Bet. 2001/02:NU7

Näringsutskottets betänkande

2001/02:NU7

Förvärv av aktier i Assi Domän AB

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att staten - genom Sveaskog AB

- ökar sitt ägande av Assi Domän AB till att avse

samtliga aktier. Staten har, enligt utskottets

mening, ett intresse av att äga och förvalta företag

som hanterar viktigare naturtillgångar, såsom

skogen, malmen och vattenkraften. Inrättandet av det

statliga företaget Sveaskog syftade till att skapa

en mer rationell förvaltning av skogen, en bättre

fungerande virkesmarknad och en ökad naturhänsyn.

Det har emellertid visat sig att Sveaskog är för

litet för att kunna fullfölja uppgifterna dels i

fråga om förvaltning av mark som är av intresse för

naturvården och kulturmiljövården, dels i fråga om

erbjudande av ersättningsmark och dels i fråga om

förvaltning av ett utspritt skogsbestånd.

Genom det föreslagna förvärvet införlivas Assi

Domäns skogsmark i Sveaskog. Därmed förbättras

förutsättningarna avsevärt för Sveaskog att uppfylla

statens ambitioner beträffande förvaltning av

skogsmark. Riksdagen bör samtidigt upphäva sitt

tidigare bemyndigande till regeringen att sälja

statens aktier i Assi Domän.

I en reservation (m, kd, fp) föreslås att

riksdagen skall avslå förslaget om förvärv av aktier

i Assi Domän. Konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi, och staten bör främja ett

ökat privat ägande av skogsmark, sägs det. Kritik

riktas mot uppläggningen av affären, liksom mot

Näringsdepartementets agerande när det gäller den

aktuella ärendeakten. I en annan reservation (c)

efterfrågas ett nytt förslag från regeringen med en

annan inriktning rörande det statliga

skogsinnehavet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förvärv av aktier i Assi Domän AB

a) Riksdagen godkänner att staten på det sätt

regeringen föreslår genom förvärv av aktier ökar

sitt ägande i Assi Domän AB till att avse

samtliga aktier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:39 punkt 1.

b) Riksdagen upphäver sitt tidigare bemyndigande

till regeringen att sälja statens aktier i Assi

Domän AB. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:39 punkt 2.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att genom

Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering

till förfogande för Sveaskog AB inom en låneram

på 12 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:39 punkt 3.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja

de medel som tillförts staten vid en aktieinlösen

våren 2001 för att finansiera förvärvet. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:39 punkt

4.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra

förvärvet. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:39 punkt 5.

f) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ339

yrkande 4, 2001/02:N27 yrkande 10, 2001/02:N42

yrkandena 1-5 och 7, 2001/02:N43 yrkandena 1-6,

2001/02:N44, 2001/02:N45 och 2001/02:N46.

Reservation 1 (m, kd, fp)

Reservation 2 (c)

Stockholm den 4 december 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh

Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Karin Falkmer

(m), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m),

Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),

Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp),

Stefan Hagfeldt (m), Lennart Värmby (v) och Harald

Bergström (kd).

2001/02

NU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2001/02:39 såvitt gäller förvärv

av aktier i Assi Domän AB,

dels 5 motioner med anledning av propositionen,

dels 1 motion med anledning av proposition

2001/02:4 om en politik för tillväxt och livskraft i

hela landet,

dels 1 motion från allmänna motionstiden.

Den del av proposition 2001/02:39 som innehåller

förslag om försäljning av statens aktieinnehav i

Svenska Lagerhusaktiebolaget behandlas, tillsammans

med motionsyrkanden i denna fråga, i betänkande

2001/02:NU8.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall

godkänna att staten genom Sveaskog AB, som är ett

helägt statligt bolag, blir ägare till samtliga

aktier i Assi Domän AB. Sveaskog har lämnat ett

offentligt bud på de aktier i Assi Domän som inte

ägs av staten. Regeringen föreslår att Sveaskog -

genom aktieägartillskott - skall tillföras de aktier

i Assi Domän som nu innehas av staten genom

Näringsdepartementet och Förvaltningsaktiebolaget

Stattum. Vidare föreslås att Sveaskog skall

tillföras de medel som staten erhöll i samband med

en inlösenlikvid våren 2001. Riksgäldskontoret

föreslås slutligen ges bemyndigande att lämna en

överbryggningskredit till Sveaskog på högst 12

miljarder kronor.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna att staten - genom

Sveaskog AB - ökar sitt ägande av Assi Domän

till att avse samtliga aktier. Genom

förvärvet införlivas Assi Domäns skogsmark i

Sveaskog. Därmed förbättras förutsättningarna

avsevärt för Sveaskog att uppfylla statens

ambitioner beträffande förvaltning av

skogsmark. Riksdagen bör samtidigt upphäva

sitt tidigare bemyndigande till regeringen

att sälja statens aktier i Assi Domän och

avslå samtliga motioner i ärendet. Jämför

reservation 1 (m, kd, fp) och reservation 2

(c).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer.

1. Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola

Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Eva Flyborg

(fp), Stefan Hagfeldt (m) och Harald Bergström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 1 om förvärv

av aktier i Assi Domän AB. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:N42 yrkandena 1-5 och

7, 2001/02:N43 yrkandena 1-6, 2001/02:N45 och

2001/02:N46 och avslår proposition 2001/02:39

punkterna 1-5 och motionerna 2001/02:MJ339 yrkande

4, 2001/02:N27 yrkande 10 och 2001/02:N44.

b) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 1 om

riksdagens tillgång till aktuell ärendeakt och

sekretessbeläggning av denna.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi erinra om vår principiella

inställning i frågan om statliga företag. Statens

främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar

och regelsystem för näringslivets verksamhet och

bidra till att skapa betingelser för långsiktig

tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare

och som utformare av de regler som gäller för

näringslivets verksamhet uppstår en rad problem,

bland vilka följande kan nämnas: risk för

konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala

investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra

kapital till företag som behöver kapital för

expansion. Grundprincipen måste, enligt vår mening,

vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas

i privat regi. Vi har tidigare efterlyst att det

arbete som påbörjades under fyrpartiregeringen i

början av 1990-talet med att minska statens

företagsägande skall återupptas.

Regeringens förslag om att staten genom Sveaskog

skall förvärva samtliga aktier i Assi Domän innebär

ett steg i motsatt riktning. Propositionen bör

därför avslås i här aktuella delar. I likhet med vad

som sägs i motionerna 2001/02:N43 (m), 2001/02:N46

(m), 2001/02:N42 (kd) och 2001/02:N45 (fp) vill vi

värna det enskilda, privata ägandet av skogsmark.

För närvarande ägs ca 51 % av den svenska skogen av

enskilda privata skogsägare. Efter förvärvet av Assi

Domäns skogsinnehav kommer staten att äga ca 4

miljoner ha skogsmark, eller ca 18 % av den totala

skogsmarken, och blir därmed Europas största

skogsägare.

Vi anser att staten i stället skall sträva efter

att det privata ägandet av skogsmark skall öka.

Enligt vår mening utför de enskilda privata

skogsägarna ett mycket värdefullt arbete när det

gäller miljö- och naturvård. Ett spritt privat

ägande av skogsmark är också viktigt för att

människor skall kunna få utkomstmöjligheter i

glesbygden. Den koncentration av skogsägandet som

Sveaskogs förvärv av Assi Domän innebär kan befaras

minska den biologiska mångfalden. Denna främjas

bättre av många små privata ägare.

Ägarkoncentrationen är också ett hot mot de

lantbrukare som har skogsbruk som komplement till

lantbruket.

Regeringens nedvärderande syn på de enskilda

privata skogsägarna kom till drastiskt uttryck vid

den presskonferens där näringsminister Björn

Rosengren, tillsammans med ledningen för Sveaskog,

presenterade affären. Näringsministern sade då - med

hänvisning till skogsindustrins betydelse för svensk

ekonomi - att råvaruförsörjningen är så viktig att

den inte kan lämnas i händerna på privata aktörer

och att den svenska skogen inte får bli en

"lekstuga" för rika personer. Uttalandet är en skymf

mot de enskilda skogsägarna och familjeskogsbruket

och reser också frågor av mer allmän karaktär, t.ex.

om regeringen anser att råvaruförsörjning mer

generellt bör ske via statliga företag. Vi vill i

detta sammanhang notera att vårt ställningstagande i

det aktuella ärendet inte innebär att vi anser att

staten inte har någon roll att spela i

skogspolitiken. Statens uppgift är att värna om

allemansrätten och naturvården och ta ansvar för

sådan skogsmark som kan behövas för att bevara

speciella naturvärden samt kunna erbjuda

ersättningsmark till enskilda brukare vid

reservatsbildning och ta ansvar för markbytesreserv

i omarronderingsområden.

Vi vill också påtala det olämpliga i affärens

uppläggning gentemot övriga ägare i Assi Domän. Det

är inte bra att budet kommer från huvudägaren staten

- som redan äger 35 % av bolaget, har tillsatt

styrelsen, bestämmer spelreglerna för aktörerna och

även är domare. Detta är ett exempel på den

sammanblandningsekonomi som vi anser inte bör

förekomma. Förvärvet av Assi Domän kan också

förväntas kosta skattebetalarna stora belopp, vilket

innebär en överbeskattning av svenska folket till

följd av regeringens aktiespekulation.

Avslutningsvis vill vi beröra en fråga som gäller

utskottets behandling av ärendet. För att riksdagen

skall kunna fullgöra sin uppgift gäller allmänt att

berört utskott bör få möjlighet att ta del av allt

det material som regeringen har haft i ett ärende.

Detta är viktigt för att den politiska oppositionen

skall kunna fylla sin demokratiska funktion. I det

här aktuella fallet anser vi att

Näringsdepartementet på olika sätt har försvårat och

fördröjt överlämnandet av akten om Assi Domän till

utskottet. Två dagar före motionstidens utgång -

den 31 oktober 2001 - överlämnade departementet de

delar av akten som ansågs ha utgjort underlag för

regeringens beslut, vilket visade sig utgöra ungefär

halva akten. Efter en ytterligare förfrågan

överlämnades även resterande del av akten, vilket

skedde samma dag som motionstiden gick ut. Det är

ett klart värde för riksdagens ledamöter att ha

tillgång till regeringens underlag när motioner

utarbetas.

En annan fråga av principiell karaktär som vi vill

ta upp gäller sekretessbeläggning av handlingar som

ingår i en akt. Departementets agerande har givit

intryck av att sekretesstämpeln tillämpas mer eller

mindre urskillningslöst. För att en offentlig och

allsidig debatt skall kunna föras är det viktigt att

debattdeltagarna har möjlighet att referera till

sådant underlag som upplevs som relevant.

Självfallet vill vi inte medverka till att material

som inte bör offentliggöras av t.ex. säkerhetsskäl

eller med hänsyn till affärsetik blir känt. Det vi

vänder oss mot är en urskillningslös

sekretessbeläggning som försvårar den demokratiska

kontrollen. I det här aktuella fallet har

inledningsvis uppgifter som redan är offentliga,

t.ex taxeringsvärden, sekretessbelagts. Vidare har

overheadbilder som använts vid offentliga

föredragningar inledningsvis hemligstämplats. Det

som sägs i prospektet från Sveaskog visar också på

att regeringen har sekretessbelagt dokument i akten

som borde kunnat vara offentliga för allmänheten.

Vi vill vidare erinra om hur frågan om det

planerade samgåendet mellan Telia AB och Telenor AS

hanterades. Regeringens agerande när det gällde att

ställa den aktuella akten och relevant

bakgrundsmaterial till förfogande för riksdagen

utgör ett slående exempel på hur kommunikationen

mellan regering och riksdag inte får fungera när det

gäller hantering av statliga företag. Uppgifter som

den svenska regeringen vägrade tillhandahålla gick

att få från Stortinget och den norska motsvarigheten

till det svenska näringsutskottet.

Med det anförda avstyrker vi propositionen i här

aktuella delar och tillstyrker de nämnda motionerna

i berörda delar. I motionerna 2001/02:N44 (c),

2001/02:N27 (c) och 2001/02:MJ339 (c) finns

synpunkter och åsikter som i stor utsträckning

överensstämmer med våra. Yrkandena har dock en sådan

utformning att de formellt sett måste avstyrkas.

Vidare vill vi genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att i framtida ärenden rörande statliga

företag hantera överlämnande av akt och

sekretessbeläggning på ett sätt som ger den öppenhet

som offentlighetsprincipens anda syftar till och som

bör ställas ur demokratisk synpunkt.

2. Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Åke Sandström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförts i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ339 yrkande 4,

2001/02:N27 yrkande 10 och 2001/02:N44 yrkandena

1-5, bifaller delvis motion 2001/02:N44 yrkande 6

och avslår proposition 2001/02:39 punkterna 1-5 och

motionerna 2001/02:N42 yrkandena 1-5 och 7,

2001/02:N43 yrkandena 1-6, 2001/02:N45 och

2001/02:N46.

Ställningstagande

Inledningsvis vill jag - i likhet med vad som görs i

motionerna 2001/02:N44 (c), 2001/02:N27 (c) och

2001/02:MJ339 (c) - framhålla att skogen är en av

Sveriges viktigaste resurser. Skogsindustrin svarar

för en stor del av Sveriges export, drygt 90

miljarder kronor årligen; över hälften av Sveriges

nettoexportinkomster kommer från skogsnäringen;

näringen sysselsätter drygt 90 000 personer i främst

gles- och landsbygd och ger arbete åt företag i

andra sektorer. Det enskilda privata skogsägandet

måste enligt min mening stärkas, vilket ger

möjligheter till utveckling och livskraft i hela

landet. För närvarande ägs ca 51 % av den svenska

skogen av enskilda privata ägare. Jag anser att det

privata småskaliga ägandet av den produktiva

skogsmarken på sikt bör omfatta 60-65 % av den

totala produktiva skogsarealen. Det enskilda privata

ägandet innebär fler aktörer på marknaden, vilket är

till gagn för dem som köper skogsråvara. Ett ökat

enskilt privat ägande är också bra ur miljösynpunkt.

Att staten - genom Sveaskog - förvärvar aktierna i

Assi Domän kan accepteras under följande

förutsättningar:

- vid avsättningar av skogsmark av miljö- eller

kulturskäl skall, vid likvärdiga skyddsobjekt, i

första hand avsättningarna ske från statens samlade

markinnehav,

- statens samlade skogsinnehav skall användas för

att kunna erbjuda bytesmöjligheter,

- statens samlade skogsinnehav skall användas för

att erbjuda omarronderingsmöjligheter och

tillköpsmöjligheter för att förstärka det enskilda

privata skogsbruket,

- ett utförsäljningsprogram skall utarbetas

avseende statens samlade skogsinnehav i syfte att

förstärka det enskilda privata skogsägandet,

- Sveaskogs försäljning av skogsmark skall ha som

mål att statens samlade skogsinnehav inte skall

överstiga 10 % av den produktiva skogsmarken och att

försäljning för att stärka det enskilda privata

skogsägandet skall införas i Sveaskogs bolagsordning

och meddelas bolaget som riktlinjer.

Det är av mycket stor betydelse att det finns

långsiktiga och tydliga regler för skyddet av den

biologiska mångfalden och kulturmiljöer. När staten

pekar ut vissa områden som särskilt intressanta att

bevara, är det viktigt att den enskilde markägaren

inte drabbas på ett negativt sätt. Markägaren måste

ges skälig ersättning för de miljö- och

kulturinsatser som görs och vid bildandet av olika

typer av reservat. Detta kan ske genom ekonomisk

kompensation eller - vilket är att föredra - genom

att ersättningsmark erbjuds. Enligt min mening är

det väsentligt att de enskilda privata skogsägarna

och ett aktivt brukande kan värnas, samtidigt som

den biologiska mångfalden och kulturmiljöer

säkerställs. Vid avsättningar av miljö- eller

kulturskäl bör därför i första hand avsättningarna

ske från statens samlade markinnehav. I de fall där

avsättningar från det enskilda privatägda

skogsinnehavet sker av miljö- eller kulturskäl måste

ersättningsmark erbjudas. Statens samlade

skogsinnehav bör nyttjas för detta ändamål.

I samband med det av regeringen föreslagna

förvärvet av Assi Domän uppstår möjligheter att

utveckla och förstärka det enskilda privata ägandet

av den svenska skogen. Utöver att - som nyss

förordats - statens samlade skogsinnehav skall kunna

användas för avsättningar ur miljö- och

kultursynpunkt och som bytesmark bör det också kunna

erbjuda omarronderingsmöjligheter och

tillköpsmöjligheter för att förstärka det enskilda

privata skogsbruket. Detta är viktigt för att de som

för närvarande innehar skogsfastigheter och bedriver

verksamhet skall få bättre utvecklingsmöjligheter.

Det måste också vidtas åtgärder för att fler

människor skall ges möjlighet att skapa sig en

utkomst från, och bosättning på eller i närhet av,

skogsfastigheter. Från statens samlade skogsinnehav

bör därför skogsfastigheter försäljas under ett

flertal år framöver. Ett utförsäljningsprogram till

enskilda privata ägare bör utarbetas, vilket skulle

ge fler människor möjlighet att få sin utkomst från

skogen, samtidigt som sysselsättningstillfällen

skapas i skogs- och landsbygd. Det är viktigt att

fastigheterna i detta utförsäljningsprogram är av

varierande storlek, så att många ges möjlighet att

delta. Att skapa utkomstmöjligheter för fler

människor är nödvändigt för att motverka

befolkningsminskningen i skogskommunerna.

Sveaskogs innehav av skogsmark kommer efter

förvärvet av Assi Domän att bli spritt över hela

landet. Den försäljning som bolaget, enligt min

mening, bör genomföra skall likaledes ske över hela

landet. Därvid skall de områden som ur

regionalpolitisk synvinkel är prioriterade av

statsmakterna prioriteras, med sikte på att

förstärka möjligheterna till lokal utveckling i

dessa områden. Sveaskogs försäljning av skogsmark

bör ha som mål att statens samlade innehav inte

skall överstiga 10 % av den produktiva skogsmarken.

Efter utförsäljningar bör Sveaskog sålunda äga och

förvalta 2-2,2 miljoner ha av den produktiva

skogsmarken. Utförsäljning av skogsmark för att

förstärka det enskilda privata ägandet av den

svenska skogen bör införas i Sveaskogs bolagsordning

och meddelas bolaget som riktlinjer för bolagets

verksamhet och förvaltning.

Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör

anmoda regeringen att återkomma med ett nytt förslag

rörande det statliga skogsinnehavet i enlighet med

vad jag här har angivit. Därmed blir motionerna

2001/02:N44 (c), 2001/02:N27 (c) och 2001/02:MJ339

(c) i sak tillgodosedda. Övriga här aktuella

motioner avstyrks i berörda delar

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

Förvärv av aktier i Assi Domän AB

av Ingegerd Saarinen (mp).

Jag vill något beröra frågan om det sammanlagda

bolagets agerande när det gäller försäljning av

skogsmark till enskilda. Enligt min mening är detta

en mycket viktig uppgift för bolaget. Det

övergripande målet för bolaget skall, enligt vad som

sägs i propositionen, vara att statens skogar skall

förvaltas på ett föredömligt sätt både ur

produktions- och miljösynpunkt för att trygga en

långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt

hållbar utveckling. Därtill skall bolaget aktivt

verka för att erbjuda omarronderingsmöjligheter och

tillköpsmöjligheter ägnade att förstärka det

enskilda skogsbruket, varvid bolaget bör ha som

inriktning att genom försäljning av mark till

enskilda underlätta utkomstmöjligheterna och lokal

utveckling i skogs- och landsbygd. I

försäljningsaktiviteterna skall glesbygden

prioriteras. Dessa målsättningar ställer sig

utskottsmajoriteten, i vilken jag ingår, bakom.

Jag vill med detta yttrande understryka vikten av

att bolaget aktivt arbetar för att underlätta

utkomstmöjligheterna för boende i glesbygd. Jag

utgår från att regeringen på lämpligt sätt, t.ex.

genom en försäljningspolicy för bolaget, tillser att

så blir fallet. Jag vill inte se ett upprepande av

de misstag som gjordes när Domänverket

bolagiserades. Försäljning av skogsmark till

enskilda kom då i många fall inte till stånd på ett

sätt som gynnade långsiktiga, lokala

försörjningsmöjligheter eller naturvårdsintressen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:39

Regeringen föreslår

1. att riksdagen godkänner att staten på det sätt

regeringen föreslår genom förvärv av aktier ökar

sitt ägande i Assi Domän AB till att avse samtliga

aktier,

2. att riksdagen upphäver ett tidigare bemyndigande

att försälja statens aktier i Assi Domän AB,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom

Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering

till förfogande för Sveaskog AB inom en låneram på

12 000 miljoner kronor,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja

de medel som tillförts staten vid en aktieinlösen

våren 2001 för att finansiera förvärvet,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra

förvärvet.

Motioner med anledning av

proposition 2001/02:39

2001/02:N42 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

regeringen genom förvärv av aktier skall öka sitt

ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ytterligare

sprida ägandet i Assi Domän AB.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

upphäva tidigare bemyndigande att försälja statens

aktier i Assi Domän AB.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om

bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en

övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog

AB.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om

bemyndigande att utnyttja de medel som tillförts

staten vid en aktieinlösen våren 2001 för att

finansiera förvärvet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

familjeskogsbrukets villkor.

2001/02:N43 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avstå regeringens förslag om

att regeringen genom förvärv av aktier skall öka

sitt ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen beslutar avstå regeringens förslag om

att upphäva ett tidigare bemyndigande att försälja

statens aktier i Assi Domän AB.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en

övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog

AB.

4. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

bemyndigande att utnyttja de medel som tillförts

staten vid en aktieinlösen våren 2001 för att

finansiera förvärvet av Assi Domän AB.

5. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

bemyndigande att vidta de åtgärder i övrigt som

erfordras för att genomföra förvärvet av Assi

Domän AB.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten i

första hand bör avyttra kommersiell skog till

enskilda och privata aktörer och i andra hand

sälja sitt innehav av aktier i Assi Domän AB.

2001/02:N44 av Åke Sandström m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vid

avsättningar av miljö- eller kulturskäl skall i

första hand avsättningarna ske från statens

samlade markinnehav.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statens

samlade skogsinnehav skall användas för att kunna

erbjuda bytesmöjligheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att använda

statens samlade skogsinnehav för att erbjuda

omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter

för att förstärka det enskilda privata

skogsbruket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

utförsäljningsprogram av statens samlade

skogsinnehav för att förstärka det enskilda

privata skogsägandet.

5. Riksdagen beslutar vad som i motionen anförs om

storleken på Sveaskog AB:s skogsinnehav efter

utförsäljningar och att utförsäljningen för att

stärka det enskilda privata skogsägandet skall

införas i Sveaskog AB:s bolagsordning och meddelas

bolaget som riktlinjer.

6. Riksdagen beslutar avslå propositionen i de delar

som ej berör Svenska Lagerhusaktiebolaget under

förutsättning att yrkandena 1-5 ej vinner

riksdagens bifall.

2001/02:N45 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt

ägande i Assi Domän AB.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

upphäva ett tidigare bemyndigande om att försälja

statens aktier i Assi Domän AB.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om

bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en

övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog

AB.

2001/02:N46 av Karin Enström (m):

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att

regeringen genom förvärv av aktier ökar sitt ägande

i Assi Domän AB.

Motion med anledning av proposition

2001/02:4

2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska det

statliga skogsinnehavet.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en inriktning som

stärker det enskilda privata ägandet vid

utförsäljning av statlig skog.

Propositionen

Bakgrund

Efter riksdagens beslut år 1998 (prop. 1998/99:1,

bet. 1998/99:NU1) övertog staten samtliga aktier i

Sveaskog. Bolagsstämman i Assi Domän hade tidigare

beslutat om utdelning till aktieägarna av ett

nybildat bolag (nuvarande Sveaskog) innehållande

bl.a. ca 900 000 ha produktiv skogsmark. Genom

betalning i form av aktier i Assi Domän blev staten

ägare till samtliga aktier i Sveaskog samtidigt som

statens ägarandel i Assi Domän minskade från

50,3 % till 35,3 %. Regeringen fick även i

riksdagsbeslutet befogenhet att disponera över

kvarvarande innehav i Assi Domän utan särskilt

beslut av riksdagen.

Assi Domän har under åren 2000 och 2001 genomfört

en renodling av bolagets verksamhet, så att den

dominerande verksamheten nu är skogsbruk. Därtill

driver bolaget ett antal sågverk och Frövi

pappersbruk. Bolaget äger vidare aktier i Billerud

AB. Assi Domän har aviserat att bolagets aktier i

Billerud skall delas ut till aktieägarna senare

under år 2001. De medel som frigjorts i bolaget

genom renodlingen skall enligt styrelsens förslag

tillföras aktieägarna, vilket delvis redan har skett

genom ett inlösenprogram som beslutades hösten 2000.

Sveaskog lämnade i oktober 2001 ett offentligt

erbjudande till aktieägarna i Assi Domän om förvärv

av samtliga aktier i bolaget som inte ägs av staten.

Erbjudandet är lämnat med förbehåll för riksdagens

godkännande. Sveaskog har i en skrivelse till

Näringsdepartementet hemställt om ett

kapitaltillskott för att genomföra förvärvet. Detta

kapitaltillskott innefattar dels samtliga aktier som

för närvarande ägs av regeringen och

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, dels det belopp

regeringen och Stattum erhöll vid aktieinlösen våren

2001. Därtill hemställer Sveaskog om att erhålla en

kortfristig lånefinansiering om högst 12 miljarder

kronor under 3-6 månader. Styrelsen i Assi Domän har

rekommenderat aktieägarna att acceptera erbjudandet.

Staten äger huvuddelen av sin produktiva skogsmark

genom Sveaskog (se tabell). Därtill kommer arealer

som förvaltas av Statens fastighetsverk samt ett

antal myndigheter och bolag. Statens innehav ligger

huvudsakligen i områden där tillväxten är svag och

rotnettot (resultat efter kostnader för avverkning,

transporter och skogsvård) lågt.

Tabell Statens markareal

______________________________________________________________

Förvaltare

Totalt Produktiv skogsmark Resultat

(1

000-tal ha) (1 000-tal ha) (milj. kr/år)

Sveaskog AB 1 100

900 100

Statens fastighetsverk 6 000

370 7

Fortifikationsverket 122

ca 80 ca 10

Reservat (nationalparker, natur-

reservat, domänreservat och

förvärvat av Naturvårdsverket) 832

Övriga statliga förvaltare ca 100

Staten äger, som nämnts, 35,3 % av aktierna i Assi

Domän, och bolaget äger 2,4 miljoner ha produktiv

skogsmark. Assi Domäns resultat av

skogsförvaltningen är ca 900-1 000 miljoner kronor

per år.

Den produktiva skogsmarksarealen i Sverige är

drygt 22 miljoner ha, med följande ungefärliga

fördelning:

- privata ägare 51 %,

- aktiebolag 36 %, varav Assi Domän 11 %,

- staten 7 %, varav Sveaskog 4 %.

Avverkningsvolymerna har helt andra relationer.

I propositionen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, s.

87) som låg bakom bildandet av Sveaskog nämndes

bl.a. följande faktorer som positiva effekter av ett

separat statligt skogsbolag:

- arronderingen av mark, vilket underlättar

markbyten på kommersiella villkor med andra

markägare,

- konkurrensen om vedråvara, vilket innebär att

veden kommer att säljas på en kommersiell och öppen

marknad samt att köpsågverk kan ha lättare att få

tillgång till vedråvara.

Bolagets kunder skulle behandlas på ett

affärsmässigt och likvärdigt sätt, inte minst gällde

detta köpsågverken i inlandet och deras

råvaruförsörjning. Vidare sades att det skulle bli

lättare att till staten överföra mark för statliga

ändamål, t.ex. för naturvårdsändamål. Sådan

överföring skulle ske på affärsmässiga villkor. Det

sades också att ytterligare överföring av mark

mellan olika statliga skogsägare för att uppnå en

renodling av verksamheterna kunde bli aktuell.

I fråga om förvaltningen av det nya skogsbolaget

ansåg näringsutskottet (bet. 1998/99:NU1) att de

riktlinjer som angavs i propositionen inte var helt

tillfredsställande. Utskottet ansåg att regeringen

och Naturvårdsverket borde föra fortsatta

diskussioner med Assi Domän och Sveaskog om

möjligheterna till markbyten för att tillgodose

behovet av bytesmark, framför allt i södra Sverige.

Det borde enligt utskottet vara en uttalad strävan

från Sveaskogs sida att få tillgång till mera mark i

södra Sverige som kan användas som bytesmark.

Utskottet framhöll att det avtal som ingicks år 1992

mellan staten och Domän AB om hanteringen av från

naturvårdssynpunkt värdefulla marker skulle

fortsätta att gälla både avseende Assi Domän och

Sveaskog. (Så har enligt vad som anges i den nu

aktuella propositionen varit fallet.) Vidare utgick

utskottet från att avsättningen av sådan värdefull

mark uteslutande skulle ske från naturvårdsmässiga

utgångspunkter, så att inte råvaruförsörjningen till

inlandssågverken skulle komma att missgynnas.

Frågan om förvaltningen av statens skogar utreds

för närvarande av Utredningen om förvaltning av

statligt ägd skogsmark (dir. 2000:60). Utredningens

arbete väntas vara avslutat den 1 maj 2002.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen

skall godkänna att staten - genom förvärv av

utestående aktier i Assi Domän - blir ägare till

samtliga aktier i bolaget. Samtidigt bör riksdagens

tidigare lämnade bemyndigande för regeringen att

sälja aktierna i Assi Domän upphävas. Riksdagen

föreslås vidare bemyndiga regeringen att få uppdra

åt Riksgäldskontoret att ställa en

övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog

inom en låneram på 12 miljarder kronor.

Regeringen vill också ha riksdagens bemyndigande att

få utnyttja de medel som tillförts staten vid en

aktieinlösen i Assi Domän våren 2001 för att

finansiera förvärvet. Slutligen föreslås riksdagen

bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder i övrigt

som krävs för att genomföra förvärvet.

Statens skogsförvaltning bör bli mer effektiv,

anser regeringen. Sveaskog är för litet för att

kunna fullfölja de krav på effektivitet,

marknadsnärvaro och särskilda uppgifter, t.ex. i

fråga om ersättningsmark, som staten tagit på sig

vid bildandet av Sveaskog. Bolaget, som nu har

verkat i två år, har enligt regeringen vunnit starkt

gensvar för sitt sätt att arbeta och har etablerats

väl på marknaden för skogsråvara som en oberoende

leverantör, samtidigt som vissa problem dock har

noterats. Bolaget är för litet för att kunna

fullfölja de av riksdagen beslutade riktlinjerna,

menar regeringen. Statens ambitioner i fråga om

förvaltning av mark som är av intresse för

naturvården och kulturmiljövården, möjligheter att

erbjuda ersättningsmark och få en effektiv

förvaltning av ett bestånd med spridd allokering kan

inte fullföljas med statens nuvarande markinnehav.

Analyser pekar mot ett trendmässigt sjunkande

rotnetto. Detta beror delvis på att virkesköparna

blivit större och skaffat sig en starkare position

på marknaden. Därför krävs att virkessäljarna också

blir större och därmed får en starkare position på

marknaden.

Även om statens nuvarande totala innehav av

kommersiell skogsmark i Sveaskog, Statens

fastighetsverk, Fortifikationsverket, m.fl. - som

ett resultat av arbetet i utredningen om

förvaltningen av statligt ägd skogsmark - skulle

komma att läggas samman till en enhet kan målen för

Sveaskog enligt regeringens bedömning inte nås. Det

finns därför skäl för staten att, om målsättningarna

för Sveaskog skall fullföljas, införliva Assi Domäns

skogsmark i Sveaskog. Detta innebär dock inte något

ställningstagande till framtida förvaltningsform,

sägs det.

Assi Domän har nu i stort sett renodlats. Ett

förvärv av bolaget innebär att staten förvärvar

skogen samt viss industriell rörelse. Avsikten är

att skogsmarken återigen skall sammanföras med

Sveaskog. I fråga om de industriella verksamheterna

skall Assi Domäns utplacering av den industriella

verksamheten i nya strukturer fortsätta och

avslutas. Staten skall inte, enligt regeringens

mening, vara en långsiktig ägare till industriell

verksamhet på det skogliga området.

Sveaskog har, med förbehåll för riksdagens

godkännande, lämnat ett offentligt erbjudande

avseende de aktier i Assi Domän som inte ägs av

staten. Assi Domäns styrelse har rekommenderat

aktieägarna att anta erbjudandet. Om erbjudandet

antas, avses det delvis finansieras av Sveaskog och

genom att de medel Regeringskansliet och

Förvaltningsaktiebolaget Stattum har erhållit i

inlösenlikvid för aktier i Assi Domän under år 2001

används för förvärvet. Vidare erfordras en

övergångsfinansiering på 12 miljarder kronor. Skälet

till detta är att Assi Domän har aviserat att de

likvider som erhållits vid den hittills genomförda

försäljningen av industrin skall tillföras

aktieägarna genom en aktieinlösen på sammanlagt 12

miljarder kronor. Sveaskog har av budtekniska skäl

lämnat sitt erbjudande innan inlösen sker. Således

innebär erbjudandet bl.a. en förskottering av

nyssnämnda inlösen. För denna del av erbjudandet

erfordras en övergångsfinansiering i avvaktan på att

Sveaskog förvärvar Assi Domän och erhåller

inlösenlikviden. Regeringen föreslår, som nämnts,

att denna övergångsfinansiering skall ske genom att

Riksgäldskontoret får i uppdrag att lämna en

tidsbegränsad kredit om 12 miljarder kronor för

ändamålet till Sveaskog. Utlåning från

Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och

statliga myndigheter kräver riksdagens godkännande.

Sveaskog har, som nämnts, hemställt om en

kortfristig lånefinansiering under ca 3-6 månader.

Som tidigare redovisats har regeringen för

närvarande riksdagens bemyndigande att sälja statens

aktier i Assi Domän utan att riksdagen behöver

höras. Om Sveaskogs erbjudande blir antaget av de

övriga aktieägarna, bör emellertid en eventuell

försäljning av aktier i Assi Domän inte kunna ske

utan riksdagens medgivande, sägs det. Det bör

ankomma på regeringen att fatta erforderliga beslut

för att förvärva utestående aktier i Assi Domän och

att genomföra dels sammanläggningen med Sveaskog,

dels den fortsatta renodlingen av Assi Domän.

När förvärvet genomförts skall samma inriktning

gälla för det sammanlagda bolaget som den som nu

gäller för Sveaskog enligt riksdagens tidigare

fattade beslut, anser regeringen. Det övergripande

målet skall sålunda vara att statens skogar skall

förvaltas på ett föredömligt sätt ur både

produktions- och miljösynpunkt för att trygga en

långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt

hållbar utveckling. Därtill skall bolaget aktivt

verka för att erbjuda omarronderingsmöjligheter och

tillköpsmöjligheter ägnade att förstärka det

enskilda skogsbruket. Bolaget bör ha som inriktning

att genom försäljning av mark till enskilda

underlätta utkomstmöjligheterna och lokal utveckling

i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna

skall glesbygden prioriteras. På sikt kan den

försålda arealen uppgå till 5-10 % av den totala

arealen i det nybildade bolaget, säger regeringen.

På motsvarande sätt som har gällt för Sveaskog,

skall all överföring av mark från det sammanlagda

bolaget till annan ske till marknadsmässiga priser.

Regeringskansliets kostnader för föreslagna

åtgärder skall belasta anslaget Kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag

(38:20) inom utgiftsområde 24 Näringsliv, sägs det.

Motionerna

I fem motioner yrkas avslag på propositionen. I

partimotion 2001/02:N43 (m) yrkas avslag på samtliga

fem beslutspunkter i propositionen. Vidare begärs

ett tillkännagivande av riksdagen om att staten i

första hand bör avyttra kommersiell skog till

enskilda och privata aktörer och i andra hand sälja

sitt innehav av aktier i Assi Domän. Svenska staten

är Sveriges största företagare, räknat i både

omsättning och antal anställda, erinrar motionärerna

om. De anser att statlig, kommersiell verksamhet

utgör ett betydande problem för en fri och rättvis

konkurrens. Med början under 1980-talet har en ny

syn på statligt företagsägande vuxit fram, enligt

vilken privatiseringar mer är en praktisk än en

ideologisk fråga, sägs det. Skälen till denna

förändring är följande: starkare krav på tydliga och

aktiva ägare i företagen, mer ansträngda

statsfinanser i flera länder samt att

privatiseringar leder till en högre effektivitet.

Den socialdemokratiska regeringen har inte någon

klar strategi avseende de statliga bolagen - i den

årliga regeringsskrivelsen om företag med statligt

ägande finns inte några motiv redovisade till varför

bolagen bör vara statliga, säger motionärerna. De

menar att regeringen i skrivelsen bör redovisa motiv

för statens ägande för varje bolag. De företag vars

koppling till staten inte kan motiveras bör ingå i

den privatiseringsplan som motionärerna vill att

regeringen omgående skall presentera.

Med den nu aktuella propositionen ändrar

regeringen uppenbarligen strategi när det gäller

synen på skogsbolag och prioriterar i stället färre

leverantörer och mer statlig kontroll, säger

motionärerna. De anser dessutom att förslaget om

statens förvärv av Assi Domän är olämpligt gentemot

övriga ägare, eftersom budet kommer från huvudägaren

staten som redan äger 35 % av bolaget, har tillsatt

styrelsen, bestämmer spelreglerna för aktörerna och

även är domare. Motionärerna refererar till en

presskonferens tidigare under hösten 2001 med

näringsminister Björn Rosengren och ledningen för

Sveaskog, då följande motiv till budet på Assi Domän

redovisades:

- skogsindustrins betydelse för svensk export är

så viktig att råvaruförsörjningen inte kan lämnas i

händerna på privata aktörer,

- det är viktigt att den svenska skogen inte bara

blir "lekstuga" för dem i Sverige med mycket pengar,

- staten skall fortsätta att öka sitt ägande av

skog.

Dessa uttalanden väcker flera frågor, anser

motionärerna och nämner följande:

- Innebär uttalandena att alla viktiga

exportindustrier skall räkna med statliga

råvaruleveranser i framtiden, och i så fall av vilka

skäl?

- Gäller detta såväl Telefonaktiebolaget LM

Ericsson som jordbruket och livsmedelsindustrin?

- Är förvärvet ett sätt att hålla råvarupriserna

nere och med skattemedel subventionera vissa

företag?

- Är alla aktörer med god ekonomi olämpliga som

underleverantörer till exportindustrin?

Privat ägande har visat sig överlägset statligt

ägande när det gäller att skapa välfärd och

utveckling, vilket även gäller skogsnäringen, anför

motionärerna. Staten har dock ett ansvar för att det

ges goda förutsättningar för skogsnäringen och andra

näringar att utvecklas väl. Skogsnäringen är ännu en

viktig motor i svensk ekonomi, säger motionärerna

och föreslår att skogspolitiken skall förändras på

följande sätt:

- Den statliga expansionsivern måste upphöra;

regeringens politik omyndigförklarar och hånar de

privata skogsägarna.

- Ägandet måste spridas. Statens föreslagna

förvärv av Assi Domän innebär att ägandet av bolaget

och dess skogsmark, som för närvarande är spritt på

tusentals olika ägare, koncentreras till en, dvs.

staten, säger motionärerna och konstaterar att

Europas största skogsägare skapas genom

ägandeöverföringen från privata aktörer till staten.

Koncentrationen av ägandet minskar den biologiska

mångfalden och utgör också ett hot mot de

lantbrukare som har skogsbruk som komplement till

lantbruket, hävdar motionärerna.

- Statens uppgift skall vara att värna om

allemansrätt och naturvård, ta särskilt ansvar för

sådan skog som kan behövas för att bevara speciella

naturvärden, kunna erbjuda ersättningsmark till

enskilda brukare vid reservatsbildning och ta ansvar

för markbytesreserv i omarronderingsområden.

- Staten bör i första hand avyttra kommersiell

skog till enskilda och privata aktörer och i andra

hand sälja sitt innehav av aktier i bolag såsom Assi

Domän.

Det av regeringen föreslagna förvärvet av Assi Domän

kan förväntas kosta skattebetalarna åtskilliga

miljarder kronor, säger motionärerna avslutningsvis.

De anser att förslaget är synnerligen dåligt och

därför bör avslås. Assi Domän behövs som en stor

aktör på skogsmarknaden i konkurrens med helstatliga

Sveaskog och övriga aktörer, sägs det.

Också i motion 2001/02:N46 (m) yrkas avslag på

förslaget om att staten genom förvärv av aktier

skall öka sitt ägande i Assi Domän. Om den av

regeringen föreslagna affären går igenom kommer

staten att bli ägare till 18 % av den svenska

skogsmarknaden och 10 % av den avverkningsbara

skogsmarken, säger motionären. Hon anser att det

inte finns några argument för affären och hänvisar

till uttalanden från Sveriges Aktiesparares

Riksförbund och dess verkställande direktör Lars-

Erik Forsgårdh om att budet på Assi Domän är ett

skambud och att staten utnyttjar den osäkra

aktiemarknaden för att förvärva Assi Domäns skogar

billigt. Marknadsvärdet på Assi Domäns skogar är

värderade av skattemyndigheterna till 23 miljarder

kronor, medan taxeringsvärdet uppgår till 17,5

miljarder kronor, säger motionären vidare. Det nu

aktuella budet motsvarar ett värde av 17 miljarder

kronor, eller 7 000 kr per hektar, medan

privatpersoner har betalat 40 000 kr per hektar när

de har köpt skogsmark av Assi Domän, uppger

motionären. Hon menar att det är märkligt att staten

anser att Assi Domän har ett visst värde när bolaget

skall beskattas, men ett mycket lägre värde när

staten vill köpa företaget. Det finns inga hållbara

argument till varför staten skall äga sådant som

privata aktörer kan äga och driva bättre, anför

motionären avslutningsvis.

I motion 2001/02:N42 (kd) föreslås också att

propositionen skall avslås. Vidare begärs

tillkännagivanden i två avseenden, nämligen om att

ägandet i Assi Domän bör spridas ytterligare och om

familjeskogsbrukets villkor. Kristdemokraternas

principiella inställning är att staten bör äga

mindre, inte mer, sägs det. Det gäller såväl

produktiv skogsmark som företag som verkar på en

konkurrensutsatt marknad. Svenska staten är Sveriges

största företagare, räknat både i omsättning och i

antal anställda, konstaterar motionärerna. De anser

att när staten äger företag, samtidigt som den har

ansvaret för att fastlägga reglerna för

näringslivet, uppstår en mycket olämplig otydlighet

i ägarrollen. Med undantag för Systembolaget finns

det i de flesta fall inte längre något

samhällsintresse som medför att staten bör äga och

kontrollera en verksamhet, anför motionärerna.

Staten bör därför i lagom takt sälja ut de företag

som är verksamma på den konkurrensutsatta marknaden.

Staten skall följaktligen också äga så litet som

möjligt av den produktiva skogsmarken, säger

motionärerna. De menar att de enskilda skogsägarna

och de privata bolagen kan bruka skogen miljö- och

tillväxtsmässigt lika bra som staten, och att det

därför inte finns någon anledning för staten att

konkurrera på virkesmarknaden genom att äga

produktionsskog i stor omfattning. Kristdemokraterna

anser att när staten skall avyttra ytterligare

aktier i Assi Domän skall detta ske genom

utförsäljning i små poster till svenska folket.

Statens uppgift i skogssektorn är att ta hand om

områden med höga naturvärden som undantas brukning

och att ur ett rimligt begränsat statligt innehav

erbjuda högkvalitativ produktionsmark som bytesvara

när allmänintresset kräver att privata skogsägares

marker inte längre kan brukas, anför motionärerna.

De framhåller att behovet är störst i södra Sverige,

där mer mark behöver skyddas.

Förslaget att Sveaskog skall köpa samtliga aktier

i Assi Domän innebär en socialisering av stora mått,

säger motionärerna. De konstaterar att staten redan

äger drygt 1,6 miljoner ha skogsmark och att det med

Assi Domän blir ytterligare 2,4 miljoner ha, vilket

skulle göra svenska staten till Europas största

skogsägare. I motionen refereras - liksom i den

tidigare redovisade motionen 2001/02:N43 (m) - till

de uttalanden av näringsminister Björn Rosengren som

gjordes vid en presskonferens tidigare under hösten

2001.

Motionärerna erinrar om att Kristdemokraterna

hösten 1998 stödde bildandet av Sveaskog med syfte

att åstadkomma följande positiva effekter genom ett

separat statligt skogsbolag:

- förbättrad arrondering av mark,

- vidgad marknad för vedråvara,

- lättare att till staten överföra mark för

statliga ändamål, t.ex. för naturvårdsändamål.

Den samhällsuppgift som bolaget ålades av riksdagen

återfinns även i bolagsordningen, säger motionärerna

men påpekar att många av dessa uppgifter har

försvunnit i Sveaskogs årsredovisning för år 2000.

Motionärerna anser att det har skett en gradvis

förändring av Sveaskogs inriktning och mål, från att

betona samhällsnyttiga funktioner till att bli ett

renodlat kommersiellt skogsföretag med vinstintresse

och expansion som främsta mål. De menar att den

fråga som nu måste ställas är hur de samhällsnyttiga

funktionerna skall kunna tillgodoses inom ett bolag

där ren kommersiell verksamhet är det prioriterade

målet. Vilka effekter som bildandet av Europas

största skogsföretag får för den svenska

virkesmarknaden är svåra att bedöma, säger

motionärerna och befarar att köpsågverkens

möjligheter att hitta råvara till låga priser i

värsta fall kan komma att hotas.

Statens bud på aktierna i Assi Domän har satts

mycket lågt - priset är totalt 26,6 miljarder

kronor, och om Assi Domäns kontanter, sågverk,

kartongbruket i Frövi och ägarandelen i Billerud

borträknas är värdet knappt 17 miljarder kronor,

vilket är mindre än det bokförda värdet och även

mindre än taxeringsvärdet, anför motionärerna. De

säger att det är svårt att se att erbjudandet skulle

kunna få konkurrens, mot bakgrund av att staten är

största ägare och samtidigt har kontroll över

skattesystem och regler för försäljning och ägande

av fast egendom. Alternativet är därmed inte en

annan affärsuppgörelse utan endast ingen uppgörelse

alls, vilket Kristdemokraterna förordar, sägs det.

Skogen är avgörande för sysselsättning och livskraft

i glesbygden, och skogsnäringen är den näring som

svarar för den största nettoexporten och är således

mycket viktig för svensk ekonomi, anför

motionärerna. De anser att staten har ett ansvar för

att det ges goda förutsättningar för skogsnäringen

att utvecklas väl, vilket enligt motionärerna

innebär bl.a. följande:

- Den statliga expansionsivern måste upphöra.

- Ägandet måste spridas.

- Staten skall värna om allemansrätt och naturvård

samt inrikta sig på att ta särskilt ansvar för sådan

skog som kan behövas för att bevara speciella

naturvärden, kunna erbjuda ersättningsmark till

enskilda brukare vid reservatsbildning och ta ansvar

för markbytesreserv i omarronderingsområden.

- Statens ägarpolicy skall vara att sälja sådan

skog som lämpligen kan ägas av enskilda.

I motion 2001/02:N44 (c) föreslås att propositionen

skall avslås såvitt gäller förslagen om Assi Domän

om inte fem preciserade villkor uppfylls. Villkoren

består i att riksdagen skall göra tillkännagivanden

i fyra avseenden, nämligen om att vid avsättningar

av skogsmark av miljö- eller kulturskäl i första

hand avsättningarna skall ske från statens samlade

markinnehav, om att statens samlade skogsinnehav

skall användas för att kunna erbjuda

bytesmöjligheter, om att statens samlade

skogsinnehav skall användas för att erbjuda

omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter

för att förstärka det enskilda privata skogsbruket

samt om ett utförsäljningsprogram rörande statens

samlade skogsinnehav för att förstärka det enskilda

privata skogsägandet. Det femte villkoret innebär

att riksdagen skall besluta att Sveaskogs

försäljning av skogsmark skall ha som mål att

statens samlade skogsinnehav inte skall överstiga 10

% av den produktiva skogsmarken och att försäljning

för att stärka det enskilda privata skogsägandet

skall införas i Sveaskogs bolagsordning och meddelas

bolaget som riktlinjer.

Sveriges skogsägare är viktiga för miljöarbetet

och har ett ansvar för att bevara den biologiska

mångfalden, säger motionärerna. De framhåller det

positiva i att marknadskrafterna genom

certifieringar i skogsbruket tar hänsyn till skyddet

av den biologiska mångfalden. Det är nödvändigt att

det finns långsiktiga och tydliga regler för skyddet

av den biologiska mångfalden och kulturmiljöer, och

reservatsbildningar måste föregås av ordentliga

konsekvensanalyser, anför motionärerna. De anser att

i de fall då staten pekar ut vissa områden som

särskilt intressanta att bevara är det viktigt att

den enskilde markägaren inte drabbas utan ges skälig

ersättning för det intrång som kan bli aktuellt.

Detta kan ske genom ekonomisk kompensation eller

genom att ersättningsmark erbjuds. Många markägare

som avstår mark till reservat eller som accepterar

andra inskränkningar för att skydda den biologiska

mångfalden vill inte ge upp den rörelse som kan vara

associerad med användningen av marken, säger

motionärerna. Mot denna bakgrund framhåller de

vikten av att möjligheten till ersättningsmark

prövas noggrant och innan ekonomisk ersättning

erbjuds vid reservatsbildningar. Centerpartiet har i

andra motioner framfört tankar på en ny modell för

bevarande av skyddsvärda skogsområden, varvid en

modell är att staten köper bevarandetjänster av

markägaren i stället för att inrätta reservat som

omöjliggör fortsatt utkomst från skogen, anför

motionärerna. De anser att vid avsättningar av

miljö- eller kulturskäl skall i första hand

avsättningarna ske från statens samlade markinnehav.

I de fall där avsättningar från det enskilda

privatägda skogsinnehavet sker av miljö- eller

kulturskäl måste ersättningsmark erbjudas, varvid

statens samlade skogsinnehav bör utnyttjas.

För närvarande ägs ca 51 % av den svenska skogen

av enskilda privata skogsägare, och resten ägs av

bolag, staten, kommuner, Svenska kyrkan, m.fl.,

konstaterar motionärerna. De anser att det är

angeläget att andelen skog som ägs av enskilda

privata skogsägare ökar för att främja

utvecklingsmöjligheter och livskraft i de delar av

landet som bäst behöver det. Centerpartiets

uppfattning är att andelen skog som ägs av enskilda

privata ägare på sikt bör öka till 60-65 % av den

produktiva skogsmarksarealen. I samband med

Sveaskogs köp av Assi Domän skapas möjligheter att

förstärka detta enskilda privata ägande, anför

motionärerna. De menar att statens samlade innehav

av skogsmark - utöver att användas för avsättningar

ur miljö- och kultursynpunkt och som bytesmark -

måste kunna utnyttjas i syfte att erbjuda

omarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter

för att förstärka det enskilda privata skogsbruket.

Från statens samlade skogsinnehav bör också

skogsfastigheter, av varierande storlek, säljas

under ett flertal år för att ge fler möjlighet att

skapa sig en utkomst från och bosättning på eller i

närhet av skogsfastigheter, säger motionärerna.

Det "nya" Sveaskogs skogsinnehav blir spritt över

hela landet, konstaterara motionärerna. Den

försäljning av mark som bolaget föreslås genomföra

bör likaledes ske över hela landet, varvid de

områden som ur regionalpolitisk synvinkel är

prioriterade av statsmakterna skall prioriteras,

anför motionärerna. De anser som nämnts att

Sveaskogs försäljning av skogsmark skall ha som mål

att statens samlade innehav inte skall överstiga 10

% av den produktiva skogsmarken, vilket innebär att

Sveaskog efter försäljningarna skulle äga och

förvalta 2-2,2 miljoner ha produktiv skogsmark.

Försäljning av skogsmark för att förstärka det

enskilda privata ägandet av den svenska skogen skall

införas i Sveaskogs bolagsordning och meddelas

bolaget som riktlinjer för dess verksamhet och

förvaltning, föreslår motionärerna avslutningsvis.

Liknande synpunkter rörande åtgärder för att

minska det statliga skogsinnehavet förs också fram i

partimotion 2001/02:N27 (c) med anledning av den

regionalpolitiska propositionen 2001/02:4. Affären

mellan Sveaskog och Assi Domän bör vara ett första

steg mot en överföring av en större del av det

statliga ägandet av skog till enskilda skogsägare,

säger motionärerna. De anser att detta bör ske dels

genom avsättningar och omarronderingar där så är

lämpligt, dels genom att Sveaskog säljer större

delen av sitt innehav av skog till enskilda

skogsägare. Försäljningen bör ske i lotter om 50-200

ha under en tioårsperiod. Målsättningen bör vara att

statens skogsinnehav av produktiv skogsmark inte

skall överstiga 10 %, anför motionärerna. Skogen är

en av Sveriges viktigaste resurser, säger

motionärerna och hänvisar till följande:

skogsindustrin svarar för en stor del av Sveriges

export, närmare 94 miljarder kronor årligen; över

hälften av Sveriges nettoexportinkomster kommer från

skogsnäringen; näringen sysselsätter drygt 90

000 personer i främst gles- och landsbygd och ger

arbete åt företag i andra sektorer. Centerpartiet

värnar det spridda enskilda skogsägandet - det finns

ingen anledning att staten skall vara en stor ägare

av skog, anför motionärerna avslutningsvis.

Vid utförsäljning av statlig skog bör denna ha en

inriktning som stärker det enskilda privata ägandet,

anförs det i motion 2001/02:MJ339 (c). Staten äger

direkt en betydande del av Sveriges skog,

konstaterar motionärerna. De anser att vid de

tillfällen då skog ur detta innehav skall säljas,

bör möjlighet ges för att enskilda, aktiva brukare

skall kunna förvärva delar därav. Vid försäljning

bör därför storleken på de skogsområden som skall

säljas ut avpassas, så att denna typ av förvärv

möjliggörs, anför motionärerna. De menar att detta

skulle kunna stärka det enskilda ägandet samt

sysselsättning och boende på landsbygden.

Propositionen bör avslås, är uppfattningen också i

motion 2001/02:N45 (fp). I en väl fungerande

marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig

funktion som stiftare av lagar och regler,

beslutsfattare om skatter och som myndighetsutövare

i form av rättsvårdande och marknadsvårdande

instanser, anför motionärerna. De anser att om

staten på samma gång är aktör på marknaden uppkommer

en orimlig sammanblandning av roller. Folkpartiet

vill att fler människor skall vara ägare av företag

och ser en privatisering av statens ägande som en

möjlighet att sprida privat ägande av företag till

flera, säger motionärerna. De anser att regeringen -

i och med propositionen - ändrar strategi när det

gäller skogsbolag och att den i stället prioriterar

färre leverantörer och mer statlig kontroll.

Förslaget om statligt förvärv av Assi Domän är

dessutom osnyggt gentemot övriga ägare, menar

motionärerna och hänvisar till att budet kommer från

huvudägaren staten, som redan äger 35 % av bolaget,

har tillsatt styrelsen, bestämmer spelreglerna för

aktörerna och även är domare. Därmed är

sammanblandningsekonomin total, säger motionärerna.

De redovisar också de uttalanden som näringsminister

Björn Rosengren gjorde vid en presskonferens hösten

2001 - och som tidigare redogjorts för i anslutning

till motion 2001/02:N43 (m) .

Det av regeringen föreslagna förvärvet av Assi

Domän förväntas kosta skattebetalarna åtskilliga

miljarder kronor, säger motionärerna och anser att

detta innebär en överbeskattning av medborgarna. De

menar att det finns flera faktorer som talar för att

man skulle kunna få ut mer pengar om man valt att

sälja skogen i flera delar. Som exempel kan nämnas

att företaget Norske Skog valt att sälja all sin

skog i Sverige, men i mindre bitar, säger

motionärerna. De uppger att priset per hektar skog

för dessa försäljningar ligger klart högre än det

pris som Assi Domän förväntas få, vilket ytterligare

understryker att staten gör en dålig affär.

Motionärerna anser att förslaget är en synnerligen

dålig idé och vill därför avslå det. Assi Domän

behövs som en stor aktör på skogsmarknaden i

konkurrens med helstatliga Sveaskog och övriga

aktörer, anför motionärerna avslutningsvis.

Vissa kompletterande uppgifter

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och - efter

genomförd ombildning till aktiebolag - Domänverket

ingick bland de statliga företag som riksdagen

hösten 1991, på förslag av den borgerliga

regeringen, bemyndigade regeringen att sälja statens

aktier i (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10). I

betänkandet fanns en reservation (s), med

instämmande i en meningsyttring (v). Den dåvarande

regeringen beslöt våren 1994 att sälja 49,8 % av

aktierna i Assi Domän, varvid 70 % av dessa aktier

reserverades för privatpersoner och anställda i de

berörda företagen och resterande 30 % av aktierna

såldes till svenska och utländska institutioner.

Hösten 1998 beslöt riksdagen, som redovisats, på

förslag i budgetpropositionen för år 1999, att

statens ägarandel i Assi Domän skulle minskas -

genom aktiebyten - samtidigt som staten förvärvade

ett från företaget utdelat nytt skogsbolag, med ett

skogsinnehav på ca 900 000 ha. Däremot ansåg

utskottet att de riktlinjer för förvaltningen av

detta skogsbolag som regeringen föreslog inte var

helt tillfredsställande utan borde modifieras. Det

kan uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och

intresset att förse inlandssågverken med vedråvara,

och det nya skogsbolaget kan befaras få begränsade

möjligheter att tillgodose behovet av bytesmarker,

framför allt i södra Sverige, anförde utskottet.

Regeringen och Naturvårdsverket borde enligt

utskottets mening föra fortsatta diskussioner med

Assi Domän och med det nya skogsbolaget beträffande

möjligheterna till markbyten. Utskottet utgick från

att avsättningen av från naturvårdssynpunkt

värdefull mark uteslutande skulle ske utifrån

naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att inte

råvaruförsörjningen till inlandssågverken skulle

missgynnas. I en reservation (m, kd) förordades en

försäljning av hela Assi Domän, men de aktuella

bemyndigandena accepterades som ett första steg. I

två andra reservationer (fp; mp) avvisades

regeringens förslag om Assi Domän i dess helhet;

förslaget ansågs behäftat med så stora brister att

det inte borde genomföras.

Näringsutskottet behandlade nyligen i ett yttrande

till miljö- och jordbruksutskottet över den s.k.

miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) frågan om

avsättning av skyddsvärd skogsmark.

Näringsutskottets majoritet (med ordförandens

utslagsröst) ansåg att det aktuella delmålet, som i

propositionen angetts till 900 000 ha, borde

omformuleras. I två avvikande meningar (s, v; mp)

tillstyrktes regeringens förslag. Riksdagens debatt

och beslut i ärendet (bet. 2001/02:MJU3) ägde rum

den 22 november 2001.

Vid riksdagens frågestund den 25 oktober 2001

ställde Per Westerberg (m) en fråga om skogsnäringen

till näringsminister Björn Rosengren (prot.

2001/02:18). Med hänvisning till de här tidigare

nämnda yttrandena av näringsministern om att skogen

inte skall vara en "tummelplats" för rika personer

och att skogsnäringen är en så viktig exportnäring

att råvaruförsörjningen inte kan överlåtas till

privatpersoner eller enskilda frågade Per Westerberg

näringsministern vilka andra exportnäringar som är

så viktiga att råvaruförsörjningen måste ske i

statlig regi eller av fattiga personer.

Näringsministern svarade att Assi Domän och många

andra säljer ut sina stora skogsarealer till

privatpersoner. Med all respekt trodde han inte att

detta långsiktigt är det bästa om skogen skall

brukas. Vidare uppgav näringsministern att staten

för närvarande äger ungefär 7 % av skogen och att

med den planerade affären kommer andelen att bli 18

%. När det gäller avverkningen kommer staten att äga

10 %, påpekade näringsministern och framhöll att den

statliga ägarandelen uppgår i Kanada till över 90 %

och i Förenta staterna till 28 %. Näringsministern

ansåg att det inte är orimligt att staten äger skog

och hänvisade till natur- och miljövärden. Också Per

Westerberg ansåg att det är rimligt att staten skall

ha ett inflytande i skogen precis som i allting

annat när det gäller naturvärden, men erinrade åter

om näringsministerns yttrande om att

råvaruförsörjningen till exportnäringen

skogsindustrin är så viktig att den inte kan

överlåtas till privatpersoner och ställde följande

följdfrågor: Vilka ytterligare planer har

näringsministern för att trygga råvaruförsörjningen

i andra näringar och behövs det ett statsingripande

eller fattiga leverantörer när det gäller livsmedel,

telefonindustrin, bilindustrin eller tillverkningen

av kylskåp? Näringsministern vidhöll att det är

rimligt att staten äger och har starkt inflytande

när det gäller skog, malm och vattenkraft. Han ansåg

vidare att det inte är orimligt att staten därvid

också har ett inflytande när det gäller produktion

och förädling, vilket dock inte innebär att de

privata stora skogsägarna inte har motsvarande

intresse och inte sköter det minst lika bra. Han såg

inte detta som någon motsättning. Staten har ett

intresse av att äga och ha inflytande över malmen,

skogen och vattenkraften och tänker inte sälja ut

dessa tillgångar, som vissa andra i riksdagen har

ett starkt intresse av att göra, sade

näringsministern avslutningsvis.

Utskottets ställningstagande

Staten har, enligt utskottets mening, ett intresse

av att äga och förvalta företag som hanterar

viktigare naturtillgångar, såsom skogen, malmen och

vattenkraften. Inrättandet av det statliga företaget

Sveaskog syftade till att skapa en mer rationell

förvaltning av skogen, en bättre fungerande

virkesmarknad och en ökad naturhänsyn. Det har

emellertid visat sig att Sveaskog är för litet för

att kunna fullfölja uppgifterna dels i fråga om

förvaltning av mark som är av intresse för

naturvården och kulturmiljövården, dels i fråga om

erbjudande av ersättningsmark och dels i fråga om

förvaltning av ett utspritt skogsbestånd. Det är mot

denna bakgrund som det nu föreslagna förvärvet av

aktier i Assi Domän skall ses.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

förvärv av aktier i Assi Domän. Genom förvärvet

införlivas Assi Domäns skogsmark i Sveaskog. Därmed

förbättras förutsättningarna avsevärt för Sveaskog

att uppfylla statens ambitioner beträffande

förvaltning av skogsmark. De motioner i vilka det

yrkas avslag på propositionen präglas, enligt

utskottets mening, i huvudsak av en doktrinär

inställning till statligt ägande och till statliga

företag. Utskottet intar för sin del en mer

pragmatisk hållning och anser att det nu är mycket

viktigt att få till stånd en effektiv förvaltning av

skogsmark som kan tillvarata angelägna natur- och

miljövärden. Genom det föreslagna förvärvet kommer

statens ägande av skogsmark att uppgå till ca 18 %

och när det gäller avverkningsvolym till ca 10 %.

Detta är, enligt utskottets uppfattning, en helt

rimlig nivå och som i en internationell jämförelse -

t.ex. jämfört med Förenta staterna och Kanada - inte

är anmärkningsvärt hög.

I några motioner sägs att offentligt ägande av

skogen är sämre än privat. Enligt vad utskottet

erfarit finns det inga analyser som pekar i den

riktningen. I proposition 1997/98:158 om uppföljning

av skogspolitiken gavs snarare en motsatt bild. Där

(s. 23) redovisades en undersökning gjord av

Skogsstyrelsen om hur skogsägarna hade valt

återväxtmetod efter avverkningar åren 1993 och 1994.

Undersökningen visade att på 29 % av

föryngringsarealen hos privata skogsägare hade

självföryngring tillämpats på mark som var olämplig

för självföryngring, medan motsvarande andel hos

övriga skogsägare var 12 %. Bara 50 % av

planteringsbehovet hade utförts hos privata

skogsägare efter stipulerade tre år jämfört med 84 %

hos övriga skogsägare. I den nämnda propositionen

förordades att skogsägarna skulle upplysas bättre om

gällande regler och om hur föryngringsarbetet skall

bedrivas. Även Skogsstyrelsens senare statistik ger

enligt uppgift en annan bild än den som förs fram i

motionerna.

När det gäller synpunkterna i några motioner om

att försäljning av mark från det sammanlagda bolaget

bör främja utkomstmöjligheter för dem som bor i

glesbygd vill utskottet påpeka att det i

propositionen just sägs att bolaget bör ha som

inriktning att genom försäljning av mark till

enskilda underlätta utkomstmöjligheterna och lokal

utveckling i skogs- och landsbygd. I

försäljningsaktiviteterna skall glesbygden

prioriteras.

I en motion ifrågasätts om huruvida det har skett

en förändring av Sveaskogs inriktning och mål med

verksamheten. Enligt uppgift från

Näringsdepartementet strider bolagets affärsidé inte

mot riksdagsbeslutet hösten 1998 om Sveaskog. I

beslutet sades att verksamheten skall drivas

kommersiellt; avsikten var inte att köpsågverken

skulle få tillgång till virke som åsatts ett lågt

pris på icke affärsmässiga grunder. Däremot

underlättade bildandet av Sveaskog en bättre

tillförsel på marknaden, eftersom virket tidigare

gick direkt till de egna industrierna.

I en annan motion sägs beträffande

naturvårdsavsättningar att sådana avsättningar i

första hand skall ske av statlig mark. Kriterierna

vid behov av avsättningar bör dock inte i första

hand ta sin utgångspunkt i vem som äger marken utan

i hur pass skyddsvärd marken är.

Avslutningsvis vill utskottet beröra en fråga som

gäller behandlingen i utskottet av ärendet. Det har

från borgerliga ledamöter i utskottet framförts

synpunkter på utskottets möjligheter att få ta del

av det material som ligger bakom regeringens beslut

i frågan. Sakförhållandet är sådant att utskottet

har fått ta del av hela akten i Assi Domän-ärendet.

Den del av akten som hade utgjort underlag för

regeringens beslut erhöll utskottet ett par dagar

före motionstidens utgång. När det gäller

sekretessfrågan, som också har varit föremål för

diskussion, konstaterar utskottet att det är

utskottet som självt svarar för sekretessprövningen

när akten tagits över från berört departement.

Samtidigt anser utskottet att det är rimligt att

sekretessprövningen sker efter samråd med

departementet. Så har också skett i detta fall, och

Näringsdepartementet har gjort en preliminär

bedömning av vilka handlingar som bör behandlas med

sekretess. Utskottet har inte funnit anledning att

göra någon annan bedömning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

i alla här aktuella delar och avstyrker motionerna i

motsvarande delar.