Bet. 2001/02:SFU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU5

Vissa socialförsäkringsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor

(delvis) jämte två motionsyrkanden som väckts med

anledning av propositionen i denna del.

I propositionen föreslås i huvudsak följande. En

försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom

socialförsäkringsadministrationen inleds för

förmånerna föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning. Försöksverksamheten skall pågå

under 2002.

Vidare införs ett särskilt högriskskydd för

levande donatorer av organ och vävnader i samband

med donationsingrepp eller utredningar om sådant

ingrepp. Skyddet medför att donatorns arbetsgivare

har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för

sina kostnader för sjuklön. Beslut om sådant

särskilt högriskskydd fattas av den allmänna

försäkringskassan. Ett sådant beslut innebär även

att den enskilde erhåller ersättning för den första

dagen i en sjukperiod (karensdagen).

I propositionen föreslås också att en arbetsgivare

inte längre skall lämna uppgift till

Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har gett

arbetstagare hos denne rätt till sjuklön.

Statistiska centralbyrån bör i stället bli

insamlande myndighet för allt underlag till

statistikföringen av den korta sjukfrånvaron.

Den bestämmelse som reglerar försäkringskassans

skyldighet att vid en viss senaste tidpunkt göra en

s.k. fördjupad bedömning av sjukpenningrätten

föreslås upphöra. Det betyder dock inte att

försäkringskassan inte längre skall göra en sådan

bedömning utan endast att detaljregleringen upphör.

Ändringarna föreslås huvudsakligen träda i kraft

den 1 januari 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den

ändringen att försöksverksamheten med 24-

timmarsmyndighet förlängs till och med den 30 juni

2003. Vidare föreslås en mindre redaktionell ändring

i ett av lagförslagen. Motionsyrkandena avstyrks

därmed.

I ärendet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Full kompensation för donators

inkomstbortfall

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1

och 2.

Reservation 1 (kd)

2. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om försöksverksamhet med 24-

timmarsmyndighet inom socialför-

säkringsadministrationen med den ändringen att

lagen skall gälla till och med den 30 juni 2003,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2000:774) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring med den

ändringen att rubriken skall ha följande lydelse:

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift,

6. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

7. lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter,

8. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799) och

9. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799).

Stockholm den 22 november 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann

Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Sven-Erik

Sjöstrand (v), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund

Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Göte Wahlström

(s), Magda Ayoub (kd), Björn Leivik (m), Carl G

Nilsson (m) och Désirée Pethrus Engström (kd).

2001/02

SfU5

Redogörelse för ärendet

I proposition 2001/02:9 Vissa

socialförsäkringsfrågor föreslår regeringen att

riksdagen antar förslag till lag om

försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom

socialförsäkringsadministrationen liksom förslag

till ändring i ett flertal lagar.

Av utskottet behandlade lagförslag återfinns i

bilaga 2.

Regeringens förslag till ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag (lagförslag 2.5) är

överlämnat till bostadsutskottet och behandlas av

det utskottet i betänkande 2001/02:BoU1.

Två motioner har väckts med anledning av

propositionen. Två av motionsyrkandena, 2001/02:Sf6

yrkandena 1 och 2, behandlas i detta betänkande och

återges i bilaga 1.

Övriga motionsyrkanden behandlas av

bostadsutskottet i betänkande 2001/02:BoU1.

Utskottets överväganden

Försöksverksamhet med 24-

timmarsmyndighet inom

socialförsäkringsadministrationen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör besluta om en försöksverksamhet

med 24-timmarsmyndighet som skall pågå t.o.m.

den 30 juni 2003.

Vidare bör riksdagen bifalla regeringen

förslag bl.a. om

– att försöksverksamheten skall omfatta

föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning,

– att regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer skall få meddela närmare

föreskrifter om vilka som skall erbjudas att

delta i försöksverksamheten och omfattningen

i övrigt,

– att en försäkrad inom ramen för

försöksverksamheten skall kunna anmäla uttag,

lämna s.k. försäkran för föräldrapenning och

avstå rätt till föräldrapenning genom

elektroniskt dokument via Internet samt

– att kravet på att uppgifter om faktiska

förhållanden skall lämnas på heder och

samvete inte skall gälla inom

försöksverksamheten.

Propositionen

Inom ramen för Riksförsäkringsverkets (RFV)

utvecklingsprogram har utarbetats en

Internetstrategi med riktlinjer för interaktiva

självbetjäningstjänster. Avsikten är att

självbetjäningstjänster inledningsvis skall införas

inom föräldraförsäkringen men att möjligheterna att

göra personliga besök hos försäkringskassan, skicka

brev eller ringa skall kvarstå för dem som inte

önskar eller kan utnyttja självbetjäningstjänsten.

Uttrycket 24-timmarsmyndighet används relativt

allmänt som beteckning för olika nätbaserade

tjänster som tillhandahålls eller kommer att

tillhandahållas allmänheten av den offentliga

förvaltningen. Inom ramen för begreppet ligger såväl

tillhandahållande av information som av s.k.

självbetjäningstjänster med möjligheter att göra

t.ex. ansökan via Internet. Eftersom förslaget

omfattar en begränsad försöksverksamhet föreslås

inte någon närmare precisering av själva begreppet

24-timmarsmyndighet.

Avsikten är att interaktiva

självbetjäningstjänster vid årsskiftet 2002/2003

skall införas i full skala inom

föräldraförsäkringen. Med hänsyn härtill är det

nödvändigt att en försöksverksamhet dessförinnan

påbörjas och utvärderas. Regeringen föreslår därför

att lagen om försöksverksamheten skall träda i kraft

den 1 januari 2002 och gälla t.o.m. den 31 december

samma år.

Inom förmånsslagen föräldrapenning respektive

tillfällig föräldrapenning, som regleras i 4 kap.

lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), är

inslagen av formkrav begränsade. Det saknas

uttryckliga krav på skriftlighet utom såvitt avser

avstående av rätt till föräldrapenning enligt 4 kap.

3 § sjätte stycket AFL. Dock gäller ett generellt

krav på heder och samvete i 20 kap. 8 § AFL.

Eftersom de föreslagna bestämmelserna enbart

syftar till att ligga till grund för en

försöksverksamhet är det enligt regeringen inte

lämpligt att nu föreslå någon ändring av

bestämmelserna i AFL. I stället bör det införas en

särskild bestämmelse i den föreslagna lagen om

försöksverksamhet för att klargöra att avstående av

rätt till föräldrapenning får ske genom elektroniskt

dokument.

Föreskrifter om heder och samvete måste enligt

regeringens uppfattning principiellt ses som en del

av ett funktionellt sammanhang där

straffbestämmelserna i 15 kap. 10 § brottsbalken om

osann respektive vårdslös försäkran utgör en viktig

faktor. Eftersom det är oklart om dessa brott

omfattar även uppgiftslämnande i elektroniska

meddelanden och den enskilde bör kunna förutse

konsekvenserna av ett visst handlande, måste det

anses vara olämpligt att i fråga om

försöksverksamheten upprätthålla kravet på heder och

samvete. I lagen om försöksverksamhet bör således

införas en bestämmelse om att kravet på att

uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på

heder och samvete inte gäller inom

försöksverksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens

förslag men anser att försöksverksamheten bör

förlängas t.o.m. den 30 juni 2003 för att ge en

rimlig tid för utvärdering och utarbetande av

förslag avseende fullskaleverksamheten. Med denna

ändring tillstyrker utskottet förslaget.

Ersättning till levande donatorer av organ

och vävnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

– att kostnaderna för sjuklön, som utges till

en arbetstagare när denne som givare av organ

eller annat biologiskt material enligt lagen

(1995:831) om transplantation m.m. till följd

av ingrepp för att ta tillvara det biologiska

materialet eller förberedelser för sådant

ingrepp, skall kunna ersättas av den allmänna

sjukförsäkringen och

– att den enskilde skall erhålla ersättning

för den första dagen i en sjukperiod

(karensdagen).

Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden

om donators inkomstbortfall dels till följd

av organdonationen, dels vid följdsjukdomar

som kan härledas till en sådan donation.

Jämför reservation (kd).

Propositionen

Enligt regeringen är ersättning för organdonatorers

inkomstbortfall och andra merkostnader i princip en

fråga som bör lösas inom respektive landsting. För

arbetstagare som omfattas av reglerna om sjuklön bör

dock ändring göras i sjuklönelagen (1991:1047) för

att undvika att presumtiva donatorer kommer i

konflikt med sin arbetsgivare på grund av de

kostnader för sjuklön som uppstår för denne.

Regeringen föreslår därför att ett särskilt

högriskskydd införs i sjuklönelagen för arbetstagare

i samband med donation eller förberedelser för

donation av egna organ eller vävnader. Ett beslut om

ett sådant särskilt högriskskydd medför att den

arbetsgivare hos vilken donatorn är anställd har

rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina

kostnader för sjuklön med anledning av donationen.

Enligt regeringens uppfattning är det även rimligt

att den försäkrade får ersättning från den allmänna

försäkringen för karensdag i samband med eller

förberedelse för donation.

Reglerna föreslås även omfatta arbetstagare som

varit föremål för undersökningar och provtagningar

som leder till ett sjukdomstillstånd men där det av

olika skäl inte blir aktuellt att donera organ eller

vävnader.

Regeringen anser att ersättning för

organdonatorers inkomstbortfall såsom

mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt

andra merkostnader är en fråga som även i

fortsättningen bör lösas inom respektive landsting.

Motionen

I motion Sf6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i

yrkande 1 ett tillkännagivande om att donatorer av

organ och vävnader skall garanteras full

kompensation för inkomstbortfall. Enligt

motionärerna finns det annars risk för att det blir

regionala skillnader i villkoren för donatorer.

I samma motion yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om full kompensation vid

följdsjukdomar som kan härledas till

organdonationen. Motionärerna påpekar att donatorer

ibland drabbas av komplikationer en tid efter

ingreppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att donatorer av organ och vävnader

gör insatser som är värdefulla både för enskilda

individer och för samhället i stort. Därmed är det

enligt utskottet fullt rimligt att de erhåller

ersättning för karensdagen och att sjukförsäkringen

ersätter arbetsgivarens kostnader för den anställdes

sjuklön i samband med donationen.

När det gäller ersättning till donator för

inkomstdelar som inte ersätts av sjuklön eller

sjukpenning noterar utskottet att det i

propositionen anges att flertalet landsting har

utvecklat en praxis för ersättning i samband med

donationer. I vissa landsting utges ersättning i

form av full lön för karensdagen, differenser mellan

sjukpenning och lönebortfall, resekostnader,

patientavgifter och medicinkostnader. Egenföretagare

eller lantbrukare kan också erhålla ersättning för

vikarie eller avbytare. Vidare finns landsting som

betalar ersättning för vissa kostnader för barntill-

syn, främst för små barn.

Visserligen innebär en ordning där landstingen

står för sådan ersättning att ersättningen kan komma

att skilja sig åt mellan de olika landstingen.

Utskottet delar dock regeringens uppfattning att

frågan om kompensation för t.ex. mellanskillnaden

mellan erhållen sjuklön/sjukpenning och faktisk lön

bör lösas inom respektive landsting.

Beträffande frågan om kompensation för

följdsjukdomar som kan härledas till donationen

konstaterar utskottet att det i förslaget till

ändring såväl i 3 kap. 4 b § AFL som i 13 §

sjuklönelagen anges att försäkringskassan får

meddela beslut om högriskskydd för en sjukperiod när

den sökande som givare av biologiskt material har

rätt till sjukpenning eller sjuklön till följd av

ingrepp för att ta tillvara det biologiska

materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

Ett sådant beslut innebär som nämnts att

arbetsgivaren får ersättning för kostnader för

sjuklön och att den enskilde får ersättning för

karensdag.

Enligt utskottets mening är lagtexten så utformad

att ett beslut om högriskskydd för en sjukperiod när

donatorn har rätt till sjukpenning m.m. till följd

av ingreppet mycket väl kan avse även senare

inträffade komplikationer till följd av en

organdonation m.m. Om det konstateras att det

föreligger ett orsakssamband mellan organdonationen

och senare sjukperioder bör försäkringskassan kunna

besluta att utge ersättning för sjuklönekostnader

och karensdag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motion Sf6 yrkande 1. Motion

Sf6 yrkande 2 får anses tillgodosedd med det

anförda.

Uppgiftsskyldighet för arbetsgivare

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att

arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 2002 inte

skall lämna uppgift till

Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har

gett en arbetstagare hos denne rätt till

sjuklön.

Propositionen

I samband med att lagen om sjuklön infördes den 1

januari 1992 ålades arbetsgivare att lämna uppgift

till RFV om sjukdomsfall som gett arbetstagare hos

denne rätt till sjuklön. Eftersom rapporteringen

inte fungerade på ett tillfredsställande sätt

slopades fr.o.m. den 1 januari 1999 skyldigheten för

arbetsgivare med färre än 50 anställda att lämna

uppgift till RFV.

RFV har i en skrivelse (dnr S2001/3073/SF) till

Socialdepartementet i april 2001 begärt att

arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om

sjukdomsfall som gett rätt till sjuklön skall

upphöra fr.o.m. 2002. Enligt RFV kan det inte anses

försvarbart att fortsätta med denna del av

statistiksystemet i dess nuvarande form eftersom

bortfallet för stora arbetsgivare är så stort att

någon publicering av officiell statistik inte kan

ske.

Regeringen delar RFV:s uppfattning och föreslår

att det nuvarande systemet för sjuklöneaviseringar

avvecklas. Statistiska centralbyrån bör i stället

bli den myndighet som samlar in allt underlag för

statistikföring av sjukfrånvaron under

sjuklöneperioden. RFV bör dock även fortsättningsvis

vara den statistikansvariga myndigheten för denna

sjukfrånvaro.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Fördjupad bedömning av

sjukpenningrätten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att

försäkringskassans s.k. fördjupade bedömning

av sjukpenningrätten vid en viss senaste

tidpunkt skall upphöra att gälla.

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 8 och 8 a §§ AFL skall den försäkrade

till försäkringskassan ge in ett särskilt

läkarutlåtande och en skriftlig särskild försäkran

för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på

grund av sjukdom senast fr.o.m. den tjugoåttonde

dagen efter sjukanmälningsdagen. För en försäkrad,

som i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod

gör anspråk på sjukpenning, skall den särskilda

försäkran styrka nedsättning av arbetsförmågan på

grund av sjukdom redan fr.o.m. den första dagen för

vilken sjukpenning kan utbetalas.

Det särskilda läkarutlåtandet skall bl.a.

innehålla uppgift om pågående och planerad

behandling eller rehabiliteringsåtgärd, beräknad

återstående tid med nedsatt funktionsförmåga på

grund av sjukdom och läkarens bedömning av i vilken

grad den nedsatta funktionen påverkar

arbetsförmågan. Den särskilda försäkran, som skall

lämnas på heder och samvete, skall innehålla en

utförligare beskrivning av den försäkrades

arbetsuppgifter och hans eller hennes egen bedömning

av arbetsförmågan.

Senast efter det att det särskilda läkarutlåtandet

och den särskilda försäkran kommit in till

försäkringskassan skall kassan, efter att

försäkringsläkaren hörts, bedöma i vilken grad den

försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på

grund av sjukdom och om det är nödvändigt med

rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder.

Om det fordras för denna fördjupade bedömning, skall

försäkringskassan begära att den försäkrade genomgår

utredning för bedömning av det medicinska

tillståndet, arbetsförmågan och behovet av och

möjligheterna till rehabilitering.

Propositionen

RFV har efter en utvärdering av den fördjupade

bedömningen i budgetunderlaget för 2002–2004 (dnr

S2001/1890/SF) föreslagit att reglerna slopas.

Skälet är enligt RFV att den fördjupade bedömningen,

som i dag görs schablonmässigt, har visat sig ha

mycket liten effekt. Mot bakgrund bl.a. härav

föreslår regeringen att bestämmelsen om

försäkringskassans fördjupade bedömning av

sjukpenningrätten skall upphöra att gälla den 1

januari 2002. Att själva bestämmelsen upphävs

innebär dock inte att regeringens uppfattning har

förändrats beträffande värdet och behovet av tidiga

och kontinuerliga insatser både när det gäller att

pröva sjukpenningrätten och att utreda

rehabiliteringsbehov och initiera

rehabiliteringsåtgärder. Syftet med regeringens

förslag är enbart att ge försäkringskassan större

möjlighet att satsa på kvalitet i stället för

kvantitet i sitt arbete med sjukfallen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening visar RFV:s utvärdering att

de nu aktuella reglerna har kommit att motverka sitt

syfte. Utskottet kan också konstatera att

Sjukförsäkringsutredningen i sitt betänkande

Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag

(SOU 2000:121) har föreslagit att detaljregleringen

av formerna för försäkringskassans bedömning i

enskilda fall skall tas bort. Utredningen anser att

den ”tvångsmässiga” prioriteringen av generella

insatser till en viss tidpunkt har fått till följd

att resurser inte kunnat användas på ett optimalt

sätt. Även den särskilda utredare som fått till

uppgift att utarbeta förslag till en samlad

handlingsplan i arbetslivet, HpH-utredningen (dir.

2000:92), har föreslagit att bestämmelserna om

fördjupad bedömning av sjukpenningrätten upphävs.

Utskottet delar regeringens uppfattning att reglerna

bör upphöra att gälla och tillstyrker därmed

förslaget.

Indexering av efterlevandepensioner

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

– att all form av efterlevandepension skall

följsamhetsindexeras efter det att de

reformerade reglerna om efterlevandepension

trätt i kraft,

– att den statliga ålderspensionsavgiften

skall regleras gentemot Riksgäldskontoret vid

samma tillfälle och på det sätt som gäller

för ålderspensionsavgifterna enligt

socialavgiftslagen (2000:980) och

– att i vissa närmare angivna lagar ändras

det belopp som beräkningarna skall göras

utifrån till inkomstbasbelopp i stället för

förhöjt prisbasbelopp.

Propositionen

Som en följd av ålderspensionsreformen har även

efterlevandepensionerna reformerats. De nya reglerna

gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 och innebär bl.a.

att inkomstrelaterad efterlevandepension skall

följsamhetsindexeras enligt samma regler som gäller

för ålderspension.

Ålderspension enligt reformerade regler har börjat

betalas ut fr.o.m. 2001. För dem som får

ålderspension enligt ATP-systemets regler gäller

dock nya regler först fr.o.m. den 1 januari 2003.

Riksdagen har på förslag av regeringen (prop.

1999/2000:138, bet. 2000/01:SfU4, rskr. 2000/01:11)

beslutat att följsamhetsindexeringen av ATP i form

av ålderspension skall träda i kraft redan 2001,

dvs. börja tillämpas första gången vid årsskiftet

2001/2002. Riksdagens beslut kom dock att omfatta

även vissa efterlevandepensioner. Eftersom detta

inte varit regeringens avsikt föreslås nu en ändring

som innebär att reglerna om följsamhetsindexering

för all efterlevandepension skall gälla fr.o.m. den

1 januari 2003. Därmed kommer efterlevandepensioner

att följsamhetsindexeras första gången vid

årsskiftet 2003/2004.

Ålderspensionsavgifter enligt socialavgiftslagen

(2000:980) och preliminärt beräknad statlig

ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om

statlig ålderspensionsavgift betalas in löpande

månatligen under intjänandeåret. En preliminär

fördelning av ålderspensionsavgiften görs mellan

staten, Riksgäldskontoret och Första–Fjärde AP-

fonderna. Den statliga ålderspensionsavgiften

fördelas preliminärt mellan Riksgäldskontoret och

Första–Fjärde AP-fonderna. Senast den 31 mars året

efter fastställelseåret skall en avstämning av

avgifterna göras. Den statliga ålderspensionavgiften

beräknas slutligt och det bestäms hur stort belopp

därav som skall föras till Riksgäldskontoret

respektive till Första–Fjärde AP-fonderna. Någon

slutlig reglering gentemot Riksgäldskontoret görs

dock inte vid tidpunkten för avstämningen utan den

görs först året därpå genom månatliga inbetalningar.

Ålderspensionsavgiften regleras däremot slutligt i

april månad året efter fastställelseåret.

RFV har i en skrivelse den 12 januari 2001 (dnr

S2001/295/SF) påtalat att den nuvarande ordningen

kan medföra att Premiepensionsmyndigheten i vissa

situationer måste ta upp särskilda lån. Regeringen

föreslår med hänsyn härtill att regleringen av den

framräknade slutliga statliga ålderpensionsavgiften

gentemot Riksgäldskontoret ändras så att den görs

vid samma tillfälle och på samma sätt som gäller för

ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen,

dvs. i april månad det år avstämningen görs.

Vissa beräkningar inom försäkringen för

inkomstgrundad ålderspension skall göras med ledning

av ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet har

under 2001 motsvarat det förhöjda prisbasbeloppet.

Från 2002 skall emellertid inkomstbasbeloppet räknas

om med förändringen av inkomstindexet. En ändring

bör därför göras i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift, lagen om statlig

ålderspensionsavgift och lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter. Förslaget innebär att

de aktuella beräkningarna skall göras utifrån

inkomstbasbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ändrade forumregler för

utlandsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

bl.a. om

– att Gotlands läns allmänna försäkringskassa

blir ensam behörig att avgöra ärenden om

pension och livränta enligt yrkes- och

arbetsskadelagstiftningen för personer vars

ärenden inte skall avgöras av någon annan

försäkringskassa enligt de allmänna

forumbestämmelserna och

– att samma försäkringskassa fr.o.m. den 1

januari 2003 även blir ensam behörig att

avgöra ärenden om sjukersättning och

aktivitetsersättning för samma personkrets.

Propositionen

Regeringen beslutade den 29 mars 2001 att

pensionsverksamheten vid Stockholms läns allmänna

försäkringskassas utlandskontor skall omlokaliseras

till Gotlands läns allmänna försäkringskassa.

Verksamheten skall fr.o.m. den 1 januari 2002

bedrivas på Gotland.

För att åstadkomma en laglig exklusiv behörighet

för Gotlands läns allmänna försäkringskassa att

avgöra sådana ärenden som i dag handläggs av

utlandskontoret vid Stockholms läns allmänna

försäkringskassa föreslår regeringen att

forumreglerna i socialförsäkringslagen (1999:799)

ändras. Ändringarna innebär att om ingen annan

försäkringskassa är behörig att avgöra ett ärende,

skall ärendet avgöras av Gotlands läns allmänna

försäkringskassa om ärendet gäller pension samt

livränta enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring och livränta som bestäms med

tillämpning av lagen (1954:243) om

yrkesskadeförsäkring. Vidare bör Gotlands läns

allmänna försäkringskassa handlägga samma typer av

ärenden som avser anställda på beskickningar och

konsulat samt Europeiska gemenskapernas personal.

Från och med 2003 kommer förtidspension att

ersättas av sjukersättning och aktivitetsersättning

som inte är pensionsförmåner. Även sjukersättning

och aktivitetsersättning kan komma att utges till

utomlands bosatta. Gotlands läns allmänna

försäkringskassa bör därför vara den kassa som avgör

sådana ärenden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Full kompensation för donators inkomstbortfall

(punkt 1)

av Magda Ayoub och Désirée Pethrus Engström (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En organdonation är inte en sjukdom, utan en

välgärning såväl för dem som är i behov av nya organ

som för samhället. Den som bidrar till detta bör

hållas ekonomiskt skadeslös och således få full

kompensation för kostnader och inkomstförluster på

grund av den arbetsoförmåga som uppkommer i samband

med donationen.

Regeringen anser dock att ersättning av

organdonatorers inkomstbortfall såsom

mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt

andra merkostnader är en fråga som även

fortsättningsvis bör lösas inom respektive

landsting. Risken är att donatorerna därmed inte

garanteras full kompensation för inkomstbortfall.

Dessutom är risken stor att det uppstår regionala

skillnader i villkoren för donatorer. Mot bakgrund

härav anser vi att regeringen efter samråd med

landstingen bör återkomma med förslag om hur dessa

problem skall lösas.

Det finns en fråga som över huvud taget inte tas

upp i propositionen. Det gäller det faktum att

donatorer ibland drabbas av komplikationer som

inträder en tid efter ingreppet. Vi anser att

sjukfrånvaro på grund av följdsjukdomar som kan

härledas till organdonationen skall kompenseras på

samma sätt som i samband med ingreppet och

förberedelserna inför ingreppet.

Vi konstaterar att lagtexten är så utformad att

ett beslut om högriskskydd även kan omfatta senare

inträffade komplikationer till följd en

organdonation m.m. Enligt vår uppfattning bör detta

dock uttryckligen anges i lagtexten. Regeringen bör

återkomma med förslag härom.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:9 Vissa

socialförsäkringsfrågor har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet

inom socialförsäkringsadministrationen,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2000:774) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

6. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift,

7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

8. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter,

9. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799), och

10. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799).

Lagförslaget 5 i propositionen, lag om ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag, är överlämnat

till bostadsutskottet.

Lagförslagen i övrigt återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotion

2001/02:Sf6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att donatorer av

organ och vävnader skall garanteras full

kompensation för inkomstbortfall.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om full kompensation

vid följdsjukdomar som kan härledas till

organdonationen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag