Bet. 2001/02:SKU28

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU28

ROT-avdragets effekter

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen i

enlighet med ett förslag av Riksdagens revisorer

(2001/02:RR18) gör ett uttalande om vikten av att

noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande

åtgärder liknande ROT-avdraget, om konjunkturläget

gör det motiverat att ånyo aktualisera en sådan

åtgärd. Utskottet föreslår vidare att uttalandet ges

en sådan utformning att även ett krav på

genusperspektiv som framförs i en i ärendet väckt

motion (m) blir tillgodosett.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har i en

reservation yrkat att Riksdagens revisorers förslag

läggs till handlingarna och att motionen avslås,

eftersom några beskattningsåtgärder av det slag

revisorerna syftar på inte är aktuella. Vidare har

ett gemensamt särskilt yttrande avgivits av

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ytterligare ett

särskilt yttrande har avgivits av Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet har anfört om vikten av att analys-,

uppföljnings- och utvärderingsåtgärder vidtas, och

att dessa åtgärder även omfattar relevanta genus-

och jämställdhetsperspektiv, i samband med

eventuella skattelättnader av ROT-avdragsliknande

karaktär i en ny eventuell lågkonjunktur. Därmed

bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR18 delvis och motion 2001/02:Sk36 delvis.

Reservation (s, c)

Stockholm den 28 maj 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU28

(förs. 2001/02:RR18)

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Med anledning av revisorernas förslag

2001/02:RR18 och motion 2001/02:Sk36 (m)

tillkännager riksdagen för regeringen som sin

mening vad utskottet har anfört om vikten av

att analys-, uppföljnings- och

utvärderingsåtgärder vidtas, och att dessa

åtgärder även omfattar relevanta genus- och

jämställdhetsperspektiv, i samband med

eventuella skattelättnader av ROT-

avdragsliknande karaktär i en ny eventuell

lågkonjunktur.

Jfr reservation (s, c).

Bakgrund

En skattereduktion för reparation eller om- eller

tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) infördes

första gången 1993 och utgjorde en del av det ROT-

program som bl.a. syftade till att få ned

arbetslösheten inom byggsektorn. Skattereduktionen

utgjorde 30 % av arbetskostnaden för småhus och

hyreslägenheter och gällde under perioden den 15

februari 1993 till den 31 december 1994 och skulle

betraktas som en tillfällig åtgärd. ROT-avdraget

infördes sedan på nytt i något modifierad form den

15 april 1996. Denna gång omfattade ROT-avdraget

även bostadsrätter. ROT-avdraget förlängdes sedan

stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999.

Revisorernas granskning och förslag

På förslag av bl.a. riksdagens skatteutskott har

Riksdagens revisorer genomfört en granskning av ROT-

avdraget. Skatteutskottet ville bl.a. få en belys-

ning av följande frågor:

· Vilka kostnader har avdraget inneburit i form av

minskade skatteintäkter?

·

· Hur har avdraget fördelats mellan olika typer av

fastigheter?

·

· Vilka inkomster och förmögenheter hade de som

utnyttjat avdraget?

·

· Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts

senare eller utförts i egen regi eller med

”svart” arbetskraft om avdraget inte hade

funnits?

·

· Har avdraget lett till ökade skatteintäkter från

näringsidkare och anställda som utfört ROT-

arbetena?

·

Har avdraget inneburit kontrollproblem eller annat

merarbete för skattemyndigheterna?

Revisorerna har inriktat sin granskning på att

undersöka dels hur sysselsättningen har påverkats,

dels i vilken mån ”svart” arbetskraft har omvandlats

till ”vit”. Studien bygger till stor del på en enkät

utsänd till ett antal småhusägare samt till personer

som äger hyreshus. Urvalet har dock begränsats till

Stockholms län och till dem som erhållit ROT-avdrag

under taxeringsåret 1999. I studien ingår även en

enkät till ett antal hantverkare i Stockholms län

för att få deras syn på avdraget och den ”svarta”

arbetskraften.

I granskningen anges vissa nyckeltal. Det totalt

beviljade avdragsbeloppet under hela perioden har

varit ungefär 11 miljarder kronor. Av detta belopp

har 70 % beviljats till ägare av hyreshus, 28 % till

ägare av småhus och 2 % till bostadsrättsägare.

Nästan en miljon ansökningar har handlagts av

skattemyndigheterna. 67 % av dessa har utgjorts av

ansökningar från småhusägare, 25 % från ägare till

hyreshus och 8 % från bostadsrättsägare.

Revisorerna sammanfattar erfarenheterna på följande

sätt.

· Avdraget verkar, under den undersökta perioden,

ha påverkat fastighetsägare att genomföra

åtgärder.

·

· Avdraget verkar till viss del ha omvandlat

”svart” arbetskraft till ”vit”.

·

· Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som

krångligt.

·

· Hantverkarna har däremot haft en del

”pappersarbete” för att hjälpa fastighetsägarna.

·

· Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit

tillräcklig.

·

· Hantverkarna kan tänka sig en lägre byggmoms som

alternativ till ROT-avdraget.

·

Sammanfattningsvis tyder resultatet av denna

granskning, enligt revisorernas uppfattning, på att

ROT-avdraget fungerat tämligen väl, även om det är

svårt att med någon säkerhet avgöra hur stor effekt

avdraget har haft på sysselsättningen i

byggbranschen. Samtidigt anser revisorerna att det

är anmärkningsvärt att en så omfattande åtgärd som

ROT-avdraget infördes och fanns i kraft under så

lång tid utan att det utvärderades. Om en åtgärd

liknande ROT-avdraget blir aktuell igen – t.ex. med

hänsyn till konjunkturläget – bör en sådan åtgärd

analyseras noggrant innan den införs och följas upp

medan den är i kraft samt utvärderas inom rimlig

tid, anser revisorerna och föreslår att riksdagen

riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.

Motionen

I motion Sk36 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

betonas att en kommande uppföljning och utvärdering

av det slag revisorerna efterlyser också bör omfatta

ett genusperspektiv. Enligt motionären hade det

varit intressant att se vilka effekter ett avdrag

som t.ex. omfattat hushållstjänster skulle ha haft

med tanke på att denna sektor för närvarande

domineras av kvinnor, till skillnad från byggsektorn

som i huvudsak sysselsätter män.

Utskottets ställningstagande

ROT-avdraget gällde under drygt sex år på 1990-

talet, med ett uppehåll på cirka 15 månader i

mitten. Det totalt beviljade avdragsbeloppet uppgick

enligt revisorernas granskning under hela perioden

till ungefär 11 miljarder kronor. Utskottet anser, i

likhet med revisorerna, att det är anmärkningsvärt

att denna omfattande åtgärd infördes och fanns i

kraft under så lång tid utan att den utvärderades.

Som revisorerna anför är det principiellt viktigt

att även stöd som utgår som nedsättningar av skatter

utvärderas och prövas på samma sätt som utgifter.

Utskottet bedömer, i likhet med revisorerna, att

en åtgärd liknande ROT-avdraget kan bli aktuell igen

när konjunkturläget gör det motiverat. Utskottet

biträder därför revisorernas förslag att riksdagen

gör ett uttalande om att en sådan åtgärd i så fall

måste analyseras noggrant innan den införs och

följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom

rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kommit

fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet

bör vägas in. Utskottet finner vidare att man i ett

sådant analys- och utvärderingsarbete också bör ta

hänsyn till relevanta genus- och jämställdhetsper-

spektiv.

Med det anförda tillstyrker utskottet i allt

väsentligt revisorernas förslag och finner motion

Sk36 i väsentliga delar tillgodosedd.

Reservation – s, c

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation av Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Per Erik Granström (s), Ulla Wester

(s), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s) och

Lennart Axelsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut

borde ha följande lydelse:

Riksdagen lägger Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR18 till handlingarna och avslår motion

2001/02:Sk36.

Ställningstagande

Vi delar revisorernas uppfattning att ROT-avdraget

har fungerat tämligen väl men att det är svårt att

med någon säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget

har haft på sysselsättningen i byggbranschen. Vi

anser att den granskning som revisorerna nu har

utfört har tillfört frågan värdefulla aspekter som

kommer att bidra till att man i framtiden på ett

bättre sätt kommer att kunna dra nytta av

erfarenheterna av ROT-avdraget.

Däremot har vi svårt att förstå revisorernas

anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärderats

tidigare. Som framgår av revisorernas egen

granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning

och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom

att utskottet tog del av Riksskatteverkets

periodiska redovisningar av antalet ansökningar och

beviljade reduktioner, som även redovisades länsvis.

Utskottet kunde härigenom konstatera att kostnaderna

för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närheten av

vad som prognostiserats. Ytterligare redovisningar

av utvecklingen lämnades också fortlöpande av

regeringen i skilda särpropositioner och

budgetpropositioner (se prop. 1997/98:119 s. 81,

prop. 1998/99:1 utg.omr. 18 s. 12 och 13 och prop.

1999/2000:1 utg.omr. 18 s. 16).

Till saken hör att det inte är regeringen utan

riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten av

ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat

ha just ett sådant avdrag. Redan den första perioden

– alltså den period som löpte från den 15 februari

1993 till den 31 december 1994 – tillkom avdraget på

initiativ av finansutskottet som i ett

tillkännagivande med anledning av vissa motioner som

väckts med anledning av 1993 års budgetproposition

begärde att ett förslag om ett sådant avdrag skulle

läggas fram (se bet. 1992/93:FiU10 s. 45). När ROT-

avdraget efter 15 månaders uppehåll infördes igen

fr.o.m. den 15 april 1996 skedde det den gången som

en följd av samarbetet som etablerades under våren

1995 mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet om

den ekonomiska politiken. Även då hade alltså

avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen

(se bet. 1995/96:FiU10 s. 1 och 1995/96:SkU32). Det

organ som har haft ansvaret för hanteringen och

bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således

närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs.

skatteutskottet.

Inom skatteutskottet diskuterade representanter

för samtliga partier vid flerfaldiga tillfällen

under senare delen av 1990-talet frågan om att

föreslå Riksdagens revisorer att ta upp en

granskning och utvärdering av ROT-avdraget. Eftersom

ROT-avdraget trots allt gällde en åtgärd som var

avgränsad i tiden och som skulle komma att upphöra,

rådde det emellertid en allmän enighet inom

utskottet om att man borde avvakta till dess att

systemet med avdraget upphört för att kunna göra en

bättre helhetsbedömning av effekterna.

När det sedan gäller det föreslagna

tillkännagivandet inser naturligtvis också vi värdet

av att analysera, följa upp och utvärdera – vid

behov även ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv

– åtgärder inom beskattningsområdet som har olika

speciella syften, t.ex. att främja sysselsättningen

inom något visst område. För närvarande är

emellertid några sådana beskattningsåtgärder inte

alls aktuella, och därför behövs inget uttalande av

riksdagen i denna fråga just nu. Det är enligt vår

mening inte lämpligt att använda riksdagens till-

kännagivandeinstrument för sådana allmänt hållna

uttalanden som det här är fråga om och som dessutom

avser helt hypotetiska förhållanden i en oviss

framtid. Skatteutskottet brukar inte heller medverka

till tillkännagivanden av denna typ utan brukar

reservera användningen för faktiska situationer och

när konkreta åtgärder begärs av regeringen. När det

gäller det uttalande som revisorerna nu föreslår

förutsätter vi dessutom att varje ansvarig regering

i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och

utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande

bedömningar av olika skatteåtgärder i olika

konjunkturlägen, utan att riksdagen gör ett särskilt

uttalande härom.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen lägger

revisorernas förslag 2001/02:RR18 till handlingarna.

Vidare avstyrker vi motion Sk36.

Särskilda yttranden

1. Per Rosengren (v), Marie Engström (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anför följande:

Vårt ställningstagande till revisorernas förslag och

motion Sk36 går ut på att göra klart för regeringen

att vi förväntar oss ett bättre analys-,

uppföljnings- och utvärderingsarbete när det gäller

så långvariga och omfattande skattened-

sättningsprojekt som ROT-avdraget. Vi anser att

sådana analyser även bör innehålla ett

genusperspektiv. Däremot vill vi inte på något sätt

öppna vägen för införandet av ett avdrag för

hushållsnära tjänster som motionären möjligen kan

tyckas förespråka. Vi kommer tvärtom att motsätta

oss att ett sådant avdrag införs.

2. Rolf Kenneryd (c) anför följande:

Jag anser att möjligheten att genom s.k.

utskottsinitiativ göra tillkännagivanden till

regeringen i frågor som inte aktualiseras för

riksdagsbehandling på annat sätt skall användas för

att uppnå resultat och inte bara för att dra till

sig partipolitisk uppmärksamhet. Denna ambition bör

tillämpas också av andra aktörer på den politiska

arenan. Jag finner det därför anmärkningsvärt att

Riksdagens revisorer föreslår ett uttalande till

regeringen där en åtgärd liknande ROT-avdraget

”måste analyseras noggrant innan den införs och

följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom

rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kommit

fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet

bör vägas in”. Inte mindre anmärkningsvärt är

utskottsmajoritetens tillägg att man ”bör ta hänsyn

till relevanta genus- och jämställdhetsperspektiv”.

Sådana uttalanden kan inte anses vara annat än

plattityder. Det tillhör det självklara

hanteringsmönstret att göra de analyser och

uppföljningar som vid varje tillfälle låter sig

göras och att därvid ta hänsyn till relevanta genus-

och jämställdhetsperspektiv. Jag finner såväl

revisorernas som utskottsmajoritetens klåfingrighet

särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att

revisorerna med instämmande av utskottsmajoriteten

vid utvärderingen har funnit att ROT-avdraget har

fungera väl i allt väsentligt och att det synes väl

ha tjänat sina syften.

Jag avser att – för den händelse jag skulle

anförtros ansvaret för skattefrågorna i en ny

regering efter valet – efterleva dessa principer.

Det finns därför ingen saklig anledning att göra ett

särskilt tillkännagivande härom.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR18

I förslaget föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad revisorerna har anfört

under avsnitt 2.2 om behovet av uppföljning och

utvärdering.

Följdmotion

2001/02:Sk36 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av uppföljning och

utvärdering med ett genusperspektiv.

Elanders Gotab, Stockholm 2002