Bet. 2001/02:SFU11

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU11

Riksdagens revisorers förslag angåendeefterkontroll av förtidspensioner

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens

revisorers förslag angående efterkontroll av

förtidspensioner (2001/02:RR13) jämte en motion som

väckts med anledning av förslagen.

Revisorerna föreslår att regeringen vidtar

åtgärder för att förbättra efterkontrollen av

förtidspensioner. Regeringen bör ge

Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att utarbeta

riktlinjer för efterkontroll och i regleringsbrev

ställa krav på RFV och försäkringskassorna att

redovisa insatta resurser och resultat vad gäller

efterkontroller. Regeringen bör vidare uppdra åt RFV

att föreslå förändringar av reglerna när det gäller

förtidspensionärernas möjlighet att uppbära inkomst

av arbete samt ta initiativ för att göra det möjligt

för Riksskatteverket att lämna uppgifter om

deklarerade inkomster till RFV. I samband med att

riktlinjer för efterkontroll tas fram bör RFV även

rekommendera försäkringskassorna att centralisera

arbetet med efterkontroller till särskilt utsedda

handläggare samt lämna rekommendationer om hur

informationen till den som beviljas förtidspension

skall förbättras.

Frågan om utformning av riktlinjer för

efterkontroll är föremål för beredning i

Regeringskansliet, varför utskottet anser att syftet

med revisorernas förslag i denna del är

tillgodosett. Förslaget avstyrks därmed.

Såvitt gäller revisorernas förslag om åtgärder mot

misstänkt fusk förutsätter utskottet att regeringen

i samband med nyss nämnda beredning, och utan något

särskilt tillkännagivande från riksdagen, överväger

frågan om att ge RSV och försäkringskassorna

möjlighet att hämta och lämna information på

elektronisk väg. Därmed avstyrks revisorernas

förslag i denna del liksom motionsyrkanden om

försäkringskassornas administrativa merarbete och om

åtgärder för vissa förtidspensionärer vid återgång i

arbete. Ett motionsyrkande om centralisering av

arbetet med efterkontroll får anses tillgodosett med

vad utskottet anfört, varför även det avstyrks.

Utskottet anser att det inte är tillfredsställande

att det föreligger oklarheter om hur kravet för rätt

till hel förtidspension (sjuk- och

aktivitetsersättning fr.o.m. 2003) skall tolkas men

förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

i syfte att klargöra behovet av en ändring, t.ex.

med en sådan inriktning som revisorerna föreslagit.

Förslaget avstyrks därmed.

Revisorernas förslag om dokumentation av

efterkontroller får anses tillgodosett genom

regeringens uppdrag till RFV i regleringsbrevet för

2002. Därmed avstyrks revisorernas förslag i denna

del.

I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjer för efterkontroll av

förtidspensioner och åtgärder mot misstänkt

fusk

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

punk 1 och 4 och motion 2001/02:Sf20 yrkandena 1

och 3.

Reservation 1 (m, kd)

2. Åtgärder för förtidspensionärer vid

återgång i arbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf20 yrkande 2.

Reservation 2 (m, kd)

3. Förtidspensionärers möjlighet att

ha inkomst av förvärvsarbete och

dokumentation av efterkontroller

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

punkt 2 och 3.

Stockholm den 11 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Bo Könberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Bo

Könberg (fp), Maud Björnemalm (s), Ulla Hoffmann

(v), Gustaf von Essen (m), Mariann Ytterberg (s),

Göran Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Ronny

Olander (s), Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson

(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson

(c), Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt

(m), Claes Stockhaus (v) och Désirée Pethrus

Engström (kd).

2001/02

SfU11

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens

revisorers förslag Efterkontroll av förtidspensioner

(2001/02:RR13). Revisorerna har på eget initiativ

granskat hur försäkringskassornas arbete med

efterkontroller av förtidspensioner fungerar och

lämnat förslag till riksdagen bl.a. vad gäller

riktlinjer för efterkontroll av förtidspensioner.

Revisorernas förslag återfinns i bilaga.

I betänkandet behandlas också en motion som väckts

med anledning av revisorernas förslag.

Motionsförslagen återfinns i bilagan.

Utskottets överväganden

Nuvarande regler om förtidspension

m.m.

Rätt till förtidspension har försäkrad som fyllt 16

år för tid före den månad då han eller hon fyller 65

år, om arbetsförmågan på grund av sjukdom eller

annan nedsättning av den fysiska eller psykiska

prestationsförmågan är nedsatt med minst en

fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan

nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig

men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har

den försäkrade rätt till ett tidsbegränsat

sjukbidrag. Försäkrad vars arbetsförmåga är helt

eller i det närmaste helt nedsatt erhåller hel

förtidspension eller sjukbidrag. Om arbetsförmågan

inte är nedsatt i sådan grad men nedsatt med minst

tre fjärdedelar utges tre fjärdedels förtidspension

eller sjukbidrag. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre

grad men med minst hälften utges halv förtidspension

eller sjukbidrag. I övriga fall utges en fjärdedels

förmån. Motsvarande regler finns i fråga om

förtidspension från ATP.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om

förtidspension bedöma om förnyad utredning av

arbetsförmågan skall göras efter viss tid.

Försäkringskassan kan även under tid som pension

utges vidta vissa åtgärder, t.ex. begära att den

försäkrade genomgår läkarundersökning eller annan

utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning,

göra förfrågan hos t.ex. arbetsgivare samt undersöka

om den försäkrade efter rehabiliteringsåtgärd

(medicinsk eller arbetslivsinriktad) helt eller

delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Riksförsäkringsverket (RFV) rekommenderar i sina

allmänna råd (1998:16) om förtidspension att

försäkringskassan i underrättelse om beslut om

beviljande av pension upplyser den försäkrade om

möjligheterna att göra efterkontroller i

förtidspensionsärenden. Om försäkringskassan i

samband med beslutet har bedömt att förnyad

utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss

tid bör även detta framgå av beslutsmeddelandet.

Den som uppbär förtidspension är skyldig att utan

oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan

bl.a. om han eller hon börjar förvärvsarbeta eller

börjar förvärvsarbete i större omfattning än

tidigare. Anmälningsskyldigheten gäller också om

arbetsförmågan väsentligt förbättrats utan att den

försäkrade börjar förvärvsarbeta eller börjar

förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare.

Underlåts anmälan utan giltigt skäl får pensionen

dras in för viss tid eller tills vidare.

Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en

försäkrad som uppbär förtidspension skall pensionen

dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

En försäkrad som regelbundet och under en längre tid

har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon

antogs sakna när beslutet om förtidspension fattades

skall därvid, om inte annat framkommer, antas ha en

väsentligt förbättrad arbetsförmåga.

Sedan den 1 januari 1999 gäller att

försäkringskassan ansvarar för att särskilda

insatser görs för att den som får tre fjärdedels

förtidspension eller sjukbidrag skall kunna få en

anställning motsvarande den återstående

arbetsförmågan. Det skall i första hand vara fråga

om anställning på den ordinarie arbetsmarknaden,

eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om detta inte

kan ske inom sex månader skall den försäkrade kunna

beredas anställning vid Samhall AB. För den som

bereds en anställning med lönebidrag eller hos

Samhall AB betalas ersättning för kostnaderna för

anställningen från den allmänna försäkringen.

Den 1 januari 2000 infördes regler om vilande

förtidspension. Reglerna syftar till att stimulera

till återgång i arbetslivet och ett i övrigt aktivt

liv och innebär bl.a. följande. En försäkrad som

uppburit förtidspension under minst ett år får

behålla förtidspensionen under högst tre månader

under en tolvmånadersperiod, samtidigt som han eller

hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter

fortsätter att arbeta skall förtidspensionen

förklaras vilande under den tid som återstår av

denna tolvmånadersperiod. Efter de första tolv

månaderna av förvärvsarbete skall den försäkrade

kunna ha förtidspensionen vilande under ytterligare

24 kalendermånader. Under den tiden upphör inte det

ursprungliga beslutet om rätt till pension. Om den

försäkrade under denna tid anmäler att han eller hon

önskar få tillbaka pensionen kan pensionen efter

prövning minskas eller dras in om utredning visar

att arbetsförmågan har förbättrats väsentligt. När

beslutet om vilande förtidspension löper ut skall

den fortsatta rätten till förtidspension prövas på

samma sätt (prop. 1999/2000:4, bet. 1999/2000:SfU5,

rskr. 1999/2000:97).

Ett nytt sjukersättningssystem träder i kraft den

1 januari 2003 och innebär att förtidspension och

sjukbidrag ersätts av aktivitetsersättning och

sjukersättning. De nya förmånerna skall kunna utges

till personer som drabbats av långvarig eller

varaktig medicinskt grundad nedsättning av

arbetsförmågan. Reglerna innebär att försäkrade som

är under 30 år skall få aktivitetsersättning, dock

tidigast fr.o.m. den 1 juli det år de fyller 19.

Ersättningen skall kunna beviljas för som längst tre

år i taget. Försäkringskassan skall vara skyldig att

erbjuda den som beviljats aktivitetsersättning

möjlighet att delta i aktiviteter. Sjukersättning

eller tidsbegränsad sjukersättning skall kunna utges

till personer i åldern 30-64 år. Både sjukersättning

och aktivitetsersättning skall kunna utges i form av

en inkomstrelaterad ersättning och ett grundskydd i

form av garantiersättning. Förmånerna skall kunna

utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels förmån (prop. 2000/01:96, bet.

2000/01:SfU15, rskr. 2000/01:257).

Ovan redovisade regler om särskilda insatser för

vissa förtidspensionärer, efterkontroll,

anmälningsskyldighet, omprövning och vilande

förtidspension skall gälla även för sjuk- och

aktivitetsersättning. En person med

aktivitetsersättning skall dock kunna få

ersättningen vilandeförklarad under resten av den

period som den beviljats för utan att den uppvisade

arbetsförmågan får läggas till grund för indragning

eller minskning av ersättningen.

En försäkrad som uppbär bl.a. hel förtidspension

har inte rätt till sjukpenning. När förtidspension

beviljas eller när sådan pension ändras med hänsyn

till ändring i den försäkrades arbetsförmåga skall

sjukpenningförsäkringen omprövas. Vid utgången av en

period då en försäkrad helt eller delvis har haft

förtidspension skall en sjukpenninggrundande inkomst

fastställas som motsvarar den sjukpenninggrundande

inkomst som den försäkrade skulle ha varit

berättigad till omedelbart före en eller flera

sådana perioder eller vad som löneutvecklingen inom

yrkesområdet därefter föranleder. Vad som nu sagts

gäller endast för tid före 65 års ålder och till den

del den försäkrade är arbetslös och beredd att anta

erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot

närmast föregående förvärvsarbete. Motsvarande

kommer att gälla för sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagens revisorers förslag

Revisorernas granskning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat

hur försäkringskassornas arbete med efterkontroller

av förtidspensioner fungerar. Granskningens syfte

har varit att utröna om efterkontroller i sin

nuvarande form är en effektiv åtgärd för att få

förtidspensionerade tillbaka i arbete och för att

uppdaga eventuellt fusk inom förmånen.

Resultatet av granskningen har redovisats i

rapporten (2001/02:1) Försäkringskassornas

efterkontroll av förtidspensioner. Rapporten har

varit föremål för remissbehandling och har av

revisorerna anmälts till riksdagen i förslag

2001/02:RR13.

Revisorerna anför inledningsvis att granskningen

visar att den typ av efterkontroller som görs i dag

oftast inte är effektiva. Fem procent av

efterkontrollerna leder till att försäkringskassan

kan dra in eller sätta ned en förtidspension.

Variationen i resultat är dock stor mellan olika

försäkringskassor. Vid vissa kassor leder mindre än

en procent av efterkontrollerna till åtgärder, medan

det vid andra kontor är mer än hälften av

efterkontrollerna som leder till åtgärd. Skillnader

i arbetssätt är en av förklaringarna till att

antalet indragningar och nedsättningar varierar

mellan kontoren. Det rör sig bl.a. om hur

systematisk kassan är i sina efterkontroller, hur

pass prioriterad efterkontrollen är vid den enskilda

kassan och vilket samarbete kassan har med andra

myndigheter. Efterkontroller görs vanligen av dem

som handlägger förtidspensioner vid kassan. Detta

medför bl.a. att efterkontrollerna nedprioriteras

till förmån för andra ärenden. Handläggare upplever

ofta att efterkontroller är svåra, tidskrävande och

ibland obehagliga att utföra. Det kan vara en av

förklaringarna till att efterkontrollerna genomförs

slentrianmässigt. I många fall består

efterkontrollen enbart av ett telefonsamtal med den

försäkrade.

Det finns enligt revisorerna en stor osäkerhet hos

försäkringskassans personal om hur och när

efterkontroller skall genomföras. Regelverket kring

förtidspensioner är också i vissa avseenden ett

hinder för en framgångsrik efterkontroll. Kunskapen

om efterkontroller och deras resultat är vidare

påfallande liten hos RFV och försäkringskassorna med

tanke på att verksamheten med efterkontroller är

relativt omfattande. Uppskattningsvis genomför

försäkringskassorna årligen omkring 9 000

efterkontroller av förtidspensioner.

Riktlinjer för efterkontroll m.m.

Utskottets förslag i korthet

Frågan om utformning av riktlinjer för

efterkontroll är föremål för beredning i

Regeringskansliet, varför syftet med

revisorernas förslag är tillgodosett.

Riksdagen bör därför avslå förslaget om att

utarbeta riktlinjer för efterkontroll av

förtidspensioner.

Riksdagen bör vidare avslå revisorernas

förslag om åtgärder mot misstänkt fusk

eftersom det får förutsättas att regeringen i

samband med nyss nämnda beredning även

överväger frågan om att ge RSV och

försäkringskassorna möjlighet att hämta och

lämna information på elektronisk väg.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

försäkringskassornas administrativa merarbete

och om åtgärder för vissa förtidspensionärer

vid återgång i arbete. Ett motionsyrkande om

centralisering av arbetet med efterkontroll

får anses tillgodosett med vad utskottet

anfört, varför riksdagen bör avslå även det

motionsyrkandet.

Jämför reservationerna nr 1 och 2 ( båda m

och kd).

Revisorerna

Revisorerna föreslår att RFV får i uppdrag att

utarbeta riktlinjer för efterkontroller med följande

innehåll.

- I fall där en efterkontroll beslutats i syfte

att undersöka möjligheten för rehabilitering bör den

försäkrade kallas till försäkringskassan och där

sammanträffa med rehabiliteringshandläggare. En

läkarkontroll bör ske i nära anslutning till

efterkontrollen och utlåtande från denna skall vara

grund för försäkringskassans vidare bedömningar.

- Deklarerade inkomster bör årligen kontrolleras

för samtliga förtidspensionärer. Den årliga

kontrollen bör ske i enlighet med det förslag som

Riksskatteverket (RSV) presenterat i sitt

remissyttrande över granskningsrapporten. Förslaget

innebär att RSV årligen medelst ADB-medium lämnar

uppgift till RFV om deklarerade inkomster av tjänst

och aktiv näringsverksamhet för de personer som RFV

uppger har förtidspension.

- Rekommendationer bör lämnas om hur arbetet med

och resultaten av efterkontroller skall

dokumenteras.

- Nuvarande regel om att behovet av efterkontroll

alltid skall prövas i samband med att förtidspension

beviljas bör följas av försäkringskassorna i större

utsträckning än för närvarande.

Enligt revisorerna bör riktlinjerna även omfatta

frågor om efterkontrollens organisation och om

information till den försäkrade om villkoren för

förtidspension.

När det gäller förstnämnda fråga anser revisorerna

att det finns uppenbara fördelar med att

centralisera arbetet med efterkontroller.

Möjligheter till kompetensuppbyggnad, oberoende och

nätverk med andra myndigheter är viktiga för en

verkningsfull efterkontroll. Revisorernas rapport

visar att det är svårt för handläggare i linjen att

prioritera och genomföra efterkontroller.

Revisorerna har dock förståelse för att lokala

villkor kan medföra att kontrollerna bäst utförs vid

de enskilda försäkringskassorna. I synnerhet gäller

detta sådana kontroller som genomförs i syfte att

rehabilitera förtidspensionärer. Revisorerna

föreslår dock att RFV i sina riktlinjer om

efterkontroll rekommenderar en centralisering av

arbetet med efterkontroller.

Enligt revisorerna har en vanlig förklaring i

samband med misstänkt fusk varit att den försäkrade

inte förstått innebörden i informationen.

Revisorerna föreslår därför att RFV i sina

riktlinjer om efterkontroll även föreskriver nya

rutiner för information. Den handläggare som

informerat om villkoren kring förtidspension och den

försäkrade bör gemensamt skriva under den skriftliga

informationen.

I syfte att motverka misstänkt fusk föreslår

revisorerna att regeringen tar de initiativ som

behövs för att, i likhet med regeringens förslag i

proposition 2000/01:129 om ökat informationsutbyte

mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen

och studiestödet, även göra det möjligt för

försäkringskassorna och skattemyndigheterna att

utbyta information.

Motionen

Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd) begär i motion

Sf20 yrkande 1 ett tillkännagivande om att analysera

och beräkna försäkringskassornas administrativa

merarbete. Motionärerna påpekar att en eventuell

vinst till följd av efterkontroller uppkommer i

sjukförsäkringssystemet och inte i

försäkringskassornas administration. Revisorernas

förslag bör därför åtföljas av resurser till

kassorna för det administrativa merarbete som

uppkommer.

I yrkande 2 begär motionärerna ett

tillkännagivande om en konkretisering av åtgärder

när det gäller de svårigheter som kan uppstå för

förtidspensionärer vid återgång till arbete.

Motionärerna framhåller att systemet med vilande

förtidspension löser problemet för dem som kan

påbörja en anställning. De kvalificerar sig för

arbetslöshetsersättning. För dem som inte omedelbart

kan komma in på arbetsmarknaden måste andra

lösningar tas fram.

I samma motion yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om att man måste skilja på

efterkontroll för att upptäcka fusk och kontroll som

syftar till att utreda den försäkrades möjligheter

att återgå i arbete. Förstnämnda kontroll bör

centraliseras. Efterkontroll för att utreda

möjligheterna att återgå i arbete bör enligt

motionärerna ske på lokal nivå av den handläggare

som utrett det aktuella förtidspensionsärendet.

Utskottets ställningstagande

De senaste årens utveckling inom ohälsoområdet med

en kraftig ökning av antalet långtidssjukskrivna kan

sägas vara en av de svåraste utmaningarna som de

inom området verksamma myndigheterna ställts inför.

Någon enskild faktor som kan förklara den stora

ökningen av sjukfrånvaron finns inte och därmed

finns inte heller någon enkel åtgärd att ta till för

att komma till rätta med problemet. Vad som i

stället krävs är en bred satsning på ökad hälsa i

arbetslivet. En sådan har regeringen presenterat i

det s.k. elvapunktsprogrammet. Programmet innefattar

bl.a. åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och

tydliggöra arbetsgivarnas ansvar, en förnyelse av

rehabilitering och en översyn av

sjukskrivningsprocessen. Eftersom en kraftig ökning

av antalet långtidssjukskrivna, om ingenting görs,

ofrånkomligen leder till en ökning av antalet

nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag måste

åtgärder i första hand vidtas för att minska antalet

långtidssjukskrivna. Bland annat måste enligt

utskottets mening läkarnas roll i

sjukskrivningsprocessen klargöras. Vidare krävs att

den arbetslivsinriktade rehabiliteringen både är

individanpassad och kan sättas in tidigt. Detta är

av avgörande betydelse för att få ned antalet

långtidssjukskrivna men också för att kunna

upprätthålla den s.k. arbetslinjen inom

socialförsäkringen. Dessvärre har

rehabiliteringsarbetet hos försäkringskassorna inte

fungerat på avsett sätt, främst beroende på

kassornas ansträngda arbetssituation bl.a. till

följd av den ökade sjukfrånvaron. De har därför i

stor utsträckning varit tvungna att prioritera

utbetalningar framför andra arbetsuppgifter, t.ex.

efterkontroll av förtidspensioner.

Om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är

väsentlig för att minska antalet nybeviljade

förtidspensioner är möjligheten till vilande

förtidspension viktig när det gäller att ta till

vara restarbetsförmågan hos dem som redan är

förtidspensionärer. Emellertid är det färre

förtidspensionärer än förväntat som har utnyttjat

möjligheten att pröva på att förvärvsarbeta utan att

förlora pensionen. Mycket talar för att

informationen om denna möjlighet inte varit

tillräcklig. Eftersom det är angeläget att personer

med förtidspension uppmärksammas på möjligheterna

till vilande förtidspension har RFV fått i uppdrag

att genomföra särskilda insatser med syfte att

informera om möjligheten till vilande

förtidspension. I en rapport till regeringen den 26

februari 2002 har RFV lämnat en första översiktlig

redogörelse för genomförda och planerade

informationsinsatser. Av rapporten framgår också att

sammanlagt 1 952 personer fick sina pensioner

vilandeförklarade mellan den 1 januari 2000 och den

31 december 2001, varav 602 personer återfått sin

förtidspension.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att

personer med tre fjärdedels förtidspension eller

sjukbidrag enligt lag skall beredas möjlighet att få

en anställning motsvarande en fjärdedels

arbetsförmåga. Enligt utskottet är det viktigt att

också personer med en relativt ringa

restarbetsförmåga får möjlighet att utnyttja denna

för förvärvsarbete.

Utskottet anser liksom revisorerna att

efterkontroller av förtidspensioner är nödvändiga.

Det är enligt utskottet främst av det skälet att

bedömningen av varaktigt nedsatt arbetsförmåga i

många fall är osäker men även för att möjliggöra

återgång i arbete, helt eller delvis, i de fall den

försäkrades hälsotillstånd förbättras efter en tid

med förtidspension. Systemet med efterkontroll är

viktigt också för att förhindra eventuellt fusk.

Utskottet vill dock med skärpa framhålla att det

inte finns något som tyder på att förtidspensionärer

som grupp skulle vara mer fuskbenägna än andra

grupper, vilket också har påtalats i RFV:s

remissyttrande.

Revisorernas granskning visar att de

efterkontroller som görs i dag inte är effektiva och

att det behövs en förstärkt satsning på

efterkontroller bl.a. genom utarbetandet av

riktlinjer härför. Det gäller efterkontroller för

att få förtidspensionärer att återgå i arbete men

också för att upptäcka fusk. Enligt revisorerna (s.

70) ger lagstiftningen i sig försäkringskassorna

goda möjligheter att kontrollera om den

förtidspensionerade har fortsatt rätt till

förtidspension, men efterkontrollernas potential

utnyttjas inte i någon större utsträckning av

kassorna.

Frågan om riktlinjer för efterkontroll av

förtidspensioner har även övervägts av Utredningen

om en översyn av processuella regler inom

socialförsäkringen, m.m. I betänkandet En

handläggningslag - förfarandet hos

försäkringskassorna (SOU 2001:47) har utredningen

gjort bedömningen att riktlinjer bör utformas för

när efterkontroll bör ske, hur arbetet skall utföras

och vem som skall delta i detta. Resultatet av

utredningens undersökningar visar att målet med

lagstiftningen om efterkontroll inte uppnåtts.

Enligt utredningens aktgranskning hade i samtliga

granskade akter (800 akter) en bedömning av behovet

om efterkontroll gjorts i endast 36,3 %. I samtliga

försäkringskassor som utredningen besökte uppgavs

vid besök hösten 2000 att arbetet med själva

efterkontrollen har en låg prioritet och vid

samtliga besökta lokalkontor uppgavs att

efterkontrollen nästan aldrig leder till att

beslutet omprövas. Sammanfattningsvis konstaterar

utredningen att efterkontrollen inte fungerar på

avsett sätt. Till stor del torde detta ha sin

förklaring i bristande resurser. Men det beror också

på att det inte finns några direkta riktlinjer om

när och hur efterkontroll skall ske samt vem som bör

vara delaktig i kontrollen. Utredningsbetänkandet

har remissbehandlats och bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Såväl revisorerna som nyss nämnda utredning har

konstaterat att arbetet med efterkontroll av

förtidspensioner är ett lågprioriterat område.

Utskottet har förståelse för att

försäkringskassornas ansträngda arbetssituation

bl.a. till följd av de senaste årens kraftiga ökning

av sjukfrånvaron har lett till att de varit tvungna

att prioritera annat än arbetet med efterkontroller.

Det är emellertid inte acceptabelt med en sådan

ordning om den innebär att försäkringskassorna

underlåter att beakta lagens krav att i samband med

beslut om förtidspension göra en bedömning av om

förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras

efter en viss tid. Inte heller är det

tillfredsställande om försäkringskassorna avstår

från att utnyttja alla de möjligheter till åtgärder

som lagen ger, t.ex. att infordra läkarutlåtande

eller att begära att den försäkrade genomgår

utredning i form av arbetsprövning eller

arbetsträning. En efterkontroll som enbart består av

ett telefonsamtal med den försäkrade torde i de

flesta fall inte vara tillräcklig för att avgöra den

försäkrades eventuella restarbetsförmåga eller

möjligheter till rehabilitering.

Vissa riktlinjer för efterkontroll återfinns i

RFV:s allmänna råd (1998:16) om förtidspension. Ett

sätt att ge försäkringskassorna ett bättre stöd i

arbetet med efterkontroller är att utveckla och

precisera dessa riktlinjer. Utskottet förutsätter

att RFV fortlöpande ser över och förbättrar de

befintliga riktlinjerna. Eftersom frågan om

utformningen av riktlinjer för efterkontroll

dessutom redan bereds inom Regeringskansliet i

samband med beredningen av SOU 2001:47 anser

utskottet att syftet med revisorernas förslag är

tillgodosett.

Vad gäller frågan om en centralisering av

arbetet med efterkontroller anser utskottet i

likhet med motionärerna att det finns anledning

att skilja på efterkontroll som görs i syfte att

utreda den försäkrades möjligheter att återgå i

arbete och sådan efterkontroll som görs för att

upptäcka fusk. Beträffande efterkontroll som görs

för att utreda den försäkrades möjlighet till

rehabilitering och återgång i förvärvsarbete ser

utskottet snarast fördelar med att kontrollen

görs där det ursprungliga förtidspensionsärendet

utretts. Där torde den mest ingående kunskapen om

den försäkrades situation och om

förutsättningarna för rehabilitering finnas. Det

är även på den lokala nivån som den bästa

kunskapen finns om den lokala arbetsmarknaden

liksom om de arbetsplatser som i första hand kan

bli aktuella efter en rehabilitering tillbaka

till arbete.

Vad därefter gäller behovet av information till

den försäkrade vill utskottet framhålla vikten av

att denne i samband med beslutet om förtidspension

ges tydlig information om skyldigheten att informera

försäkringskassan om både förändringar av ekonomisk

art och om arbetsförmågan väsentligt förbättrats.

Riksdagen bör dock inte ta ställning till hur sådan

information närmare skall lämnas.

Med det anförda avstyrker utskottet revisorernas

förslag om riktlinjer för efterkontroll. Motion Sf20

yrkande 3 får anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

Som påpekats av motionärerna kommer en

intensifiering av verksamheten med efterkontroll att

leda till en ökad belastning på försäkringskassornas

administration. Försäkringskassornas behov av

resurser för att bedriva en effektiv efterkontroll i

enlighet med vad som redan föreskrivs får prövas i

det sedvanliga budgetarbetet. Om det däremot i det

fortsatta beredningsarbetet visar sig att det finns

behov av en mer påtaglig ökning av

försäkringskassornas arbete med efterkontroll av

förtidspensioner får frågan om ökade resurser till

försäkringskassornas administration övervägas i

särskild ordning. I den mån motion Sf20 yrkande 1

inte är tillgodosedd med det anförda avstyrks

motionsyrkandet.

I motionen har också uppmärksammats de problem som

kan uppstå för förtidspensionärer som skall tillbaka

i arbete men som inte omedelbart kommer in på

arbetsmarknaden. Utskottet vill erinra om att den

som uppburit förtidspension i princip kan återfå sin

tidigare sjukpenninggrundande inkomst efter det att

förtidspensionen helt eller delvis dragits in. Det

innebär att personen i fråga får ett skydd vid bl.a.

sjukdom. Vad som nu sagts kommer fr.o.m. 2003 att

gälla även de nya förmånerna sjuk- och

aktivitetsersättning. Däremot är reglerna inom

arbetsmarknadsområdet inte anpassade till den

situation som en förtidspensionär kan komma att

ställas inför vid återgång, helt eller delvis, till

arbetsmarknaden när han eller hon väntar på att få

ett arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd. Utskottet

noterar att Utredningen om en handlingsplan för ökad

hälsa i arbetslivet, HpH-utredningen, i sitt

slutbetänkande SOU 2002:5 har föreslagit bl.a. att

arbetsmarknadspolitikens ansvarsområde vidgas i

syfte att skapa en kompletterande arbetsmarknad för

människor med begränsad arbetsförmåga på grund av

sjukdom. Utredningen har sammanfattningsvis anfört

att det är ytterst angeläget att regeringen vidtar

åtgärder för att skapa en arbetsmarknadspolitik som

i ökad utsträckning inriktas på att stödja personer

med begränsad arbetsförmåga att ta del av

arbetslivet. Enligt utredningen uppgick antalet

långtidssjukskrivna i december 2001 till 120 000

personer, vartill kom 450 000 personer med

sjukbidrag eller förtidspension. Med ett mer aktivt

stöd till dessa grupper skulle ett stort antal av

dessa personer ha varit i arbete. Detta är enligt

utredningen inte möjligt utan en förändrad

arbetsmarknadspolitik. Vidare har utredningen

föreslagit att en ny form av rehabiliteringsbidrag

övervägs till arbetsgivare som anställer personer

med begränsad arbetsförmåga. Sistnämnda förslag tar

sikte på personer som uppburit sjukpenning under en

längre tid. Utredningsbetänkandet är för närvarande

föremål för remissbehandling t.o.m. den 26 april

2002. Utskottet anser att regeringens beredning av

betänkandet bör avvaktas. Motion Sf20 yrkande 2

avstyrks därmed.

Såvitt gäller revisorernas förslag om åtgärder mot

fusk konstaterar utskottet att riksdagen under

hösten 2001 beslutat om vissa ändringar i syfte att

möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de

allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna (prop.

2001/02:129, bet. 2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18).

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2002 och

innebär bl.a. att reglerna om handlingsoffentlighet

och sekretess blir tillämpliga i

arbetslöshetskassornas hantering av

arbetslöshetsersättning. Samtidigt införs en

uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna,

försäkringskassorna, RFV och CSN gentemot

arbetslöshetskassorna och en uppgiftsskyldighet för

arbetslöshetskassorna gentemot de nämnda

myndigheterna och försäkringskassorna. Vidare blir

det möjligt för länsarbetsnämnderna,

försäkringskassorna och RFV att lämna ut uppgifter

till övriga aktörer på elektronisk väg samtidigt som

dessa får direktåtkomst till informationen.

Som redan nämnts anser revisorerna att RSV årligen

medelst ADB-medium skall lämna uppgift till RFV om

deklarerade inkomster av tjänst och aktiv

näringsverksamhet för personer med förtidspension.

Om detta skall kunna genomföras torde det enligt

utskottet förutsätta att det finns möjlighet för

försäkringskassorna och RSV att hämta och lämna

information på elektronisk väg. Utskottet, som är

tveksamt till effektiviteten i en sådan ordning,

förutsätter dock att regeringen överväger denna

möjlighet i samband med beredningen av frågan om

riktlinjer för efterkontroll av förtidspensioner.

Något tillkännagivande från riksdagens sida är

enligt utskottet inte påkallat, och utskottet

avstyrker därmed revisorernas förslag i denna del.

Utskottet vill tillägga att nuvarande regler

innebär att bl.a. statliga och kommunala myndigheter

på begäran skall lämna RFV och försäkringskassorna

uppgift för namngiven person rörande förhållande som

är av betydelse för tillämpningen av AFL.

Förtidspensionärers möjlighet att ha inkomst av

förvärvsarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som anser att det inte är

tillfredsställande att det föreligger

oklarheter om hur kravet för rätt till hel

förtidspension (sjuk- och

aktivitetsersättning fr.o.m. 2003) skall

tolkas, förutsätter att regeringen noga

följer utvecklingen i syfte att klargöra

behovet av en ändring, t.ex. med en sådan

inriktning som revisorerna föreslagit.

Riksdagen bör därmed avslå revisorernas

förslag i denna del.

Revisorerna

Nuvarande regel i AFL om att en person med hel

förtidspension får arbeta högst en åttondel av

normal heltid är enligt revisorerna svårbedömd och

kan ibland leda till uppenbart missbruk. I

granskningen framkom ett fall där en

försäkringskassa, utan framgång, försökt dra in

förtidspensionen för en person som uppbar

förvärvsinkomster betydligt över den nivå som kunde

förväntas intjänas på en åttondels arbetsförmåga.

Flera försäkringskassor uppger också att det i

princip är omöjligt att fastställa om

förtidspensionären arbetar mer än den tillåtna

åttondelen av normal heltid. Revisorerna har

övervägt olika lösningar för att komma till rätta

med detta problem. Ett sätt kan vara att höja den

möjliga gränsen för förvärvsinkomster till en

sjättedel av utgående förtidspension och ett annat

att koppla den tillåtna arbetsinkomsten till ett

eller flera prisbasbelopp. Revisorerna föreslår att

regeringen ger RFV i uppdrag att utreda vilka

inkomstgränser som skall gälla för

förtidspensionärer utan att rätten till hel

förtidspension påverkas.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts ovan har en försäkrad vars

arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt

nedsatt rätt till hel förtidspension. Motsvarande

kommer fr.o.m. den 1 januari 2003 att gälla för

sjuk- och aktivitetsersättning. För rätt till hel

förtidspension krävs enligt förarbetena att

arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst sju

åttondelar (prop. 1997/98:111, bet.

1997/98:SfU11, rskr. 1997/98:237). I RFV:s

allmänna råd 1998:16 (s. 11) anges att

utgångspunkten för arbetstiden bör vara ett

heltidsarbete i den sysselsättning, det uppdrag

eller det förvärvsarbete den försäkrade kan

utföra. Arbetstiden bör inte överstiga cirka en

åttondel av den normala arbetstiden.

Arbetsinkomst som inte överstiger cirka en

åttondel av den normala inkomsten vid arbete på

heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller

det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör

i regel inte påverka rätten till hel förmån.

Revisorerna anser att den nuvarande regeln är

svårbedömd och ibland kan leda till uppenbart

missbruk. Därtill har flera försäkringskassor

uppgett att det i princip är omöjligt att fastställa

om en förtidspensionär arbetar mer än den tillåtna

åttondelen av normal heltid. Enligt utskottets

mening är det inte tillfredsställande att det

föreligger oklarheter om hur den aktuella regeln

skall tolkas. Syftet med regeln är att underlätta

för dem med hel förtidspension, eller fr.o.m. den 1

januari 2003 hel sjuk- eller aktivitetsersättning,

att t.ex. delta i föreningslivet eller att åta sig

politiska uppdrag av mindre omfattning. Denna

möjlighet är viktig och får enligt utskottets mening

inte inskränkas. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer utvecklingen i syfte att

klargöra om det behövs någon ändring antingen med

sådan inriktning som revisorerna föreslagit eller av

annat slag. Utskottet förutsätter emellertid att det

kan ske utan något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida och avstyrker därmed revisorernas

förslag i denna del.

Dokumentation av efterkontroller

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att revisorernas förslag om

dokumentation av efterkontroller får anses

tillgodosett genom regeringens uppdrag till

RFV i regleringsbrevet för 2002. Därmed bör

riksdagen avslå revisorernas förslag härom.

Revisorerna

Revisorerna föreslår att regeringen i

regleringsbrevet till RFV och försäkringskassorna

ställer krav på redovisning av insatta resurser och

resultat (bl.a. besparingar i försäkringsutgifter)

vad gäller efterkontroller.

Utskottets ställningstagande

Av granskningsrapporten (s. 75) framgår att

resultatet av många efterkontroller i dagsläget är

okänt. Enligt utskottet finns det skäl att anta att

en mer noggrann dokumentation av efterkontrollens

genomförande och resultat kan leda till att

verksamheten på ett bättre sätt än för närvarande

kan följas upp, utvecklas och styras. Utskottet

konstaterar att det i regleringsbrevet för 2002

anges att RFV skall redovisa hur försäkringskassorna

bedriver sin verksamhet med att följa upp beviljade

förtidspensioner och sjukbidrag och att

redovisningen även skall innehålla en bedömning av

resultatet av denna uppföljningsverksamhet jämte

behovet av eventuella författningsändringar.

Uppdraget skall redovisas till regeringen i

anslutning till årsredovisningen.

Mot bakgrund av att regeringen redan givit RFV ett

uppdrag med den inriktning som revisorerna begärt

anser utskottet att revisorernas krav får anses

tillgodosett. Beroende på vad RFV:s redovisning

utvisar kan det enligt utskottet senare bli aktuellt

att i regleringsbrev mer regelbundet ställa krav på

uppföljning av försäkringskassornas verksamhet med

efterkontroll av förtidspensioner. Utskottet anser

att det får ankomma på regeringen att ta ställning

härtill. Något särskilt påpekande från riksdagens

sida är därför inte påkallat. Utskottet avstyrker

med det anförda revisorernas förslag om

dokumentation av efterkontroller.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Riktlinjer för efterkontroll av

förtidspensioner och åtgärder mot misstänkt

fusk (punkt 1)

av Gustaf von Essen (m), Göran Lindblad (m),

Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),

Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus

Engström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf20 yrkande 1 och bifaller

delvis Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och 4

samt avslår motion Sf20 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår bedömning kommer revisorernas förslag om

efterkontroll av förtidspensioner att medföra ett

administrativt merarbete för försäkringskassorna.

Den vinst som revisorerna förutser till följd av ett

intensifierat arbete med efterkontroll uppstår i

sjukförsäkringssystemet i stort och inte i

försäkringskassornas administration. Efterkontrollen

frigör således inga resurser som kan tillföras

administrationen. Vi anser därför att en förändring

av försäkringskassornas verksamhet med efterkontroll

av förtidspensioner rimligen bör åtföljas av de

resurser som krävs för det merarbete som

oundvikligen kommer att bli en följd härav. Enligt

vår mening bör regeringen analysera och beräkna

kostnaderna härför och vid behov återkomma till

riksdagen med förslag om ökning av anslaget för

socialförsäkringens administration. Det är enligt

vår uppfattning rimligt att försäkringskassorna får

tillräckliga resurser så att arbetet med

efterkontroller inte tränger undan den nödvändiga

handläggningen av rehabiliteringsärenden.

Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Åtgärder för förtidspensionärer vid återgång

i arbete (punkt 2)

av Gustaf von Essen (m), Göran Lindblad (m),

Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),

Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus

Engström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf20 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning måste man ta på allvar de

svårigheter som vissa förtidspensionärer kommer att

ställas inför vid en återgång i arbete. Det behövs

konkreta åtgärder så att de tillförsäkras en smidig

övergång utan risk för att stå utan försörjning.

Förtidspensionärer som återgår i arbete, helt eller

delvis, kommer inte att ha rätt till

arbetslöshetsersättning eftersom de som regel saknar

anställning. Den som förlorar sin förtidspension

måste därför på nytt etablera sig på arbetsmarknaden

för att få sådan ersättning. Systemet med vilande

förtidspension löser visserligen problemet för dem

som kan påbörja en anställning eftersom de

kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning. För

den som ställer sig till arbetsmarknadens förfogande

men inte omedelbart kommer in på arbetsmarknaden

måste andra lösningar tas fram såväl vad gäller

ersättningsfrågan som i fråga om möjligheten till

sysselsättning. I sistnämnda avseende behöver t.ex.

en sådan kompletterande arbetsmarknad som

föreslagits av Utredningen om en handlingsplan för

ökad hälsa i arbetslivet i betänkandet SOU 2002:5

tillskapas.

Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslaget

I Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR13

angående efterkontroll av förtidspensioner föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört under revisorernas

förslag i avsnitt 2.2 om att utarbeta riktlinjer

för efterkontroll. Riktlinjerna bör även omfatta

de frågor om efterkontrollens organisation som

behandlas i avsnitt 2.5 och de frågor om

information till den försäkrade som behandlas i

avsnitt 2.7.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört under revisorernas

förslag i avsnitt 2.3 om förtidspensionärers

möjlighet att uppbära inkomst av förvärvsarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört under revisorernas

förslag i avsnitt 2.4 om dokumentationen av

efterkontroller.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört under revisorernas

förslag i avsnitt 2.6 om åtgärder mot misstänkt

fusk.

Följdmotion

2001/02:Sf20 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att analysera och

beräkna försäkringskassornas administrativa

merarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkretisering av

åtgärder när det gäller de svårigheter som kan

uppstå för förtidspensionärer vid återgång till

arbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om centralisering av

arbetet med efterkontroll.