Bet. 2001/02:SKU26

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU26

Sänkt skatt på alkylatbensin, m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt

energiskatt på alkylatbensin och avstyrker den

motion som väckts med anledning av förslaget. Detta

innebär att skattesänkningen träder i kraft den dag

regeringen bestämmer.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om

att genomföra vissa ändringar i rådets direktiv

76/308/EEG (indrivningsdirektivet) genom att det i

lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull,

annan skatt, avgift eller pålaga tas in en

bestämmelse om att ändringsdirektivet skall gälla

som svensk lag. Utskottet föreslår dock att

lagändringen såvitt gäller indrivningsdirektivet

skall träda i kraft den 30 juni 2002 och inte - som

föreslås i propositionen - den dag regeringen

bestämmer.

I betänkandet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:177

och avslår motion 2001/02:Sk40.

Reservation (m)

2. Genomförande av ändringar i

indrivningsdirektivet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1969:200) om uttagande av

utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga

med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen

får följande lydelse: "Denna lag träder i kraft

den 30 juni 2002."

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:127

i denna del.

Stockholm den 28 maj 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU26

(prop. 2001/02:177, prop. 2001/02:127 i

viss del)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2001/02:177 om sänkt energiskatt på alkylatbensin

och ett förslag i proposition 2001/02:127 Punkt-

skatternas infogning i skattekontosystemet, m.m. som

gäller genomförandet av vissa ändringar i rådets

direktiv 76/308/EEG, det s.k. indrivningsdirektivet.

Ändringarna i direktivet föreslås genomföras genom

en ändring i lagen (1969:200) om uttagande av

utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och den

motion som har väckts med anledning av proposition

2001/02:177 framgår av bilaga 1 till betänkandet. De

lagändringar som regeringen föreslår framgår av

bilaga 2.

Såväl när det gäller förslaget om sänkt

energiskatt på alkylatbensin som förslaget om

genomförandet av ändringarna i indrivningsdirektivet

har regeringen föreslagit att de nödvändiga

lagändringarna skall träda i kraft den dag

regeringen bestämmer. Med anledning härav har

skatteutskottet inhämtat ett yttrande från

konstitutionsutskottet såvitt avser

ikraftträdandebestämmelserna. Yttrandet 2001/02:KU4y

bifogas som bilaga 3.

Propositionernas huvudsakliga

innehåll

Proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på

alkylatbensin

I propositionen föreslås att energiskatten på

alkylatbensin sänks med 1,50 kr per liter. Av

miljöskäl är det enligt propositionen motiverat att

öka använd-ningen av sådan bensin i tvåtaktsmotorer.

Detta gäller inte minst det stora antalet

utombordsmotorer som är försedda med tvåtaktsteknik.

Avgaserna från dessa motorer löser sig delvis i

vattnet i sjöar, vattendrag och hav och påverkar där

vattenfloran och vattenfaunan. Vidare föreslås att

den erforderliga lagändringen skall träda i kraft

den dag regeringen bestämmer så snart de nödvändiga

EG-besluten föreligger.

Proposition 2001/02:127 Punktskatternas

infogning i skattekontosystemet, m.m. (i viss

del)

I propositionen föreslås att de ändringar i rådets

direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för

indrivning av fordringar uppkomna till följd av

verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet

för Europeiska utvecklings- och garantifonden för

jordbruket och jordbruksavgifter och tullar samt med

avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter

(indrivningsdirektivet) som beslutades vid

Ekofinrådets möte den 15 juni 2001 skall genomföras

genom att det i lagen (1969:200) om uttagande av

utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga tas

in en bestämmelse om att ändringsdirektivet,

2001/44/EG, gäller som svensk lag. Vidare föreslås

att lagen skall träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Övriga förslag i proposition 2001/02:127 har

tillstyrkts av utskottet i betänkandet

2001/02:SkU27.

Yttrande från konstitutionsutskottet

2001/02:KU4y

Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande att det

självfallet är av grundläggande betydelse att

riksdagen när den beslutar en lag också bestämmer

den dag lagen skall träda i kraft. Det kan

emellertid inte bortses från att det ibland kan

finnas starka skäl för en annan ordning. Som exempel

nämns lagstiftning som är beroende av konventioner

eller när det av tidsskäl är angeläget att riksdagen

kan besluta lag trots att det inte framstår som

klart när en organisation som krävs för

lagtillämpningen är uppbyggd.

Konstitutionsutskottet framhåller att

informationsbehovet är ett viktigt skäl för att

riksdagen när den antar en lag också skall bestämma

tidpunkten för ikraftträdandet. När allmänheten

informeras om att en lag beslutats av riksdagen bör

det endast i undantagsfall få förekomma att det

fortfarande kvarstår en osäkerhet om när lagen skall

börja gälla. Det är därför enligt konstitutions-

utskottet angeläget att möjligheten att bemyndiga

regeringen att bestämma dagen för lagens

ikraftträdande används restriktivt och inte

tillämpas annat än undantagsvis när det av alldeles

speciella skäl är motiverat. En utveckling mot en

vanligare förekommande användning av sådana

bemyndiganden bör enligt utskottets mening undvikas.

Utskottets överväganden

Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt

energiskatt på alkylatbensin samt antar

förslaget om ändring i lagen om skatt på

energi. Vidare avslår riksdagen en motion om

avslag på propositionen.

Jfr reservation (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att energiskatten på

alkylatbensin sänks med 1,50 kr per liter.

Sänkningen av skatten skall göras genom en ändring i

2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Skälet till regeringens förslag är att öka

användningen av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer,

bl.a. utombordsmotorer med tvåtaktsteknik, och

därigenom minska utsläppen av miljö- och

hälsofarliga ämnen.

Med hänsyn till den miljö- och hälsomässiga

betydelsen av en ökad användning av alkylatbensin

samt med beaktande av de miljömål som har beslutats

av riksdagen är det enligt regeringen angeläget med

en snabb introduktion av sådan bensin.

En sänkning av skatten på alkylatbensin innebär en

differentiering som inte är tillåten enligt rådets

direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna

för punktskatter på mineraloljor

(mineraloljedirektivet). I mineraloljedirektivet ges

dock möjlighet till undantag i form av

skattebefrielse eller skattenedsättning enligt ett

särskilt förfarande som innebär att rådet kan medge

undantag för att differentiera skatten efter t.ex.

miljöegenskaper (s.k. 8.4-undantag). I propositionen

nämns att Sverige tidigare av rådet har getts

tillstånd till skattedifferentiering av bensin efter

miljöklasser och att detta beslut gäller till

utgången av 2006.

En lägre skattesats för alkylatbensin än vad som

gäller enligt gällande svenska miljöklasser kan

således inte träda i kraft förrän rådet beslutat att

ge Sverige tillstånd att ytterligare differentiera

skatten på bensin och kommissionen godkänt

skattedifferentieringen enligt statsstödsreglerna.

Dessa medgivanden föreligger ännu inte. Regeringen

föreslår därför att riksdagen skall besluta att

lagändringen skall träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Motionen

I motion Sk40 av Carl-Fredrik Graf m.fl. (m) begärs

avslag på propositionen. Motionärerna har ingen

invändning i sak mot den föreslagna skattesänkningen

men anser att den föreslagna

ikraftträdandebestämmelsen strider mot den

grundläggande principen att det är riksdagen som

beslutar om lagändringar och skatter. Regeringen bör

därför återkomma till riksdagen med förslag till

lagändring när erforderliga EG-beslut föreligger.

Övrigt

Enligt artikel 8.4 mineraloljedirektivet (92/81/EEG)

får rådet genom enhälligt beslut på kommissionens

förslag tillåta en medlemsstat att införa

ytterligare regler om skattebefrielse eller

nedsättning av skatten som motiveras av speciella

hänsyn.

En medlemsstat som önskar införa en sådan åtgärd

skall meddela kommissionen härom och även förse

kommissionen med alla relevanta eller nödvändiga

uppgifter. Kommissionen skall inom en månad

underrätta de övriga medlemsstaterna om den

föreslagna åtgärden.

Rådet skall anses ha godkänt den föreslagna

skattebefrielsen eller skattereduktionen om, inom

två månader efter det att de övriga medlemsstaterna

underrättats enligt andra stycket, varken

kommissionen eller någon medlemsstat har begärt att

ärendet skall behandlas av rådet.

Enligt uppgift från Finansdepartementet har ansvarig

enhetschef vid kommissionen den 22 maj 2002

undertecknat en missivskrivelse om att Sveriges

ansökan skall skickas ut till medlemsstaterna för

synpunkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det

finns starka miljöskäl att öka användningen av

alkylatbensin i tvåtaktsmotorer och har därför ingen

erinran mot förslaget att sänka energiskatten på

sådan bensin.

När det gäller själva författningsförslaget

föreslås att regeringen skall få bestämma när

ikraftträdandet skall ske. Konstitutionsutskottet

som har yttrat sig över ikraftträdandebestämmelsen

framhåller att det från informationssynpunkt inte

kan anses tillfredsställande att det kvarstår en

osäkerhet om när en lag som beslutats av riksdagen

skall börja gälla. Konstitutionsutskottet under-

stryker vikten av att möjligheten att bemyndiga

regeringen att bestämma dagen för lagens

ikraftträdande används restriktivt och inte annat än

i undantagsfall när det av alldeles speciella skäl

är motiverat.

Skatteutskottet, som delar konstitutionsutskottets

uppfattning, konstaterar att det i nuläget inte är

möjligt att ange en tidpunkt för lagens

ikraftträdande. Skattesänkningen kan emellertid

träda i kraft redan under sommaren 2002 under

förutsättning att varken kommissionen eller någon

medlemsstat kommer med några invändningar mot

Sveriges ansökan. Med hänsyn härtill och då det av

miljö- och hälsomässiga skäl är angeläget med en

snabb introduktion av alkylatbensin anser utskottet

att det i förevarande fall är motiverat att överlåta

åt regeringen att bestämma dagen för lagens

ikraftträdande.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen och avstyrker motion Sk40.

Genomförande av ändringar i

indrivningsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till

ändring i lagen om uttagande av utländsk

tull, annan skatt, avgift eller pålaga med

den ändringen att lagen skall träda i kraft

den 30 juni 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att de ändringar i rådets

direktiv 76/308/EEG (indrivningsdirektivet) som

beslutades vid Ekofinrådets möte i Göteborg den 15

juni 2001 skall genomföras genom att det i lagen

(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan

skatt, avgift eller pålaga tas in en bestämmelse om

att ändringsdirektivet, 2001/44/EG, gäller som

svensk lag. Texten till ändringsdirektivet fogas som

en bilaga till nämnda lag.

Ändringarna i indrivningsdirektivet, som reglerar

det bistånd som medlemsstaterna är skyldiga att

lämna varandra med indrivning av fordringar på

skatte- och tullområdet, innebär bl.a. att

direktivets tillämpningsområde utvidgas från att

bara omfatta indirekta skatter till att omfatta även

direkt skatt på inkomst och förmögenhet. Vidare görs

ett antal ändringar i syfte att effektivisera

indrivningssamarbetet, bl.a. genom att tidsfrister

förkortas och att det görs till huvudregel att en

utländsk exekutionstitel skall erkännas och verk-

ställas direkt i stället för att ersättas med en

inhemsk exekutionstitel eller kompletteras.

Kommissionen har vid EG-domstolen väckt talan om

ogiltigförklaring av ändringsdirektivet och anfört

att detta har beslutats med stöd av en rättslig

grund som inte är korrekt. Samtidigt har emellertid

kommissionen yrkat att ändringsdirektivet skall

tillämpas på det sätt som rådet avsett i avvaktan på

att ett nytt beslut kan fattas med stöd av korrekt

rättslig grund. Regeringen anser att det därför får

antas att indrivningsdirektivet kommer att gälla i

sin lydelse enligt det nu aktuella

ändringsdirektivet fr.o.m. den 1 juli 2002.

Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i

kraft den dag regeringen bestämmer eftersom det

åtminstone teoretiskt kan råda tvekan om ikraftträ-

dandedagen för ändringsdirektivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i sak ingen erinran mot regeringens

förslag.

Enligt artikel 2 i rådets direktiv 2001/44/EG av

den 15 juni 2001 (ändringsdirektivet) skall

medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra

författningar som är nödvändiga för att följa

direktivet senast den 30 juni 2002. EG-domstolen har

ännu inte fattat något beslut med anledning av

kommissionens yrkande om ogiltigförklaring av

ändringsdirektivet. Enligt vad utskottet erfarit

väntas heller inte något beslut från domstolen före

halvårsskiftet. Med anledning härav och med

beaktande av konstitutionsutskottets yttrande i

ärendet föreslår utskottet att den i propositionen

föreslagna lagändringen skall träda i kraft den 30

juni 2002.

Utskottet tillstyrker med denna ändring

propositionen i nu behandlad del.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Sänkt energiskatt på alkylatbensin (punkt 1) -

m

av Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund,

Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk40.

Ställningstagande

Vi har i sak inte något att invända mot förslaget om

att sänka energiskatten på alkylatbensin med 1,50 kr

per liter. Tvärtom anser vi att en sådan åtgärd är

bra, inte minst från miljösynpunkt. Däremot vänder

vi oss mot förslaget att regeringen skall få

bestämma när ikraftträdandet skall ske. Enligt vår

uppfattning är det av grundläggande betydelse att

det inte kvarstår en osäkerhet om när en lag som

beslutats av riksdagen skall börja gälla. Vi vill, i

likhet med konstitutionsutskottet, understryka

vikten av att möjligheten att bemyndiga regeringen

att bestämma dagen för lagens ikraftträdande används

restriktivt och inte annat än i undantagsfall när

det av speciella skäl är motiverat.

Vi vill inte värdera om en fråga är av stor eller

liten vikt. För oss handlar det om den grundläggande

principen att det är riksdagen som beslutar om

lagändringar och skatter.

Eftersom rådet ännu inte gett Sverige tillstånd

att sänka skatten på alkylatbensin är det inte

möjligt för riksdagen att bestämma ett datum för

ikraftträdandet. Dessutom råder det osäkerhet om när

de erforderliga EG-besluten kan förväntas komma. Med

hänsyn härtill och då vi inte kunnat finna att det

i förevarande fall är motiverat att överlåta åt

regeringen att bestämma dagen för lagens

ikraftträdande bör propositionen avslås. Regeringen

får återkomma i frågan så snart rådet har godkänt

den föreslagna skattesänkningen och kommissionen

godkänt åtgärden enligt EG:s regler om statsstöd.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 om

avslag på propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:177

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:177 att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Följdmotion

2001/02:Sk40 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med

vad som anförs i motionen.

Proposition 2001/02:127

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 2001/02:127

att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget

2.3 lag om ändring i lagen

(1969:200) om uttagande av utländsk

tull, annan skatt, avgift eller

pålaga.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Proposition 2001/02:177

Proposition 2001/02:127 i viss del

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2001/02:KU4y

------------------------------

Ikraftträdande av lag

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 16 april 2002 och

den 24 april 2002 berett

konstitutionsutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 2001/02:177 respektive

proposition 2001/02:127 såvitt avser

ikraftträdandebestämmelser till vissa

lagar, jämte eventuella motionsyrkanden i

denna fråga. Enligt regeringens förslag

skall de aktuella lagarna träda i kraft den

dag regeringen bestämmer.

Utskottet

Propositionerna

I proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på

alkylatbensin föreslår regeringen en

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi med innebörd att energiskatten på

alkylatbensin sänks med 1,50 kronor per

liter. Av miljöskäl är det enligt

propositionen motiverat att öka

användningen av sådan bensin i

tvåtaktsmotorer. Detta gäller inte minst

det stora antalet utombordsmotorer som är

försedda med tvåtaktsteknik. Avgaserna från

dessa motorer löser sig delvis i vattnet i

sjöar, vattendrag och hav och påverkar

vattenfloran och vattenfaunan.

En sänkning av skatten på alkylatbensin,

som är blyfri, innebär en differentiering

som inte är tillåten enligt rådets direktiv

92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om

harmonisering av strukturerna för

punktskatter på mineraloljor,

mineraloljedirektivet, senast ändrad genom

direktiv 94/74/EEG. Mineraloljedirektivet

ger dock möjlighet till undantag i form av

skattebefrielse eller skattenedsättning

enligt ett särskilt förfarande som innebär

att rådet kan medge undantag för att

differentiera skatten efter exempelvis

miljöegenskaper. En förutsättning för en

lägre skattesats på alkylatbensin än vad

som gäller enligt dagens svenska

miljöklasser är således att Sverige av

rådet tillåts att differentiera skatten på

bensin ytterligare.

En ytterligare förutsättning är att

kommissionen godkänner åtgärden enligt EG:s

regler om statligt stöd.

Enligt regeringen är det med hänsyn till

den miljö- och hälsomässiga betydelsen av

en ökad användning av alkylatbensin och med

beaktande av de miljömål som beslutats av

riksdagen angeläget med en snabb

introduktion av sådan bensin. De prövningar

som krävs när det gäller undantaget enligt

mineraloljedirektivet och godkännande

enligt statsstödsreglerna bedömer

regeringen vara av enkel beskaffenhet och

kan därför förväntas ske relativt snabbt.

I dagsläget är det enligt regeringen

omöjligt att ange datum för

ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför

att riksdagen skall besluta om att

lagändringen skall träda i kraft den dag

regeringen bestämmer.

I proposition 2001/02:127 Punktskatternas

infogning i skattekontosystemet m.m.

föreslås att skattekontosystemet skall

utvidgas till att även omfatta punktskatt.

Ändringar i 40 lagar föreslås, bl.a. i

sekretesslagen (1980:100) och lagen

(1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens och radions område.

Ett av lagförslagen gäller ändringar i

lagen (1969:200) om uttagande av utländsk

tull, annan skatt, avgift eller pålaga.

Regeringen föreslår en ändring i 1 § som

innebär att uppräkningen i första stycket

av rådets direktiv kompletteras med

direktivet 2001/44/EG av den 15 juni 2001

om ändring av direktiv 76/308/EEG om

ömsesidigt bistånd för indrivning av

fordringar uppkomna till följd av

verksamhet som utgör en del av

finansieringssystemet för Europeiska

utvecklings- och garantifonden för

jordbruket och av jordbruksavgifter och

tullar samt med avseende på mervärdesskatt

och vissa punktskatter. Eftersom de

ändringar som gjorts genom detta direktiv

inte inarbetats i grunddirektivet föreslås

också ändringar i andra stycket som

hänvisar till att den svenska texten till

rättsakten finns i bilaga.

Ändringarna i rådets direktiv 76/308/EEG,

som reglerar det bistånd som

medlemsstaterna är skyldiga att lämna

varandra med indrivning av fordringar på

skatte- och tullområdet, beslutades vid

Ekofinrådets möte i Göteborg. Ändringarna

innebär bl.a. att direktivets

tillämpningsområde utvidgas från att bara

omfatta indirekta skatter till att omfatta

även direkt skatt på inkomst och

förmögenhet. Vidare görs ett antal

ändringar i syfte att effektivisera indriv-

ningssamarbetet, bl.a. genom att

tidsfrister förkortas och att det görs till

huvudregel att en utländsk exekutionstitel

skall erkännas och verkställas direkt i

stället för att ersättas med en inhemsk

exekutionstitel eller kompletteras.

Ändringsdirektivet träder enligt rådets

beslut i kraft den 1 juli 2002.

Kommissionen har emellertid vid EG-

domstolen väckt talan om ogiltig-förklaring

av ändringsdirektivet med motiveringen att

ändringsdirektivet beslutats med stöd av en

rättslig grund som inte är korrekt.

Samtidigt har kommissionen dock yrkat att

ändringsdirektivet skall tillämpas på det

sätt som rådet avsett från den 1 juli 2002,

i avvaktan på att ett nytt beslut kan

fattas med stöd av korrekt rättslig grund.

Det får därför enligt regeringen antas att

indrivningsdirektivet kommer att gälla i

sin lydelse enligt det nu aktuella

ändringsdirektivet fr. o. m. den 1 juli

2002.

Med hänsyn till att det åtminstone

teoretiskt kan råda tvekan om

ikraftträdandedagen för ändringsdirektivet

anser regeringen att lagändringen bör träda

i kraft den dag regeringen bestämmer.

Regeringen aviserar också sin avsikt att

på sikt efter en noggrann analys återkomma

till riksdagen med förslag till

lagändringar som behövs för en ny metod för

att genomföra grunddirektiv och

ändringsdirektiv.

Lagrådet har inte beretts tillfälle att

yttra sig över de båda nu aktuella

lagförslagen. Enligt regeringen är

förslagen av sådan lagteknisk enkel

beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle

sakna betydelse.

Motionen

Med anledning av proposition 2001/02:177

har Carl Fredrik Graf m.fl. (m) väckt en

motion (2001/02:Sk40) vari begärs avslag på

propositionen. Enligt motionärerna strider

den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen

mot den grundläggande principen att det är

riksdagen som beslutar om lagändringar och

skatter. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till lagändringar när

erforderliga EG-beslut föreligger.

Bakgrund

Av 8 kap. 3 § regeringsformen framgår att

föreskrifter om skatt till staten skall

meddelas genom lag. Regeringsformens

bestämmelser i 8 kap. 7-10 §§

regeringsformen om bemyndigande till

regeringen omfattar inte skatt.

Regeringen får enligt 8 kap. 13 §

regeringsformen utöver vad som följer av 7

-10 §§ genom förordning besluta om bl.a.

föreskrifter om verkställighet av lag.

Enligt 13 § lagen (1976:633) om

kungörande av lagar och andra författningar

skall det framgå av författning när den

träder i kraft. Det normala är att en lag

själv anger när den skall träda i kraft.

Ibland anges tidpunkten för ikraftträdandet

i särskild promulgationslag.

Det förekommer också att det i lag anges

att lagen träder i kraft den dag regeringen

bestämmer. Tidpunkten kommer då att

bestämmas genom förordning.

Bemyndiganden för regeringen att bestämma

tidpunkten för en lags ikraftträdande har i

överensstämmelse med tidigare utbildad

praxis förekommit alltsedan den nya

regeringsformen trädde i kraft. Sådana

bemyndiganden har lämnats också inom det

obligatoriska lagområdet. Som framgår av

Gröna boken - Riktlinjer för

författningsskrivning (Ds 1998:66 s. 77)

kan det t.ex. vara fråga om fall där

ikraftträdandet är beroende av konventioner

eller då lagen förutsätter en organisation

och det är osäkert när denna är uppbyggd.

Grundlagsenligheten av ett sådant

bemyndigande i en lag av privaträttsligt

innehåll diskuterades av Lagrådet vid ett

förslag till ändring i luftfartslagen

(prop. 1985/86:119 s. 50). Lagrådet

förklarade att förslaget visserligen

innebar en delegation av riksdagens

normgivningskompetens som saknade

uttryckligt stöd i regeringsformen, men att

det hade utvecklats en konstitutionell

praxis som tillät denna form av delegation.

Regeringens föreskrifter om tidpunkten för

lagens ikraftträdande kunde enligt

Lagrådets mening accepteras som

verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap.

13 § regeringsformen. Även vid behandlingen

av förslaget till ny tullag godtog Lagrådet

ett sådant bemyndigande under hänvisning

till sambandet med en internationell

konvention och till rådande

konstitutionella praxis (prop. 1986/87:166

s. 238 f.). Håkan Strömberg har i boken

Normgivningsmakten enligt 1974 års

regeringsform anfört att Lagrådets

ståndpunkt sålunda innebär att ett

bemyndigande för regeringen att bestämma

tidpunkten för ikraftträdande av lag inom

det obligatoriska lagområdet bör accepteras

under förutsättning att lagmotiven anger

under vilka förutsättningar bemyndigandet

får utnyttjas. Regeringens föreskrifter kan

då godtas som verkställig-hetsföreskrifter,

trots att själva lagen formellt ger

regeringen obegränsad handlingsfrihet.

Tidigare riksdagsbehandling

I konstitutionsutskottets granskning våren

1977 tog utskottet upp frågan om

bemyndigande till regeringen att förordna

om ikraftträdande av lag (bet. 1976/77:44

s. 21). Sådana bemyndiganden hade enligt

utskottet ansetts möjligt genom

bestämmelsen i 8 kap. 13 § regeringsformen.

Bestämmelsen i 13 § lagen om kungörande av

lagar och andra författningar om att det av

författning skall framgå när den skall

träda i kraft hade inte heller ansetts

hindra ett sådant bemyndigande. Utskottet

var medvetet om att det i särskilda fall

kan föreligga svårigheter att ange exakt

ikraftträdandetid, när lagar antas av

riksdagen. Det gäller t.ex. lagstiftning i

anledning av att Sverige tillträtt en

konvention som skall tillämpas först sedan

ett visst antal länder anslutit sig. Vidare

kan ibland ikraftträdandet vara beroende av

annan lagstiftning eller av

svåröverskådligt följdarbete. En till

innehållet så obestämd ikraftträdande-

bestämmelse som att frågan överlämnas till

regeringens avgörande är emellertid enligt

utskottets mening inte tillfredsställande

från informations-synpunkt. Det var därför

enligt konstitutionsutskottet angeläget att

en sådan ordning inte användes annat än i

undantagsfall och när det av alldeles

speciella skäl är motiverat.

I ett yttrande till skatteutskottet våren

1982 över proposition 1981/82:131 om

återvinning av dryckesförpackningar av

aluminium hänvisade konsti-tutionsutskottet

till detta uttalande (yttr. 1981/82:9y).

Regeringen hade ansett att det inte var

möjligt att ange den tidpunkt då ett

pantsystem skulle kunna införas.

Skatteutskottet tillstyrkte

regeringsförslaget.

En genomgång av de senaste åtta årens

propositioner visar att det under denna

period lagts fram ett nittiotal

propositioner med lagförslag som innehåller

bemyndigande till regeringen att bestämma

dag för ikraftträdande. Huvud-delen av

dessa propositioner gäller internationella

överenskommelser, bl.a. 26 s.k.

dubbelbeskattningsavtal och en rad

ändringar i lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall.

Ikraftträdande av överenskommelserna har

varit beroende t.ex. av deponering av

dokument från de inblandade staterna,

vilket fört med sig att det inte varit

möjligt för riksdagen att bestämma

ikraftträdandet av de lagar som föranleddes

av överens-kommelserna.

I några fall har propositionerna gällt

försöksverksamhet. I proposition

1993/94:184 föreslogs en lagstiftning om

att en försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll skulle införas som alternativ till

fängelse och att ikraftträdandet skulle ske

den dag regeringen bestämde.

Justitieutskottet ansåg att dagen för

ikraftträdandet borde vara bestämd och

föreslog en tidpunkt (bet. 1993/94:JuU28),

vilket riksdagen ställde sig bakom (rskr.

1993/94:322).

I några fall har regeringen föreslagit

bemyndigande att bestämma

ikraftträdandetidpunkt mot bakgrund av att

viss ADB-utbyggnad m.m. borde avvaktas.

Lagutskottet ansåg vid behandlingen av

prop. 1994/95:49 om reformerad

löneexekution och målhantering hos

kronofogdemyndigheten att tidpunkten borde

bestämmas av riksdagen. Utskottet förordade

att denna tidpunkt bestämdes till den 1

april 1998 (bet. 1994/95:LU6). Riksdagen

beslutade i enlighet med förslaget (rskr.

1994/95:172). Justitieutskottet tillstyrkte

däremot regeringens förslag i proposition

1994/95:23 om ett effektivare

brottmålsförfarande att lagändringar om

strafföreläggande skulle träda i kraft den

dag regeringen bestämde, dvs. när den ADB-

baserade strafförelägganderutinen anpassats

till de nya reglerna (bet. 1994/95:JuU2).

I prop. 1997/98:124 Ny körkortslag m.m.

föreslogs ett bemyndigande till regeringen

när det gällde ikraftträdande av

bestämmelser om försöks-verksamhet med

villkorlig körkortsåterkallelse. Regeringen

ville avvakta resultatet av studier om

tillförlitligheten i utrustning m.m.

Lagrådet hade anfört att det syntes

önskvärt att regeringen i propositionen för

riksdagen närmare angav under vilka

förutsättningar den avser att begagna sig

av bemyndigandet och hänvisade till

Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974

års regeringsform. Riksdagen beslutade i

enlighet med regeringens förslag

(prop.1997/98:TU11, rskr. 1997/98:259-260).

Jordbruksutskottet behandlade våren 1998

en proposition om ändringar i foderlagen

m.m. (prop. 1997/98:92, bet.

1997/98:JoU22). Jordbruksutskottet anförde

att ändringarna föreslagits träda i kraft

den 1 juni 1998 med undantag för ändringen

av 3 a § lagen (1985:295) om foder som

innebär ändring av en teknisk föreskrift

och därför förutsätter ett visst

anmälningsförfarande enligt EG-rätten.

Utskottet föreslog att behandlingen av

detta lagförslag samt de tre

motionsyrkanden som väckts med anledning

därav skulle uppskjutas till riksmötet

1998/99. Förslaget tillstyrktes oförändrat

i november 1998 sedan anmälningsförfarandet

avslutats (bet. 1998/99:MjU5, rskr.

1998/99:52).

Hösten 1996 föreslog regeringen en

dubblering av koldioxidskatten för

industrin i kombination med vissa

nedsättningsmöjligheter för energiintensiv

verksamhet (prop. 1996/97:29). För att

genomföra dessa åtgärder krävdes dispens

från EU:s mineraloljedirektiv och

godkännande i fråga om EU:s

statsstödsregler, vilket inte förelåg då

propositionen lades fram. Regeringen

föreslog ändå att lagändringarna skulle

träda i kraft den 1 januari 1997 men

förklarade samtidigt att den var beredd att

återkalla propositionen om EU:s beslut inte

förelåg i tid. Eftersom något slutligt

beslut ännu inte hade fattats av EU-

institutionerna beslutade utskottet i

november 1996 att bordlägga frågan. Sedan

EU-institutionerna i april 1997 lämnat de

nödvändiga beskeden tillstyrkte

finansutskottet propositionens förslag med

den ändringen att lagändringarna skulle

träda i kraft den 1 juli 1997 (bet.

1996/97:FiU20 s. 247 f.). Riksdagen beslöt

i enlighet med förslaget (rskr.

1996/97:284).

I budgetpropositionen för år 2000 föreslog

regeringen vissa ändringar i lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter

som innebar att de geografiska områdena och

de verksamheter som kunde bli föremål för

nedsatta avgifter skulle begränsas.

Kommissionen har inte godkänt stödformen

och har dittills sagt sig förutsätta att

den upphör vid utgången av år 1999.

Regeringen ansåg att det var angeläget att

behålla stödformen. För att detta skulle

vara möjligt måste den vara utformad så att

den kan rymmas inom ramen för EG:s

riktlinjer. Regeringen föreslog att

ändringen skulle träda i kraft den 1

januari 2000. Även i den nya lydelsen

krävdes godkännande av stödformen på grund

av EU:s statsstödsregler. Regeringen ville

framhålla att lagändringen krävde

godkännande av EG-kommissionen och att

överläggningar med kommissionen pågick.

Regeringen avsåg att som ett led i det

utvidgade samarbetet på lämpligt sätt

underrätta riksdagen om utfallet av dessa.

Om EG-kommissionen inte, före årsskiftet,

skulle godkänna det nya lagförslaget, kunde

inte heller den dåvarande lagen fortsätta

att tillämpas i oförändrad form efter den

31 december 1999. Riksdagens beslut om

lagändring för att säkerställa detta skulle

då komma att behövas.

Sent på hösten 1999 lade näringsutskottet

fram ett modifierat förslag till lagtext

som enligt utskottets bedömning borde kunna

accepteras av kommissionen. Med hänsyn till

att det skulle ta några månader för

kommissionen att ta ställning föreslog

näringsutskottet att de nya bestämmelserna

skulle träda i kraft den dag regeringen

bestämde. De äldre bestämmelserna föreslogs

upphöra att gälla vid utgången av år 1999

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 19, bet.

1999/2000:NU2). Lagändringarna utfärdades

(SFS 1999:1379) men sattes aldrig i kraft

av regeringen. I stället beslutade

riksdagen efter förslag i

budgetpropositionen för år 2002 att hela

lagen skulle upphöra att gälla vid utgången

av år 2001 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 19,

bet. 2001/02:NU2, SFS 2001:1261).

Under hösten 2001 beslutade riksdagen om

ett nytt sjöfartsstöd i form av att

arbetsgivarens skattekonto skulle

krediteras ett belopp motsvarande skatte-

avdrag och arbetsgivaravgifter på

sjöinkomst (prop. 2000/01:127, bet.

2001/02:TU3). Syftet med stödet var att ge

svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor

likvärdiga med konkurrensvillkoren för

andra EU-länders handelsflottor. I

propositionen, som lades fram våren 2001,

förutsattes att de nya reglerna skulle

börja tillämpas den 1 oktober 2001. En

stödordning måste dock både anmälas till

och godkännas av Europeiska kommissionen

innan den kan träda i kraft. Detta

förutsätts kunna ske i sådan tid att lagen

kan träda i kraft den 1 oktober 2001. Det

gick dock inte med säkerhet att förutsäga

när ett godkännande kunde föreligga och

regeringen ansåg med hänsyn till denna

osäkerhetsfaktor det lämpligast att i lagen

bemyndiga regeringen att bestämma dagen för

ikraftträdandet. Trafikutskottet

tillstyrkte propositionen strax före

sommaruppehållet men något beslut fattades

inte av riksdagen förrän den 24 oktober

2001 (rskr. 2001/02:2). Regeringen

beslutade senare att lagen skulle träda i

kraft den 1 december 2001 (SFS 2001:769).

Konstitutionsutskottets

ställningstagande

Ett uttryckligt grundlagsstöd för

bemyndiganden till regeringen att bestämma

dagen för ikraftträdande av lag inom det

obligatoriska lagområdet saknas. En

konstitutionell praxis har dock utbildats i

detta avseende. Enligt utskottets mening är

det självfallet av grundläggande betydelse

att riksdagen när den beslutar en lag också

bestämmer den dag lagen skall träda i

kraft. Emellertid kan det inte bortses

ifrån att det ibland kan finnas starka skäl

för en annan ordning. Till exempel gäller

detta lagstiftning som är beroende av

konventioner eller när det av tidsskäl är

angeläget att riksdagen kan besluta lag

trots att det inte framstår som klart när

en organisation som krävs för

lagtillämpningen är uppbyggd.

Ett viktigt skäl för att riksdagen när

den antar en lag också skall bestämma

tidpunkten för ikraftträdandet är

informationsbehovet. När allmänheten

informeras om att en lag beslutats av

riksdagen bör det endast i undantagsfall få

förekomma att det fortfarande kvarstår en

osäkerhet om när lagen skall börja gälla.

Konstitutionsutskottet underströk redan år

1977 att en till innehållet så obestämd

ikraftträdandebestämmelse som att frågan

överlämnas till regeringens avgörande inte

är tillfredsställande från

informationssynpunkt. Det var därför enligt

konstitutionsutskottet angeläget att en

sådan ordning inte användes annat än i

undantagsfall när det av alldeles speciella

skäl var motiverat.

Konstitutionsutskottet vill åter

understryka detta. Det är angeläget att

möjligheten att bemyndiga regeringen att

bestämma dagen för lagens ikraftträdande

används restriktivt och inte tillämpas

annat än undantagsvis. Alldeles speciella

skäl måste motivera en sådan lagstiftning

och noga anges i förarbetena. En utveckling

mot en vanligare förekommande användning av

sådana bemyndiganden bör enligt

konstitutionsutskottets mening undvikas.

Enligt konstitutionsutskottets mening får

det lämnas till skatteutskottet att med

denna utgångspunkt göra den närmare

bedömningen av om de skäl som åberopats i

det nu aktuella fallen är så starka att de

motiverar de föreslagna bemyndigandena.

Stockholm den 16 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg

(s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s),

Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson

Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd),

Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp),

Åsa Torstensson (c) och Helena Bargholtz

(fp).