Bet. 2001/02:SFU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU12

Anpassningar med anledning av övergången tillreformerade regler för ålderspension

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:84 om anpassningar med anledning

av övergången till reformerade regler för

ålderspension jämte en motion som väckts med

anledning av propositionen. Dessutom behandlas ett

antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

2001, vilka avser pensionssystemet.

I propositionen föreslås att när pensionsgrundande

belopp för barnår för åren 1960-1998 tillgodoräknas

skall en särskilt förordnad vårdnadshavare, och den

som med socialnämnds medgivande tagit emot ett barn

i syfte att adoptera det, likställas med förälder.

Pensionsgrundande belopp för barnår skall även

tillgodoräknas en adoptivförälder för högst fyra år

för varje barn som har fyllt högst tio år.

Vidare föreslås att den nuvarande nedre gränsen på

16 år för rätt till pensionsgrundande inkomst tas

bort fr.o.m. intjänandeåret 1999.

För garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare föreslås vissa förändringar av hur denna

skall beräknas. De nya beräkningsreglerna är en an-

passning till förändrade regler för det särskilda

grundavdraget.

I propositionen föreslås även att särskilda regler

införs för beräkning av garantipension till

efterlevandepension när efterlevandepensionen

betalas ut avkortad. Därutöver föreslås ett antal

kompletteringar och justeringar av de tidigare av

riksdagen beslutade reglerna om efterlevandepension.

Samtidigt med övergången till reformerade regler

för ålderspension ersätts förtidspension av

sjukersättning och aktivitetsersättning. Även för

dessa förmåner föreslås några ändringar.

För barntillägg till förtidspension föreslås att

reglerna i princip behålls oförändrade även efter

2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för

efterlevandestöd till barn föreslås att detta inte

skall vara skattepliktigt.

Det föreslås även anpassningar, justeringar och

följdändringar i ett antal lagar.

Flertalet bestämmelser föreslås träda i kraft den

1 januari 2003.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag med

ändringar dels i fråga om vissa ikraftträdanden,

dels med anledning av att riksdagen nyligen har

beslutat om ett tillägg i ett av lagförslagen, dels

med anledning av ett förtydligande i ett av

lagförslagen. Ett lagförslag kommer av

samordningsskäl att behandlas av utskottet i ett

senare betänkande.

Utskottet avstyrker bifall till motion som har

väckts med anledning av propositionen.

Utskottet avstyrker även bifall till motioner

väckta under den allmänna motionstiden avseende

pensionsålder, delad pensionsrätt,

premiepensionssystemet, uppföljning av

pensionssystemet, kvinnors pensionsförmåner och

pension för vård av funktionshindrat barn.

I ärendet finns åtta reservationer och två

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Komplicerad lagstiftning m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf22.

2. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2001/02:84 till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2000:799) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd,

6. lag om ändring i lagen (1988:1465) om

ersättning och ledighet för närståendevård,

7. lag om ändring i lagen (1989:225) om

ersättning till smittbärare,

8. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

9. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade,

10. lag om ändring i lagen (2001:762) om ändring

i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)

om upphävande av lagen (1994:309) om

hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

11. lag om ändring i lagen (2001:763) om ändring

i lagen (1998:708) om upphävande av lagen

(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make

uppbär folkpension,

12. lag om ändring i lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

13. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet,

14. lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

15. lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

16. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension med den ändringen

att tidpunkten för ikraftträdandet av 12 kap. 9

§, 13 kap. 2 och 5 §§ och 14 kap. 7 §

bestäms till den 1 juni 2002,

17. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

18. lag om ändring i lagen (1998:675) om

införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

19. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension med tillägg av ett fjärde stycke i

4 kap. 3 § med följande lydelse: Om den

pensionssökande enligt 2 § lagen (2002:125) om

överföring av värdet av pensionsrättigheter till

och från Europeiska gemenskaperna har överfört

värdet av pensionsrätt för inkomstpension,

pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt

till tilläggspension och om någon överföring från

gemenskaperna enligt 8 § samma lag därefter inte

har skett, skall garantipensionen beräknas som om

någon överföring till gemenskaperna inte hade

skett.,

20. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring

i lagen (1998:702) om garantipension med den

ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av

6 kap. 4-7 §§ bestäms till den 1 juni 2002,

21. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

22. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

23. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) med den ändringen att 11 kap. 40 §

andra meningen skall ha följande lydelse.

Efterlevandelivränta skall inte tas upp till den

del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn medfört minskning av efterlevandestöd till

barn och sådan del av barnpensionen som inte

skall tas upp.,

24. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn.,

25. lag om ändring i lagen (2000:462) om

införande av lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn,

26. lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980),

27. lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter,

28. lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.

3. Pensionsålder m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf242,

2001/02:Sf340 och

2001/02:Sf342.

4. Uppföljning av pensionssystemet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf370.

5. Kvinnors pensionsförmåner

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande

1.

Reservation 1 (v)

6. Pension för vård av

funktionshindrat barn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf320.

7. Delad pensionsrätt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf393

yrkande 10, 2001/02:Sf402 yrkande 3 och

2001/02:A211 yrkande 20.

Reservation 2 (mp)

8. Etiska fonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf297 och

2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (mp)

9. Ideella fonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf289 och

2001/02:Sf332

yrkande 3.

Reservation 5 (v, mp)

10. Realräntefond

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.

Reservation 6 (v)

11. Återplacering i Premiesparfonden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf332 yrkande

4 och 2001/02:Sf344 yrkande 1.

Reservation 7 (v, mp)

12. Generationsfond inom

Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.

Reservation 8 (v)

13. Förvaltning av Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf344 yrkande 2.

Stockholm den 3 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s),

Ulla Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann

Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare

(s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd), Cecilia

Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta

Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s), Claes

Stockhaus (v), Magda Ayoub (kd) och Johan Pehrson

(fp).

2001/02

SfU12

Redogörelse för ärendet

Den 1 januari 2001 trädde reformerade regler för

utbetalning av ålderspension i kraft. Till och med

utgången av 2002 kommer dock ålderspension i

huvudsak att betalas ut enligt äldre regler. Från

och med den 1 januari 2003 gäller de nya reglerna

fullt ut, och all ålderspension kommer då att

betalas ut enligt reformerade regler. De nya

reglerna ger omfattande effekter på regelsystemen

för efterlevandepension, förtidspension,

bostadstillägg och andra regelsystem som är knutna

till reglerna för ålderspension. Även dessa system

har reformerats och de nya reglerna gäller även här

fr.o.m. den 1 januari 2003.

I propositionen föreslås ett antal anpassningar

och kompletteringar. Därutöver föreslås vissa

justeringar och förtydliganden i redan beslutade

regler.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203)

om kriminalvård i anstalt (lagförslag 2.4) kommer

att behandlas av utskottet i betänkande

2001/02:SfU16.

Regeringens lagförslag i övrigt återfinns i bilaga

2.

Utskottet behandlar en motion som väckts med

anledning av propositionen.

Därtill behandlar utskottet ett antal motioner som

väckts under den allmänna motionstiden och som avser

pensionssystemet.

Motionerna redovisas i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Anpassningar med anledning av

övergången till reformerade regler

för ålderspension

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionen, dock att

ikraftträdandet av vissa lagändringar

senareläggs en månad till den 1 juni 2002.

Riksdagen bör också anpassa lydelsen av ett

lagförslag till en av riksdagen nyligen

beslutad ändring av lagrummet samt besluta om

ett förtydligande i ett annat av

lagförslagen.

Riksdagen bör avslå en motion som har väckts

med anledning av propositionen, vari begärs

tillkännagivanden om bl.a. att regelverket är

komplicerat.

Propositionen

I intjänandereglerna för ålderspension ingår

pensionsrätt för barnår under barnets fyra första

år. I reglerna finns inga särregler beträffande

adoptivbarn. Detta innebär att en förälder till ett

barn som har adopterats ofta inte kan tillgodoräkna

sig fyra år med barnårsrätt. Regeringen föreslår nu

följande. När pensionsgrundande belopp för barnår

för åren 1960-1998 tillgodoräknas skall en särskilt

förordnad vårdnadshavare, och den som med

socialnämnds medgivande tagit emot ett barn i syfte

att adoptera det, likställas med förälder. Den nya

bestämmelsen skall träda i kraft fr.o.m. 2005.

Pensionsgrundande belopp för barnår skall även

tillgodoräknas en adoptivförälder för varje barn

från den tidpunkt denne fått barnet i sin vård, dock

längst t.o.m. det år barnet fyller 10 år. Förslaget

skall gälla retroaktivt fr.o.m. 1960 med

ikraftträdande fr.o.m. 2005. Pensionsgrundande

belopp för barnår skall inte tillgodoräknas för mer

än fyra år per barn om det inte finns synnerliga

skäl. Det skall dock inte vara möjligt att

tillgodoräkna mer än en förälder barnårsrätt för ett

år för samma barn. Anmälan om barnårsrätt för

förfluten tid skall göras till försäkringskassan

senast den 31 januari 2006.

Regeringen föreslår vidare att den nedre

åldersgränsen för rätt till pensionsgrundande

inkomst tas bort för dem som omfattas av det

reformerade ålderspensionssystemet. Ändringen skall

gälla fr.o.m. intjänandeåret 1999 med ikraftträdande

fr.o.m. intjänandeåret 2004.

Vad gäller garantipension för personer födda 1937

eller tidigare anges att riksdagen beslutade i

november 2000 på förslag i proposition 1999/2000:127

att avskaffa det särskilda grundavdraget (SGA) för

ålderspensionärer fr.o.m. januari 2003. Vidare

beslutades att SGA, tillsammans med

bosättningsbaserad folkpension och

pensionstillskott, skall omvandlas till

garantipension fr.o.m. januari 2003. Efter

omvandlingen till garantipension skall den totala

allmänna pensionen efter skatteavdrag vara i princip

lika stor som före omvandlingen. Beräkningsreglerna

för garantipension till personer födda 1937 eller

tidigare föreslås nu justeras med anledning av att

SGA höjdes fr.o.m. januari 2001. I propositionen

föreslås även att särskilda regler införs för

beräkning av garantipension till efterlevandepension

när efterlevandepensionen betalas ut avkortad.

Därutöver föreslås ett antal kompletteringar och

justeringar av de tidigare av riksdagen beslutade

reglerna om efterlevandepension.

Även för reglerna om förmånerna sjukersättning och

aktivitetsersättning som fr.o.m. den 1 januari 2003

ersätter de nuvarande förmånerna om förtidspension

föreslås några ändringar.

För barntillägg till förtidspension föreslås att

reglerna i princip behålls oförändrade även efter

2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för

efterlevandestöd till barn föreslås att detta inte

skall vara skattepliktigt.

Det föreslås därutöver vissa anpassningar,

justeringar och följdändringar i ett antal lagar.

Motion

I motion Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp) yrkande 1

begärs ett tillkännagivande att många

regelförändringar och regelsystem är komplicerade

och svåradministrerade för försäkringskassan. I

motionen yrkande 2 begärs ett tillkännagivande att

förslaget om ändring i lagen (2000:798) om ändring i

lagen (1998:702) om garantipension (lagförslag

2.21), avseende beräkning av garantipension för

personer födda 1937 eller tidigare, är komplicerat

och dessutom gravt orättvist eftersom det innebär en

försämring för pensionärer med låga inkomster och

förbättring för pensionärer med höga inkomster.

Utskottets ställningstagande

Den komplexitet som vissa delar av de föreslagna

regeländringarna är behäftade med är främst till för

att undvika sådana ändringar som skulle medföra

försämringar för de pensionsberättigade fr.o.m. den

1 januari 2003 samt att så långt det låter sig göra

anpassa reglerna till det nya pensionssystemet. Det

finns i och för sig inte något att erinra mot detta.

Utskottet anser att nämnda komplexitet, som inte

nödvändigtvis behöver innebära att reglerna blir

svåra att administrera, får accepteras.

Beträffande garantipension för personer som är

födda 1937 eller tidigare avser ändringarna mindre

justeringar syftande till att den totala pensionen

efter skatteavdrag i princip skall vara lika stor

före som efter den aktuella omvandlingen den 1

januari 2003. Det kan även noteras att för dem vars

beräkningsunderlag inte överstiger 0,24

prisbasbelopp, och således inte omfattas av SGA,

höjs underlaget ändå i syfte att minska

marginaleffekterna.

Beträffande förslaget till lag om ändring i lagen

(1998:702) om garantipension (lagförslag 2.20) har

riksdagen den 20 mars 2002 beslutat om ett fjärde

stycke i 4 kap. 3 § (dåvarande 3 kap. 3 §) med

ikraftträdande den 1 juli 2002 (prop. 2001/02:21,

bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181,

SFS 2002:128). Detta stycke finns inte upptaget i

regeringens nuvarande lagförslag. Med anledning

härav föreslår utskottet att lagförslaget

kompletteras med detta stycke.

Beträffande förslaget till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229) (lagförslag 2.24) bör

11 kap. 40 § andra meningen förtydligas på så sätt

att hänvisning även görs till 7 kap. 10 § lagen om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

avseende samordning av livränta.

Beträffande de bestämmelser som regeringen

föreslår träda i kraft den 1 maj 2002

(lagförslag 2.17 och 2.21), vilka avser bl.a.

försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets beslut

vid utbetalning av premiepension, hanteringen av

avdraget pensionsbelopp vid återbetalningsskyldighet

samt vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet för

den som uppbär eller har rätt till garantipension,

föreslår utskottet, för att ge erforderlig tid för

utfärdande och publicering av riksdagens beslut, att

tidpunkten för ikraftträdandet skjuts fram till den

1 juni 2002.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet

propositionen med ovan angivna ändringar och

avstyrker motion Sf22.

Allmänna motioner om det reformerade

ålderspensionssystemet

Pensionsålder m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om pensionsålder

m.m.

Motioner

I motion Sf242 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd)

framhålls att det är av yttersta vikt att

valmöjligheterna för pensionärer blir så många som

möjligt. Livskvaliteten för äldre är helt beroende

av detta. Dessutom finns det en stor

samhällsekonomisk vinst att göra om äldre personer

ges möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Motionärerna ställer sig frågan om det över huvud-

taget skall finnas en fast pensionsålder. I det

reformerade pensionssystemet sparar alla

förvärvsarbetande till sin egen pension, och det

borde vara möjligt att själv avgöra när man vill ta

ut denna. I USA finns ett mycket flexibelt

pensionssystem som har gjort att en betydligt större

andel av människorna över 65 år förvärvsarbetar i

USA än i Västeuropa. Regeringen borde därför låta

utreda hur äldre människor skall kunna ges ökade

möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden.

I motion Sf340 av Carlinge Wisberg och Lennart

Värmby (v) anförs att det behövs ett nytt

ersättningssystem som möjliggör för äldre

arbetskraft att anpassa sin arbetstid till en

tidsvolym som de har ork att klara av. Därigenom kan

de till viss del stanna kvar på arbetsmarknaden.

Motionärerna föreslår därför att regeringen

tillsätter en utredning med uppdrag att arbeta fram

ett system som, genom ökade möjligheter till olika

typer av äldreledighet eller delpension, ger äldre

möjligheter att vara kvar längre i arbetslivet.

I motion Sf342 av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs

att regeringen lägger fram ett förslag till ett

system med frivillig pension från fyllda 60 år.

Motionärerna framhåller att det nya pensionssystemet

kommer att leda till att löntagare önskar arbeta så

länge som möjligt. Det bör därför finnas andra

möjliga alternativ för de löntagare som inte kan

eller orkar arbeta till full pensionsålder.

Löntagare som fyllt 60 år bör på frivillig basis ges

möjlighet att gå i pension eller i deltidspension.

Ersättningen fram till ordinarie pensionsålder bör

därvid motsvara arbetslöshetsersättningen och den

slutliga pensionsnivån grundas på tidigare intjänad

lön och den arbetslöshetsersättning som har

erhållits.

Utskottets ställningstagande

I det nya pensionssystemet skall inkomstgrundad

ålderspension kunna tas ut tidigast fr.o.m. 61 års

ålder. Någon högsta åldersgräns för att påbörja

uttag finns inte, men pension betalas senast ut

fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller 70

år om denne inte begärt annat. Garantipension får

tas ut fr.o.m. 65 års ålder, och det gäller även om

garantipensionen bara utges som utfyllnad. Rätt till

inkomstgrundad pension skall kunna tjänas in efter

65 års ålder och även efter uttag av hel

ålderspension. Pensionen skall kunna tas ut som hel,

tre fjärdedels, halv och en fjärdedels pension. Den

nya inkomstgrundade pensionen är således flexibel.

Enligt en tvingande bestämmelse i lagen (1982:80) om

anställningsskydd har arbetstagare numera även rätt

men inte skyldighet att kvarstå i anställning till

67 års ålder.

Beträffande delpension har denna förmån inte

kunnat beviljas efter december 2000. De sista

utbetalningarna kommer att göras i december 2004.

Det främsta motivet för avskaffandet av delpension

har varit att det reformerade ålderspensionssystemet

innefattar en sådan flexibilitet och medger

individuella lösningar i sådan utsträckning att

behovet av en särskild delpensionsförsäkring inte

längre har ansetts vara tillräckligt. Utskottet

ansåg i betänkande 1997/98:SfU13 s. 38 att det inte

längre fanns ett behov av ett särskilt

delpensionssystem i det reformerade

pensionssystemet.

Frågan om flexibla lösningar avseende de äldres

arbetstider kommer även att behandlas i den

parlamentariska äldreberedningen (S 1998:08), Senior

2005, med slutbetänkande i maj 2003.

I Riksdagens revisorers rapport 2001/02:11 Statens

avtalsförsäkringar anförs att den granskning som

revisorerna har gjort visar att den

försäkringsmodell som tillämpas för det statliga

tjänstepensionssystemet medför betydande problem.

Pensionrätten växer i takt med arbetstagarens

tjänstetid. Värdet av den intjänade pensionrätten

beror i sin tur på arbetstagarens lön de senaste fem

kalenderåren. Om arbetstagaren får en löneökning

ökar den intjänade pensionsrätten i värde. Den

värdeökning av pensionrätten som löneökningen

innebär måste finansieras med en enda

premieinbetalning, vilket direkt resulterar i en

högre premie. Ju längre tjänstetid som arbetstagaren

har bakom sig desto större premie måste tas ut för

att täcka värdet på den ökade pensionsrätten.

Löneökningar för äldre arbetstagare kan på så vis

resultera i en kraftigt höjd premie. Ligger

arbetstagarens årslön dessutom över 7,5 förhöjda

prisbasbelopp, för vilket pensionsunderlag inte

allmän pension utbetalas utan tjänstepension i

stället utbetalas med ett relativt stort belopp, kan

premiekostnaden ytterligare kraftigt påverkas.

Risken är således stor att pensionssystemet leder

till diskriminering av arbetskraft, i strid med de

principer som bl.a. ligger bakom den arbetslinje som

statsmakterna har uttalat sig för. Riksdagens

revisorer har tidigare konstaterat att det låga

arbetskraftsdeltagandet av äldre är ett problem. I

skrivelse 1999/2000:RR13 angående arbetslinjens

tillämpning för äldre, menade revisorerna att

utformningen och tillämpningen av statliga regelverk

måste vara av sådan art att de främjar en positiv

utveckling av äldre arbetstagares deltagande på

arbetsmarknaden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sf242, Sf340 och Sf342.

Uppföljning av pensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om uppföljning av

pensionssystemet.

Motion

I motion Sf370 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

begärs tillkännagivande om uppföljning av det nya

pensionssystemet bl.a. i frågor som avser

förvaltning av premiepensionskapital, fördelning

av pensionspoäng inom familjen och utvecklingen

för de sämst ställda pensionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att utvecklingen av det

reformerade pensionssystemet följs noga av berörda

myndigheter och regeringen, bl.a. vad avser de

frågor som berörs i motionen. En närmare analys av

pensionssystemets ekonomiska ställning kommer även

att göras år 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Sf370.

Kvinnors pensionsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om kvinnors

pensionsförmåner.

Jämför reservation 1 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1

anförs att män och kvinnor inte har samma möjlighet

till förvärvsinkomster under det nya

pensionssystemets intjänandetid. Kvinnor tvingas i

större utsträckning än män arbeta deltid. Kvinnor

lönediskrimineras även inom en rad områden. Dessutom

missgynnas kvinnor pensionsmässigt av barnafödande.

Motionärerna anser att något radikalt måste göras

för att undvika framtida orättvisor mellan män och

kvinnor inom pensionssystemets ram. Därför föreslås

att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag

att lägga förslag på hur det nya pensionssystemets

intjänandegrunder - utifrån det praktiska

arbetslivet samt det sociala livet i övrigt - kan

göras jämställt mellan kvinnor och män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inför såväl principbeslutet 1994 som

beslutet om det nya pensionssystemet 1998 granskat

effekterna på kvinnors pensionsförmåner vid

övergången till det nya systemet. I betänkande

1997/98:SfU13 framhöll utskottet bl.a. följande.

I det reformerade systemet sker inte några direkta

omfördelningar mellan hög- och låginkomsttagare

eller mellan män och kvinnor, dock med undantag av

t.ex. barnårsrätten. De regler som gynnar kvinnor i

förhållande till män (garantipensionen,

barnårsrätten och delningstalet) dominerar över den

regel som gynnar män i förhållande till kvinnor

(pensionsrätt för plikttjänstgöring).

Garantipensionen är därtill så konstruerad att den

för relativt stora grupper kommer att innebära en

komplettering av den inkomstgrundade pensionen.

Endast vid låg inkomstgrundad pension (1,26

prisbasbelopp för ogift respektive 1,14

prisbasbelopp för gift pensionstagare) görs

avräkningen av garantipension krona för krona. I

förhållande till riktlinjerna från 1994 valdes en

slutlig lösning där marginaleffekterna är lägre

(avräkning med 48 % av inkomster över nämnda nivå)

för att bl.a. gynna personer som varit

deltidsarbetande.

I betänkandet angavs vidare att utskottet har

ansett att livsinkomstprincipen ger goda möjligheter

för enskilda att påverka storleken av pensionen

genom ökade förvärvsinkomster, och endast i vissa

särskilt angivna fall skall pensionsrätt beräknas på

fiktiva inkomster, vilka då finansieras över

statsbudgeten eller av annat försäkringssystem. Det

är samtidigt viktigt att det nya pensionssystemet

inte missgynnar kvinnor. Enligt utskottets

uppfattning innebar de då framlagda förslagen att

det nya pensionssystemet utformats på ett sätt som

innebar en rimlig avvägning vad avser kvinnors

pensionsförmåner.

Även om det nya pensionssystemet således har

positiva inslag för kvinnors pensionsförmåner vill

utskottet, liksom vid behandlingen såväl 1994 som

1998, understryka att det är viktigt att följa

utvecklingen från jämställdhetssynpunkt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf332

yrkande 1.

Pension för vård av funktionshindrat barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om pension för

vård av funktionshindrat barn.

Motion

I motion Sf320 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om en

extra översyn av pensionssystemet för att förbättra

situationen för föräldrar som vårdat

funktionshindrade barn. Motionärerna anför att många

föräldrar i många år har vårdat sina

funktionshindrade barn i hemmet. Ibland har de fått

någon form av ersättning av samhället, ibland inte.

Ibland har ersättningen varit pensionsgrundande,

ibland inte. Motionärerna anser att föräldrarnas

omvårdnad om de funktionshindrade barnen har

inneburit stora besparingar för samhället förutom

att både barnet och föräldern upplevt glädje och

trygghet i situationen. Samhället borde därför kunna

göra en översyn av de regler som gäller i syfte att

ge dessa föräldrar någon form av livränta eller

extra pensionstillskott.

Utskottets ställningstagande

Pensionsgrundande ersättningar för vård av

funktionshindrat barn utgår i form av vårdbidrag och

assistansersättning efter behovsprövning.

Vårdbidrag, som för närvarande kan utges längst till

dess barnet fyller 16 år, kommer fr.o.m. 2003 att

kunna utges längst till halvårsskiftet det år den

unge fyller 19 år. Särskilt pensionstillägg till

ålderspension kan utges till förälder som är född

1953 eller tidigare och som före 1999 har vårdat

sjukt eller handikappat barn under minst sex vårdår

och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Utskottet finner inte skäl att föreslå införande

av någon ytterligare ersättningsform med anledning

av föräldrars vård av barn med funktionshinder eller

att ta initiativ till en utvidgning av

pensionstillägget. Därmed avstyrker utskottet bifall

till motion Sf320.

Delad pensionsrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om delad

pensionsrätt.

Jämför reservation 2 (mp)

Motioner

I motion Sf393 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs i yrkande 10 att regeringen lägger fram ett

förslag om delad pensionspoäng mellan makar eller

sammanboende.

Även i motion Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

begärs i yrkande 3 att regeringen lägger fram

förslag till ändring angående möjligheten att dela

på pensionspoäng. Motionärerna anser att par med

barn själva skall få välja om de vill dela på

gemensamt intjänade pensionspoäng till dess barnen

är i en viss ålder, t.ex. 15 år.

I motion A211 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs i

yrkande 20 att regeringen lägger fram förslag om att

pensionspoäng automatiskt delas lika mellan

föräldrarna till dess barnet är 12 år.

Utskottets ställningstagande

Pensionsarbetsgruppen föreslog i betänkandet

Reformerat pensionssystem (Ds 1992:89) att en

möjlighet skulle införas för makar födda år 1954

eller senare att dela pensionsrätt intjänad inom det

reformerade pensionssystemet. Delningen skulle vara

frivillig och ske fortlöpande år för år under tiden

för äktenskapets bestånd så länge utträde ur

systemet inte anmäldes. Regeringen gav i

princippropositionen uttryck för samma uppfattning

(prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Denna godtogs även av

riksdagen. Under det fortsatta beredningsarbetet med

pensionsreformen utarbetades ett detaljerat förslag

till en ordning för delning av pensionsrätt mellan

makar (se promemorian Reformerat pensionssystem -

lag om inkomstgrundad pension m.m. [Ds 1995:41]).

Under remissbehandlingen anfördes dock stark kritik

mot den föreslagna ordningen.

Med anledning av kritiken, främst det förhållandet

att delning med hänsyn till samspelet med

garantipensionssystemet skulle kunna få ekonomiska

konsekvenser som makarna inte hade möjlighet att

förutse, inriktades det fortsatta beredningsarbetet

på att undersöka om det kunde finnas andra lösningar

som gav makar möjlighet att reglera ojämna

pensionsrättsförhållanden. De överväganden som

därefter gjordes resulterade i att makar gavs

möjlighet att - i stället för att dela pensionsrätt

- löpande överföra pensionsrätt inom

premiereservsystemet från den ena maken till den

andra (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13).

Endast premiepensionsrätt som intjänats under

äktenskapet kan bli föremål för överföring.

Överföring skall vara frivillig, ske fortlöpande år

från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som

en make tjänat in för året. Överföring av rätt till

premiepension skall inte påverka rätten till

garantipension.

I betänkande 1997/98:SfU13 s. 90 anförde utskottet

följande. Syftet med en delning av pensionsrätt är

att i ett större perspektiv utjämna makars

pensionsrättsförhållanden. Utskottet anser att det

förslag som nu läggs, om en rätt att inom

premiepensionen överföra pensionsrätt, tillgodoser

detta syfte samtidigt som en överföring inte innebär

någon avgörande minskning av pensionsrätten för

makarna. Utskottet delar uppfattningen att

överföringen skall vara frivillig och endast vara

möjlig för premiepension som tjänats in under

äktenskapet samt omfatta hela pensionen. Genom denna

lösning blir konsekvenserna av en överföring lättare

att förutse. En eventuell rätt till garantipension

skall bedömas utan hänsyn till att överföring skett.

Detta kan medföra att den totala pensionen kommer

under den basnivå som föreslås för garantipension.

Utskottet anser emellertid att denna reduktion av

pensionen kan anses acceptabel.

Utskottet vidhåller sitt tidigare

ställningstagande och avstyrker motionerna Sf393

yrkande 10, Sf402 yrkande 3 och A211 yrkande 20.

Premiepensionssystemet

Etiska fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om etiska

fonder.

Jämför reservationerna 3 (v) och 4 (mp)

Motioner

I motion Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om vad som i motionen anförs om

premiepensionsfondernas fondplacering. Motionärerna

anser att varken Premiepensionsmyndigheten (PPM)

eller Sjunde AP-fonden skall ha några aktiefonder

där börsnoterade företag baserade på pornografi

eller prostitution finns med.

I motion Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro

Feltzing (mp) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande

att PPM bör få i uppgift att utvärdera och granska

premiepensionsfonderna utifrån etiska, sociala och

miljömässiga aspekter. Motionärerna anser att det är

viktigt och fullt möjligt att besluta att fonder i

premiepensionssystemet måste följa de avtal som

Sverige ställt sig bakom såsom FN:s konventioner,

internationella miljööverenskommelser m.m. I

motionen yrkande 4 begärs ett tillkännagivande att

Sverige, likt England, skall kräva att alla

pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska och

miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer för

sin verksamhet som en konsumentupplysning.

Utskottets ställningstagande

Med s.k. etiska fonder avses fonder där

fondförvaltaren undviker företag som producerar

exempelvis vapen, alkohol, möbler av tropiska

träslag eller företag som tillåter barnarbete eller

har undermåliga arbetsvillkor för de anställda.

Fonderna kan även avstå från att investera i företag

där det förekommer diskriminering på grund av kön,

etnisk tillhörighet eller religion. Vidare finns på

marknaden också fonder med miljöinriktning.

I samband med beslut våren 2000 om att organisera

om Allmänna pensionsfonden beslutades att de fyra

nya s.k. buffertfonderna och Sjunde AP-fonden

årligen skulle fastställa en verksamhetsplan, i

vilken bl.a. en beskrivning skulle ingå av vilka

miljö- och etikhänsyn fonden skulle ta i

placeringsverksamheten.

Utskottet fann i betänkande 2000/01:SfU13 inte

skäl att föreslå några ändringar vad gällde

placeringsreglerna för bl.a. Sjunde AP-fonden.

I Premiesparfondens årsberättelse 2001 anges att i

placeringsverksamheten skall Sjunde AP-fonden ta

miljö- och etikhänsyn utan att göra avkall på det

övergripande målet om hög avkastning. Det sker på så

sätt att aktieplaceringar görs endast i företag som

enligt fondens bedömning på ett godtagbart sätt

följer kraven i internationella konventioner som

Sverige har undertecknat. De konventioner som avses

är främst konventioner om de mänskliga

rättigheterna, barnkonventionen, ILO-konventionen,

internationella miljökonventioner och konventioner

mot mutor och korruption. Aktieplaceringar är

möjliga i 2 000-2 500 företag över hela världen.

Samtliga dessa har granskats utifrån de angivna

principerna. Granskningen var slutförd i juni 2001

och resulterade i att vissa företag undantogs från

placeringar i Premiesparfonden.

I proposition 2000/01:135 Handlingsplan för

konsumentpolitiken

2001-2005 s. 48 konstaterade regeringen att

marknadsföringen av etiska fonder och miljöfonder

föreföll vara relativt omfattande och att

konsumenternas intresse av att placera sina

tillgångar i aktiefonder som gjorde placeringar

utifrån etiska ställningstaganden föreföll ha ökat.

I likhet med Konsumentpolitiska kommittén ansåg

regeringen att det var viktigt att berörda

myndigheter noga följde denna utveckling och verkade

för att informationen var klar och tydlig samt

utformad på ett sådant sätt att konsumenter kunde

göra väl avvägda val på marknaden för etiska fonder.

Regeringen gjorde mot denna bakgrund bedömningen att

Konsumentverket borde ges i uppdrag att verka för en

förbättring av informationen om etiska fonder.

Sjunde AP-fonden har således inlett ett omfattande

arbete med att formulera och implementera etiska

regler i placeringsverksamheten. Utskottet ser

positivt på detta och på det av regeringen aviserade

uppdraget till Konsumentverket. Utskottet vidhåller

sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed

motionerna Sf297 och Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ideella fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ideella

fonder.

Jämför reservation 5 (v, mp)

Motioner

I motion Sf289 av Kerstin-Maria Stalin (mp) begärs

att riksdagen beslutar om en lagändring som

möjliggör att premiepensionsmedel skall få placeras

i s.k. ideella fonder.

Även Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf332

yrkande 3 att regeringen lägger fram ett sådant

förslag. Motionärerna anser att lika väl som en del

av avkastningen på premiepensionsspararens pengar

går ur systemet på grund av förvaltarnas avgifter

skall pensionsspararen ha friheten att kunna välja

att placera sina medel i ideella fonder där en liten

del av avkastningen går till ideella ändamål.

Utskottets ställningstagande

Enligt 8 kap. 3 § andra stycket lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (LIP) får

premiepensionsmedel inte placeras i fonder som

enligt de för fonden gällande bestämmelserna kan

dela ut medel till andra än andelsägarna.

Bestämmelserna infördes den 1 januari 2000 (prop.

1999/2000:12, bet. 1999/2000:SfU6, rskr.

1999/2000:99). I propositionen framhölls att

premiepensionssystemet skulle vara ett slutet

ekonomiskt system, dvs. det skulle varken skjutas

till ytterligare penningmedel eller användas medel

för andra ändamål än sådana som slutligt syftade

till pensionsutbetalningar. Denna princip ansågs

vara så grundläggande för systemets funktion och

legitimitet hos de enskilda att de fonder där en del

av fondförmögenheten används för andra ändamål än

utbetalningar till andelsägarna inte borde tillåtas

i premiepensionssystemet. Den enskilde skulle alltså

inte ha möjlighet att placera sina

premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.

Utskottet noterade i nämnda betänkande s. 11 att

sparande i ideella fonder utgjorde ett populärt

inslag för den breda allmänheten och uttryckte

förståelse för att det framstod som svårbegripligt

om en sådan möjlighet inte fanns inom ramen för

pensionssparandet i premiepensionssystemet. Ett

sparande i en sådan fond innebar dock i praktiken

att spararen skänkte bort avkastningen helt eller

delvis på detta pensionskapital. Hade utrymme

funnits att generellt sett avstå från denna

avkastning borde avsättningen till pensionssystemet

i stället ha varit motsvarande lägre. Så var

emellertid inte fallet. Utskottet, som delade

regeringens uppfattning vad gällde det principiella

resonemanget om varför medel inte borde få placeras

i ideella fonder, framhöll dock att de ideella

fondernas betydelse för samhällsnyttan var

utomordentligt stor, och att medel från dessa

finansierade väsentliga delar inom exempelvis

medicinsk forskning och olika miljöprojekt. Enligt

utskottets mening vore det olyckligt om sparandet

inom ramen för premiepensionssystemet skulle få den

effekten att sparande i ideella fonder i mer

betydande omfattning skulle komma att minska.

Utskottet ansåg att denna fråga särskilt borde

följas upp. Utskottet tillstyrkte regeringens

förslag och avstyrkte motioner om ideella fonder.

Utskottet, som vidhåller sitt tidigare

ställningstagande, avstyrker motionerna Sf289 och

Sf332 yrkande 3.

Realräntefond

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om realräntefond.

Jämför reservation 6 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 2

begärs att regeringen ger Sjunde AP-fonden i uppdrag

att starta en realräntefond som placerar i svenska

realränteobligationer. Motionärerna anför att en

sådan placering är skyddad både mot inflation och

växelkursutveckling och att

administrationskostnaderna bör kunna hållas mycket

låga.

Utskottets ställningstagande

En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen

är att den statliga förvaltningen hos Sjunde AP-

fonden skall vara jämförbar och likvärdig med de

privata placeringsalternativen för premiepensionen.

Av den anledningen har det eftersträvats att det så

långt möjligt skall gälla samma regler för dessa

olika alternativ. Den totala risknivån i Sjunde AP-

fondens placeringar skall vara låg och fondmedlen,

vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög

avkastning uppnås. För förvaltningen av

Premievalsfonden krävs dock inte att den totala

risknivån skall vara låg. Utskottet har inget att

erinra mot dessa målsättningar. Utskottet vill dock

framhålla att en realräntefond även finns att tillgå

som privat placeringsalternativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion Sf332 yrkande 2.

Återplacering i Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återplacering

i Premiesparfonden.

Jämför reservation 7 (v, mp)

Motioner

I motion Sf332 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att regeringen lägger fram förslag till en

lagändring för placeringsreglerna för

premiepensionen så att aktiv återplacering i Sjunde

AP-fondens premiesparfond möjliggörs. Motionärerna

anför att Premiesparfondens förvaltning av

pensionsmedel liknar många andra fonder men med en

lägre riskprofil. Pensionsspararna måste ges

möjlighet till aktiv återplacering i fonden av

pensionsmedel som placerats i annan fond, likaså få

nya medel placerade i Premiesparfonden.

I motion Sf344 yrkande 1 av Kerstin-Maria Stalin

och Barbro Feltzing (mp) begärs ett tillkännagivande

om "val" till Premiesparfonden. Motionärerna anför

att denna fond, som har en avsevärt mindre kostsam

administration än andra fonder, skall innebära ett

mindre risktagande och därmed också mindre risk för

icke-etiska placeringar. Återplacering i fonden av

pensionsmedel för den som placerat medel i en annan

fond måste göras möjlig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan tidigare (bet. 1999/2000:SfU6 s.

8) framhållit att den som en gång gjort ett aktivt

val av fond inte i ett senare skede genom att avstå

från val av fond kan komma att tillhöra icke-

väljarkollektivet. Denne kan således få varken nya

medel placerade i Premiesparfonden eller medel som

tidigare placerats i annan fond flyttade till denna

fond. Utskottet har därför ansett att

pensionsspararna aktivt bör kunna välja att placera

i fond med samma låga risk och samma avkastningskrav

som Premiesparfonden och att regeringen borde

återkomma till riksdagen när tillräckliga

erfarenheter vunnits om val och byte av fond.

Bakom detta utskottets uttalande låg uppfattningen

att placeringsinriktningen för förvaltningen av

icke-väljarnas medel skulle skilja sig från andra

fonder. Bland annat hade i det ursprungliga

utredningsbetänkandet (SOU 1997:131) anförts att

inriktningen exempelvis skulle kunna vara 70 % i

räntebärande placeringar, 20 % i svenska aktier och

10 % i utländska aktier. Den exakta utformningen av

Premiesparfonden låstes dock inte fast i

lagstiftningen för att placeringarna skulle kunna

anpassas efter utvecklingen (prop. 1997/98:151).

Härefter har AP-fonderna reformerats, och vissa

justeringar har gjorts av målet för Sjunde AP-

fondens förvaltning. Kravet på långsiktigt hög

avkastning har kommit i förgrunden för

placeringsverksamheten men med en fortsatt låg

riskprofil för Premiesparfonden.

Premiesparfonden startade den 2 november 2000 i

och med att PPM placerade de första "icke-väljarnas"

pensionsmedel i fonden. I årsberättelsen för 2000

anges att förvaltningen av Premiesparfondens

tillgångar styrs av en normportfölj. Den visar den

långsiktiga fördelningen av fondens olika

tillgångsslag, uttryckt som andel av fondens totala

marknadsvärde: aktier 85 % (svenska 20 %, utländska

65 %) och räntebärande placeringar 15 %.

Fondförmögenheten den 31 december 2000 var 15

miljarder kronor. Marknadsvärdet för aktierelaterade

värdepapper var drygt 5 miljarder kronor (33 %) och

för ränterelaterade närmare 8,5 miljarder kronor (54

%). Övriga fordringar uppgick till närmare 2

miljarder kronor (13 %).

Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet i

betänkande 2000/01:SfU13 att pensionsspararna torde

ha relativt goda möjligheter att finna en annan fond

med sådan placeringsinriktning som Premiesparfonden

numera hade.

För närvarande består fondens innehav av 25 %

svenska aktier, 65 % utländska aktier, 9 % svenska

realränteobligationer och 1 % kassa.

Utskottet vidhåller sitt senast gjorda

ställningstagande och avstyrker motionerna Sf332

yrkande 4 och Sf344 yrkande 1.

Generationsfonder inom Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om

generationsfonder inom Premiesparfonden.

Jämför reservation 8 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. begärs i

yrkande 5 att regeringen lägger fram ett förslag om

att Premiesparfondens konstruktion ändras så att den

tillåts erbjuda generationsfonder. Motionärerna

anser att eftersom Premiesparfonden numera i övrigt

liknar andra fonder så bör samma regler gälla för

denna fond som för andra fonder.

Utskottets ställningstagande

Med generationsfonder avses fonder som vänder sig

till särskilda åldersgrupper. Syftet med sådana

fonder är att bättre kunna beakta att

pensionssparare av olika åldrar generellt har olika

lång placeringshorisont.

I proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av

premiepensionsmedel, m.m. s. 18 konstaterade

regeringen att det i och för sig fanns goda skäl att

göra det möjligt för Sjunde AP-fondsstyrelsen att

erbjuda, såväl de pensionssparare som inte gjorde

något val av fond som dem som aktivt valt statlig

förvaltning av premiepensionsmedlen, placering i

s.k. generationsfonder. Det redovisades dock inte

något lagförslag om detta. Till stöd härför anfördes

det angelägna i att de första fondvalen för de

enskilda kunde ske före utgången av år 2000.

Inrättandet av generationsfonder skulle kräva

ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som

skulle hantera bl.a. dessa fondval och som var under

leverans till myndigheten. Ett sådant merarbete

bedömdes som en olämplig belastning för PPM under

det dåvarande intensiva uppbyggnadsarbetet. I

propositionen slogs dock fast att frågan om

generationsfonder borde övervägas ytterligare och

att regeringen hade för avsikt att, efter samråd med

Genomförandegruppen, återkomma till riksdagen i den

delen.

I frågesvar den 27 februari 2002 på fråga

2001/02:791 har finansministern uppgett följande.

Regeringen har uttalat att det i och för sig finns

goda skäl att göra det möjligt för Sjunde AP-fonden

att erbjuda förvaltning av premiepensionsmedel i

s.k. generationsfonder. Frågan har sedan dess

övervägts ytterligare, bl.a. i samband med en

redovisning från Sjunde AP-fonden i januari 2001 av

ett antal förslag till utformning av

generationsfonder. Från PPM:s sida har framförts ett

starkt önskemål att lagstiftaren närmare anger

vilken utformning som kan komma i fråga. Behovet av

generationsfonder är mindre på kort än på lång sikt,

eftersom premiepensionen alltjämt utgör en liten

andel av den totala pensionen.

Utskottet noterar att frågan om förvaltning av

pensionsmedel i generationsfonder i Sjunde AP-fonden

bereds inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker

motion Sf332 yrkande 5.

Förvaltning av Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om förvaltning av

Premiesparfonden.

Motion

I motion Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro

Feltzing (mp) begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om

risktagande i Premiesparfonden. Motionärerna anför

att Premiesparfondens förvaltare har planer på, och

i viss utsträckning redan börjat, att förstärka sitt

risktagande med bl.a. satsning på fler utländska

aktier.

Utskottets ställningstagande

I samband med att AP-fonderna reformerades år 2000

gjordes vissa justeringar av målet för Sjunde AP-

fondens förvaltning. Kravet på långsiktigt hög

avkastning kom i förgrunden för

placeringsverksamheten men med en fortsatt låg

riskprofil för Premiesparfonden. Enligt bestämmelser

om mål för placeringsverksamheten skall således den

totala risknivån i Premiesparfondens placeringar

vara låg och fondmedlen, vid vald risknivå, placeras

så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

I Premiesparfondens årsberättelse för 2001 anges

att målet för fonden är att totalavkastningen under

löpande femårsperioder skall motsvara minst

genomsnittet för samtliga fonder inom

premiepensionssystemet, men med en lägre risk.

Medlen fördelas mellan olika tillgångsslag, mellan

olika geografiska marknader samt inom tillgångsslag

så att god riskspridning uppnås. Förvaltningen styrs

av en normportfölj. Den utformades med syfte att

uppnå det fastställda förvaltningsmålet.

Utformningen gjordes mot bakgrund av bl.a.

antaganden om den genomsnittliga andelen

aktieplaceringar och därmed risknivån i hela

premiepensionssystemet. Efter det första fondvalet

visade det sig att den totala andelen

aktieplaceringar i premiepensionssystemet blev

betydligt högre än vad som tidigare hade antagits.

Det var därför möjligt att, inom ramen för det

fastställda förvaltningsmålet, öka såväl risknivå

som förväntad avkastning i Premiesparfonden genom

att öka andelen aktier. Därför ändrades den

strategiska tillgångsfördelningen till följande

(tidigare tillgångsfördelning anges inom parentes).

Svenska aktier 25 % (20 %), utländska aktier 65 %

(65 %), svenska realränteobligationer 9 % (14 %) och

kassa 1 % (1 %). I årsberättelsen anges vidare att

det är för tidigt att göra en utvärdering av målet

för verksamheten. För perioden från fondens start i

november 2000 till utgången av år 2001 är dock målet

uppfyllt.

Utskottet noterar att Sjunde AP-fonden, som

förvaltar Premiesparfonden, skall stå under tillsyn

av Finansinspektionen samt att revisor, som vid

fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom om

förhållanden som kan utgöra en väsentlig

överträdelse av de författningar som reglerar

verksamheten, skall anmäla detta till

Finansinspektionen.

Utskottet finner inte skäl till att nu göra något

ytterligare uttalande i den aktuella frågan och

avstyrker motion Sf344 yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Kvinnors pensionsförmåner (punkt 5)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 1.

Ställningstagande

Det nya ålderspensionssystemet bärs upp av

livsinkomstprincipen och kan vidare sägas bygga på

inkomstmaximering för att erhålla en någorlunda

dräglig pension. Män och kvinnor har dock inte samma

möjlighet att påverka sina inkomster. Kvinnor

tvingas i större utsträckning än män ofrivilligt

arbeta deltid och utföra obetalt arbete. Vidare

lönediskrimineras kvinnor. De missgynnas även

pensionsmässigt av barnafödande. Därtill kommer att

det nya ålderspensionssystemet "uppmuntrar" till

arbete även efter 65 års ålder för att man skall

erhålla en högre pension. Problemet är dock att

många inte ens orkar arbeta fram till denna ålder på

grund av förslitande arbetsuppgifter, dåliga

arbetsmiljöer, låga löner och dubbelarbete. Detta

gäller ofta kvinnor och inte minst dem med arbete

inom offentlig sektor. Pensionssystemet är således

långt ifrån jämställt.

Något radikalt måste göras för att undvika

framtida orättvisor mellan män och kvinnor inom

pensionssystemets ram. Regeringen bör tillsätta en

utredning med uppdrag att lägga förslag på hur det

nya pensionssystemets intjänandegrunder - med

utgångspunkt från det praktiska arbetslivet samt det

sociala livet i övrigt - kan göras jämställt mellan

kvinnor och män.

2. Delad pensionsrätt (punkt 7)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:Sf393 yrkande 10 och

2001/02:Sf402 yrkande 3 samt avslår motion

2001/02:A211 yrkande 20.

Ställningstagande

Makar och sambor skall rättvist kunna dela på

pensionsrätter och därmed ha möjlighet att

åstadkomma pensionsmässig likställighet dem emellan.

Detta kan också hjälpa till att öka medvetenheten

hos människor om olika livsval och deras betydelse,

inte bara när det gäller ekonomin, utan också när

det gäller andra värden i livet.

3. Etiska fonder (punkt 8)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf297 och avslår motion

2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt uppgift går t.ex. en porrproducents bolag bra

på Nasdaqbörsen och ger hög avkastning. Australiska

bordeller har börsnoterats. Några rapporter om

avkastning har dock ännu inte publicerats.

Frihet från sexualiserat våld är en fråga om

mänskliga rättigheter. Det sexualiserade våldet är

ett samlingsbegrepp för våld mot kvinnor,

könsstympning, sexuella trakasserier, pornografi,

prostitution och människohandel för sexuell

exploatering. Det svenska samhället har tagit

ställning i fråga om det sexualiserade våldet, bl.a.

genom lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster.

Det blir därför direkt stötande att det inom

premiepensionssystemet finns aktiefonder vars

avkastning är beroende av sexuellt utnyttjande av

kvinnors kroppar.

I premiepensionssystemet skall således inte finnas

några aktiefonder som inkluderar börsnoterade

företag som baserar sin verksamhet på pornografi

eller prostitution.

4. Etiska fonder (punkt 8)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4 och

avslår motion 2001/02:Sf297.

Ställningstagande

Människor skall kunna välja fonder som tar etiska,

moraliska och miljömässiga hänsyn. Många människor

ser det som en långsiktig investering att spara i

fonder med etiska regler för att på så vis kunna

påverka inriktningen på företags verksamhet och

därmed indirekt den värld vi lever i. Det har även

visat sig att fonder med etiska regler inte haft

sämre avkastning än andra fonder.

Det "etiska" i de fonder som kallar sig så,

innebär ofta inte mer än att de inte placerar

kapital i företag som bygger sin verksamhet på

alkohol, tobak och vapenproduktion. Andra fonder

följer konventioner och andra internationella

överenskommelser angående barnarbete, olika former

av diskriminering, miljön m.m.

Det kan ifrågasättas om det är rimligt att det i

ett allmänt pensionssystem placeras skattepengar i

fonder som investerar i företag utan att ha minsta

kontroll på hur dessa företag förhåller sig till de

etiska aspekter som i andra sammanhang anses vara

grundläggande och som Sverige verkar för att ge en

större genomslagskraft internationellt. Det är

viktigt och fullt möjligt att besluta om att

premiepensionsfonderna måste acceptera den typ av

avtal som Sverige enligt ovan ingått. PPM bör därför

utvärdera premiepensionsfonderna utifrån etiska,

sociala och miljömässiga aspekter.

Fler länder brottas med samma problem. I England

t.ex. kräver regeringen att alla engelska

pensionsfonder skall deklarera social, ethical and

environmental policies. Alla premiepensionsfonder

bör åläggas att göra detsamma som en

konsumentupplysning.

5. Ideella fonder (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:Sf289 och 2001/02:Sf332

yrkande 3.

Ställningstagande

Den som vill skall kunna placera sina

premiepensionsmedel i ideella fonder. Likaväl som en

del av avkastningen på premiepensionsspararens

kapital går ur systemet genom förvaltarnas avgifter,

skall pensionsspararen ha friheten att placera sina

medel i ideella fonder där en liten del av

avkastningen går till ideella ändamål. Detta kommer

endast att få en marginell inverkan på det totala

pensionsbeloppet. Att inskränka denna möjlighet

motverkar människors valfrihet och önskan att verka

solidariskt och ideellt.

Regeringen bör lägga fram ett förslag till

lagändring som möjliggör att premiepensionsmedel kan

placeras i ideella fonder.

6. Realräntefond (punkt 10)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.

Ställningstagande

De nuvarande fonderna i premiepensionssystemet

bygger till för stor del på spekulation och

risktagande. En realräntefond som placerar i svenska

realränteobligationer är däremot skyddad både mot

inflation och växelkursutveckling. En annan fördel

är att administrationskostnaderna kan hållas mycket

låga. En realräntefond bör finnas att tillgå inom

Sjunde AP-fonden, som således bör ges i uppdrag att

starta en sådan fond.

7. Återplacering i Premiesparfonden (punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:Sf332 yrkande 4 och

2001/02:Sf344 yrkande 1.

Ställningstagande

Premiesparfondens förvaltning av pensionsmedel

liknar många andra fonders men med en lägre

riskprofil. Det är inte möjligt att placera

premiepensionsmedel i Premiesparfonden om man har

gjort ett aktivt val av en premiepensionsfond. Vi

anser att denna begränsning i valfriheten måste tas

bort. Pensionsspararna måste ges möjlighet till

aktiv återplacering i Premiesparfonden av

pensionsmedel som placerats i annan fond och kunna

få nya pensionsmedel placerade i fonden.

8. Generationsfond inom Premiesparfonden

(punkt 12)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.

Ställningstagande

Eftersom Premiesparfonden numera liknar andra

fonder så bör samma regler gälla för den som för

övriga fonder. Premiesparfonden måste därför ges

möjlighet att erbjuda sparande i generationsfonder

för att kunna svara mot de önskemål som finns.

Regeringen bör således lägga fram ett förslag om

detta.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Komplicerad lagstiftning m.m. (punkt 1)

av Kerstin-Maria Stalin (mp)

Jag anser att många av de aktuella

regelförändringarna och regelsystemen är alltför

komplicerade och för försäkringskassorna

svåradministrerade.

2. Pension för vård av funktionshindrat barn

(punkt 6)

av Birgitta Carlsson (c)

Många föräldrar har i många år vårdat sina

funktionshindrade barn i hemmet. Ibland har de fått

någon form av ersättning av samhället, ibland inte.

Ibland har ersättningen varit pensionsgrundande,

ibland inte. Föräldrarnas omvårdnad om de

funktionshindrade barnen har inneburit stora

besparingar för samhället förutom att både barnet

och föräldern upplevt glädje och trygghet i

situationen. Jag anser därför att dessa föräldrar

bör få någon form av livränta eller extra

pensionstillskott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:84 Anpassningar med anledning

av övergången till reformerade regler för

ålderspension har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit att riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2000:799) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

6. lag om ändring i lagen (1982:80) om

anställningsskydd,

7. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning

och ledighet för närståendevård,

8. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning

till smittbärare,

9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

10. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade,

11. lag om ändring i lagen (2001:762) om ändring i

lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708) om

upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i

vissa fall då make uppbär folkpension,

12. lag om ändring i lagen (2001:763) om ändring i

lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)

om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

13. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

14. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

15. lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

16. lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

17. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

18. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

19. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande

av lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

20. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

21. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i

lagen (1998:702) om garantipension,

22. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

23. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

24. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

25. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn,

26. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande

av lagen (2000:461) om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn,

27. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

28. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter,

29. lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Lagförslaget 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt kommer att

behandlas i betänkandet 2001/02:SfU16

Socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse.

Följdmotion

2001/02:Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att många regelförändringar och regelsystem

till följd av det reformerade pensionssystemet är

komplicerade och för försäkringskassorna

svåradministrerade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att förslaget om ändring vad gäller

garantipension är komplicerat och dessutom gravt

orättvist.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Sf242 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda hur

regelförändringar skulle kunna leda till ökad

valfrihet för äldre.

2001/02:Sf289 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

Riksdagen beslutar om ändring i 20 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring och 15 kap. 16 §

lagen (1968:674) om inkomstgrundad ålderspension

enligt vad som anförs i motionen.

2001/02:Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om premiepensionsfondernas

fondplacering.

2001/02:Sf320 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en extra översyn av

pensionssystemet för att förbättra situationen för

föräldrar som vårdat funktionshindrade barn.

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över huruvida det nya

ålderspensionssystemets intjänandegrunder kan

göras jämställt mellan män och kvinnor.

2. Riksdagen begär att regeringen ger Sjunde AP-

fonden i uppdrag att starta en realräntefond som

placerar i svenska realränteobligationer enligt

vad i motionen anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en lagändring som möjliggör att

premiepensionsmedel kan placeras i ideella fonder.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en lagändring för placeringsreglerna

för premiepensionen så att aktiv återplacering i

Sjunde AP-fondens premiesparfond möjliggörs.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till lagändring så att Premiesparfondens

konstruktion ändras så att den tillåts erbjuda

generationsfonder.

2001/02:Sf340 av Carlinge Wisberg och Lennart Värmby

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om äldreledighet eller

delpension som ger löntagare ökade möjligheter att

vara kvar längre i arbetslivet.

2001/02:Sf342 av Lennart Beijer m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ett system med frivillig pension från fyllda 60

år.

2001/02:Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro

Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om "val" till

Premiepensionsfonden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om risktagande i

premiesparfonden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att PPM bör få i uppgift att utvärdera och

granska fonderna utifrån etiska, sociala och

miljömässiga aspekter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Sverige likt England skall kräva att

alla pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska

och miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer

för sin verksamhet såsom konsumentupplysning.

2001/02:Sf370 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att följa frågan om det nya

pensionssystemet.

2001/02:Sf393 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring enligt vad som i motionen

anförs om delad pensionspoäng.

2001/02:Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring angående möjligheten att dela

på pensionspoäng.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i pensionssystemet så att

pensionspoängen automatiskt delas mellan

föräldrarna, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag