Bet. 2001/02:SFU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 såvitt avser

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt

motioner som rör anslagen eller närliggande frågor.

De politikområden som ligger inom utgiftsområde 8 är

integrationspolitiken, storstadspolitiken,

migrationspolitiken samt minoritetspolitiken.

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av ett antal motioner tillkännager för

regeringen att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

övriga motioner.

Till betänkandet har fogats tolv reservationer och

sju särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar

a) Riksdagen godkänner att under år 2002 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

av hemutrustningslån till ett belopp av högst

1 300 000 000 kr,

b) Riksdagen anvisar med bifall till regeringens

förslag anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar för budgetåret 2002 enligt

utskottets förslag i bilaga 2,

c) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf216

yrkande 22, 2001/02:Sf270, 2001/02:Sf321,

2001/02:Sf334 yrkandena 4 och 5, 2001/02:Sf379,

2001/02:Sf383 yrkandena 1-5 och 7-9,

2001/02:Sf399 yrkandena 9, 10, 40, 41 i denna

del, 42 och 43 samt 2001/02:Fi294 yrkande 14 i

denna del.

2. Statsbidrag till

invandrarorganisationer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf211,

2001/02:Sf317 och 2001/02:A317 yrkande 29.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (v)

3. Kommunersättningar vid

flyktingmottagande

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf399 yrkandena

39 och 41 i denna del.

Reservation 3 (kd)

4. Integrationsbefrämjande insatser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf377.

5. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf216 yrkande

23.

Reservation 4 (fp)

6. Migrationsverkets handläggningstider

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf394 yrkande

2.

7. Avgifter i utlännings- och

medborgarskapsärenden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf254,

2001/02:Sf293, 2001/02: Sf296 yrkande 1,

2001/02:Sf300, 2001/02:Sf326 yrkande 1 och

2001/02:A317 yrkande 31.

Reservation 5 (v)

8. Vård som inte kan anstå

Riksdagen avslår motion 2001/02:So454.

Reservation 6 (kd, c)

9. Särskola och gymnasieskola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf3 yrkandena

16 och 17.

Reservation 7 (mp)

10. Flyktingkvoten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf216

yrkande 12, 2001/02:Sf296 yrkande 4 och

2001/02:Sf399 yrkande 25.

Reservation 8 (v)

Reservation 9 (kd)

Reservation 10 (fp)

11. Återvändande

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf216 yrkande

11.

Reservation 11 (fp)

12. Instans- och processordning i

utlänningsärenden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med ett

förslag till en ny instans- och processordning i

utlänningsärenden. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Sf3 yrkande 6,

2001/02:Sf216 yrkandena 20 och 21, 2001/02:Sf255

yrkande 2, 2001/02:Sf296 yrkandena 3 och 5,

2001/02:Sf333 yrkande 7, 2001/02:Sf364 yrkandena

1 och 2, 2001/02:Sf394 yrkande 3 och

2001/02:Sf399 yrkande 11.

13. Minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf285.

Reservation 12 (kd)

Stockholm den 15 november 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare

(s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v),

Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s),

Margareta Cederfelt (m), Magda Ayoub (kd) och

Cristina Husmark Pehrsson (m).

2001/02

SfU2

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar fyra politikområden:

integrationspolitik, storstadspolitik,

migrationspolitik och minoritetspolitik.

Inom integrationspolitiken behandlas frågor

rörande invandrares introduktion, ersättning till

kommunerna för mottagande av flyktingar samt frågor

om svenskt medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder

som rör etnisk och kulturell mångfald samt etnisk

diskriminering och främlingsfientlighet. Inom

politikområdet finns även myndigheterna

Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt

politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser

i storstadsområden. Anslag till storstadspolitiken

finns också inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning.

Migrationspolitik omfattar i sin tur

flyktingpolitiken, invandring till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas i Sverige, internationellt arbete inom det

migrationspolitiska området samt myndigheterna

Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Dessutom omfattar utgiftsområde 8

minoritetspolitiken, med frågor rörande skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens finansutskott har i enlighet med

regeringens förslag för budgetåret 2002 föreslagit

ramen för utgiftsområde 8 till 5 238 643 000 kr

(bet. 2001/02:FiU1).

Integrationspolitiken

Integrationspolitik omfattar frågor om invandrares

introduktion i det svenska samhället och ersättning

till kommunerna för flyktingmottagande, svenskt

medborgarskap, åtgärder för att den etniska och

kulturella mångfalden i samhället skall tillvaratas

och för att främja lika rättigheter och skyldigheter

för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Vidare ingår åtgärder för att förebygga och motverka

etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och

rasism.

10:1 Integrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt

avveckling av Integrationsverket.

Propositionen

Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet

för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande

ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt

får genomslag inom olika samhällsområden samt för

att aktivt stimulera integrationsprocesserna i

samhället. En central uppgift för myndigheten är att

följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot

bakgrund av samhällets etniska och kulturella

mångfald.

I propositionen anges att utvecklingen inom det

integrationspolitiska området är långt ifrån

tillfredsställande i förhållande till de mål som

riksdagen beslutat. Segregationen i det svenska

samhället är fortfarande stor och många människor

med utländsk bakgrund upplever det svenska samhället

som diskriminerande. Enligt propositionen ger

flertalet av de insatser som regeringen beslutat om

effekter först på lång sikt och det finns inte

heller några enkla åtgärder som leder till snabba

lösningar på problemen.

Integrationsverket har enligt budgetpropositionen

bedrivit ett målmedvetet och strategiskt arbete, och

enligt regeringens bedömning har verket utfört de

verksamheter och aktiviteter som följer av målen.

Integrationsverket skall fortsätta att fokusera

verksamheten på att förbättra strukturer i samhället

för att skapa förutsättningar för en bättre

integration.

Enligt propositionen fullföljs förstärkningen av

det antirasistiska arbetet genom att 5 miljoner

kronor av förvaltningsanslaget och tidigare

anslagssparande disponeras för att genomföra uppdrag

som finns i handlingsplanen mot rasism,

främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

samt för nya insatser.

Integrationsverket skall redovisa utvecklingen

till regeringen hösten 2001, och regeringen kommer

därefter att i en särskild skrivelse till riksdagen

våren 2002 redovisa utvecklingen inom

integrationspolitiken sedan den beslutades 1997.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 85 561 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf383

yrkandena 1-3 och 7 att riksdagen beslutar att

anvisa 14 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket med

anledning av att motionärerna föreslår ett

tillkännagivande om att en avveckling av

Integrationsverket bör inledas. Därmed bör

regeringen återkomma med förslag på dels i vilken

form kommunersättningar vid flyktingmottagande skall

distribueras, dels var den enhet inom

Integrationsverket som har hand om

kommunersättningarna skall förläggas. Också i motion

Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkande 4 begärs

ett förslag om var en sådan enhet skall förläggas.

I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena

40 och 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar

att anvisa 55,5 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket.

Detta på grund av motionärernas begäran om att

Integrationsverket skall avvecklas fr.o.m. den 1

juni 2002.

I motion Fi294 yrkande 14 i denna del av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna del

av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 42 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1

Integrationsverket. Också detta till följd av

motionärernas yrkande om att Integrationsverket bör

läggas ned.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att utvecklingen inom det

integrationspolitiska området är långt ifrån

tillfredsställande. Det finns enligt utskottets

mening emellertid inte några enkla åtgärder som

leder till snabba lösningar på problem med

segregation och etnisk diskriminering. Flertalet av

de insatser som beslutats ger effekter först på lång

sikt. Utskottet anser att utgångspunkten för

Integrationsverkets arbete måste vara att insatser

inom integrationspolitiken leder till en långsiktigt

hållbar integration.

Utskottet ser positivt på att arbetet med att

utveckla och förbättra introduktionen för flyktingar

och andra nyanlända invandrare så att den blir mer

individanpassad prioriteras. Vidare delar utskottet

regeringens uppfattning att det är angeläget att

Integrationsverket förstärker insatserna för att

motverka rasism, främlingsfientlighet och etnisk

diskriminering.

Enligt utskottets mening fyller Integrationsverket

en viktig funktion som central förvaltningsmyndighet

för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande

ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt

får genomslag inom olika samhällsområden samt för

att aktivt stimulera integrationsprocesserna i

samhället. Det kan i dagsläget vara svårt att mäta

effekterna av verkets arbete. Regeringen kommer dock

i en särskild skrivelse till riksdagen våren 2002

att redovisa utvecklingen inom integrationspolitiken

sedan den beslutades 1997.

Utskottet välkomnar det arbete som inletts med att

tydliggöra rollfördelningen mellan myndigheter och

frivilligorganisationer när det gäller det

antirasistiska arbetet. De ekonomiska stöd som

frivilligorganisationerna kan söka från

Integrationsverket för sådant arbete är ett led i

denna utveckling, med målsättning att

frivilligorganisationerna skall sköta det konkreta

arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf383 yrkandena 1-3 och 7, Sf334 yrkande

4, Sf399 yrkandena 40 och 43 i denna del, Sf379 i

denna del samt Fi294 yrkande 14 i denna del.

10:2 Integrationsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt

om avveckling av anslaget.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

redovisning av statsbidrag utifrån ett

könsperspektiv, om krav på organisationer som

skall ges statligt stöd och om statsbidrag

till invandrar- och minoritetsorganisationer.

Jämför reservationerna nr 1 (m) och 2 (v).

Propositionen

Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket

för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna

i samhället och som förebygger och motverkar etnisk

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Med anledning av den förstärkning av det

antirasistiska arbete som skall genomföras föreslås

att Integrationsverket under 2002 skall disponera

minst 5 miljoner kronor till antirasistiska projekt,

inom ramen för nu gällande statsbidragssystem, för

organisationer som främjar integration. I övrigt bör

Integrationsverket enligt propositionen prioritera

projekt för att förbättra villkoren för utsatta

flickor med utländsk bakgrund.

Den särskilda satsningen på 100 miljoner kronor

per år 2001-2003 för ett brett program för att öka

sysselsättningen bland invandrare fortsätter.

Anslaget har tillförts medel härifrån. Dessa medel

avser stöd till insatser för att förbättra

introduktionen för flyktingar och andra nyanlända

invandrare samt för att främja den etniska

mångfalden.

Vidare är det pågående arbetet för utveckling av

introduktionen för flyktingar och andra invandrare i

samarbete mellan olika myndigheter, i kommuner och i

övrigt på lokal nivå enligt regeringens bedömning

mycket väsentligt för att underlätta en långsiktigt

hållbar integration. Detta arbete skall stimuleras

och uppmuntras men kan enligt propositionen behöva

kompletteras.

I propositionen anges att en försöksverksamhet med

lokala och regionala diskrimineringsombud skall

påbörjas under 2002. Diskrimineringsombudens

verksamhet skall knytas till bl.a.

frivilligorganisationernas antidiskrimineringsarbete

och stärka möjligheterna till metodutveckling.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.fl. skall

utbilda diskrimineringsombuden och i övrigt bistå

verksamheten med råd och stöd. I avvaktan på den

vidare utformningen av försöksverksamheten med

lokala diskrimineringsombud förs till detta anslag 4

miljoner kronor.

En mindre del av anslaget står till regeringens

förfogande för olika rege-ringsinitiativ i syfte att

stärka integrationen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 54 242 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf383

yrkandena 4 och 8 att riksdagen beslutar att anvisa

46 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit

till anslaget 10:2 Integrationsåtgärder och föreslår

ett tillkännagivande om en avveckling av anslaget.

Också i motion Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m)

yrkande 5 begärs att anslaget 10:2 avvecklas.

Övriga motioner

Christel Anderberg (m) begär i motion Sf211 ett

tillkännagivande om att pengar inte bör ges till

organisationer som förespråkar våldshandlingar.

Motionären anser att reglerna för statliga stöd bör

ändras så att det klart framgår att endast

organisationer som respekterar demokratiska

arbetsformer kan ges stöd.

I motion A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 29

begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör

kräva att invandrarorganisationer redovisar

statsbidragens resultat och effekter utifrån ett

könsperspektiv.

I motion Sf317 av Paavo Vallius och Nikos

Papadopoulos (s) anförs att det är bra att reglerna

för statsbidrag ses över. Enligt motionärerna har en

del invandrar- och minoritetsorganisationer inte

tillräckliga medel. I motionen begärs ett

tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Från anslaget utgår bl.a. stöd till organisationer

som främjar integration och till åtgärder som

stimulerar integrationsprocesserna i samhället

liksom till åtgärder som förebygger och motverkar

främlingsfientlighet, rasism och etnisk

diskriminering.

Utskottet anser att dessa stöd, och de medel som

avser att förbättra introduktionen för flyktingar

och andra nyanlända invandrare samt för att främja

den etniska mångfalden, fyller en viktig funktion.

Utskottet ser positivt på att en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet arbetar med att identifiera

strukturer som kan vara diskriminerande eller på

annat sätt motverkar integrationen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf334 yrkande 5 och Sf383 yrkandena 4 och 8 samt

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Från den 1 januari 2001 gäller ett nytt

bidragssystem för organisationer bildade på etnisk

grund. Systemet infördes för att dels tydligare

relatera organisationsstödet till de

integrationspolitiska målen såsom de utformats av

riksdag och regering (prop. 1997/98:16, bet.

1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68), dels anpassa stödet

till den utveckling av stöd till andra folkrörelser

som skett. Det är också integrationspolitiken och

dess mål som legat till grund för utformandet av

förordningen om statsbidrag till organisationer som

främjar integration.

Stödet utdelas, enligt förordning (2000:216) om

statsbidrag till organisationer som främjar

integration, som organisationsbidrag,

verksamhetsbidrag eller projektbidrag.

Organisationsbidraget, som i huvudsak bygger på

medlemsantal, syftar till att ge organisationer

bildade på etnisk grund stöd för nödvändiga

kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget syftar i

sin tur till att stödja den utåtriktade och löpande

integrationsverksamheten. För att en organisation

skall kunna få nämnda bidrag krävs att

organisationen till övervägande del har medlemmar

med invandrarbakgrund. Projektbidraget lämnas

slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.

Enligt förordningen krävs för organisationsbidrag

och verksamhetsbidrag att organisationen är

demokratiskt uppbyggd. Integrationsverket kan

besluta att ett beviljat bidrag inte skall betalas

ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på

grund av felaktiga uppgifter. Verket kan också

besluta att bidrag skall betalas tillbaka dels om

det har lämnats på grund av felaktiga uppgifter,

dels det inte har använts för det ändamål det

beviljats för och dels om organisationen inte lämnar

sådana handlingar som Integrationsverket bestämt,

bl.a. redovisningshandlingar och

verksamhetsberättelser. Integrationsverket skall

varje år redovisa till regeringen statsbidragets

användning i förhållande till bidragets syfte och

till de integrationspolitiska målen. Utskottet

noterar därvid att grundläggande för hela

integrationspolitiken är bl.a. att verka för

kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter

och att ett könsperspektiv bör genomsyra hela

politikområdet.

Utskottet anser inte att det nu finns skäl att

föreslå någon ändring av den nyligen införda

förordningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion A317

yrkande 29 som får anses tillgodosedd samt motion

Sf211.

Av propositionen framgår att flera av de

organisationer som representerar de nationella

minoriteterna inte har tillräckliga medel för att

tillvarata gruppens intressen. Några av

organisationerna får betydande stöd från annat håll,

bl.a. från Integrationsverket, medan andra

organisationer inte har någon sådan möjlighet.

Utskottet delar regeringens bedömning att en samlad

översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter

till stöd bör göras.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf317.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå ett

motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om nya

former för kommunersättningar vid

flyktingmottagande. Jämför reservation nr 3

(kd).

Propositionen

Anslaget finansierar statlig ersättning till

kommunerna för kostnader i samband med mottagande

och introduktion av flyktingar och deras anhöriga.

Ersättningarna utgår enligt bestämmelserna i

förordningen (1990:927) om statlig ersättning för

flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga

ersättningen lämnas i form av schablonersättning som

lämnas med ett fast belopp per mottagen person.

Denna ersättning är flerårig och börjar betalas ut

månaden efter det att flyktingen har tagits emot i

en kommun. Ersättningen avser att täcka kostnader

för försörjningsstöd, svenskundervisning och andra

introduktionsinsatser. Kommunen kan också få

ersättning för vissa andra kostnader för äldre,

varaktigt sjuka och för personer med

funktionshinder.

Integrationsverket har under 2001 som en

försöksverksamhet kunnat stimulera kommuner utanför

storstäderna att organiserat ta emot flyktingar som

har svårt att få en bra bostad och introduktion i

storstäderna. De resultat som hittills framkommit

pekar på att flyttningarna varit positiva för den

enskilde flyktingen. Regeringen anser att

Integrationsverket bör få fortsätta

försöksverksamheten även 2002.

Beräkningen av anslaget utgår från redan mottagna

flyktingar samt pro-

gnoser om asylsökande, invandring av anhöriga till

flyktingar samt kollektivt överförda flyktingar

(kvotflyktingar) som kan väntas få tillstånd att

bosätta sig i Sverige.

Integrationsverket hade för 2000 överenskommelser

om flyktingmottagande med 134 kommuner, vilket är

lika många som 1999. Totalt tog kommunerna emot 11

885 personer inom ramen för det kommunala

flyktingmottagandet 2000. Det är ca 2 800 fler

jämfört med 1999, men ca 3 000 färre jämfört med den

prognos som gällt för 2000. Ett skäl till detta är

enligt propositionen att Migrationsverket inte haft

tillräcklig kapacitet att fatta beslut. Prognosen

för åren 2001-2004 är 11 600, 12 600, 12 400

respektive 12 400 mottagna personer.

Regeringen bedömer anslagsbehovet med utgångspunkt

i tidigare faktiskt kommunmottagande och prognoserna

för åren 2001 och 2002. Integrationsverket bör få

använda högst 30 miljoner kronor för ersättning till

kommunerna för extraordinära kostnader samt som

stimulansbidrag till kommuner som tar emot

flyktingar som ursprungligen togs emot i

storstäderna.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 2 258 646 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2002

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf321 i

denna del att riksdagen beslutar att anvisa 215

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till

anslaget 10:3 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande. Motionärerna anför att ökade

insatser och incitament för att få människor i

arbete leder till minskade kommunersättningar.

Därutöver bör en engångsvis indragning av

anslagssparandet göras.

Övrig motion

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf399

yrkandena 39 och 41 i denna del att riksdagen

beslutar att systemet med förhandlingar och avtal

med kommuner, avseende nyanlända, avskaffas och att

det i stället införs en s.k. utvecklingspeng, som

följer individen och fördelas av RFV.

Försäkringskassan bör sköta utbetalningen.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen delas ut av staten till

kommunerna för att täcka de kostnader som

flyktingmottagandet medför. Det är av stor vikt att

den kommun som tar emot personen i fråga har

kapacitet att erbjuda boende och en god

introduktion, allt för att den enskilde skall få så

goda förutsättningar att komma in i det svenska

samhället som möjligt. Dagens system med

förhandlingar mellan staten och kommunerna om

placering av flyktingar m.m. ger enligt utskottets

mening kommunerna denna möjlighet. Detta arbete

underlättas också av att en central myndighet,

Integrationsverket, har det administrativa ansvaret.

Utskottet kan konstatera att regeringen avser att

göra en samlad översyn av mottagande av och

introduktion för flyktingar. En sådan översyn bör

utgå från ett helhetsperspektiv och även beröra

systemet för statlig ersättning för

flyktingmottagandet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf399

yrkandena 39 och 41 i denna del.

Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet

ingen anledning att göra någon annan bedömning än

den regeringen har gjort i propositionen och

avstyrker med detta motion Sf321 i denna del.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning.

10:4 Hemutrustningslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och att lån under 2002

får tas upp i Riksgäldskontoret för det

samlade behovet för hemutrustningslån intill

ett högsta belopp.

Propositionen

Från och med 1991 kan flyktingar få statliga lån

till hemutrustning när de skall etablera hushåll i

Sverige. Villkoren för lånen, som administreras av

Centrala studiestödsnämnden (CSN), regleras i

förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning

för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Kapitalet lånas upp av Riksgäldskontoret på

marknadsmässiga villkor och ställs till CSN:s

förfogande. Underskottet i verksamheten, i huvudsak

låneeftergifter och bristande inbetalningar av

räntor och amorteringar, täcks via anslaget.

Sett över en femårsperiod brukar i genomsnitt 92 %

utnyttja möjligheten att få lån.

Av propositionen framgår att anslagsbelastningen

har gått ned kraftigt under senare år och uppgick

förra året till knappt 10 miljoner kronor. Medel har

därför kunnat återföras statsbudgeten från anslaget

i form av indragningar. Den låga marknadsräntan har

haft stor betydelse för detta. För i år bedöms

utgifterna bli 10,8 miljoner kronor.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 12 451 000 kr.

Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner

att lån under 2002 tas upp i Riksgäldskontoret för

det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett

belopp av högst 1 300 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning samt att riksdagen godkänner att

under år 2002 lån får tas upp i Riksgäldskontoret

upp till angivet belopp.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå ett

motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

I propositionen anges att DO enligt regeringens

bedömning har utfört de verksamheter och aktiviteter

som följer av målen. DO har haft och kommer att ha

en central roll i arbetet med handlingsplanen mot

rasism m.m. DO kommer också att få en central roll i

försöksverksamheten med regionala och lokala

diskrimineringsombud.

Regeringen avser att i en särskild proposition

föreslå en lag om likabehandling av studenter i

högskolan. Den skall ha till ändamål att främja lika

rättigheter för studenter och för sökande till

högskolan och att motverka diskriminering på grund

av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell

läggning och funktionshinder.

Jämställdhetsombudsmannen, DO, Handikappombudsmannen

och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning skall utöva tillsynen över lagens

efterlevnad. Under förutsättning av riksdagens

godkännande av propositionen kommer ombudsmännen att

förstärkas med sammanlagt 2 miljoner kronor. DO:s

anslag tillförs därför 500 000 kr från anslaget

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning.

Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör

både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning och Handikappombudsmannen. Nämnden

skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga

frågor om tillämpningen av lagen (1999:131) om

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. I

propositionen anges att nämnden i praktiken har

ägnat lika mycket tid åt alla de tre ombudsmännens

arbete.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 13 908 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena

42 och 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar

dels att anvisa 2 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit till anslaget 10:5 Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering, dels att DO ges speciellt

ansvar för opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism samt att DO skall

vara en myndighet underställd riksdagen.

Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala

diskrimineringsombud och anser att de för detta

ändamål anslagna medlen (4 miljoner kronor, anslag

10:2) bör tillföras DO.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att ett antal lokala

diskrimineringsbyråer som bygger på frivilliga

krafter har etablerats på olika orter i landet och

att DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner

i antidiskrimineringsarbetet.

Utskottet noterar att DO har haft och kommer att

ha en central roll i arbetet med handlingsplanen mot

rasism m.m. För arbetet med handlingsplanen utökades

anslaget budgetåret 2001 med 4 miljoner kronor.

För den nu föreslagna försöksverksamheten med

regionala och lokala diskrimineringsombud har

politikområdet (anslaget 10:2) tillförts 4 miljoner

kronor för 2002.

Av propositionen framgår att regeringen har för

avsikt att utreda möjligheterna till en generell

lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla

eller flertalet samhällsområden och

diskrimineringsgrunder. Detta utredningsarbete skall

även omfatta frågan om olika ombudsmäns uppgifter

och ansvarsområden samt eventuell sammanslagning av

några eller samtliga ombudsmän.

Frågan om DO bör vara en ombudsman under riksdagen

har utskottet behandlat tidigare, i samband med

behandlingen av den nationella handlingsplanen mot

rasism m.m. (bet. 2000/01:SfU11).

Konstitutionsutskottet vidhöll därvid i sitt

yttrande att bedömningen av huvudmannaskapet för

ombudsmännen bör ses i ljuset av de uppgifter

ombudsmännen tilldelas. Socialförsäkringsutskottet

instämde i detta.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker

motion Sf399 yrkandena 42 och 43 i denna del.

Storstadspolitiken

Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör

flera andra politikområden, främst integrations-,

utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken.

En särskild Storstadsdelegation har i uppdrag att

utveckla och samordna den nationella

storstadspolitiken. Inom politikområdet finns dels

ett anslag för utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna, dels ett anslag för

förstärkning och utveckling av förskola, skola och

vuxenutbildning i storstadsregionerna, vilket ligger

under utgiftsområde 16.

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om avveckling av anslaget.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

riktade insatser till kommuner som inte fick

del av storstadssatsningen.

Propositionen

Från anslaget finansieras särskilda insatser som

skall främja utvecklingen i storstadsregionernas

utsatta bostadsområden. Medel fördelas i huvudsak

till de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal

med staten. En mindre del av anslaget får användas

för utredningar och informationsinsatser med

anknytning till storstadspolitiken. Anslaget

disponeras av regeringen.

Av propositionen framgår att sju kommuner har

kommit i gång med genomförandet av åtgärder inom

ramen för utvecklingsavtalen och att

utvecklingsarbetet följs av både kommunala och

externa utvärderare.

Som ett komplement till den nationella

utvärderingen som Integrationsverket ansvarar för

har Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, på

regeringens uppdrag analyserat de lokala

utvecklingsavtalen ur ett tillväxtperspektiv.

Resultatet presenteras i två rapporter. NUTEK

konstaterar i rapporterna att cirka en tredjedel av

insatserna inom utvecklingsavtalen kan bedömas som

direkt tillväxtskapande. NUTEK anser emellertid att

mer kan göras för att bättre tillvarata den

utvecklingspotential som finns i berörda

bostadsområden.

Det storstadspolitiska arbetet har under 2000

främst inriktats på målet att bryta segregationen i

storstäderna genom de lokala utvecklingsavtalen med

storstadskommunerna. I fortsättningen avser

regeringen att i ökad utsträckning utveckla

storstadspolitikens andra mål, att ge

storstadsregionerna goda förutsättningar för

långsiktig hållbar tillväxt.

Mot bakgrund av den statistik som beskriver

utvecklingen i bostadsområdena konstaterar

regeringen att utvecklingen i många avseenden går i

positiv riktning. Arbetslösheten har minskat liksom

sannolikt socialbidragsberoendet. Trots en positiv

utveckling i berörda bostadsområden är tillståndet

inom politikområdet enligt regeringen inte

tillfredsställande i förhållande till de mål som

riksdagen beslutat om. Skillnaderna i levnadsvillkor

är fortfarande stora mellan kommuner och mellan

bostadsområden i samma kommun.

Regeringen kommer att göra en samlad avstämning

och utvärdering av den hittills förda

storstadspolitiken under 2002. Därefter avser

regeringen att ta ställning till formerna för den

fortsatta storstadspolitiken.

Anslaget hade 2000 ett stort anslagssparande till

följd av vissa eftersläpningar i verksamheten.

Avtalstecknandet med kommunerna har tagit längre tid

än först uppskattat. Dialogen med de boende är en

central del i utvecklingsarbetet inom de lokala

utvecklingsavtalen och viktig inte minst för att

uppnå långsiktiga effekter. I takt med att

utvecklingsarbetet fortskrider i kommunerna ökar

anslagsförbrukningen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 116 000 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf383 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkandena

5 och 9 begärs att riksdagen beslutar att inte

anvisa några medel till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna. Enligt

motionärerna bör i stället andra vägar prövas som

innebär en mindre belastning på statsbudgeten. De

förespråkar en social och geografisk rörlighet, som

uppnås bl.a. genom att arbetsmarknaden och

bostadsmarknaden avregleras.

I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkande 43 i denna del

begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några

medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna. Motionärerna avvisar projektets

förlängning och anser att andra förslag om bl.a.

utvecklingspeng och utlokalisering av myndigheter

till invandrartäta områden är bättre.

I motion Sf321 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i denna del

begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några

medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna. Motionärerna anser att

regeringens storstadssatsning inte leder till några

långsiktiga förändringar och att projektverksamheten

riskerar att bli en del vid sidan av kommunernas

ordinarie verksamheter.

I motionerna Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 i

denna del och Sf379 i denna del av Johan Pehrson och

Ana Maria Narti (fp) begärs att riksdagen beslutar

att inte anvisa några medel till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Motionärerna anför att en dominerande del av de

projekt som finansieras inom anslaget inte har en

tillfredsställande effektivitet och förankring bland

de berörda. Enligt motionärerna bör därför anslaget

upphöra.

Övriga motioner

Catherine Persson (s) begär i motion Sf377 ett

tillkännagivande om integrationsbefrämjande

insatser. Motionären anser att regeringen via

Integrationsverket bör rikta insatser till kommuner

som inte fick del av storstadssatsningen men som har

liknande problem.

Utskottets ställningstagande

Ett av instrumenten för att genomföra

storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som

tecknats med storstadskommunerna Botkyrka, Göteborg,

Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje.

Utskottet anser att kommunernas ordinarie insatser

är av stor betydelse för att de storstadspolitiska

målen skall uppnås. Även insatser som sker inom

andra politikområden bidrar emellertid härtill,

exempelvis näringspolitik, arbetsmarknadspolitik,

integrationspolitik och utbildningspolitik.

Regeringen har beräknat att totalt drygt 2 miljarder

kronor fr.o.m. 1999 t.o.m. 2003 kommer att tas i

anspråk för storstadspolitiska insatser.

Utskottet kan konstatera att den statistik som

beskriver utvecklingen i bostadsområdena visar att

utvecklingen i många avseenden går i positiv

riktning. Arbetslösheten har minskat liksom

sannolikt socialbidragsberoendet. I vilken

utsträckning de statliga insatserna inom

politikområdet bidragit till utvecklingen är dock

för tidigt att bedöma. Utskottet noterar också att

trots en positiv utveckling i berörda bostadsområden

är tillståndet inom politikområdet inte

tillfredsställande i förhållande till de uppsatta

målen, att bryta den sociala, etniska och

diskriminerande segregationen och att ge

storstadsregionerna goda förutsättningar för en

långsiktig och hållbar tillväxt.

Enligt utskottets mening är storstadspolitiken en

viktig del i arbetet att bryta segregationen och

förbättra storstadsregionernas förutsättningar.

Detta arbete är emellertid, liksom

integrationspolitiken, av långsiktig karaktär.

Av propositionen framgår att regeringen avser att

göra en samlad avstämning och utvärdering av den

hittills förda storstadspolitiken under 2002.

Därefter kommer regeringen att ta ställning till

formerna för den fortsatta storstadspolitiken.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2002 och avstyrker med det

anförda motionerna Sf321 i denna del, Sf379 i denna

del, Sf383 yrkandena 5 och 9, Sf399 yrkande 43 i

denna del och Fi294 yrkande 14 i denna del.

Storstadspolitiken är i första hand tillkommen för

att utveckla förhållandena i storstadsregionerna.

När det gäller möjligheten för kommuner utanför

storstadsregionerna att få stöd från de anvisade

storstadsmedlen har emellertid regeringen möjlighet

att göra en prövning i varje fall.

Motion Sf377 avstyrks med det anförda.

Migrationspolitiken

Migrationspolitiken omfattar frågor rörande

flyktingpolitik, invandringen till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas i Sverige samt internationellt arbete inom

det migrationspolitiska området. I politikområdet

ingår myndigheterna Migrationsverket och

Utlänningsnämnden.

12:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt

om att de extra resurser som Migrationsverket

tilldelas bör användas för att prioritera

barnen.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

asylansökan i hela landet, om långa

handläggningstider samt om avgifter i

utlännings- och medborgarskapsärenden. Jämför

reservationerna nr 4 (fp) och 5 (v).

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för

Migrationsverket och vissa kostnader för regeringen

vad avser utlandsmyndigheterna med inriktning på

arbetsuppgifter inom migrationsområdet.

Migrationsverket är central utlänningsmyndighet

och ansvarar för utlännings-, invandrar- och

medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte

handläggs av någon annan myndighet.

Av propositionen framgår att den totala

genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden

hos Migrationsverket under 2000 var 198 dagar,

vilket var 28 dagar kortare än under 1999. Av

ärendena avgjordes 55 % inom verksamhetsmålet sex

månader. En viktig orsak till avvikelsen är enligt

propositionen tidskrävande arbete med att klarlägga

oklara identiteter, resvägar m.m. Av de drygt 16 300

personer som sökte asyl i Sverige år 2000 saknade 74

% pass eller andra identitetshandlingar.

I propositionen anges att det ökande antalet

asylsökande som en följd av Sveriges inträde i

Schengensamarbetet och ett markant ökande antal

asylsökande irakier kan ge konsekvenser för

handläggningstiderna och därmed ökade kostnader för

mottagandesystemet. Med utdragna handläggningstider

kommer enligt regeringen också erfarenhetsmässigt

fler att åberopa humanitära skäl för att stanna.

Frågor rörande migrationsområdet har enligt

propositionen fått genomslag i utrikesförvaltningens

verksamhetsplanering, och rutiner har utarbetats för

att underlätta den praktiska ärendehanteringen i

syfte att få ned handläggningstiderna.

Utrikesdepartementet har förstärkt elva

utlandsmyndigheter med migrationstjänstemän. Deras

arbete bedöms kunna leda till kortare

handläggningstider och förbättrad behovsstyrning av

befintliga resurser. Enligt propositionen kommer

även Eurodacsystemet att bli ett viktigt

kompletterande instrument. Regeringen bedömer att

förutsättningar finns för kortare

handläggningstider, rationalisering och bättre

återrapportering.

Vid beräkning av anslaget görs bedömningen att

Migrationsverket bör ha en beredskap att ta emot 18

000 asylsökande. För att kunna minska balansen av

ärenden bedömer regeringen det motiverat att utöka

Migrationsverkets förvaltningsanslag med ca 50

miljoner kronor från 2002.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 490 079 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena

9, 10, 41 i denna del och 43 i denna del begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 23 miljoner kronor mer

än regeringen föreslagit till anslaget 12:1

Migrationsverket. I motionen begärs beslut om att

Migrationsverket, med anledning av att

Integrationsverket föreslås avvecklas, skall ges

ansvar för informationsfrågor till invandrare och

flyktingar. Vidare begärs ett tillkännagivande om

att inte acceptera de långa handläggningstiderna.

Migrationsverket tillförs medel för att ytterligare

förkorta handläggningstiderna. Genom beslut om att

utlänningsmyndigheterna inte skall pröva frågan om

uppehållstillstånd för barn mellan 12 och 17 år, som

adopterats genom beslut av svensk domstol, förstärks

Migrationsverkets anslag med 1 miljon kronor.

I motion Sf321 i denna del av Birgitta Carlsson

m.fl. (c) begärs att riksdagen beslutar att anvisa

50 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit

till anslaget 12:1 Migrationsverket. Motionärerna

anser att besparingar kan göras på Migrationsverkets

administration.

I motion Fi294 yrkande 14 i denna del av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna del

av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mer

än regeringen föreslagit till anslaget 12:1

Migrationsverket. Genom ökade satsningar på snabbare

behandling av asylärenden kan handläggningstiderna

förkortas och kostnaderna för mottagande av

asylsökande minskas.

I motion Sf216 yrkande 22 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att

korta handläggningstiderna.

Kenneth Johansson m.fl. (c, v, kd, mp) begär i

motion Sf270 ett tillkännagivande om att de extra

resurser som Migrationsverket tilldelas i

budgetpropositionen bör användas för att prioritera

barnets rättigheter i asylprocessen.

Övriga motioner

I motion Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

23 anförs att det bör vara möjligt att ansöka om

asyl på alla Migrationsverkets kontor. Detta skulle

enligt motionärerna bl.a. medföra kortare

handläggningstider. I motionen begärs ett

tillkännagivande härom.

Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) anför i motion

Sf394 yrkande 2 att problemen med långa

handläggningstider ofta beror på för lite pengar.

Regeringen måste enligt motionärerna ta ett ansvar

för att ärendeprövningen hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden sker rättssäkert. I motionen

begärs ett tillkännagivande härom.

Ett antal motioner tar upp frågor som rör avgifter i

utlännings- och medborgarskapsärenden.

I motion Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges i

yrkande 1 att den som ansöker om visering,

uppehålls- eller arbetstillstånd och svenskt

medborgarskap måste erlägga en ansökningsavgift på

mellan 250 och 1 500 kr. Motionärerna anser att

detta, vid sidan av den reglerade invandringen,

ytterligare utgör ett hinder mot människors fria

rörlighet och en diskriminering av icke EU-

medborgare. Dessa avgifter bör enligt motionärerna

avskaffas från budgetåret 2005. I motionen begärs

ett tillkännagivande härom.

I motion A317 yrkande 31 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) begärs ett tillkännagivande om att avgiften för

att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när

det statsfinansiella läget så tillåter.

Också Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring

(v) begär i motion Sf326 yrkande 1 ett

tillkännagivande om kostnadsfritt

ansökningsförfarande för svenskt medborgarskap.

Yilmaz Kerimo (s) anför i motion Sf254 att det bör

göras en översyn av avgifter i tillståndsärenden.

Motionären är kritisk till höga avgifter och att

avgiften i vissa fall är beroende av nationalitet.

Exempelvis krävs inte avgifter för EU-medborgare. I

motionen begärs ett tillkännagivande om detta.

I motion Sf293 av Agneta Ringman (s) begärs ett

tillkännagivande om att ansökningsavgift för

tillstånd för säsongsarbete bör granskas vad avser

skillnaden i avgift beroende på medborgarskap.

Leif Jakobsson (s) anför i motion Sf300 att en

familjs kostnader för svenskt medborgarskap kan vara

kännbara. Motionären anför bl.a. att kostnaden bör

kunna ersättas av kommunen utanför ramen för

socialbidrag. I motionen begärs ett tillkännagivande

härom.

Utskottets ställningstagande

Vid budgetbehandlingen förra hösten granskade

utskottet särskilt utvecklingen av

handläggningstiderna i Migrationsverket och

Utlänningsnämnden (bet. 2000/01:SfU2). Utskottet

konstaterade bl.a. att det är mycket viktigt att

genomföra åtgärder i syfte att förkorta

handläggningstiderna, inte enbart för att långa

handläggningstider är kostsamma på grund av att de

sökande under tiden vistas i Migrationsverkets

mottagandesystem utan också med hänsyn till den

psykiska press som sökandena under tiden tvingas

leva under.

Av budgetpropositionen framgår att målet vad

gäller handläggningstider inte uppnåtts. Exempelvis

avgjordes endast 55 % av Migrationsverkets

grundärenden vid asylprövning inom ramen för

verksamhetsmålet sex månader, vilket i och för sig

är en förbättring jämfört med 1999 då motsvarande

andel var 43 %. I propositionen anges att en viktig

orsak härtill är tidskrävande arbete med att

klarlägga oklara identiteter, resvägar m.m. Av de

drygt 16 300 personer som sökte asyl i Sverige år

2000 saknade 74 % pass eller andra

identitetshandlingar (en ökning jämfört med 1999 då

motsvarande andel var 70 %). Andra orsaker uppges

vara att många personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd från Kosovo sökt asyl samt att

inströmningen av asylsökande från Bosnien-

Hercegovina i slutet av året har ökat. Antalet öppna

grundärenden hos Migrationsverket har ökat under

perioden från 1997 t.o.m. september 2000. Vid

årsskiftet 1997 var antalet öppna grundärenden ca

6 300 och i september 2000 var motsvarande siffra ca

10 600. Vid utgången av augusti 2001 hade antalet

ökat ytterligare till 14 042 öppna grundärenden.

Utskottet ser positivt på att regeringen för att

kunna minska balansen av ärenden föreslår att

Migrationsverkets förvaltningsanslag ökas med ca 50

miljoner kronor från 2002. Genom en längre

planeringsram ges Migrationsverket också bättre

förutsättningar att korta handläggningstiderna och

därigenom påverka även kostnaderna i

mottagandesystemet. Också Eurodacsystemet och en

förbättrad verksamhetsplanering och ärendehantering

hos utrikesförvaltningen kan medverka till att korta

handläggningstiderna. Regeringen har i propositionen

beräknat antalet asylsökande 2002 till 18 000 men

angivit att antalet kan komma att bli 20 000. Enligt

Migrationsverkets allra senaste prognos kan

emellertid antalet asylsökande komma att uppgå till

23 000. Detta är en ökning med 15 % mot föregående

år och kan jämföras med en ökning med 6 % för hela

EU motsvarande period. Enligt Migrationsverket kan,

om antalet asylsökande blir 23 000, en

handläggningstid på högst tio månader hållas. Att

förkorta handläggningstiden bedöms dock inte möjligt

om prognosen står sig.

I rapporten Uppehållstillstånd för asylsökande -

tidsåtgång, kostnader, reformarbete (2001/02:6) som

upprättats vid Riksdagens revisorer anförs att extra

insatser till asylprövning kan motiveras om de ses

som en investering i en bättre fungerande

asylprocess. Detta gäller även om vinsterna av en

sådan investering inte kan hämtas hem förrän något

år senare. Regeringen bör således anlägga ett

flerårigt synsätt på fördelningen av resurser mellan

asylprövningen och asylmottagningen. I rapporten

föreslås att anslagsstrukturen inom

migrationspolitiken bör ändras för att uppnå större

flexibilitet. I rapporten anförs vidare att ökade

resurser för asylprövningen inom ramen för en ändrad

anslagsstruktur kan ge bättre förutsättningar för en

effektivt fungerande asylprocess. Med de stora

variationerna i inflödet av asylsökande behövs också

enligt rapporten en beredskap att tillföra medel via

tilläggsbudget. Remissbehandling av rapporten pågår

och ett förslag från Riksdagens revisorer väntas

komma i februari 2002. Utskottet får därför senare

anledning att återkomma till frågan om

anslagsstruktur och flexibilitet inom

Migrationsverket. Utskottet vill emellertid redan i

detta sammanhang, mot bakgrund av det markant ökade

antalet öppna ärenden och ökade antalet asylsökande,

peka på att ett eventuellt behov av ytterligare

medel genom tilläggsbudget bör övervägas redan under

våren för att på så sätt underlätta

Migrationsverkets planeringsmöjligheter.

När det gäller frågan om utlänningsmyndigheterna

skall pröva frågan om uppehållstillstånd i vissa

fall för adopterade barn finner utskottet, med

hänsyn till att reglerna härför nyligen behandlats

och beslutats av riksdagen (prop. 2000/01:66, bet.

2000/01:SfU12, rskr. 2000/01:177), inte skäl att nu

föreslå ändring av bestämmelserna.

Med detta tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker

motionerna Sf216 yrkande 22, Sf270, Sf321 i denna

del, Sf379 i denna del, Sf399 yrkandena 9, 10, 41 i

denna del och 43 i denna del samt Fi294 yrkande 14 i

denna del.

Även motion Sf394 yrkande 2 avstyrks.

Utskottet har erfarit att organisationen för

asylprövning håller på att byggas ut och att det i

princip skall bli möjligt att handlägga

asylansökningar över hela landet. Vidare är

strategin sedan några år att boendet skall spridas

så mycket som möjligt över landet och att

asylansökan, efter inresa i landet, skall handläggas

i den region där sökanden bor.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf216

yrkande 23.

När det gäller motioner om avgifter i utlännings-

och medborgarskapsärenden kan utskottet först

konstatera att det av 11 §

medborgarskapsförordningen (2001:218) framgår att

avgift får tas ut för prövning av anmälan och

ansökan enligt lagen. Avgiften för ansökan om

naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn under 18 år

som omfattas av förälderns naturalisationsbeslut är

befriade från avgift. Avgift tas inte heller ut av

statslösa som fått flyktingförklaring eller

resedokument utfärdade av svensk myndighet.

Enligt utlänningsförordningen (1989:547) får

avgift med där angivna undantag tas ut för prövning

av ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd

med 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och med

500 kr för personer som inte fyllt 18 år. Vid

ansökan om dessa tillstånd på grund av

familjeanknytning är avgiften 500 kr för personer

som fyllt 18 år och 250 kr för personer som inte

fyllt 18 år. Av förordningen framgår att undantag

görs för bl.a. medborgare i Bulgarien, Cypern,

Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien,

Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden rörande

avgifter vid ansökan om medborgarskap. Senast i

betänkande 2000/01:SfU8 då utskottet uttalade att av

artikel 13 i 1997 års europeiska konvention om

medborgarskap framgår att konventionsstaterna skall

tillse att avgifterna för bl.a. förvärv av

medborgarskap är skäliga. Enligt 1997 års

medborgarskapskommitté kan den nuvarande avgiften om

1 500 kr knappast anses direkt strida mot

konventionen. Avgiften var enligt utredningen

emellertid så pass hög att den för många människor

kunde utgöra ett problem. Utskottet ansåg att det är

mycket viktigt att försäkra sig om att avgiftens

storlek inte är ett hinder för någon att ansöka om

svenskt medborgarskap. Utskottet uttalade att frågan

om vilka kostnader som rimligen kan godtas bör utgå

från att den enskilde aldrig skall behöva avstå från

att ansöka på grund av avgiftsnivån och att

avgifterna skall vara skäliga.

Viseringsavgift för inresa och vistelse i Sverige

utgår med 250 kr. Bland annat visering för anhöriga

till en medborgare i en EES-stat, vissa studerande

med stipendier och s.k. kvotflyktingar är

avgiftsfri.

I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs

att regeringen skulle bemyndigas att meddela

föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehålls-

och arbetstillstånd för vissa sökande. Utskottet

angav i yttrande över propositionen (yttr.

2000/01:SfU6y) att som grundprincip föreslås att

ansökningar om arbets- och uppehållstillstånd skall

vara avgiftsbelagda, men att ett antal undantag görs

där det av olika skäl anses vara olämpligt att ta ut

en avgift, t.ex. vid ansökan om uppehållstillstånd

på grund av skyddsbehov, när ansökan görs i Sverige.

Utskottet uttalade att såvitt utskottet kan bedöma

kommer avgifterna främst att beröra olika typer av

sökande från icke EES-länder såsom t.ex.

säsongsarbetare och andra sökanden med

arbetserbjudande, gäststuderande och gästforskare.

Anhöriga till de nämnda kategorierna samt andra

anhöriga som inte omfattas av EES-avtalet betalar

också avgift. Även ansökningar om förlängning av

arbets- och uppehållstillstånd omfattas av avgift.

Utskottet utgick från att åtgärden följs upp bl.a.

vad gäller konsekvenserna för de sökande och

tillstyrkte regeringens förslag om ett bemyndigande.

Här kan tilläggas att även EU-samarbetet kan komma

att inverka på t.ex. visumavgifter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sf254, Sf293, Sf296 yrkande 1,

Sf300, Sf326 yrkande 1 och A317 yrkande 31.

12:2 Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

vård som inte kan anstå samt om rätt till

särskola och gymnasieskola. Jämför

reservationerna nr 6 (kd, c) och 7 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande och

vissa personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd. Vidare finansieras kostnaderna

för utlänningar som tagits i förvar enligt

utlänningslagen samt ersättning till kommunerna för

den ersättning som ges till vissa andra utlänningar

än asylsökande medan de väntar på beslut om

uppehållstillstånd. Anslaget finansierar även

kostnader för hälso- och sjukvård till landstingen

för asylsökande m.fl. och för barn som hålls gömda

inför verkställigheten inför ett av- eller

utvisningsbeslut samt den tillfälliga ersättningen

till kommuner och landsting för vissa utlänningar

från Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Migrationsverket organiserar mottagandet av

asylsökande. De kan bo antingen på en av verkets

förläggningar eller få viss bostadsersättning för

att ordna bostad på egen hand. Migrationsverket

ansvarar även för behandlingen av utlänningar som

tagits i förvar enligt utlänningslagen samt för

förvarslokalerna.

I början av 2001 var antalet registrerade i

Migrationsverkets mottagandesystem ca 20 150

personer. Den genomsnittliga vistelsetiden för dessa

personer var 361 dagar, vilket understiger

verksamhetsmålet om 365 dagar. Av de registrerade

hade 50 % valt att ordna boendet på egen hand.

Kostnaderna för förvarsverksamheten har enligt

propositionen under de senaste åren ökat i huvudsak

beroende på att fler personer tas i förvar än

tidigare men också beroende på att kvaliteten i

verksamheten vid förvaren förbättrats.

Den genomsnittliga flyktingdygnskostnaden beräknas

öka från 200 kr år 2001 till 211 kr år 2002.

Anledningen till den ökade dygnskostnaden är

regeringens förslag om asylsökande barns skolgång

m.m. (prop. 2000/01:115) samt ökade kostnader för

hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.

I propositionen anges att regeringen anser att det

nu behövs en samlad översyn av mottagandet av och

introduktionen av flyktingar. Direktiv för en sådan

översyn bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 1 652 364 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf321 i denna del av Birgitta Carlsson

m.fl. (c) begärs att riksdagen beslutar att anvisa

100 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit

till anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande.

Effektiviseringar i mottagandet av asylsökande,

förkortade handläggningstider och ökade möjligheter

för flyktingar att arbeta kan enligt motionärerna ge

besparingar.

I motionerna Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 14 i denna del och Sf379 i denna del av

Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 200 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit till anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande. Motionärerna anser att

genom ökade satsningar på snabbare behandling av

asylärenden kan handläggningstiderna förkortas och

därmed kostnaderna för mottagande av asylsökande

minskas.

Övriga motioner

Charlotta L Bjälkebring och Tasso Stafilidis (v)

begär i motion So454 ett tillkännagivande att om

alla personer som vistas i landet bör ha rätt till

adekvat vård och behandling med bromsmediciner mot

hivinfektion.

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begär i motion Sf3

yrkandena 16 och 17 tillkännagivanden om att även

barn som ej är folkbokförda bör ha rätt till

särskola och att alla t.o.m. 20 års ålder skall

erbjudas undervisning i ordinarie gymnasieskola.

Utskottets ställningstagande

Migrationsverket fick i regleringsbrevet för 2000 i

uppdrag att i samråd med Integrationsverket se över

rutiner och samarbetsformer för att effektivisera

arbetet med utflyttning till egen bostad för

personer som vistas på Migrationsverkets

anläggningar när de beviljas uppehållstillstånd.

Resultatet avsågs leda till att kostnaderna för

mottagande av asylsökande skulle minska med 10

miljoner kronor fr.o.m. 2000. De båda verken har i

en slutredovisning av uppdraget rapporterat en

besparing på ca 8,8 miljoner kronor under 2000.

För budgetåret 2001 beräknades den genomsnittliga

flyktingdygnskostnaden till 200 kr. År 2002 beräknas

den genomsnittliga dygnskostnaden till 211 kr. I

propositionen anges att anledningen till den ökade

dygnskostnaden är förslaget om asylsökande barns

skolgång m.m. (prop. 2000/01:115) samt ökade

kostnader för hälso- och sjukvård för de asylsökande

m.fl.

I föregående avsnitt har handläggningstider och

frågan om anslagsstruktur redovisats. Dessa frågor

påverkar även kostnaderna för detta anslag. Av

intresse är också hur tiderna för verkställighet av

avvisnings- och utvisningsbeslut utvecklats sedan

Migrationsverket den 1 januari 1999 övertog

huvudansvaret för verkställigheten från polisen.

Förändringen syftade till att göra hela processen

mer inriktad på att förmå personer med beslut om

avvisning och utvisning att självmant lämna landet.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till

polismyndigheten om utlänningen håller sig undan

eller om det kan antas att tvång kommer att behövas

för att genomföra verkställigheten.

Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid

i återvändandeärenden var under 1999 24 dagar (2 853

ärenden). För 2000 var motsvarande siffror 34 dagar

(3 572 ärenden) och för innevarande år (i oktober

2001) 51 dagar (3 757 ärenden). Den genomsnittliga

tiden för verkställighetsärenden som överlämnats

till Polisen var under 1999 från överlämnandet till

verkställighetens genomförande 72 dagar (445

ärenden). Under 2000 var motsvarande siffror 75

dagar (398 ärenden), och i år har siffrorna hittills

(oktober 2001) varit 40 dagar (255 ärenden). Den 31

augusti 2001 fanns i mottagandesystemet 1 732

personer med ett lagakraftvunnet beslut om

avvisning/utvisning. Migrationsverket har i sin

prognos daterad 22 oktober 2001 angivit att på grund

av bl.a. det stora antalet omedelbara avvisningar

till hemlandet som skett under senare tid räknar man

med en ökad andel (från 60 till 70 %) genomförda

återvändanden. För Polisen har andelen genomförda

verkställigheter emellertid reviderats från 20 till

15 %. För närvarande är det svårt att dra några

slutsatser av dessa uppgifter.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker

motionerna Sf321 i denna del, Sf379 i denna del samt

Fi294 yrkande 14 i denna del.

Genom den av riksdagen numera antagna

propositionen om asylsökande barns skolgång m.m.

(bet. 2001/02:UbU3, rskr. 2001/02:11) ges bl.a.

asylsökande barn och barn som beviljats

tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.

4 a § Utlänningslagen (s.k. massflyktssituationer)

rätt till utbildning på i huvudsak samma villkor som

barn bosatta i Sverige.

Den statliga ersättningen till kommuner för

kostnader för grundskoleundervisning, förskoleklass

och gymnasieutbildning höjs respektive införs. En

motsvarande ersättning införs också för asylsökande

barn i obligatorisk särskola, specialskola och

sameskola. Därutöver skall även i fortsättningen

gälla att Migrationsverket har möjlighet att efter

särskild prövning lämna ersättning till en kommun

för elever med särskilt behov av stöd och för andra

extraordinära kostnader, t.ex. för barn i särskolan.

När det gäller gymnasieutbildning för asylsökande

m.fl. barn har anförts att barnkonventionen omfattar

barn upp till 18 år, varför det är rimligt att

rätten till gymnasieutbildning för dessa barn bör

gälla om studierna påbörjas före 18 års ålder.

Kommunerna har också full frihet att erbjuda även

ungdomar som fyllt 18 år gymnasieutbildning.

Vad gäller yrkanden om rätt till särskola och rätt

till gymnasieutbildning upp till 20 års ålder ser

utskottet nu ingen anledning att föreslå en ändring

av riksdagens beslut.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf3

yrkandena 16 och 17.

Enligt överenskommelse mellan staten och

Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande

akut hälso- och sjukvård samt tandvård och sådan

hälso- och sjukvård samt tandvård som inte kan

anstå. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall

landstingen erbjuda en god hälso- och sjukvård för

dem som är bosatta inom landstinget. För dem som

inte är bosatta men vistas inom landstinget skall

omedelbar hälso- och sjukvård ges. Landstingen

kompenseras för denna vård i enlighet med förordning

(1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och

sjukvård till asylsökande. Vad som kan anses som

omedelbar vård får prövas från fall till fall av den

behandlingsansvarige läkaren. Enligt Allmänna råd

från Socialstyrelsen, 1995:4, Hälso- och sjukvård

för asylsökande och flyktingar, kan en definition av

begreppet omedelbar vård och vård som inte kan anstå

som täcker alla situationer som kan uppkomma inte

göras. Det är endast den vårdansvarige läkaren som

utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet kan

bedöma vilken vård som ska ges. Vård som inte faller

under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning

inte medför allvarliga följder för patienten ersätts

inte av staten.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So454.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

flyktingkvoten och återvändandepolitik.

Jämför reservationerna nr 8 (v), 9 (kd), 10

(fp) och 11 (fp).

Propositionen

Staten betalar ut ersättning till de kommuner som

tar emot flyktingar för vidarebosättning i Sverige,

s.k. kvotflyktingar. Uttagningarna sker som regel i

samarbete med UNHCR. Av de medel riksdagen anvisar

för vidarebosättning genomförs även vissa

hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige.

Av propositionen framgår att bidrag från anslaget

utgår till åtgärder för frivillig återvandring av

vissa personer som efter att ha varit bosatta i

Sverige under längre eller kortare tid väljer att

återvandra till sitt ursprungliga hemland eller till

ett annat bosättningsland. Vidare kan anhöriga till

flyktingar i Sverige få bidrag till resan hit.

Medel används även för att bekosta vissa

migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande

i internationellt samarbete inom flykting- och

invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta

anslag till Svenska Röda Korsets

efterforskningsverksamhet.

År 2000 överfördes 1 162 flyktingar och övriga

skyddsbehövande till Sverige. Under första halvåret

2001 har 576 personer överförts till Sverige. Vidare

har 10 miljoner kronor använts för medicinska

insatser i Bosnien-Hercegovina och Kosovo under

2000.

Anslagsmedlen för 2002 avseende vidarebosättning

av flyktingar bör liksom innevarande år kunna få

användas med viss flexibilitet och motsvara

kostnaderna för 1 840 flyktingar.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett

ramanslag på 292 467 000 kr.

Motioner

I motion Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 4

efterfrågas en översyn av reglerna för

kvotflyktingar. Motionärerna anser att den av

riksdagen beslutade flyktingkvoten inte har

utnyttjats på grund av byråkratiska hinder. I

motionen begärs ett tillkännagivande om detta.

Magda Ayoub m.fl. (kd) anför i motion Sf399 yrkande

25 att mottagande av akuta flyktingströmmar inte bör

belasta flyktingkvoten och att det är viktigt att

Sverige tar emot det antal kvotflyktingar som

riksdagen beslutat om. I motionen begärs ett

tillkännagivande härom.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion Sf216

yrkande 11 att varje återvändandepolitik fullt ut

måste respektera den enskildes valfrihet och att

konjunkturskäl aldrig får vara orsak till att

stimulera ett ökat återvändande av flyktingar. I

yrkande 12 anförs att ansträngningar bör göras för

att kraftigt höja flyktingkvoten i Sverige och

globalt. I motionen begärs tillkännagivanden härom.

Utskottets ställningstagande

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är

beredskapen att ta emot flyktingar för

vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten

skall användas för uttagning av flyktingar eller

andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt

situation och/eller för att ta hand om fall där

UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett

lämpligt placeringsland. Kvoten är inte begränsad

till flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan

kan användas också för personer som är förföljda och

befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt

land. Anslaget avser vidare att täcka bidrag till

lösningar av flyktingsituationer utanför Sverige

också på annat sätt än genom organiserad överföring

hit.

Utskottet har tidigare (bet. 1999/2000:SfU2)

uttalat att någon definition av vilka personer som

kan innefattas i flyktingkvoten inte finns. Det

gäller i princip endast att överföringen avser

personer som är i behov av skydd. En orsak till att

överföringen tidigare främst gällde personer som

fick permanent uppehållstillstånd är att

möjligheterna att bevilja tidsbegränsade

uppehållstillstånd var begränsade. Genom att regler

om tillfälligt skydd i en massflyktssituation har

införts har medlen också kunnat användas för

överföring i dessa fall.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med

UNHCR. Utskottet noterar dock att efter själva

uttagningen drar ofta avresan till Sverige ut på

tiden. Detta beror enligt Migrationsverket bl.a. på

krångliga utreseprocedurer i vistelseländerna och

problem med transporterna. Utskottet delar

regeringens uppfattning att medlen även

fortsättningsvis skall få användas med en viss

flexibilitet. Utskottet vill dock framhålla att det

också vid en massflyktssituation är viktigt att

andra angelägna överföringar av skyddsbehövande inte

får stå tillbaka. Utskottet anser att anslagsmedlen

för 2002 bör motsvara kostnaderna för 1 840

flyktingar.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker

motionerna Sf216 yrkandena 11 och 12, Sf296 yrkande

4 samt Sf399 yrkande 25.

12:4 Utlänningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå ett

motionsyrkande om att inte anslå några medel.

Riksdagen bör ge regeringen till känna att

regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag om en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden. Därmed

bifaller riksdagen delvis motioner härom.

Propositionen

Anslaget avser förvaltningskostnader för

Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut

som fattas av Migrationsverket avseende avvisning

och utvisning samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaring, svenskt

medborgarskap och offentligt biträde i

utlänningsärenden. Nämnden behandlar också s.k. nya

ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b

§ utlänningslagen.

Som en följd av förslaget att öka

Migrationsverkets förvaltningsanslag bör, enligt

propositionen, Utlänningsnämndens anslag ökas med 5

miljoner kronor.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen ett

ramanslag på 75 854 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2002

I motion Sf321 i denna del av Birgitta Carlsson

m.fl. (c) begärs att riksdagen beslutar att inte

anvisa några medel till anslaget 12:4

Utlänningsnämnden. I motionen anges att

Utlänningsnämnden bör avvecklas och asylärendena

föras över till förvaltningsdomstolarna. Vidare bör

enligt motionärerna en tvåpartsprocess införas.

Övriga motioner

I motionerna Sf333 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 7

samt Sf364 av Per Bill m.fl. (m) yrkandena 1 och 2

krävs en rättssäker asylbehandling där

Utlänningsnämnden avskaffas. Motionärerna anser att

rättsprinciperna likhet inför lagen och

förutsägbarhet kräver att prövningen av

utlänningsärenden flyttas till de allmänna

förvaltningsdomstolarna.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf399 yrkande

11 att regeringen återkommer med förslag om

nedläggning av Utlänningsnämnden och ny

processordning i utlänningsärenden. I motionen anges

att en tvåpartsprocess bör införas och att länsrätt

och kammarrätt bör behandla utlänningsärenden.

I motion Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 2

begärs att regeringen lägger fram förslag om att

avveckla Utlänningsnämnden. I motionen anges att

asylärendena bör föras över till

förvaltningsdomstolarna.

I motion Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkandena 20 och 21 anförs att regeringen omgående

skall presentera ett förslag till ny instans- och

processordning i utlänningsärenden. Motionärerna

anser att prövningen av asylärenden bör flyttas över

till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf296

yrkandena 3 och 5 beslut om att Utlänningsnämnden

skall läggas ned den 31 december 2002 och att rege-

ringen lägger fram lagförslag om nedläggning av

Utlänningsnämnden och dess ersättande med

förvaltningsdomstolar.

I motionerna Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl.

(mp) yrkande 3 och Sf3 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.

(mp) yrkande 6 begärs att regeringen lägger fram

förslag till ändring angående Utlänningsnämnden.

Motionärerna anser att Utlänningsnämnden bör

ersättas med en tvåpartsprocess i civil domstol.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen föreslår ett

tillskott till Utlänningsnämndens anslag med 5

miljoner kronor för att kunna upprätthålla målen vad

gäller handläggningstiderna. Utskottet ser det som

positivt. Utskottet kan samtidigt notera att nämnden

under de senaste åren har kunnat minska balansen av

äldre ärenden. Vid ingången av 2000 redovisade

nämnden den lägsta ärendebalansen sedan nämndens

tillkomst. Målet när det gäller beslut om avvisning

eller utvisning är att ärendena inte får vara äldre

än sex månader om inte särskilda skäl föreligger.

Under 2000 avgjordes 50 % av ärendena inom sex

månader att jämföra med 43 % året innan. När det

gäller ärenden om ny ansökan om uppehållstillstånd

är målet att öppna ärenden inte får vara äldre än

tre veckor, om inte inhibition meddelats eller andra

särskilda skäl föreligger. I 60 % av de avgjorda

ärendena hade nämnden fattat beslut inom en månad,

vilket innebär en ökning med 8 % jämfört med 1999.

Handläggningen av asylärenden har emellertid under

en lång följd av år kritiserats ur

rättssäkerhetssynpunkt, inte bara för att

handläggningstiderna varit långa, utan även för att

insynen i processen från såväl parter som allmänhet

varit dålig. Den parlamentariska utredningen om en

ny instans- och processordning i utlänningsärenden

(NIPU) har därför haft regeringens uppdrag att

överväga om en tvåpartsprocess bör införas och om

det finns anledning att ändra utformningen av

instansordningen. I utredningens slutbetänkande Ökad

rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16) var

samtliga företrädare för de sju riksdagspartierna i

utredningen överens om att överprövningen i

utlänningsärendena borde föras över till de allmänna

förvaltningsdomstolarna.

På grund av en del av remissvaren som avgavs med

anledning av utredningens slutbetänkande tillsattes

en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att dels

se över kostnaderna för den föreslagna

instansordningen, dels utreda ett

specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogör för

sitt arbete i departementspromemorian En

specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).

De båda förslagen bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Utskottet anser det mycket angeläget att

förbättringar i asylprocessen snarast genomförs.

Utskottet har också tidigare i samband med

utskottets behandling våren 2001 av regeringens

skrivelse 2000/01:4 Migration och asylpolitik (bet.

2000/01:SfU9) uttalat att det är beklagligt att

beredningen av reformförslagen har dragit ut på

tiden, inte minst med hänsyn till de problem med

personalomsättning m.m. som Utlänningsnämnden

drabbas av till följd av myndighetens osäkra

situation inför framtiden.

Enligt utskottets mening är införandet av en

tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig

förhandling av avgörande betydelse för tilltron till

asylprövningssystemet. En sådan förändring leder

också till ökad rättssäkerhet. Därutöver anser

utskottet att den parlamentariska utredningens

förslag, om att beslut i utlänningsärenden skall

kunna överprövas i de allmänna

förvaltningsdomstolarna, utan tvekan ger ett

förfarande präglat av en hög grad av rättssäkerhet.

Eventuella andra lösningar skulle enligt utskottets

mening kunna medföra svårigheter att, kring dessa

för samhället såväl som för den enskilde angelägna

frågorna, nå en bred parlamentarisk enighet.

Utskottet har förståelse för att reformens

omfattning och komplicerade frågeställningar har

krävt noggranna analyser. Mot bakgrund av det

anförda anser emellertid utskottet att det är mycket

angeläget att beslut snarast fattas om

instansordningen. Utskottet utgår från att det

omfattande beredningsarbete som har genomförts

möjliggör att en proposition kan föreläggas

riksdagen under våren, för riksdagsbeslut före

sommaren 2002.

Med det anförda och med anledning av motionerna

Sf3 yrkande 6, Sf216 yrkandena 20 och 21, Sf255

yrkande 2, Sf296 yrkandena 3 och 5, Sf333 yrkande 7,

Sf364 yrkandena 1 och 2, Sf394 yrkande 3 och Sf399

yrkande 11 föreslår utskottet ett tillkännagivande

om att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker

motion Sf321 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt

utlänningslagen (1989:529) vid Regeringskansliet,

Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget

påverkas främst av antalet avgjorda ärenden.

Kostnaderna för offentligt biträde hos

Migrationsverket under 2000 översteg anslagna medel

och verket utnyttjade sin anslagskredit med 3 747

000 kr. En jämförelse mellan budget och utfall för

2000 visar att Utlänningsnämnden och den del av

anslaget som Regeringskansliet förfogar över inte

utnyttjades fullt ut. Uppföljningsarbetet för att

kunna få mer precisa beräkningar av anslaget

fortsätter även under 2001.

Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med 25

miljoner kronor som en följd av ökat antal

asylsökande.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen ett

ramanslag på 77 028 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002

I motionerna Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 14 i denna del och Sf379 i denna del av

Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att

riksdagen beslutar att anvisa 18 miljoner kronor mer

än regeringen föreslagit till anslaget 12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden. Antalet

asylsökande ökar, varför också behovet av fler

biträden ökar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att anslaget tillförs medel mot

bakgrund av att antalet asylsökande beräknas öka.

Utskottet avstyrker motionerna Sf379 i denna del

och Fi294 yrkande 14 i denna del samt tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning för 2002.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar resor ut ur landet för

utlänningar som avvisats eller utvisats enligt

beslut av regeringen, Migrationsverket,

Utlänningsnämnden eller Polisen med stöd av

utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur

Sverige för de asylsökande som återkallat sin

ansökan finansieras från anslaget.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till

polismyndigheten om utlänningen håller sig undan

eller om det kan antas att tvång kommer att behövas

för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens

transporttjänst organiserar utresor för avvisade och

utvisade på Polisens uppdrag.

Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med 5

miljoner kronor 2002 på grund av ökat antal

avvisningar och utvisningar som en följd av att

antalet asylsökande har ökat.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen ett

ramanslag på 70 043 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan

bedömning än regeringen och tillstyrker därför

regeringens förslag till medelsanvisning för 2002.

12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Migrationsverket och används

för att utveckla mottagandesystemet för asylsökande,

för integrationsinsatser och för att hjälpa personer

att återvända eller återvandra till sitt hemland.

Bidraget administreras av Migrationsverket i

samarbete med Integrationsverket.

Under 2002 beräknas svenska projekt erhålla 32 000

000 kr i bidrag från den av EG-kommissionen

inrättade europeiska flyktingfonden. Anslagsbeloppet

motsvarar EU:s finansiering av projekten.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen ett

ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2002.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

De nationella minoriteterna är samer,

sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, och

de språk som omfattas av minoritetspolitiken är

samiska (alla former), finska, meänkieli

(tornedalsfinska), romani chib (alla former) och

jiddisch.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

resursanvändning för att stärka

minoritetsspråkens ställning. Jämför

reservation nr 12 (kd).

Propositionen

Anslaget fördes första gången upp på statsbudgeten

2000. Av anslaget används huvuddelen som statsbidrag

till kommunerna och landstinget inom de områden i

Norrbottens län som utpekats som förvaltningsområden

för samiska respektive finska och meänkieli. Medlen

fördelas av länsstyrelsen i Norrbottens län som även

tilldelats medel för hanteringen av bidragen till

kommunerna och landstinget samt för den arbetsgrupp

vid Länsstyrelsen som skall följa och utvärdera

lagarnas tillämpning. Anslaget täcker också

kostnader för inflytande för nationella minoriteter

och vissa uppföljningsinsatser.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde och

det finns behov av att utveckla verksamheten.

Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta

utvecklas i enlighet med intentionerna i den

minoritetspolitiska propositionen.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen ett

ramanslag på 8 000 000 kr.

Motion

Erling Wälivaara (kd) begär i motion Sf285 ett

tillkännagivande om en utvärdering av behovet av att

skärpa kraven på hur kommunerna lever upp till och

använder tilldelade resurser för att stärka

minoritetsspråkens ställning.

Utskottets ställningstagande

I samband med beslutet om en minoritetspolitik

ratificerade Sverige i februari 2000 två

Europarådskonventioner, ramkonventionen om skydd för

nationella minoriteter och den europeiska stadgan om

landsdels- eller minoritetsspråk. Bestämmelserna i

dessa konventioner har utgjort grunden för den

svenska minoritetspolitiken.

En arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län

har undersökt i vilken utsträckning de nya lagarna

om rätt att använda samiska, finska och meänkieli i

vissa förvaltningsområden har använts hos statliga

och kommunala förvaltningsmyndigheter samt domstolar

i förvaltningsområdet. Resultatet från

undersökningen visar att endast en liten del av

myndigheterna har noterat en ökning av efterfrågan

på att få använda något av dessa minoritetsspråk.

Efterfrågan på förskoleverksamhet och äldreomsorg på

dessa språk har emellertid ökat i några kommuner

sedan lagarna trädde i kraft. Arbetsgruppen anger

flera faktorer som bidrar till att man ännu inte kan

påvisa någon egentlig ökning av användandet av

minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli i

kontakter med domstolar och myndigheter i berörda

geografiska områden.

Utskottet noterar att regeringen avser att ge

Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att inom

ramen för befintliga resurser utreda konsekvenserna

av en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet

för samiska, så att det omfattar ytterligare några

kommuner inom det sydsamiska området.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde.

Enligt utskottets mening bör utvärderingsarbetet

fortsätta och verksamheten utvecklas med särskild

inriktning på de enskildas förutsättningar att

utnyttja de rättigheter och möjligheter som finns.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf285

samt tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2002.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Statsbidrag till invandrarorganisationer

(punkt 2)

av Margit Gennser, Göran Lindblad, Margareta

Cederfelt och Cristina Husmark Pehrsson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf211 och avslår motionerna

2001/02:Sf317 och 2001/02:A317 yrkande 29.

Ställningstagande

Stöd bör inte kunna ges till organisationer som

förespråkar våldshandlingar. Reglerna bör därför

enligt vår mening ändras så att det klart framgår

att endast organisationer som respekterar

demokratiska arbetsformer kan ges statliga stöd.

2. Statsbidrag till invandrarorganisationer

(punkt 2)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda

v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:A317 yrkande 29 och avslår

motionerna 2001/02:Sf211 och 2001/02:Sf317.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör kräva att

invandrarorganisationer redovisar statsbidragens

resultat och effekter utifrån ett könsperspektiv.

3. Kommunersättningar vid flyktingmottagande

(punkt 3)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf399 yrkandena 39 och 41 i

denna del.

Ställningstagande

Vi anser att systemet med förhandlingar och avtal

med kommuner avseende nyanlända flyktingar bör

avskaffas. Enligt vår mening bör det i stället

införas en s.k. utvecklingspeng, som följer

individen och fördelas av RFV. Försäkringskassan bör

sköta utbetalningen.

4. Asylansökan i hela landet (punkt 5)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att det bör vara möjligt att ansöka om asyl

på alla Migrationsverkets kontor i landet. Att ta

emot och göra en asylutredning torde gå lika bra på

alla kontor. Enligt vår mening skulle detta också

medföra bl.a. en minskad ärendebelastning på

kontoren i storstadsregionerna och därmed kortare

handläggningstider.

5. Avgifter i utlännings- och

medborgarskapsärenden (punkt 7)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda

v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:Sf296 yrkande 1,

2001/02:Sf326 yrkande 1 och 2001/02:A317 yrkande 31

samt avslår motionerna 2001/02:Sf254, 2001/02:Sf293

och 2001/02:Sf300.

Ställningstagande

Den som ansöker om visering, uppehålls- eller

arbetstillstånd och svenskt medborgarskap måste

erlägga en ansökningsavgift på mellan 250 och 1 500

kr. Vi anser att detta, vid sidan av den reglerade

invandringen, utgör ytterligare ett hinder mot

människors fria rörlighet och en diskriminering av

icke EU-medborgare. Dessa avgifter bör därför enligt

vår mening avskaffas.

6. Vård som inte kan anstå (punkt 8)

av Fanny Rizell (kd), Birgitta Carlsson (c) och

Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So454.

Ställningstagande

En asylsökande eller en person som efter ett

avvisningsbeslut vistas i Sverige har i dag inte en

självklar rätt till bromsmediciner vid hivinfektion.

Vi anser att den som är hivpositiv bör, utöver

medicinsk prevention, erbjudas profylaktisk

behandling för att minska lidandet och förlänga

tiden mellan hiv och en aidsdiagnos som leder till

döden. Sverige bör därför enligt vår mening erbjuda

dessa personer en adekvat vård i vilken således

ingår medicinsk behandling med bromsmediciner.

7. Särskola och gymnasieskola (punkt 9)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf3 yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Vi anser att asylsökande barn som inte är

folkbokförda skall ha samma rätt till fullgod

undervisning som barn bosatta i Sverige. Barn som

inte är folkbokförda bör således ha rätt även till

särskola.

Vidare är s.k. gymnasieersättande verksamhet inte

enligt vår mening tillräcklig. Asylsökande ungdomar

skall enligt vår mening erbjudas undervisning i

ordinarie gymnasieskola t.o.m. 20 års ålder för att

underlätta den fortsatta integreringen i det svenska

samhället och för att se till att dessa ungdomar

inte kommer efter i sina gymnasiestudier.

8. Flyktingkvoten (punkt 10)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda

v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf296 yrkande 4 och avslår

motionerna 2001/02:Sf216 yrkande 12 samt

2001/02:Sf399 yrkande 25.

Ställningstagande

En stor del av den av riksdagen beslutade

flyktingkvoten har inte kunnat utnyttjas under

senare år. De uttagna flyktingarna har till följd av

byråkratiska hinder inte hunnit överföras före ett

visst budgetårs slut, vilket inneburit att den

beslutade flyktingkvoten inte uppfyllts. Regeringen

bör omedelbart se över systemet för att eliminera

dessa konsekvenser.

9. Flyktingkvoten (punkt 10)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf399 yrkande 25 och avslår

motionerna 2001/02:Sf216 yrkande 12 samt

2001/02:Sf296 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att mottagande av akuta flyktingströmmar

inte bör belasta flyktingkvoten. Det är enligt vår

mening viktigt att Sverige tar emot det antal

kvotflyktingar som riksdagen beslutat om.

10. Flyktingkvoten (punkt 10)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande 12 och avslår

motionerna 2001/02:Sf296 yrkande 4 samt

2001/02:Sf399 yrkande 25.

Ställningstagande

Runt om i världen finns enorma flyktingströmmar

och de allra flesta flyktingarna lyckas aldrig söka

asyl på egen hand. Vi anser mot denna bakgrund att

ambitionen måste vara att kraftigt höja

flyktingkvoten i Sverige och globalt.

11. Återvändande (punkt 11)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf216 yrkande 11.

Ställningstagande

Stöd till återvandring för den som så önskar är ett

viktigt inslag i en human flyktingpolitik. Enligt

vår mening måste dock varje återvändandepolitik

fullt ut respektera den enskildes valfrihet.

Konjunkturskäl får aldrig vara orsak till att

stimulera ett ökat återvändande av flyktingar.

12. Minoritetsspråk (punkt 13)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf285.

Ställningstagande

Vi anser att det bör göras en utvärdering av hur

kommunerna lever upp till och använder tilldelade

resurser för att stärka minoritetsspråkens

ställning. Det finns enligt vår mening med all

sannolikhet behov av att skärpa kraven på

kommunerna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)

av Margit Gennser, Göran Lindblad, Margareta

Cederfelt och Cristina

Husmark Pehrsson (alla m).

Finansutskottets majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

- har genom förslag till ramar för de olika

utgiftsområdena ställt sig bakom en annan inriktning

av politiken inför det första rambeslutet om

statsbudgeten för 2002 samt om preliminära utgiftstak

för åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten att

välja bidrar både till mångfald, en bättre kvalitet

och en större trygghet. De enskilda människorna får

ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för att

bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

- bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra.

Vi har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än regeringen och dess stödpartier

föreslår. Därför redovisar vi i detta särskilda

yttrande den del av vår politik som rör utgiftsområde

8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 8

bör minskas med 190 miljoner kronor för budgetåret

2002 i förhållande till regeringens förslag.

Svensk flyktingpolitik måste svara mot högt ställda

humanitära krav. Enligt vår mening är det viktigt att

målet om beslut inom sex månader i asylärenden nås.

Vi har från början ifrågasatt syftet med att

inrätta Integrationsverket. Vi har inte haft någon

anledning att ompröva denna åsikt varför vi nu anser

att Integrationsverket bör läggas ned och i samband

därmed anslaget till integrationsåtgärder avvecklas.

Enligt vår mening är det fel av regeringen att

fortsätta anslå budgetmedel till vissa invandrartäta

bostadsområden i storstäderna. Detta anslag bör

avvecklas. Vi anser att andra vägar bör prövas, som

är effektivare, bättre och som även innebär en mindre

belastning på statsbudgeten. Vi menar att en av de

viktigaste uppgifterna är att skapa social och

geografisk rörlighet i det svenska samhället. Detta

kan uppnås bl.a. genom att bostadsmarknaden och

arbetsmarknaden avregleras, vilket i sin tur får

positiva effekter på integrationen.

2. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess

stödpartier föreslår.

Finansutskottets majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

- har genom förslag till ramar för de olika

utgiftsområdena ställt sig bakom en annan inriktning

av politiken inför det första rambeslutet om

statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta särskilda

yttrande (i stället för i en reservation) den del av

vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör

minskas med 146,5 miljoner kronor för budgetåret 2002

i förhållande till regeringens förslag.

De långa handläggningstiderna i asylärenden är

oacceptabelt långa. Vi föreslår därför en höjning av

Migrationsverkets anslag med 13 miljoner kronor för

budgetåret 2002 för att förkorta

handläggningstiderna. Vi föreslår dessutom att

Migrationsverket tillförs 10 miljoner kronor för det

ökade ansvaret för informationsfrågor till invandrare

och flyktingar som vi föreslår att verket skall

överta från Integrationsverket. De extra resurser som

regeringen tillför Migrationsverket anser vi bör

användas för att prioritera barnens rättigheter i

asylprocessen. Vidare kan enligt vår mening resurser

frigöras om vårt förslag om att Migrationsverket inte

skall pröva uppehållstillstånd för adopterade barn

mellan 12 och 17 år genomförs.

Kristdemokraterna motsatte sig regeringens förslag

att inrätta en särskild integrationsmyndighet. Trots

ett kompakt motstånd från fem av riksdagens partier

genomdrev Socialdemokraterna emellertid inrättandet

av Integrationsverket. Integrationspolitiken bör

bedrivas på samma sätt som jämställdhetspolitiken,

genom s.k. main streaming. Vi anser att

Integrationsverket bör läggas ned den 1 juni 2002.

Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör i stället

övertas av Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Riksförsäkringsverket. DO

bör tillföras medel för att kunna ges ett speciellt

ansvar för opinionsbildning när det gäller

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vi

motsätter oss regeringens förslag till försök med

lokala diskrimineringsombud. Vi anser dessutom att DO

bör vara en från regeringen fristående myndighet och

i stället underställas riksdagen. Denna fråga bör

behandlas av den utredning som nu utreder en

sammanslagning av rättighetsombudsmännen. När det

gäller anslaget för utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna avvisar vi projektets förlängning

och anser att anslaget bör avvecklas.

3. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 sammanlagt

bör minskas med 557 miljoner kronor för budgetåret

2002 i förhållande till regeringens förslag.

Sverige skall ha en öppen och generös

flyktingpolitik som präglas av humanitet och

rättvisa. Enligt vår mening är väntetiderna för

långa. Vi anser att mottagandet kan effektiviseras

genom ökade insatser för att få människor i arbete

och genom att fler flyktingar slussas ut till eget

boende. Dessutom anser vi att det är nödvändigt med

frivilliginsatser och samarbete med

frivilligorganisationer vid flyktingmottagandet.

Dessa insatser sammantaget leder till förkortade

handläggningstider vid flyktingmottagandet och

möjliggör stora besparingar inom utgiftsområdet. Vi

föreslår därför minskningar av anslagen 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 12:1

Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande.

De extra resurser som regeringen tillför

Migrationsverket anser vi bör användas för att

prioritera barnens rättigheter i asylprocessen.

Vidare menar vi att asylprocessen måste förbättras

och rättssäkerheten ökas. Utlänningsnämnden bör

avvecklas och asylärendena föras över till

förvaltningsdomstolarna. I vårt budgetalternativ

föreslog vi därför inga medel till Utlänningsnämnden

för 2002. Vi kan emellertid konstatera att ett enigt

utskott nu föreslår ett tillkännagivande om att

regeringen snarast bör återkomma med förslag om en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden.

Enligt vår mening leder regeringens

storstadssatsning inte till några långsiktiga

förändringar, och projektverksamheten riskerar att

bli en del vid sidan av kommunernas ordinarie

verksamheter. Mot bakgrund av detta anser vi att

anslaget till utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna bör avvecklas.

4. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Bo Könberg (fp).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Folkpartiet liberalerna anser att utgiftsområde 8 bör

minskas med 290 miljoner kronor för budgetåret 2002 i

förhållande till regeringens förslag.

En av de viktigaste uppgifterna i dag är att ta

strid för en ny human och solidarisk flyktingpolitik

för Sverige och EU. Dagens långa handläggningstider i

asylärenden måste radikalt förkortas. Genom ökade

satsningar på snabbare behandling av asylärenden kan

handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för

mottagande av asylsökande minskas. Vi föreslår därför

att Migrationsverket tillförs 50 miljoner kronor och

att anslaget för offentligt biträde tillförs 18

miljoner kronor. Vi anser emellertid att det också är

hög tid att införa lagstiftning med tidsgränser för

asylärenden för att förkorta handläggningstiderna.

Vidare bör enligt vår mening Sverige bedriva

organiserad mot-tagning av människor från

flyktingläger i tredje världen. Antalet flyktingar

som kommer till Sverige på detta sätt bör bli högre.

Regeringen har genom åren alltmer fokuserat på

olika typer av projektbidrag till kommunala

verksamheter och på att genom olika typer av

förhandlingslösningar ge stöd till specifika

verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas

de lokala investeringsprogrammen och

storstadspengarna. Vi anser att en dominerande del av

de projekt som finansieras inom anslaget

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna inte har

haft en tillfredsställande effektivitet och

förankring bland de berörda. Vi föreslår därför att

anslaget avvecklas. Vi anser även att integration

inte är en process som kan styras genom byråkratiska

beslut och att Integrationsverket därför kan läggas

ned.

5. Diskrimineringsombudsmannen (punkt 1)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda v).

Med anledning av att frågan om

Diskrimineringsombudsmannens ställning tas upp i

motion Sf399 vill vi instämma i att DO bör vara en

från regeringen fristående myndighet och i stället

underställas riksdagen. Detta bör även enligt vår

mening behandlas av den utredning som nu utreder en

sammanslagning av rättighetsombudsmännen.

6. Migrationsverkets handläggningstider (punkt

6)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Handläggningstiden hos Migrationsverket är orimligt

lång. Enligt Miljöpartiets mening finns det en

obalans mellan Migrationsverkets prognoser för

antalet asylsökande och de av regeringen tilldelade

resurserna. Med anledning av nuvarande världsläge med

ökade flyktingströmmar kan det finnas än mer

anledning att se över Sveriges möjligheter att ge

skydd i en massflyktssituation.

Vi anser att problemen med långa handläggningstider

och dåligt utredda ärenden till stor del beror på för

lite pengar och för lite personal. Regeringen måste

därför enligt vår uppfattning ta ansvar för att

ärendeprövningen hos Migrationsverket sker

rättssäkert.

7. Vård som inte kan anstå (punkt 8)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda v).

Enligt vår mening bör alla flyktingar och asylsökande

så länge de finns kvar i landet ha rätt till samma

hälso- och sjukvård som här i landet bosatta

personer, detta således oavsett vilken diagnos som

ställts. För nyanlända asylsökande måste man även

uppmärksamma de särskilda behov som kan finnas och

därmed ett eventuellt behov av specialistkompetens.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002 i volym 4 utgiftsområde

8 föreslagit att riksdagen

1. godkänner att under år 2002 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet av

hemutrustningslån intill ett belopp av 1 300 000 000

kr (avsnitt 3),

2. för budgetåret 2002 anvisar anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

följande uppställning: (tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 85 561,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 54 242,

- 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;

ramanslag;

2 258 646,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 12 451,

- 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;

ramanslag; 13 908,

- 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;

ramanslag; 116 000,

- 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 490 079,

- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 652

364,

- 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 292

467,

- 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 75 854,

- 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;

ramanslag; 77 028,

- 12:6 Utresor för avvisade och utvisade;

ramanslag; 70 043,

- 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och

flyktingar; ramanslag; 32 000,

- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;

ramanslag; 8 000.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 2001

2001/02:Sf211 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge pengar till

organisationer som förespråkar våldshandlingar.

2001/02:Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje

återvändandepolitik fullt ut måste respektera den

enskildes valfrihet och att konjunkturskäl aldrig får

vara orsak till att stimulera ett ökat återvändande

av flyktingar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansträngningar när

det gäller att höja flyktingkvoten i Sverige och

globalt.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omgående

presentera ett förslag till ny instans- och

processordning i utlänningsärenden.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

korta handläggningstiderna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om asylansökan i hela

Sverige.

2001/02:Sf254 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avgifter för

tillståndsärenden.

2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att

avveckla Utlänningsnämnden.

2001/02:Sf270 av Kenneth Johansson m.fl. (c, v, kd,

mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om uppdrag åt Migrationsverket

att prioritera barnets rättigheter i asylprocessen.

2001/02:Sf285 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av skärpning av

kraven i en ny utvärdering av hur kommunerna lever

upp till och använder tilldelade resurser för att

stärka minoritetsspråkens ställning.

2001/02:Sf293 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avgift för ansökan om

tillstånd för säsongsarbete.

2001/02:Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om borttagande av

ansökningsavgifter i utlännings- och

medborgarskapsärenden.

3. Riksdagen beslutar att Utlänningsnämnden skall

läggas ned den 31 december 2002.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om genomförandet av

riksdagsbeslut om uttagningar av flyktingkvoten.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag om nedläggning av Utlänningsnämnden och

dess ersättande med förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf300 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kostnaderna för svenskt

medborgarskap.

2001/02:Sf317 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regler för statsbidrag till

invandrar- och minoritetsorganisationer.

2001/02:Sf321 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning:

2001/02:Sf326 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kostnadsfritt

ansökningsförfarande för svenskt medborgarskap.

2001/02:Sf333 av Per Bill m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en rättssäker

asylbehandling där Utlänningsnämnden avskaffas och

prövningen av utlänningsärenden överförs till

ordinarie förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Integrationsverket bör läggas ned och begär att

regeringen återkommer med förslag på i vilken form

introduktionsenheten skall kvarstå.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att anslag 10:2

Integrationsåtgärder avvecklas.

2001/02:Sf364 av Per Bill m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättssäkerhet i

asylprocessen.

2. Riksdagen beslutar att Utlänningsnämnden avskaffas

och att prövningen av utlänningsärenden överförs till

ordinarie förvaltningsdomstolar.

2001/02:Sf377 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om integrationsbefrämjande

insatser.

2001/02:Sf379 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti

(fp):

Riksdagen beslutar om ändring av regeringens förslag

under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

enligt uppställning:

2001/02:Sf383 av Margit Gennser m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en avveckling av

Integrationsverket bör inledas.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag på var introduktionsenheten

skall förläggas.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen om i vilken form kommunersättningar vid

flyktingmottagande skall distribueras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en avveckling av

anslag 10:2 Integrationsåtgärder inleds.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om

resurstilldelning till utvecklingsinsatser i

storstäderna.

7. Riksdagen anvisar till anslag 10:1

Integrationsverket för budgetåret 2002 52 561 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till anslag 10:2

Integrationsåtgärder för budgetåret 2002 8 242 000

kr.

9. Riksdagen anvisar till anslag 11:1

Utvecklingssatsningar i storstadsregionerna för

budgetåret 2002, 0 kr.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om rättssäkerhet i

Migrationsverkets och Utlänningsnämndens agerande.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring angående Utlänningsnämnden.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte acceptera de

långa handläggningstiderna och tillföra ytterligare

medel för att korta handläggningstiderna.

10. Riksdagen beslutar att ta bort prövningen av

uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol

meddelade adoptionerna för barn mellan 12-17 år i

enlighet med vad som anförs i motionen.

11. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om nedläggning av Utlänningsnämnden och till

ny processordning i utlänningsärenden i enlighet med

vad som anförs i motionen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar.

39. Riksdagen beslutar att systemet med förhandlingar

och avtal med kommuner, avseende nyanlända, avskaffas

i enlighet med vad som anförs i motionen.

40. Riksdagen beslutar avveckla Integrationsverket

fr.o.m. den 1 juni 2002 i enlighet med vad som anförs

i motionen.

41. Riksdagen beslutar införa en utvecklingspeng som

fördelas av RFV och att Migrationsverket ges ansvar

för informationsfrågor till invandrare och

flyktingar, i enlighet med vad som anförs i motionen.

42. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering ges speciellt ansvar för

opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism och att DO skall vara

en myndighet underställd riksdagen.

43. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning:

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar,

(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn) enligt uppställningen i bilaga 2,

2001/02:So454 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätt till en adekvat vård

och behandling med bromsmediciner mot hiv-infektion

för alla som vistas i landet.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör kräva att

invandrarorganisationer redovisar statsbidragens

resultat och effekter utifrån ett könsperspektiv.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att avgiften för att söka svenskt

medborgarskap skall tas bort när det statsfinansiella

läget så tillåter.

Motion väckt med anledning av skrivelse

2001/02:5 Migration och asylpolitik

2001/02:Sf3 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om ny instans- och processordning i

utlänningsärenden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om särskolan.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om gymnasieskolan.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsför-delning.

------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

------------------------------------------------------

Anslag förslag

------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

10 Integrationspolitik

------------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 85 561

------------------------------------------------------

2 Integrationsåtgärder (ram) 54 242

------------------------------------------------------

3 Kommunersättningar vid 2 258 646

flyktingmottagande (ram)

------------------------------------------------------

4 Hemutrustningslån (ram) 12 451

------------------------------------------------------

5 Ombudsmannen mot etnisk 13 908

diskriminering (ram)

------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

11 Storstadspolitik

-------------------------------------------------------

1 Utvecklingsinsatser i 116 000

storstadsregionerna (ram)

-------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

12 Migrationspolitik

------------------------------------------------------

1 Migrationsverket (ram) 490 079

------------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande 1 652 364

(ram)

-------------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska 292 467

åtgärder (ram)

-------------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 75 854

-------------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i 77 028

utlänningsärenden (ram)

-------------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och 70 043

utvisade (ram)

-------------------------------------------------------

7 Från EU-budgeten 32 000

finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

(ram)

-------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

47 Minoritetspolitik

-------------------------------------------------------

1 Åtgärder för nationella 8 000

minoriteter (ram)

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 5 238 643

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------