Bet. 2001/02:SKU19

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU19

Allmänna motioner om taxering och skattebetalningm.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner

som avlämnats under den allmänna motionstiden hösten

2001 samt några motioner som väckts med anledning av

proposition 2001/02:25. Motionerna gäller

deklaration, taxering och skattebetalning samt vissa

tullfrågor och vissa frågor om skyddade uppgifter i

folkbokföringen. Utskottet avstyrker samtliga

motioner utom två som gäller just skyddade uppgifter

i folkbokföringen. Med anledning av dessa två

motioner - en av (m) och en av (v) - föreslår

utskottet ett tillkännagivande om att frågan hur man

bör hantera sådana uppgifter för att förhindra att

de läcker ut bör belysas skyndsamt.

Reservationer har avgivits av

(m) angående enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för företagen (res. 1),

F-skattsedel (res. 2), redovisning av

arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattebesked och

lönebesked (res. 3), anstånd (res. 5), revision

(res. 6), skatte- och tulltillägg (res. 7),

generalklausuler, skatteflyktslagen (res. 9),

ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 10)

och samarbete tull-polis (res. 11),

(v) angående inbetalning av kvarskatt (res. 4),

(kd) angående enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för företagen (res. 1),

F-skattsedel (res. 2), förseningsavgift (res. 8),

ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 10)

och samarbete tull-polis (res. 11),

(c) angående enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för företagen (res. 1),

F-skattsedel (res. 2), samarbete tull-polis (res.

11) och ökade tullbefogenheter för att motverka

miljöbrott till havs (res. 12) samt

(fp) angående enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för företagen (res. 1),

F-skattsedel (res. 2), generalklausuler,

skatteflyktslagen (res. 9) och samarbete tull-polis

(res. 11).

Dessutom har särskilda yttranden avgivits av

(m) angående kontrolluppgift för ersättning vid

tillfälligt arbete m.m. (särskilt yttrande 2) och

åtgärder mot ekonomisk brottslighet, handel med

skalbolag (särskilt yttrande 3),

(kd) angående kontrolluppgift för ersättning vid

tillfälligt arbete m.m. (särskilt yttrande 2) samt

(mp) angående enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för företagen (särskilt

yttrande 1).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Enklare regler och enklare redovisning

och deklaration för företagen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285

yrkande 20, 2001/02:Sk280, 2001/02:Sk491 yrkande

20, 2001/02:So637 yrkande 8, 2001/02:N267

yrkande 2 och 2001/02:N365 yrkande 3.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. F-skattsedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285

yrkande 21, 2001/02:Sk234, 2001/02:Sk288 yrkande

3, 2001/02:Sk291, 2001/02:Sk308 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Sk413, 2001/02:Ju395 yrkande 4,

2001/02:Sf400 yrkande 6, 2001/02:So303 yrkande

15, 2001/02:So628 yrkande 6, 2001/02:N222

yrkande 2, 2001/02:N263 yrkande 14, 2001/02:N267

yrkande 3 och 2001/02:A204 yrkande 5.

Reservation 2 (m, kd, c, fp)

3. F-skattsedelinnehavares möjligheter att

ta tillfälliga arbeten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk259.

4. Kontrolluppgift för ersättning vid

tillfälligt arbete m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk24

yrkandena 2 och 3, 2001/02:

Sk25 yrkande 2 och 2001/02:Sk26 yrkande 3.

5. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.

på slutskattebesked och lönebesked

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk240,

2001/02:Sk256, 2001/02:

Sk340, 2001/02:Sk345, 2001/02:Sk410,

2001/02:Sk415, 2001/02:Sk429.

Reservation 3 (m)

6. Ändrad förfallodag för preliminärskatt

och arbetsgivaravgifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk452.

7. Inbetalning av kvarskatt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk464.

Reservation 4 (v)

8. Anstånd

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk260

yrkande 7 och 2001/02:

Sk453.

Reservation 5 (m)

9. Revision

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk260 yrkande 1.

Reservation 6 (m)

10. Skatte- och tulltillägg

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk260 yrkandena

2-4 och yrkande 8.

Reservation 7 (m)

11. Förseningsavgift

Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi297 yrkande

44.

Reservation 8 (kd)

12. Avveckling av skattenämnderna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk451.

13. Generalklausuler, skatteflyktslagen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285

yrkande 25 och 2001/02:

Sk260 yrkandena 5 och 6.

Reservation 9 (m, fp)

14. Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk296.

Reservation 10 (m, kd)

15. Åtgärder mot ekonomisk brottslighet,

handel med skalbolag etc.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk414.

16. Samarbete tull-polis

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk254.

Reservation 11 (m, kd, c, fp)

17. Ökat samarbete med Norge angående

tullfrågor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk344.

18. Ökade tullbefogenheter för att motverka

miljöbrott till havs

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ337 yrkande

27.

Reservation 12 (c)

19. Frizoner

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk421 yrkandena

1 och 2.

20. Skyddade identiteter i

folkbokföringen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om en belysning av

hanteringen av skyddade folkbokföringsuppgifter

hos myndigheterna. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:K269 och 2001/02:Ju396

yrkande 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk247 och

2001/02:Ju394 yrkande 16.

Stockholm den 19 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström

(v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun

Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats

(fp) och Per-Olof Svensson (s).

2001/02

SkU19

Utskottets överväganden

Enklare regler och enklare

redovisning och deklaration för

företagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motioner om

förenklade skatte- och redovisningsregler för

företagare.

Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).

Motioner

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk491

(yrkande 20) av Carl Fredrik Graf m.fl. krävs

förenklade skatteregler för mindre företag. Detsamma

förespråkas i motion Sk280 av Gunnar Axén och Karin

Enström där det dessutom begärs förenklade

deklarations- och skatteinbetalnings-regler, en

enhetlig dag för alla deklaranter och att sista dag

för fyllnads-inbetalning för att slippa räntekostnad

bör vara en vecka efter deklarations-dagen.

Parti- och kommittémotionerna av Folkpartiet är

också inriktade på förenklingar. I motion Fi285

(yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. begärs således

förslag på förenklad företagsdeklaration och en

rensning i regelverket. Även i motion So637 (yrkande

8) av samma motionärer erinras om behovet av mindre

krångel och lägre skatter för företagen så att nya

företag kan tillkomma och existerande företag växa.

Också i motion N267 (yrkande 2) av Eva Flyborg m.fl.

efterlyses en enklare deklaration för företagare.

Motionärerna anser att det behövs ett

företagarperspektiv på skattelagarna och

myndigheternas arbete.

Miljöpartiet tar upp enmansföretagens problem och

i motion N365 (yrkande 3) av Ingegerd Saarinen m.fl.

förespråkas en förenklad självdeklara-tion för

soloföretagare med årslön på mindre än åtta

basbelopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till den

utförliga redovisning för senare års

förenklingsarbete av riksdagen, regeringen och

Riksskatteverket (RSV) som utskottet lämnade i

betänkandet 2000/01:SkU16 s. 12-13, som utskottet

justerade i mars 2001 och som därefter bifölls av

riksdagen. På lagstiftnings-området har därefter det

skett att riksdagen har antagit en ny lag om själv-

deklarationer och kontrolluppgifter som trätt i

kraft den 1 januari 2002 och som bl.a. innebär att

alla fysiska personer och dödsbon - således även

näringsidkare - skall använda samma slags

deklaration med förtryckta kontrolluppgifter och att

deklarationstidpunkten har blivit gemensam för alla

deklarationer, den 2 maj (prop. 2001/02:25, bet.

2001/02:SkU10). Utskottet vill betona att denna

reform kommer att underlätta deklarationsarbetet för

många näringsidkare, inte minst för personer inom

samma hushåll som fram till nu måste deklarera på

blanketter av olika slag och lämna in dem vid olika

tidpunkter.

En viktig åtgärd för att förenkla för företagare

är den ganska omfattande försöksverksamhet som RSV

bedriver med skattedeklarationer via Internet. På

uppdrag av regeringen har RSV dessutom nyligen

inkommit till regeringen med förslag till

förenklingar i befintliga regelverk. I rapporten

2002:3 berörs bl.a. frågan om schablonbeskattning av

vissa kontantbranscher. Inom Finansdepartementet

pågår dessutom ett arbete med att ta fram förslag

till nya regler om uppskov med betalning av

preliminär skatt för nystartade företag.

Inom Näringsdepartementet arbetar man med

regelförenkling för företagen inom ramen för det

s.k. Simplexarbetet. En summarisk redovisning av

detta arbete har lämnats i den senaste

budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, utg.omr. 24,

s. 22-23 och 33-36). Härav framgår att en av Simplex

främsta uppgifter är att bevaka att samtliga förslag

till nya och ändrade regler, som kan ha effekter av

betydelse för småföretagare, underställs en särskild

konsekvensanalys. Granskningen har resulterat i att

ett antal förslag i sin helhet har omprövats för att

bättre anpassas till små företags villkor.

Regeringens bedömning enligt budgetpropositionen är

att stora framsteg har gjorts när det gäller

redovisningen av nya reglers effekter för små

företag. I detta sammanhang nämns i

budgetpropositionen också Simplex utbildningsprogram

som riktar sig till tjänstemän inom

Regeringskansliet, myndigheter och utredningar.

Simplex kommer under året att besöka ett tiotal

myndigheter för utbildning och erfarenhetsutbyte.

Regeringen har den 14 juni 2001 till riksdagen

överlämnat en redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag (skr. 2000/01:143, bet. 2001/02:NU1 s.

29).

Slutligen förtjänar det omnämnas att

Förenklingsutredningen (Fi 1996:14, dir. 1996:78,

tilläggsdir. 1998:4), som tillkallades i oktober

1996, har ett allmänt uppdrag att se över

regelsystemet för enskilda näringsidkare och

delägare i handelsbolag i syfte att finna

möjligheter till förenklingar. Utredningen beräknar

avsluta sitt arbete våren 2002.

Av det anförda framgår att både

regeringen och RSV är inriktade på

att finna vägar till förenklingar i

företagens redovisnings- och

deklarationsarbete, så att onödigt

krångel kan elimineras och onödiga

myndighetskontakter undvikas utan

att skattekontrollen blir lidande.

De initiativ på detta område som

redovisats ovan syftar till att

åstadkomma sådana förbättringar.

Utskottet noterar med

tillfredsställelse att arbetet inom

Regeringskansliet är organiserat så

att förenklingsaspekten skall

beaktas i allt fortlöpande

reformarbete. Utskottet anser att

det inte finns något skäl att nu

rikta något tillkännagivande till

regeringen som det yrkas i

motionerna. Utskottet avstyrker

därför samtliga i detta avsnitt

behandlade motioner.

F-skattsedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår dels en motion om skärpning

av reglerna för utfärdande av F-skattsedel

för utländska näringsidkare, dels en rad

motioner om lättnader i samma regler.

Jfr reservation 2 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483),

SBL, gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-

skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som

uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva

näringsverksamhet här i landet, såvida det inte

finns skälig anledning att anta att

näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att

bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §

inkomstskattelagen som "förvärvsverksamhet som

bedrivs yrkes-mässigt och självständigt".

Motionerna

Enligt motion Ju395 (yrkande 4) av Anders Ygeman

m.fl. (s) finns det ett behov av en översyn av

reglerna för utlämnande av F-skattsedel till

medborgare i tredje land utanför EU. Enligt

motionärerna är det ett problem att F-skattsedlar

används av personer som egentligen borde betraktas

som löntagare och ha arbetstillstånd.

I övrigt går motionerna - som avlämnats av

företrädare för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet -

genomgående ut på att riksdagen skall begära förslag

om lättnader i reglerna för erhållande av F-

skattsedel. Motionerna Sk288 (yrkande 3) av Bo

Lundgren m.fl. (m), Sk234 av Göte Jonsson (m), Sk291

av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m), Sk308

(yrkandena 1 och 2) av Cristina Husmark Pehrsson

(m), Sk413 av Anna Lilliehöök (m), N222 (yrkande 2)

av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén (m), A204

(yrkande 5) av Maria Larsson m.fl. (kd), So303

(yrkande 15) av Agne Hansson m.fl. (c), N263

(yrkande 14) av Agne Hansson m.fl. (c), Fi285

(yrkande 21) av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf400

(yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp), So628

(yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och N267

(yrkande 3) av Eva Flyborg m.fl. (fp) har alla denna

inriktning. Enligt några av motionerna bör

utgångspunkten vara att F-skattsedel skall tilldelas

alla som begär det om inte företagssyftet framstår

som uppenbart oseriöst, vederbörande har

näringsförbud eller liknande omständigheter lägger

hinder i vägen. I andra motioner pekas särskilt på

behovet av att personal inom vårdsektorn och

omsorgssektorn lättare skall kunna starta eget.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om utländska näringsidkare

skall få bedriva sin verksamhet här i landet utan

särskild prövning (motion Ju395 yrkande 4) vill

utskottet erinra om att Sverige genom medlemskapet i

EU har förbundit sig att tillåta näringsidkare i

medlemsstaterna att fritt bedriva sin verksamhet

även här. Det innebär bl.a. - om förutsättningarna

i övrigt stämmer in - att de har rätt till en F-

skattsedel på samma sätt som inhemska näringsidkare.

Detsamma gäller i fråga om näringsidkare från de

länder som har ett associeringsavtal med EU. Å andra

sidan har svenska näringsidkare samma möjligheter

att bedriva sin verksamhet i utlandet. Sverige är

alltså bundet av internationella avtal när det

gäller de frågor motionären tagit upp i sin motion,

och enligt utskottets uppfattning finns det ingen

anledning för riksdagen att aktualisera någon

ändring i dessa förhållanden. Utskottet avstyrker

således motion Ju395 yrkande 4.

Vad därefter gäller frågan om att lätta på kraven

för att erhålla F-skattsedel har utskottet av

Finansdepartementet inhämtat uppgiften att 58 860 F-

skattsedlar nyregistrerades under år 2001. 864

ansökningar avslogs beroende på att sökanden ej

ansågs bedriva eller avse att bedriva

näringsverksamhet. Under år 2000 var motsvarande

siffror ca 38 000 respektive 873. Mot denna bakgrund

anser utskottet att problemet med avslagna

ansökningar om F-skattebevis på grund av att

sökanden inte ansetts komma att bedriva

näringsverksamhet trots allt inte bör överdrivas. I

betänkandet 2000/01:

SkU16 avstyrkte utskottet också alla motioner om en

uppluckring av reglerna om utfärdande av F-

skattsedel, eftersom risken för missbruk ansågs tala

starkt för att prövningen om den som söker en F-

skattsedel är näringsidkare inte får bli alltför

summarisk. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i

denna fråga och avstyrker samtliga nu behandlade

motioner och motionsyrkanden med inriktning på en

uppmjukning av förutsättningarna för att erhålla F-

skattsedel.

F-skattsedelinnehavares möjligheter

att ta tillfälliga arbeten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att ändra

bestämmelsen om att en skattskyldig trots

innehav av F-skattsedel i vissa fall skall

anses som anställd hos den som utbetalar en

ersättning.

Gällande ordning

Enligt 5 kap. 7 § SBL skall utbetalaren av en

ersättning för ett utfört arbete skriftligen

anmäla saken till skattemyndigheten, om den

person som tagit emot ersättningen för det

utförda arbetet har åberopat F-skattsedel trots

att det är uppenbart att arbetet utförts under

sådana förhållanden att den som utfört arbetet

är att anse som anställd hos den som betalat ut

ersättningen för arbetet. Görs ingen sådan

anmälan, och utbetalningen skett i

näringsverksamhet, kan utbetalaren enligt 12

kap. 3 § SBL bli skyldig att betala skatten för

ersättningen och räntan på skatten.

Motionen

I motion Sk259 av Maud Ekendahl (m) behandlas frågan

om eventuellt anställningsförhållande, trots innehav

av F-skattsedel. I motionen betonas att en

företagare bör kunna engagera en annan företagare

med F-skattsedel för ett tillfälligt arbete utan att

anses som arbetsgivare. Enligt motionären råder för

närvarande en sådan osäkerhet om en ersättning

kommer att anses som ersättning för arbete i stället

för betalning att många tvekar att anlita en

underentreprenör för att utföra en del av arbetet,

t.ex. vid arbetstoppar. Motionären vill ha en

ändring av reglerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att en motsvarande

bestämmelse har funnits länge i

uppbördslagstiftningen, ända sedan B-skattens tid.

En redovisning av motiven till den nuvarande

lagstiftningen återfinns i prop. 1991/92:112 s. 89

och 109 och i prop. 1996/97:100 s. 543 och 590-591.

Härav framgår att syftet är att förhindra missbruk

av F-skattreglerna, t.ex. om det är så att F-

skattsedelsinnehavaren själv arbetar åt

uppdragsgivaren under sådana förhållanden att det är

uppenbart att han är att anse som anställd hos

uppdragsgivaren. Utskottet vill också påpeka att det

finns möjlighet för uppdragsgivaren att tillsammans

med uppdragstagaren begära förhandsbesked i frågan

eller vända sig till skattemyndigheten för råd.

Utskottet finner det inte motiverat att påkalla

någon ändring av reglerna utan avstyrker motion

Sk259.

Kontrolluppgift för ersättning vid

tillfälligt arbete m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår några motioner om att höja

beloppsgränsen för näringsidkare som skall

lämna kontrolluppgift för tillfälligt arbete

samt ett motionsyrkande om utvidgat

arbetsgivaravgiftsuttag.

Bakgrund

Den som bedriver näringsverksamhet skall lämna

kontrolluppgift på ersättning eller förmån av

tillfälligt arbete om ersättningen eller

förmånen uppgår till 100 kr. För fysiska

personer gäller i stället en beloppsgräns på

1 000 kr. Denna ordning, som gäller sedan år

1956, har överförts oförändrad till den nya

lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter som trätt i kraft den 1

januari 2002 (prop. 2001/02:25, bet.

2001/02:10). De nedan redovisade motionerna

väcktes när lagstiftningsärendet var aktuellt i

riksdagen under hösten 2001, men den slutliga

behandlingen av dem sköts upp för ytterligare

beredning.

Motionerna

I motion Sk26 (yrkande 3) av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) yrkas en höjning av beloppsgränsen

för näringsidkare till 1 000 kr. Samma yrkande

återkommer i motion Sk24 (yrkandena 2 och 3) av

Per Rosengren m.fl. (v), som också innehåller

förslag om att kompensera det förväntade

inkomstbortfallet av en sådan åtgärd genom att

ta ut arbetsgivaravgifter på totalbeloppet som

företaget betalat ut i form av ersättningar och

förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp

understigande 1 000 kr. Även i motion Sk25

(yrkande 2) av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande om en höjning för när

näringsidkare skall lämna kontrolluppgift för

tillfälligt arbete till 1 000 kr samt att en

finansiering kan ske genom en särskild

schablonavgift.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet har yttrat sig över

motion Sk24 yrkande 3 (v), dvs. frågan om ett

utvidgat uttag av arbetsgivaravgifter på

ersättningar m.m. understigande 1 000 kr.

Socialförsäkringsutskottet avstyrker yrkandet

som utskottet menar skulle stå i strid mot

strävandena att stärka sambandet mellan

förmåner och avgifter i

socialförsäkringsssystemet. Socialförsäkrings-

utskottets yttrande är fogat som bilaga 2 till

detta betänkande.

Riksskatteverkets yttrande

Riksskatteverket har yttrat sig över samtliga

de nu aktuella motionsyrkandena och avstyrkt

alla förslag. Förslaget att höja beloppsgränsen

för när kontrolluppgift skall lämnas avstyrks

bl.a. därför att det skulle medföra att

ersättningarna inte skulle komma med i de

förtryckta uppgifterna på den förenklade

deklarationen utan tvinga de skattskyldiga att

föra egna anteckningar om ersättningar under

tusenlappen, kräva stora resurser för

skattemyndigheterna vid s.k. datafångst och

granskning och innebära upp emot en halv miljon

tilläggsuppgifter i deklarationerna. Även

förslaget att öka uttaget av

arbetsgivaravgifter ställer sig

Riksskatteverket avvisande till bl.a. därför

att det skulle innebära att ett sådant uttag,

utan koppling till socialförsäkringssystemet,

skulle innebära ett betydande avsteg från

principen att socialavgifter betalas på

ersättning för arbete som är förmånsgrundande.

Detta avsteg från socialavgiftslagstiftningens

grunder är ensamt ett tillräckligt skäl för att

Riksskatteverket kraftigt skall avstyrka

yrkandet. Därutöver innebär förslaget enligt

Riksskatteverket försvårad kontroll och ökat

kontrollbehov för skattemyndigheterna samt

ökade fullgörandekostnader för i första hand de

mindre arbetsgivarna. Riksskatteverket menar

dessutom att den här typen av avgifter, som i

själva verket enligt verket är en ren skatt, av

EG-rättsliga skäl inte skulle kunna påföras en

utländsk arbetsgivare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med

socialförsäkringsutskottet och

Riksskatteverket om att det finns

starka invändningar av såväl

principiell som praktisk natur mot

de förslag som lagts fram i

motionerna. Utskottet avstyrker

därför samtliga i detta avsnitt

behandlade motioner och

motionsyrkanden.

Redovisning av arbetsgivaravgifter

m.m. på slutskatte-besked och

lönebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motioner om att

arbetsgivaravgifter m.m. skall redovisas på

slutskattebesked och löneuppgifter.

Jfr reservation 3 (m).

Motionerna

I motionerna Sk240 av Inger René (m) och Sk345 av

Catharina Hagen (m) krävs en redovisning av

arbetsgivaravgifterna på slutskattebeskedet. I

motionerna Sk256 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell

(m), Sk340 av Anna Lilliehök (m), Sk415 av Marietta

de Pourbaix-Lundin (m) och Sk429 av Lars Lindblad

(m) begärs att de anställdas lönebesked skall

utformas så att de innehåller en redovisning av

arbetsgivaravgifterna, i de två sistnämnda

motionerna dock endast de statligt anställdas

lönebesked. I motion Sk410 av Marietta de Pourbaix-

Lundin (m) påkallas åtgärder för att inte enskilda

löntagare skall drabbas av orättfärdiga skattekrav.

Motionären efterlyser bl.a. bättre specifikation av

skatteavdragen på lönebeskedet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis

står arbetsgivarna fritt att som en frivillig

serviceåtgärd till de anställda lämna information om

arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat

sätt. Enligt vad utskottet känner till är en sådan

ordning också vanligt förekommande. Utskottet

vidhåller (se bet. 2000/01:SkU16) dock uppfattningen

att det inte finns anledning att införa ett

obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna,

vare sig de offentliga eller privata, och belasta

dem med det merarbete och de kostnader som ett

sådant uppgiftslämnande skulle medföra. Strävandena

bör tvärtom vara att så långt som möjligt begränsa

arbetsgivarnas uppgifts-skyldighet.

När det gäller den speciella frågan som tas upp i

motion Sk410 om arbetsgivarens skyldighet att lämna

en specifikation av gjorda skatteavdrag på

lönebeskeden, anser utskottet att de bestämmelser

som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 §

SBL skall nämligen den som betalar ut ersättning för

arbete vid varje utbetalningstillfälle lämna

mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt

12 kap. 2 § samma lag är den som har gjort

skatteavdrag skyldig att betala det innehållna

beloppet.

Även när det gäller utformningen av

slutskattebeskedet vill utskottet erinra om att

syftet med dessa besked är att de skall ge

information om den slutliga skatten och om

resultatet av myndigheternas skatteberäkning. Några

obligatoriska lagbestämmelser om att dessa besked

skall innehålla annat än vad den skattskyldige

behöver för att kontrollera sina skatteförhållanden

och myndigheternas beräkningar behövs enligt

utskottets mening inte. Enligt 11 kap. 15 § SBL är

det just detta som skall framgå av beskedet, och

någon ändring av lagbestämmelsen är således inte

påkallad. Däremot är det enligt utskottets

uppfattning positivt om skattemyndigheterna på andra

sätt sprider kunskap om arbetsgivaravgifternas

storlek och hur de beräknas.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu

behandlade motionerna.

Ändrad förfallodag för

preliminärskatt och arbets-

givaravgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att senarelägga

den tidpunkt då företag skall betala in

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

Gällande bestämmelser

Mindre företag - med en mervärdesskattepliktig

omsättning på högst 40 miljoner kronor - skall

redovisa och betala in skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast

den 12 i månaden efter den månad då lönen

betalades ut (redovisningsperioden). I januari

och augusti skall redovisningen och

inbetalningen i stället ske senast den 17.

Företag som skall redovisa mervärdesskatt på

ett beskattningsunderlag överstigande 40

miljoner kronor, skall också i regel betala in

innehållen skatt och arbetsgivaravgifter senast

den 12 i månaden efter redovisningsperioden (i

januari och augusti den 17) men deklarationen

behöver inte lämnas förrän den 26 i samma

månad. F-skatt och särskild A-skatt skall

betalas senast den 12 i varje månad (i januari

och augusti den 17).

Motionen

I motion Sk452 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m) yrkas att förfallodagen

för betalning av preliminärskatt och

arbetsgivar-avgifter skall ändras från den 12 i

månaden efter lönemånaden till den 5 i andra

månaden efter lönemånaden. Motionären

framhåller att den nuvarande ordningen innebär

att många företagare med personalintensiv

verksamhet måste betala in källskatt och

arbetsgivaravgifter innan betalning för

månadens fakturering för levererade tjänster

erhållits.

Utskottets ställningstagande

De aktuella inbetalningsdagarna beslutades i samband med

skattekonto-reformen år 1997 (prop. 1996/97:100 del

1 s. 288-290, bet. 1996/97:SkU23). De nya dagarna

innebar en liten men dock lättnad i förhållande till

vad som gällde tidigare, då inbetalningsdagen var

den 10 i uppbördsmånaden. Ännu tidigare var

inbetalningsdagen den 18 i uppbördsmånaden. Beslutet

att flytta dagen från den 18 till den 10 i

uppbördsmånaden fattades av samordningsskäl och

statsfinansiella skäl (prop. 1994/95:92, bet.

1994/95:SkU12). I det nya skattekontosystemet äger

dessa skäl enligt utskottets mening alltjämt

giltighet och utskottet avstyrker därför motion

Sk452.

Inbetalning av kvarskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om en utvärdering

av reglerna om inbetalning av kvarskatt.

Jfr reservation 4 (v).

Gällande bestämmelser

Enligt 16 kap. 6 § första stycket

skattebetalningslagen (1997:483) skall obetald

slutlig skatt betalas senast den förfallodag

som infaller närmast efter det att 90 dagar har

gått från den dag då ett grundläggande beslut

om slutlig skatt fattades. Enligt andra stycket

samma paragraf är motsvarande frist beträffande

skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut

30 dagar. Det ankommer på den skattskyldige

själv att betala in obetald slutlig skatt.

Arbetsgivarens tidigare medverkan i betalningen

slopades i samband med införandet av den nya

skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s.

358-362, bet. 1996/97:SkU23 s. 234).

Motionen

I motion Sk464 återkommer Marie Engström och

Per Rosengren (v) med krav på en utvärdering av

reglerna om inbetalning av kvarskatt.

Motionärerna är kritiska både till att

arbetsgivaren numera inte behöver medverka till

att den kvarstående skatten betalas in och att

betalningsfristen om 90 dagar innebär att

betalningen i många fall måste ske strax före

jul, när ekonomin är ansträngd för många

hushåll. De anser sig dessutom ha noterat att

andelen som restförts i kronofogdemyndighetens

register på grund av obetald skatt har ökat

jämfört med tidigare. Motionärerna påpekar att

utskottet tidigare av regeringen har efterlyst

en utvärdering av det nya systemet för

inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka

konsekvenser detta fått för såväl myndigheter

som skattskyldiga.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden liknande det nu aktuella har

tidigare avstyrkts av bl.a. det skälet att de

skattskyldiga med förenklad deklaration redan på den

förtryckta deklarationsblanketten får tydliga besked

om sina skatteförhållanden. Av Riksskatteverkets

nyligen genomförda utvärdering av

skattekontoreformen från ett medborgarperspektiv

(RSV Rapport 2001:5 s. 56) framgår att de som har

att betala kvarskatt i allmänhet förstår av

kontoutdraget både hur mycket skatt och ränta som

skall betalas och när betalningen senast skall ske.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Finansdepartementet synes kvarskattereglerna i

skattebetalningslagen fungera bra, och någon

utvärdering av det slag som motionärerna begär är

inte aktuell. Utskottet avstyrker därför med det

anförda motion Sk464.

Anstånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om liberalare

anståndsregler.

Jfr reservation 5 (m).

Gällande bestämmelser

Ett taxeringsbeslut är verkställbart även om det

inte har vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan

alltså inte genom att överklaga beslutet påverka

skyldigheten att i föreskriven tid och ordning

betala den skatt som debiterats på grund av

taxeringen. Under vissa förutsättningar kan

emellertid den skattskyldige enligt regler i

skattebetalningslagen få anstånd med att betala in

skatten. Enligt 17 kap. 2 § SBL får

skattemyndigheten i samband med omprövning eller

överklagande bevilja anstånd med inbetalning av

skatt

1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att

få befrielse helt eller delvis från skatten,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller

överklagat ett beskatt-ningsbeslut och det är

tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig

att betala skatten, eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av

ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut

överklagats och det skulle medföra betydande

skadeverkningar för den skattskyldige eller

annars framstå som oskäligt att betala skatten.

Motionerna

I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet

om rättssäkerhet i beskattningen, nämligen

motion Sk260 av Carl Fredrik Graf m.fl., begärs

i denna del (yrkande 7) ett tillkännagivande av

riksdagen om en ändring av anståndsreglerna så

att generellt anstånd med betalning av skatt

medges om den skattskyldige begär omprövning

respektive överklagar sin taxering eller annat

skattebeslut, om inte begäran om omprövning

eller överklagandet är uppenbart ogrundat. I

motion Sk453 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m) inriktar sig motionärerna

på de fallen att skatten uppdebiterats.

Motionärerna anser principiellt att ingen

uppdebiterad skatt baserad på beslut i första

instans skall kunna drivas in förrän beslutet

prövats i länsrätten. I bägge motionerna

kritiseras anståndsreglerna för att vara

alltför hårda och restriktiva.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det skulle

föra för långt att införa regler som automatiskt ger

en skattskyldig extra kredittid om det begärs

omprövning av ett skattebeslut eller om beslutet

överklagas eller gäller en uppdebiterad skatt. Att

införa en sådan generell rätt till anstånd med

betalning av skatten skulle, enligt utskottets

uppfattning, riskera att urholka betalningsmoralen

och öka belastningen på myndigheter och domstolar.

Samtidigt vill utskottet erinra om att

utredningsbetänkandet SOU 2001:25 Skattetillägg m.m.

innehåller bl.a. ett förslag om anstånd vid

omprövning, dock endast anstånd med skattetillägg.

Utredningens förslag bereds inom Finansdepartementet

och en lagrådsremiss är planerad till hösten 2002.

Enligt vad utskottet erfarit kan det inte uteslutas

att lagrådsremissen även tar upp frågor om anstånd

med skatten. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Sk260 yrkande 7 och Sk453.

Revision

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att införa

restriktivare regler för när

skattemyndigheterna får företa revision.

Jfr reservation 6 (m).

Bakgrund

Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för

att effektivisera skattekontrollen. Ändringen,

som grundade sig på Skatteflyktskommitténs

betänkande (SOU 1996:79) Översyn av

revisionsreglerna, innebar att revision kan ske

för löpande period och hos tredje man. Vidare

får kassakontroll, lagerinventering och

liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.

överraskningsrevisioner. Reglerna för

tullrevision ändrades på motsvarande sätt.

Motionen

I den tidigare nämnda kommittémotionen av

Moderata samlingspartiet om rättssäkerhet i

beskattningen, nämligen motion Sk260 (yrkande

1) av Carl Fredrik Graf m.fl., återkommer

motionärerna till frågan om att återställa

tidigare regler om revision m.m. Motionärerna

vill att reglerna skall utformas så att

tredjemanskontroll skall begäras via

föreläggande och att det annars skall betraktas

som en tvångsåtgärd för vilken särskilda

rättssäkerhets-garantier bör gälla. Vidare vill

de att det skall finnas en rätt för den

enskilde att ställa handlingarna till

skattemyndighetens förfogande i stället för att

själv samla in uppgifterna. De menar dessutom

att reglerna om revision under löpande period

skall upphävas samt att tullagen skall utformas

på motsvarande sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

att skattemyndigheterna behöver förfoga över

resurser, befogenheter och rimliga

kontrollinstrument för att se till att

skattereglerna efterlevs. Ytterst gäller det att

säkra tilltron till skattesystemet, upprätthålla

marknadens spelregler och se till att skattebördan

fördelas i enlighet med lagstiftarens intentioner.

Mot denna bakgrund anser utskottet att möjligheten

att företa revision för att kontrollera att

skattskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet

fullgjorts riktigt och fullständigt inte kan

undvaras. Utskottet anser vidare att möjligheten

till tredjemansrevisionerna måste bibehållas, att

uppgifter ur räkenskaperna måste kunna säkras innan

ett bolag töms eller säljs till en s.k. målvakt, att

svårkontrollerad verksamhet som riktar sig direkt

till konsumenter och där kvitto inte erfordras måste

kunna bevakas särskilt samt att myndigheterna måste

kunna företa revision av löpande period och - i

vissa särskilda fall - s.k. överraskningsrevisioner.

Lojala företag med ordning och reda på sina

räkenskaper torde inte ha någon anledning att frukta

en revision. Tvärtom vet dessa företagare att väl

insatta revisioner hjälper till att upprätthålla

sunda konkurrensförhållanden på marknaden. Vad

särskilt gäller de s.k. tredjemans-revisionerna är

dessa enligt utskottets mening nödvändiga med hänsyn

till angelägenheten för skatterevisorerna att

omedelbart ta del av det begärda materialet. Den av

motionärerna förordade föreläggandemetoden skulle

enligt utskottets uppfattning i många fall kunna

leda till irreparabla dröjsmål innan

skatterevisorerna får del av den begärda

informationen.

Samtidigt är utskottet medvetet om - och har

tidigare betonat - att revisionsverksamheten måste

läggas upp så att rimliga krav på rättssäkerhet och

integritet iakttas. Det är därför enligt utskottets

mening riktigt och viktigt att skattemyndighetens

rätt att företa revision hos ett företag är omgärdad

med restriktioner som bl.a. går ut på att en

revision i första hand skall ske i samverkan med den

som skall revideras och på ett sådant sätt att

verksamheten inte onödigt hindras. En revision får

inte heller pågå längre än nödvändigt. I

bestämmelserna står det också att räkenskapsmaterial

och andra handlingar som överlämnats till revisorn

skall återlämnas till den reviderade senast när

revisionen avslutats.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att

rättssäkerhetsaspekterna är rimligen tillgodosedda

då det gäller reglerna för revision. Någon ändring

av reglerna i den riktning motionärerna förespråkar

finner utskottet inte motiverad och utskottet

avstyrker därför motion Sk260 yrkande 1.

Skatte- och tulltillägg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om lindringar i

reglerna om skattetillägg.

Jfr reservation 7 (m).

Motionen

I kommittémotionen av Moderata samlingspartiet -

motion Sk260 (yrkandena 2-4 och 8) - påkallar Carl

Fredrik Graf m.fl. ett genomförande av vissa av

förslagen i utredningsbetänkandet SOU 2001:25

Skattetillägg m.m. Det skulle innebära att

skattetillägg skall påföras bara om den oriktiga

uppgiften lämnats med uppsåt eller av oaktsamhet som

inte kan anses ursäktlig. Beträffande tulltillägg

bör enligt motionärerna motsvarande regler gälla,

dock att tulltilläggen bör avskaffas helt när det är

fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som

indirekt skatt. Motionärerna avvisar dock tanken på

en höjning av procentsatsen från 20 till 40 % för

mervärdesskatte-, punktskatte- och

socialförsäkringsområdet, vilket utredningen också

föreslagit. Motionärerna understryker slutligen att

ingen skall behöva medverka i en fällande dom mot

sig själv genom att tvingas medverka i en

skatteutredning som övergår i en brottsutredning.

Utskottets ställningstagande

Som motionärerna själva nämner har de aktuella

frågorna tagits upp i utredningsbetänkandet SOU

2001:25 Skattetillägg m.m., som utskottet berört i

det föregående. Beredning av de förslag som lagts

fram i detta betänkande - och som i inte oväsentliga

delar ligger i linje med vad motionärerna föreslår -

pågår för närvarande inom Regeringskansliet med

sikte på en proposition senare, och enligt vad

utskottet erfarit planeras en lagrådsremiss till

hösten. Utskottet anser att regeringens

ställningstagande bör avvaktas innan utskottet tar

ställning i sak till de väckta frågorna, och

utskottet avstyrker därför motion Sk260 yrkandena

2-4 och 8.

Förseningsavgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om avskaffad

förseningsavgift samt en översyn av

förfallodagsbestämmelsen och föreningars

behov av att registrera sig som arbetsgivare

vid tillfälliga utbetalningar.

Jfr reservation 8 (kd).

Lagstiftning under hösten 2001

Förseningsavgiften enligt SBL sänktes genom beslut i

riksdagen under hösten 2001 och är fr.o.m. år 2003

på två nivåer. Om förseningen är av engångskaraktär

är förseningsavgiften 500 kr, och om den

skattskyldige inte följt ett föreläggande om att

deklarera eller tidigare låtit bli att lämna

deklaration är den 1 000 kr (prop. 2001/02:29, bet.

2001/02:SkU9).

Skattekontoreformen 1997 innebar bl.a. att

betalning av de belopp som redovisas i

skattedeklarationerna skall ske till

skattemyndighetens konto senast vid den

tidpunkt då deklarationen skall vara inlämnad.

Skatter och avgifter skall ha bokförts på

skattemyndighetens konto senast denna dag, som

benämns förfallodagen. Före skattekontoreformen

gällde att skatten ansågs betald då inbetalning

skett till post eller bank.

Motionen

I motion Fi297 (yrkande 44) av Alf Svensson

m.fl. (kd) yrkas att försenings-avgifterna

slopas och att reglerna om vilken dag som skall

räknas som betalningsdag ses över. Vidare anser

motionärerna att företag som i förväg skall

beräkna sin inkomst för att månadsvis betala in

preliminär F-skatt i stället bör få göra det i

den takt som faktiskt intjänad inkomst uppstår.

Motionärerna för även fram ett önskemål om ett

enklare system för föreningar som tillfälligt

betalar ut skattepliktiga arvoden eller

liknande, så att de slipper att först

registrera sig som arbetsgivare och sedan

avregistrera sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner ingen anledning att nu ompröva sitt

ställningstagande från i höstas om

förseningsavgiftsreglernas utformning. Ändringen som

beslutades i höstas innebär en betydande lättnad för

dem vars försening kan bedömas vara av

engångskaraktär. Det bör även i detta sammanhang

nämnas att inom Finansdepartementet bereds för

närvarande förslaget i Ds 2000:70 om en ändring av

reglerna om förseningsavgift i 5 kap. 5 §

taxeringslagen (1990:324), som går ut på att skapa

en förseningsavgift i tre nivåer om en

självdeklaration inte avlämnas i tid. Arbetet är

inriktat på att avlämna en lagrådsremiss under

hösten 2002. Utskottet anser att resultatet av detta

arbete bör avvaktas innan ställning tas till sådana

ändringar i reglernas utformning som motionärerna

förespråkar.

Utskottet vidhåller också sitt ställningstagande

att det inte behövs någon översyn av reglerna för

när en skatteinbetalning skall anses ha skett. Dessa

regler ligger enligt utskottets mening i linje med

vad som gäller i andra sammanhang då pengar skall

betalas. Med nuvarande IT-teknik och andra

betalningsmöjligheter bör de inte bereda

skattebetalarna några speciella problem, och av

RSV:s tidigare omnämnda utvärdering av skattekonto-

reformen från ett medborgarperspektiv (RSV Rapport

2001:5) framgår också att företag av olika storlek

anser att både inbetalningar och utbetalningar i

stort sett fungerar bra.

Problemet med ideella föreningars skyldighet att

registrera sig som arbetsgivare även vid tillfälliga

utbetalningar av skattepliktiga arvoden och liknande

har lösts av RSV praktiskt så att den som behöver

redovisa utbetalda belopp en gång per år bara

behöver lämna skattedeklarationer för den aktuella

månaden. Det har blivit möjligt genom att den

aktuella verksamheten registreras som säsongmässig,

och då skickas bara en skattedeklaration ut. Det

sker vid årets ingång.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Fi297 yrkande 44.

Avveckling av skattenämnderna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att avveckla

skattenämnderna.

Gällande ordning

Beslut i ett taxeringsärende fattas enligt

taxeringslagen (1990:324) av behörig

skattemyndighet. Vissa ärenden avgörs i

skattenämnd. Skattenämnden är enligt 2 kap. 7 §

taxeringslagen sedan den 1 januari 2000

beslutsför när ord-förande eller vice

ordförande och tre ledamöter är närvarande.

Nämnden är dock beslutsför med tre ledamöter,

bland dem ordföranden eller vice ordföranden,

om de är ense om utgången i ärendet. Fler än

ordföranden eller vice ordföranden och fem

övriga ledamöter får inte delta i behandlingen

av ett ärende.

Motionen

I motion Sk451 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m) begärs en utredning om

avveckling av skattenämnderna. Motionärerna anser

att handläggningen i skattenämnderna inte fyller

rimliga krav på en allsidig och rättssäker

behandling av taxeringsärendena. I verkligheten,

menar motionärerna, fungerar skattenämnderna som en

sorts legitimering av de beslut som

taxeringstjänstemännen redan tagit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under de senaste åren återkommande

prövat frågor om skattenämndernas beslutsformer och

sammansättning men någon anledning att överväga att

helt avskaffa skattenämnderna har inte förekommit.

Utskottet anser nu liksom tidigare att

skattenämnderna fyller en viktig funktion då det

gäller att tillförsäkra medborgarna inflytande i

skattebesluten och avstyrker motion Sk451.

Generalklausuler, skatteflyktslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om ett

tillkännagivande om general-klausulers

orimlighet och om att avskaffa

skatteflyktslagen.

Jfr reservation 9 (m, fp).

Bakgrund

År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen,

som var av tillfällig karaktär, skärptes 1982

och förlängdes i olika omgångar tills den

upphävdes hösten 1992. Den 1 juli 1995

återinfördes lagen (prop. 1994/95:209, bet.

1994/95:SkU30). Reglerna har senast den 1

januari 1998 givits en något ändrad utformning

(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU30).

Motionerna

I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet,

nämligen motion Sk260 (yrkandena 5 och 6) av Carl

Fredrik Graf m.fl., hemställs om ett uttalande om

att det inte är rimligt med generalklausuler i

skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar dessutom

att skatteflyktslagen avskaffas. Folkpartiet yrkar i

partimotionen Fi285 (yrkande 25) av Lars Leijonborg

m.fl. avskaffande av generalklausulen mot

skatteflykt.

Utskottets ställningstagande

Liksom vid sin tidigare prövning av

skatteflyktslagen och den s.k. generalklausulen i

denna lag finner utskottet att det alltjämt finns

utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta

som skatteflykt genom att t.ex. skillnaderna i

beskattningen av arbetsinkomster och

kapitalinkomster och andra asymmetrier i

beskattningssystemet utnyttjas för att uppnå

orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som

finns har visat sig otillräckliga när det gäller att

förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden, och

det finns därför enligt utskottets uppfattning ett

behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger

möjlighet att under vissa förutsättningar angripa

förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas

med annan lagstiftning. Utskottet anser således att

skatteflyktslagen och dess generalklausul fyller en

viktig funktion och avstyrker motion Sk260 yrkandena

5 och 6 och motion Fi285 yrkande 25.

Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om utökade

möjligheter till ersättning av det allmänna

för ombudskostnader i ärenden och mål om

skatt.

Jfr reservation 10 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Möjligheten att få ersättning för kostnader för

bl.a. ombud regleras i lagen (1989:479) om

ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,

m.m. Bestämmelsen innebär bl.a. att en skattskyldig

som i ett mål har haft kostnader hos domstol eller

andra myndigheter för ombud eller biträde, utredning

eller annat som skäligen behövts för att ta till

vara hans rätt skall beviljas ersättning om

1. han helt eller delvis vinner bifall till sina

yrkanden i ärendet eller målet,

2.

3. målet avser en fråga som är av betydelse för

rättstillämpningen, eller

4.

5. det finns synnerliga skäl för ersättning.

6.

Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. för

deklaration och för eget arbete.

Motionen

I motion Sk296 Kenneth Lantz (kd) begärs en

utredning om ökade möjligheter att få ersättning för

ombudskostnader i skattemål. Det är enligt

motionären fortfarande alltför svårt att erhålla

ersättning för sina kostnader om man nödgas

ifrågasätta skattemyndighetens bedömning eller

överklaga taxeringsbeslut. Motionären framhåller

också att ombudskostnader i skattetvister

regelmässigt är uteslutna från rättsskyddet i

hemförsäkringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påpeka att när de nuvarande

bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden

och mål om skatt infördes den 1 juli 1994 innebar de

för den enskilde en utvidgning av

ersättningsmöjligheterna. Utskottet har tidigare

betonat att principen också bör vara att ersättning

skall beviljas en skattskyldig som verkligen har

behov av juridisk sakkunskap för att på ett

effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör

emellertid också beaktas att förvaltningsmyndigheter

och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant

införskaffa den utredning som krävs och att behovet

av ombud i skattemål därför normalt sett är

betydligt mindre än i t.ex. ett tvistemål vid allmän

domstol. Att utforma ersättningsreglerna så att de

kompenserar för eventuella brister i detta hänseende

i hemförsäkringarna kan enligt utskottets mening

inte komma på fråga. Utskottet avstyrker med det

anförda motion Sk296.

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet,

handel med skalbolag etc.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ytterligare

åtgärder i kampen mot den ekonomiska

brottsligheten på skatte- och tullområdet.

Motionärerna tar upp handel med skalbolag,

momsbedrägerier, cigarettsmuggling samt

brottsligheten inom restaurangbranschen.

Utskottet betonar dock att frågan är viktig.

Motionen

I motion Sk414 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) framhålls att den ekonomiska

brottsligheten är ett av de allvarligaste och mest

svårbemästrade slagen av kriminalitet som drabbar

såväl enskilda som näringsliv. Enligt motionärerna

har den ekonomiska brottsligheten fått en sådan

omfattning och karaktär att den utgör ett hot mot

samhällssolidariteten. Motionärerna lyfter fram

några områden där åtgärder är särskilt angelägna och

dessutom möjliga att snabbt genomföra, nämligen

handel med skalbolag, momsbedrägerier,

cigarettsmuggling samt brottsligheten inom

restaurang-branschen. Motionärerna påkallar ett

uttalande från riksdagens sida för att påskynda

konkreta åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna om att

skattebrottsligheten - som är en del av en större

ekonomisk brottslighet - är ett stort och kanske

växande problem som undergräver solidariteten i

samhället och som därför måste bekämpas på bred

front och med stor kraft. Bekämpningen av skattefusk

har de senaste åren ansetts som en prioriterad

uppgift inom skatteförvaltningen och riksdagen har i

de senaste årens budgetbeslut tillfört denna

verksamhet ökade resurser. I anslutning till

behandlingen av en motion liknande den nu aktuella

samt ytterligare några motioner om åtgärder mot

skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet

lämnade utskottet förra året en översiktlig

redogörelse för de initiativ på området som tagits,

och utskottet hänvisar till denna redogörelse (bet.

2000/01:SkU16 s. 19-21). Regeringen, som varje år

redovisar läget beträffande den ekonomiska

brottsligheten i en skrivelse till riksdagen, har

senast i höstas gjort detta i skrivelse 2001/02:40

som för närvarande bereds i justitieutskottet.

På just de områden där motionärerna efterlyser

åtgärder pågår för närvarande vissa projekt.

Beträffande skalbolag förbereder regeringen en

proposition, och en lagrådsremiss har nyligen

avlämnats som går ut på att införa nya skatteregler

mot handel med skalbolag. Innebörden av de nya

bestämmelserna är att den som säljer

skalbolagsandelar skall ta upp kapitalvinsten som

inkomst av passiv näringsverksamhet om inte

särskilda skäl talar emot detta eller säkerhet

ställs för skatten. På punktskatteområdet förbereds

också en proposition - en lagrådsremiss är planerad

att lämnas senare i vår - om att skärpa den

straffrättsliga sanktioneringen av EG:s

beskattningsordning för punktskatter på

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

och förbättra möjligheterna att kontrollera

punktskattepliktiga varor som förs in till Sverige

från andra EG-länder (se Ds 2001:58 Straffrättslig

sanktionering av EG:s punktskatteregler för alkohol,

tobak och mineraloljor). När det gäller kontrollen

av punktskattepliktiga varor har EG-kommissionen

nyligen lagt fram ett förslag till Europarlamentets

och rådets beslut om datorbehandling av uppgifter om

förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga

varor (alkohol, tobak och mineraloljor), ett förslag

som stöds av Sverige (se Regeringskansliets

faktapromemoria 2001/02:FPM46 Datoriserat

punktskattekontrollsystem). Vad slutligen gäller

restaurangnäringens skatteförhållanden och ett

eventuellt införande av en licensavgift tangeras

frågan i RSV:s nyligen avlämnade rapport 2002:3

Schablonbeskattning ? - en principskiss. I rapporten

diskuteras bl.a. schablon-beskattning för vissa

småföretag med arbetsintensiva och huvudsakligen

tjänsteproducerande verksamheter eller

varuproducerande verksamheter med en eller ett litet

antal ensartade produkter. RSV tar i och för sig

inte ställning till om schablonbeskattning skall

införas, men om så ändock skall ske föreslår RSV att

reglerna i ett inledningsskede skall omfatta t.ex.

frisörer, mindre restauranger (pizzerior) och

smågodisbutiker.

Av det anförda framgår att utskottet delar

motionärernas uppfattning att kampen mot

skattebrottslighet är en synnerligen viktig fråga

som påkallar kraftfulla åtgärder. Inom EU och inom

Regeringskansliet pågår också olika projekt för att

förbättra myndigheternas möjligheter att

effektivisera detta arbete. Motionärerna får anses

vara skäligen tillgodosedda med detta, och utskottet

avstyrker därför motion Sk414.

Tullfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om ökat

samarbete tull-polis, om tullprocedurerna vid

gränsen till Norge samt om att tullen skall

ges befogenheter att ombesörja miljökontroll

och lastsäkringskontroll på fartyg.

Jfr reservationerna 11 (m, kd, c, fp) och 12

(c).

Motionerna

I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet,

motion Sk254 Carl Fredrik Graf m.fl., föreslås att

tullen skall få samarbeta med polisen i fråga om

personer som saknar identitetshandlingar på samma

sätt som skett i Skåne. Motionärerna syftar på en

samverkansöverenskommelse som Tullverket Skåne har

tecknat med Polismyndigheten i Skåne, Kustbevak-

ningens region syd och Migrationsverket region syd

om en operativ samverkan i gränskontrollen rörande

personkontroll. Huvudansvaret för personkontrollen

åvilar dock polisen. Påträffas personer som vid

tullkontroll enligt vissa särskilda lagar inte kan

identifiera sig har tidigare tips härom lämnats till

polisen. Tullen har dock upphört med dessa rutiner,

framhåller motionärerna, eftersom fråga uppstått om

samarbetet är förenligt med

Schengenöverenskommelsen.

I motion Sk344 av Inger Strömbom (kd) efterlyses

ökat samarbete med Norge för att minska

tullbyråkratin för skogs- och träföretagens

transporter över norsk-svenska gränsen. Motionären

vill att de aktuella företagen skall slippa den

nuvarande mycket omfattande pappersexercisen vid

återkommande transporter av råvaror eller

halvfabrikat över gränsen.

I en partimotion av Centerpartiet, nämligen motion

MJ337 (yrkande 27) av Agne Hansson m.fl., begärs en

utredning om möjligheterna att öka tullens

befogenheter att genomföra miljökontroller och

lastsäkringskontroller på fartygen för att kunna

förebygga miljöbrott till havs.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller samarbetet tull-polis vill

utskottet understryka att det tidigare har ställt

sig bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan

tull och polis där ett sådant samarbete är till gagn

för verksamheten, t.ex. för att effektivisera kampen

mot narkotika (se bet. 1997/98:SkU1 s. 18). Sådana

samarbetssträvanden mellan tullen och polisen och

mellan tullen och andra myndigheter ställer

utskottet sig givetvis alltjämt positivt till, men

att närmare bedöma på vilket sätt samarbetet skall

ta form anser utskottet inte vara utskottets sak, i

synnerhet inte om det gäller lokalt eller regionalt

samarbete. Samarbetet får dock givetvis inte ta en

sådan form att gällande lagar och internationella

överenskommelser (t.ex. Schengen) åsidosätts. Enligt

vad utskottet erfarit följer Regeringskansliet

samarbetssträvandena uppmärksamt. Motionärerna får

anses tillgodosedda härmed och utskottet avstyrker

följaktligen motion Sk254.

När det gäller problemen med tullverksamheten vid

svensk-norska gränsen vill utskottet erinra om att

Tullverket har som övergripande mål att minimera

näringslivets kostnader för tullprocedurerna och

tillhandahålla en god service så att den legitima

handeln med tredje land underlättas i största

möjliga utsträckning. I detta syfte har Tullverket i

nära samarbete med det svenska näringslivet

utvecklat en ny modell - kallad Servicetrappan - som

är avsedd att förenkla tullprocedurerna för

företagen och därigenom sänka handels-trösklarna.

Tanken är att aktörerna själva skall ta på sig ett

större ansvar för kvaliteten i sin tullhantering och

därigenom i större utsträckning få del av

Tullverkets möjligheter till förenklingar. Rent

praktiskt innebär detta att aktörerna i näringslivet

stegvis kan välja nivå av service och förenklingar.

Den 1 mars 2002 öppnades Servicetrappan för allmänt

bruk. Utskottet anser att det finns skäl att avvakta

hur verksamheten med Servicetrappan utvecklar sig.

Dessutom vill utskottet påpeka följande. Under

skatteutskottets offentliga utfrågning den 19

februari 2002 med bl.a. statssekreterare Sven Eric

Söder, Utrikesdepartementet, om integrationen i

Öresundsregionen ställdes även frågor om samarbetet

mellan Sverige och Norge respektive Sverige och

Finland för att lösa problem med bl.a.

gränspassagerna. Statssekreterare Sven Eric Söder

uppgav bl.a. att Regeringskansliet har kontakter med

kollegor i både Oslo och Helsingfors för att

kartlägga hinder och möjligheter längs den svensk-

norska respektive svensk-finska gränsen och se vad

som kan göras för att stimulera samarbetet över

gränserna mot både Norge och Finland. Beträffande

Norge finns det utan tvekan en hel del problem och

hinder, och för att kartlägga förekomsten av

handelshinder och dylika problem låter

Regeringskansliet Kommerskollegium regelbundet göra

enkäter hos företagen om hur de ser på relationerna

med andra länder.

Med det anförda avstyrker utskottet även motion

Sk344.

Vad slutligen gäller frågan om tullen bör utföra

miljökontroller och lastsäkringskontroller på fartyg

för att förebygga miljöbrott till havs vill

utskottet påpeka att det inte ingår i Tullverkets

uppgifter att hålla efter miljöbrott till havs.

Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen

nyligen beslutat genomföra en rad lagändringar som

syftar till att förbättra möjligheterna att

motverka, kontrollera och beivra olagliga utsläpp

till sjöss av olja och andra skadliga ämnen.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att det rättsliga

förfarandet har effektiverats och att regelverket

har anpassats till havsrättskonventionen och andra

internationella konventioner på området (prop.

2000/01:139, bet. 2001/02:MJU4). Med det sagda

avstyrker utskottet även motion MJ337 yrkande 27.

Frizoner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att inrätta

frizoner i skärgårdarna.

Motionen

I motion Sk421 (yrkandena 1 och 2) av Karin Enström

(m) föreslås inrättande av frizoner i skärgårdarna,

med början i Stockholms skärgård som ett

försöksområde. Frizonerna skulle i första hand

inriktas på att underlätta startandet och drivandet

av företag.

Utskottets ställningstagande

Att göra hela regioner till frizoner och bevilja

skatte- och tullfavörer för olika verksamheter eller

rentav total skatte- och tullfrihet inom dessa

regioner har tidigare ansetts som en helt

orealistisk tanke av både tullresursskäl,

statsfinansiella skäl och EG-rättsliga skäl. Den

ståndpunkten intog utskottet i betänkande

1996/97:SkU1 angående Gotland och betänkande

1997/98:SkU1 rörande norra Botkyrka. Utskottet

vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion

Sk421 yrkandena 1 och 2.

Skyddade identitetsuppgifter i

folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen riktar med delvis bifall till två

motioner (m respektive v) ett

tillkännagivande till regeringen om att

frågan hur man bör hantera skyddade

personuppgifter hos myndigheterna för att

förhindra att uppgifterna läcker ut bör

belysas skyndsamt.

Vidare avslår riksdagen dels en motion om att

inskränka rätten för personer som avtjänar

straff för våldsbrott av viss typ att få

skyddade identitetsuppgifter, dels en motion om

ersättning till personer som medgetts nya

identitetsuppgifter och haft kostnader härför i

vissa fall.

Gällande ordning

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som

huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock

vålla olägenhet för en person att sådana uppgifter

lämnas ut. Med hjälp av t.ex. en adressuppgift från

ett folkbokföringsregister kan en förföljare spåra

upp en viss person för att hota eller utöva våld mot

personen. Även andra uppgifter som registreras inom

folkbokföringen kan användas som ett led i

förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen

inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns

vissa möjligheter att vidta åtgärder till skydd för

förföljda personer.

Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är

den första skyddsåtgärd som tillgrips när man kan

befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till

användning för personförföljelse. Markeringen anger

att särskild försiktighet bör iakttas vid

bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör

lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av

sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att

ge myndigheterna en varningssignal vid utlämnande av

uppgifter som normalt sker utan särskild

sekretessprövning. Sekretess-markering har använts

inom folkbokföringen under många år och skatte-

förvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för

systemet.

Så kallad kvarskrivning regleras i 16 §

folkbokföringslagen (1991:481). Enligt denna

bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan

antas bli utsatt för brott, förföljelser eller

allvarliga trakasserier på annat sätt medges att vid

flyttning vara folkbokförd på den gamla

folkbokföringsorten. Kvarskivning kan ske endast

efter ansökan av den enskilde och får medges endast

om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses

genom besöks-förbud eller på annat sätt.

Kvarskrivningen får avse även den flyttande

personens medflyttande familj.

Bestämmelser om fingerade personuppgifter

infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen

(1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt

lagen kan en folkbokförd person som riskerar

att bli utsatt för särskilt allvarlig

brottslighet som riktar sig mot dennes liv,

hälsa eller frihet medges att använda andra

personuppgifter om sig själv än de verkliga

(fingerade personuppgifter). Det krävs också

att personen inte kan ges tillräckligt skydd på

annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet

gäller för obegränsad tid, men det får

begränsas till viss tid. Ett medgivande att

använda fingerade personuppgifter får även ges

åt en familjemedlem som varaktigt bor

tillsammans med den person som riskerar att bli

utsatt för allvarlig brottslighet.

Motionerna

I motion Ju396 (yrkande 2) av Catharina Elmsäter-

Svärd m.fl. (m) efterlyses åtgärder för att

förhindra att sekretessbelagda uppgifter om skyddad

identitet för kvinnor som misshandlats och hotats av

sina tidigare män inte läcker ut. I motion K269 av

Marie Engström m.fl. (v) begärs en skyndsam översyn

av sekretesslagen i syfte att förhindra att skyddade

identiteter lämnas ut.

I motion Sk247 av Lars Elinderson (m) begärs ett

uttalande av riksdagen att rätten till skyddad

identitet (spärrmarkering, kvarskrivning och

fingerade personuppgifter) inte bör gälla för

personer som avtjänar straff för våldsbrott eller

som uttalat direkta hot om våld mot annan eller som

av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet.

Enligt en kommittémotion av Kristdemokraterna,

nämligen motion Ju394 (yrkande 16) av Ragnwi

Marcelind m.fl., bör det utgå skälig ersättning

till brottsoffer och personer som hörts i

domstol och som medgetts nya

identitetsuppgifter och som är utsatta för våld

och andra övergrepp, om de haft kostnader för

identitetsbytet. Motionärerna begär ett

uttalande härom av riksdagen.

RSV:s yttrande

När det gäller läckage av skyddade uppgifter

tillstyrker RSV motion K269 och instämmer med motion

Ju396 om att det föreligger ett behov av åtgärder

för att hindra att sekretessbelagda uppgifter röjs.

RSV föreslår en översyn med inriktning på bl.a. en

begränsning av den maskinella överföringen och

behandlingen av uppgifter om sekretesskyddade

personer, nya centrala instruktioner inom

domstolsväsendet om hantering av skyddade

personuppgifter och en översyn av administrativa

regler i olika verksamheter så att hänsyn kan tas

till de människor som har behov av skydd. Exempel på

förbättringsåtgärder kan enligt RSV vara ett

särskilt forum för skyddade personer vid

vårdnadstvist, umgängesrätt, äktenskapsskillnad

etc., eller att en skyddad person inte skall behöva

byta försäkringskassa vid flyttning.

I fråga om skyddade personuppgifter för personer

som avtjänar straff och liknande motsätter RSV sig

däremot en ordning som enligt verket skulle innebära

att sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla.

Vidare anser RSV att förslaget är kategoriserande

och skulle innebära ytterligt svåra

gränsdragningsproblem. Då RSV inte ser någon saklig

grund för motionens förslag avstyrker RSV motion

Sk247.

När det slutligen gäller ersättning och

stödåtgärder för att förbättra situationen för

i första hand utsatta kvinnor har RSV funnit

att dessa frågor ligger utanför

folkbokföringens verksamhetsområde. RSV avstår

därför från att yttra sig över denna fråga.

Utskottets ställningstagande

Frågan om skydd för förföljda personer behandlades

av riksdagen på hösten 1997 (prop. 1997/98:9, bet.

1997/98:SkU5, yttr. 1997/98:KU6y), varvid vissa

förbättringar i skyddet inom bl.a. folkbokföringen

genomfördes. Genom en ändring i sekretesslagen blev

det möjligt att skydda elevadresser i grund- och

gymnasieskolan vid befarad personförföljelse.

Bestämmelserna om kvarskrivning samordnades i större

utsträckning med reglerna om besöksförbud. Det blev

något lättare att få ett medgivande om att använda

fingerade personuppgifter genom att kraven på

brottslighetens svårighetsgrad och på risken för

förföljelse mildrades. Ett medgivande att använda

fingerade personuppgifter skulle i fortsättningen

kunna ges för obestämd tid i stället för som

tidigare för fem år. Riksdagen gjorde dessutom - på

förslag av skatteutskottet - ett tillkännagivande om

ersättning till personer med fingerade

personuppgifter.

För närvarande arbetar ett flertal utredningar med

olika uppgifter som tangerar de frågor som tagits

upp i motionerna. Offentlighets- och

sekretesskommittén (Ju 1999:06, dir. 1998:32) har

bl.a. i uppdrag att göra en allmän översyn av

sekretesslagen och lämna förslag till förbättringar

av lagen så att t.ex. onödiga bestämmelser upphävs

och lagen görs mer överskådlig. Kommittén skall

också föreslå lämpliga utbildningsinsatser på

offentlighets- och sekretessområdena samt andra

åtgärder som syftar till att stärka medvetenheten

om lagstiftningen på dessa områden. Kommittén

beräknas avsluta sitt arbete under år 2003.

Utredningen om behandling av personuppgifter vid

allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar

samt hyres- och arrendenämnder (Ju 2000:08, dir.

2000:74) har till uppgift att se över praktiska

frågor kring sekretessen vid domstolarna och

särskilt beakta behovet av en teknikoberoende

reglering som tillgodoser såväl domstolarnas och

nämndernas behov av en väl fungerande

informationshantering som enskildas behov av skydd

för den personliga integriteten. Den speciella

frågan om forumregler när ena parten har fått

sekretessmarkering, medgetts kvarskrivning eller

fått fingerade personuppgifter skall enligt

direktiven till Utredningen om skydd för

bevispersoner m.fl. (Ju 2001:10, dir. 2001:107)

utredas särskilt. Utredningen skall göra en samlad

översyn av samtliga mål- och ärendetyper där

forumreglerna kan vara av betydelse för personer som

har skyddade personuppgifter. Översynen skall även

omfatta skyldigheten för part att uppge namn m.m.

samt domstols möjlighet att hemlighålla uppgifter i

samband med kallelser, förhandling och delgivning.

Motsvarande översyn skall göras vad gäller de

allmänna förvaltningsdomstolarnas handläggning.

Då det gäller försäkringskassornas hantering av

skyddade personuppgifter har utskottet inhämtat av

Riksförsäkringsverket (RFV) att mycket arbete har

lagts ned på att utforma systemlösningar åt

försäkringskassorna som så långt det är möjligt

eliminerar risken för att skyddade personuppgifter

kommer på drift p.g.a. misstag eller felaktig

hantering. Systemet omfattar ett

behörighetskontrollsystem som bl.a. innebär att

skyddade personuppgifter på data inte visas på

svarsbilder och andra uttag av individinformation om

inte handläggaren har erforderlig behörighet samt

särskild arkivering av manuella handlingar som sänts

in av försäkrade med skyddade personuppgifter. RFV

betonar dock att den praktiska hanteringen hos

försäkringskassorna ställer krav på organisation,

arbetsrutiner och utbildning av personalen i dessa

frågor. Detta, anför RFV, är ett ansvar som ligger

på varje särskild försäkringskassa.

Försäkringskassornas hantering av skyddade

personuppgifter har de senaste åren diskuterats i

kammaren i flera interpellationsdebatter och även

varit föremål för skriftliga frågor. Det ansvariga

statsrådet har genomgående besvarat dessa

interpellationer och frågor med att hänvisa till att

det ankommer på myndigheten att ombesörja att de

anställda får den utbildning de behöver för att

tillämpa offentlighetsprincipen på ett riktigt sätt.

Det ansvariga statsrådet har också försäkrat att

regeringen är beredd att göra nya överväganden om

framtiden utvisar att ytterligare insatser behövs

(se svar på fråga 2000/01:812 den 7 mars 2001).

Utskottet konstaterar att de regelsystem som kan

komma i fråga vid hanteringen av skyddade

personuppgifter för närvarande granskas i olika

utredningar. Sekretesslagen ses över, liksom den

praktiska hanteringen av personuppgifter i

domstolarna. Särskilt rättsväsendets hantering av

skyddade personuppgifter synes bli föremål för en

grundläggande utredning, bl.a. de i sammanhanget

viktiga forumreglerna samt domstolarnas möjligheter

att hemlighålla uppgifter i samband med kallelser

etc. Försäkringskassorna lägger uppenbarligen också

ned stora ansträngningar på att förbättra rutinerna,

organisera arbetet och utbilda personalen så att det

undviks att skyddade uppgifter röjs.

Utskottet anser att förslaget från RSV, som har

ansvaret för folkbok-föringen, om en översyn av

regelverket för skyddade personuppgifter väger tungt

i sammanhanget. Enligt utskottets uppfattning är det

också mycket viktigt att det skydd av

folkbokföringsuppgifterna som samhället tillhanda-

håller åt förföljda personer fungerar även på det

praktiska planet. Mot bakgrund av det arbete som

pågår inom Regeringskansliet, olika statliga

utredningar och enskilda berörda verk och

myndigheter som t.ex. försäkringskassorna kan det

dock ifrågasättas om det verkligen finns ett behov

av någon centralt initierad ytterligare utredning.

De frågor som RSV och motionärerna bakom motionerna

Ju396 och K269 tagit upp - dvs. den mer praktiska

hanteringen av skyddade uppgifter hos myndigheterna,

maskinell överföring av personuppgifter etc. - bör

kunna få en belysning i det pågående arbetet, och

utskottet vill framhålla att det är angeläget att

detta sker skyndsamt. På grund av frågans vikt anser

utskottet att riksdagen, med delvis bifall till

motionerna Ju396 yrkande 2 och K269, bör rikta ett

tillkänna-givande härom till regeringen.

Vad gäller motion Sk247 om att inskränka

skyddet för personuppgifter för personer

som avtjänar straff för vissa brott m.fl.

finner utskottet att den bör avslås av de

skäl som RSV anfört i sitt yttrande och

som redovisats ovan. Vad slutligen gäller

frågan om ersättning till personer som

har fått ny identitet och ådragit sig

kostnader härför finner utskottet att

denna fråga omfattas av det uppdrag som

getts åt utredningen om skydd för

bevispersoner m.fl. Utskottet avstyrker

således både motion Sk247 och motion

Ju394 yrkande 16.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Enklare regler och enklare redovisning och

deklaration för företagen (punkt 1) - m, kd,

c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om enklare

regler och enklare redovisning och deklaration

för företagen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 20,

2001/02:Sk491 yrkande 20 och 2001/02:So637

yrkande 8 och bifaller delvis motionerna

2001/02:Sk280, 2001/02:N267 yrkande 2 och

2001/02:N365 yrkande 3.

Ställningstagande

De nuvarande redovisnings- och skattereglerna är i

princip desamma för stora och små företag. Liksom

motionärerna ifrågasätter vi om det bör vara så och

efterlyser förslag till förenklade regler för

småföretag. Den mur av blanketter, byråkrati och

misstänksamhet som fortfarande möter den som vill

starta ett eget företag måste rivas. Vi håller också

med motionärerna om att regelverket inte bör

utformas för att i första hand underlätta för

myndigheterna att granska företagen utan med tanke

på att reglerna skall vara lätta att följa och

förstå. Dessutom krävs en rejäl rensning i

regelverket. I ett läge när landet behöver många nya

företagare är det angeläget att i förenklingssyfte

genomföra sådana förslag som t.ex. en förenklad

deklaration för företagare. Reglerna är i dag för

komplicerade och gör det svårt för många av landets

småföretagare att deklarera själva. Med det anförda

tillstyrker vi motionerna Sk491 yrkande 20, Fi 285

yrkande 20 och So637 yrkande 8. Övriga motioner som

behandlas i detta sammanhang tillstyrks delvis.

2. F-skattsedel (punkt 2) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om F-skattsedel. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi285 yrkande

21, 2001/02:Sk288 yrkande 3, 2001/02:Sf400 yrkande

6, 2001/02:So303 yrkande 15, 2001/02:So628 yrkande 6

och 2001/02:A204 yrkande 5, bifaller delvis

motionerna 2001/02:Sk234, 2001/02:Sk291,

2001/02:Sk308 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk413,

2001/02:N222 yrkande 2, 2001/02:N263 yrkande 14 och

2001/02:N267 yrkande 3 och avslår motion

2001/02:Ju395 yrkande 4.

Ställningstagande

Innehav av F-skattsedel är viktig för alla

företagare men särskilt för tjänsteföretagare,

eftersom bara ett sådant innehav befriar kunden från

ansvaret att behöva betala skatt och

arbetsgivaravgift på ersättningen för den utförda

tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt till

korta i konkurrensen. På landsbygden är innehavet

särskilt viktigt eftersom en stor del av

befolkningen är beroende av företagande, och

särskilt småföretagande.

Vi anser att etableringsfrihet skall råda och att

det därför är fel att skattemyndigheterna

fortfarande ibland vägrar att utfärda en F-

skattsedel därför att den sökande inte kan antas

komma att bedriva näringsverksamhet. Bedömningen av

om näringsverksamhet kommer att bedrivas bygger i

sin tur på ett självständighetskriterium som innebär

bl.a. att den som endast har uppdrag från sin

tidigare arbetsgivare inte anses bedriva

näringsverksamhet. Denna praxis är särskilt olycklig

för egenföretagandet inom vård och omsorg.

Sjukvårdspersonal som vill starta eget men formellt

säljer sina tjänster endast till landstinget är så

att säga diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav

så länge inte andra kunder till de producerade

tjänsterna kan uppbringas. Särskilt kvinnor drabbas

hårt av systemet. Till exempel hindras

sjuksköterskor från att starta eget eftersom de i

regel bara har landstinget och möjligen kommunen som

uppdragsgivare för tjänsten. En del äldre personer,

t.ex. avtals-pensionärer, som önskar använda sin

kompetens på en friare och mer konsultartad basis,

riskerar också att bli utan F-skattsedel, trots att

de själva bedömer sig som näringsidkare. Över huvud

taget behandlas många enmansföretagare snålt i detta

hänseende, trots att de själva är helt kapabla att

avgöra om vederbörande är "anställd" eller uppdrags-

givare.

Enligt vår mening bör inriktningen vara att ge

nyföretagare inom alla sektorer F-skattsedel. Vi

anser att alla som ansöker om en F-skattsedel också

bör få en sådan, om inte företagssyftet är uppenbart

oseriöst eller sökanden är underkastad

näringsförbud.

Vi anser att riksdagen med anledning av de

motioner som nu behandlas på detta område - utom s-

motionen Ju395 - bör göra ett uttalande med den

inriktning som här har angetts. Det innebär att vi

tillstyrker parti- och kommittémotionerna Sk288

yrkande 3 (m), A204 yrkande 5 (kd), So303 yrkande 15

(c) samt Fi285 yrkande 21, Sf400 yrkande 6 och So628

yrkande 6 (alla fp). Övriga nu behandlade motioner

tillstyrks delvis, utom motion Ju395 som vi som

nämnts avstyrker.

3. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på

slutskattebesked och lönebesked (punkt 5) -

m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om redovisning av

arbetsgivaravgifter på slutskattsedeln, lönebesked

etc. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Sk345, 2001/02:Sk410, 2001/02:Sk415 och

2001/02:Sk429 och bifaller delvis motionerna

2001/02:Sk240, 2001/02:Sk256 och 2001/02:Sk340.

Ställningstagande

Vi vill betona att det finns ett stort behov av en

generell information om skatter och

arbetsgivaravgifter till medborgarna och väljarna,

särskilt i Sverige som har världens högsta

skattetryck. Ett normalt lönebesked bör därför

innehålla uppgifter om bruttolön, inklusive alla

skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den

enskilde. Staten bör som arbetsgivare föregå med

gott exempel genom att som första punkt på

lönebeskedet redovisa arbetstagarens bruttolön

inklusive avgifter enligt lag och avtal. Därefter

bör arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra

avgifter som dras från den ursprungliga totala

bruttolönen redovisas. Kommuner och landsting bör

rekommenderas att göra på samma sätt. Med nuvarande

datateknik bör en sådan utökad information på

lönebeskeden inte vålla nämnvärt merarbete för

företagen, och vinsten i form av ett ökat medvetande

hos medborgarna om skatternas och avgifternas

storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i

form av marginellt ökade administrativa insatser.

Ytterligare ett argument för en skärpning av vad

ett lönebesked skall innehålla lämnas i motion

Sk410. I motionen påtalas behovet av en bättre

redovisning av preliminärskatter och avgifter på

lönebeskeden för att hindra att löntagaren drabbas

om arbetsgivaren inte betalar in skatten och

avgifterna på ett riktigt sätt. Tanken är att om

löntagaren kan göra det sannolikt att skatteavdrag

verkställts, t.ex. med en löneuppgift, bör

skattemyndigheten inte skuldföra den enskilde

löntagaren utan företaget för den obetalda skatten.

På motsvarande sätt bör slutskattebeskeden

kompletteras med uppgifter om storleken av

arbetsgivarens inbetalda arbetsgivaravgifter. Även

detta bör kunna ordnas relativt enkelt med nuvarande

datateknik.

Regeringen bör enligt vår mening utreda

förutsättningarna för en utökad information av

redovisning av skatter och avgifter på lönebeskeden

i enlighet med vad vi nu anfört. Beträffande

slutskattebeskeden bör riksdagen begära att

regeringen lägger fram ett förslag i enlighet med

det anförda. Detta bör ges regeringen till känna.

Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk345,

Sk410, Sk415 och Sk429 och tillstyrker delvis övriga

nu behandlade motioner.

4. Inbetalning av kvarskatt (punkt 7) - v

av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om inbetalning av

kvarskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk464.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat de problem

med inbetalningen av kvarskatten som uppstod fr.o.m.

inkomståret 1998 i samband med ikraftträdandet av

skattekontoreformen. Enligt de gamla reglerna var

det arbetsgivaren som hade ansvaret för att den

kvarstående skatten betalades in. I det nya systemet

är det helt upp till den skattskyldige själv att

betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört

ett ökat antal ärenden hos kronofogdemyndigheten. Vi

håller med Vänsterpartiet om att arbetsgivarens

skyldighet att medverka vid betalningen av

kvarstående skatt bör återinföras.

De nya reglerna innebär också att en skattskyldig

med förenklad deklaration som får sitt

slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in

den kvarstående skatten senast den sista november

samma år. Detta leder till stora problem för bl.a.

dem som har att försörja en barnfamilj, då slutet av

året ofta innebär stora påfrestningar på

familjeekonomin.

I detta sammanhang vill vi påpeka att

skatteutskottet både våren 2000 och våren 2001

efterlyste en utvärdering av det nya systemet för

inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka

konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som

skattskyldiga. Vi har inte sett att regeringen har

efterkommit detta krav, och vi kräver nu att den

nämnda utvärderingen kommer till stånd. Detta bör

ges regeringen till känna, och det innebär att vi

tillstyrker motion Sk464.

5. Anstånd (punkt 8) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om anstånd. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk260 yrkande 7

och bifaller delvis motion 2001/02:Sk453.

Ställningstagande

Rättspraxis på anståndsområdet, särskilt hos

skattemyndigheterna, är splittrad, vilket har lett

till en besvärande brist på förutsebarhet. Detta är

allvarligt eftersom ett vägrat anstånd snabbt kan

leda till betalningsanmärkningar och i värsta fall

konkurs för företagare innan ens skattemyndighetens

beslut har hunnit bli föremål för domstolsprövning i

länsrätt.

Vi anser att rättssäkerheten kräver ett

anståndssystem som innebär att anstånd skall medges

generellt om den skattskyldige begär omprövning

eller överklagar sin taxering eller annat

skattebeslut. Undantag bör endast förekomma om

begäran om omprövning eller överklagandet är

uppenbart ogrundat. Presumtionen bör således vara

att anstånd med betalning av skatt skall lämnas då

någon i samband med en begäran om omprövning eller

ett överklagande begär det, om skattemyndigheten

inte kan bevisa att begäran om omprövning eller

överklagandet är uppenbart ogrundat.

Det anförda innebär att vi anser att riksdagen

bör bifalla motion Sk260 yrkande 7 (m) och delvis

bifalla motion Sk453.

6. Revision (punkt 9) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om revision. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk260 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det var fel att ändra på de regler för

revision som gällde under åren 1994-1997. De regler

för revision som gällde under denna period byggde på

sunda rättssäkerhetsprinciper och skapade en rimlig

balans mellan de skatteskyldiga och

skattemyndigheterna i revisionssammanhang.

Ändringarna 1997 innebar en kraftig försvagning av

rättssäkerheten, en försämring av de skattskyldigas

ställning i förhållande till de fiskala intressena

och onödiga motsättningar mellan de skattskyldiga

och skattemyn-digheterna. Flera exempel på dessa

beklagliga följder kan anföras.

När det gäller tredjemanskontroll genom revision

behöver skattemyndig-heterna numera inte underrätta

den reviderade om vem eller vilken rätts-handling

granskningen avser. Skattemyndigheternas

befogenheter på detta område får därigenom en

karaktär av godtycke som går stick i stäv mot

rättsstatens principer, som i vanlig vedertagen

mening innebär att myndigheternas befogenheter måste

vara väl avgränsade och framgå av lag, att

integritetskränkande myndighetsutövning måste stå i

rimlig proportion till ändamålet och att den

enskilde normalt - när myndigheterna använder sina

maktbefogenheter - måste veta vad som söks hos

vederbörande och varför. 1994 års bestämmelser om

tredjemanskontroll bör därför återställas.

1994 års regler angående föreläggande att samla in

uppgifter om tredje man innebar vidare att den

enskilde hade tillfälle att välja att ställa

handlingar till skattemyndigheternas förfogande i

stället för att själv samla in uppgifterna. Denna

valmöjlighet för den som fått ett föreläggande av

detta slag togs också bort i samband med införandet

av skattekontosystemet år 1997, trots invändningar

från Moderaternas, Folkpartiets och Miljöpartiets

sida (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23). De

tidigare reglerna på detta område bör nu enligt vår

mening återinföras.

Vi menar vidare att skattemyndigheternas

befogenhet att gå in och kontrollera det löpande

beskattningsårets eller den löpande redovisnings-

periodens räkenskaper och andra handlingar strider

mot behovs- och proportionalitetsprincipen. Det är

enligt vår mening orimligt att tillåta kontroll av

bokföring och handlingar m.m. redan innan skatt- och

uppgiftsskyldig-heten skall ha fullgjorts.

Vi anser vidare att s.k. överraskningsrevisioner

alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som

måste omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier

i form av domstolsprövning, som fallet var enligt

1994 års lagstiftning men som numera har tagits

bort. Enligt nuvarande regler underrättas den

enskilde om revision i sådana fall först i samband

med att revisorn knackar på dörren hos vederbörande,

och detta sker utan någon föregående

domstolsprövning.

Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet

med skatterevisions-reglerna. Det innebär att

tredjemansrevision och revision av löpande år inte

bör få förekomma i samband med tullrevision samt att

överraskningsrevision bör omgärdas av samma

rättssäkerhetsregler som när det gäller skatter.

Vi begär ett tillkännagivande av riksdagen om det

vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion

Sk260 yrkande 1.

7. Skatte- och tulltillägg (punkt 10) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om skatte- och

tulltillägg. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk260 yrkandena 2-4 och yrkande 8.

Ställningstagande

Regeringens egen utredning Skattetilläggsutredningen

har i sitt betänkande SOU 2001:25 Skattetillägg m.m.

lagt fram flera förslag som vi finner förnuftiga och

riktiga och som vi därför biträder. Dessa förslag

bör enligt vår mening genomföras med det snaraste.

Bland annat ställer vi oss helt bakom själva

utgångspunkten i kommitténs förslag som innebär att

skattetillägg endast skall kunna tas ut om den

oriktiga uppgiften kan antas ha lämnats med uppsåt

eller av oaktsamhet som med hänsyn till

omständigheterna inte kan anses ursäktlig.

Motsvarande förändringar bör enligt både kommitténs

och vår mening genomföras när det gäller

tulltillägg. Ett förslag av kommittén som vi däremot

avvisar är att av statsfinansiella skäl höja

procentsatsen från 20 % till 40 % på

mervärdesskatte-, punktskatte- och

socialförsäkringsområdet. I enlighet med

motionärerna anser vi att tulltilläggen bör

avskaffas när det är fråga om periodiseringsfel

avseende såväl direkt som indirekt skatt. Vi

efterlyser också en utredning om möjligheterna till

en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med

syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse

och sanktion. En viktig rättsäkerhetsfråga i detta

sammanhang är också att den enskilde inte skall

tvingas att medverka till en fällande dom mot sig

själv i en brottsutredning som har sitt ursprung i

en skattetilläggsutredning. Som framhålls i motion

Sk260 pekar flera avgöranden i Europadomstolen i en

riktning mot att det är möjligt att de svenska

skattetilläggen inte följer den europeiska

konventionen om de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna på denna punkt. Vi

tillstyrker med det anförda motion Sk260 yrkandena

2-4 och 8 och föreslår att riksdagen riktar ett

tillkännagivande härom till regeringen.

8. Förseningsavgift (punkt 11) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om förseningsavgift.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi297

yrkande 44.

Ställningstagande

Den lindring av förseningsavgifterna som beslutades

i höstas var enligt vår uppfattning ett steg i rätt

riktning, men otillräckligt. Liksom motionärerna

bakom motion Fi297 (kd) anser vi att den speciella

form av straffavgift som en förseningsavgift utgör,

och som i vissa fall kan uppgå till ett fyra gånger

högre belopp än det normala, bör avvecklas så snart

som möjligt. I detta sammanhang bör regeringen också

se över de hårt kritiserade bestämmelserna om

förfallodag när det gäller inbetalning av skatt, som

innebär att betalning anses ha skett först när

pengarna kommit in på skattemyndighetens konto,

vilket i sin tur medför att företagaren måste

kalkylera med och stå risken för förseningar i

postgången, helgdagar, klämdagar o.d. Vi delar också

motio-närernas uppfattning att företagare som i

förväg skall beräkna sin inkomst för att sedan

månadsvis betala in preliminär F-skatt i stället bör

få göra det i den takt som faktiskt intjänad inkomst

uppstår. Slutligen efterlyser vi, liksom

motionärerna, ett enklare system för föreningar som

tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller

liknande så att föreningarna slipper först

registrera sig som arbetsgivare och sedan

avregistrera sig. Vi föreslår att riksdagen med

bifall till motion Fi297 yrkande 44 som sin mening

ger regeringen det nu anförda till känna.

9. Generalklausuler, skatteflyktslagen (punkt

13) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om generalklausuler och

skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 25 och

2001/02:Sk260 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Den s.k. generalklausulen avskaffades av den

förra borgerliga regeringen men återinfördes

och skärptes av Socialdemokraterna. För oss

är det emellertid centralt att ambitionerna

att kontrollera skatten inte går så långt

att den enskildes integritet och

rättssäkerhet kränks på ett sätt som inte

kan accepteras. Den s.k. generalklausulen i

skatteflyktslagen går enligt vår mening över

gränsen. Vi anser att denna bestämmelse står

i strid mot fundamentala principer inom

lagstiftningen, särskilt skatteområdet, som

syftar till att förhindra godtycklig

beskattning och annan maktutövning. Dess

tillämpning är svårbegriplig och helt

oförutsägbar för de skattskyldiga. I

rättssäkerhetens idé ligger att reglerna

skall vara fasta och klara så att

medborgarna därigenom kan förutse och förstå

konsekvenserna av sitt handlande.

Medborgarna måste ha förutsättningar att

känna till var gränsen går mellan tillåtet

och förbjudet och klart veta vilka

sanktionerna är om bestämmelserna överträds.

Generalklausulen har klara brister i dessa

hänseenden och bör därför avskaffas. Detta

bör riksdagen med bifall till motionerna

Sk260 yrkandena 5 och 6 och Fi285 yrkande 25

som sin mening ge regeringen till känna.

10. Ersättning för ombudskostnader i skattemål

(punkt 14) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om ersättning för

ombudskostnader i skattemål. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Sk296.

Ställningstagande

Möjligheterna till ersättning för

ombudskostnader i ärenden och mål om skatt

är enligt vår uppfattning alltför

restriktiva. Det är fortfarande alldeles för

svårt att erhålla ersättning för sina

kostnader om man ifrågasätter skattemyndig-

hetens bedömning eller överklagar ett

taxeringsbeslut. De bestämmelser som nu

gäller utformades innan rättshjälpslagen

ändrades och den allmänna rättshjälpen

kraftigt reducerades och gjordes subsidiär

till rättsskyddet i hemförsäkringen.

Ombudskostnader i skattetvister omfattas i

dag regel-mässigt inte av rättsskyddet i

hemförsäkringen. Skattemål kan vara mycket

komplicerade och skattemyndigheten har

alltid specialister och professionella

skattejurister till sitt förfogande. Det är

inte rimligt att den enskilde som anser sig

behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna

få ersättning för detta. Vi tillstyrker

motion Sk296 och anser att riksdagen bör

rikta ett tillkännagivande i enlighet med

det anförda till regeringen.

11. Samarbete tull-polis (punkt 16) -m, kd, c,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen

(m), Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om samarbetet tull-polis.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk254.

Ställningstagande

Som anförs i motion Sk254 (m) har vid

gränsstationerna i Skåne ett samarbete

mellan Tullverket och Polismyndigheten

etablerats som bl.a. inneburit att

tullpersonal har tipsat polisen när

tullpersonalen i ett tullärende haft

anledning att avkräva en person legitimation

och denne inte kunnat förete någon

identitetshandling. Sedan det ifrågasatts om

förfarandet inte bryter mot

Schengenöverenskommelsen har Tullverket

upphört med dessa rutiner. Vi beklagar detta

och ifrågasätter om denna tolkning av

Schengenöverens-kommelsen är rimlig. Som

framhålls i motionen behöver vi såväl inom

EU som i Sverige bygga upp ett bra och

fungerande samarbete i kampen mot den

internationella brottsligheten och

terrorismen. Vi delar därför uppfattningen

att Tullverket skall tillåtas samarbeta med

polismyndigheten på sätt som skett i Skåne

beträffande personer som inte kunnat

identifiera sig. Regeringen bör vidta

lämpliga åtgärder i detta syfte, bl.a. genom

initiativ inom EU. Riksdagen bör med bifall

till motion Sk254 göra ett uttalande härom.

12. Ökade tullbefogenheter för att motverka

miljöbrott till havs (punkt 18) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om ökade tullbefogenheter

för att motverka miljöbrott till havs. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ337 yrkande 27.

Ställningstagande

Motionärerna bakom motion MJ337 (c) har rätt i att

det krävs en god övervakning för att lagarna som

reglerar utsläpp till havs skall kunna efterlevas.

En god övervakning från Kustbevakningen spelar på

ett avgörande sätt in för att förhindra miljöbrott

till havs. Risken för att ertappas måste vara så hög

att man avstår från att begå brott. Arbetet måste

självklart vara inriktat på att förhindra miljöbrott

och i andra hand att spåra och finna dem som begått

miljöbrott.

I likhet med vad som framhålls i motionen finns

det alltså anledning att se över möjligheterna att

förbättra övervakningen. Ett sätt att göra detta är

att utöka Tullverkets befogenheter för att på så

sätt kunna beivra miljöbrott. Det förebyggande

miljöarbetet skulle förmodligen tjäna på att

Tullverket som gör kontroller även fick möjlighet

att genomföra miljökontroller och lastsäk-

ringskontroller. Detta bör utredas noggrant och med

skyndsamhet, och riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande härom till regeringen. Det innebär

att motion MJ337 yrkande 27 tillstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Enklare regler och enklare redovisning och

deklaration för företagen (punkt 1) - mp

Gudrun Lindvall (mp) anför följande.

Företagsredovisningen har förenklats på senare

tid, men den är fortfarande så komplicerad

att småföretagare ofta måste anlita kostsam

expertis och annan hjälp för detta ändamål,

även om deras inkomster är ringa. För de

företagare som inte tjänar mer än andra

medelinkomsttagare och som vanligen tar ut

en årslön motsvarande mindre än åtta

basbelopp per år bör deklarationen kunna

göras lika enkel som en förenklad

självdeklaration för andra inkomsttagare.

Jag avstår från att nu lägga något konkret

förslag härom, men Miljöpartiet kommer att

fortsätta att verka för att en sådan

förbättring för småföretagen genomförs.

2. Kontrolluppgift för ersättning vid

tillfälligt arbete m.m. (punkt 4) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen (m) anför

följande.

Vi vill framhålla att beloppet 100 kr för när en

näringsidkare skall lämna kontrolluppgift för

ersättning vid tillfälligt arbete har varit

oförändrad sedan 1956. Redan av detta skäl borde det

vara motiverat att höja beloppet till motsvarande

belopp i dagens penningvärde som är ca 1 000 kr. För

privat-personer är motsvarande beloppsgräns i dag 1

000 kr.

Som framhålls i motion Sk25 är

undersökningsbranschen en sektor som drabbas hårt av

den nuvarande mycket låga beloppsgränsen för

kontrollupp-giftsskyldighet. Ett

marknadsundersökningsföretag kan behöva lämna kon-

trolluppgift till skattemyndigheterna för var och en

som intervjuats av dem, dvs. om ersättningen till

intervjupersonerna uppgått till minst 100 kr. Det

handlar årligen om tusentals människor för ett

vanligt marknadsunder-sökningsföretag.

Att lämna kontrolluppgift för så små belopp som

100 kr är både krångligt, kostsamt och

onödigt byråkratiskt. Vi anser i princip att

beloppsgränsen bör vara densamma för

näringsidkare som för privatpersoner, dvs. 1

000 kr. Av RSV:s yttrande framgår att en

sådan höjning av beloppsgränsen bör kombi-

neras med en ändring i skattebestämmelserna

som gör denna typ av ersättning skattefri

hos den som tar emot ersättningen. En

lagändring av det slaget är emellertid

komplicerad och bör därför bli föremål för

ytterligare överväganden. Vi ser oss därför

nödsakade att nu avstå från att ställa något

yrkande, men vi avser att bevaka frågan hur

man kan åstadkomma förbättringar i

kontrolluppgiftsskyldighetsreglerna och

återkomma med förslag vid lämpligt

tillfälle.

3. Åtgärder mot ekonomisk brottslighet, handel

med skalbolag (punkt 15) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m) anför följande.

Regeringen har aviserat att den inom kort kommer att

lägga fram en proposition för riksdagen om

skatteregler mot handel med skalbolag med förslag

till nya bestämmelser riktade mot den som överlåter

andelar i skalbolag. Av lagrådsremissen framgår att

förslaget har fått ett blandat mottagande av

remissinstanserna. Flera tunga remissinstanser,

bl.a. Handelshögskolan i Stockholm och Näringslivets

skattedelegation, har ifrågasatt behovet av en

reglering och pekat på möjligheten att ta till andra

medel än sådana som faller inom beskattningen. Andra

remissinstanser, t.ex. Företagareförbundet,

Företagarforum, Företagarna, Lantbrukarnas Riksför-

bund och KIBRA pekar ut 3:12-reglerna som orsak till

skalbolagshandeln.

Vår avsikt är inte att nu föregripa en bedömning av

de förslag som kan komma att läggas fram i

propositionen senare i vår, utan bara att peka på

att frågan kan visa sig kontroversiell och långt

ifrån enkel. När propositionen läggs fram kommer vi

på vanligt sätt att analysera innehållet och

konsekvenserna av regeringens förslag och lägga fram

de förslag som vi från vår sida kan finna

motiverade.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner väckta med anledning av

proposition 2001/02:25

2001/02:Sk24 av Per Rosengren m.fl. (v):

2. Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs

om höjd beloppsgräns till 1 000 kronor för när

kontrolluppgift skall lämnas för den som bedriver

näringsverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetsgivaravgifter skall tas ut på totalbeloppet

som företaget betalat ut i form av ersättningar

och förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp

understigande 1 000 kronor.

2001/02:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

beloppsgränsen för när näringsidkare skall lämna

kontrolluppgifter för tillfälligt arbete.

2001/02:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

3. Riksdagen beslutar att nedre

gräns för kontrolluppgiftsskyldighet

vid tillfälligt arbete bestäms till

1 000 kronor i enlighet med vad i

motionen anförs.

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:K269 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en skyndsam översyn av

sekretesslagen i syfte att förhindra att skyddade

identiteter lämnas ut.

2001/02:Fi285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklad

företagsdeklaration.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av

generalklausul mot skatteflykt.

2001/02:Fi297 av Alf Svensson m.fl. (kd):

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om förenklade

regler för skatteinbetalningar.

2001/02:Sk234 av Göte Jonsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om enklare regler för

erhållande av F-skattsedel.

2001/02:Sk240 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften

skall redovisas på slutskattsedeln.

2001/02:Sk247 av Lars Elinderson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att rätten till skydd av

personuppgifter inte skall omfatta personer som

avtjänar straff för våldsbrott, inte heller personer

som uttalat direkta hot om våld mot annan, eller som

av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet.

2001/02:Sk254 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att regeringen

vidtar sådana åtgärder som innebär att Tullverket

medges samarbeta med polismyndigheten i fråga om

personer som saknar identitetshandlingar.

2001/02:Sk256 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra

skatter och arbetsgivaravgifter.

2001/02:Sk259 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta innehavare av F-

skattsedel få ta tillfälliga arbeten hos annan

företagare.

2001/02:Sk260 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare

gällande regler avseende tredjemanskontroll,

revision under löpande period, underrättelse om

revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och

tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av nya

regler för skatte- och skattetillägg.

3. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägg när

det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl

direkt som indirekt skatt.

4. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna till

en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med

syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse

och sanktion i enlighet med vad som anförs i

motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs angående användandet

av generalklausuler.

6. Riksdagen beslutar att avskaffa

skatteflyktslagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anstånd med

betalning av skatt i samband med omprövningar och

överklaganden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att enskilda ej

skall tvingas medverka i fällande dom mot sig

själv.

2001/02:Sk280 av Gunnar Axén och Karin Enström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om förbättrade

deklarationsregler.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten

för tilldelande av F-skattsedel skall vara att

tilldela alla som begär sådan, om det inte

framstår som uppenbart att det angivna

företagssyftet är oseriöst.

2001/02:Sk291 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell

(m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring som gör det lättare att erhålla F-

skattsedel.

2001/02:Sk296 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda huruvida

ersättningslagen (1989:479) kan ändras så att

ersättning för ombudskostnader kan utbetalas.

2001/02:Sk308 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

egenföretagande inom vård och omsorg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till F-

skattsedel för alla som inte har näringsförbud.

2001/02:Sk340 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om individuell redovisning av

statliga arbetsgivaravgifter.

2001/02:Sk344 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att regeringen bör inleda samarbete med den norska

regeringen för att minska tullbyråkratin.

2001/02:Sk345 av Catharina Hagen (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om att skattemyndigheterna skall redovisa debiterade

socialavgifter på slutskattse-deln.

2001/02:Sk410 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att

inte enskilda löntagare skall drabbas av

orättfärdiga skattekrav.

2001/02:Sk413 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra det enklare att få

F-skattsedel.

2001/02:Sk414 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder mot ekonomisk

brottslighet.

2001/02:Sk415 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att statsanställda på sina

lönebesked skall få uppgift om sina totala

lönekostnader.

2001/02:Sk421 av Karin Enström (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till hur frizoner kan utformas för att

bidra till en ökad tillväxt i skärgården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Stockholms

skärgård bör behandlas inom ramen för ett förslag

om frizoner.

2001/02:Sk429 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgifterna

bör redovisas på lönebeskeden hos statliga verk och

myndigheter.

2001/02:Sk451 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattenämnderna.

2001/02:Sk452 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om uppbörd av källskatt och

arbetsgivaravgifter.

2001/02:Sk453 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om anstånd vid överklagande av

taxeringsbeslut.

2001/02:Sk464 av Marie Engström och Per Rosengren

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utvärdering av nya

regler för inbetalning av kvarskatt.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade regler

för mindre företag.

2001/02:Ju394 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skälig

ekonomisk ersättning bör utbetalas till den som

fått ny identitet och ådragit sig omkostnader i

samband med identitetsbytet.

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reglerna för

utlämnande av F-skattsedel till medborgare i

tredje land ses över.

2001/02:Ju396 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att åtgärder måste

vidtas så att sekretessbelagda uppgifter inte

läcker ut.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.

2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reglerna för F-

skattsedel.

2001/02:So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel för

vårdpersonalen.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om större svängrum

för företagare och entreprenörer genom mindre

krångel och lägre skatter.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheterna till att utöka tullens befogenheter

för att på så sätt kunna förebygga miljöbrott till

havs.

2001/02:N222 av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om förbättrade möjligheter att

erhålla F-skattsedel.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

förenklad deklaration för företagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade F-

skatteregler.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklad

självdeklaration för soloföretagare med en årslön

motsvarande mindre än åtta basbelopp.

2001/02:A204 av Maria Larsson m.fl. (kd):

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förenklade regler för att erhålla F-

skattsedel.

Bilaga 2

Socialförsäkringsutskottets yttrande

2001/02:SfU3y

Ersättning vid tillfälligt

arbete

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 27 november 2001 beslutat

att bereda socialförsäk-ringsutskottet tillfälle att

yttra sig över motionerna 2001/02:Sk24 yrkandena 2

och 3 av Per Rosengren m.fl. (v), 2001/02:Sk25

yrkande 2 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) och

2001/02:Sk26 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m).

Skatteutskottet har vidare anmodat

Riksskatteverket (RSV) att avge yttrande över nämnda

motionsyrkanden.

Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande

till att i huvudsak avse motion 2001/02:Sk24 yrkande

3.

Bakgrund

Sedan 1956 gäller att den som bedriver

näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift på

ersättning eller förmån för tillfälligt arbete om

ersättningen eller förmånen uppgår till minst 100

kr. För fysiska personer och dödsbon gäller en

beloppsgräns om 1 000 kr.

I regeringens proposition 2001/02:25 En ny lag om

självdeklarationer och kontrolluppgifter föreslogs

inte någon ändring av nämnda beloppsgränser.

Med anledning av propositionen i denna del väcktes

motionsyrkanden om att höja beloppsgränsen för

näringsidkare från 100 till 1 000 kr. I en av

motionerna föreslogs dessutom att inkomstbortfallet

för staten till följd härav skall kompenseras genom

att arbetsgivaravgifter tas ut på totalbeloppet som

företaget har betalat ut i form av ersättningar och

förmåner för tillfälliga arbeten med belopp

understigande 1 000 kr.

Sedan skatteutskottet beslutat att uppskjuta

behandlingen av nämnda motionsyrkanden för

ytterligare beredning tillstyrktes den i proposition

2001/02:25 föreslagna lagstiftningen.

Den 1 januari 2002 trädde lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter i

kraft.

Allmänt om socialavgifter

Socialförsäkringarna finansieras av allmän

pensionsavgift, socialavgifter, statlig

ålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.

Allmän pensionsavgift tas ut enligt lagen

(1994:1744) om allmän pensionsavgift för

finansiering av försäkringen för inkomstpension och

tilläggspension enligt lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i

form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring. Avgiften betalas av den enskilde

och beräknas på ett underlag som består av inkomst

av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete

till den del summan av inkomsterna inte överstiger

8,07 inkomstbasbelopp. Avgiften, som utgör 7 % av

avgiftsunderlaget, är till viss del avdragsgill vid

taxeringen och till viss del medges skattereduktion.

För närvarande betalas inte avgiften av den vars

inkomster för året understiger 29,3 % av

prisbasbeloppet.

Socialavgifter utgörs enligt socialavgiftslagen

(2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2001,

av arbetsgivaravgifter och egenavgifter och tas ut

för att finansiera systemen för social trygghet.

Arbetsgivaravgifter skall i huvudsak betalas på

avgiftspliktig ersättning för arbete i Sverige.

Vissa undantag från avgiftsskyldighet finns liksom

vissa regler om avgiftsfria ersättningar. Avgift

skall t.ex. inte betalas på ersättning till en

person om ersättningen till den personen under året

understigit 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter beräknas

på ett underlag som består av lön och andra

skattepliktiga förmåner som en arbetsgivare utger

till anställda. Den totala avgiftssumman för 2002 är

30,13 % av avgiftsunderlaget, varav sjukförsäk-

ringsavgiften utgör 8,80 % och

ålderspensionsavgiften 10,21 %.

Egenavgifter betalas på ett underlag som består av

inkomst av annat förvärvsarbete. En egenföretagare

betalar för närvarande socialavgifter med 28,32 % av

avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 9,53

% och ålders-pensionsavgift 10,21 %.

Därtill gäller att en statlig

ålderspensionsavgift tas ut enligt lagen

(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift för

finansiering av försäkringen för inkomstgrundad

ålderspension och att arbetsgivare och

egenföretagare enligt lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift skall betala allmän

löneavgift med 2,69 %.

Motionerna

Carl Fredrik Graf m.fl. (m) begär i motion Sk26

yrkande 3 beslut om att den nedre gränsen för

kontrolluppgiftsskyldighet vid tillfälligt arbete

bestäms till 1 000 kr. Motionärerna påpekar att

beloppet inte har ändrats sedan 1956 och att det i

september 2001 i fast penningvärde motsvarar 1 108

kr. Enligt motionärerna är det hög tid att anpassa

beloppsgränsen till penning-värdeförändringen.

I motion Sk24 av Per Rosengren m.fl. (v) begärs i

yrkande 2 beslut om höjd beloppsgräns till 1 000 kr

för när kontrolluppgift skall lämnas för den som

bedriver näringsverksamhet. I samma motion yrkande 3

begärs ett tillkännagivande om att

arbetsgivaravgifter skall tas ut på totalbeloppet

som företaget betalat ut i form av ersättningar och

förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp

understigande 1 000 kr. Motionärerna anser att detta

behövs för att neutralisera det eventuella

inkomstbortfall som kan uppstå när kontrolluppgift

inte skickas ut.

Även i motion Sk25 yrkande 2 av Kenneth Lantz

m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om en höjning

av beloppsgränsen för när näringsidkare skall lämna

kontrolluppgifter för tillfälligt arbete.

Motionärerna anser att beloppsgränsen bör höjas till

1 000 kr och att finansiering kan ske genom att de

företag som använder tillfällig arbetskraft

särredovisar utgifterna för tillfälligt arbete och

betalar en schablonmässig avgift för dem. Ett sådant

förfarande skulle underlätta inte bara för

företagarna utan också för skattemyndigheterna som

nu tvingas hantera ett stort antal kontrolluppgifter

på mycket små belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har förståelse för önskemålet att så

mycket som möjligt underlätta för företagen och

deras administration. Som framgår av RSV:s yttrande

innebär emellertid en höjning av den aktuella

beloppsgränsen att det i praktiken inte längre blir

möjligt att ta ut inkomstskatt på tillfälliga

ersättningar understigande 1 000 kr. Av det skälet

har motionsförslag framförts om att

inkomstbortfallet för staten skall kompenseras genom

att arbetsgivaravgifter tas ut på respektive

företags sammanlagda utbetalningar för tillfälliga

arbeten understigande 1 000 kr.

RSV, som har avstyrkt motionsyrkandena i fråga,

har bl.a. anfört att ett uttag av

arbetsgivaravgifter på belopp understigande 1 000 kr

utan koppling till socialförsäkringssystemet skulle

innebära ett betydande avsteg från principen att

socialavgifter betalas på ersättning för arbete som

är förmåns-grundande och att detta avsteg från

socialavgiftslagstiftningens grunder ensamt är ett

tillräckligt skäl för att RSV kraftigt skall

avstyrka detta yrkande. RSV har även tagit upp

frågan om förslagets konsekvenser för admini-

strationen liksom möjligheterna till skattekontroll.

Såvitt gäller sambandet mellan avgifter och

förmåner vill utskottet framhålla de stora

förändringar som under senare år skett i strukturen

för socialavgifter och avgiftsuttag i avsikt att

skapa bättre samstämmighet mellan förmåner och

avgifter i socialförsäkringen. Särskilt

genomförandet av det reformerade

ålderspensionssystemet har medfört stora

förändringar liksom det förhållandet att

finansieringen av de olika försäkringsgrenarna har

blivit mer renodlad. Genom att avgiftsinkomster och

utgifter för olika försäk-ringsgrenar lättare kan

följas ökar enligt utskottet trovärdigheten för

socialförsäkringssystemen. Någon exakt samstämmighet

mellan förväntade avgiftsinkomster och utgifter har

dock inte eftersträvats, och smärre och tillfälliga

skillnader mellan inkomster och utgifter bör kunna

finnas utan att det föranleder justeringar av

avgiftsnivån. Den nya socialavgiftslagen, som trädde

i kraft så sent som den 1 januari 2001, ger enligt

utskottets mening en tydligare bild av dels vem som

är skyldig att betala socialavgifter, dels för vilka

ersättningar som avgifter skall betalas. Genom att

skyldigheten att betala socialavgifter knyts till

sådant arbete som medför att en person omfattas av

den arbetsbaserade försäkringen enligt

socialförsäkringslagen (1999:799) har också

sambandet mellan socialförsäkringstillhörighet och

skyldigheten att betala socialavgifter stärkts.

I den nya socialavgiftslagen har behållits

bestämmelsen att arbetsgivaravgifter inte betalas på

ersättning till en person om ersättningen till den

personen under året understigit 1 000 kr. En

motsvarighet till denna bestämmelse finns i lagen om

inkomstgrundad ålderspension, enligt vilken

ersättning som härrör från en och samma arbetsgivare

och under ett år inte uppgått till 1 000 kr inte

räknas som pensionsgrundande inkomst. Det innebär

visserligen att en enskild som har inkomster från

flera arbetsgivare men där inkomsterna från varje

arbetsgivare understiger 1 000 kr under ett år inte

får någon motsvarande förmån i form av pensionsrätt

på inkomsterna men sambandet mellan avgiftsuttag och

rätt till förmåner är tydligt. Att det inte råder

total överensstämmelse mellan avgifter och förmåner

visas dock av det förhållandet att pensionsgrundande

inkomst inte fastställs, för en person om inte

summan av pensionsgrundande inkomster uppgår till

för närvarande minst 29,3 % av prisbasbeloppet. I

det fall inkomsten från en arbetsgivare uppgår till

mer än 1 000 kr under året men inte till minst 29,3

% av prisbasbeloppet är arbetsgivaren skyldig att

erlägga arbetsgivaravgifter utan att den enskilde

får tillgodoräknas någon motsvarande förmån, såvida

inte vederbörande har andra pensionsgrundande

inkomster. Såvitt gäller sjukförsäkringen finns

motsvarande regler i lagen om allmän försäkring. För

rätt till sjukpenning fordras dock en

sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst

24 % av prisbasbeloppet.

När det gäller sambandet mellan uttag av avgifter

och motsvarande rätt till förmåner finns det även

skäl att nämna det s.k. inkomsttaket inom

socialförsäkringen som innebär att förmåner utges

för inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp eller

inkomstbasbelopp. För uttag av arbetsgivaravgifter

och egenavgifter finns däremot ingen motsvarande

begränsning utan avgifter tas ut på hela inkomsten

av anställning respektive av annat förvärvsarbete. I

fråga om ålderspensionsavgiften gäller att den andel

av influtna sådana avgifter som beräknas utgöra

avgifter för inkomster som överstiger 8,07

inkomstbasbelopp förs till staten, medan avgifter på

inkomstdelar därunder, dvs. sådana delar som grundar

rätt till pension, förs till Riksgäldskontoret

respektive till Första-Fjärde AP-fonderna. För att

hindra de senaste årens utveckling med en allt

större andel av förvärvsinkomsterna över taket har

regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserat

sin avsikt att höja inkomsttaket i sjuk- och

föräldraförsäkringen till 10 prisbasbelopp fr.o.m.

den 1 juli 2003, om det statsfinansiella läget

tillåter det. Utskottet, som i samband med

behandlingen av budgetpropositionen välkomnade den

aviserade höjningen (se bet. 2001/02:SfU1 s. 26),

anser att en sådan höjning är ett steg i rätt

riktning mot att ytterligare stärka sambandet mellan

avgifter och förmåner.

Även om det ännu inte råder någon full samstämmighet

mellan socialavgifter och förmåner har åtgärder dock

vidtagits eller planeras som har till syfte eller i

vart fall får till effekt att sambandet mellan

förmåner och avgifter stärks. Mot bakgrund härav

anser utskottet att skatteutskottet bör avstyrka

motion Sk24 yrkande 3.

Stockholm den 5 februari 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf

von Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran Lindblad

(m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-

Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd), Cecilia

Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta

Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s) och Göte

Wahlström (s).

Särskilt yttrande

Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf von

Essen (m), Göran Lindblad (m) och Cecilia Magnusson

(m) anför:

Beloppsgränsen för när en näringsidkare skall lämna

kontrolluppgift på ersättning vid tillfälligt arbete

har enligt vad som anges i motionerna varit

oförändrad sedan 1956.

Eftersom en höjning av beloppsgränsen torde leda

till ett bortfall av skatteintäkter har förslag

framförts om att schablonmässigt belasta tillfälliga

ersättningar med arbetsgivaravgifter. Enligt vår

mening väcker det frågan om sambandet mellan uttag

av socialavgifter och de förmåner dessa avgifter

skall finansiera. Vår principiella inställning i den

frågan är att avgifter som tas ut av arbetsgivare

och enskilda i möjligaste mån skall motsvaras av

förmåner. På senare år har också åtgärder vidtagits

som syftar till att stärka detta samband. Ett

slopande av 1 000-gränsen för uttag av

arbetsgivaravgifter samtidigt som inkomsterna görs

förmånsgrundande skulle inte innebära ett frångående

av principen om samband mellan avgifter och förmåner

utan snarare innebära en förstärkning av detta

samband. Att enbart slopa gränsen för arbetsgivar-

avgifter motsätter vi oss dock.