Bet. 2001/02:SKU17

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU17

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett nittiotal

motioner från den allmänna motionstiden 2001. I ett

inledande avsnitt om allmänna energibeskattnings-

frågor behandlas bl.a. yrkanden om utformningen av

en skatteväxling och reformeringen av

energibeskattningssystemet, elproduktionen och den

nordiska elmarknaden, energiskatter i

produktionsledet, gemensamma miniminivåer inom EU

för energi- och koldioxidskatter, användning av

kvalificerad majoritet i rådet, huruvida torv skall

klassas som ett förnybart bränsle och

kraftvärmeproduktionen och naturgasens roll i

energisystemet. I de följande avsnitten behandlas

jordbrukets miljö- och energiskatter,

trafikbeskattning (åkerinäringen, fossila drivmedel,

alternativa drivmedel, fordonsskatt etc.) och

alkohol- och tobaksskattefrågor m.m.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen tar upp

ärendet för avgörande efter endast en bordläggning.

Vid betänkandet fogas 23 reservationer (m, kd, c,

fp, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Energibeskattning, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K426

yrkande 26, 2001/02:Sk212, 2001/02:Sk218,

2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420,

2001/02:

Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455,

2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489 yrkande 28,

2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:U301

yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6, 2001/02:U348

yrkande 7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7,

2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande 8,

2001/02:N213 yrkande 6, 2001/02:N238 yrkande 1,

2001/02:N269 yrkande 2 och 2001/02:N371 yrkandena

4, 5, 18 och 19.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets miljö- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk326,

2001/02:Sk362 yrkande 1, 2001/02:Sk417 yrkandena

1, 2 och 5, 2001/02:Sk433 yrkandena 2 och 6,

2001/02:Sk450 yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena

1–3, 2001/02:

MJ336 yrkande 5, 2001/02:MJ340 yrkande 2,

2001/02:MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena

4 och 5, 2001/02:MJ423 yrkande 10, 2001/02:MJ464

yrkande 4 och 2001/02:MJ526 yrkande 14.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (fp)

3. Åkerinäringen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk222,

2001/02:Sk244, 2001/02:

Sk248, 2001/02:Sk407, 2001/02:Sk418 yrkandena 1–3

och 2001/02:

MJ521 yrkande 13.

Reservation 9 (m, kd)

Reservation 10 (fp)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk202,

2001/02:Sk203, 2001/02:

Sk204, 2001/02:Sk215, 2001/02:Sk231,

2001/02:Sk285, 2001/02:Sk289 yrkande 1,

2001/02:Sk433 yrkande 1, 2001/02:Sk450 yrkande 3

och 2001/02:N265 yrkande 4.

Reservation 11 (m)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk346,

2001/02:Sk406, 2001/02:

Sk419, 2001/02:Sk435, 2001/02:Sk475,

2001/02:MJ287 yrkande 2, 2001/02:MJ423 yrkandena

4, 6 och 13 och 2001/02:N265 yrkande 5.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

Reservation 14 (fp)

6. Fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi230

yrkande 2, 2001/02:Sk201, 2001/02:Sk267,

2001/02:Sk314, 2001/02:Sk329, 2001/02:Sk347,

2001/02:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk448,

2001/02:MJ342 yrkande 2 och 2001/02:MJ423 yrkande

3.

Reservation 15 (kd)

7. Differentierad drivmedels- och

fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk216,

2001/02:Sk293, 2001/02:

Sk312 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk353 och

2001/02:N372 yrkande 7.

Reservation 16 (kd)

8. Alkoholbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk230,

2001/02:Sk350, 2001/02:

Sk409, 2001/02:So275 yrkande 2, 2001/02:So616

yrkande 2 och 2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.

Reservation 17 (m)

9. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk408,

2001/02:So616 yrkande 3 och 2001/02:So629 yrkande

4.

Reservation 18 (m)

10. Försäljning i flygplatsernas

taxfreebutiker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk252.

11. Avfallsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk239,

2001/02:MJ337 yrkandena 24 och 25 och

2001/02:MJ521 yrkande 12.

Reservation 19 (c)

Reservation 20 (fp)

12. Skatt på kväveutsläpp från

reningsverk

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ466 yrkande

7.

Reservation 21 (mp)

13. Avgift på amalgam

Riksdagen avslår motion 2001/02:So636 yrkande

6.

Reservation 22 (mp)

14. Skatt på spel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk279,

2001/02:Sk297, 2001/02:

Sk305 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk447 och

2001/02:MJ524 yrkande 2.

Reservation 23 (kd)

Utskottet föreslår att riksdagen avgör ärendet efter

endast en bordläggning.

Stockholm den 5 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Per Erik Granström (s), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-

Hedman (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Anna Kinberg (m).

2001/02

SkU17

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under hösten 2001, efter beredning i

bl.a. skatteutskottet, godtagit regeringens

inkomstberäkning i budgetpropositionen för 2002 och

regeringens förslag i budgetpropositioner till

förändringar på skatteområdet bl.a. avseende

punktskatterna. Riksdagen avslog samtidigt

oppositionspartiernas budgetpåverkande motioner med

alternativa inkomstberäkningar och skatteförslag

(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).

Skatteutskottet behandlar nu i detta betänkande de

motionsyrkanden angående punktskatter som återstår

efter höstens budgetbehandling. Ett tjugotal

motioner om reklamskatt som skulle ha behandlats i

detta betänkande har brutits ut och kommer att tas

upp senare under våren i ett särskilt betänkande.

Utskottets överväganden

Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner rörande

utformningen av en skatteväxling och

reformeringen av energibeskattningssystemet,

elproduktion och den nordiska elmarknaden och

energiskatter i produktionsledet, gemensamma

miniminivåer inom EU för energi- och

koldioxidskatter, användning av kvalificerad

majoritet i rådet, huruvida torv skall

klassas som ett förnybart bränsle och kraft-

värmeproduktionen och naturgasens roll i

energisystemet.

Jfr reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (c), 4

(fp) och 5 (mp).

Inledande bakgrund

Riksdagen har ställt sig bakom den strategi för en

successivt ökad miljörelatering av skattesystemet

genom grön skatteväxling som presenterades i budget-

propositionen för 2001. En reformering av

energiskattesystemet utgör därvid en central del och

Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-

punkten för reformarbetet (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1). Grunden för strategin är att höjda

skatter på energi- och miljöområdet växlas mot

sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin

beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30

miljarder kronor. Under inledningsåret 2001 var den

totala omslutningen 3,3 miljarder kronor.

Inriktningen var då att ge koldioxidskatten en ökad

tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöj-

ningarna på energiområdet koncentrerades till

fossila bränslen för uppvärmning, till elförbrukning

och till dieselolja. Dessa höjningar växlades mot

höjda grundavdrag för löntagare och pensionärer och

sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för

egenföretagare.

Riksdagen har vidare i samband med den gångna

höstens budgetberedning godtagit det andra steget i

skatteväxlingen som för 2002 innebär en skatte-

växling på ca 2 miljarder kronor. Skatteväxlingen

bestod av höjda grundavdrag i inkomstskatten, höjd

koldioxidskatt på bränslen för uppvärmning, höjd

energiskatt på el samt höjd avfallsskatt (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:

FiU1). I budgetpropositionen för 2002 drar

regeringen även upp riktlinjerna för en

skattestrategi för alternativa drivmedel i syfte att

stimulera introduktionen av sådana drivmedel.

En reformering av energiskattestrukturen och ett

stegvis införande av skatteväxlingskommitténs modell

bedöms skapa en energiskattemiljö som säkerställer

en effektiv miljöstyrning och en varaktig

finansiering av sänkta skatter på arbete. Det

reducerade skatteuttaget för de konkurrensutsatta

sektorerna bör kunna behållas och alternativa

avgränsningar av dessa områden med reducerade

skatter, bl.a. i förhållande till tjänstesektorn,

skall utredas. Inom Regeringskansliet pågår ett

omfattande arbete när det gäller reformeringen av

energibeskattningen.

Utredningar har initierats i fråga om utformningen

av nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,

växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen och i

fråga om övriga miljörelaterade skatter. Dessutom

görs analyser av alternativa ekonomiska styrmedel.

Det gäller bl.a. handel med utsläppskvoter och

system för handel med förnybar el med hjälp av s.k.

gröna certifikat. Ytterligare styrmedel som studeras

vid sidan av skatter är driftsbidrag och

investeringsbidrag. I vissa frågor föreligger redan

förslag från utredningar.

Regeringen har också tillkallat en utredare (dir.

2001:122) som skall granska och utvärdera insatserna

inom 1997 års energipolitiska program och analysera

behovet av förändringar. Utredaren skall lämna

förslag till riktlinjer för det långsiktiga

energipolitiska programmet inför den

planeringsperiod som börjar 2003. Utredaren skall

redovisa insatser som skall leda till en långsiktigt

hållbar energiförsörjning.

En energipolitisk proposition är aviserad att

avlämnas under mars 2002.

Motioner

I Moderata samlingspartiets partimotion N213 yrkande

6 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att det brådskar

att få till stånd en ökad anpassning av principerna

för energibeskattningen mellan de nordiska länderna.

Skilda beskattningsprinciper mellan länderna hotar

effektiviteten på den gemensamma nordiska

elmarknaden vilket leder till samhällsekonomiska

kostnader och en ökad miljöpåverkan.

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk491

av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att inga

fiskala energiskatter bör tas ut i produktionsledet

(yrkande 9) och att Sveriges internationellt sett

stora och energikrävande industrisektor drabbats

hårt av produktionsskatterna på el. I motionen

föreslås också att energiskatterna för hotell- och

restaurangbranschen skall ses över (yrkande 23).

Motionärerna framhåller att branschen får betala

konsumentskatt på energi, medan livsmedelsindustrin

har lägre skattetariff.

I Kristdemokraternas partimotion K426 yrkande 26

av Alf Svensson m.fl. (kd) och kommittémotion N371

yrkande 19 av Inger Strömbom m.fl. (kd) betonas att

det krävs gemensamma europeiska åtgärder för att

sänka koldioxidutsläppen. Ett effektivt medel vore

att i EU lagstifta om miniminivåer för

miljöavgifter.

Enligt Kristdemokraternas kommittémotioner N35

yrkande 8 och N371 yrkande 4 av Inger Strömbom m.fl.

(kd) bör förhandlingar inledas med bl.a. Danmark så

att kolkraftproducerad el vid import till Sverige

kan beläggas med miljöavgift. Motionärerna anför

vidare i motion N371 att regeringen bör presentera

ett skattesystem där goda miljöegenskaper, hög

energieffektivitet och hög elproduktion premieras

medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs

med miljöavgifter (yrkande 5). Enligt motionen bör

EU bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Beslut

om miljöavgifter bör därför kunna tas med

kvalificerad majoritet (yrkande 18).

I Centerpartiets partimotion MJ337 yrkande 6 av

Agne Hansson m.fl. (c) anförs att ett nytt system

för energibeskattning skall bygga på att förorenaren

betalar och att de olika energislagens marknadspris

speglar samhällets totala kostnader. Regeringen och

riksdagen bör, enligt motionen, sätta tydliga miljö-

mässiga ramar för energisystemet inom vilka

marknadsekonomins dynamik och utvecklingskraft skall

verka i miljöns tjänst.

Centern anför vidare i samma motion (yrkande 7)

och i partimotion Sk489 av Agne Hansson m.fl.

(yrkande 28) att en skatteväxling måste utformas så

att en framtida handel med utsläppsrättigheter

underlättas. Det innebär, enligt motionärerna, att

de nuvarande nedsättningsreglerna för industrin

successivt bör fasas ut och skillnaden i

miljöbeskattning mellan hushållen och industrin

jämnas ut.

I Centerns partimotion U302 yrkande 6 av Agne

Hansson m.fl. (c), slutligen, anförs att Sverige i

EU bör driva frågan om miniminivåer för miljö-

skatter. Det vore bra för miljön och ett bra sätt

att skapa likvärdiga konkurrensvillkor, t.ex. för

det svenska jordbruket.

I Folkpartiets partimotion U301 yrkande 43 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en skärpt

koldioxidskatt som beslutas nationellt riskerar att

försämra den inhemska industrins konkurrenskraft.

Sverige bör i EU verka för en gemensam miniminivå

för koldioxidskatt (tkg).

Folkpartiet framhåller i partimotion MJ521 yrkande

9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vidare att EU måste

ges makt över klimatpolitiken. Regeringen måste

snabbt ändra inställning till frågan om

majoritetsbeslut avseende miljöskatter och, föreslår

motionärerna, som ett första steg verka för en

europeisk miniminivå för koldioxidskatten.

I Miljöpartiets kommittémotion U348 yrkande 7 av

Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att regeringen i

EU bör verka för en plan för att underlätta

användandet av miljörelaterade skatter bl.a. genom

framtagande av gemensamma miniminivåer för energi-

och koldioxidskatter.

I motion Sk420 av Ola Sundell (m) föreslås att

energitorv bör jämställas med andra biobränslen och

undantas från koldioxidskatt. I motion Sk218 av

Harald Nordlund (fp) däremot föreslås införande av

koldioxidskatt på torv.

I motion Sk286 av Elizabeth Nyström och Kent

Olsson (m) föreslås att effektskatten på kärnkraft

avskaffas med motivering att skatten är kontrapro-

duktiv eftersom den diskriminerar svensk

kraftindustri och drabbar konsumenterna samt att den

också har negativa miljöeffekter.

I motion Sk427 av Berit Adolfsson (m) sägs att det

är dags att sänka elskatten. Sedan 1996 har

hushållens elskatter höjts med 100 %. Därtill kommer

produktionsskatt på kärnkraftsel och moms som

beräknas också på den påförda skatten.

I ett flertal motioner berörs kraftvärmeproduktionen

och naturgasens roll i energisystemet.

I motion Sk369 av Urban Ahlin och Kjell Nordström

(s) sägs att skattereglerna inte underlättar

kommunernas energiomställning genom exempelvis

uppbyggande av kraftvärmeproduktion och fjärrvärme.

Flera fjärrvärmebolag har svårt att få industrin att

ansluta sig till nätet eftersom reglerna gynnar

oljeuppvärmning för industrin. Det behövs enligt

motionen därför en översyn av reglerna.

I motion Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan Backman

(m) anförs att betydande delar av kolkraften i norra

Europa skulle kunna ersättas av naturgaseldad

kraftvärme. Det är angeläget att svenska

energiskatter anpassas så att effektiv elproduktion

med liten miljöpåverkan kan konkurrera ut

kolkraften.

I motion Sk443 av Ingvar Eriksson och Maud

Ekendahl (m) anförs att regeringen utan dröjsmål bör

miljöanpassa energiskatterna så att naturgaseldad

kraftvärme kan tränga tillbaka smutsig kolkraft.

I motion Sk455 av Ewa Thalén Finné och Lars

Lindblad (m) betonas att svensk energi- och

skattepolitik måste skapa förutsättningar för en

effektiv och miljövänlig produktion av el och värme.

Med rätt förutsättningar kan naturgaseldade

kraftvärmeverk tillsammans med biobränsle, vatten-,

vind-, sol- och kärnkraft konkurrera ut elproduktion

med kol och olja.

I motion N238 yrkande 1 av Kenneth Lantz och Lars

Gustafsson (kd) anförs att kraftvärmebeskattningen

behöver ses över så att naturgaseldad kraftvärme

blir konkurrenskraftig. Det är ett viktigt steg för

att miljömålen skall uppnås.

I motionerna N269 yrkande 2 av Eva Flyborg (fp)

och Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m) anförs

att kraftvärmebeskattningen bör ändras så att

kraftvärme kan konkurrera med övrig elproduktion på

likvärdiga villkor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att reformeringen av

energiskattesystemet är en mycket komplicerad och

grannlaga uppgift och som framgått av den inledande

bakgrunden pågår ett omfattande utredningsarbete

rörande olika delar av systemet. Utskottet anser att

det fordras ingående övergripande analyser för att

sammanfoga de olika komponenterna till en

sammanhållen politik på energibeskattningens område.

Många av de frågor som tas upp i de nu aktuella

motionerna rör områden som är under överväganden

eller som initierats i olika utredningar, och enligt

utskottets mening bör riksdagen inte föregripa

regeringens beredningsarbete utan avvakta de

överväganden som det pågående arbetet på området

föranleder.

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller

vikten av att Sverige håller en fortsatt hög

ambitionsnivå när det gäller att begränsa

koldioxidutsläppen. Sverige och några andra länder

har valt att ligga steget före vid beskattning av

koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt

ansvar för de globala miljöproblem och risker som

utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett

viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på

ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa

efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.

En sådan internationell beskattning är målet med

Sveriges agerande på detta område och skulle

dessutom minska behovet av särskilda regler för den

konkurrensutsatta svenska industrin. I promemorian

Förslag till program för långsiktigt avtal med

energiintensiv industri (Ds 2001:65) presenteras ett

principförslag till ett program för långsiktiga

avtal för att främja energieffektivisering och andra

åtgärder inom energiintensiv industri som kan

påverka utsläppen av klimatpåverkande gaser. Syftet

med programmet är att på ett kostnadseffektivt sätt

minska utsläppen av växthusgaser som bidrag till

uppfyllandet av det svenska klimatmålet.

Utskottet tar härefter upp frågan om elproduktion

och den nordiska elmarknaden samt frågan om

energiskatter i produktionsledet. Dagens svenska

energibeskattning är i huvudsak utformad som

konsumtionsskatt, dock med inslag av beskattning i

produktionsledet. All elproduktion i Sverige är i

dag skattefri. Kvarvarande rester av en

produktionsskatt på el finns i form av den

effektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Riksdagen

avskaffade produktionsskatten på el producerad i

vattenkraftverk den 1 januari 1999 (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Den del av

fastighetsskatten på markvärdet av vattenkraftverk

som svarade mot den tidigare produktionsskatten togs

bort vilket innebar en sänkning av skatten på

markvärdet från 2,21 % till 0,5 %. Kvarvarande del

svarar mot den skatt som utgår på

industrifastigheter. Produktionsskatten på kärnkraft

lades om fr.o.m. den 1 juli 2000 till en skatt på

installerad effekt (prop. 1999/2000:105, bet.

1999/2000:SkU22). Omläggningen från en rörlig skatt

var avsedd att minska riskerna för snedvridningar i

elproduktionssystemet. Vid införandet av effektskatt

på kärnkraftverk aviserade regeringen sin avsikt att

noga följa vilka konsekvenser en övergång till en

fast skatt skulle få, för att säkerställa att det

inte uppkommer några icke avsedda effekter.

Elmarknadens avreglering och internationalisering

har som motionärerna påpekar fått vissa negativa

konsekvenser från miljösynpunkt. I Sverige har

svensk kondenskraft i viss mån ersatts av importerad

elkraft producerad i Danmark på mindre miljövänligt

sätt. Det kan möjligen bero på lägre miljökrav på

dessa anläggningar och att elmarknaden i Danmark

inte varit avreglerad i samma omfattning som i de

övriga nordiska länderna. Enligt utskottets

bedömning finns det ingen grund för uppfattningen

att dansk elbeskattning skulle diskriminera svensk

el. I Sverige beskattas all el oavsett ursprung i

konsumtionsledet. Förslaget om en särskild

miljöbeskattning i Sverige som bara träffar

danskproducerad el från vissa anläggningar är enligt

utskottets mening knappast genomförbart. Det finns

anledning att anta att ökande krav kommer att

ställas på bl.a. elproduktion som inte är

miljövänlig i samband med att staterna skall minska

utsläppen av växthusgaser i syfte att säkerställa

åtagandena under Kyotoprotokollet.

Utskottet tar härefter upp frågan om gemensamma

miniminivåer inom EU för energi- och

koldioxidskatter. Inom EU har Sverige verkat för att

gemensamma minimiskattesatser skall införas också på

naturgas och kol och har tillsammans med andra

länder sökt få till stånd en lösning som innebär att

nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett

energiskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde

till att kommissionen i mars 1997 föreslog ett

ramdirektiv om energibeskattning där skattebasen

utvidgas till samtliga energiprodukter. Förslaget

innebär höjda minimiskattesatser och samtidigt en

ökad flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande

till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller

möjligheterna till differentiering utifrån bränslets

miljöegenskaper. Målsättningen är att alla

energiprodukter skall omfattas av en positiv

skattesats. Sverige har i en arbetsgrupp under rådet

kraftfullt stött arbetet med ett ramdirektiv på

energiskatteområdet och lyckades under sitt

ordförandeskap få i gång diskussionen efter två års

dödläge.

Frågan om utvidgad användning av kvalificerad

majoritet i rådet var aktuell vid

regeringskonferensen i Nice i december 2000.

Konferensen beslöt att enhällighet även i

fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i

fördraget som rör beskattning. Den svenska

inställningen har varit att skattefrågor inom

unionen även fortsättningsvis skall beslutas med

enhällighet, dvs. att medlemsländerna skall ha kvar

sin vetorätt. Det kan i detta sammanhang framhållas

att Amsterdamfördraget innebar att miljöfrågorna

fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och

att formerna för beslut om åtgärder för att uppnå

miljömålen har ändrats. Europaparlamentet har fått

en större roll i lagstiftningsarbetet.

Amsterdamfördraget innebar också att området för

beslut med kvalificerad majoritet utsträcktes till

nya områden.

Energibeskattningen av naturgaseldad kraftvärme

berörs i flera motioner. Kraftvärmeproduktion är ett

av områdena som är prioriterade enligt 1997 års

långsiktiga energipolitiska program. I ett

kraftvärmeverk sker samtidig produktion av el och

värme. Kraftvärmeverk finns i ett relativt stort

antal kommuner samt i ett antal industrier (s.k.

industriellt mottryck). Några kraftvärmeverk har

möjlighet att producera el utan samtidig produktion

av värme, s.k. kondensdrift. För bränsle som

förbrukas för samtidig produktion av värme och el

får avdrag göras med halva energiskatten.

Naturgas har ett antal miljömässiga fördelar

jämfört med andra fossila bränslen, och även jämfört

med biobränsle. Naturgas ger upphov till mindre

mängd koldioxid än olja och kol samt till mindre

utsläpp av stoft, svavel, kväveoxider och oförbrända

kolväten än samtliga andra bränslen. Innehållet av

tungmetaller är helt försumbart, och naturgasen

kräver inget transportarbete i form av bil eller

båt. Sedan den 1 augusti 2000 finns en naturgaslag i

Sverige som syftar till att genomföra

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG om

gemensamma regler för den inre marknaden för

naturgas. Direktivet syftar till att öppna och öka

tillträdet till systemen för naturgas och därmed öka

konkurrensen.

Riksdagen antog år 1998 riktlinjer för

naturgasanvändningen i Sverige. Enligt dessa skall

bl.a. investeringar i rörledningar och inköp av gas

ske efter strikt kommersiella principer. Gasen skall

av egen kraft konkurrera på den svenska

energimarknaden. Naturgasen är med dagens

skattesystem det konkurrenskraftigaste fossila

bränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att

framför allt energiskatten är låg, men även av ett

relativt lågt kolinnehåll, dvs. låg koldioxidskatt.

I elproduktionen beskattas i dag inte fossila

bränslen, vilket innebär att både bränslekostnaden

för kol och eldningsolja är lägre än för naturgas.

Priset på naturgas i Sverige anses vara relativt

högt jämfört med priset på kontinenten. Elproduktion

i kraftvärmeverk kan därför ofta inte konkurrera

prismässigt, och det har varit billigare för t.ex.

kommunerna att köpa el än att producera den själv.

Enligt analysen i promemorian Utvärdering av

Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds

2000:73) är priset avgörande för naturgasens

framtida konkurrenskraft, vilket i sin tur beror på

tillförseln och tillgången på naturgas i Sverige.

Meningarna har varit delade om huruvida torv skall

klassas som ett förnybart bränsle eller ett icke-

förnybart bränsle. I samband med 1990–1991 års

skattereform undantogs torven från

koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som

biobränsle. Skatteväxlingskommittén ansåg att det

fanns starka skäl från miljösynpunkt att klassa torv

som ett fossilt bränsle. En utredning (N2000:10) ser

för närvarande över torvens roll i ett uthålligt

energisystem (dir. 2000:110).

Utskottet anser att överväganden rörande

beskattningen av kraftvärmeproduktion ingår i det

pågående arbetet med en sammanhållen

energibeskattning och att riksdagen inte bör

föregripa dessa bedömningar. Utskottet avstyrker med

det ovan anförda samtliga de nu berörda motionerna i

motsvarande delar i den mån de inte är tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

Jordbrukets miljö- och energiskatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om energiskatter,

gödselmedelsskatter och

bekämpningsmedelsskatter i jordbruket.

Jfr reservationerna 6 (m), 7 (kd) och 8 (fp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av

samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid

förbrukning av el och bränslen. På bränslen som

används för uppvärmning och drift av stationära

motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen)

utgår således ingen energiskatt, och en reducerad

koldioxidskatt motsvarande 30 % av den generella

nivån tas ut. De reducerade skattesatserna gäller

dock inte för bensin (oavsett användning) eller

andra bränslen som förbrukas för drift av

motordrivna fordon. Ingen energiskatt betalas heller

på el som förbrukas i dessa sektorer.

Företag med stor energiförbrukning kan få viss

ytterligare nedsättning av koldioxidskatten. Om den

koldioxidskatt som belastar ett företag överstiger

0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att

den överskjutande skattebelastningen inte överstiger

24 % av det överskjutande skattebeloppet för

bränslet (0,8-procentsregeln). EG-rätten innehåller

dock minimiskattesatser som inte får underskridas.

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel

infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr

för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen

kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje

helt gram kadmium i gödselmedel, till den del

kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.

Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt

kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motioner

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk417

yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson m.fl. (m) betonas

att regeringen utifrån en helhetssyn måste verka för

konkurrensneutralitet mellan länderna och för

samordnade regelverk för växthusnäringen inom EU.

Motionärerna begär vidare att trädgårdsnäringens

särskatter och växthusodlingens skatter på bränsle

för uppvärmning skyndsamt bör ses över (yrkande 5).

I Moderata samlingspartiets kommittémotion MJ343

yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m) anförs att

regeringen höjt dieselskatten trots jordbrukets

negativa konkurrenssituation. Enligt motionen bör

dieselskatten sänkas till 53 öre per liter för

jordbruket, skogsmaskiner och arbetsredskap. I

motionen poängteras slutligen att skatteinstrumentet

inte är det bästa sättet att bedriva miljöarbete och

förhindra läckage från jordbruket.

Handelsgödselskatten på kväve bör därför slopas

(yrkande 5).

I Vänsterpartiets kommittémotion Sk468 yrkande 1

av Jonas Ringqvist m.fl. (v) föreslås att

bekämpningsmedelsskatten skall höjas och att dagens

viktbaserade skatt skall kompletteras med en

dosbaserad skatt. Skatten bör enligt motionen

återföras till jordbruksnäringen. I motionen anförs

vidare att nuvarande handelsgödselskatt på kväve och

kadmium är ett trubbigt instrument för att minska

växtnäringsläckaget och därför bör få en annan

utformning. Det kan innebära lägre skattetryck men

med bibehållen miljöstyrning (yrkande 2). I motionen

sägs slutligen att det är orimligt att jord- och

skogsbruket skall betala en del av vägtrafikens

kostnader och att diesel för arbetsmaskiner endast

bör belastas med samma energiskatt som eldningsolja

(yrkande 3).

I Kristdemokraternas kommittémotion MJ340 yrkande

2 av Caroline Hagström m.fl. (kd) föreslås att 0,8-

procentsregeln skall avvecklas och att den svenska

trädgårdsnäringen i övrigt skall få samma

konkurrensvillkor som övriga EU och

konkurrentländer.

I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande

10 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) föreslås att

skatten sänks på alkylatbensin (grön bensin) för

motorsågar och trädgårdsredskap.

I Folkpartiets kommittémotion MJ526 yrkande 14 av

Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) framhålls

att skatten på handelsgödsel är nödvändig för att

minska övergödningen av sjöar och vattendrag.

Sverige bör enligt motionen driva kravet om en

beskattning baserad på kväveeffektivitet-

/kväveförlust på EU-nivå för att ge bönderna goda

konkurrensförutsättningar.

I Miljöpartiets kommittémotion MJ464 yrkande 4 av

Gudrun Lindvall m.fl. (mp) anförs att det är lika

angeläget att komma ifrån gifterna i lantbruket i

Sverige som i Danmark. I Danmark är skatten på

bekämpningsmedel tio gånger högre, framhåller

motionärerna. Enligt deras mening behövs en

avvecklingsplan där det ingår att göra en översyn av

skatten på bekämpningsmedel i syfte att minska

användningen.

I motion Sk362 yrkande 1 av Lars Hjertén och Lars

Elinderson (m) anförs att regeringens löfte om

bättre konkurrensförhållanden för jordbruket, t.ex.

genom återföring av de s.k. gödselskatterna, inte

har infriats. Enligt motionen bör kväveskatten på

handelsgödsel avskaffas, och skatten på diesel som

används i jord- och skogsbruket bör sänkas med 2:51

kr per liter till 53 öre per liter.

I motion Sk433 yrkandena 2 och 6 av Catharina

Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anförs att jordbrukets

produktionsskatter är på en nivå som innebär

betydande konkurrensnackdelar i förhållande till

övriga EU. Motionären föreslår att skatten på

diesel, eldningsolja, el och handelsgödsel sänks.

Skatten på dieselolja för jord- och skogsbruket bör

enligt motionen sänkas till 53 öre per liter.

I motion Sk450 yrkande 5 av Anders Sjölund (m)

sägs att det är viktigt att ge skogs- och

jordbruksföretag samma konkurrensförutsättningar som

i grannländerna. Skatterna på drivmedel för

jordbruksredskap måste enligt motionären tas bort.

I motion Sk326 av Mikael Oscarsson (kd) sägs att

lantbruket behöver få lika villkor när det gäller

skatt på diesel och handelsgödsel som övriga EU.

I motion MJ336 yrkande 5 av Holger Gustafsson (kd)

föreslås att lantbrukets lönsamhet skall stärkas

genom en återföring av handelsgödselskatten till

näringen och en sänkning av dieselskatten till EU-

nivå.

I motion MJ341 yrkande 1 av Gunnel Wallin (c),

slutligen, framhålls att jordbruket arbetar i fråga

om miljö och djuromsorg under högre krav än på andra

håll i EU. Därtill kommer för Sverige unika

konkurrenstyngande skatter och avgifter. Motionären

föreslår att kväveskatten slopas.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna framför krav på bl.a. sänkta skatter på

bränslen och drivmedel och yrkanden med olika

inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämp-

ningsmedel i jordbruket (inklusive växthusnäringen).

Riksdagen höjde 2001 energiskatten på dieselolja

med 10 öre per liter med hänvisning till att det

inte från miljösynpunkt var motiverat att ha lägre

skatt på diesel än på bensin (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1). Höjningen hade genomslag på

jordbruket, tillverkningsindustrin och

transportområdet.

Riksdagen höjde vidare vid årsskiftet 2001/02

koldioxidskatten på bränslen med 15 %, men

beträffande drivmedel motsvarades höjningen av en

motsvarande sänkning av energiskatten. Omläggningen

utformades vidare så att skattebelastningen på

tillverkningsindustrin, jordbruks- (inklusive växt-

husnäringen), skogsbruks- och vattenbruksnäringarna

blev oförändrad, vilket åstadkoms genom att den

generella koldioxidskattelättnaden på bränslen i

dessa sektorer höjdes från 65 till 70 %. Vid

årsskiftet slopades vidare fordonsskatten på

jordbrukstraktorer. I samband med att riksdagen tog

ställning till bränslebeskattningen avvisades

förslag från oppositionen om sänkt skatt på bl.a.

diesel (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) skall se

över utformningen av nedsättningssystemet för bl.a.

jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna

(inklusive trädgårdsnäringen). Översynen skall

omfatta beskattningen av såväl fossila bränslen som

el. Kommittén skall bl.a. utreda förutsättningarna

för en annan avgränsning av området för

energiskattenedsättning för de konkurrensutsatta

sektorerna än vad som gäller i dag och särskilt

beakta gränsytorna mot andra sektorer samt el- och

värmeproduktionen. Konsekvenserna för de berörda

verksamheterna när det gäller bl.a. deras

konkurrenskraft skall analyseras.

Beskattningen av dieselolja för jordbrukets

arbetsmaskiner ses med förtur över av

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8), (dir.

2001:12). Utredningen har i en promemoria i februari

2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett att

om dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall

sänkas bör det ske till den s.k. uppvärmningsnivån,

vilket skulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per

liter. Det slutliga ställningstagande i frågan tas

när utredningen utrett de grundläggande principerna

för trafikbeskattningen.

Beträffande motion MJ423 med förslag om sänkt

skatt på alkylatbensin för motorsågar och

trädgårdsredskap hänvisar utskottet till vad

regeringen anförde i budgetpropositionen för 2002.

Regeringen bedömer att det av miljöskäl är motiverat

att öka användningen av alkylatbensin i

tvåtaktsmotorer och att en skattesänkning skulle

kunna användas som styrmedel. Naturvårdsverket har

undersökt de tekniska förutsättningarna för och de

miljömässiga effekterna av en skattesänkning. En

rapport presenterades i januari 2002. I budgeten

nämns en sänkning på 1,50 kr per liter och en ram på

0,1 miljarder kronor avsätts fr.o.m. år 2003.

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen

för 2002 beslutat om en återföring av skatten på

bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruks-

näringen (vilken inbegriper växthusnäringen).

Beslutet innebär att under innevarande år återförs

363 miljoner kronor och för åren 2003 och 2004

beräknas anslaget till 420 respektive 430 miljoner

kronor. Regeringen skall till kommissionen överlämna

ett förslag till hur återföringen bör ske.

Sverige har sedan 1980-talet haft olika

handlingsprogram för att minska hälso- och

miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i

jordbruket och trädgårdsnäringen. Det gällande

programmet avsåg perioden 1996–2001. Jordbruksverket

och Kemikalieinspektionen i samråd med andra

myndigheter arbetar med ett nytt program.

Regeringen har i juni 2001 tillkallat en särskild

utredare (dir. 2001:55) med uppgift att utvärdera

skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel i

ett längre perspektiv. Utredaren skall dels

analysera och bedöma skatternas påverkan på

användningen av bekämpningsmedel respektive

handelsgödsel, dels bedöma vilka effekter de har på

miljön. Med utgångspunkt i detta skall det utredas

om skatterna bör förändras så att de kan fungera som

effektivare styrmedel på miljöområdet utan att

kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga

de nu berörda motionerna i motsvarande delar i den

mån de inte är tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

Vägtrafikbeskattning

Åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om bl.a. sänkt

skatt på diesel, sänkta arbetsgivaravgifter

och införande av kilometerskatt.

Jfr reservationerna 9 (m, kd) och 10 (fp).

Bakgrund

Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa

infrastrukturer.

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det

gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare

infört, det s.k. Eurovignettsystemet (prop.

1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för

lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på

minst 12 ton. För dessa fordon har fordonsskatten

sänkts. Bevis för betald vägavgift ger rätt att

trafikera vägarna i anslutna länder. Riksdagen

beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11 och bet.

2000/01:SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets

direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter vilka

krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons

motor uppfyller.

Tyskland har aviserat att man har för avsikt att

lämna vägavgiftssamarbetet vid utgången av 2002 och

i stället införa en kilometerskatt.

En samlad handlingsplan för åkerinäringen

redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.

1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen

konstaterade bl.a. att det är nödvändigt att

intensifiera arbetet med att skapa goda

förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk

åkerinäring. I en debatt den 25 januari 2001 med

anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav

näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna

i denna plan pågår i samarbete med företrädare för

branschen.

Riksdagen beslutade efter förslag i

budgetpropositionen för 2001 att höja energiskatten

på dieselolja med 100 kr per kubikmeter jämte

indexuppräkning av skatten (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1). Enligt regeringens och riksdagens

mening fanns det från miljösynpunkt inte skäl att ta

ut lägre skatt för dieselolja än för bensin. I

propositionen hänvisades vidare till att den lägre

skattenivån för dieselolja jämfört med bensin hade

motiverats med hänsyn till den yrkesmässiga

trafikens konkurrenssituation och att frågan om en

framtida harmonisering av drivmedelsskatterna borde

kunna tas upp i den aviserade utredningen om en ökad

miljörelatering av vägtrafikbeskattningen.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8) tillsattes

i april 2001 för att se över vägtrafikbeskattningens

utformning (dir. 2001:12). Enligt tilläggsdirektiv

(dir. 2002:26) skall utredningen analysera hur ett

svenskt kilometerskattesystem kan utformas. Ett

delbetänkande väntas i juni/juli 2002.

Kommissionen har nyligen lämnat en vitbok, Den

gemensamma transport-politiken fram till 2010:

Vägval inför framtiden. Kommissionen menar bl.a. att

kostnaderna för vägtransporter skall betalas av dem

som använder vägarna. Med kostnader avses i detta

sammanhang även externa kostnader såsom

miljöpåverkan. I vitboken diskuteras även hur de

intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.

Vidare pekar vitboken på praktiska svårigheter som

uppkommit p.g.a. utformningen av direktivet

(1999/62/EG). Ett exempel är att kilometerskatt som

endast får tas ut på motorvägar, vilket i praktiken

gör det omöjligt att införa en kilometerskatt i

Sverige. Kommissionen har för avsikt att utarbeta

ett förslag till direktiv om transporter i Europa

och ett nytt direktiv om avgifter på tunga

godsfordon.

Motioner

I Folkpartiets partimotion MJ521 yrkande 13 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) betonas att transportnäringens

problem bör tas på allvar och att Folkpartiet i

dagsläget motsätter sig ytterligare höjningar av

dieselskatten. Enligt motionen bör regeringen i

stället arbeta inom EU för införandet av en gemensam

kilometerskatt på lastbilstrafik, en miljöåtgärd som

rimmar väl med strävan efter en enhetlig inre

marknad med konkurrens på lika villkor.

I motion Sk407 Alf Eriksson (s) föreslås att det

genomförs en skatteväxling mellan fordonsskatt och

kilometerskatt. Det innebär, enligt motionären, en

bättre konkurrensneutralitet mellan svenska och

utländska åkare som kör i Sverige och skulle minska

utsläppen från godstrafiken.

I motion Sk222 av Margareta Cederfelt (m) anförs

att den svenska åkerinäringen har svårt att hävda

sig i konkurrensen med utländska åkare och att

dieselskatten behöver sänkas.

I motion Sk244 av Christel Anderberg (m) sägs att

kostnadsbördan för åkerinäringen behöver sänkas till

en internationellt konkurrenskraftig nivå. Det

gäller sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt dieselskatt

och fordonsskatt.

I motion Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och Leif

Carlsson (m) anförs att analyser visar att svenska

åkerier har kostnader som ligger 20 % över kostna-

derna för åkerier i konkurrentländerna och att

situationen har förvärrats genom riksdagens beslut

att höja dieselskatten. I motionen föreslås att

riksdagen skall sänka dieselskatten med en krona per

liter.

I motion Sk418 yrkandena 1–3 av Ingvar Eriksson

och Olle Lindström (m) anförs att svensk åkerinäring

måste, för att hävda sig, få sänkta kostnader och

därmed chans att konkurrera på lika villkor.

Motionärerna framhåller att Sverige förlorar

skatteintäkter om företagen läggs ned eller flyttar

till andra länder. Motionärerna föreslår att

regeringen skall lägga fram förslag om en

harmonisering av svenska skatter och avgifter på

åkerinäringen till vad som gäller i övriga EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av yrkandena om sänkt

skatt på diesel erinra om att riksdagen nyligen med

anledning av budgetpropositionen för 2002 tagit

ställning till skattenivån på drivmedel (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1). Riksdagens beslut

innebar en generell höjning av koldioxidskatten med

15 % på bränslen. Det sammanlagda skatteuttaget på

drivmedel ändrades dock inte eftersom energiskatten

sänktes lika mycket som koldioxidskatten höjdes. I

det sammanhanget avvisade riksdagen förslag från

oppositionen om sänkt skatt på bl.a. diesel.

Utvecklingen på transportmarknaden under senare år

har inneburit att en ökande andel av transporterna

inom samt till och från Sverige nu utförs av åkerier

som är etablerade i andra länder och som i huvudsak

beskattas i sina hemländer. Utskottet anser att

åkerinäringens konkurrensproblem inte ensidigt kan

knytas till skatten på dieselbränsle utan det finns

en rad faktorer som bidrar till kostnadsskillnader

mellan svenska åkerier och åkerier i andra EU-

länder. Det handlar bl.a. om löner och arbetstider.

Det rör sig även om en s.k. social dumpning som

innebär att åkeriföretag i Europa använder sig av

tredjelandschaufförer med låga löner och som har

långa körtider. Utskottet anser att åkerinäringens

problem måste angripas från ett vidare perspektiv

och att frågan måste lösas inom ramen för EU-

samarbetet.

Åkerinäringens konkurrenssituation har

uppmärksammats, bl.a. genom det transport- och

näringspolitiska program för svensk åkerinäring som

presenterades våren 2000 och genom det arbete inom

Regeringskansliet med programmet som bedrivits i

samarbete mellan representanter för branschen.

Utgångspunkten för programmet är att regeringen vill

samverka med åkeribranschen för att åstadkomma en

livskraftig svensk åkerinäring. Programmet

innefattar planerade åtgärder inom bl.a. områden som

myndighetskontroll av tung trafik och EU-arbete med

harmonisering, beskattningsfrågor av olika art,

kvalitetssäkring och kompetensutveckling.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8) skall med

förtur redovisa de delar av uppdraget som särskilt

påverkar åkerinäringens konkurrenssituation. Förutom

fordonsskatten och drivmedelsskatten skall utredaren

analysera för- och nackdelar med en kilometerskatt

och hur ett system med kilometerskatt i Sverige kan

utformas.

De frågor motionärerna tar upp kommer således att

behandlas inom ramen för det pågående

utredningsarbetet, och det behövs därför inga

tillkännagivanden från riksdagen av det slag som

efterlyses i motionerna. Utskottet avstyrker därför

samtliga i avsnittet behandlade motioner i berörda

delar.

Fossila drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om sänkta

drivmedelsskatter och avdragsrätt för

bensinstationer som bestulits på bensin.

Jfr reservation 11 (m).

Gällande bestämmelser

Beskattning av fordonsbränslen regleras av

energiskattelagen (1994:1776). Energiskatt och

koldioxidskatt tas ut på bensin och dieselolja

enligt skattesatser som anges i 2 kap. 1 § i

tabellform. Koldioxidskatten beräknas utifrån

kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda

belopp per vikt eller volym.

Skatten på bensin (miljöklass 1) är 4,62 kr per

liter (energiskatt 3,16 kr och koldioxidskatt 1,46

kr) och på diesel (omärkt miljöklass 1) 3 121 kr per

m3 (energiskatt 1 323 kr och koldioxidskatt 1 798

kr).

Enligt det s.k. mineraloljedirektivet (rådets

direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna

för punktskatter på mineraloljor) skall alla motor-

bränslen beskattas och vissa minimiskattenivåer

måste iakttas vad gäller beskattningen av samtliga

fordonsbränslen. Direktivet innehåller möjligheter

till full eller partiell skattebefrielse för viss

användning. Medlemsländerna kan härutöver hos rådet

begära tillåtelse att tillämpa undantag i form av

skattebefrielse eller skattenedsättning enligt ett

särskilt förfarande som fastställts i artikel 8.4 i

mineraloljedirektivet, s.k. 8.4-undantag. Sverige

har fem sådana undantag bl.a. i form av

skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med

indelning i miljöklasser samt en differentiering av

skatten på blyfri bensin efter miljöklasser.

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion N265 yrkande 4

av Ulf Björklund m.fl. (kd) föreslås att boende i

glesbygd bör kompenseras med sänkt skatt på diesel

med 31 öre över hela landet och på bensin inom

stödområde A.

I motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att

skattefrihet införs för bensinstationer när bensin

stjäls. Motionären anser vidare i motionerna Sk203

och Sk204 att bensinskatten bör sänkas eftersom den

höga skatten slår hårt mot alla som bor där allmänna

kommunikationer inte kan användas för nödvändiga

transporter. Motionären anser också att skatten på

diesel bör sänkas eftersom den slår hårt mot

jordbruk och åkerier.

I motion Sk215 av Stefan Hagfeldt (m) anförs att

bensinskatten bör sänkas eftersom den slår hårt mot

alla som är beroende av bil och speciellt mot dem

som bor i glesbygd.

I motion Sk231 av Margareta Cederfelt (m) anförs

att bensinskatten snarast måste sänkas i syfte att

göra det möjligt för den enskilde att välja trans-

portmedel efter behov och inte efter skattekraft.

I motion Sk285 av Björn Leivik och Elisabeth

Nyström (m) sägs att en av de viktigaste

regionalpolitiska reformerna är att sänka

bränsleskatterna.

I motion Sk289 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och

Anders G Högmark (m) betonas att landsbygden måste

kunna utvecklas och att skatten på bensin därför bör

sänkas med mellan 0,75 kr och 1 kr per liter.

I motion Sk433 yrkande 1 av Catharina Elmsäter-

Svärd m.fl. (m) anförs likaledes att det måste bli

lättare att leva på landet. Skatten på bensin och

diesel bör, enligt motionärerna, sänkas med 70 öre

per liter och reseavdraget bör höjas till 20 kr per

mil.

I motion Sk450 yrkande 3 av Anders Sjölund (m),

slutligen, påtalas att det förutom en uppgradering

av vägstandarden i Norrland fordras en påtaglig

sänkning av drivmedelsskatten så att både

arbetspendling och sociala möten kan ske på lika

villkor. Bilavdraget bör enligt motionären höjas

till 20 kr per mil.

Utskottets ställningstagande

Den strategi för en grön skatteväxling på

energiområdet som riksdagen ställde sig bakom hösten

2000 innebar bl.a. höjda skatter på fossila

bränslen. Bensin undantogs dock från skatteväxlingen

(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).

Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på

drivmedel genom budgetbeslutet för 2002 (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1) som bl.a. innebar en

generell höjning av koldioxidskatten på bränslen med

15 %. Drivmedlen fick motsvarande sänkning av

energiskatten där så var möjligt. De drivmedel som

endast belastades med koldioxidskatt undantogs från

höjningen. Riksdagen avvisade i det sammanhanget

oppositionens krav om bl.a. sänkt skatt på bensin

och diesel.

För att mildra effekten av höjningarna på

arbetsresor har riksdagen höjt det avdragsgilla

beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan

bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som

2001. Fordonsskatten på personbilar som ägs av

boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan år

1980.

Utskottet anser att skatterna på bl.a. bensin och

diesel utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken som

syftar till att minska utsläppen av koldioxid och

andra växthusgaser. Utskottet ser inga skäl att

sänka skatten på bensin och diesel och erinrar om

att drivmedelspriserna också styrs av en kommersiell

komponent. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna N265, Sk203, Sk204, Sk215, Sk231, Sk285,

Sk289, Sk433 och Sk450 i förekommande fall i berörda

delar.

I motion Sk202 föreslås skattefrihet för mackägare

när bensin stjäls. Den nuvarande ordningen för detta

område ligger i linje med EU-rätten som föreskriver

att skatt skall betalas även för varor som

försvunnit genom t.ex. svinn eller stöld från

skatteupplag. Det är också enligt utskottets

uppfattning från allmänna beskattningssynpunkter

önskvärt att det utgår punktskatter på all bensin

som förbrukas i landet oavsett om den är stulen

eller säljs legalt. Utskottet avstyrker motion

Sk202.

Alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om

skattenedsättning för alternativa drivmedel,

fler pilotprojektdispenser, etanolinblandning

i bensin, beskattningen av biogas, innebörden

av begreppet koldioxidneutral och innebörden

av ”motsvarande bränsle” i energiskattelagen

m.m.

Jfr reservationerna 12 (kd), 13 (c) och 14

(fp).

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt energiskattelagen (1994:1776) tas

energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt ut på

bensin, eldningsolja, dieselolja, fotogen, gasol,

naturgas, kol och petroleumkoks. Skattesatsen för

dessa s.k. direkt skattepliktiga bränslen är

uttryckta i 2 kap. 1 § i tabellform. Utöver dessa

bränslen skall skatt även utgå på övriga bränslen (i

praktiken främst biodrivmedel) som säljs eller

förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till

motorbränsle eller som medel för att öka

motorbränslets volym. Dessa bränslen beskattas efter

den skattesats som gäller för motsvarande direkt

skattepliktiga mineraloljeprodukt, dvs. i praktiken

dieselolja eller bensin beroende på vilket fossilt

bränsle som det alternativa bränslet ersätter.

Enligt energiskattelagen kan regeringen i

särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse

från energi- och koldioxidskatterna på bränslen som

används i försöksverksamhet inom ramen för

pilotprojekt som syftar till att utveckla mer

miljövänliga bränslen. Bestämmelsen grundar sig på

artikel 8.2 d i det s.k. mineraloljedirektivet

(rådets direktiv 92/81/EEG om harmonisering av

strukturerna för punktskatter på mineraloljor).

Regeringen har under åren 1995–1998 beviljat ett

flertal pilotprojektdispenser för olika aktörer på

den svenska marknaden, som i praktiken har inneburit

att all användning av biodrivmedel (främst etanol

och rapsmetylester) varit helt eller – vad gäller

etanol i blandning med mineraloljeprodukt – i vart

fall delvis skattebefriad.

Regeringen beslutade i november 2001 att de

pågående pilotprojekt som har skattenedsättning för

produktion av etanol och rapsmetylester för drivme-

del skall förlängas t.o.m. utgången av 2002 med

samma villkor och volymer. Förlängning ges till de

bolag som har verksamhet i dag och som ansökt om att

få fortsätta. Det är Svensk Etanolkemi AB i

Örnsköldsvik och Svenska Ecobränsle AB i Skåne. I

december 2001 gav regeringen vidare Preem Petroleum

AB och Agrooil AB tillåtelse för pilotprojekt

avseende fortsatt produktion av rapsmetylester

t.o.m. 2002. Elva ansökningar avslogs. Tillståndet

för pilotprojekt för Agroetanol AB som producerar

etanol gäller enligt tidigare beslut t.o.m. 2003.

Statens energimyndighet följer årligen på rege-

ringens uppdrag upp och utvärderar pågående

pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och miljö-

aspekter.

Biogas är befriat från energi- och koldioxidskatt

i energiskattelagen med stöd av ett rådsbeslut inom

EU (art. 8.4 mineraloljedirektivet) om skatte-

befrielse för biologiskt framställd metan och andra

avfallsgaser. I annat fall skulle metanet ha

beskattats som naturgas. I Sverige har detta tolkats

som att också biogas som drivmedel kan

skattebefrias.

I direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och

dieselbränslen (Auto/oil-direktivet) begränsas

inblandning av etanol i bensin till en volymhalt om

högst 5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot

fortsatt användning av E85 (85 % etanol och

återstoden främst bensin); inte heller påverkas

möjligheterna att använda ren etanol i bussar i

kollektivtrafik. Skälet är att bränsle med så hög

inblandning av etanol inte betraktas som bensin.

Bestämmelserna i direktivet tillämpas i

medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2000.

Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning

genom ändringar i miljöbalken (prop. 1999/2000:9,

bet. 1999/2000:SkU11). Numera finns bestämmelserna i

lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och

motorbränslen.

Kommissionen tog i november 2001 beslut om två

direktivförslag och ett meddelande för minskad

användning av fossil energi. Enligt förslagen skall

medlemsländerna ha rätt att skattesubventionera

biobränslen med upp till 50 %, i vissa fall mer.

Målet är att senast år 2020 minst 20 % av bensin-

och dieselförbrukningen är ersatt med etanol och

andra biobränslen.

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande 4

av Lars Gustafsson m.fl. (kd) sägs att skatteuttaget

på vägtrafiken skall motsvaras av kostnader. De

förnybara drivmedlen bör, enligt motionen, befrias

från koldioxidskatt. Politiken måste, säger

motionärerna, inriktas på att genom långsiktiga mål

driva på utvecklingen för energieffektiva och

miljövänliga fordon och nya bränslen. I motionen

anförs vidare att fler pilotprojektdispenser för

alternativa bränslen bör beviljas, t.ex. för

framställning av ekoparaffin (yrkande 6).

Motionärerna påtalar slutligen att den uppskjutna

skattefriheten för E85 till 2003 betyder att

konsumenten måste betala 10,95 kr för den E85 som

behövs för att ersätta en liter bensin som i dag

kostar 9,45 kr. Detta kommer, framhålls i motionen,

att leda till färre inköp av etanolbilar (yrkande

13).

I Kristdemokraternas kommittémotion N265 yrkande 5

av Ulf Björklund m.fl. (kd) anförs att regeringen

bör ta vara på den möjlighet till alternativa

bränslen som bl.a. inblandning av etanol i redan

befintliga motorer ger. Möjligheten till inhemsk

produktion och skattelättnader för etanol skall inte

behöva dra ut på tiden, anser motionären.

I motion Sk475 av Berndt Ekholm (s) erinras om att

den etanol som finns inblandad i all bensin i dag är

5 % och skattefri. Enligt motionären bör skatten

från miljösynpunkt reduceras även på högre

etanolinblandning.

I motion MJ287 yrkande 2 av Kenneth Lantz och

Gunnel Wallin (kd, c) anförs att beskattningen av

biogas bör ses över. Motionärerna framhåller att

gasen är ett utmärkt drivmedel för fordon men att

bl.a. priset måste bli användarvänligt. En låg

beskattning uppmuntrar inköp av fordon avsedda för

biogasdrift trots att inköpspriset är högre, säger

motionärerna.

I motionerna Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

och Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c mp) sägs

att innebörden av begreppet ”motsvarande bränsle” i

energiskattelagen bör klargöras.

I flerpartimotionen Sk406 av Sven Bergström m.fl.

(c, v, fp, mp) anförs att begreppet

koldioxidneutral, i samband med en skattestrategi

för alternativa drivmedel (se budgetpropositionen

avsnitt 8.6.4), måste få en så vid innebörd att det

inte inskränker utvecklingsarbetet mot minskade

nettoutsläpp av koldioxid.

I motion Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp) sägs att

fördelningen mellan de två budgetpotterna ”reduktion

av koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel”

respektive ”pilotprojekt” lämpligen bör vara

flexibel så att en del av utrymmet i den förstnämnda

potten får användas för att öka den sistnämnda

potten.

Utskottets ställningstagande

Inom det långsiktiga energipolitiska program för ett

ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som

riksdagen godkände 1997 (prop. 1996/97:84, bet.

1996/97:NU12) gör staten en kraftfull satsning på

forskning och utveckling bl.a. med syfte att sänka

produktionskostnaderna för alternativa drivmedel.

Reformeringen av energiskattesystemet, vilken är

en central del i den gröna skatteväxlingen, skall

bidra bl.a. till att gynna användningen av alter-

nativa bränslen som leder till påvisbara

miljövinster. Bland annat biobränslena får genom

skatteväxlingen en stärkt konkurrenskraft genom att

beskattningen av fossila bränslen ökar.

Skattesubventioner för att gynna introduktion av

alternativa drivmedel på marknaden måste, enligt

utskottets mening, dock alltid vägas mot de

statsfinansiella effekterna.

Riksdagen (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1) har

nyligen tagit del av regeringens bedömning i

budgetpropositionen för 2002 om hur en strategi

fr.o.m. 2003 för nedsättning av skatten på

alternativa drivmedel skall utformas.

Huvudkomponenterna i strategin innefattar

skattelättnader i form av dels energi- och

koldioxidskattebefrielse för pilotprojektdispenser i

enskilda fall, dels en generell

koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala

drivmedel med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4

i mineraloljedirektivet.

Utskottet anser att den redovisade skattestrategin

för alternativa drivmedel i allt väsentligt

sammanfaller med de intentioner som redovisas i

motion MJ423 om att förnybara drivmedel bör befrias

från koldioxidskatt och om att driva på utvecklingen

av nya bränslen.

I fråga om att ta fram miljövänliga fordon görs

betydande satsningar. Regeringen har initierat ett

samverkansprogram med bilindustrin för att främja

utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Staten

har för detta ändamål avsatt 500 miljoner kronor

under en sexårsperiod.

Att strategin, som påtalas i motion MJ423, kan

börja tillämpas först 2003 hänger samman med att

rådet måste godkänna en ansökan om 8.4-undantag

enligt mineraloljedirektivet och att EG-

kommissionens godkännande fordras enligt

statsstödsreglerna avseende både pilotprojekt och

den generella koldioxidskattebefrielsen. Det hänger

också samman med att regeringen avser att se över

den närmare innebörden av vilka produkter som ryms

inom begreppet koldioxidneutrala drivmedel samt hur

skattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i

skattelagstiftningen.

När det gäller frågan om att bevilja fler

pilotprojektdispenser, t.ex. för ekoparaffin,

erinrar utskottet om att det åligger regeringen att

pröva sådana dispensansökningar. Det är emellertid

viktigt att understryka att skattenedsättningar bara

bör komma i fråga för alternativa drivmedel som

innebär miljömässiga vinster. Den bedömningen bör

innefatta inte bara bränslet som sådant utan även

hur bränslet produceras och vad det produceras av.

Etanolinblandning i bensin berörs i motionerna

N265 och Sk475. Med anledning av den förstnämnda

motionen vill utskottet framhålla att regeringen som

framgått ovan i flera fall beviljat

skattenedsättningar för etanolproduktion inom ramen

för pilotprojektdispenser. I den senare motionen

föreslås att även en större etanolinblandning än 5

volymprocent bör vara tillåten.

Enligt budgetpropositionen för 2002 har regeringen

agerat i fråga om etanolinblandning och i de ännu

pågående förhandlingarna inom Auto/oil-programmet

föreslagit att gränsvärdet för inblandning av etanol

i bensin skall höjas. I fråga om dispens bedömer

regeringen att direktivet inte ger utrymme för ett

sådant undantag. När de pågående förhandlingarna

slutförts kommer regeringen att aktualisera frågan

under förutsättning att direktivet ändras.

Utskottet anser att det inte behövs något

tillkännagivande från riksdagen i fråga om

etanolinblandning i bensin eftersom frågan redan är

aktualiserad i Regeringskansliet.

Utskottet anser att motion MJ287 om beskattningen

av biogas som drivmedel är tillgodosedd i och med

att biogas (metan framställd genom biologiska

processer) är skattefri med stöd av en särskild

undantagsregel i 2 kap. 11 § energiskattelagen.

Regeln har införts med stöd av ett rådsbeslut

(artikel 8.4 i mineraloljedirektivet) om

skattebefrielse för biologiskt framställd metan och

andra avfallsgaser.

Två motioner, Sk435 och Sk346, tar upp frågan om

vad som avses med ”motsvarande bränsle” i

energiskattelagen i samband med beskattningen av

alternativa drivmedel. Skatt för ett alternativt

drivmedel skall betalas enligt den skattesats som

gäller för motsvarande direkt skattepliktiga

mineraloljeprodukt, dvs. i regel dieselolja eller

bensin beroende på vilket fossilt bränsle som det

alternativa bränslet ersätter. Utskottet har

förståelse för motionärernas synpunkter att det kan

uppstå tillämpningsproblem. Utskottet räknar dock

med att problemen inte är större än att

beskattningsmyndigheten, dvs. Riksskatteverket eller

andra rättstillämpande myndigheter kan lösa de

frågor som uppkommer.

När det gäller motion Sk406 om innebörden av

begreppet koldioxidneutral i samband med en

skattestrategi för alternativa drivmedel erinrar

utskottet om att regeringen aviserat att frågan om

vilka produkter som ryms inom begreppet

koldioxidneutrala drivmedel skall utredas. Riksdagen

bör inte föregripa denna prövning.

I motion Sk419, slutligen, tar man upp frågan om

fördelningen av budgetutrymmet mellan

skattenedsättningar för pilotprojekt för alternativa

drivmedel respektive nedsättningar för

koldioxidneutrala drivmedel. I budgetpropositionen

för 2002 har regeringen bedömt intäktsbortfallet

fr.o.m. 2003 till 0,15 miljarder kronor respektive

0,75 miljarder kronor. Riksdagen hade vid höstens

budgetberedning inget att invända mot regeringens

bedömning i det aktuella avseendet, och utskottet

anser inte att det finns anledning att ompröva detta

ställningstagande. När regeringen har presenterat

ett förslag till regelverk för skattestrategin för

alternativa drivmedel finns det bättre förut-

sättningar för att bedöma intäktsbortfallen och

riksdagen får återkomma i det sammanhanget.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga

i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om sänkt

fordonsskatt m.m.

Jfr reservation 15 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon,

infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var

att fordonsägarna skulle få svara för kostnader i

form av vägunderhåll och vägslitage. Fordon

registrerade i Sverige beskattas med fordonsskatt.

Fordonsskatt är en fast skatt som tas ut med visst

belopp för en viss tidsperiod oavsett i vilken

utsträckning fordonet faktiskt används. Enligt

fordonsskattelagen (1988:327) tas fordonsskatt ut

för motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar,

traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och

släpvagnar som är eller bör vara registrerade i

bilregistret och som inte är avställda.

Fordonsskattens storlek varierar bland annat med

fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets

konstruktion. Tjänstevikten är skattevikt för

personbil, motorcykel, traktor och motorredskap.

Totalvikten är skattevikt för buss, lastbil, tung

terrängvagn och släpvagn. Skatten tas ut med ett

grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.

Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den

1 januari 2002.

För vägavgiftspliktiga fordon tillämpas sänkt

fordonsskatt.

Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får

inte understiga de minimiskattesatser som anges i

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa

infrastrukturer.

Som exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas

att fordonsskatten för personbil (bensin) med

skattevikt över 900 kg är 734 kr + 149 kr för varje

hundratal kg över lägsta skattevikt (900 kg).

Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är

2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta

skattevikt.

Före den 1 januari 2001 gällde en generell

befrielse från fordonsskatt för motorcyklar,

personbilar, lastbilar och bussar som var 30 år

eller äldre. Bestämmelsen var emellertid inte

förenlig med direktivet 1999/62/EG och reglerna

ändrades såvitt gällde lastbilar (prop. 2000/01:31,

bet. 2000/01:

SkU11 och bet. 2000/01:SkU13) så att en

förutsättning för skattebefrielse numera är att

fordonet inte är vägavgiftspliktigt. Samtidigt

ändrades reglerna för vägavgift, och undantag från

vägavgiftsplikten gäller numera för lastbilar som är

30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig

trafik.

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande 3

av Lars Gustafsson m.fl. (kd) anförs att regeringen

i enlighet med Trafikskatteutredningen bör lägga

fram förslag om borttagande av vägavgifter och

fordonsskatt för veteranlastbilar som inte går i

yrkesmässig trafik.

I motion Sk329 av Leif Jakobsson (s) anförs att

seriösa utövare av veteranfordonshobbyn bör genom

medlemskap i förening kunna få undantag från de

regelverk och skatter som är till för masstrafiken.

I motion Fi230 yrkande 2 av Olle Lindström (m)

sägs att dieselbränslet i stort sett är lika dyrt

som bensin och att fordonsskatten därför bör sänkas

till samma nivå som gäller för bensinbilar.

I motion Sk267 av Jeppe Johnsson och Anders G

Högmark (m) påtalas att fordonsskatten på

dieseldrivna bilar är ca fyra gånger så hög som på

motsvarande bensindrivna modeller trots att

prisskillnaden mellan bensin och diesel är betydligt

mindre än tidigare. Detta anser motionärerna är fel

och bör föranleda ändring.

I motion Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G

Högmark (m) erinras om att när vägavgift för tunga

lastbilar infördes var det tänkt att det sammanlagda

skatteuttaget inte skulle förändras. Enligt motionen

har det i praktiken blivit skattehöjningar eftersom

vägavgiften nämligen inte gör det lönsamt att ställa

av fordon under en kortare period. Motionärerna

föreslår att reglerna för återbetalning av vägavgift

ses över.

I motion Sk347 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

föreslås att dieselbilar bör betraktas som

miljöfordon i samband med fordonsskatt och

tjänstebilsregler.

I motion Sk448 av Anders Sjölund (m) anförs att

med insikten om moderna dieselmotorers förtjänster

från miljösynpunkt bör fordonsskatten på dieselbilar

harmoniseras eller ligga lägre än skatten för

bensindrivna bilar.

I motion MJ342 yrkande 2 av Carl G Nilsson (m)

föreslås att för att öka intresset för en

återanvändning av äldre bussar, lastbilar och

entreprenadmaskiner skulle en ekonomisk stimulans

kunna ges till fordonsägare i deras medverkan till

en bättre miljö.

I motion Sk405 yrkandena 1 och 2 av Ulla-Britt

Hagström (kd) sägs att Naturvårdsverket bör ompröva

sin syn på dieselbilars hälsoeffekter och att

Sverige inte längre på otydliga grunder kan beskatta

dieselbilar och dieselbränsle på nuvarande

godtyckliga sätt. Skatten bör sänkas, föreslår

motionären.

I motion Sk201 av Rolf Gunnarsson (m), slutligen,

reagerar motionären mot följande formulering i ett

debiteringsbeslut: Ӏven om du anser att debite-

ringen är felaktig måste du betala in skatten i

tid.” Enligt motionen bör texten förändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan redovisat att reglerna om

skattebefrielse för veteranlastbilar har justerats

fr.o.m. den 1 januari 2001. Sådana fordon är

befriade från både vägavgift och fordonsskatt under

förutsättning att de inte används i yrkesmässig

trafik. I övrigt gäller oförändrade regler om

skattefrihet för veteranfordon såvitt avser

motorcyklar, personbilar och bussar. Utskottet kan

därmed konstatera att yrkandet i motion MJ423

yrkande 3 redan har tillgodosetts.

I motionerna Sk329 och MJ342 yrkande 2 begärs

skatterabatter för utövare av veteranfordonshobbyn

respektive ekonomisk stimulans, t.ex. skatterabatt,

för fordonsägare som ägnar sig åt att återanvända

äldre bussar och lastbilar och förbättra

dieselmotorerna. Utöver den befrielse från

fordonsskatt som gäller i dag för veteranfordon

anser utskottet inte att det bör införas särskilda

skatterabatter för begränsade kategorier

fordonsägare.

I motionerna Fi230, Sk267 föreslås en sänkning av

fordonskatten för dieselbilar med hänvisning till

att prisskillnaden mellan dieselbränsle och bensin

inte är så stor. Utskottet vill angående denna fråga

framhålla att i dagens skattesystem är kombinationen

av drivmedelsskatt och fordonsskatt olika för

bensin- och dieseldrivna bilar. För en dieseldriven

bil är drivmedelsskatten lägre medan fordonsskatten

är högre. Utskottet anser att nuvarande skillnad i

beskattning mellan dieselbilar och bensinbilar är

väl avvägd, och utskottet är inte berett att

tillmötesgå motionärernas krav om en sänkning av

fordonsskatten på dieselbilar. Det bör tilläggas att

skillnader i pris på bensin respektive diesel inte

enbart styrs av skillnader i drivmedelsskatt mellan

bränsleslagen. Prisskillnader kan också bero på

skillnader i bensinbolagens vinstmarginaler för

respektive bränsleslag.

I motionerna Sk347, Sk448 och Sk405 framhålls

dieselbilarnas miljöförtjänster som motiv för

yrkanden om sänkt fordonsskatt. Utskottet anser att

det ännu inte finns tillräckliga miljömässiga skäl

för att skattemässigt gynna dieselbilar i

förhållande till bensinbilar. Utskottet stöder sig

därvid på de slutsatser som dras i

Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande Bilen,

miljön och säkerheten (SOU 1999:62). Utredningens

ståndpunkt är att det från miljömässiga

utgångspunkter bör råda konkurrensneutralitet mellan

dieseldrivna och bensindrivna bilar. Utredningens

slutsats är att fordonsskatten på dieseldrivna bilar

även i fortsättningen bör vara högre än på mot-

svarande bensindrivna fordon för att kompensera för

att drivmedlet diesel beskattas lindrigare än

bensin. Regeringen har initierat en översyn av

vägtrafikbeskattningen. Vägtrafikskatteutredningen

(Fi 2001:8) skall bl.a. se över fordonsskatten och

drivmedelsskatten (dir. 2001:12), och enligt utskot-

tets mening finns det anledning att avvakta

resultatet av utredningens arbete.

I motion Sk201 berörs utformningen av ett

beskattningsbeslut, och utskottet kan endast

konstatera att utformningen i sak är korrekt. Texten

återspeglar vad som gäller allmänt inom

beskattningen nämligen att debiterad skatt måste

betalas även om den skattskyldige anser debiteringen

felaktig och vederbörande eventuellt tänker begära

omprövning eller överklaga. Något uttalande från

riksdagen i frågan behövs knappast.

I motion Sk314 påtalas de nackdelar som

vägavgiftssystemet inneburit vid avställning av

tunga lastbilar. Utskottet anser att problemet torde

bero på att vägavgift betalas för ett helt år i

förskott. Vid avställning betalas avgift motsvarande

återstående hela månader av avgiftsperioden tillbaka

med avdrag för en administrationsavgift, vilket

innebär en fördyring för ägaren. Problemet var

särskilt påtagligt för vägavgiftspliktiga

veteranlastbilar. Frågan löstes emellertid för dessa

fordon i samband med riksdagens beslut att endast

veteranlastbilar som används i yrkesmässig trafik

skall vara vägavgiftspliktiga (prop. 2000/01:31,

bet. 2000/01:SkU11 och bet. 2000/01:SkU13) samt

riksdagens beslut om att återbetalning av vägavgift

skall ske från tidpunkten när avgiftsplikten

upphörde och inte som tidigare när vägavgiftsbeviset

kom in till beskattningsmyndigheten. Frågan är väl

känd inom Regeringskansliet varför något uttalande

från riksdagen knappast behövs.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga

i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om regionalt

differentierade drivmedelsskatter och om att

Vägtrafikskatteutredningen särskilt skall se

över frågan om differentierad fordonsskatt

för bussar.

Jfr reservation 16 (kd).

Motioner

I Kristdemokraternas kommittémotion N372 yrkande 7

av Harald Bergsström m.fl. (kd) föreslås att

glesbygdsbor kompenseras för merkostnader genom en

generell skattesänkning på diesel med 25 öre per

liter (31,25 öre inkl. moms). För att jämställa

diesel och bensin inom stödområde A bör skatten på

bensin inom detta område, enligt motionärerna,

sänkas med 25 öre (31,25 öre inkl. moms).

I motionerna Sk293 av Erling Wälivaara och Gunilla

Tjernberg (kd), Sk353 av Dan Kihlström och Jan Erik

Ågren (kd) samt Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) föreslås att frågan om differentierad

drivmedelsskatt utreds.

I motion Sk312 yrkandena 1 och 2 av Kenneth

Johansson (c) anförs att utredaren av

vägtrafikbeskattningen särskilt bör överväga hur ett

grönt fordonsskattesystem kan införas genom en

differentiering av fordonsskatten på bussar utifrån

mängden avgasutsläpp. Motionären anser vidare att

kollektivtrafiken bör användas som ett verktyg i

arbetet med att skapa ett grönt transportsystem och

för att uppnå de transportpolitiska målen. Enligt

motionären spelar skattepolitiken därvid en

nyckelroll.

Utskottets ställningstagande

Motioner om regional differentiering av skatten på

fordonsbränslen har behandlats av utskottet vid ett

flertal tillfällen, senast i betänkande

2000/01:SkU17. Motionerna har avstyrkts med

motiveringen att ett sådant system som motionärerna

efterlyser skulle medföra stora administrativa svå-

righeter och problem från kontrollsynpunkt samt

snedvrida konkurrensen och ge upphov till

gränshandel. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och avstyrker motionerna N372, Sk293, Sk353 och

Sk216 i berörda delar.

I vissa glesbygdskommuner tas fordonsskatten för

personbilar ut endast till den del skatten

överstiger 384 kr. Frågan om fordonsskatten i

glesbygdsområden har varit föremål för överväganden

i Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11).

Utredningen föreslog inte någon ändring av nuvarande

bestämmelser. Regeringen har som framgått ovan i

april 2001 tillsatt Vägtrafikskatteutredningen (Fi

2001:8) som skall se över vägtrafikbeskattningens

utformning (dir. 2001:12).

Utskottet bedömer att det står

Vägtrafikskatteutredningen fritt att behandla de

frågor som tas upp i motion Sk312 och att motionen

därmed är tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed.

Alkohol- och tobaksfrågor

Alkoholbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om sänkta

respektive höjda alkoholskattesatser, att

Sverige i EU skall verka för minimiskattesats

på vin och om införande av

alkoholskadeavgift.

Jfr reservation 17 (m).

Gällande bestämmelser m.m.

Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i

beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den

progressiva skatteskala som infördes 1992 har

ersatts av en i princip proportionell beskattning

efter alkoholhalt.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige

en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari

1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få

tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte

överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka

stimulansen för en övergång till alkoholsvagare

drycker och motverka den ökande gränshandeln

genomfördes dock en omläggning till en enhetlig

lägre skatt på öl redan den 1 januari 1997.

Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl

från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU

för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.

2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad

konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten

på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:FiU1).

Skatten på vin och andra jästa drycker än vin

eller öl, t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001

(prop. 2000/01:144, bet. 2000/01:SkU2) med 18,8 %

efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade

regeringen ett tillskott till den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

under 2001–2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.

Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47

kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en

alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr per liter.

Skatten på lättvin tas ut i ”trappsteg” och uppgår

till 22,08 kr per liter för vin över 8,5 upp till 15

volymprocent.

Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr.

Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av trans-porter m.m. av alkohol-

och tobaksvaror och mineraloljeprodukter i kraft.

Den nya lagen har gett tullen utökade befogenheter

att kontrollera yrkes-mässiga vägtransporter av

sådana varor. Tullmyndigheterna har också getts

befogenhet att undersöka om postförsändelser

(kommersiella och privata) från andra EU-länder

innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

Den 1 januari 2001 trädde en ny lag om straff för

smuggling i kraft. Som ett led i kampen mot den

grova brottsligheten innehåller lagen en särskild

straffskala för grov olovlig befattning med

smuggelgods. I samband med införandet av den nya

smugglingslagen (2000:1225) skedde en skärpning av

straffbestämmelsen i privatinförsellagen (prop.

1999/2000:124, bet. 2000/01:

JuU2) som innebär att även försök till överträdelse

av privatinförsellagen skall föranleda straffansvar.

Motioner

I Moderata samlingspartiets kommittémotion So275

yrkande 2 av Chris Heister m.fl. (m) anförs att

problemet med svartsprit, illegalt tillverkad,

smugglad eller lagligt införd av privatpersoner, bör

resolut angripas genom alkoholskattesänkningar.

I flerpartimotionen So616 yrkande 2 av Göran

Magnusson m.fl. (s, v, kd, c, fp, mp) föreslås att

Sverige skall göra en framställan till EU om att det

skall införas en positiv minimiskatt på vin.

Dessutom bör punktskatterna, enligt motionärernas

mening, höjas för samtliga slag av alkoholdrycker i

relation till alkoholstyrkan.

I motion Sk230 av Margareta Cederfelt (m) påtalas

att svenska bryggerier har orättvisa

konkurrensförhållanden gentemot omvärlden i och med

att svensk ölskatt är avsevärt högre än i omvärlden.

Skatten på öl måste därför sänkas.

I motion Sk350 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) föreslås att skatten på öl med en

alkoholhalt över 2,8 % skall sänkas till 0,85 kr per

procent och liter för att ge bryggeriindustrin

bättre konkurrensvillkor.

I motion Sk409 av Anneli Enochson och Fanny Rizell

(kd) sägs att det inte kan uteslutas att statens

inkomster från alkohol kommer att minska framöver

och att en särskild alkoholskadeavgift bör tas ut på

alkoholhanteringen som skall kunna finansiera

alkoholrelaterade kostnader i samhället.

I motion So629 yrkandena 1 och 5 av Elver Jonsson

(fp) anförs att kraven från EG-kommissionen om

sänkta vinskatter bör tillbakavisas och att Sverige

inom EU bör verka för höjning av miniminivåerna i

alkoholbeskattningen.

Utskottets ställningstagande

Sverige håller fast vid en restriktiv alkoholpolitik

som syftar till att begränsa alkoholens

skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion.

Politiken utgörs främst av en kombination av höga

skatter och restriktioner som på olika sätt

begränsar tillgängligheten samt information,

opinionsbildning och behandlingsinsatser. EU-

medlemskapet och den ökade internationella rörlig-

heten har medfört ändrade förutsättningar för

alkoholpolitiken. Prioriteringar måste därför göras

till de områden där insatserna ger störst effekt. En

strävan att hålla fast vid de mest verkningsfulla

alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och

ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre

alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasätts från

EG-rättslig synpunkt var också regeringens

utgångspunkt för de förslag som lades fram i

proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor och som

riksdagen ställde sig bakom hösten 1999.

Riksdagen har i den nationella handlingsplanen för

att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet.

2000/01:SoU8) antagit åtgärder för att Sverige

fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter,

skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens

skadeverkningar och verka för att minska den totala

alkoholkonsumtionen.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 2000/01:144,

bet. 2001/02:SkU2) om en nedjustering av skatten på

vin fr.o.m. den 1 december 2001 för att tillgodose

krav från kommissionen om en viss utjämning av

skatten på öl och skatten på vin. Motion So629 är

således i den delen inte längre aktuell.

När det gäller förslagen om en sänkning av

alkoholskattesatserna har riksdagen i samband med

behandlingen av budgeten för 2002 (prop. 2001/02:1,

bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y) avvisat krav

på ytterligare sänkt skatt på vin och sänkt skatt på

öl.

Utskottet anser att ett av de viktigaste

alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken

och att det inte är lämpligt att genomföra sådana

skattesänkningar på spritdrycker som föreslås i

motionerna So275. Problem med s.k. svartsprit bör i

första hand angripas med andra medel.

Av samma alkoholpolitiska skäl och för att inte

rubba balansen i förhållande till skatten på vin

avstyrker utskottet ånyo förslag enligt motionerna

Sk230 och Sk350 om sänkta skattesatser på öl.

Med anledning av motionerna So616 och So629

erinrar utskottet om att regeringen i EU hävdat att

en höjning av minimiskattesatserna för alkohol-

drycker bör ske samt att det inte bör vara möjligt

för medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. På

svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under

det svenska ordförandeskapet en rådsresolution om

behovet av en gemensam strategi inom EU för att

minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen

understryker hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå

måste tillförsäkras inom de politikområden som är

viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns

särskilt punktskatter på alkohol. Kommissionen

arbetar på en rapport till våren 2002 angående

funktionen av gällande skattestrukturer och

skattesatser på alkoholområdet som kan komma att

innehålla förslag till direktivändringar. När det

gäller yrkandet i motion Sk409 om en särskild avgift

på alkoholdrycker för att finansiera bl.a. hälso-

och sjukvårdens kostnader för alkoholrelaterade

skador skall erinras om att utskottet tidigare i

olika sammanhang tagit avstånd från

specialdestinerade skatter med motiveringen att de

verksamheter som motionärerna vill gynna bör

underställas en normal budgetprövning. Utskottet

finner inte skäl att göra någon annan bedömning med

anledning av nu aktuellt yrkande.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga

i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att Sverige

skall verka för sänkta privatinförselkvoter

för alkoholdrycker samt om skärpta sanktioner

vid överträdelser i samband med

privatinförsel av alkohol och tobak.

Jfr reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.

cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-

länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90

liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400

cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak utan

att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts

beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för

privat konsumtion.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med

kommissionens förslag och med vad som tidigare

underhand överenskommits mellan Sverige och

kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och

Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december

2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti-

vet och skall under tiden fram till detta datum

successivt öka införselkvo-terna (direktiv

2000/44/EG).

Riksdagen har i enlighet härmed beslutat om ökade

kvoter för privatinförsel av vin, starköl och

tobaksvaror fr.o.m. den 1 juli 2000 och av vin och

öl fr.o.m. den 1 januari 2001. Införselkvoten för

spritdrycker ökades från 1 till 2 liter fr.o.m. den

1 januari 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,

yttr. 2001/02:SkU1y). Sedan årsskiftet gäller

således enligt privatinförsellagen (1994:1565)

följande privatinförselkvoter: 2 liter spritdrycker,

6 liter starkvin, 26 liter vin, 32 liter starköl,

400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller

550 gram röktobak. Vid större införsel skall svensk

punktskatt betalas för varorna.

Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria

försäljningen (den s.k. taxfreeförsäljningen) inom

EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och

tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland

föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan

fortfarande säljas till resenärer som reser till

tredje land samt föras in från sådant land till

Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid

gäller regleras i lagen (1994:1551) om frihet från

skatt vid import, m.m.

Enligt privatinförsellagen gäller att den som för

in en vara för vilken punktskatt skall betalas är

skyldig att självmant deklarera detta. Om införseln

görs på bemannad tullplats skall deklarationen

lämnas till tulltjänsteman och i andra fall skall

deklarationen inom fem dagar lämnas till

Riksskatteverket (RSV). Skatten skall betalas inom

två veckor från beskattningsbeslutet. Försening

leder till dröjsmålsavgift, och oriktiga uppgifter i

deklarationen leder till särskilda avgifter. Den som

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att

lämna deklaration eller i en deklaration lämnar

oriktig uppgift eller underlåter att lämna

föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till

fara för att skatt undandras det allmänna döms till

böter. Om en punktskattepliktig vara förs in kan

tullen omhänderta varan om det finns en påtaglig

risk för att skatten inte kommer att betalas.

Riksdagen har godtagit rådets beslut om en

övergångsperiod för införselbegränsningarna i

förhållande till cirkulationsdirektivet som finns

intaget i rådets direktiv 2000/44/EEG. Beslutet

grundar sig på en överenskommelse mellan regeringen

och kommissionen och innebär att de svenska

införselkvoterna successivt skall öka och att

allmänna EG-regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari

2004. Riksdagen har i enlighet härmed så sent som

under hösten 2001 beslutat om en höjning fr.o.m. den

1 januari 2002 av privatinförselkvoten såvitt gäller

spritdrycker (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,

yttr. 2001/02:SkU1y). Genom den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

(prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8) har riksdagen

antagit åtgärder för att Sverige fortsättningsvis,

även vid höjda införselkvoter, skall kunna begränsa

alkoholens skadeverkningar och verka för att minska

den totala alkoholkonsumtionen. Regeringen har under

hösten 2001 (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)

aviserat ett tillskott till den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

under åren 2001–2003 på ytterligare 100 miljoner

kronor.

Motioner

I flerpartimotion So616 yrkande 3 av Göran Magnusson

m.fl. (s, v, kd, c, fp, mp) och i motion So629

yrkande 4 av Elver Jonsson (fp) anförs att Sverige

bör verka för sänkta privatinförselkvoter för

alkoholdrycker mellan EU-länderna.

I motion Sk408 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) begärs en skärpning av de

skatterättsliga sanktionerna vid missbruk i samband

med privatinförsel av sprit- och tobaksvaror.

Utskottets ställningstagande

Yrkandena i motionerna So616 och So629 är oförenliga

med den överenskommelse som träffats med

kommissionen om en successiv anpassning av de

svenska införselkvoterna för alkohol och tobak till

cirkulationsdirektivets nivåer. Utskottet finner det

föga troligt att Sverige skulle kunna få gehör inom

EU för sänkta privatinförselkvoter och avstyrker

motionen.

I likhet med motionärerna i motion Sk408 anser

utskottet att det är angeläget att motarbeta

missbruk i samband med privatinförsel och håller det

inte för uteslutet att det behövs skärpta sanktioner

eller andra åtgärder för att komma till rätta med

problemet. Riksskatteverket och Tullverket har

begärt att kontrollbefogenheterna på området ändras

för att förbättra möjligheterna att bekämpa

privatinförsel i kommersiellt syfte.

I samband med införandet av den nya

smugglingslagen (2000:1225) skedde en skärpning av

straffbestämmelsen i privatinförsellagen (prop.

1999/2000:124, bet. 2000/01:JuU2) som innebär att

även försök till överträdelse av privatinförsellagen

skall föranleda straffansvar.

Alkoholinspektionen har i december 2000 till

regeringen överlämnat rapporten Smuggling,

hembränning och olaglig försäljning – illegal

alkoholhantering (alkoholinspektionen 2001:1) vari

föreslås bl.a. ett flertal åtgärder för förbättrad

gränskontroll.

Inom Finansdepartementet har utarbetats en

promemoria Straffrättslig sanktionering av EG:s

punktskatteregler för alkohol, tobak och

mineraloljor, Ds 2001:58, där frågan om att skärpa

den straffrättsliga sanktioneringen av EG:s

beskattningsordning för dessa varor utreds. Även

Tullverkets kontrollbefogenheter avseende

förflyttningar av varor inom denna beskattningsord-

ning utvärderas. Dessutom behandlas förslag om

lagändringar som Tullverket och Riksskatteverket har

lagt fram. Myndigheternas förslag syftar till att

förbättra möjligheterna att kontrollera

punktskattepliktiga varor som förs in till Sverige

från andra EG-länder. Promemorian bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening är möjligheterna till

kännbara sanktioner i samband med illegal

alkoholhantering betydande, och viktiga skärpningar

har skett under senare tid. Det finns dock anledning

att noga följa frågan, och utskottet räknar med att

de uppslag som förs fram i motion Sk408 är kända i

Regeringskansliet och beaktas i beredningsarbetet.

Utskottet anser inte att det behövs något uttalande

från riksdagen i frågan och avstyrker motion Sk408.

Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om försäljning av

beskattade varor till EU-resenärer i

taxfreebutiker eftersom motionen i huvudsak

är tillgodosedd.

Motion

I motion Sk252 av Per Bill (m) föreslås att

resenärer inom EU skall tillåtas handla i svenska

flygplatsers taxfreebutiker, förutsatt att skatt

betalas för varorna.

Utskottets ställningstagande

Genom en lagändring (prop. 1999/2000:105, bet.

1999/2000:SkU22) som trädde i kraft den 1 juli 2000

är det numera tillåtet att i exportbutiker sälja

beskattade varor till EU-resenärer. Undantag gäller

dock för beskattade alkoholdrycker som ju enligt

alkohollagen bara får säljas av Systembolaget.

Motion Sk252 avstyrks därmed.

Avfallsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att ersätta

avfallsskatten med ett produktansvar, om höjd

avfallsskatten, och om att införa en skatt på

kväveoxidutsläpp i samband med förbränning.

Jfr reservation 19 (c) och 20 (fp).

Gällande bestämmelser m.m.

Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen

för 2002 beslutat höja skatten på avfall som

deponeras fr.o.m. den 1 januari 2002 från 250 kr

till 288 kr per ton (prop. 2001/02:1, bet.

2001/02:FiU1). Enligt propositionen finns anledning

att ge både enskilda, kommuner och producenter ett

ökat ekonomiskt incitament att minska mängden avfall

som deponeras. Detta ligger i linje med den

avfallsstrategi som har utvecklats inom EU och som

primärt syftar till att styra bort mängden avfall

från deponering genom minskning av mängden avfall

och en ökad grad av återanvändning och återvinning.

Den 1 januari 1992 infördes en miljöavgift på

utsläpp av kväveoxider (SFS 1990:613). Avgiften

omfattar fasta förbränningsanläggningar för

energiproduktion, medan förbränning som är direkt

knuten till den industriella processen är

undantagen. Avgiften tas ut med 40 kr per kg

kväveoxid som släpps ut från större

förbränningsanläggningar för el- och

värmeproduktion.

Regeringen tillsatte under våren 2001 (dir.

2001:13) en särskild utredare som skall göra en

utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattning

fungerar. Utredaren skall vidare bl.a. utvärdera och

analysera de ekonomiska och miljömässiga

konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning

av avfall. Avfallsskatteutredningen har nyligen

avlämnat betänkandet Skatt på avfall i dag – och i

framtiden (SOU 2002:9). Betänkandet remissbehandlas

för närvarande.

Motioner

I Centerpartiets partimotion MJ337 yrkande 24 av

Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att deponiskatten

skall höjas utöver vad regeringen föreslagit i bud-

getpropositionen (tkg). Motionärerna föreslår också

att det skall utredas om ett system liknande NOx-

avgiften kan införas ovanpå deponiskatten (yrkande

25).

I Folkpartiets partimotion MJ521 yrkande 12 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås införandet av en

viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som

deponiskatten (tkg).

I motion Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs att avfallsskatten skall avskaffas och

ersättas med ett produktansvar för vissa byggmate-

rial liknande det som finns för exempelvis vitvaror.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställde sig vid höstens budgetbehandling

bakom (yttr. 2001/02:

SkU1y) den av riksdagen sedermera beslutade

höjningen av avfallsskatten. Utskottet ansåg vidare

att Centerpartiets yrkande om en större höjning av

skatten gick alltför långt, och yrkandet avstyrktes

därför. Även frågan om införande av en skatt på

förbränning var aktuell vid budgetberedningen, och

utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om införande

av en sådan skatt med hänvisning till att resultatet

av Avfallsskatteutredningens arbete borde avvaktas.

Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och anser att

Regeringskansliets beredning av

Avfallsskatteutredningens förslag bör avvaktas. Där-

med avstyrks motionerna MJ337 och MJ521 i nu berörda

delar.

Avfallsfrågor har, förutom i den nyss nämnda

Avfallsskatteutredningen, behandlats bl.a. i

betänkandet Resurs i retur (SOU 2001:102) som över-

lämnats i december 2001 vari föreslås ökade

åtaganden från producenterna, t.ex. för byggsektorn.

Även detta utredningsförslag bereds inom Regerings-

kansliet, och utskottet avstyrker därför även motion

Sk239.

Skatt på kväveutsläpp från

reningsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att införa en

miljöskatt på de kommunala reningsverkens

utsläpp av kväve.

Jfr reservation 21 (mp).

Motion

I motion MJ466 yrkande 7 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) föreslås införandet av ett system med

miljöskatter på kväveutsläpp från de kommunala

reningsverken i syfte att minska utsläppen av kväve

i vatten.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 2002 anförs att de

huvudsakliga insatserna för att minska övergödningen

görs inom jordbrukssektorn och i avloppsreningsverk.

Inom industrin svarar skogsindustrin för huvuddelen

av utsläppen. Utbyggnaden av kväverening vid

reningsverk fortsätter. Utsläppen beräknas ha

minskat med ungefär 35 % jämfört med år 1985.

Miljökvalitetsmålet inom området ”ingen

övergödning” är att halterna av gödande ämnen i mark

och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på

människors hälsa, förutsättningar för biologisk

mångfald eller möjligheterna till allsidig

användning av mark och vatten. Som delmål gäller

åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten

enligt det s.k. ramdirektivet för vatten (dir.

2000/60/EG) i syfte att minska de vattenburna

utsläppen av bl.a. kväve.

Regeringen har godkänt en strategi innehållande

bl.a. åtagande om att utveckla en gemensam nordisk

strategi för att minska övergödningen. Regeringen

gav våren 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att se

över gränsvärdena för avloppsslam och lägga fram

förslag för en långsiktigt hållbar återföring av

avloppsslam. Inom ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet lämnas vidare ersättning för

flera åtgärder som skall minska näringsläckaget.

Statens jordbruksverk som haft i uppdrag att se

över det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet och

analysera behovet av förändringar i programmet har

överlämnat en rapport i december 2001. Rapporten

remissbehandlas för närvarande.

Riksdagen avslog motsvarande yrkande våren 1997.

Skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU17) hänvisade till

det arbete som bedrivs i syfte att minska kvä-

veutsläppen och att det inte fanns skäl att söka

styra de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve

genom en särskild skatt. Utskottet vidhåller denna

inställning och avstyrker motion MJ466 i motsvarande

del.

Avgift på amalgam

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att införa en

avgift på amalgam.

Jfr reservation 22 (mp).

Motion

I Miljöpartiets kommittémotion So636 yrkande 6 av

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) föreslås att amalgam

skall beläggas med en miljöavgift i enlighet med

principen att förorenaren betalar.

Utskottets ställningstagande

Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades

per den 1 januari 1999, och inriktningen är att

amalgam skall slopas som tandfyllningsmaterial (bet.

1997/98:SoU25). Sverige bedriver sedan lång tid

arbete med inriktningen att begränsa och fasa ut

användningen av kvicksilverhaltiga produkter av

miljöskäl, både nationellt och internationellt.

Avvecklingen av användningen av kvicksilver är en av

de frågor som är aktuella inom ramen för arbetet med

en hållbar utveckling, och en rad åtgärder har

vidtagits för att begränsa omsättningen av

kvicksilver i samhället. Användningen av kvicksilver

i Sverige skall upphöra senast 2010, med ett fåtal

undantag där mycket begränsade mängder används på

dispens i slutna kretslopp. Av regeringens skrivelse

2001/02:50 Hållbara Sverige – uppföljning av

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

framgår att Kemikalieinspektionen bevakar och

redovisar hur avvecklingen av kvicksilver går.

Ett motsvarande yrkande om miljöavgift på amalgam

avslogs av riksdagen våren 2000 (bet.

1999/2000:SkU16 s. 36). Utskottet avstyrkte

förslaget med hänvisning till det pågående arbetet

med att begränsa och fasa ut användningen av

kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam, och

att det härutöver inte fanns skäl att belägga

produkten med en särskild skatt. Utskottet vidhåller

detta ställningstagande och avstyrker motion So636 i

motsvarande del.

Skatt på spel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om sänkt

lotteriskatt, en översyn av lotteri- och

spelbeskattningen, en översyn av hästnäringen

i stort och var i Regeringskansliet

travsportens frågor skall beredas.

Jfr reservation 23 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

Den svenska lotterilagstiftningen bygger på att

privata vinstintressen inte skall få styra

lotterimarknaden utan att den skall vara förbehållen

det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Marknaden

är uppdelad på tre huvudaktörer, AB Svenska Spel,

som är helägt av staten, AB Trav och Galopp (ATG),

som ägs av Svenska Travsportens Centralförbund (STC)

och Svenska Galoppförbundet (SG) samt ideella

föreningar. Kommersiella intressen är tillåtna i

begränsad omfattning i fråga om visst automatspel,

roulettspel, tärningsspel och kortspel – samt

marknads- och tivolinöjen.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på

trav- och galopptävlingar. Bolagets särskilda och

exklusiva rättigheter regleras inte direkt i lotte-

rilagen utan bolaget har i stället fått sina

rättigheter genom beslut av regeringen med stöd av

ett bemyndigande i 45 §. Detaljregler för spel på

trav- och galopphästar regleras dels i avtal, det

s.k. totalisatoravtalet, som med viss periodicitet

omförhandlas mellan företrädare för trav- och

galoppsporterna och staten, dels i regeringsbeslut

om att bevilja ATG tillstånd att bedriva

totalisatorspel.

Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika

lagar beroende på vilken typ av spel eller lotteri

det är fråga om och vem som arrangerat spelet.

Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt

ut av lotterianordnaren med 36 % av den behållning

som återstår sedan de sammanlagda vinsterna som

betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av

från de sammanlagda insatserna. Ideella föreningar

som har till huvudsakligt syfte att bedriva

allmännyttig verksamhet är undantagna från

lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas av det

av staten ägda AB Svenska Spel är sedan den 1

januari 1996 undantagna från lotteriskatt.

Skattefria är också sådant lotteri och spel enligt

kasinolagen (1999:355) som anordnas av företag som

ägs av staten. Sedan 1997 är det således bara ATG

som betalar lotteriskatt. För roulett, kortspel och

tärningsspel som är tillståndspliktigt enligt

lotterilagen regleras beskattningen av lagen

(1972:820) om skatt på spel.

ATG och AB Svenska Spel är vidare enligt

inkomstskattelagen (1999:1229) frikallade från

skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst som

hänför sig till innehav av fastighet.

Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar

som regel ingen skatt på spelvinsterna.

På grundval av rapporten De statligt styrda

spelbolagens koncessioner och organisationer m.m.

(Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och STC/SG

i december 1996 föreslog regeringen (prop.

1996/97:98) i mars 1997 dels att lotteriskatten den

1 juli 1997 skulle höjas med en procentenhet från

35 % till 36 %, dels en viss ändring av

skatteunderlaget. Förändringarna beräknades ge ca 45

miljoner kronor per år i ökad lotteriskatt, varav 25

miljoner kronor på grund av höjningen av

procentsatsen och 20 miljoner kronor genom ändringen

av skatteunderlaget. Skatteutskottet (bet.

1996/97:SkU18) tillstyrkte enhälligt förslaget.

Riksdagen följde utskottet.

Lotterilagstiftningen har nyligen setts över av

Lotterilagsutredningen som i juli 2000 avlämnade

slutbetänkande SOU 2000:50 Från tombola till

Internet – översyn av lotterilagstiftningen. Den

svenska hästpolitiken har setts över av den

Hästpolitiska utredningen som avlämnat betänkande

SOU 2000:109 En svensk hästpolitik.

Motioner

I motion Sk279 av Sten Andersson (m) föreslås att

totalisatorskatten sänks för att öka travsportens

och hästhållningens överlevnadsmöjligheter. Enligt

motionen blir sannolikt resultatet en ökad

spelomsättning och därmed ökade inkomster till

staten.

I motion Sk305 yrkandena 1 och 2 av Maud Ekendahl

(m) anförs att travsporten bör betraktas som en

näring vars frågor följaktligen bör handhas av

Jordbruksdepartementet och inte Finansdepartementet.

Motionären anser vidare att totalisatorskatten

snarast skall halveras.

I motion Sk447 av Roy Hansson (m) föreslås en

översyn av hur beskattningen på spel skall utformas.

Motionären anser att en modell som tillämpas i

Storbritannien med låg skattesats för vinster till

ett visst belopp och andra skattesatser för högre

vinster bör studeras.

I motion Sk297 av Kenneth Lantz (kd) anförs att

sänkt totoskatt ger travbranschen större möjligheter

att stanna i Sverige. Enligt motionen bör regeringen

även se över skattereglerna för totospel och

hästnäringen i stort.

I motion MJ524 yrkande 2 av Birgitta Sellén och

Viviann Gerdin (c) begärs likaledes att

totalisatorskatten ses över. Motionären framhåller

att skatten är betydligt lägre i våra grannländer

och att det nu när statens finanser är sanerade bör

finnas utrymme för en sänkning.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten vid bestämmandet av

lotteriskattesatsen har varit att ge staten en

lämplig andel av ATG:s resultat. I det avtal med

ATG:s ägare som föregick regeringens proposition

1996/97:98 med förslag om bl.a. höjning av

lotteriskatten med en procent var parterna eniga om

ett åtgärdspaket som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s

goda ekonomiska utveckling, innebar ökade inkomster

för staten.

Regeringen har i december 2001 beslutat godkänna

ett nytt avtal mellan staten, STC och SG om

riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorspel,

m.m. och lämnat ATG tillstånd att anordna

vadhållning i samband med hästtävlingar under 2002.

Parterna har i nämnda avtal beslutat se över vissa

frågor rörande trav- och galoppsporten i Sverige.

Utskottet utgår från att regeringen följer

utvecklingen av ATG:s spelverksamhet och den

nuvarande skattesatsens lämplighet. Utskottet finner

ingen anledning att initiera en omprövning av den

nuvarande lotteriskatten utan det får ankomma på

regeringen att återkomma till riksdagen i lämpligt

sammanhang om det bedöms nödvändigt med en justering

av skattesatsen.

När det gäller yrkandet i motion Sk305 om att

travsportens frågor skall höra till

Jordbruksdepartementets beredningsområde erinrar

utskottet om att det inte ankommer på riksdagen att

organisera arbetet i Regeringskansliet.

Beträffande motion Sk447 vill utskottet framhålla

att den som deltar i svenska spel eller lotterier

som regel inte betalar någon skatt på vinsten.

Med detta avstyrker utskottet samtliga här berörda

motioner i förekommande fall i motsvarande del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:N213 yrkande 6,

2001/02:Sk286, 2001/02:Sk427 och 2001/02:Sk491

yrkandena 9 och 23 samt avslår motionerna

2001/02:K426 yrkande 26, 2001/02:Sk212,

2001/02:Sk218, 2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420,

2001/02:

Sk443, 2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489

yrkande 28, 2001/02:

U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,

2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6

och 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande

8, 2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande 2

och 2001/02:

N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att fiskala

energiskatter inte bör tas ut i produktionsledet,

eftersom det kan snedvrida konkurrensen. Endast

miljöstyrande skatter som har koppling till utsläpp

av miljöskadliga ämnen bör kunna tas ut i

produktionsledet. Konkurrensen mellan energislagen

behöver förbättras. De energislag som i konkurrens

på ett kostnadseffektivt sätt uppfyller såväl

säkerhets- som miljökrav bör få utvecklas på egen

hand.

Energiskatterna slår inte bara mot jord- och

skogsbruk. Sverige har en internationellt sett stor

energikrävande industrisektor som har drabbats hårt

av produktionsskatten på el. Den socialdemokratiska

regeringens omfattande stöd- och bidragspolitik

avseende bl.a. minskad elanvändning, förnybara

energikällor och effektivare elanvändning har i

flera utvärderingar visat sig vara misslyckad. Det

är dags att ta konsekvenserna av dessa resultat och

renodla statens stöd också på energiområdet till att

enbart omfatta forskning och utveckling av ny

teknik.

Vi anser vidare att det är brådskande att få till

stånd en ökad anpassning av principen för

energibeskattning mellan de nordiska länderna.

Olikheter i beskattningen mellan länderna hotar

effektiviteten på den gemensamma, nordiska

elmarknaden. Det innebär att de samlade

produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt,

vilket leder till samhällsekonomiska kostnader och

en ökad miljöpåverkan. Vi anser också att det är

dags att sänka skatten på el. På fem år har den

svenska elskatten fördubblats. Avregleringen skulle

ge hushållen lägre priser, men ingen avreglering i

världen hjälper mot höjda skatter. Sedan år 1996 har

regeringen höjt hushållens elskatter med 100 %.

Förutom den direkta skatten, belastas

kärnkraftsproducerad el av en produktionsskatt,

vilken inte har någon motsvarighet i andra länder.

Detta gynnar i praktiken import av nedsmutsande

kolproducerad el. Slutligen belastas elen av

mervärdesskatt som beräknas på ett underlag som

inkluderar påförda skatter.

Besöksnäringen är en viktig och växande

näringsgren i hela världen. I flertalet länder

betraktas näringen som viktig, medan den i Sverige

har svårt att bli betraktad som en med

tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger

diskrimineras gentemot livsmedelsaffärer när det

gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får

betala konsumentskatt på energi, medan

livsmedelsindustrier betraktas som tillverkande

enheter och har lägre skattetariff. Köttbullar

tillverkade i fabrik eller restaurangkök är avsedda

för konsumtion och borde inte ha olika

förutsättningar. Vi anser därför att denna

konkurrenssnedvridning bör undanröjas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:N35 yrkande 8,

2001/02:N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19, 2001/02:

N238 yrkande 1, 2001/02:Sk478 och 2001/02:K426

yrkande 26 samt avslår motionerna 2001/02:Sk212,

2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,

2001/02:Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443,

2001/02:Sk455, 2001/02:

Sk489 yrkande 28, 2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23,

2001/02:U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,

2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:

MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9,

2001/02:N213 yrkande 6 och 2001/02:N269 yrkande 2.

Ställningstagande

För att den gemensamma nordiska elmarknaden skall

fungera kan inte villkoren för kraftproduktion

variera alltför mycket mellan länderna. Danmark

lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i

konsumtionsledet på den vattenkrafts- och

kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk

kolkraftsproducerad el kan däremot säljas till

Sverige utan motsvarande avgifter, vilket innebär

en konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något

som vi anser vara helt förkastligt. Enligt vår

mening bör regeringen genom förhandlingar med

Danmark och andra kraftproducerande länder skapa

möjlighet att lägga en miljöavgift på el

producerad med kolkraft.

Kristdemokraterna anser att det är dags att ta ett

helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett

uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög

energieffektivitet och verkningsgrad vid

elproduktionen premieras, medan produktion baserad

på fossila bränslen beläggs med styrande miljö-

avgifter. I vår budgetmotion på energiområdet

utvecklas vår syn på energipolitiken vidare. Bland

annat behandlas de ekonomiska aspekterna på

energibesparing och krav på ett styrsystem som

stimulerar till produktion av förnybar energi på

bekostnad av den icke förnybara energin. En miljö-

avgift bör snarast införas på importerad kolkraft.

De långsiktiga villkoren för den småskaliga

vattenkraften måste tydliggöras.

En utbyggnad av naturgaseldad kraftvärme skulle

totalt sett innebära minskade utsläpp och höjd

effektivitet i energisystemet. Men med dagens

beskattning av kraftvärme är den olönsam jämfört med

kolkondenskraft. Kraftvärmebeskattningen behöver

därför ses över i syfte att stärka den resurs-

effektiva kraftvärmens konkurrenskraft i

energisystemet.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU

skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet,

eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvud-

uppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore

att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad

majoritet. Hittills har det till följd av ett fåtal

länders blockering varit omöjligt att driva igenom

t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter.

Dessvärre har den svenska regeringen konsekvent

motsatt sig en förändring, med hänvisning till att

skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser

att miljöfrågor är gränsöverskridande problem som

bör hanteras i ett internationellt sammanhang. Det

krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka

koldioxidutsläppen, och ett effektivt sådant medel

vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) – c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och

7, 2001/02:Sk489 yrkande 28 och 2001/02:

U302 yrkande 6 samt avslår motionerna 2001/02:K426

yrkande 26, 2001/02:

Sk212, 2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,

2001/02:Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443,

2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478, 2001/02:

Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:U301 yrkande 43,

2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9,

2001/02:N35 yrkande 8, 2001/02:N213 yrkande 6,

2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande 2 och

2001/02:

N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att ett system för

energibeskattning bör byggas från grunden. Att

fortsätta lappandet på dagens inkonsekventa och

otydliga system av energiskatter är en omväg till

ett ekologiskt hållbart samhälle. Principerna för

ett nytt system bör vara att förorenaren betalar och

att de olika energislagens marknadspris skall spegla

samhällets totala kostnader. Detta innebär att

regering och riksdag skall sätta tydliga

miljömässiga ramar för energisystemet. Inom dessa

ramar skall sedan marknadsekonomins dynamik och

utvecklingskraft verka i miljöns tjänst.

Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och

avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till

statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra

skatter och avgifter som är störande för

samhällsekonomin. Grön skatteväxling innebär sänkt

skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring

och användning av ändliga naturresurser.

Centerpartiet vill se en äkta grön skatteväxling i

Sverige vilket förutsätter raka rör mellan höjda

miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.

Ett väl fungerande system för handel med

utsläppsrättigheter kan, på ett bättre sätt än

laborerande med skattesatser, använda

marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. Handel

med utsläppsrättigheter fungerar dock inte på alla

områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra

instrument för att minska miljöförstöring och

användning av ändliga naturresurser. I Sverige finns

för närvarande ett skattesystem med nedsättningar av

skattebördan för industrin. När ett system med

utsläppsrättigheter är infört måste nedsättningen

upphöra för att göra handeln enkel och enhetlig.

Skatteväxlingen måste vara utformad på ett sätt som

gör att en framtida handel med utsläppsrättigheter

underlättas. Det har regeringen och

samarbetspartierna inte klarat av. I stället

förstärker man den befintliga skillnaden i

miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga

ansatser görs för att successivt fasa ut de

nedsättningar som finns och förbereda Sverige för

ett system för handel med utsläppsrättigheter.

Vi måste ha en tydlig miljöstyrning på EU-området

då nationella konkurrensvillkor alltmer ersätts av

internationell konkurrens på den gemensamma

marknaden. Olika konkurrensvillkor på grund av olika

miljöregler och miljöskatter kan fungera som en

drivkraft men också som ett hinder. Ett exempel på

ett sådant område där olika regler är ett hinder är

det svenska jordbrukets konkurrenssituation.

Gemensamma miljöskatter är ett av verktygen för att

komma till rätta med detta problem. Sverige måste

våga ta steget och säga att vi behöver miniminivåer

för miljöskatter i EU.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:U301 yrkande 43,

2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:K426 yrkande 26 och

2001/02:N269 yrkande 2 samt avslår motionerna

2001/02:Sk212, 2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286,

2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420, 2001/02:

Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478,

2001/02:Sk489 yrkande 28, 2001/02:Sk491 yrkandena 9

och 23, 2001/02:U302 yrkande 6, 2001/02:U348 yrkande

7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:N35

yrkande 8, 2001/02:N213 yrkande 6, 2001/02:N238

yrkande 1 och 2001/02:

N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att

minska de gränsöverskridande miljöproblemen. Miljön

är en fråga där hållbara lösningar endast finns på

internationell nivå. Möjligheterna till bindande

överstatliga beslut och att ställa länder som ej

följer reglerna till svars bör inom miljöområdet

utnyttjas till fullo av EU. Med rätt beslut på rätt

nivåer kan EU utvecklas till världens bästa

miljöorganisation.

Utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt.

Europa har alla förutsättningar att gå i spetsen för

en miljövänlig klimatpolitik. För att riva hindren

mot en rationell klimatpolitik måste EU ges makt

över klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt

utåt har lett till goda resultat. Nu krävs gemensamt

genomförande också inom Europa. En europeisk mini-

minivå för koldioxidskatten är ett första steg.

Trots att samtliga partier säger sig förespråka en

sådan är Sverige i realiteten en av de värsta

bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är

att socialdemokrater och moderater har bildat en

ohelig allians som vägrar låta EU:s beslutsregler

förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas

med majoritet. Det är mycket glädjande att

Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk

linje i denna avgörande fråga. Det är också

angeläget att regeringen snabbt ändrar sin

inställning i frågan och börjar driva klimat-

politiken på rätt politisk nivå.

Dagens utformning av beskattning av kraftvärme

förvärrar miljöproblemen och äventyrar

elförsörjningen. Kraftvärmebeskattningen behöver

därför ses över i syfte att stärka den

resurseffektiva kraftvärmens konkurrenskraft i

energisystemet. I dag står kraftvärmeanläggningar

outnyttjade på grund av bristande lönsamhet till

följd av beskattningen. Dessutom hindras nyin-

vesteringar i kraftvärme. I stället används

kondenskraftverk som har sämre effektivitet och

större miljöpåverkan.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) – mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:U348 yrkande 7 och avslår

motionerna 2001/02:K426 yrkande 26, 2001/02:Sk212,

2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,

2001/02:

Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455,

2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489 yrkande 28,

2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:

U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,

2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ521

yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande 8, 2001/02:N213

yrkande 6, 2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269

yrkande 2 och 2001/02:N371 yrkandena 4, 5, 18 och

19.

Ställningstagande

Miljöpartiet de gröna väckte inför det svenska

ordförandeskapet en motion där ett antal frågor

berördes som ännu inte fått en lösning. Eftersom

det spanska ordförandeskapet föresatt sig att det

skall hantera alla frågor och beslutsamt driva

gemensamt fattade beslut framåt torde detta även

innefatta miljöfrågorna. Med tanke på den digra

dagordningen och att miljöfrågorna oftast

nedprioriteras, tvivlar vi på att så blir fallet,

och därför är det viktigt att något medlemsland

envist arbetar för att miljöfrågorna jämställs

med övriga politikområden. Eftersom miljöfrågorna

skall genomsyra alla politikområden anser vi att

de naturligtvis också innefattas i övriga punkter

i det spanska ordförandeskapets tolvpunktslista.

Miljöpartiet de gröna vill att regeringen i

ministerrådet i de sammanhang där det lämpar sig

skall driva frågan om ett ramprogram för integrering

av miljöfrågorna i övrig verksamhet. Följande

insatser bör ingå i ett sådant ramprogram:

En miljökommitté bör inrättas som granskar

kommissionens förslag till beslut utifrån fördragens

miljöprinciper.

Ökade resurser och befogenheter bör ges till EEA,

European Environment Agency, som i dag samlar in och

sammanställer information om miljötillståndet i

unionen. Alla beslut bör kontrolleras med hjälp av

en checklista där miljöprinciperna kollas av mot

föreslagna beslut. Detta skulle öka tydligheten och

integreringen i miljöarbetet.

Ekonomin bör ges ekologiska spelregler. Ökad

konsumtion, dvs. ökad BNP, är ett av unionens

huvudmål trots att miljöforskning visar att det är

just ett ökat materialflöde som är ett av de stora

hindren på vägen mot ett ekologiskt hållbart

samhälle.

Ett system med s.k. gröna räkenskaper eller grön

NNP bör utvecklas där även slitage på det naturliga

kapitalet finns med i kalkylen.

Behovet av, och stödet för, en grön skatteväxling

där de miljörelaterade skatterna höjs och skatten på

arbete sänks delas i dag av många aktörer i EU.

Kommissionen menar att detta är en avgörande

komponent i arbetet för ökad sysselsättning. Detta

gäller framför allt skatterna på energi och

koldioxid. En viktig princip är att beslut om

skatter endast skall vara miniminivåer.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt

2) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om jordbrukets

miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sk326, 2001/02:Sk417 yrkandena 1,

2 och 5, 2001/02:

Sk433 yrkandena 2 och 6, 2001/02:MJ343 yrkandena 4

och 5 och 2001/02:

Sk362 yrkande 1 samt avslår motionerna 2001/02:Sk450

yrkande 5, 2001/02:

Sk468 yrkandena 1–3, 2001/02:MJ336 yrkande 5,

2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:MJ341 yrkande 1,

2001/02:MJ423 yrkande 10, 2001/02:MJ464 yrkande 4

och 2001/02:MJ526 yrkande 14.

Ställningstagande

Regeringen har i olika sammanhang aviserat sin

avsikt att anpassa en del av jordbrukets särskatter.

Ännu har inget hänt. En viktig faktor i samband med

EU-medlemskapet var strävan efter

konkurrensneutralitet mellan medlemsländerna. Inom

trädgårdsnäringen föreligger fortfarande

konkurrenssnedvridningar i olika avseenden. Vi anser

att regeringen skyndsamt måste se över

trädgårdsnäringens särskatter och växthusodlingens

skatter på bränsle för uppvärmning. Regeringen måste

utifrån en helhetssyn verka för konkurrens-

neutralitet mellan länderna och för samordnande

regelverk för den aktuella näringen i fråga. De

utredningar som är tillsatta på området bör behandla

dessa frågor med förtur.

En statlig utredning har påtalat jordbrukets

negativa konkurrenssituation bl.a. beroende på höga

produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en tung

del. Det är obegripligt att regeringen valt motsatt

väg och höjt dieselskatten trots att man måste vara

medveten om den ekonomiska situationen för jord- och

skogsbruket. Vi anser att det är en felsyn att

anföra miljöpolitiska skäl för en höjning när det

gäller dessa näringar. Ingen lant- eller

skogsbrukare kör traktor eller skogsmaskiner för

nöjes skull. Enligt vår mening bör dieselskatten

sänkas till 53 öre per liter för jordbruket,

skogsmaskiner och arbetsredskap.

Sverige är det enda land inom EU som har skatt på

handelsgödsel. Budgetpropositionen för ett

resonemang om hur återföringen av skatten på bekämp-

ningsmedel och handelsgödsel till näringen skall

ske, vilket visar sig vara mycket komplicerat. Det

finns inte någon garanti för att de lantbrukare som

betalat skatten själva kommer att få tillbaka några

pengar. Hela systemet måste därför betraktas som en

märklig rundgång där slutresultatet är ovisst, och

ingen kan i dag påstå att miljön förbättras med den

hittills förda politiken. Vi anser därför att

kväveskatten på handelsgödsel skall avskaffas.

Medvetenheten och kunskapen om

handelsgödselanvändningen inom jordbruket har

utvecklats på ett positivt sätt, och vi anser att

skatteinstrumentet inte är det bästa sättet för att

komma till rätta med kväveläckage från jordbruket.

Vårt förslag innebär inte att vi negligerar

problemet med växtnäringsläckaget i jordbruket.

Forskning, information, ny teknik och ökad kunskap

är bättre metoder än skatteinstrumentet för att

bekämpa miljöproblemen. Bättre odlingsmetoder och

andra åtgärder, som t.ex. kantzoner fria från

gödsling och bekämpningsmedel längs sjöar och

vattendrag, är således att föredra. Metoder bör

vidare utvecklas för miljöbalanser och

energibalanser i jordbruket, baserade på olika

odlingsmetoder. Forskningen och informationen på

området bör intensifieras och utvecklas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt

2) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om jordbrukets

miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:MJ423

yrkande 10, 2001/02:

Sk326 och 2001/02:MJ336 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2001/02:Sk362 yrkande 1, 2001/02:Sk417

yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:Sk433 yrkandena 2 och

6, 2001/02:Sk450 yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena

1–3, 2001/02:

MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena 4 och 5,

2001/02:MJ464 yrkande 4 och 2001/02:MJ526 yrkande

14.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att jordbrukets skatter

måste bringas i harmoni med övriga EU-länders

beskattning. Svenskt jordbruk pressas av produk-

tionsskatter som saknar motstycke i övriga EU.

När det gäller dieselskatterna, betalar t.ex. de

danska och engelska bönderna 40 % mindre för

dieseln. De finska bönderna betalar 50 % mindre.

Bönderna i Sverige betalar 3 kr i skatt per liter

diesel. Övriga EU-bönder betalar i genomsnitt

1 krona i skatt. Sverige är också det enda land

som har skatt på handelsgödsel. Det är viktigt

att det arbete som nu pågår beträffande tillväga-

gångssättet för en återföring av handelsgödsel-

och bekämpningsmedelsskatterna till jordbruket

resulterar i ett förslag till riksdagen under

hösten. Även frågan om en reducering av

dieselskatten för jordbrukets arbetsmaskiner

måste få en positiv lösning under hösten.

Växthusodlingens beskattning av fossilt bränsle

för uppvärmning bör också bli föremål för en

motsvarande översyn som resulterar i ett förslag

som innebär ett rättvisare beskattningssystem och

en med andra EU-länder jämlik beskattningsnivå.

Växthusodlingens energiskatter utgör en tung

kostnad, och skatten står inte alls i rimlig

proportion till den skatt som tas ut i

konkurrentländerna. Medan koldioxidskatten i Sverige

tas ut med ett belopp som varierar mellan olika

företag med ca 200–529 kr per m3 olja är skatten i

Danmark ca 10 kr per m3. Den stora variationen i

skatteuttaget för svensk växthusodling beror på att

skatten är relaterad till företagets omsättning

enligt den s.k. 0,8-procentsregeln.

Kristdemokraterna har även tidigare framhållit den

orättvisa som 0,8-procentsregeln innebär för

växthusföretagen och den ytterligare orättvisa som

tillämpningen av EU:s minimiskattesats för

mineraloljeprodukter innebär för företag som måste

utnyttja olja för uppvärmning i förhållande till de

företag som kan utnyttja naturgas. Det svenska

beskattningssystemet innebär således inte bara en

avsevärd konkurrensnackdel i förhållande till övriga

EU-länder utan också ojämlika

beskattningsförhållanden inom Sverige. Dessa

missförhållanden måste enligt vår mening skyndsamt

åtgärdas.

Orenade äldre gräsklippare släpper ut stora

mängder mycket miljöskadliga avgaser. En

skrotningspremie för äldre båtmotorer och

gräsklippare skulle vara en effektiv

miljöförbättrande åtgärd som på kort tid skulle löna

sig. Vi anser att skatten skall sänkas på

alkylatbensin (s.k. grön bensin) för motorsågar och

trädgårdsredskap.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt

2) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om jordbrukets

miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:MJ526 yrkande 14 och avslår

motionerna 2001/02:Sk326, 2001/02:Sk362 yrkande 1,

2001/02:Sk417 yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:

Sk433 yrkandena 2 och 6, 2001/02:Sk450 yrkande 5,

2001/02:Sk468 yrkandena 1–3, 2001/02:MJ336 yrkande

5, 2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:

MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena 4 och 5,

2001/02:MJ423 yrkande 10 och 2001/02:MJ464 yrkande

4.

Ställningstagande

Jordbruket har både positiva och negativa

effekter på miljön och utmaningen för framtiden

är att minska den negativa miljöpåverkan. Folk-

partiet anser att jordbruket skall behandlas som

en näring bland andra och följaktligen beskattas

därefter. Det finns anledning att granska frågan

om skatt på handelsgödsel. Kväveläckage från

bl.a. jordbruket leder till övergödning av våra

sjöar och vattendrag och i längden även av

kustvattnen. Trenden med ökande utsläpp har

visserligen brutits, men målet har inte uppnåtts.

Europas bönder har under många år använt

handelsgödsel med höga halter kadmium i

fosfaterna. Det finns kadmiumfria fosfater, men

dessa är mycket dyra.

Folkpartiet anser att det är mycket angeläget att

hejda försurningen av mark och vatten och att få

kontroll på och stoppa användningen av kadmium i

konstgödseln, beständiga kemikalier, antibiotika och

andra farmakologiska ämnen i gödsel och rötslam. Vi

anser att Sverige i EU skall driva kravet att

handelsgödsel och bekämpningsmedel skall beskattas

genom ett system baserat på

kväveeffektivitet/kväveförluster. Det är viktigt att

svenska bönder har goda förutsättningar att

konkurrera på en europeisk marknad och Folkpartiet

kräver att regeringen vidtar åtgärder så att

jordbrukets konkurrenssituation förbättras.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

9. Åkerinäringen (punkt 3) – m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om åkerinäringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:

Sk222 och 2001/02:Sk418 yrkandena 1 och 2, bifaller

delvis motion 2001/02:

Sk244 samt avslår motionerna 2001/02:Sk248,

2001/02:Sk407, 2001/02:

Sk418 yrkande 3 och 2001/02:MJ521 yrkande 13.

Ställningstagande

Den svenska åkerinäringen har svårt att hävda sig i

konkurrens med utländska åkerier. Rena

inrikestransporter får numera utföras i stort sett

fritt av EU-ländernas åkerier. Trafikmätningar under

ett dygn visar att var tredje lastbil på de svenska

vägarna redan är utlandsregistrerad. Konkurrensen

sker dock inte på lika villkor. Skatter och

avgifter, inte minst dieselskatten, liksom miljö-

kraven i Sverige snedvrider konkurrensen. Analyser

visar att de svenska åkeriföretagen har ca 20 %

högre kostnader än åkerier i omvärlden. Åkeri-

näringen kan inte i längden bära den tunga bördan om

näringen skall kunna expandera och skapa fler

arbetstillfälle. Det handlar om jobben och svensk

åkerinärings framtid. Näringen sysselsätter direkt

ca 55 000 personer, vartill kommer de som berörs

indirekt. När det gäller internationella transporter

anställs i dag huvudsakligen utländsk arbetskraft.

Skatter och avgifter har gjort den svenska

arbetskraften för dyr. Närmare 500

årsarbetstillfällen har gått förlorade under de

senaste åren. Anställda i åkerinäringen bidrar varje

år med miljardbelopp till svenska staten i form av

löneskatter och moms på det de handlar. Företagen

betalar arbetsgivaravgifter, fordonsskatter och

bränsleskatter m.m. Om företagen läggs ned eller

flyttar till andra länder, förlorar Sverige

skatteintäkter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

10. Åkerinäringen (punkt 3) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om åkerinäringen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:

MJ521 yrkande 13 och avslår motionerna

2001/02:Sk222, 2001/02:Sk244, 2001/02:Sk248,

2001/02:Sk407 och 2001/02:Sk418 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Transportnäringen har i likhet med övriga

näringsgrenar fått känna på internationell

konkurrens. Det sägs att svenska åkare inte

klarar konkurrensen från seriösa utländska samt

oseriösa inhemska och utländska åkare. Härutöver

bidrar lägre skatter och avgifter i utlandet,

tummande på regelboken och dumpade priser till

att pressa åkerinäringen. Även om en

prisjämförelse med våra viktigaste

konkurrentländer visar att dieselpriset inte på

något sätt avviker markant finns det all

anledning att ta svensk transportnärings problem

på allvar. Folkpartiet motsätter sig ytterligare

höjningar av dieselskatten och anser att

regeringen i stället bör arbeta inom EU för

införandet av en gemensam kilometerskatt på

lastbilstrafik. Det är en miljöåtgärd som rimmar

väl med strävan efter en enhetlig inre marknad

med konkurrens på lika villkor. Regeringen bör

också arbeta för att samtliga länder inom unionen

skall premiera användningen av diesel enligt

miljöklass 1.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Fossila drivmedel (punkt 4) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om fossila

drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Sk203, 2001/02:Sk204, 2001/02:Sk215,

2001/02:Sk231, 2001/02:

Sk285, 2001/02:Sk289 yrkande 1, 2001/02:Sk433

yrkande 1 och 2001/02:

Sk450 yrkande 3 samt avslår motionerna 2001/02:Sk202

och 2001/02:N265 yrkande 4.

Ställningstagande

Många enskilda människor och familjer är i dag helt

beroende av bilen för att kunna ta sig till och från

arbetet, köra barn till skola och dagis och ta sig

till utbildningar och fritidsaktiviteter, och de

drabbas hårt av de höga drivmedelsskatterna. Dessa

slår också hårt mot bl.a. jordbruk och åkerier. Vi

anser att bensinskatten bör sänkas så att enskilda

och familjer har råd att äga och köra bil. En sådan

åtgärd skulle också förbättra rörligheten på

arbetsmarknaden samtidigt som det underlättar för

människor att bo kvar i glesbygd. Det skulle också

leda till att Sverige blir mer attraktivt som

turistland.

Sveriges bilister betalar i dag ca 70 miljarder

kronor om året i olika bilskatter. Cirka två

tredjedelar av bensinpriset utgörs i dag av skatt.

Lägger man därtill det faktum att bilisten tvingas

betala detta höga bensinpris med redan beskattade

pengar så inser nog de flesta att detta är orimligt.

Sverige har en av Europas äldsta bilparker och vill

man förbättra miljön gäller det att föra en politik

som gör det möjligt för fler vanliga familjer att

skaffa sig en nyare bil. Skrotningspremien bör höjas

för att på frivillig väg få bort många av de äldre

bilarna.

Enligt vår mening bör skatten på bensin och diesel

sänkas med 70 öre per liter inklusive moms samtidigt

som reseavdragen för arbetsresor höjs till en nivå

som står i rimlig proportion till

bensinprisökningarna.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Alternativa drivmedel (punkt 5) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om alternativa

drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13, 2001/02:MJ287

yrkande 2 och 2001/02:N265 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2001/02:Sk346, 2001/02:

Sk406, 2001/02:Sk419, 2001/02:Sk435 och

2001/02:Sk475.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att skatteuttaget på

vägtrafiken skall motsvaras av kostnader och

därför borde de förnyelsebara bränslena befrias

från koldioxidskatt. Under en övergångsperiod bör

de även beläggas med något lägre energiskatt. Det

är angeläget att inom EU åstadkomma gemensamma

tag när det gäller den miljörelaterade

beskattningen för att bibehålla konkurrensen men

med mer miljöanpassade drivmedel och transporter.

Staten bör medverka till att stimulera marknaden

på detta område. Politiken måste inriktas på att

genom långsiktiga mål driva på utvecklingen för

energieffektiva och miljövänliga fordon och nya

bränslen. Lagstiftning och regler måste på ett

bättre sätt än i dag gynna utveckling av ny

teknik, forskning samt försök med alternativa

bränslen. Aktörerna måste ha möjlighet att arbeta

med god framförhållning. För att Sverige skall

slippa importera etanol måste den inhemska

produktionen skattebefrias även efter 2004.

Det är fel att avgränsa antalet pilotprojekt som

nu sker, vilket också kritiserats av

Energimyndigheten. Det skapar snedvriden konkurrens

och hindrar utveckling av nya produkter samt

möjligheter att bygga ut servicenät för alternativa

bränslen. Enligt vår mening bör tekniken för

produktion av motoralkoholer samt ekoparaffin

beviljas pilotprojektdispens för att kunna utvecklas

och testas i större skala.

En s.k. flexibel etanolbil kan köras på alla

blandningar av 85 % etanol och 15 % bensin till ren

bensin. När de tankas med 85 % etanol kallas

bränslet E85. Till skillnad från alla andra

förnybara drivmedel har etanoldelen i E85 en skatt

med 90 öre per liter plus moms. Problemet är att

dagens pris på E85 är 8,43 och att bilarna drar ca

30 % mer volym när de körs på E85 jämfört med när de

körs på ren bensin. Budgetpropositionen innebär att

skattefriheten för E85 skjuts upp till 2003, vilket

betyder att under det kritiska första året måste en

miljöintresserad konsument betala 10,95 kr för den

E85 som behövs för att ersätta en liter bensin som i

dag kostar ca 9,45 kr. Det kommer att leda till

färre inköp av etanolbilar samt att de som ändå har

köpt dessa antingen måste betala mer per mil för att

köra miljövänligt eller i högre grad väljer att köra

på bensin. Detta är vi kritiska till.

Biogas framställt av avfall är ett utmärkt

drivmedel för fordon. För att biogas skall vara

intressant för såväl privatpersoner som företagare

krävs att både pris och pumpstationer är

användarvänligt. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag på åtgärder för att göra

biogasanvändandet mer tillgängligt.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

13. Alternativa drivmedel (punkt 5) – c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om alternativa

drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:

Sk406 och avslår motionerna 2001/02:Sk346,

2001/02:Sk419, 2001/02:

Sk435, 2001/02:Sk475, 2001/02:MJ287 yrkande 2,

2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13 samt

2001/02:N265 yrkande 5.

Ställningstagande

Det råder en betydande enighet kring behovet av

att minska de koldioxidutsläpp som dagens

fossilbaserade drivmedel ger upphov till.

Biobaserade drivmedel framhålls i det

sammanhanget som ett alternativ. Centern delar

denna grundsyn men vill framhålla vikten av att

samtliga bränslen granskas utifrån den totala

miljöeffekten. I budgetpropositionen för 2002

föreslås befrielse från koldioxidskatt för

koldioxidneutrala drivmedel. Vi anser att det är

viktigt att definitionen av begreppet

koldioxidneutral blir tillräckligt omfattande och

tydlig, och samtidigt praktisk att tillämpa.

Definitionen får inte leda till inskränkningar i

utvecklingsarbetet mot minskade nettoutsläpp av

koldioxid. Vi anser att avsikten med begreppet

inte är att bara snävt se till råvaran för

drivmedlet och om denna är förnyelsebar eller

inte. Koldioxidneutral går bortom begreppen

förnyelsebar eller biobaserad genom att ta hänsyn

till nettoeffekterna på de samlade

koldioxidutsläppen från hela produktionskedjan av

drivmedlet, ”från vaggan till graven”, att

produkter baserade på förnyelsebart material i

sig inte garanterar att inte väsentliga mängder

fossil energi eller fossilt kol använts i

produktionskedjan eller att utsläpp av andra

växthusgaser sker samt att även fossila produkter

kan vara råvara till koldioxidneutrala drivmedel,

om produktionen sker så att kolet återanvänds

till drivmedel i stället för att direkt generera

koldioxidutsläpp.

För att avgöra om ett drivmedel är

koldioxidneutralt är det troligen inte praktiskt

möjligt att kräva fullständig livscykelanalys,

vilket skulle innebära problem med definitioner,

avgränsningar, beräkningsmodeller etc. samt även

kräva stora resurser att utföra. Enligt vår mening

måste man ändå göra en viss bedömning av

koldioxidutsläpp och fossil energiåtgång för de

viktigaste stegen i tillverkningskedjan och inte

bara se till råvaran.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. Alternativa drivmedel (punkt 5) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om alternativa

drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Sk435 och 2001/02:Sk346 samt avslår

motionerna 2001/02:Sk406, 2001/02:Sk419,

2001/02:Sk475, 2001/02:MJ287 yrkande 2,

2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13 samt

2001/02:N265 yrkande 5.

Ställningstagande

Drivmedel som inte är eldningsolja, bensin, diesel,

gasol, metangas eller naturgas skall enligt lagen om

skatt på energi betalas som för ”motsvarande

bränsle”. Ingenstans, varken i lagen, andra lagar,

eller i förarbeten till lagen, klargörs vad som

avses med ”motsvarande bränsle”. Det finns exempel

på att ett och samma bränsle av olika handläggare på

Riksskatteverket har bedömts tillhöra olika

miljöklasser och därmed fått olika skattesatser. Det

är inte ens klargjort om drivmedlets fysiska och

kemiska egenskaper skall avgöra, eller om det

avgörande är vilken typ av motor drivmedlet skall

användas i. Efterhand som fler typer av alternativa

drivmedel och blandningar av drivmedel introduceras

kommer tolkningsproblemen att bli alltmer

besvärande. Folkpartiet anser att det i

energiskattelagen behövs en definition av vad som

menas med ”motsvarande bränsle”.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

15. Fordonsskatt (punkt 6) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om fordonsskatt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk405

yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk405

yrkande 1, 2001/02:

Fi230 yrkande 2, 2001/02:Sk267, 2001/02:Sk329,

2001/02:Sk347, 2001/02:

Sk448 och 2001/02:MJ423 yrkande 3 samt avslår

motionerna 2001/02:

Sk201, 2001/02:Sk314 och 2001/02:MJ342 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt Kristdemokraternas mening är skatten på

dieselbränsle på felaktiga grunder alltför hög.

Naturvårdsverket har varit mycket kritiskt till

dieselbilar och menat att de har högre

partikelutsläpp och därmed ger större risk för

hälsoeffekter jämfört med nya bensinbilar. De

senaste skattehöjningarna på dieselbränsle i Sverige

har föranlett försäljningar av dieselbilar som för

många medfört stora ingrepp i privatekonomin.

I Vägverkets rapport 2001:40 Bensin- eller

dieseldrivna fordon – vad är bäst för miljön?

redovisas miljöegenskaperna för diesel- respektive

bensindrivna personbilar. Bensinmotorns svaga sidor

var enligt rapporten hög bränsleförbrukning och

därmed stora koldioxidutsläpp, 40 % högre än diesel-

bilens. Utsläppen av kolväten var sex gånger högre

än för dieselbilens. Vidare var bensinbilen

känsligare för kallstarter och körsätt. Dieselbilens

svaga sidor var stora utsläpp av kväveoxider,

dubbelt så höga som för bensinmotorn, samt 30 %

större utsläpp av partiklar. Det är viktigt att

Vägverket och Naturvårdsverket och andra

institutioner med insikter på miljöområdet noga

följer utvecklingen. Bensin- och dieselbilar bör

inte ställas mot varandra. Enligt vår mening är det

mera rättvisande att ställa olika modeller mot

varandra och bedöma vilka som ger bäst rening. Det

finns i dag dieselmodeller där partikelnivån är

lägre än hos bensindrivna bilar. När det gäller

koldioxid som påverkar klimatet är dieseln bättre,

eftersom förbrukningen är lägre. Det måste vara

bättre att fokusera på fordonsmodeller med låg

bränsleförbrukning och goda emissionsegenskaper än

på frågan om bensin eller diesel. Vi anser att

Vägtrafikskatteutredningen noga måste överväga dessa

argument.

Det pågår en snabb teknisk utveckling som har lett

till en dieselboom på en rad marknader inom EU, som

t.ex. Tyskland, Österrike och Storbritannien. I

Frankrike är fordonsskatten slopad. Varannan bil som

säljs är en dieselbil, trots att en sådan är dyrare

i inköp. Nya dieseldrivna fordon är bättre miljö-

mässigt och enligt Vägverkets bedömning det bästa

alternativet för landsbygden och i mindre tätorter

och städer medan bensindrivna bilar är bättre i

storstäder.

Det råder för närvarande en stor osäkerhet om den

framtida inriktningen av beskattningen av

dieselbilar, och de stora skillnaderna i skatt

mellan dieselbilar och bensindrivna bilar har lett

till en nedgång i nyregistreringar av dieselbilar.

Enligt vår uppfattning finns det inte tillräckliga

miljömässiga skäl som motiverar skillnaden i

beskattning mellan dieselbilar och bensindrivna

bilar. Enligt vår mening bör såväl fordonsskatten

som drivmedelsskatten på dieselbilar sänkas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

(punkt 7) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om differentierad

drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller riks-

dagen motion 2001/02:N372 yrkande 7, bifaller delvis

motionerna 2001/02:

Sk216, 2001/02:Sk293 och 2001/02:Sk353 samt avslår

motion 2001/02:

Sk312 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt Kristdemokraternas nya principprogram bör

glesbygdsbor som har bristfällig kollektivtrafik och

långa avstånd till arbete, service och nöjen

kompenseras för sina merkostnader. Generellt

föreslår vi i vår partimotion om skattepolitikens

inriktning sänkt skatt på diesel med 25 öre per

liter över hela riket, vilket utgör 31,25 öre per

liter inklusive moms. För att jämställa diesel och

bensin inom stödområde A föreslår vi en

skattesänkning med 25 öre också på bensin inom detta

område, vilket utgör 31,25 öre per liter inklusive

moms. Sänkningen finansieras delvis genom att den

nuvarande regionala skattelättnaden på

fordonsskatten tas bort. Den enskilde bilägaren

kommer att märka att bilkostnaden blir lägre vid en

bränsleförbrukning på ca 1 300 liter per år. För en

modern bil med en medelförbrukning av 0,8 liter per

mil motsvarar det en körsträcka på ca 1 500 mil. Med

tanke på de långa avstånden inom stödområde A tjänar

därmed de allra flesta bilägare på förslaget.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

17. Alkoholbeskattning (punkt 8) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:So275 yrkande 2, 2001/02:Sk230

och 2001/02:Sk350 samt avslår motionerna

2001/02:Sk409, 2001/02:So616 yrkande 2 och

2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet

finns inte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den

kan vara illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt

införd av privatpersoner. Motsvarande siffra för vin

anses vara lägre och ligger sannolikt någonstans

över 20 %. Det verkliga hotet mot folkhälsan ligger

i att alltfler köper smuggelsprit och hembränt. Den

växande ”svarta” marknaden gör att t.ex.

ålderskontrollen på Systembolaget och på restau-

rangerna blir meningslös. Varken hög alkoholskatt,

restriktiv alkoholpolitik eller polisiära åtgärder

har kunnat stoppa den svarta marknadens tillväxt.

Den förda politiken och speciellt de höga

alkoholskatterna har minskat medborgarnas förståelse

för åtgärder mot kriminell alkoholhantering. Detta

har varit negativt för både laglydighet och

folkhälsa. Dessutom slås arbetstillfällen ut i

bryggeribranschen. Den nuvarande fokuseringen på

repressiva metoder mot vanliga medborgare samtidigt

som skattebelastningen behålls på hög nivå gör det

tyvärr omöjligt att komma till rätta med problemen.

Det är enligt vår mening angeläget att

alkoholskatterna sänks. Regeringens oförmåga att

resolut angripa problemet med svartsprit genom att

företa skattesänkningar innebär att man kapitulerar

inför problemet och att Sverige inte har någon

genomtänkt alkoholpolitik.

De svenska bryggerierna arbetar under orättvisa

konkurrensförhållanden gentemot omvärlden. Detta

märks genom att flera bryggerier har varit tvingade

att stänga eller minska antalet anställda. Svensk

ölskatt är avsevärt högre än i omvärlden, nästan

dubbelt så hög som i Danmark och åtta gånger så hög

som i Tyskland. Privatinförsel av öl ökar och är nu

lika stor som Systembolagets försäljning av starköl.

Genom de förändrade reglerna för import och ökat

resande är hög skatt och därmed högt pris effektlöst

för att begränsa alkoholkonsumtionen. Inköpen av öl

flyttas i stället från Sverige till grannländer med

lägre pris på grund av lägre skatt. Gränshandeln har

enligt vår mening antagit sådana proportioner att

det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder.

Den tidigare genomförda skatteförändringen har varit

otillräcklig för att påverka gränshandeln. För att

komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och

okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl

med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per

procent och liter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Privatinförsel av alkohol och tobak (punkt

9) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om privatinförsel

av alkohol och tobak. Därmed avslår riksdagen

motionerna 2001/02:Sk408, 2001/02:So616 yrkande 3

och 2001/02:So629 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi är ense med majoriteten om att motionerna under

avsnittet med förslag om Sverige skall verka för

sänkta införselkvoter skall avslås. Moderata

samlingspartiet anser i motsats till motionärerna

att Sveriges successiva anpassning till de

införselkvoter för alkohol och tobak som föreskrivs

i cirkulationsdirektivet borde ske snabbare än vad

som nu är fallet.

När det gäller motiveringen för att avslå motionen

med förslag om skärpta skatterättsliga sanktioner

för att komma till rätta med missbruk i samband med

privatinförsel av alkoholdrycker anser vi i motsats

till majoriteten att den nuvarande fokuseringen på

repressiva kontrollmetoder inte är en framkomlig

väg, så länge skattebelastningen på alkohol behålls

på nuvarande höga nivå. Enligt vår mening bör

problemet med smuggling och svartsprit angripas

genom skattesänkningar på alkohol.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Avfallsskatt (punkt 11) – c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om avfallsskatt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ337

yrkandena 24 och 25 samt avslår motionerna

2001/02:Sk239 och 2001/02:

MJ521 yrkande 12.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att deponiskatten inte har fått

den styrande effekt som var tänkt när den infördes.

Mycket talar för att en höjning av skatten är viktig

för att stimulera kommunerna och samtidigt minska

riskerna för att andra länder exporterar sitt avfall

för deponi i Sverige. Den höjning av deponiskatten

som riksdagen beslutat om från 250 kr/ton till 288

kr/ton är med största sannolikhet inte tillräcklig

för att förbättra miljöstyrningen. Vi anser att

deponiskatten bör höjas ytterligare, gärna stegvis

för att få största möjliga miljönytta. Ett

ytterligare sätt att stimulera arbetet är att

kombinera deponiskatten med en avgift som utformas

enligt den modell som används för NOX-avgiften. Det

är viktigt att påpeka att NOX-avgiften är

statsfinansiellt neutral. Utformningen av avgiften

är sådan att de som är miljövänligast tjänar på

systemet medan de som är miljöovänligast får betala.

Detta är ett starkt incitament att förbättra sig.

Centern anser att det bör utredas om ett system

liknande NOX-avgiften kan införas ovanpå

deponiskatten.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

20. Avfallsskatt (punkt 11) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om avfallsskatt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ521

yrkande 12 och avslår motionerna 2001/02:Sk239 och

2001/02:MJ337 yrkandena 24 och 25.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att avfallsförbränning utgör en av

de största globala källorna till dioxinbildning. Det

finns all anledning att verka för andra mer hållbara

och miljövänligare vägar för avfallshantering än

förbränning. För att stimulera till

avfallsminimering, materialåtervinning och

biologiska behandlingsmetoder bör förbränning av

avfall beskattas. Folkpartiet föreslår därför en

viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som

dagens deponiskatt.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Skatt på kväveutsläpp från reningsverk

(punkt 12) – mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skatt på

kväveutsläpp från reningsverk. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ466 yrkande 7.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att ett system med miljöskatter

på kväveutsläpp bör genomföras för att minska

utsläppen från kommunala reningsverk. Det är också

viktigt att uppmuntra och möjliggöra en lokal och

stegvis omställning till ett slutet

närsaltkretslopp. Vi anser också att det är

väsentligt att Sverige stöder motsvarande åtgärder i

andra Östersjöländer.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

22. Avgift på amalgam (punkt 13) – mp

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om avgift på

amalgam. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:

So636 yrkande 6.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att amalgam skall beläggas med en

miljöavgift i enlighet med principen om att

förorenaren betalar. Avgiften bör sättas så att de

miljökostnader som finns i anslutning till

hanteringen, rening av avlopp och luft, kremering

och slutförvaring, täcks.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

23. Skatt på spel (punkt 14) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skatt på spel.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk297 och

bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk279,

2001/02:Sk305 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk447 och

2001/02:MJ524 yrkande 2.

Ställningstagande

Hästsporten i Sverige är en stor näring men

betraktas ofta som en spelverksamhet och en

skattebas. Enligt vår mening är näringen föremål för

en alltför hård beskattning, och risken är

överhängande att verksamheten flyttar utomlands. Det

skulle vara olyckligt om branschen skulle tvingas

flytta avel och annan verksamhet utomlands, eftersom

landet behöver en travsport. Näringen omfattar många

olika grenar som når både barn och vuxna. Den totala

omfattningen av den svenska hästnäringen är i dag

större än den svenska stålindustrin. Det finns många

småföretagare som har sin huvudsakliga

uppdragsgivare i näringen, och det finns därför även

arbetsmarknadsskäl för att se till att verksamheten

stannar i Sverige. Staten drar in stora belopp genom

totoskatt och enligt vår mening skulle näringen få

större möjligheter att stanna kvar i Sverige om

skatten sänktes. Vi anser att regeringen bör få i

uppdrag att se över skattereglerna avseende totospel

och hästnäringen i stort.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt

2) – c

av Rolf Kenneryd (c).

Centerpartiets förslag på skatteområdet för jord-

och skogsbruket redovisades i samband med höstens

budgetberedning i motion 2001/02:SkU489. Vi betonade

därvid bl.a. den betydelse som svenskt jord- och

skogsbruk har för att skapa förutsättningar för

livskraft i hela landet och att en strategi på

området måste handla om hur den gröna sektorn kan få

goda villkor att utvecklas. Vi konstaterade vidare

att regeringen och samarbetspartierna är mycket

motsträviga mot att skapa likvärdiga

konkurrensvillkor för svensk lantbruksnäring i tider

då svenskt lantbruk agerar på samma marknad som

konkurrenter som har lägre kostnader.

Vi kritiserade det förhållandet att likställandet

av el- och eldningsoljebeskattningen med industrins

nivåer blivit en halvmesyr och att underliga

gränsdragningar har ställt småbrukarna utanför

nedsättningen. Vi föreslog därför att gränsen på

1 000 kr för att få del av nedsättningen på el- och

eldningsoljeskatten skulle slopas.

Vi kritiserade vidare förslaget att höja skatten

på dieselbränsle eftersom det innebär att många

jordbrukare förlorar ytterligare i konkurrenskraft i

förhållande till sina kolleger i Finland och

Danmark. Centern föreslog i stället att skatten på

diesel för jord- och skogsbruksmaskiner skulle

sänkas till EU-genomsnittet, dvs. 1 kr per liter.

Vi noterade slutligen att regeringen visserligen

hade reserverat pengar för att återföra skatten på

handelsgödsel till näringen men att det inte fanns

något konkret förslag. Centern föreslog ett slopande

av kväveskatten på handelsgödsel och att medel

skulle avsätts för odling i balans.

Sammantaget innebar våra förslag att jord- och

skogsbrukets skatter skulle minska med 1,27

miljarder kronor.

2. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt

2) – mp

av Gudrun Lindvall (mp).

EU:s gränsvärde för halt av bekämpningsmedel i

dricksvatten är 0,1 mikrogram per liter. VA-verkets

branschorganisation, Svenska vatten- och avlopps-

föreningen, VAV, har undersökt vattenverk, och i 40

vattenverk har gränsvärdet på 0,1 mikrogram per

liter vatten överskridits. Enligt uppgift har

föroreningarna påträffats i vattenverk i Halland,

Skåne, Västergötland, Närke, Småland, Östergötland

och Västmanland, dvs. i de landskap som har mycket

lantbruk.

Ny forskning visar att 0,1–0,3 % av de

bekämpningsmedel som sprids transporteras vidare

till sjöar och vattendrag. För många

bekämpningsmedel testas inte nedbrytning i vatten

före godkännandet. Man påstår även att substanserna

bryts ned snabbt i jord, men nu visar det sig att

den låga mikrobiella aktiviteten och temperaturen i

nordiska förhållandevis kalla jordar minskar

nedbrytningshastigheten.

Miljöpartiet anser att det är dags att ta fram en

radikal avvecklingsplan för bekämpningsmedel i

Sverige för att få ett samhälle som är ekologiskt

långsiktigt hållbart. Den handlingsplan som

Jordbruksverket nu arbetar med måste ha som mål att

fasa ut samtliga bekämpningsmedel. Planen måste

innehålla styrmedel, såväl ekonomiska som andra, som

snabbt leder till målet. Att dagens konventionella

lantbruk inte är långsiktigt hållbart konstaterades

redan i mitten av 1990-talet i en rapport som Det

naturliga steget lade fram i samarbetet med LRF. När

nu användningen per hektar ökar i stället för att

minska i lantbruket måste något ske. I Danmark

diskuteras användningen av bekämpningsmedel

betydligt mer än i Sverige, och man har vidtagit

åtgärder. Skatten på bekämpningsmedel är t.ex. tio

gånger högre där än i Sverige. Avsikten att

användningen skall minska är uppenbar. Vi anser att

det är lika angeläget att komma ifrån gifterna här

som i Danmark, och en översyn av skatten på

bekämpningsmedel bör därför ingå i en

avvecklingsplan.

3. Alternativa drivmedel (punkt 5) – mp

av Gudrun Lindvall (mp).

I budgetpropositionen för 2002 redovisas en

skattestrategi för alternativa drivmedel som skall

gälla från år 2003. I budgeten avsätts 150 miljoner

kronor per år till pilotprojekt som en del av

skattestrategin för alternativa drivmedel. Samtidigt

beräknas intäktsbortfallet bli 750 miljoner kronor

per år fr.o.m. 2003 för reduktion av koldioxidskatt

för koldioxidneutrala drivmedel. Summan som är

avsatt för pilotprojekt är relativt jämförbar med

vad skattebefrielsen för pilotprojekt innebär redan

i dag. Kalkylen blir något bättre om

koldioxidneutrala drivmedel endast skulle reducera

energiskatten via potten för pilotprojekt och att

reduktionen av koldioxidskatten går via utrymmet för

koldioxidskattebefrielse. Men det kommer troligtvis

att uppstå en obalans, åtminstone till en början, på

så vis att potten för pilotprojekt utnyttjas fullt

ut medan det beräknade utrymmet för kol-

dioxidskattebefrielse bara utnyttjas delvis.

Tillgången på koldioxidneutrala drivmedel som är

konkurrenskraftiga på marknaden om de endast befrias

från koldioxidskatt är för närvarande begränsad

eller obefintlig, och stora producenter eller

storskalig import lär knappast dyka upp utan lång

förvarning. Jag anser därför att det vore lämpligt

med en flexibel syn på fördelningen mellan dessa två

budgetpotter på så vis att åtminstone en del av det

utrymme för koldioxidskatt som inte utnyttjas i

praktiken i stället får användas för att öka potten

för pilotprojekt. Eftersom koldioxidneutrala

drivmedel inte bör beläggas med koldioxidskatt är

det även viktigt att budgetsumman på lång sikt inte

ses som ett tak. Vi skulle då hamna i den orimliga

situationen att eventuella kvantiteter av

koldioxidneutrala drivmedel utöver en viss kvot

beläggs med koldioxidskatt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miniminivåer för

miljöavgifter i EU.

2001/02:Fi230 av Olle Lindström (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt fordonsskatt

på dieselbilar.

2001/02:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om uppbörd av fordonsskatt.

2001/02:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skattefrihet införs för

bensin som stjäls.

2001/02:Sk203 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på

bensin.

2001/02:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skatten på diesel.

2001/02:Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om anpassning av

energiskatterna på svensk kraftvärme.

2001/02:Sk215 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkning av bensinskatten.

2001/02:Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning om

differentierad fordonsskatt.

2001/02:Sk218 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införandet av

koldioxidskatt för torv.

2001/02:Sk222 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensvillkoren för

åkerinäringen genom sänkt dieselskatt.

2001/02:Sk230 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt skatt på öl.

2001/02:Sk231 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt skatt på bensin.

2001/02:Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

att avskaffa avfallsskatten och i stället införa ett

produktansvar för vissa byggmaterial.

2001/02:Sk244 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att

sänka kostnaderna till en internationellt

konkurrenskraftig nivå.

2001/02:Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och Leif

Carlson (m):

Riksdagen beslutar sänka dieselskatten med en krona

per liter.

2001/02:Sk252 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att tillåta resenärer

inom EU att handla i svenska flygplatsers tax-

freebutiker, förutsatt att de betalar skatt på

varorna.

2001/02:Sk267 av Jeppe Johnsson och Anders G Högmark

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lika skatt på diesel- och

bensindrivna personbilar.

2001/02:Sk279 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om svensk travsports

konkurrensförmåga.

2001/02:Sk285 av Björn Leivik och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av sänkta

bränsleskatter.

2001/02:Sk286 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa effektskatten

på kärnkraft.

2001/02:Sk289 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m):

1. Riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i

motionen anförs om bensinpris och

bensinskattenivå.

2001/02:Sk293 av Erling Wälivaara och Gunilla

Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda frågan om en

differentierad drivmedelsskatt.

2001/02:Sk297 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att se över

beskattningen inom travsporten.

2001/02:Sk305 av Maud Ekendahl (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att svensk

travsport skall betraktas som en näring och frågor

som rör travsporten följaktligen bör handläggas i

Jordbruksdepartementet.

2. Riksdagen beslutar att totalisatorskatten snarast

bör halveras.

2001/02:Sk312 av Kenneth Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av ett

fordonsskattesystem för bussar som är differen-

tierat utifrån mängden avgasutsläpp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att använda

kollektivtrafiken som verktyg för att förverkliga

de transportpolitiska målen.

2001/02:Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G

Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vägavgifter.

2001/02:Sk326 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av villkor för

svenskt lantbruk som är likvärdiga med dem i andra

EU-länder.

2001/02:Sk329 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om veteranfordonshobbyns

villkor.

2001/02:Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tydligare definitioner av

vad som menas med motsvarande bränslen i lagen om

skatt på energi.

2001/02:Sk347 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att dieselbilar betraktas

som miljöfordon i samband med fordonsskatt och

tjänstebilsregler.

2001/02:Sk350 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att sänka

ölskatten för öl med en alkoholhalt överstigande

2,8 % till 0:85 kr per procent och liter så att

bättre konkurrensvillkor för den svenska

bryggeriindustrin uppnås.

2001/02:Sk353 av Dan Kihlström och Jan Erik Ågren

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda frågan om en

differentierad drivmedelsskatt.

2001/02:Sk362 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatter och

avgifter inom jordbruket.

2001/02:Sk369 av Urban Ahlin och Kjell Nordström

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattereglernas betydelse

för omställning av energisystemet och uppbyggande av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.

2001/02:Sk405 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Naturvårdsverket gör en omprövning av synen på

dieselbilar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skatten på

såväl dieselbilar som drivmedlet sänks.

2001/02:Sk406 av Sven Bergström m.fl. (c, v, fp,

mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge begreppet

koldioxidneutral, i samband med skattestrategi för

alternativa drivmedel, en så vid innebörd att det

tar till vara alla möjligheter till nettominskningar

av koldioxid.

2001/02:Sk407 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om skatteväxling mellan

fordonsskatt och kilometerskatt för transport-

sektorn.

2001/02:Sk408 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av skärpta

skatterättsliga sanktioner på punktskatteområdet.

2001/02:Sk409 av Annelie Enochson och Fanny Rizell

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inrätta en

alkoholskadefond.

2001/02:Sk417 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samordnade

regelverk för växthusnäringen inom EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en politik som

främjar bibehållandet av en konkurrenskraftig

svensk trädgårdsnäring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skyndsam

utredning av de kostnadsnackdelar svensk träd-

gårdsnäring har i förhållande till övriga EU-

länder.

2001/02:Sk418 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de svenska

åkeriernas konkurrenssituation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förlorade

skatteintäkter på grund av de höga kostnaderna och

skattenivåerna som drabbar svensk åkerinäring.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av branschens villkor till

vad som gäller inom övriga EU-länder.

2001/02:Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att regeringen ser över möjligheten att vid behov

fördela budgetutrymmet mellan koldioxidskatte-

befrielsen för koldioxidneutrala drivmedel och

utrymmet för skattebefrielse vid pilotprojekt för

alternativa drivmedel flexibelt.

2001/02:Sk420 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om klassningen av torv som

biobränsle.

2001/02:Sk427 av Berit Adolfsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att sänka elskatten.

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

bensinskatter och höjda reseavdrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jordbrukets

produktionsskatter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

dieselskatt för arbetsmaskiner.

2001/02:Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om införande av tydligare

definitioner på vad som menas med motsvarande

bränslen i lagen om skatt på energi.

2001/02:Sk443 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en miljöanpassning av

energibeskattningen.

2001/02:Sk447 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av att göra

en översyn av spelskatten.

2001/02:Sk448 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fordonsskatten för

dieselbilar.

2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):

3. Riksdagen beslutar om ändring av

drivmedelsskatten i enlighet med vad i motionen

anförs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av

skatten på drivmedel för jordbruksredskap.

2001/02:Sk455 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att anpassa energiskatterna

på kraftvärme till de förutsättningar som råder på

en internationell elmarknad.

2001/02:Sk468 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en förändrad

utformning av bekämpningsmedelsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en framtida

utformning av handelsgödselskatten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om sänkt

dieselskatt för arbetsmaskiner.

2001/02:Sk475 av Berndt Ekholm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om skatten på

etanolbaserade drivmedel.

2001/02:Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att åtgärder måste vidtas

för att ändra kraftvärmebeskattningen.

2001/02:Sk489 av Agne Hansson m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteväxling och

handel med utsläppsrättigheter.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

översyn av energiskatterna för hotell- och restau-

rangbranschen.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

gemensam miniminivå för en koldioxidskatt i EU.

2001/02:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att miniminivåer

för miljöskatter i EU införs.

2001/02:U348 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

skall verka för att en plan för att underlätta

användandet av miljörelaterade skatter, bl.a.

genom gemensamma miniminivåer för energi- och

koldioxidskatter tas fram.

2001/02:So275 av Chris Heister m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt

alkoholskatt.

2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,

fp, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjda

minimiskatter på alkohol i EU:s medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

införselkvoter.

2001/02:So629 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avvisa förslag

om sänkta alkoholskatter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU verkar för en sänkning av de normer som gäller

införsel av alkoholdrycker vid resor mellan

medlemsländerna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU verkar för en höjning av miniminivåerna för

alkoholbeskattning.

2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring enligt vad i motionen anförs

om en miljöavgift på amalgam.

2001/02:MJ287 av Kenneth Lantz och Gunnel Wallin

(kd, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

beskattningen av biogas.

2001/02:MJ336 av Holger Gustafsson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de svenska

lantbrukarnas lönsamhet skall stärkas genom ett

återförande av handelsgödselskatten till näringen

samt att dieselskatten skall sänkas till en

prisnivå som gäller för övriga länder inom EU som

svenskt jordbruk konkurrerar med.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principer för ett

nytt system med energiskatter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en grön

skatteväxling måste utformas så att handel med

utsläppsrättigheter underlättas.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

deponiskatten.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör

utredas om ett system liknande NOx-avgiften kan

införas ovanpå deponiskatten.

2001/02:MJ340 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassning av

den svenska koldioxidbeskattningen och därmed en

avveckling av 0,8-procentsregeln samt att den

svenska trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma

konkurrensvillkor som inom övriga EU och våra

viktigaste konkurrentländer.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa

kväveskatten.

2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ekonomiska

stimulanser.

2001/02:MJ343 av Göte Jonsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt

i jord- och skogsbruket.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

handelsgödselskatten.

2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till borttagande av vägavgifter och

fordonsskatt för veteranlastbilar som ej

regelmässigt går i yrkesmässig trafik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

producenter av förnybara drivmedel långsiktig

befrielse från koldioxidskatt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att låta fler

få pilotprojektsdispenser för alternativa

bränslen, såsom ekoparaffin.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att sänka

skatten på alkylatbensin (grön bensin) för motor-

sågar och trädgårdsredskap.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattebefrielse på

etanol (E85) och s.k. FFV-bilar.

2001/02:MJ464 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatten på

bekämpningsmedel.

2001/02:MJ466 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljöskatter på

kväveutsläpp från kommunala reningsverk.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miniminivå vad

gäller koldioxidskatten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

viktbaserad skatt på förbränning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta

för en gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.

2001/02:MJ524 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

totalisatorskatten.

2001/02:MJ526 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en europeisk

beskattning av handelsgödsel.

2001/02:N35 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förhandlingar

bör upptas med Danmark och andra exportländer så

att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige

kan beläggas med miljöavgift.

2001/02:N213 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

gemensamma principer för energibeskattningen i de

nordiska länderna.

2001/02:N238 av Kenneth Lantz och Lars Gustafsson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

kraftvärmebeskattningen.

2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reducerad

drivmedelsskatt på 31 öre per liter på diesel och

bensin.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av bilen

på landsbygden och nödvändigheten av att satsa på

befintliga bränslealternativ, exempelvis

etanolinblandning i bensinen.

2001/02:N269 av Eva Flyborg (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra

kraftvärmebeskattningen.

2001/02:N371 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förhandlingar

bör upptas med Danmark och andra exportländer så

att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige

kan beläggas med miljöavgift.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen snarast skall ta ett

helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett

uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper,

hög energieffektivitet och hög elproduktion

premieras medan produktion baserad på fossila

bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna

fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad

majoritet.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miniminivåer för

koldioxidavgifter i EU.

2001/02:N372 av Harald Bergström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om differentierad

drivmedelsskatt.