Bet. 2001/02:SKU2

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU2

Skatten på vin

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2000/01:144 om

skatten på vin samt tre motioner som väckts med

anledning av propositionen. Propositionen innehåller

förslag om en mindre sänkning av skatten på vin och

andra jästa drycker än vin eller öl, t.ex. cider,

från och med den 1 december 2001. I propositionen

redovisar regeringen också sin avsikt att föreslå

ytterligare 100 miljoner kronor till genomförandet

av den nationella handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna. Reservationer har avgivits dels av m

angående omfattningen av skattesänkningen, dels av

kd angående ytterligare åtgärder.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skatten på vin

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till

detta betänkande återgivna förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om

beskattning av viss privatin-försel,

3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet

från skatt vid import, m.m.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:144

och avslår motioner-na 2001/02:Sk1 yrkandena 1-3

och 2001/02:Sk2.

Reservation 1 (m)

2. Ytterligare åtgärder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk3 yrkandena

1-5.

Reservation 2 (kd)

Stockholm den 18 oktober 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Ulla Wester (s),

Lena Sandlin-Hedman (s), Sven Brus (kd), Catharina

Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp),

Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes

Stockhaus (v) och Stefan Hagfeldt (m).

2001/02

SkU2

(prop. 2000/01:144)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kommissionen överlämnade den 28 februari 2000, i

enlighet med artikel 226 i EG-fördraget, en formell

underättelse till Sverige angående de svenska

punktskatterna på öl och vin. Enligt kommissionens

uppfattning överträder Sverige, genom sitt sätt att

beskatta öl lägre än vin, förbudet för medlems-

staterna i artikel 90 att indirekt genom beskattning

missgynna varor från andra medlemsstater. Regeringen

har i svar till kommissionen hävdat bl.a. att en

beskattning som relaterar till alkoholhalten i

drycken, med hänsyn tagen till gällande

minimiskattekrav, inte kan anses innebära någon

överträdelse av artikel 90. I svaret medgavs dock

att det sedan ölskattesänkningen den 1 januari 1997

föreligger viss skillnad mellan beskattningen av öl

och vin, även räknat per volymprocent. Regeringen

har i svaret förklarat sig beredd att överväga en

sänkning av skatten på vin så att skatten per

volymprocent på vin i den mest sålda kategorin

överensstämmer med skatten per volymprocent på

starköl.

Den 12 juni 2001 beslutade kommissionen att sända

ett motiverat yttrande till Sverige i detta ärende

(andra steget i det formella överträdelseförfarandet

enligt artikel 226 i EG-fördraget). Enligt yttrandet

kan kommissionen komma att överlämna ärendet till

EG-domstolen om en tillfredsställande ändring av de

svenska skattebestämmelserna inte har gjorts inom

två månader efter mottagandet av yttrandet.

Regeringens förslag om en sänkning av skatten på

vin syftar till att undvika en domstolsprocess.

Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet,

Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Tullverket och

Systembolaget AB har lämnat synpunkter över

förslaget till regeringen men inte haft något att

invända mot att skatten på vin sänks.

Regeringens förslag till

riksdagsbeslut och de motioner som

har väckts i ärendet framgår av

bilaga 1 till betänkandet. De

lagändringar som regeringen föreslår

redovisas - med någon rättelse - i

bilaga 2. Socialutskottet har

avgivit yttrande i ärendet (yttr.

2001/02:SoU3y) som fogas som bilaga

3 till betänkandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatten på vin samt

andra jästa drycker än vin eller öl sänks med 18,8

procent från och med den 1 december 2001.

Utskottets överväganden

Skatten på vin

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring i

alkoholskattelagen och övriga följdändringar i

andra författningar. Härigenom sänks

alkoholskatten på vin samt andra jästa drycker

än vin eller öl med 18,8 procent från och med

den 1 december 2001. Liksom socialutskottet

betonar utskottet vikten av att kraftfulla

insatser görs inom ramen för den nationella

handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador, att ytterligare resurser

tillförs detta arbete samt att effekterna av

skattesänkningen ur ett folkhälsoperspektiv

följs upp av Statens folkhälsoinstitut.

Propositionen

I propositionen föreslås en sänkning av skatten på

vin och andra jästa drycker än vin eller öl (t.ex.

cider) med 18,8 procent från och med den 1 december

2001. Förslaget innebär bl.a. att alkoholskatten på

viner med normal alkohol-styrka - över 8,5

volymprocent men inte över 15 volymprocent - sänks

från 27,20 kr per liter till 22,08 kr per liter.

Bakgrunden är att EG-kommissionen har krävt att

Sverige ändrar beskatt-ningen så att den inte

diskriminerar vin i förhållande till öl, vilket den

enligt kommissionens uppfattning gör för närvarande.

Regeringen har medgivit att det sedan den 1 januari

1997 föreligger en viss skillnad mellan

beskattningen av öl och beskattningen av vin. Den

föreslagna sänkningen innebär att skatten per

volymprocent på vin i den mest sålda kategorin

bättre överensstämmer med skatten per volymprocent

på starköl. Enligt regeringens uppfattning framstår

en sådan mindre sänkning av skatten på vin som

acceptabel vid en samlad alkoholpolitisk bedömning.

Folkhälsoinstitutet som följer utvecklingen av

alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna i

Sverige skall enligt propositionen även beakta

de eventuella konsekvenserna ur ett

folkhälsoperspektiv av den nu föreslagna

skatteändringen. Av propositionen framgår

vidare att regeringen avser att föreslå ett

tillskott till den nationella handlingsplanen

för att förebygga alkoholskador under åren

2001-2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.

Härigenom ökar totalsumman från 450 miljoner

kronor till 550 miljoner kronor.

Budgetförsvagningen till följd av

skattesänkningen beräknas uppgå till 0,57

miljarder kronor år 2002 och därefter 0,47

miljarder kronor per år. Regeringen föreslår

ingen särskild finansiering.

Motioner

I motion Sk1 (yrkandena 1-3) av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) yrkas att alkoholskatten på

viner med normal alkoholstyrka minskas till

8,50 kr per liter, att alkoholskatten på övriga

viner sänks i motsvarande mån samt att

alkoholskatten på öl sänks från nuvarande 1,47

kr för varje volymprocent alkohol per liter

till 85 öre för varje volymprocent alkohol per

liter samt att nödvändiga följdändringar görs i

övriga berörda författningar. Motionärerna

syftar till att undvika omfattande problem när

Sveriges införselkvoter helt har anpassats till

de övriga unionsmedlemmarnas. Även i motion Sk2

av Margareta Cederfelt (m) pekas på behovet av

att gå vidare med sänkningar av

alkoholskatterna till europeisk nivå.

Motionären föreslår att alkoholskatterna i

första hand sänks till dansk nivå och att

konsumtion, import, skatteintäkter,

arbetstillfällen inom bryggerinäringen och

försäljning på Systembolaget skall utvärderas

efter ett år.

Socialutskottets yttrande

I sitt yttrande till skatteutskottet

2001/02:SoU3y - yttrandet är fogat som bilaga 3

till detta betänkande - ställer sig

socialutskottet bakom förslagen i propositionen

och anför att den föreslagna sänkningen av

vinskatten kan hindra att andra inköpsmönster

permanentas och att en ökad illegal handel av

vin etableras. Socialutskottet utgår vidare

från att kraftfulla insatser kommer att göras

inom ramen för den nationella handlingsplanen

för att förebygga alkoholskador, bl.a.

särskilda stödinsatser för riskgrupper och

individer med riskbeteende, vård- och

behandlingsinsatser samt opinionsbildning och

information. Socialutskottet ser mycket

positivt på att ytterligare 100 miljoner kronor

kommer att tillföras genomförandet av planen

för åren 2001-2003, något som socialutskottet

avser att återkomma till i samband med

budgetbe-handlingen senare i höst. Slutligen

betonar socialutskottet vikten av att Statens

folkhälsoinstitut beaktar de eventuella

effekterna av skattesänk-ningen ur ett

folkhälsoperspektiv inom ramen för institutets

uppdrag att följa utvecklingen av

alkoholkonsumtion och alkoholskador.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att EG-kommissionen anser

att Sverige genom sitt sätt att beskatta öl lägre än

vin indirekt genom beskattningen missgynnar varor

från andra medlemsländer samt att kommissionen kan

komma att inom kort överlämna ärendet till EG-

domstolen för prövning. Utskottet delar regeringens

uppfattning att man bör eftersträva att undvika en

domstols-process angående denna fråga. På grund

härav och mot bakgrund av bl.a. också de ändrade

införselbestämmelserna finner utskottet att det är

motiverat att nu företa en smärre nedjustering av

skatten på vin som innebär en viss utjämning av

skatten på öl och skatten på vin.

Den sänkning av skatten från och med den 1 december

2001 med 18,8 procent som regeringen föreslår finner

utskottet, vid en samlad alkohol-politisk bedömning,

väl avvägd. De skattesänkningsförslag som läggs fram

i motionerna Sk1 och Sk2 är däremot enligt

utskottets uppfattning alltför långtgående.

Liksom socialutskottet - vars yttrande i

sammanfattning redovisas ovan - vill utskottet

betona vikten av att kraftfulla insatser görs inom

ramen för den nationella handlingsplanen för att

förebygga alkoholskador, att ytterligare resurser

tillförs detta arbete samt att effekterna av

skattesänkningen följs upp ur ett

folkhälsoperspektiv av Statens folkhälsoinstitut.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker propositionen och

avstyrker motionerna 2001/02:Sk1 och

2001/02:Sk2.

Ytterligare åtgärder

Motionen

I motion Sk3 (yrkandena 1-5) av Lars Gustafsson

m.fl. (kd) begärs att riksdagen gör diverse

uttalanden både om den förda alkoholpolitiken

och om behovet av ytterligare åtgärder.

Motionärerna efterlyser bl.a. en långsiktig

strategi och målsättning för alkoholpolitiken

och att målet att sänka alkoholkonsumtionen med

25 % inte överges. Vidare förespråkas att

alkoholpolitiken även i fortsättningen inriktas

på attitydförändringar, begränsad

tillgänglighet, försäljningsmonopol och en

aktiv prispolitik. Motionärerna pekar också på

behovet av långsiktig analys och uppföljning

innan skattesänkningar genomförs. Regeringen

bör slutligen, anser motionärerna, i större

utsträckning föra fram folkhälsoargumentet i

EU-sammanhang.

Utskottets ställningstagande

Socialutskottet har i sitt ovan redovisade

yttrande SoU3y anfört att motion Sk3 får anses vara

i allt väsentligt tillgodosedd med vad som anförts.

Utskottet instämmer häri och avstyrker därför

motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skatten på vin (punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Catharina Hagen (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta

betänkande återgivna förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt med

dels den ändringen att i 2 § beloppet 1,47 kronor i

den gällande lydelsen ändras till 0,85 kronor,

dels de ändringarna såvitt avser 3 och 4 §§ i

regeringens förslag att beloppet 7,58 kronor ändras

till 2,90 kronor, beloppet 11,20 kronor till 4,28

kronor, beloppet 15,41 kronor till 5,89 kronor och

beloppet 22,08 kronor till 8,50 kronor,

2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om

beskattning av viss privatinförsel med de

ändringarna såvitt avser 1 § att beloppet 22

kronor/liter i regeringens förslag ändras till 9

kronor/liter och beloppet 8 kronor/liter i den

gällande lydelsen ändras till 4 kronor/liter,

3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet

från skatt vid import, m.m. med de ändringarna

såvitt avser 4 kap. 3 § att beloppet 31 kronor/liter

i regeringens förslag ändras till 12 kronor/liter

och att beloppet 14 kronor/liter i den gällande

lydelsen ändras till 6 kronor/liter.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk1

yrkandena 1-3 samt proposition 2000/01:144 delvis

och motion 2001/02:Sk2 delvis.

Ställningstagande

Som företrädarna för Moderata samlingspartiet i

socialutskottet framhållit föreligger det numera

helt nya förutsättningar för alkoholpolitiken till

följd av förändringarna i samhället. Bland annat

tvingas man dessvärre konstatera att en omfattande

kriminell alkoholhantering har kunnat växa upp,

bl.a. som en följd av de höga skatterna på alkohol

och den begränsade tillgängligheten. Liksom

moderaterna i socialutskottet anser vi att den

växande svarta marknaden och den tilltagande

förekomsten av smuggelsprit och hembränt utgör ett

synnerligen allvarligt hot mot både folkhälsan och

den allmänna laglydnaden, inte minst hos ungdomen,

som bäst bekämpas genom att styra över konsumtionen

till den reguljära handeln, dvs. genom väl avvägda

skattesänkningar på de legalt sålda produkterna.

Därtill kommer att redan de nuvarande möjligheterna

att fullt lagligt föra in billiga alkoholvaror från

t.ex. Danmark och Tyskland - och dessa möjligheter

kommer ju att utökas ytterligare inom en snar

framtid - gör högskattepolitiken på detta område

alltmer illusorisk och meningslös. Dessutom försätts

våra inhemska bryggerier i ett alltmer prekärt

konkurrensläge.

Regeringens skattesänkningsförslag beträffande

vin är enligt vår mening alltför begränsat

för att på något märkbart sätt kunna rå på

det nuvarande konsumtionsmönstrets avarter.

Vi bedömer att skatten på såväl vin som öl

behöver sänkas rejält för att uppnå några

märkbara positiva effekter. Vi ansluter oss

således till den uppfattning som förs fram i

de moderata motionerna Sk1 och Sk2 och

förordar de skattenivåer som föreslås i den

förstnämnda motionen, dvs. i fråga om

normalt vin 8,50 kronor per liter och i

fråga om skattepliktigt öl 0,85 öre per

liter för varje volymprocent alkohol. Vi

delar dessutom motionärernas bedömning att

dessa sänkningar är statsfinansiellt

neutrala. Riksdagen bör fatta beslut i

enlighet med det anförda.

2. Ytterligare åtgärder (punkt 2) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 om ytterligare

åtgärder. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/2002:Sk3 yrkandena 1-5.

Ställningstagande

Vi håller med kd-ledamöterna i socialutskottet i

deras kritik av regeringen för dess bristande

förmåga att ta ett helhetsgrepp om alkoholpolitiken

och formulera en långsiktig strategi och målsättning

på detta område samt för dess ostrukturerade

anpassningspolitik gentemot EG-kommissionen, vilken

lett till ett alkoholpolitiskt förfall.

Enligt en färsk forskningsrapport av Centrum för

socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid

Stockholms universitet (SoRAD) har den totala

alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med 13 % mellan

året 1996 och tolvmånadersperioden 2000/2001 (juli

2000-juni 2001). Det framgår vidare av rapporten att

det är både alkoholförsäljningen i Sverige och

resenärers införsel av alkohol från utlandet som har

ökat. SoRAD poängterar att konsumtionen av både

starköl och vin har ökat med över 40 procent sedan

1996 - sprit- och folkölskonsumtionen har däremot

minskat - och att ökningen har accelererat under det

senaste året. Under den senaste tolv-

månadersperioden uppgår ökningen till ungefär 7 %,

enligt SoRAD. SoRAD redovisar slutligen också att

Systembolagets försäljning under de tre

sommarmånaderna i år har ökat med 10 procent jämfört

med sommaren år 2000 och att det framför allt är

försäljningen av starköl och vin som har ökat.

Enligt SoRAD:s frågeundersökningar har även

resenärers införsel av alkohol ökat med ungefär lika

mycket.

Med hänsyn till att riksdagen inte fattar beslut i

detta ärende förrän i slutet av oktober är det

enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen

valt att avlämna sin proposition till riksdagen

redan strax före sommarledigheten och överlämna åt

riksdagen att följa upp den i detta sammanhang

mycket viktiga utvecklingen av alkoholkonsumtionen

under sommaren. Mot bakgrund av de fakta som nyss

redovisats - och som regeringen hade bort ta reda på

innan propositionen avlämnades - förefaller det som

om regeringen är på väg att tappa kontrollen över

utvecklingen. Det är inte lätt att se vad regeringen

egentligen har för ambitioner på detta område.

Vi efterlyser, i likhet med kd-motionärerna bakom

motion Sk3, en långsiktig strategi och målsättning

för alkoholpolitiken, som bl.a. bör slå fast att

målet att sänka alkoholkonsumtionen med 25 % inte

skall överges. Det bör också slås fast att

alkoholpolitiken även i fortsättningen skall

inriktas på attitydförändringar, begränsad

tillgänglighet, försäljningsmonopol och en aktiv

prispolitik. Mot bakgrund av avsaknaden av

konsekvensbeskrivning i propositionen vill vi också

framhålla att det finns ett behov av långsiktig

analys och uppföljning innan skattesänkningar

genomförs. I likhet med motionärerna och kd-

ledamöterna i socialutskottet anser vi slutligen

också att regeringen i större utsträckning bör föra

fram folkhälsoargumentet i EU-sammanhang.

Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det betyder att vi tillstyrker samtliga yrkanden i

motion Sk3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:144 att riksdagen antar de i

bilaga 2 till detta betänkande återgivna framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om

beskattning av viss privatin-försel,

3. lag om ändring i lagen

(1994:1551) om frihet från skatt vid

import, m.m.

Följdmotioner

2001/02:Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en

alkoholhalt mellan 8,5 och 15,0 volymprocent skall

vara åtta kronor och femtio öre per liter, från

den 1 december 2001. För vin med annan alkoholhalt

beräknas skatten utifrån detta.

2. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en

alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall

tas ut per liter med åttiofem öre för varje

volymprocent, från den 1 december 2001.

3. Riksdagen beslutar om motsvarande ändringar i

lagen (1994:1365) om befattning av viss

privatinförsel och i lagen (1994:1551) om frihet

från skatt vid import, m.m.

2001/02:Sk2 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att alkoholskatterna sänks

till dansk nivå i ett första skede samt att

effekterna av skattesänkningen utvärderas efter ett

år.

2001/02:Sk3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en

långsiktig alkoholpolitisk strategi och mål-

sättning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte överge

WHO-målet om att minska alkoholkonsumtionen med 25

%.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de grunder den

svenska alkoholpolitiken bör vila på.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en långsiktig

uppföljning av de alkoholpolitiska effekterna av

skattesänkningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

framföra folkhälsoargumentet i EU-samman-hang.

bilaga 2

Regeringens lagförslag

bilaga 3

Socialutskottets yttrande

2001/02:SoU3y

Skatten på vin

Till skatteutskottet

Socialutskottet har den 27

september 2001 beslutat avge

yttrande till skatte-utskottet

över regeringens proposition

2000/01:144 Skatten på vin

jämte motion 2001/02:Sk3 (kd).

Socialutskottet

Propositionen m.m.

I propositionen föreslår regeringen att skatten på

vin med en alkoholhalt mellan 2,25 och 15

volymprocent sänks med 18,8 % fr.o.m. den 1 december

2001. Förslaget innebär exempelvis att skatten på

vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15

volymprocent sänks från 27,20 kr per liter till

22,08 kr per liter. Skatten på andra jästa drycker

än vin eller öl (t.ex. cider) föreslås sänkas på

samma sätt som skatten på vin, eftersom denna grupp

av produkter enligt gällande EG-direktiv på

alkoholskatteområdet skall beskattas på samma sätt

som vin. Samtidigt görs en motsvarande justering av

de skattebelopp som tas ut för de aktuella

produkterna vid privat införsel från annat EU-land

respektive import från tredje land.

Den 1 januari 1997 sänktes den svenska ölskatten på

grund av problem med den betydande gränshandeln med

danskt starköl, vilken enligt regeringens bedömning

gjorde det nödvändigt att vidta motverkande

åtgärder. Skattesänkningen medförde att öl kom att

beskattas lägre än vin.

EU-kommissionen överlämnade den 28 februari 2000,

i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget, en

formell underrättelse till Sverige angående de

svenska punktskatterna på öl och vin. Enligt

kommissionens uppfattning överträdde Sverige, genom

sitt sätt att beskatta öl lägre än vin, förbudet för

medlemsstaterna i artikel 90 att indirekt genom

beskattning missgynna varor från andra

medlemsstater.

Regeringen hävdade i svar till kommissionen bl.a.

att en beskattning som relaterar till alkoholhalten

i drycken, med hänsyn tagen till gällande minimi-

skattekrav, inte kan anses innebära någon

överträdelse av artikel 90. I svaret medgavs dock

att det sedan ölskattesänkningen den 1 januari 1997

föreligger en viss skillnad mellan beskattningen av

öl och vin, även räknat per volymprocent. Av

alkoholpolitiska skäl har beskattningen av

alkoholdrycker i Sverige under lång tid varit starkt

relaterad till alkoholstyrkan i drycken. En

alkoholdryck med högre alkoholinnehåll har

beskattats mer än en dryck med lägre

alkoholinnehåll. När Sverige blev medlem i EU var

skatten per volymprocent på öl med en alkoholhalt

över 3,5 volymprocent och skatten per volymprocent

på vin med en alkoholhalt på 11 volymprocent i det

närmaste densamma. Så hade förhållandet varit även

innan medlemskapet. Ölskatte-sänkningen 1997 ändrade

denna relation. Regeringen fann att skäl förelåg att

återställa den tidigare ordningen. I svaret till

kommissionen förklarade sig regeringen därför vara

beredd att överväga en sänkning av skatten på vin så

att skatten per volymprocent på vin i den mest sålda

kategorin överens-stämmer med skatten per

volymprocent på starköl.

Den 12 juni 2001 beslutade kommissionen att sända

ett motiverat yttrande till Sverige i ärendet. Om en

tillfredsställande ändring av de svenska skatte-

bestämmelserna inte hade gjorts inom två månader

efter mottagandet av det motiverade yttrandet, kunde

kommissionen överlämna ärendet till EG-dom-stolen.

För att undvika en domstolsprocess föreslår

regeringen ovannämnda skattesänkningar.

I propositionen anför regeringen att Systembolagets

detaljhandelsmonopol är ett viktigt alkoholpolitiskt

instrument för att Sverige även fortsättningsvis

skall kunna ha en kontrollerad och ansvarsfull

försäljning av alkohol. En sänkning av skatten på

vin kan motverka att andra inköpsmönster permanen-

tas och att en ökad illegal handel med vin

etableras, anförs det. I en kommande situation då

det råder fri införsel av alkoholdrycker kommer det

att bli viktigare än någonsin att Systembolagets

monopol finns kvar. Vid en samlad alkoholpolitisk

bedömning framstår därför enligt regeringen en

mindre sänkning av skatten på vin som acceptabel.

Enligt propositionen har Alkoholinspektionen

anfört att det i förslaget borde redovisas de

alkoholpolitiska effekterna av en sänkning av

vinskatten samt anges vilka försäljningsprognoser

för vin som ligger bakom de ekono-miska

beräkningarna. Folkhälsoinstitutet har fått i

uppdrag att följa utvecklingen av alkoholkonsumtion

och alkoholskador. Enligt regeringen bör institutet

inom ramen för sitt uppdrag även beakta eventuella

konsekvenser ur ett folkhälsoperspektiv av den

föreslagna skatteändringen.

I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1,

utg.omr. 9, avsnitt 5.8.8) föreslår regeringen att

ytterligare resurser tillförs arbetet mot alkoholens

skadeverkningar. Resurserna avsätts inom ramen för

arbetet med att förverkliga den befintliga

nationella handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8,

rskr. 2000/01:144). För genomförandet av

handlingsplanen har hittills avsatts 450 miljoner

kronor under tre år. Regeringen föreslår i

budgetpropositionen att ytterligare 100 miljoner

kronor avsätts för stödjande insatser för barn till

missbrukare och barn i familjer där våld och

övergrepp mellan vuxna förekommer. Av dessa medel

utbetalas 50 miljoner kronor för 2001 och 25

miljoner kronor för 2002 respektive 2003.

Totalsumman blir därmed 550 miljoner kronor.

I tilläggsbudgeten för år 2001 (avsnitt 9.3.9)

föreslår regeringen att anslaget 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 miljoner

kronor.

Bakgrund och tidigare behandling

Riksdagen godkände våren 2001 regeringens förslag

till en nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador. Bakgrunden till handlings-planen var

att nivåerna för privat införsel av vin och starköl

till Sverige från andra EU-länder hade ökat och

beräknades att successivt komma att öka ytterligare

fram till år 2004 då samma regler för införsel skall

gälla i Sverige som i övriga EU-länder.

Handlingsplanen, som skall gälla åren 2001-2005,

syftar till att lägga fast grundvalarna för en

alkoholpolitik som leder till minskad

alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador efter

de förändrade förutsättningar som nu föreligger.

Socialutskottet konstaterade (bet. 2000/01:SoU8 s.

16) bl.a. att EU-medlemskapet förändrat det som

tidigare utgjorde viktiga delar av alkoholpolitiken

och att den anpassning som Sverige måste göra inte

är oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.

prisinstrumentet för att påverka tillgången på

alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om

åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln

med alkohol successivt kommer att öka, liksom

troligen också den illegala handeln och

försäljningen av alkohol. Enligt utskottet fanns det

anledning att hysa oro för att alkoholskadorna

kommer att bli fler genom att totalkonsumtionen

sannolikt kommer att öka under de närmaste åren.

Utskottet ansåg att de negativa effekterna av

anpassningen till EU:s regelsystem kraftfullt måste

motverkas och ställde sig bakom förslaget till

handlingsplan.

Socialutskottet vidhöll att den svenska

alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt

hög. Det övergripande målet för den svenska alkohol-

politiken bör ligga fast, nämligen att politiken

även fortsättningsvis skall syfta till att minska

alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Utskottet delade regeringens bedömning att målet bör

nås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och

genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen.

Utskottet ansåg att insatser för barn och ungdom är

särskilt viktiga.

Utskottet konstaterade att möjligheterna att

begränsa alkoholens tillgäng-lighet genom nationella

åtgärder har minskat de senaste åren och att en

förskjutning måste ske mot såväl lokala som

internationella insatser för att minska

alkoholskadorna. Handlingsplanen ger kommunerna en

viktigare roll vad gäller att utveckla och samordna

den lokala alkoholpreventionen. Utskottet såg

positivt på att det lokala ansvaret i det

alkoholförebyggande arbetet ökar och förstärks.

Utskottet ansåg att förstärkta åtgärder behövs när

det gäller särskilda stödinsatser för riskgrupper

och individer med riskbeteende, vård- och

behandlingsinsatser, opinionsbildning och informa-

tion, begränsning av tillgängligheten till och

marknadsföringen av alkohol-drycker,

kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och

skade-utvecklingen samt alkoholforskning. Utskottet

ställde sig även bakom bedömningen att det

internationella arbetet på alkoholområdet, främst

inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas.

Utskottet framhöll särskilt vikten av Sveriges

medverkan i utarbetandet av en ny EU-strategi på

alkoholområdet och påpekade att det inom EU nu finns

ett större intresse för samarbete för att begränsa

alkoholens skadeverkningar. Sverige har därför

möjlighet att med andra medlemsländer utforma en

effektiv social och ansvarsfull alkoholpolitik som

gagnar folkhälsan inom unionen, anfördes det.

Sammanfattningsvis godkände utskottet

huvudinriktningen för alkohol-politiken, nämligen

att intensifiera det samordnade lokala arbetet i

landets kommuner och att ytterligare förstärka

arbetet på europeisk och internationell nivå.

I betänkande 2000/01:SoU19 rörande vissa ändringar i

alkohollagen vidhöll utskottet vad det anfört i

betänkandet 2000/01:SoU8 om inriktningen på den

svenska alkoholpolitiken (s. 13). Därutöver pekade

utskottet på att regeringen särskilt lyft fram

kampen mot den illegala alkoholhanteringen och att

åtgärder vidtas bl.a. när det gäller

alkoholsmuggling. Vidare framhöll utskottet bl.a.

att kommittén för att genomföra

alkoholhandlingsplanen ålagts att utföra en

omfattande alkoholförebyggande verksamhet.

Motionen

I motion Sk3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om vad i

motionen anförs om avsaknaden av en långsiktig

alkoholpolitisk strategi och målsättning (yrkande

1). Enligt motionärerna visar propositionen tydligt

att regeringen återigen inte förmår att ta ett

helhetsgrepp avseende alkoholpolitiken. Förslaget är

ett i raden av stora alkoholpolitiska förändringar

som har skett inom en relativt kort period och utan

någon synbart långsiktig strategi eller målsättning.

Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om

att inte överge WHO-målet om att minska

alkoholkonsumtionen med 25 % (yrkande 2). Målet får

inte överges bara för att det inte uppnåtts till år

2000, utan arbetet måste enligt motionärerna fortgå.

Sverige måste även i framtiden föra en restriktiv

alkoholpolitik för att kunna sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Inriktningen bör vara dels att

få storkonsumenter att minska sitt drickande, dels

att förhindra att nya grupper hamnar i missbruk.

Motionärerna anser det även angeläget att begränsa

ungdomars umgänge med alkohol. I motionen yrkas även

ett tillkännagivande om grunderna som den svenska

alkoholpolitiken bör vila på (yrkande 3), nämligen

attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,

försäljningsmonopol och en aktiv prispolitik. Vidare

begärs att regeringen skall ges till känna vad i

motionen anförs om en långsiktig uppföljning av de

alkoholpolitiska effekterna av skattesänkningen

(yrkande 4). Motionärerna instämmer med

Alkoholinspektionen om att regeringen i förslaget

borde ha redovisat de alkoholpolitiska effekterna

liksom vilka försäljningsprognoser för vin som

ligger bakom de ekonomiska beräkningarna. Enligt

motionärerna är det helt uppenbart att den isolerade

effekten av en prissänkning på alkoholdrycker är att

konsumtionen ökar. Motionärerna anser att regeringen

borde ha beräknat eventuella konsekvenser ur ett

folkhälsoperspektiv innan förslaget om skatte-

sänkningen lades fram. Slutligen begär motionärerna

ett tillkännagivande om att Sverige i EU-sammanhang

i större utsträckning skall framföra

folkhälsoargumentet (yrkande 5).

Socialutskottets ställningstagande

Socialutskottet ställer sig, utifrån sin

utgångspunkt, bakom förslagen i propositionen. Såsom

anförs i propositionen kan den föreslagna sänkningen

av vinskatten hindra att andra inköpsmönster

permanentas och att en ökad illegal handel med vin

etableras.

Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet

har ändrat förutsätt-ningarna för att bedriva en

traditionell svensk alkoholpolitik. De före-byggande

insatserna blir av avgörande betydelse när det

gäller att motverka alkoholmissbrukets utbredning.

Utskottet vill återigen framhålla vikten av en

fortsatt hög ambitionsnivå inom den svenska

alkoholpolitiken. Syftet bör även framöver vara att

minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar genom åtgärder mot skadligt

dryckesbeteende och genom att sänka den totala

alkoholkon-sumtionen. En viktig del i detta arbete

är de åtgärder som redan pågår inom ramen för den

nationella handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador. Utskottet utgår från att kraftfulla

insatser kommer att göras på området, bl.a.

särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer

med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser samt

opinionsbildning och information. Utskottet ser

mycket positivt på att ytterligare 100 miljoner

kronor föreslås tillföras för åren 2001-2003 för

genomförandet av planen. Utskottet återkommer till

detta i samband med budgetbehandlingen senare i

höst.

Socialutskottet vill slutligen betona att det är

angeläget att Statens folkhälsoinstitut, inom ramen

för sitt uppdrag att följa utvecklingen av

alkoholkonsumtion och alkoholskador, beaktar de

eventuella effekter som skattesänkningen får ur ett

folkhälsoperspektiv.

Motion Sk3 (kd) får anses vara i allt väsentligt

tillgodosedd med vad som anförts och bör därför

avstyrkas.

Stockholm den 2 oktober 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit

i beslutet: Ingrid Burman (v),

Chris Heister (m), Susanne

Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Chatrine Pålsson

(kd), Leif Carlson (m), Conny

Öhman (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars U Granberg

(s), Elisebeht Markström (s),

Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp) och Gunnar Goude

(mp).

Avvikande mening

Inriktningen av alkoholpolitiken

m.m.

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anför:

Enligt vår mening visar förslagen i propositionen

tydligt att regeringen återigen inte förmått att ta

ett helhetsgrepp avseende alkoholpolitiken.

Förslaget är ett i raden av stora alkoholpolitiska

förändringar som har skett inom en relativt kort

period och utan någon synbart långsiktig strategi

eller målsättning. Genom denna ostrukturerade

anpassningspolitik på alkohol-området riskerar

regeringen att förlora greppet om den svenska

alkohol-politiken i dess helhet.

Vidare vill vi framhålla att Sverige i större

utsträckning måste framföra folkhälsoargumentet i

EU-sammanhang. Detta är angeläget för att inte de

viktiga alkoholpolitiska grundpelarna skall gå

förlorade.

Vad här anförts med anledning

av motion Sk3 (kd) yrkandena 1

och 5 bör ges regeringen till

känna.

Särskilt yttrande

Inriktningen av alkoholpolitiken

m.m.

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anför:

Vi har länge hävdat att det föreligger nya

förutsättningar för alkoholpolitiken till följd av

förändringarna i samhället. Inte minst är det

nödvändigt att respektera dessa nya förutsättningar

i kampen mot den kriminella alkohol-hantering som

har kunnat växa upp, närd av den gamla

alkoholpolitiken med dess höga skatter på alkohol

och begränsade tillgänglighet. Enligt vår mening

ligger det verkliga hotet mot folkhälsan i att

alltfler köper smuggelsprit och hembränt. Den

växande svarta marknaden gör att exempelvis

ålderskontrollen på Systembolaget och på

restaurangerna blir meningslös. De höga alkohol-

skatterna hindrar inte heller den som köper

svartsprit utan ökar bara lönsamheten för alla

parter på den svarta marknaden och uppmuntrar

därigenom till ytterligare olagliga affärer. Vi

anser därför att det finns alkohol-politiska skäl

att ytterligare sänka skatten, som också framhålls i

motion 2001/02:Sk1 (m).