Bet. 2001/02:SOU19

Socialutskottets betänkande

2001/02:SOU19

Folkhälsofrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett sextiotal

motionsyrkanden om olika folkhälsofrågor från den

allmänna motionstiden 2001.

Utskottet anser det angeläget att det

självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.

Ett enigt utskott föreslår därför med anledning av

en flerpartimotion (v, s, m, kd, c, fp, mp), två kd-

motioner och en fp-motion ett tillkännagivande till

regeringen om att mål bör antagas för det

självmordspreventiva arbetet.

Utskottet avstyrker övriga motioner med hänvisning

till pågående arbete och den aviserade propositionen

om folkhälsa.

I ärendet finns 14 reservationer och 3 särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänt om folkhälsoarbete

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So227,

2001/02:So303 yrkande 5, 2001/02:So343,

2001/02:So497 yrkandena 17-19, 2001/02:So498

yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593,

2001/02:So612 yrkande 1, 2001/02: Kr426 yrkande 1

och 2001/02:MJ422 yrkande 10.

Reservation 1 (v)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (fp)

2. Storstadsdelegationens arbete

m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:So307.

3. Folkhälsoforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So303

yrkandena 4 och 6, 2001/02:So376 yrkandena 1 och

5, 2001/02:So497 yrkande 20, 2001/02: So498

yrkande 5, delvis, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och

2001/02:MJ518 yrkande 2.

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

Reservation 8 (fp)

4. EU-subventioner till tobaks- och

vinodling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So315,

2001/02:So624 yrkande 1 och 2001/02:U301 yrkande

50.

5. Psykisk ohälsa och stress

Riksdagen avslår motion 2001/02:A246 yrkandena

1 och 2.

Reservation 9 (kd)

6. Självmordsprevention

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om att mål bör

antagas för det självmordspreventiva arbetet.

Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna

2001/02:So283, 2001/02:So411, 2001/02:So497

yrkande 13 och 2001/02:So612 yrkande 6.

7. Skadliga ljudnivåer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So244,

2001/02:So258, 2001/02: So276 yrkandena 1 och 3,

2001/02:So296, 2001/02:So310, 2001/02: So336,

2001/02:So351, 2001/02:So494, 2001/02:So495

yrkandena 7 och 8, 2001/02:So497 yrkande 16 och

2001/02:So498 yrkande 11.

Reservation 10 (v, kd)

Reservation 11 (fp)

8. Kost och motion

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So382,

2001/02:So498 yrkande 5, delvis, 2001/02:So632

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ289 yrkande 1 och

2001/02:MJ518 yrkandena 1 och 15.

Reservation 12 (v)

9. Insatser mot olika sjukdomar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So279,

2001/02:So408, 2001/02: So559, 2001/02:So612 yrkande

9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.

Reservation 13 (m, kd)

Reservation 14 (v)

Stockholm den 16 maj 2002

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein

(s), Margareta Israelsson (s), Conny Öhman (s),

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Lars U

Granberg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och

Kent Härstedt (s) och Lotta N Hedström (mp).

2001/02

SoU19

Utskottets överväganden

Allmänt om folkhälsoarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om folkhälsomål

och inriktning av folkhälsoarbetet m.m.

liksom motioner om folkhälsoforskning.

Utskottet konstaterar att flertalet av de

frågeställningar som tas upp i

motionsyrkandena har berörts i Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet

utgår från att dessa och liknande

frågeställningar kommer att behandlas i

regeringens kommande proposition på området.

Riksdagen bör därför inte ta något initiativ

med anledning av motionerna. Riksdagen bör

även avslå motioner om att slopa EU-

subventionerna för tobaks- och vinodling.

Sveriges principiella ståndpunkt är att

tobaksodling inte bör stödjas med medel ur

EU:s budget. Utskottet förutsätter att

arbetet fortsätter med denna

folkhälsoinriktning. Motionerna är därmed

tillgodosedda. Jämför reservationerna 1 (v),

2 (kd), 3 (c), 4 (fp), 5 (v), 6 (kd), 7 (c)

och 8 (fp).

Motioner

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivanden om den folkhälsopolitiska

inriktningen (yrkande 1) och om folkhälsomål

(yrkande 13). Motionärerna anser att under ideala

förhållanden borde folkhälsan vägas in vid samtliga

större samhällsförändringar. Då detta kan vara svårt

att genomföra i praktiken föreslår de i stället att

pilotprojekt initieras av regeringen på ett antal

områden. Dessa kan tjäna som exempel på

hälsokonsekvensplaner som kan användas på fler

områden. Vidare anser de att det är ett viktigt steg

i det folkhälsopolitiska arbetet om konkreta

folkhälsomål kan fastställas med syfte att öka och

bevara folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i

hälsa mellan olika grupper av människor.

Motionärerna begär tillkännagivande såvitt nu är i

fråga om behovet av forskning om orsaker till barns

astma (yrkande 5, delvis). Vidare begärs

tillkännagivande om konsekvensanalyser av äldres

hälsa i samband med samhällsförändringar (yrkande

6). För att befrämja de äldres hälsa krävs en ökad

kunskap, medvetenhet och analys vid all

samhällsplanering om vad som konstituerar en

hälsosam miljö för äldre, anför motionärerna.

I motion MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att en nollvision bör upprättas

för de miljörelaterade negativa hälsoeffekterna för

att tydliggöra det direkta sambandet mellan vår

livsstil och vår hälsa (yrkande 10). Motionärerna

anför att trots att vårt samhälle skall ge sina

invånare social trygghet och välfärd, skapar vår

livsstil samtidigt miljöproblem som slår tillbaka

mot oss själva i form av ökad ohälsa. Målet bör vara

att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte

skall drabba vare sig oss själva eller naturen.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om att

folkhälsoarbetet bör ges ökad betydelse (yrkande 1).

Alltfler av oss kan förväntas leva längre med följd

att förekomsten av sjukdom i befolkningen ökar

totalt sett, anför motionärerna. Detta kommer att

innebära en ökad börda att bära för samhället och

sjukvården. Folkhälsoarbetet måste ges ökad

betydelse både på det nationella och internationella

planet.

I motion So376 av Margareta Viklund (kd) begärs

tillkännagivanden om att tillsätta en

parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda

kostnaderna för förebyggande insatser kontra

sjukvårdande och behandlande (yrkande 1) och om att

uppdra åt Socialdepartementet och

Finansdepartementet att, i samarbete med

Utbildningsdepartementet, utreda och jämföra

kostnaderna för förebyggande friskvårdande kontra

sjukvårdande behandlande insatser samt utarbeta en

långsiktig plan för det förebyggande

folkhälsoarbetet (yrkande 5).

I motion Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om att regeringen skall återkomma

med förslag till åtgärder för att främja folkhälsan

bland ungdomar (yrkande 1).

I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om utbildningens roll i

folkhälsoarbetet (yrkande 17). Motionärerna anför

att under skolåldern utvecklas många av de vanor och

livsstilar som får bestående effekter för hälsan.

Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter

undervisningen i hälsofrågor som påbörjats i

grundskolan. Vidare begärs tillkännagivande om

fritid och kultur (yrkande 18). En positiv fritid

utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för

alla åldersgrupper. Motionärerna begär också

tillkännagivande om apoteken (yrkande 19).

Motionärerna anför att genom apoteken kan man nå

grupper, som inte behöver anlita hälso- och

sjukvården, med information om hur man kan förebygga

och själv hantera hälsoproblem. Vidare begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

forskning (yrkande 20). Motionärerna anför att

forskning över vilka förebyggande insatser som är

mest effektiva utifrån en mänsklig och

hälsoekonomisk utgångspunkt bör stimuleras och

prioriteras.

I motion So303 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen

(yrkande 4). I motionen yrkas vidare att riksdagen

begär en översyn av lagstiftningen som reglerar

insatser av folkhälsokaraktär (yrkande 5).

Motionärerna anför att det regelverk som bildar

underlag för tillsyn av patientvården och som

samtidigt innehåller föreskrifter kring

patientsäkerhet inte har någon motsvarighet i fråga

om folkhälsoarbetet. Medan exempelvis

smittskyddslagen också reglerar insatser av

befolkningskaraktär, finns inga motsvarande uppdrag

vad gäller prevention och befolkning. Slutligen

begär motionärerna ett tillkännagivande om

initierande av ett forskningsprogram om den sociala

gemenskapens betydelse för folkhälsan (yrkande 6).

Enligt motionärerna behövs ny kunskap om social

integration och vilka mekanismer som påverkar

människors livsvillkor och levnadssätt.

Forskningsprogrammet bör ha ett under-

ifrånperspektiv.

I motion MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om forskning om livsstilens och

kostens inverkan på vår hälsa (yrkande 2).

I motion MJ425 av Gudrun Lindvall (mp) begärs tillkännagivande

om behovet av en studie av de miljörelaterade

sjukdomarna och deras utbredning i landet (yrkande

1). Motionären anser att en sådan studie bör

resultera i en skrivelse till riksdagen där

situationen belyses allsidigt och orsakssamband

förklaras och analyseras.

I motion So307 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs

tillkännagivanden om att folkhälsoaspekterna måste

ges ökad tyngd i storstadsdelegationens arbete

(yrkande 1) och om riktade medel inom ramen för

bl.a. Integrationsverket och Allmänna arvsfonden för

att öka tillgängligheten till det rörliga

friluftslivet, inte minst bland invandrare (yrkande

2).

I motion So593 av Ronny Olander m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om att kartlägga hur

folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den

fysiska samhällsplaneringen genom bl.a. förbättrad

tillgång på koloniträdgårdar.

I motion So227 av Sinikka Bohlin (s) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om ett

register över vaccinationer. Motionären anser att

ett personregister med uppgift om tid för alla givna

vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet skulle ge

vinster för folkhälsan.

I motion So343 av Rolf Olsson m.fl. (v) yrkas att

regeringen utreder frågan om en mer landsomfattande

generell, och för den enskilde kostnadsfri,

vaccinering mot kommande influensaepidemier enligt

vad i motionen anförs om förbättrad hälsa hos

befolkningen och en lägre kostnad för

omhändertagandet inom sjukvården.

Tre motioner tar upp frågor kring EU-bidrag till

tobaks- och vinodling.

I motion U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om åtgärder mot tobaksbruket och

avskaffade tobakssubventioner (yrkande 50). Sverige

måste verka för att EU skall betrakta alkohol och

tobak som en hälsofråga och inte som ett

jordbruksproblem, anför motionärerna.

Även i motion So624 av Viviann Gerdin och

Margareta Andersson (båda c) begärs tillkännagivande

om att hälsoaspekterna måste ges en mer framträdande

roll vid bedömningen av nationella bidrag och EU-

bidrag (yrkande 1). Motionärerna föreslår att

Sveriges regering ges i uppdrag att arbeta för att

avskaffa EU:s subventioner till tobaksodlingar.

I motion So315 av Göran Magnusson (s) yrkas att

riksdagen som sin mening tillkännager vad i motionen

anförs om att slopa EU:s subventioner till tobaks-

och vinodling. Produkter skadliga för folkhälsan

borde enligt motionären undantas från de vanliga

inre marknadsreglerna.

Bakgrund och tidigare behandling

I budgetpropositionen (2001/02:1), utgiftsområde 9

(s. 51) anförs att målet för politikområde Folkhälsa

är att folkhälsan skall förbättras för de grupper i

samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.

Målet är formulerat så att en fokusering ligger på

att minska ojämlikheten i hälsa. Det utesluter dock

inte att folkhälsan skall förbättras för hela

befolkningen, anför regeringen. Med "eftersatta

grupper" menas grupper i befolkningen som utifrån

skillnader i livsvillkor och levnadsvanor har sämre

förutsättningar för en god hälsa.

Regeringen redovisar att den har påbörjat ett

arbete med att utforma en nationell

folkhälsopolitik, vilket inkluderar ett arbete med

att formulera nationella mål och indikatorer för

folkhälsoarbetet. Detta arbete kommer att redogöras

för i en proposition till riksdagen under 2001/02. I

och med det pågående utvecklingsarbetet föreslår

regeringen inget nytt mål för politikområdet.

Vidare redovisar regeringen (under rubriken

Insatser inom politikområdet) att Statens

folkhälsoinstitut under år 2000 haft regeringens

uppdrag att utveckla och pröva metoder för

hälsokonsekvensbedömningar/beskrivningar (HKB).

Institutet har inom uppdragets ram koncentrerat ar-

betet till att utveckla en s.k. principmodell för

HKB. Principmodellen utgår från Nationella

folkhälsokommitténs förslag till hälsomål som har

formulerats med utgångspunkt från hälsans

bestämningsfaktorer. Det återstår ett fortsatt

utvecklingsarbete med att ta fram säkerställda

underlag om olika åtgärders påverkan på olika

bestämningsfaktorer för hälsan samt praktisk

tillämpning av principmodellen innan HKB kan

användas i politiskt beslutsfattande på nationell

nivå.

Enligt propositionen arbetar ett antal kommuner

med hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut

och lokala välfärdsbokslut.

Vaccinationstäckningen i landet har under de

senaste åren genomsnittligt minskat något.

Minskningen har dock ännu varit obetydlig ur

folkhälsosynpunkt. Fortfarande vaccineras 96 % av

barnen i de olika åldersgrupperna. Det förekommer

dock kommuner och skolor där täckningen fallit under

en acceptabel nivå.

Socialstyrelsen har under året arbetat med att

förbättra informationen till föräldrar och hälso-

och sjukvårdspersonal i fråga om säkerhet och

effekter av vacciner. Styrelsen har bl.a. fär-

digställt en rapport Vaccination av barn - vanliga

frågor om säkerhet och effekter.

Ett viktigt inslag i det internationella arbetet

är att stärka arbetet med folkhälsofrågor inom EU.

Sverige verkar för att ett nytt åtgärdsprogram inom

folkhälsoområdet skall antas. I maj 2000

presenterade EG-kommissionen ett förslag till

ramprogram för folkhälsa åren 2002-2006. Det nya

ramprogrammet blir ett sammanhållet program som är

tänkt att inriktas på tre övergripande

åtgärdsområden: förbättrad information för

förbättring av hälsan, snabba åtgärder vid risker

mot hälsan samt arbete med bestämningsfaktorer för

hälsan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

åtgärder.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till

nationella folkhälsomål och strategier. I

betänkandet redovisas 18 sådana mål, ett stort antal

delmål och utmaningar till olika aktörer när det

gäller åtgärder. Som folkhälsomål 2 anges "Stödjande

sociala miljöer för individen", som mål 15 anges "En

mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård", som mål 16

"Ett samordnat folkhälsoarbete" och "Saklig

hälsoinformation" som mål 18. Vad gäller

folkhälsomål 2 anför kommittén bl.a. att en viktig

uppgift är att främja stödjande miljöer i

lokalsamhället och ge människor möjlighet till

delaktighet i för-enings-, bildnings- och

kulturverksamhet. Vid mål 15 föreslår kommittén

bl.a. effektivare sjukdomsförebyggande och

hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och

befolkningsnivå. När det gäller folkhälsomål 16

föreslår kommittén bl.a. att Regeringskansliet

samordnar arbetet med folkhälsofrågorna så att det

kan ske en sektorsövergripande politisk styrning av

verksamheten. Vad gäller det sistnämnda målet

belyses i slutbetänkandet bl.a. den roll som

Apoteket AB och frivilligorganisationerna spelar i

sammanhanget. Kommittén pekar bl.a. på att viktig

hälsoinformation förmedlas genom apoteken som i

princip når hela befolkningen. Enligt kommittén bör

staten i sitt avtal med Apoteket AB reglera den

senares hälsoinformationsuppgifter. Kommittén anser

vidare att samhällsorganen bör stödja

frivilligorganisationerna ekonomiskt för olika

former av hälsoinformation till sina målgrupper.

Betänkandet har remissbehandlats.

Socialminister Lars Engqvist har i ett frågesvar den

27 mars 2002 anfört att propositionen om nationella

folkhälsomål kommer att läggas fram under hösten

2002, eftersom regeringen anser att den bör

presenteras i samband med budgetpropositionen.

Socialstyrelsen har den 27 mars 2001 till regeringen

överlämnat Folkhälsorapport 2001. Det är den femte i

raden av nationella folkhälsorapporter. Rapporten

tjänar som kunskaps- och diskussionsunderlag för den

framtida folkhälsopolitiken och tas fram på uppdrag

av regeringen. Den ger en aktuell översikt över hur

hälsoproblem och riskfaktorer för ohälsa förändras

över tiden i olika grupper i befolkningen.

Utskottet behandlade frågor rörande det allmänna

folkhälsoarbetet senast i betänkande 2000/01:SoU13

Folkhälsofrågor. Utskottet uttalade bl.a. följande

(s. 11-12):

Utskottet vidhåller sin inställning att

folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För

närvarande pågår ett intensivt nationellt

utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Framtidens

folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella

folkhälsokommitténs förslag till övergripande

nationella folkhälsomål samt till strategier för

hur målen skall uppnås som kommittén presenterade

i sitt slutbetänkande under hösten 2000 och som

nu remissbehandlas. I betänkandet presenteras ett

heltäckande nationellt program för hur man kan

främja hälsa och förebygga sjukdom och utjämna de

stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.

Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte

remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett

viktigt underlag för regeringens kommande förslag

på området. Även den Folkhälsorapport som

Socialstyrelsen just överlämnat till regeringen

kommer att påverka utformningen av politiken på

området. Som utskottet tidigare anfört torde även

de resultat som kommittén Välfärdsbokslut över

1990-talet kommer att presentera i sitt

slutbetänkande hösten 2001 att ha betydelse för

framtida insatser för att förbättra folkhälsan.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla

betydelsen av att Folkhälsoinstitutet från

sommaren 2001 får en ny roll och nya uppgifter

samt även det internationella arbetet på området,

inte minst inom WHO och EU. Regeringen har vidare

aviserat att redan i höstens budget föreslå bl.a.

nya mål för folkhälsoområdet. Enligt utskottet

har flera av de frågor som tas upp i

motionsyrkandena berörts i Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet

utgår från att dessa och liknande

frågeställningar kommer att behandlas i

regeringens kommande förslag på folkhälsoområdet.

Utskottet ansåg, mot bakgrund av det anförda, att

riksdagen inte borde ta något initiativ med

anledning av de aktuella motionerna. Motionerna

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr

2000/01:114). Till betänkandet i denna del fogades

reservationer från (m), (v) och (fp).

Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet har

avlämnat sitt slutbetänkande Välfärdsbokslut för

1990-talet. Slutbetänkande (SOU 2001:79) i oktober

2001. Det välfärdsbokslut som kommittén överlämnat

syftar till att ge underlag till diskussion om

välfärdspolitikens förutsättningar och framtida

utmaningar. Befolkningens levnadsförhållande har

genomgått ett flertal stora förändringar under 1990-

talet. Detta kommer främst till uttryck i att

andelen av befolkningen som har olika former av

ofärdsproblem har ökat. Samtidigt har reallönerna

ökat snabbare än på många årtionden. Dödligheten har

fortsatt att sjunka allmänt sett och

spädbarnsdödligheten har nästan halverats.

Befolkningens utbildningsnivå har höjts.

Barnombudsmannen redovisar i sin rapport Många syns

inte men finns ändå. BO:s rapport till regeringen

2002 att stress är ett tilltagande problem. Stress

är ett problem som förknippas både med skolan,

fritiden och familjen. Vuxnas stress sprider sig

till barnen, kriser i familjen och prestationskrav

inom sport och andra fritidsaktiviteter är

stressfaktorer. Betyg, många läxor, fler prov i

slutet på en termin, högt tempo och hög ljudnivå är

andra faktorer som bidrar till stress i skolan.

Eftersom mycket tyder på att barn och unga har ökade

problem med den psykiska hälsan krävs det nu en

rejäl satsning inom både elevhälsan, där många

problem kan fångas upp tidigt och inom landstingens

barn- och ungdomspsykiatri. Ett barn skall inte

behöva vänta i månader eller år för att få hjälp med

sin psykiska hälsa, anför Barnombudsmannen.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som folkhälsomål

17 angett "Långsiktig satsning på forskning,

metodutveckling och utbildning". I betänkandet

anförs bl.a. följande (s. 162 f.):

Folkhälsoforskningen har i vissa avseenden en

relativt stark position i Sverige jämfört med

andra länder. Exempel på detta finner man inom

t.ex. epidemiologisk forskning och forskning om

arbetsmiljöer. Samtidigt finns det tydligt

eftersatta områden inom folkhälsoforskningen. - -

-

Det finns ett generellt stort behov av

forskning om åtgärder för att påverka

hälsoutvecklingen i olika grupper av

befolkningen. Det gäller såväl människors sociala

och ekonomiska villkor som deras beteenden. Sådan

forskning är särskilt angelägen eftersom den är

en viktig grund för att få till stånd

systematiska metoder inom folkhälsoområdet,

främst sådana som avser att påverka

bestämningsfaktorerna för hälsa men också sådana

som är användbara för utvärdering av åtgärder.

Det är i det sammanhanget angeläget att bl.a.

hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme.

Hälsoekonomin kan ge viktiga bidrag till att

förklara varför individer och även organisationer

fattar beslut på det sätt som de gör.

Hälsoekonomer pekar här på incitamentens

betydelse. Inom forskningsområdet ingår också

bl.a. kostnadseffektivitetsbedömningar av

åtgärder som avser att påverka hälsan i

befolkningen. Sådana bedömningar kan tillsammans

med epidemiologisk kunskap få stor betydelse som

underlag för beslut om prioriteringar inom

folkhälsoområdet.

Det är av särskild vikt att få fram kunskap om

metoder som kan nå de personer som har de största

hälsoriskerna. Detta är särskilt angeläget då det

finns belägg för att traditionell

hälsoinformation i första hand kommer mer

hälsomässigt motiverade och gynnade grupper till

del.

Utskottet behandlade frågor rörande

folkhälsoforskningen senast i betänkande

2000/01:SoU13 Folkhälsofrågor. Utskottet uttalade

bl.a. följande (s. 12):

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén

har angett långsiktig satsning på forskning m.m.

på området som ett särskilt folkhälsomål (17) och

därvid även understrukit vikten av att bl.a.

hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att

behandla frågor om folkhälsoforskning i kommande

förslag på folkhälsoområdet med anledning av

kommitténs slutbetänkande.

Den då aktuella motionen avstyrktes. Riksdagen

följde utskottet (prot.nr 2000/01:114). Till

betänkandet i denna del fogades en reservation från

(m, kd, c, fp).

I proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål

och åtgärdsstrategier vidareutvecklar regeringen den

miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade

beslut om (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). På

riksdagens begäran lämnar regeringen ett samlat

förslag till delmål, åtgärder och strategier för

att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen anför att

dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. De

tar sig uttryck i form av produktionsförluster och

materialförstöring, försämrad hälsa och förluster av

kulturarv och biologisk mångfald. Värdet av en

hälsosammare livsmiljö kan speglas i ett minskat

antal vårddagar, minskad läkemedelskonsumtion, färre

sjukskrivningar och sjukpensioneringar.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlade

propositionen i betänkande 2001/02:MJU3. Utskottet

föreslog att riksdagen godkänner att den nya

miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som

riksdagen tidigare antagit inom ramen för

miljöpolitiken. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:36).

Enligt regleringsbrevet för budgetår 2002 har Statens

folkhälsoinstitutet i uppdrag att inom ramen för

arbetet med den nationella storstadspolitiken i

samverkan med företrädare för de kommuner som

tecknat lokala utvecklingsavtal med staten samt

andra lokala och regionala aktörer utveckla en

samsyn kring metoder och strategier för

folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Med

utgångspunkt i denna samsyn skall institutet i den

ordinarie verksamheten beakta de särskilda behov som

finns i de stadsdelar som omfattas av lokala

utvecklingsavtal. Institutet skall redovisa på

vilket sätt man bidragit till arbetet med den

utvärdering som Integrationsverket är huvudansvarigt

för och vilka effekter samverkan har haft för det

egna arbetet. Uppdraget skall redovisas senast den 1

mars 2003.

Utskottet yttrade sig till utrikesutskottet över

regeringens Berättelse om verksamheten i Europeiska

unionen under 1998 i yttrande 1998/99:SoU2y.

Utskottet erinrade om att Sverige inom EU verkar för

att hälsofaktorerna skall integreras i andra

politikområden. I detta arbete ingår frågor om såväl

alkohol som tobak som viktiga delar. När det gällde

tobakspolitiken erinrade utskottet om att Sveriges

principiella ståndpunkt är att tobaksodling inte bör

stödjas med medel ur EU:s budget. Sverige arbetar

aktivt med frågor om tobaksprevention och anser att

det i första hand är en folkhälsofråga. Utskottet

förutsatte att arbetet inom alkohol- och

tobaksområdena fortsätter med denna

folkhälsoinriktning.

I betänkande 2001/02:MJU15 Jordbruk m.m. behandlar

miljö- och jordbruksutskottet tre motionsyrkanden

med krav på att subventionerna till tobaksodlingen i

Europa bör upphöra. Utskottet hänvisar till att

motionerna överensstämmer med den ståndpunkt som

Sverige driver i frågan. Utskottet gör följande

redovisning och bedömning:

Marknadsordningen för tobak löpte ut den 31

december 2001. I mars 2002 enades EU:s

medlemsländer om en treårig förlängning av stödet

med vissa justeringar. Enligt nuvarande regelverk

avsätts 2 % av tobaksstödet till den s.k.

tobaksfonden som finansierar kampanjer för

information om tobakens skadeverkningar,

särskilda åtgärder för att producenter av tobak

skall övergå till andra grödor eller annan

ekonomisk verksamhet samt forskning om mindre

skadliga tobakssorter. Beslutet innebär att de

medel som avsätts till tobaksfonden skall ökas

till 3 % (29 mneuro) under 2003 och att

kommissionen, om det är nödvändigt, i en rapport

före den 31 december 2003 skall kunna lägga

förslag om en ökning till 5 % (48 mneuro) från

och med 2004. Dessutom skall forskningen mot

mindre skadliga tobakssorter tas bort ur fondens

verksamhet. Kommissionen avgav dessutom en

deklaration om att tobaksstödet skall avvecklas.

Sverige har under förhandlingarna intagit den

ståndpunkten att stödet till tobak skall

avvecklas. De mycket höga stödnivåerna inom

tobaksregleringen begränsar enligt den svenska

ståndpunkten viljan till att ställa om till annan

produktion. Sverige har ansett att möjligheten

att erbjuda omställningsstöd till de tobaksodlare

som avvecklar produktionen skulle kunna

övervägas. För att skapa tillräckliga incitament

för odlarna att ställa om sin produktion borde

enligt Sveriges hållning dock ett beslut om

avveckling tas nu tillsammans med kraftiga

prissänkningar. (Angående Sveriges ståndpunkt, se

vidare kommenterad dagordning 2002-03-11,

Jo2002/87). Den redovisade ståndpunkt Sverige har

i frågan innebär att motionerna

- - - är tillgodosedda.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin inställning att

folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För

närvarande pågår ett intensivt nationellt

utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Nationella

folkhälsokommitténs förslag till övergripande

nationella folkhälsomål samt till strategier för hur

målen skall uppnås, som kommittén presenterade i

sitt slutbetänkande, SOU 2000:91, har

remissbehandlats. I betänkandet presenteras ett

heltäckande nationellt program för hur man kan

främja hälsa och förebygga sjukdomar och utjämna de

stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.

Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte

remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett

viktigt underlag för regeringens kommande förslag på

området. Även Folkhälsorapport 2001,

Miljöhälsorapport 2001 och rapporterna från

kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet utgör

viktiga underlag för ett aktivt folkhälsoarbete.

Utskottet noterar att flera av de frågor som tas upp

i motionsyrkandena har berörts i Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår

från att dessa och liknande frågeställningar kommer

att behandlas i regeringens aviserade proposition

hösten 2002 med förslag om bl.a. nya mål på

folkhälsoområdet. Riksdagen bör inte föregripa

regeringens kommande förslag på området. Motionerna

So227 (s), So303 (c) yrkande 5, So343 (v), So497

(fp) yrkandena 17-19, So498 (v) yrkandena 1, 6 och

13, So593 (s), So612 (kd) yrkande 1, Kr426 (kd)

yrkande 1 och MJ422 (v) yrkande 10 avstyrks därmed.

Vad gäller motion So307 (s) konstaterar utskottet

att Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att inom

ramen för arbetet med den nationella

storstadspolitiken i samverkan med företrädare för

de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med

staten samt andra lokala och regionala aktörer

utveckla en samsyn kring metoder och strategier för

folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Utskottet

anser motionen därmed åtminstone delvis

tillgodosedd.

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén

har angett långsiktig satsning på forskning m.m. på

området som ett särskilt folkhälsomål (17) och

därvid även understrukit vikten av att bl.a.

hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme. Utskottet

förutsätter att regeringen kommer att behandla

frågor om folkhälsoforskning i den aviserade

propositionen. Motionerna So303 (c) yrkandena 4 och

6, So376 (kd) yrkandena 1 och 5, So497 (fp) yrkande

20, So498 (v) yrkandena 5, delvis, MJ425 (mp)

yrkande 1 och MJ518 (mp) yrkande 2 är därmed i viss

mån tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller också sin principiella

ståndpunkt att tobaksodling inte bör stödjas med

medel ur EU:s budget. Sverige arbetar aktivt med

frågor om tobaksprevention och anser att det i

första hand är en folkhälsofråga. Utskottet vill

också erinra om att Sverige inom EU verkar för att

hälsofaktorerna skall integreras i andra

politikområden. I detta arbete ingår frågor om såväl

alkohol som tobak som viktiga delar. Utskottet

förutsätter att arbetet fortsätter med denna

folkhälsoinriktning. Utskottet anser motionerna

So315 (s), So624 (c) yrkande 1 och U301 (fp) yrkande

50 tillgodosedda med det anförda.

Olika folkhälsoproblem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av motioner om

självmordsprevention som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om

att antaga mål för det självmordspreventiva

arbetet. Motioner om olika folkhälsoproblem

som psykisk ohälsa och stress, skadliga

ljudnivåer samt kost och motion bör avslås.

Utskottet hänvisar till pågående arbete och

den aviserade propositionen om folkhälsa.

Riksdagen bör också avslå motioner om

insatser mot olika sjukdomar. Mot bakgrund av

de riktlinjer för prioriteringar inom hälso-

och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom

vidhåller utskottet att riksdagen inte kan

tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika

sjukdomar eller att vården av dessa bör

organiseras på visst sätt. Jämför

reservationerna 9 (kd), 10 (v, kd), 11 (fp),

12 (v), 13 (m, kd) och 14 (v).

Motioner

Fyra motioner rör självmordsprevention.

I motion So411 av Ingrid Burman m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförs om antagande av mål

för det självmordspreventiva arbetet i Sverige.

Motionärerna anser mot bakgrund av den ökade

psykiska ohälsan och vikten av ett förebyggande

arbetssätt att följande mål för självmordsprevention

bör antas:

- att minska antalet självmord och

självmordsförsök,

-

- att därutöver så långt som möjligt

undanröja omständigheter som kan leda till att barn

och unga tar sitt liv,

-

- att tidigt upptäcka och försöka bryta

stigande trender av självmord och självmordsförsök

i utsatta grupper,

-

- att öka den allmänna kunskapsnivån om

självmord, så att mänsklig gemenskap och

samhälleliga åtgärder blir ett stöd för människor

med självmordstankar och för människor med

upplevelser av närståendes självmord och

självmordsförsök.

-

I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om

nationellt handlingsprogram mot självmord (yrkande

13). Motionärerna argumenterar på liknande sätt som

i motion So411.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

förebyggande av självmord och att Nationella rådet

för självmordspreventionsprogram bör få nationell

status (yrkande 6).

I motion So283 av Yvonne Andersson (kd) begärs tillkännagivande

om att initiera en nationell kampanj för livslust

och mot självmord.

En motion rör psykisk ohälsa och stress.

I motion A246 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om att stress bör behandlas ur ett

bredare perspektiv än bara relaterat till

arbetslivet (yrkande 1) och att stress bör

uppmärksammas i folkhälsoarbetet (yrkande 2).

Motionärerna anför att de ser positivt på

regeringens förnyelsearbete vad gäller stress i

arbetslivet. Regeringen missar dock möjligheten att

vidta rätt åtgärder om den enbart relaterar

problemet med stress till arbetslivet. Motionärerna

saknar förslag som leder till ökad valfrihet och

större flexibilitet för medborgarna, vilket de anser

vara en nyckel till att minska stressen i samhället.

Elva motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.

I motion So336 av Ewa Larsson m.fl. (mp, m, v, kd, c, fp)

begärs tillkännagivande om att en utredning behöver

tillsättas för att se över hur omfattande problemet

med hörsel är för dagens barn och unga. Motionärerna

anför att i dagens samhälle får barn sällan vila sin

hörsel. De anser att dagens ljudmatta som dygnet

runt finns omkring oss bör ses dels ur ett

folkhälsoperspektiv, dels ur ett barnperspektiv.

Yrkanden med samma innebörd finns också i motion

So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkandena 7 och

8.

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om höga

ljudnivåer (yrkande 11). Socialstyrelsen ger i dag

ut rekommendationer avseende ljudnivåer, exempelvis

vid konserter och diskotek. Att dessa

rekommendationer efterlevs kontrolleras däremot

sällan, anför motionärerna. De anser att regler och

rekommendationer som anger tillåtna ljudnivåer måste

kombineras med riktlinjer för hur de skall

efterlevas. Det ansvaret måste tydliggöras.

I motion So296 av Elisabeth Fleetwood (m) begärs

tillkännagivande om nödvändigheten av att skyndsamma

åtgärder vidtas beträffande riskerna för bul-

lerskador med tyngdpunkten på en informationskampanj

riktad till allmänheten, med speciell inriktning på

den yngre delen av befolkningen.

I motion So351 av Dan Kihlström (kd) begärs

tillkännagivanden om en översyn av reglerna gällande

ljudnivån vid evenemang (yrkande 1) och om

förbättrad information om buller och hörselskador

till följd av buller (yrkande 2).

I motion So276 av Margareta Andersson och Sofia Jonsson (båda

c) yrkas att riksdagen som sin mening tillkännager

vad i motionen anförs om begränsningar av ljudnivåer

på konserter, diskotek m.m. (yrkande 1) och om ökade

resurser för att sprida kunskaper om att öka

informationen om hur man förebygger och botar

tinnitus (yrkande 3).

I motion So494 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c)

begärs tillkännagivande om intensifierat arbete mot

hörselskador. Motionärerna anför att miljö- och

hälsoskyddsnämnderna i kommunerna bör ges ökade

möjligheter att vidta nödvändiga åtgärder för en

effektivare tillsyn och åtgärder mot den växande

sanitära olägenhet som skadligt höga ljudnivåer

innebär.

I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om åtgärder mot buller

(yrkande 16). Det är viktigt att minska

bullerstörningarna så att ljudnivåerna sänks och

färre människor utsätts för buller, anför

motionärerna.

I motion So258 av Kia Andreasson och Helena Hillar

Rosenqvist (båda mp) yrkas att regeringen lägger

fram förslag till en lag som anger högsta tillåtna

ljudnivåer i offentliga lokaler (yrkande 1). Vidare

begärs tillkännagivanden om att personer som sköter

ljudanläggningar skall genomgå utbildning för att få

tillstånd (yrkande 2) och att tillståndsmyndigheten

bör få bemyndigande att vidta sanktioner mot

överträdelse (yrkande 3).

Även i motionerna So244 av Barbro Feltzing (mp)

och So310 av Lennart Kollmats (fp) begärs

tillkännagivanden om en nationell lag med

fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga

lokaler.

Fem motioner rör kost och motion.

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande såvitt nu är i fråga om behovet av

ökad fysisk aktivitet (yrkande 5, delvis).

Motionärerna anför att fler och fler barn drabbas av

övervikt som i sin tur kan leda till fortsatt

ohälsa, bl.a. diabetes. En förändrad matkultur i

kombination med allt mindre fysisk aktivitet är

några av förklaringarna. Motionärerna anser det

därför vara angeläget att barn och unga ges

möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle

till regelbunden fysisk aktivitet.

I motion So632 av Helena Hillar Rosenqvist och

Kerstin-Maria Stalin (båda mp) begärs

tillkännagivanden om betydelsen av motion och

aktivitet (yrkande 1) och om att beakta människors

behov av aktivitet i olika samhälleliga beslut

(yrkande 2). Motionärerna anför att vi åtgärdar det

mesta med läkemedel, trots att sjukdomstillstånd

många gånger kunde ha förebyggts med fysisk

aktivitet. Det finns behov av att minska bilåkandet

och öka möjligheterna för cyklande och gående.

I motion MJ289 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om nödvändigheten av att ändra våra

matvanor i enlighet med rapporten (yrkande 1).

Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns

landsting, publicerade år 1999 en rapport med namnet

Ett första steg mot hållbara matvanor.

Utgångspunkten har varit att maten skall innehålla

den näring vi behöver, men den skall samtidigt inte

orsaka miljöproblem, inte hota den biologiska

mångfalden, inte kräva gifter vid framtagningen och

dessutom vara framtagen på ett etiskt försvarbart

sätt.

I motion MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om behovet av en förändrad

livsstil (yrkande 1) och om hälsohem (yrkande 15).

Motionärerna anför att vi lever fel och äter fel.

Ett viktigt men förbisett instrument för att ändra

felaktiga matvanor är att åka på hälsohem, anför

motionärerna. De anser att det är viktigt att

undersöka möjligheterna att förmå fler landsting att

driva och remittera till hälsohem.

I motion So382 av Laila Bjurling (s) begärs

tillkännagivande om att Socialstyrelsen skall verka

för att lunchrestauranger näringsdeklarerar sina

maträtter, åtminstone "dagens rätt". Motionären

anför att undersökningar har visat att

lunchrestaurangernas mat är alldeles för fet för att

vara bra för folkhälsan.

Två motioner rör osteoporos - benskörhet.

I motion So279 av Ingvar Eriksson och Elizabeth

Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförs om förebyggande åtgärder mot

osteoporos. Motionärerna anför att en tidig

förebyggande insats, liksom behandling i tid, kan

komma att begränsa kostnader för sjukvård i ett

senare skede. Dessutom kan lidande och

funktionsnedsättningar minimeras.

I motion So408 av Elisabeth Fleetwood och Anita

Sidén (båda m) begärs tillkännagivande om att

skyndsamt utarbeta en handlingsplan samt att ta

nödvändiga initiativ för att hantera

osteoporosproblematiken. Motionärerna anför att med

hänsyn till den omfattning och de effekter på

folkhälsan och samhällsekonomin som osteoporos redan

har och den utveckling som kan förutses som en följd

av en trendmässig ökning av antalet frakturer och

ökande medellivslängd hos befolkningen är det

nödvändigt att en nationell strategi och

handlingsplan utarbetas för att utan dröjsmål kunna

hantera och på sikt bromsa utvecklingen.

En motion rör tuberkulos.

I motion So559 av Carina Hägg och Agneta Brendt (båda s) begärs

tillkännagivande om behovet av aktiv information om

tuberkulos. Motionärerna anför att tuberkulos nu

finns i Sverige och att det därför är angeläget att

informera om riskerna. Det är angeläget att

informera om betydelsen av vaccination mot

tuberkulos. Det gäller både nyblivna föräldrar och

vuxna som kommer att vistas i områden där

spridningsrisken är stor. Information bör därför

aktivt genomföras både på barnavårdscentraler och i

samband med att vuxna besöker hälsovårdscentraler

inför en utlandsresa.

Två motioner rör elöverkänslighet.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

elöverkänslighet (yrkande 9). I en rapport från 1998

om hälsosituationen i Stockholms län bedömde

Karolinska sjukhuset att 1,5 % av invånarna i länet

var elöverkänsliga. Motionärerna anser att problemet

med elöverkänslighet bör kartläggas ytterligare.

Forskningen på området måste följas så att

nödvändiga åtgärder kan vidtas.

I motion So621 av Marianne Andersson och Gunnel

Wallin (båda c) begärs tillkännagivanden dels om att

myndigheterna måste inta en mer öppen attityd till

behandlingsformer som visar sig hjälpa patienter med

elöverkänslighet (yrkande 2), dels om att en

specialutrustad klinik för att ta bort skadliga

belastningar av tungmetaller, kemikalier och dolda

infektioner bör inrättas i Sverige (yrkande 3), dels

om att regeringen måste ta hänsyn till forskning

från båda sidor i elöverkänslighetskonflikten och

även till vittnesmål från drabbade personer (yrkande

4). Motionärerna anför att behandlingen av

elöverkänsliga i det närmaste är obefintlig. Det

gäller därför att ta vara på de erfarenheter som

ändå finns i olika delar av landet.

Bakgrund och tidigare behandling

Regeringen har i budgetpropositionen (2001/02:1),

utgiftsområde 9 redogjort för insatserna inom

politikområdet folkhälsa (avsnitt 5.5.1). Här

anförs under rubriken Insatser inom

politikområdet bl.a. följande:

Psykisk ohälsa och stressrelaterad ohälsa är pro-

blem som ökar i samhället. Regeringen har gett

Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att arbeta

för barns och ungdomars psykiska hälsa. För att

få bättre kunskap om barns och ungdomars psykiska

besvär har regeringen gett Socialstyrelsen i

uppdrag att ta fram en modell för återkommande

mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa.

Dessutom arbetar även Institutet för psykosocial

medicin (IPM) med att främja hälsa såväl för barn

och ungdomar som vuxna och med vissa områden som

särskilt fokuseras i institutets verksamhet. IPM

har under föregående år gett ut ett trettiotal

originalpublikationer fördelade på samtliga fem

verksamhetsgrenar. Kunskapsspridning sker även

via publikationer avsedda för allmänheten,

personalvård, företagshälsovård, studerande inom

vårdyrken och liknande mottagare för att sprida

kunskapen externt om genomförda studier.

Institutet har även medverkat med föreläsningar

vid kurser och konferenser för exempelvis olika

högskolor, landsting och kommunförbund. Medverkan

har också skett vid en del akademiska

grundutbildningar för att få en tillämpning och

användning av den kunskap som tagits fram inom

IPM. Vid IPM drivs även Centrum för

suicidforskning och prevention i samarbete med

Stockholms läns landsting. Inom ramen för arbetet

har bl.a. ett utbildningsmaterial till skolor om

självmordsprevention tagits fram.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har under året

genomfört aktiviteter för att förbättra den psy-

kiska hälsan. Flera insatser har gjorts inom om-

rådet barns och ungdomars psykiska hälsa, där ett

flertal seminarier med experter genomförts.

Stressrelaterad hälsa har även varit fokus i ett

av FHI:s större projekt inom ett

utvecklingsarbete med arbetslivet som arena.

Målgruppen har varit kvinnor yrkesverksamma inom

vården.

Tillförlitliga och representativa data om kost

och fysisk aktivitet i befolkningen saknas i dag.

Statens folkhälsoinstitut har därför, tillsammans

med Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, inlett

ett arbete med att utveckla enkätfrågor om

levnadsvanor inom området. Det är särskilt

angeläget att få ett bättre kunskapsunderlag om

barns och ungdomars kostvanor och fysiska

aktivitet. Livsmedelsverket har dessutom arbetat

fram en ny rekommendation gällande intag av frukt

och grönsaker. Statens folkhälsoinstitut arbetar

för närvarande med att ta fram strategier för att

öka konsumtionen av frukt och grönt i

befolkningen. Institutet har vidare fortsatt

arbetet med ätstörningar i form av en expert- och

myndighetsgrupp. Syftet är att få ökad kunskap

som bas för att utveckla förebyggande strategier

mot ätstörningar. Det nätverk som skapats över

landet har getts information om kunskapsläget via

nätverksbrev. Inom ramen för EU-samarbetet antogs

under år 2000 en resolution om hälsa och kost.

Världshälsoförsamlingen (WHO) enades på mötet i

Genève i maj 2001 inom nutritionsområdet om bl.a.

tiden för amning respektive introduktion av

tilläggskost.

Statens folkhälsoinstitut genomför på regeringens

uppdrag ett fysiskt aktivitetsår - "Sätt Sverige i

rörelse 2001". Underlag för detta arbete

presenterades i rapporten Fysisk aktivitet - för

nytta och nöje.

Regeringen anser att det är av stor vikt att

folkhälsoarbetet framöver prioriteras både på

nationell, regional och lokal nivå. Regeringen avser

därför att utforma en nationell folkhälsopolitik

inklusive folkhälsomål som skall kunna ligga till

grund för det framtida folkhälsoarbetet i landet. I

denna proposition kommer även särskilt att beaktas

den psykiska ohälsan samt hur ojämlikheten i hälsa

skall kunna motarbetas. I och med detta metodiska

och strategiska arbete läggs en grund för att på

sikt kunna komma till rätta med framför allt

skillnaderna i ohälsa.

I betänkande 2000/01:SoU7 föreslog utskottet, med

anledning av motioner angående självmord och barn,

ett tillkännagivande till regeringen om att de

riktlinjer som WHO har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

bör omsättas till svenska förhållanden. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2000/01:135).

Den 20 mars 2001 höll utskottet en offentlig

utfrågning om att stärka den psykiska hälsan och

förebygga suicidala beteenden, den yttersta

konsekvensen av psykisk ohälsa (Riksdagens

skriftserie 2000/01:URD4). Syftet med utfrågningen

var att öka utskottets kunskap om vad som händer

inom psykia-

trin och att fördjupa och bredda dess

beslutsunderlag inför framtiden.

Socialutskottet har i betänkande 2000/01:SoU5

Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och

sjukvården behandlat regeringens proposition

1999/2000:149 med samma namn. I propositionen

redovisas att genom den s.k. försvarsuppgörelsen

kommer 8 miljarder kronor att tillföras vården och

omsorgen under perioden 2002-2004. Regeringen,

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har

i ett avtal enats om att med dessa utökade resurser

stimulera utvecklingen inom vården och omsorgen

såvitt gäller fyra utpekade områden: primärvården,

vård och omsorg om äldre, psykiatri samt

tillgänglighet och mångfald. I propositionen

föreslår regeringen att riksdagen godkänner

inriktningen och åtgärderna.

Vad gäller psykisk ohälsa anför utskottet i sitt

betänkande bl.a. följande (s. 32 f.):

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande (SOU 2000:91) behandlat frågan om

psykisk ohälsa. Kommittén anför bl.a. att den

psykiska ohälsan är det mest angelägna

folkhälsoproblemet att angripa, dels på grund av

dess storlek, dels på grund av att sammantagna

insatser endast i begränsad utsträckning hittills

har gjorts för att förebygga psykisk ohälsa (s.

77).

Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan

utskottet konstatera att det pågår ett aktivt

arbete när det gäller frågor om psykisk ohälsa.

De förslag som lämnas i propositionen är enligt

utskottets uppfattning väl avvägda och ägnade att

bidra till att förbättra situationen för personer

med psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att

riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

inriktning och åtgärder för att förbättra stödet

till barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa

samt till personer med psykiska funktionshinder

(avsnitt 7.3).

De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2000/01:53). En villkorad

reservation anmäldes av (v).

I proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet

redogör regeringen för sin bedömning av elevhälsan

som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård,

elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.

Arbetet med elevhälsan bör ses som en del av skolans

lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god

hälsa. Det förebyggande arbetet bör betonas. Lokala

mål och strategier bör finnas för arbetet med

elevhälsan, anförs det. Utgångspunkten för

bedömningen är skolans ansvar för att skapa en god,

lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling och

personliga utveckling. Arbetet med elevhälsa

förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans

olika delar och personalgrupper samt att det finns

allsidig kompetens för detta arbete i skolan. Innan

förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa

presenteras bör dock, enligt regeringens mening,

vissa frågor belysas ytterligare.

Utbildningsutskottet behandlade propositionen i

betänkande 2001/02:UbU6 och biträdde propositionens

förslag. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:183).

Som ovan redovisats har Barnombudsmannen nyligen

presenterat sin årliga rapport till regeringen, vari

redovisas att mycket tyder på att barn och unga har

ökade problem med den psykiska hälsan. BO anser att

det nu krävs en rejäl satsning både inom elevhälsan,

där många problem kan fångas upp tidigt, och inom

landstingens barn- och ungdomspsykiatri.

Vid Uppsala universitet och vid den socialmedicinska

kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i

januari 2001 Centrum för miljörelaterad ohälsa och

stress (CEOS) startats. Syftet med centret är att se

hur man kan öka motståndskraften mot stress och

utveckla strategier för att skapa hälsa. Forskningen

skall fokuseras på stressrelaterade sjukdomar som

kronisk trötthet och fibromyalgi. Till centrumet

skall också patienter med stressrelaterade sjukdomar

kunna remitteras.

I budgetpropositionen (2001/02:1), utgiftsområde 14

presenterade regeringen ett åtgärdsprogram i 11

punkter för ökad hälsa i arbetslivet. Punkterna

omfattar åtgärder för att förebygga ohälsa i

arbetslivet, åtgärder för att rehabilitera dem som

drabbas samt vissa åtgärder inom hälso- och

sjukvården. För att få underlag för sitt arbete har

regeringen tillsatt en särskild utredare som skall

utarbeta förslag till en samlad handlingsplan för

ökad hälsa i arbetslivet.

I proposition (2001/02:100) 2002 års ekonomiska

vårproposition redovisar regeringen att programmet

löpande följs upp och att regeringen har för avsikt

att lämna förslag till riksdagen hösten 2002.

Kvinnors situation skall då särskilt behandlas.

Hälsoskyddets uppgift enligt miljöbalken är att

förebygga och undanröja olägenheter för människors

hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses

störning som enligt medicinsk eller hygienisk

bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är

ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 §

miljöbalken). I alla sammanhang där frågor behandlas

med stöd av miljöbalken skall hälsoskyddet beaktas.

För arbetsmiljön finns särskild lagstiftning. Den

direkta tillsynen över sådana hälsoskyddsfrågor som

regleras i miljöbalken utövas av kommunerna. Som

stöd för den direkta tillsynen ger Socialstyrelsen

ut allmänna råd (med normer, riktvärden etc.) och

annan vägledande information. Socialstyrelsen skall

vidare följa upp hur den operativa tillsynen

medverkar till att hälsoskyddet beaktas.

Länsstyrelserna har en samordnande och uppföljande

roll inom regionen. Hur tillsynen skall bedrivas

regleras i förordningen om tillsyn enligt

miljöbalken.

Utskottet behandlade motioner om skadliga

ljudnivåer senast i betänkande 2000/01:SoU13.

Utskottet gjorde då följande bedömning (s. 26):

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet,

i likhet med motionärerna, med oro på

utvecklingen. Utskottet vidhåller att det är av

yttersta vikt att på samhällets alla nivåer

motverka hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst

hos barn och ungdomar som är en särskild

riskgrupp för sådana skador. Både Nationella

folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och

Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett

folkhälsoperspektiv. Utskottet förutsätter därför

att bullerfrågor kommer att lyftas fram av

regeringen vid kommande förslag på

folkhälsoområdet. Utskottet vill peka på att

flera initiativ tagits på nationell nivå för att

motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i

inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också

på lokal nivå för att komma till rätta med

problemet. I några motioner framförs krav på

lagstiftning om högsta ljudnivå bl.a. i dessa

miljöer. Enligt utskottets mening torde dock i

nuläget en strikt tillämpning av miljöbalken och

de råd Socialstyrelsen publicerat på området samt

ett offensivt informations- och

uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel

för kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga

ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från

att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar

det kommunala miljöskyddsarbetet på området.

De aktuella motionerna ansågs åtminstone delvis

tillgodosedda med det anförda. Motionerna med

begäran om lagstiftning m.m. avstyrktes. Riksdagen

följde utskottet (prot.nr. 2000/01:114). Till

betänkandet i denna del har fogats en reservation

från (v, kd, mp).

Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och

Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns

landsting har i januari 2001 till regeringen

överlämnat Miljöhälsorapport 2001. Rapporten

innehåller en beskrivning av det nationella läget

när det gäller hälsorisker i miljön och

miljörelaterad ohälsa. Syftet med rapporten är att

ge underlag för prioriteringar och beslut inom

området miljö och hälsa.

I proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål

och åtgärdsstrategier lämnar regeringen ett samlat

förslag till delmål, åtgärder och strategier för att

nå miljökvalitetsmålen. Miljö- och

jordbruksutskottet behandlade propositionen i

betänkande 2001/02:MJU3. Utskottet anförde bl.a.

följande angående elektromagnetiska fält (s. 58):

Det av regeringen föreslagna delmålet för risker

med elektromagnetiska fält är ett kunskapsmål och

skall följas upp genom sammanställningar av de

nationella och internationella

forskningsresultaten. Senast har Rådet för

arbetslivsforskning gjort en sådan

sammanställning (Elkänslighet och hälsorisker av

elektromagnetiska fält) som rapporterades till

regeringen den 1 december 2000. - - - Regeringen

påpekar också att ytterligare forskningsinsatser

inom området är nödvändiga för att klargöra

sambandet mellan exponering och hälsorisker. I

proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse har

regeringen påtalat vikten av denna fråga.

Utskottet anser att resultatet av den beredning

som sker inom Regeringskansliet bör avvaktas

innan riksdagen vidtar några åtgärder med

anledning av motion MJ46 (c) yrkande 23.

Socialminister Lars Engqvist har i ett svar på en

interpellation rörande elöverkänslighet den 25

januari 2002 anfört bl.a. följande:

Jag vill börja med att säga att det är ett stort

problem att många människor upplever ohälsa på

grund av elektromagnetiska fält. Det allra

viktigaste är därför, enligt min mening, att de

personer som har symtom tas på största allvar och

att de drabbade får den vård och det stöd de

behöver. Vetenskapliga studier har dock inte

kunnat identifiera någon enskild specifik orsak

till besvärsbilden. Kontrollerade studier har

inte heller kunnat knyta någon viss typ av

elektromagnetiska fält till uppkomsten av symtom.

För att kunna föreslå åtgärder för att förbättra

hälsoläget och öka tillgängligheten krävs, som

Marianne Andersson pekar på, ökad kunskap när det

gäller elöverkänslighet. Jag tycker naturligtvis

också att det är viktigt att man hela tiden ökar

kunskapen och sprider den kunskap som finns. Det

är också viktigt att vidta de

försiktighetsåtgärder som kan krävas för att

förebygga eventuella hälso- och miljöeffekter av

olika verksamheter och skapa tillgängliga

miljöer.

Härefter vill jag redogöra för några av de

generella åtgärder i regeringens politik som

syftar till att förebygga dåliga miljöer och göra

samhället tillgängligt för elöverkänsliga

personer. Regeringen gav nyligen Post- och

telestyrelsen, PTS, i uppdrag att utreda och

lämna förslag till utformningen av myndighetens

sektorsansvar för miljöfrågor, bl.a. avseende

elektromagnetisk strålning inom området för

trådlös kommunikation. Utredningen och förslagen

skall ske efter samråd med andra berörda

myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den

1 juni 2002.

När det gäller utbyggnad av infrastruktur för

trådlös kommunikation krävs enligt plan- och

bygglagen, 1987:10, PBL, bygglov för radio- och

telemaster eller torn. - - -

För att öka kunskapen behövs bl.a. mer

forskning. Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap, FAS, har i samband med

omorganisationen av de forskningsfinansierade

myndigheterna tagit över ansvaret för frågor som

rör forskning om elöverkänslighet. Rådet är i

dag, vid sidan av universitet, högskolor och

Arbetslivsinstitutet, den huvudsakliga

finansiären av sådan forskning i Sverige. Statens

strålskyddsinstitut, SSI, har i sitt

regleringsbrev för år 2002 fått i uppdrag att ta

fram en nationell strategi för

strålskyddsforskningen.

Socialstyrelsen färdigställde år 1998 allmänna råd

(SOSFS 1998:3) om bemötande av patienter som

relaterar sina symtom till elektriska och magnetiska

fält. I dem framhålls bl.a. vikten av att de

drabbade får en allsidig medicinsk utredning och att

läkaren kan lyssna på och respektera patientens egen

uppfattning om vad som kan vara orsak till besvären

eller sjukdomssymtomen.

Vid Statens beredning för medicinsk utvärdering

(SBU) pågår ett projekt rörande åtgärder mot fetma.

Utvärderingens syfte är att klarlägga om det finns

vetenskapliga bevis för att några åtgärder hjälper

mot fetma och övervikt och vad dessa åtgärder i så

fall kostar individ och samhälle. För att åstadkomma

detta skall effekten av såväl förebyggande åtgärder

som olika behandlingsformer utredas. Aspekter

speciella för barn och ungdom liksom för män

respektive kvinnor skall beaktas, liksom kostnader

för de olika åtgärderna. En rapport kommer att

överlämnas till Socialdepartementet i juni 2002.

Vid SBU pågår också ett projekt som avser

benskörhet - prevention, diagnostik och behandling.

För benskörhet, som definieras som ett tillstånd med

minskad benvävnad, förändringar i benets

mikrostruktur, sämre hållfasthet och ökad

frakturrisk, saknas det ofta en entydig

bakomliggande orsak, anför SBU. Projektgruppen

kommer att utvärdera den vetenskapliga grunden för

de tillgängliga metoderna för att förebygga,

diagnostisera och behandla benskörhet. De

övergripande frågeställningar som gruppen skall

besvara är: hur stort är problemet; vilka speciella

riskgrupper finns; vilka diagnostiska metoder bör

användas; vilka profylaktiska metoder finns och när

skall de användas; hur skall benskörhet behandlas

samt vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna?

Projektet kommer att avslutas under år 2003.

EG-kommissionen har i KOM (2000)285 slutlig

presenterat ett förslag om antagande av ett program

för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet

(2001-2006). Programmet, som har behandlats i

Europaparlamentet en andra gång den 12 december

2001, är ännu inte antaget.

I Socialstyrelsens allmänna råd 1996:6 Tuberkulos -

Förebyggande åtgärder rekommenderas selektiva

vaccinationer av bl.a. barn och ungdom.

Socialstyrelsen har tillsammans med

Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsläkarför-

eningen gett ut Tuberkulos - Strategidokument 1997.

Enligt dokumentet bör Socialstyrelsens

rekommendation om selektiva vaccinationer följas med

vissa förtydliganden.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att de allmänna

råden rörande vaccination mot TBC kommer att ses

över. Översynen beräknas bli klar under år 2002.

Enligt Socialstyrelsens bedömning visar dock TBC en

sjunkande trend i Sverige, och det kommer inte att

föreslås att dessa vaccinationer utökas. Från

Smittskyddsinstitutet har inhämtats att det från

institutets sida inte finns något önskemål om att

öka omfattningen av aktuella vaccinationer.

Utskottets ställningstagande

Motion A246 (kd) tar upp frågan om psykisk ohälsa

och stress. Utskottet delar motionärernas oro för

att den psykiska ohälsan ökar. Stressen både i

allmänhet och i arbetslivet framstår allt tydligare

som en av de viktigaste faktorerna för ohälsa.

Enligt utskottets mening behövs därför kraftfulla

insatser både centralt och lokalt för att motverka

denna negativa tendens. Utskottet konstaterar att

Nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande

lyft fram den psykiska ohälsan som det mest

angelägna folkhälsoproblemet att angripa. Utskottet

förutsätter därför att regeringen särskilt beaktar

detta vid den kommande mål- och

strategiformuleringen på folkhälsoområdet. Något

initiativ från riksdagens sida med anledning av

motion A246 (kd) yrkandena 1 och 2 är således inte

erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks i den mån de

inte är tillgodosedda med det anförda.

Den psykiska ohälsan är således ett växande

folkhälsoproblem. Utskottet vidhåller därför sin

inställning om vikten av att det

självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.

WHO har i projektet Hälsa för alla 2000 satt upp ett

mål om att bryta den stigande trenden av självmord

och självmordsförsök i Europaregionen. Centrum för

suicidforskning och prevention har tillsammans med

Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut tagit

fram ett underlag för ett preventivt arbete för att

undvika självmord och självmordsförsök. Utskottet

delar bedömningen i motionerna So283 (kd), So411 (v,

s, m, kd, c, fp, mp), So497 (fp) yrkande 13 och

So612 (kd) yrkande 6 att mål bör antagas för det

självmordspreventiva arbetet. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet, i

likhet med motionärerna, med oro på utvecklingen.

Utskottet vidhåller att det är av yttersta vikt att

på samhällets alla nivåer motverka hörselskador,

t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar som

är en särskild riskgrupp för sådana skador.

Nationella folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och

Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett

folkhälsoperspektiv. Utskottet vill peka på att

flera initiativ tagits på nationell nivå för att

motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i

inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också på

lokal nivå för att komma till rätta med problemet. I

några motioner framförs krav på lagstiftning om

högsta ljudnivå bl.a. i dessa miljöer. Enligt

utskottets mening torde dock i nuläget en strikt

tillämpning av miljöbalken och de råd

Socialstyrelsen publicerat på området samt ett

offensivt informations- och uppföljningsarbete anses

som tillräckliga medel för kommunerna att kunna

ingripa mot alltför höga ljudnivåer i

inomhusmiljöer. Utskottet utgår från att

Socialstyrelsen noga följer och utvärderar det

kommunala miljöskyddsarbetet på området. Motionerna

So244 (mp), So258 (c), So276 (c) yrkande 3, So296

(m), So310 (fp), So336 (fp), So351 (kd) yrkandena 1

och 2, So494 (c), So495 (mp) yrkandena 7 och 8,

So497 (fp) yrkande 16 och So498 (v) yrkande 11

avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda med vad

som anförts.

När det gäller kost och motion vill utskottet

understryka att maten och våra matvanor liksom vår

fysiska aktivitet har stor betydelse för hälsan. Det

är med stor oro som utskottet noterar att övervikt

och fetma samt åldersdiabetes är snabbt ökande

hälsoproblem. Olika former av ätstörningar är också

problem bland yngre, särskilt hos flickor. Utskottet

vill understryka vikten av information inte minst

till barn och ungdomar om matvanornas betydelse för

att förebygga sjukdom och ätstörningar. Utskottet

konstaterar vidare att det finns ett tydligt samband

mellan omfattningen av fysisk aktivitet och

hälsotillståndet och att de som är fysiskt aktiva

äter mer hälsosamt och röker mindre än andra. Det

moderna samhället ger allt mindre utrymme för fysisk

aktivitet i det dagliga livet. På sikt kommer detta

att leda till ökad ohälsa och ökade vårdkostnader.

Enligt utskottet är det därför mycket viktigt att

motverka denna utveckling genom ett folkhälsoarbete

som kraftfullt lyfter fram betydelsen av fysisk

aktivitet. Statens folkhälsoinstitut genomförde

under 2001 på regeringens uppdrag tillsammans med

ett stort antal myndigheter och organisationer ett

fysiskt aktivitetsår. Satsningen är en början på ett

långsiktigt förändringsarbete för att främja hälsa

och förebygga sjukdom genom ökad fysisk aktivitet.

Utskottet ser också positivt på det arbete som

bedrivs av bl.a. Statens folkhälsoinstitut och

Livsmedelsverket på kostområdet. I sammanhanget kan

vidare noteras att Nationella folkhälsokommittén i

sitt slutbetänkande som folkhälsomål angett bl.a.

goda matvanor (mål 10) och ökad fysisk aktivitet

(mål 9). Det får förutsättas att dessa frågor

behandlas i regeringens kommande förslag på

folkhälsoområdet. Motionerna So382 (s), So498 (v)

yrkande 5 delvis, So632 (mp) yrkandena 1 och 2,

MJ289 (mp) yrkande 1 och MJ518 yrkandena 1 och 15

får genom det sagda anses i huvudsak tillgodosedda.

När det gäller insatser mot olika sjukdomar som

benskörhet, tuberkulos och elöverkänslighet har

utskottet samma inställning som tidigare. Mot

bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar inom

hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom

vidhåller utskottet att riksdagen inte kan

tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika

sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras

på visst sätt. Vad gäller benskörhet kan utskottet

dock konstatera att SBU för närvarande bedriver ett

projekt för att utvärdera den vetenskapliga grunden

för de tillgängliga metoderna för att förebygga,

diagnostisera och behandla benskörhet. SBU kommer

även att i projektet beröra de samhällsekonomiska

konsekvenserna av insatser på området. Rapporten

beräknas publiceras under år 2003. Riksdagen bör

inte ta något initiativ på området. Motionerna So279

(m), So408 (m), So559 (s), So612 (kd) yrkande 9 och

So621 (c) yrkandena 2-4 avstyrks därmed.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So343, 2001/02: So498

yrkandena 1, 6 och 13 och 2001/02:MJ422 yrkande 10

och avslår motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So303

yrkande 5, 2001/02:So497 yrkandena 17-19,

2001/02:So593, 2001/02:So612 yrkande 1 och 2001/02:

Kr426 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det är ett viktigt steg i det

folkhälsopolitiska arbetet om konkreta folkhälsomål

kan fastställas med syfte att öka och bevara

folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i hälsa

mellan olika grupper av människor.

Trots att vårt samhälle skall ge sina invånare

social trygghet och välfärd, skapar vår livsstil

samtidigt miljöproblem som slår tillbaka på oss

själva i form av ökad ohälsa. Målet bör vara att den

mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte skall

drabba vare sig oss själva eller naturen. En

nollvision bör därför upprättas för de

miljörelaterade negativa hälsoeffekterna för att

tydliggöra det direkta sambandet mellan vår livsstil

och vår hälsa.

För att befrämja de äldres hälsa krävs en ökad

kunskap, medvetenhet och analys vid all

samhällsplanering om vad som konstituerar en

hälsosam miljö för äldre. Under ideala förhållanden

borde folkhälsan vägas in vid samtliga större

samhällsförändringar. Då detta kan vara svårt att

genomföra i praktiken föreslår vi i stället att

pilotprojekt initieras av regeringen på ett antal

områden. Dessa kan tjäna som exempel på

hälsokonsekvensplaner som kan användas på fler

områden.

Slutligen anser vi att regeringen bör utreda

frågan om en mer landsomfattande generell, och för

den enskilde kostnadsfri, vaccinering mot kommande

influensaepidemier för en förbättrad hälsa hos

befolkningen och en lägre kostnad för

omhändertagandet inom sjukvården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So612 yrkande 1 och

2001/02:Kr426 yrkande 1 och avslår motionerna

2001/02:So227, 2001/02:So303 yrkande 5,

2001/02:So343, 2001/02:So497 yrkandena 17-19,

2001/02:So498 yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593

och 2001/02:MJ422 yrkande 10.

Ställningstagande

Vid allt folkhälsoarbete är det viktigt att utgå

från en helhetssyn på människan och hälsan som

begrepp. I vid bemärkelse handlar hälsa om ett

fysiskt, psykiskt, socialt och andligt tillstånd av

välbefinnande. Folkhälsoarbetet står inför många

utmaningar i framtiden. Alltfler av oss kan

förväntas leva längre med följd att förekomsten av

sjukdom i befolkningen ökar totalt sett. Detta

kommer att innebära en ökad börda att bära för

samhället och sjukvården. Det bekräftar att

folkhälsoarbetet måste ges ökad betydelse både på

det nationella och internationella planet.

Vi kan konstatera att barns hälsa har försämrats

under de senaste åren, såväl den psykiska som den

fysiska. Allt fler utredningar visar att barn

upplever sig stressade och plågas av huvudvärk och

magont. Andelen överviktiga ökar och därmed risken

för åldersdiabetes. Idrottsrörelsen har här en

viktig roll att spela. Genom ett ökat

idrottsutövande kan barnen ges en bättre kondition

men även genom gemenskap och stimulerande

sysselsättning få en friskare själ. Ungdomars hälsa

är en framtidsfråga. Om inte kraftfulla åtgärder

sätts in är detta en tidsinställd ohälsobomb som

kommer att explodera om några år när dagens ungdomar

kommer i övre medelåldern. Därför anser vi att

regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder

för att främja folkhälsan bland ungdomar.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So303 yrkande 5 och avslår

motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So343,

2001/02:So497 yrkandena 17-19, 2001/02:So498

yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593, 2001/02: So612

yrkande 1, 2001/02:Kr426 yrkande 1 och 2001/02:MJ422

yrkande 10.

Ställningstagande

Det regelverk som bildar underlag för tillsyn av

patientvården och som samtidigt innehåller

föreskrifter kring patientsäkerhet har inte någon

motsvarighet i fråga om folkhälsoarbetet. Medan

exempelvis smittskyddslagen också reglerar insatser

av befolkningskaraktär, finns inga motsvarande

uppdrag vad gäller prevention och befolkning. Jag

anser därför att riksdagen av regeringen bör begära

förslag om en översyn av lagstiftningen som reglerar

insatser av folkhälsokaraktär. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So497 yrkandena 17-19 och

avslår motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So303

yrkande 5, 2001/02:So343, 2001/02:So498 yrkandena 1,

6 och 13, 2001/02:So593, 2001/02:So612 yrkande 1,

2001/02:Kr426 yrkande 1 och 2001/02:MJ422 yrkande

10.

Ställningstagande

Under skolåldern utvecklas många av de vanor och

livsstilar som får bestående effekt för hälsan. Det

gäller matvanor, motionsvanor och bruk av tobak,

alkohol och droger. Jag anser det viktigt att

gymnasieskolan fortsätter undervisningen i

hälsofrågor som påbörjats i grundskolan. Den skall

ta sin utgångspunkt i ett positivt och främjande

perspektiv även om man inte skall blunda för de

risker som finns i elevernas omvärld.

En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste

friskfaktorerna för alla åldersgrupper. Tyvärr når

inte det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex.

funktionshindrade, vissa invandrargrupper och

ensamföräldrar. Biblioteken, teatrarna, de ideella

föreningarna m.fl. bör därför stimuleras att satsa

brett också på dessa målgrupper.

Genom apoteken kan man nå grupper som inte behöver

anlita hälso- och sjukvården med information om hur

man kan förebygga och själv hantera hälsoproblem.

Jag anser det viktigt att apoteken också i framtiden

får spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Det

samarbete man haft med Statens folkhälsoinstitut

rörande t.ex. allergier har visat sig vara av mycket

stort värde.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

5. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So498 yrkande 5, delvis, och

avslår motionerna 2001/02:So303 yrkandena 4 och 6,

2001/02: So376 yrkandena 1 och 5, 2001/02:So497

yrkande 20, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och

2001/02:MJ518 yrkande 2.

Ställningstagande

Den fysiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar.

Astma och allergier drabbar numera nästan 40 % av

alla barn och ungdomar. Orsaken till denna ökning är

fortfarande till största delen okänd. Det kan inte

vara obetydligt att i det här sammanhanget lyfta

fram frågan om miljöföroreningar i kombination med

ökade luftvägsbesvär. En möjlig orsak kan sökas i en

förändrad balans mellan skyddande och utlösande

faktorer. I dag pågår en rad forskningsprojekt på

området. Vi anser det mycket angeläget att den

forskningen påskyndas och utvecklas. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

6. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So303 yrkande 4 och avslår

motionerna 2001/02:So303 yrkande 6, 2001/02:So376

yrkandena 1 och 5, 2001/02:So497 yrkande 20,

2001/02:So498 yrkande 5, delvis, 2001/02: MJ425

yrkande 1 och 2001/02:MJ518 yrkande 2.

Ställningstagande

Kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet glöms

ofta bort. Analyser av och forskning kring

hälsoutvecklingen har ofta begränsats till

specifika kvinnosjukdomar och psykiska

problem. Vi anser att folkhälsoarbetet måste

vidgas för att belysa kvinnors situation ur

andra perspektiv. Riksdagen bör därför hos

regeringen begära förslag om ett vidgat

kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So303 yrkandena 4 och 6 och

avslår motionerna 2001/02:So376 yrkandena 1 och 5,

2001/02: So497 yrkande 20, 2001/02:So498 yrkande 5,

delvis, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och 2001/02:MJ518

yrkande 2.

Ställningstagande

Kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet glöms ofta

bort. Analyser av och forskning kring

hälsoutvecklingen har ofta begränsats till specifika

kvinnosjukdomar och psykiska problem. Jag anser att

folkhälsoarbetet måste vidgas för att belysa

kvinnors situation ur andra perspektiv. Riksdagen

bör därför hos regeringen begära förslag om ett

vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen.

Jag anser vidare att riksdagen bör initiera ett

omfattande forskningsprogram om den sociala

gemenskapens betydelse för folkhälsan. Enligt min

uppfattning behövs ny kunskap om social integration

och vilka mekanismer som påverkar människors

livsvillkor och levnadssätt. Forskningsprogrammet

bör ha ett underifrånperspektiv. Utgångspunkten bör

vara det sociala livets stödjepunkter, familjen, de

sociala nätverken och närmiljön. Det bör bland annat

ta fasta på de informella strukturerna,

frivilligheten, föreningslivet och folkbildningen.

Det bör väva in kulturverksamheters betydelse, bl.a.

när individer är självverksamma och aktiva.

Forskningsprogrammet bör omfatta idéhistoriker,

beteendevetare, medicinare, antropologer m.m. för

att ge den tvärsektoriella kunskap som efterfrågas.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:So497

yrkande 20 och avslår motionerna 2001/02:So303

yrkandena 4 och 6, 2001/02:So376 yrkandena 1

och 5, 2001/02:So498 yrkande 5, delvis,

2001/02:MJ425 yrkande 1 och 2001/02:MJ518

yrkande 2.

Ställningstagande

Kunskap behövs för ett målinriktat och effektivt

folkhälsoarbete. Jag anser det därför viktigt att

forskningen över vilka förebyggande insatser som är

mest effektiva utifrån en mänsklig och

hälsoekonomisk utgångspunkt stimuleras och

prioriteras. Ett annat forskningsfält som måste

stimuleras är forskning kring hur kunskap om

livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan

förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det

individuella planet. Det är vidare viktigt att

Statens folkhälsoinstitut i sitt folkhälsoarbete gör

systematiska kunskapsöversikter. Institutet bör

också initiera och stödja forskning som är viktig

för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Vidare bör institutet systematiskt utvärdera olika

arbetssätt i förebyggande syfte. Vad jag nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

9. Psykisk ohälsa och stress (punkt 5)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:A246 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi ser positivt på regeringens förnyelsearbete vad

gäller stress i arbetslivet. Regeringen missar dock

möjligheten att vidta rätt åtgärder om den enbart

relaterar problemet med stress till arbetslivet. Vi

saknar bredare förslag som leder till ökad valfrihet

och större flexibilitet för medborgarna, vilket vi

anser vara en nyckel till att minska stressen i

samhället. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

10.Skadliga ljudnivåer (punkt 7)

av Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So258, 2001/02: So336,

2001/02:So495 yrkanden 7 och 8 och 2001/02:So498

yrkande 11 och avslår motionerna 2001/02:So244,

2001/02:So276 yrkandena 1 och 3, 2001/02:So296,

2001/02:So310, 2001/02:So351, 2001/02:So494 och

2001/02:So497 yrkande 16.

Ställningstagande

I dagens samhälle får barn sällan vila sin hörsel.

Dagens ljudmatta som dygnet runt finns omkring oss

bör ses dels ur ett folkhälsoperspektiv dels ur ett

barnperspektiv. Vi anser att en utredning bör

tillsättas för att se över hur omfattande problemet

med hörsel är för dagens barn och unga.

Vi konstaterar att Socialstyrelsen ger ut

rekommendationer avseende ljudnivåer, exempelvis vid

konserter och diskotek. Att dessa rekommendationer

efterlevs kontrolleras däremot sällan. Det är därför

mycket vanligt att unga människor exponeras för

mycket höga ljudnivåer. Med tanke på det ökande

antalet hörselskador är det förebyggande arbetet

mycket viktigt. De regler och rekommendationer som

anger tillåtna ljudnivåer måste kombineras med

riktlinjer för hur de skall efterlevas. Ansvaret för

detta måste tydliggöras. Det är viktigt att sänka

ljudnivåerna, öka kunskapen om skadorna, utföra

kontroller och införa sanktioner för dem som inte

följer bestämmelserna. Problemet är så allvarligt

att det i lag måste anges högsta tillåtna ljudnivå

på offentliga platser. Personer som sköter

ljudanläggningarna skall genomgå kurs för att få

tillstånd. Tillsynsmyndigheten skall få befogenhet

att dra in tillstånd eller på annat sätt stoppa

verksamheten för längre eller kortare tid.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med

förslag till lagreglering i enlighet härmed.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11.Skadliga ljudnivåer (punkt 7)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So497 yrkande 16 och avslår

motionerna 2001/02:So244, 2001/02:So258,

2001/02:So276 yrkandena 1 och 3, 2001/02:So296,

2001/02:So310, 2001/02:So336, 2001/02: So351,

2001/02:So494 och 2001/02:So495 yrkandena 7 och 8

och 2001/02: So498 yrkande 11.

Ställningstagande

Ungefär var tionde person lider av hörselskada.

Att höra illa och ha problem med hörseln är

ofta stigmatiserande och skapar många

problem. Det är viktigt att minska

bullerstörningarna så att ljudnivåerna sänks

och färre människor utsätts för buller. Jag

utgår från att bullerfrågan kommer att få en

framträdande plats i regeringens kommande

folkhälsoproposition. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

12.Kost och motion (punkt 8)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So498 yrkande 5, delvis, och

avslår motionerna 2001/02:So382, 2001/02:So632

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ289 yrkande 1 och

2001/02:MJ518 yrkandena 1 och 15.

Ställningstagande

Fler och fler barn drabbas av övervikt som i sin tur

kan leda till fortsatt ohälsa, bl.a. diabetes. En

förändrad matkultur i kombination med allt mindre

fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Vi

anser det därför angeläget att barn och unga ges

möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle

till regelbunden fysisk aktivitet. Vad vi nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

13.Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars

Gustafsson (kd) och Cristina Husmark Pehrsson

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So279 och 2001/02:So408

och avslår motionerna 2001/02:So559, 2001/02:So612

yrkande 9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi står fortsatt bakom de riktlinjer för

prioriteringar inom hälso- och sjukvården

som riksdagen ställt sig bakom, vi vill dock

trots detta lyfta fram de tilltagande

problemen med osteoporos - benskörhet. Med

hänsyn till den omfattning och de effekter

på folkhälsan och samhällsekonomin som

osteoporos redan har och den utveckling som

kan förutses som en följd av en trendmässig

ökning av antalet frakturer och ökad

medellivslängd hos befolkningen är det

nödvändigt att en nationell strategi och

handlingsplan utarbetas för att utan

dröjsmål kunna hantera och på sikt bromsa

utvecklingen. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

14.Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So408 och avslår motionerna

2001/02:So279, 2001/02:So559, 2001/02:So612 yrkande

9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi står fortsatt bakom de riktlinjer för

prioriteringar inom hälso- och sjukvården som

riksdagen ställt sig bakom. Vi anser inte att det

ankommer på riksdagen att uttala sig om förebyggande

insatser, behandling m.m. för viss sjukdom (motion

So279). Med hänsyn till den omfattning och de

effekter på folkhälsan och samhällsekonomin som

osteoporos redan har och den utveckling som kan

förutses som en följd av en trendmässig ökning av

antalet frakturer och ökad medellivslängd hos

befolkningen bedömer vi det dock nödvändigt att en

nationell strategi och handlingsplan utarbetas för

att utan dröjsmål kunna hantera och på sikt bromsa

utvecklingen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Allmänt om folkhälsorbete m.m. (punkterna 1-7)

av Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Kenneth Johansson (c) och Kerstin Heinemann (fp).

Redan i propositionsförteckningen den 18 september

2001 aviserade regeringen en proposition om

nationella folkhälsomål till december 2001.

Propositionen är ännu inte framlagd. I avvaktan på

propositionen avstod vi från att lägga förslag under

allmänna motionstiden 2001 i en mängd aktuella

folkhälsofrågor. Regeringens fördröjning har

kraftigt påverkat utskottets möjligheter att driva

folkhälsofrågorna framåt. Med tanke på den skenande

utvecklingen av ohälsa - sjukskrivningar och

förtidspensioneringar - är det särskilt betänkligt

att propositionen dröjer då den bl.a. kan förväntas

behandla orsaker till ohälsa och sjukskrivningar. Vi

förutsätter nu att ingen ytterligare fördröjning

sker utan att en proposition läggs fram i början på

hösten.

Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Vi vill erinra om att vi har tagit upp frågan om

forskning inom området elektromagnetisk strålning i

vår motion 2001/02:MJ422. Yrkandet har behandlats i

utbildningsutskottets betänkande 2001/02:UbU1. I vår

reservation 9 i betänkandet anför vi att forskningen

inom området inte har kunnat fördjupas och

vidareutvecklas så mycket som vore önskvärt, och det

finns fortfarande oklarheter och osäkerheter som

leder till att beslut inte tas om t.ex. gränsvärden

och andra försiktighetsåtgärder. Vi anser att det

finns behov av en sammanställning av den forskning

som hittills utförts inom området.

Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Kenneth Johansson (c).

I likhet med utskottet och motionärerna oroas jag av

utvecklingen när det gäller skadliga ljudnivåer. Det

är angeläget att begränsa ljudnivåerna på konserter,

diskotek m.m. och att sprida kunskap om hur man

förebygger tinnitus. Det är också angeläget att

miljö- och hälsoskyddsnämnderna utövar en effektiv

tillsyn av ljudnivåerna. Jag utgår från att

regeringen noga följer utvecklingen på området. Jag

avstår därför nu ifrån att reservera mig i frågan

men förbehåller mig rätten att återkomma om så

skulle behövas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot

tobaksbruket och avskaffade tobakssubventioner.

2001/02:So227 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett register över

vaccinationer.

2001/02:So244 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell lag med

fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga

lokaler.

2001/02:So258 av Kia Andreasson och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en lag som anger högsta tillåtna

ljudnivå på offentliga platser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personer som

sköter ljudanläggningar skall genomgå utbildning

för att få tillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

tillståndsmyndigheten får bemyndigande att vidta

sanktioner mot överträdelse.

2001/02:So276 av Margareta Andersson och Sofia

Jonsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsningar av

ljudnivåer på konserter, diskotek m.m.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser för

att sprida kunskaper om och öka informationen om

hur man förebygger och botar tinnitus.

2001/02:So279 av Ingvar Eriksson och Elizabeth

Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förebyggande åtgärder mot

osteoporos.

2001/02:So283 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att initiera en

nationell kampanj för livslust och mot självmord.

2001/02:So296 av Elisabeth Fleetwood (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av att

skyndsamma åtgärder vidtas beträffande riskerna för

bullerskador med tyngdpunkten på en

informationskampanj riktad till allmänheten, med

speciell inriktning på den yngre delen av

befolkningen.

2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ett

vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen.

5. Riksdagen begär hos regeringen översyn av

lagstiftningen som reglerar insatser av

folkhälsokaraktär.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initierandet av

ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan.

2001/02:So307 av Inger Lundberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

folkhälsoaspekterna måste ges ökad tyngd i

storstadsdelegationens arbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riktade medel inom

ramen för bl.a. Integrationsverket och Allmänna

arvsfonden för att öka tillgängligheten till det

rörliga friluftslivet, inte minst bland

invandrare.

2001/02:So310 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om att via lagstiftning sänka ljudvolymen vid

konserter, bio, diskotek etc.

2001/02:So315 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att slopa EU:s subventioner

till tobaks- och vinodling.

2001/02:So336 av Ewa Larsson m.fl. (mp, m, v, kd, c,

fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en utredning behöver tillsättas för att se över

hur omfattande problemet med hörsel är för dagens

barn och unga.

2001/02:So343 av Rolf Olsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en

mer landsomfattande generell, och för den enskilde

kostnadsfri, vaccinering mot kommande

influensaepidemier enligt vad i motionen anförs om

förbättrad hälsa hos befolkningen och en lägre

kostnad för omhändertagandet inom sjukhusvården.

2001/02:So351 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

reglerna gällande ljudnivån vid evenemang.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

information om buller och hörselskador till följd

av buller.

2001/02:So376 av Margareta Viklund (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

parlamentariskt sammansatt utredning för att

utreda kostnaderna för förebyggande insatser

kontra sjukvårdande och behandlande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppdra åt

Socialdepartementet och Finansdepartementet att, i

samarbete med Utbildningsdepartementet, utreda och

jämföra kostnaderna för förebyggande friskvårdande

kontra sjukvårdande behandlande insatser samt

utarbeta en långsiktig plan för det förebyggande

folkhälsoarbetet.

2001/02:So382 av Laila Bjurling (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen skall

verka för att lunchrestauranger näringsdeklarerar

sina maträtter, åtminstone "dagens rätt".

2001/02:So408 av Elisabeth Fleetwood och Anita Sidén

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skyndsamt utarbeta en

handlingsplan samt tar nödvändiga initiativ för att

hantera osteoporosproblematiken.

2001/02:So411 av Ingrid Burman m.fl. (v, s, m, kd,

c, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antagandet av mål för det

självmordspreventiva arbetet i Sverige.

2001/02:So494 av Sven Bergström och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om intensifierat arbete mot

hörselskador.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anges i motionen om barn och

hörselproblem.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om utredning

angående barn och ungdomars hörsel.

2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationellt

handlingsprogram mot självmord.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot

buller.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningens roll

i folkhälsoarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fritid och kultur.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om apoteken.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning.

2001/02:So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den

folkhälsopolitiska inriktningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

forskning om orsaker till barns astma samt behov

av ökad fysisk aktivitet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konsekvensanalyser

av äldres hälsa i samband med

samhällsförändringar.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höga ljudnivåer.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhälsomål.

2001/02:So559 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av aktiv

information om tuberkulos.

2001/02:So593 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att klarlägga hur

folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den

fysiska samhällsplaneringen genom bl.a. förbättrad

tillgång på koloniträdgårdar.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

folkhälsoarbetet bör ges ökad betydelse.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förebyggande av

självmord och att Nationella rådet för

självmordspreventionsprogram bör få nationell

status.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.

2001/02:So621 av Marianne Andersson och Gunnel

Wallin (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att myndigheterna

måste inta en mer öppen attityd till

behandlingsformer som visar sig hjälpa patienter

med elöverkänslighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en specialutrustad

klinik för att ta bort den skadliga belastningen

av tungmetaller, kemikalier och dolda infektioner

bör inrättas i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

måste ta hänsyn till forskning från båda sidor i

elöverkänslighetskonflikten och även till

vittnesmålen från drabbade människor.

2001/02:So624 av Viviann Gerdin och Margareta

Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hälsoaspekter

måste ges en mer framträdande roll vid bedömning

av nationella bidrag och EU-bidrag.

2001/02:So632 av Helena Hillar Rosenqvist och

Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

motion och aktivitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beakta

människors behov av aktivitet i olika samhälleliga

beslut.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma med förslag till åtgärder för att

främja folkhälsan bland ungdomar.

2001/02:MJ289 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att ändra våra matvanor i enlighet med rap-

porten.

2001/02:MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen att en

nollvision bör upprättas för de miljörelaterade

negativa hälsoeffekterna för att tydliggöra det

direkta sambandet mellan vår livsstil och vår

hälsa.

2001/02:MJ425 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

studie av de miljörelaterade sjukdomarna och deras

utbredning i landet.

2001/02:MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av förändrad

livsstil.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om

livsstilens och kostens inverkan på vår hälsa.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hälsohem.

2001/02:A246 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stress bör

behandlas ur ett bredare perspektiv än bara

relaterat till arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stress bör

uppmärksammas i folkhälsoarbetet.