Bet. 2001/02:SKU15

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU15

Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

Utskottet behandlar här motioner från den allmänna

motionstiden 2001 som främst gäller

företagsrelaterade skattefrågor. I sammanhanget tar

utskottet upp en motion som har väckts med anledning

av regeringens skrivelse 2001/02:77 Meddelande om

kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i

inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster

på delägarrätter och på andelar i svenska

handelsbolag.

Med anledning av några av motionerna föreslår

utskottet att riksdagen beslutar om

tillkännagivanden till regeringen om möjligheten av

att sätta in ersättningar som utgår enligt

naturvårdsavtal på skogskonto och hur lantmäte-

rikostnader skall behandlas skattemässigt.

I övrigt avstyrks motionerna. Utskottet hänvisar i

flera fall till ett pågående arbete. Det gäller

t.ex. beskattningen av näringsbetingade andelar och

vissa småföretagsfrågor, 3:12-reglerna och

skattefrågor vid generationsskiften i

familjeföretag.

Vid betänkandet fogas 23 reservationer (m, kd, c,

fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företags- och kapitalbeskattningen,

allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk258

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk292, 2001/02:Sk294

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk321 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Sk380, 2001/02:Sk485, 2001/02:Sk491

yrkandena 2 och 4, 2001/02:N211 yrkande 6,

2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N315

yrkande 6, 2001/02:N316 yrkande 3, 2001/02:N368

yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369 yrkandena 3

och 5 och 2001/02: N374 yrkandena 9 och 10.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Skatteparadis

Riksdagen avslår motion 2001/02:U301 yrkande

36.

3. Näringsbetingade andelar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk35

yrkande 1 och 2001/02: Sk371.

Reservation 2 (m, fp)

4. Förluster på kapitalplaceringsaktier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk355.

5. Tonnageskatt, fartygsfonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T253

yrkande 10 och 2001/02: T467 yrkande 1.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (kd, c)

6. Periodiseringsfonder i mindre företag,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285

yrkande 24, 2001/02:Sk363, 2001/02:Sk373,

2001/02:Sk491 yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande

5, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del,

2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och

2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.

Reservation 5 (m, kd, c, fp)

7. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk35

yrkande 2, 2001/02:Sk269, 2001/02:Sk288 yrkande

7, 2001/02:Sk358, 2001/02:Sk378, 2001/02:Sk491

yrkandena 12 och 14-16, 2001/02:N263 yrkande 13,

2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N323

yrkande 3, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del,

2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02: N370

yrkande 7 och 2001/02:A228 yrkande 4.

Reservation 6 (m, kd, c, fp)

8. Generationsskiften i företag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285

yrkande 19, 2001/02:Sk233 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:Sk359, 2001/02:

Sk433 yrkande 7, 2001/02:Sk450 yrkande 7,

2001/02:Kr227 yrkande 3, 2001/02:MJ339 yrkande 6

och 2001/02:N263 yrkande 1.

Reservation 7 (m, kd, c, fp)

9. Enklare beskattningsmetod för

småföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk221,

2001/02:Sk479 yrkande 1, 2001/02:N370 yrkande 12

och 2001/02:N373 yrkande 4.

Reservation 8 (kd)

10. Nedsättningen av socialavgifter i

stödområde A

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk450 yrkande

6.

Reservation 9 (m, c)

11. Ideella föreningar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk323,

2001/02:Sk379, 2001/02: Sk473 och 2001/02:Kr279

yrkande 11.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (c)

12. Kooperativ verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk300 och

2001/02:Sk422.

13. Fastighetsinvesteringsbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk266.

Reservation 12 (m, fp)

14. Beskattningsmetod för kapitalvinster på

delägarrätter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk209,

2001/02:Sk276, 2001/02: Sk444 och 2001/02:Sk454.

Reservation 13 (m, kd)

15. Vinstandelar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N263

yrkande 9, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del och

2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.

Reservation 14 (c, fp)

16. Personaloptioner

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk491

yrkande 5 och 2001/02: T409 yrkande 6.

Reservation 15 (m, fp)

17. Royalty

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk491 yrkande

7.

Reservation 16 (m)

18. Skogskonto

Riksdagen tillkännager som sin mening för

regeringen vad utskottet har anfört om en översyn

av möjligheterna att låta ersättning som utgår

enligt naturvårdsavtal få sättas in på

skogskonto. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk330.

19. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk383,

2001/02:Sk466, 2001/02: Sk467 yrkandena 1 och 2,

2001/02:MJ520 yrkandena 27 och 28, 2001/02:MJ522

yrkandena 9-11 och 2001/02:MJ529 yrkande 10.

20. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk223,

2001/02:Sk271, 2001/02: Sk491 yrkande 21,

2001/02:Kr227 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 1 i

denna del, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och

2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.

Reservation 17 (m, fp)

21. Representation

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk224,

2001/02:Sk337 yrkande 2 och 2001/02:Sk491 yrkande

22.

Reservation 18 (m)

22. Lantmäterikostnader

Riksdagen tillkännager som sin mening för

regeringen vad utskottet har anfört att den

skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader

bör ses över och att regeringen lägger fram

förslag baserat på denna översyn. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk217 och

2001/02:Sk462.

23. Konstinköp

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk241

yrkande 2, 2001/02:Sk309 i denna del och

2001/02:Kr418 yrkande 18.

Reservation 19 (m, kd)

24. Rehabiliteringskostnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf391 yrkande

4.

Reservation 20 (kd)

25. Företagens resekostnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk281.

26. Personalvårdsförmån

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk253 och

2001/02:Sk385.

Reservation 21 (m, kd)

27. Förmånsbeskattning av företagsbilar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk226,

2001/02:Sk320 och 2001/02:Sk388 yrkande 2.

Reservation 22 (m, kd, fp)

28. Räntefritt lån från lagerbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk237.

29. Avdrag för deklarationshjälp

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk386.

Reservation 23 (kd)

30. Reparationer på vissa byggnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk342 och

2001/02:Sk372.

31. Kommunal företagsbeskattning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk351.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast

en bordläggning.

Stockholm den 5 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Per Erik Granström (s), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-

Hedman (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Anna Kinberg (m).

2001/02

SkU15

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2001

samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2002. Bland

dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i

företags- och kapitalbeskattningen som ingick i

partiernas alternativ till regeringens budgetförslag

för år 2002. Riksdagen tog ställning till yrkandena

den 21 november 2001 i samband med att ramar för

utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 2002 lades fast (bet.

2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet

återstående yrkanden från den allmänna motionstiden

som främst gäller frågor med anknytning till

beskattningen av företag. Utskottet behandlar också

en motion som har väckts med anledning av

regeringens skrivelse 2001/02:77 Meddelande om

kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i

inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster

på delägarrätter och på andelar i svenska

handelsbolag.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas

i betänkandet finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

Genom 1990 års reform av företagsbeskattningen

ersattes det då gällande regelsystemet av ett mer

neutralt system med lägre skattesats och mer begrän-

sade reserveringsmöjligheter. Det framhölls att ett

sådant system har flera fördelar, bl.a. att

inlåsningen av kapital minskar och att mer

likvärdiga skattemässiga villkor kan ges för olika

typer av investeringar.

Den formella bolagsskattesatsen sänktes vid

skattereformen från 52 % till 30 % samtidigt som

reserveringsmöjligheterna beskars.

Investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.

reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes

en generell reserveringsmöjlighet i form av

skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras

antingen på företagets kapital eller dess lönesumma.

För enskilda näringsidkare kunde även viss del av

inkomsten beaktas. Lagerreglerna ändrades för att

motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa

avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya

systemet liksom ett par speciella

resultatutjämningsmöjligheter för vissa

verksamheter: insättning av medel på skogskonto och

upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att

underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd

egendom behölls också.

En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till

nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i

företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar

bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med

periodiseringsfonder. Avsättningar till

periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.

Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån

30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av

årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har

fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till

sex år.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av

yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit

vikten av att upprätthålla de principer som

företagsbeskattningen vilar på.

Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att

det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är

inte heller förenligt med dessa principer att utöka

reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för

att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier

eller andra intressen.

Företags- och kapitalbeskattningen,

allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om en

ändrad inriktning av företags- och

kapitalbeskattningen.

Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).

Motionerna

Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2002 (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02: SkU1y)

togs upp motionsförslag om inriktningen av

skattepolitiken som hade lagts fram av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet liberalerna. I de motioner som

behandlas i detta betänkande finns ytterligare

motionsförslag av vilka flera tar upp inriktningen

av de skatteregler som berör företagssektorn.

Flertalet av motionerna utmynnar i förslag om att

riksdagen skall ta ställning för att ge

skattepolitiken den inriktning som motionärerna

strävar efter och som sin mening tillkännage denna

inriktning för regeringen.

Enligt motionerna N211 yrkande 6 och N369

yrkandena 3 och 5 av Bo Lundgren m.fl. (m) behövs

det en ny skattereform som är inriktad på att sänka

beskattningen av företagande och riskkapital och att

underlätta för kunskapsintensiva branscher och för

tjänstesektorn. Förslag med samma inriktning

återkommer i motion N315 yrkande 6 av Per Westerberg

m.fl. (m). Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vill i motion

Sk294 yrkandena 1 och 2 lyfta fram inter-

nationaliseringens påverkan på rörliga skattebaser

och föreslår olika åtgärder i syfte att göra

beskattningen av kapital och företagande

internationellt konkurrenskraftig, bl.a. sänkt skatt

på riskkapital, slopad förmögenhetsskatt och statlig

inkomstskatt. I ytterligare en motion, Sk491

yrkandena 2 och 4, föreslår Carl Fredrik Graf m.fl.

att den s.k. dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

och arvs- och gåvoskatterna skall slopas. Carl Erik

Hedlund (m) utvecklar i motion Sk292 sin syn på det

pågående arbetet internationellt med

skatteharmonisering m.m. Enligt motionen bör

riksdagen formulera ett uttalande om att

skattekonkurrens mellan länder är att föredra

framför reglerad skatteharmonisering. I motion Sk258

yrkandena 1 och 2 tar Ola Karlsson och Lars Björkman

(m) upp olika inslag i skattereglerna som de anser

innebär krångel för företagen och efterlyser ett

regelverk som är lätt för de skattskyldiga att följa

och förstå. I motion Sk380 efterlyser Henrik S

Järrel (m) en avvecklingsplan för kapital-,

utdelnings-, kapitalvinst-, förmögenhets-, arvs- och

gåvoskatten. Enligt motion N316 yrkande 3 av Göran

Lindblad (m) bör skattetrycket sänkas för att

underlätta riskkapitalbildningen.

I motion Sk321 yrkandena 1 och 2 föreslår Holger

Gustafsson och Kenneth Lantz (kd) att det skall

tillsättas en expertkommitté med uppgift att föreslå

reformer i det svenska skattesystemet för att skapa

hållbarhet och större effektivitet i beskattningen,

bl.a. i form av ökad konkurrensneutralitet och ett

minskat behov av personkontroll. I motion N374

yrkandena 9 och 10 av Inger Strömbom m.fl. (kd) tas

upp frågan om att jämställa villkoren för den

svenska turistnäringen med de villkor som gäller i

andra länder och att tillgodose turistnäringens

tillgång till riskkapital.

Eva Flyborg m.fl. (fp) förordar i två motioner,

N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i

denna del, sänkta skatter på arbete, företagande och

kapitalbildning. Särskilda skattelättnader till

tjänstesektorn och hushållsnära tjänster och

regelförenklingar ingår i motionärernas förslag.

I motion Sk485 föreslår Bengt-Ola Ryttar (s) - med

hänvisning till riksdagens tidigare tillkännagivande

i fråga om bl.a. en Tobinskatt - ett nytt

tillkännagivande om att tyngdpunkten i den nya

globaliseringsstrategin för att öka stabiliteten i

det internationella finansiella systemet bör ligga

på andra förslag än Tobinskatten.

Utskottets ställningstagande

En viktig målsättning i skattepolitiken under den

innevarande valperioden är att uppnå sänkta skatter

för låg- och medelinkomsttagare, minska marginal-

effekterna och stimulera till en omställning till

ett ekologiskt hållbart samhälle. År 2000 togs

första steget i en reform som fullt genomförd

innebär dels att löntagare och enskilda

näringsidkare skall kompenseras för den allmänna

pensionsavgiften genom att avdragsrätten för

avgiften ersätts med en rätt att räkna av hela

pensionsavgiften från den slutliga skatten, dels att

andelen skattskyldiga som skall betala statlig

inkomstskatt skall sjunka till 15 % av de

skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på

genomförandet av reformen beror på det ekonomiska

läget efter sammanvägning av olika angelägna

resursanspråk. De andra och tredje stegen i denna

reform genomfördes i samband med att statens budget

för 2001 respektive 2002 behandlades av riksdagen.

Ändringarna i inkomstskatten innebär - förutom

kompensationen för den allmänna egenavgiften - höjda

grundavdrag och att den tillfälliga skatte-

reduktionen på högst 1 320 kr för låginkomsttagare

fr.o.m. inkomståret 2002 har utvidgats till att

omfatta pensionsinkomster och fr.o.m. inkomståret

2003 kommer att permanentas genom att grundavdraget

höjs ytterligare. En rätt till skattereduktion för

fackföreningsavgifter och avgifter till

arbetslöshetskassa har trätt i kraft den 1 januari

2002.

I budgetförslaget för 2001 redovisades en strategi

för grön skatteväxling om ca 30 miljarder kronor

under de kommande tio åren som innebär bl.a. att

höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp

växlas mot sänkt skatt på arbete genom höjda

grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Som en

del av en grön skatteväxling för 2001 sänktes det

sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän

löneavgift med 0,1 procentenheter. Sedan tidigare

finns också särskilda regler om nedsättning av

socialavgifter som riktar sig främst till små och

medelstora företag. Den gröna skatteväxlingen

fortsätts under budgetåret 2002 genom de

förändringar som har beslutats i bl.a. kol-

dioxidskatten, energiskatten på el och

avfallsskatten.

På företags- och kapitalbeskattningens område har

nivån på beskattningen av investmentföretag sänkts

och förberedelser har inletts för att genomföra ett

slopande av beskattningen av kapitalvinster på

företagsägda näringsbetingade andelar. Vidare pågår

ett förenklingsarbete som är inriktat på småföretag.

Det krångliga systemet för andelsbyten i samband med

omstruktureringar i näringslivet har ersatts av ett

nytt och enklare regelsystem. Även kapital-

beskattningsfrågor på förmögenhetsskattens och arvs-

och gåvoskattens områden kommer att ses över. För

att möta uppgången av taxeringsvärdena i

storstadsområdena och i andra attraktiva områden har

procentsatsen för uttaget av fastighetsskatt sänkts

och fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen höjts.

Detta innebär sänkta fastighetsskatter för en stor

del av landets fastighetsägare. Uttaget av

fastighetsskatt för hushåll med små inkomster har

begränsats genom en särskild lagstiftning.

När det gäller beskattningens nivå i ett

internationellt perspektiv vill utskottet nämna att

en särskild utredning - Internationaliseringens

betydelse för svenska skattebaser och framtida

skattestruktur (dir. 2000:51) - har till uppgift att

göra en samlad bedömning av hur den svenska

skattestrukturen bör vara utformad i en värld med

internationaliserade marknader för varor, tjänster

och produktionsfaktorer samtidigt som de

välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens

nivå. Avvägningen i skatteuttag på arbetsinkomster

och kapitalinkomster skall analyseras liksom

möjligheten och önskvärdheten av att bevara en

likformig kapitalinkomstbeskattning. Syftet med

arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag

för framtida skattepolitiska prioriteringar. En

huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos

underlagen för enskilda skatter (skattebaserna)

enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv

en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag

skall vara slutfört senast den 15 november 2002.

Den nuvarande inriktningen av skattepolitiken bör

enligt utskottets mening ligga fast, och utskottet

avstyrker motionärernas förslag om att riksdagen

skall tillkännage för regeringen att denna

inriktning bör ändras.

I fråga om skattekonkurrens mellan EU-länderna,

som tas upp i ett par motioner, vill utskottet

tillägga att det arbete som nu bedrivs går ut på att

få ett ökat samarbete för att undvika skadlig

skattekonkurrens. Under Sveriges ordförandeskap har

EU påbörjat diskussioner med länder utanför EU för

att bekämpa skatteflykt och illojal konkurrens.

De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt

på hushållsnära tjänster och att införa särskilda

inkomstskatteregler för vissa branscher skulle, om

de genomfördes, innebära avsteg från de principer om

en likformig och neutral beskattning som ligger till

grund för skattereformen. I fråga om turistnäringen

har regeringen redovisat sina åtgärder i den av

riksdagen behandlade propositionen En politik för

tillväxt och livskraft i hela landet (prop.

2001/02:4, bet. 2001/02:NU4). Särskild hänsyn har

tagits till företagande i glesbygd genom att

socialavgifterna i stödområde A har satts ned utöver

de generella nedsättningar som genomförts tidigare.

Beträffande den fråga om en s.k. Tobinskatt som

tas upp i en motion beslutade riksdagen våren 2001

(bet. 2000/01:FiU25) om ett tillkännagivande som

uppmanar regeringen att utarbeta och formulera en

globaliseringsstrategi, inom vilken såväl förslaget

om Tobinskatt som andra alternativa åtgärder för att

öka stabiliteten i det finansiella systemet och för

att hantera eller finansiera åtgärder mot de växande

globala utmaningarna värderas och prioriteras. Stra-

tegin bör bl.a. utgöra grunden för Sveriges agerande

i olika internationella församlingar. Utskottet

finner inte någon anledning att ta upp frågan om att

ändra något i detta tillkännagivande.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet med

hänvisning till vad som ovan anförts om

skattepolitikens inriktning och det fortsatta

arbetet med skattefrågorna motionerna Sk258

yrkandena 1 och 2, Sk292, Sk294 yrkandena 1 och 2,

Sk321 yrkandena 1 och 2, Sk380, Sk485, Sk491

yrkandena 2 och 4, N211 yrkande 6, N267 yrkande 1 i

denna del, N315 yrkande 6, N316 yrkande 2, N368

yrkande 2 i denna del, N369 yrkandena 3 och 5 och

N374 yrkandena 9 och 10.

Skatteparadis

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett uttalande

om arbetet inom OECD mot skatteparadis med

hänsyn till det intensifierade arbete som

redan pågår.

Motionen

I motion U301 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen att det gemensamma arbetet inom OECD mot

skatteparadis bör förstärkas.

Utskottets ställningstagande

Inom OECD bedrivs ett målmedvetet arbete för att

komma till rätta med de problem som föranleds av

skatteparadisens verksamhet. En delegation från

finans- och skatteutskotten besökte OECD i Paris den

19 februari 2001. Det framgick vid detta besök att

OECD har lagt ned ett omfattande arbete på att

identifiera de utpräglade skatteparadis som anses

ägna sig åt illojal skattekonkurrens. OECD planerade

att offentliggöra en lista på icke samarbetsvilliga

skatteparadis efter utgången av juli 2001. Enligt

vad som under hand har inhämtats från

Finansdepartementet har vissa fördröjningar drabbat

arbetet, dock har förhandlingar förts med alla

skatteparadis. En lista på ej samarbetsvilliga

skatteparadis beräknas nu kunna upprättas under mars

i år.

Utskottet anser att det är angeläget att det

pågående arbetet med skatteparadisen kan bli

framgångsrikt. I nuläget ser utskottet dock inte

något behov av ett uttalande från riksdagens sida i

frågan. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet,

men anser att motionärerna i allt väsentligt kan

anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Näringsbetingade andelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om

beskattningen av näringsbetingade andelar.

Jfr reservation 2 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Ett företags kapitaltillgångar i form av andelar i

ett annat företag betraktas som näringsbetingade

andelar om innehavet är tillräckligt omfattande

(minst 25 % av röstetalet) eller att det på annat

sätt kan göras sannolikt att innehavet betingas av

ägarföretagets rörelse. Reglerna finns i 24 kap. 16

§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Utdelningar som rörelsedrivande företag får på

näringsbetingade andelar är undantagna från

beskattning enligt närmare regler i 24 kap. 15 IL.

Undantaget är till för att rörelseinkomst inte skall

beskattas mer än en gång i bolagssektorn.

Kapitalvinster vid försäljning av andelarna är dock

skattepliktig. I 48 kap. 27 § IL finns emellertid

regler om kvittning av kapitalförluster på

näringsbetingade innehav mot rörelsevinst och om att

förluster på andelar som inte uppfyller kraven för

att vara näringsbetingade kan kvittas bara mot andra

andelar. Möjligheten att kvitta förluster på

näringsbetingade innehav mot rörelsevinst har i

praktiken upphört genom att regeringen i skrivelse

2001/02:77, som en förberedelse till ett planerat

förslag att skattebefria inkomster av försäljning av

näringsbetingade andelar, aviserat ett kommande

förslag om att med verkan fr.o.m. 7 december 2001

slopa möjligheten att kvitta förluster på

näringsbetingade aktier mot andra inkomster i

näringsverksamheten än kapitalvinster på andra

andelar. En genomförd slopad beskattning av

kapitalvinster på näringsbetingande andelar kommer

senare även att innebära en helt slopad avdragsrätt

för förluster på sådana andelar.

Motionerna

Med anledning av regeringens ovan nämnda skrivelse

har Carl Fredrik Graf m.fl. (m) i motion Sk35

yrkande 1 föreslagit att riksdagen skall tillkännage

för regeringen att en begränsning i avdragsrätten

för kapitalförluster på delägarrätter och andelar

skall gälla från samma tidpunkt som kapitalvinster

på näringsbetingade andelar kommer att bli

skattefria. Motionärerna invänder mot den bristande

symmetri i systemet som blir följden av olika

tidpunkter för genomförandet av avdragsbegränsningen

för förlustfall respektive skattelättnaden för

vinstfallen.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen

Sk371 av Kenth Högström (s) efterlyses åtgärder mot

rådande problem med kapitalvinstbeskattningen, t.ex.

när svenska företag avyttrar dotterbolag genom

holdingbolag i lågskatteländer. Den situation som

råder för närvarande är enligt motionären en orimlig

och demoraliserande ordning.

Utskottets ställningstagande

Syftet med regeringens skrivelse var att motverka

att nuvarande regler utnyttjas för omfattande

skatteplanering mot bakgrund av att regeringen i

budgetpropositionen för 2002 förklarat att det är

angeläget att avskaffa beskattningen av

kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på

näringsbetingade andelar medför att avdragsrätten

avskaffas för kapitalförluster på sådana andelar.

Med hänsyn till att det finns en uppenbar risk för

att de nuvarande reglerna utnyttjas för

skatteplanering i ökad omfattning med avsevärt

skattebortfall som följd har regeringen genom

skrivelse 2001/02:77 aviserat ett kommande förslag

om en inskränkning i möjligheterna att kvitta

förluster på näringsbetingade andelar mot

rörelsevinst. Härigenom är det möjligt för riksdagen

att med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket

regeringsformen senare fatta ett lagbeslut om att

förslagen skall tillämpas fr.o.m. dagen efter

överlämnandet av den nämnda skrivelsen till

riksdagen, dvs. fr.o.m. den 7 december 2001.

Riksdagen kommer senare att fatta beslut om dels de

inskränkningar i kvittningsrätten för förluster som

aviserats i skrivelsen, dels i fråga om de i bud-

getpropositionen aviserade reglerna om skattefrihet

för kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Utskottet finner inte skäl att nu gå närmare gå in

på den kommande lagstiftningens utformning och

avstyrker motion Sk35 yrkande 1.

De problem kring den skattemässiga behandlingen av

vinster och förluster vid försäljning av

näringsbetingade andelar som tas upp i motion Sk371

kommer att bli åtgärdade med det förslag om

skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade

andelar som regeringen har aviserat. Utskottet

avstyrker följaktligen även denna motion.

Förluster på kapitalplaceringsaktier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda ett

avskaffande av den s.k. fållan för juridiska

personer.

Gällande bestämmelser

Enligt 48 kap. 27 § IL får juridiska personers

kapitalförluster på delägarrätter dras av bara mot

kapitalvinster på delägarrätter. Detta är den s.k.

fållan. Till den del en förlust inte kan dras av mot

sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny

kapitalförlust på delägarrätter det följande

beskattningsåret.

Begränsningen av möjligheten att dra av

aktieförluster omfattar formellt inte andelar där

innehavet är betingat av rörelsen, s.k.

näringsbetingade andelar, dvs. förluster på sådana

andelar har kunnat kvittas även mot andra inkomster

i näringsverksamheten. Som framgår av föregående

avsnitt har regeringen i skrivelse 2001/02:77

aviserat ett kommande lagförslag som innebär att

kvittningsrätten i dessa fall tas bort med verkan

fr.o.m. den 7 december 2001 i avvaktan på att

riksdagen kan behandla ett senare förslag om

skattefrihet för näringsbetingade andelar.

Motionen

I motion Sk355 föreslår Lars Björkman och Jan-Evert

Rådhström (m) att ett avskaffande av

värdepappersfållan för aktiebolag skall utredas.

Motionärerna hänvisar till bl.a. att vinster alltid

skall tas upp till beskattning, medan förluster

under ett dåligt börsår inte generellt kan kvittas

mot rörelsevinsten.

Utskottets ställningstagande

Begränsningen i möjligheten att kvitta förluster på

kapitalplaceringsaktier (portföljaktier) mot

rörelsevinst har sin grund i att för juridiska

personers vinster och förluster på delägarrätter

skall gälla regler som är likartade med dem som

gäller för fysiska personer (se prop. 1989/90:110,

s. 545). Utskottet finner inte anledning att ompröva

denna ordning utan avstyrker motionen.

Tonnageskatt, fartygsfonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att återinföra

fartygsfonder och att införa tonnageskatt.

Jfr reservationerna 3 (m) och 4 (kd, c).

Gällande bestämmelser, m.m.

Som framgått inledningsvis innebar 1990 års

skattereform en betydande sänkning av den formella

bolagsskattesatsen samtidigt som ett antal reserve-

ringsmöjligheter för speciella ändamål slopades och

ersattes med en generell reserveringsmöjlighet.

Bland de särskilda reserveringsmöjligheter som

slopades var fartygsfonderna. Reserveringar får i

stället ske med avsättning till

periodiseringsfonder. Vidare tillåter reglerna att

även mycket dyrbara inventarier som fartyg

skattemässigt kan skrivas av på fem år även om den

ekonomiska livslängden normalt är avsevärt längre.

Utredningen om sjöfartens struktur- och

kapitalsituation gjorde en internationell jämförelse

i betänkandet SOU 1998:129. Det framgick att nästan

alla EU:s medlemsländer vidtar åtgärder för att

reducera bemanningskostnaderna inom sjöfarten. I ett

flertal av länderna finns olika

fonderingsmöjligheter för rederierna och reducerad

bolagsskatt eller användande av tonnageskatt. In-

vesteringsstöd och särskilda avskrivningsregler

finns också i några länder. I förhållande till

vanligt bolagsskatt skulle en tonnageskatt innebära

en väsentligt lägre skatt om rederiet går med vinst.

Motionerna

I motion T253 yrkande 10 föreslår Per-Richard Molén

m.fl. (m) att fartygsfonder införs på nytt. I motion

T467 yrkande 1 föreslår Johnny Gylling m.fl. (kd)

att det införs ett system med tonnageskatt för

sjöfarten.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa tonnageskatt och återinföra

fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera

tidigare tillfällen med hänvisning till att -

förutom principerna bakom skattereformen -

befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas

till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala

avgifter.

I höstas beslutade riksdagen (prop. 2000/01:127,

bet. 2001/02:TU3) om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m.

den 1 oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och

passagerarfartyg i internationell trafik. Det nya

sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens

skattekonto krediteras ett belopp motsvarande

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inkl. den

allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det

nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring

konkurrensvillkor som är likvärdiga med

konkurrensvillkoren för andra EU-länders handels-

flottor.

Utskottet har inte funnit anledning att ompröva

tidigare ställningstaganden till förslagen om att

återinföra fartygsfonder eller att införa en

tonnageskatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Periodiseringsfonder i mindre

företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utökade

reserveringsutrymmen eller skatteuppskov för

nystartade verksamheter m.m. med hänvisning

till pågående arbete i Regeringskansliet.

Jfr reservation 5 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Avsättningsnivån till periodiseringsfond är högre

för enskilda näringsidkare än för andra företag.

Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån

30 % för enskilda näringsidkare (inkl. fysiska

personer som är delägare i handelsbolag) och 25 % av

årsinkomsten för övriga företagsformer. Åter-

föringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts

från fem till sex år (prop. 1999/2000, volym 1, s.

199).

Motionerna

I flera motioner har tagits upp frågor kring små och

medelstora företag. De förslag som har lagts fram är

i flera fall inriktade på möjligheter att få göra

reserveringar eller få skatteuppskov i samband med

att ett företag startas.

Ett uppskov med bolagsskatt för nystartade företag

föreslås i motionerna Fi285 yrkande 24 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) och i motionerna N267 yrkande

1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del av Eva

Flyborg m.fl. (fp). Uppskjuten beskattning för

nystartade företag begärs också i motion Sk491

yrkande 11 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m).

I motion Sk363 föreslår Henrik Westman (m) att

nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt

ekonomiska överskott i verksamheten de fem första

åren i periodiseringsfonder. Cristina Husmark

Pehrsson och Ewa Thalén Finné (m) föreslår i motion

Sk373 en översyn av möjligheten för nystartade och

mindre företag att avsätta mer till

periodiseringsfonder. Enligt motion MJ337 yrkande 5

av Agne Hansson m.fl. (c) bör möjligheterna att öka

avsättningarna till periodiseringsfonder för att

kunna göra miljöinvesteringar utredas.

En utredning kring soloföretagarnas villkor som

skall granska utökade möjligheter för periodisering

av överskott, underskottsavdrag med upp till 100 000

kr per år i fem år, uppskjuten beskattning första

året i samband med nystart, tidpunkt för

skattebetalning, direktavskrivningar, företagares

arbetslöshetsersättning och karensdagar begärs i

motion N365 yrkande 2 i denna del av Ingegerd

Saarinen m.fl. (mp).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har på senare år beslutat om flera

ändringar i syfte att förbättra villkoren för

nyföretagande och entreprenörskap. För att

underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en

möjlighet att kvitta underskott i näringsverksam-

heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på

skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av

utdelningar och reavinster på aktier i onoterade

bolag som beslutades hösten 1996 och som har

utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I

syfte att förbättra förutsättningarna för

verksamheten och tillväxten i små och medelstora

företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för

fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års

taxering utvidgades möjligheten för enskilda

näringsidkare att göra avsättningar till periodise-

ringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes

avsättningsnivån ytterligare för både enskilda

näringsidkare och andra företagsformer.

Småföretagandets problem har uppmärksammats i det

arbete med statsbudgeten som regeringen och dess

båda samarbetspartier har utfört under den

innevarande mandatperioden. I budgetpropositionen

för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.)

redovisades resultatet av en undersökning av

skattebelastningen i företag av olika storlek som

baserades på uppgifter i en företagsregister- och

individdatabas som utvecklats inom Finansdepartemen-

tet. När det gällde reserveringsmöjligheterna tydde

vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut.

Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i

något mindre utsträckning än storföretag.

Undersökningen visade att små företag den undersökta

perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta-

lat en något större andel av sin vinst i skatt än

kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde

kunna förklaras av att stora företag oftare har

skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och

därigenom bättre kvittningsmöjligheter.

Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt

värde för den kategori företag som har svårigheter

eller begränsade möjligheter att få externt

riskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är

den gruppen av företag hänvisad till att finansiera

sina investeringar med vinstmedel som har genererats

i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög

grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska

personer som är delägare i handelsbolag samt gene-

rellt för nystartade företag. De överväganden som

gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade

därför i att taket för avsättningar till periodise-

ringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 %

för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet.

För att göra periodiseringsfondssystemet mer

attraktivt för företagen förlängdes dessutom

tidsperioden för att återföra avdraget till

beskattning från fem till sex år.

I de överväganden som ledde fram till beslutet att

utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta

ställning till förslag som skulle innebära större

skillnader mellan olika företagsformer när det

gäller skattesats respektive reserveringsutrymme.

Övervägandena ledde fram till slutsatsen att

selektiva åtgärder inte är lämpliga på

företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att

finna korrekta storlekskriterier medför selektiva

åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar

samt risk för uppdelning av företag (prop.

1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också

att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet

att sänka avkastningskravet på investeringar med

eget kapital. Den skillnad som redan finns i

reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda

näringsidkare och fysiska personer som är delägare i

handelsbolag motiverades med dessa företags sämre

villkor när det gäller kapital-anskaffning. Enligt

traditionell marknadsekonomisk teori är det dock

inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera

företag för merkostnader som beror på faktiska

relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara

motiverad om merkostnaderna beror på

marknadsmisslyckanden.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av

motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband

med nystart av företag särskilt framhållit de

svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett

skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja

betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få

avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte

är möjligt för en småföretagare att driva sin

verksamhet i konkurrens med en nystartad

skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle

uppkomma om nystartade företag ges särskilda

skattelättnader kan också uppkomma om det är stora

skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika

företagsformer.

Vid behandlingen av liknande yrkanden förra våren

anförde utskottet att det - innan ytterligare

åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna

övervägs - är angeläget att få kunskap om hur de

förbättringar som redan har beslutats påverkar

företagens beteende när det gäller att utnyttja

periodiseringsfondssystemet. Utskottet ansåg det

därför vara önskvärt att den undersökning som

inletts i Finansdepartementet kring företagens

reserveringar fortsattes så att det blir möjligt att

följa upp besluten om utvidgade

reserveringsmöjligheter m.m. Enligt vad utskottet

erfarit bereder Finansdepartementet för närvarande

frågor om vissa förändringar med sikte på

beskattning av småföretag. Härtill kommer att

Näringsdepartementet kartlägger problemen vid

övergång från att vara anställd till att vara

företagare, bl.a. reglerna för arbetslöshets- och

sjukförsäkringarna men även andra typer av hinder

som osäkerhet beträffande affärsidén eller brist på

kapital. Utskottet anser att resultatet av det

pågående arbetet bör avvaktas. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet motionerna Fi285 yrkande 24,

Sk373, Sk491 yrkande 11, MJ337 yrkande 5, N267

yrkande 1 i denna del, N365 yrkande 2 i denna del

och N368 yrkande 2 i denna del.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att riksdagen

utan att avvakta resultatet av pågående

utredning skall ta ställning till ändringar i

skattereglerna för fåmansföretag.

Jfr reservation 6 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Fåmansföretag är aktiebolag eller ekonomiska

föreningar i vilka röstmajoriteten innehas av ett

fåtal personer. Enligt huvudregeln går

gränsdragningen vid fyra eller färre delägare om

dessa tillsammans äger andelar som motsvarar mer än

hälften av rösterna. I 57 kap. inkomstskattelagen

finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst

och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade

andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid

försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade

delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon

som baseras på statslåneräntan och det kapital som

nedlagts i företaget. Vid en försäljning av

kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak

om 100 prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften

som kapitalinkomst och hälften som inkomst av

tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om

andelsägaren själv eller någon närstående varit

verksam i betydande omfattning i företaget under

beskattningsåret eller de fem föregående

beskattningsåren. Enligt den s.k. utvidgade

fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare

och deras närstående som en person vid fördelningen

mellan tjänst och kapital.

Syftet med de särskilda reglerna är att inkomster

som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget

skall beskattas på samma nivå som förvärvsinkomster

och inte enligt den proportionella skattesats om

30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster

enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster.

Fåmansföretagsreglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e

mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de

fortfarande 3:12-reglerna. En översyn sker för

närvarande av 3:12-reglerna (dir. 1999:72).

Utredningsuppdraget skulle ha varit avslutat senast

den 31 oktober 2001. Emellertid har på utredningens

begäran tiden förlängts till den 31 maj 2002.

Motionerna

I motion Sk288 yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl. (m)

förordas ändringar som undanröjer skatteregler som

diskriminerar ägare till fåmansföretag. Liknande

yrkanden finns i motionerna Sk358 av Anna Kinberg

(m) och Sk378 av Karin Falkmer och Tomas Högström

(m). Mer detaljerade förslag om hur reglerna bör

ändras finns i motion Sk491 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m). Enligt motionen bör huvudregeln vara att

all utdelning till aktiv delägare kapitalinkomst-

beskattas om ägaren tagit ut en lön motsvarande en

anställd person på motsvarande nivå (yrkande 12).

Vidare bör enligt motionen särreglerna för

beskattning av kapitalvinst i fåmansbolag avskaffas

(yrkande 14), fåmansföretag bli jämställda med andra

företag när det gäller beskattning av lön till

företagsledarens make och barn (yrkande 15) och

försäljning av optioner som ägs av anställda i ett

fåmansbolag beskattas på samma sätt som gäller för

anställda i noterade bolag (yrkande 16). Carl

Fredrik Graf m.fl. (m) tar upp fåmansföretagen även

i motion Sk35. Enligt motionens yrkande 2 bör det

gälla full kvittning mot tidigare uppskovsbelopp

(både tjänste- och kapitaldel) av förluster som

uppstått vid försäljning av fåmansbolag där likvid

erhållits i aktier med villkor om att aktierna inte

får säljas förrän vid en senare tidpunkt. I motion

A228 yrkande 4 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

efterlyses en ändring i reglerna om beskattning av

till företagsledare närstående anställda i fåmans-

bolag.

I motion N370 yrkande 7 av Alf Svensson m.fl. (kd)

begärs ändringar i reglerna för fåmansföretag som

innebär bl.a. en normallönemodell för uppdelning

mellan tjänst och kapital. Samma förslag finns i

motion Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp).

En normallönemodell för att avgränsa den del som

skall tas upp i tjänst förordas också i motion N263

yrkande 13 av Agne Hansson m.fl. (c). Ett liknande

yrkande finns även i motion N323 yrkande 3 av

Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c).

I motionerna N267 yrkande 1 i denna del och N368

yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp)

föreslås enklare regler för fåmansföretagen.

I motion N365 yrkande 2 i denna del av Ingegerd

Saarinen m.fl. (mp) föreslås att en utredning kring

soloföretagarnas villkor skall granska skattereg-

lerna för lön till företagsledares barn som är 16 år

eller yngre.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under

senare år beslutat om lagstiftning på skatteområdet

som syftar till att förbättra småföretagandets

villkor. Viktiga inslag i detta arbete är, såvitt

gäller fåmansföretagen, en lättnad i den ekonomiska

dubbelbeskattningen av onoterade företag och att

flertalet av de regler som brukade kallas

stoppreglerna har slopats.

Den utredning som nu ser över 3:12-systemet skall

pröva olika möjligheter till förändring av reglerna

för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt

risktagande i fåmansföretagen. I direktiven till

utredningen betonas vikten av att systemet förenklas

och att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande

till passiva kapitalägare - inte missgynnas av

reglerna. När det gäller arbetet med att förbättra

fåmansföretagens skatteregler finns det inte någon

anledning för riksdagen att föregripa utredningen

och regeringens beredning av hithörande frågor genom

att nu fatta beslut om principerna för den

skattemässiga behandlingen av inkomster från

fåmansföretag. Det nuvarande systemet för klyvning

av inkomsten mellan tjänst och kapital bygger på att

en kapitalinkomstbeskattad del bestäms med

utgångspunkt i ett kapitalunderlag och, om vissa

villkor är uppfyllda, ett löneunderlag där

företagets löner utöver tio prisbasbelopp som

betalats ut till andra anställda än aktiva delägare

får räknas med. Alternativet kan t.ex. vara en sådan

lösning som tas upp i motionerna, att utgå från en

normallön för företagare i olika branscher eller för

samtliga företag.

När det gäller frågan om samspelet mellan de s.k.

3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten, dvs. den

problematik som har tagits upp i motion Sk35 yrkande

2, pågår ett arbete inom Finansdepartementet med att

analysera denna frågeställning. Det finns därför

inte någon anledning för riksdagen att redan nu ta

ställning i denna fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sk35 yrkande 2, Sk269, Sk288

yrkande 7, Sk358, Sk378, Sk491 yrkandena 12 och

14-16, N263 yrkande 13, N267 yrkande 1 i denna del,

N368 yrkande 2 i denna del, N323 yrkande 3, N365

yrkande 2 i denna del, N370 yrkande 7 och A228

yrkande 4.

Generationsskiften i företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i de

skatteregler som har betydelse i samband med

generationsskiften i familjeföretag.

Jfr reservation 7 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns

reduceringsregler som innebär att

företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av

substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela

förvärvskällan måste omfattas av en gåva och att

gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På

inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning

och om expansionsmedel utformats med beaktande av

vissa problem som kan uppkomma vid

generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet.

1996/97:SkU7). Den utredare som skall se över

inkomstbeskattningen av ägare i fåmansföretag m.m.

skall även överväga olika ändringar i arvs- och

gåvobeskattningen som kan underlätta

generationsskiften (dir. 1999:72).

När reavinstreglerna för fastigheter ändrades vid

1990 års skattereform infördes en möjlighet att

fortsätta att tillämpa äldre regler under en

förhållandevis lång övergångsperiod, fram t.o.m.

utgången av år 1999. Avsikten var att övergången

till en nominell beräkningsmetod inte skulle ge

tröskeleffekter för skattskyldiga som genom

indexuppräkning m.m. kunde påräkna en låg kapi-

talvinstskatt vid tillämpning av de äldre reglerna.

Övergångsbestämmelserna har numera upphört att

gälla.

Motionerna

I motionerna Fi285 yrkande 19 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp), Sk233 yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson

(m), Sk288 yrkande 21 av Bo Lundgren m.fl. (m),

Sk359 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren (m),

Sk433 yrkande 7 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.

(m), Sk450 yrkande 7 av Anders Sjölund (m), Kr227

yrkande 3 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), N263

yrkande 1 av Agne Hansson m.fl. (c) och MJ339

yrkande 6 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) tas upp

fråga om ändringar i arvs- och gåvoskatten, främst

för att underlätta generationsskiften i

familjeföretag. I några av motionerna tas också upp

kapitalvinstbeskattningen av fastigheter inom

jordbruket.

Utskottets ställningstagande

Den utredare som skall se över reglerna för

beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall även

överväga olika ändringar i arvs- och gåvobeskatt-

ningen som kan underlätta generationsskiften av

företag. Enligt utskottets mening bör detta

utredningsarbete avvaktas. När det gäller

kapitalvinstbeskattningen i samband med

generationsskiften har utskottet tidigare haft uppe

frågan om återgång till äldre regler, något som

utskottet inte varit berett att förorda. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Enklare beskattningsmetod för

småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om

schablonbeskattning inom vissa

näringsverksamheter.

Jfr reservation 8 (kd).

Utredningar

Förslag om en schabloniserad beskattning i någon

form av småföretag har lagts fram i olika

sammanhang. Ett lagstiftningsprojekt inom

Riksskatteverket (RSV Rapport 1995:10) föreslog att

företagare med en nettoomsättning under 25 basbelopp

skulle kunna tillämpa en modifierad kontantprincip.

Syftet var att förenkla för skatteförvaltningen och

småföretagarna. I rapporten hänvisas till att några

andra länder, däribland Frankrike och Polen, har en

schablonartad beskattning i främst

tjänsteproducerande branscher, där beskattningen

inte har anknytning till verkliga inkomster och

utgifter. I stället skall något slags "normallön"

för branschen beskattas, dvs. endast företagarens

arbetsinsats.

Schablonbeskattning av näringsidkare i vissa

branscher i form av en s.k. licensavgift har

föreslagits av Branschsaneringsutredningen (SOU

1996:172 och 1997:111) som ett sätt att komma åt

ekonomisk brottslighet i branscher där detta är

vanligt. Licensavgiften är enligt förslaget en

minimibeskattning som skall stötta det

konventionella skattesystemet och skydda seriösa

näringsidkare mot illojal konkurrens.

Den s.k. Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) har

utrett regelförenklingar för småföretag som har

redovisats i delbetänkandena Enskilda näringsidkare

(SOU 1997:178) och Kontantmetod för småföretagare

(SOU 1999:28). Kontantmetoden var tänkt att göra

inkomstberäkningen enklare för mindre tjänste-

företag. En allmän uppfattning om

utredningsförslaget var emellertid att det hade fått

en sådan inriktning att det skulle vara av begränsat

värde för den tänkta målgruppen.

Av budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1,

volym 1, s. 197) framgår att ett schabloniserat

system blir föremål för en djupare analys. Enligt

budgetpropositionen avser regeringen att återkomma

med en bedömning om schablonbeskattning efter det

att Riksskatteverket har utrett frågan.

Motionerna

I motion Sk221 föreslår Margareta Cederfelt (m) att

skattelagstiftningen ändras - t.ex. med

schablonbeskattning enligt spansk eller italiensk

förebild - för att det inte länge skall vara

ekonomiskt lönsamt med svartjobb. I motion Sk479

yrkande 1 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, s, m, v, c,

fp, mp) föreslås att en försöksverksamhet med att

låta bärplockningsföretag betala en schablonskatt på

1 000 kr per bärplockare skall utredas. Enligt

motionerna N370 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl.

(kd) och N373 yrkande 4 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

bör en schablonbeskattning införas inom vissa

tjänstebranscher.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår ifrån att det arbete som pågår

kommer att ge kunskaper om både för- och nackdelar

med ett system som bygger på schabloniserade

inkomstberäkningar för vissa typer av

näringsverksamheter. Utskottet anser att resultatet

av arbetet bör avvaktas innan riksdagen tar

ställning i hithörande frågor. Utskottet avstyrker

motionerna.

Nedsättningen av socialavgifter i

stödområde A

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utvidga

nedsättningen av socialavgifter i stödområdet

till skogsbruk och jordbruk.

Jfr reservation 9 (m, c).

Gällande bestämmelser

Riksdagen beslutade i höstas (prop. 2001/02:45, bet.

2001/02:SkU12) om utvidgade särskilda avdrag vid

beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter

för arbete som utförs vid ett fast driftsställe i

stödområde A. De utvidgade särskilda avdragen skall

uppgå till 10 % av avgiftsunderlaget, dock maximalt

7 100 kr per månad för arbetsgivaravgifter och

18 000 kr per år för egenavgifter. Avdragen utgår

utöver den för småföretag redan tidigare införda

generella 5-procentiga nedsättningen. Stödet är

utformat som en minskning på statsbudgetens

inkomstsida. Det omfattar inte företag inom

sektorerna kol och stål, transportverksamhet,

jordbruk, vattenbruk och fiske.

Motionen

I motion Sk450 yrkande 6 av Anders Sjölund (m)

föreslås att reglerna skall ändras så att skogsbruk

och jordbruk bör jämställas med annan verksamhet och

få samma nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Utskottets ställningstagande

Den nuvarande nedsättningen är anpassad till EG:s

regler om s.k. försumbart stöd. Enligt dessa regler

får ett sådant stöd inte riktas till företag inom

sektorerna kol och stål, transportverksamhet,

jordbruk, vattenbruk och fiske. Vid

riksdagsbehandlingen avslogs motioner som gällde

bl.a. att undantaget för företag i branscher som

jordbruk, fiske och transportsektorn skulle tas bort

(bet. 2001/02:SkU27). Riksdagen har även vid

behandlingen av propositionen En politik för

tillväxt och livskraft i hela landet (prop.

2001/02:4) avslagit liknande motionsyrkanden (bet.

2001/02:NU4).

Skatteutskottet finner inte skäl att ändra

tidigare ställningstaganden och avstyrker motionen.

Ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i

skattereglerna för ideella föreningar.

Jfr reservationerna 10 (m) och 11 (c).

Gällande bestämmelser

Utgångspunkten för beskattning av juridiska personer

är att alla inkomster skall beskattas som inkomst av

näringsverksamhet i en förvärvskälla oavsett om de

härrör från rörelse, fastighet eller kapital.

Stiftelser och ideella för- eningar som driver

allmännyttig verksamhet är dock i viss omfattning

undantagna från skattskyldighet. För en ideell

förening framgår villkoren för skattefriheten i 7

kap. 7-13 §§ IL. Föreningen skall ha till

huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga

ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala,

politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande

kulturella ändamål (ändamålskravet). Föreningen

skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller

så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål

(verksamhetskravet). Den skall, sett över en period

av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen

motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar

(fullföljdskravet). Föreningen skall heller inte

vägra någon inträde som medlem, om det inte finns

särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller

omfattningen av föreningens verksamhet eller

föreningens syfte eller annat (öppenhetskravet).

Allmännyttiga ideella föreningar har enligt 63

kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr. De

inkomster som kan undantas från beskattning i

ideella föreningar är t.ex. inkomster från

verksamhet som är ett direkt led i främjandet av

allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig

anknytning till sådana ändamål. Ett annat exempel är

inkomster från verksamhet som av hävd utnyttjats som

finansieringskälla för ideellt arbete.

Arbetsgivaravgift alternativt särskild löneskatt

skall betalas på lön, ersättningar och förmåner som

sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren

under året. Undantag gäller för utbetalningar som

idrottsföreningar gör till idrottsutövare (t.ex.

aktiva idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer)

då arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningar

under ett halvt prisbasbelopp. Beloppen är inte

grundavdrag. På ersättningar över gränsbeloppen

betalas alltså avgifter från första kronan.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i

uppdrag att se över beskattningsreglerna för

stiftelser och ideella föreningar och har i

betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en

modernisering av systemet för skattebefrielse.

Tyngdpunkten i förslaget ligger i en särskild lag om

skattebefrielse för stiftelser och ideella

föreningar. Lagförslaget bygger till stor del på

nuvarande system men innehåller en del materiella

förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk379 föreslår Anna Åkerhielm och Kent

Olsson (m) att det skall införas en skattebefrielse

för ideella föreningar vid upplåtelse av varumärke.

Bakgrunden till förslaget är en dom i

Regeringsrätten (mål nr 3498-2000) i vilken en

förening inte ansågs frikallad från skattskyldighet

för reklaminkomster när verksamheten inte drevs av

föreningen själv utan i ett bolag till vilket

rättigheter att driva verksamheten upplåtits och

från vilket vederlag för upplåtelsen utgick i form

av royalty.

Enligt motion Sk473 av Carina Hägg (s) bör det

göras en översyn av tilllämpningen av reglerna i

syfte att endast ideella organisationer som

uppfyller kraven skall erhålla skattebefrielse.

I motion Kr279 yrkande 11 av Agne Hansson m.fl.

(c) förordas att samma regler och samma ekonomiska

förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör

gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer.

Motionärerna syftar på de regler som ger

idrottsrörelsen möjlighet att avlöna domare och

idrottsledare med upp till ett halvt basbelopp utan

att betala arbetsgivaravgifter eller särskild

löneskatt.

I motion Sk323 föreslår Maria Larsson och Ragnwi

Marcelind (kd) att ideella hjälporganisationer skall

befrias från sopavgifter.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare nämnt bereds frågor om

ideella organisationers skatteförhållanden i

Finansdepartementet. Utskottet anser det därför inte

finnas skäl för riksdagen att gå närmare in på olika

förslag om förändringar i detta sammanhang.

När det gäller de speciella reglerna om undantag

från arbetsgivaravgifter upp till ett halvt

basbelopp för idrottsföreningarna har riksdagen

senast våren 2001 (bet. 2000/01:SkU27) tagit avstånd

från att utvidga dessa regler till andra föreningar.

Skälet är närmast att utbetalningar som undantas

från avgifter enligt särreglerna för

idrottsföreningar inte grundar pensionsrätt. I det

nya ålderspensionssystemet kommer emellertid varje

kronas inkomst under hela livet att få betydelse för

det framtida pensionsutfallet. En sådan utvidgning

av särreglerna som föreslås i motion Kr279 bör

därför inte övervägas.

Befrielse från kommunala sopavgifter, som begärs i

motion Sk323, gäller tillämpning av bestämmelser om

bl.a. taxesättning i kommunallagen (1991:900).

Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande

enligt motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sk323, Sk379, Sk473 och Kr279.

Kooperativ verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om

uttalanden i fråga kapitalförsörjningen i

kooperativ verksamhet och om insatsemission.

Gällande bestämmelser

Kooperativa föreningar intar en särställning bland

juridiska personer eftersom de åtnjuter en

långtgående enkelbeskattning genom de

avdragsmöjligheter för vinstutdelning som kan göras

i föreningen. Kooperativ utdelning, dvs. rabatter

eller pristillägg i förhållande till gjorda köp

eller försäljningar, kan dras av liksom utdelningar

på inbetalda insatser och förlagsinsatser. För

vinstutdelningar i producentkooperativa föreningar

gäller inga begränsningar i avdragsrätten. För

vinstutdelningar i konsumentkooperativa föreningar

är avdragsrätten inskränkt mot bakgrund av att

mottagaren är skattefri för kooperativ utdelning

till den del som den utgör inbesparing av

levnadskostnaderna. Utdelning som överstiger ett på

visst sätt framräknat belopp (0,8 ( statslåneräntan

( medlemmens omsättning med föreningen) får inte

dras av i föreningen.

Sedan 1998 kan enligt 10 kap. 2 a § lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar, som alternativ

till vinstutdelning, i stället medlemsinsatserna

ökas (s.k. insatsemission). Av lagförarbetena

framgår (prop. 1996/97:163 s. 57) att det varit en

utgångspunkt att insatsemission finansieras med

föreningens beskattade fria egna kapital och att

beskattning av medlemmen inte sker i samband med

själva emissionen utan först när medlemmen lämnar

föreningen. Enligt ett avgörande i Regeringsrätten

(mål nr 3542-1999) är utdelning som hänför sig till

ett insatsemitterat belopp inte avdragsgillt

eftersom lagtexten uppställer krav på att utdelning,

för att kunna ske med avdragsrätt, skall vara

hänförlig till inbetald insats.

Motionerna

I motion Sk300 av Eskil Erlandsson m.fl. (c)

föreslås - för att undvika s.k. trippelbeskattning i

samband med insatsemission - att löpande utdelning

som beräknas på ett insatsemitterat belopp skall

vara avdragsgill för föreningen. Av samma skäl bör

enligt motionen det insatsemitterade beloppet få

dras av när medlemmen lämnar föreningen.

I motion Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s)

efterlyses nya finansieringsformer för små och

medelstora kooperativa företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade våren 2001 (bet. 2000/01:SkU19)

motionsyrkanden om skattelättnader för kooperativa

företag. Yrkandena avstyrktes med hänvisning till

andra åtgärder som riksdagen beslutat om för att

bl.a. underlätta riskkapitalförsörjningen i

kooperativa företag. I budgetpropositionen för 2002

har statens stöd till kooperativt företagande

utökats (prop. 2001/02:1, utg.omr. 24). Frågor kring

det kooperativa företagandets förutsättningar är

enligt utskottets mening angelägna och de bevakas

också kontinuerligt. Enligt utskottets mening behövs

det inte ett tillkännagivande i enlighet med vad som

föreslagits i motion Sk422.

När det gäller den fråga om insatsemission som tas

upp i motion Sk300 framgår inte i lagmotiven

uttryckligt hur det är tänkt att utdelning på

insatsemitterat kapital bör behandlas skattemässigt.

Utgångspunkten i lagstiftningsärendet har dock varit

att medlemmen inte beskattas samtidigt med att

insatsemissionen sker. Utskottet utgår ifrån att

regeringen uppmärksammar frågan om Regeringsrättens

ovannämnda avgörande bör föranleda ett förtydligande

i lagstiftningen och avstyrker ett tillkännagivande

i frågan.

Fastighetsinvesteringsbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om särskilda

skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag.

Jfr reservation 12 (m, fp).

Bakgrund

Förslag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB) har

presenterats i en rapport av professor Lars Vinell

som utarbetades på uppdrag av Catella, Diligentia

och Securum. Ett sådant aktiebolag skulle

uteslutande eller så gott som uteslutande äga och

förvalta fastigheter. Det skulle ur investerarnas

synvinkel fungera som en skattefri mellanhand,

liksom investmentbolaget fungerar som mellanhand för

aktieinnehav. Därför skulle ägandet vara spritt.

Med anledning av vissa skrivelser med krav på att

införa fastighetsinvesteringsbolag beslutade

regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon

åtgärd med anledning av skrivelserna med hänvisning

till att problemen på fastighetsmarknaden torde

kunna lösas med tillämpning av befintliga regler.

Samma resultat, dvs. enkelbeskattning, kunde enligt

beslutet uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut

ett lån.

I juni 1998 presenterade Aktiefrämjandet och en

grupp bestående av de stora institutionella

pensionsförvaltarna ett reformförslag som i form av

en skrivelse lämnades till Finansdepartementet.

Förslaget förutsatte skattefrihet i bolaget för de

överskott som vidareutdelas. I detaljerna är det en

del som avviker från investmentbolagens regler,

bl.a. att FIB skulle få en fonderingsmöjlighet som

tidigare har slopats för investmentbolagens del. En

jämförelse kan dock vara problematisk med hänsyn

till att fastigheter har ett underhållsbehov som ett

aktiebestånd inte har. I förslaget finns också

särregler som skulle gälla enbart för FIB. I

skrivelsen redovisas bl.a. reglerna för s.k. REIT

(Real Estate Investment Trusts) i USA och

skattebefriade fastighetsbolag i Belgien.

Motionsförslag om fastighetsbildningsbolag har

avstyrkts i finansutskottet vid tre tidigare

tillfällen, senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16).

Av finansutskottets betänkande framgår bl.a. att

Finland antagit en lag om fastighetsfonder som trätt

i kraft den 1 mars 1998.

Sedan frågan väckts i nya motioner höll

skatteutskottet den 27 september 2000 en utfrågning

med Carl Johan Åberg, i egenskap av tidigare VD för

Aktiefrämjandet, och statssekreterare Claes Ljung

från Finansdepartementet. Carl Johan Åberg

redovisade skälen för det förslag som

Aktiefrämjandet lade fram i juni 1998 under hans tid

som ordförande. Som huvudmotiv för förslaget

åberopades då att fastighetsmarknaden skulle

effektiviseras och stabiliseras. Enligt Carl Johan

Åberg har stabiliseringsargumentet ej längre någon

bärkraft, men behovet av fastighetsinvesteringsbolag

har vuxit efter pensionsreformen eftersom många

fonder som kommer att förvalta pensionsspararnas

pengar är för små för att köpa egna fastigheter. De

som vill investera i fastigheter har inte något

annat alternativ än att köpa aktier i något

utländskt fastighetsinvesteringsbolag.

Enligt Claes Ljung skulle Aktiefrämjandets förslag

leda till en favorisering - dvs. enkelbeskattning i

form av endast kapitalinkomstbeskattning hos ägarna

- av en bransch. Detta skulle vara svårt att

motivera för andra branscher och det är också

tveksamt om Sverige skulle få acceptans inom EU för

en sådan åtgärd.

Motionen

I motion Sk266 har Lennart Hedquist och Carl Erik

Hedlund (m) återkommit med ett förslag om att

riksdagen skall anta en särskild lagstiftning om

fastighetsinvesteringsbolag.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet behandlade frågan om särskilda

skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag senast

våren 2001 i betänkande 2000/01:SkU19. Utskottet

anförde att något väsentligt nytt inte framkommit

som borde motivera ett ändrat ställningstagande i

frågan. Utskottet vidhåller denna uppfattning och

avstyrker motionen.

Beskattningsmetod för kapitalvinster

på delägarrätter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att byta metod

för beskattningen av kapitalvinster på

delägarrätter.

Jfr reservation 13 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Skatten på en kapitalvinst vid avyttring av aktier

eller andra finansiella instrument är 30 % för

fysiska personer oavsett innehavstid. Enligt huvud-

regeln får vid vinstberäkningen dras av det

genomsnittliga anskaffningsvärdet på samtliga

finansiella instrument av samma slag och sort som

det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska

anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade

förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden).

Alternativt får anskaffningsvärdet för

marknadsnoterade instrument (utom optioner och

terminer) bestämmas till 20 % av försäljningspriset

efter avdrag för försäljningskostnaderna. Vid

aktiebyten som sker i samband med vissa omstrukture-

ringar i näringslivet finns särskilda regler som

innebär att beskattningen skjuts upp.

Värdepappersfonder och investmentbolag är

befriade från kapitalvinstbeskattning. Den förmån

som ett indirekt ägande genom fonder och invest-

mentbolag därigenom får framför direkt ägande är

tänkt att elimineras genom att en schablonmässigt

beräknad intäkt om 1,5 % läggs till grund för

beskattningen.

Motionerna

I motion Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås

uppskjuten kapitalvinstskatt vid byte av aktiefonder

eller enskilda aktier inom en och samma

inregistrerade värdepappersdepå. Reglerna om avdrag

för förluster skall ändras på motsvarande sätt.

Enligt motionen skulle en sådan beskattningsmetod

begränsa de inlåsningseffekter som dagens

skattesystem ger upphov till, och på sikt skulle det

bidra till en effektivare riskkapitalmarknad med

stärkt skattekraft som följd. Liknande förslag, som

är inriktade på värdepappersfonder, finns i

motionerna Sk209 av Anita Sidén och Cecilia

Magnusson (m) och Sk454 Ewa Thalén Finné och Anne-

Katrine Dunker (m).

I motion Sk276 förordar Nils Fredrik Aurelius och

Ola Sundell (m) en utredning om förenklingar i

beskattning av kapitalvinster på aktier. Motionä-

rerna hävdar att det nuvarande systemet är alltför

svårt för vanliga deklaranter som inte har tillgång

till datorstöd eller skatteexpertis.

Utskottets ställningstagande

Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform

undersöktes ett betydande antal metoder för

beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess

undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika

s.k. saldometoder som i den enklaste versionen

innebär full återinvesteringsrätt under året utan

att detta utlöser beskattning. Utredningen om

reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en

s.k. portföljmetod, som i princip var en

vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes

kunna innebära effektivare kontroll och enklare

reavinstberäkningar. Kritiken blev emellertid

förödande mot denna obeprövade metod och en

modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop.

1989/90:110 s. 426).

Regler som generellt skulle medge skatteuppskov i

samband med återinvesteringar skulle innebära ett

stort avsteg från gällande modell för beskattning av

kapitalvinster. Som framgått av utskottets

redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt

att införa någon annan metod i stället för genom-

snittsmetoden. I motionerna finns hänvisningar till

att principen om uppskjuten kapitalvinstskatt vid

fondbyte redan är genombruten när det gäller premie-

fondssystemet, sparande i fondförsäkringar och

individuellt pensionssparande. När det gäller

placeringar som är kopplade till pensioner finns det

emellertid skillnader i förhållande till vanliga

placeringar som kan göra jämförelser besvärliga,

t.ex. att försäkringstagaren inte självständigt kan

förfoga över kapitalet och att avkastningen

beskattas genom avkastningsskatten på pensionsmedel.

Härtill kommer att investeringen, dvs. premien, är

avdragsgill under inkomst av tjänst eller inkomst av

näringsverksamhet inom vissa gränser och att

utfallande belopp skall beskattas i motsvarande

förvärvskällor.

Regelsystemets komplexitet har uppmärksammats i en

undersökning som Riksskatteverket har gjort på

regeringens uppdrag (RSV Rapport 2001:2). Enligt

rapporten är krångliga regler vid andelsbyten det

största problemet och genomsnittsmetoden det näst

största. Beträffande andelsbytena har förenklingar

nyligen genomförts (prop. 2001/02:46, bet.

2001/02:SkU13, rskr. 2000/01: 64, SFS 2001:1176).

När det gäller genomsnittsmetoden konstateras i

rapporten att det i nuläget inte finns något bättre

alternativ. Ett undantag från en renodlad

genomsnittsmetod, som medför vissa förenklingar, har

nyligen gjorts i fråga om andelar i s.k.

förvaltarregistrerade värdepappersfonder i samband

med att riksdagen antog en ny lag om

självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop.

2001/02:25 s. 109, bet. 2001/02:SkU10, jfr Ds

2000:70 s. 131).

Utskottet anser att det är värdefullt att de

möjligheter som finns till ytterligare förenklingar

kan tas till vara, men är inte berett att förorda

att man nu börjar utreda en helt ny

beskattningsmetod för kapitalvinster. Utskottet

avstyrker motionerna Sk209, Sk276, Sk444 och Sk454.

Vinstandelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om skattefrihet

för bidrag till vinstandelsstiftelser och om

generell befrielse från socialavgifter på

utbetalningar från sådana stiftelser.

Jfr reservation 14 (c, fp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut

på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en

vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet.

1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av

grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer

av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt.

När det gäller utbetalning från en

vinstandelsstiftelse finns sedan den 1 januari 1993

en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i

vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de

bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit

avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår,

tillkomma en betydande del av de anställda och

lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa

villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas

till bl.a. delägare eller företagsledare i ett

fåmansbolag gäller i princip inte sådan

avgiftsfrihet.

Motionerna

I motion N263 yrkande 9 av Agne Hansson m.fl. (c)

förordas skattefrihet för företagens insättning i

vinstandelssystem och att beskattning endast skall

ske av vinst som utbetalas till den anställde. I

motionerna N267 yrkande 1 i denna del och N368

yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp)

föreslås att sociala avgifter skall slopas på

vinstandelar.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare och senast i betänkande

1999/2000:SkU13 framhållit att uttaget av särskild

löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser

är en följd av principerna om likformig beskattning.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt

yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa

avsättningar. Utskottet har också framhållit att en

särskild stimulans för vinstandelsstiftelserna har

införts genom att utbetalningarna under vissa

villkor är undantagna från socialavgift. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av

beskattningen av personaloptioner.

Jfr reservation 15 (m, fp).

Bakgrund

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart

till anställda inom ett företag eller en

företagsgrupp. Den innebär att den anställde under

vissa förutsättningar i framtiden har rätt att

förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris.

Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda

som får del av förmånen och är ofta bestämda i en

optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är

förenad med olika förfoganderättsinskränkningar -

t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas -

och att den kan utnyttjas först efter en viss

kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen

är uppdelad i etapper med olika kvalifikationstider.

Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis

förfaller personaloptionen om anställningen upphör

på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.

Förmånen av en personaloption beskattas som

inkomst av tjänst. Särskilda regler gäller vid in-

och utflyttning. Syftet med dessa är att

beskattningen endast skall träffa optionsrätt som är

intjänad i Sverige (prop. 1997/98:133, bet.

1997/98:SkU26).

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 5 föreslår Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) en utredning om hur skattereglerna för

personaloptioner behöver ändras för att svenska

optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga. I

motion T409 yrkande 6 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

föreslås en översyn av reglerna för beskattning av

personaloptioner.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen och

senast våren 2001 (bet. 2000/01:SkU14) avslagit

motionsyrkanden med samma inriktning som de nu

aktuella. Utskottet är inte berett att tillstyrka en

sådan utredning som motionärerna förordar och

avstyrker därför dessa förslag. I sammanhanget kan

dock nämnas att olika detaljfrågor som gäller

beskattningen av personaloptioner har aktualiserats

genom skrivelser som inkommit till

Finansdepartementet.

Royalty

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att royalty

skall beskattas som inkomst av kapital.

Jfr reservation 16 (m).

Gällande bestämmelser

Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i

inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar

sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig

verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet

skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.

Motionen

I motion Sk491 yrkande 7 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås att inkomster från royalty på patent

skall kunna beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

Förslag om skattefrihet under begränsad tid för

royaltyinkomster har tidigare föreslagits av

Innovationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte

ansetts vara aktuella att genomföra. Motionsförslag

om skattelättnader för royalty och patenterade

uppfinningar har vid upprepade tillfällen avslagits

av riksdagen. Senast avslogs - vid riksdagens

behandling av utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna för år 2002 (bet. 2001/02:FiU1,

yttr. 2001/02:SkU1y) - ett förslag som motsvarar det

nu aktuella om att royalty skall beskattas som

kapitalinkomst och ett annat förslag om skattefrihet

under två år och därefter beskattning som

kapitalinkomst. Utskottet avstyrker

motionsförslaget.

Skogskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anfört om att se över möjligheterna

att låta ersättning som utgår enligt

naturvårdsavtal sättas in på skogskonto.

Gällande bestämmelser

I 21 kap. 21-40 §§ finns bestämmelser som ger en

enskild näringsidkare möjlighet att under högst 10

år (20 år om avverkning fått tidigareläggas på grund

av skogsskador) undanta intäkt av skogsbruk från

beskattning genom att sätta in dessa på en särskilt

bankkonto. Sedan 1990 års skattereform beskattas

räntan på kontot med 15 %. Av förarbetena (prop.

1989/90:110 s. 581) framgår att önskemål om en

rationell skogsskötsel och att avverkningarna skall

hållas uppe utgjorde skäl för att behålla

skogskontot även i det reformerade skattesystemet.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som

tecknas mellan staten genom skogsvårdsstyrelsen

och en skogsägare i syfte att bevara och

utveckla ett områdes naturvärden. Avtalen

tecknas vanligen för en period mellan 30 och 50

år. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till

markägare som förutom att äga skogsmark med

höga naturvärden också är intresserade av att

bevara dessa värden. Detta förutsätter oftast

att markägaren avstår från viss avverkning. Den

ekonomiska ersättningen för naturområdet har

emellertid snarare karaktär av ett

stimulansbidrag till markägaren än en ekonomisk

ersättning för förlorade virkesvärden.

Ersättningen motsvarar inte skogsägarens

intäktsbortfall eller kostnad.

Motionen

I motion Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) föreslås

en utredning om möjligheterna att låta ersättning

för knutna naturvårdsavtal få sättas in på ett

skogskonto. Motionärerna anför bl.a. att

naturvårdsavtalen är ett viktigt led i att

ytterligare stimulera arbetet med att bevara

skyddsvärd skogsmark samtidigt som det är ett

viktigt led i att uppnå miljömålet för skogen.

Skogsägaren får en ersättning som inte till fullo

täcker värdet av den inskränkning i nyttjandet som

avtalet innebär. Många skogsägare vill enligt

motionen ogärna ingå naturvårdsavtal då ersättning

som utbetalas när avtalet ingås inte kan sättas in

på skogskonto. Flera markägare kan komma att

fortsätta bruka skyddsvärd skog om inte villkoren

för naturvårdsavtal förändras. Om inte denna mark

tas ur produktionen är det slutliga skedet

avverkning, då självklart eventuella skyddsvärda

miljöer går förlorade.

Utskottets ställningstagande

Eftersom systemen med naturvårdsavtal och

skogkontoavsättningar har olika syften och

tidshorisonter finns det skäl som talar emot

motionärernas tanke om att ersättningar enligt

naturvårdsavtal skall kunna sättas in på skogskonto.

Från näringsidkarens utgångspunkt kan det dock

uppfattas som inkonsekvent att ersättningar som gör

det möjligt att avstå från avverkningar inte skall

behandlas på samma sätt som skogsinkomster i fråga

om insättning på skogskonto. Enligt utskottets

mening bör regeringen i lämpligt sammanhang se över

denna fråga. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionen som sin mening tillkännager

detta för regeringen.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ett nytt

tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och

om att införa ett särskilt utjämningssystem

för yrkesfiskare.

Gällande bestämmelser, m.m.

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör

fiskeresor som är förenade med övernattning utanför

hemorten skall dra av sina ökade levnadskostnader på

grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b §

IL). RSV har fastställt ett schablonbelopp om 90 kr

per dag (RSV S 1994:23). Om en större ökning i

levnadskostnaderna kan styrkas kan ett högre avdrag

medges.

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med

skattereformen finns inga särskilda

reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid

försäljningen kan till 25 % (alt. 30 % för enskilda

näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En

sådan avsättning kan stå kvar i sex år och den kan

också gradvis upplösas mot avskrivningar på

ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna är

generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier

skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska

livslängden är avsevärt längre.

Motionerna

I motionerna Sk466 av Christer Skoog m.fl. (s),

Sk467 yrkande 1 av Per Landgren och Annelie Enochson

(kd), MJ520 yrkande 27 av Alf Svensson m.fl. (kd),

MJ522 yrkande 9 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

och MJ529 yrkande 10 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

föreslås ett utvidgat avdrag för yrkesfiskare.

Utvidgade reserveringsmöjligheter för yrkesfiskare

förordas i motionerna Sk383 av Kent Olsson och

Henrik Westman (m) samt i de ovan nämnda motionerna

Sk467 yrkande 2, MJ520 yrkande 28 och MJ522 yrkan-

dena 9 och 10.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har under sommaren 2001 anmält ett

yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning

enligt statsstödsreglerna (Jo2001/2645). Enligt

anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till

fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000

kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den

planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de

danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som

godkänts av kommissionen. Utskottet anser att

kommissionens prövning och regeringens

ställningstagande bör avvaktas. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande om ett

yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt

utjämningssystem för yrkesfiskare.

Arbetslokal i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att förändra

skattereglerna om avdrag för arbetslokal i

bostaden.

Jfr reservation 17 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Om en enskild näringsidkare använder en särskilt

inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten,

skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme

m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av

bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av

näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i sin

bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får

han dra av utgifter för bostaden, även om något

särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får

göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en

bostad på den skattskyldiges eller hans makes

fastighet och med 4 000 kr per år i annat fall.

Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§

inkomstskattelagen.

Stoppregelutredningen har i betänkandet

Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av

reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit

som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.

Regeringen har redovisat utredningens slutsatser för

riksdagen (prop. 1999/2000:15 s. 78) och har instämt

i utredningens bedömning.

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) bör regeringen se över avdragsmöjligheterna för

arbetslokal i bostaden och återkomma med förslag

till förändringar. Förslag om en utvidgad

avdragsrätt för företagare för verksamhet i bostaden

föreslås också i motionerna Sk223 av Margareta

Cederfelt (m), N267 yrkande 1 i denna del och N368

yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp) och

Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp).

I motion Kr227 yrkande 2 föreslår Elisabeth

Fleetwood m.fl. (m) en utveckling av rätten till

avdrag för arbetsrum för konstnärer och andra yrkes-

grupper som har användning för arbetsrum i bostaden.

Enligt motion N365 yrkande 2 i denna del av

Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) bör en utredning kring

soloföretagarnas villkor undersöka möjligheterna att

införa ett till maximalt 10 000 kr per år utvidgat

avdrag för arbetslokal i bostaden.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid upprepade tillfällen avslagit

liknande motionsyrkanden om en utvidgad avdragsrätt

för näringsidkare med arbetslokal i bostaden.

Utskottet anser att det tidigare ställningstagandet

bör stå fast och avstyrker de nu aktuella

motionerna.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgad

avdragsrätt för representation.

Jfr reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Utgifter för representation och liknande ändamål

skall enligt 16 kap. 2 § IL dras av bara om de har

omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då

det uteslutande är fråga om att inleda eller

upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller

då utgifterna avser jubileum eller personalvård.

Avdraget får inte överstiga vad som kan anses

skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch,

middag eller supé medges inte med större belopp per

person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För

andra måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och

sprit ingår i avdragsramen. Avdragsrätten för

representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd

uteslutande för att inleda eller bibehålla

affärsförbindelser och liknande, t.ex. då leverantör

uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget

firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva

kan enligt Riksskatteverkets rekommendationer medges

med högst 180 kr per person.

Motionerna

I motionerna Sk224 av Margareta Cederfelt (m), Sk337

yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson (m)

och Sk491 yrkande 22 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

förordas en utvidgad avdragsrätt för

representationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Avdragsramen för måltider i samband med

representation har ändrats vid flera tillfällen

under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att

avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive

mervärdesskatt fr.o.m. inkomståret 1996, vilket

innebar ungefär en halvering av den tidigare

avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen

ytterligare till 90 kr exklusive mervärdesskatt.

Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit av

förenklingsskäl skulle få räknas med inom

avdragsramen. Utskottet vill inte förorda en

återgång till tidigare avdragsnivåer eller till ett

på annat sätt utvidgat representationsavdrag.

Motionerna avstyrks.

Lantmäterikostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att den

skattemässiga behandlingen av

lantmäterikostnader bör ses över och att

regeringen lägger fram förslag baserat på

denna översyn.

Bakgrund

Frågan om avdragsrätt för lantmäterikostnader har

behandlats i flera utredningar som har kommit till

delvis olika slutsatser. Senast behandlades frågan i

utredningen SOU 1995:137 Kapitalförluster och

organisationskostnader vid beskattningen.

Utredningen gjorde en återblick på den praxis som

utvecklats sedan 1920-talet och som kan tolkas så

att lantmäterikostnader i regel har betraktats som

en kostnad som har samband med förvärvet av en

fastighet eller som en kostnad för åtgärder som på

ett bestående sätt höjer värdet på fastigheten. I

likhet med andra kostnader för anskaffande och

förbättring av en fastighet medges inte omedelbart

avdrag härför. Vid fysisk persons ratio-

naliseringsförvärv får emellertid

fastighetsbildningskostnaderna liksom bl.a.

lagfartskostnaderna räknas in i underlaget för

skogsavdraget.

Den senaste utredningen kom till slutsatsen att

behovet av strukturrationaliseringar inte framstod

som så särpräglat för just jord- och skogsbruket att

det motiverade en omedelbar avdragsrätt för

lantmäterikostnader. Inte heller fanns skäl att

medge avdrag i form av årliga värdeminskningsavdrag

eftersom det inte är ett värde som förbrukas.

Regeringen redovisade resultatet av utredningens

arbete i en proposition till riksdagen (prop.

1996/97:154 s. 48-50). Enligt redovisningen

överensstämmer gällande regler i fråga om

lantmäterikostnader med skattesystemets

grundläggande principer. Beträffande omarronderingar

kunde det enligt propositionen visserligen hävdas

att det finns starkare skäl för en skattemässig

särbehandling, men enligt propositionen borde

omarronderingar hellre underlättas genom nedsättning

av lantmäteritaxan.

Motionerna

Enligt motion Sk217 av Rolf Kenneryd och Kenneth

Johansson (c) är det klart otillfredsställande att

kostnader för en omarrondering inte är avdragsgilla

vare sig som driftskostnad eller som avskrivningsbar

investeringskostnad. Detta är kostnader som är

ägnade att förbättra avkastningen och lönsamheten i

verksamheten. Motionärerna föreslår att regeringen

får i uppdrag att lägga fram ett förslag om

avdragsrätt för kostnader för omarrondering.

I motion Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren

(v) anförs att det är viktigt att underlätta

förutsättningarna för att kunna bedriva ett

rationellt jord- och skogsbruk. Motionärerna

föreslår en översyn av gällande skatteregler

avseende förrättningskostnader vid

rationaliseringsförvärv, bl.a. vid omarrondering.

Dagens system att i vissa fall räkna in kostnaderna

i skogsavdraget bör ersättas med en rätt att skriva

av kostnaderna. Motionärerna föreslår ett

tillkännagivande till regeringen om en översyn av

gällande skatteregler beträffande

förrättningskostnader.

Ytterligare en motion från den allmänna

motionstiden, Bo304 (m), tar upp omarrondering,

bl.a. problematiken kring skattereglerna. Motionen

kommer senare att behandlas i bostadsutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det bör ske en ny översyn av

gällande regler för den skattemässiga behandlingen

av lantmäterikostnader. Utskottet förordar att

riksdagen med delvis bifall till båda motionerna som

sin mening tillkännager för regeringen att en sådan

översyn bör ske och att regeringen lägger fram

förslag baserat på denna översyn.

Konstinköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad

avdragsrätt för konstinköp.

Jfr reservation 19 (m, kd).

Motionerna

I motionerna Sk241 yrkande 2 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m), Sk309 i denna del av Henrik S Järrel (m)

och Kr418 yrkande 18 av Inger Davidson m.fl. (kd)

föreslås en utvidgad avdragsrätt för konstinköp.

Utskottets ställningstagande

Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig

verksamhet genom att företag som köper konst får dra

av eller göra avskrivningar för konstverken.

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande

förslag framhållit att utgångspunkten för

överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid

beskattningen i stället måste vara att åstadkomma

ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt

genom att företaget vid beskattningen får beakta de

kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och

som är hänförliga till denna.

I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not.

113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning -

och därmed även för direktavdrag vid förvärvet -

skall vägras för konstföremål o.d. som utgör

inventarier i rörelse, när föremålen kan bedömas

vara värdebeständiga. Det har hävdats att undantag

från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga om

enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop.

1980/81:68).

Utskottet vill inte frångå det tidigare

ställningstagandet och avstyrker motionerna.

Rehabiliteringskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler

för rehabiliteringskostnader.

Jfr reservation 20 (kd).

Gällande bestämmelser

Enligt 16 kap. 24 § IL skall utgifter för

arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder dras av,

om arbetsgivaren skall svara för dem enligt 22 kap.

lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller

rehabiliteringen syftar till att den anställde

(eller näringsidkaren) skall kunna fortsätta att

förvärvsarbeta. Även utgifter för förebyggande

behandling skall dras av, om behandlingen har ett

sådant syfte. Förmån som avser rehabilitering skall

enligt 11 kap. 18 § IL inte beskattas hos den

enskilde.

Motionen

Enligt motion Sf391 yrkande 4 av Désirée Pethrus

Engström m.fl. (kd) bör frågan om avdragsrätt för

rehabilitering klargöras.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena till den lagstiftning som motionen

syftar på (prop. 1994/95:182) utvecklas med några

exempel vilken omfattning avdragsrätten bör ha.

Härav framgår bl.a. att den anställdes problem inte

skall behöva vara så långt gångna att den anställde

löper stor risk att inte kunna fortsätta att arbeta.

Bedömningen bör kunna ske på ett tidigt stadium och

i ett långsiktigt perspektiv. Det kan t.ex. vara

fråga om förebyggande åtgärder enligt 3 kap. 7 b §

AFL. Vad som här avses är anställda som har en

förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras

uppkomma skall vara av sådan art att den kan

förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan.

Som exempel nämns sjuklig övervikt. De aktuella

åtgärderna kan också gälla funktionsträning, t.ex.

hörselträning, talträning och rörelseträning i

bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en

bestående funktionsnedsättning. Behandlingen avser

inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller

motverka en försämring av sjukdomen i syfte att för-

hindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar. Som

ytterligare exempel på vanliga

rehabiliteringsåtgärder som bör vara avdragsgilla

nämns behandling hos sjukgymnast, vård av

missbrukare på behandlingshem och ryggträning på

rygginstitut.

För att bestämmelserna inte skall missbrukas skall

vissa krav vara uppfyllda för att avdrag skall

medges. Några formella beviskrav med läkarintyg, som

utredningen föreslagit, bör emellertid inte finnas.

Flertalet fall torde vara tämligen klara och inte

kräva någon närmare utredning. Det bör räcka med att

hänvisa till t.ex. försäkringskassans

behandlingsplan. I andra fall kan intyg krävas av

behandlande personal.

Utskottet anser att de uttalanden som finns i

förarbetena till den aktuella lagstiftningen och den

praxis som utvecklats bör kunna utgöra en

tillräcklig ledning för tillämpningen av

skattereglerna vid rehabilitering. Utskottet anser

att det inte finns skäl för ändringar i reglerna och

avstyrker motionen.

Företagens resekostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett särskilt

avdrag för resor för vissa avlägset belägna

företag.

Bakgrund

Regionalpolitiska utredningen har i sitt

slutbetänkande (SOU 2000:87, s. 285 f.) övervägt ett

antal alternativa förslag för att underlätta

persontransporter med flyg till och från

regionalpolitiskt prioriterade områden. Utredningen

har föreslagit ett särskilt skatteavdrag för

företags kostnader för flygresor på vissa sträckor.

Utredningen anser det dock vara oklart om en sådan

subvention till enskilda företag är förenlig med

EG:s statsstödsregler. I andra hand föreslås en

reduktion av Luftfartsverkets avgifter för

flygbolagen på vissa flygsträckor.

Motionen

I motion Sk281 föreslår Yvonne Ångström (fp) ett

extra avdrag eller annan kompensation för avlägset

belägna företags kostnader för persontransporter med

flyg.

Utskottets ställningstagande

Den nedsättning av arbetsgivaravgifterna för

stödområde A som riksdagen beslutade om i höstas

(prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12) syftar till

att stimulera småföretagandet och bidra till en god

service i de delar av landet som har de största

geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa

avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till

service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma

klimatförhållanden. Utskottet avstyrker motionen,

men anser att motionen kan anses vara delvis

tillgodosedd genom den beslutade nedsättningen av

socialavgifter i stödområdet.

Personalvårdsförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i

reglerna för beskattning av

personalvårdsförmån.

Jfr reservation 21 (m, kd).

Gällande bestämmelser, m.m.

Personalvårdsförmåner skall inte beskattas hos den

anställde. Sådana förmåner skall vara av mindre

värde och av enklare slag. De skall rikta sig till

alla anställda. Möjlighet till enklare slag av

motion och annan friskvård räknas hit (11 kap. 11

och 12 §§ IL). När det gäller motion i andra än

arbetsgivarens lokaler har Regeringsrätten i ett

nyligen avgjort mål funnit att ett årskort till en

gymnastikanläggning kan vara en sådan

personalvårdsförmån av mindre värde som är

undantagen från skatteplikt under förutsättning att

erbjudandet riktar sig till hela personalen (mål nr

5762-1998). I målet gällde det ett årskort på ca

3 000 kr (år 1992). Det finns vissa i lagtexten

uppställda krav på att arbetsgivaren skall teckna

abonnemang och betala direkt till anläggningens

innehavare. Dessa krav fanns det inte någon

anledning för Regeringsrätten att gå närmare in på i

det aktuella målet.

Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (SOU

1999:94) har lagt fram förslag om att företag skall

kunna köpa terminskort hos motionsanläggningar

(simhallar, gym m.m.) utan att något avtal om

abonnemang ingår.

Motionerna

I motion Sk253 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

föreslås att regeringen bör återkomma med förslag

som innebär att arbetsgivare får ge varje anställd

personalvårdsförmån med högst 5 000 kr per år.

Enligt motion Sk385 av Margit Gennser (m) skall

personalförmåner vara avdragsgilla för företaget och

skattefria för den anställde upp till 10 000 kr för

att mindre företag skall kunna erbjuda årskort till

simhallar, gym och liknande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte bör införas lagregler

om skattefria belopp i enlighet med motionärernas

förslag. När det gäller företagets avdragsrätt vill

utskottet framhålla att kostnader för personal i

allmänhet är avdragsgilla, oavsett om det gäller

löner, andra ersättningar och förmåner,

personalvårdsförmåner eller lönebikostnader. Normalt

bör det därför inte vara något problem med

avdragsrätten för kostnader för personalvård. Dock

måste sociala avgifter betalas på sådana förmåner

som inte är skattefria.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sk253 och Sk385.

Förmånsbeskattning av företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändrad

förmånsbeskattning av företagsbilar i

avvaktan på ett resultat av pågående

utredning.

Jfr reservation 22 (m, kd, fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om beskattning för bilförmån under

tjänst och i näringsverksamhet överensstämmer. En

förutsättning för att bilförmån skall anses före-

ligga är att bilen använts privat i mer än ringa

omfattning. Detta villkor är uppfyllt om bilen har

körts privat i mer än 100 mil eller fler än tio

gånger. För bilar som används som arbetsredskap

gäller särskilda jämkningsregler.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån

av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den

byråkrati med körjournaler och liknande som nu

belastar småföretagen kan undvikas. Enligt

delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle

förslaget få svagt positiva statsfinansiella

effekter.

Motionerna

I motionerna Sk226 av Margareta Cederfelt (m), Sk320

av Maria Larsson (kd) och Sk388 yrkande 2 av Lennart

Kollmats och Karin Pilsäter (fp) föreslås klarare

regler för firmabilar som används privat i ringa

utsträckning.

Utskottets ställningstagande

Våren 2001 beslutade riksdagen (bet. 2000/01:SkU14)

ett tillkännagivande till regeringen om en översyn

av förmånsbeskattningen av installations- och

distributionsbilar som används privat i ringa

omfattning. Den kritik som togs upp i de då aktuella

motionerna gällde som i de förevarande motionerna

bl.a. företagares svårigheter att slippa

förmånsbeskattning för bilar avsedda för

installation och distribution som inte används

privat.

Riksskatteverket har genom regeringsbeslut den 29

november 2001 fått i uppdrag att utreda frågan om

förmånsvärde för installations- och distribu-

tionsbilar. Uppdraget skall redovisas senast 30 mars

2002. Utskottet anser att resultatet av den

utredning som nu genomförs bör avvaktas. Utskottet

avstyrker därför motionerna Sk226, Sk320 och Sk388

yrkande 2.

Räntefritt lån från lagerbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om beskattning av

ränteförmån vid handel med lagerbolag.

Motionen

I motion Sk237 föreslår Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) att skatt inte skall tas ut på

ränteförmån vid handel med s.k. lagerbolag.

Utskottets ställningstagande

Rättslig prövning pågår huruvida ett bolag skall

utdelningsbeskattas för en uppskattad ränteförmån. I

svar på fråga 2000/01:1199 den 21 maj 2001 har

finansministern med hänvisning härtill avstått från

att uttala sig i vidare mån än att han avser att

följa utvecklingen inom rättstillämpningen.

Utskottet anser att motionen bör anses tillgodosedd

genom att rättstillämpningen skall följas upp.

Utskottet avstyrker motionen.

Avdrag för deklarationshjälp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om nya

avdragsregler för deklarationshjälp och

skattekonsultation.

Jfr reservation 23 (kd).

Motionen

I motion Sk386 av Maria Larsson (kd) föreslås en

avdragsrätt för kostnader för deklarationshjälp

eller skattekonsultation för juridiska personer.

Utskottets ställningstagande

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde

frågan om avdragsrätt för kostnader i skattemål mot

bakgrund av att ombudsarvoden i taxeringsmål och

deklarationshjälp inte är avdragsgilla. Utredningen

fann dock inte skäl att föreslå en ändring av

gällande rätt. Enligt utredningen får grunden för

att juridiska personer inte medges avdrag för sådana

kostnader sökas i att det inte är fråga om kostnader

i driften utan om kostnader som åligger alla och

envar i samband med taxeringen. Däremot har avdrag

medgetts för ombudsarvode i mervärdesskatteprocess.

Till skillnad mot kostnader vid inkomsttaxeringen

rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets

resultat före skatt. Därmed kan det sägas vara en

kostnad för driften av företaget.

Utskottet har inte funnit skäl att förorda en

ändring i gällande regler och avstyrker motionen.

Reparationer på vissa byggnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om avdrag

för förbättringar och reparationer på

privatbostadsfastigheter vid den löpande

inkomsttaxeringen.

Motionerna

I motion Sk342 föreslår Inger Strömbom (kd) en

omfördelning av skattebelastningen så att

skattereduktion erhålls i samband med

förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för

dagens skatteavdrag vid kapitalvinstberäkningen.

Enligt motion Sk372 av Erik Arthur Egervärn (c)

bör en utredning ske av förutsättningarna för att

återinföra kvittningsrätt för underhåll av

kulturbyggnader på jordbruksfastigheter.

Utskottets ställningstagande

Skattereformen innebar en övergång till

schablonbeskattning även för jordbrukets bostäder.

Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte

göras i näringsverksamheten. Utredningen om

förvaltningen av vissa kulturmiljöer konstaterade i

sitt betänkande Att förvalta kulturmiljöer (SOU

1991:64) att slotts- och herrgårdsmiljöerna i stor

utsträckning var hotade och att det främsta hotet

var de förändringar som skett i samband med

skattereformen. Hösten 1993 beslutade riksdagen

införa en avdragsrätt för reparations- och

underhållskostnader hänförliga till större

mangårdsbyggnad på lantbruksenhet genom att en sådan

privatbostadsfastighet efter särskild framställan

skulle beskattas som näringsfastighet. Reglerna

gäller mangårdsbyggnader med nybyggnadsår före år

1930 och en yta om minst 400 kvadratmeter. De nya

reglerna tillämpades första gången vid 1995 års

taxering (prop. 1993/94:91, bet.1993/94:SkU17).

Utskottet har tidigare (bet. 1998/99:SkU10)

avstyrkt ett förslag liknande det i motion Sk372 om

att överväga ytterligare möjligheter till avdrag för

underhåll av mangårdsbyggnader. Utskottet vidhåller

denna uppfattning och avstyrker motion Sk372.

Utskottet avstyrker också det långtgående förslaget

till omläggning i beskattningen av

schablonbeskattade fastigheter som föreslås i motion

Sk342.

Kommunal företagsbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att beskatta

inkomster från skogs- och

jordbruksfastigheter i kommun där fastigheten

är belägen.

Motionen

I motion Sk351 av Erik Arthur Egervärn (c) föreslås

att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter

bör beskattas i den kommun där fastigheten är belä-

gen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare (se t.ex. bet.

1999/2000:SkU14) avstyrkt motioner om att på nytt

införa en sådan kommunal beskattning av juridiska

personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller

att införa regler som innebär att fysiska personers

näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun än

hemortskommunen. Detta skulle komplicera

taxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga.

Utskottet avstyrker även det nu i motion Sk351

framlagda förslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

(punkt 1) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart

Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1 om företags- och

kapitalbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Sk258 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Sk292, 2001/02:Sk294 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Sk321 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk491

yrkandena 2 och 4, 2001/02:N211 yrkande 6,

2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N315

yrkande 6, 2001/02:N316 yrkande 3, 2001/02:N368

yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369 yrkandena 3 och

5 och 2001/02:N374 yrkandena 9 och 10 och avslår

motionerna 2001/02:Sk380 och 2001/02:Sk485.

Ställningstagande

Skatterna på företagande och framför allt på

företagare är höga i Sverige vid en internationell

jämförelse. Den viktigaste politiska åtgärden för

att klara välfärdsåtaganden är att ge näringslivet

och företagandet så goda förutsättningar som

möjligt. Detta innebär färre regleringar och en

skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. I

reservationer till finansutskottets betänkande

2001/02:FiU1 redovisas våra partiers förslag till en

ekonomisk politik och skattepolitik som lägger

grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk

utveckling och skapar förutsättningar för

livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga

företag.

Gemensamt för våra skatteförslag är att vi vill

minska skattebelastningen på företagandet och

därigenom stimulera till nyföretagande och öka

investeringsviljan. För att uppnå detta är det

viktigt att skattereglerna inte hindrar utan i

stället uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och

ger upphov till nya lönsamma verksamheter och

arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av

juridiska personer anser vi vara viktigt för att öka

tillgången på riskvilligt kapital i företagssektorn.

Förmögenhetsskatten bidrar till den för höga samlade

beskattningen av företag, företagande och

riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår

mening fasas ut. Att avlägsna regler som

diskriminerar de för landets framtida tillväxt så

betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i

våra förslag.

Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och

förenklingsprogram. Vi vill ändra det synsätt som

gör att aktiva delägare i fåmansföretag blir hårdare

beskattade än passiva kapitalägare och vill därför

öka utrymmet för kapitalbeskattning av den

avkastning som en aktiv delägares insatser genererar

i företaget. Ett slående exempel på ett systemfel i

skattereglerna är de skatteproblem som drabbat många

IT-entreprenörer sedan de sålt sina företag mot

vederlag i delägarrätter i ett uppköpande företag.

Sådana systemfel måste omedelbart rättas till för

att människors tilltro till möjligheterna att vara

entreprenör och bygga upp företag i Sverige inte

skall ta ytterligare skada.

Vid utformningen av en reformerad

företagsbeskattning är det också nödvändigt att utgå

från det faktum att kunskapsintensiva

tjänsteverksamheter har andra förutsättningar och

villkor. Här är det viktigt att se till att det

skapas en mångfald i vården och skolan för att ge

kvinnor möjligheter att bli entreprenörer i

verksamheter där de redan arbetar.

För löntagare och enskilda näringsidkare har

skatteskalans utformning en avgörande betydelse för

skattebelastningen. Våra skatteförslag innebär

sänkta marginaleffekter och lättnader genom höjda

grundavdrag och/eller skattereduktioner. Sådana

lättnader betyder mest för dem med lägre inkomster.

I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de

nivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste

inriktningen vara både att förbättra

låginkomsttagarnas förutsättningar att försörja sig

på sitt arbete eller sitt företagande och att värna

Sveriges konkurrenskraft vad gäller företagande och

kunskap.

För att barnfamiljerna lättare skall kunna

kombinera arbete och företagande med arbetet i

hemmet vill vi halvera kostnaden för hushållsnära

tjänster genom att inför en skattereduktion på 50 %

av arbetskostnaden. På så sätt uppmuntras samtidigt

en vit och hederlig tjänstesektor som i dag inte kan

konkurrera med en svart sektor. Våra skatteförslag

innebär även avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader och andra reformer som kan

bidra till att öka barnfamiljernas ekonomiska

marginaler.

En skattepolitik som stimulerar och underlättar

arbete och företagande på det sätt vi redovisat har

stora fördelar även från regional synpunkt och

kommer att få betydelse inte minst för att

verksamheter skall kunna startas upp och fortleva

även i glesbygden.

Ett allvarligt problem för seriöst företagande är

den svarta ekonomins utbredning och omfattning. Vart

femte företag drabbas av konkurrens från den svarta

sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det

leder till att seriösa företagare har svårt att

konkurrera. Den svarta ekonomin kan uppgå till så

mycket som 5 % av BNP eller i dagsläget motsvarande

100 miljarder kronor. Detta motsvarar ett årligt

skattebortfall på över 50 miljarder kronor. Detta är

ett mycket allvarligt problem. Ett fungerande

rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är

förankrad i människors rättsuppfattning så att man

av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens

höga skatter finns det en särskilt stor risk att

skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag bör

kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen

av den svarta ekonomin.

Människor, kapital och företag rör sig i dag

snabbt över nationsgränser och söker sig dit där

förutsättningarna framstår som mest gynnsamma. Med

en tilltagande internationell konkurrens är det i

dag mera än någonsin tidigare angeläget att vi i

Sverige intensifierar våra ansträngningar att göra

Sverige attraktivt för investeringar och

företagande. Ett led i det politiska arbetet på att

möta globaliseringen är även arbetet på att göra

Europa till världens mest konkurrenskraftiga

ekonomi. Under de senaste åren har det europeiska

samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt på

detta område. Sverige skall verka för att den inre

marknaden präglas av dynamik och öppenhet genom att

nya områden öppnas för konkurrens och företagande.

Vi bör också som land gå i täten för att själva

genomföra de åtgärder inom bl.a. skatte- och arbets-

marknadsområdena som gemensamt föreslagits som steg

på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.

Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett

tillkännagivande till regeringen om att

skattepolitiken bör ges den inriktning som

utvecklats här ovan och i våra motioner.

2. Näringsbetingade andelar (punkt 3) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats

(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2 om att utformningen

av kommande lagstiftning om skattebefrielse för

kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk35 yrkande 1 och

avslår motion 2001/02:Sk371.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör begränsningar i möjligheten

att dra av förluster på näringsbetingade andelar

inte ges verkan från en tidigare tidpunkt än den då

motsvarande kapitalvinster blir skattefria. Detta

innebär att vi motsätter oss att ett sådant förslag

som har aviserats i regeringens stoppskrivelse

2001/02:77 genomförs isolerat. I stället bör

regeringens kommande förslag vara att såväl

skattebefrielse som avdragsbegränsningar träder i

kraft vid samma tidpunkt.

3. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3 om fartygsfonder.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02: T253

yrkande 10 och avslår motion 2001/02:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Tonnageförnyelse är ett stort problem, speciellt för

de mindre rederierna. Det system som tidigare fanns

med fartygsfonder innebar en väsentlig fördel för

rederierna som då kunde förnya flottan utan att i

varje läge göra skattemässiga avvägningar.

Möjligheten till avsättning till fartygsfonder bör

därför återinföras.

4. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - kd,

c

av Kenneth Lantz (kd), Sven Brus (kd) och Rolf

Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4 om rederiernas

företagsbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:T467 yrkande 1 och avslår motion

2001/02:T253 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett system med tonnageskatt har införts av flera

andra länder inom EU och förespråkas även av

kommissionen. En klar fördel med tonnageskatt är att

rederierna bättre kan planera försäljning och inköp

av fartyg. Vi föreslår att riksdagen ger regeringen

i uppdrag att återkomma med ett förslag till tonna-

geskatt och tillstyrker därför motion T467 yrkande

1.

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

(punkt 6) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart

Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5 om en snabbutredning

av åtgärder för att förbättra skattereglerna för

småföretagen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 24, 2001/02:Sk363,

2001/02:Sk373, 2001/02:Sk491 yrkande 11,

2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N365

yrkande 2 i denna del, 2001/02:N368 yrkande 2 i

denna del och 2001/02:MJ337 yrkande 5.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta

mycket kritiska för företagets fortlevnad. I

motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för

nystartade och små företag att sätta av mer till

periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att

en sådan åtgärd eller någon form av skatteuppskov

för att stödja nystartade företag måste övervägas i

en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet

som kan vara lämpliga för att generellt underlätta

kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att

en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag

innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del

blir tillgodosedda.

6. Fåmansföretag (punkt 7) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart

Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6 om nya regler för

beskattning av fåmansföretag. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Sk35 yrkande 2,

2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Sk269,

2001/02:Sk288 yrkande 7, 2001/02:Sk491 yrkandena 12

och 14-16, 2001/02:N263 yrkande 13, 2001/02:N323

yrkande 3, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del,

2001/02:N370 yrkande 7 och 2001/02:A228 yrkande 4

samt bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk358,

2001/02:Sk378 och 2001/02:N365 yrkande 2 i denna

del.

Ställningstagande

Under förra året fick vi se flera exempel på att

regeringen och dess samarbetspartier inte

tillräckligt har uppmärksammat det systemfel som

finns i fåmansföretagens skatteregler. Det

uppdagades en rad fall där de s.k. 3:12-reglerna har

lett till mycket stora skatteanspråk på belopp som

aldrig har intjänats. Reglerna innebär att

entreprenörer, vilkas företag blivit uppköpta av

andra företag mot vederlag i det uppköpande

företagets aktier, beskattas för en fiktiv vinst av

affären trots att de andelar de fått i utbyte

kraftigt gått ned i värde eller blivit helt

värdelösa. Vanliga aktieägare har i motsvarande

situation möjlighet att utan begränsning i tiden

kvitta en sådan förlust mot framtida vinster på

andra aktier. Dessa regler infördes så sent som

hösten 2001 men omfattar inte fåmansföretagare när

de byter in sina aktier. De måste i stället, som

reglerna ser ut nu, ta upp den fiktiva vinsten som

en inkomst av tjänst. I stället för att lösa detta

problem och problemen med andra diskriminerande

fåmansföretagarregler har regeringen ägnat flera

månader åt att ta fram förslag som syftar till att

täppa till hål i det gamla 3:12-systemet. Den

utredning som under förra året skulle ha tagit fram

ett bättre regelverk för fåmansföretagen fick i

stället förlängd tid till den 31 maj i år.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen att det pågående arbetet snabbt måste

utmynna i reformerade skatteregler som skall

innebära att delägare i fåmansföretag inte

diskrimineras i förhållande till delägare i icke

fåmansägda företag. All avkastning utöver en

marknadsmässig lön skulle i ett reformerat system,

som föreslås i flera av motionerna, kunna beskattas

som inkomst av kapital. Den risk som företagaren tar

på sig bör i betydligt större utsträckning än i dag

beaktas vid utformningen av skattereglerna. Reglerna

bör jämställa fåmansföretagare med andra företagare

också när det gäller beskattning av lön till

företagsledarens make och barn. Det nya

regelsystemet måste vara enkelt så att det blir

begripligt och inte avskräcker människor från att

vara verksamma i fåmansföretag. Eftersom regeringen

inte förmått att lugna oron bland landets

småföretagare genom att ge ett klart besked om

kvittningsrätten för förluster på inbytesaktier i

samband med uppköp, anser vi att riksdagen genom

tillkännagivandet även skall ge de berörda ett

auktoritativt besked i enlighet med förslaget i

motion Sk35 yrkande 2, dvs. att det bör införas en

kvittningsrätt för affärer som gjorts fr.o.m. den 1

januari 1999.

7. Generationsskiften i företag (punkt 8) - m,

kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart

Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7 om skatteregler vid

generationsskifte i familjeföretag. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 19,

2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:N263 yrkande 1 och

bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk233 yrkandena 1

och 2, 2001/02:Sk359, 2001/02:Sk433 yrkande 7,

2001/02:Sk450 yrkande 7, 2001/02:Kr227 yrkande 3 och

2001/02:MJ339 yrkande 6.

Ställningstagande

Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem

vid generationsskiften och det är de som tar över

företagen som får de största problemen. Dessa och

andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med

att en verksamhet skall övergå till en ny generation

bidrar till att konservera den svenska

näringslivsstrukturen med alltför få medelstora

företag. Många bedömer också att beskattningen vid

generationsskifte i ett familjejordbruk åderlåter

jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller

inga ekonomiska marginaler. I stället för att

kapital dras in till staten behövs detta mycket väl

på gårdarna för att trygga ett långsiktigt

familjejordbruk.

Vi anser att de skattemässiga villkoren för

generationsskiften i familjeföretag skall läggas

fast utan ytterligare tidsutdräkt. Vi föreslår att

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen

skall betona vikten av att den utredning som nu

pågår skall arbeta snabbt och att regeringen så

snart utredningsarbetet är avslutat skall lägga fram

ett förslag till lagändringar som löser skattepro-

blemen i samband med generationsskiften.

8. Enklare beskattningsmetod för småföretag

(punkt 9) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8 om

schablonbeskattning av vissa småföretag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:N370 yrkande

12 och 2001/02:N373 yrkande 4 och bifaller delvis

motionerna 2001/02:Sk221 och 2001/02:Sk479 yrkande

1.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar,

ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i

taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa

branscher förekommer också att de seriösa företagen

konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser

till följd av undanhållen skatt. För att underlätta

för nya företag att bildas och för att underlätta

för seriösa företag föreslår vi att någon form av

schablonbeskattning införs i likhet med vad som

redan finns i vissa andra länder. I dagarna har

Riksskatteverket överlämnat en rapport till

regeringen med förslag om att införa

schablonbeskattning för vissa företag (RSV Rapport

2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss). Vi

förutsätter att regeringen ser till att den forsatta

beredningen sker skyndsamt så att en modell för

schablonbeskattning av vissa branscher snart kan

vara genomförd också i Sverige.

9. Nedsättningen av socialavgifter i stödområde

A (punkt 10) - m, c

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd

(c) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9 om att skogsbruk och

jordbruk bör jämställas med annan verksamhet i fråga

om nedsättning av arbetsgivaravgifter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk450 yrkande 6.

Ställningstagande

Den av riksdagen förra hösten beslutade sänkningen

av arbetsgivaravgifterna med 15 % inom stödområdet

gäller inte för skogs- och jordbruksföretag. Enligt

vår uppfattning bör dessa företag jämställas med

annan verksamhet och ges samma lättnad.

10. Ideella föreningar (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10 om skattereglerna

för ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Sk379 och avslår motionerna

2001/02:Sk323, 2001/02:Sk473 och 2001/02:Kr279.

Ställningstagande

Skattelagstiftningen för ideella föreningar är

föråldrad och behöver anpassas till de förhållanden

som råder i dag. I motion Sk379 redovisas en fråga

som är ett exempel på behov av förenklingar och

förtydliganden på området för beskattning av ideella

föreningar. Exemplet gäller en vägrad

skattebefrielse för intäkter som en förening fått

genom att upplåta en rätt att utnyttja föreningens

varumärke. Det är rimligt att om en förening

upplåter sitt varumärke till ett bolag skall de

intäkter föreningen får därav vara skattebefriade.

Idrottsföreningarna måste få klarhet i vilka regler

som gäller i skattehänseende. Ett system som

kännetecknas av ett visst godtycke, där föreningarna

inte vet om man skall betala skatt eller inte, anser

vi i likhet med motionärerna vara mycket

otillfredsställande. Vi tillstyrker därför motion

Sk379.

11. Ideella föreningar (punkt 11) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförts i reservation 11 om lika behandling

i skattehänseende av idrottsföreningar och andra

ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Kr279 och avslår motionerna 2001/02:Sk323,

2001/02:Sk379 och 2001/02:Sk473.

Ställningstagande

Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna

idrottsdomare och idrottsledare med upp till ett

halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter

eller särskild löneskatt. Det är otillfredsställande

att många andra organisationer som också driver

verksamheter som bidrar till barns och ungdomars

goda uppväxtförhållanden inte har samma möjligheter.

Dessa skillnader i skattelagstiftningen kan inte

anses vara motiverade eller rättvisa. Samma regler

och ekonomiska förutsättningar bör gälla för ideella

kultur- och ungdomsorganisationer som i dag gäller

för idrottsrörelsen. Jag tillstyrker därför ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med

förslaget i motion Kr279.

12. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 13) - m,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats

(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12 om särskilda

skatteregler för att möjliggöra fastighetsbild-

ningsbolag. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk266.

Ställningstagande

De särskilda regler för fastighetsinvesteringsbolag

som föreslås i motion Sk266 bygger på att bolaget

befrias från inkomstskatt under förutsättning att

95 % av resultatet vidareutdelas till aktieägarna.

Mottagaren av aktieutdelning skall vara skattskyldig

för denna på vanligt sätt.

Vi föreslår riksdagen att bifalla detta förslag

som skulle medföra en lång rad viktiga fördelar av

samhällsekonomisk och stabiliseringspolitisk

karaktär. Fastighetsmarknaden effektiviseras och

stabiliseras. Institutionella placerare och hushåll

får bättre möjligheter att hitta lämpliga engagemang

i fastigheter. Det bör understrykas att detta

placeringsperspektiv växer snabbt i betydelse i vårt

land. Pensionsreformen har behov av fler

placeringsmöjligheter. De tidigare aktörerna på

fastighetsmarknaden har varit stora och få och har

klarat av lönsamma fastighetsplaceringar genom

direktägande. I framtiden behöver de många och små

placerarna smidiga och effektiva

placeringsmöjligheter i det för dessa så lämpliga

fastighetskapitalet utan att behöva direktäga

fastigheter. Dagens dubbelbeskattning gör det svårt

att räkna hem sådana placeringar i jämförelse med

direkt ägande.

13. Beskattningsmetod för kapitalvinster på

delägarrätter (punkt 14) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13 om beskattningsmetod

för aktievinster. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sk209, 2001/02:Sk276,

2001/02:Sk444 och 2001/02:Sk454.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en

ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och

aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolags-

inkomster. Emellertid medför också valet av

beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs.

beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som

hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och

fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet

negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta

på de förslag som har presenterats i motionerna i

syfte att uppnå det för spararna och näringslivet

mest gynnsamma resultatet. Vi föreslår att riksdagen

beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om

en ny beskattningsmetod för aktier och

värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar

utan att detta skall föranleda beskattning och

vidare att olika sätt att åstadkomma förenklingar

vid deklarationen av kapitalvinster utreds.

14. Vinstandelar (punkt 15) - c, fp

av Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14 om beskattning av

vinstandelssystem. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:N263 yrkande 9, 2001/02:N267

yrkande 1 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i

denna del.

Ställningstagande

Möjligheterna att införa ett vinstandelssystem för

att stimulera utveckling i företagen bör utredas

närmare. Genom att skattebefria företagens

insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta

utbetalningen av vinsten till anställda, kan kapital

frigöras för att fler anställda skall kunna starta

egna företag. Detta bör ges regeringen till känna.

15. Personaloptioner (punkt 16) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats

(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 15 om beskattning av

personaloptioner. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sk491 yrkande 5 och 2001/02:T409

yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst

vad avser att locka till sig kompetenta personer.

För växande företag, som är inriktade på en global

marknad, är det inte svårt att tänka sig att

förlägga verksamheten på annan plats än i Sverige.

För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera

framgångsrikt om den globala kompetensen måste en

kombination av gynnsamma villkor och personliga

utvecklingsmöjligheter säkerställas.

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om

kompetenta medarbetare är att skapa optionsprogram.

Det innebär att medarbetarna visserligen inte får

särskilt mycket betalt i lön under ett

uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse

att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga

att medarbetarna riskerar sitt humankapital på

liknande sätt som andra satsar penningkapital. Blir

företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir

det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA,

som är huvudaktör inom tillväxtbranscherna, är

attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste

konkurrensparametern vid rekrytering av personal.

Beskattningen är i flertalet delstater dessutom

förmånlig.

I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt

beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och

höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen

för personaloptioner att företagens kostnader för

personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara.

Det medför särskilda problem för de små perso-

nalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell

styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys

och påverkar negativt marknadens värdering av

företagen, exempelvis vid en börsintroduktion.

Tillfälliga variationer i intresset för optioner

beroende på fluktuationer i börsutvecklingen bör

inte tas till intäkt för fortsatt passivitet i denna

fråga från regeringens sida. De regler det här

gäller bör ses i ett långsiktigt perspektiv och vara

långsiktigt stabila.

I takt med att optionsprogrammen blir vanligare

ökar behovet av en anpassning av skattereglerna.

Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses

över både för dem som är långsiktigt verksamma i

Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte

minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen

från länder med förmånligare beskattningsregler

måste tas som utgångspunkt vid den översyn som

regeringen här bör få riksdagens uppdrag att

genomföra.

16. Royalty (punkt 17) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 16 om beskattning av

royalty. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk491 yrkande 7.

Ställningstagande

Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en

positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna

bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall

kunna ta upp royalty som utgår från patent under

inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat

skatteuttag på sådana inkomster.

17. Arbetslokal i bostaden (punkt 20) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats

(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 17 om avdragsrätt för

arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Sk223, 2001/02:Sk267

yrkande 1 i denna del, 2001/02:Sk271, 2001/02:Sk491

yrkande 21, 2001/02:Kr227 yrkande 2, 2001/02:N365

yrkande 2 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i

denna del.

Ställningstagande

Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas.

Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för

arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett

oförmånligare resultat än om företaget hyrt en

arbetslokal av utomstående. Vi anser att

avdragsmöjligheterna behöver förbättras. Reglerna

behöver därför ses över i syfte att åstadkomma

detta.

18. Representation (punkt 21) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 18 om avdragsrätt för

representation. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Sk224, 2001/02:Sk337 yrkande 2 och

2001/02:Sk491 yrkande 22.

Ställningstagande

För många företag och då inte minst inom dem med

internationell verksamhet är representation ett

väsentligt inslag i uppbyggande av nya affärer. De

tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende,

och det är då viktigt för parterna att lära känna

varandra väl. Representationskostnaderna är därför

en del av säljkostnaderna, och de borde därför vara

avdragsgilla som alla andra kostnader för

intäkternas förvärvande. Vi anser därför att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till betydligt mer generösa regler för avdrag för

representationskostnader i företag.

19. Konstinköp (punkt 23) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 19 om avdrag för

företagens inköp av konst. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Sk241 yrkande 2,

2001/02:Sk309 i denna del och 2001/02:Kr418 yrkande

18.

Ställningstagande

Många konstnärer har mycket svårt att kunna leva på

inkomsterna av sin konstnärliga verksamhet.

Inriktningen på statens insatser för de

professionella konstnärerna skall vara att dessa kan

basera sin ersättning på utfört konstnärligt arbete.

Det finns enligt vår mening starka skäl för att

överväga ändringar av dagens skatteregler för

företags inköp av konst så att utrymme för avdrag

för inköp av konst medges. Vi anser att det är

orimligt att ett företag får göra avdrag för

designade fåtöljer men inte för konstverk. Genom att

ge företag avdragsrätt för konstinköp skulle

marknaden öppnas för landets konstnärer. Regeringen

bör i dessa avseenden återkomma till riksdagen med

en åtgärdsplan för att företagen inte skall dra sig

för att köpa samtidskonst. Frankrike har ett system

för avdragsrätt där aktiva konstnärer gynnas. Det

finns vidare möjlighet att anställa konstnärer för

konstnärligt arbete och där lönen för detta arbete

är avdragsgill. Vi anser att dessa modeller är

intressanta och bör kunna översättas till svenska

förhållanden.

20. Rehabiliteringskostnader (punkt 24) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 20 om avdrag för

rehabiliteringskostnader. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Sf391 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag finns det möjlighet att göra avdrag för

förebyggande rehabilitering. Det är svårt för

arbetsgivare att veta om en insats kan bedömas som

förebyggande. En person som till exempel är

deltidssjukskriven och går på massage på

arbetsgivarens bekostnad för att inte bli mer sjuk

kan i och för sig betraktas som redan sjuk. Är det

då förebyggande rehabilitering? En person som är

sjukskriven för utbrändhet och går på

företagshälsovårdens stresshanteringsgrupp på

arbetsgivarens bekostnad, är det att betrakta som

förebyggande eller ej? Att skicka en anställd på

utredningshem för exempelvis en whiplash-skada, är

det att betrakta som förebyggande? I nuvarande

lagstiftning kan man inte tolka det så. Samtidigt är

det viktigt att förebygga långvarig sjukskrivning.

Frågan om avdragsrätt bör klargöras och tas

ställning till om man vill uppmuntra arbetsgivare

att ta ett större ansvar för rehabilitering.

21. Personalvårdsförmån (punkt 26) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 21 om beskattning av

personalvårdsförmån. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Sk253 och bifaller delvis motion

2001/02:Sk385.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Sk253 speglar dagens

skatteregler en alltför inskränkt syn på

personalvård. Vi anser att det är motiverat att

arbetsgivare årligen får ge personalförmåner

motsvarande 5 000 kr per anställd. Förmåner upp till

detta belopp skall få användas till ändamål som

arbetsgivare och anställd kommer överens om och

behöver inte nödvändigtvis vara knuten till arbets-

platsen. Den skall inte förmånsbeskattas hos

arbetstagaren och den skall vara avdragsgill för

arbetsgivaren. Personalvårdsförmån skall vara just

en förmån och inte kunna utgå som kontant

ersättning. Självfallet måste reglerna utformas så

att mindre företag inte diskrimineras.

22. Förmånsbeskattning av företagsbilar

(punkt 27) - m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och

Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 22 om

förmånsbeskattning av företagsbilar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Sk320 och bifaller delvis

motionerna 2001/02:Sk226 och 2001/02:Sk388 yrkande

2.

Ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 om ett tillkännagivande

för regeringen om en översyn av förmånsbeskattningen

av installations- och distributionsbilar som används

privat i ringa omfattning. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med ett lagförslag i

enlighet med det tidigare tillkännagivandet.

23. Avdrag för deklarationshjälp (punkt 29) -

kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförts i reservation 23 om avdragsrätt för

deklarationshjälp. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk386.

Ställningstagande

Om ett bokföringsföretag anlitas för att handha

den löpande bokföringen och bokslut är dessa

kostnader avdragsgilla i näringsverksamheten. Den

merkostnad som i ett sådant fall uppkommer om samma

företag skall upprätta näringsidkarens deklaration

blir i många fall försumbar. Den näringsidkare som

köper enbart deklarationshjälpen får däremot en stor

kostnad som inte medger avdrag. Jag anser i likhet

med motionärerna att det är rimligt att

avdragsrätten för skattekonsultation vid deklaration

behandlas lika. En avdragsrätt för kostnader för

deklarationshjälp eller skattekonsultation bör

införas för juridiska personer.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion med anledning av skrivelse

2001/02:77

2001/02:Sk35 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ikraftträdandetidpunkt för begränsningen av rätten

till avdrag för kapitalförluster på delägarrätter

och andelar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdrag för

kapitalförluster som uppstått vid försäljning av

fåmansbolag där likvid erhållits i aktier med

villkor om att aktierna inte får säljas förrän vid

senare tidpunkt.

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:Fi285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

generationsväxlingar i familjeföretag.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppskov med

bolagsskatt för nystartade aktiebolag.

2001/02:Sk209 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slopad bytskatt på fonder.

2001/02:Sk217 av Rolf Kenneryd och Kenneth Johansson

(c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till avdragsrätt i näringsverksamhet för kostnader

för omarrondering.

2001/02:Sk221 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra

skattelagstiftningen så att det ej länge är

ekonomiskt lönsamt med svartjobb.

2001/02:Sk223 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdrag för arbetsrum i

bostaden.

2001/02:Sk224 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utökad avdragsrätt för

representation.

2001/02:Sk226 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lagen om

bilförmånsbeskattning revideras i enlighet med

motionen.

2001/02:Sk233 av Göte Jonsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

underlätta generationsväxlingar i företagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

reavinstbeskattningen.

2001/02:Sk237 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skatt på ränteförmån vid

handel med s.k. lagerbolag.

2001/02:Sk241 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företags möjlighet

att köpa in konst.

2001/02:Sk253 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att den bör återkomma med förslag som innebär att

arbetsgivare får ge varje anställd personalvårds-

förmån med högst 5 000 kr per år i enlighet med vad

i motionen anförs.

2001/02:Sk258 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändringar av

skattereglerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelverkets

utformning.

2001/02:Sk266 av Lennart Hedquist och Carl Erik

Hedlund (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till lag om fastighetsinvesteringsbolag i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c,

fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en normallönemodell

skall användas i ett nytt beräkningssystem för

beskattning av inkomster i fåmansbolag.

2001/02:Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdrag för enskilda

näringsidkare som bedriver verksamhet i egen bostad.

2001/02:Sk276 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning för att

förenkla deklarationen av realisationsvinster på

aktier.

2001/02:Sk281 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om företags kostnader för

persontransporter med flyg.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

förändra skattereglerna för fåmansföretag för att

ta bort diskrimineringen av dessa företag.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den hämmande

effekt den nuvarande reavinstskatten har på

möjligheten att genomföra generationsskiften i

familjeföretag.

2001/02:Sk292 av Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skattekonkurrens mellan

länder är att föredra framför reglerad skatte-

harmonisering.

2001/02:Sk294 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkurrenskraftig

kapitalbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

internationaliseringens påverkan på rörliga

skattebaser.

2001/02:Sk300 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beskattning av

insatsemission.

2001/02:Sk309 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om tydliga harmoniserade

avdragsregler för kultursponsring, såvitt avser

avdrag för konstinköp (delyrkande 1).

2001/02:Sk320 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring av förmånsbeskattningen av

installations- och distributionsbilar som används

privat i ringa omfattning.

2001/02:Sk321 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

expertkommitté med uppgift att föreslå reformer i

det svenska skattesystemet för att skapa

hållbarhet och större effektivitet i

beskattningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reformerna

skall syfta till skattemässig effektivitet för

ökad konkurrensneutralitet och tillgodose behovet

av minskad personkontroll genom hållbara tekniska

system.

2001/02:Sk323 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att befria ideella

hjälporganisationer från sopavgifter.

2001/02:Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över möjligheterna

att låta ersättning för knutna naturvårdsavtal få

föras in på ett skogskonto.

2001/02:Sk337 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjt avdragsbelopp

för representation.

2001/02:Sk342 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda en

omfördelning av skattebelastningen så att

skattereduktion erhålls i samband med

förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för

dagens reavinstskatteavdrag vid försäljning.

2001/02:Sk351 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inkomster från skogs-

och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där

fastigheten är belägen.

2001/02:Sk355 av Lars Björkman och Jan-Evert

Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att låta utreda ett

avskaffande av värdepappersfållan för aktiebolag.

2001/02:Sk358 av Anna Kinberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av att ta bort

de särskilda reglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk359 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om reavinstbeskattningen i

samband med generationsskiften.

2001/02:Sk363 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta nystartade företag

sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verk-

samheten de fem första åren i periodiseringsfonder.

2001/02:Sk371 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om

realisationsvinstbeskattningen vid avyttring av

kapitaltillgångar.

2001/02:Sk372 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda

förutsättningarna för att återinföra kvittningsrätt

för underhåll av kulturbyggnader på

jordbruksfastigheter.

2001/02:Sk373 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa

Thalén Finné (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning som ser över möjligheten för nystartade

och mindre företag att avsätta mer till

periodiseringsfonder.

2001/02:Sk378 av Karin Falkmer och Tomas Högström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ta bort de särskilda

skattereglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk379 av Anna Åkerhielm och Kent Olsson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i

enlighet med vad i motionen anförs om

skattebefrielse för ideella föreningar vid

upplåtelse av varumärke.

2001/02:Sk380 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till avvecklingsplan för kapital-, utdelnings- och

realisations-, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatten.

2001/02:Sk383 av Kent Olsson och Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utjämningskonto för

fiskare.

2001/02:Sk385 av Margit Gennser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om rätt till avdrag för

kostnader för personalförmån.

2001/02:Sk386 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdragsrätt för kostnader

för deklarationshjälp eller skattekonsultation för

juridiska personer.

2001/02:Sk388 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattning av

egenföretagares firmabilar.

2001/02:Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av nya

finansieringsformer för små och medelstora

kooperativa företag.

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteregler för

att underlätta generationsskiften.

2001/02:Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger förslag till

lagändring i syfte att möjliggöra uppskjuten

reavinstskatt vid byte av aktiefonder eller enskilda

aktier i vissa fall i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

arbetsgivaravgifter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arvs- och

gåvoskatter.

2001/02:Sk454 av Ewa Thalén Finné och Anne-Katrine

Dunker (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattefritt byte av

aktieandelar.

2001/02:Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av gällande

skatteregler beträffande förrättningskostnader vid

rationaliseringsförvärv.

2001/02:Sk466 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införandet av ett

yrkesfiskeavdrag.

2001/02:Sk467 av Per Landgren och Annelie Enochson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

yrkesfiskaravdraget skall vara i paritet med

motsvarande avdrag i grannländerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att negativa

saldon för inventarietillgångar vid fartygsbyte

bör tillåtas.

2001/02:Sk473 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ideella organisationers

skattebefrielse.

2001/02:Sk479 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, s, m, v,

c, fp, mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning rörande försöksverksamhet med

schablonbeskattning.

2001/02:Sk485 av Bengt-Ola Ryttar (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att öka

stabiliteten i det internationella finansiella

systemet.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening

vad i motionen anförs om kapitalinkomstskatterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arvs- och

gåvoskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

optioner.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

royaltyinkomster.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppskjuten

beskattning för nystartade företag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändrade regler för

beskattningen av utdelning från fåmansbolag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av

särreglerna för beskattning av realisationsvinst i

fåmansbolag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattning av

till företagsledare närstående anställda i fåmans-

bolag.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för

arbetslokal i bostaden.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter

för avdrag för representationskostnader.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det gemensamma

arbetet inom OECD mot skatteparadis bör

förstärkas.

2001/02:Sf391 av Désirée Pethrus Engström m.fl.

(kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

utreda reglerna för avdragsrätt för rehabili-

tering.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer och

skatterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arvsskatten.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samma

regler/samma ekonomiska förutsättningar som gäller

för idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur-

och ungdomsorganisationer.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för

konstinköp.

2001/02:T253 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fartygsfonder

bör återinföras.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

reglerna för beskattning av personaloptioner.

2001/02:T467 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till tonnageskatt för sjöfarten.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheterna att öka avsättningarna till

periodiseringsfonder för att kunna göra

miljöinvesteringar.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en översyn av

regler av olika slag som härrör från genera-

tionsskiften, i syfte att stärka och ge möjlighet

till fortsatt spritt ägande av den svenska skogen,

bör genomföras med skyndsamhet.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattevillkoren

för svenska fiskare.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

fiskekonto.

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

fiskekonto.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta

negativt saldo för inventarietillgångar vid

fartygsbyte.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdrag.

2001/02:N211 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

skattereform.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

särskild utredning för att förbättra möjligheterna

till generationsskiften.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att stimulera införandet av

vinstandelssystem för anställda inom företag

13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om en förändring av

beskattningen på fåmansbolag.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattepolitiken.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rimliga skatter

för arbete och företagande.

2001/02:N316 av Göran Lindblad (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sänkning av

skattetrycket.

2001/02:N323 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén

(c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de diskriminerande

fåmansbolagsreglerna, de s.k. 3:12.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning kring

soloföretagarnas villkor.

2001/02:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförts om skattesänkningar

för företagande.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag om lindrad

beskattning av företagande, investerande och

vinstkapitalförsörjning i enlighet med vad som

anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformering av

företagsbeskattningen.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i reglerna för

fåmansföretag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N374 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkor för

turismen avseende skatter och avgifter likvärdiga

med dem som finns i andra länder.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om turistnäringens

behov av tillgång till riskkapital.

2001/02:A228 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om

beskattning av till företagsledare närstående

anställda i fåmansbolag.