Bet. 2001/02:SKU9

Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU9

Vissa punktskattefrågor, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:29 Vissa punktskattefrågor, m.m.

I propositionen föreslås att förseningsavgiften i

skattebetalningslagen fr.o.m. den 1 januari 2003

skall vara 500 kr i stället för 1 000 kr.

Förseningsavgiften skall dock även i fortsättningen

vara 1 000 kr i fall den deklarationsskyldige inte

följt ett föreläggande om att deklarera eller

tidigare har låtit bli att lämna deklaration.

Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk

sammanställning. Propositionen innehåller vidare

några olika förslag rörande proviantering med

animaliska livsmedel, proviantering av statsfartyg

och statsluftfartyg och rörande avfallsskatt.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker en

motion från Folkpartiet liberalerna med

avslagsyrkande till förslaget om förseningsavgift.

Utskottet avstyrker också en motion från

Kristdemokraterna rörande

skatteinbetalningstidpunktens innebörd.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förseningsavgiften i

skattebetalningslagen

Riksdagen godtar vad utskottet anfört om

förseningsavgift i skattebetalningslagen. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:29 i denna

del och avslår motion 2001/02:Sk10 yrkandena 1

och 2.

Reservation 1 (m, fp) - delvis

2. Propositionen i övrigt

Riksdagen godtar vad utskottet anfört om

propositionen i övrigt. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:29 i denna del.

3. Skatteinbetalningstidpunkt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk9.

Reservation 2 (kd)

4. Lagförslagen

Riksdagen antar de i bilaga 2 till betänkandet

återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

4. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

5. lag om ändring i lagen (1999:446) om

proviantering av fartyg och luftfartyg,

6. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på

avfall,

7. lag om ändring i tullagen (2000:1281).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:29

i denna del.

Reservation 1 (m, fp) - delvis

Stockholm den 13 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström

(v), Sven Brus (kd), Gudrun Lindvall (mp), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Stig Rindborg

(m) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU9

(prop. 2001/02:29)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet

regeringens proposition 2001/02:29

Vissa punktskattefrågor, m.m. och

två motioner som väckts med

anledning av propositionen. En

förteckning över behandlade förslag

finns i bilaga 1. Regeringens

lagförslag finns i bilaga 2 och

reservanternas lagförslag i bilaga

3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att förseningsavgiften i

skattebetalningslagen skall vara 500 kr i stället

för 1 000 kr. Förseningsavgiften skall dock i

fortsättningen även vara 1 000 kr i fall den

deklarationsskyldige inte följt ett föreläggande om

att deklarera eller tidigare har låtit bli att lämna

deklaration. Detsamma gäller om förseningen avser en

periodisk sammanställning.

Vidare föreslås ett undantag från huvudregeln i

provianteringslagen, nämligen att vid EU-intern

trafik skall proviantering ske med gemen-skapsvaror.

Enligt förslaget skall proviantering med icke-

gemenskapsvaror för förbrukning ombord få ske vid

resa till utländsk ort över det fria havet, om

varorna består av animaliska livsmedel som

importeras från ett land utanför EU. Dessutom

föreslås att statsfartyg och statsluftfartyg, dvs.

både svenska och utländska, skall få proviantera med

obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror samt

icke-gemenskapsvaror. Av statsfartygen är det i dag

endast fartyg och luftfartyg som disponeras av

Försvarsmakten som får proviantera med sådana varor.

I propositionen behandlas också vissa frågor om

avfallsskatt. Förslag lämnas om skattefrihet för

dels vatten och stabiliserande ämnen som tillsätts

till aska utanför en avfallsanläggning, dels stoft

och slam från rökgasrening vid tillverkning av

återvinningsbaserad aluminium.

De nya reglerna om förseningsavgift föreslås träda

i kraft den 1 januari 2003. Övriga ändringar

föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Förseningsavgiften i

skattebetalningslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om enkel

och dubbel förseningsavgift i

skattebetalningslagen. Förseningsavgiften

skall som huvudregel vara 500 kronor och i

vissa fall 1 000 kr.

Bakgrund

I maj 2000 avlämnade 1998 års punktskatteutredning

slutbetänkandet Punktskatterna – Reformerade

betalningsregler, m.m. (SOU 2000:46). I betänkandet

föreslår utredningen bl.a. att punktskatterna skall

inordnas i skattebetalningslagens (1997:483)

skattekontosystem. Flera av utredningens övriga

ändringsförslag behandlades av riksdagen under våren

2001 (prop. 2000/01:118, bet. 2000/01:SkU26). I det

sammanhanget uttalade regeringen att inordnandet av

punktskatterna i skattekontosystemet kräver

omfattande förberedelser från skatteförvaltningens

sida och att frågan kommer att tas upp först under

2002. Ett av utredningens förslag till ändringar i

skattebetal-ningslagen är att ersätta dagens

enhetliga förseningsavgift på 1 000 kr med enkel och

dubbel förseningsavgift. Eftersom förslaget saknar

direkt koppling till inordnandet av punktskatterna i

skattekontosystemet för regeringen fram förslaget

nu.

Propositionen

Dagens förseningsavgift på 1 000 kr kan i vissa fall

uppfattas som alltför hög. Det är dock viktigt, för

att skattekontosystemet skall fungera, att de

skattskyldiga fullgör sin deklarationsskyldighet.

Förseningsavgiftens nivå måste därför vara så hög

att den skattskyldige finner det angeläget att lämna

in deklarationen i tid. Ur ett näringspolitiskt

perspektiv är det emellertid lämpligt att nivån på

avgiften bestäms med hänsyn till de faktorer som

ligger bakom förseningen. Om det rör sig om en

upprepad försening eller om den skattskyldige inte

lämnat deklaration trots föreläggande, bör

försenings-avgiften vara högre än om det handlar om

en försening av engångskaraktär. Dagens generella

förseningsavgift bör därför ersättas med enkel och

dubbel avgift. En rimlig avvägning mellan intresset

att upprätthålla respekten för

deklarationsskyldigheten och intresset att ta hänsyn

till de faktorer som ligger bakom förseningen är att

förseningsavgiften i skattebetalningslagen skall

vara 500 kr när förseningen är av engångskaraktär.

Dubbel förseningsavgift, dvs. 1 000 kr, bör tas ut i

fall den deklarationsskyldige inte följt ett

föreläggande om att deklarera eller tidigare låtit

bli att lämna deklaration. Detsamma bör, med hänsyn

till syftet med regeln i 10 kap. 33 §

skattebetalningslagen, gälla om förseningen avser en

periodisk sammanställning.

Ändringarna kräver omfattande administrativa

förberedelser för att skatteförvaltningen skall

kunna hantera differentieringen mellan enkel och

dubbel förseningsavgift maskinellt. Ändringen bör

därför träda i kraft den 1 januari 2003.

Motionen

I motion Sk10 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp) yrkas avslag på förslaget om en differentierad

förseningsavgift (yrk. 1). Motionärerna föreslår i

stället att riksdagen skall besluta om en generell

förseningsavgift i skattebetalningslagen på 500 kr

fr.o.m. den 1 januari 2002 (yrk. 2). Enligt motionen

kommer den dubbla förseningsavgiften inte att ge

någon preventiv effekt samtidigt som en

differentiering leder till ökat administrativt

krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad regeringen anfört om

skälen för att ersätta den nuvarande generella

förseningsavgiften i skattebetalningslagen med en

enkel och dubbel förseningsavgift. Utskottet delar

också regeringens avvägningar i fråga om avgiftens

storlek och i vilka fall enkel respektive dubbel

avgift skall tas ut. Utskottet fäster särskilt

avseende vid att förslaget om en halverad

förseningsavgift kommer att ha betydelse främst för

små företag med begränsade resurser.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att

en dubbel försenings-avgift inte skulle ha någon

preventiv effekt. En skattedeklaration skall lämnas

för varje redovisningsperiod som i regel omfattar en

kalendermånad. Det betyder att vid upprepade

förseningar kan avgiften komma att uppgå till

betydande belopp.

Enligt utskottets mening är motionärernas farhågor

för att förslaget leder till ett ökat administrativt

krångel överdrivna. Utskottet vill särskilt

understryka att en differentierad förseningsavgift i

varje fall inte kommer att administrativt belasta

det enskilda företaget. För att skatteförvaltningen

skall få erforderlig tid för administrativa

förberedelser föreslås att ändringen skall träda i

kraft först den 1 januari 2003. Efter erforderliga

förberedelser kommer hanteringen av den

differentierade förseningsavgiften att ske med

maskinellt stöd, och utskottet bedömer att

skatteförvaltningen kommer att kunna hantera detta

utan något större problem. Tilläggas kan att

skatteförvaltningen i dag hanterar differentierade

förseningsavgifter även vid självdeklarationer

enligt lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter och vid deklarationer enligt lagen

om punktskatter och prisregleringsavgifter. Med

detta tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker motion Sk10 yrkandena 1 och 2.

Propositionen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om ett

undantag i provianteringslagen som medger

proviantering i vissa fall med icke-

gemenskapsvaror. Riksdagen godtar också

regeringens förslag om svenska och utländska

statsfartygs/statsluftfartygs provian-tering

i Sverige. Riksdagen godtar slutligen

regeringens förslag om frihet från

avfallsskatt i vissa fall samt några andra

smärre lagändringar.

Propositionen

Propositionen innehåller i övrigt förslag som rör

proviantering och avfallsskatt. Dessutom görs vissa

smärre lagjusteringar. Förslagen innebär i korthet

följande

Proviantering med animaliska livsmedel

Sedan den 1 juli 1999 är det enligt

provianteringslagen inte längre tillåtet att

proviantera med icke-gemenskapsvaror för förbrukning

ombord på EU-interna resor. Icke-gemenskapsvaror

måste alltså numera importeras innan de kan tas

ombord, dvs. deklareras för övergång till fri

omsättning. Importen regleras i en förordning och i

Livsmedelsverkets föreskrifter, som i sin tur

grundar sig på ett EG-direktiv. Syftet är att

säkerställa att animaliska livsmedel uppfyller vissa

veterinärmedicinska krav, de s.k. importvillkoren.

Enligt reglerna skall animaliska livsmedel från

tredje land bl.a. genomgå en fysisk kontroll vid

gränsstationen. Både direktivet och

Livsmedelsverkets föreskrifter innehåller särskilda

regler för skeppshandeln. Enligt dessa regler får

animaliska livsmedel från tredje land som inte

uppfyller importvillkoren och som hanteras enligt

ett särskilt förfarande användas för proviantering

av fartyg i gränsöverskridande trafik.

Huvudregeln i provianteringslagen vid EU-intern

trafik som innebär att proviantering skall ske med

gemenskapsvaror hindrar svenska skeppshandlare från

att utnyttja möjligheten enligt EG-direktiv och

Livsmedelsverkets föreskrifter att proviantera

animaliska livsmedel från tredje land enligt det

särskilda förfarande som gäller för skeppshandeln.

Regeringen föreslår att svenska skeppshandlare skall

likställas med skeppshandlare i andra EU-länder

genom att det införs ett undantag i

provianteringslagen enligt vilket proviantering med

icke-gemenskapsvaror för förbrukning ombord får ske

vid resa till utländsk ort över det fria havet om

varorna består av animaliska livsmedel och

provianteringen sker enligt gällande föreskrifter om

kontroll av livsmedel som importeras från ett land

utanför EG. Ändringen föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Proviantering till statsfartyg och

statsluftfartyg

Utländska statsfartyg får enligt provianteringslagen

inte proviantera med obeskattade alkoholdrycker och

tobaksvaror eller icke-gemenskapsvaror i Sverige.

Detsamma gäller andra svenska

statsfartyg/statsluftfartyg än sådana som disponeras

av Försvarsmakten. Regeringen föreslår en ändring i

provianteringslagen så att utländska

statsfartyg/statsluftfartyg och alla svenska

statsfartyg/statsluftfartyg skall få möjlighet till

sådan proviantering. Ändringen föreslås träda i

kraft den 1 januari 2002.

Avfallsskatt

Skattefrihet skall gälla för dels vatten och

stabiliserande ämnen som tillsätts till aska utanför

en avfallsanläggning, dels stoft och slam från

rökgasrening vid tillverkning av återvinningsbaserad

aluminium. Förslaget föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Övriga förslag

I propositionen lämnas även förslag till ett par

mindre ändringar i tullagen som gäller hänvisningar

till artiklar i kommissionens förordning (EEG) nr

2454/93 och är föranledda av de omfattande ändringar

i bestämmelserna om transitering som nyligen gjorts.

Dessutom föreslås vissa smärre justeringar i

tobaksskattelagen, alkoholskattelagen och

energiskattelagen.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag och tillstyrker propositionen även i denna

del.

Skatteinbetalningstidpunkt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk9 med

begäran om en översyn av reglerna för när en

skatteinbetalning skall anses ha skett.

Gällande bestämmelser

Sedan 1998 tillämpas ett nytt system för redovisning

och betalning av de mest frekventa skatterna och

avgifterna. Det nya systemet omfattar bl.a.

innehållen skatt (dvs. av arbetsgivarna gjorda

skatteavdrag på lön), arbetsgivaravgifter,

mervärdesskatt och inkomstskatt. Varje fysisk och

juridisk person har ett skattekonto.

Det nya systemet syftar till att göra det enklare

för företagare att betala skatter och avgifter samt

att minska administrationen för både skattskyldiga

och skattemyndigheterna. Skatter och avgifter som

omfattas av systemet hanteras inte var för sig.

Hanteringen gäller endast ett över- eller underskott

på skattekontot. I stället för fyra olika

betalningsuppmaningar – en för

arbetsgivaravgifterna, en för skatteavdraget, en för

mervärdesskatten och en för F-skatten – räcker det

med en betalningsuppmaning avseende ett underskott.

Den skattskyldige behöver bara göra en inbetalning

till skattekontot i stället för – som i det gamla

systemet – tre olika inbetalningar till tre olika

konton. Betalningar och andra belopp som skall

räknas kontohavaren till godo bokförs utan någon

avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter

på kontot. I det gamla systemet var det vanligt att

en skatt betalades med ett för stort belopp och en

annan med ett för litet belopp, vilket tvingade

skattemyndigheten till resurskrävande utredningar

och omföringar.

En arbetsgivare som är skyldig att göra

skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter skall

varje månad redovisa dessa belopp och utbetalda

löner i en skattedeklaration. I samma deklaration

skall också mervärdesskatt redovisas. När i månaden

deklarationen skall lämnas beror på om mervärdes-

skatt skall redovisas och – om så är fallet – även

på beskattningsunderlaget. Om endast innehållen

skatt och arbetsgivaravgifter skall redovisas skall

skattedeklarationen lämnas senast den 12 i månaden

efter den månad då lönen betalades ut

(redovisningsperioden). I månaderna januari och

augusti skall dock deklarationen lämnas senast den

17.

Om också mervärdesskatt skall redovisas och

beskattningsunderlaget för momsen är högst 40

miljoner kronor gäller samma tidsfrist, dvs. den

12:e i månaden. Redovisningsperioden för

mervärdesskatten är dock i detta fall den

kalendermånad som ligger närmast före

redovisningsperioden för innehållen skatt och

arbetsgivaravgifter.

När beskattningsunderlaget för mervärdesskatten

överstiger 40 miljoner kronor skall

skattedeklarationen lämnas senast den 26 i månaden

efter redovisningsperioden (i december senast den

27). I detta fall är redovis-ningsperioden för såväl

arbetsgivaravgifter och innehållen skatt som mer-

värdesskatt den närmast föregående kalendermånaden.

Betalning av de belopp som redovisas i

skattedeklarationen skall ske till

skattemyndighetens konto senast vid den tidpunkt då

deklarationen skall vara inlämnad. Betalning av

innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, av någon

som också skall redovisa mervärdesskatt på ett

beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner

kronor, skall dock i regel ske den 12 i månaden

efter redovisningsperioden trots att deklarationen

inte behöver lämnas förrän den 26 samma månad.

Sammanfattningsvis finns det två förfallodagar varje

månad, den 12 och den 26 (i januari och augusti den

17 och den 26 samt i december den 12 och den 27).

Skatter och avgifter skall ha bokförts på

skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.

(Före skattekontoreformen gällde att skatten ansågs

betald då inbetalning skett till post eller bank.)

Motionen

I motion Sk9 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anförs att

Kristdemokraterna är positiva till att

förseningsavgiften för skattedeklarationer sänks. I

motionen riktas dock kritik mot att skattesystemet

i alltför stor utsträckning är utformat efter stora

företags förutsättningar. Motionärerna framhåller

vidare bl.a. att förfallodagen har ändrats när det

gäller inbetalning av skatt, arbetsgivar-avgifter

och mervärdesskatt såtillvida att betalningen numera

anses ha skett först när pengarna kommit in på

skattemyndighetens konto. En företagare måste

kalkylera med eventuella förseningar i postgången,

helgdagar, kläm-dagar och liknande för att undgå en

försening. I motionen begärs ett tillkännagivande

till regeringen om en översyn av vilken dag som

skall räknas som betalningsdag vid inbetalning av

skatt, arbetsgivaravgift och mervärdes-skatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det nya skattekontosystemet

innebär betydande förenklingar för både

skattskyldiga och skattemyndigheter i fråga om

redovisning och inbetalning av skatter och avgifter.

I det nya systemet har förfallodagens innebörd

ändrats såtillvida att inbetalning anses ha skett

först när betalningen har bokförts på

skattemyndighetens konto och inte som tidigare när

betalning skett till post eller bank. Frågan om

förfallodagens innebörd har med anledning av

motioner behandlats av utskottet under en följd av

år, senast i det av riksdagen godkända betänkandet

2000/01:SkU16. Utskottet anser alltjämt att den

nuvarande ordningen bör behållas och att det är

rimligt att ha en ordning på skatteområdet som

stämmer överens med civilrättsliga principer om hur

betalning görs i andra sammanhang. Enligt utskottets

mening bör den nya informationsteknikens möjligheter

tas till vara för att underlätta för skattskyldiga

att redovisa och betala skatt i rätt tid. Såvitt

utskottet erfarit bedriver Riksskatteverket (RSV)

för närvarande en försöksverksamhet där ett stort

antal företag erbjuds att gratis lämna in sin

månatliga skattedeklaration via Internet. RSV

genomför samtidigt en utvärdering av

skattekontoreformen som syftar till att utveckla

systemet och att skatteförvaltningen skall kunna

erbjuda ett bra stöd för redovisning och betalning

av de skatter och avgifter som hanteras i

skattekontosystemet.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk9.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Förseningsavgiften i skattebetalningslagen

(punkt 1 och punkt 4 i motsvarande del) –

m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Lennart Kollmats

(fp) och Stig Rindborg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och

punkt 4 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår förslaget om en enkel och

dubbel förseningsavgift i skattebetalningslagen och

beslutar att införa en enhetlig förseningsavgift i

skattebetalningslagen på 500 kr fr.o.m. den 1

januari 2002. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Sk10 yrkandena 1 och 2 och bifaller delvis

propo-sition 2001/02:29.

4. Riksdagen antar, i fråga om förseningsavgift i

skattebetalningslagen, det i bilaga 3 som

reservanternas förslag betecknade förslaget till

ändring i 15 kap. 6 § skattebetalningslagen

(1997:483).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2001/02:29 i denna del.

Ställningstagande

En differentierad förseningsavgift på 500 kr

respektive 1000 kr ökar krånglet och byråkratin.

Riksskatteverket har avstyrkt förslaget eftersom det

kräver så mycket administrativt arbete att det inte

kan införas förrän den 1 januari 2003. Alla

möjligheter för att underlätta företagande, särskilt

för småföretagen, måste tas till vara. Det innebär

att minska krånglet och byråkratin och att sänka de

ekonomiska belastningarna på främst de mindre

företagen. Det är därför i och för sig ett steg i

rätt riktning att regeringen sänker försenings-

avgiften i den lägre nivån till 500 kr. Regeringens

argument för den högre nivån är emellertid inte

övertygande. För det fåtal som verkligen vill bryta

mot reglerna och inte lämna skattedeklaration i tid

är sannolikt inte 1 000 kr tillräckligt

avskräckande. Vi vill avslå propositionen i denna

del och föreslår i stället att det införs en enkel

förseningsavgift i skattebetalningslagen på 500 kr

redan fr.o.m. den 1 januari 2002.

2. Skatteinbetalningstidpunkt (punkt 3) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i denna reservation om

skatteinbetalningstidpunktens innebörd. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk9.

Ställningstagande

Skattesystemet i Sverige är i alltför stor

utsträckning utformat efter stora företags

förutsättningar. Om en småföretagare lämnar in sin

skattedeklaration en dag för sent drabbas han av en

förseningsavgift på 1 000 kr, vilket också är fallet

för ett stort företag som har betydligt större

resurser för att kunna sköta sin bokföring.

Regelverket kring momskonton är komplicerat och

medför ett onödigt merarbete för småföretagare som

ofta tvingas anlita stora revisionsbyråer då de

betalt in moms på fel konto.

När det gäller skatteinbetalningstidpunkten har

förfallodagens innebörd ändrats när det gäller

inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms

så att betalningen anses ha skett först när pengarna

har kommit in på skattemyndighetens konto och inte

som tidigare den dag då betalning skedde i post

eller bank. Detta har gjort att företagare måste

kalkylera med eventuella förseningar i postgång,

helgdagar, klämdagar och liknande för att undgå

försening. Vidare anser vi att en översyn bör göras

av reglerna vid inbetalning av skatt som anger

förfallodagens innebörd. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:29 att riksdagen antar de i

bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen

till

1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

4. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

5. lag om ändring i lagen (1999:446) om

proviantering av fartyg och luftfartyg,

6. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på

avfall,

7. lag om ändring i tullagen (2000:1281).

Följdmotioner

2001/02:Sk9 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av vilken dag

som skall räknas som betalningsdag vid inbetalning

av skatt, arbetsgivaravgift och moms.

2001/02:Sk10 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om en

differentierad förseningsavgift i

skattebetalningslagen.

2. Riksdagen beslutar att förseningsavgiften i

skattebetalningslagen skall vara 500 kr fr.o.m.

den 1 januari 2002.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Förslag till

lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483)

----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

----------------------------------------------------

15 kap.

6 §

----------------------------------------------------

Om den som är skyldig Om den som är skyldig

att lämna en att lämna en

skattedeklaration eller skattedeklaration eller

en perio-disk en perio-disk

sammanställning inte sammanställning inte

gjort detta inom gjort detta inom

föreskriven tid skall föreskriven tid skall

förseningsavgift tas ut. försenings-avgift tas ut

Försenings-avgift tas med 500 kronor.

dock inte ut när en Förseningsavgift tas dock

förenklad inte ut när en förenklad

skattedeklaration enligt skattedeklaration enligt

10 kap. 13 a § får 10 kap. 13 a § får lämnas

lämnas eller när det är eller när det är fråga om

fråga om en särskild en särskild skatte-

skatte-deklaration deklaration enligt 10

enligt 10 kap. 32 § kap. 32 § första stycket.

första stycket.

----------------------------------------------------

Förseningsavgiften är

500 kro-nor. Avgiften är

dock 1 000 kronor om

1 den skattskyldige

förelagts att lämna

deklaration men inte

fullgjort denna

skyldighet inom den

tid som föreskrivits,

2

3 den skattskyldige

inte lämnat

4

deklaration inom

föreskriven

tid för minst en

av de tre när-

mast föregående

redovisnings-

perioderna,

eller

5 förseningen avser en

periodisk

6

sammanställning.

----------------------------------------------------

Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige

har avlidit.

-----------------------------------------------------

____________ ____________

Denna lag träder i Denna lag träder i

kraft den 1 januari 2003. kraft den 1 januari 2002.

Äldre föreskrifter gäller Äldre föreskrifter gäller

fortfarande för fortfarande för

förhållanden som hänför förhållanden som hänför

sig till tiden före sig till tiden före

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

-----------------------------------------------------

Elanders Gotab, Stockholm 2001