regeringen föreslagna lagen om upphävande av lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslagen och godkänna

bemyndigandena för budgetåret 2002 inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling i enlighet med vad regeringen

föreslagit. Samtliga motionsyrkanden bör

avslås.

Inledning

Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling redovisas i

bilaga 3 tillsammans med övriga partiers förslag.

Sammanlagt tas åtta anslag upp under detta

utgiftsområde. Regeringsförslaget innebär vissa

ändringar i anslagsstrukturen jämfört med

innevarande budgetår samt att ett nytt anslag

införs. En närmare redogörelse följer under

respektive anslagsrubrik. Förutom anslagen inom

politikområdet Regionalpolitik ingår ett anslag inom

politikområdet IT, tele och post. Utgiftsramen

föreslås av regeringen till ca 3 563 miljoner kronor

för budgetåret 2002. Övriga partiers förslag till

utgiftsramar fördelar sig på följande sätt.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har inte lagt fram

några budgetförslag som avviker från

regeringsförslaget. Övriga partiers förslag innebär

i tre fall en lägre ram än regeringsförslaget,

nämligen 690 miljoner kronor lägre (m), 790 miljoner

kronor lägre (kd) och 750 miljoner kronor lägre

(fp). Centerpartiets förslag innebär att ramen ökas

med 138 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen

(33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder, (33:6)

Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006 och

(37:1) IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska

förpliktelser, vilka leder till utgifter under

kommande år.

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt.

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)

Propositionen

Anslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder

disponeras av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen.

NUTEK disponerar även medel för beslut som fattats

av vissa självstyrelseorgan. För år 2002 föreslås

anslaget uppgå till ca 1 640 miljoner kronor.

Till anslaget finns ett bemyndigande. Riksdagen

har bemyndigat regeringen att under år 2001 låta

staten ta på sig ekonomiska åtaganden i samband med

regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om

högst 3 000 miljoner kronor under åren 2002-2008

(bet. 2000/01:NU2). Regeringen föreslår nu att

riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2002

ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på

högst 3 200 miljoner kronor under åren 2003-2010.

Regeringen föreslår att medel från detta anslag år

2002 anvisas till följande ändamål:

- regionala utvecklingsbidrag,

-

- landsbygdsbidrag,

-

- stöd till kommersiell service,

-

- småföretagsstöd,

-

- sysselsättningsbidrag,

-

- såddfinansiering,

-

- regional och central projektverksamhet,

-

- medfinansiering av strukturfondsprogram,

-

- viss administration, uppföljning och utvärdering

av de regionalpolitiska företagsstöden m.m.,

-

- äldre regionalpolitiska åtgärder,

-

- retroaktiva nedsatta socialavgifter samt

-

- viss central utvecklingsverksamhet, m.m.

-

I jämförelse med de ändamål som gäller för anslaget

år 2001 innebär det att lån till privata regionala

investmentbolag utgår medan retroaktiva nedsatta

socialavgifter och äldre regionalpolitiska åtgärder

tillkommer.

Äldre regionalpolitiska åtgärder har tidigare

finansierats från anslaget (A1) Regionalpolitiska

åtgärder från budgetåret 1998. Anslaget disponeras

fr.o.m. budgetåret 2001 inte längre av regeringen.

Stödformerna lån till privata regionala

investmentbolag och småföretagsstöd skall, som

tidigare behandlats, avskaffas enligt regeringens

förslag. Nedsatta socialavgifter upphörde i princip

den 31 december 1999. Retroaktiva utbetalningar har

hittills finansierats genom anslaget Ersättning för

nedsättning för socialavgifter. De eventuella

kostnader som kan uppkomma under år 2002 föreslås nu

belasta anslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska

åtgärder.

Medel inom anslaget (33:1) Allmänna

regionalpolitiska åtgärder får, inom ramen för ovan

nämnda ändamål, användas för medfinansiering av

åtgärder inom de regionala tillväxtavtalen samt inom

strukturfondsprojekt. Huvuddelen av anslaget skall

användas av länsstyrelserna respektive de regionala

självstyrelseorganen för olika former av

företagsstöd, medfinansiering av

strukturfondsprogram samt projekt, huvudsakligen

inom ramen för regionala tillväxtavtal.

Försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarfördelning pågår fram till den 31 december

2002. Syftet med försöksverksamheten är att utveckla

former för fördjupad demokratisk förankring av det

regionalpolitiska utvecklingsarbetet.

Regionförbundet i Kalmar län, Gotlands kommun och

Regionförbundet i Skåne län har från och med

budgetåret 1998 bl.a. övertagit ansvaret för att

utarbeta regionala utvecklingsstrategier och hantera

huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som

berörda länsstyrelser disponerar (prop. 1996/97:36,

bet. 1996/97:KU4). Från och med den 1 januari 1999

utgör även landstingen i de nybildade länen Skåne

och Västra Götaland självstyrelseorgan i respektive

län (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13).

Enligt regeringen bör det även fortsättningsvis

vara regeringens uppgift att fördela anslaget mellan

länsstyrelser och självstyrelseorgan och utfärda de

föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel

mellan länen bör, som hittills, de långsiktiga

problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga

fördelningsnyckeln, med särskilt beaktande av

medfinansieringsbehov inom EG:s strukturfondsprogram

och inom ramen för de regionala tillväxtavtalen.

Motionerna

Enligt vad som anförs i Moderata samlingspartiets

kommittémotion 2001/02:N350 bör anslaget minskas med

450 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Motionärerna framhåller den

regionalpolitiska utredningens slutsatser om de

selektiva företagsstöden negativa effekter. Dessa

stödformer ger dels negativa effekter i sig, dels

hanteras de på ett sådant sätt att de bidrar till en

konservering av den befintliga näringsstrukturen och

utgör därmed ett hinder för utveckling. Motionärerna

förordar i stället mer generella åtgärder som

exempelvis nedsättning av socialavgifter.

I kommittémotion 2001/02:N372 (kd) föreslås att

anslaget reduceras med 300 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. I motionen

påpekas även att det nuvarande bemyndigandesystemet

utgör en fara som på sikt kan leda till en

likviditetsbrist. De över åren växande åtagandena

kan i längden leda till en skuld som i slutändan

innebär att enskilda projektägare inte kan erhålla

medel för att fullfölja projekten. Motionärerna

föreslår därför att bemyndigandet begränsas till

maximalt 3 000 miljoner kronor. Bemyndigandesystemet

bör även omarbetas så att differensen mellan

tilldelade anslag och bemyndiganderamen minskar.

Enligt vad som anförs i partimotion 2001/02:Fi294

(fp) bör anslaget minskas med 500 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Motionärerna

menar med hänvisning till den regionalpolitiska

utredningen att de traditionella regionalpolitiska

stöden bör begränsas. Även i kommittémotion

2001/02:N262 (fp) föreslås att anslaget reduceras

med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag. I motionen framhålls att de selektiva

regionalpolitiska stöden bör minskas för att på sikt

avvecklas.

I motion 2001/02:N335 (c) påpekas att Gotlands län

under de senaste åren drabbats av ett antal

omfattande avvecklingar och uppsägningar på

arbetsmarknaden. Motionären anser det därför

nödvändigt med ett statligt tilläggsanslag för

regionala utvecklingsinsatser till Gotlands län.

Vissa kompletterande uppgifter

För budgetåret 2001 har riksdagen, som tidigare nämnts, för det

nu aktuella anslaget beslutat att bemyndiga

regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 3 000 miljoner kronor under åren 2002-2008.

Syftet med bemyndigandesystemet är bl.a. att

förbättra förutsättningarna för att långsiktigt

kunna planera användningen av anslaget, att kunna

utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att

undvika stora anslagssparanden samt att förbättra

uppföljningen och prognoserna inom området.

Bemyndigandesystemet för anslaget granskades av

Ekonomistyrningsverket (ESV) år 2000 på uppdrag av

regeringen. ESV framlade i samband med sin

granskning vissa förslag om hur det dåvarande

bemyndigandesystemet skulle modifieras. ESV föreslog

bl.a. att bemyndiganderamen skulle vara större än

anslaget och att regeringen borde införa maximala

belopp för utbetalningar varje år. ESV ansåg att det

bemyndigandesystem som skulle ge myndigheterna bäst

möjligheter att utföra en effektiv regionalpolitik

var ett bibehållande av det dåvarande

bemyndigandesystemet, men med större

bemyndiganderamar än vad som tidigare aviserats.

Därtill skulle ett maximalt belopp anges för hur

stora åtaganden om utbetalningar som fick ske varje

år under bemyndigandeperioden.

Regeringen har vidtagit åtgärder i enlighet med

ESV:s rekommendationer. I regleringsbrev till

myndigheterna och självstyrelseorganen anges de

maximala utbetalningar från anslaget som får göras

under de nästkommande två åren. De angivna

maximibeloppen gäller enligt regeringen som en

planeringsram under förutsättning att anslaget för

nästkommande år kommer att uppgå till det belopp som

beräknats i budgetpropositionen innevarande år.

Frågan om bemyndigandesystemet har även tidigare

behandlats av utskottet (bet. 2000/01:NU2) i samband

med en liknande motion som den nu aktuella.

Utskottet anförde att det då nya systemet med

maximibelopp som planeringsram för länsstyrelser

m.fl. skulle medföra att det i motionen påpekade

problemet blev väsentligt mindre. Riksdagen avslog

den då väckta motionen.

Gotland omfattas av den nationella

omställningsgruppens arbete. Omställningsgruppen

tillsattes för att föreslå och genomföra

utvecklingsprogram för de prioriterade

försvarskommunerna. Regeringen beslutade i mars 2001

att Stockholms läns allmänna försäkringskassas

utlandskontors pensionsverksamhet skall

omlokaliseras till Gotland. Verksamheten skall från

och med den 1 januari 2002 bedrivas på Gotland.

Omlokaliseringen beräknas medföra 120 nya

arbetstillfällen på Gotland. Enligt de uppgifter

utskottet inhämtat går genomförandet planenligt och

huvuddelen av anställningarna har genomförts. Vidare

skall Försvarets ekonomiredovisning och

löneadministration koncentreras till särskilda

kontor vid ett färre antal orter, däribland Gotland.

Även detta beräknas medföra ett antal nya

arbetstillfällen på Gotland. Omställningsgruppen har

även i uppdrag att skapa förutsättningar för

ytterligare 260 privata arbetstillfällen på Gotland.

Landsbygdslån (33:2)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK för landsbygdslån som

beviljas av länsstyrelserna och de regionala

självstyrelseorganen. Anslaget disponeras även för

utbetalningar av tidigare beviljade regionala

utvecklingslån. (Stödformen upphörde den 1 januari

1999 enligt riksdagens beslut). Anslagets nivå

föreslås uppgå till 60 miljoner kronor för år 2002,

vilket är samma nivå som gällde år 2001. Medel inom

anslaget får, inom ramen för anslagets ändamål,

användas för medfinansiering av åtgärder inom de

regionala tillväxtavtalen.

Inga motioner har väckts på detta område.

Avsättning för kreditgarantier inom

regionalpolitiken (33:3)

Propositionen

Anslaget, som tidigare benämndes Täckande av

förluster på grund av kreditgarantier inom

regionalpolitiken, disponeras av Riksgäldskontoret.

Systemet med kreditgarantier inom regionalpolitiken

upphörde den 1 januari 1997 och ersattes med

landsbygdslån. Från anslaget betalas utgifter för

att infria statliga garantier enligt ett antal äldre

förordningar.

För att de ekonomiska förpliktelser som staten har

i form av äldre garantier inom regionalpolitiken

skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen

från och med budgetåret 2002, föreslår regeringen

att riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka de

subventioner som uppstår genom att garantitagarna

inte debiteras riskavspeglande avgifter.

Riksgäldskontoret har fastställt den totala

subventionen inom området till ett engångsbelopp om

11 miljoner kronor. Detta belopp skall föras till

Riksgäldskontorets garantireserv, vartefter

garantiverksamhetens kostnader kommer att belasta

reserven.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 11 miljoner kronor. Eftersom garantiernas

kostnader kommer att belasta Riksgäldskontorets

garantireserv i och med att anslagsmedel förts till

reserven, kommer det därefter inte att behövas något

anslag uppfört på statsbudgeten för detta ändamål.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att

hantera garantier i staten, den s.k. garantimodellen

(prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1 s. 228-231).

Garantimodellen ställer krav på full

kostnadstäckning och innebär att risken i varje

garantiengagemang eller grupp av engagemang skall

beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för

garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan

dock besluta att för ett visst åtagande skall en

lägre eller ingen avgift debiteras. Samtidigt som

garantimodellen infördes beslöt riksdagen att de

äldre anslagen skall hanteras enligt principerna i

garantimodellen. När kostnaden för en subventionerad

garanti har fastställts skall anslagsmedel anvisas

för att täcka subventionen inom respektive

utgiftsområde om inte garantins avgifter kan höjas i

motsvarande grad. Regeringen har tidigare aviserat

att arbetet med omläggningen av dessa garantier

skall vara slutfört senast den 31 december 2001

(prop. 1999/2000:1 finansplan m.m., s. 181).

Transportbidrag (33:4)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK. Transportbidraget

regleras genom förordningen (2000:281) om regionala

transportbidrag. De förändringar av transportbidrag

som riksdagen tidigare beslutat om (prop.

1997/98:62, bet. 1997/98:AU11) godkändes under år

1999 av EG-kommissionen för tillämpning från och med

år 2000. Anslagsbehovet för år 2002 beräknas av

regeringen uppgå till 336 miljoner kronor.

Motionen

Enligt förslag i motion 2001/02:N295 (s) bör

zonindelningen för transportbidrag justeras för att

det inte skall uppstå svåra oförutsedda konsekvenser

för vissa inlandssågverk. Motionärerna anser att

Ånge kommun bör överföras till zon 5, när det gäller

beräkning av transportbidrag.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om zonindelning för transportbidrag

behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:NU2

(s. 41) med anledning av en liknande motion.

Utskottet hänvisade då till den regionalpolitiska

propositionen.

Avsikten med transportbidraget är att ge viss

kompensation för de kostnadsnackdelar som

näringslivet i de fyra nordligaste länen har på

grund av långa avstånd till marknaden, samt att

stimulera till höjd förädlingsgrad i området.

Transportbidraget lämnas till utgifter för in- eller

uttransport av gods som genomgått eller kommer att

genomgå en betydande bearbetning. Endast transporter

med yrkesmässig trafik på väg, järnväg eller till

sjöss är stödberättigade. Bidrag lämnas med minst 15

% och högst 45 % av fraktkostnaden beroende på

transportavstånd och transportbidragszon.

Ånge kommun tillhör idag, liksom grannkommunen

Sundsvall, transportbidragszon 2 och gränsar till

kommuner tillhörande zon 3 (Bräcke, Berg och

Härjedalen). Den 11 maj 2000 utfärdade regeringen en

ny förordning om transportbidrag som tillämpas

retroaktivt från den 1 januari 2000. Förordningen

innefattar bl.a. att för transporter av oförädlade

trävaror från orter inom zon 2 och 4 och från

produktionsställen som är att hänföra till vissa

större sågverk belägna i kustområdena, s.k.

bulksågverk (industrisågverk), får transportbidrag

lämnas för högst 30 000 m3 per år.

Zonindelningen för transportbidraget granskades av

EG-kommissionen år 1999 och ett nytt godkännande av

stödformen trädde i kraft från och med år 2000.

Godkännandet är giltigt till och med år 2006. En

förändring av zonindelningen för transportbidraget

skall anmälas till kommissionen för godkännande.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet har

regeringen för närvarande inte för avsikt att

genomföra någon ny översyn av zonindelningen för

transportbidrag. Det påpekas emellertid att

Institutet för tillväxtpolitiska studier bl.a. har

till uppgift att löpande göra en översyn av de olika

stödformerna, däribland transportbidraget.

Glesbygdsverket (33:5)

Propositionen

Det övergripande målet för Glesbygdsverket är att

verket främst genom påverkan på olika

samhällssektorer skall verka för goda

levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för

glesbygds- och landsbygdsbefolkning med tyngdpunkten

i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Anslaget föreslås av regeringen uppgå till ca 26

miljoner kronor år 2002.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Glesbygdsverkets uppgift och framtida roll behandlas

av utskottet i det tidigare avsnittet

Myndighetsfrågor inom det regionalpolitiska området.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-2006 (33:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings,

Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län för utbetalningar från Europeiska

utvecklingsfonden avseende programperioden

2000-2006. Regionalfonden delfinansierar programmen

inom mål 1 och 2 (inklusive inom områden som får

bidrag under en övergångsperiod) samt

gemenskapsinitiativen Urban och Interreg III.

Att utfallet för år 2000 och utgiftsprognosen för

år 2001 är lägre än anslaget beror enligt regeringen

på att genomförandet av strukturfondsprogrammen har

startat senare än vad som tidigare bedömts.

Anslaget föreslås uppgå till 1 000 miljoner kronor

år 2002. Till anslaget finns ett bemyndigande.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2002 besluta om åtaganden

som innebär utgifter på högst 4 000 miljoner kronor

under åren 2003-2008. Syftet är att anpassa anslaget

till ett långsiktigt planerande för de beslutande

myndigheterna enligt de intentioner som ligger till

grund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram.

Sverige skall senast den 31 december 2003 inom

varje mål - för vart och ett av programmen - bedöma

resultaten utifrån ett antal indikatorer. EG-

kommissionen fördelar sedan den s.k.

resultatreserven, som utgör 4 % av målprogrammens

strukturfondsram för Sverige. Regionalfondsramen för

programperioden 2000-2006 beräknas till ca 7 700

miljoner kronor exkl. reserv.

Inga motioner har väckts på detta område.

Särskilda regionala utvecklingsprogram (33:7)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt anslag inrättas för

att genomföra särskilda regionala

utvecklingsprogram. Enligt regeringens förslag skall

medel från detta anslag användas till utgifter för

tidsbegränsade program och engångsinsatser för att

främja det lokala näringslivets utveckling genom

ökad IT-användning, kluster, turism,

entreprenörsutbildning och kommunala lärcentrum,

samt för att främja kommersiell service. Anslaget

föreslås uppgå till 240 miljoner kronor år 2002.

Åtgärderna syftar till att främja den regionala

utvecklingen i hela landet, med tyngdpunkt i

regionalpolitiskt prioriterade områden. Insatsernas

inriktning är främst ökad kunskap och kompetens hos

människor och företag, stärkt företagsamhet genom

ett utvecklat entreprenörskap samt en god

servicenivå i gles- och landsbygd. Vissa insatser

riktar sig särskilt till näringslivet i stödområde

A. En närmare genomgång av dessa program och

engångsinsatser görs av regeringen i den

regionalpolitiska propositionen. Där redovisas även

de bedömningar som ligger till grund för förslagen.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion

2001/02:N350 avvisas regeringens förslag om att

anvisa 240 miljoner kronor till det nu aktuella

anslaget.

Även Kristdemokraterna avvisar i kommittémotion

2001/02:N372 regeringens förslag.

I kommittémotion 2001/02:N303 (c) föreslås att

anslaget skall ökas med 388 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Enligt

motionärerna skall detta finansieras dels genom en

överföring från anslaget (91:2) Bidrag till

särskilda insatser i vissa kommuner (utg.omr. 25),

dels genom en överföring från anslaget (37:1) IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m. (utg.omr.

19). (Det sistnämnda anslaget bör enligt

motionärerna avvecklas.) En precisering av hur de

388 miljoner kronor som tillförs anslaget bör

disponeras lämnas av Centerpartiet i partimotion

2001/02:N27. Enligt vad som anförs i motionen skall

50 miljoner kronor tillföras program för utveckling

av landsbygdsturismen, 25 miljoner kronor tillföras

program för utveckling av småskalig

livsmedelsproduktion, 100 miljoner kronor tillföras

program för utveckling av träprodukter, 25 miljoner

kronor tillföras program för utveckling av fiske, 78

miljoner kronor tillföras program för utveckling av

alternativa bränslen, 20 miljoner kronor tillföras

utveckling av kvinnors företagande, 20 miljoner

kronor tillföras utveckling av invandrares

företagande, 10 miljoner kronor användas för

utvecklingscheckar för nyföretagare samt 60 miljoner

kronor för lokal utvecklingspeng.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlar i detta betänkande endast

anslaget för de av regeringen förslagna särskilda

regionala utvecklingsprogrammen. Programmens syfte

och inriktning, som regeringen presenterar i den

regionalpolitiska propositionen, samt därav väckta

motioner behandlas av utskottet i betänkande

2001/02:NU4.

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

(37:1)

Propositionen

Anslaget inrättades budgetåret 2000 och avser främst

att täcka utgifter för det statliga stödet till

kommuner och länsstyrelser för anläggande av

ortssammanbindande telenät m.m. Inom anslaget

beräknas totalt 2 000 miljoner kronor avsättas.

Anslaget föreslås uppgå till 250 miljoner kronor

år 2002. Regeringen föreslår vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2002 ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, innebär utgifter under åren 2003

och 2004 på högst 700 miljoner kronor.

Av det beslut om IT-politiken som riksdagen fattat

(prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9) framgår att

stöd skall kunna lämnas till finansiering av

utbyggnad av regionala transportnät, som inte kommer

till stånd på kommersiella grunder, som en del av

ett nationellt IT-infrastrukturprogram. Inriktningen

avser huvudsakligen stöd till utbyggnad av IT-

infrastruktur i gles- och landsbygd.

Stöden regleras i lagen (2000:1335) om kreditering

på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande

av lokala telenät, i förordningen (2000:1469) om

stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät,

i förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för

anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. och i

förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för

upprättande av IT-infrastrukturprogram.

Regeringen har tidigare redovisat för riksdagen

att en del av anslaget behöver tas i anspråk för

administrativa kostnader innefattande information,

kompetensstöd och uppföljning. En del av anslaget

behövs därför för sådana kostnader vid berörda

myndigheter, kommuner och organisationer. Anslaget

skall vidare täcka en del av de administrativa

kostnader för verksamhet som Riksskatteverket och

Skattemyndigheterna bedriver med stöd av lagen

(2000:1380) om skattereduktion för utgifter för

vissa anslutningar för tele- och datakommunikation.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 22

Kommunikationer en förlängning med ett år till år

2005 för stöden till lokala och ortssammanbindande

telenät (prop. 2001/02:1 utg.omr. 22, s. 134).

Förlängningen av tidsperioden för dessa stöd innebär

inte någon förändring av den beräknade ekonomiska

ramen. Skattereduktion och stöd till lokala telenät

m.m. finansieras på statsbudgetens inkomstsida.

För budgetåret 2000 uppstod inga utgifter kopplade

till det nu aktuella anslaget eftersom

förordningarna trädde i kraft först år 2001.

Anslagssparandet vid utgången av år 2000 uppgick

därför till 400 miljoner kronor. Detta

anslagssparande har, tillsammans med innevarande års

anslag, fördelats ut till länsstyrelser och

regionala självstyrelseorgan. Enligt regeringens

prognos kommer kommunerna inte att hinna utnyttja de

hittills avsatta medlen under år 2001. Ett

anslagssparande uppstår därför även innevarande år.

Motionerna

Folkpartiet framför i partimotion 2001/02:Fi294 och

i kommittémotion 2001/02:N262 att regeringens nu

berörda förslag om anslag på 250 miljoner kronor för

anslaget IT-infrastruktur: Regionala transportnät

m.m. bör avvisas av riksdagen. Motionärerna

framhåller att det i första hand är näringslivet som

skall engagera sig i utbyggnaden av IT-nät.

Kostnaden för de regionala transportnäten bör

således inte belasta staten.

Också i kommittémotion 2001/02:N372 (kd) föreslås

att regeringens förslag skall avslås. Motionärerna

avstyrker även regeringens begäran om att ingå

åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden, innebär

utgifter på högst 700 miljoner kronor under åren

2003 och 2004.

Som tidigare beskrivits avvisas det nu behandlade

förslaget om anslag även i kommittémotion

2001/02:N303 (c). Enligt motionärerna bör som nämnts

en del av detta anslag i stället överföras till

anslaget (33:7) Särskilda regionala

utvecklingsprogram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de av regeringen

framlagda förslagen till anslag i

budgetpropositionen.

I motionerna 2001/02:Fi294 (fp), 2001/02:N27 (c),

2001/02:N262 (fp), 2001/02:N303 (c), 2001/02:N350

(m) och 2001/02:N372 (kd) förordas andra belopp än

regeringen föreslagit för olika anslag inom

utgiftsområdet. Motionsyrkandena innebär att

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Folkpartiet förordar en lägre ram än den som

regeringen föreslagit, medan Centerpartiet förordar

en högre ram än regeringsförslaget. Näringsutskottet

har i ett yttrande - i form av ett protokollsutdrag

- till finansutskottet tillstyrkt regeringens

förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling. Riksdagen har nyligen

bifallit regeringens förslag till ram för

utgiftsområdet (bet. 2001/02:FiU1). Därmed utgår

utskottet i det följande från den fastställda ramen.

Som framgår av det ovan nämnda protokollsutdraget

tillstyrkte företrädarna i näringsutskottet för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Folkpartiet förslagen i respektive partimotion. Av

särskilda yttranden till detta betänkande framgår

att företrädarna för de nyssnämnda partierna samt

för Centerpartiet vidhåller sina förslag till ramar

för olika utgiftsområden.

Beträffande bemyndigandesystemet inom anslaget

(33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder

konstaterar utskottet att regeringen vidtagit

åtgärder i enlighet med de tidigare berörda

rekommendationer som Ekonomistyrningsverket framlade

vid sin granskning av bemyndigandesystemet. De

maximibelopp för utbetalningar som anges i

regleringsbrev till myndigheterna menar utskottet

väsentligt motverkar eventuella problem med

obalanser mellan anslag och bemyndiganden. Utskottet

finner således inte att yrkandet i motion

2001/02:N372 (kd) bör få riksdagens stöd.

En förändring av zonindelningen för

transportbidrag skall anmälas till EG-kommissionen

för godkännande. Kommissionen godkände relativt

nyligen de nuvarande reglerna för transportbidraget.

Utskottet utgår vidare från att den myndighet som

har till uppgift att bevaka transportbidraget

nogsamt följer utvecklingen och markerar om behov av

eventuella förändringar uppstår. Motionsyrkandet i

motion 2001/02:N295 (s) bör därför inte föranleda

någon åtgärd.

I motion 2001/02:N335 (c) påpekas att det behövs

ett statligt tilläggsanslag för regionala

utvecklingsinsatser till Gotlands län. Utskottet

håller före att det även fortsättningsvis bör vara

en uppgift för regeringen att fördela anslaget

mellan länen. Det bör liksom hittills vara de

regionala problemens svårighetsgrad som utgör den

huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt

beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder

inom strukturfondsprogrammen.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2002

inom utgiftsområde 19 (se bilaga 3). Likaså

tillstyrks de övriga här berörda förslagen till

riksdagsbeslut som framlagts i budgetpropositionen.

Samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. EG:s framtida regionalpolitik (punkt 2)

av Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand

(s), Sylvia Lindgren (s), Lennart Beijer (v),

Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s),

Karl Gustav Abramsson (s) och Lennart Värmby (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K426 yrkande

22, 2001/02:U301 yrkande 39, 2001/02:U303 yrkandena

8 och 9, 2001/02: N25 yrkande 14 och 2001/02:N262

yrkande 18.

Ställningstagande

Riksdagen har vid flertal tillfällen uttalat att

integrationen av länderna i Central- och Östeuropa

med europeiska politiska och ekonomiska strukturer

är ett övergripande mål för unionens medlemsländer.

Sverige stöder dessutom aktivt EU:s östutvidgning. I

samband med behandlingen våren 2001 av en

proposition om Sveriges utvecklingssamarbete med

Central- och Östeuropa (prop. 2000/01:119)

underströk utrikesutskottet (bet. 2000/01:UU9)

vikten av att de länder som inte nu är aktuella för

EU-medlemskap så långt som möjligt engageras i ett

omfattande och nära samarbete med EU och med

unionens medlemsländer.

I parti- och kommittémotioner från Moderata

samlingspartiet (2001/02: U303 och 2001/02:N25),

Kristdemokraterna (2001/02:K426) och Folkpartiet

(2001/02:U301 och 2001/02:N262) framhålls bl.a.

behovet av att reformera EG:s struktur- och

regionalpolitik. Motionärerna begär

tillkännagivanden om att reformer av EG:s struktur-

och regionalpolitik skall ske i enlighet med den

inriktning som anges i motionerna.

Enligt vår mening står det klart att det framöver

kommer att krävas reformer av EG:s struktur- och

regionalpolitik. Behovet av en ökad effektivitet när

det gäller användningen av strukturfondsmedlen är en

drivkraft i detta sammanhang. En annan drivkraft är

självfallet den planerade utvidgningen av unionen. I

det sistnämnda ligger inte minst att beakta den

stora ökningen av sociala, ekonomiska och regionala

skillnader som följer av utvidgningen. EG-

kommissionens andra sammanhållningsrapport, som

tidigare refererats till, visar tydligt att

avstånden mellan de svagaste och de rikaste

regionerna kommer att fördubblas genom utvidgningen.

Dessa problem måste nogsamt beaktas.

Beslutsfattandet måste dessutom präglas av

långtgående decentralisering, vilket bl.a.

innefattar att ett underifrånperspektiv i högre

utsträckning bör anläggas.

När det gäller utformningen av den framtida

sammanhållningspolitiken anser vi att det är viktigt

att en bred och öppen diskussion förs om

utformningen av gemenskapens struktur- och

regionalpolitik. Dialogen måste föras på flera plan.

I detta sammanhang vill vi även understryka vikten

av regional förankring i denna dialog. Den ovan

nämnda sammanhållningsrapporten som kommissionen

framlagt anser vi utgör en bra grund för den

fortsatta diskussionen om den framtida struktur- och

regionalpolitiken. Rapporten spänner över ett brett

område och belyser ett antal relevanta effekter av

den planerade utvidgningen. Vi vill emellertid inte

föregripa denna dialog och menar att det i nuläget

är för tidigt att i detalj ta ställning till hur den

framtida politiken bör utformas.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår vi

att riksdagen avslår de här aktuella motionerna

2001/02:K426 (kd), 2001/02:U301 (fp), 2001/02: U303

(m), 2001/02:N25 (m) och 2001/02:N262 (fp) i berörda

delar.

2. Avskaffande av småföretagsstöd (punkt 5)

av Åke Sandström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:N27 yrkande 26 och

avslår proposition 2001/02:4 punkt 1.8.

Ställningstagande

För att fler företagare och företag skall kunna

utvecklas är det viktigt att samhället ger

långsiktiga förutsättningar för detta. Grunden för

företagarens villkor bör vara långsiktighet,

överblickbarhet, flexibilitet och trygghet.

Regeringen föreslår i den regionalpolitiska

propositionen att småföretagsstödet skall avvecklas.

Som motiv till denna avveckling anger regeringen sin

principiella inställning att företagsstöd, i form av

selektiva bidrag, främst skall användas i de områden

som har de största geografiska lägesnackdelarna och

att denna stödform främst använts i tätorter utanför

nationella stödområden.

Motiven till regeringens förslag är inte

tillfredsställande. Snarare visar det enligt min

uppfattning på regeringens inställning till

företagande i stort. Det faktum att småföretagsstöd

endast används i begränsad omfattning och att det

även begagnas utanför de nationella stödområdena

visar att risken för att stödformen skall snedvrida

konkurrensen är marginell. Att företag utanför de

nationella stödområdena efter sedvanlig prövning

beviljats detta stöd anser jag visar att det även

utanför dessa stödområden kan vara svårt för företag

att uppbringa nödvändigt kapital för investeringar.

Jag menar att detta är ett belägg för att

småföretagsstödet inte bör avvecklas i detta

sammanhang.

Riksdagen bör därför besluta att avslå regeringens

förslag om att avveckla småföretagsstödet. Därmed

blir motion 2001/02:N27 (c) tillgodosedd i berörd

del och tillstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling (punkt 7)

av Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson

och Ola Sundell (alla m).

Den 21 november 2001 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2002.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar till mångfald, en bättre kvalitet

och en större trygghet. De enskilda människorna får

ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel

för att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

- bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet om ramar för de olika

utgiftsområdena valt en annan inriktning av

poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling.

Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi

förespråkar redovisas i motionerna 2001/02:N350 (m)

och 2001/02:Fi291 (m) samt framgår av bilaga 3. Våra

principiella ståndpunkter framgår även av våra

reservationer i näringsutskottets betänkande

2001/02:NU4 i samband med utskottets beredning av

regeringens regionalpolitiska proposition. Vår

uppfattning om vissa grunddrag beträffande

inriktningen av regionalpolitiken framgår dessutom

av en fyrpartireservation (m, kd, c, fp) i ovan

nämnda betänkande.

För budgetåret 2002 förordar vi att anslaget

(33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas

med 450 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag. Den regionalpolitiska utredningen (SOU

2000:87) har visat på företagsstödens negativa

effekter, och då särskilt de selektiva

stödformernas, samt att de hanteras på ett sådant

sätt att de bidrar till en konservering och därmed

utgör ett hinder för utveckling. Vidare visade

utredningen tydligt att företagsstöd aldrig kan

ersätta entreprenörskap, företagande och dynamik. I

enlighet med dessa slutsatser vill vi minska de

selektiva stödformerna och ersätta dem med generella

åtgärder, som förbättrar förutsättningarna i

regionerna.

Vi anser inte heller att det förslag om särskilda

regionala utvecklingsprogram som regeringen och dess

stödpartier framlagt kommer att leda till

förbättrade villkor i regionerna och därigenom bidra

till en ökad tillväxt. Därför menar vi att riksdagen

borde avvisa förslaget om 240 miljoner kronor till

anslaget (33:7) Särskilda regionala

utvecklingsprogram.

Såväl budgetpropositionen som den

regionalpolitiska propositionen visar att regeringen

håller fast vid en föråldrad och kontraproduktiv

politik. Det är vår uppfattning att

regionalpolitiken i stället bör inriktas mot att

skapa förutsättningar för olika regioners och

människors möjligheter till utveckling. Genom att

bl.a. förbättra och bygga ut vägnätet, skapa en

utbyggd IT-infrastruktur, sänka drivmedelsskatter

och i övrigt förbättra villkoren för företagande

vill vi lägga grunden för tillväxt i hela Sverige.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling (punkt 7)

av Göran Hägglund och Harald Bergström (båda kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som

måste göras mer flexibel och där den kraftigt ökande

sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad

arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om

skatterna på arbete och företagande som måste sänkas

och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste

den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation

stärkas, och infrastrukturen förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att

skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,

där sysselsättningen kan öka utan att inflationen

tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga

ansvar och välfärd kan öka utan politisk

detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan

vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser, och där statens finanser inte

kollapsar vid nästa lågkonjunktur.

Riksdagens majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom beslut om ramar för de

olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken i det första rambeslutet om

statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta särskilda

yttrande (i stället för i en reservation) den del av

vår politik som rör utgiftsområde 19 och som vi

skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till

ramar hade vunnit riksdagens bifall i första

beslutsomgången.

Regionalpolitikens främsta uppgift är enligt vår

mening att bidra till utvecklingen av livskraftiga

regioner i hela landet. Målet för den politik vi

förordar är att hela Sverige skall leva och att

varje kommun skall vara ett fungerande samhälle, där

människor kan få sina grundläggande behov av arbete

och service tillgodosedda.

I Kristdemokraternas partimotion 2001/02:Fi292 och

kommittémotion 2001/02:N372 redovisas vår syn på de

regionalpolitiska anslagen. Vår uppfattning om hur

regionalpolitiken skall utformas framgår även av de

reservationer i näringsutskottets betänkande

2001/02:NU4 vi gjort i samband med utskottets

behandling av regeringens regionalpolitiska

proposition. Vår uppfattning om vissa grunddrag

beträffande inriktningen av regionalpolitiken

framgår dessutom av en fyrpartireservation (m, kd,

c, fp) i ovan nämnda betänkande.

Våra förslag innebär att ramen för utgiftsområde

19 skulle minskas med 790 miljoner kronor jämfört

med det förslag som presenteras i

budgetpropositionen. Som bl.a. den regionalpolitiska

utredningen visat kan de traditionella

regionalpolitiska medlen minskas. Vår uppfattning är

att anslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska

åtgärder borde minskas med 300 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Därtill vill

vi framhålla att dagens bemyndigandesystem för

anslaget 33:1 inte fungerar tillfredsställande. Vi

anser att det nuvarande bemyndigandesystemet utgör

en fara då det i längden kan leda till en

likviditetsbrist. De över åren växande åtagandena

kan på sikt leda till en skuld som i slutändan

innebär att enskilda projektägare inte kan erhålla

medel för att fullfölja projekten. Vi anser inte att

de åtgärder som regeringen vidtagit löser dessa

problem. Därför menar vi att bemyndigandet bör

begränsas och har därför föreslagit att

bemyndigandet skall uppgå till maximalt 3 000

miljoner kronor. Dessutom måste bemyndigandesystemet

revideras så att differensen mellan tilldelade

anslag och bemyndiganderamen minskar.

Vidare anser vi att regeringens förslag i den

regionalpolitiska propositionen om olika

regionalpolitiska utvecklingsprogram och det därav

avhängiga anslaget (33:7) Särskilda regionala

utvecklingsprogram inte ligger i linje med den

politik vi vill föra. Därför har vi som åsikt att

riksdagen borde avvisa förslaget om 240 miljoner

kronor till anslaget Särskilda regionala

utvecklingsprogram.

Vi har även avvisat det av regeringen förslagna

anslaget (37:1) IT-infrastruktur: Regionala

transportnät m.m. Liksom tidigare är det vår

uppfattning att utbyggnaden av IT-infrastruktur i

största möjliga utsträckning skall ske på

marknadsmässiga grunder och därför bör skötas av

näringslivet.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling (punkt 7)

av Åke Sandström (c).

Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 2002,

vilken var 138 miljoner kronor högre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Då Centerpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.

Jag väljer således att inte delta i utskottets

beslut avseende moment 7 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 19 för budgetåret 2002.

Centerpartiet har redovisat sin syn på de

regionalpolitiska anslagen i partimotion

2001/02:Fi293 och i kommittémotion 2001/02:N303.

Inriktningen på den regionalpolitik Centerpartiet

vill föra framgår även av partimotion 2001/02:N27.

Vi förordar en annan lösning och en annan

finansiering än den regeringen föreslagit. Det

innebär bl.a. att Centerpartiet anser att det av

regeringen föreslagna anslaget (37:1) IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m. borde av-

slås av riksdagen.

Jämfört med regeringens förslag till anslaget

(33:7) Särskilda regionala utvecklingsprogram vill

Centerpartiet göra ytterligare satsningar på olika

regionala utvecklingsinsatser. Vi anser därför att

ytterligare 388 miljoner kronor borde tillföras

detta anslag för att användas till att stödja den

regionala utvecklingen i form av olika

programinsatser. De resurser vi vill tillföra skulle

användas till program för utveckling inom bl.a.

landsbygdsturism, småskalig livsmedelsproduktion,

träprodukter, fiske och alternativa bränslen.

Därtill borde resurserna användas för att utveckla

kvinnors respektive invandrares företagande. Vi vill

också införa utvecklingscheckar för nyföretagare

samt en lokal utvecklingspeng som även detta skulle

finansieras via ovan nämnda anslag.

Vår principiella uppfattning om hur

regionalpolitiken skall utformas redovisas i

reservationer (c) som finns i näringsutskottets

betänkande 2001/02: NU4. Centerpartiets uppfattning

om vissa grunddrag beträffande inriktningen av

regionalpolitiken framgår dessutom av en

fyrpartireservation (m, kd, c, fp) i ovan nämnda

betänkande.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling (punkt 7)

av Yvonne Ångström (fp).

Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 2002,

vilken var 750 miljoner kronor lägre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.

Jag väljer således att inte delta i utskottets

beslut avseende moment 7 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 19 för budgetåret 2002.

Folkpartiets regionalpolitik genomsyras av ett

underifrånperspektiv och tar sin utgångspunkt i den

enskilde individen. I partimotion 2001/02:Fi294 (fp)

och kommittémotion 2001/02:N262 (fp) redovisas

Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.

Som bl.a. den regionalpolitiska utredningen (SOU

2000:87) visat kan de traditionella

regionalpolitiska medlen reduceras. De selektiva

stödformerna inom regionalpolitiken bör enligt vår

uppfattning minskas för att på sikt avvecklas. För

år 2002 anser Folkpartiet därför att anslaget (33:1)

Allmänna regionalpolitiska åtgärder borde minskas

med 500 miljoner kronor i förhållande till vad

regeringen föreslår i budgetpropositionen. Vidare

anser vi att kostnaden för de regionala

transportnäten inte borde belasta staten.

Kostnadsansvaret för denna uppbyggnad bör i första

hand ligga på näringslivet. Därför avvisar vi det av

regeringen förslagna anslaget (37:1) IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

Vår principiella uppfattning om hur

regionalpolitiken skall utformas framgår även av

reservationer (fp) som finns i näringsutskottets

betänkande 2001/02:NU4. Folkpartiets uppfattning om

vissa grunddrag beträffande inriktningen av

regionalpolitiken framgår dessutom av en

fyrpartireservation (m, kd, c, fp) i ovan nämnda

betänkande.

bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:1 (utgiftsområde

19)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen antar förslaget till lag om

upphävande av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, ifråga om ramanslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, göra ekonomiska

åtaganden som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000

kronor under åren 2003-2010 (avsnitt 4.9.1),

3. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 4.9.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, ifråga om ramanslaget 33:6 Europeiska

regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006,

göra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 4 000

000 000 kronor under åren 2003-2008 (avsnitt

4.9.6),

5. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:7 Särskilda regionala

utvecklingsprogram (avsnitt 4.9.7),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002, ifråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:

Regionala transportnät m.m., göra ekonomiska

åtaganden som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst 700 000 000

kronor under åren 2003 och 2004 (avsnitt 5.1),

7. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar

anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling enligt uppställning i bilaga 3.

Proposition 2001/02:4

Regeringen föreslår

1.7 att riksdagen godkänner regeringens förslag om

avskaffande av stödformen lån till privata regionala

investmentbolag (avsnitt 9.4.5.2),

1.8 att riksdagen godkänner regeringens förslag om

avskaffande av stödformen småföretagsstöd (avsnitt

9.4.5.3).

Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR4

Riksdagens revisorer föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna anfört i avsnitt 2.1 och avsnitt 2.2 om

inriktningen av den av regeringen aviserade

översynen av Glesbygdsverket.

Motioner med anledning av

proposition 2001/02:4

2001/02:N25 av Per Westerberg m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU:s

regionalpolitik.

2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (c):

26. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

att avveckla småföretagsstödet.

46. Riksdagen beslutar fördela anslaget 33:7

Särskilda regionala utvecklingsprogram i enlighet

med vad i motionen anförs.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

genomgripande reform av EU:s regionalpolitik.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling enligt uppställningen i bilaga 2 i

motionen.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reformera EU:s

regionalpolitik.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

reformera EU:s regionalpolitik.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till

regionalt samarbete.

2001/02:N223 av Gunnar Axén m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att lägga ned Glesbygdsverket.

2001/02:N230 av Sven Brus och Rosita Runegrund (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Vägverkets och

Glesbygdsverkets samlade ansvar för att utarbeta

förslag om enhetliga regler för färjetrafiken.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stödområdena.

20. Riksdagen beslutar med ändring i förhållande

till regeringens förslag vad gäller anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

enligt uppställning i motionen.

2001/02:N277 av Patrik Norinder (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om integrering av

Glesbygdsverket till NUTEK.

2001/02:N290 av Per-Olof Svensson och Raimo

Pärssinen (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regelverk för statliga

bidrag och EU-bidrag.

2001/02:N295 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om transportbidrag.

2001/02:N297 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om EU:s strukturfonder.

2001/02:N303 av Åke Sandström m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling enligt tabell i

motionen.

2001/02:N325 av Runar Patriksson och Elver Jonsson

(fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

glesbygdsombudsman.

2001/02:N335 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Gotlands kommun bör

erhålla extra medel till regionala

utvecklingsinsatser.

2001/02:N348 av Berit Andnor och Rune Berglund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förtidsbetalningar till EU-

projekt.

2001/02:N350 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:1

Regionalpolitiska åtgärder för år 2002 1 189 950

000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:7

Särskilda regionala utvecklingsprogram 0 kr för

budgetåret 2002.

2001/02:N357 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning av nuvarande

geografiska statistikområden, s.k. NUTS II- områden,

i syfte att skapa mer funktionella indelningar.

2001/02:N372 av Harald Bergström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

bemyndigandesystemet.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om nytt

anslag 33:7 Särskilda regionala

utvecklingsprogram.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om anslag

37:1 IT-infrastruktur: regionala transportnät.

10. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002

anvisa anslagen under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling, med förändringar i

förhållande till regeringens förslag, enligt

uppställning i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om upphävande av

lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter skall upphöra att

gälla vid utgången av 2001.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga

om avgifter som hänför sig till tid före den 1

januari 2002.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002 inom u

Regional utjämning och utveckling

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördeln

(m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se sär

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Regeringens

förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

33:1Allmänna regionalpolitiska (ram.) 1 639 950 - 450 - 300

åtgärder 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

33:2Landsbygdslån (ram.) 60 000

-------------------------------------------------------------------------------

33:3Avsättning för kreditgarantier (ram.)

inom regionalpoliti-

ken 11 000

-------------------------------------------------------------------------------

33:4Transportbidrag (ram.) 336 000

-------------------------------------------------------------------------------

33:5Glesbygdsverket (ram.) 26 175

-------------------------------------------------------------------------------

33:6Europeiska regionala (ram.)

utvecklingsfonden perioden

1 000 000

2000-2006

-------------------------------------------------------------------------------

33:7Särskilda regionala (res.) 240 000 - 240 - 240 + 38

utvecklingsprogram 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

37:1IT-infrastruktur: Regionala (ram.) 250 000 - 250 - 25

transportnät m.m. 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 3 563 125 - 690 - 790 + 13

000 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------