Bet. 2001/02:SKU18

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU18

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2001 om

mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor

som bl.a. rör den allmänna nivån på mervärdesskatten

samt mervärdesskatten på vissa särskilt angivna

varor och tjänster där motionärerna begär att

skatten skall sänkas eller slopas. Andra frågor som

tas upp av motionärerna rör de skilda

mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som

bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt

respektive av ideell förening eller i privat regi.

Med anledning av ett antal motioner och

motionsyrkanden om vissa varor och tjänster inom det

lågbeskattade området föreslår utskottet att

riksdagen riktar ett tillkännagivande till

regeringen om att se över tillämpningsområdet för de

reducerade skattesatserna m.m. Övriga motioner och

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns fem reservationer och två

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skattesats, digitala tjänster m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk287,

2001/02:Sk491 yrkandena 17 och 19 i denna del

samt 2001/02:T409 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

2. Vissa varor och tjänster inom det

lågbeskattade området

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om en översyn av

tillämpningsområdet för de reducerade skatte-

satserna m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2001/02:K243 yrkande 10,

2001/02:Sk205, 2001/02:Sk210, 2001/02: Sk257,

2001/02:Sk265, 2001/02:Sk284, 2001/02:Sk290,

2001/02:Sk299, 2001/02:Sk303, 2001/02:Sk313,

2001/02:Sk335, 2001/02:Sk336, 2001/02: Sk337

yrkande 1, 2001/02:Sk394, 2001/02:Sk395,

2001/02:Sk396, 2001/02:Sk397, 2001/02:Sk398,

2001/02:Sk399, 2001/02:Sk401, 2001/02: Sk440,

2001/02:Sk449, 2001/02:Sk476, 2001/02:Sk483,

2001/02:Sk484, 2001/02:Sk491 yrkande 19 i denna

del, 2001/02:Kr279 yrkande 12, 2001/02:Kr419

yrkande 5 och 2001/02: Kr422 yrkande 12.

3. Hushållsnära tjänster

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf395 yrkande

3.

4. Fastighetsskötsel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk469 och

2001/02:Bo320 yrkande 21.

Reservation 2 (kd)

5. Miljömärkta produkter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ518

yrkande 20 och 2001/02: N365 yrkande 7.

6. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk262,

2001/02:Ub230 yrkande 2, 2001/02:T254 yrkande 2

och 2001/02:T469 yrkande 2.

7. Företagsbilar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk430 yrkandena

1 och 2.

8. Utbildning i alternativmedicin, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So274

yrkande 2 och 2001/02: So623 yrkande 4.

9. Stöld och rån

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk229,

2001/02:Sk434, 2001/02: Sk400 yrkandena 1 och 2

samt 2001/02:N263 yrkande 18.

Reservation 3 (c)

10. Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

respektive i privat regi

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk491 yrkande

18.

Reservation 4 (m)

11. Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt eller av

ideell förening

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande

14.

Reservation 5 (m)

12. Köp av utländska spelare och andra

idrottsutövare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk250.

13. Mervärdesskatt vid ombyggnation för

särskilt boende

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk214.

14. Ersättningar till gode män och

förvaltare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk206.

15. Registreringsnummer för

mervärdesskatt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk270.

Stockholm den 21 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s) och Lennart

Axelsson (s).

2001/02

SkU18

Redogörelse för ärendet

I det följande behandlar skatteutskottet de allmänna

motionsyrkanden som gäller olika

mervärdesskattefrågor som återstår efter höstens

budgetbehandling. Motionsyrkandena återges i

förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Utskottets överväganden

Skattesats, digitala tjänster m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en allmän

sänkning av mervärdesskatten, om att verka

för att inom EU införa en nollskattesats på

elektronisk handel och om en översyn av den

allmänna nivån på mervärdesskatten.

Jämför reservation 1 (m).

Gällande bestämmelser

I Sverige tillämpas följande skattesatser för

mervärdesskatten:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = livsmedel

hotellrums- och campinguthyrning

transport i skidlift

konstnärs försäljning av egna konstverk

import av konstverk, samlarföremål och

antikviteter

- 6 % = dagstidningar, tidskrifter, böcker

entré till konserter, biograf-, teater-,

opera- och balettföreställningar samt

djurparker

personbefordran

viss biblioteksverksamhet

viss museiverksamhet

upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk

rätt till ljud- och bildupptagning

idrottsområdet

I övriga EU-länder varierar den normala nivån på

mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 %

(Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den

normala momsen till 19,6 % i Frankrike, 20 % i

Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i

Tyskland.

När det gäller frågan var och hur elektroniska

leveranser skall beskattas gäller skilda regler för

varu- respektive tjänsteleveranser. Om det gäller

on-line-leveranser av material av olika slag

betraktas de i mervärdesskattehänseende som

tjänsteomsättningar och inte varuomsättningar. Inom

EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall

reglerna om mervärdesskatt vid omsättning av

tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om

köparen är en privatperson i ett EG-land (t.ex.

Sverige) och säljaren också finns i ett EG-land

(samma eller ett annat) skall mervärdesskatt

deklareras av säljaren i säljarens land. Om det är

så att köparen - fortfarande en privatperson - finns

i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren finns i

ett tredje land gäller andra regler. De svenska

reglerna går i sådana fall ut på att säljaren

utanför EG rätteligen skall registrera sig till

mervärdesskatt här i Sverige och ta ut svensk

mervärdesskatt för sina försäljningar online i

Sverige. Ett problem med dagens regler är att dessa

i princip innebär att tjänster som säljs över nätet

av tredjelandsföretag till kunder i EU inte blir

beskattade i EU. Det innebär också att tjänster som

säljs av ett företag inom gemenskapen till kunder

utanför EU beskattas i EU. Detta stämmer inte med

den grundprincip man enats om för den elektroniska

handeln och som innebär att beskattning skall ske

där konsumtionen sker. De nuvarande reglerna medför

också en konkurrensnackdel för EU-företagen som

alltid måste ta ut moms vid försäljning av tjänster

över nätet till privatpersoner inom EU. Utskottet

återkommer i det följande till det förslag av EG-

kommissionen som gäller ändring i sjätte

mervärdesskattedirektivet vad gäller

mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som

tillhandahålls på elektronisk väg (KOM (2000) 349).

Utredningar

Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild

utredare för att göra en översyn av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. Utreda-

ren har bl.a. fått i uppdrag att redovisa hur

mervärdesskattelagens olika regler beträffande

skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet

överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka

effekter skillnaderna i regelsystemen har. Utredaren

skall sträva efter att föreslå ändringar av det

svenska mervärdesskattesystemet som i detta avseende

ytterligare anpassar mervärdesskattelagens

regelsystem och begreppsapparat till det sjätte

momsdirektivet. Utredaren skall också analysera det

regelsystem i mervärdesskattelagen som styr vid

vilken tidpunkt skattskyldighet och

redovisningsskyldighet inträder. Utredningen har

fått förlängning av utredningstiden och skall enligt

planerna redovisa resultatet av sitt arbete senast

den 30 september 2002 (Fi 1999:03, dir. 1999:10).

Regeringen tillsatte år 2000 en utredning med

uppgift att lämna en samlad bedömning av

internationaliseringens betydelse för svenska

skattebaser och framtida skattestruktur

(Skattebasutredningen). I direktiven till

utredningen nämns bl.a. beskattningen av varor

och tjänster. Utredningen skall bl.a. analysera

möjligheten och önskvärdheten av en likformig

konsumtionsbeskattning samt för- och nackdelar

hos de två grundläggande principerna för uttag

av mervärdesskatt på gränsöverskridande handel

(destinationsprincipen och ursprungsprincipen).

Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast

den 15 november 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51,

tilläggsdirektiv 2002:14).

Arbete inom EU

Ett förslag angående avdragsrätt för mervärdesskatt

lades fram av kommissionen år 1998 (KOM (1998) 377)

med syfte att göra det enklare för företagare som

agerar i andra EU-länder. Direktivförslaget består

av två delar, dels frågan om harmonisering av

avdragsrätten, dels frågan om ett s.k. gräns-

överskridande avdragssystem. Förslaget om

harmonisering av avdragsrätten rör utgifter för

bl.a. personbilar (tjänstebilar och andra bilar som

till viss del kan användas privat), logi, mat och

representation. Förslaget om ett gränsöverskridande

avdragssystem innebär att företagarna, i stället för

att ansöka om återbetalning i varje land där de haft

momskostnader men inte är registrerade, skall få

rätt att dra av mervärdesskatten i sina

deklarationer i det land de är registrerade för

mervärdesskatt. Den stat som medgett avdraget skall

därefter kunna återkräva skatten från det land där

inköpet skett.

Förslaget behandlades under det svenska

ordförandeskapet men togs inte upp under det

belgiska. Frågan är heller inte prioriterad under

det spanska ordförandeskapet.

Under år 2000 lade kommissionen fram ett förslag

till ändring i sjätte mervärdesskattedirektivet

rörande tillämpningen av direktivet vid elektronisk

handel (KOM (2000) 349). Förslaget är begränsat till

tjänster som levereras elektroniskt (s.k. online-

leveranser) såsom musik, dataspel, programvaror m.m.

och innebär bl.a. att försäljningen av elektroniskt

levererade tjänster skall beskattas där konsumtionen

sker, dvs. att endast sådant som konsumeras inom EU

skall beskattas där. Tjänsterna skall undantas från

beskattning när de tillhandahålls för att användas

utanför EU. Syftet med ändringarna är att skapa lika

villkor för beskattning av digital e-handel i

enlighet med de principer som fastställdes vid 1998

års ministerkonferens i OECD och att göra

överensstämmelsen så enkel och okomplicerad som

möjligt. Vid Ekofinmötet den 12 februari 2002 nåddes

en politisk överenskommelse i avvaktan på ett

formellt antagande av direktivförslaget.

Överenskommelsen bygger på ett kompromissförslag som

lades fram under det svenska ordförandeskapet och

innebär bl.a. att företag från tredje land som

säljer tjänster över nätet till kunder i EU skall ha

möjlighet att använda sig av en enda kontaktpunkt i

EU och att skatteintäkterna skall distribueras

därifrån till konsumtionslandet.

I juni år 2000 lade kommissionen fram ett s.k.

meddelande som innehåller en ny arbetsstrategi för

att förbättra det europeiska

mervärdesskattesystemet. Meddelandet innehåller ett

åtgärdsprogram för olika delar av mervärdes-

skattesystemet där lagstiftningsinsatser ansetts

angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär att det

skall ske en successiv anpassning, modernisering och

förenkling av mervärdesbeskattningen (KOM (2000)

348).

Hösten 2000 lämnade kommissionen ett förslag om

förenkling och harmonisering av reglerna om

fakturering på mervärdesskatteområdet (KOM (2000)

650). Förslaget innebär att reglerna om vad en

faktura skall innehålla harmoniseras så att kraven

på innehåll blir desamma inom hela unionen. En annan

viktig del av förslaget är att elektroniska fakturor

skall accepteras. Direktivet antogs av rådet den 20

december 2001 (2001/115/EG) och skall vara genomfört

i medlemsländernas nationella lagstiftning per den 1

januari 2004. Den svenska regeringen har för avsikt

att lägga fram en proposition till riksdagen år

2003.

Under sommaren 2001 lämnade kommissionen ett

förslag till ny förordning om administrativt

samarbete inom momsområdet (KOM (2001) 294).

Förslaget är ett led i kampen mot

skatteundandraganden och bedrägerier. Förslaget har

under det spanska ordförandeskapet nu tagits upp

till behandling i rådsarbetsgruppen för indirekta

skatter.

Motionerna

I motion Sk491 yrkandena 17 och 19 delvis av Carl

Fredrik Graf m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om

att mervärdesskatten sänks till europeisk nivå.

Enligt motionärerna medför den höga svenska nivån på

mervärdesskatten att svenska företag har svårt att

konkurrera med privatimport av bilar och andra

kapitalvaror från övriga EU-länder. Den höga

mervärdesskattenivån innebär också problem när det

bl.a. gäller digitala leveranser.

I motion T409 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

föreslås ett tillkännagivande om att verka för att

det inom EU införs en nollskattesats på elektronisk

handel. Denna skattesats skall gälla till dess en

rejäl genomgång gjorts av momsreglerna för icke-

elektroniska varor och tjänster och OECD-länderna

kommit överens om en gemensam syn på beskattningen

av den elektroniska handeln.

I motion Sk287 av Lennart Kollmats och Karin

Pilsäter (fp) begärs en översyn av

mervärdesskattenivån i Sverige. Motionärerna anser

att en ny utredning behövs för att möta framtida

utmaningar inom momsområdet. Det handlar dels om det

internationella samarbetet, dels om hur konsumtions-

skatterna långsiktigt skall hanteras för att i

möjligaste mån undvika de absurda gränsdragningar

som uppkommit till följd av ändrade skattesatser

inom begränsade områden.

Utskottets ställningstagande

Enligt gängse mätningar är såväl det totala

skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten högre i

Sverige än i de flesta andra industriländer. Som

utskottet tidigare framhållit torde detta hänga

samman med de generellt utformade välfärdssystemen i

Sverige som i hög grad syftar till att kompensera

för inkomstbortfall - och där ersättningarna

beskattas - samt att vi i Sverige har en hög

ambitionsnivå när det gäller offentligt finansierad

verksamhet.

Utskottet konstaterar att de frågor som

motionärerna tar upp redan uppmärksammats av

regeringen som tillkallat en utredare, vars uppdrag

är att lämna en samlad bedömning av hur den svenska

skattestrukturen bör vara utformad i en värld med

internationaliserade marknader för varor, tjänster

och produktionsfaktorer samtidigt som de

välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens

nivå. I direktiven framhålls vidare att

möjligheterna att ha ett i förhållande till vår

omvärld avvikande skatteuttag även beror på den

fortgående internationaliseringen av den svenska

ekonomin, skattebasernas rörlighet och

skattekonkurrensen mellan länderna. Vad särskilt

gäller beskattningen av varor och tjänster pekas i

direktiven också på de problem i kontrollhänseende

som bl.a. den elektroniska handeln och den privata

införseln av motorfordon från andra länder

förorsakar och den betydelse dessa företeelser kan

få för det svenska skatteunderlaget. Utredningens

uppdrag skall vara slutfört senast den 15 november

2002 (dir. 2000:51).

Även inom EU har de spörsmål som aktualiseras i

motionerna uppmärksammats. Bland annat har ett

arbete pågått om mervärdesskattefrågor kring

elektronisk handel och Internet som bl.a. avser

kontrollfrågorna och behovet av ökat samarbete.

Kommissionen lämnade sommaren 2000 ett förslag, (KOM

(2000) 349), till ändring av de gemensamma

mervärdesskattereglerna vad gäller

mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som

tillhandahålls på elektronisk väg. Förslaget innebär

att sådana tjänster (musik, dataspel, programvaror,

böcker m.m.) som levereras elektroniskt skall

beskattas inom EU om de konsumeras där. Tjänsterna

skall undantas från beskattning i EU när de

tillhandahålls för att användas utanför gemenskapen.

Vidare innebär förslaget att om ett företag från

tredje land säljer tjänster över nätet till

privatpersoner i EU skall tredje land-företaget

registrera sig i ett valfritt land och betala momsen

i det landet efter den skattesats som gäller där,

oavsett i vilka andra EU-länder kunderna finns. Är

köparen ett företag skall köparen förvärvsbeskattas.

Kommissionens förslag har såvitt gäller hanteringen

av momsen vid försäljning till privatpersoner inte

accepterats av medlemsstaterna eftersom det

befarades att skattesatserna, till följd av

skillnaderna i skattesatser mellan de olika

medlemsstaterna, skulle få en avgörande inverkan på

vilket land tredje land-företagaren väljer att

momsregistrera sig i. Medlemsländerna har dock

nyligen enats om en lösning som bygger på det

svenska ordförandeskapets kompromiss och som bl.a.

innebär att tredje land-företagaren vid försäljning

till privatpersoner skall ha möjlighet att använda

sig av en enda kontaktpunkt i EU och att

skatteintäkterna distribueras därifrån till konsum-

tionslandet. Skatt skall tas ut efter den skattesats

som gäller i konsumtionslandet. Denna lösning skall

gälla i tre år efter direktivets genomförande. Där-

efter är tanken att ett system skall tas i bruk som

bygger på mera långsiktiga tekniska lösningar.

Det skall också nämnas att kommissionen förra året

presenterade ett förslag till ny förordning om

administrativt samarbete inom momsområdet (KOM

(2001) 294). Förslaget är ett led i kampen mot

skatteundandraganden och bedrägerier. Förslaget är

ännu inte färdigbehandlat. Sverige har liksom övriga

medlemsländer i huvudsak ställt sig positivt till

förslaget till ny förordning.

Eftersom de frågor som motionärerna tar upp har

uppmärksammats både av den svenska regeringen och

inom EU finns det enligt utskottets uppfattning inte

någon anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande till regeringen av det slag som

motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Vissa varor och tjänster inom det

lågbeskattade området

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen riktar ett tillkännagivande till

regeringen om att se över tillämpningsområdet

för de reducerade skattesatserna. En

kartläggning bör ske av avgränsningsproblemen

inom det lågbeskattade området. Även

avgränsningsproblemen mellan områdena för

lågbeskattning och full beskattning samt

mellan områdena för beskattning och icke

beskattning bör analyseras.

Motionerna

I ett antal motioner från den allmänna motionstiden

föreslås att en översyn av mervärdesskattesatserna

bör göras. I ett stort antal motioner krävs även att

nya grupper av varor och tjänster skall

lågbeskattas, företrädesvis på 6-procentsnivån. I

somliga motioner uttrycks det på det sättet att

gränsdragningen för redan lågbeskattade varor och

tjänster skall utvidgas till att omfatta ytterligare

varugrupper och verksamheter som ligger nära det

lågbeskattade området men som på grund av den

gällande gränsdragningen författningsmässigt kommit

att hamna utanför lågbeskattningen. Genomgående

åberopas rättviseskäl, branschekonomiska skäl samt

det skälet att gränsdragningen mellan vad som är

normalbeskattat och vad som är lågbeskattat kommit

att framstå som obegriplig för många människor.

I några motioner från företrädare för

Socialdemokraterna finns yrkanden som bör behandlas

i detta sammanhang. Dit hör motion Sk396 av Åke

Gustavsson m.fl. (s) i vilken det yrkas att

gränsdragningarna på det som brukar innefattas i

begreppet kulturområdet ses över, t.ex. skillnaden i

skattesats när det gäller balett, folkparksdans,

djurparker och nöjesparker. Sänkt mervärdesskatt på

dans - eller åtminstone en översyn av frågan - yrkas

även i motionerna Sk397 av Marianne Jönsson (s) och

Sk398 av Hans Hoff m.fl. (s), medan det i motion

Sk476 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) begärs sänkt

mervärdesskatt på nöjesparker. Till den grupp av

motioner som innehåller yrkanden om sänkt

mervärdesskatt på viss vara hör även motion Sk440 av

Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) med krav på

att fotografi skall definieras som konst i

mervärdesskattesammanhang och att mervärdesskatten

sänks på fotografier.

Ett flertal motioner med denna inriktning har också

lämnats av ledamöter från Moderata samlingspartiet.

Motionärerna bakom motion Sk491 yrkande 19 delvis av

Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anser att en total

översyn av mervärdesskattens konstruktion bör göras

i syfte att minska momsrelaterade konkur-

renssnedvridningar såväl inom landet som i

förhållande till EU. I motion Sk303 av Anders G

Högmark och Jan-Evert Rådhström (m) begärs en över-

syn av mervärdesskattesatserna inom kulturområdet,

och motionärerna framhåller särskilt skillnaden i

skattesatser mellan musikkonserter och danstill-

ställningar. Motion Sk205 av Rolf Gunnarsson (m)

syftar också till att sänka mervärdesskatten på dans

till 6 %. I partimotion K243 yrkande 10 av Bo

Lundgren m.fl. (m) förespråkas en neutral

tidningsmoms. I motionerna Sk210 av Anita Sidén och

Elizabeth Nyström (m), Sk257 av Göte Jonsson och

Carl G Nilsson (m), Sk290 av Ingvar Eriksson och Ewa

Thalén Finné (m), Sk336 av Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Sk337 yrkande 1 av Anne-Katrine Dunker och Roy

Hansson (m) och Sk449 av Anders Sjölund (m) är alla

inriktade på att beskatta restaurangtjänster på

samma låga nivå som mat och i några motioner begärs

dessutom att restaurangnäringen ytterligare skall

stimuleras genom sänkt elskatt, sänkta

arbetsgivaravgifter och höjda representationsavdrag.

Andra moderata motioner är inriktade på konstnärliga

produkter och i motionerna Sk265 av Karin Falkmer

(m), Sk284 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), Sk335

av Karin Falkmer (m) och Sk394 av Anna Lilliehöök

(m) begärs skattelättnader i olika former för

galleriverksamhet, konstutställares införsel till

Sverige av lånade konstverk samt försäljning av

importerade konstverk.

Ledamöter från Vänsterpartiet har i en motion

Sk399 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (v) begärt förslag om en utredning om att

införa en generell skattesats på 6 % för all

kulturell verksamhet.

Två motioner som bör tas upp i detta sammanhang

har lämnats av ledamöter från Kristdemokraterna. I

motion Sk299 av Sven Brus och Kenneth Lantz (kd)

begärs en utredning av möjligheten att införa en mer

enhetlig kulturmoms så att även dansbandskulturen

kan omfattas av den lägre nivån. I motion Sk401 av

Chatrine Pålsson (kd) yrkas sänkt mervärdesskatt på

färdiglagad mat som serveras på restaurang.

Centerpartiet yrkar i partimotion Kr279 yrkande 12

av Agne Hansson m.fl. (c) en utredning om vilka

faktorer och värderingar som skall ligga till grund

för vilka olika skattesatser som skall tillämpas på

olika kulturverksamheter, som t.ex. dans, bild och

form samt försäljning av konst. Även i motion Sk395

av Eskil Erlandsson och Erik Arthur Egervärn (c)

begärs en utredning om sänkt mervärdesskatt på dans.

I motion Sk313 av Kenneth Johansson m.fl. (c) krävs

sänkt mervärdesskatt på skidliftsverksamhet till

6 %.

Även motioner av ledamöter från Folkpartiet

liberalerna berör kulturområdet. I motion Sk483 av

Karin Pilsäter (fp) efterlyses en utredning om att

införa en renodlad kulturmoms innefattande även

dans. I motion Kr419 yrkande 5 av Ana Maria Narti

m.fl. (fp) begärs också en utredning av kon-

sekvenserna av att införa en enhetlig mervärdesskatt

på kulturområdet.

Miljöpartiet begär i partimotion Kr422 yrkande 12

av Matz Hammarström m.fl. (mp) förslag som skall gå

ut på att mervärdesskattebefria inköp av konst inom

den privata sektorn, dvs. som köps för att utsmycka

lokaler, kontor, mottagningar etc. Vidare yrkas i

motion Sk484 av Gudrun Lindvall och Catharina

Elmsäter-Svärd (mp, m) sänkt mervärdesskatt på

entréavgiften på s.k. Science Centers till 6 %.

Utskottets ställningstagande

1990 års skattereform innebar för mervärdesskattens

del en avsevärd breddning av basen, som bl.a.

motiverades av behovet av att bidra till reformens

finansiering. Ambitionen var emellertid också att

skapa en enhetlig och neutral mervärdesskatt som

omfattade i princip all omsättning av varor och

tjänster med en enhetlig skattesats. Syftet var dels

att skapa ett så enkelt system som möjligt genom att

beskattningen gjordes praktiskt taget generell -

endast enstaka undantag från mervärdesskatteplikten

kom att ingå i mervärdesskattesystemet efter

skattereformen -, dels att undvika att snedvrid-

ningar uppstod på grund av olikheter i

beskattningen.

Genom lagen (1990:575) om tillfällig höjning av

mervärdesskatten höjdes mervärdesskatten den 1 juli

1990 från 19 till 20 % (prop. 1989/90:150, bil. 4,

bet. 1989/90:FiU40). Detta innebar en höjning av

skatten räknad på priset före skatt från 23,46 till

25 %. Den generella nivån på mervärdesskatten har

sedan dess legat kvar på 25 % på priset exklusive

skatten (när i fortsättningen nivån anges avses

detta beräkningssätt).

Redan fr.o.m. den 1 januari 1992 sänktes

emellertid mervärdesskatten på livsmedel och vissa

tjänster till 18 % (prop. 1991/92:50, bet.

1991/92:SkU5). Denna lägre skattesats höjdes senare

till 21 % (1992/93:50 bil. 5, bet. 1992/93:FiU1,

bet. 1992/93:SkU18). Den 1 november 1995 slopades

undantaget från skatteplikt för omsättning och

införsel av alster av bildkonst, vilka ägs av

upphovsmannen eller dennes dödsbo. Om konstnärens

försäljning överstiger 300 000 kr skall konstnären

från detta datum ta ut moms med 12 % (prop.

1994/95:202, SFS 1995:700). Skattesatsen för

livsmedel sänktes därefter igen, denna gång från

21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 1996, vilket

bl.a. fick till följd att 21-procentsnivån helt

försvann ur systemet (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet.

1994/95:FiU20). På denna nivå har mervärdesskatten

på livsmedel legat kvar. På ett annat område

infördes dock senare en ny skattenivå på 6 %,

nämligen för bl.a. dagstidningar (prop. 1995/96:45,

bet. 1995/96:SkU12) och biografföreställningar

(prop. 1995/96:191, bet. 1995/96: SkU28).

Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en

långtgående anpassning av det svenska

mervärdesskattesystemet till EG:s

mervärdesskatteregler. En ny mervärdesskattelag

antogs, nämligen mervärdesskattelagen (1994:200),

ML. De nya bestämmelserna i ML gavs en utformning

som låg väl i linje med det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a.

innebar att skattebasen fick en omfattning som nära

överensstämde med direktivet.

I syfte att ytterligare anpassa det svenska

mervärdesskattesystemet till det sjätte

mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under

hösten 1996 om flera betydande förändringar inom

området utbildning, kultur och idrott, vilka trädde

i kraft den 1 januari 1997. Inom utbildningsområdet

begränsades den kvarvarande skattefriheten i princip

till utbildning som anordnades av det allmänna eller

av en av det allmänna erkänd utbildningsanordnare.

Kommersiella utbildningstjänster skulle däremot

omfattas av skatteplikten och beskattas på normal

nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades

skattefriheten för bl.a. konserter och olika

sceniska framställningar, vilka kom att beskattas

med 6 %. Inom idrottsområdet begränsades

skattefriheten till tjänster som tillhandahölls av

staten eller en kommun eller en allmännyttig ideell

förening. Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet

skulle beskattas med 6 %.

Persontransporter inklusive transport i skidlift

beskattades tidigare med 12 %. Från och med den 1

januari 2001 gäller att personbefordran utom sådan

befordran där resemomentet är av underordnad

betydelse beskattas med endast 6 %, dock att

transport i skidliftar liksom tidigare beskattas med

12 % (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, bet.

2000/01:SkU7). Skattenivån 6 % infördes samtidigt

för tillträde till och förevisning av djurparker

(prop. 2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7). Vidare

beslutade riksdagen under hösten 2001 att sänka

mervärdesskatten på böcker och tidsskrifter fr.o.m.

den 1 januari 2002 från 25 % till 6 %.

De svenska skattenivåerna och

skattenedsättningarna följer strikt bestämmelserna i

EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Enligt dessa

bestämmelser får medlemsstaterna tillämpa en eller

två reducerade skattesatser vid sidan av

grundskattesatsen. De lägre skattesatserna får dock

inte vara lägre än 5 %, och de skall endast

tillämpas på tillhandahållande av sådana varor och

tjänster som angetts särskilt i en bilaga till

direktivet (artikel 12 punkt 3 b). Den nämnda

bilagan - bilaga H (92/77/EEG) - innehåller en

förteckning över omsättning av varor och tjänster på

vilka reducerade mervärdesskattesatser kan

tillämpas.

De olika differentieringarna av mervärdesskatten

är motiverade av olika skäl, bl.a.

fördelningspolitiska, kulturpolitiska och

branschekonomiska skäl. Sammantaget har emellertid

systemet kommit att bli alltmer svåröverskådligt och

krångligt. Gränsdragningen mellan varor och tjänster

som beskattas på normal nivå, 12-procentsnivån, 6-

procentsnivån respektive undantas från beskattning

framstår i en del fall som svårbegriplig, godtycklig

och orättvis. Skattemyndigheterna tvingas till

grannlaga avgöranden om huruvida olika varor och

verksamheter skall hänföras till den ena eller den

andra gruppen. En av lagstiftningstekniska och

praktiska skäl motiverad önskan att göra gränsen för

ett lågbeskattat område så snäv som möjligt för att

underlätta tillämpningen ger ibland upphov till

känsliga och vidlyftiga rättvisediskussioner, när

ett besläktat och näraliggande område beskattas på

en högre nivå. Företag och andra näringsidkare

lägger ibland ned avsevärda ansträngningar och bety-

dande kostnader på att få till stånd en förmånligare

mervärdesbeskattning av just de varor och tjänster

som det företaget eller den näringsidkaren produce-

rar, dvs. att få med dessa varor och tjänster i en

lågbeskattad sektor.

Mot bakgrund härav finner utskottet att regeringen

bör se över tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna. En kartläggning bör ske av

avgränsningsproblemen inom de lågbeskattade

områdena. Även avgränsningsproblemen mellan områdena

för lågbeskattning och full beskattning samt mellan

områdena för beskattning och icke beskattning bör

analyseras. Översynen bör syfta till en begränsning

av avgränsningsproblemen och även innefatta en

analys av skattesatsernas struktur utifrån

rättsliga, administrativa, ekonomiska,

fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter.

Likaså bör mervärdesskattens påverkan på

konkurrenssituationen mellan och inom olika

branscher belysas. Översynen bör givetvis beakta vad

som är tillåtet enligt gällande EG-regler på

området, men inom ramen för dessa regler får översy-

nen - om det bedöms som motiverat - lämna de förslag

till förändringar som behövs. Översynen bör även

beakta de förslag som i höst kommer att lämnas av

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) och

Skattebasutredningen (dir. 2000:51).

Utskottet anser att riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande om det nyss anförda till

regeringen. Härmed får enligt utskottets mening de

motioner som behandlas under detta avsnitt i större

eller mindre delar anses bifallna eller i vart fall

rimligen tillgodosedda.

Hushållsnära tjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om sänkt

mervärdesskatt på s.k. hushållsnära tjänster.

Gällande bestämmelser

Hushållsnära tjänster beskattas på normal nivå, dvs.

25 %. Genom rådets direktiv 1999/85/EG kunde de

medlemsstater som så önskade ta ut lägre

mervärdesskatt under tre år på vissa

arbetskraftsintensiva tjänster, t.ex. små-

reparationer, fönsterputsning och städning. Sverige

anmälde aldrig något önskemål om en sådan sänkning

och nu föreligger inte längre den möjligheten.

Motionen

I motion Sf395 yrkande 3 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs sänkt moms på hushållsnära tjänster.

Motionärernas syfte är bl.a. att minska stressen för

äldre personer och dubbelarbetande familjer.

Utskottets ställningstagande

De skattesänkningar som motionärerna förordar var

det tidigare möjligt att under vissa förutsättningar

genomföra under en begränsad tid. Sverige anmälde

aldrig något önskemål om att delta i detta försök.

Resultatet av försöket kommer att utvärderas av EG-

kommissionen. För närvarande tillåter inte EG-

reglerna om mervärdesskatt sådana skattesänkningar

som motionärerna föreslår, och utskottet avstyrker

därför motionen.

Fastighetsskötsel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad

eller sänkt mervärdesskatt på

fastighetsskötsel i egen regi.

Jämför reservation 2 (kd).

Motionerna

I motion Sk469 av Lilian Virgin m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att slopa mervärdesskatten på

fastighetsskötsel i egen regi eller ändra belopps-

gränsen för när skatt skall tas ut.

I motion Bo320 yrkande 21 av Ulla-Britt Hagström

m.fl. (kd) efterlyses ändrade skatteregler i syfte

att öka hyresgästernas möjligheter till självför-

valtning. På sikt bör förvaltningsmomsen för

fastigheter sänkas, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsskötare skall, även om verksamheten inte i

övrigt är momspliktig, uttagsbeskattas om han eller

hon i egen regi utför vissa tjänster som avser

fastigheten eller skötseln därav. De tjänster som

skall beskattas är bl.a. underhåll, lokalstädning,

fönsterputsning, renhållning och annan

fastighetsskötsel. Bakgrunden till bestämmelsen är

att många fastighetsförvaltande företag, bl.a.

bostadsförvaltningsföretagen, inte är skyldiga att

ta ut mervärdesskatt i sin verksamhet och därför

inte heller kan dra av den skatt som fristående

fastighetsskötare debiterar. För att undvika att

bostadsförvaltarna och andra momsbefriade företag av

skatteskäl helt går över till fastighetsskötsel i

egen regi har sådan egenregiverksamhet belagts med

moms om kostnaden överstiger 150 000 kr. Regeln

tillkom i samband med 1990 års skattereform (prop.

1989/90:11).

Beskattningen syftar till att förhindra

konkurrenssnedvridande effekter av den

mervärdesskattefrihet som gäller för

bostadsförvaltare och vissa andra

fastighetsförvaltare, och utskottet är inte berett

att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas.

Det skall också nämnas att regeringen i år infört

ett tillfälligt investeringsbidrag i syfte att

främja nyproduktionen av hyreslägenheter, särskilt i

tillväxtregioner. Investeringsbidraget förväntas

bidra till en ökad produktion av hyresbostäder

tillgängliga för bredare inkomstgrupper.

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella

motionsyrkandena.

Miljömärkta produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

mervärdesskatt på miljövänligt producerade

produkter bl.a. med hänvisning till kommande

utredning.

Gällande bestämmelser, m.m.

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns

inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-

direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas

således enligt generella regler.

I kommissionens meddelande KOM (2000) 348 om en

strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets

funktion inom ramen för den inre marknaden

aviserades att frågan om tillämpning av reducerade

skattesatser för att bl.a. främja miljöskydd kommer

att ägnas särskild uppmärksamhet, och i

kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy

KOM (2001) 68 presenteras en strategi som går ut på

att förstärka och rikta om den produktrelaterade

miljöpolitiken för att främja utvecklingen av en

marknad för miljövänligare produkter. Grönboken

innehåller ett omfattande program av åtgärder, och

bl.a. förs tankar fram på en differentierad

beskattning utgående från produkternas

miljöprestanda och ett införande av sänkt

mervärdesskatt för produkter som utmärks med

gemenskapens miljömärke.

Den svenska regeringen har nyligen beslutat att

tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda

möjligheten av och lämpligheten i att sänka mervär-

desskatten på omsättning av miljömärkta livsmedel.

Arbetsgruppens analys skall avse de rättsliga,

administrativa och praktiska förutsättningarna för

en sådan sänkning. I samband därmed skall även en

mer generell analys göras av lämpligheten av att

använda mervärdesskatten, liksom även andra skatter,

som miljöpolitiskt styrmedel.

Motionerna

I motion MJ518 yrkande 20 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) begärs ett tillkännagivande om sänkt moms på

ekologiskt framtagna produkter. I motion N365

yrkande 7 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) framställs

ett yrkande om att slopa momsen på miljövänligt

producerade produkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att den av motionärerna

aktualiserade frågan om reducerad mervärdesskatt på

miljövänligt producerade produkter är föremål för

uppmärksamhet i EG-kommissionen samt av den svenska

regeringen som nyligen beslutat om att tillsätta en

arbetsgrupp för att utreda möjligheten av och

lämpligheten i att sänka mervärdesskatten på

miljömärkta livsmedel. Det finns därför enligt

utskottets mening anledning att avvakta resultatet

av detta arbete. Då någon åtgärd av riksdagen för

närvarande inte kan anses aktuell avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

Körkortsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

skatt på körkortsutbildning.

Gällande bestämmelser

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i

samband med att utbildningsområdet generellt på

grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-

pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet.

1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för

bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för

bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionerna

I motionerna Ub230 yrkande 2 av Amanda Agestav och

Magnus Jacobsson (kd), Sk262 av Sofia Jonsson och

Birgitta Carlsson (c), T254 yrkande 2 av Birgitta

Sellén (c) och T469 yrkande 2 av Elver Jonsson (fp)

yrkas sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen

avstyrkt motioner om slopad eller sänkt

mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning

till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten.

Utskottet har även erinrat om att bilskolorna, till

skillnad från de flesta andra företag, har rätt till

avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och

leasing av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare

ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuella

motionsyrkanden med denna inriktning.

Företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om avdrag

för ingående mervärdesskatt för sådana

lastbilar som i dag betraktas som

personbilar.

Gällande bestämmelser

För förvärv av personbilar råder avdragsförbud

enligt ML, utom i några speciella verksamheter. Som

personbil räknas enligt ML även bl.a. lastbil med

skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en

totalvikt om högst 3 500 kg. Andra lastbilar

behandlas som normala varor i

mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta

för någon särskild begränsning i vad gäller

avdragsrätten för näringsidkare.

Som tidigare nämnts behandlas reglerna om

avdragsrätt för lastbilar och andra fordon i

direktivförslaget KOM (1998) 377. Förslaget är ännu

inte färdigbehandlat i ministerrådet.

Motionen

I motion Sk430 yrkandena 1 och 2 av Lars Lindblad

(m) begärs att mervärdesskattelagen ses över i syfte

att ändra reglerna om rätt till avdrag för ingående

mervärdesskatt för företagsbilar. Motionären anser

att nuvarande bestämmelser är ineffektiva och ger

upphov till onödigt krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att bestämmelserna i ML om

avdragsrätt för förvärv av fordon på grund av den

nuvarande gränsdragningen mellan fordon som räknas

som personbilar och fordon som anses som lastbilar

kan förefalla svårförståelig i vissa fall. När ett

liknande yrkande behandlades förra året ansåg

utskottet att EG-kommissionens förslag till nya

regler om avdragsrätt för mervärdesskatt bör

slutbehandlas innan riksdagen tar ställning till

sådana förändringar av avdragsrätten som motionären

begär. Utskottet som vidhåller denna uppfattning

noterar dock att frågan inte varit uppe på

dagordningen sedan det svenska ordförandeskapet

avslutades och vill därför betona vikten av att man

från svenskt håll driver på för att påskynda arbetet

inom EU. Motionen avstyrks därmed.

Utbildning i alternativmedicin, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

mervärdesskatt på alternativmedicinska

behandlingar och om slopad mervärdesskatt på

utbildning för yrkesutövare av komplementär-

och alternativmedicin.

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt

omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård

och social omsorg. För skattefrihet krävs att

sjukvården omfattar sådana åtgärder som

definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården

tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av

någon med särskild legitimation att utöva

sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller

däremot inte skattefriheten.

Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.

Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas

enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs

till landet i anslutning till sådan utlämning eller

försäljning (3 kap. 23 § mervärdesskattelagen).

Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan

grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning

som sker i det allmännas regi eller av erkänd

utbildningssamordnare samt övrig utbildning som

berättigar till studiemedel enligt studiestödslagen.

Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.

Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses

t.ex. fristående skolor och kompletterande skolor

som tillhandhåller utbildning som ett led i det all-

männas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller

däremot för i princip all kommersiellt bedriven

utbildning som sker utom ramen för den ordinarie

skolutbildningen och som inte heller berättigar till

studiestöd.

Motionerna

I motion So623 yrkande 4 av Gunnel Wallin och

Marianne Andersson (c) begärs ett tillkännagivande

om att utbildning för yrkesutövare inom komple-

mentär- och alternativmedicin bör befrias från

mervärdesskatt. Motionärerna anför att det inte

finns någon komplementär- eller alternativmedicinsk

utbildning i det traditionella svenska skolväsendet

och att de personer som vill utbilda sig inom

området måste söka sig till den privata

utbildningsmarknaden. Sådan utbildning är belagd med

25 % moms.

I motion So274 yrkande 2 av Inger Strömbom m.fl.

(kd, m, c) begärs slopad mervärdesskatt på

komplementär- och alternativmedicinska behandlings-

former. Motionärerna framhåller att dessa

behandlingsformer blivit alltmer erkända och

använda.

Utskottets ställningstagande

Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska

behandlingar har prövats av utskottet vid ett

flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet

har avstyrkt sådana motionsyrkanden bl.a. med

hänvisning till de kostnader för staten som en sådan

åtgärd skulle föra med sig och till de

avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot

andra typer av verksamheter vars ändamål också är

att göra människor friskare. Utskottet har inte

ändrat ståndpunkt i denna fråga och avstyrker därför

även nu aktuell motion.

Även motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt på

utbildning för yrkesutövare av komplementär- och

alternativmedicin avstyrks.

Stöld och rån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om reducerad

mervärdesskatt för förlust av kontanta medel

genom stöld eller rån.

Jämför reservation 3 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen skall

mervärdesskatt betalas vid omsättning av varor och

tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i

yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på

vilket underlag skatten skall beräknas finns i 7

kap. mervärdesskattelagen. Normalt beräknas skatten

som en procentsats på priset för varan eller

tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en

särskild bestämmelse får den skattskyldige minska

beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust

på en fordran avseende ersättning för en vara eller

en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med

ett belopp som motsvarar förlusten.

Mervärdesskattelagen innehåller i övrigt inte

någon bestämmelse om att hänsyn skall tas till

förluster i en verksamhet. En skattskyldig är

således skyldig att redovisa mervärdesskatt även om

den ersättning han eller hon har uppburit för

omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld

e.d. Det är endast vid kundförlust som

beskattningsunderlaget får minskas.

De nu redovisade reglerna i mervärdesskattelagen

stämmer överens med bestämmelserna i EG:s sjätte

mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte

att beskattningsunderlaget får ändras därför att

vederlaget för en eller flera omsättningar förloras

genom t.ex. stöld.

Från och med 1999 års taxering föreligger en viss

avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för förluster

av kontanta medel i näringsverksamhet genom brott.

Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154

s. 35 f.) övervägde regeringen att också föreslå

regler som skulle göra det möjligt att ändra

underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster

uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt

regeringens bedömning tydde emellertid en genomgång

av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte

medgav att Sverige införde regler för ändring av

beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget

för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom

ansåg regeringen att ett införande av en rätt till

ändring av beskattningsunderlaget skulle strida mot

mervärdesskattelagens grundläggande principer.

Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.

Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var

enigt, avvek inte från regeringens bedömning

(1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare

vidhållits av utskottet, senast i betänkande

2000/01:SkU26.

Motionerna

I motionerna Sk229 av Margareta Cederfelt (m) och

Sk400 yrkande 2 av Henrik S Järrel (m) efterlyses en

möjlighet till avdrag för mervärdesskatt för förlust

på grund av stöld eller rån. I den sistnämnda

motionen yrkande 1 begärs också att regeringen inom

EU skall verka för att gemenskapsrätten, såvitt

avser uttag av mervärdesskatt, ändras så att belopp

som förlorats genom rån, stöld och liknande

tillgreppsbrott inte skall ingå i

beskattningsunderlaget.

I motionerna N263 yrkande 18 av Agne Hansson m.fl.

(c) och Sk434 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti

(fp) begärs en översyn av mervärdesskattelagens

regler i syfte att förhindra att den enskilde

företagaren tvingas betala moms på vederlag som

förlorats genom t.ex. stöld eller rån.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen

över vad som förekommit rörande den nu aktuella

frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att ett

införande av en rätt till reducering av

beskattningsunderlaget för mervärdesskatt på det

sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl

gällande EG-regler som grundläggande principer för

mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av

motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov

till vissa problem, t.ex. då det gäller hanteringen

av gjorda avdrag för mervärdesskatt,

försäkringsfrågor m.m. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

respektive i privat regi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om

ändrade regler för att åstadkomma bättre

konkurrensläge för privat sjukvård, tandvård,

undervisning och social omsorg i förhållande

till den offentliga verksamheten på dessa

områden då det gäller kompensation för

ingående mervärdesskatt.

Jämför reservation 4 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har

mervärdesskattepliktig omsättning får dra av

mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.

Kommunerna och landstingen har sålunda i och för sig

inte någon avdragsrätt för kostnader som är

hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många

fall få kompensation inom ramen för systemet med

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Kommunerna får dock betala en avgift till systemet

för att finansiera uttagen.

Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade

från mervärdesskatt saknar följaktligen också

avdragsrätt. I förordningen (1996:1206) om fristå-

ende skolor föreskrivs dock att ersättning för sådan

ingående mervärdesskatt som skolan saknar

avdragsrätt för skall ingå i bidragen.

Tandvården är också en verksamhet som inte är

skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt.

Frågan om tandvården har behandlats i

finansutskottets betänkande 2000/01:FiU3 (s. 20-21).

I betänkandet lämnas utförliga överväganden som

resulterar i att frågan om konkurrensneutralitet

inom vuxentandvården bör kunna lösas på frivillig

väg. Finansutskottet hänvisar också till att

regeringen har aviserat att ytterligare analyser av

kommunkontosystemet kommer att göras. Regeringen har

därefter tillsatt en arbetsgrupp för översyn av

kommunkontosystemet och en utredning Kontroll och

omprövning av beslut om utbetalning av

kommunkontosystemet (dir. 2000:98).

I slutet av juni 2001 överlämnade utredningen

Kontroll och omprövning av beslut om utbetalning av

kommunkontosystemet sitt betänkande (SOU 2001:50)

till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats

och en proposition är aviserad till den 21 mars

2002.

Motionen

I motion Sk491 yrkande 18 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) efterlyses en förbättrad konkurrenssituation för

de privata alternativen i förhållande till de

offentliga då det gäller kompensation för ingående

mervärdesskatt. Motionärerna nämner sjukvård,

tandvård, undervisning och social omsorg. Vidare

anser motionärerna att Sverige skall verka för en

ändring i EU:s mervärdesskatteregler så att berörda

verksamheter kan fogas in i mervärdesskattesystemet

och avdrag göras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att den av motionärerna

aktualiserade frågan om konkurrensneutralitet redan

är uppmärksammad av regeringen. Riksdagen bör därför

inte nu ta ställning till hur man lämpligen bör

förfara med dessa frågor i fortsättningen utan

avvakta resultatet av regeringens överväganden.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

eller av ideell förening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om

ändringar i mervärdesskattelagen för att

åstadkomma samma villkor för föreningsägda

idrottsanläggningar och motsvarande kommunala

eller landstingskommunala verksamheter.

Jämför reservation 5 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Allmännyttiga föreningar, som bedriver verksamhet

som de inte behöver betala inkomstskatt för, skall

enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen heller inte

betala någon moms för denna verksamhet. På

motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten för

rörelseinkomster gäller således för en sådan

förening att moms inte skall tas ut vid

försäljningen av varor och tjänster, som har ett

naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten

eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla

för ideellt arbete.

Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara

den som har momspliktig verksamhet får dra av moms

på inköp av varor och tjänster. Allmännyttiga

ideella föreningar, som är befriade från

inkomstskatt och moms, saknar således - liksom

privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina

inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt

för kostnader som är hänförliga till skattefri

verksamhet men kan i många fall få kompensation inom

ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,

det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock

betala en avgift till systemet för att finansiera

uttagen.

Utredaren som skall göra en översyn av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen, m.m. (dir.

1999:10) skall särskilt analysera hur ideella

föreningars verksamhet överensstämmer med EG-

direktivets verksamhetsinriktade undantag från

skatteplikt för organisationer utan vinstintresse

samt hur nuvarande svenska regler påverkar

konkurrensneutraliteten i allmänhet och i

förhållande till små och medelstora företag i

synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den

situationen att det nuvarande undantaget i

mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella

föreningarna, t.ex. när konkurrerande kommersiella

företag beskattas med en reducerad skattesats men

har en avdragsrätt för den ingående momsen som den

ideella föreningen saknar.

Motionen

I motion Kr339 yrkande 14 av Kent Olsson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om lika villkor

beträffande mervärdesskatten för idrottsanläggningar

som drivs av föreningar och sådana som drivs

kommunalt.

Utskottets ställningstagande

Frånvaron av avdragsrätt för de allmännyttiga

ideella föreningarna är en naturlig följd av att

deras verksamhet inte är skattepliktig. Föreningarna

har i detta hänseende samma ställning som vanliga

fysiska personer. Motionsyrkanden liknande det nu

aktuella har tidigare behandlats av utskottet och

avstyrkts med hänvisning till att den ovan nämnda

utredningen, som skall göra en översyn av reglerna

om skattskyldighet i mervärdesskattelagen, bl.a.

skall uppmärksamma sådana spörsmål som lyfts fram av

motionärerna. Utskottet anser liksom tidigare att

ett ställningstagande till frågor som rör avsaknaden

av avdragsrätt för mervärdesskatt i

föreningsbedriven verksamhet bör anstå till dess att

utredaren är klar med sitt uppdrag och det

efterföljande beredningsarbetet i Regeringskansliet

slutförts. Utskottet avstyrker således motion Kr339

yrkande 14.

Köp av utländska spelare och andra

idrottsutövare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att slopa

mervärdesskatten vid idrottsklubbarnas köp av

utländska spelare.

Bakgrund

Mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom

idrotten är en speciell mervärdesskattefråga som

givit upphov till olika skatteprocesser. RSV har i

ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet i oktober

1998 gett uttryck åt uppfattningen att en

fotbollsförening, som är en allmännyttig ideell

förening, i princip är att betrakta som en

näringsidkare i ML:s mening men att en sådan

förening som regel inte är skyldig att betala

mervärdesskatt till staten i samband med att den

överlåter rätten till en spelare i föreningen till

en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk

förenings förvärv från utlandet av en spelare, anser

RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig

omsättning inom landet som medför att förvärvaren

(föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt

(s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2

ML.

Motionen

I motion Sk250 av Yilmaz Kerimo och Carina Hägg (s)

begärs ett tillkännagivande om att slopa

mervärdesskatten vid idrottsklubbarnas köp av

utländska spelare. Motionärerna framhåller att en

ideell förening som inte får dra av momsen får svårt

att hävda sig gentemot klubbar som bildat bolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom tidigare att det finns många

skäl som talar mot att ideella föreningar beskattas

för förvärv av spelare från utlandet. Med anledning

av att den utredning som skall göra en översyn av

reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen

m.m. (dir. 1999:10) enligt sina direktiv skall ta

upp frågan anser utskottet att något uttalande från

riksdagen inte är påkallat. Utskottet vill dock

understryka vikten av att rättsfrågan och

problematiken noga penetreras och att EG-

perspektivet beaktas i utredningsarbetet. Med det

anförda avstyrks motionen.

Mervärdesskatt vid ombyggnation för

särskilt boende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att

staten bör avskriva sin fordran på vissa

kommuner för mervärdesskatt som belöper på

uppförande eller ombyggnation av enheter för

särskilt boende.

Motionen

I motion Sk214 av Lars Elinderson (m) begärs ett

tillkännagivande om att staten bör avskriva sin

fordran på vissa kommuner för mervärdesskatt för

uppförande eller ombyggnation av enheter för

särskilt boende under perioden 1991-1995.

Utskottets ställningstagande

Tidigare gällde att en kommun fick göra avdrag för

ingående moms som belöpte på anskaffningar i

kommunens sociala omsorgsverksamhet (alltså bl.a.

vissa vårdinstitutioner) men inte för skatt som

avsåg bl.a. stadigvarande bostad. Sedan år 1996

gäller i stället det s.k. kommunkontosystemet enligt

lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen

får från ett särskilt konto för respektive kollektiv

ansöka om ersättning för mervärdesskatt som inte

dragits av enligt mervärdesskattelagen. På

motsvarande sätt som beträffande avdragsförbudet

medges inte ersättning för bl.a. ingående

mervärdesskatt som avser stadigvarande boende. Efter

önskemål från bl.a. Svenska Kommunförbundet

beslutade riksdagen våren 1998 att precisera

lagtexten och något vidga den i praxis etablerade

ersättningsrätten så att rätt till ersättning för

ingående mervärdesskatt föreligger även för sådana

särskilda boendeformer som äger rum i ålderdomshem,

sjukhem, gruppbostäder och servicehus - s.k.

omsorgsbostäder (prop. 1997/98:153, bet.

1997/98:FiU28). Reglerna har således redan lättats

upp på detta område. Någon anledning att nu flera år

i efterhand efterskänka skatten för vissa berörda

kommuner skulle helt strida mot vedertagen ordning.

Utskottet avstyrker således motion Sk214.

Ersättningar till gode män och

förvaltare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Gällande rätt

Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i

ML uppräknande undantagen från skatteplikt.

Skattskyldig till mervärdesskatt är den som inom

landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

skattepliktig vara eller tjänst. Bestämmelserna om

vad som är yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap.

1-8 §§ mervärdesskattelagen. Enligt huvudregeln har

begreppet yrkesmässighet knutits till definitionen

om vad som enligt inkomstskattelagen (IL) utgör

näringsverksamhet. Enligt IL kännetecknas en sådan

verksamhet av varaktighet, självständighet och

vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en

viss omfattning. Som yrkesmässig verksamhet räknas

också omsättning av varor eller tjänster i former

som är jämförliga med näringsverksamhet under

förutsättning att omsättningen överstiger 30 000 kr.

Motionen

I motion Sk206 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

ändringar i mervärdesskattelagen. Motionären anser

att om en kommun väljer att förskottera arvoden och

kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt

erlägger vederbörliga arbetsgivaravgifter, och

därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp,

bör tjänsten inte vara belagd med moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit att vad som anförs i

motionen ger anledning att överväga någon ändring av

mervärdesskattelagens bestämmelser om skattepliktiga

tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt.

Motionen avstyrks därför.

Registreringsnummer för

mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om

registreringsnummer för mervärdesskatt.

Gällande ordning och tidigare behandling

Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt

personnummer som identitetsbeteckning för sin

näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §

mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att en

skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer

till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga

handlingar, och registreringsnumret för

mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller

organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den

skattskyldige inte är registrerad skall fakturan

innehålla person- eller organisationsnummer om det

finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift.

Andra företagsformer såsom aktiebolag och

handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer

som inte är identiska med ägarens personnummer.

Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett

särskilt företagarnummer lades fram i betänkandet

SOU 1994:63 Personnummer - Integritet och

effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle

enligt utredningsförslaget kunna användas i stället

för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura

som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.

Personnummerutredningens förslag fick delvis ett

kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade

aldrig fram något förslag på grundval av

utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1

s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion om

ett tillkännagivande om ett särskilt

momsregistreringsnummer för den som driver enskild

firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).

Motionen

I motion Sk270 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m,

kd, c) begärs ett tillkännagivande om att enskilda

firmor skall få använda frivilliga organisations-

nummer som registreringsnummer för mervärdesskatt.

Integritetsskäl åberopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att ett förslag liknande

det som motionärerna nu för fram tidigare har

presenterats i ett utredningsbetänkande som dock,

efter negativt remissutfall, inte ledde fram till

någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut

på att integritetsaspekterna och klagomålen över

personnummeranvändningen i detta sammanhang

överdrivits, att ett system med dubbellagring av

identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt

både att införa och hålla i drift samt att även

andra register skulle påverkas. Utskottet finner

dessa invändningar alltjämt relevanta och vill

dessutom tillägga att det i och med utvecklingen med

förtryckta deklarationer - som fr.o.m. i år skall

användas även av näringsidkare - och

skattekontoreformen har blivit ännu viktigare att

undvika dubbla registeruppgifter hos

skattemyndigheterna, eftersom ett sådant system

skulle innebära merarbete, ett krångligare förfa-

rande och ökad risk för fel i hanteringen. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motion Sk270.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skattesats, digitala tjänster m.m. (punkt 1)

- m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om sänkt mervärdesskatt.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02: Sk491

yrkandena 17 och 19 i denna del, bifaller delvis

2001/02:Sk287 samt avslår motion 2001/02:T409

yrkande 2.

Ställningstagande

Sverige har, jämte Danmark, den högsta

mervärdesskatten i Europa. Detta ställer till

allvarliga konkurrensproblem för svenska företag,

och problemen växer efter hand som den inre

marknaden utvecklas. Den stora skillnaden på

skattenivåerna mellan å ena sidan Sverige och å

andra sidan länderna söder om Danmark försätter de

svenska företagen i ett mycket besvärligt konkur-

rensmässigt underläge. Särskilt på

kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska

varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med

motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan

erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre

nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9

procentenheter lägre i Tyskland.

Ett annat problem när det gäller den höga svenska

momsen utgör den elektroniska handeln. Liksom

motionärerna bakom motion Sk491 har finansministern

i direktiven till utredningen om den framtida

skattestrukturen uppmärksammat att problemen ökar

alltmer och dessutom att svårbemästrade

kontrollproblem uppkommer hela tiden.

Vi anser att det är angeläget att sänka

skattetrycket i Sverige av flera skäl. Därvid bör

även övervägas en allmän sänkning av mervär-

desskatten till europeisk nivå bl.a. för att stärka

konkurrensförutsättningarna för svenska företag. Det

räcker enligt vår mening inte att utreda

skattestrukturen, utan inriktningen måste vara att

gå in för konkreta och rejäla sänkningar av skatten.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen

bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om

att den bör inrikta sig på en sänkning av mervär-

desskatten till en nivå som är mer

konkurrenskraftig.

2. Fastighetsskötsel (punkt 4) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om sänkt mervärdesskatt

på fastighetsskötsel i egen regi. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo320 yrkande 21 och

bifaller delvis motion 2001/02:Sk469.

Ställningstagande

Fastighetsförvaltning kan innefatta en mängd olika

tjänster, exempelvis byte, underhåll och mindre

reparationer, men också kamerala uppdrag, t.ex.

administration av hyresuppbörden. Även

fastighetsskötsel i form av lokalstädning,

fönsterputsning och renhållning är

fastighetsförvaltande arbetsuppgifter. Omsättningen

av samtliga dessa förvaltningstjänster är

skattepliktiga. En fastighetsägare som handlar upp

olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får

betala moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är

inte avdragsgill och blir en kostnad i

fastighetsägarens verksamhet. För att uppnå

kostnadsneutralitet i valet mellan upphandlade

tjänster och tjänster i egen regi har man infört

regler om uttagsbeskattning i vissa fall.

På grund av att räntebidragen har trappats ned i

takt med räntesänkningen har räntesänkningen inte

kommit hyresgästerna till godo. För villaägarna har

däremot räntesänkningen varit tydlig. Hyresboende är

tjänsteintensivt och därmed högt beskattat och

avgiftsbelagt, vilket drabbar dem som har det eko-

nomiskt sämst ställt. Vi anser mot bakgrund av det

anförda att förvaltningsmomsen för fastigheter på

sikt bör sänkas. Därmed kommer också hyresgästernas

möjlighet till självförvaltning att öka.

Det skall också tilläggas att det orimliga i

nuvarande situation har uppmärksammats av Boverket

som konstaterar att de boende anser hyrorna vara för

höga samtidigt som hyrorna i nyproducerade

lägenheter är för låga för att ge incitament till

nybyggnad. Privata företag ser inte tillräcklig

lönsamhet medan kommunala bolag är mer intresserade

av god balans än av att investera. Nödvändigt

underhåll får stå tillbaka eftersom hyrorna inte kan

höjas i tillräcklig omfattning. Fastigheter riskerar

därmed att förfalla.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Stöld och rån (punkt 9) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om reducerad

mervärdesskatt på grund av stöld eller rån. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:N263 yrkande 18

och bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk229,

2001/02:Sk400 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Sk434.

Ställningstagande

Det förhållandet att näringsidkare till följd av

mervärdesbeskattningens konstruktion tvingas

redovisa mervärdesskatt på all sin omsättning - även

om han eller hon förlorat vederlaget i form av

kontanta medel till följd av rån, stöld eller annat

tillgreppsbrott - har upplevts som stötande och

orättvist. Enligt min uppfattning skulle det vara en

fördel om reglerna kunde mjukas upp.

Enligt regeringens ovan redovisade bedömning efter

en tidigare genomgång av EG-rätten och den ordning

som gällde i övriga EU-länder tydde genomgången på

att EG-reglerna inte medgav att Sverige införde

regler för korrigering av beskattningsunderlaget i

sådana fall då vederlaget för en omsatt vara eller

tjänst stulits. Jag anser att regeringen bör göra en

förnyad analys av rättsläget och om det visar sig

nödvändigt agera inom EU för att få till stånd en

ändring i direktivet så att en reducering av

mervärdesskatten kan ske efter rån, stöld och

liknande tillgreppsbrott.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt respektive i

privat regi (punkt 10) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om förbättrade

konkurrensvillkor för privata alternativ inom bl.a.

vård, omsorg och skola. Riksdagen bifaller därmed

motion 2001/02:Sk491 yrkande 18.

Ställningstagande

Ett annat problem med mervärdeskatten - utöver den

höga svenska skattenivån - är kommunkontosystemet

och konkurrensneutraliteten då det gäller sådana

områden som i enlighet med EU:s direktiv ej kan

beläggas med mervärdesskatt, dvs. bl.a. sjukvård,

tandvård, social omsorg och undervisning. Enligt vår

mening har regeringens hittills vidtagna åtgärder -

löften om kommande analyser m.m. - inte undanröjt de

negativa effekterna av den nuvarande ordningen. För

närvarande kompenseras kommuner och landsting genom

kommunkontosystemet för den ingående momsen även i

sådana verksamheter som är skattefria till sin

natur. De privata företagen med motsvarande

verksamhet missgynnas eftersom de i liknande

situationer inte får avdrag eller någon annan form

av kompensation. Detta medför ett sämre

konkurrensläge för många privata alternativ.

Eftersom konkurrens leder till ökad effektivitet

och förbättrad kvalitet borde riksdagen och

regeringen verka för en annan tingens ordning. Vi

föreslår att regeringen inom nuvarande rättsliga

ramar och EG-direktiv undersöker möjligheten till en

mervärdesskattebeläggning av de nyss nämnda verk-

samheter som i dag ej beläggs med mervärdesskatt. En

sådan förändring skulle förbättra utbudet i landet

utan att snedvrida konkurrensen med andra länders

aktörer. Samtidigt bör Sverige försöka påskynda EU:s

arbete med en modernisering av de gemensamma

mervärdesskattereglerna i syfte att stimulera

konkurrensen inom berörda tjänstesektorer. Detta är

viktigt för att säkra utvecklingen inom

tjänstebranscherna och en långsiktig

samhällsekonomisk effektivitet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt eller av ideell

förening (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om jämlika villkor för

verksamheter som bedrivs i kommunal regi och av

ideella föreningar. Riksdagen bifaller därmed motion

2001/02:Kr339 yrkande 14.

Ställningstagande

Vi anser att skillnaden i

mervärdesskatteförhållanden för å ena sidan kommuner

och landsting och å andra sidan ideella föreningar

utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på

kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader

och anläggningar som används t.ex. inom idrotten.

Den omständigheten att kommunerna och landstingen

kan få kompensation för den mervärdesskatt som

belastar inköp och andra förvärv inom ramen för

kommunkontosystemet och att de skattefria ideella

föreningarna saknar denna kompensationsmöjlighet

missgynnar de ideella föreningarna. Problemen med

att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir

givetvis särskilt stora för de ideella föreningarna

när det gäller drift och underhåll av stora

anläggningar som idrottsarenor. Vi efterlyser

jämlika villkor på detta område och anser att

regeringen bör återkomma med förslag som gör detta

möjligt. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Fastighetsskötsel (punkt 4)

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Enligt vår mening borde regeringens förslag om

investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder

aldrig ha genomförts. Vi moderater reserverade oss

därför mot förslaget när det lades fram för

riksdagen. Vi anser att investeringsbidraget till

byggande av hyresbostäder riskerar att leda till

kortsiktighet i beslut om byggande och få

kostnadsdrivande och konkurrenshämmande effekter.

Byggande av hyresrätter bör i stället stimuleras

genom bl.a. sänkt skattetryck och förenklade regler

för byggandet.

2. Science Centers

av Gudrun Lindvall (mp).

Jag anser det mycket glädjande att alltfler s.k.

Science Centers ser dagens ljus. De har en viktig

uppgift att fylla, inte minst när det gäller att få

barn och ungdomar intresserade av naturvetenskap och

teknik. Mervärdesskattereglerna innebär dock problem

när det gäller konkurrensen mellan likartade verk-

samheter.

Dagens regler innebär att man betalar 6 % moms på

entréavgiften till s.k. Science Centers om centret

ligger i ett museum eller i en djurpark. Är centret

till största delen bidragsfinansierat utgår inte

någon moms på entréavgiften. För andra Science

Centers skall moms utgå med 25 % på inträdet. Detta

är naturligtvis en helt oacceptabel ordning som

måste rättas till. I annat fall kommer den fortsatta

verksamheten vid just de Science Centers som vill

stå på egna ben att avsevärt försvåras. Denna

skillnad i moms gör konkurrensen snedvriden även

mellan center i samma region, som det fristående Tom

Tits i Södertälje och Teknorama beläget i Tekniska

museet i Stockholm.

Jag utgår från att den översyn som nu skall göras

när det gäller tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna kommer att leda till att frågan får

en tillfredsställande lösning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en neutral

tidningsmoms.

2001/02:Sk205 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om momssatserna inom

kulturområdet.

2001/02:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om reglerna för ersättningar

till gode män och förvaltare.

2001/02:Sk210 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en enhetlig matmoms.

2001/02:Sk214 av Lars Elinderson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att statens fordran på vissa kommuner för

mervärdesskatt för uppförande eller ombyggnation av

enheter för särskilt boende under perioden 1991-1995

bör avskrivas.

2001/02:Sk229 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avdrag för moms medges

vid förlust till följd av rån och stöld.

2001/02:Sk250 av Yilmaz Kerimo och Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn i

frågan om moms på spelare vid övergång inom

idrotten.

2001/02:Sk257 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar

för restaurangnäringen.

2001/02:Sk262 av Sofia Jonsson och Birgitta Carlsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om momsbefrielse av

körkortsutbildning.

2001/02:Sk265 av Karin Falkmer (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om gallerimomsens avskaffande.

2001/02:Sk270 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att införa frivilligt

organisationsnummer, som kan användas som registre-

ringsnummer för mervärdesskatt, för enskilda firmor.

2001/02:Sk284 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

Riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om mervärdesskatt på lån av konstverk.

2001/02:Sk287 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om riktlinjer för översyn av

mervärdesskatten.

2001/02:Sk290 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén

Finné (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bättre förutsättningar för

restaurangnäringen.

2001/02:Sk299 av Sven Brus och Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mervärdesskatt på dans.

2001/02:Sk303 av Anders G Högmark och Jan-Evert

Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

mervärdesskattesatserna inom kulturområdet.

2001/02:Sk313 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att momssatsen för

skidliftsverksamhet skall vara 6 %.

2001/02:Sk335 av Karin Falkmer (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en enhetlig moms vid

försäljning av konst.

2001/02:Sk336 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om förbättrade villkor för

hotell- och restaurangbranschen.

2001/02:Sk337 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lägre skatter och

moms.

2001/02:Sk394 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mervärdesskatteregler för

gallerier.

2001/02:Sk395 av Eskil Erlandsson och Erik Arthur

Egervärn (c):

Riksdagen begär hos regeringen en utredning för att

tillgodose de i motionen framförda synpunkterna

angående mervärdesskatten på dansarrangemang.

2001/02:Sk396 av Åke Gustavsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om gränsdragningarna på

kulturområdet.

2001/02:Sk397 av Marianne Jönsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

skattesatserna på olika kulturarrangemang.

2001/02:Sk398 av Hans Hoff m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

kulturmomsen.

2001/02:Sk399 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning i syfte att se över möjligheterna att

införa en generell momssats på 6 % för all kulturell

verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk400 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för

att gemenskapsrätten i den del som avser uttag av

mervärdesskatt ej skall avse belopp som åtkommits

genom tillgreppsbrott såsom rån eller stöld.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag för att tillåta avdrag för moms på belopp

som åtkommits genom tillgreppsbrott såsom rån

eller stöld.

2001/02:Sk401 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om skillnader i momssatsen

för restaurangmat, beroende på var måltiden intas.

2001/02:Sk430 av Lars Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över mervärdesskattelagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

förändra reglerna kring företagsbilar.

2001/02:Sk434 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti

(fp):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter

utreda frågan om moms på pengar som stulits från

handlare.

2001/02:Sk440 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fotografi som konst.

2001/02:Sk449 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om harmonisering av

restaurangmomsen.

2001/02:Sk469 av Lilian Virgin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beloppsgränsen för

fastighetsskötsel.

2001/02:Sk476 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om gränsdragningarna på

kulturområdet.

2001/02:Sk483 av Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en översyn av hela begreppet kultur bör göras i

syfte att renodla en kulturmoms, där även människor

som dansar själva kan innefattas i kulturen.

2001/02:Sk484 av Gudrun Lindvall och Catharina

Elmsäter-Svärd (mp, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om moms på entréavgiften till

Science Centers.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för

digitala tjänster.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förändring av

sjätte momsdirektivet vad gäller vissa tjänster.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mervärdesskatten.

2001/02:Sf395 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lägre moms på

hushållsnära tjänster.

2001/02:So274 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsbefrielse för

komplementär- och alternativmedicinska tjänster.

2001/02:So623 av Gunnel Wallin och Marianne

Andersson (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsen på

utbildning för komplementära och alternativmedi-

cinska yrkesutövare.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning av vilka faktorer och vilka värderingar

som avgör vilken momssats som tillämpas på olika

kulturverksamheter.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om moms på

idrottsanläggningar.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

av en enhetlig momssats på kulturområdet.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till momsbefrielse för inköp av konst inom

den privata sektorn.

2001/02:Ub230 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av en

översyn av körkortsmomsen.

2001/02:T254 av Birgitta Sellén (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsbefrielse på

körkortsutbildning.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsfri e-handel.

2001/02:T469 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att som ett

led i kostnadssänkningen pröva momsens roll i

sammanhanget och överväga dess borttagande.

2001/02:MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

sänkt moms på ekologiska produkter.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om en översyn av momsreglerna.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att momsbefria

miljövänligt producerade produkter.

2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändrade

skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter

till självförvaltning.