Bet. 2001/02:SFU17

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU17

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:119 Vissa

socialförsäkringsfrågor m.m. jämte tre motioner som

väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås utvidgade möjligheter att

medge eftergift av statens fordran avseende

underhållsstöd som har betalats ut för tid innan fa-

derskapet har fastställts. Eftergift bör dock även

fortsättningsvis komma ifråga endast om det finns

synnerliga skäl. En precisering föreslås också av

lagtexten angående vilket års taxeringsbeslut som

skall ligga till grund för beräkning av den

bidragsskyldiges inkomst vid åter-

betalningsskyldighet avseende underhållsstöd.

Det föreslås också att den som är särskilt

förordnad vårdnadshavare skall likställas med

förälder när det gäller rätten till vårdbidrag.

Vidare föreslås att den som har eller ansöker om

bostadsbidrag åläggs bevisbördan för att han eller

hon inte bor tillsammans med sin make eller den som

i dessa sammanhang är att likställa med make.

Förslaget innebär att samma beviskrav införs för

bostadsbidrag som redan gäller för underhållsstöd.

När bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP)

enligt de fr.o.m. den 1 januari 2003 reformerade

reglerna betalas ut samtidigt med bostadsbidrag

föreslås att avdrag från den bostadskostnad som

skall ligga till grund för beräkningen av BTP skall

göras med det belopp som betalas ut i bostadsbidrag.

Regeringen gör vidare bedömningen att BTP även

fortsättningsvis skall kunna lämnas för boende i

tvåbäddsrum. I propositionen föreslås också att vid

fastställande av BTP skall förmögenheten beräknas

till det värde som gällde den 31 december året före

det år då ansökan lämnas.

I enlighet med de riktlinjer för det reformerade

ålderspensionssystemet som redan godtagits av

riksdagen föreslås att det särskilda grundavdraget

för pensionärer avskaffas fr.o.m. den 1 januari

2003.

I propositionen föreslås även ändringar i reglerna

om sjuk- och aktivitetsersättning och

försäkringskassornas delårsrapport m.m. Dessutom

lämnas förslag om vissa rättelser och tillägg samt

ett förslag om förtydligande i lagen om

inkomstgrundad ålderspension avseende beräkningen av

det s.k. balanstalet.

Slutligen föreslås ändringar i bestämmelserna om

garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare. Syftet med förslagen är att i någon mån

underlätta administrationen inför genomförandet vid

årsskiftet 2002/2003. Förslagen innebär att

försäkringskassan ges mer tid att samla in

nödvändiga uppgifter om t.ex. tjänstepension samt

att utländsk tjänstepension och pension enligt

utländsk lagstiftning endast skall samordnas med

garantipensionen om den är skattepliktig i Sverige.

Förslagen innebär också en viss utvidgad

uppgiftsskyldighet för de försäkrade.

Förslagen rörande underhållsstöd, bostadsbidrag

och vårdbidrag avses träda i kraft den 1 juli 2002.

Flertalet övriga ändringar föreslås träda i kraft

den 1 januari 2003.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Motionerna avstyrks.

I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Återbetalningsskyldighet avseende

underhållsstöd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd och

avslår motion 2001/02:Sf25.

Reservation 1 (v)

2. BTP för boende i tvåbäddsrum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf24 och

2001/02:Sf26.

Reservation 2 (m, c, fp)

3. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

5. lag om ändring i lagen (1997:297) om

försöksverksamhet med samtjänst vid

medborgarkontor,

6. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

7. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

8. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

9. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

10. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

11. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring

i lagen (1998:702) om garantipension,

12. lag om ändring i lagen (2001:767) om ändring

i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702)

om garantipension,

13. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

14. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

15. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn,

16. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring

i lagen (2000:461) om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn,

17. lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter,

18. lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

19. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring

i lagen (2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl.,

20. lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Stockholm den 23 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann

Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare

(s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v),

Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Margareta

Cederfelt (m), Göte Wahlström (s) och Désirée

Pethrus Engström (kd).

2001/02

SfU17

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:119 Vissa

socialförsäkringsfrågor m.m., vari föreslås att

riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring m.fl. andra lagar.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

I betänkandet behandlas också tre motioner som väckts med

anledning av propositionen. Motionsförslagen återges

i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Återbetalningsskyldighet av

underhållsstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att en fader helt eller delvis skall kunna

medges eftergift av statens fordran på

återbetalning av underhållsstöd om

återbetalningsskyldighet har beslutats för

tid före den dag då hans faderskap

fastställdes.

Riksdagen bör vidare bifalla förslaget om

att den bidragsskyldiges inkomst skall

beräknas med utgångspunkt från det

taxeringsbeslut som fattats närmast före

februari månad det år

återbetalningsskyldigheten avser.

Riksdagen bör avstyrka motionsyrkanden om

en s.k. pappamånad när faderskap fastställs

eller ändras sent i ett barns liv och om att

beräkna återbetalningsskyldighet av

underhållsstöd utifrån aktuell inkomst.

Jämför reservation nr 1 (v).

Gällande bestämmelser

En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med

sitt barn skall som regel betala underhållsbidrag

till barnet. Underhållsbidrag fastställs genom dom

eller avtal. Underhållsbidrag får inte fastställas

för längre tid tillbaka än tre år före den dag då

talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger

det.

Ett barn har enligt lagen (1996:1030) om

underhållsstöd rätt till underhållsstöd om föräldern

inte i rätt ordning betalar underhåll.

Underhållsstöd kan utges med högst 1 173 kr i

månaden. Den bidragsskyldige skall då återbetala ett

belopp till staten som helt eller delvis motsvarar

underhållsstödet. När underhållsstöd sökts skall

försäkringskassan omedelbart sända meddelande härom

till den bidragsskyldige. Återbetalningsskyldighet

får aldrig beslutas för längre tid tillbaka än tre

år före den dag då meddelandet sändes till den

bidragsskyldige.

Försäkringskassan kan helt eller delvis efterge

statens fordran avseende återbetalningsskyldighet om

det finns synnerliga skäl med hänsyn till den

bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska

förhållanden. Har underhållsstöd lämnats för ett

barn, och pågår det ett mål om fastställande av

faderskap till barnet, kan försäkringskassan besluta

att den man som är instämd i målet åläggs

återbetalningsskyldighet. Återbetalningsskyldighet

får emellertid åläggas bara om det finns sannolika

skäl för att mannen är far till barnet. Är flera män

instämda i målet får beslut om

återbetalningsskyldighet inte meddelas.

Propositionen

Enligt nu gällande bestämmelser kan en man åläggas

att betala tillbaka underhållsstöd till staten som

utgetts för ett barn för tid när mannen varken hade

kännedom om barnet eller om att han kunde vara far

till det. För att undvika stora retroaktiva skulder

har försäkringskassan möjlighet att besluta om

återbetalningsskyldighet trots att faderskapet inte

är fastställt. Om en man har ålagts att betala

tillbaka underhållsstöd för tid då han var omedveten

om sitt faderskap finns inget utrymme för eftergift

om det inte finns synnerliga skäl av personlig eller

ekonomisk art som gör att han kan få eftergift.

Huvudprincipen är att föräldrar har

försörjningsansvar för sina barn och att

försörjningen av barn skall vara en högt prioriterad

utgift för föräldrarna. Enligt regeringens

uppfattning bör dock möjligheten till eftergift

vidgas så att den även omfattar situationer då en

man har förpliktats att återbetala underhållsstöd

till staten avseende tid då han var omedveten om

sitt faderskap. Avsikten är dock att

eftergiftsregeln även fortsättningsvis skall

tillämpas med återhållsamhet. Eftergift bör även i

dessa fall endast komma i fråga om det finns synner-

liga skäl. Har faderskapets fastställande försenats

på grund av att fadern har hållit sig undan eller på

annat sätt försvårat eller förhalat fastställandet

bör eftergift inte komma i fråga.

Återbetalningsskyldighet vad gäller underhållsstöd

skall beräknas i enlighet med det senast fattade

taxeringsbeslutet. Varje taxeringsår skall

skattemyndigheten fatta taxeringsbeslut före

utgången av november månad. När ett nytt

taxeringsbeslut föreligger skall

återbetalningsbeloppet omprövas och en ändring av

återbetalningsskyldigheten skall gälla fr.o.m.

februari året efter taxeringsåret. Enligt nuvarande

regler kan en förälder, som är återbetalningsskyldig

för två barn, åläggas att återbetala olika belopp

för de två barnen trots att återbetalningen avser

samma månad. Detta beror på att underhållsstöd

fastställs vid skilda tidpunkter och på grundval av

olika taxeringsbeslut. För att en beräkning av

återbetalningsskyldigheten för de båda barnen skall

baseras på samma taxeringsbeslut föreslår regeringen

att det taxeringsbeslut som fattats närmast före

februari månad det år återbetalningsskyldigheten

avser skall läggas till grund för

återbetalningsskyldigheten.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Motionen

Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf25

yrkande 1 ett tillkännagivande om behovet av en

pappamånad när faderskap fastställs eller ändras

sent i ett barns liv. Motionärerna anser att en

sådan behövs för att pappan skall kunna etablera en

god kontakt med sitt barn.

I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om förslag

på omedelbara förändringar av inkomstbegreppet så

att samma regler tillämpas för fastställande av

återbetalningsskyldighet av underhållsstöd som vid

återbetalning av studiestöd. Enligt motionärerna bör

man utgå från aktuell inkomst om den bidragsskyldige

har fått väsentligt lägre inkomst jämfört med den

inkomst efter vilken återbetalningsbeloppet

beräknats.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kommer få personer att vara

berörda av regeringens förslag om eftergift av

underhållsstöd. Det betyder dock inte att förslaget

är oväsentlig. Tvärtom anser utskottet att det är en

välkommen förändring som kommer att ha stor

betydelse i det enskilda fallet. Förslaget är

positivt även i den meningen att det torde vara

svårt att få förståelse för en regel som innebär att

en fader kan åläggas att återbetala underhållsstöd

för ett barn innan han ens är medveten om barnets

existens. Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag om att införa en möjlighet till eftergift av

återbetalningsskyldigheten även i dessa fall.

När det gäller frågan om behovet av en s.k.

pappamånad för dessa fall konstaterar utskottet att

föräldrapenning sedan den 1 januari 2002 utges med

480 dagar för varje barn. För barn födda före denna

tidpunkt är antalet dagar alltjämt 450. En förälder

som ensam har vårdnaden om barnet har själv rätt att

uppbära föräldrapenning för samtliga dagar. När båda

föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till

hälften var av det totala antalet dagar. En förälder

kan överlåta rätten till föräldrapenning till den

andre föräldern med undantag av 30 dagar med belopp

motsvarande förälderns sjukpenning. För barn födda

fr.o.m. den 1 januari 2002 tillkommer ytterligare en

mamma-/pappamånad, dvs. totalt 60 icke överlåtbara

dagar.

I de fall faderskapet fastställs eller ändras

sent i barnets liv är det enligt utskottets

mening viktigt att fadern ges möjlighet att

etablera en god kontakt med sitt barn. I dessa

fall är risken stor för att flertalet dagar redan

har utnyttjats av modern. Utskottet är dock inte

berett att tillstyrka ytterligare

föräldrapenningdagar för denna situation.

Utskottet ifrågasätter också om det är rimligt

att särskilja det fall att en fader är omedveten

om att han är far till ett barn från den

situation att fadern är medveten om att han

skulle kunna vara far till barnet men

fastställandet av faderskapet av någon anledning

ändå blivit fördröjt. Utskottet avstyrker med det

anförda motion Sf25 yrkande 1.

Vad därefter gäller frågan om att tillämpa samma

regler för fastställande av återbetalningsskyldighet

av underhållsstöd som vid återbetalning av

studiestöd har utskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande 1997/98:SfU1 (s. 102) behandlat

ett liknande yrkande. Utskottet framhöll att

införande av bestämmelser i underhållsstödet som

bygger på principer som återfinns i

studiemedelssystemet i många fall skulle få till

följd att de som hårt drabbats av inkomstminskningar

skulle kunna få återbetalningsskyldigheten

fastställd till ett belopp som i större utsträckning

motsvarar deras betalningsförmåga. Ett sådant system

skulle också minimera risken för att långsiktiga

skulder byggs upp. Enligt utskottet borde regeringen

återkomma till riksdagen med förslag i berört

avseende, och detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna.

I budgetpropositionen för 1999 (utgiftsområde 12,

s. 25-26) förklarade regeringen att det av riksdagen

föreslagna systemet hade ett antal svagheter, bl.a.

tröskeleffekter, och att nackdelarna med förslaget

övervägde fördelarna. Regeringen ansåg därför att

några genomgripande ändringar då inte borde göras i

underhållsstödssystemet.

I betänkande 1998/99:SfU1 (s. 84) vidhöll

utskottet att de då gällande reglerna för att

fastställa återbetalningsskyldighet var

problematiska eftersom de kan leda till ekonomiska

svårigheter för personer som får sina inkomster

påtagligt minskade, t.ex. i samband med

arbetslöshet. Utskottet ansåg därför att det i vissa

lägen bör finnas en möjlighet att få

återbetalningsskyldigheten fastställd till ett

belopp som i större utsträckning motsvarar den

faktiska betalningsförmågan. Även om lämpligheten av

att införa den s.k. CSN-modellen i

underhållsstödssystemet kunde ifrågasättas utgick

utskottet från att regeringen i sitt fortsatta

analys- och utvärderingsarbete skulle undersöka

olika tänkbara lösningar i syfte att komma till

rätta med problemet och snarast återkomma till

riksdagen med förslag till ändring av reglerna för

återbetalning av underhållsstöd.

Utskottet anser alltjämt att

underhållsstödssystemet har brister i den meningen

att reglerna för återbetalningsskyldighet inte är

helt anpassade till situationer av påtagliga

inkomstminskningar, t.ex. i form av perioder med

arbetslöshet. Den gällande metoden innebär att

återbetalningsbeloppet anpassas till ändrade

inkomstnivåer. När återbetalningsbeloppet fastställs

hänför sig dock inkomsterna till förhållanden som

gällde cirka två år tidigare eftersom fastställandet

grundar sig på den senaste taxeringen. Metoden kan

innebära att den som efter aktuellt inkomstår fått

väsentligt minskade inkomster på grund av exempelvis

arbetslöshet kan få svårigheter att betala

fastställt återbetalningsbelopp. I en sådan

situation kan visserligen anstånd beviljas, men

skulden ackumuleras och dessutom tas ränta ut på

beloppet. Situationen har dock förbättrats något

genom att grundavdraget vid beräkning av en

bidragsskyldig förälders återbetalningsgrundande

inkomst höjts från 24 000 kr till 72 000 kr. Sedan

den 1 februari 2000 beräknas

återbetalningsskyldigheten således som en viss

procent av den taxerade inkomsten efter ett avdrag

på 72 000 kr. Procentsatsen varierar med det antal

barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig

för, dock högst 1 173 kr per barn och månad.

Vidare har en särskild utredare nyligen fått i

uppdrag att göra en översyn av lagen om

underhållsstöd (dir. 2002:39). I uppdraget ingår

bl.a. att pröva om stödet och

återbetalningsskyldigheten bör anpassas eller

differentieras efter olika familjeförhållanden och

pröva återbetalningskraven för bidragsskyldiga

föräldrar, särskilt för sådana med många barn.

Vidare skall utredaren se över de nuvarande reglerna

för anstånd och eftergift. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 mars 2003.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet

att det för närvarande inte finns skäl för riksdagen

att vidta någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker

därmed motion Sf25 yrkande 2.

Utskottet har inte något att erinra mot

regeringens förslag om vilket taxer-ingsbeslut som

skall ligga till grund för beräkning av

återbetalning av underhållsstöd och tillstyrker

därför förslaget.

Bostadsbidrag - bevisbördan för om

bidragstagaren är ensamstående eller

inte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att en man och en kvinna som är gifta med

varandra eller därmed likställda skall anses

bo tillsammans om inte den av dem som ansöker

om bostadsbidrag eller som bostadsbidrag

betalas ut till visar annat.

Propositionen

Enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall en

man och en kvinna som är gifta med varandra anses

leva tillsammans om det inte styrks att de lever

åtskilda. Om inte skäl visas för annat skall med

makar jämställas man och kvinna som utan att vara

gifta med varandra lever tillsammans och som har

eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda

på samma adress.

I lagen om underhållsstöd föreskrivs att det i

motsvarande situationer är den som begär

underhållsstöd eller den som underhållsstöd betalas

ut till som har bevisbördan för att han eller hon

inte bor tillsammans med den andra föräldern.

Det förekommer således olikheter i regelverken för

bostadsbidrag respektive underhållstöd när det

gäller vem som har bevisbördan för om den sökande

eller den som uppbär bidraget respektive

underhållsstödet är ensamstående eller inte.

Eftersom det är vanligt att den som uppbär

underhållsstöd också uppbär bostadsbidrag kan

olikheterna få till följd att en person anses som

ensamstående enligt det ena regelverket och

sammanboende enligt det andra. Mot bakgrund härav

föreslår regeringen att en gift person som ansöker

om bostadsbidrag eller som bidrag betalas ut till

skall ha bevisbördan för att han eller hon inte bor

tillsammans med maken eller makan. De som lever

tillsammans utan att vara gifta likställs enligt

nuvarande regler med gifta personer om de har eller

har haft barn tillsammans eller om de är

folkbokförda på samma adress. Därmed blir nämnda

bevisbörderegel tillämplig även i dessa situationer.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra

mot regeringens förslag och

tillstyrker det därför.

Bostadstillägg till pensionärer

m.fl.

Samordning av bostadstillägg med bostadsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att vid fastställande av bostadskostnad för

rätt till bostadstillägg (BTP) enligt de

regler som gäller fr.o.m. 2003 skall avdrag

göras med preliminärt bostadsbidrag.

Riksdagen bör vidare bifalla regeringens

förslag om att

- förmögenheten vid beräkning av BTP fr.o.m.

2003 skall beräknas per den 31 december året

före det år som ansökan lämnas och

- bostadskostnad för makar skall avse

makarnas gemensamma bostadskostnad, inklusive

hänsyn till hemmavarande barns del av bo-

stadskostnaden.

Propositionen

Enligt nu gällande lag (1994:308) om bostadstillägg

till pensionärer (BTP) samordnas BTP med

bostadsbidrag till barnfamiljer. Samordningen görs

så att den bostadskostnad som skall ligga till grund

för BTP minskas med det bostadsbidrag som betalas

ut. I och med ålderspensionsreformen har BTP

reformerats, och den nya lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl. träder i kraft

den 1 januari 2003. I regeringens proposition

2000/01:140 med förslag om reformerade regler för

BTP anfördes att bostadsstöden även fortsättningsvis

bör samordnas men att samordningen principiellt

borde vara den omvända, dvs. att bostadsbidraget

samordnas med BTP. Regeringen gjorde bedömningen att

konsekvenserna av en sådan samordning borde utredas

och lämnade därför inget förslag om samordning av

bostadsstöden. Riksförsäkringsverket (RFV), som fick

i uppdrag att lämna förslag till regler för en

samordning av bostadsbidrag med BTP, har därefter

lämnat förslag bl.a. till en omvänd samordning.

Förslaget medför enligt regeringen vissa

omfördelningar men också ökade försäkringskostnader

på 24 miljoner kronor. Regeringen anser att värdet

av en omvänd samordning inte uppväger de ökade

kostnaderna och föreslår därför att den samordning

som gäller i dag även skall gälla i det reformerade

systemet.

Förmögenhet över en viss gräns påverkar BTP.

Enligt de regler som gäller fr.o.m. den 1 januari

2003 skall förmögenheten beräknas till det värde som

gällde den 31 december året före det år som BTP

avser. Syftet är att det är den senast avstämda

uppgiften som skall användas när BTP beräknas.

Eftersom BTP enligt de nya reglerna kan beviljas för

en period på ett år eller mer kommer ett beslut ofta

att sträcka sig över ett årsskifte. En strikt ti-

llämpning av bestämmelsen skulle därför bli att BTP

i många fall skulle behöva omprövas vid varje

årsskifte trots att beslutet avser en längre period.

En sådan tillämpning skulle motverka syftet med de

tidsbegränsade besluten och komplicera hanteringen.

Regeringen föreslår därför att bestämmelsen ändras

så att förmögenheten beräknas till det värde som

gällde den 31 december året före det år som ansökan

lämnas. En motsvarande ändring föreslås vad gäller

beräkning av kapital.

Enligt nu gällande regler skall BTP svara för del

av pensionärens bostadskostnad och lämnas endast för

den bostad i vilken pensionären har sitt

huvudsakliga boende (permanentbostaden). Sedan den 1

januari 2002 gäller att även hemmavarande barns

andel av bostadskostnaden medräknas vid beräkningen

av bostadskostnad under förutsättning att barnet

inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande.

Detsamma skall gälla så länge barnet får förlängt

barnbidrag eller studiehjälp (prop. 2001/02:1, bet.

2001/02:SfU1 och rskr. 2001/02:84). Före den 1

januari 2002 gällde enligt RFV:s föreskrifter (RFFS

1998:9) om beräkning av bostadskostnad en 18-

årsgräns.

Genom förslag i proposition 2001/02:84

Anpassningar med anledning av övergången till

reformerade regler för ålderspension föreslås att en

motsvarande regel införs fr.o.m. den 1 januari 2003

i den nya lagen om BTP. I den nu aktuella

propositionen föreslås ett förtydligande av nyss

nämnda regel så att beräkningen av bostadskostnad

för makar skall avse makarnas gemensamma

bostadskostnad, inklusive hänsyn till hemmavarande

barns del av bostadskostnad. Vardera makens

bostadskostnad bestäms sedan till hälften av deras

gemensamma bostadskostnad.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens förslag

i proposition 2001/02:84 om hemmavarande barns andel

av bostadskostnaden vid beräkning av BTP

(2001/02:SfU12). Utskottet har inte något att

invända mot regeringens nu aktuella förslag.

Förslaget tillstyrks därmed.

Bostadstillägg för boende i tvåbäddsrum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

BTP inte skall kunna lämnas för boende i

tvåbäddsrum. Jämför reservation nr 2 (m, c

och fp).

Propositionen

Enligt såväl nuvarande bestämmelser som enligt de

bestämmelser som träder i kraft den 1 januari 2003

gäller för bostad i särskild boendeform att BTP

endast lämnas för boende i lägenhet eller för boende

i en- och tvåbäddsrum. I proposition 2000/01:140 med

förslag om reformerade regler för BTP anförde

regeringen att frågan om rätt till BTP för boende i

tvåbäddsrum principiellt kan ifrågasättas men att

frågan behövde beredas ytterligare. Regeringen avsåg

att återkomma under våren 2002.

Principiellt gäller fortfarande enligt regeringen

att det är tveksamt om boende i tvåbäddsrum är ett

sådant boende som bör berättiga till BTP. Regeringen

anser emellertid att det alltjämt finns skäl för att

lämna BTP för boende i tvåbäddsrum eftersom alla

inte önskar eget rum. Det är t.ex. rimligt att två

makar som delar rum bör få BTP, dvs. omvänt vore det

orimligt om makarna var tvungna att bo i var sitt

enkelrum för att få BTP. Även andra personer kan

vilja dela rum. Det kan t.ex. vara två syskon eller

personer som i ett visst skede helt enkelt inte vill

vara ensamma. Sammanfattningsvis är det enligt

regeringen rimligt att BTP skall kunna lämnas för

boende i tvåbäddsrum åtminstone när båda har valt

detta. En sådan avgränsning i reglerna är dock

tveksam, eftersom det fria valet kan kännas

påtvingat särskilt som "ett fritt val" innebär en

ekonomisk vinst för pensionären. Regeringen gör

därför bedömningen att BTP även fortsättningsvis bör

kunna lämnas för boende i tvåbäddsrum.

Motionerna

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf26 ett

tillkännagivande om BTP och tvåbäddsrum i särskilt

boende. Enligt motionärerna är principen att

jämställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet

inte hållbar. Med en sådan ordning riskerar BTP att

bli ett kommunalt bidrag och inte ett grundskydd för

pensionärer. Detta kan i sin tur leda till att

mindre lämpliga vårdmiljöer permanentas.

I motion Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om skärpta regler för BTP såvitt

gäller icke frivilligt boende i tvåbäddsrum i

särskilda boendeformer för äldre. De som inte vill

bo tillsammans med andra skall enligt motionärerna

inte tvingas att göra det. Det bör därför sättas en

tydlig gräns för hur länge BTP skall kunna lämnas

för sådant boende. En sådan tidsgräns bör sättas

till den 1 januari 2005 för att ge kommunerna en

signal om att de måste se till att alla äldre i

särskilda boendeformer som vill får eget rum.

Utskottets ställningstagande

I betänkande 1993/94:SfU16 (s. 8-9) ifrågasatte

utskottet om boende i tvåbäddsrum i andra fall än

när det rör sig om två makar eller andra närstående

som själva valt att dela rum kan betraktas som ett

eget boende. Utskottet ansåg att regeringen borde

överväga vilka krav som bör ställas för att boende i

särskilda boendeformer skall berättiga till BTP, och

detta gav riksdagen som sin mening regeringen till

känna. I proposition 2000/01:140 anförde regeringen

(s. 56) att frågan skulle övervägas i samband med

beredningen av betänkandet Pension på institution

(SOU 2000:112). Utskottet godtog i sitt av riksdagen

godkända betänkande 2001/02:SfU3 (s. 20) regeringens

förslag om reformerade regler för BTP, inklusive

förslaget om att BTP kan lämnas för boende i

tvåbäddsrum, men förutsatte att regeringen i den

fortsatta beredningen skulle beakta vad utskottet

tidigare hade anfört i frågan.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

det måste finnas möjlighet att få BTP för boende i

tvåbäddsrum under förutsättning att de boende själva

valt det. Däremot är det i princip inte rimligt att

BTP lämnas för ofrivilligt sådant boende. Att införa

en regel som ger rätt till BTP vid frivilligt boende

i tvåbäddsrum men inte annars är emellertid inte är

någon framkomlig väg. Så länge boende i tvåbäddsrum

existerar torde en sådan regel leda till att även

personer som inte valt denna form av boende kommer

att hävda motsatsen för att komma i åtnjutande av

BTP. Emellertid utgör det förhållandet att det

fortfarande förekommer ofrivilligt boende i

tvåbäddsrum det stora problemet. Oavsett om reglerna

för BTP ger felaktiga signaler till kommunerna eller

ej kan detta problem inte angripas på annat sätt än

genom att antalet tvåbäddsrum i särskilt boende

minskar. Som framgår av propositionen sker också en

stadig minskning av antalet pensionärer med boende i

tvåbäddsrum genom ny- och ombyggnad av

äldrebostäder. Antalet pensionärer som får BTP för

boende i tvåbäddsrum är för närvarande 1 266.

Antalet har sedan 1995 minskat eftersom tvåbädds-

och flerbäddsrum successivt minskar i antal.

För att råda bot på problemet med ofrivilligt

boende i tvåbäddsrum är det enligt utskottets mening

viktigt med en fortsatt satsning på enbäddsrum i

särskilt boende. Utskottet förutsätter att

kommunerna fortsätter att verka för en minskning av

antalet tvåbäddsrum till förmån för enbäddsrum. Om

så inte sker kan frågan om reglerna för BTP behöva

aktualiseras på nytt. Med detta avstyrker utskottet

motionerna Sf26 och Sf24.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens övriga

förslag.

Propositionen

I propositionen lämnas, utöver tidigare redovisade

förslag, ett flertal andra förslag vilka i huvudsak

redovisas nedan.

Avskaffande av det särskilda grundavdraget

Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer

avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2003. Bestämmelserna

som gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 skall til-

lämpas även på retroaktiva pensionsutbetalningar som

hänför sig till tid före 2003.

Fastställande av balanstalet m.m.

Beräkningen av balanstal skall basera sig på de

förhållanden som råder fr.o.m. 2003.

Som en följd av att medel som Premiepensionsmyn-

digheten (PPM) till-fälligt förvaltar fr.o.m. den

1 juli 2002 får placeras på annat sätt än vad som nu

gäller görs följdändringar i lagen (1998:676) om

statlig ålderspensionsavgift och lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Vissa bestämmelser angående beräkning av

garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare

Vissa utländska pensioner samt utländsk

tjänstepension som är skattepliktiga i Sverige skall

ingå i underlaget för beräkning av garantipension

fr.o.m. 2003 för personer som är födda 1937 eller

tidigare. Vidare skall för personer som bor

utomlands pension ingå i underlaget om den är

skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta.

För personer födda 1936 skall det belopp som

betalades ut i tjänstepension och vissa utländska

pensioner för december 2001 ingå i underlaget för

beräkning av garantipension för 2003, sedan beloppet

räknats upp till ett årsbelopp. För personer som är

födda 1937 skall motsvarande belopp som betalades ut

för 65-årsmånaden ingå i underlaget, sedan det

räknats upp till ett årsbelopp.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2003.

Utvidgad uppgiftsskyldighet vid garantipension

Den som uppbär vissa utländska pensioner eller

livränta enligt utländsk yrkesskadelagstiftning

skall vara skyldig att lämna uppgift om ersätt-

ningens storlek samt namn och adress på

utbetalaren till försäkringskassan. För den som

är född 1937 eller tidigare och vid utgången av

2002 uppbär folkpension i form av ålderspension

skall sådana uppgifter liksom uppgift om

tjänstepension lämnas på begäran. Ändringarna

föreslås träda i kraft såvitt gäller uppgift om

pension och livränta enligt utländsk

lagstiftning den 1 december 2002 och i övrigt

den 1 januari 2003.

Vårdbidrag till särskilt förordnad

vårdnadshavare

Vårdnadshavare som inte är föräldrar skall lik-

ställas med föräldrar när det gäller rätten till

vårdbidrag. Ändringen föreslås träda i kraft den 1

juli 2002.

Vissa frågor om sjuk- och aktivitetsersättning

För rätt till sjuk- och aktivitetsersättning skall

krävas att den försäkrade var försäkrad vid

försäkringsfallet. Detta krav skall dock inte gälla

för försäkrade för vilka försäkringsfallet inträffat

före det år de fyllde 18 år.

För en försäkrad som före utgången av 2002 har

folkpension i form av förtidspension i förhållande

till det antal år för vilka pensionspoäng för

tilläggspension tillgodoräknats skall försäkringstid

för garantiersättning beräknas med samma kvotdel av

40 års försäkringstid som svarar mot den kvotdel av

30 års tillgodoräknade pensionspoäng som

folkpensionen beräknats på.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

Administration

Försäkringskassornas årsredovisning, delårsrapport

och underlag till budgetunderlag skall beslutas av

styrelsen, och delårsrapporten skall undertecknas av

ordföranden och direktören. Den eller de

försäkringskassor som regeringen bestämmer skall

tillsammans med sjukvårdshuvudman få bedriva projekt

som gäller viss medicinsk verksamhet och därmed

sammanhängande forskning i enlighet med vad

regeringen bestämmer. Ändringarna föreslås såvitt

avser årsredovisning m.m. träda i kraft den 1

januari 2003 och i övrigt den 1 juli 2002.

Följdändringar m.m.

Följdändringar görs i vissa lagar med anledning av

reformeringen av pensionssystemen. Därutöver görs

rättelser av enklare art i vissa lagar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot

regeringens nu redovisade förslag. Förslagen

tillstyrks därmed. Det kan därvid konstateras att

riksdagen redan har beslutat att det särskilda

grundavdraget för personer födda 1937 eller

tidigare skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1

januari 2003 (prop. 1999/2000:127, bet.

2000/01:SfU3, rskr. 2000/01:10).

Ekonomiska konsekvenser

Propositionens förslag är enligt regeringen till

övervägande del marginella justeringar utan

ekonomiska konsekvenser. I två fall medför dock

förslagen ekonomiska konsekvenser.

Det ena är förslaget att utvidga möjligheten till

eftergift av statens fordran avseende återbetalning

av underhållsstöd om återbetalningsskyldighet har

beslutats för tid före den dag som faderskapet

fastställdes. Statens utgifter för anslaget beräknas

öka med 25 000 kr 2002 och därefter med 50 000 kr

per år. Regeringen bedömer att utgiftsökningen ryms

inom nuvarande anslag för underhållsstöd.

Även förslaget att särskild vårdnadshavare skall

likställas med förälder vid bedömning av rätt till

vårdbidrag beräknas ge ekonomiska konsekvenser.

Regeringen gör bedömningen att förslaget medför en

ökad belastning på anslaget för vårdbidrag på

cirka 2 miljoner kronor per år. Utgiftsökningen ryms

dock inom nuvarande ekonomiska ramar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Återbetalningsskyldighet avseende

underhållsstöd (punkt 1)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda

v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

(1996:1030) om underhållsstöd och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

propositionen i denna del och motion 2001/02:Sf25.

Ställningstagande

Vad först gäller de fall där faderskapet fastställs

eller ändras sent i ett barns liv anser vi att den

"nyblivne" fadern bör få rätt till föräldrapenning i

form av en pappamånad. Det är viktigt att barnet ges

en ovillkorlig rätt till bästa möjliga start med den

"nya" pappan samtidigt som pappan får möjlighet att

etablera en god kontakt med sitt barn.

Vad därefter gäller den inkomst som läggs till

grund för fastställande av återbetalningsskyldighet

avseende underhållsstöd konstaterar vi att nuvarande

regler innebär att återbetalningsbeloppet grundar

sig på den senaste taxeringen, dvs. på förhållanden

som gällde två år tidigare. Det är emellertid inte

ovanligt att personer som blir arbetslösa får sin

årsinkomst reducerad med minst 20 % om de börjar

uppbära arbetslöshetsersättning i början av ett år.

Om den återbetalningsskyldige fått väsentligt lägre

inkomst än den inkomst efter vilken

återbetalningsbeloppet beräknats bör enligt vår

uppfattning den aktuella inkomsten användas, dvs.

samma regler som gäller i studiemedelssystemet bör

gälla även i underhållsstödsystemet. Med väsentligt

minskade inkomster menas enligt CSN:s regler en

minskning med mer än 15 % under betalningsåret

jämfört med senaste taxering. Regeringen bör med det

snaraste återkomma till riksdagen med förslag om

ändrade regler i nu berört avseende.

Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. BTP för boende i tvåbäddsrum (punkt 2)

av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Göran

Lindblad (m), Cecilia Magnusson (m), Birgitta

Carlsson (c) och Margareta Cederfelt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:Sf24 och 2001/02:Sf26.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening viktigt att de

pensionärer som önskar det får möjlighet till eget

rum även om de bor i en särskild boendeform för

äldre. Dessvärre förekommer det forfarande att äldre

människor i särskilda boendeformer bor tillsammans

med annan person trots att de hellre skulle vilja ha

ett eget rum. Det förhållandet att det 1994 var

brist på enkelrum, och att det vid införandet av det

statliga BTP fr.o.m. 1995 ansågs som orimligt att

neka BTP när något alternativ till tvåbäddsrum inte

fanns, kan inte tas till intäkt för att åtta år

senare ha kvar en principiellt mindre lämplig regel.

I praktiken innebär ett bibehållande av regeln att

statsmakterna ger berörda kommuner en signal om att

fortsatt ofrivilligt tvåbäddsboende dels kan

delfinansieras av staten med bidrag, dels är en

godtagbar boendeform. Detta är enligt vår

uppfattning oacceptabelt och kan leda till att BTP

blir ett kommunalt bidrag och inte ett grundskydd

för pensionärer. Det kan vidare leda till att mindre

lämpliga vårdmiljöer permanentas. Av nu anförda skäl

bör det sättas en tydlig gräns för hur länge BTP

skall kunna lämnas för icke frivilligt boende i

tvåbäddsrum. Det skulle ge en tydlig signal till de

kommuner som ännu har frågan om eget rum olöst. En

lämplig tidsgräns bör bestämmas till den 1 januari

2005. Det innebär att det påtvingade

"dubbelrumsboendet" i äldrevården försvinner senast

under 2004. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till erforderlig ändring av BTP-

reglerna. Vad nu framförts bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:119 Vissa

socialförsäkringsfrågor m.m. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

5. lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,

6. lag om ändring i lagen (1997:297) om

försöksverksamhet med samtjänst vid

medborgarkontor,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

8. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

9. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

11. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

12. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i

lagen (1998:702) om garantipension,

13. lag om ändring i lagen (2001:767) om ändring i

lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

14. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

15. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

16. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn,

17. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i

lagen (2000:461) om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn,

18. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter,

19. lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

20. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i

lagen (2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. och

21. lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2.

Motioner

2001/02:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skärpta regler för

bostadstillägg, såvitt gäller icke frivilligt boende

i tvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre.

2001/02:Sf25 av Claes Stockhaus m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

pappamånad när faderskap fastställs eller ändras

sent i ett barns liv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall återkomma med förslag

på omedelbara förändringar av inkomstbegreppet

enligt vad i motionen anförs om att tillämpa samma

regler för fastställande av

återbetalningsskyldighet av underhållsstöd som vid

återbetalning av studiestöd.

2001/02:Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bostadstillägg för

pensionärer och tvåbäddsrum i särskilt boende.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag