Bet. 2001/02:SKU12

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU12

Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, enskattereduktion för pensionärer, sänkta social-avgifter i stödområdet, m.m. (prop. 2001/02:45)

Sammanfattning

Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

mervärdesskatten på böcker och tidskrifter skall

sänkas från 25 % till 6 % den 1 januari 2002 och

avstyrker motionsyrkanden om en oförändrad

mervärdesskatt på tidskrifter, en särskild

övergångsregel för prenumerationer, m.m.

Skattereduktion för pensionärer år 2002

Utskottet tillstyrker att den särskilda

skattereduktionen på 1 320 kr för låg- och

medelinkomsttagare utvidgas så att även pensionärer

får del av den fr.o.m. år 2002. Motionsyrkanden om

en alternativ utformning av inkomstbeskattningen,

m.m. avstyrks härvid.

Regionala avdrag från socialavgifter

Regeringens förslag om en regional stimulans för

småföretagandet i stödområde A fr.o.m. den 1 januari

2002 tillstyrks, och utskottet föreslår att

stimulansen också skall gälla ideella föreningar och

stiftelser i området. Motionsyrkanden om längre

gående generella nedsättningar av socialavgifterna,

m.m. avstyrks av utskottet.

Miljöanpassade förmånsbilar

Även regeringens förslag om en justeringsregel för

vissa miljöanpassade förmånsbilar tillstyrks och

skall börja tillämpas den 1 januari 2002.

Motionsyrkanden om avslag m.m. avstyrks av

utskottet.

Skattedeklarationer

Slutligen tillstyrks ett förslag som gör att en

omprövning kan undvikas i vissa fall då en förenklad

skattedeklaration lämnas in för sent.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt

mervärdesskatt på böcker och tidskrifter. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna

del och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1,

2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Sk23

yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (kd)

Reservation 2 (c)

Reservation 3 (fp)

2. Övergångsbestämmelser för

tidskriftsprenumerationer

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt

mervärdesskatt på tidskrifter såvitt avser

utformningen av övergångsbestämmelserna. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna

del och avslår motionerna 2001/02:Sk18 och

2001/02:Sk20.

3. Skattereduktion för förvärvsinkomster

Riksdagen godtar regeringens förslag om en

utvidgning av den särskilda skattereduktionen

till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:45 i denna del och avslår

motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2, 2001/02:Sk22

yrkande 3 och 2001/02:Sk23 yrkande 3.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

Reservation 6 (fp)

4. Utvidgade regionala avdrag från

socialavgifter

Riksdagen godtar regeringens förslag om

regionala avdrag från socialavgifterna med den

ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas

av ideella föreningar och stiftelser. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45

i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk16,

2001/02:Sk17, 2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:

Sk22 yrkande 4.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (c)

5. Förmånsbeskattning av miljöanpassade

bilar

Riksdagen godtar regeringens förslag om en

ändrad justeringsregel för miljöanpassade

förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:45 i denna del och avslår

motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Sk21 yrkande 4.

Reservation 10 (m, kd)

6. Beslut vid förenklad skattedeklaration

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

skatt som redovisas i en för sent avlämnad

förenklad skattedeklaration skall anses ha

bestämts i enlighet med deklarationen även i de

fall då en skattedeklaration redan lämnats för

perioden. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:45 i denna del.

7. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om

skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års

taxering,

4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen

enligt socialavgiftslagen (2000:980), med den

ändring som framgår av bilaga 3

5. lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980),

6. lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter,

7. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

8. (lagförslaget utgår här och behandlas av

samordningsskäl i betänkandet 2001/02:SkU10)

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2001/02:45 i denna del.

Stockholm den 27 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på

böcker och tidskrifter, m.m. och åtta motioner som

väckts med anledning av propositionen. En

förteckning över de behandlade förslagen återfinns i

bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I ärendet föreslår utskottet den ändring i

regeringens förslag till lag om utvidgning av de

särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen

(2000:980) som framgår av bilaga 3. Lagrådet har

framfört synpunkter på utformningen av lagförslaget.

Lagrådets yttrande återfinns i bilaga 4.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen

ett antal förslag inom skatteområdet. I denna

proposition föreslås nu lagstiftning med anledning

av vad regeringen aviserat i budgetpropositionen.

Således föreslås att mervärdesskatten på omsättning

av böcker, tidskrifter, kartor, notblad m.m. sänks

från 25 % till 6 %. Skattesänkningen omfattar även

kulturtidskrifter i den mån de inte redan är

undantagna från mervärdesskatt.

Vidare föreslås att underlaget för den särskilda

skattereduktionen på förvärvsinkomster utvidgas från

nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad

förvärvsinkomst. Personer som har rätt till särskilt

grundavdrag ges reduktionen också mot annan skatt än

skatt på förvärvsinkomst. Om en person som har rätt

till särskilt grundavdrag inte alls eller endast

till viss del kan räkna av skattereduktionen mot

någon skatt skall han vid debiteringen av slutlig

skatt tillgodogöras ett belopp som motsvarar en

sådan skattereduktion.

Dessutom föreslås en regional stimulans för

småföretagandet i stöd-område A. Stimulansen lämnas

genom utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid

ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade

avdraget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter

uppgår - utöver det generella avdraget på 5 % enligt

socialavgiftslagen (2000:980) - till 10 % av

avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kr per månad. En

motsvarande utvidgning av avdraget införs också för

den som betalar egenavgifter.

Propositionen innehåller också förslag till vissa

ändringar av reglerna om justering av förmånsvärdet

för miljöanpassade bilar. Bilar som drivs med

elektricitet föreslås få en nedsättning av

förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast

jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.

Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med

gasol - föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet

till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive

fyra år.

I propositionen föreslås slutligen ett tillägg i

skattebetalningslagen för att i vissa fall undvika

ett omprövningsförfarande när en skattedeklaration

lämnas för sent av skattskyldiga som lämnar

förenklad skattedeklaration.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Utskottets överväganden

Mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

en sänkning av mervärdesskatten på böcker och

tidskrifter från 25 % till 6 % och avstyrker

motionsförslagen om en oförändrad skattesats

för tidskrifter, om en särskild

övergångsbestämmelse för prenumerationer och

om olika tillkännagivanden till regeringen.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c) och 3

(fp).

Gällande regler m.m.

Mervärdesskatt tas i Sverige ut med 25 % av

beskattningsunderlaget. För vissa uttryckligen

uppräknade typer av omsättningar är dock

skattesatsen reducerad till 12 respektive 6 %. För

omsättning av böcker och tidskrifter gäller

normalskattesatsen på 25 %. Mervärdesskattesatsen

för allmänna nyhetstidningar är 6 %, och det finns

särskilda undantagsbestämmelser för periodiska

medlemsblad, periodiska personaltidningar och

periodiska orga-nisationstidskrifter samt vissa

program och kataloger.

Momsutredningen (dir. Fi 1999:10) har i uppgift

att föreslå nya regler för ideell verksamhet och

skall därvid se över de särskilda skatteplikts-

bestämmelserna för periodiska medlemsblad,

personaltidningar, organisationstidskrifter samt

program och kataloger. Momsutredningen skall

redovisa resultatet av uppdraget senast den 30

september 2002.

Enligt artikel 12.3 a tredje stycket och punkten 6

i bilaga H till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av

den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas

lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt

system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund

(EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) - får reducerad

skattesats tillämpas på tillhandahållande, inklusive

lån från bibliotek, av böcker (inbegripet

broschyrer, cirkulär och liknande trycksaker,

bilderböcker-, tecknings- och målarböcker för barn,

noter i tryck eller manuskript, sjökort och

hydrografiska eller liknande diagram), dagstidningar

och tidskrifter förutom sådana som helt eller

huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att skattesatsen

för böcker, broschyrer, häften, tidningar,

tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker

för barn, noter och kartor samt vissa program och

kataloger sänks från 25 % till 6 %. Den reducerade

skattesatsen skall även gälla för inspelade

kassettband och annat tekniskt medium som i tal

återger innehållet i en sådan produkt och för andra

varor som genom teckenspråk, punktskrift eller på

liknande sätt gör skrift eller annan information

tillgänglig för personer med läshandikapp. De nya

reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Att förbättra villkoren för litteraturen och

läsandet är enligt vad som anförs i propositionen en

av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med

statens insatser på området är att stimulera en

varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att

öka tillgången till och intresset för litteratur i

alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets

betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får

folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel

årligen del av statsbidrag i olika former, och

regeringen gör i propositionen bedömningen att de

statliga insatserna har en avgörande betydelse för

att förbättra villkoren för litteraturen och

läsandet. Det finns dock enligt vad som anförs vissa

oroande tecken på att läsandet minskar i olika

grupper, särskilt bland yngre, och regeringen anför

att det är viktigt att olika vägar prövas för att

ytterligare förstärka och bekräfta de statliga

insatserna. Regeringen förordar därför att

mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänks

från nuvarande 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari

2002.

Regeringen anför vidare att en förutsättning för

att en sänkt mervärdesskatt på böcker skall bli

kulturpolitiskt effektiv är att förlag, bokhandel,

bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden

långsiktigt engagerar sig för att de troliga

omedelbara prissänkande effekterna av en

skattesänkning blir bestående. Regeringen fäster

stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen

får fullt och bestående genomslag i det pris som

konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. På

motsvarande sätt måste även konsumentpriset på

bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter

och kartor, broschyrer och häften m.m. påverkas för

att skattesänkningen skall anses motiverad.

Regeringen avser att tillsätta en kommission med

uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter

den 1 januari 2002 för de varor som omfattas av den

sänkta mervärdesskatten. I kommissionen kommer

företrädare för bl.a. förläggare, bokhandlare,

författare och läsare att ingå.

Motioner

I motion Sk21 yrkande 1 av Sven Brus m.fl. (kd)

anförs att en skattesänkning i första hand bör syfta

till att förbättra den svenska ekonomins

funktionssätt och att detta mål är uppfyllt när det

gäller sänkningen av mervärdesskatten på böcker. En

sänkt mervärdesskatt på böcker främjar kunskap och

utbildning och stimulerar tillväxten. Den föreslagna

sänkningen av mervärdesskatten på tidskrifter har

emellertid enligt motionärerna inte denna positiva

effekt och kan dessutom leda till ett kringgående

eftersom det är möjligt att sälja CD-skivor som

tidskriftsbilaga. Motionärerna anför att de 540

miljoner kronor som sänkningen av mervärdesskatten

på tidskrifter kostar kan användas för ett bättre

ändamål och yrkar att regeringens förslag avslås i

denna del.

I motion Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför

motionärerna att en sänkning av mervärdesskatten på

böcker är positiv eftersom åtgärden stimulerar

läsning och kunskapsinhämtande, främjar kultur och

utveckling och dessutom återställer den svenska

bokhandelns konkurrenssituation gentemot

direktimport via Internet. Mervärdesskatten inom

hela kulturområdet bör enligt motionärernas mening

bli föremål för en översyn, och i avvaktan på en

sådan översyn bör mervärdesskatten på tidskrifter

inte ändras. De yrkar att förslaget om en sänkt

mervärdesskatt avslås till den del det gäller

tidskrifter (yrkande 1). Mot bakgrund av den

konkurrens som veckopressen utsätts för från

dagstidningarnas bilagor är det vidare enligt

motionärerna angeläget att skyndsamt se över

konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress

i fråga om beskattningen, och de föreslår att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med

denna inriktning (yrkande 2).

I motion Sk23 av Lennart Kollmats och Karin

Pilsäter (fp) ställer sig motionärerna positiva till

regeringens förslag och anser det vara ett stöd för

ett kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter.

Samtidigt konstaterar motionärerna att förslaget kan

ge upphov till avgränsningsproblem. Till exempel har

tidningar och tidskrifter som levereras via Internet

en skattesats på 25 % under det att tidningar och

tidskrifter som kommer i brevlådan eller köps i

kiosken kommer att få en skattesats på 6 %.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

regeringen bör hålla noggrann uppsikt över denna typ

av avgränsnings- och konkurrensproblem (yrkande 1).

Mot bakgrund av den generellt höga skattesats som

gäller i Sverige är det vidare viktigt att

regeringen bevakar den översyn av reducerade

skattesatser som pågår inom EU och som bl.a. kommer

att ske med särskild hänsyn till virtuella

produkter. Motionärerna föreslår ett

tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 2).

I två motioner framställs yrkanden om en

övergångsbestämmelse för prenumerationer som löper

över ikraftträdandetidpunkten. Motionärerna

konstaterar att regeringens förslag inte innehåller

någon övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumera-

tioner som betalts före den 1 januari 2002 och att

detta medför att en tidning efter årsskiftet kommer

att beskattas efter 6 % vid lösnummerförsäljning

medan tidningar som levereras vid prenumeration

kommer att fortsätta att vara belastade med 25 %

mervärdesskatt så länge prenumerationen löper.

Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om

en övergångsregel som innebär att mervärdesskatt på

förbetalda prenumerationer skall beräknas per

leveransdag. Motions-yrkanden av denna innebörd

framställs i motionerna Sk18 av Jan Backman (m) och

Sk20 av Johnny Gylling (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

viktigt att förbättra villkoren för litteraturen och

läsandet och har inte någon invändning mot att en

sänkning av mervärdesskatten till 6 % för böcker och

tidskrifter nu prövas som en väg att bredda och öka

läsandet.

När det gäller motionsförslagen om att

nedsättningen inte skall gälla för tidskrifter talar

enligt utskottets mening både det kulturpolitiska

syftet och administrativa och praktiska hänsyn mot

en sådan begränsning av området med reducerad

mervärdesskatt. Regeringens förslag inbegriper inte

bara tidskrifter utan har efter ingående

överväganden givits en något vidare utformning, som

nära ansluter till det utrymme som finns i punkt 6 i

bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet.

Utskottet ser inte någon anledning att avvika från

regeringens bedömning när det gäller gränsdragningen

i denna del och avstyrker därför motionsförslagen om

att sänkningen endast skall gälla böcker.

Vid denna bedömning behövs inte heller den översyn

av veckopressens konkurrenssituation som

motionärerna begär.

När det gäller motionsförslagen om

tillkännagivanden till regeringen angående de

allmänna avgränsningsproblem som tillämpningen kan

medföra och problemen med avgränsningen mot

digitaliserade produkter framgår det av

propositionen att regeringen redan uppmärksammat

dessa frågor och att regeringen följer den översyn

inom EU som bl.a. kommer att ta upp frågan om vilka

skattesatser som skall gälla för virtuella

produkter. Det finns därför enligt utskottets mening

inte någon anledning att rikta tillkännagivanden

till regeringen i dessa delar.

Slutligen tar motionärerna upp frågan om en

särskild övergångsbestämmelse för

tidskriftsprenumerationer. Frågan har väckts av

tidskriftsföretagen under beredningen i

Regeringskansliet. Regeringen anför i propositionen

att den inte är beredd att föreslå en sådan regel

och att det har framgått under beredningen att

tidskriftsföretagen har möjlighet att praktiskt

anpassa sig till de nya reglerna. Enligt utskottets

bedömning finns det inte tillräckliga skäl att

avvika från de allmänna reglerna i mervärdes-

skattelagen i detta fall, och utskottet är därför

inte berett att tillstyrka att en särskild

övergångsregel införs.

Med det anförda och då utskottet även i övrigt

delar regeringens bedömning när det gäller

utformningen av förslaget tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker de aktuella

motionsyrkandena.

Skattereduktion för

förvärvsinkomster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

en utvidgning av den särskilda

skattereduktionen till pensionärer och

avstyrker de avslagsyrkanden som framställs i

motionerna.

Jämför reservationerna 4 (kd), 5 (c) och 6

(fp).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att den

särskilda skattereduktionen på 1 320 kr för den som

har pensionsgrundande inkomst på upp till 245 000 kr

utvidgas så att även pensionärer kan få del av den.

Utvidgningen genomförs vid 2003 års inkomsttaxering

och får effekt redan under år 2002 för dem som

betalar preliminär skatt. Bestämmelserna om

avräkning ändras på så sätt att skattereduktionen

alltid får effekt, i sista hand genom att ett belopp

tillgodoförs på skattekontot. Eftersom pensionärer

med låg pension inte betalar någon preliminär skatt

kommer dessa inte att hinna få del av förmånen redan

under år 2002. För de grupper som har låga inkomster

föreslås därför att en särskild skattereduktion

skall medges också vid 2002 års taxering.

Reduktionen utgår till den som har en

beskattningsbar inkomst som under-stiger 9 500 kr.

Motioner

I motion Sk21 yrkande 2 av Sven Brus m.fl. (kd)

anför motionärerna att Kristdemokraternas

budgetalternativ innehåller en höjning av pensions-

tillskottet med 200 kr i månaden fr.o.m. år 2002 och

en kraftig höjning av grundavdraget som fr.o.m.

inkomståret 2003 även gäller pensionärer. Mot denna

bakgrund är regeringens förslag om en utvidgning av

den särskilda skattereduktionen obehövligt, och de

yrkar att förslaget avslås.

I motion Sk22 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

anför motionärerna att de i sitt budgetalternativ

ersätter regeringens kompensationsförslag för olika

grupper med en generell sänkning av inkomstskatten

och marginaleffekterna för framför allt låg- och

medelinkomsttagare och att någon utvidgning av den

särskilda skattereduktionen därför inte behövs. De

yrkar att förslaget avslås.

I motion Sk23 yrkande 3 av Lennart Kollmats och

Karin Pilsäter (fp) anförs att Folkpartiet

liberalerna har lagt fram ett bättre förslag med en

generell skattereduktion för alla om 3 000 kr som

ger en större skattesänkning och inte är förenad med

höjda marginaleffekter. Regeringens komplicerade

konstruktion bidrar enligt motionärerna till att

höja marginalskatterna och har dessutom lett till

kritik från Lagrådet. Motionärerna yrkar att

förslaget avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att de

ekonomiska förbättringar som flertalet enskilda får

del av och kommer att få del av genom sänkningar av

inkomstskatten också tillförs pensionärerna och har

därför inte någon invändning mot regeringens förslag

om att den särskilda skattereduktionen skall

utvidgas till pensionärer. Av rättviseskäl bör

reglerna utformas så att även de pensionärer som

inte betalar preliminärskatt under år 2002 kan få

del av skattelättnaden redan under år 2002.

När det gäller den tekniska utformningen finns det

anledning att framhålla att utvidgningen innebär att

skattereduktionen får en enklare och mer

allmängiltig utformning och att förändringen

härigenom bereder väg för en förenkling av

skattereglerna som innebär att skattereduktionen

helt kan slopas och ersättas med en höjning av

grundavdraget i de lägsta inkomstskikten. Riksdagen

har i dagarna fattat beslut om att genomföra denna

förenkling fr.o.m. inkomståret 2003 (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).

När det gäller de alternativa förslag som

motionärerna hänvisar till har dessa numera

avslagits av riksdagen som en del i beslutet om

utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens

inkomster för år 2002 (prop. 2001/02:1, bet.

2001/02:FiU1).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Utvidgade regionala avdrag från

socialavgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

en regional stimulans för småföretagande i

stödområde A och föreslår att även ideella

föreningar och stiftelser med verksamhet i

området skall omfattas. Utskottet avstyrker

motionsförslagen om att stödet skall utvidgas

till vissa branscher liksom motionsförslagen

om att riksdagen nu skall fatta beslut om

kraftiga, generella nedsättningar av

arbetsgivaravgifterna.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (kd) och 9

(c).

Gällande regler m.m.

Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter eller

egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av

arbetsgivare och andra personer som ger ut

ersättning som är avgiftspliktig enligt 2 kap.

socialavgiftslagen (2000:980). Avgiftspliktig

ersättning är främst löner, arvoden, förmåner och

andra ersättningar för arbete. Avgiftsunderlaget för

beräkning av arbetsgivaravgifter består av summan av

de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts

under en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår

till 30,13 % av avgiftsunderlaget.

Egenavgifter betalas av fysiska personer som har

avgiftspliktig inkomst enligt 3 kap.

socialavgiftslagen (2000:980). I första hand betalas

egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i

vilken den som har inkomsten har arbetat i inte

oväsentlig utsträckning (aktiv näringsverksamhet).

Egenavgifterna uppgår till 28,32 % av

avgiftsunderlaget.

Vid beräkningen av både arbetsgivaravgifter och

egenavgifter skall avdrag göras med 5 % av

avgiftsunderlaget (2 kap. 28 § och 3 kap. 18 §

socialavgiftslagen). De särskilda avdragen vid

beräkning av socialavgifterna infördes den 1 januari

1997 (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:FiU1, rskr.

1996/97:53). Avdraget från arbetsgivaravgifterna är

begränsat till högst 3 550 kr per kalendermånad.

Avdraget från egenavgifterna är begränsat till

9 000 kr per år.

Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en

regional nedsättning av socialavgifterna men

tvingades vid denna tidpunkt upphöra med nedsätt-

ningen i avvaktan på EG-kommissionens slutliga

ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med

EG-rättens statsstödsregler. I december 2000 beslöt

kommissionen att inte godkänna nedsättningen,

eftersom den inte var förenlig med

statsstödsreglerna.

EG-rättens statsstödsregler tillåter driftstöd i

Sverige endast i form av bidrag till transport av

varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom

stödformen regionalt transportbidrag. I övrigt kan

driftstöd endast lämnas inom ramen för s.k.

försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd

till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än

sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. En

sådan period kan sedan följas av en ny treårsperiod.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att en regional

stimulans införs för småföretagandet i stödområde A.

Stimulansen skall lämnas genom utvidgade särskilda

avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och

egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast

driftställe i stödområdet.

De utvidgade särskilda avdragen skall uppgå till

10 % av avgiftsunderlaget och utgå utöver de

nuvarande särskilda avdragen på 5 %. Avsikten är att

de utvidgade särskilda avdragen skall vara

maximerade på samma sätt som de särskilda avdragen.

Det utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av

arbets-givaravgifter är därför maximerat till 7 100

kr per månad och det utvidgade särskilda avdraget

vid beräkning av egenavgifter till 18 000 kr per år.

Särskilda regler gäller när avdrag görs från både

arbetsgivaravgifter och egenavgifter i en

verksamhet.

Regeringen anför att en lättnad i fråga om

socialavgifter bör återinföras för företag i

stödområde A och utformas på ett sådant sätt att den

ryms inom ramen för s.k. försumbart stöd. Regeringen

gör bedömningen att den lämpligaste lösningen för en

regional avgiftslättnad är att införa utvidgade

särskilda avdrag vid beräkningen av socialavgifterna

för arbete inom stödområde A. Avgiftslättnaden

syftar till att stimulera småföretagandet och bidra

till en god service i de delar av landet som har de

största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa

avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till

service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma

klimatförhållanden.

I propositionen anförs vidare att fler

näringsgrenar än tidigare kommer att beröras av de

utvidgade avdragen. Företag inom sektorerna kol och

stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport

är emellertid uteslutna på grund av EG:s

statsstödsregler. Regeringen bedömer att ca 21 000

företag kommer att omfattas av nedsättningen, och

den kan beräknas beröra 1-4 anställda i dessa

företag. Stödformen är enligt vad som anförs

fördelaktig för företagen av flera skäl. Stödets

generella utformning innebär att företagen kan

förutse och kalkylera med avdragen. Den

administrativa hanteringen av stödet avses bli

relativt snabb och enkel. Stödformen är därutöver

inte direkt styrande över företagens beteende, t.ex.

i den meningen att den påverkar företagens

investeringar i en viss riktning.

Regeringen anför slutligen att de utvidgade

avdragen vid beräkningen av socialavgifter utgör ett

stöd på statsbudgetens inkomstsida som inte är

föremål för någon återkommande prövning inom ramen

för den årliga budget-processen. Det finns därför

enligt vad regeringen anför anledning att utvärdera

effekterna av denna skatteavvikelse.

Motioner

I motion Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) ställer

sig motionärerna positiva till förslaget och anför

att denna typ av nedsättning är att föredra framför

direkta stöd. När det gäller undantaget för företag

i branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn

anför motionärerna att det inte är sannolikt att EG-

kommissionen skulle ha någon synpunkt om även dessa

branscher togs med eftersom man från EU:s sida

normalt inte protesterar mot stöd som ligger under

gränsen för försumbart stöd. Det är enligt

motionärerna också mer rättvist om denna typ av

undantag kan undvikas. Motionärerna anför att de i

sitt budgetalternativ har avsatt medel som täcker en

utvidgning till dessa branscher och begär ett

tillkännagivande om att regeringen först bör avisera

EU om att man tänker föreslå en nedsättning som

omfattar områden som jordbruk, fiske och transporter

och därefter återkomma med ett förslag till

riksdagen av denna innebörd.

Också i motion Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m)

anförs att det inte är sannolikt att kommissionen

skulle ha synpunkter på att branscher som jordbruk

och transporter får del av sänkningen så länge

stödet ligger inom ramen för ett försumbart stöd och

att en stor del av småföretagarna i Torsby i

Värmland nu missgynnas genom regeringens undantag.

Motionären yrkar att riksdagen antar förslaget med

den ändringen att även jord- och skogbruk samt

transporter medges utvidgade avdrag från

socialavgifterna.

I motion Sk21 yrkande 3 av Sven Brus m.fl. (kd)

tillstyrker motionärerna regeringens förslag men

konstaterar att ytterligare sänkningar av

arbetsgivaravgifterna bör genomföras. De föreslår

att riksdagen nu fattar beslut om att sänka

arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela

landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m. år

2003.

Också i motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd

m.fl. (c) ser motionärerna positivt på regeringens

förslag. Motionärerna anser emellertid att åtgärden

är otillräcklig när det gäller att stimulera

småföretagen i hela landet och de föreslår att

riksdagen nu fattar beslut om en höjning av den

generella nedsättningen från 5 % till 10 % fr.o.m.

år 2002 och om att underlagsgränsen för den

generella nedsättningen fr.o.m. år 2004 skall höjas

från 852 000 kr till 2 miljoner kronor för

arbetsgivare och från 180 000 kr till 300 000 kr för

egenföretagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en lättnad

i fråga om socialavgifter bör återinföras i

stödområde A i syfte att stimulera småföretagandet

och bidra till en god service i de delar av landet

som har de största geografiska lägesnackdelarna.

När det gäller den närmare utformningen av stödet

återspeglar regeringens förslag den begränsning som

följer av att de utvidgade särskilda avdragen skall

rymmas inom ramen för ett försumbart stöd enligt EG-

kommissionens riktlinjer för statsstöd. Sådant stöd

får inte ges till vissa branscher som omfattas av

andra stödregler inom EU, och i regeringens förslag

undantas därför företag inom sektorerna kol och

stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport.

Den som uteslutande bedriver verksamhet av det

slaget kan alltså inte få del av de utvidgade

särskilda avdragen. Däremot kan det bli aktuellt med

ett sådant avdrag om den avgiftsskyldige också

bedriver annat slag av verksamhet vid ett fast

driftställe i stödområdet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet

ges en utformning som är förenligt med de regler som

gäller inom EU för statsstöd, och utskottet har

därför inte någon invändning mot regeringens förslag

i denna del. Utskottet är således inte berett att

tillstyrka motionsförslagen om att reglerna skall

utfor-mas på ett sätt som står i direkt strid med

EU:s regler eller om att riksdagen skall ge

regeringen till känna att ett förslag med en sådan

utformning bör an-mälas till kommissionen.

Finansutskottet har vid sin behandling av

budgetpropositionen och regeringens förslag till

beräkning av statsinkomsterna haft anledning att

beakta även det nu aktuella förslaget. Härvid

anförde finansutskottet bl.a. följande (2001/02:FiU1

s. 204).

Enligt utskottets mening är det värdefullt att även

stärka den ideella verksamheten genom att avdraget

även omfattar de ideella föreningarna och

stiftelserna i stödområde A. Inkomstbortfallet till

följd av en sådan utvidgning torde uppgå till mindre

än 5 miljoner kronor och ligger inom

osäkerhetsmarginalen för beräkningarna av

arbetsgivaravgifterna. Någon justering av beloppet i

inkomstberäkningen är därför enligt utskottet inte

motiverad. Det får ankomma på skatteutskottet att

vid beredningen av ärendet utforma lagtexten.

Finansutskottet godtog med detta tillägg regeringens

inkomstberäkning såvitt avser en regional stimulans

av småföretagandet i stödområde A. Riksdagen har den

21 november 2001 beslutat i enlighet med vad

finansutskottet förordat.

Utskottet delar finansutskottets bedömning att de

utvidgade särskilda avdragen även bör omfatta

verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och

stiftelser i stödområde A och föreslår som en följd

härav de ändringar i förslaget till lag om

utvidgning av de särskilda avdragen enligt

socialavgifts-lagen (2000:980) som framgår av bilaga

3. Vid utformningen av lagtexten har utskottet

beaktat de synpunkter som Lagrådet lämnat i sitt

yttrande i ärendet, bilaga 4.

När det gäller anknytningen till stödområde A av

den verksamhet som en ideell förening eller en

stiftelse bedriver är avsikten att bestämmelserna om

fast driftställe i näringsverksamhet så långt

möjligt skall få en motsvarande tillämpning i dessa

fall.

Med det anförda tillstyrker utskottet att

regeringens förslag bifalls med det av

finansutskottet förordade tillägget. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Förmånsbeskattning av miljöanpassade

bilar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

en ytterligare nedsättning av förmånsvärdet

för vissa miljöanpassade förmånsbilar och

avstyrker motionsyrkandena om en översyn av

reglerna på området och om att ett nytt

teknikneutralt förslag skall läggas fram av

regeringen.

Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande regler m.m.

De nuvarande reglerna om justering av värdet av

bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första

gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att

förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik

för drift med elektricitet eller med mer

miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja

och som därför har ett nybilspris som är högre än

nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan

teknik, skall justeras ned till en nivå som

motsvarar förmåns-värdet för den jämförbara bilen.

Reglerna infördes bl.a. för att underlätta

introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på

så sätt skapa bättre förutsättningar för att

miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle

öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.

1999/2000:66).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att det skall

öppnas en möjlighet till ytterligare nedsättning av

förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade

förmånsbilar. För en elbil eller elhybridbil skall

justering göras till 60 % av förmånsvärdet för

närmast jämförbara bil utan sådan miljöanpassad

teknik. Nedsättningen föreslås gälla i 3 år och får

inte överstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs

med alkohol eller med annan gas än gasol skall

justering göras till 80 % av förmånsvärdet för den

jämförbara bilen. Nedsättningen föreslås gälla under

4 år och får inte överstiga 8 000 kr per år. De nya

reglerna skall börja tillämpas den 1 januari 2002.

Regeringen anför att det är angeläget att

introduktionen av miljöbilar underlättas ytterligare

så att beståndet av miljöanpassade bilar kan öka på

sikt. Detta är viktigt om regeringens klimatmål om

minskade utsläpp av växthusgaser skall kunna nås.

Utsläppen av sådana gaser ökar i dag mest på

transportområdet.

Marknaden för förmånsbilar är enligt vad som

anförs strategisk för introduktionen av miljöbilar

eftersom en betydande del av nybilsförsäljningen

avser förmånsbilar. På sikt kommer ett genombrott på

denna marknad också att slå igenom på

andrahandsmarknaden för privatkunder. I dag

försvåras introduktionen av miljöbilar av att

biltillverkare, bränsledistributörer och utvecklare

av alternativa bränslen uppträder avvaktande i

väntan på att det skall uppstå en tillräckligt stor

mängd av miljöfordon, distributionskanaler och

bränslen så att marknaden blir kommersiellt

intressant. En förändring av förmånsreglerna kan

enligt vad som anförs användas som ett medel för att

tämligen snabbt nå upp till en sådan tillräcklig

mängd miljöbilar.

Eftersom de föreslagna reglerna medför stora

förändringar för beskattningen av miljöbilarna är

det enligt vad regeringen anför lämpligt att låta

reglerna gälla under en begränsad period och viktigt

att tillämpningen av reglerna och resultaten följs

noggrant. En utvärdering av regelförändringen skall

genomföras och vara klar före respektive

tillämpningsperiods utgång.

Motioner

I motion Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkar

motionärerna att förslaget avslås. Motionärerna

anför att förslaget är missriktat eftersom

stimulansen ges oavsett om bilarna används på ett

sådant sätt att skadliga utsläpp minskar eller inte

(yrkande 1). Motionärerna anför vidare att en total

översyn bör genomföras av hela systemet med skatter,

miljöklasser och övriga regler som skall styra

utveckling och användande av miljövänlig teknik inom

vägtrafiken (yrkande 2).

I motion Sk21 yrkande 4 av Sven Brus m.fl. (kd)

anförs att det är olyckligt att regeringen låser sig

vid elhybridtekniken, och motionärerna föreslår att

riksdagen beslutar att låta regeringen återkomma med

ett förslag som är teknikneutralt (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att introduktionen av miljöbilar

underlättas ytterligare så att beståndet av

miljöanpassade bilar kan öka på sikt och att

marknaden för förmånsbilar härvid är strategisk för

introduktionen av miljöbilar eftersom en betydande

del av nybilsförsäljningen avser förmånsbilar.

Som regeringen anför har elbilarna en påtagligt

bättre miljöprestanda än andra fordonstyper som

tillverkas i dag. Även elhybridbilarna, dvs. sådana

bilar som har dubbla drivsystem genom en kombination

av elmotor och bensinmotor, kostar betydligt mer i

inköp än konventionella bilar men bidrar till en

oftast rejäl sänkning av energiåtgången jämfört med

motsvarande bensindrivna bilar. Regeringens förslag

för el- och elhybridbilar innebär därför en

justering nedåt till 60 % av förmånsvärdet för

närmast jämförbara bil utan sådan miljövänlig

driftteknik.

När det gäller de bilar som drivs av alkohol eller

annan gas än gasol varierar prisskillnaden gentemot

konventionella bilar. Vissa bilar, exempelvis de nya

etanoldrivna personbilarna, kostar obetydligt mer än

motsvarande bensindrivna modell. För andra, såsom

naturgasbilarna, kan prisskillnaden däremot röra sig

om tiotusentals kronor. Dessa fordon kan också köras

på två olika drivmedel - bensin och det mer

miljöanpassade drivmedlet. Föraren kan dessutom i

praktiken välja att enbart köra på bensin även om

praktiska begränsningar finns t.ex. i form av mindre

bensintankar på gasbilarna. För denna grupp av

miljöbilar föreslås en justering ned till 80 % av

förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

De föreslagna stimulanserna innebär en

förhållandevis kraftig förändring av

förmånsbeskattningen av de aktuella bilarna. De nya

reglerna har därför tidsbegränsats, och regeringen

har för avsikt att noggrant följa tillämpningen av

reglerna och det resultat som de ger. En utvärdering

av regelförändringen skall också genomföras och vara

klar före respektive tillämpningsperiods utgång.

Enligt utskottets mening framstår de stimulanser

som regeringen föreslår som välavvägda, och

utskottet kan för sin del ställa sig bakom

förslaget.

När det gäller önskemålen om en översyn av bl.a.

skattereglerna för vägtrafiken vill utskottet

framhålla att regeringen under våren tillsatt

Utredningen om översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi

2001:08) som har i uppdrag att genomföra en bred

översyn av trafikbeskattningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandena.

Beslut vid förenklad

skattedeklaration

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring i

skattebetalningslagen som förenklar förfarandet när

flera olika skattedeklarationer lämnas för en och

samma redovisningsperiod och en av deklarationerna

lämnas för sent. För att undvika att ett

omprövningsbeslut måste fattas i dessa situationer

ändras reglerna så att skatten även i detta fall

skall anses bestämd enligt deklarationen. Detta

skall dock inte gälla om ett omprövningsbeslut

meddelats för redovisningsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till

erinran mot förslaget och tillstyrker propositionen

i denna del.

Lagförslagen

Förslaget till lag om utvidgning av de

särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen

(2000:980)

Utskottet har i det föregående föreslagit att

regeringens förslag om utvidgade särskilda avdrag

från socialavgifterna i stödområde A också skall

gälla för verksamhet som bedrivs av ideella

föreningar eller stiftelser i området. Utskottet

föreslår med anledning härav de ändringar i

regeringens förslag till lag om utvidgning av de

särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen

(2000:980) som framgår av bilaga 3. Ändringarna har

utformats med beaktande av de synpunkter som

Lagrådet lämnat i sitt yttrande, bilaga 4.

Förslaget till lag om ändring i lagen

(2001:000) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter

Regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning för

miljövänliga bilar föranleder bl.a. en följdändring

i den nya lagen om självdeklarationer och kontroll-

uppgifter. Av samordningsskäl har det lagtekniska

genomförandet av denna ändring överflyttats till

utskottets betänkande 2001/02:SkU10, där förslaget

om införande av den nya lagen behandlas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

(punkt 1) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag i denna del. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis

motion 2001/02:Sk21 yrkande 1 och avslår motionerna

2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Sk23

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge krävt en sänkt moms på

barnböcker. På senare år har vi även krävt en sänkt

bokmoms generellt. Kristdemokraterna välkomnar

därför regeringens förslag om en sänkt moms på

böcker, notblad och kartor. Däremot anser vi att

tidskrifterna inte borde ha omfattats av denna moms-

sänkning.

Skattesänkningar bör i första hand syfta till att

förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. En

sänkt moms på böcker främjar kunskap och utbildning

och stimulerar tillväxten. En motsvarande sänkning

av momsen på tidskrifter får inte samma effekt.

Dessutom är det oklart vad som innefattas i

begreppet tidskrifter. Flera tidskrifter säljs t.ex.

med videokassetter, cd-skivor m.m. Ett företag som

egentligen vill sälja cd-skivor skulle kunna sälja

dessa tillsammans med en tidskrift och därigenom få

lägre moms.

Kristdemokraterna har av dessa skäl prioriterat

andra skattesänkningar före en sänkning av momsen på

tidskrifter. De 540 miljoner kronor som sänkningen

kostar år 2002 har i vårt budgetalternativ använts

till skattesänkningar som vi anser vara mer ange-

lägna.

Vi anser att regeringens förslag om sänkt moms för

tidskrifter bör avslås. Med hänsyn till att

beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen

begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande

om att förslaget hade bort avslås eftersom det finns

mer angelägna skattesänkningar än en sänkning av

mervärdesskatten på tidskrifter och då

skattesänkningen kommer att skapa

gränsdragningsproblem.

2. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

(punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion

2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna

2001/02:Sk21 yrkande 1 och 2001/02:Sk23 yrkandena 1

och 2.

Ställningstagande

Frågan om lägre moms på böcker har tagits upp och

debatterats med jämna mellanrum. Argumenten för

lägre moms på böcker är bl.a. att främja kultur- och

kunskapsförmedling, stimulera läsintresset och

kunskapsinhämtandet och att stärka det svenska

språket. Mot bakgrund av att det finns oroande

tecken på att läsandet minskar i vissa

åldersgrupper, särskilt bland yngre, finns det

enligt min mening anledning att stimulera läsandet

genom en sänkning av momsen på böcker. En sänkt

bokmoms är också viktig med tanke på den snabbt

ökande direktimporten av såväl svensk som utländsk

litteratur via Internet, vilket inneburit en

ogynnsam konkurrenssituation för den svenska

bokhandeln. Jag välkomnar därför regeringens förslag

att sänka bokmomsen från dagens 25 % till 6 %.

Inom kulturområdet tas i dag ut såväl 6 %, 12 %

som 25 % mervärdesskatt och gränsdragningen mellan

de olika skattesatserna framstår många gånger som

motsägelsefull och krånglig. Gränsdragningsproblemen

gäller t.ex. olika former av dans, upplåtelse och

överlåtelse av litterära verk, utställning av

tavlor, m.m. All form av kulturverksamhet bör enligt

min mening värderas lika av staten. Det är mot denna

bakgrund angeläget att momsen inom hela kultur-

området blir föremål för en översyn.

Jag anser att mervärdesskatten på tidskrifter bör

hållas oförändrad i avvaktan på att en översyn av

mervärdesbeskattningen inom hela kultur-området

kommer till stånd. Mot bakgrund av den konkurrens

veckopressen får från bilagor i dagspress är det

härvid också angeläget att skyndsamt se över

konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.

Med hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av

riksdagen begränsar jag mitt yrkande till ett

tillkännagivande om att en översyn av

mervärdesbeskattningen på kultur-området bort

avvaktas innan sänkningen av momsen på tidskrifter

genomförs och om behovet av en översyn av

konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.

3. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

(punkt 1) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:45 i denna del och motion 2001/02:Sk23

yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk21

yrkande 1 och 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att förslaget om sänkt mervärdesskatt på

böcker och tidskrifter utgör ett stöd för ett

kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter och

ställer mig positiv till förslaget. Samtidigt kan

konstateras att de avgränsningsproblem som uppkommer

inte är enkla och att det alltid kommer att kunna

riktas invändningar mot allt slags särbehandling av

vissa varor och tjänster.

Det är ofrånkomligt att regeringens förslag ger

upphov till avgränsningsproblem. Tidningar och

tidskrifter som levereras i brevlådan eller köps i

kiosken kommer att ha den lägre momsen, 6 %. Om man

däremot t.ex. prenumererar på en tidning eller

tidskrift som levereras över nätet gäller den högre

momsen, 25 %. Då räknas den som en tjänst och inte

som en vara. Regeringen bör därför hålla noggrann

uppsikt över denna typ av avgränsnings- och

konkurrensproblem. Mot bakgrund av den generellt

höga skattenivå som råder i Sverige är det vidare

viktigt att regeringen inom EU bevakar den översyn

av reglerna om reducerade skattesatser som kommer

att ske med särskild hänsyn till virtuella

produkter.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Skattereduktion för förvärvsinkomster

(punkt 3) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om en utvidgning av den särskilda

skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna

del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk21 yrkande 2

och avslår motionerna 2001/02:Sk23 yrkande 3 och

2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har i en särskild motion om

inkomstskatter med anledning av regeringens

budgetproposition för 2002 föreslagit en generell

inkomstskattesänkning i fyra steg. För det första

föreslås ett höjt grundavdrag vid beräkningen av den

kommunala inkomstskatten till 24 000 kr fr.o.m.

2002. För det andra föreslås ett generellt statligt

förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på

inkomster av anställning eller näringsverksamhet

motsvarande 5 % av denna inkomst från 2002. Från och

med 2003 föreslås för det tredje att värnskatten

avskaffas. För det fjärde föreslår vi en

skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på

380 kr per månad för pensionsgrundande inkomster upp

till 276 000 kr per år. Skattereduktionen trappas

sedan av för att helt upphöra vid en årsinkomst på

360 000 kr.

Kristdemokraterna har vidare i sitt

budgetalternativ föreslagit en höjning av

pensionstillskottet med 200 kronor i månaden 2002.

Det gynnar främst de pensionärer som har låg eller

ingen ATP. År 2003 träder det nya pensionssystemet i

kraft med den nya garantipensionen, som är högre än

dagens folkpension och pensionstillskott. Samtliga

pensionärer kommer då att betala skatt i det vanliga

skattesystemet. Från och med 2003 kommer därför det

kraftigt höjda grundavdrag som Kristdemokraterna

föreslår att omfatta hela pensionärskollektivet.

Eftersom Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ

har föreslagit en mer omfattande inkomstskatte-

sänkning än regeringens särskilda skattereduktion

samt ett ökat pensionstillskott för år 2002 anser vi

att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett

utökat underlag för regeringens särskilda skatte-

reduktion. Med hänsyn till att beräkningen av

statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera

godkänts av riksdagen begränsar vi emellertid vårt

yrkande till ett tillkännagivande om att

Kristdemokraternas budgetalternativ innebär en mer

omfattande skattesänkning för pensionärerna än

enligt regeringens förslag och dessutom ett ökat

pensionstillskott.

5. Skattereduktion för förvärvsinkomster

(punkt 3) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om en utvidgning av den särskilda

skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna

del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk22 yrkande 3

och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och

2001/02:Sk23 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet har i sin skattemotion presenterat ett

förslag till reformering av inkomstbeskattningen som

sänker skatten och minskar marginaleffekterna för

framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Centerpartiets förslag till skattereform innebär,

förutom en rättvisare fördelningsprofil, att

specialkonstruktioner för olika grupper, som

skattereduktion för fackföreningsavgifter eller

riktade skattesänkningar till pensionärer, blir

obehövliga. Genom Centerpartiets förslag till

inkomstskattesänkning får pensionärerna sänkt skatt

utan att det behöver konstrueras speciallösningar

som gör skattesystemet mer krångligt och svårt att

överblicka.

Jag anser att riksdagen bör avvisa regeringens

förslag om att utvidga den särskilda

skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande

inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Eftersom

beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen

begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett

tillkännagivande om att ett genomförande av Center-

partiets budgetalternativ hade inneburit att en

sänkning av skatten för pensionärerna skulle ha

kunnat genomföras utan krångliga speciallösningar.

6. Skattereduktion för förvärvsinkomster

(punkt 3) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om en utvidgning av den särskilda

skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna

del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk23 yrkande 3

och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och

2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag motsätter mig den utformning av den särskilda

skattereduktionen som regeringen föreslår.

Regeringen tvingas nu till en komplicerad

konstruktion när man vill vidga skattereduktionen

till att gälla fler. Förslaget bidrar emellertid

till att höja marginalskatterna för dem som berörs.

Lagrådet har också riktat kritik mot förslaget

eftersom det innebär att skattesystemet används för

ren bidragsgivning.

Folkpartiet har ett bättre förslag med en generell

skattereduktion för alla om 3 000 kr. Den ger en

större skattesänkning och är inte förenad med

marginaleffekter.

Regeringens förslag bör enligt min mening avslås.

Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen

begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett

tillkännagivande om att den särskilda

skattereduktionen hade bort ersättas med en generell

skattereduktion av Folkpartiets modell.

7. Utvidgade regionala avdrag från

socialavgifter (punkt 4) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om regionala avdrag från socialavgifterna

med den ändringen att avdragen även skall kunna

tillämpas av ideella föreningar och stiftelser.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk17,

bifaller delvis proposition 2001/02:45 i denna del

och motion 2001/02:Sk16 och avslår motionerna

2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:Sk22 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget om en extra nedsättning av

socialavgifterna med 10 procentenheter i stödområde

A är ett framåtsyftande förslag. Vi tycker att denna

form av regionalpolitik är att föredra framför

konventionell stödpolitik. Sänkta skatter och

avgifter för alla företag behövs därutöver. Vi ser

sänkta socialavgifter i stödområde A som ett första

steg på vägen.

I regeringens förslag till avgiftsnedsättning

ingår emellertid inte företag i sådana branscher som

jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen

hänvisar till att EU:s statsstödsregler inte

tillåter att stödet omfattar dessa branscher.

Vi vill att fler i stödområde A skall få nedsatta

avgifter och finner det inte sannolikt att EG-

kommissionen kommer att ha synpunkter på att även

branscher som renskötsel, jordbruk, fiske och

transportsektorn får del av de ovan nämnda

sänkningarna. EU protesterar normalt inte mot stöd

som ligger under gränsen för försumbara stöd. Det är

också en rättvisare princip att försöka undvika

undantag av den typ som regeringens förslag

innehåller. I det förslag till statsbudget för 2002

som Moderata samlingspartiet lämnat finns medel

avsatta för att också denna utökade krets skall få

del av stimulansen.

Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen avisera

EU att man avser att föreslå nedsatta socialavgifter

i stödområde A, som även omfattar sådana områden som

jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen bör

därefter återkomma till riksdagen med förslag om

dessa nedsättningar av socialavgifterna. Eftersom

beräkningen av statsbudgetens inkomster för

budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen bör

förslaget vara utformat på ett sådant sätt att det

inte påverkar inkomstberäkningen för år 2002.

8. Utvidgade regionala avdrag från

socialavgifter (punkt 4) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs om ett skyndsamt förslag om en

sänkning av arbetsgivaravgifterna år 2003 och godtar

regeringens förslag om regionala avdrag från

socialavgifterna med den ändringen att avdragen även

skall kunna tillämpas av ideella föreningar och

stiftelser. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2001/02:45 i denna del och motion

2001/02:Sk21 yrkande 3 och avslår motionerna

2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk22 yrkande

4.

Ställningstagande

Vi tillstyrker regeringens förslag om en utökning av

avdragen från socialavgifterna till 10

procentenheter i stödområde A, men vill rikta viss

kritik mot regeringen för att man så sent som vid

årsskiftet 1999/2000 avskaffade en liknande stödform

med hänvisning till ett ännu ej fattat beslut i EG-

kommissionen.

Kristdemokraterna anser att arbetsgivaravgifterna

bör sänkas i hela landet och har i sitt

budgetalternativ föreslagit en nedsättning av

arbetsgivaravgifterna i hela landet med 7

procentenheter 2003 och 10 procentenheter 2004 för

lönesummor upp till 900 000 kr. Motsvarande

nedsättningssumma är 250 000 kr för egenföretagare.

Totalt sett skulle Kristdemokraternas politik

innebära mycket omfattande skattesänkningar för

småföretagare i stödområde A.

Vi anser att riksdagen hos regeringen bör

begära ett skyndsamt förslag om en sänkning

av arbetsgivaravgifterna med 7

procentenheter i hela landet på lönesummor

upp till 900 000 kr fr.o.m. år 2003.

9. Utvidgade regionala avdrag från

socialavgifter (punkt 4) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs om en sänkning av socialavgifterna

för småföretagen i hela landet och godtar

regeringens förslag om regionala avdrag från social-

avgifterna med den ändringen att avdragen även skall

kunna tillämpas av ideella föreningar och

stiftelser. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk22 yrkande 4, bifaller delvis proposition

2001/02:45 i denna del och avslår motionerna

2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk21 yrkande

3.

Ställningstagande

Sverige har bland världens högsta skatter på

arbetskraft, bl.a. som en följd av höga

arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har tidigare

aktivt medverkat till att sänka

arbetsgivaravgifterna. Vi har ambitionen att

fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige

behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete

måste sänkas för att ge människor chansen att

utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler

jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling

genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och

höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger

förutsättningar för ökad sysselsättning generellt

sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för

tjänstesektorn med en hög andel

arbetskraftskostnader.

Regeringens förslag om en nedsättning av

socialavgifterna i stödområde A är ett välkommet

initiativ. Åtgärden är emellertid otillräcklig för

att stimulera småföretag i hela landet.

Centerpartiet anser därför att det behövs generella

sänkningar av socialavgifterna, som inriktas så att

småföretag får störst nytta av sänkningen. Den

generella reduktionen bör därför utökas från 5 till

10 procentenheter för såväl arbetsgivaravgifter som

egenavgifter fr.o.m. år 2002. Från år 2004 bör

beloppsgränsen sättas till 2 miljoner kronor för

företag och 300 000 kr för egenföretagare. Genom att

sänka socialavgifterna på detta sätt främjas de

mindre företagen, där anställningspotentialen är

högst, i förhållande till de större. Den sänkning av

socialavgifterna som Centerpartiet föreslår innebär

att alla företag får sänkta socialavgifter och

samtidigt att företagen i stödområde A skulle få fem

extra procent i nedsättning.

Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen

begränsar jag mitt yrkande till ett tillkännagivande

om att sänkningen av socialavgifterna i stödområde A

hade bort kombineras med en allmän sänkning av

socialavgifterna för småföretag i hela landet som

utformas efter den modell som Centerpartiet

presenterat i sitt budgetalternativ.

10. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar

(punkt 5) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs och godtar regeringens

förslag om en ändrad justeringsregel för miljö-

anpassade förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2001/02:45 i denna del och

motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Sk21 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöstyrningen vad gäller skatter, avgifter och

övrigt regelverk som styr valet av fordonsbränslen

och miljövänlig teknik behöver förbättras. Det

ligger därför i samhällets intresse att stödja

forskningen kring ny teknik och därmed bidra till en

miljömässigt hållbar utveckling av transportsektorn.

Med jämna mellanrum presenteras nya lösningar för

att minska bränsleförbrukning och utsläpp av

miljöskadliga ämnen. Motorer med variabel

kompression, styrning av ventiltider och

bränsleinsprutning i förbränningsrummet är några

exempel som presenterats de senaste åren. Vi anser

därför att utvecklingen av miljöanpassade bilar

måste stimuleras.

Regeringens förslag innebär att ekonomiska

incitament ges för el- och elhybridbilar respektive

etanol- och gasbilar oavsett om dessa bilar är

utrustade eller används på ett sådant sätt att

skadliga utsläpp minskar. Det faktum att en bil är

utrustad så att man kan välja mellan bensin och

eldrift innebär inte automatiskt att de faktiska

utsläppen minskar. Avsikten med regeringens förslag

är säkert gott. Tyvärr slår det fel och leder inte

till en förbättrad miljöstyrning av vägtrafiken.

Regeringen motarbetar genom sitt förslag de framsteg

som görs med andra tekniker som kan vara minst lika

miljövänliga.

Det hade varit mycket bättre att sänka

förmånsvärdena för miljövänliga bilar i förhållande

till vilka faktiska utsläpp bilarna har och inte

utifrån vilken teknik som används. Det är olyckligt

om skattesystemet styr mot utveckling av en specifik

teknik utan att ta hänsyn till vilken teknik som är

mest miljövänlig. Vi anser därför att regeringens

förslag bör avslås och att regeringen bör få

återkomma med ett förslag som är teknikneutralt för

miljövänligare bilar.

Det system av skatter och regler som skall styra

mot miljövänligare fordon börjar alltmer likna ett

lapptäcke. När brister uppmärksammas görs nya

tillägg och specialregler som inte hänger ihop med

helheten. Följden har blivit ett otydligt regelverk

som har stora brister, inte minst när det gäller att

effektivt styra mot miljövänligare fordon och

bränslen. Vi anser därför att det är angeläget att

en total översyn görs av hela det system av skatter,

miljöklasser och övriga regler som skall styra mot

utveckling och användande av miljövänlig teknik inom

vägtrafiken.

Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen

begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande

om att regeringen bör återkomma med ett

teknikneutralt förslag och om behovet av en total

översyn av hela systemet av skatter, miljöklasser

och övriga regler som skall styra mot utveckling och

användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:45 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om

skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års

taxering,

4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen

enligt socialavgiftslagen (2000:980),

5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

6. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter,

7. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

8. (lagförslaget behandlas av

samordningsskäl i betänkande

2001/02: SkU10).

Följdmotioner

2001/02:Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen beslutar att regeringens förslag om sänkta

arbetsgivaravgifter skall gälla utan föreslagna

undantag.

2001/02:Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nedsättning av

socialavgifter för en vidgad krets företag i

stödområde A.

2001/02:Sk18 av Jan Backman (m):

Riksdagen beslutar införa en övergångsbestämmelse

för tidskriftsprenumerationer i samband med

lagändringen om sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter så att leveranstidpunkten styr

momsuttaget.

2001/02:Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 45 i den del

som berör förmånsbeskattning av miljöanpassade

bilar i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av

övergripande översyn av hela systemet med väg-

trafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser och

förmånsbeskattning.

2001/02:Sk20 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse för

tidskriftsprenumerationer i samband med en eventuell

sänkning av mervärdesskatten på böcker och

tidskrifter så att momssatsen anpassas efter

leveranstidpunkten.

2001/02:Sk21 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag

om en sänkt mervärdesskatt på tidskrifter.

2. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag

om ett utökat underlag för den särskilda

skattereduktionen.

3. Riksdagen beslutar att sänka

arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela

landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m.

2003.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till riksdagen om hur miljöförbättrande

teknik för bilar kan subventioneras på ett

teknikneutralt sätt.

2001/02:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag

om sänkt moms i den del det avser tidskrifter.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt

tillsätter en utredning om konkurrensneutral

beskattning av veckopress och dagspressens

bilagor.

3. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag

om att utvidga underlaget för den särskilda

skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande

inkomst till taxerad förvärvsinkomst.

4. Riksdagen beslutar att sänka

arbetsgivaravgifterna för alla företag i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk23 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att noggrant

bevaka de gränsdragningsproblem som uppkommer vid

en differentierad mervärdesskatt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inom EU

noggrant bevaka utvecklingen av skattebehandlingen

av virtuella produkter.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens

förslag om den särskilda skattereduktionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 2 §§ samt

9 a kap. 11 och 12 §§ mervärdesskattelagen

(1994:200)[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap

1 §[2]

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av

beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra

eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av

beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande

verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och

motsvarande i campingverksamhet,

2. transport i skidliftar,

3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a

kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo,

4. import av sådana konstverk, samlarföremål och

antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§,

5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import

av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som

avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag

för

a) vatten från vattenverk,

b) spritdrycker, vin och starköl, och

c) tobaksvaror.

Skatten tas ut med 6 procent av

beskattningsunderlaget för

-----------------------------------------------------

1. allmänna 1. omsättning,

nyhetstidningar, varmed gemenskapsinternt förvärv

avses sådana och import av följande

publikationer av varor, om inte annat

dagspresskaraktär som följer av 3 kap. 13 och

normalt utkommer med 14 §§, under

minst ett nummer varje förutsättning att varorna

vecka, samt för inte helt eller

motsvarande radio- och huvudsakligen är ägnade

kassettidningar, åt reklam:

-böcker, broschyrer,

häften och liknande

alster, även i form av

enstaka blad,

-tidningar och

tidskrifter,

-bilderböcker, ritböcker

och målarböcker för barn,

-musiknoter, samt

-kartor, inbegripet

atlaser, väggkartor och

topografiska kartor,

2. omsättning,

gemenskapsinternt förvärv

och import av program och

kataloger för verksamhet

som avses i 5, 6, 7 eller

10 samt annan omsättning

än för egen verksamhet,

gemenskapsinternt förvärv

och import av program och

kataloger för verksamhet

som avses i 3 kap. 18 §,

allt under förutsättning

att programmen och

katalogerna inte helt

eller huvudsakligen är

ägnade åt reklam,

3. omsättning av

radiotidningar samt

omsättning,

gemenskapsinternt förvärv

och import av kasset-

tidningar, om inte annat

följer av 3 kap. 17 §,

och av kassetter eller

något annat tekniskt

medium som återger en

uppläsning av innehållet

i en vara som omfattas av

1,

4. omsättning,

gemenskapsinternt förvärv

och import av en vara som

genom teckenspråk,

punktskrift eller annan

sådan särskild metod gör

skrift eller annan

information tillgänglig

särskilt för läshandi-

kappade, om inte annat

följer av 3 kap. 4 §,

-----------------------------------------------------

2. tillträde till 5. tillträde till

konserter, cirkus-, konserter, cirkus-,

biograf-, teater-, opera- biograf-, teater-, opera-

eller balett- eller balett-

föreställningar eller föreställningar eller

andra jämförliga andra jämförliga

föreställningar, föreställningar,

-----------------------------------------------------

3. tjänster som avses i 6. tjänster som avses i

3 kap. 11 § 2 och 4 om 3 kap. 11 § 2 och 4 om

verksamheten inte bedrivs verksamheten inte bedrivs

av och inte heller av och inte heller

fortlöpande i mer än fortlöpande i mer än

ringa omfattning ringa omfattning

understöds av det understöds av det

allmänna, allmänna,

-----------------------------------------------------

3 a. tillträde till och 7. tillträde till och

förevisning av förevisning av

djurparker, djurparker,

-----------------------------------------------------

4. upplåtelse eller 8. upplåtelse eller

överlåtelse av överlåtelse av

rättigheter som omfattas rättigheter som omfattas

av 1, 4 eller 5 § lagen av 1, 4 eller 5 § lagen

(1960:729) om upphovsrätt (1960:729) om upphovsrätt

till litterära och till litterära och

konstnärliga verk, dock konstnärliga verk, dock

inte när det är fråga om inte när det är fråga om

fotografier, fotografier,

reklamalster, system och reklamalster, system och

program för automatisk program för automatisk

databehandling eller databehand-ling eller

film, videogram eller film, videogram eller

annan jämförlig annan jämförlig

upptagning som avser upptagning som avser

information, information,

-----------------------------------------------------

5. upplåtelse eller 9. upplåtelse eller

överlåtelse av rättighet överlåtelse av rättighet

till ljud- eller bildupp- till ljud- eller bildupp-

tagning av en utövande tagning av en utövande

konstnärs framförande av konstnärs framförande av

ett litterärt eller ett litterärt eller

konstnärligt verk, konstnärligt verk,

-----------------------------------------------------

6. omsättning av tjänster 10. omsättning av

inom idrottsområdet som tjänster inom

anges i 3 kap. 11 a § idrottsområdet som anges

första stycket och som i 3 kap. 11 a § första

inte undantas från stycket och som inte

skatteplikt enligt andra undantas från skatteplikt

stycket samma paragraf, enligt andra stycket

och samma paragraf, och

-----------------------------------------------------

7. personbefordran utom 11. personbefordran utom

sådan be-fordran där sådan befordran där

resemomentet är av resemomentet är av

underordnad betydelse. underordnad betydelse.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 §

Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas

beskattningsunderlaget med utgångspunkt i det i

nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunder-

laget utgörs av detta värde minskat med

1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25

procent,

2. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent,

och

3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.

-----------------------------------------------------

Vid omsättning som Vid omsättning som

medför skattskyldighet medför skattskyldighet

enligt 1 kap. 2 § första enligt 1 kap. 2 § första

stycket 2-4 utgörs dock stycket 2-4 b utgörs dock

beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget av

det i 3 § angivna värdet det i 3 § angivna värdet

utan sådan minskning som utan sådan minskning som

anges i första stycket. anges i första stycket.

-----------------------------------------------------

I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning

av beskattningsunderlaget vid omsättning i vissa

fall av begagnade varor, konstverk, samlarföremål

och antikviteter.

I 9 b kap. finns särskilda bestämmelser om

beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i

viss resebyråverksamhet.

9 a kap.

11 §

-----------------------------------------------------

När flera varor köps När flera varor köps

eller säljs samtidigt eller säljs samtidigt

utan att de enskilda utan att de enskilda

varornas pris är känt, varornas pris är känt,

utgörs beskatt- utgörs beskatt-

ningsunderlaget av den ningsunderlaget av den

sammanlagda sammanlagda

vinstmarginalen, minskad vinstmarginalen, minskad

med den mervärdesskatt med den mervärdesskatt

som hänför sig till som hänför sig till

vinstmarginalen, för vinstmarginalen, för

sådana varor under sådana varor under

redovisningsperioden redovisningsperioden

enligt 10 kap. skatte- enligt 10 kap.

betalningslagen skattebetalningslagen

(1997:483), om inte annat (1997:483), om inte annat

följer av tredje stycket. följer av tredje stycket.

Om olika skattesatser är

tillämpliga, skall

beskattningsunderlaget

fördelas efter

skattesats. Fördelningen

får om så erfordras

bestämmas genom uppdel-

ning efter skälig grund.

-----------------------------------------------------

Om inköp eller försäljningar av varor enligt första

stycket utgör den huvudsakliga delen av en

återförsäljares inköp eller försäljningar under

redovisningsperioden, får även andra omsättningar

som avses i 1 eller 2 § ingå i beskattningsunderlag

enligt första stycket.

Första och andra styckena gäller i fråga om

motorfordon endast om de förvärvats för att efter

skrotning säljas i delar.

12 §

-----------------------------------------------------

Om värdet av inköp av Om värdet av inköp av

varor som avses i 11 § varor som avses i 11 §

under en redovisnings- under en redovisnings-

period överstiger värdet period överstiger värdet

av försäljningar av av försäljningar av

sådana varor under sådana varor under

perioden, får det perioden, får det

överskjutande beloppet överskjutande beloppet

läggas till värdet av läggas till värdet av

inköpen under en inköpen under en

efterföljande period, om efterföljande period, om

beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget

bestäms enligt 11 § bestäms enligt 11 §

första eller andra första eller andra

stycket. stycket och inköpen är

hänförliga till samma

skattesats.

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om

mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt

före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 2000:500.

[2]: Senaste lydelse 2000:1357.

2. Förslag till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om

skattebetalningslagen (1997:483)

dels att 9 kap. 2 § och 11 kap. 9 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

11 kap. 18 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

9 kap.

2 §[3]

Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i

enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan

drivmedelsförmån som avses i 61 kap. 10 §

inkomstskattelagen (1999:1229) skall dock värderas

till marknadsvärdet.

På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten

bestämma värdet av förmånen om

-----------------------------------------------------

1. värdet av bilförmån 1. värdet av bilförmån

eller kostförmån skall eller kostförmån skall

justeras enligt justeras enligt 61 kap.

61 kap. 18 eller 19 § 18, 19, 19 a eller 19 b §

inkomstskattelagen, eller in-komstskattelagen,

eller

-----------------------------------------------------

2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15

§ avviker med mer än 10 % från det värde som följer

av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen.

Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om

skattemyndighetens beslut.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

2001/02:3, bet.

2001/02:SkU3

-----------------------------------------------------

11 kap.

9 §

Skattemyndigheten fattar varje år beslut om

skattens storlek enligt den årliga taxeringen

(grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig

skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut

och till följd av beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses summan av skatter och

avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion

enligt

-----------------------------------------------------

1. lagen (2000:1006) 1. lagen (2000:1006)

om skattereduktion på om skattereduktion på

förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid

2002 års taxering, 2002 och 2003 års

taxeringar,

-----------------------------------------------------

2. lagen (2001:000) om skattereduktion för

fastighetsskatt,

3. lagen (2000:1380) om skattereduktion för

utgifter för vissa anslutningar för tele- och

datakommunikation, och

4. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

18 a §

Om skatt redovisas

i flera

skattedeklarationer

av vilka någon är

en förenklad

skattedeklaration

enligt 10 kap. 13 a

§, skall skatt

anses beslutad i

enlighet med redo-

visningen även i en

skattedeklaration

som har lämnats för

sent. Detta gäller

dock inte om ett

beslut om

omprövning redan

har meddelats.

-----------------------------------------

Denna lag träder i kraft den

1 januari 2002.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 1999:1300.

3. Förslag till lag om

ändring i lagen (2000:1006)

om skattereduktion på

förvärvsinkomster vid 2002

års taxering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(2000:1006) om skattereduktion på

förvärvsinkomster vid 2002 års taxering

dels att rubriken till lagen samt 1, 2

och 4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en

ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Lag om skattereduktion på Lag om skattereduktion på

förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid

2002 års taxering 2002 och 2003 års

taxeringar

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Skattskyldig fysisk Skattskyldig fysisk

person, som varit person, som varit

obegränsat skattskyldig obegränsat skattskyldig

under hela under hela

beskattningsåret, har vid beskattningsåret 2001

2002 års taxering rätt respektive 2002, har vid

till skattereduktion 2002 respektive 2003 års

enligt 2 § på taxering rätt till

skattepliktiga skattereduktion enligt 2

förvärvsinkomster som § på taxerad förvärvs-

utgör sådan inkomst av inkomst.

anställning eller sådan

inkomst av annat

förvärvsarbete som avses

i 2 kap. lagen (1998:674)

om inkomstgrundad

ålderspension.

Vid beräkning av inkomst

av anställning skall

avdrag göras för

kostnader som

arbetstagaren har haft i

arbetet i den

utsträckning kostnaderna,

minskade med erhållen

kostnadsersättning,

överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkning av inkomst

som avses i första

stycket skall inkomst av

anställning och inkomst

av annat förvärvsarbete

var för sig avrundas till

närmast lägre hundratal

kronor.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Skattereduktionen uppgår Skattereduktionen uppgår

till 1 320 kronor när till 1 320 kronor när den

förvärvsinkomsten enligt taxerade förvärvs-

1 § uppgår till högst inkomsten uppgår till

135 000 kronor. Om högst 135 000 kronor. Om

inkomsten överstiger den taxerade förvärvs-

135 000 kronor minskas inkomsten överstiger

skattereduktionen med 1,2 135 000 kronor minskas

procent av den skattereduktionen med 1,2

överskjutande inkomsten. procent av den

Skattereduktionen får överskjutande inkomsten.

inte överstiga ett belopp

motsvarande vare sig för- Skattereduktionen får

värvsinkomsten enligt 1 § inte överstiga den

multiplicerad med den debiterade kommunala

kommunala skattesatsen inkomstskatten.

eller den debiterade kom-

munala inkomstskatten. Andra stycket gäller

inte i fråga om

skattskyldig som har rätt

till särskilt grundavdrag

enligt 63 kap. 6 §

inkomstskattelagen

(1999:1229).

-----------------------------------------------------

4 §

Skattereduktion enligt denna lag räknas

av mot kommunal och statlig inkomstskatt

samt mot statlig fastighetsskatt enligt

lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.

Skattereduktion enligt denna lag

tillgodoräknas den skattskyldige före

annan skattereduktion.

-----------------------------------------------------

Skattereduktion enligt Skattereduktion enligt

denna lag skall inte denna lag skall inte

beaktas vid beräkning av beaktas vid beräkning av

skattebelopp enligt 4 § skattebelopp enligt 4 §

lagen (1997: 324) om lagen (1997: 324) om

begränsning av skatt och begränsning av skatt.

vissa fall.

-----------------------------------------------------

4 a §

-----------------------------------------------------

Skattskyldig som har

rätt till särskilt

grundavdrag enligt

63 kap. 6 §

inkomstskattelagen

(1999:1229) och som inte

alls eller endast till

viss del kan räkna av

skattereduktionen enligt

2 § mot sådan skatt som

avses i 4 § första

stycket, skall vid

debitering av slutlig

skatt tillgodoföras ett

belopp som motsvarar en

sådan skattereduktion.

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1

januari 2002 och tillämpas första gången

vid 2003 års taxering om inte annat

följer av punkt 2.

2. De nya bestämmelserna tillämpas vid

2002 års taxering i fråga om

skattskyldig som har rätt till särskilt

grundavdrag enligt 63 kap. 6 §

inkomstskattelagen (1999:1229) och vars

beskattningsbara förvärvsinkomst inte

överstiger 9 500 kronor. Därvid skall

skattereduktionen minskas med 25 procent

av det belopp med vilket den

beskattningsbara förvärvsinkomsten

överstiger 4 300 kronor.

3. Punkt 2 tillämpas endast om de nya

bestämmelserna är förmånligare för den

skattskyldige än äldre bestämmelser.

4. Förslag till lag om utvidgning av de

särskilda avdragen enligt

socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om

stöd till näringslivet i det stödområde

som anges i bilagan till lagen i form av

utvidgade särskilda avdrag vid

avgiftsberäkningen enligt

socialavgiftslagen (2000:980).

2 § Vid beräkning av

arbetsgivaravgifterna skall ett utvidgat

särskilt avdrag göras, om den

avgiftsskyldige har utgett

avgiftspliktig ersättning för arbete

utfört vid ett fast driftställe i

stödområdet.

Vid beräkning av egenavgifterna skall

ett utvidgat särskilt avdrag göras, om

avgiftspliktig inkomst av

näringsverksamhet från ett fast

driftställe i stödområdet ingår i

avgiftsunderlaget.

3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket

skall inte tillämpas om den

avgiftsskyldige är

1. en kommun eller ett landsting,

2. en statlig myndighet,

3. ett statligt affärsdrivande verk,

4. en ideell förening eller en

stiftelse, eller

5. ett registrerat trossamfund.

4 § Bestämmelserna i 2 § skall inte

tillämpas på verksamhet som avser

1. fiskeriverksamhet,

vattenbruksverksamhet eller sådan

jordbruksverksamhet som avser produkter

som anges i bilaga 1 till Fördraget om

upprättandet av Europeiska gemenskapen,

2. transportverksamhet, eller

3. verksamhet inom kol- och

stålindustri som omfattas av Fördraget

om upprättandet av Europeiska kol- och

stålgemenskapen.

Avdragets storlek

5 § Vid beräkning av

arbetsgivaravgifterna skall avdrag,

utöver vad som följer av 2 kap. 28 §

socialavgiftslagen (2000:980), göras med

10 procent av avgiftsunderlaget, dock

högst med 7 100 kronor.

I avgiftsunderlaget för beräkning av

avdraget enligt första stycket skall

endast ingå avgiftspliktig ersättning

som utgetts för arbete vid ett fast

driftställe i stödområdet.

Bestämmelserna i 2 kap. 29 §

socialavgiftslagen skall också tillämpas

vid avdragsberäkningen enligt första

stycket.

6 § Vid beräkning av egenavgifterna

skall avdrag, utöver vad som följer av

3 kap. 18 § socialavgiftslagen

(2000:980), göras med 10 procent av

avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000

kronor.

I avgiftsunderlaget för beräkning av

avdraget enligt första stycket skall

endast ingå avgiftspliktig inkomst från

ett fast driftställe i stödområdet.

Bestämmelserna i 3 kap. 18 § andra

stycket och 19 § socialavgiftslagen

skall också tillämpas vid

avdragsberäkning enligt första stycket.

Avdraget får i sådant fall inte

överstiga 85 200 kronor per år.

1. Denna lag träder i kraft den 1

januari 2002.

2. Bestämmelserna i 5 § tillämpas i

fråga om arbetsgivaravgifter på ersätt-

ningar som betalas ut efter utgången av

år 2001.

3. Bestämmelserna i 6 § tillämpas första

gången vid 2003 års taxering.

Bilaga

Stödområde

Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs,

Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix,

Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och

Övertorneå kommuner samt Edefors och

Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun

och f.d. Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea,

Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele,

Storumans, Vilhelmina, Vindelns och

Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och

Kalvträsks församlingar i Skellefteå

kommun.

Jämtlands län: Bergs, Bräcke,

Härjedalens, Krokoms, Ragunda,

Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge

kommuner, Holms och Lidens församlingar

i Sundsvalls kommun samt Anundsjö,

Björna, Skorpeds och Trehörningsjö

församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro

och Älvdalens kommuner samt Venjans och

Våmhus församlingar i Mora kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Med församlingar avses de territoriella

församlingar som fanns den 31 december

1999.

5. Förslag till lag om

ändring i lagen (2000:981)

om fördelning av

socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§

lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Influtna Influtna

arbetsgivaravgifter skall arbetsgivaravgifter skall

fördelas mellan fördelas mellan

avgiftsändamålen enligt avgiftsändamålen enligt

beskattningsbeslut som beskattningsbeslut som

följer av 11 kap. följer av 11 kap.

skattebetalningslagen skattebetalningslagen

(1997:483). Avdrag som (1997:483). Avdrag som

görs enligt 2 kap. 28-30 görs enligt 2 kap. 28-30

§§ socialavgiftslagen §§ socialavgiftslagen

(2000:980) skall avse (2000:980) skall avse

arbetsmark-nadsavgiften. arbetsmarknadsavgiften.

Avdrag som görs enligt 5

§ lagen (2001:000) om

utvidgning av de

särskilda avdragen enligt

socialavgiftslagen

(2000:980) skall i första

hand avse sjuk-

försäkringsavgiften och

därefter föräldra-

försäkringsavgiften.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i första stycket skall

tillämpas också på avgifts- och

räntebelopp som betalas ut till

arbetsgivare.

Föreskrifter om fördelningen får

meddelas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande,

Riksförsäkringsverket.

13 §

Avdrag enligt 3 kap. 18 §

socialavgiftslagen (2000:980) skall i

angiven ordning avse

arbetsmarknadsavgiften,

sjukförsäkringsavgiften, arbetsskade-

avgiften, efterlevandepensionsavgiften

och föräldraförsäkringsavgiften.

-----------------------------------------------------

Avdrag enligt 6 § lagen

(2001:000) om utvidgning

av de sär-skilda avdragen

enligt socialavgiftslagen

(2000:980) skall i första

hand avse

sjukförsäkringsavgiften

och därefter i angiven

ordning föräldra-

försäkringsavgiften,

arbetsskadeav-giften och

efterlevandepensions-

avgiften.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Om bara Om bara

ålderspensionsavgiften ålderspensionsavgiften

skall betalas enligt 3 skall betalas enligt 3

kap. 15 eller 16 § kap. 15 eller 16 §

socialavgiftslagen skall socialavgiftslagen skall

avdraget enligt 3 kap. de i första och andra

18 § den lagen anses avse styckena angivna avdragen

skatten enligt lagen anses avse skatten enligt

(1990:659) om särskild lagen (1990:659) om

löneskatt på vissa särskild löne-skatt på

förvärvsinkomster. vissa förvärvsinkomster.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari

2002.

6. Förslag till lag om

ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om

inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 61 kap. 19 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två

nya paragrafer, 61 kap. 19 a och

19 b §§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

61 kap.

19 §[4]

Som synnerliga skäl för att justera

värdet av bilförmån nedåt anses

- att bilen använts som arbetsredskap,

- att bilen använts i taxinäring, att

den körts minst 6 000 mil i verksamheten

under kalenderåret och att dispositionen

för privat körning varit begränsad i mer

än ringa utsträckning, eller

- att det finns liknande omständigheter.

-----------------------------------------------------

Värdet av bilförmån

skall justeras nedåt

också när bilen ingår i

en större grupp av bilar

som deltar i ett test

eller liknande för att

prova ut ny eller

förbättrande miljö- eller

säkerhetsteknik eller

dylikt och bilen i det

utförandet inte finns att

köpa på den allmänna

marknaden inom Europeiska

ekonomiska samarbets-

området.

Om bilen är utrustad med

teknik för drift helt

eller delvis med

miljövänligare drivmedel

än bensin och dieselolja

eller med elektricitet

och bilens nybilspris

därför är högre än

nybilspriset för närmast

jämförbara bil utan sådan

teknik, skall

förmånsvärdet justeras

nedåt till en nivå som

motsvarar förmånsvärdet

för den jämförbara bilen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

19 a §

Om en bil är

utrustad med teknik

för drift helt

eller delvis med

elektricitet eller

med andra mer

miljöanpassade

drivmedel än bensin

och dieselolja och

bilens nybilspris

därför är högre än

nybilspriset för

närmast jämförbara

bil utan sådan

teknik, skall

förmånsvärdet

justeras nedåt till

en nivå som

motsvarar

förmånsvärdet för

den jämförbara

bilen.

I stället för vad

som sägs i första

stycket om

storleken på

justeringen av

förmånsvärdet skall

detta värde

justeras nedåt till

en nivå som

motsvarar

1. 60 procent av

förmånsvärdet för

den jämförbara

bilen om bilen är

utrustad med teknik

för drift med

elektricitet, eller

2. 80 procent av

förmånsvärdet för

den jämförbara

bilen om bilen är

utrustad med teknik

för drift med

alkohol eller med

annan gas än gasol.

En justering av

förmånsvärdet nedåt

får göras enligt

andra stycket 1 med

högst 16 000 kronor

och enligt andra

stycket 2 med högst

8 000 kronor för

helt år i

förhållande till

den jämförbara

bilen.

-----------------------------------------

-----------------------------------------

19 b §

Värdet av

bilförmån skall

justeras nedåt när

en bil ingår i en

större grupp av

bilar som deltar i

ett test eller

liknande för att

prova ut ny eller

förbättrande miljö-

eller

säkerhetsteknik

eller dylikt och

bilen i det

utförandet inte

finns att köpa på

den allmänna

marknaden inom

Europeiska

ekonomiska

samarbets-området.

-----------------------------------------

1. Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2002.

2. De nya

bestämmelserna

tillämpas första

gången vid 2003 års

taxering.

3. Bestämmelserna i

61 kap. 19 a § andra

och tredje styckena

tillämpas till och med

2005 års taxering,

dock skall

bestämmelserna i andra

stycket 2 och tredje

stycket även tillämpas

vid 2006 års taxering.

**FOOTNOTES**

[4]: Senaste lydelse

2000:1341.

7. Förslag till

lag om ändring

i

socialavgiftslagen

(2000:980)

Härigenom föreskrivs

att 1 kap. 1 §

socialavgiftslagen

(2000:980) skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

1 §

I denna lag finns

bestämmelser om

avgifter för

finansiering av

systemen för social

trygghet

(socialavgifter).

Bestämmelser om

avgifter för

finansiering av

ålderspensioneringen

finns även i lagen

(1994:1744) om allmän

pensionsavgift och

lagen (1998:676) om

statlig

ålderspensionsavgift.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om Bestämmelser om

fördelning av fördelning av

socialavgifter finns i socialavgifter finns i

lagen (2000: 981) om lagen (2000: 981) om

fördelning av fördelning av

socialavgifter. socialavgifter.

Bestämmelser om utvidgade

särskilda avdrag från

socialavgifterna finns i

lagen (2001:000) om

utvidgning av de

särskilda avdragen enligt

socialavgiftslagen

(2000:980).

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2002.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets

förslag till

ändring i

regeringens

förslag till

lag om

utvidgning av

de särskilda

avdragen enligt

socialavgiftslagen

(2000:980)

Skatteutskottet

föreslår att 1-3 och 5

§§ i regeringens

förslag till lag om

utvidgning av de

särskilda avdragen

enligt

socialavgiftslagen

(2000:980) ges

följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 § I denna lag finns 1 § I denna lag finns

bestämmelser om stöd till bestämmelser om stöd till

näringslivet i det stöd- näringslivet och viss

område som anges i ideell verksamhet i det

bilagan till lagen i form stödområde som anges i

av utvidgade särskilda bilagan till lagen i form

avdrag vid av utvidgade särskilda

avgiftsberäkningen enligt avdrag vid

socialavgiftslagen avgiftsberäkningen enligt

(2000:980). socialavgiftslagen

(2000:980).

-----------------------------------------------------

2 § Vid beräkning av 2 § Vid beräkning av

arbetsgivaravgifterna arbetsgivaravgifterna

skall ett utvidgat skall ett utvidgat

särskilt avdrag göras, om särskilt avdrag göras, om

den avgiftsskyldige har den avgiftsskyldige har

utgett avgiftspliktig utgett avgiftspliktig

ersättning för arbete ersättning för arbete

utfört vid ett fast utfört i

driftställe i näringsverksamhet vid ett

stödområdet. fast driftställe i stöd-

området eller för arbete

i annan verksamhet som

bedrivs av en ideell

förening eller en

stiftelse, vid en sådan

plats i stödområdet som

motsvarar ett fast

driftställe.

-----------------------------------------------------

Vid beräkning av egenavgifterna skall ett utvidgat

särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av

näringsverksamhet från ett fast driftställe i

stödområdet ingår i avgiftsunderlaget.

-----------------------------------------------------

3 § Bestämmelserna i 2 § 3 § Bestämmelserna i 2 §

första stycket skall inte första stycket skall inte

tillämpas om den tillämpas om den

avgiftsskyldige är avgiftsskyldige är

1. en kommun eller ett 1. en kommun eller ett

landsting, landsting,

2. en statlig myndighet, 2. en statlig myndighet,

3. ett statligt 3. ett statligt

affärsdrivande verk, affärsdrivande verk,

eller

4. en ideell förening

eller en stiftelse, eller

-----------------------------------------------------

5. ett registrerat 4. ett registrerat

trossamfund. trossamfund.

-----------------------------------------------------

5 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall

avdrag, utöver vad som följer av 2 kap. 28 §

socialavgiftslagen (2000:980), göras med 10 procent

av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor.

-----------------------------------------------------

I avgiftsunderlaget för I avgiftsunderlaget för

beräkning av avdraget beräkning av avdraget

enligt första stycket enligt första stycket

skall endast ingå skall endast ingå sådan

avgiftspliktig ersättning avgiftspliktig er-

som utgetts för arbete sättning som avses i 2 §

vid ett fast driftställe första stycket.

i stödområdet.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen

skall också tillämpas vid avdragsberäkningen enligt

första stycket.

-----------------------------------------------------

BILAGA 4

Lagrådsyttrande som

begärts av

utskottet

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll

vid sammanträde 2001-

11-15

Närvarande: f.d.

justitierådet Hans

Danelius,

regeringsrådet Gustaf

Sandström,

justitierådet Dag

Victor.

Riksdagens

skatteutskott har den

13 november 2001

beslutat inhämta

Lagrådets yttrande

över förslag till

ändring i det i

propositionen

2001/02:45 framlagda

förslaget till lag om

utvidgning av de

särskilda avdragen

enligt

socialavgiftslagen

(2000:980).

Förslaget har inför

Lagrådet föredragits

av

kammarrättsassessorn

Peder Brynolf.

Förslaget föranleder

följande yttrande av

Lagrådet:

I proposition

2001/02:45 har

regeringen föreslagit

riksdagen att anta

bl.a. ett förslag till

lag om utvidgning av

de särskilda avdragen

enligt

socialavgiftslagen

(2000:980). Syftet är

enligt propositionen

att ge regional

stimulans för

småföretagandet i ett

stödområde bestående

av de kommuner m.m.

som anges i en bilaga

till lagen.

I den föreslagna

lagens 3 § anges att

det utvidgade

särskilda avdraget vid

beräkning av

arbetsgivaravgifter

inte skall tillämpas

på bl.a. ideella

föreningar och

stiftelser. Det

förslag som

skatteutskottet nu har

remitterat till

Lagrådet innebär att

detta undantag skall

utgå och att alltså

även ideella

föreningar och

stiftelser skall kunna

tillerkännas ett

sådant utvidgat

avdrag.

Lagrådet finner det

vara en

lämplighetsfråga om

ideella föreningar och

stiftelser skall

omfattas av

regleringen eller inte

och har därför inga

synpunkter på

förslaget som sådant.

Däremot vill Lagrådet

framhålla att det av

regeringen utformade

lagförslaget avser

stöd åt näringslivet

och att vissa av

bestämmelserna inte är

avpassade för ideella

föreningar och

stiftelser som inte

bedriver

näringsverksamhet. Om

den nu föreslagna

utvidgningen av

tillämpningsområdet

skall genomföras, bör

därför ändringar göras

i 1 §, vari nu anges

att lagen innehåller

bestämmelser om stöd

till näringslivet,

samt i 2 § första

stycket och 5 § andra

stycket, i vilka

rätten till utvidgat

avdrag avseende

arbetsgivaravgift

knyts till förekomsten

av ett fast

driftställe i

stödområdet.