Bet. 2001/02:SFU3

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU3

Reformerade regler för bostadstillägg tillpensionärer m.fl.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:140 Reformerade regler för

bostadstillägg till pensionärer m.fl. jämte motioner

som väckts med anledning av propositionen.

I och med ålderspensionsreformen avskaffas det

särskilda grundavdraget för pensionärer. För att

kompensera för detta kommer bruttopensionerna att

höjas, vilket leder till att nuvarande system för

bostadstillägg till pensionärer (BTP) måste anpassas

till de höjda bruttopensionerna. I propositionen

lämnas förslag till förändringar av BTP så att det

fungerar på ett likvärdigt sätt med de nya systemen

för ålderspension, efterlevandepension och sjuk- och

aktivitetsersättning som med de nuvarande

pensionssystemen. En översyn har samtidigt gjorts i

syfte att modernisera BTP-systemet som i sina

huvuddelar har varit oförändrat sedan 1962.

BTP:s karaktär av individinriktat grundskydd

betonas liksom avgränsningen gentemot

bostadsbidraget. Det nya BTP skall vara tidsbestämt.

Utgångspunkten är att beslut om BTP skall gälla ett

år. Är förhållandena okomplicerade kan

beslutsperioden i stället vara upp till tre år.

Utgångspunkten för rätt till det nya BTP är vidare

att man har en huvudsaklig och långsiktig för-

sörjning av pension eller uppbär sjuk- eller

aktivitetsersättning. Personkretsen blir därmed

något snävare. Partiell ålderspension och omställ-

ningspension kommer inte att grunda rätt till det

nya BTP. Inte heller änkepension till kvinnor födda

1945 eller senare, som grundar sig på dödsfall efter

utgången av 2002, föreslås ge rätt till BTP.

Såvitt gäller BTP:s storlek föreslås att för

ensamstående bidragstagare skall BTP lämnas med

högst 91 % av bostadskostnaden till den del denna

inte överstiger 4 500 kr per månad. För en gift

bidragstagare skall BTP lämnas med 91 % av dennes

del av bostadskostnaden till den del denna inte

överstiger 2 250 kr per månad. Bostadskostnaden för

gift bidragstagare, vars make inte är berättigad

till BTP, föreslås således beräknas till hälften av

makarnas totala bostadskostnad - till skillnad mot

nuvarande regler där BTP beräknas efter hela

bostadskostnaden. Samtidigt införs ett fribelopp vid

inkomstberäkningen för den make som saknar rätt till

BTP, vilket delvis neutraliserar försämringen.

Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa

skattelagstiftningen med vissa tillägg. Som inkomst

räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt

inkomst av kapital. Därtill läggs 15 % av för-

mögenhet överstigande 100 000 kr per person. Inkomst

av tjänst och näringsverksamhet beräknas utifrån en

förväntad framtida inkomst, medan uppgifter om

förmögenhet och inkomst av kapital hämtas från

deklarationen året före det år ansökan avser.

Sedan den bidragsgrundande inkomsten fastställts

räknas denna om till en reduceringsinkomst. Detta

innebär att vissa inkomster viktas samt att ett

fribelopp dras från inkomsten. Maximalt BTP minskas

därefter med 62 % av reduceringsinkomsten upp till

ett prisbasbelopp och med 50 % däröver. Reglerna om

viktning och avräkning är en teknisk konstruktion

för att uppnå neutralitet gentemot nuvarande

inkomstprövningsregler.

Fribeloppet skall svara mot ett grundläggande

konsumtionsbehov och föreslås i huvudsak knytas till

basnivåerna för allmän ålderspension respektive

sjuk- och aktivitetsersättning.

För det särskilda bostadstillägget (SBTP) föreslås

i stort oförändrade regler.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003. Av främst administrativa skäl föreslås

att övergången till det nya BTP-systemet sker

successivt. Samtliga BTP som utges vid utgången av

2002 skall räknas om tidigast den 1 januari och

senast den 30 juni 2003. Fram till omprövning

betalas beloppet för december 2002 ut. Bidragstagare

med förmån som inte längre grundar rätt till BTP får

behålla BTP motsvarande decemberbeloppet t.o.m. juni

2003. Särskilda övergångsregler vid beräkning av

bostadskostnad skall gälla även därefter för

förmånstagare vars make saknar rätt till BTP.

I propositionen läggs även fram förslag som rör

uppgift om tjänstepension vid beräkning av

garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare. Enligt förslaget skall i

beräkningsunderlaget, som huvudregel, ingå det

tjänstepensionsbelopp som ingår i taxeringen året

före det år under vilket garantipensionen betalas

ut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med

vissa ändringar i den nya lagen om bostadstillägg

till pensionärer m.fl. av huvudsakligen redaktionell

karaktär och avstyrker samtliga motioner.

I ärendet finns 17 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Uppföljning och utvärdering av det nya

BTP-systemet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf40 yrkande

1.

Reservation 1 (m, kd)

2. BTP ur ett könsperspektiv

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 5.

Reservation 2 (mp)

3. Kvalifikationsvillkor för BTP

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf37

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sf38 yrkande 1.

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (mp)

4. Utländska förmåner som

kvalifikationsgrund

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 3.

Reservation 5 (v, mp)

5. BTP för bostad i särskild boendeform

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 3.

Reservation 6 (m)

6. Högsta BTP

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 1.

Reservation 7 (m)

7. Underskott i näringsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 4.

Reservation 8 (m)

8. Pensionskostnader i näringsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 5.

Reservation 9 (m)

9. Principer för förmögenhetstillägget

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 6.

Reservation 10 (m)

10. Värdet av fritidsfastighet vid

beräkning av förmögenhetstillägget

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf36

yrkande 7, 2000/01:Sf39 yrkande 2 och

2000/01:Sf40 yrkande 3.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (kd, fp)

11. Gifta och sammanboende i BTP-

sammanhang

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 6.

Reservation 13 (mp)

12. Viktning av utländska inkomster

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 4.

Reservation 14 (v, mp)

13. Avräkningsprocent m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38

yrkandena 2-4.

Reservation 15 (mp)

14. Skälig levnadsnivå i SBTP

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 2.

Reservation 16 (m)

15. Anmälningsskyldighet vid ändrade

förhållanden m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 5.

Reservation 17 (v, mp)

16. Garantipension och BTP

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

såvitt avser 2 §, dock med den ändringen att

punkt 1 skall ha följande lydelse: 1. hel

ålderspension enligt lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension eller hel

garantipension enligt lagen (1998:702) om

garantipension,.

17. Lagen om bostadstillägg till

pensionärer m.fl.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

bostadstillägg till pensionärer m.fl. till den

del det inte omfattas av punkt 16 med den

ändringen i övergångsbestämmelserna att punkt 3

och första meningen i punkt 5 skall ha följande

lydelse:

3. Den som är berättigad till bostadstillägg

enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt

att fortsätta att få bostadstillägget utbetalt,

dock längst till och med juni 2003. Detta gäller

dock endast så länge den försäkrade är bosatt i

Sverige och uppbär sådan förmån som berättigar

till bostadstillägg enligt bestämmelserna i den

gamla lagen eller motsvarande förmån. Därvid

skall 4 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)

tillämpas. Vad nu sagts skall även gälla särskilt

bostadstillägg,

5. För den som uppbär eller beviljas

bostadstillägg för december 2002 enligt de

bestämmelser som gäller för gift

pensionsberättigad, men vars make inte är

berättigad till bostadstillägg skall

följande gälla.

18. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i

lagen (1998:708) om upphävande av lagen

(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make

uppbär folkpension,

2. lag om ändring i lagen (1998:708) om

upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i

vissa fall då make uppbär folkpension,

3. lag om ändring i lagen (1999:332) om

ersättning till steriliserade i vissa fall,

4. lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

5. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) och

6. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i

lagen (1998:702) om garantipension.

Stockholm den 16 oktober 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann

Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare

(s), Ronny Olander (s), Cecilia Magnusson (m),

Kerstin-Maria Stalin (mp), Mona Berglund Nilsson

(s), Claes Stockhaus (v), Magda Ayoub (kd), Kenneth

Lantz (kd) och Rolf Kenneryd (c).

2001/02

SfU3

Redogörelse för ärendet

I proposition 2000/01:140 Reformerade regler för

bostadstillägg till pensionärer m.fl. föreslår

regeringen att riksdagen antar förslag till lag om

bostadstillägg till pensionärer m.fl. samt förslag

till följdändringar i ett flertal lagar.

Av utskottet i detta betänkande behandlade

lagförslag återfinns i bilaga 2.

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000)

om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)

(lagförslag 2.6) behandlas i utskottets betänkande

2001/02:SfU4.

Fem motioner har väckts med anledning av

propositionen. Två av motionsyrkandena, 2000/01:Sf39

yrkande 1 och 2000/01:Sf40 yrkande 2, behandlas av

utskottet i betänkandet 2001/02:SfU1. De

motionsförslag som utskottet behandlar i detta

betänkande återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Allmänt om bostadstillägg till

pensionärer m.m.

Det finns två huvudformer av statligt

bostadstillägg: bostadstillägg till pensionärer

(BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer

(SBTP). Båda formerna av bostadstillägg är

skattefria.

BTP är ett inkomstprövat tillägg till vissa

pensionsförmåner och storleken på BTP påverkas av

bostadskostnaden och årsinkomsten.

BTP kan betalas ut till den som är bosatt i

Sverige och har en pensionsförmån i form av

ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, förtidspen-

sion/sjuk-bidrag, änkepension, omställningspension,

förlängd omställningspension, särskild

efterlevandepension eller hustrutillägg. Även den

som har en pension från ett annat land inom EU/EES

kan få BTP. Den som gör tidigt uttag av

ålderspension har dock inte på grund härav rätt till

BTP. Däremot har en person med vilande

förtidspension rätt till BTP under det första året

pensionen är vilande.

En kommun har dessutom möjlighet att betala ut ett

kommunalt kompletteringsbelopp till BTP. Denna

möjlighet upphör dock fr.o.m. 2003.

Från och med den 1 januari 2001 utgör BTP maximalt

90 % av den del av bostadskostnaden som inte

överstiger 4 500 kr per månad. Pensionär som bor i

tvåbäddsrum i särskild boendeform får tillgodoräkna

sig en bostadskostnad om högst 2 000 kr i månaden.

BTP kan endast beviljas för bostad i Sverige.

SBTP är, liksom BTP, inkomstprövat och betalas ut

om den förmånsberättigades inkomst, efter avdrag för

skälig boendekostnad, understiger skälig

levnadsnivå. Som skälig levnadsnivå för år 2001

räknas 47 749 kronor för ogift och 40 000 kronor för

den som är gift. Inkomster som påverkar SBTP är

folkpension, pensionstillskott och viss del av

tilläggspension, BTP samt hälften av den årsinkomst

som fastställts vid beräkningen av BTP.

Barnfamiljer och ungdomar, som fyllt 18 men inte

29 år, kan få bostadsbidrag. Bidraget beror bl.a. av

hushållets storlek, dess inkomster och

bostadskostnad. Bostadsbidraget består av två delar,

dels ett bidrag för bostadskostnader, dels ett

särskilt bidrag för hemmavarande barn. Barnfamiljer

med hemmavarande barn kan få bidraget för

bostadskostnader och det särskilda bidraget för

barnen.

En person med barn kan beviljas såväl

bostadsbidrag som BTP. En samordning sker mellan de

båda förmånerna på sådant sätt att den beräknade

bostadskostnaden som ligger till grund för BTP

minskas med det preliminära bostadsbidraget.

Principer för ett reformerat BTP

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag att

det för personer bosatta i Sverige även i

framtiden skall finnas ett allmänt

bostadsstöd av samma karaktär som det

nuvarande BTP och att det nya BTP skall

omfattas av bestämmelserna i

socialförsäkringslagen (1999:799) samt

beräknas och fastställas slutligt direkt vid

beviljandet.

De nya reglerna tas in i en ny särskild lag

om bostadstillägg till pensionärer m.fl., som

skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

uppföljning/utvärdering av det nya systemet

och om belysning av olikheter mellan kvinnor

och män. Jämför reservationerna nr 1 (m, kd)

och 2 (mp).

Propositionen

I det reformerade ålderspensionssystemet ersätts det

nuvarande grundskyddet i form av folkpension,

pensionstillskott och det särskilda grundavdraget

för pensionärer (SGA) av en utfyllnadsförmån i form

av garantipension till den inkomstrelaterade

pensionen. Garantipensionens basnivå har bestämts

utifrån att det även i framtiden skall finnas ett

allmänt bostadsstöd till pensionärer. Även

efterlevandeförmånerna har anpassats till

pensionsreformen. Den beskattade garantipensionen

kommer att utges från en högre bruttonivå än vad som

gällt för folkpension och pensionstillskott. Detta

gäller även för den nya aktivitets- och sjukersätt-

ningsförmånen. Av det skälet kan inte det nuvarande

BTP-systemet användas i framtiden.

Ett individinriktat och allmänt bostadsstödssystem

av samma karaktär som det nuvarande BTP-systemet

framstår enligt regeringen som ett lämpligt val när

det gäller att reformera det nuvarande BTP. Det

innebär att personer som av olika anledningar har

små förutsättningar att förändra sin ekonomiska

situation och till följd därav i princip permanent

är beroende av allmän pensions- eller

sjukförsäkringsförmån för sin försörjning kommer att

vara kvalificerade för det nya BTP. Däremot kommer

vissa personkategorier, som kommer att uppbära

allmän pensionsförmån mer som ett komplement till

förvärvsinkomst, inte att vara kvalificerade för det

nya BTP. Det gäller t.ex. personer som är

berättigade till omställningspension. Inte heller

skall den som enbart uppbär partiellt uttag av

ålderspension vara berättigad till det nya BTP.

Andra betydelsefulla förslag är införandet av ett

nytt inkomstbegrepp, som bl.a. innefattar att

faktisk kapitalinkomst skall ingå i den

bidragsgrundande inkomsten och att bostadskostnaden

för makar, även i de fall då den andre maken inte är

berättigad till BTP, skall beräknas till hälften av

makarnas totala bostadskostnad. Till skillnad från i

dag kommer vårdbidrag att påverka storleken på det

nya BTP till den del bidraget utgör skattepliktig

inkomst, liksom vissa skattefria ersättningar.

Ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär

skall i princip endast utges till personer som är i

behov av förmånen för att klara sin huvudsakliga

försörjning och ett acceptabelt boende. Enligt

regeringens uppfattning ligger det mer eller mindre

i sakens natur att det då skall bestämmas slutligen

redan vid beviljandet av förmånen. Vidare skall det

nya BTP utges till den som är bosatt i Sverige, och

förmånen skall omfattas av bestämmelserna i

socialförsäkringslagen.

De nya bestämmelserna om BTP innebär så

genomgripande förändringar av regelverket att det är

angeläget att samla bestämmelserna i en ny lag. Den

nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003

samtidigt som den nuvarande lagen om BTP upphävs.

Regeringen beräknar att kostnaderna för det nya

BTP kommer att bli i stort sett oförändrade jämfört

med det nuvarande BTP-systemet, dvs. drygt

10 miljarder kronor per år.

För de flesta pensionärshushåll med BTP blir

skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet

relativt liten. Närmare 70 % av de hushåll som har

BTP kommer att få oförändrat eller högre BTP till

följd av de nya reglerna. Ca 20 % får en minskning

med som mest 2 000 kr per år, medan 2 % av

pensionärshushållen får en minskning på minst 10 000

kr per år. Den sistnämnda gruppen består av personer

som har faktiska kapitalinkomster som med betydande

belopp överstiger den schablonavkastning som

tillämpas i det nuvarande BTP-systemet. I allt

väsentligt torde detta enligt regeringen bero på de

realisationsvinster som uppstår vid försäljning av

värdepapper och fastigheter. I gruppen återfinns

fler kvinnor än män, vilket beror på att kvinnorna

har högre kapitalinkomster och realisationsvinster

än männen.

Genomsnittligt sett är skillnaderna i utfallet för

kvinnor och män små. Bland ensamstående

ålderspensionärer får männen, i genomsnitt, en

höjning på drygt 500 kr per år medan motsvarande

siffra för kvinnorna är 300 kr per år. Även om de

genomsnittliga förändringarna är små kan enligt

regeringen förändringarna i enskilda fall bli stora.

Såvitt gäller de administrativa konsekvenserna

är regeringens sammantagna bedömning att det

nya systemet för BTP, utöver själva

omläggningsarbetet och utarbetandet av nya ADB-

lösningar, inte kommer att kräva mer resurser

än dagens system.

Motionerna

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf40 yrkande

1 ett tillkännagivande om att följa upp och

utvärdera det reformerade BTP. Motionärerna anser

att det är oroväckande att det nya BTP kommer att

innebära en minskning för vissa på minst 10 000 kr

per år och att det gäller fler kvinnor än män.

Dessutom anser motionärerna att systemet är mycket

komplicerat och svårförståeligt.

I motion Sf38 yrkande 5 av Kerstin-Maria Stalin

(mp) begärs ett tillkännagivande om att olikheter

mellan kvinnor och män tydligare skall belysas.

Motionären påpekar att kvinnor har lägre pension än

män och därmed högre BTP.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i

framtiden skall finnas ett allmänt bostadsstöd av

samma karaktär som det nuvarande BTP. De stora

förändringar som ålderspensionsreformen inneburit

med bl.a. införande av en utfyllnadsförmån i form av

garantipension och vanliga beskattningsregler för

pensioner gör det emellertid nödvändigt att

reformera reglerna för BTP. Den beskattade

garantipensionen kommer att utges från en högre

bruttonivå. Även efterlevandepension och aktivitets-

och sjukersättning kommer att utges från högre

bruttonivåer i framtiden, varför en anpassning

behövs även till dessa system.

Det föreslagna BTP-systemet innebär dock på vissa

punkter betydande förändringar. Vissa

personkategorier, som enligt nuvarande regler är

berättigade till BTP, kommer inte att kunna

kvalificera sig för det nya BTP. Även för makar där

den ena maken inte är kvalificerad för BTP innebär

de nya reglerna väsentliga förändringar genom att

bostadskostnaden skall delas mellan dem. Som

redovisats ovan kommer ca 20 % av de hushåll som i

dag har BTP att få en minskning med som mest 2 000

kr per år, medan 2 % får en minskning på minst 10

000 kr per år. Att vissa personer kommer att få

vidkännas en så stor minskning som över 10 000 kr

per år beror i huvudsak på att de har en betydligt

större kapitalavkastning, som en följd av t.ex.

försäljning av värdepapper, än den i nuvarande

system tillämpade schablonavkastningen på 5 %. De

ändringar som föreslås i propositionen måste i vissa

avseenden bedömas som omfattande. Med hänsyn härtill

anser utskottet det närmast självklart att det nya

BTP-systemet noga följs upp och utvärderas när det

varit i kraft en tid.

Förslaget om att vårdbidrag skall räknas in i den

bidragsgrundande inkomsten till den del det utgör

skattepliktig inkomst torde enligt utskottets

bedömning i normalfallet inte leda till mer

påtagliga minskningar av BTP jämfört med nuvarande

regler. Enligt utskottets mening är det dock

angeläget att en uppföljning/utvärdering också

innefattar effekterna av att vårdbidrag delvis skall

ingå i den bidragsgrundande inkomsten.

Utskottet förutsätter således att en uppföljning

och utvärdering kommer till stånd genom regeringens

försorg och att den även innefattar ett

könsperspektiv.

Utskottet återkommer i det följande till de

förslag som berörts i detta avsnitt och tillstyrker

i övrigt regeringens förslag. Motionerna Sf40

yrkande 1 och Sf38 yrkande 5 får anses tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

Kvalifikationskrav för det nya BTP

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att en person som uppbär all ålderspension

som han eller hon enligt lag är berättigad

till skall fr.o.m. den månad han eller hon

fyller 65 år vara kvalificerad för det

reformerade BTP,

- att en kvinna som uppbär änkepension skall

vara kvalificerad för det nya BTP fram till

den månad hon fyller 65 år,

- att detta dock inte gäller en kvinna född

1945 eller senare som uppbär änkepension på

grund av dödsfall som inträffar efter

utgången av 2002,

- att personer som uppbär aktivitets- och

sjukersättning skall vara kvalificerade för

det nya BTP,

- att en person som är berättigad till

sjukersättning skall kunna få BTP under som

längst tolv månader när sjukersättningen är

vilande, och en aktivitets-

ersättningsberättigad skall kunna få BTP

under hela den tid aktivitetsersättningen är

vilandeförklarad.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om

att all form av ålderspension och

omställningspension m.fl. förmåner skall ge

rätt till BTP. Jämför reservationerna nr 3

(v), 4 (mp) och 5 (v, mp).

Propositionen

Allmänt om kvalifikationsvillkoret för det nya

BTP

Såvitt gäller allmänna pensionsförmåner anser

regeringen att endast pensionsförmån som, generellt

sett, kan sägas utgöra den enskildes huvudsakliga

försörjning bör kvalificera honom eller henne för

det nya BTP. Vidare är det tillhörigheten till den

allmänna sjukförsäkringen genom aktivitets- eller

sjukersättning som bör vara avgörande för om

personen i fråga skall uppfylla villkoren för det

reformerade BTP.

Ålderspension

Garantipension kan tas ut tidigast fr.o.m. den månad

den enskilde fyller 65 år beroende bl.a. på att

personen i fråga fram till denna tidpunkt får anses

tillhöra kategorin yrkesverksamma. Redan med hänsyn

härtill framstår det som naturligt att knyta

kvalificeringen för det nya BTP till den tidpunkt då

garantipensionen kan tas ut.

Det reformerade BTP bör ses som ett komplement

till inkomst i form av ålderspension, och innan ett

sådant komplement kommer i fråga är det enligt

regeringen rimligt att pensionären i första hand

försöker klara sin försörjning och boendekostnad

själv, dvs. att pensionären först tar ut hela den

pension som han eller hon är berättigad till. Annars

finns en risk för att förmånen skulle kunna

utnyttjas för att subventionera ett senare och högre

uttag av ålderspension. Personen i fråga kan då inte

heller anses ha sin huvudsakliga försörjning i form

av ålderspension och bör således inte heller vara

kvalificerad för det nya BTP.

Mot bakgrund av det anförda föreslås att en

ålderspension skall kvalificera för det reformerade

BTP fr.o.m. den månad ålderspensionären fyller 65 år

endast om han eller hon uppbär all den ålderspension

som han eller hon är berättigad till.

Omställningspension och särskild

efterlevandepension

Enligt nuvarande bestämmelser kan BTP utges till

personer med änkepension, omställningspension,

förlängd omställningspension eller särskild

efterlevandepension.

Syftet med omställningspension och förlängd

omställningspension skall, enligt bestämmelser som

träder i kraft den 1 januari 2003, i framtiden vara

detsamma som i dag. En efterlevande make som får

omställningspension eller förlängd om-

ställningspension är, till skillnad från en

ålderspensionär som uppbär hel ålderspension, i

förvärvsaktiv ålder och är i många fall även

berättigad till bostadsbidrag. Regeringen föreslår

därför att personer med omställningspension och

förlängd omställningspension inte skall vara

kvalificerade för det nya BTP.

Såvitt gäller särskild efterlevandepension skall

förmånen avskaffas för framtiden. Dock skall den som

vid utgången av 2002 uppbär eller då är berättigad

till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt

till sådan pension fram till 65 års ålder eller till

dess att rätten på annat sätt upphör. En

förutsättning för rätt till särskild

efterlevandepension är att den efterlevandes

förutsättningar och möjligheter att bereda sig

inkomst genom ett för denne lämpligt arbete är

nedsatta och har så varit alltsedan makens död.

Vidare krävs att nedsättningen beror på

arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller

annan därmed jämförlig omständighet samt att den

inte kan antas vara endast kortvarig. Den kategori

personer som uppbär särskild efterlevandepension har

små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation

och personerna har i en hel del fall uppburit

särskild efterlevandepension och BTP under lång tid.

Regeringen föreslår därför att personer som uppbär

särskild efterlevandepension skall vara

kvalificerade för det reformerade BTP.

Änkepension och hustrutillägg

Från och med den 1 januari 2003 skall kvinnor som

beviljats eller kommer att beviljas änkepension på

grund av dödsfall före utgången av 2002 vara

berättigade till såväl inkomstrelaterad änkepension

som garantipension till änkepension. Med hänsyn till

att änkepension för dessa kvinnor skall ses som en

huvudsaklig inkomstkälla, bör sådan änkepension

kvalificera för det reformerade BTP, dock endast

fram till den månad kvinnan fyller 65 år.

Beträffande änkepension på grund av dödsfall efter

2002 anförs i propositionen följande. Kvinnor födda

1944 eller tidigare skall även om dödsfallet

inträffar efter utgången av 2002 kunna beviljas

såväl inkomstrelaterad änkepension som

garantipension i form av änkepension. Detta hänger

samman med att dessa kvinnor anses ha ett större

skyddsbehov än övriga vuxna efterlevande, eftersom

de - generellt sett - kommer att ha sin huvudsakliga

försörjning från den allmänna änkepensionen.

Beträffande kvinnor som är födda 1945 eller senare,

som grundar sin rätt till änkepension på dödsfall

efter utgången av 2002, bör änkepensionen ses som en

kompletterande inkomst till förvärvsinkomster.

Regeringen föreslår med hänsyn härtill att endast en

kvinna född 1944 eller tidigare, som uppbär

änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter

utgången av 2002, skall vara kvalificerad för det

reformerade BTP.

Eftersom hustrutillägget är en förmån som är under

avveckling finns det enligt regeringens uppfattning

inte skäl att ändra den nuvarande möjligheten att

jämte hustrutillägg uppbära BTP.

Aktivitets- och sjukersättning

Det nya sjukersättningssystemet, som träder i kraft

den 1 januari 2003, innebär att förtidspension och

sjukbidrag ersätts av aktivitetsersättning och

sjukersättning. Aktivitetsersättning skall kunna

utges till en försäkrad som är under 30 år.

Sjukersättning skall kunna utges till personer i

åldern 30-64 år. Förmånerna skall kunna utges i

nivåerna hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels förmån.

Personer som är berättigade till

aktivitetsersättning kommer att ha en anknytning

till det allmänna sjukförsäkringssystemet som är

svagare och mindre varaktig än vad en

förtidspensionär har till det allmänna

pensionssystemet. Dock kommer det i gruppen

aktivitetsersättningsberättigade att finnas personer

som bor i någon form av särskilt boende, t.ex.

gruppboende. Dessa boendeformer är inte sällan

dyrare än de boendeformer som unga normalt bor i.

Det föreslås därför att personer som uppbär

aktivitetsersättning skall vara kvalificerade för

det nya BTP. Eftersom sjukersättningsförmånerna i

stora delar liknar nuvarande förtidspensions- och

sjukbidragsförmåner föreslås att även

sjukersättningsberättigade personer skall vara

kvalificerade för det nya BTP.

Det kan ifrågasättas om personer som uppbär

partiell aktivitets- eller sjukersättning skall

kunna kvalificera sig för det nya BTP. Emellertid

kommer partiell ersättning i många fall att utgöra

antingen förmånstagarens huvudsakliga försörjning

eller i väsentlig mån utgöra ett betydande tillskott

till försörjningen. Med hänsyn härtill måste frågan

grundligt utredas innan ett förslag kan läggas fram

om att begränsa möjligheterna att jämte partiell

aktivitets- eller sjukersättning uppbära BTP.

Det föreslås också att den som får hela sin

sjukersättning vilandeförklarad skall vara

kvalificerad för BTP under som längst tolv månader,

medan den som får hela sin aktivitetsersättning

vilandeförklarad skall kunna få BTP för hela den tid

för vilken aktivitetsersättningen är beviljad.

Förmån som betalas ut från EU/EES

BTP är en förmån som omfattas av förordningen (EEG)

nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social

trygghet när anställda, egenföretagare eller deras

familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. BTP är

emellertid en sådan särskild, icke

avgiftsfinansierad förmån som avses i artikel 4.2a.

Med hänsyn härtill, och då den nuvarande lagen om

BTP är förtecknad i bilaga IIa till förordningen,

utbetalas enligt artikel 10a förmånen endast till

förmånstagare som är bosatta i Sverige och endast i

enlighet med bestämmelserna i lagen om BTP. Eftersom

den nya lagen om BTP kommer att ersätta nuvarande

lag krävs enligt regeringen förhandlingar inom

EU/EES för att få den nya lagen antecknad i bilaga

IIa till förordningen 1408/71.

Enligt nuvarande regler betalas BTP ut till

personer bosatta i Sverige som uppbär pension enligt

lagstiftningen i en stat som ingår i EU/EES.

Regeringen anser inte att det finns anledning att

ändra på detta förhållande. Endast sådana EU/EES-

förmåner som motsvarar någon av de svenska

förmånerna som kvalificerar den enskilde

förmånstagaren för det reformerade BTP skall dock

anses uppfylla kvalifikationsvillkoret.

Motionerna

I motion Sf37 yrkande 1 av Claes Stockhaus m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om att personer som

uppbär någon form av ålderspension skall vara

kvalificerade för det nya BTP. Annars kommer

ekonomiskt svaga gruppers möjlighet att kvarstå i

förvärvsarbete efter 65 år att begränsas. I samma

motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att

omställningspension och förlängd omställningspension

skall kvalificera för BTP och att detsamma skall

gälla för all form av änkepension. Motionärerna

anser det uteslutet att ytterligare försämra för en

redan utsatt grupp. I yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om att även utländska förmåner från

länder utanför EU/EES bör kvalificera för BTP.

I motion Sf38 yrkande 1 av Kerstin-Maria Stalin

(mp) begärs ett tillkännagivande om människor

som går i pension före 65 års ålder. Motionären

anser att det är en klar försämring att man i

det nya BTP-systemet inte kan få BTP vid

förtida uttag av ålderspension.

Utskottets ställningstagande

Kravet på att en ålderspensionär tar ut all

ålderspension för att från 65 års ålder bli

berättigad till BTP skulle kunna tolkas som att det

strider mot statsmakternas strävan att människor

skall vara i förvärvsarbete så länge som möjligt.

Det nya ålderspensionssystemet är så konstruerat att

pensionen ökar ju senare man pensioneras, vilket

bl.a. beror på att den pension som man avstår från

har man sedan till godo. Därmed finns, som påpekas i

propositionen, en risk för att en partiell

ålderspension tillsammans med BTP skulle kunna

utnyttjas för att subventionera ett senare men högre

uttag av ålderspension. En sådan ordning är

utskottet inte berett att ställa sig bakom.

Enligt principerna för reformen skall BTP kunna

utges till personer som har sin huvudsakliga

försörjning bl.a. i form av allmän pension. Personer

som uppbär omställningspension eller förlängd

omställningspension är i förvärvsaktiv ålder, varför

pensionen i flertalet fall torde utgöra en mindre

del av förmånstagarens samlade inkomst. Därtill kan

dessa personer vara berättigade till bostadsbidrag.

Utskottet delar därför regeringens uppfattning att

omställningspension och förlängd omställningspension

inte skall kunna kvalificera för det nya BTP.

Frågan är vidare om en änka född 1945 eller senare

som får änkepension på grund av dödsfall som

inträffar efter 2002 skall vara berättigad till det

nya BTP. En sådan änka kommer, enligt de nya

reglerna om efterlevandepension som träder i kraft

den 1 januari 2003, endast att vara berättigad till

inkomstrelaterad änkepension på grundval av den

avlidne makens intjänade ATP t.o.m. 1989. Enligt

utskottets mening måste en sådan änkepension

betraktas som ett komplement till en förvärvsinkomst

snarare än som en huvudsaklig inkomst. Utskottet

delar därmed regeringens uppfattning att änkepension

i dessa fall inte skall kvalificera för det nya BTP.

Beträffande frågan om utländska förmåner anser

utskottet att eventuella åtaganden för Sverige att

betala BTP till personer som uppbär pension eller

invaliditetsförmån från ett land utanför EU/EES-

området bör regleras genom internationella

överenskommelser om social trygghet. Utskottet vill

dock tillägga att en person som är bosatt i Sverige

och endast har pension från ett land utanför EU/EES

kan komma att bli berättigad till sådant

äldreförsörjningsstöd som föreslås i proposition

2000/01:136.

Eftersom BTP inte heller enligt dagens regler kan

utges till den som enbart uppbär förtida uttag av

ålderspension innebär regeringens förslag i denna

del ingen ändring jämfört med nuvarande regler.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag och avstyrker motionerna Sf37 yrkandena 1-

3 och Sf38 yrkande 1.

Utskottet föreslår ett förtydligande

av 2 § punkt 1 i förslaget till lag

om bostadstillägg till pensionärer

m.fl. så att det klart framgår att

kravet på att den bidragsberättigade

skall ha tagit ut all den

ålderspension han eller hon är

berättigad till även gäller

garantipension.

Bostadskostnad och högsta BTP

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att det nya BTP endast skall lämnas för den

bostad i vilken bidragstagaren har sitt

huvudsakliga boende (permanentbostaden),

- att, såvitt gäller bostad i särskild

boendeform, BTP endast skall lämnas för

boende i lägenhet eller för boende i en-

eller tvåbäddsrum,

- att bostadskostnaden för gift som delar

bostad med sin make skall, oavsett om den

andre maken är kvalificerad för BTP eller

inte, delas lika mellan makarna,

- att BTP skall lämnas med högst 91 % av

bostadskostnaden till den del denna för en

ensamstående bidragstagare inte överstiger

4 500 kr per månad och för en gift

bidragstagare som sammanbor med sin make inte

överstiger 2 250 kr per månad och

- att en bidragsberättigad som bor i

tvåbäddsrum i särskild boendeform skall ha

rätt till BTP för bostadskostnad som inte

överstiger 2 250 kr per månad.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om

boendestrukturen i särskilda boendeformer och

om att BTP skall utges med 90 % av

boendekostnaden upp till 4 000 kr per månad.

Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (m).

Propositionen

Bidragsgrundande bostadskostnad

Regeringen föreslår att det nya BTP, liksom det

nuvarande, skall lämnas endast för den bostad i

vilken den bidragsberättigade har sitt huvudsakliga

boende (permanentbostaden). Vidare föreslås att de

nuvarande reglerna för BTP för bostad i särskild

boendeform skall föras över till den nya lagen.

När den bidragsberättigade på grund av omvårdnad

eller vård helt eller till övervägande del vistas

eller bor i särskild boendeform eller likartad

bostad, utbetalas BTP enligt nuvarande regler för

den ursprungliga permanentbostaden under högst sex

månader. Fristen räknas från det att

försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet som

stadigvarande. Det föreslås att även denna

undantagsregel överförs till det nya systemet.

Enligt regeringen kan det dock ifrågasättas om

särskilt boende i tvåbäddsrum bör anses som en

permanentbostad. Det kan också ifrågasättas om

den nuvarande sexmånadersgränsen vid vistelse

utanför permanentbostaden är ändamålsenlig.

Dessa frågor hänger dock delvis samman med de

frågor som behandlas i betänkandet Pension på

institution (SOU 2000:112) och bör enligt

regeringen behandlas i samband med beredningen

av det betänkandet.

Fördelning av bostadskostnaden mellan makar

Enligt Riksförsäkringsverkets (RFV) föreskrifter

(RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad skall

bostadskostnaden för en pensionär som delar bostad

med sin make och vars make har pensionsförmån utgöra

hälften av den totala bostadskostnaden. För

pensionär vars make inte har pensionsförmån skall

däremot makarnas gemensamma bostadskostnad utgöra

bidragstagarens bostadskostnad.

Dagens regler, som har sitt ursprung i en tid då

det var vanligt med endast en förvärvsarbetande i en

familj, är ofta förmånliga i det enskilda fallet,

när bidragstagarens make inte är berättigad till

BTP. En effekt av detta blir dock att när även den

andra maken blir pensionär kan BTP bli helt eller

delvis bortreducerat. Trots lägre sammanlagd inkomst

minskar således förmånen.

Det föreslås att för gift bidragsberättigad som

delar bostad med sin make skall bostadskostnaden

delas lika mellan dem, oavsett om den andre maken är

kvalificerad för BTP eller inte. Effekten av en

sådan fördelning lindras dock av förslaget om

fribelopp, som redovisas i senare avsnitt.

Högsta BTP

Sedan den 1 januari 2001 lämnas BTP med 90 % av

bostadskostnaden upp till 4 500 kr i månaden. I 2001

års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100)

förklarade regeringen sin avsikt att i

budgetpropositionen för 2002 återkomma med förslag

om en höjning av ersättningsnivån till 91 %.

I den förevarande propositionen föreslås att BTP

fr.o.m. den 1 januari 2003 skall kunna lämnas dels

till en ensamstående bidragstagare med 91 % av

bostadskostnaden till den del denna inte överstiger

4 500 kr per månad, dels till en gift eller därmed

likställd bidragstagare som sammanbor med sin make

för sin del av bostadskostnaden till den del denna

inte överstiger 2 250 kr per månad.

När det gäller boende i särskild boendeform anser

regeringen det vara skäligt att höja

bostadskostnadstaket från 2 000 kr till 2 250 kr i

månaden per person. Härigenom kommer

bostadskostnadstaket för boende i särskild

boendeform att motsvara hälften av det

bostadskostnadstak om 4 500 kr i månaden som gäller

för övriga boendeformer.

Motionen

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf36 yrkande

3 ett tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma inom ett år efter lagens ikraftträdande

med en redogörelse för utvecklingen av

boendestrukturen i särskilt boende. Motionärerna

anser det inte hållbart att jämställa boende i

tvåbäddsrum med egen lägenhet. Vidare riskerar BTP

att bli, inte ett grundskydd för pensionärerna, utan

ett stöd till kommunerna. Detta kan i sin tur bidra

till att mindre lämpliga vårdmiljöer permanentas.

I samma motion yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att BTP skall utges med 90 % av

boendekostnaden upp till 4 000 kr i månaden.

Motionärerna anser att behovet av BTP skulle minska

om fastighetsskatten var lägre. Att höja BTP är

således inte nödvändigt om staten avstår från att

höja bostadskostnaderna genom höjd fastighetskatt.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets behandling av regeringens proposition

1993/94:173 med förslag om att ersätta det kommunala

BTP med ett statligt BTP fr.o.m. den

1 januari 1995 behandlades bl.a. frågan om vilka

krav som kan ställas på eget boende i särskild

boendeform (bet. 1993/94:SfU16). Enligt utskottet

var det inte tillfredsställande att det mellan

kommunerna och inom de särskilda boendeformerna

fanns så stora variationer i fråga om hyressättning.

Särskilt gällde detta vid boende i flerbäddsrum.

Utskottet ansåg inte att propositionens förslag om

att begränsa rätten till BTP till att avse

bostadskostnaden i en- eller tvåbäddsrum löste de

problem som påtalats. För att en boendeavgift skall

kunna tas ut och ligga till grund för ett BTP borde

det enligt utskottets mening vara fråga om att

boendet innebär ett moment av självständigt

förfogande över det upplåtna utrymmet på samma sätt

som förutsätts i hyreslagstiftningen. Utskottet

ifrågasatte därför om boende i tvåbäddsrum i andra

fall än när det rör sig om två makar eller andra

närstående som själva valt att dela rum kan

betraktas som ett eget boende. Utskottet ansåg att

regeringen borde överväga vilka krav som bör ställas

för att boende i särskilda boendeformer skall anses

vara sådant eget boende som bör föranleda att en

särskild boendeavgift kan tas ut och därmed också

berättiga till BTP. Utskottet godtog regeringens

förslag men föreslog ett tillkännagivande i frågan.

Detta blev också riksdagens beslut (rskr.

1993/94:305).

Utskottet har således redan vid riksmötet 1993/94

ifrågasatt om boende i tvåbäddsrum skall kunna

berättiga till BTP. Av den förevarande propositionen

framgår att regeringen numera delar denna

uppfattning och att frågan därför skall övervägas i

samband med beredningen av betänkandet Pension på

institution. Utskottet vidhåller sin uppfattning och

förutsätter därför att regeringen beaktar vad

utskottet tidigare har anfört i frågan. Utskottet

godtar med detta påpekande regeringens förslag i

denna del.

Såvitt gäller fördelning av bostadskostnaden

mellan makar föreslås i propositionen att

bostadskostnaden skall delas även för de makar där

enbart den ena av makarna har pension. Förslaget

innebär att de flesta av dem kommer att få ett lägre

BTP med det nya systemet. Detta motverkas i viss mån

av förslaget om fribelopp för makar. Det mildras

även genom regeringens förslag om en särskild

övergångsregel för dessa fall, vilken redovisas

nedan. Med hänsyn härtill har utskottet inget att

invända mot förslaget i denna del. Utskottet vill

tillägga att regeringen i budgetpropositionen för

2002 (prop. 2001/02:1) har lämnat förslag om att

gränsen för föräldrars ansvar för hemmavarande barns

andel av bostadskostnaden skall höjas från 18 år

till 20 år fr.o.m. den 1 januari 2002. Regeringen

avser att återkomma i januari 2002 med förslag om

att en motsvarande åldersgräns införs i den nya

lagen om BTP.

Vad därefter gäller storleken av BTP framgår av

2001 års vårproposition att regeringen beräknar att

en höjning till 91 % av bostadskostnaden innebär en

förbättring för pensionärer med BTP på i genomsnitt

400 kr per år och som mest med 540 kr per år. Denna

förbättring kommer att gynna en grupp pensionärer,

däribland många kvinnor, som har de lägsta

inkomsterna. Regeringen har i budgetpropositionen

för 2002 (prop. 2001/02:1) återkommit med förslag om

en höjning av ersättningsnivån till 91 % fr.o.m.

2002.

Utskottet, som redan i samband med sin behandling

av vårpropositionen välkomnade den aviserade

höjningen (2000/01:SfU5y), ser positivt på att

regeringen nu också lämnat förslag om en motsvarande

höjning fr.o.m. 2003.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag och avstyrker motion Sf36 yrkandena 1 och 3.

Inkomst av tjänst och

näringsverksamhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att förvärvsinkomst skall beräknas med

utgångspunkt i de bestämmelser som gäller för

inkomstslagen tjänst respektive

näringsverksamhet enligt 10 kap. 16 § och 14

kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229),

dock att inkomst av näringsverksamhet inte

skall minskas med tidigare års underskott i

förvärvskällan och att avdrag för kostnader

för näringsidkarens egen pension endast får

göras till den del de överstiger ett halvt

prisbasbelopp.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden

rörande kvittning av överskott mot underskott

respektive behandlingen av pensionskostnader

i näringsverksamhet. Jämför reservationerna 8

(m) och 9 (m).

Propositionen

Enligt regeringen kan det vara lämpligt att använda

i princip samma regler för inkomstberäkningen såväl

i systemet för BTP som för bostadsbidrag. Därmed

underlättas förståelsen för regelverket som blir

enklare att administrera. Med hänsyn härtill

föreslår regeringen att man vid inkomstprövningen av

BTP skall utgå från en inkomstskatterättsligt be-

räknad inkomst.

Eftersom BTP skall vara ett individinriktat bidrag

av grundskyddskaraktär, är det dock bidragstagarens

samlade ekonomi som bör vara avgörande för rätten

till BTP. Även bidragstagarens förmögenhet bör

således påverka rätten till BTP liksom vissa typer

av inkomster som inte är föremål för

inkomstbeskattning i Sverige.

Regeringen föreslår att den bidragsberättigades

förvärvsinkomst skall beräknas enligt reglerna om

inkomst av tjänst enligt 10 kap. 16 § in-

komstskattelagen, med tillägg av vissa skattefria

ersättningar som, enligt regeringens uppfattning, i

BTP-sammanhang, kan likställas med skattepliktiga

ersättningar. De tillägg som skall göras är inkomst

i form av skattefria stipendier till den del de

överstiger 3 000 kr i månaden, studiemedel i form av

studiebidrag och AGS-ersättningar.

Vidare skall vårdbidrag i framtiden, till skillnad

från i dag, påverka BTP till den del bidraget utgör

skattepliktig inkomst av tjänst. Däremot skall

enligt regeringen allmänna avdrag inte påverka

inkomsten.

Regeringen föreslår att bidragstagarens inkomst av

näringsverksamhet skall beräknas på samma sätt som i

bostadsbidragssystemet, dvs. enligt

14 kap. 21 § inkomstskattelagen.

Enligt skattereglerna kan underskott i

förvärvskällan sparas till påföljande år för att

kvittas mot det innevarande årets överskott. Om ett

sådant underskott tillåts reducera inkomsten skulle

det inte ge en rättvisande bild av de aktuella

inkomstförhållandena. Regeringen anser därför att

ett sådant sparat underskott inte bör reducera den

bidragsgrundande inkomsten.

Utgift för egen pension har mer karaktären av

frivillig disposition än nödvändig omkostnad och bör

liksom allmänna avdrag inte minska den

bidragsgrundande inkomsten. Härigenom likabehandlas

inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.

Regeringen föreslår därför att kostnader för egen

pension upp till ett halvt prisbasbelopp inte skall

minska den beräknade inkomsten av näringsverksamhet.

Eftersom det är bidragstagarens samlade ekonomi

som skall vara avgörande för rätten till BTP

föreslår regeringen att inkomstunderlaget för BTP

skall innefatta all utländsk inkomst oavsett om den

beskattas i Sverige eller inte.

Motionen

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf36 yrkande

4 ett tillkännagivande om att underskott av

näringsverksamhet under ett år skall kunna kvittas

mot ett överskott påföljande år vid fastställande av

den bidragsgrundande inkomsten. Motionärerna anser

att näringsidkare, som ofta har varierande inkomster

från år till år, borde ha möjlighet till en mer

rättvisande bild av sina inkomster.

I samma motion yrkande 5 begärs ett

tillkännagivande om behandlingen av

pensionskostnader i näringsverksamhet vid beräkning

av bidragsgrundande inkomst. För löntagare betalar

arbetsgivaren premier för pensions- och

sjukförsäkringar som är avdragsgilla i dennes

rörelse, medan egenföretagaren får betala premierna

själv och göra avdrag i den egna deklarationen.

Förslaget bryter enligt motionärerna i viss mån mot

likabehandlingsprincipen.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för det nya BTP är att det skall vara

ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär

och att bidragstagarens samlade ekonomi skall vara

avgörande för rätten till stöd. I möjligaste mån bör

det vara de aktuella inkomstförhållandena som avgör

om BTP skall beviljas eller inte. Om ett sparat

underskott i näringsverksamhet skulle tillåtas att

reducera inkomsten skulle det, som regeringen

påpekat, inte ge en rättvisande bild av de aktuella

inkomstförhållandena. Utskottet anser därför, i

enlighet med regeringen, att ett sparat underskott

inte bör tillåtas att minska den bidragsgrundande

inkomsten. Därmed uppnås en överensstämmelse med

bostadsbidragssystemet, vilket får anses

fördelaktigt från administrativ synpunkt.

Vad gäller avdrag för näringsidkares kostnad för

egen pension har fråga uppkommit om förslaget

behandlar näringsidkare och den som har inkomst av

tjänst lika. Utskottet konstaterar att reglerna om

pensionssparavdrag enligt inkomstskattelagen (59

kap. 4-5 §§) innebär att avdraget, som inte får

överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna,

inte heller får överstiga 0,5 prisbasbelopp med

tillägg enligt följande. För inkomst av tjänst är

tillägget för den som har rätt till pension i

anställningen 5 % till den del inkomsten överstiger

10 men inte 20 prisbasbelopp. För inkomst av aktiv

näringsverksamhet är tillägget 35 % av inkomsten,

dock högst 10 prisbasbelopp. En arbetsgivare kan

därtill göra pensionsavsättningar som inte direkt

påverkar den enskildes lön.

Om man utgår från beskattningsreglerna för

enskilda individer innebär den föreslagna lösningen

neutralitet mellan tjänste- och näringsinkomster.

Lösningen innebär att kostnaden för en privat

pensionsförsäkring upp till ett halvt prisbasbelopp

inte kommer att minska vare sig bidragsgrundande

inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. När det

gäller näringsverksamhet kommer dock

pensionskostnader därutöver att minska

inkomstunderlaget. På sätt som angavs i

kommittébetänkandet Förmån efter inkomst (SOU

1997:85, s. 134) torde reglerna få mycket liten

betydelse för ålderspensionärer. Däremot medför

reglerna betydande administrativa förenklingar. Mot

bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att

förslaget i denna del innebär att inkomst av tjänst

och näringsverksamhet behandlas på ett likvärdigt

sätt.

Såvitt gäller förslaget om att vårdbidrag skall

räknas in i den bidragsgrundande inkomsten till den

del det utgör skattepliktig inkomst har utskottet

ovan ansett att den uppföljning/utvärdering som

förutsätts komma till stånd också skall innefatta

effekterna av att vårdbidrag delvis skall ingå i den

bidragsgrundande inkomsten.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag och avstyrker motion Sf36 yrkandena 4 och 5.

Kapitalinkomster och

förmögenhetstillägg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att i den bidragsgrundande inkomsten skall

ingå sådana inkomster som utgör

kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen

efter avdrag endast för negativ

räntefördelning och realisationsförlust som

minskat realisationsvinst samt uppskovsavdrag

vid byte av bostad,

- att beräkningen av förmögenhet skall ske

enligt reglerna för skattepliktig förmögenhet

i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt,

- att ett tillägg om 15 % av

nettoförmögenheten över 100 000 kr för en

ensamstående och över 200 000 kr för makar

skall räknas in i den bidragsgrundande

inkomsten och att förmögenheten för makar

över detta belopp skall delas lika mellan

dem,

- att vid beräkningen av

förmögenhetstillägget skall bortses från

privatbostadsfastighet eller

bostadsrättslägenhet för vilken bidrag söks

och att detsamma skall gälla för skulder med

säkerhet i sådan egendom och

- att detta skall gälla även för värdet av

privatbostadsfastighet eller

bostadsrättslägenhet som utgör

permanentbostad för make till den som har

sitt boende i särskild boendeform.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om

en alternativ beräkning av

förmögenhetstillägget, om avdrag för

alternativt nyttjad bostad och om värdet av

fritidsfastighet vid beräkningen av

förmögenhetstillägget. Jämför reservationerna

10 (m), 11 (m) och 12 (kd, fp).

Propositionen

Kapitalinkomster

Enligt nuvarande bestämmelser om BTP görs en

schablonberäkning som innebär att man beräknar en

avkastning om 5 % på all förmögenhet. Vid

beräkningen skall dock avkastningen höjas med 10 %

av det belopp varmed förmögenheten överstiger för

den som är gift 60 000 kr och för annan 75 000 kr.

Denna schablonberäkning har kritiserats då det inte

är ovanligt att den faktiska avkastningen på

förmögenheten inte överensstämmer med schablonen.

Regeringen anser att inkomstprövningen i huvudsak

skall grundas på de inkomster som tas upp till

beskattning. När det gäller kapitalinkomster innebär

förslaget att den faktiska avkastningen såsom räntor

och utdelningar på aktieinnehav etc. bör beaktas vid

inkomstprövningen, i stället för en fiktiv

avkastning.

Regeringen anser vidare att det bör göras

avdrag endast för sådant som faktiskt minskar

den egentliga förmögenheten eller direkt

påverkar boendekostnaden. Det föreslås därför

att uppskovsavdrag vid byte av bostad eller

avdrag för negativ räntefördelning inte skall

återläggas vid beräkningen av den

bidragsgrundande inkomsten av kapital. Detsamma

föreslås gälla realisationsförlust till den del

den har minskat realisationsvinst.

Förmögenhetstillägg m.m.

Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att

inte enbart kapitalavkastningen utan även själva

förmögenhetsinnehavet får påverka den

bidragsberättigades behov av ett individinriktat

grundskydd av sådan karaktär som det reformerade

BTP. Regeringen föreslår att den bidragsgrundande

inkomsten skall påföras ett tillägg om 15 % av

förmögenhet som överstiger 100 000 kr för en

ensamstående och 200 000 kr för makar. För makar

skall den sammanlagda förmögenhet som överstiger

200 000 kr därefter delas lika mellan dem.

Det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-

säkringar eller IPS-sparande, dvs. individuellt

pensionssparande, bör enligt regeringen inte ingå i

beräkningen av förmögenhetstillägget. Utbetalning

från privata pensionsförsäkringar och IPS-konton

kommer däremot att ingå i den beräknade inkomsten av

tjänst som skall ligga till grund för beräkningen av

BTP.

Regeringen anser att värdet av permanentbostaden

inte till någon del skall ingå i

förmögenhetstillägget och föreslår att nuvarande

bestämmelser förs över till den nya lagen om BTP.

Följaktligen skall inte heller skulder, för vilka

sådan egendom utgör säkerhet, påverka förmögenheten.

Motsvarande föreslås gälla för sökande som har sin

bostad i särskild boendeform i fråga om värdet av

privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet

som utgör permanentbostad för den andre maken.

Eftersom BTP är individinriktat bör inte heller

hemmavarande barns kapitalinkomster eller

förmögenhet påverka förmånstagarens BTP.

Motionerna

I motion Sf36 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs i

yrkande 6 ett tillkännagivande om att

statslåneräntan med tillägg av 1 % används vid

beräkning av inkomsttillägget i stället för en

avkastning på 15 %. Motionärerna framhåller att det

är få inkomster som i dag ger 15 % i avkastning.

Hänsyn bör enligt motionärerna tas till att

förräntningen av kapital kan växla.

I samma motion yrkande 7 begärs ett

tillkännagivande om att - vid beräkningen av

förmögenhetstillägget - avdrag skall kunna göras för

förmögenhet i alternativt nyttjad bostad med

begränsning för att ett alternativ får dras av per

avdragstillfälle. Motionärerna anser att det bör

vara den enskildes sak att välja om han eller hon

vill bo i lägenhet kombinerad med fritidsfastighet,

permanent småhus eller i bostadsrätt.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf40

yrkande 3 beslut att fritidsfastighet inte skall

medräknas i underlaget för inkomstprövat BTP.

Motionärerna framhåller att flera fritidshus i dag

har så högt taxeringsvärde att det omöjliggör BTP.

Det kan inte vara rätt att människor skall tvingas

att sälja sitt fritidshus för att få rätt till BTP.

I motion Sf39 yrkande 2 av Bo Könberg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om att innehavet av

fritidsfastighet inte skall räknas som inkomstgrund

vid fastställande av BTP. Motionärerna anser att det

är rimligt att äldre personer skall kunna ha en

fritidsfastighet utan att den skall räknas in i

inkomstunderlaget för BTP.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

rimligt att inte enbart kapitalavkastningen utan att

även själva förmögenhetsinnehavet får påverka den

bidragsberättigades behov av BTP. Mot bakgrund av

att värdet av permanentbostaden inte skall påverka

BTP och med hänsyn till fribeloppet på 100 000 kr

per person anser utskottet att 15 % får anses som en

rimlig procentsats.

En fritidsfastighet inbringar inte någon verklig

inkomst för den bidragsberättigade, även om den är

en tillgång som kan omvandlas till likvida medel.

För att uppnå det s.k. saneringsmålet ansåg

emellertid regeringen att det var nödvändigt att

förmögenhet i form av fritidsfastighet beaktas vid

inkomstberäkningen. Detta blev också riksdagens

beslut (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfU1, rskr.

1996/97:126). Sedan april 1997 gäller således att

värdet av fritidsfastighet beaktas vid beräkningen

av BTP. Som redan nämnts är det nya BTP utformat som

ett individinriktat stöd av grundskyddskaraktär där

bidragstagarens samlade ekonomi skall vara avgörande

för rätten till stöd. Mot bakgrund härav anser

utskottet att det inte finns skäl att undanta värdet

av fritidsfastighet vid beräkningen av

förmögenhetstillägget. Utskottet är inte heller

berett att ställa sig bakom förslaget att låta en

bidragsberättigad välja om permanentbostaden eller

fritidsfastigheten skall tas med vid beräkningen av

BTP eller att ge en bidragsberättigad som permanent

bor i lägenhet möjlighet att undanta sin

fritidsfastighet.

Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna Sf36 yrkandena

6 och 7, Sf40 yrkande 3 och Sf39

yrkande 2.

Uppskattad respektive faktisk

inkomst m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att den bidragsgrundande inkomsten skall

grundas dels på uppskattad inkomst av tjänst

respektive näringsverksamhet för

bidragsperioden, dels på faktisk inkomst

såvitt avser inkomst av kapital och

inkomsttillägg för förmögenhet och

- att inkomst av kapital och

förmögenhetstillägget skall beräknas till

deklarationsvärdena per den 31 december året

före det år ansökan om BTP avser.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bidragsgrundande

inkomsten skall grundas på uppskattad inkomst av

tjänst och näringsverksamhet med utgångspunkt i

uppskattade inkomster under den närmaste tiden.

Eftersom banksparandet minskar och sparande i

värdepapper och värdepappersfonder ökar kommer

enligt regeringen antalet personer som har svårt att

på ett rimligt sätt i förväg uppskatta sin

kapitalinkomst och värdet på den skattepliktiga för-

mögenheten att öka. Med hänsyn härtill föreslår

regeringen att deklarationsuppgifterna per den 31

december året före ansökan om BTP skall användas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Gifta och sammanboende i BTP-

sammanhang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att en bidragsberättigad som är gift men

stadigvarande lever åtskild från sin make

skall likställas med ogift person, om inte

särskilda skäl talar mot det,

- att en bidragsberättigad som stadigvarande

sammanbor med någon med vilken han eller hon

har varit gift eller har eller har haft barn

skall likställas med gift person och

- att, om inte skäl visas för annat, detsamma

skall gälla i fråga om en vuxen person som

lever tillsammans med en annan vuxen person,

utan att de är gifta med varandra, om de är

folkbokförda på samma adress.

Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande

om utfallet för sambor. Jämför reservation 13

(mp).

Propositionen

Enligt nuvarande bestämmelser är storleken av BTP

beroende av pensionärens årsinkomst. I fråga om

makar skall årsinkomsten för var och en av dem

beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda

årsinkomst.

För att få ett nytt BTP-system som i stort sett är

neutralt i förhållande till det nuvarande, bör

makarnas gemensamma ekonomi vara avgörande för

rätten till BTP men den bidragsgrundande inkomsten

beräknas för makarna var för sig. Regeringen anser

att ett avsteg från denna regel måste göras i fråga

om förmögenhetstillägget på så sätt att vardera

makens förmögenhet läggs samman och efter avdrag med

200 000 kr differensen fördelas med hälften på

vardera maken. Förslaget är föranlett av att makar i

många fall annars inte kommer att ha möjlighet att

fullt ut utnyttja avdraget om 100 000 kr för envar

av två makar.

De föreslagna reglerna för makar kommer att gälla

för registrerade partner i enlighet med lagen

(1994:1117) om registrerat partnerskap.

Enligt nuvarande regler skall en bidragsberättigad

pensionär som är gift, och som stadigvarande lever

åtskild från sin make eller maka, likställas med

ogift person, om inte särskilda skäl talar mot

detta. Med makar likställs personer som tidigare

varit gifta med varandra eller har eller har haft

barn tillsammans och som stadigvarande bor till-

sammans. Dessutom likställs, sedan den 1 januari

1998, man och kvinna som, utan att vara gifta med

varandra, lever tillsammans och är folkbokförda på

samma adress, om inte skäl visas för annat.

Regeringen föreslår att det i den nya lagen införs

en bestämmelse som i stort motsvarar de nuvarande

reglerna. Dessutom föreslås att sambor av samma kön

skall likställas med sambor av motsatt kön.

Motionen

Kerstin-Maria Stalin (mp) begär i motion Sf38

yrkande 6 ett tillkännagivande om en tydligare

beskrivning av utfallet för sambor och homosexuella

sambor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att genom de

föreslagna reglerna kommer

sammanboende såväl mellan personer

av motsatt kön som mellan personer

av samma kön att jämställas med

gifta. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag. Motion Sf38

yrkande 6 avstyrks därmed.

Inkomstprövningen av BTP

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att inkomstprövningen skall utgå från den

sökandes bidragsgrundande inkomst,

- att den bidragsgrundande inkomsten före

reduceringen av BTP skall räknas om (viktas)

till en reduceringsinkomst,

- att den del av den bidragsgrundande

inkomsten som utgörs av allmän pension,

sjukersättning eller aktivitetsersättning

skall tas upp med 100 % och att detsamma

skall gälla för utländsk pension eller

invaliditetsförmån,

- att kapitalinkomst och förmögenhetstillägg

skall tas upp med 100 % medan övriga delar av

den bidragsgrundande inkomsten tas upp med 80

%,

- att avdrag skall göras med ett fribelopp,

som för den som kvalificerat sig för BTP

genom pensionsförmån skall motsvara 2,17

prisbasbelopp för ogift och 1,935 för gift,

- att fribeloppet för den som har aktivitets-

eller sjukersättning skall motsvara den

oavkortade garantinivån för hel aktuell

förmån,

- att om endast en make är kvalificerad för

BTP skall den andre maken få tillgodoräkna

sig ett fribelopp som motsvarar 1,935

prisbasbelopp och

- att BTP skall räknas av med 62 % av redu-

ceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp

och med 50 % av den reduceringsinkomst som

överstiger denna nivå.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om

utländska förmåners viktning, om

avräkningsprocent och om att lika

bruttopension kan ge olika BTP och att höga

pensioner kan ge rätt till BTP. Jämför

reservationerna nr 14 (v, mp) och 15 (mp).

Propositionen

Utgångspunkten för inkomstprövningen

De nya allmänna pensionsbestämmelserna, tillsammans

med de nya beskattningsreglerna, medför att

inkomstförändringar får en något större betydelse i

det nya systemet än i det nuvarande. Detta beror på

att garantipension, eller aktivitets- eller

sjukersättning i form av garantiersättning, till

skillnad mot folkpension, räknas in i den

bidragsgrundande inkomsten. Regeringen anser dock

att den påverkan av pensionsinkomsten som följer av

tidigt eller sent uttag av ålderspension inte är av

sådant slag att den ger anledning till att införa

några särskilda regler vid inkomstberäkningen.

Detsamma bör enligt regeringen gälla effekterna på

pension av att egenföretagare inte betalat sin

egenavgift. Inkomstprövningen av BTP föreslås

därför, med vissa justeringar och tillägg, utgå från

den bidragsgrundande inkomsten oberoende av vilka

omständigheter som påverkat denna.

I fråga om makar som lever tillsammans är det

deras samlade ekonomiska situation som skall vara

avgörande för rätten till det nya BTP. Med hänsyn

härtill föreslås att inkomstprövningen för samman-

levande makar skall utgå från deras gemensamma

bidragsgrundande inkomst.

Reduceringsinkomst

De inkomster som föreslås utgöra den

bidragsgrundande inkomsten kan grovt delas in i

pension från det allmänna pensionssystemet, allmän

sjukförsäkringsförmån i form av aktivitetsersättning

eller sjukersättning, övriga inkomstskattepliktiga

inkomster samt förmögenhetstillägg.

Effekten av att inkomstrelaterade förmåner först

reducerar garantiförmånerna inom respektive system

blir att olika typer av inkomster får olika

marginaleffekt vid BTP-beräkningen. För att

neutralisera dessa skillnader föreslår regeringen

att den bidragsgrundande inkomsten räknas om till en

särskild reduceringsinkomst.

Enligt regeringens principiella uppfattning bör de

delar av den bidragsgrundande inkomsten som

reducerar garantiförmånerna tas upp med hela värdet

vid beräkningen av reduceringsinkomst. De delar av

den bidragsgrundande inkomsten som inte påverkar de

allmänna pensions- eller sjukförsäkringsförmånerna

bör däremot endast tas upp till 80 % vid omräkningen

till reduceringsinkomsten. Inkomst av kapital är

enligt regeringen inte att likställa med

förvärvsinkomst eller inkomst som ersätter

förvärvsinkomst. Detsamma gäller för

förmögenhetstillägget, som dessutom är en fiktivt

beräknad "inkomst", där viss reduktion av

förmögenheten redan skett. Det saknas därför skäl

att i ett senare led ytterligare reducera den

förmögenhet som skall påverka BTP. Regeringen

föreslår därför att såväl inkomst av kapital som

förmögenhetstillägget skall tas upp till 100 % vid

omräkningen till reduceringsinkomst.

Såvitt gäller tjänstepensioner bör dessa viktas på

samma sätt, oavsett om de påverkar garantipensionen

eller inte. Regeringen föreslår därför att

tjänstepension skall tas upp till 80 % vid omräk-

ningen till reduceringsinkomsten.

Garantipension respektive garantiersättning

påverkas på visst sätt även av motsvarande utländska

förmåner. I stort innebär detta att

garantiförmånerna reduceras av sådana utländska

förmåner som inte är av utfyllnadskaraktär, men att

också inkomstrelaterad sjuk- eller

aktivitetsersättning påverkas av förekomsten av

motsvarande utländska förmåner. I propositionen

anförs att det inte är rimligt att vid bestämmandet

av reduceringsinkomsten göra någon åtskillnad mellan

utländska förmåner utifrån deras eventuella påverkan

på den svenska förmånen. De bör därför enligt

regeringen alltid tas upp till 100 % oavsett om de

faktiskt har påverkat garantiersättningen eller ej.

Fribelopp

I det nuvarande BTP-systemet räknas folkpension,

pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen

som reducerar pensionstillskottet inte med i den

inkomst som reducerar BTP.

Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att

det nya systemet för BTP i stort sett är neutralt i

förhållande till det nuvarande systemet. För att

uppnå neutralitet bör därför ett fribelopp räknas av

från den bidragsgrundande inkomsten. Det är också

rimligt att bidragstagaren får tillgodoräkna sig ett

belopp för grundläggande konsumtionsbehov, innan BTP

börjar reduceras. Eftersom det nya BTP skall baseras

på bidragstagarens totala ekonomi, oberoende av

vilka omständigheter som bidragit till den, bör

avdrag för den som har avkortad pension göras med

ett helt fribelopp på de inkomster som påverkar BTP.

Detsamma bör enligt regeringen gälla även för den

som har avkortad aktivitets- eller sjukersättning.

Regeringen föreslår att för den som kvalificerar

sig för BTP genom aktivitets- eller sjukersättning,

skall fribeloppet motsvara oavkortad garantinivå för

hel förmån i form av sjukersättning eller

aktivitetsersättning.

Beträffande pensionsförmånerna är det, inte minst

med hänsyn till systemens komplexitet, lämpligt att

bestämma fribeloppet på samma sätt för samtliga

förmåner. Regeringen föreslår därför att om den

förmån som grundar rätt till det reformerade BTP

utgörs av allmän pension, skall fribeloppet för

ogift respektive gift pensionär bestämmas till 2,17

respektive 1,935 prisbasbelopp. Även för den som

erhåller partiell aktivitets- eller sjukersätt-

ningsförmån föreslås att helt fribelopp skall dras

av.

Om den bidragsgrundande förmånen är en EU/EES-

förmån skall fribeloppet bestämmas på samma sätt som

för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall

motsvara.

För att inte komplicera regelverket föreslås att

då endast en make är kvalificerad för BTP, skall den

andre maken få tillgodoräkna sig ett fribelopp som

motsvarar 1,935 prisbasbelopp.

Avräkningsprocent

Enligt nuvarande regler minskas BTP med 40 % av

inkomsten - exklusive folkpension och

pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen

som reducerar pensionstillskottet - upp till ett och

ett halvt prisbasbelopp. För inkomster över ett och

ett halvt prisbasbelopp minskas BTP med 45 %. Som

redan nämnts införs fr.o.m. den 1 januari 2003 nya

pensionsbestämmelser och nya sjukförsäkringsförmåner

i form av aktivitets- och sjukersättning. Dessutom

avskaffas SGA. Dessa förändringar medför att de

nämnda förmånerna kommer att utbetalas med högre

bruttobelopp än motsvarade förmåner i det

hittillsvarande pensionssystemet.

För att få en rimlig överensstämmelse med det

nuvarande BTP-systemet bör avräkningsprocenten för

det nya BTP, generellt sett, höjas i lägre

inkomstintervall, där den inkomstrelaterade

pensionen respektive aktivitets- eller

sjukersättningen reducerar de garanterade nivåerna

inom respektive system. Regeringen förslår att

avräkningen sker med 62 % i det lägre

inkomstintervallet och med 50 % i det övre

inkomstintervallet.

Motionerna

Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf37

yrkande 4 ett tillkännagivande om utländska

förmåners viktning i reduceringsinkomsten.

Motionärerna anser att utländska förmåner bör

behandlas som svenska, dvs. förmåner som reducerar

garantiförmåner bör tas upp till 100 % medan övriga

tas upp till 80 %.

I motion Sf38 yrkande 2 av Kerstin-Maria Stalin

(mp) begärs ett tillkännagivande om att lika

bruttopension kan ge olika stort BTP. Motionären

framhåller att om en person har en tjänstepension,

som viktas med 80 %, medan en annan person har en

allmän pension, som viktas med 100 %, blir BTP för

den förstnämnda personen högre, trots att båda har

lika stor pension och lika bostadskostnad. I samma

motion begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om

avräkningsprocent för reduceringsinkomsten.

Motionären anser att valet av högre procenttal, dvs.

62 respektive 50 %, oroar. I yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om att höga pensioner kan ge BTP.

Som exempel framhåller motionären att en

ensamstående pensionär med en ATP och folkpension på

sammanlagt drygt 168 000 kr och en hyra på 4 500 kr

per månad i det nya systemet får 612 kr per år i

BTP.

Utskottets ställningstagande

Syftet med de föreslagna reglerna för viktning av

inkomster vid beräkning av reduceringsinkomsten samt

de olika procenttal som skall tillämpas vid

avräkningen är att nettoinkomsten för en

bidragstagare - efter bl.a. samordning mellan olika

pensionsformer, skatteavdrag och BTP-avräkning -

skall bli i princip likvärdigt med dagens BTP-

system. Pensionsinkomster och andra inkomster

behöver därför olika behandling vid

inkomstprövningen av BTP för att neutralisera de

skillnader i marginaleffekt som uppstår mellan olika

slags inkomster beroende på om de reducerar

garantipensionen eller inte. En överflyttning av

marginaleffekter från skattesystemet till

pensionssystemet genom att det särskilda

grundavdraget har omvandlats till en del av

garantipensionen behöver t.ex. mötas med högre

avräkningsprocent i BTP-reglerna för att uppnå

oförändrade BTP-belopp. Med föreslagna lösningar

bibehålls i stort sett den fördelningspolitiska

profilen samtidigt som BTP-systemet hålls inom

oförändrad kostnadsram.

När det gäller frågan om utländska förmåner gör

utskottet samma bedömning som regeringen, nämligen

att förmånerna alltid skall tas upp till 100 %.

Utskottet konstaterar att en ogift person med

enbart garantipension, dvs. en pension motsvarande

2,13 prisbasbelopp, på grund av det föreslagna

fribeloppet om 2,17 prisbasbelopp kommer att få rätt

till oreducerat BTP. Utskottet kan också konstatera

att de nya reglerna, som påpekats i motion Sf38

yrkande 3, innebär att en ensamstående pensionär med

en inkomst på drygt 168 000 kr kommer att få BTP.

Dock blir det nya BTP i detta fall lägre än enligt

nuvarande regler.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motionerna Sf37 yrkande 4 och

Sf38 yrkandena 2-4.

Inkomstprövning av hustrutillägg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om att hustrutillägget dels skall

inkomstprövas enligt de regler som skall

gälla för inkomstprövning av det nya BTP för

gifta personer som får ålderspension, dels

att det skall avräknas med 60 %.

Propositionen

Med hänsyn till att antalet personer som får

hustrutillägg kommer att bli allt färre, och för att

underlätta administrationen, anser regeringen att

reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg så

långt möjligt skall vara desamma som för

inkomstprövningen av BTP. Regeringen föreslår därför

att hustrutillägget skall inkomstprövas enligt samma

regler som föreslås gälla för inkomstprövning av BTP

för gifta ålderspensionärer som är kvalificerade för

BTP. Det föreslås dock att hustrutillägget skall

räknas av med samma procentsats som i dag, dvs. med

60 % av den reduceringsinkomst som återstår när BTP

är bortreducerat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Särskilt bostadstillägg (SBTP)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att SBTP skall kunna utges till den som

uppbär BTP och som har en hög bostadskostnad

och en i förhållande till bostadskostnaden

låg disponibel inkomst,

- att SBTP skall utges när den disponibla

inkomsten understiger en skälig levnadsnivå

om 1,294 prisbasbelopp för en ogift

bidragstagare respektive 1,084 prisbasbelopp

för en gift bidragstagare efter det att en

bostadskostnad upp till maximalt 5 700 kr per

månad för en ogift respektive 2 850 kr per

månad för en gift bidragstagare har

frånräknats,

- att SBTP skall utges som en utfyllnad upp

till nämnda gränser,

- att den disponibla inkomsten skall utgöras

av den bidragsgrundande inkomsten beräknad på

samma sätt som för det föreslagna BTP, dock

att avdrag skall göras för skatter m.m. och

- att BTP skall läggas till den disponibla

inkomsten, som, utöver BTP och förmögenhets-

tillägg, alltid skall anses utgöra lägst ett

belopp motsvarande samma fribelopp som

beräknas för BTP, dock efter avdrag för

skatter.

Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande

om högre skälig levnadsnivå i SBTP. Jämför

reservation nr 16 (m).

Propositionen

Trots att ersättningsreglerna successivt har

förbättrats under senare år finns det bidragstagare

med höga boendekostnader som ändå riskerar att hamna

under en skälig levnadsnivå. Eftersom detta inte är

tillfredsställande föreslår regeringen att det även

i det nya systemet för BTP skall finnas ett SBTP som

fungerar som utfyllnad upp till en skälig

levnadsnivå.

Vad gäller normen för den skäliga levnadsnivån,

liksom normen för skälig bostadskostnad, anser

regeringen att det inte finns skäl att ompröva

nuvarande normer. Normen för skälig levnadsnivå

föreslås således vara 1,294 prisbasbelopp för ogift

och 1,084 prisbasbelopp för gift. Normen för skälig

bostadskostnad föreslås alltjämt vara 5 700 kr per

månad för ogift men för gift föreslås den vara 2 850

kr per månad.

Enligt nuvarande regler för beräkning av den

disponibla inkomsten skall inkomst av folkpension

alltid tas upp till lägst 1,529 prisbasbelopp för

ogift respektive 1,354 prisbasbelopp för gift,

vilket motsvarar nivån för hel oavkortad

ålderspension. I de fall den verkliga pensionen är

lägre påförs således en fiktiv inkomst som

överstiger den faktiska inkomsten. Konsekvensen blir

i sådana fall att pensionärens inkomst, trots att

SBTP betalas ut, inte når upp till den skäliga

nivån. Denna fiktiva inkomstberäkning berör bl.a.

dem som till följd av förtida uttag får en lägre

folkpension och dem som till följd av att de endast

arbetat eller bott en kort tid i Sverige får sin

pension reducerad med ett antal 30- eller 40-delar.

Utan en fiktiv beräkning skulle personer med mycket

låg pension få SBTP som en utfyllnad till pensionen,

dvs. SBTP skulle i dessa fall täcka mer än

bostadskostnaden och bli en förtäckt pension. Enligt

regeringen skall inte heller ett nytt SBTP kunna

täcka annat än bostadskostnad och regeringen

föreslår därför att inkomsten skall tas upp till ett

visst lägsta belopp. Eftersom nivån behöver anpassas

till de höjda bruttoersättningar som ett avskaffande

av SGA medför föreslås att det lägsta beloppet skall

motsvara de fribelopp som tillämpas vid beräkningen

av BTP. Det innebär att man vid beräkningen utgår

ifrån att bidragstagaren har en inkomst motsvarande

oavkortad garantipension eller garantiersättning men

att denna inkomst även kan bestå av kapitalinkomst,

arbetsinkomst, inkomstgrundad pension,

tjänstepension eller inkomstrelaterad sjuk- eller

aktivitetsersättning. Effekten härav blir att något

fler kan komma i fråga för SBTP och att beloppen kan

bli något högre.

Enligt regeringen fungerar systemet med SBTP i

stort sett bra. Till en relativt sett begränsad

kostnad förhindrar systemet i princip att

pensionärer blir långvarigt beroende av

socialbidrag. Under 1998 uppbar drygt 10 000

personer över 65 år socialbidrag under minst 10

månader. Det stora flertalet av dessa har ingen

pension alls och har därmed inte heller rätt till

BTP eller SBTP. Dessa pensionärer är som regel

livsvarigt beroende av socialbidrag. Regeringen

anser emellertid inte att detta problem bör lösas

inom ramen för ålderspensionssystemet eller till

detta anknutna system. Regeringen har därför lämnat

förslag om att ett särskilt äldreförsörjningsstöd

skall införas för personer över 65 år. Äldreför-

sörjningsstödet föreslås täcka in ett grundläggande

försörjningsbehov för dem som av olika skäl inte når

upp till grundnivån i pensionssystemet. I första

hand handlar det om personer som inte har svensk

pension men även ett antal personer med låg pension

kan komma i fråga.

Motionen

I motion Sf36 yrkande 2 av Margit Gennser m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att den skäliga

levnadsnivån i SBTP höjs med 12 procentenheter till

135,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående och till

114,4 % för gifta. Enligt motionärerna måste nivån

höjas för att hjälpa de mest utsatta pensionärerna.

Utskottets ställningstagande

Till skillnad mot motionärerna anser utskottet att

generella höjningar av BTP i första hand är att

föredra och har därför tillstyrkt höjningen av

ersättningsnivån till 91 % av en bostadskostnad om

högst 4 500 kr i månaden. Utskottet kan dessutom

konstatera att den skäliga levnadsnivån i SBTP

nyligen höjts med sex procentenheter till nuvarande

1,294 prisbasbelopp för ogift och till 1,084

prisbasbelopp för gift pensionär. Från och med den 1

januari 2001 höjdes dessutom gränsen för skälig

bostadskostnad från 5 200 kr till 5 700 kr per

månad.

Utskottet kan också konstatera att regeringen i

proposition 2000/01:136 har lämnat förslag om

införandet av ett äldreförsörjningsstöd fr.o.m. den

1 januari 2003. Ett sådant stöd är avsett att

tillförsäkra den stödberättigade en skälig

levnadsnivå och medel för att täcka boendekostnader.

Nivåerna för skälig levnadsnivå och skälig

bostadskostnad föreslås bli desamma som för SBTP.

Stödet får betydelse för personer bosatta i Sverige

som är 65 år eller äldre och som inte har någon

pension eller endast låg pension.

Mot bakgrund av nu redovisade förbättringar, både

genomförda och kommande, anser utskottet att det för

närvarande inte finns skäl att föreslå ytterligare

förbättringar av SBTP. Utskottet tillstyrker därmed

regeringens förslag och avstyrker motion Sf36

yrkande 2.

Beviljande av BTP

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att BTP skall utges fr.o.m. den månad som

anges i ansökan, dock inte för längre tid

tillbaka än tre månader före

ansökningsmånaden,

- att BTP får beviljas för en tid av som

längst tolv månader och, om det finns

särskilda skäl, för en längre tid än tolv

månader, men aldrig för längre tid än

trettiosex månader.

Propositionen

Det reformerade BTP utgör en kompletterande förmån

till vissa allmänna pensions- och

sjukförsäkringsförmåner. Med hänsyn härtill är det

enligt regeringen naturligt att BTP utges fr.o.m.

den månad när den enskilde erhöll någon av de

huvudförmåner som utgör förutsättning för rätt till

det nya BTP. Aktivitets- och sjukersättning skall

kunna betalas ut retroaktivt för en tid om tre

månader från ansökningstillfället. Regeringen

föreslår därför att även ansökan om BTP skall kunna

beviljas för en retroaktiv tid om tre månader.

Regeringen anser dock att så stora krav bör ställas

på sökanden att han eller hon i ansökan skall ange

fr.o.m. vilken månad ansökan avser.

Med hänsyn bl.a. till förslaget om beräkning av

inkomstunderlaget för BTP framstår det enligt

regeringen som lämpligt att som huvudregel bevilja

BTP för en tid om tolv månader. Därigenom kommer BTP

att kunna betalas ut utifrån förhållandevis aktuella

uppgifter. Det bör dock finnas utrymme för att

meddela beslut om BTP som omfattar en kortare

tidrymd än tolv månader. Det bör även finnas

möjlighet att meddela beslut för en längre tid än

tolv månader. För att ett beslut skall omfatta

längre tid än tolv månader bör det dock krävas

särskilda skäl. Därmed avses att den enskilde

förmånstagarens ekonomiska och personliga

förhållanden skall vara av enkel och okomplicerad

beskaffenhet. Sannolikheten för att förmånstagarens

förhållanden över tiden drastiskt ändras skall

således vara liten. Även i sådana fall bör BTP inte

beviljas för alltför lång tid. Regeringen föreslår

med hänsyn härtill en absolut tidsgräns för

beslutets räckvidd om trettiosex månader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anmälningsskyldighet vid ändrade

förhållanden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att den som uppbär BTP skall vara skyldig

att utan oskäligt dröjsmål anmäla till

försäkringskassan om hans eller hennes eller

om makes inkomster väsentligt har ökat och

att detsamma skall gälla om bidragstagaren

byter bostad, om boendeförhållandena ändras,

om han eller hon ingår äktenskap eller om

äktenskapet upplöses,

- att BTP skall omprövas när något för-

hållande som bestämmer tilläggets storlek

ändras,

- att BTP får räknas om utan föregående

underrättelse om den del av årsinkomsten

ändras som utgörs av förmån som betalas ut av

försäkringskassan, pension enligt utländsk

lagstiftning, avtalspension eller motsvarande

och att detsamma skall gälla när fribeloppet

ändras samt

- att de nuvarande bestämmelserna om

återbetalning i princip skall gälla.

Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande

om information och kvittning. Jämför

reservation nr 17 (v, mp).

Propositionen

Enligt nuvarande regler skall den som uppbär BTP

lämna in en ny ansökan när han eller hon vill ha en

höjning av förmånen. Den som uppbär BTP är vidare

skyldig att hos försäkringskassan utan oskäligt

dröjsmål anmäla om hans eller hennes eller makes

ekonomiska förhållanden väsentligt förbättras, om

boendeförhållandena ändras eller om han eller hon

gifter sig eller upplöser äktenskapet.

Enligt regeringens uppfattning finns det inte skäl

att ändra vad som i huvudsak gäller i dag.

Regeringen föreslår därför att den som uppbär BTP,

utan oskäligt dröjsmål skall vara skyldig att till

försäkringskassan anmäla bl.a. om hans eller hennes

eller makes inkomster väsentligt ökat. De inkomster

som avses är inkomst av tjänst och näringsverksamhet

samt ändrade inkomster i form av utländsk inkomst

som inte beskattas i Sverige, studiemedel i form av

studiebidrag och skattefria stipendier till den del

de överstiger 3 000 kr i månaden och AGS-

ersättningar. Någon skyldighet att anmäla förändring

av kapitalinkomst och förmögenhet under pågående

utbetalningsperiod är däremot inte behövlig eftersom

beräkningen av BTP i dessa hänseenden bygger på den

faktiska inkomsten per den 31 december året före

ansökningsåret.

Såvitt gäller omprövning av beslut om BTP föreslår

regeringen att huvudregeln, liksom i dag, skall vara

att omräkning av det reformerade BTP får ske om den

förmånsberättigade först underrättats därom. Enligt

regeringens uppfattning är det även lämpligt att den

nuvarande bestämmelsen, om att omräkning i vissa

fall får ske utan föregående kommunikation, förs

över till den nya lagen om BTP. Regeringen föreslår

dock att den nuvarande bestämmelsen utvidgas till

att omfatta samtliga förmåner som betalas ut av

försäkringskassa. En omräkning utan föregående

kommunikation bör även få göras i de fall

fribeloppet ändras.

De nuvarande bestämmelserna om återbetalning bör i

princip gälla även i det nya systemet.

I propositionen redovisas även förslag rörande

ansökan om och utbetalning av BTP, om

uppgiftsskyldighet och överklagande m.m.

Motionen

Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf37

yrkande 5 ett tillkännagivande om processuella

bestämmelser. Motionärerna anser att

försäkringskassan kontinuerligt bör säkerställa att

de sökande har tillgodogjort sig den information som

behövs om anmälnings- och återbetalningsskyldighet.

Det är enligt motionärerna även viktigt att den

sökande får lättillgänglig information om hans

eller hennes förmån ändrats utan föregående

underrättelse. Vidare bör vid kvittning av för

mycket utbetalt BTP mot annan förmån hänsyn tas till

ersättningens betydelse för den försäkrade och

dennes familjs försörjning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de nu föreslagna reglerna

om återbetalningsskyldighet i huvudsak är

likalydande med de nuvarande reglerna i 20 kap. 4 §

AFL och i 13 § lagen om BTP. Utskottet förutsätter

att sökandena i enlighet med vad som anförts i

motionen tydligt informeras bl.a. om sin

anmälningsskyldighet.

Liksom i dag kommer det således att finnas

möjlighet för försäkringskassan att helt eller

delvis efterge en återbetalningsskyldighet. Av RFV:s

allmänna råd (1995:5) Återbetalningsskyldighet

enligt socialförsäkringsförfattningarna m.m. framgår

bl.a. att försäkringskassorna rekommenderas att

bevilja eftergift om den försäkrade på grund av

sjukdom eller oförvållad arbetslöshet saknar

förutsättningar att helt eller delvis betala

tillbaka det felaktiga beloppet. Eftergift kan också

komma i fråga som ett led i den försäkrades sociala

rehabilitering. Vidare framgår att hänsyn bör kunna

tas till den försäkrades ekonomiska situation i

allmänhet, även i ett längre perspektiv, samt att

ett beslut om återbetalningsskyldighet inte får leda

till att vederbörande saknar försörjning för sig och

sin familj. Vid kvittning får dessutom endast

skäligt belopp avräknas. Av författningskommentaren

i propositionen (s. 126) följer att skälig hänsyn i

varje särskilt fall måste tas till den

ersättningsberättigades och dennes familjs

försörjning.

Utskottet anser att den möjlighet till eftergift

av återbetalningsskyldighet som finns i dag och som

kommer att finnas även i det nya BTP-systemet, i

kombination med kvittningsregeln, får anses

tillräcklig för att säkerställa att en

bidragsberättigad inte till följd av ett krav på

återbetalning försätts i en situation som innebär

att han eller hon står utan försörjning för sig och

sin familj.

För att inte kommuniceringsskyldigheten skall bli

alltför omfattande anser utskottet, i likhet med

regeringen, att undantag bör göras från skyldigheten

att kommunicera uppgifter, om förmånerna betalas ut

av försäkringskassan.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Motion Sf37 yrkande 5 får anses

tillgodosett med vad utskottet anfört.

Övergångsbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att den som före utgången av 2002 har rätt

till BTP enligt nuvarande bestämmelser skall,

under en övergångsperiod om som längst sex

månader fr.o.m. den 1 januari 2003 kunna få

BTP med det belopp som enligt de nuvarande

bestämmelserna utges eller skulle ha utgetts

per december månad 2002,

- att om rätten till huvudförmånen som

berättigar till BTP enligt nuvarande

bestämmelser upphör före den 30 juni 2003,

skall det övergångsvisa BTP upphöra vid samma

tidpunkt och

- att för en gift person som har rätt till

BTP vid utgången av 2002 och vars make inte

är berättigad till BTP skall kunna tillämpas

särskilda bestämmelser vid omräkning av BTP

även efter juni 2003.

Propositionen

Eftersom över 400 000 BTP-ärenden skall hanteras vid

årsskiftet 2002/2003 föreslår regeringen att en

generell bestämmelse införs med innebörd att

personer som vid ikraftträdandet uppbär eller har

rätt till BTP skall fortsätta att få sådan förmån

för som längst sex månader räknat fr.o.m. den 1

januari 2003.

Bland annat för att systemet inte skall bidra till

ett alltför omfattande administrativt arbete, är det

enligt regeringen lämpligt att bestämma det

månatliga BTP till det belopp som betalas ut eller

skulle ha betalats ut per december månad 2002. De

personer som kommer att vara kvalificerade för det

nya BTP har då god tid på sig att ansöka om BTP

enligt de nya reglerna samtidigt som de personer som

inte är kvalificerade för det nya BTP får en rimligt

tid att anpassa sig till detta.

En förutsättning för att det övergångsvisa BTP

skall utges under dessa sex månader är att

bidragstagaren uppbär en huvudförmån som enligt

nuvarande bestämmelser berättigar honom eller henne

till BTP. Om sådan huvudförmån upphör att utges

skall han eller hon inte längre vara kvalificerad

till det övergångsvisa BTP.

Vidare föreslås att personer som är kvalificerade

för det övergångsvisa BTP skall omfattas av

bestämmelserna i den nya lagen under tid som de

uppbär det övergångsvisa BTP. Detta innebär bl.a.

att bestämmelserna om anmälningsskyldighet vid

ändrade förhållanden och beräkningsreglerna blir

tillämpliga på det övergångsvisa BTP även om det i

en del enskilda fall kan få stora konsekvenser.

Enligt propositionen är det inte bara den som

uppbär BTP i december 2002 som kommer att få rätt

till det övergångsvisa BTP. Även den som ansöker om

BTP senare, dock senast under mars 2003, och

beviljas BTP för december 2002 har rätt att få BTP

utbetalt enligt nuvarande bestämmelser t.o.m. juni

2003.

Vid ikraftträdandet av det nya BTP-systemet kommer

det enligt regeringen att finnas ett inte obetydligt

antal makar som lever tillsammans, där endast en av

makarna är berättigade till BTP. I en hel del fall

har BTP för dessa personer under lång tid utgjort

ett permanent bidrag för bostadskostnaderna som

makarna inrättat sitt liv och boende efter. Ett sätt

att minska effekterna i sådana fall är att införa en

undantagsregel som bör vara generell och tillämpas

även för tiden efter den 30 juni 2003.

Regeringen föreslår således att för det fall BTP

av något skäl skall räknas om för en gift person som

är kvalificerad för det övergångsvisa BTP och som

delar bostad med sin make som i sin tur inte är

berättigad till BTP, skall följande gälla. BTP skall

först beräknas enligt de nya reglerna. Därefter

skall BTP beräknas enligt en alternativ regel som

utgår från de reformerade bestämmelserna om BTP men

där dels bostadskostnaden beräknas enligt nuvarande

bestämmelser, dels något fribelopp inte beräknas för

den make som inte är kvalificerad för BTP. Om BTP

blir högre enligt den alternativa beräkningsregeln,

skall BTP utges enligt denna regel. Om BTP i stället

blir högre enligt en beräkning enligt de nya be-

stämmelserna, skall BTP utges helt enligt dessa nya

regler.

Om ytterligare omräkningar av BTP skall ske, före-

slår regeringen att samma beräkningsförfarande skall

tillämpas endast om BTP har bestämts med den

alternativa beräkningsregeln. Om ändringen av BTP

skett med stöd av de nya BTP-bestämmelserna, skall

endast dessa regler användas vid eventuellt kommande

omprövningar.

Utskottets ställningstagande

De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari

2003. Under en övergångsperiod kommer den som är

berättigad till BTP för tid före utgången av 2002

att i princip vara garanterad att få lägst det

belopp utbetalt som han eller hon uppbar eller

skulle ha uppburit i december 2002. Om personen i

fråga under denna period i stället önskar få det nya

BTP kommer det i så fall att krävas en ansökan

härom. I enlighet med de nya bestämmelserna kommer

BTP att kunna utges under som mest tre månader före

ansökningsmånaden. Om personen i fråga önskar få det

nya BTP utbetalt redan fr.o.m. ikraftträdandet måste

ansökan härom inges till försäkringskassan senast

under april 2003. För att berörda personer skall

kunna tillvarata sin rätt i detta hänseende är det

enligt utskottets mening viktigt att de får

information om vad som krävs. Utskottet förutsätter

att sådan information kommer att lämnas till dem som

berörs. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag.

Utskottet föreslår dock att punkten 3 i

övergångsbestämmelserna till den nya lagen

kompletteras så att det görs klart att det

övergångsvisa BTP endast skall kunna utges till en

bidragsberättigad som är bosatt i Sverige och att 4

kap. socialförsäkringslagen därvid skall gälla.

Vidare föreslår utskottet i klargörande syfte en

mindre justering av punkten 3.

Utskottet föreslår även en ändring av punkten 5 i

övergångsbestämmelserna för att tydliggöra att de

särskilda reglerna om övergångsvis BTP för makar

skall utges om den i december 2002

bidragsberättigade maken uppbär eller beviljas BTP

för december 2002.

Uppgift om tjänstepension för

beräkning av garantipension för

personer födda 1937 eller tidigare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.

om

- att för personer födda 1937 eller tidigare

skall i beräkningsunderlaget för

garantipension ingå den tjänstepension som

framgår av taxeringen året före det år för

vilken garantipensionen betalas ut,

- att en tjänstepension som tillkommer efter

taxeringen skall ingå i beräkningsunderlaget

med sitt faktiska belopp fr.o.m. månaden

efter den försäkringskassan fått kännedom om

tjänstepensionen och

- att om tjänstepensionen upphör eller

minskar skall den aktuella tjänstepensionen

användas i stället för den taxerade uppgiften

fr.o.m. den månad som anmälan görs.

Propositionen

Vid beräkning av garantipension för personer födda

1937 eller tidigare skall enligt lagen om

garantipension (1998:702) hänsyn tas till bl.a.

svensk och utländsk tjänstepension. Det belopp som

därvid skall användas är tjänstepensionen för

december månad, uppräknad till årsbelopp, året före

det år som garantipensionen skall betalas ut. I de

fall beloppet senare ändras på annat sätt än genom

indexuppräkning eller motsvarande, skall det nya

tjänstepensionsunderlaget i stället användas.

Beträffande sättet att hämta in uppgift om

tjänstepension lämnades i propositionen

Garantipension till personer födda år 1937 eller

tidigare (prop. 1999/2000:127) inte något förslag.

Dock gjorde regeringen den bedömningen att

pensionsutbetalaren borde lämna uppgift om

tjänstepensionen till RFV. Samtidigt konstaterades

att den närmare utformningen av uppgiftslämnandet

borde beredas ytterligare.

RFV fick därefter i uppdrag att i samråd med

Statskontoret ta fram förslag till hur uppgift om

pensionsberättigads tjänstepension kan hämtas in

samt att göra en analys över förslagens kon-

sekvenser. RFV redovisade i december 2000 olika

alternativ för att hämta in uppgift om

tjänstepension (Hantering av tjänstepensioner vid

beräkning av garantipension till äldre

ålderspensionärer, Dnr S2000/8418/SF). RFV, som

konstaterade att inget av alternativen kunde anses

helt tillfredsställande, föreslog i stället att

garantipension inte skall samordnas med

tjänstepension och att omräkning av ålderspension

enligt äldre bestämmelser till nya förmånsregler

skulle ske vid ett tillfälle. Det huvudsakliga

motivet för förslaget var att detta bedömdes ha

stora administrativa fördelar. Enligt regeringens

uppfattning är RFV:s förslag emellertid inte möjligt

att genomföra utan att tidsplanen för genomförandet

äventyras. Därtill leder förslaget initialt till

merkostnader.

Gällande regler förutsätter att uppgift om

tjänstepension hämtas från pensionstagaren eller

från pensionsutbetalaren. Vad gäller förslagen om

att hämta in uppgifterna på något av dessa sätt har

det i bl.a. RFV:s rapport framkommit att metoderna

har avgörande praktiska och kvalitativa nackdelar.

Mot bakgrund bl.a. härav föreslås att den

tjänstepension som skall ligga till grund för

beräkningen av garantipension skall hämtas från

taxeringen året före det år för vilken

garantipension betalas ut.

En tjänstepension kan emellertid tillkomma vid

andra tidpunkter än vid 65 års ålder, t.ex. vid ett

senare uttag av ålderspension eller vid makes

dödsfall. Enligt regeringen är det rimligt att detta

får genomslag omedelbart och det föreslås därför att

en justering av garantipensionen skall göras fr.o.m.

månaden efter den månad då försäkringskassan fick

kännedom om en tillkommande pension. Någon anmäl-

ningsskyldighet för pensionären eller

pensionsutbetalaren föreslås inte utan det bör

istället vara försäkringskassans uppgift att i dessa

fall hämta in aktuella uppgifter.

I ett antal fall kommer tjänstepensionen att ha

minskat eller upphört sedan taxeringen. Som regel är

det då fråga om att tjänstepensionen till följd av

avtal minskar vid t.ex. 70 års ålder. I de fall en

påtaglig minskning av tjänstepensionen sker, kommer

garantipensionen under ett par år att beräknas till

ett för lågt belopp. Detta kan inte anses

acceptabelt då det är fråga om ett grundskydd.

Regeringen föreslår därför att den tjänstepension

som faktiskt betalas ut skall användas som underlag

vid beräkningen av garantipension i de fall den

aktuella tjänstepensionen är lägre än den i

kontrolluppgiften. Detta förutsätter dock att

pensionstagaren anmäler det lägre beloppet till

försäkringskassan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Uppföljning och utvärdering av det nya BTP-

systemet (punkt 1)

av Margit Gennser (m), Göran Lindblad (m),

Cecilia Magnusson (m), Magda Ayoub (kd) och

Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf40 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det är oroväckande att det nya BTP, för

vissa av pensionärshushållen, kommer att innebära en

minskning på minst 10 000 kr per år. Enligt vad som

anges i propositionen återfinns i denna grupp fler

kvinnor än män. Eftersom förslaget kan komma att

drabba enskilda individer mycket hårt är det viktigt

att man följer upp och utvärderar det nya BTP.

Dessutom anser vi att det nya systemet är mycket

komplicerat och svårförståeligt. Vad nu anförts bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. BTP ur ett könsperspektiv (punkt 2)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf38

yrkande 5.

Ställningstagande

Kvinnor har i genomsnitt har lägre pension än män,

vilket leder till att de i regel får högre BTP än

män. Det finns dock kvinnor som har högre

kapitalinkomster och realisationsvinster än män. Jag

anser att regeringen tydligare borde belysa

skillnaden mellan kvinnor och män. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Kvalifikationsvillkor för BTP (punkt 3)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf37

yrkandena 1 och 2 och avslår motion

2000/01:Sf38 yrkande 1.

Ställningstagande

En person som uppbär all ålderspension som han eller

hon är berättigad till skall enligt förslaget vara

kvalificerad för det nya BTP fr.o.m. 65 års ålder.

Enligt regeringen finns det annars en risk för att

BTP skulle kunna utnyttjas för att subventionera ett

senare och högre uttag av ålderspension. Det torde

dock endast vara ett begränsat antal personer med

låga inkomster som orkar fortsätta att arbeta efter

65 års ålder. Med hänsyn härtill anser vi att

personer som uppbär någon form av ålderspension

skall vara kvalificerade för det nya BTP.

Den som uppbär omställningspension eller förlängd

omställningspension skall enligt förslaget inte vara

kvalificerad för det nya BTP. Detsamma skall gälla

kvinnor födda 1945 eller senare, som kommer att

uppbära änkepension på grund av dödsfall som

inträffar efter utgången av 2002. Att vissa grupper

utesluts från det nya systemet innebär en försämring

av grundskyddet för dessa individer.

Välfärdssystemen har varit utsatta för en rad

besparingar under 1990-talet. Att ytterligare

försämra för en redan utsatt grupp är enligt vår

mening uteslutet. Vi anser att även

omställningspension, förlängd omställningspension

samt all form av änkepension skall kvalificera för

det nya BTP.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Kvalifikationsvillkor för BTP (punkt 3)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf38

yrkande 1 och avslår motion 2000/01:Sf37

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Inte heller i det nya BTP-systemet kommer det att

finnas någon möjlighet för en person som gjort

förtida uttag av ålderspension att få BTP. Enligt

min mening är det otillfredsställande eftersom många

människor inte orkar arbeta fram till 65 års ålder.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

5. Utländska förmåner som kvalifikationsgrund

(punkt 4)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf37 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt regeringens förslag skall endast EU/EES-

förmåner som motsvarar någon av de svenska allmänna

pensionsförmånerna eller sjukförsäkringsförmånerna

kvalificera förmånstagaren för det nya BTP. Vi anser

att även förmåner från länder utanför EU/EES-området

bör kunna kvalificera för BTP. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

6. BTP för bostad i särskild boendeform

(punkt 5)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anfört i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 3.

Ställningstagande

Det nya BTP skall enligt regeringens förslag utges

för kostnaden för den permanenta bostaden. Principen

att jämställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet

är enligt vår mening inte hållbar. BTP riskerar

därmed att bli ett kommunalt bidrag, inte ett

grundskydd för pensionärer. Detta kan i sin tur

bidra till att mindre lämpliga vårdmiljöer

permanentas. Vi anser att regeringen bör återkomma

snarast, dock senast ett år efter lagens

ikraftträdande, med en redogörelse för utvecklingen

av boendestrukturen i särskilt boende. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Högsta BTP (punkt 6)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson ( alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi kan konstatera att fastighetsskatten driver upp

bostadskostnaderna. Detta gäller oavsett om man bor

i småhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Att öka det

generella BTP till 91 % för hyror upp till 4 500 kr

i månaden skulle inte vara nödvändigt om staten

avstod från att öka boendekostnaderna genom höjd

fastighetsskatt. Vi föreslår därför att den del av

bostadskostnaden som ersätts genom BTP skall vara 4

000 kr i månaden och att ersättning skall utges med

90 % av boendekostnaden. Vad nu anförts bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Underskott i näringsverksamhet (punkt 7)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt regeringens förslag skall näringsidkare vid

beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte

kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett

påföljande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som

ofta upplever varierande inkomster från år till år,

bör enligt vår mening ha möjlighet att ge en mer

rättvisande bild av sina inkomster. De bör därför ha

möjlighet att kvitta underskott mot ett överskott

påföljande år. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

9. Pensionskostnader i näringsverksamhet

(punkt 8)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf36

yrkande 5.

Ställningstagande

Bidragsinkomsten vid beräkning av BTP skall enligt

regeringens förslag beräknas på ett så likvärdigt

sätt som möjligt när det gäller inkomst av tjänst

respektive inkomst av näringsverksamhet. Regeringens

förslag bryter dock i viss utsträckning mot

likabehandlingsprincipen t.ex. vad gäller

avsättningar till försäkringar. För löntagares

räkning betalar arbetsgivaren premier för pensions-

och sjukförsäkringar som är avdragsgilla i

arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren får däremot

erlägga premierna själv och enligt

skattelagstiftningen göra avdrag i den egna

deklarationen. Motsvarande regler bör gälla vid

beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Principer för förmögenhetstillägget

(punkt 9)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf36

yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringens förslag om förmögenhetstillägg innebär

enligt vår mening en dubbelräkning av

förmögenhetsavkastningen. Visserligen undantas

förmögenhet i permanentbostad när det gäller

beräkning av förmögenhetstillägget. Kombinationen av

förmögenhets- och fastighetsskatt på bostaden samt

en fiktiv beräkning av inkomst på andra

förmögenhetsdelar samtidigt som kapitalinkomsterna

redan beaktats, kan skapa betydande skevheter mellan

olika pensionärsgrupper, inte minst beroende på

bostadsort.

Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är

svår att förstå. Vi föreslår i stället att

beräkningen av förmögenhetstillägget skall knytas

till någon ränta som årligen avspeglar

förändringarna i avkastning på investeringar m.m.,

t.ex. statslåneräntan med ett tillägg av 1 %.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av

förmögenhetstillägget (punkt 10)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 7 och avslår

motionerna 2000/01:Sf39 yrkande 2 och 2000/01:Sf40

yrkande 3.

Ställningstagande

Som anges i propositionen skall förmögenhet nedlagd

i den egna permanentbostaden inte beaktas vid

beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare

gällde detta också fritidsfastighet. Vi anser att

det bör vara den enskildes ensak om han eller hon

väljer att bo i hyreslägenhet kombinerad med

fritidsfastighet, i ett permanent småhus eller i

bostadsrätt. Reglerna bör därför ändras så att vid

beräkningen av förmögenhetstillägget avdrag kan ske

för förmögenhet nedlagd i alternativt egen nyttjad

bostad. Dock bör endast ett avdrag få göras för ett

alternativ vid samma tillfälle.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av

förmögenhetstillägget (punkt 10)

av Bo Könberg (fp), Magda Ayoub (kd) och Kenneth

Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2000/01:Sf39 yrkande 2 och

2000/01:Sf40 yrkande 3 och avslår motion

2000/01:Sf36 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi delar inte regeringens uppfattning att värdet av

fritidsfastighet skall ingå i inkomstprövningen av

BTP. Flera fritidsfastigheter har i dag ett så högt

taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör BTP. Vi

anser inte att det är rätt att människor skall

tvingas till försäljning och därmed försämring av

livskvaliteten för att få BTP. Vi anser att

regeringen snarast bör återkomma med förslag om att

undanta värdet av fritidsfastighet vid beräkningen

av det nya BTP. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

13. Gifta och sammanboende i BTP-sammanhang

(punkt 11)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf38 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att det är svårt att av propositionen

utläsa vad som i BTP-sammanhang kommer att gälla för

sambor respektive homosexuella personer som är

sambor. Regeringen bör därför få i uppdrag att

belysa detta på ett tydligare sätt. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14. Viktning av utländska inkomster (punkt 12)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf37 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt

att vid bestämmandet av reduceringsinkomsten göra

någon åtskillnad mellan de utländska förmånerna

utifrån deras eventuella påverkan på den svenska

förmånen. De bör därför alltid tas upp till 100 %

oavsett om de faktiskt har påverkat

garantiersättningen eller inte. Vi anser att

utländska förmåner skall behandlas på samma sätt som

svenska förmåner. Det innebär att förmåner som

reducerar garantiförmåner skall tas upp till 100 %

medan övriga tas upp med 80 %. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

15. Avräkningsprocent m.m. (punkt 13)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf38 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Enligt propositionen framstår det nya BTP-systemet

som rättvisare i den bemärkelsen att lika inkomst

ger ett lika stort BTP. Generellt sett är detta dock

inte sant, vilket visas av följande exempel. Två

ensamstående pensionärer A och B har båda lika stor

pension (större än grundnivån) och lika

bostadskostnad. Pensionsbeloppet för B utgörs dock

till en del av en tjänstepension, som enligt

förslaget skall viktas med 80 %. Därmed blir

reduceringsinkomsten för B lägre än för A och därmed

BTP högre. Enligt min mening är detta inte rimligt.

Jag konstaterar också att en ensamstående

pensionär med en pension på ca 168 000 kr och en

hyra på 4 500 kr i månaden med det nya systemet får

drygt 600 kr i årligt BTP. Detta är visserligen

lägre än i det gamla systemet, men det är

otillfredsställande ur fördelningspolitisk synpunkt.

I det nuvarande systemet minskas maximalt BTP med

40 respektive 45 % av den bidragsgrundande

inkomsten. Det innebär att högre inkomster reducerar

mer än lägre, vilket ur fördelningspolitisk synpunkt

framstår som sympatiskt. I det nya systemet är

motsvarande procenttal 62 och 50. Jag anser att

regeringens val av lägre procenttal vid högre

inkomst är oroande.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Skälig levnadsnivå i SBTP (punkt 14)

av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller

därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i princip inga ändringar av

SBTP. Vi anser dock att SBTP måste höjas för att

hjälpa de mest utsatta pensionärerna och föreslår

att den skäliga levnadsnivån i SBTP höjs med 12

procentenheter till 135,4 % av prisbasbeloppet för

ensamstående och 114,4 % för gifta. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

17. Anmälningsskyldighet vid ändrade

förhållanden m.m. (punkt 15)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)

och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 17.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf37

yrkande 5.

Ställningstagande

Den som uppbär BTP skall enligt regeringens förslag

vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till

försäkringskassan om hans eller hennes eller om

makes eller makas inkomster väsentligt har ökat. Den

som genom att lämna oriktig uppgift eller genom

underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller

anmälningsskyldighet har orsakat att BTP har lämnats

felaktigt skall återbetala det felaktigt utbetalda

beloppet. Vidare får BTP räknas om utan föregående

underrättelse i de fall den del av årsinkomsten som

utgörs bl.a. av förmån vilken betalas ut av

försäkringskassan ändras. Detsamma skall gälla när

fribeloppet ändras. Enligt vår mening är det viktigt

att försäkringskassan kontinuerligt säkerställer att

de sökande har tillgodogjort sig den information som

behövs om anmälnings- och återbetalningsskyldighet.

Det är även viktigt att en försäkrad så snart som

möjligt får lättillgänglig information om hans eller

hennes förmån ändrats utan föregående underrättelse.

Om någon ålagts återbetalningsskyldighet för det

nya BTP eller annan ersättning som beslutats av

försäkringskassan skall det vara möjligt att vid

senare utbetalning innehålla ett skäligt belopp i

avräkning på vad som betalats ut för mycket. Vid

sådan kvittning bör enligt vår uppfattning hänsyn

tas till försäkringsersättningens betydelse för den

försäkrades och dennes familjs försörjning. Vi anser

dessutom att det måste stå klart att en kvittning

aldrig får innebära att den försäkrade i stället

hänvisas till ekonomiskt bistånd.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:140 Reformerade regler för

bostadstillägg till pensionärer m.fl. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i

lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)

om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande

av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall

då make uppbär folkpension,

4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning

till steriliserade i vissa fall,

5. lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

och

8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i

lagen (1998:702) om garantipension.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotioner

2000/01:Sf36 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

bostadstillägget skall utgå med 90 % av

boendekostnaden upp till 4 000 kr i månaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den skäliga

levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för

pensionärer (SBTP) höjs med tolv procentenheter

till 135,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående

och till 114,4 % för gifta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma inom ett år efter lagens ikraftträdande

med redogörelse om utvecklingen av

boendestrukturen i särskilt boende.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underskott av

näringsverksamhet under ett år skall kunna kvittas

mot ett överskott påföljande år vid fastställande

av den bidragsgrundande inkomsten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behandlingen av

pensionskostnader i näringsverksamhet vid

beräkning av bostadsbidragsgrundande inkomst.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

statslåneräntan med ett tillägg av 1 % används vid

beräkning av inkomsttillägget i stället för

regeringens förslag om en avkastning på 15 %.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vid

beräkningen av förmögenhetstillägget skall avdrag

kunna göras för förmögenhet i alternativt nyttjad

bostad med begränsning för att ett alternativ får

dras av per avdragstillfälle.

2000/01:Sf37 av Claes Stockhaus m.fl. (v) varit

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav

för bostadstillägg till ålderspensionärer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav

för bostadstillägg till efterlevande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utländska förmåner

som kvalifikationsgrund.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utländska

förmåners viktning i reduceringsinkomsten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om processuella

bestämmelser.

2000/01:Sf38 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om människor som går

i pension före 65 års ålder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lika

bruttopension kan ge olika stort bostadstillägg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att höga pensioner

kan ge bostadstillägg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avräkningsprocent

för reduceringsinkomsten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att olikheter

mellan kvinnor och män tydligare skall belysas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att man tydligare

beskriver utfallet för sambor och för homosexuella

sambor.

2000/01:Sf39 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att innehavet av

fritidsfastighet inte skall räknas som

inkomstgrund vid fastställandet av BTP.

2000/01:Sf40 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att följa upp och

utvärdera det reformerade bostadstillägget till

pensionärer.

3. Riksdagen beslutar att fritidsfastighet inte

skall medräknas i underlaget för inkomstprövat

bostadstillägg till pensionärer, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag