Bet. 2001/02:NU5

Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU5

Omstrukturering av industriforskningsinstituten

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

proposition 2001/02:2 om omstrukturering av

industriforskningsinstituten. Målet är att skapa en

stark sammanhållen struktur med färre och större

institut som är internationellt konkurrenskraftiga

och som har en stark förankring hos näringslivet.

Den ekonomiska, kulturella och sociala

utvecklingen beror till stor del på tillgången till

kunskap och förmågan att tillämpa den. Forskning och

utveckling utgör en stark drivkraft för tillväxt.

Utskottet understryker att tillväxten skall vara

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom

ny kunskap är grunden för en god och hållbar

samhällsutveckling och en av våra främsta

konkurrensfördelar, måste strävan vara att

upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som

ledande kunskaps- och forskningsnation.

Regeringen redovisar i propositionen de principer

som bör vara vägledande för behovsmotiverad

forskning till stöd för det nationella

innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer

som särskilt viktiga: kvalitet, relevans, områden

med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder

för att underlätta kommersialisering av

forskningsresultat, behov hos små och medelstora

företag, personrörlighet, främjande av

miljöanpassning av produkter och processer samt

internationellt samarbete. Utskottet delar

regeringens bedömningar i dessa avseenden. När det

gäller EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning

och utveckling framhåller utskottet vikten av att

främja svenska företags möjligheter att delta i EU:s

program, framför allt i fråga om små och medelstora

företag.

I en reservation (m, kd, c, fp) förordas vissa

modifieringar av regeringens förslag.

Industriforskningsinstitutens verksamhet bör stödjas

kraftfullt och långsiktigt, och den

industrirelevanta forskningen måste därför

garanteras en långsiktig, statlig grundfinansiering

även efter kontrollåret 2005. Det statliga stöd som

svenska små och medelstora företag kan få för

närvarande är otillräckligt och sämre än vad

motsvarande företag i andra EU-länder kan erhålla;

ett förhållande som måste förändras enligt

reservanterna. I reservationen efterfrågas också en

strategi från regeringen för att öka möjligheterna

för svenska små och medelstora företag att medverka

i EU:s kommande sjätte ramprogram för forskning och

utveckling.

Regeringen redovisar vidare i propositionen - utan

något förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av

vilka forskningsområden som bör prioriteras av

Verket för innovationssystem (VINNOVA) och vid

omstruktureringen av industriforskningsinstituten.

Det rör sig om områdena bioteknik,

informationsteknik och elektronik samt

materialteknik, kompletterat med kunskapsfrämjande

projekt som berör svensk basindustri. Utskottet har

inget att invända mot denna bedömning men betonar

beträffande det sistnämnda området vikten av FoU-

insatser i den svenska skogsindustrin. Utskottet

avstyrker ett antal motioner med förslag om

satsningar på specifika områden och framhåller att

statsmakternas styrning av myndigheters verksamhet

bör ske genom riktlinjer i propositioner,

utskottsbetänkanden och regleringsbrev.

Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar bör

genomföras, och regeringen bör på lämpligt sätt

rapportera om resultaten av dessa till riksdagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Principer för behovsmotiverad forskning

och omstruktu-rering av

industriforskningsinstituten

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

den huvudsakliga inriktningen för statens

medverkan till omstrukturering av

industriforskningsinstituten. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:2 punkt 1 och

avslår motionerna 2001/02:N7, 2001/02:N8

yrkandena 1 och 4, 2001/02:N9 yrkandena 1, 2,

5-13 och 15, 2001/02:N267 yrkande 25,

2001/02:N321 och 2001/02:N370 yrkande 14.

Reservation (m, kd, c, fp)

2. VINNOVA och prioriterade områden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ339 yrkande

10, 2001/02: MJ341 yrkande 9, 2001/02:MJ523 yrkande

13, 2001/02:N5, 2001/02:N6, 2001/02:N8 yrkandena 2

och 3, 2001/02:N241, 2001/02:N251, 2001/02: N260,

2001/02:N347 och 2001/02:N358.

Stockholm den 13 november 2001

På näringsutskottets vägnar

Barbro Andersson Öhrn

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Barbro

Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart

Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),

Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Karl

Gustav Abramsson (s), Ola Sundell (m), Åke Sandström

(c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s), Stefan

Hagfeldt (m), Christina Pettersson (s), Lennart

Värmby (v), Harald Bergström (kd) och Barbro

Feltzing (mp).

2001/02

NU5

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:2 om FoU och samverkan i

innovationssystemet såvitt gäller förslag om

omstrukturering av industriforskningsinstituten

(punkt 1),

dels 5 motioner som väckts med anledning av

propositionen,

dels 11 motioner från allmänna motionstiden.

Näringsutskottet har överlämnat förslaget rörande

bildande av holdingbolag vid universitet och

högskolor i propositionen (punkt 2), liksom

motionsyrkanden på detta område, till

utbildningsutskottet. Utbildningsutskottet behandlar

denna fråga i betänkande 2001/02:UbU4.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför

utskottet lämnats av företrädare för Jernkontoret.

Skrivelser har inkommit från samarbetsorganisationen

Iris (Industrial Research Institutes in Sweden),

Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) och

Sveriges Verkstadsindustrier.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas principer för utveckling

av behovsmotiverad forskning inom det nationella

innovationssystemet och åtgärder för att stärka

innovationssystemet. Frågor rörande

industriforskningsinstituten och deras roll i

innovationssystemet tas upp, och regeringen

redovisar förslag till hur staten kan medverka till

en omstrukturering av industriforskningsinstituten.

Målet är att skapa en stark sammanhållen struktur

med färre och större institut som är internationellt

konkurrenskraftiga och som har en stark förankring

hos näringslivet. Regeringen lägger också fram

förslag till principer för bildande av holdingbolag

vid universitet och högskolor samt vilka

förändringar som bör göras beträffande

holdingbolagen. Propositionen innehåller även en

bedömning av den verksamhet som bedrivs av

teknikbrostiftelserna.

Utskottets överväganden

Principer för behovsmotiverad

forskning och omstrukturering av

industriforskningsinstituten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

omstrukturering av

industriforskningsinstituten. Målet är att

skapa en stark sammanhållen struktur med

färre och större institut som är

internationellt konkurrenskraftiga och som

har en stark förankring hos näringslivet.

Därmed bör riksdagen också avslå de här

aktuella motionsyrkandena. Utskottet delar

regeringens bedömningar avseende vilka

principer som bör vara vägledande för

behovsmotiverad forskning som stöder det

nationella innovationssystemet. När det

gäller EU:s kommande sjätte ramprogram för

forskning och utveckling framhåller utskottet

vikten av att främja svenska företags

möjligheter att delta i EU:s program, framför

allt i fråga om små och medelstora företag.

Jämför reservation (m, kd, c, fp).

Propositionen

Principer för behovsmotiverad forskning

För att stödja det nationella innovationssystemet

bör, enligt regeringens bedömning, den

behovsmotiverade forskningen ha som mål att:

- prioritera hög kvalitet och hög relevans,

- prioritera teknikområden där framtidsutsikterna

är lovande,

- prioritera samfinansierad FoU,

- premiera och underlätta kommersialisering av

FoU,

- beakta behoven hos små och medelstora företag,

- underlätta kunskapsöverföring och

personrörlighet,

- främja internationellt FoU-samarbete,

- prioritera FoU för en ekologiskt hållbar

utveckling.

Statens ansvar bör vara klart definierat och arbetet

inriktat på att skapa goda förutsättningar för att

stimulera innovationsklimatet så att nyetablering av

företag underlättas och möjligheter skapas för redan

etablerade företag att växa, sägs det i

propositionen. Staten har ett ansvar att bidra till

behovsmotiverad forskning som kan leda till stora

framsteg men där risken för misslyckande är

betydande och osäkerheten om en eventuell ekonomisk

framgång stor. Staten har därmed ett långsiktigt

ansvar för industriforskningsinstitutens utveckling,

anser regeringen.

När det gäller den första principen - att

prioritera hög kvalitet och hög relevans -

konstaterar regeringen att den behovsmotiverade

forskningen och utvecklingen utgår från de behov som

finns hos näringslivet och samhället i övrigt.

Kvaliteten på det behovsmotiverade FoU-arbetet

skall, liksom kvaliteten på grundforskningen, vara

hög. Kvalitetssäkring skall göras genom opartiska

utvärderingar som kan användas som underlag vid

medelstilldelning. Den forskning som bedrivs måste

också ha hög relevans för befintliga behov. Ett mått

på relevansen kan vara näringslivets vilja till

medfinansiering, sägs det i propositionen.

Beträffande den andra principen - att prioritera

teknikområden där framtidsutsikterna är lovande -

sägs i propositionen att det är viktigt att de

statliga resurserna för behovsmotiverad forskning

framför allt används inom de områden där

framtidsutsikterna bedöms vara mest intressanta. Det

betyder att etablerade verksamheter med stor

produktionsvolym inte självklart bör stödjas av

statliga forskningssatsningar. Etablerade

verksamheter har normalt sett egna resurser för FoU.

Ett viktigt syfte med statens satsningar är att

bygga upp forskningsmiljöer inom nya områden med

tillväxtpotential där den befintliga vetenskapliga

och näringspolitiska basen är mindre än för

etablerade områden, anser regeringen.

När det gäller den tredje principen - att

prioritera samfinansierad FoU - påpekar regeringen

att den svenska modellen för FoU-finansiering

innebär att huvuddelen av den offentligt

finansierade forskningen bedrivs inom universitet

och högskolor. En mindre, men för

innovationssystemet viktig del, bedrivs vid t.ex.

kompetenscentrum och industriforskningsinstitut där

insatserna finansieras gemensamt av staten,

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling

(KK-stiftelsen) och näringslivet. Det är av stor

betydelse för Sverige och för de deltagande

företagen att mängden samfinansierad forskning kan

öka, bl.a. därför att denna fungerar som länk mellan

forskarsamhället och näringslivet, anför regeringen.

Statliga satsningar på näringslivsrelaterad FoU bör

därför i hög grad vara medfinansierade av

näringslivet.

Beträffande den fjärde principen - att premiera

och underlätta kommersialisering av FoU - sägs att

kreativa miljöer och ett gott innovationsklimat

skapar nya företag och arbeten. Det är väsentligt

att den enskilde entreprenören får tillgång till

kunskap och kompetens från bl.a. högskolor och

universitet. Satsningar bör göras så att de främjar

avknoppningar från forskningen i form av

tillämpningar av ny teknik. Sådana avknoppningar

leder inte sällan till bildandet av nya och växande

företag, vilka har stor betydelse för tillväxt och

sysselsättning. Politiken skall främja aktörer som

kan arbeta både FoU-nära och marknadsnära. Det finns

ett antal aktörer, bl.a. inom ramen för högskolans

s.k. tredje uppgift, som arbetar med att sprida

högskolans forskningsresultat till näringslivet.

Utländska erfarenheter visar att kommersialisering

av forskningsresultat är ett krävande arbete som är

beroende av såväl entreprenörsinriktade personer som

riskvilligt kapital. En viktig initial insats utgörs

av stöd till tidiga idéer med hjälp av s.k.

såddfinansiering, sägs det.

När det gäller den femte principen - att beakta

behoven hos små och medelstora företag - anser

regeringen att den offentligt finansierade

forskningen bör stödja utvecklingen av

kunskapsintensiva företag. I den stora kunskapsmassa

som finns inom universitet, högskolor och

forskningsinstitut finns även kunskap som inte är

spetskompetens men som ändå uppfyller näringslivets

krav på relevans och kvalitet, konstateras det.

Universitet, högskolor och forskningsinstitut har

därför också en uppgift att bidra till att sådan

kunskapsöverföring verkligen fungerar, särskilt till

utvecklingsorienterade små och medelstora företag.

Industriforskningsinstituten har en stor betydelse

för små och medelstora företag i hela landet.

Samverkan med universitet och högskolor kan

ytterligare medverka till denna

kompetensförsörjning, sägs det i propositionen.

Beträffande den sjätte principen - att underlätta

kunskapsöverföring och personrörlighet - sägs att

för att de samlade FoU-resurserna i landet verkligen

skall komma näringsliv och samhälle till godo krävs

att kunskaperna också överförs till dem som kan

nyttiggöra dessa. En av de effektivaste metoderna

för kunskapsöverföring är rörlighet bland

personalen. Välutbildade personer som rör sig mellan

universitet, högskolor, forskningsinstitut och

företag är bärare av både inhemsk och internationell

kunskap. Statliga insatser för att främja

personrörligheten bör även se till värdet av

personrörlighet från näringsliv till FoU-

institutioner för att ytterligare bredda de senares

kunskapsförsörjning, anser regeringen.

När det gäller den sjunde principen - att främja

internationellt FoU-samarbete - konstaterar

regeringen att det europeiska och internationella

forskningssamarbetet har stor omfattning och är av

stor betydelse för Sverige. Det är viktigt att det

traditionellt goda samarbetet mellan svenska och

utländska forskare vidareutvecklas. Forskarutbytet

mellan industriforskningsinstitut och universitet

och högskolor är viktigt för att instituten skall

kunna erbjuda bästa möjliga kunskapsmiljö. Staten

har en betydelsefull roll i att främja deltagande i

EU:s ramprogram för forskning och utveckling och

andra EU-program som ger stöd till FoU-samarbete,

sägs det.

Beträffande den åttonde principen - att prioritera

FoU för en ekologiskt hållbar utveckling - sägs att

den behovsmotiverade forskningen måste främja ett

näringsliv inriktat mot en ekologiskt hållbar

utveckling. FoU-arbetet bör därför också vara

inriktat på miljöanpassning av processer och

produkter. Detta innebär ökade krav på företagen men

ger även konkurrensfördelar i ett miljömedvetet

samhälle. Näringslivet behöver FoU till stöd för

skapandet av kretsloppsanpassade produkter, men

forskningen måste även inriktas mot ett

miljötänkande i kretsloppets alla steg från

framställning, transporter, försäljning, användning

till återvinning. Ett kretsloppstänkande inom

distribution och återvinning är i stor utsträckning

en regional fråga. Här måste speciellt

avfallshanteringen anpassas för att fungera i

landets alla delar, anser regeringen.

Omstrukturering av industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten har växt fram som ett

komplement till universitet och högskolor för att

stödja näringslivets kunskapsutveckling. Det finns

för närvarande ett trettiotal institut i Sverige med

olika organisations- och ägarformer. En lista över

industriforskningsinstituten redovisas i bilaga 2.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad

som sägs i propositionen om den huvudsakliga

inriktningen för statens medverkan till

omstrukturering av industriforskningsinstituten.

Staten skall medverka till en omstrukturering av

industriforskningsinstituten med målet att skapa en

stark sammanhållen struktur som är effektiv och

flexibel med färre och större institut. Dessa skall

vara internationellt konkurrenskraftiga och ha en

stark förankring hos näringslivet.

Industriforskningsinstituten har varit föremål för

tre utredningar under 1990-talet, varav den senaste,

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av

industriforskningsinstituten (KOFI-utredningen),

avslutades år 1996 (SOU 1997:16). Utredningen

föreslog bl.a. en ny modell för finansiering och en

ny organisationsform för instituten, nämligen en

ombildning från anslagsstiftelser till aktiebolag.

Bolagiseringsprocessen inleddes år 1997. Under 1990-

talet uppgick den statliga finansieringsandelen till

ca 30 % av institutens sammanlagda omsättning. För

att förvalta statens aktier i

industriforskningsinstituten inrättades

holdingbolaget Institute for Research and Competence

Holding AB (IRECO), som också gavs i uppgift att

driva omstruktureringsarbetet (prop. 1996/97:150,

bet. 1996/97:FiU20). Under år 1997 träffades en

överenskommelse om att KK-stiftelsen skulle

finansiera s.k. A-medel, dvs. medel för institutens

kompetensuppbyggnad, via IRECO, med 300 miljoner

kronor fördelat på tre år. KK-stiftelsen erhöll i

samband därmed 45 % av aktierna i IRECO.

Det nu gällande aktieägaravtalet mellan staten och

KK-stiftelsen avser perioden 2000-2002. Enligt detta

avtal finansierar KK-stiftelsen A-medel med 100

miljoner kronor till IRECO under år 2000, 50

miljoner kronor under åren 2001 och 2002 avseende

långsiktig kompetensutveckling som sker i nära

samarbete med nya universitet och högskolor och 15

miljoner kronor för administrationen av IRECO:s egen

verksamhet under treårsperioden. Staten finansierar

A-medel genom tillskott till IRECO med 75 miljoner

kronor år 2001 och 50 miljoner kronor år 2002.

Därutöver sker statens finansiering till instituten

främst via Verket för innovationssystem (VINNOVA)

för FoU-verksamhet m.m. KK-stiftelsen har härutöver

tillskjutit ca 300 miljonor kronor till IRECO eller

direkt till instituten i samråd med IRECO för

bolagiserings- och omstruktureringskostnader vid

instituten. Den bolagiseringsprocess som genomförts

innebär att i princip samtliga institut torde ha

bolagiserats vid utgången av år 2001.

Förändringsprocesser pågår inom institutssektorn.

En del institut har breddat sin verksamhet och

därmed blivit mindre branschberoende. Flera fusioner

har genomförts, och industriforskningsinstituten har

medverkat i nya klusterbildningar. I föregående års

forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3)

redogjorde regeringen för sin syn på

industriforskningsinstituten och konstaterade att

dessa har en viktig roll i det svenska

innovationssystemet. Instituten är ett viktigt

komplement till universitet och högskolor. Det är en

statlig angelägenhet att se till att

industriforskningssystemet blir effektivt och skapar

förutsättning för förnyelse.

Den nuvarande strukturen för

industriforskningsinstituten är, enligt regeringens

bedömning, splittrad och därigenom sårbar.

Instituten är små i internationell jämförelse.

Instituten har ofta ett alltför avgränsat

ansvarsområde och kan därför inte alltid svara upp

mot företagens behov. De små och medelstora

företagen har ofta dålig kännedom om institutens

verksamhet. Vissa institut är svaga ekonomiskt och

kan därför ha svårt att klara den internationella

konkurrensen.

Regeringen anser som nämnts att det är viktigt att

stödja en fortsatt utveckling av

industriforskningsinstituten med målet att skapa en

stark, sammanhållen struktur med färre och större

institut som är konkurrenskraftiga, bl.a. inom EU.

Detta förutsätter att det kan skapas institut med

stor flexibilitet och förändringsförmåga. Det är

angeläget att industriforskningsinstituten efter en

omstrukturering har en klar och tydlig inriktning.

Inriktningen mot större institut utesluter inte att

dessa kan vara lokaliserade till flera orter.

Regeringen har nyligen träffat ett nytt avtal med

KK-stiftelsen avseende IRECO:s verksamhet för

perioden 2003-2005. Detta avtal innebär bl.a. att

IRECO ges i uppdrag att, tillsammans med övriga

delägare, verka för en fortsatt omstrukturering av

instituten. En avgörande faktor vid förnyelsen och

omstruktureringen av instituten är ett ökat

ägarengagemang från näringslivet som inkluderar ett

finansiellt ansvar för institutens långsiktiga

kompetensutveckling. Regeringen bedömer att

näringslivets insatser genomsnittligt bör kunna

uppgå till 25 % av de medel som staten och KK-

stiftelsen gemensamt satsar för kompetensutveckling.

Industriforskningsinstituten bör, enligt

regeringens bedömning, ha följande uppgifter:

- bedriva egen FoU med hög kvalitet och relevans,

- svara upp mot företagens snabbt ökade behov av

kunskap,

- medverka till att nya växande områden utvecklas,

- stödja traditionella branscher i den

strukturomvandling som den nya tekniken medför och

möjliggör,

- förädla och förmedla forskningsresultat till

näringslivet, speciellt små företag,

- medverka till att exploatera forskningsresultat,

- intensifiera samarbetet med universitet och

högskolor.

Instituten har behov av särskilda medel för att

utveckla sin verksamhet kvalitativt och säkra sin

FoU-kompetens. Regeringen kommer därför att från år

2003 avsätta en årlig resurs för institutens

långsiktiga kompetensutveckling. Instituten måste

kunna svara upp mot företagens snabbt ökade behov av

kunskap och medverka till att nya kunskapsområden

utvecklas, t.ex. bioteknik, IT och elektronik samt

materialteknik. Detta gäller inte minst i

skärningsområdena mellan dessa och mer traditionella

områden. Traditionella branscher har behov av stöd i

den strukturomvandling som den nya tekniken medför.

Det är angeläget att kraftfullt utveckla

exploateringen av och kunskapsöverföringen från den

omfattande och internationellt avancerade

högskoleforskningen som bedrivs i Sverige, sägs det

vidare. Instituten kan här spela en större och

viktigare roll än för närvarande. Regeringen anser

att industriforskningsinstituten i högre grad bör

vara en resurs för utvecklingsinriktade små och

medelstora företag, och instituten bör i större

utsträckning ta forsknings- och utvecklingsuppdrag

från dessa företag. Instituten är också en viktig

resurs när det gäller att förmedla

forskningsresultat till små och medelstora företag.

Instituten bör vara en brygga mellan universitet,

högskolor och företag i Sverige. För att fullgöra

denna uppgift bör instituten förbättra samverkan med

universitet och högskolor och aktivt medverka till

en högre personrörlighet mellan institut och

universitet/högskolor.

När det gäller statens finansiering till

instituten beräknar regeringen i budgetpropositionen

för år 2002 att VINNOVA skall tillföras ytterligare

70 miljoner kronor från år 2003 för att möjliggöra

för verket att årligen kunna avsätta minst 100

miljoner kronor som en resurs till instituten för

kompetensutveckling. Vägledande vid fördelningen av

dessa medel bör vara att de dels förstärker det

omstruktureringsarbete som drivs av IRECO och

näringslivet, dels baseras på en genomtänkt strategi

för kompetensutveckling och förnyelse. Strategin

skall inriktas mot att respektive institut kan uppnå

spetskompetens inom något eller några områden av

relevans för näringslivet. Statens finansiering i

övrigt bör ske inom ramen för programsatsningar,

framför allt från VINNOVA. Regelbundna utvärderingar

skall säkerställa att medlen används effektivt.

VINNOVA bör också stimulera FoU-samverkan mellan

företag, universitet och högskolor och

industriforskningsinstitut. Inom ramen för sådana

satsningar ryms bl.a. särskilda insatser riktade

till små och medelstora företag och deltagande i

projekt inom EU:s ramprogram för forskning och

utveckling.

En överenskommelse har som nämnts nyligen träffats

mellan staten och KK-stiftelsen avseende institutens

finansiering för perioden 2003-2005, vilken även

innebär en förstärkning av medel för

kompetensutveckling år 2002. Enligt överenskommelsen

kommer staten via VINNOVA och KK-stiftelsen via

IRECO att finansiera medel för långsiktig

kompetensutveckling med totalt respektive 300 och 50

miljoner kronor under perioden. Vidare tillskjuter

KK-stiftelsen 25 miljoner kronor för långsiktig

kompetensutveckling år 2002 utöver redan avtalade

totalt 75 miljoner kronor. Överenskommelsen innebär

vidare att KK-stiftelsen och staten finansierar

kostnader för omstrukturering under perioden med 30

miljoner kronor vardera. I dessa belopp ingår

kostnader för administration av IRECO:s egen

verksamhet. Utöver detta avsätter KK-stiftelsen en

reserv för omstrukturering på 25 miljoner kronor.

KK-stiftelsen avsätter dessutom en ram på 30

miljoner kronor för hälftenfinansiering av

forskarutbildning för personer anställda vid

institut fr.o.m. år 2002.

Sammanlagt satsar staten och KK-stiftelsen 570

miljoner kronor under perioden 2002-2005 för

utveckling av institutssektorn, varav statens

insatser uppgår till 380 miljoner kronor och KK-

stiftelsens till 190 miljoner kronor. Av de statliga

insatserna utgör 100 miljoner kronor per år en

permanent resurs från år 2003. Finansiering från

staten och KK-stiftelsen till

industriforskningsinstituten framgår av bilaga 3.

När det gäller statens ägarroll i instituten sägs

att regeringen avser att upprätta en klar

rollfördelning mellan statens roll som ägare och som

finansiär av industriforskningsinstituten. Statens

funktion som FoU-finansiär skall utföras av berörda

myndigheter, framför allt VINNOVA. Statens delägande

i instituten syftar till att underlätta bolagisering

och möjliggöra önskvärda omstruktureringar.

Regeringen finner det motiverat att staten kvarstår

som delägare under ett antal år framöver då

omstrukturering sker till färre, konkurrenskraftiga

institut. Detta förutsätter dock ett starkt

ägarengagemang från näringslivets sida, antingen

indirekt via intressentföreningar eller direkt av

enskilda företag.

Industriforskningsinstituten har en viktig roll i

innovationssystemet, menar regeringen. Det innebär

att staten har ett tydligt och långsiktigt

engagemang i institutens verksamhet. Enligt

regeringens uppfattning är statens engagemang inte

beroende av ett ägande i instituten. I ett längre

perspektiv kan det finnas anledning att ompröva det

statliga ägandet. Det kan dock vara motiverat att

staten har ett ägande även efter år 2005, eftersom

detta i olika sammanhang, t.ex. internationella, kan

uppfattas som positivt för institutens verksamhet.

Det statliga ägandet i industriforskningsinstituten

bör därför anpassas till förutsättningarna för

respektive institut.

Beträffande IRECO:s fortsatta verksamhet och

finansiering sägs att IRECO:s uppgifter bör vara att

företräda staten som delägare i

industriforskningsinstituten och att verka för en

omstrukturering av instituten till en sammanhållen

struktur med färre och större institut. IRECO:s

uppgift är för närvarande att förvalta statens

ägarandelar i bolagiserade

industriforskningsinstitut, att finansiera

kompetensuppbyggnad vid instituten samt att driva på

bolagiseringsprocessen och medverka till

strukturförändringar. Den förstnämnda uppgiften

beräknas, som tidigare nämnts, vara slutförd vid

utgången av år 2001. Som tidigare redovisats har

staten och KK-stiftelsen i en överenskommelse enats

om förutsättningarna för samarbetet i IRECO och ett

stärkt stöd till instituten för ytterligare en

treårsperiod, 2003-2005. Detta innebär bl.a. att

IRECO ges i uppdrag att, tillsammans med övriga

delägare, verka för en fortsatt omstrukturering av

instituten. I samband med omstruktureringsarbetet

bör IRECO även överväga att inordna i

institutsstrukturen andra institut med statligt

ägande eller huvudmannaskap, t.ex. Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB, Institutet för

mikroelektronik i Göteborg AB (IMEGO AB), IVL

Svenska miljöinstitutet AB, Institutet för

jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Skogforsk.

Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor per år,

sammanlagt 30 miljoner kronor, bör avsättas för

detta arbete under åren 2003-2005 inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning.

Teknikbrostiftelserna

Regeringen avser att i god tid före år 2007

utvärdera effekterna av teknikbrostiftelsernas

verksamheter för att därigenom få underlag för

ställningstagande till om - och i så fall hur och i

vilken form - verksamheten skall bedrivas efter år

2007.

Riksrevisionsverket (RRV) har i rapporten Från

forskning till tillväxt - statligt stöd till

samverkan mellan högskola och näringsliv (RRV

N2001/4928/ITFoU) berört teknikbrostiftelserna och

deras verksamhet. RRV gör därvid bedömningen att

samtliga teknikbrostiftelser bedriver verksamheter

som ligger inom ramen för det mandat som gavs i den

aktuella stiftelseförordningen. RRV föreslår att

regeringen klargör för teknikbrostiftelserna hur

förutsättningarna för avvecklingen av verksamheten

kommer att se ut och att detta klargörande sker

senast år 2003.

Regeringen anser att teknikbrostiftelserna är

viktiga aktörer i innovationssystemet. De

underlättar ett ökat kunskapsutbyte mellan

näringslivet och forskare vid universitet och

högskolor. Stiftelserna medverkar även till att

resultat av forskning kan exploateras. Regeringen

gör, i likhet med RRV, bedömningen att samtliga

teknikbrostiftelser bedriver verksamheter som ligger

inom ramen för givna mandat. Bakgrunden till att

regeringen vid bildandet av teknikbrostiftelserna

fastställde ett slutdatum för stiftelsernas

verksamhet var önskemålet att efter viss tid kunna

utvärdera dessa för att kunna göra en bedömning om

verksamheternas fortsättning. Regeringen avser, som

nämnts, att i god tid före år 2007 göra en sådan

utvärdering och bedöma om - och i så fall hur -

verksamheten skall bedrivas därefter.

Motionerna

I motion 2001/02:N8 (s) föreslås att riksdagen skall

begära att regeringen gör en behovsanalys avseende

medelsbehovet för industriforskningsinstituten, så

att resurserna överensstämmer med uppställda mål.

Vidare föreslås att riksdagen skall begära att

regeringen kartlägger behovet av samverkan och

finansiering för att industriforskningsinstituten

skall kunna delta fullt ut i EU:s forskningsprogram,

särskilt det kommande 6:e ramprogrammet som skall

starta år 2003 och pågå i fem år. När det gäller

resurserna för industriforskningsinstituten tycks

det motionärerna som om de resurser som VINNOVA och

IRECO får för ändamålet är för små. Sverige har

varit ganska framgångsrikt när det gäller att nyttja

EU:s olika forskningsprogram, t.ex. ramprogrammen,

anför motionärerna. Ett problem har dock varit att

få nationell finansiering som krävs vid sidan om det

stöd som EU lämnar. Dessutom är de svenska

industriforskningsinstituten små i ett europeiskt

perspektiv, vilket gör det svårare för dem att

delta, anför motionärerna. Det sjätte ramprogrammet

kan beräknas disponera väsentligt större resurser än

tidigare, inemot 170 miljarder kronor, samtidigt som

forskningsprojekten kommer att bli väsentligt

större, säger motionärerna. De anser att regeringen

därför måste uppmärksamma behovet av kraftsamling i

det svenska innovationssystemet mellan institut,

högskolor och näringslivet och att det för detta kan

behövas särskilda medel som täcker extrakostnader

vid offertgivning, liksom medel för nationell

finansiering av EU-projekten. Hur detta skall ske

bör regeringen kartlägga, och vid behov bör

regeringen återkomma till riksdagen, anför

motionärerna.

I de två nära likalydande motionerna 2001/02:N321

(m) och 2001/02:N7 (m) begärs tillkännagivanden i

följande fem avseenden: om betydelsen av ett bättre

svenskt forskningsklimat; om vikten av

internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster

med svenskt deltagande; om vikten av att en

kraftfull och långsiktig strategi utformas för

industriforskningsinstituten; om svenska aktörers

möjligheter till deltagande i EU-program; om att den

industrirelevanta forskningen måste garanteras en

långsiktig statlig grundfinansiering. Sverige

behöver internationellt konkurrenskraftiga

kunskapskluster och regioner som arbetar med att

bygga kluster av kunskap, kunnande och kapital i

syfte att skapa verksamhet av högsta internationella

klass, säger motionärerna. För att tillförsäkra det

svenska näringslivet en god konkurrenskraft i en

global miljö krävs det att den industrirelevanta

forskningen kan bedrivas långsiktigt och i

tillräcklig omfattning, anför motionärerna. De anser

att den industrirelevanta forskningen därför måste

garanteras en långsiktig statlig grundfinansiering.

Statens uppgift inom forskning och utveckling är att

komplettera andra forskningsfinansiärer, vilket

innebär att tyngdpunkten bör läggas på

grundforskningen samt på forskarutbildningen, anser

motionärerna. Staten bör därvid regelbundet göra

följande avvägningar: mellan direkta forsknings- och

forskarutbildningsanslag till universitet och

högskolor och de medel som fördelas av

forskningsfinansieringsorganen; mellan olika

forskningsområden; mellan koncentration, profilering

och decentralisering av forskningsresurserna.

Staten kan också spela en aktiv roll inom områden

där Sverige har förutsättningar att nå speciella

framgångar, anför motionärerna vidare och anser att

riksdag och regering bör avhålla sig från

detaljstyrning av forskningsanslagen. Det är viktigt

att en kraftfull och långsiktig strategi utformas

för industriforskningsinstituten, menar

motionärerna. De framhåller att den av regeringen

aviserade omprövningen av det statliga ägandet av

industriforskningsinstituten efter år 2005 inte får

försvåra möjligheterna till långsiktighet för någon

av de berörda parterna. Likaså är det av största

vikt att inte konkurrenssituationen snedvrids på

grund av obalanser mellan företag, institut eller

länder. De offentliga medlen till industrirelevant

forskning har under senare tid minskat, och akut

brist på medel till bl.a.

industriforskningsinstituten har medfört att

pågående forsknings- och utvecklingsprojekt vid

högskolor och industriforskningsinstitut har

avbrutits och utvecklingsprogram för stöd till små

företag har minskats, säger motionärerna. De anser

att omorganisationen av myndighetsstrukturen

genomfördes på ett ogenomtänkt sätt och utan

ordentligt underlag. Genom att Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) ända fram till

organisationsförändringen fortsatte att engagera sig

i olika program med lång löptid, ärvde VINNOVA en

delvis intecknad budget, vilket drabbade

industriforskningsinstituten, säger motionärerna.

Det råder ett utbrett missnöje gällande

möjligheterna för svenska aktörer att hitta ingångar

till deltagande i olika EU-program, hävdar

motionärerna avslutningsvis. De anser att

propositionen inte anvisar någon lösning av denna

fråga och att stödet för medverkan i EU:s

forskningsprogram är otillräckligt. Detta anses

särskilt vara ett problem för svenska små och

medelstora företag, vars konkurrenskraft försämras

av att de inte kan delta på liknande villkor som

andra europeiska företag. Motionärerna kräver att

regeringen omgående skall presentera en strategi för

att öka möjligheterna för svenska småföretag att

kunna medverka i EU:s forskningsprogram.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag om den

huvudsakliga inriktningen för statens medverkan till

omstrukturering av industriforskningsinstituten,

anförs det i motion 2001/02:N9 (kd). I motionen

begärs också tillkännagivanden i följande 11

avseenden: om den huvudsakliga inriktningen för

statens medverkan till omstrukturering av

industriforskningsinstituten; om uppifrån-och-ner-

perspektiv; om att prioritera för hög kvalitet och

relevans; om att prioritera teknikområden där

framtidsutsikterna är lovande; om att premiera och

underlätta för kommersialisering av FoU; om att

underlätta kunskapsöverföring och personrörlighet;

om att främja internationellt FoU-samarbete; om att

organisera industriforskningsinstituten; om

industriforskningsinstitutens uppgifter; om

finansiering; om teknikbrostiftelserna.

Kristdemokraterna anser att

industriforskningsinstituten har en avgörande roll

för utvecklingen av näringslivet, särskilt de små

och medelstora företagen i traditionella branscher.

Det är viktigt att industriforskningsinstituten ges

en tryggad och någorlunda likvärdig finansiering,

poängterar motionärerna. De anser att

industriforskningsinstituten och industrin måste ges

möjlighet att delta i EU-projekt och att statlig

finansiering måste tillhandahållas. Beträffande det

som sägs i propositionen om att IRECO bör överväga

att inordna andra institut med statligt ägande och

huvudmannaskap i institutsstrukturen vill

motionärerna anlägga ett underifrånperspektiv och

anser att endast om det innebär fördelar för

näringslivet att inlemma fler institut i den nya

strukturen bör detta göras. Den av regeringen

förordade principen för att mäta relevansen hos den

behovsmotiverade forskningen, nämligen näringslivets

vilja till medfinansiering, kan enligt motionärerna

verka hämmande på små forskningsprojekt och små

företags möjligheter att delta i projekten.

Motionärerna menar vidare att det finns ett stort

behov av att utforma regler för kommersialisering av

FoU-projekt för att undanröja juridiska och

ekonomiska oklarheter beträffande bl.a.

upphovsmannarätt och rätt till patent, ersättningar

och royalties. Staten har en viktig roll i att skapa

förutsättningar för deltagande i EU:s FoU-program,

anför motionärerna. De anser att IRECO och VINNOVA

bör ges i uppdrag att verka för ett aktivt svenskt

deltagande i EU:s sjätte ramprogram.

Teknikbrostiftelserna fyller en mycket viktig

funktion som en länk mellan näringslivet och

forskningen inom högskolor och universitet, säger

motionärerna avslutningsvis och anser att det inte

får dröja för länge innan en utvärdering görs.

Det är avgörande för svenskt näringslivs

konkurrenskraft att tillräckliga resurser satsas på

forskning och utveckling, anförs det i partimotion

2001/02: N370 (kd). Grundförutsättningen är därvid

ett bra allmänt företagsklimat, men det är dessutom

nödvändigt att staten bistår de små företagen för

att de skall kunna ta del i FoU-arbete, främst genom

att skatteregler och lagstiftning utformas så att de

små företagens forsknings- och produktionsutveckling

underlättas i kombination med att de får möjligheter

att söka särskilda forskningsbidrag, säger

motionärerna. Innovationer tas inte tillräckligt väl

om hand i Sverige, medan staten i flera

konkurrentländer aktivt stöder utvecklingen av nya

idéer, anför motionärerna vidare. Patent som skulle

kunna tas till vara av den svenska industrin

exporteras till andra länder. Motionärerna föreslår

att möjligheter för anställda att utveckla egna

idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent

skall utredas, varvid avtal om delad vinst skulle

kunna vara en form för samverkan. De förordar också

att royalty på patenterade uppfinningar skall vara

skattefri i två år. Vidare föreslås en ökad satsning

på innovativ teknikupphandling till små företag och

uppfinnare. Nya rön inom FoU bör göras mer

lättillgängliga för småföretagen, säger

motionärerna. De anser slutligen att immateriella

rättigheter bör ges ett bättre skydd; lagstiftningen

på detta område bör stärkas.

Också i motion 2001/02:N267 (fp) framhålls

kunskapens roll som motor i den ekonomiska

utvecklingen. Det är nya idéer, kreativt

entreprenörskap och innovationer som skapar

förutsättningar för tillväxt och välstånd, anför

motionärerna. En kvalitativt högtstående forskning

är därvid central. Det gäller på lång sikt den fria

grundforskningen vid universitet och högskolor och

på kort sikt den tillämpade, behovsstyrda och mer

industrinära forskning som ofta bedrivs utanför

universitetssfären. Industriforskningsinstitutens

verksamhet bör med kraft understödjas, och

kontakterna mellan forskningsinstitut och de

institutioner där forskningsresultaten skall

omsättas i praktiken måste förbättras, säger

motionärerna. De anser att det måste skapas

mötesplatser där forskare, entreprenörer och

beslutsfattare kan träffas.

Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen

beror till stor del på tillgången till kunskap och

förmågan att tillämpa den. Forskning och utveckling

utgör en stark drivkraft för tillväxt. Utskottet

vill understryka att tillväxten skall vara

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eftersom

ny kunskap är grunden för en god och hållbar

samhällsutveckling och en av våra främsta

konkurrensfördelar, måste strävan vara att

upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som

ledande kunskaps- och forskningsnation.

Regeringen redovisar i propositionen de principer

som bör vara vägledande för behovsmotiverad

forskning som stöder det nationella

innovationssystemet. Därvid framhålls vissa faktorer

som särskilt viktiga: kvalitet, relevans, områden

med goda framtidsutsikter, samfinansiering, åtgärder

för att underlätta kommersialisering av

forskningsresultat, behov hos små och medelstora

företag, personrörlighet, främjande av

miljöanpassning av produkter och processer samt

internationellt samarbete. Utskottet delar

regeringens bedömningar i dessa avseenden.

Sverige intar redan en framskjuten position när

det gäller innovationsförmåga och tekniska framsteg.

Det kommer till uttryck i det s.k. innovationsindex

som EG-kommissionen nyligen presenterat och som

ingår som en del av den s.k. Lissabonprocessen, vars

mål är att göra EU till världens mest

konkurrenskraftiga och innovativa ekonomi till år

2010. Sverige tillhör de tre främsta EU-länderna i

fråga om 13 av totalt 17 indikatorer och ligger

högst på fem områden, nämligen beträffande

företagens forskningsinsatser som andel av BNP,

antalet anställda i högteknologiföretag, IT:s andel

av BNP, deltagande i livslångt lärande samt

utvecklingskostnaders andel av den totala

försäljningen. Svenska statens satsning på

forskning, mätt som andel av BNP, är näst störst

inom EU. Sveriges främsta svaghet är, enligt

kommissionen, att nya svenska högteknologiföretag

får relativt litet nytt riskkapital via börsen.

Enligt en annan undersökning, sammanställd av

Financial Times på basis av OECD-statistik, ligger

Sverige på andra plats när det gäller

förutsättningar att lyckas inom högteknologisk

industri. OECD har sedan mitten av 1990-talet rankat

hur världens 30 mest utvecklade länder ligger till i

utvecklingen av högteknologi och branscher präglade

av ett stort inslag av kunskap. Sverige är bl.a. det

land som satsat mest resurser på informations- och

kommunikationsteknik, och Sverige ligger också högst

på listan över de länder som är mest aktiva med att

söka patent.

Genom inrättandet av VINNOVA den 1 januari 2001

skapades en kraftfull aktör när det gäller

finansiering av den behovsmotiverade forskningen.

VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansiera

behovsmotiverad FoU till stöd för

innovationssystemet och en hållbar utveckling och

tillväxt.

Regeringens nu aktuella förslag om omstrukturering

av industriforskningsinstituten ser utskottet som

ytterligare ett steg i riktning mot att skapa

kraftfulla aktörer när det gäller finansiering av

behovsmotiverad forskning. Utskottet ställer sig

därmed bakom regeringens förslag om en fortsatt

omstrukturering av instituten med målet att skapa en

stark sammanhållen struktur med färre och större

institut som är internationellt konkurrenskraftiga

och som har en stark förankring hos näringslivet.

När det gäller de här aktuella kommitté- och

partimotionerna (m; kd; fp), i vilka tas upp

principerna för den framtida behovsmotiverade

forskningen mer generellt och den framtida strategin

för industriforskningsinstituten, upplever utskottet

att det i sak föreligger en betydande samsyn mellan

motionärernas åsikter och utskottets. Motionärerna

framhåller vikten av långsiktighet och kraftfullhet

i statens insatser för den behovsmotiverade

forskningen. Detta överensstämmer väl med utskottets

- och regeringens - ståndpunkter i frågan. Utskottet

ser motionerna till stor del som ett utslag av

behovet att göra partipolitik av ett område där det

egentligen inte finns så stora åsiktsskillnader. Det

kan också noteras att i den sanering av

statsfinanserna som genomfördes under mitten av

1990-talet blev den behovsmotiverade forskningen,

liksom andra områden, föremål för besparingar.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det

nu sker satsningar på den behovsmotiverade

forskningen.

I flera av de här aktuella motionerna tas också

upp frågan om finansiering av deltagande i EU:s

forskningsprogram. I propositionen sägs, som nämnts,

att staten har en betydelsefull roll i att främja

deltagande i EU:s ramprogram för forskning och

utveckling och andra EU-program som ger stöd till

FoU-samarbete. Under avsnittet om VINNOVA i

propositionen (se vidare i det följande) sägs att

verket skall arbeta med särskilda insatser riktade

till små och medelstora företag och deltagande i

projekt inom EU:s ramprogram för forskning och

utveckling. Det är angeläget att handläggningen av

medel för stöd av projekt inom EU:s ramprogram för

FoU är så effektiv att ett högt deltagande

möjliggörs, framhålls det i propositionen. Utskottet

delar regeringens bedömning av vikten att svenska

företags möjligheter att delta i EU:s FoU-program

främjas, framför allt i fråga om små och medelstora

företag.

När det gäller teknikbrostiftelserna, som berörs i

en av motionerna, noterar utskottet att regeringen i

propositionen redovisar sin avsikt att i god tid

före år 2007 utvärdera effekterna av stiftelsernas

verksamheter för att därigenom få underlag för

ställningstagande om - och i så fall hur och i

vilken form - verksamheten skall bedrivas efter

detta år. Utskottet ser ingen anledning att

föregripa resultaten av denna utvärdering och nu

göra någon värdering av teknikbrostiftelsernas

verksamhet eller deras framtid.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i berörd del och avstyrker samtliga

här aktuella motioner i motsvarande delar.

VINNOVA och prioriterade områden

Utskottets förslag i korthet

Regeringen redovisar i propositionen sin

bedömning att områdena bioteknik,

informationsteknik och elektronik samt

materialteknik, kompletterat med

kunskapsfrämjande projekt som berör svensk

basindustri bör prioriteras. Utskottet har

inget att invända mot denna bedömning men

framhåller beträffande det sistnämnda området

vikten av FoU-insatser i den svenska

skogsindustrin. Riksdagen bör avslå

motionsyrkanden om satsningar på specifika

områden.

Propositionen

Verket för innovationssystem (VINNOVA)

VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansiera

behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för

innovationssystemet och en hållbar utveckling och

tillväxt. För att genomföra detta bör VINNOVA enligt

regeringen stimulera starka innovationssystem på

följande sätt:

- initiera forskning och analyser kring

innovationssystem,

- inom utvalda områden i samverkan med

näringslivet stödja uppbyggnad av kvalificerade

miljöer för forskning och utveckling vid universitet

och högskolor, t.ex. kompetenscentrum,

- ytterligare förstärka kunskapsutbyte mellan

universitet och högskolor, forskningsinstitut och

näringsliv, t.ex. genom rörlighetsfrämjande

insatser,

- i samverkan med näringspolitiskt viktiga organ

bygga upp regionalt konkurrenskraftiga och dynamiska

nätverk, bl.a. genom stöd till klusterbildningar,

- bidra till att stärka

industriforskningsinstitutens roll i

innovationssyste-met,

- fördela långsiktigt stöd för kompetensutveckling

till industriforskningsinstituten, vilket under åren

2003-2005 aktivt bör främja omstruktureringsarbetet

av instituten efter samråd med IRECO och därmed

bidra till en förnyelse av institutssektorn och till

utvecklingen av nya kompetensområden.

VINNOVA har en central roll i innovationssystemet,

sägs det i propositionen. Genomförda utvärderingar

av hittills gjorda satsningar på kompetenscentrum

har visat på stora positiva effekter när det gäller

FoU-samverkan och kunskapsöverföring. Det är

angeläget att VINNOVA fortsätter att satsa på

kraftfulla kompetenscentrum, anser regeringen.

VINNOVA bör vidare, tillsammans med andra närings-

och innovationspolitiska aktörer, samordna insatser

med syfte att stärka konkurrenskraftiga och

dynamiska regionala miljöer. Andra aktörer och

processer som bidrar till att utveckla

innovationssystemet är partnerskapen inom de

regionala tillväxtavtalen, dvs. bl.a. länsstyrelser,

högskolor och universitet samt näringslivet. Även

olika EU-program är viktiga i detta sammanhang. Det

är vidare viktigt att former för att öka rörligheten

mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut

och näringsliv utnyttjas i större utsträckning,

genom t.ex. adjungerade professorer och industri-

doktorander, sägs det i propositionen. Detta är

särskilt betydelsefullt för

industriforskningsinstituten. Det är därför

angeläget att VINNOVA stimulerar personrörlighet

mellan olika FoU-miljöer. VINNOVA bör också

stimulera FoU-samverkan mellan företag, universitet

och högskolor och industriforskningsinstitut. Inom

ramen för sådana satsningar ryms bl.a. särskilda

insatser riktade till små och medelstora företag och

deltagande i projekt inom EU:s ramprogram för

forskning och utveckling, säger regeringen. Det är

angeläget att handläggningen av medel för stöd av

projekt inom EU:s ramprogram för FoU är så effektiv

att ett högt deltagande möjliggörs.

Regeringen anser att VINNOVA:s uppdrag rörande

industriforskningsinstituten behöver förtydligas.

Uppdraget bör vara dels att se till att en för

institutssektorn permanent resurs för långsiktig

kompetensutveckling fördelas, dels att ett aktivt

stöd ges till instituten så att dessa kan öka sin

konkurrenskraft inom verkets insatsområden.

VINNOVA:s fördelning av medel ur den långsiktiga

resursen bör nyttjas så att institutssektorn

utvecklas och struktureras på ett internationellt

och nationellt konkurrenskraftigt sätt. För att

åstadkomma en samordning med IRECO:s

omstruktureringsarbete bör medlen fördelas efter

samråd med IRECO. Som en planeringsförutsättning

gäller, som tidigare nämnts, att VINNOVA:s anslag

förstärks med 70 miljoner kronor från år 2003.

VINNOVA:s huvudsakliga arbete med medelsfördelning

under år 2001 har bestått i att genomföra beslut

fattade av de tidigare myndigheterna Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK),

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Rådet

för arbetslivsforskning (RALF). Det innebär att

utrymmet för nysatsningar har varit mycket

begränsat. VINNOVA finansierar

industriforskningsinstitut med ca 250 miljoner

kronor under år 2001. Enligt regeringens bedömning

bör omfattningen av VINNOVA:s stöd till

institutssektorns verksamhet vara ungefär oförändrad

under år 2002.

Av de medel som tilldelas VINNOVA från år 2003 bör

100 miljoner kronor vara en resurs av långsiktig

karaktär för kompetensutveckling inom

institutssektorn, anser regeringen. Därutöver kan

instituten konkurrera om medel inom VINNOVA:s FoU-

program. Omfattningen av VINNOVA:s stöd till

institutssektorn blir därmed beroende av hur

framgångsrikt instituten kan hävda sig i dessa FoU-

program. Den statliga FoU-finansieringen av insti-

tutssektorn kommer huvudsakligen att ske via

VINNOVA. Statens roll som ägare av

industriforskningsinstitut utövas som nämnts via

IRECO. Regeringen anser att det är viktigt med ett

nära samarbete mellan VINNOVA och IRECO.

Prioriterade områden

Regeringen framhöll i den senaste

forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3)

ett antal forskningsområden som särskilt

betydelsefulla. I propositionen redovisades

sammanlagt 275 miljoner kronor i höjda anslag inom

områdena bioteknik, informationsteknik och

materialteknik för åren 2001-2003. Däri ingår

ökningarna till VINNOVA för år 2003 med 40 miljoner

kronor att fördelas med 20 miljoner kronor på

vardera områdena bioteknik och informationsteknik.

Bioteknikområdet är, enligt regeringens bedömning,

av central betydelse för framtida innovationer och

kan utnyttjas i en mängd olika sektorer. Biotekniska

tillämpningar har en stor potential för förnyelse

och tillväxt inom olika områden, såsom hälsovård,

läkemedelsindustri, livsmedelsindustri och

skogsindustri samt inom miljöområdet.

Bioteknikområdet bör därför prioriteras vid

omstrukturering av industriforskningsinstituten.

VINNOVA bör stödja deltagande i internationella

samarbeten, särskilt inom europeiska FoU-samarbeten.

Sverige har, i förhållande till andra europeiska

länder, många små och nyetablerade kunskapsföretag

inom bioteknikområdet, konstaterar regeringen.

Baserat på Sveriges vetenskapliga position och den

befintliga industriella strukturen har Sverige en

stor potential att öka sina marknadsandelar inom

bioteknikområdet. Efter riksdagens beslut på

grundval av den tidigare nämnda forskningspolitiska

propositionen satsas sammanlagt 120 miljoner

kronor under åren 2001-2003 i höjda anslag på

grundforskning, tillämpad forskning och

forskarutbildning inom det biotekniska området.

Statens insatser bör underlätta nyttiggörandet av

den snabbt växande biologiska kunskapsbasen för

såväl nya företag som företag i traditionella bas-

näringar genom att undanröja hinder i det

biotekniska innovationssystemet och initiera

åtgärder som stimulerar etablering, tillväxt och

utveckling. Därigenom bör Sverige, i ett

internationellt perspektiv, vara ett intressant

alternativ för etablering av FoU och tillverkning

samt bli ett av de ledande länderna avseende

nyetablerade kunskapsintensiva bioteknikbaserade

företag och tillämpning av biotekniska metoder i

traditionella branscher, anför regeringen.

Beträffande området informationsteknik och

elektronik är regeringens bedömning att VINNOVA:s

insatser bör inriktas på att understödja Sveriges

internationella tätposition inom både IT- och

telekommunikationsutveckling och IT-tillämpningar.

Myndigheten bör, i samverkan med andra aktörer,

under år 2002 utarbeta en strategi för FoU inom

området IT-användning och IT-tillämpning för att

stärka svenskt näringsliv. Satsningar inom

elektronikområdet, särskilt mikroelektronik, bör ges

prioritet vid omstruktureringen av

industriforskningsinstituten. Den snabba

utvecklingen inom IT-sektorn kräver att insatserna

sker i ett nära samarbete mellan näringslivet, den

statliga forskningen och användarna. VINNOVA bör

stödja deltagande i internationella samarbeten,

särskilt inom europeiska FoU-samarbeten, sägs det.

Informationsteknik är ett betydelsefullt

tillväxtområde för Sveriges ekonomi, konstaterar

regeringen. Sammanlagt 120 miljoner kronor satsas i

höjda anslag på grundforskning, tillämpad forskning

och forskarutbildning inom området under åren

2001-2003. Den fortsatta konkurrenskraften för

näringslivet i Sverige, liksom tillväxten i landet,

kommer bl.a. att bero på förmågan att utveckla

effektiva IT-system och tillämpningar för dessa.

VINNOVA:s satsningar på området bör också ges en

sådan inriktning att den kan understödja regeringens

politik inom IT-området som syftar till att skapa

ett informationssamhälle för alla. För att stärka

konkurrensförmågan hos svenskt näringsliv bör

VINNOVA, i samverkan med näringsliv och andra

aktörer, under år 2002 utveckla en nationell FoU-

strategi för IT-användning och IT-tillämpningar. I

den senaste s.k. IT-propositionen (prop.

1999/2000:86) uttalade regeringen att det finns ett

behov av en ny nationell strategi inom

mikroelektronik, elektronik och närliggande IT-

områden och att en sådan strategi bör genomföras

genom kraftsamling i ett antal nya s.k. kluster. Ett

första steg för genomförande togs i den nämnda

propositionen genom initieringen år 2000 av ett

kluster inom området systemkonstruktion på kisel.

Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att i

samverkan med andra parter verka för att utveckla

ett program inom mikroelektronikområdet, baserat på

en revidering av det nämnda förslaget till strategi.

Elektronikområdet, särskilt mikroelektronik, bör

prioriteras vid omstrukturering av

industriforskningsinstituten, anser regeringen.

Materialteknik är, enligt regeringens bedömning,

ett område med stor framtida potential för svensk

industri. Det bör därför uppmärksammas vid

omstrukturering av industriforskningsinstituten.

VINNOVA bör arbeta för att små och medelstora

företag ökar användningen av nya material i sina

produkter. Materialframställning har länge varit en

svensk styrkefaktor, säger regeringen.

Produktutveckling inom stål- och metallindustri har

gjort svenska företag världsledande på dessa

områden. För att behålla konkurrensfördelar är det

dock viktigt med såväl vidareutveckling, t.ex. inom

områden där befintliga råvaror kan utnyttjas, som

introduktion av helt nya material. Stora företag har

vanligen en tradition av kontakter med universitet,

högskolor och forskningsinstitut för att förbättra

sin kunskapsförsörjning. Många små och medelstora

företag är i motsatt situation och kan lätt bli

utkonkurrerade. De behöver incitament och hjälp att

tillgodogöra sig kunskap, säger regeringen. VINNOVA

bör bidra till att små och medelstora företag

lättare kan börja använda nya material och ny

kunskap i sin verksamhet. Ett viktigt inslag i detta

arbete är nätverksbyggande med universitet,

högskolor, industriforskningsinstitut och även

större företag. Materialteknik bör också

uppmärksammas vid omstruktureringen av

industriforskningsinstituten.

Under rubriken Andra prioriteringar säger

regeringen att FoU-insatser även bör inriktas på den

tillverkande industrin samt verksamheter som baseras

på svenska råvaror i syfte att stödja användningar

av ny teknik och nya tillämpningar inom dessa.

Därvid är det angeläget att övergripande effekter på

miljön särskilt beaktas. Det är, enligt regeringen,

angeläget att satsningar på de prioriterade områdena

bioteknik, informationsteknik och materialteknik

kompletteras med kunskapsfrämjande projekt som berör

svensk basindustri. Basnäringarna är av vital

ekonomisk betydelse för Sverige. VINNOVA:s insatser

bör även medverka till utveckling och förnyelse inom

dessa näringar.

Motionerna

Riksdagen bör instämma i regeringens prioritering av

basindustrin och samtidigt understryka vikten av att

FoU-program utarbetas för stålindustrin, anförs det

i motion 2001/02:N8 (s). Riksdagen bör också göra

ett tillkännagivande om att de regionala

tillväxtavtalen bör användas för att stödja FoU-

program, bl.a. inom stålsektorn, och att VINNOVA bör

vara garanten för kvalitetskontrollen, sägs det i

motionen. Skall svensk stålindustri bibehålla sin

ledande plats i världen avseende olika

spetsprodukter, måste forskningssatsningarna

fortsätta, anför motionärerna. Stålbranschens FoU-

program finansieras till mer än 90 % av berörda

företag, och den största externa bidragskällan är EU

och Kol- och stålunionen. Det är dock viktigt att

staten, via VINNOVA och IRECO, bidrar med en del av

resurserna, säger motionärerna. De utgår från att

VINNOVA utformar ett forskningsprogram för

stålindustrin, bl.a. med utgångspunkt från det

program som Jernkontoret tillsammans med

industriforskningsinstituten Institutet för

Metallforskning (IM) och Stiftelsen för Metallurgisk

Forskning (MEFOS) har föreslagit. Här ingår

forskning om att göra stålproduktionen energisnålare

och med mindre avfall samt slutna processer som

begränsar miljöfarligt utsläpp, liksom program för

att utveckla nya processer på det metallurgiska

området. Om tillgängliga resurser inte skulle räcka,

utgår motionärerna från att regeringen återkommer

till riksdagen. Det regionala tillväxtavtal som

utarbetats för Dalarnas län har, enligt

Näringsdepartementets utvärdering (Ds 2001:15),

varit en god stödfunktion i frågor som gäller

långsiktig kompetensutveckling, säger motionärerna

vidare och förordar att detta skall förstärkas i det

nya avtal som planeras gälla från år 2004.

Motionärerna föreslår att en viss del av de

regionala tillväxtmedel som finns till förfogande i

Dalarna och kringliggande län skall utnyttjas för

att stödja de forskningsprogram som stålindustrin

har tagit fram.

Det nyssnämnda FoU-programmet för stålindustrin är

också föremål för yrkanden i motion 2001/02:N347

(s). Där begärs tillkännagivanden av riksdagen i

följande fyra avseenden: om basindustrins behov av

tillämpad forskning, om riktade FoU-medel så att

Sverige bibehåller sin position som en av världens

ledande stålnationer, om vikten av att svenskt

deltagande i EU:s forskningsprogram underlättas samt

om vikten av att de regionala tillväxtavtalen

utnyttjas för FoU-projekt, bl.a. på stålområdet.

Motionärerna framhåller att stålindustrin är av stor

betydelse för Norrland, och inte minst för

Norrbotten. Industriforskningsinstitutet MEFOS,

beläget i Luleå, är ett nordiskt centrum för

metallurgisk industri med fokusering på tillämpad

forskning och utveckling inom områdena

processmetallurgi, värmning och bearbetningsteknik,

energi och miljöteknik för i första hand stål- och

metallindustrin, säger motionärerna. De uppmanar

regeringen att genom VINNOVA utvärdera och

förverkliga de forskningsprojekt på stålområdet som

håller god kvalitet och hög relevans. MEFOS är redan

för närvarande starkt engagerat i olika EU-projekt,

konstaterar motionärerna och anser att möjligheterna

för detta framöver bör vara ännu större, inte minst

i samverkan med Luleå tekniska universitet och den

svenska stålindustrin. Problemet är dock att

framtida program i 6:e ramprogrammet blir betydligt

större än för närvarande, säger motionärerna. Dessa

framtida stora program måste kunna hanteras snabbt

och med automatik av svenska myndigheter, menar

motionärerna. De uppger att det aktuella regionala

tillväxtavtalet är väl förankrat i Norrbotten och

har stort stöd av alla parter. I framtiden bör

stålforskningen kunna få stöd genom de regionala

tillväxtmedlen, vilket bör beaktas när program för

stålsektorn planeras av VINNOVA, anför motionärerna

avslutningsvis.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet

av strategisk och tillämpad forskning inom

transport- och kommunikationsforskning, anförs det i

motion 2001/02:N6 (s). I VINNOVA införlivades vid

myndighetens bildande bl.a.

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), som

tidigare hade till uppgift att svara för

forskningsinsatserna vad gäller transport- och

kommunikationssektorn, konstaterar motionärerna. De

områden KFB prioriterade var framför allt strategisk

forskning som inbegriper långsiktig hållbarhet,

kommunikationernas roll och betydelse i samhället,

processer och modeller för planering, styrning och

uppföljning, tillämpad transportforskning inbegripet

miljöanpassade transporter och drivmedel, kollektiv

persontrafik och offentligt betalda resor, säkerhet

i transporterna, logistik och samverkande

godstransportlösningar, transportinformatik samt

infrastrukturens drift och underhåll, m.m.

Motionärerna anser att transport- och

kommunikationsforskning även i framtiden är av stor

strategisk betydelse och att forskning inom

transportsektorn måste ges en hög prioritet inom

VINNOVA. Den tekniska forskningen om trafiksäkerhet,

miljökonsekvenser av trafikinvesteringar,

informationsteknikens effekter i ett socialt och

geografiskt sammanhang, de handikappades

trafiksituation osv. är viktiga områden att forska

kring för att de transportpolitiska målen skall

uppfyllas, menar motionärerna. De anser vidare att

spridningen av forskningsrön måste få en ökad bredd.

Tillämpad forskning samt små- och storskaliga försök

behöver främjas genom att VINNOVA i samverkan med

trafikföretag och trafikhuvudmän ges stora

möjligheter att anordna praktiska projekt, anför

motionärerna.

I motion 2001/02:N5 (m) anförs att ett

industriforskningsinstitut inom bioteknikområdet bör

lokaliseras till Skåne. Här pågår, bl.a. inom ramen

för begreppet Medicon Valley som rankas på tredje

plats i Europa när det gäller forskning och

utveckling inom biomedicin, en stark utveckling av

forskning och företagsetableringar med bioteknisk

anknytning. I Öresundsregionen finns ungefär 60 % av

Skandinaviens läkemedels- och bioteknikindustri med

totalt ca 40 000 anställda, varav 4 000 är forskare,

säger motionärerna. Livsmedelssektorn i

Öresundsregionen är det mest omfattande

livsmedelsklustret i Europa och där finns också den

största koncentrationen av tillverkare av

högkvalitativa livsmedel i norra Europa. Sammantaget

uppfyller Skåne och Öresundsregionen väl de

kriterier som regeringen ställer upp för ett nytt

större sammanhållet industriforskningsinstitut inom

området bioteknik, anför motionärerna.

Karlstad bör ses som ett centrum för

behovsmotiverad forskning och utveckling inom

träfiberområdet, anförs det i motion 2001/02:N260

(m). Den globala marknaden för förpackningar och

förpackningsmaterial är god och anses öka, och

fiberbaserade förpackningar kommer i framtiden att

spela en stor roll, eftersom de baserar sig på

förnybar råvara och ofta är ekonomiskt

konkurrenskraftiga, anför motionärerna. Svensk och

nordisk industri har haft en avgörande roll i denna

utveckling. I Karlstad planeras ett projekt där

Karlstads universitet tillsammans med Metso

Technology och Skogsindustrins Tekniska

Forskningsinstitut (STFI) har för avsikt att

utveckla förpackningspapper i flerskikt under

kommersiella förutsättningar; en anläggning som blir

unik i sitt slag. Det är viktigt att det kunnande

och de basresurser som Sverige förfogar över när det

gäller träfiberforskning tas till vara, anför

motionärerna. Det vore värdefullt om det inom den

ram som VINNOVA disponerar inrättades ett särskilt

program för att utveckla träfiberteknologin i

Sverige, varvid Karlstad bör vara ett självklart

centrum, sägs det i motionen.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om

industriforskningens viktiga ställning, anförs det i

motion 2001/02:N241 (kd). Vidare bör riksdagen

begära hos regeringen att Glasforskningsinstitutet

(Glafo) återfår sin status som

industriforskningsinstitut och därmed kan erhålla

statligt grundanslag för forskning.

Industriforskningens ställning och möjligheter har

kraftigt försämrats de senaste åren, och tillkomsten

av VINNOVA innebar att samtliga

industriforskningsinstitut i ett sent skede fick

besked om att inga pengar fanns att få för kommande

budgetår, säger motionärerna. När det gäller Glafo

hänvisar motionärerna till att tillverkningen av

konstglas har stor betydelse för sysselsättningen i

sydöstra Sverige, och att den svenska

konstglasindustrin omsätter ca 1 miljard kronor per

år och sysselsätter ca 1 500 personer. Hela den

tillverkande svenska glasindustrin, dvs. konstglas,

förpackningsglas, planglas och fiberglas, omsätter

drygt 4 miljarder kronor per år och sysselsätter

drygt 3 000 personer. Glafo är ledande i Europa

beträffande FoU på glas som mineral och dess

användning på konstglassidan, säger motionärerna.

Glafo är det enda ställe i Norden där glasteknisk

FoU bedrivs gällande ugns- och smältteknik samt

kemiska och fysikaliska egenskaper hos glas i smält

och fast tillstånd, men Glafo saknar sedan år 1985

avtal med staten. En utredning gjord av NUTEK år

1997 visar att Glafo är väl värd att återfå sin

status som industriforskningsinstitut, anför

motionärerna.

Det behövs ett utvecklingsprogram för

mineralindustrin i Sverige, anförs det i motion

2001/02:N251 (kd). Sveriges geologiska undersökning

(SGU) genomförde under år 1998 för

Näringsdepartementets räkning en utredning av den

svenska industrin för produktion av industriella

mineral och bergarter, i vilken det påvisades behov

av utvecklingsarbete såväl inom geologi som inom

produktions- och processteknik samt produkt- och

marknadsutveckling, säger motionärerna. Utredningens

förslag omfattade utarbetande av ett FoU-program med

fokus på teknikutveckling och ökad marknadsföring,

det senare särskilt för små och medelstora företag.

SGU och den berörda branschföreningen presenterade

för Näringsdepartementet i november 2000 ett

omfattande programförslag benämnt MinBas

(mineral-ballast-sten). SGU har äskat medel för

genomförande av det nämnda utvecklingsprogrammet för

mineralindustrin. Regeringen har i propositionen

gjort bedömningen att FoU-insatser bör riktas mot

tillverkande industrier och verksamheter som baseras

på svenska råvaror. Mot denna bakgrund anser

motionärerna att det utvecklingsprogram för

mineralindustrin som presenterats av SGU och

industrin måste realiseras.

Forskningen kring trä och träanvändning bör

prioriteras, anförs det i motion 2001/02:MJ523 (kd),

varvid forskning som inriktas mot vertikal

integration bör prioriteras. En samverkan mellan

Rådet för samhällsbyggnad, areella näringar och

miljö och VINNOVA måste organiseras så att det

skapas harmonisering mellan grundläggande forskning

och tillämpade innovationer, säger motionären. Hon

hänvisar till att en ökad vidareförädling kan

innebära fler arbetstillfällen. För att få till

stånd en ökad förädling behövs såväl

kunskapsspridning som högkvalitativ forskning och

utveckling, påpekas det.

Frågan om ökad vidareförädling av skogsråvaran tas

också upp i motion 2001/02:MJ339 (c), där det

förordas att statens andel och engagemang i

forskningsinstitutet Trätek AB inte får minska.

Svensk skogsnäring möter allt hårdare konkurrens

från Öst- och Centraleuropa. Att öka

förädlingsgraden är dock inte bara viktigt för att

möta konkurrensen utan också mot bakgrund av

träråvarans miljömässiga fördelar gentemot andra

material, säger motionärerna. De menar att

marknadens aktörer har ett stort ansvar för detta,

samtidigt som det är ett samhällsintresse med hänsyn

till skogens stora betydelse för Sverige.

Skogsbranschen och staten har ett pågående samarbete

med forskning och utveckling kring en breddad

användning av träfiber som bas för olika produkter,

varvid tyngdpunkten har lagts på den trämekaniska

industrin. Motionärerna hänvisar till signaler om

att staten, som för närvarande äger 40 % av

Trätek, avser att kraftigt minska sitt engagemang.

Statens andel får enligt motionärernas mening inte

minska, då den aktuella forskningen har stor

betydelse för den fortsatta utvecklingen mot en ökad

vidareförädling av träråvaran.

I motion 2001/02:N358 (c) begärs ett

riksdagsuttalande om basfinansiering av ett

forskningsinstitut i Östergötland, Lövträinstitutet.

Skogen är Sveriges största nettoexportbransch,

konstaterar motionären. Branschen är numera utsatt

för konkurrens från andra delar av Europa i större

utsträckning än vad som tidigare varit fallet,

vilket ökar betydelsen av samarbete, utveckling och

forskning, anför motionären. Lövträinstitutet i

Östergötland startade som ett EU-projekt för

landsbygdsutveckling i 20 kommuner i Småland och

Östergötland. Målsättningarna med projektet var

bl.a. framtagning och spridning av

utbildningsmaterial, ökade internationella kontakter

och spridning av information om lövträ samt

utveckling av samarbete mellan

forskningsinstitutionerna. För närvarande bedrivs

arbetet i en ekonomisk förening med ett 75-tal

medlemmar från industri, organisationer och

offentliga aktörer. Trots medlemmarnas deltagande i

projektfinansiering finns ingen långsiktig

basfinansiering för verksamheten, vilket enligt

motionären är ett villkor för att institutet skall

utvecklas. Hon anser därför att det bör utredas hur

basfinansiering skall kunna ordnas för

utvecklingscentrum liknande Lövträinstitutet.

Livsmedelsindustrin är föremål för yrkande i

motion 2001/02:MJ341 (c), i vilken föreslås att

berörda myndigheter skall ges i uppdrag att styra

statens resurser för forskning och utveckling så att

dessa stöder livsmedelsindustrins fortsatta

utveckling i Skåne. Det är angeläget att den skånska

livsmedelsindustrin ges goda

produktionsförutsättningar och konkurrensvillkor,

anför motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

I motionerna tas upp ett antal olika specifika

forsknings- och insatsområden. Det gäller bl.a.

bioteknikområdet, mineralindustrin, stålindustrin,

transport- och kommunikationssektorn samt

träområdet. Allmänt gäller att det är VINNOVA som,

inom ramen för generella riktlinjer och tilldelade

medel, har att göra avvägningar mellan insatser på

olika områden.

Beträffande bioteknik kan noteras att detta är ett

av de områden som i propositionen anges som ett

prioriterat område. Företag inom bioteknikområdet

anses av Näringsdepartementet snarare ha behov av

koppling till grundforskning på universitet än av

den typ av tillämpad forskning som bedrivs vid

industriforskningsinstitut. Institutet för Livsmedel

och Bioteknik (SIK) bedriver redan för närvarande

verksamhet i Skåne (Lund), vilket efterfrågas i ett

par motioner.

I fråga om mineralindustrin gäller att ett program

för hållbar tillväxt inom ett kluster omfattande de

mineralutvinnande branscherna har föreslagits av

regeringen i den regionalpolitiska propositionen

(prop. 2001/02:4). Regeringens bedömning är att ett

program för utveckling av industrimineral, ballast

och stenindustrierna inom stödområdena, t.ex.

Bergslagen och Norrlands inland, bör bedrivas under

perioden 2002-2004 och omfatta totalt 15 miljoner

kronor. Programmet bör inriktas på tillämpad

forskning och kompetensutveckling och samverka med

liknande utvecklingsprogram för gruvnäringen, t.ex.

Georangeprogrammet i Malå. Syftet med programmet

skall vara att skapa en hållbar tillväxt i ett

kluster för de mineralutvinnande branscherna.

Programmet bygger på förslag i SGU:s

branschutredning år 1998.

När det gäller stålindustrin bör nämnas att

materialteknik i propositionen anges som ett av de

prioriterade områdena. Industriforskningsinstitut

som bedriver verksamhet med inriktning på

stålindustrin är Institutet för Metallforskning

(IM), Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS)

och Korrosionsinstitutet. Företrädare för

Jernkontoret har inför utskottet redovisat det

förslag till FoU-program som Jernkontoret har tagit

fram tillsammans med IM och MEFOS.

Transport- och kommunikationssektorn är ett av de

politikområden som VINNOVA är verksamt inom. Det

prioriterade området IT har betydelse för

transportsektorn.

Beträffande träområdet kan noteras att i

propositionen anges att basindustrin ingår i det som

betecknas "Andra prioriteringar" i avsnittet om

prioriterade områden. Industriforskningsinstitut som

bedriver verksamhet med inriktning på träområdet är

Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI) -

där det för närvarande pågår diskussioner om

samgående med Packforsk, Skogforsk, Trätek och

Ytkemiska institutet. Utskottet behandlade våren

2001 frågan om vidareförädling av skogsråvara i det

näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7. Där (s.

83) lämnades en utförlig redovisning av pågående

program i samverkan mellan näringslivet och staten

som på olika sätt syftar till att öka kunskapsnivån

och vidareförädlingen inom skogsindustrin.

Utskottets ställningstagande

Regeringen redovisar i propositionen - utan något

förslag till riksdagsbeslut - sin bedömning av vilka

forskningsområden som bör prioriteras av VINNOVA och

vid omstruktureringen av

industriforskningsinstituten. Det rör sig, som

nämnts, om områdena bioteknik, informationsteknik

och elektronik samt materialteknik. Satsningar på

dessa områden bör enligt regeringen kompletteras med

kunskapsfrämjande projekt som berör svensk

basindustri.

Utskottet har inget att invända mot regeringens

bedömning av vilka forskningsområden som bör

prioriteras. Emellertid vill utskottet när det

gäller kunskapsfrämjande projekt som berör

basindustrin särskilt understryka vikten av FoU-

insatser i den svenska skogsindustrin.

Skogsindustrin och behovet av FoU-insatser för att

främja denna sektor är också föremål för yrkanden i

fyra motioner. Som nyss nämnts anförs i

propositionen att FoU-insatser förutom på vissa

specifika områden även bör inriktas på verksamheter

som baseras på svenska råvaror i syfte att stödja

användningen av ny teknik och nya tillämpningar inom

dessa. Skogsindustrin tillhör alltså de områden som

bör prioriteras av VINNOVA och vid omstruktureringen

av industriforskningsinstituten. Utskottet vill

erinra om vad utskottet tidigare framhållit om

vikten av en hög kunskapsnivå inom skogsindustrin. I

det näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7 våren

2001 behandlades motioner med förslag om åtgärder

för att öka vidareförädlingen av skogsråvaran.

Utskottet framhöll att skogsindustrin har mycket

stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i

Sverige och svarar för en betydande del av det

svenska exportnettot. I de delar av landet där

skogsindustrin är etablerad spelar den en väsentlig

roll för sysselsättningen på de berörda orterna. För

att skogsindustrin även framgent skall kunna bidra

till att upprätthålla välståndet är det viktigt att

konkurrenskraften inom den svenska skogsindustrin

kan utvecklas, framhöll utskottet. Enligt utskottets

mening borde det vara möjligt för den svenska

skogsindustrin att förskjuta inriktningen av

exporten från rena råvaror mot mer förädlade

produkter. Detta kräver en hög kunskapsnivå inom

industrin. Utskottet står fast vid dessa

bedömningar.

Stålindustrin berörs, som redovisats, i ett par

motioner. Den svenska stålindustrin har stor

betydelse för den svenska ekonomin. Efterfrågan på

stål ökar trendmässigt sett över en längre

tidsperiod. Den svenska stålindustrin har

motsvarande utveckling, dvs. tillväxt på sikt, även

om industrin just för tillfället befinner sig i en

nedgångsfas. Utskottet noterar att regeringen i

propositionen lyfter fram materialteknik som ett

prioriterat område och framhåller att det är viktigt

med såväl vidareutveckling som introduktion av helt

nya material om svenska konkurrensfördelar inom

stål- och metallindustrin skall kunna bibehållas.

Bioteknik och FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin är föremål för förslag till

riksdagsbeslut i två motioner. Bioteknik tillhör

också de prioriterade områdena. Enligt utskottets

mening finns det på bioteknikområdet stora

möjligheter för svenska företag - inte minst små och

medelstora företag - att ta marknadsandelar.

Utskottet instämmer i bedömningen att det är

angeläget att Sverige blir en av de ledande

nationerna i Europa inom forskning, utveckling och

tillämpningar inom snabbväxande multidisciplinära

områden inom biotekniken. Institutet för Livsmedel

och Bioteknik (SIK), som har sin huvudsakliga

verksamhet förlagd till Göteborg, bedriver

verksamhet också i Skåne, vilket bl.a. efterfrågas i

ett par av motionerna.

Transport- och kommunikationssektorn tas upp i en

motion. Vid bildandet av VINNOVA övertog myndigheten

ansvaret för FoU inom nämnda sektor från

Kommunikationsforskningsberedningen. Utskottet vill

framhålla att IT, som är ett av de prioriterade

forskningsområdena, har betydelse för

transportsektorn.

När det gäller mineralindustrin har, som

redovisats, ett program inriktat på tillämpad

forskning och kompetensutveckling på 15 miljoner

kronor för åren 2002-2004 föreslagits i den

regionalpolitiska propositionen. Utskottet behandlar

detta förslag i betänkande 2001/02:NU4 senare under

hösten 2001.

Utskottet vill slutligen framhålla att

statsmakternas styrning av myndigheters verksamhet

bör ske genom riktlinjer i propositioner,

utskottsbetänkanden och regleringsbrev. Därefter har

myndigheterna - i detta fall VINNOVA - att utifrån

angivna riktlinjer och inom ramen för tilldelade

medel göra avvägningar mellan insatser på olika

områden. Detaljstyrning bör undvikas. I stället bör

kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar

genomföras som underlag för statsmakternas

ställningstaganden till om berörd verksamhet har

bedrivits enligt givna direktiv och på ett effektivt

sätt. Utskottet vill understryka att det är

angeläget att regeringen utför sådana uppföljningar

och utvärderingar och på lämpligt sätt rapporterar

resultaten av dessa till riksdagen.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motioner i berörda delar.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Principer för behovsmotiverad forskning och

omstrukturering av industriforskningsinstituten

(punkt 1)

av Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola

Karlsson (m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c),

Eva Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald

Bergström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen godkänner vad som föreslås i

reservationen om den huvudsakliga inriktningen för

statens medverkan till omstrukturering av

industriforskningsinstituten. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:N7, 2001/02: N9

yrkandena 1, 2, 5-13 och 15, 2001/02:N267 yrkande

25, 2001/02:N321 och 2001/02:N370 yrkande 14 och

avslår proposition 2001/02:2 punkt 1 och motion

2001/02:N8 yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Det nationella näringsklimatet måste, enligt vår

mening och i likhet med vad som framfördes våren

2001 i en reservation (m, kd, c, fp) i det

näringspolitiska betänkandet 2000/01:NU7, formas så

att Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar. Det

är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft

att tillräckliga resurser satsas på forskning och

utveckling. Kunskapens roll som motor i den

ekonomiska utvecklingen blir allt större. Det är nya

idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som

skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd.

För att tillförsäkra det svenska näringslivet en

god konkurrenskraft krävs det satsningar på såväl

grundforskning som den behovsmotiverade

industriforskningen. Industriforskningsinstituten

har en betydelsefull roll för utvecklingen av

näringslivet, särskilt de små och medelstora

företagen. Det är viktigt att en kraftfull och

långsiktig strategi utformas för instituten. Det

finns flera exempel på industriforskningsinstitut

som gör mycket värdefulla insatser. Regeringens

hantering under de senaste åren av frågan om medel

till den industrirelevanta forskningen har

kännetecknats av kortsiktighet och ryckighet. I

stället är det långsiktighet och stabilitet som bör

prägla statens agerande gentemot

industriforskningsinstituten.

Det återstår mycket att göra för att rätta till

försumligheter i den politik som har bedrivits under

senare år. Det gäller insatser för att främja

bildandet av internationellt konkurrenskraftiga

kunskapskluster. Det gäller avvägningar mellan olika

forskningsområden samt mellan koncentration,

profilering och decentralisering av

forskningsresurserna. Det behövs också ytterligare

åtgärder för att främja kommersialiseringen av

uppfinningar och innovationer. Åtgärder behöver

också vidtas för att underlätta för småföretag att

ta del av forskning och utveckling.

Industriforskningsinstituten har i många fall kunnat

fylla en funktion för att bryta den barriär som

många småföretag kan känna inför den akademiska

miljön. Vidare bör möjligheterna att i större

utsträckning tillämpa innovativ teknikupphandling

undersökas. Självfallet skall därvid de regler som

ställs enligt lagen om offentlig upphandling

(1992:1558) iakttas. Även olika åtgärder på det

immaterialrättsliga området måste vidtagas.

Industriforskningsinstitutens verksamhet bör

alltså stödjas kraftfullt och långsiktigt. För den

typ av verksamhet som instituten bedriver är det

särskilt viktigt att förutsättningarna när det

gäller finansiering är långsiktiga och

överblickbara. Den industrirelevanta forskningen

måste därför garanteras en långsiktig, statlig

grundfinansiering även efter kontrollåret 2005. Det

är vidare värdefullt att formerna för samverkan

mellan företag, organisationer och offentliga

myndigheter utvecklas. Kontakterna mellan

forskningsinstituten och de institutioner där

forskningsresultaten skall omsättas i praktiken

måste förbättras. Öppna och kreativa mötesplatser

där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan

mötas måste skapas.

Huvuddelen av FoU-verksamheten i Sverige - 75 % år

1999 enligt OECD-statistik - utförs inom

näringslivet. Näringslivet svarar även för

huvuddelen av finansieringen av FoU i Sverige - 68 %

år 1999. FoU-verksamheten inom näringslivet utförs i

huvudsak inom de stora företagen. Merparten av de

små och medelstora företagen har ingen egen FoU-

verksamhet. Som framgår av en aktuell OECD-rapport,

Science Technolgy and Industry Scoreboard 2001,

ligger Sverige mycket dåligt till när det gäller

forskningsintensitet i små och medelstora företag.

Bland de 25 länder som jämförs återfinns Sverige på

tredje plats från bottennivån, medan Norge och

Danmark ligger bland de sju första, och Finland

återfinns på 15:e plats. Vanligtvis har små företag

i små ekonomier generellt högre forskningsandelar än

små företag i stora ekonomier. I OECD-rapporten

framhålls Sverige och Sydkorea som undantag i detta

hänseende.

Det statliga stöd som svenska små och medelstora

företag kan få för närvarande är otillräckligt. Det

är också anmärkningsvärt att svenska små och

medelstora företag har sämre villkor än motsvarande

företag i andra EU-länder. Enligt vår mening är det

mycket viktigt med likvärdiga konkurrensvillkor för

företag i olika EU-länder.

Ett område som inte får någon lösning genom

propositionen är svenska företags deltagande i EU:s

FoU-program. Skall det sjätte ramprogrammet, som

kommer att omfatta drygt 17 miljoner euro under en

femårsperiod, ge ordentlig utdelning för svensk del,

måste arbetet i institut, universitet och företag

börja redan nu. Det nya ramprogrammet startar den 1

januari 2003. Nätverk och kunskapskluster (Centres

of excellence) behöver byggas upp, och projekt måste

förberedas långt dessförrinnnan. Svenska

institutioner, institut, högskolor och företag måste

hitta sina partner nu. Regeringen bör därför

omgående presentera en strategi för att öka

möjligheterna för svenska små och medelstora företag

att kunna medverka i EU:s kommande sjätte ramprogram

för forskning och utveckling.

Vi anser sålunda att regeringens förslag om

omstrukturering av industriforskningsinstituten bör

modifieras i enlighet med vad vi här har anfört. Med

detta blir motionerna 2001/02:N321 (m), 2001/02:N7

(m), 2001/02:N370 (kd), 2001/02:N9 (kd) och

2001/02:N267 (fp) i sak tillgodosedda i berörda

delar. Motion 2001/02:N8 (s) avstyrks i motsvarande

delar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:2

1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om den huvudsakliga

inriktningen för statens medverkan till

omstrukturering av industriforskningsinstituten

(avsnitt 6.4).

Motioner med anledning av

propositionen

2001/02:N5 av Jan Backman m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lokaliseringen av ett

industriforskningsinstitut inom bioteknikområdet

till Skåne.

2001/02:N6 av Christina Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av strategisk och

tillämpad forskning inom transport- och

kommunikationssektorn.

2001/02:N7 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett

bättre svenskt forskningsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster

med svenskt deltagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att en

kraftfull och långsiktig strategi utformas för

industriforskningsinstituten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svenska aktörers

möjligheter till deltagande i EU-program.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den

industrirelevanta forskningen måste garanteras en

långsiktig statlig grundfinansiering.

2001/02:N8 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

1. Riksdagen begär att regeringen gör en

behovsanalys avseende medelsbehovet så att

resurserna överensstämmer med uppställda mål.

2. Riksdagen instämmer i regeringens prioritet av

basindustrin och understryker samtidigt vikten av

att FoU-program utarbetas för stålindustrin.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att de regionala tillväxtavtalen bör

användas för att stödja FoU-program, bl.a. inom

stålsektorn, och att VINNOVA bör vara garanten för

kvalitetskontrollen.

4. Riksdagen begär att regeringen kartlägger behovet

av samverkan och finansiering för att

industriforskningsinstituten skall kunna deltaga

fullt ut i EU:s forskningsprogram, särskilt det

kommande 6:e ramprogrammet.

2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den huvudsakliga

inriktningen för statens medverkan till

omstrukturering av industriforskningsinstituten.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om den

huvudsakliga inriktningen för statens medverkan

till omstrukturering av

industriforskningsinstituten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppifrån-och-ned-

perspektiv.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att prioritera för

hög kvalitet och relevans.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att prioritera

teknikområden där framtidsutsikterna är lovande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att premiera och

underlätta för kommersialisering av FoU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

kunskapsöverföring och personrörlighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att främja

internationellt FoU-samarbete.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att organisera

industriforskningsinstituten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

industriforskningsinstitutens uppgifter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansiering.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

teknikbrostiftelserna.

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statens andel

och engagemang i forskningsinstitutet Trätek AB

inte får minska.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppdra åt

berörda myndigheter att i erforderlig grad styra

samhällets resurser för forskning och utveckling

så att dessa stöder livsmedelsindustrins fortsatta

utveckling i Skåne.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

prioritera forskningen kring trä och

träanvändning.

2001/02:N241 av Maria Larsson och Harald Bergström

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

industriforskningens viktiga ställning.

2. Riksdagen begär hos regeringen att Glafo återfår

sin status som industriforskningsinstitut och

därmed kan erhålla statligt grundanslag för

forskning.

2001/02:N251 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ett

utvecklingsprogram för mineralindustrin i Sverige.

2001/02:N260 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel

Nisser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Karlstad som ett centrum

för behovsmotiverad forskning och utveckling inom

träfiberområdet.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om industriforskning.

2001/02:N321 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett

bättre svenskt forskningsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

internationellt konkurrenskraftiga kunskapskluster

med svenskt deltagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att en

kraftfull och långsiktig strategi utformas för

industriforskningsinstituten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svenska aktörers

möjligheter till deltagande i EU-program.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den

industrirelevanta forskningen måste garanteras en

långsiktig statlig grundfinansiering.

2001/02:N347 av Birgitta Ahlqvist och Kristina

Zakrisson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om basindustrins

behov av tillämpad forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riktade FoU-medel

så att Sverige bibehåller sin position som en av

världens ledande stålnationer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram

underlättas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att de

regionala tillväxtavtalen utnyttjas för FoU-

projekt, bl.a. på stålsidan.

2001/02:N358 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om basfinansiering av

lövträinstitut.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning,

utveckling och innovationer.

BILAGA 2

Industriforskningsinstitut i Sverige1

Institutet för Mikroelektronisk och Optisk Forskning

(ACREO)2

Cement- och Betonginstitutet (CBI)

Forskningsaktiebolaget Medie- och

Kommunikationsteknik (Framkom)2

Glasforskningsinstitutet (Glafo)

Institutet för fiber- och polimerteknik (IFP

Research) 2

Institutet för Metallforskning (IM)2

Institutet för Mikroelektronik i Göteborg (Imego)

Institutet för Tillämpad Matematik (ITM)2

Industriforskning och utveckling AB (IVF -

Institutet för verkstadsteknisk forskning)2

Svenska Miljöinstitutet (IVL - Institutet för

vatten- och luftvårdforskning)

Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI -

Jordbrukstekniska institutet)

Korrosionsinstitutet2

Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS)2

Packforsk2, 3

Stålbyggnadsinstitutet (SBI)

Svenska Keramikinstitutet (SCI)2

Swedish Institute of Composites (SICOMP)2, 4

Swedish Institute of Computer Science (SICS)2

Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)2

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ)

Skogforsk

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP)

Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI)2,

3

Svensk Bergteknisk Forskning (SveBeFo)

Svenska Gjuteriföreningen2

Swedish LCD Center

Trätek2

Ytkemiska institutet (YKI)2

1 Industriforskningsinstitut ingående i Industrial Research

Institutes in Sweden (Iris), som är en samarbetsorganisation

för industriforskningsinstitut.

2 Industriforskningsinstitut där Institute for Research and

Competence Holdning AB (IRECO) är delägare.

3 Packforsk och STFI kommer att gå ihop.

4 SICOMP ingår i IFP Research.

Bilaga 3

Finansiering från staten och KK-stiftelsen till

industriforskningsinstitut (miljoner

kronor)

---------------------------------------------------

Finansiär 2002 2003 2004 2005

---------------------------------------------------

Långsiktig

kompetensutveckling

---------------------------------------------------

Staten via VINNOVA 100 100 100

---------------------------------------------------

Staten via IRECO 50

---------------------------------------------------

KK-stiftelsen via 50 25 15 10

IRECO

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Omstrukturering1

---------------------------------------------------

Staten via IRECO 10 10 10

---------------------------------------------------

KK-stiftelsen via 5 10 10 10

IRECO2

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Programsatsningar

---------------------------------------------------

Staten via VINNOVA3 Ca

250

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Forskarutbildning

---------------------------------------------------

KK-stiftelsen 304

---------------------------------------------------

1 Av de medel på totalt 60 miljoner kronor som staten och KK-

stiftelsen avsätter för omstrukturering under åren 2003-2005

avser ca 5 miljoner kronor per år administration av IRECO:s

egen verksamhet. Även KK-stiftelsens medel på 5 miljoner

kronor år 2002 avser IRECO:s egen administration.

2 Förutom angivna medel avsätter KK-stiftelsen en reserv på 25

miljoner kronor för omstrukturering under perioden 2003-2005.

Om medlen inte behöver tas i anspråk skall de användas för att

stärka samverkan mellan institut och högskolor.

3 De belopp som VINNOVA tillskjuter som programsatsningar tas

från anslaget Forskning och utveckling (26:2). För budgetåret

2002 fattar riksdagen beslut om anslag i december 2001. För

budgetåren 2003-2005 fattar riksdagen beslut i december året

före respektive budgetår, på basis av förslag i kommande

budgetpropositioner.

4 Det angivna beloppet på 30 miljoner kronor avser 50 %

finansiering av forskarutbildning för personer anställda vid

institut fr.o.m. år 2002, varvid instituten förutsätts

finansiera 50 %.