Bet. 2001/02:SOU5

Socialutskottets betänkande

2001/02:SOU5

Bildande av ett familjemedicinskt institut m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels proposition 2001/02:38

Bildande av ett familjemedicinskt institut, dels

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12

Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas

arbetsmarknad, såvitt gäller frågan om en översyn av

språkutbildningen för vårdpersonal (punkt 4).

Vidare behandlas de 8 motionsyrkanden som väckts

med anledning av propositionen, 1 motionsyrkande som

väckts med anledning av proposition 2000/01:149

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg, 2

motionsyrkanden som väckts med anledning av

revisorernas förslag samt ca 30 motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden 2001.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

att ett familjemedicinskt institut bildas i syfte

att utveckla den primärvård som finansieras av

landstingen och kommunerna. Vidare tillstyrker

utskottet regeringens förslag om institutets roll

och verksamhetsform. Utskottet ställer sig också

bakom vad regeringen föreslår när det gäller

institutets verksamhetsinriktning, men anser att ett

tillägg bör göras så att verksamhetsinriktningen

utvidgas till att avse även folkhälsoaspekter.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

ändring i sekretesslagen (1980:100) med den

justeringen att lagändringen föreslås träda i kraft

den 1 mars 2002.

Utskottet förordar med bifall till Riksdagens

revisorers förslag att en särskild översyn skall

göras av utformningen, lokaliseringen och

dimensioneringen av språkutbildningen för utländsk

vårdpersonal.

I betänkandet finns 11 reservationer och 1

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Bildande av ett familjemedicinskt

institut

Riksdagen godkänner regeringens förslag om att

ett familjemedicinskt institut skall bildas

enligt avsnitt 4 i propositionen. Riksdagen

avslår därmed motionerna 2001/02:So7 och

2001/02:So10.

Reservation 1 (m)

2. Institutets roll och inriktning

Riksdagen dels godkänner regeringens förslag om

det familjemedicinska institutets roll och

inriktning enligt avsnitt 4 i propositionen, dels

tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:So8 yrkande 2 och

2001/02: So11 yrkande 1.

3. Fortbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So347

yrkande 3, 2001/02:So380, 2001/02:So503 yrkande 3

och 2001/02:So566 yrkande 6.

Reservation 2 (kd, c)

4. Kvalitetsarbete och metodutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So264

yrkande 2, 2001/02:So364 yrkande 2,

2001/02:So479, 2001/02:So488 yrkandena 1 och 2,

2001/02: So549, 2001/02:So598 och 2001/02:Kr416

yrkande 3.

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (kd)

5. Kvalitetsregister

Riksdagen avslår motion 2001/02:So303 yrkande

8.

Reservation 5 (c)

6. Delegering

Riksdagen avslår motion 2001/02:So554.

7. Vård av äldre

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So3 yrkande

16, 2001/02:So212 yrkande 2, 2001/02:So362

yrkande 2, 2001/02:So402, 2001/02:So610 yrkandena

3, 4 och 7, 2001/02:So613 yrkande 8,

2001/02:So628 yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande

9.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (fp)

8. Specialistläkare

Riksdagen avslår motion 2001/02:So610 yrkandena

5, 6 och 8.

9. Äldres läkemedelsanvändning

Riksdagen avslår motion 2001/02:So362 yrkande

1.

10. Institutets namn

Riksdagen avslår motion 2001/02:So8 yrkande 1.

Reservation 9 (v, mp)

11. Institutets placering

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So8 yrkande

3, 2001/02:So9 och 2001/02:So11 yrkande 2.

Reservation 10 (v, kd, c, mp)

12. Institutets verksamhetsform

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

institutets verksamhetsform enligt avsnitt 4 i

propositionen.

13. Förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen

Riksdagen antar de av utskottet i bilaga 3

framlagda förslagen till dels lag om ändring i

lagen (2001:1149) om ändring i sekretesslagen

(1980:100), dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

14. Riksdagens revisorers förslag

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om en översyn av

utformningen, lokaliseringen och dimensioneringen

av språkutbildningen för utländsk vårdpersonal.

Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers

förslag (punkt 4) samt motion 2000/01:Ub40

yrkande 4. Riksdagen avslår motionerna

2001/02:So303 yrkande 31, 2001/02:So527,

2001/02:So628 yrkande 4 i denna del och

2000/01:Ub38 yrkande 4.

Reservation 11 (c)

Stockholm den 22 januari 2002

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein

(s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s),

Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars U Granberg (s), Elisebeht

Markström (s), Rolf Olsson (v), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp), Ester Lindstedt-Staaf (kd), Helena

Hillar Rosenqvist (mp) och Sven Brus (kd).

2001/02

SoU5

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2001/02:38 Bildande av ett familjemedicinskt

institut. I propositionen föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) och godkänner vad

regeringen föreslår om att ett familjemedicinskt

institut skall bildas samt dess roll, inriktning och

verksamhetsform (avsnitt 4). Regeringens förslag

till beslut återges i bilaga 1. Regeringens

lagförslag återges i bilaga 2. I betänkandet

behandlas vidare de 8 motionsyrkanden som väckts med

anledning av propositionen, 1 motionsyrkande som

väckts med anledning av proposition 2000/01:149

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg samt ca 30

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2001.

Utbildningsutskottet har den 8 mars 2001 beslutat

att överlämna Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och

invandrarnas arbetsmarknad i vad avser förslagspunkt

4 jämte motioner till socialutskottet.

Socialutskottet behandlar förslaget och motionerna i

det nu föreliggande betänkandet. Revisorernas

förslag till beslut återges i bilaga 1.

Vid sammanträde den 17 januari 2002 har

generaldirektören Gunnar Ågren, Statens

folkhälsoinstitut, lämnat information till

utskottet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett familjemedicinskt

institut bildas i syfte att utveckla den primärvård

som finansieras av landstingen och kommunerna.

Vidare lämnas förslag om institutets roll samt

verksamhetens inriktning och form.

Utskottets överväganden

Proposition 2001/02:38

Bildande av ett familjemedicinskt institut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna förslaget att ett

familjemedicinskt institut skall bildas.

Riksdagen bör därmed avslå 2 motioner med

begäran om avslag på propositionen. Jämför

reservation 1 (m).

Motioner

I motion So10 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför

bl.a. att de problem som primärvården står inför i

dag kan lösas med den stora kunskap och erfarenhet

som finns hos vårdens aktörer och med en utveckling

mot större mångfald och ökat patientinflytande.

Motionärerna ställer sig frågande till vad det

familjemedicinska institutet kan tillföra som är av

nytt och framtida värde. Risk finns att revir

befästs i stället för att murar mellan primärvård

och andra organisationer bryts ned. Vidare anförs

att den kliniska forskningen blivit alltmer

eftersatt. Primärvårdens integrering med kliniskt

utvecklingsarbete måste förstärkas och insatser

göras för att stimulera primärvården till egen

forskning och samarbete med universitetssjukhusens

kliniska forskning. Enligt motionärerna tyder

regeringens förslag på en styrning från den

alternativt drivna primärvården till den offentligt

drivna primärvården och innebär en risk för ökad

politisk styrning av vården. Vad gäller

personalfrågan i vården anför motionärerna att den

är noggrant kartlagd, och de ifrågasätter det

föreslagna institutets roll när det gäller att

"identifiera och sprida kunskap" om faktorer som är

viktiga för rekrytering av vårdpersonal. En

avgörande faktor för att rekrytera och behålla

vårdpersonal är att låta personalen ta ett större

eget ansvar. Vidare krävs enligt motionärerna att

specialistkompetens inom framför allt psykiatri,

geriatrik, pediatrik och gynekologi tillförs

primärvården samt att privatpraktiserande läkare kan

överlåta sin praktik på en annan läkare. Även i

motion So7 av Carl-Axel Johansson (m) begärs att

riksdagen avslår propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet betonade i samband med behandlingen av den

nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-

och sjukvården att det är av grundläggande betydelse

att primärvården utvecklas till en väl fungerande

bas i hälso- och sjukvården (2000/01:SoU5).

Utskottet vidhåller denna inställning och delar

regeringens uppfattning att det finns ett stort

behov av en nationellt samlande instans för

kunskapsutbyte i frågor om utveckling av

primärvårdens innehåll och utformning, utgående från

alla de personalgrupper som är verksamma inom

primärvården. I detta sammanhang vill utskottet

erinra om de goda erfarenheterna av inrättandet av

Hjälpmedelsinstitutet. Utskottet ser också positivt

på regeringens förslag att institutet skall

utvärderas löpande under den treårsperiod som den

nuvarande finansieringen avser. Utskottet ställer

sig sammanfattningsvis bakom propositionens förslag

att ett familjemedicinskt institut skall bildas.

Motionerna So7 (m) och So10 (m) avstyrks därför.

Institutets roll och inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

det familjemedicinska institutets roll och

inriktning med följande tillägg. Riksdagen

bör med delvis bifall till ett par

motionsyrkanden (v, c) ge regeringen till

känna att verksamhetsområdet bör utvidgas

till att avse även folkhälsoaspekter.

Propositionen

I propositionen anförs att det familjemedicinska

institutets ändamål skall vara att genom

kunskapsutveckling och kunskapsspridning bidra till

att utveckla den primärvård som finansieras av

landstingen och kommunerna och att därigenom stärka

och tydliggöra den svenska familjemedicinen.

Institutet skall fullgöra sitt ändamål genom att

utgöra ett nationellt stöd för kunskapsutveckling

och kunskapsspridning inom primärvårdens alla olika

verksamheter och till alla de personalkategorier som

är verksamma i primärvården.

Institutets verksamhet skall i huvudsak utformas

inom ramen för insatser som har till syfte att:

- skapa kontakter och kommunikation mellan alla

primärvårdens intressenter,

-

- stödja olika insatser för att utveckla och

initiera fortbildning inriktad på såväl det

yrkesspecifika som på teamarbete, vilket även

innefattar sådan kunskapsutveckling och

fortbildning som är gemensam för olika yrkes-

grupper och mellan landstingens och kommunernas

primärvård,

-

- stödja kvalitetsarbetet och metodutvecklingen inom

primärvården,

-

- särskilt uppmärksamma kunskapsutveckling och

kunskapsspridning beträff-ande primärvårdens stöd

och vård av äldre,

-

- belysa faktorer av betydelse för att rekryteringen

till primärvården skall kunna tryggas långsiktigt,

-

- stödja utveckling av landstingens och kommunernas

insatser när det gäller information till

befolkningen om primärvårdens möjligheter och

förut-sättningar.

-

Institutet får också i övrigt bedriva verksamhet som

är förenlig med dess ändamål.

Motioner

I motion So8 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om institutets uppdrag (yrkande 2).

Motionärerna anför att det av regeringens förslag

framgår att institutet bl.a. skall syssla med frågor

om rekrytering. Motionärerna anser att det finns

risk att den frågan antingen tar överhand eller

försvinner helt. Frågor om rekrytering är enligt

motionärerna mycket viktiga, men bör skötas av andra

aktörer. Institutets roll bör i stället vara att

fungera som en samlande kraft för de behov som finns

inom primärvården genom den forskning som bedrivs.

Vidare påtalar motionärerna att de anser att den

inriktning mot äldre som institutet föreslås få inte

är oproblematisk och att det vore bättre att

institutet utvecklar samverkansformer med befintliga

FoU-enheter som är inriktade på forskning om äldre.

Institutet bör även beakta folkhälsoperspektivet i

nära samverkan med Statens folkhälsoinstitut.

I motion So11 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om att det

familjemedicinska institutet bör få ytterligare

direktiv som innefattar kunskapsutveckling för

förebyggande åtgärder för primärvården (yrkande 1).

Motionärerna hänvisar till Nationella

folkhälsokommitténs betänkande där vikten av

förebyggande sjukvård poängteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

familjemedicinska institutet skall utgöra ett

nationellt stöd för kunskapsutveckling och

kunskapsspridning inom primärvårdens alla olika

verksamheter och till alla de personalkategorier som

är verksamma i primärvården. Vad särskilt gäller

frågor om rekrytering av personal anser utskottet

att dessa är av avgörande betydelse för att

primärvården skall kunna fullgöra sin uppgift som

bas i sjukvården. Institutet bör därför belysa

faktorer av betydelse för att rekryteringen till

primärvården skall kunna tryggas långsiktigt.

Beträffande vård av äldre kan den frågan förutses

förbli en dominerande del av primärvårdens

uppgifter, och utskottet anser i likhet med

regeringen att institutet särskilt bör uppmärksamma

kunskapsutveckling och kunskapsspridning beträffande

primärvårdens stöd och vård av äldre.

Utskottet vill framhålla vikten av att institutets

arbete inriktas på konkreta och allmänt förekommande

frågor som berör primärvården för att på så sätt

utgöra ett stöd för personalen i primärvården.

Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anfört

när det gäller institutets verksamhetsinriktning,

men anser att ett tillägg dessutom bör göras enligt

följande. Av regeringens förslag framgår att

institutet skall stödja kvalitetsarbetet och

metodutvecklingen inom primärvården. I det

sammanhanget bör enligt utskottets uppfattning även

folkhälsoaspekter beaktas. En uppgift för institutet

bör således vara att sprida kunskaper och

erfarenheter om betydelsen av hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete. Utskottet anser att

institutet i sin verksamhet bör samverka med Statens

folkhälsoinstitut. Således föreslår utskottet att

institutets verksamhetsinriktning utvidgas till att

avse även folkhälsoaspekter. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med delvis bifall till motionerna So8

(v) yrkande 2 och So11 (c) yrkande 1 som sin mening

ge regeringen till känna.

Fortbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

fortbildning m.m. Utskottet ser positivt på

att en av det familjemedicinska institutets

uppgifter skall vara att utveckla och

initiera fortbildning för personalen. Jämför

reservation 2 (kd, c).

Propositionen

Regeringen anför att en viktig uppgift för

institutet bör vara att utveckla och initiera

fortbildningar för personalen. Institutet bör ges i

uppgift att informera personalen inom primärvården

om tillgänglig fortbildning. Därutöver bör

institutet också kunna ta initiativ för att säkra

att utbudet av fortbildning motsvarar behoven hos

alla personalkategorier i primärvården. Det bör vara

möjligt för institutet att tillsammans med

intresserade landsting och kommuner utveckla förslag

till modell för ett mer strukturerat och

sammanhållet system för fortbildning.

Kunskapsutvecklingen har traditionellt skett inom

varje profession för sig, och det har inte funnits

någon nationell struktur för att ta till vara och

utveckla de möjligheter som ligger i att fokusera på

gemensam kunskapsuppbyggnad inom teamet. Här finner

regeringen att institutet har en unik roll att fylla

när det gäller att stimulera och utveckla modeller

för teamgemensam kunskapsutveckling inom och över

gränserna mellan kommunernas och landstingens

primärvård. Regeringen vill dock framhålla att det

för att ett team skall fungera krävs att varje

medlem har kompetens för sin uppgift varför

institutet också bör initiera och utveckla

yrkesspecifik fortbildning.

Utöver att utveckla och initiera

fortbildningsinsatser som är gemensamma för teamet

samt fortbildning för de olika yrkesgrupperna i mer

traditionell bemärkelse bör insatserna också riktas

mot utbildningar som kan vara gemensamma för olika

personalgrupper inom primärvården samt mellan

landstingens och kommunernas primärvård.

Motioner

I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om vårdpersonalens yrkesutbildning,

fortbildning, kompetenskrav och karriärvägar

(yrkande 6). Motionärerna anför att yrkesinnehåll,

kompetenskrav och karriärvägar behöver förnyas och

utvecklas. Alla yrkesgrupper inom vården bör få

möjlighet till specialisering i syfte att göra

vårdyrkena mer attraktiva.

I motion So503 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs

om att riva revir och att utveckla teamarbetet

(yrkande 3). Motionärerna anför att det är dags att

lyfta fram teamet som en viktig beståndsdel i vården

och att släppa in nätverkskulturen i vården.

I motion So380 av Rosita Runegrund och Chatrine

Pålsson (kd) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförs om behovet av utbildning av

parkinsonsjuksköterskor. Motionärerna anför att för

patienter med Parkinsons sjukdom och liknande

sjukdomar är sjuksköterskan en centralgestalt som

ofta ingår i ett vårdteam med kontakter både i den

slutna vården och i primärvården.

I motion So347 av Viviann Gerdin och Rigmor

Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om att

utbildning av specialister, främst geriatriker och

psykia- triker, prioriteras och att familjeläkare

ges möjligheter till vidareutbildning med inriktning

mot åldersrelaterade sjukdomar (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas inställning om vikten

av att hälso- och sjukvårdspersonalen erbjuds

erforderlig fortbildning. För att hälso- och

sjukvården skall fungera krävs välutbildad och i

övrigt kompetent personal som utför sina uppgifter

sakkunnigt och omsorgsfullt. I detta begrepp ligger

att vårdpersonalen ges erforderlig fortbildning.

Utskottet ser därför positivt på att en av

familjemedicinska institutets uppgifter skall vara

att utveckla och initiera fortbildningar för

personalen. Utskottet vill i likhet med regeringen

särskilt peka på att institutet har en unik roll att

fylla när det gäller att stimulera och utveckla

modeller för s.k. teamgemensam kunskapsutveckling

inom och över gränserna mellan kommunernas och

landstingens primärvård. Motionerna So347 (c)

yrkande 3, So380 (kd), So503 (kd) yrkande 3 och

So566 (kd) yrkande 6 avstyrks i den mån de inte är

tillgodosedda med det anförda.

Kvalitetsarbete och metodutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kvalitet i vården. Utskottet konstaterar att

det familjemedicinska institutet bör ha goda

möjligheter att bidra till en positiv

utveckling när det gäller att förbättra

kvaliteten i primärvården och avstyrker

motionsyrkandena. Riksdagen bör vidare avslå

motionsyrkanden om kvalitetsregister och

läkemedelshantering. Jämför reservationerna 3

(v), 4 (kd) och 5 (c).

Propositionen

Regeringen anför att det i hälso- och

sjukvårdslagstiftningen ställs höga krav på

kvaliteten i vården. Arbete sker kontinuerligt inom

primärvården för att utveckla kvaliteten i enlighet

med de krav som uppställs. Regeringen anser att

institutet bör ha stora möjligheter att bidra till

en positiv utveckling när det gäller att utveckla

kvaliteten i verksamheterna. Även utvecklingen av

arbetsmetoderna inom primärvården är en ständigt

pågående process. Hälso- och sjukvård är en

kunskapsintensiv verksamhet, och det sker en snabb

utveckling av behandlingsmetoder och arbetssätt.

Behovet av utvecklingsarbete uppmärksammades också i

den nationella handlingsplanen för utveckling av

hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149). Där

betonades bl.a. betydelsen av hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete. Institutet kan bidra

till metodutvecklingen inom primärvården genom att

bl.a. sprida kunskaper och erfarenheter. Regeringen

vill i detta sammanhang framhålla att det här är

viktigt att sätta fokus på patientens behov.

Bakgrund

Från Socialstyrelsen har inhämtats att det för

närvarande finns ca 50 kvalitetsregister som är

eller utvecklas till att bli rikstäckande.

Motioner

I motion So264 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

att regeringen lägger fram förslag till riktlinjer

för primärvårdens folkhälsoarbete (yrkande 2).

Motionärerna anför att primärvårdens arbete bör

utvecklas så att ett mer offensivt folkhälsoarbete

kan utföras. För att uppnå detta krävs en satsning

på samtliga yrkesgrupper inom primärvården och ökad

samverkan med andra samhällsfunktioner. Riktlinjer

bör utarbetas som har en tydlig profil innefattande

ett klass- och könsperspektiv.

I motion So364 av Rosita Runegrund (kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

samarbete över gränserna mellan hälso- och

sjukvården och kommunernas socialtjänst vad gäller

minderåriga barn vars föräldrar drabbats av sjukdom

(yrkande 2). Motionären anför att program och

rutiner med barnperspektiv bör finnas på varje

klinik och vid varje socialförvaltning.

I motion So488 av Chatrine Pålsson och Lars

Gustafsson (kd) begärs att regeringen gör en

inventering av hur stor andel av

distriktssköterskeresurserna som avsätts till

folkhälsoinsatser (yrkande 1). I yrkande 2 begärs

att regeringen lägger fram förslag om hur sjukvården

skall organiseras för att distriktssköterskornas

sjukvårdande insatser inte skall tränga undan det

förebyggande arbetet.

I motion Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande om kulturens inverkan på hälsan

(yrkande 3). Motionärerna anför att många

undersökningar under senare år har pekat på att

människor som regelbundet tillägnar sig konstnärliga

upplevelser lever längre och mår bättre än andra

människor. Att få tillgång till konstnärlig

aktivitet kan t.o.m. påskynda tillfrisknandet hos

människor, anförs det. I motion So549 av Eva

Arvidsson och Agneta Ringman (s) anförs att det

behövs stöd till forskning kring sambandet mellan

kultur och hälsa.

I motion So303 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande om öppna kvalitetsregister

(yrkande 8). Motionärerna anför att det är svårt att

ta reda på vilken kvalitet vårdorganisationen och

den enskilde läkaren har. Ett särskilt

kvalitetsregister bör inrättas med syfte att vara

patienternas hjälp vid val av vårdgivare.

I motion So554 av Monica Öhman och Birgitta

Ahlqvist (s) begärs ett tillkännagivande om

sköterskors arbete. Motionärerna anför att

regelverken för delegation upplevs som oklara.

Vidare anförs att validering av undersköterskors

kompetens är ett område där det behövs ändringar och

att det behövs ett system där man på ett smidigt

sätt kan tillgodoräkna sig de kunskaper som man

skaffat sig under år av arbete.

I motion So479 av Torgny Danielsson (s) begärs ett

tillkännagivande om en rättighet för individen att

erhålla psykologiskt stöd vid besök i primärvården.

Motionären anför att primärvården skall utgöra basen

för de förebyggande, diagnostiserande, behandlande

och rehabiliterande insatserna och att en nödvändig

förutsättning för att detta skall uppnås är att

psykologer utgör en naturlig resurs i primärvården.

Ett liknande yrkande framförs i motion So598 av

Marina Pettersson (s).

Utskottets ställningstagande

Av 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

framgår att hälso- och sjukvården skall vara av god

kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet

i vården och behandlingen. Frågor om kvalitet är

således av grundläggande betydelse inom hälso- och

sjukvården. Utskottet delar regeringens uppfattning

att institutet bör ha goda möjligheter att bidra

till en positiv utveckling när det gäller att

förbättra kvaliteten inom primärvården. Likaså vill

utskottet betona vikten av att utveckla

arbetsmetoderna inom primärvården. Som ovan anförts

bör i det sammanhanget även folkhälsoaspekter

beaktas. En uppgift för institutet bör således vara

att sprida kunskaper och erfarenheter om betydelsen

av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda inte att

riksdagen bör ta något initiativ med anledning av

motionerna So264 (v) yrkande 2, So364 (kd) yrkande

2, So479 (s), So488 (kd) yrkandena 1 och 2, So549

(s), So598 (s) och Kr416 (kd) yrkande 3.

Utvecklingen av kvalitetsregister ingår som en del

av Socialstyrelsens ordinarie verksamhet. Utskottet

är inte berett att föreslå någon förändring när det

gäller kvalitetsregistren. Motion So303 (c) yrkande

8 avstyrks.

Utskottet har inhämtat att Socialstyrelsens

föreskrift om läkemedelshantering (SOSFS 2000:1) har

ändrats i vissa delar från och med den 1 januari

2002. Ändringarna föranleds enligt styrelsen av att

det i vissa fall varit svårt att följa den

detaljreglering som fanns i den tidigare

föreskriften. Ändringarna innebär att

verksamhetschefer och medicinskt ansvariga

sjuksköterskor får ett större ansvar jämfört med

tidigare regler och att sjuksköterskor får fler

möjligheter att delegera delar av

läkemedelshanteringen. Motion So554 (s) får anses

åtminstone delvis tillgodosedd med det anförda och

avstyrks.

Vård av äldre

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vård

av äldre. Utskottet hänvisar dels till att

det familjemedicinska institutet kan bidra

till kunskapsutvecklingen på området, dels

till pågående utredningsarbete. Riksdagen bör

vidare avslå motionsyrkanden angående

specialistläkare och äldres

läkemedelsanvändning. Jämför reservationerna

6 (m), 7 (kd) och 8 (fp).

Propositionen

Regeringen anför att vård av äldre är och även i

framtiden kommer att vara en dominerande del av

primärvårdens uppgifter. Brister i läkarinsatserna i

särskilt boende liksom brister när det gäller det

medicinska omhändertagandet av äldre inom den

kommunala primärvården samt den medicinska

kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning framhålls

återkommande som problem-områden. Det finns ett

stort behov av att utveckla primärvården så att den

bättre motsvarar de krav som måste kunna ställas på

vården för äldre med omfattande behov. Här är inte

minst kunskaper om hur samverkan mellan landstingens

och kommunernas primärvård kan förbättras en viktig

del. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att

vården av äldre bör vara ett område som institutet

särskilt skall uppmärksamma i syfte att förbättra

kunskapsutvecklingen på området. I den mån

institutets arbete gentemot den kommunala

primärvården behöver ses över ytterligare

förutsätter regeringen att det genomförs inom ramen

för institutets verksamhet.

Bakgrund

Samverkansutredningen (S 1999:05) har i betänkandet

Samverkan - Om gemensamma nämnder på vård- och

omsorgsområdet, m.m. (SOU 2000:114) behandlat frågan

om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och

sjukvården. Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Motioner

I motion So3 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

samarbete mellan olika medicinska specialiteter

(yrkande 16). Motionärerna anför att det för en

medicinsk vård av äldre är nödvändigt med löpande

formaliserade kontakter mellan läkare, geriatriska

specialister och psykogeriatriska specialister.

I motion So610 av Desirée Pethrus Engström och

Inger Davidsson (kd) begärs ett tillkännagivande om

att förbättra incitamentsstrukturen i syfte att

förbättra läkarmedverkan i våra äldreboenden

(yrkande 3). Vidare begärs tillkännagivanden om att

regeringen skall utreda hur kommunerna skall kunna

anställa geriatriker och om det ökade behovet av

geriatriker (yrkandena 4 och 5). Motionärerna anför

vidare att det råder brist på utbildade geriatriker

som är under 55 år (yrkande 6). Det bör enligt

motionärerna övervägas att ge möjlighet att

"skatteväxla" eller ge kommunerna särskilda medel

att kunna köpa läkarservicen från landstinget eller

anställa geriatriker. I yrkande 7 begärs ett

tillkännagivande om att utreda hur sjukvården inom

kommunerna för äldre skall organiseras i framtiden.

Motionärerna anför att det är oklart vem som kommer

att få ansvaret för äldresjukvården framöver,

primärvårdsläkarna eller geriatrikerna. Slutligen

begärs en översyn av hur antalet utbildningsplatser

för läkare under de kommande åren skall fördelas för

att möta behov av kompetens inom åldrandets

sjukdomar (yrkande 8).

I motion So362 av Mikael Oscarsson (kd) begärs en

uppföljning av äldres bruk av läkemedel (yrkande 1).

Vidare begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om

samverkan mellan landsting och kommun.

Sjukhusansluten hemsjukvård innebär att avancerad

läkarledd vård kan ges i hemmet, men vid behov kan

den sjuke bli inlagd på sjukhus utan att passera

akutmottagningen. I motion So613 av Sven Brus m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om behovet av

utökad samverkan mellan kommuner och landsting kring

vårdkedjorna (yrkande 8). Vidare begärs i motion

So402 av Anders Ygeman och Sylvia Lindgren (s) ett

tillkännagivande om bättre samverkan mellan kommuner

och landsting inom äldreomsorgen.

I motion So212 av Harald Nordlund (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om att ge

kommunerna rätt att anställa läkare (yrkande 2).

Motionären anför att läkare i dag inte kan anställas

kommunalt utan utför sitt arbete som konsulterande.

Det innebär att antalet konsultationer styrs av den

kommunala ekonomin i lika hög grad som av medicinska

bedömningar. Kommunalt anställda läkare skulle

enligt motionären åstadkomma mer trygghet i

arbetsorganisationen.

I motion So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om fler läkare i

äldreboende (yrkande 9). Motionärerna anför att det

till varje särskilt boende bör knytas en läkare som

har ansvar för att regelbundet besöka enheten och se

till att de boende får god medicinsk vård. Ett

liknande yrkande framförs i motion So630 av Lars

Lejonborg m.fl. (fp) yrkande 9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att vård av

äldre även i framtiden kommer att vara en

dominerande del av primärvårdens uppgifter.

Utskottet framhöll i samband med behandlingen av den

nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-

och sjukvård (2000/01:SoU5 s. 27) att personer i

särskilda boenden och inom hemsjukvården självfallet

skall vara tillförsäkrade läkarinsatser på samma

sätt som den som själv kan uppsöka vården samt att

de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård

skall få en medicinsk bedömning av läkare när de

behöver det samt konsultation eller hembesök utan

dröjsmål. Utskottet vidhåller denna uppfattning och

vill framhålla att det finns ett stort behov av att

utveckla primärvården så att den bättre motsvarar de

krav som måste kunna ställas på vården för äldre med

omfattande behov. Enligt utskottets uppfattning kan

institutet bidra till att förbättra

kunskapsutvecklingen på området. Utskottet vill

särskilt peka på diagnostisering som en fråga för

institutet att inrikta sitt arbete på och sprida

kunskap om.

Samverkansutredningen har i betänkandet Samverkan

- Om gemensamma nämnder på vård- och omsorgsområdet,

m.m. (SOU 2000:114) behandlat frågan om

läkarmedverkan i den kommunala hälso- och

sjukvården. Utskottet har erfarit att regeringen

avser att i mars 2002 lämna en proposition till

riksdagen om samverkan på vård- och omsorgsområdet.

Utskottet vill också peka på att Äldreberedningen

Senior 2005 - Äldrepolitik för framtiden (S 1998:08)

i sitt arbete skall ha som utgångspunkt

möjligheterna för äldre att få tillgång till god

vård och omsorg. Beredningens arbete beräknas vara

slutfört i maj 2003.

Socialstyrelsen har i uppdrag att under åren

1999-2002 följa utvecklingen beträffande den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken.

Arbetet redovisas i årliga rapporter till

regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna So3 (m) yrkande 16, So212 (fp)

yrkande 2, So362 (kd) yrkande 2, So402 (s), So610

(kd) yrkandena 3, 4 och 7, So613 (kd) yrkande 8,

So628 (fp) yrkande 9 och So630 (fp) yrkande 9.

Socialstyrelsen har sedan den 1 juli 1999 ansvar

för ett centralt planeringsstöd för det framtida

behovet av specialistläkare. Riksdagen bör därför

inte ta något initiativ med anledning av motion

So610 (kd) yrkandena 5, 6 och 8. Motionsyrkandena

avstyrks.

Frågan om äldre personers läkemedelsanvändning har

uppmärksammats på senare år. Bland annat har

Socialstyrelsen lämnat flera rapporter i frågan.

Utskottet utgår från att styrelsen noga följer

frågan. Riksdagen bör inte ta något initiativ med

anledning av motion So362 (kd) yrkande 1.

Institutets namn och placering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

institutets namn och placering. Jämför

reservationerna 9 (v, mp) och 10 (v, kd, c,

mp).

Propositionen

Regeringen anför att det i betänkandet Tillskapande

av ett familjemedicinskt institut (SOU 2001:49)

konstateras att det familjemedicinska institutet

kommer att vara en mötesplats för den svenska

primärvården. Samverkan med andra organisationer och

myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen, SBU och

Institutet för läkares professionella utveckling,

kommer att vara en viktig del av arbetet. Utredaren

konstaterar vidare att flertalet av de myndigheter

och organisationer som är av störst betydelse i

detta avseende är placerade i Stockholm. Detta

gäller även flertalet av de berörda

yrkesorganisationerna. En central del av institutets

uppdrag är att ha en sammanhållande funktion för

familjemedicin och utveckling av primärvården, och

det är viktigt att denna funktion inte enbart gäller

över yrkes- och organisationsgränser utan också

geografiskt så att verksamheten fungerar som hela

landets familjemedicinska institut. Utredaren

konstaterar vidare att institutet skall vara en

arena där olika aktörer träffas vid seminarier,

konferenser och möten av olika slag och att

institutet därför bör lokaliseras nära ett väl

utbyggt kommunikationscentrum som har goda

förbindelser med hela landet. Mot denna bakgrund

föreslår utredningen att grundorganisationen för det

familjemedicinska institutet lokaliseras till

Stockholmsområdet. Regeringen, som konstaterar att

detta är en fråga för föreningens medlemmar att ta

ställning till gemensamt, vill dock understryka

vikten av att institutet fungerar som hela landets

institut och beaktar de olika förutsättningar som

råder i olika delar av landet när det gäller hur man

organiserar sin primärvårdsverksamhet. Här har det

föreslagna nätverket av lokala företrädare för

primärvården en viktig uppgift att fylla.

Motioner

I motion So8 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om att institutet skall heta

primärmedicinskt institut (yrkande 1). Motionärerna

anför att begrepp som familjeläkare och

familjemedicin bygger på en patriarkalisk och

förlegad syn på både vården och familjen och att

primärmedicin är ett mer adekvat begrepp. Vidare

begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om

placeringen av institutet. Motionärerna föreslår att

institutet skall placeras utanför storstadsområdena.

Även i motion So9 av Hans Andersson (v) anförs att

institutet bör placeras utanför storstadsregionerna.

Motionären framhåller Falun som en lämplig

placeringsort. Även i motion So11 av Kenneth

Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om att

institutet bör lokaliseras utanför storstadsområdena

(yrkande 2).

Bakgrund

Regeringen har den 15 november 2001 beslutat att

tillkalla en organisationskommitté för att utföra

det förberedelsearbete som krävs för att inrätta ett

familjemedicinskt institut (dir. 2001:94). I

uppdraget ingår att teckna de avtal och andra

överenskommelser som erfordras för att verksamheten

skall kunna startas enligt den angivna tidsplanen.

Kommittén skall vidta administrativa och andra

förberedelser beträffande t.ex. institutets

bemanning, lokal för verksamheten samt inventarier

och kontorsutrustning m.m. När så erfordras skall

åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med

förbehåll för att riksdagen fattar erforderliga

beslut. Organisationskommitténs uppdrag är slutfört

när den ideella föreningen efter riksdagens

godkännande startar sin verksamhet. Kommittén skall

i samband därmed redovisa sitt uppdrag till

regeringen.

Näringsutskottet behandlade i betänkandet

2001/02:NU4 En politik för tillväxt och livskraft i

hela landet ett motionsyrkande med begäran att det

familjemedicinska institutet skall lokaliseras till

Falun. Näringsutskottet anförde bl.a. att

utgångspunkten beträffande lokalisering är att

riksdagen kan förvänta sig att regeringen

underställer ärenden om lokalisering av statlig

verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt

av principiellt intresse för riksdagens bedömning

och beslut samt att det självklart alltid föreligger

möjlighet för utskott och riksdag att göra

bedömningen att det inte finns skäl att ta ställning

i ett lokaliseringsärende. Motionsyrkandet

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:118.)

Utskottets ställningstagande

I motion So8 (v) yrkande 1 anförs att institutet bör

kallas primärmedicinskt institut. Utskottet anser

emellertid att det är lämpligt att utgå från de

internationellt sett mest förekommande begreppen

familjemedicin och familjeläkare. Motionsyrkandet

avstyrks.

Av propositionen framgår att det familjemedicinska

institutet skall bildas som en ideell förening. I

likhet med regeringen konstaterar utskottet att

institutets lokalisering är en fråga för föreningens

medlemmar att ta ställning till. Även utskottet vill

dock framhålla vikten av att institutets

landsomfattande karaktär beaktas. Likaså är det

väsentligt att de olika förutsättningar som råder i

olika delar av landet när det gäller organisationen

av primärvårdsverksamheten beaktas. Motionerna So8

(v) yrkande 3, So9 (v) och So11 (c) yrkande 2

avstyrks med det anförda.

Institutets verksamhetsform m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

institutets verksamhetsform. Riksdagen bör

vidare anta förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) med den justeringen

att lagen bör träda i kraft den 1 mars 2002.

Propositionen

Regeringen anför att ett familjemedicinskt institut

bör bildas som en ideell förening. Föreningens

bildare är staten, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs av

föreningsbildarna.

Regeringen anför vidare att bestämmelserna om

handlingsoffentlighet och sekretess bör göras

tillämpliga på institutet genom att institutet

införs i bilagan till sekretesslagen. Detta innebär

också att bl.a. vissa av bestämmelserna i arkivlagen

(1990:782) blir tillämpliga.

I samband med att dåvarande Handikappinstitutet år

1999 ombildades till den ideella föreningen

Hjälpmedelsinstitutet, med samma medlemmar som det

familjemedicinska institutet föreslås få,

diskuterades formerna för handikapporganisationernas

inflytande. Man bedömde vid detta tillfälle att en

modell med ett brukarråd som rådgivande organ till

styrelsen var en ändamålsenlig ordning. Enligt vad

regeringen erfarit har denna form för inflytande

från parter som är nära berörda av verksamheten

visat sig fungera väl. Regeringen gör därför

bedömningen att ett intressentråd med representanter

från olika yrkesgrupper och andra driftsformer än

offentlig kommer att ge berörda organisationer det

inflytande över verksamheten som det är motiverat

att de har. En förutsättning för att primärvården

skall utvecklas till att bli basen i hälso- och

sjukvården är att dess roll och funktion i

förhållande till övriga verksamhetsområden i hälso-

och sjukvården kan tydliggöras. Ett expertråd

bestående av ledamöter som representerar andra

medicinska verksamhetsområden än primärvård bör

därför inrättas som rådgivande organ till styrelsen

i sådana frågor.

I propositionen föreslås en ändring i bilagan till

sekretesslagen med ikraftträdande den 1 februari

2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag när

det gäller institutets verksamhetsform.

Utskottet ställer sig också bakom förslaget att

bestämmelserna om handlingsoffentlighet och

sekretess bör göras tillämpliga på institutet genom

att institutet införs i bilagan till sekretesslagen

(1980:100). Regeringen har föreslagit att förslaget

till lag om ändring i sekretesslagen skall träda i

kraft den 1 februari 2002. Riksdagen planerar

emellertid att fatta beslut i detta ärende den 30

januari 2002. Tidpunkten för ikraftträdande bör

därför lämpligen ändras till den 1 mars 2002. Av

lagtekniska skäl bör vidare de i propositionen

framlagda lagförslagen kompletteras. Skälen härtill

är följande. Den 14 november 2001 beslutade

riksdagen om ändring i bl.a. bilagan till

sekretesslagen (se proposition 2000/01:129, bet.

2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18, SFS 2001:1149).

Ändringen träder i kraft den 1 juli 2002. Den

förevarande propositionens lagförslag bör samordnas

med denna ändring. För att samordna lagförslaget i

förevarande proposition med den i november 2001

beslutade lagändringen lägger utskottet fram ett

eget lagförslag enligt vad som framgår av bilaga 3.

Riksdagens revisorers förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till Riksdagens

revisorers förslag i denna del och med bifall

till ett motionsyrkande som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om

en översyn av språkutbildningen för utländsk

vårdpersonal. Riksdagen bör avslå övriga

motionsyrkanden angående vårdpersonal med

utländsk bakgrund. Jämför reservation 11 (c).

Värdering av yrkeskunskaper och utbildningar

I Riksdagens revisorers förslag anförs bl.a.

följande.

Revisorerna konstaterar att problem föreligger

för invandrare att få tillgodoräkna sig

utbildningar och annan kompetens man erhållit i

hemlandet. För närvarande pågår en utredning om

validering av vuxnas kunskap och kompetens och

frågan om komplettering av utländska examina

bereds inom Regeringskansliet. Vidare bereds för

närvarande utredningen Mångfald i högskolan (SOU

2000:47) med förslag som rör bl.a.

svenskundervisning i högskolemiljö för utländska

gymnasister och akademiker samt satsning på

kompletteringsutbildningar för utländska

akademiker. En proposition om mångfald i

högskolan förväntas under 2001. Revisorerna delar

uppfattningen, som framkommit från ett antal

remissinstanser, att frågan om validering och

värdering av utländsk kompetens behöver lösas och

att möjligheterna till komplettering behöver öka

för fler akademiker än läkare. Revisorerna har

dock begränsat granskningen till

sjukvårdspersonal, och framför allt till läkare

eftersom utredningsarbete redan pågår vad gäller

utländska akademiker. Förslaget att en översyn av

språkutbildningen bör göras för andra grupper

inom sjukvården som lämnats av bl.a.

Socialstyrelsen, anser dock revisorerna vara väl

övervägt. Därför bör förslaget rikta sig mot all

utländsk vårdpersonal.

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.8 att en särskild

översyn görs av utformningen, lokaliseringen och

dimensioneringen av språkutbildningen för utländsk

vårdpersonal.

Motioner

I motion Ub40 av Mikael Odenberg m.fl. (m) begärs

att regeringen lägger fram förslag till en översyn

av språkutbildningen för vårdpersonal (yrkande 4).

Motionärerna anför att de tillstyrker regeringens

förslag härom i Riksdagens revisorers rapport.

I motion So527 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs att

regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över

reglerna för erhållandet av svensk

läkarlegitimation. Motionärerna anför att

kvalitetskraven absolut inte får sänkas för

erhållande av läkarlegitimation, men påtalar att det

är märkligt att det är så stora skillnader i krav

när det gäller å ena sidan läkare som kommer från

ett EU/EES-land och å andra sidan läkare från andra

länder.

I motion Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om djupa kvalitativa

undersökningar angående de högt utbildade

invandrarnas svårigheter att närma sig egna

yrkesområden i Sverige (yrkande 4). Motionärerna

anför att det är logiskt att ge stort stöd till den

personal som redan finns på plats i Sverige, i

stället för att behöva lära ut svenska språket till

utländska läkare och sjuksköterskor som inte har

någon kunskap alls om Sveriges språk, kultur och

samhällsliv.

I motion So303 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande om ökade möjligheter till

kompletterande utbildning för invandrare verksamma

inom hälso- och sjukvårdsområdet (yrkande 31).

Motionärerna anför att det behövs mer samverkan

mellan olika aktörer, som t.ex. landsting,

länsarbetsnämnder, kommuner, Socialstyrelsen och

andra centrala myndigheter för att välutbildad

sjukvårdspersonal skall få möjlighet att komplettera

sina utbildningar.

I motion So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om bättre villkor för

vårdpersonalen (yrkande 4 delvis). Motionärerna

anför att det är angeläget att underlätta för

personer med utländsk bakgrund som har

vårdyrkesutbildning att arbeta inom vårdyrkena.

Bakgrund

Betänkandet Validering av vuxnas kunskap och

kompetens (SOU 2001:78) bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

I proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan

behandlas frågan om tillvaratagande av utländska

akademikers kompetens. Till grund för propositionen

ligger bl.a. betänkandet Mångfald i högskolan (SOU

2000:47). Regeringen understryker vikten av att den

som har en utländsk akademisk utbildning inte blir

tvingad att här i landet genomgå en ny fullständig

utbildning inom samma område enbart därför att hon

eller han inte uppfyller de formella

behörighetsvillkor som är definierade i svenska

termer. Det är enligt regeringen viktigt att en

sådan persons reella kompetens beaktas. Regeringen

anser det också viktigt att kurser i svenska språket

för personer med utländsk högskoleutbildning

anpassas direkt till yrkeslivet. Statens skolverk

har fått i uppdrag att i samråd med Högskoleverket

och Svenska Kommunförbundet undersöka de praktiska

möjligheterna att ge högutbildade invandrare även

sfi (svenskundervisning för invandrare) i

högskolemiljö. Universitet och högskolor bör enligt

regeringen samverka kring anordnande av

kompletteringsutbildningar för invandrare med

utländsk akademisk utbildning. För sådana

utbildningar har regeringen i budgetförslaget för

2002 avsatt 10 miljoner kronor under anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. Regeringen anför också att Högskoleverket bör

få i uppdrag att tillsammans med andra berörda

myndigheter kartlägga, analysera och följa upp

antagningen av utländska akademiker till

kompletterande utbildning samt innehållet i dessa

utbildningar.

Utbildningsutskottet har i betänkande 2001/02:UbU4

behandlat propositionen. Utskottet har föreslagit

att riksdagen, med hänvisning till det som sägs i

propositionen, skall avslå motionsyrkanden om

kompletterande utbildningar för utländska

akademiker, bl.a. i svenska.

Socialutskottet behandlade i betänkande 2000/01:SoU5 Nationell

handlingsplan för hälso- och sjukvården

motionsyrkanden om språkutbildning för

vårdpersonal med utländsk bakgrund. Utskottet

anförde i sammanhanget följande (s. 22).

Utskottet vill understryka vikten av att den

kompetens som invandrad vårdpersonal besitter tas

till vara. När det särskilt gäller frågan om

möjligheten för utländska läkare att få arbete i

Sverige konstaterar utskottet att Riksdagens

revisorer i en rapport helt nyligen uttalat att

regeringen bör se över utformningen,

lokaliseringen och dimensioneringen av

språkutbildningen för utländska läkare (se

Riksdagens revisorers rapport 2000/01:RR3 Språk

och arbete - svenskundervisning för invandrare

och invandrarnas arbetsmarknad). Syftet med

översynen skall enligt rapporten vara att platser

skall finnas tillgängliga för de läkare som har

behov av en sådan utbildning. Utskottet ser

därför positivt på en sådan översyn som

revisorerna föreslår. Som anförs i propositionen

har regeringen vidare i 2000 års vårproposition

(prop. 1999/2000:100) aviserat att man avser att

tillföra 100 miljoner kronor per år under

perioden 2002-2003 för att vidta åtgärder som

ökar sysselsättningen bland invandrare. Av det

ovan anförda framgår att frågan om att ta till

vara invandrarnas kompetens för närvarande är

aktuell i flera sammanhang. Riksdagen bör därför

inte ta något initiativ.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill än en gång understryka vikten av

att den kompetens som invandrad vårdpersonal

besitter tas till vara. Av Riksdagens revisorers

rapport 2000/01:3 framgår bl.a. att Socialstyrelsen

bedömer att behovet av riktad och förstärkt

utbildning i svenska språket är påtagligt samt att

svårigheter att uppfylla språkvillkoret är det

främsta skälet till att vägen till legitimation är

lång. Utskottet ser därför positivt på att en

översyn görs av språkutbildningen för utländsk

vårdpersonal på det sätt som revisorerna föreslagit.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen, med bifall

till revisorernas förslag i denna del och med bifall

till motion Ub40 (m) yrkande 4, som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So303 (c) yrkande

31, So527 (v), So628 (fp) yrkande 4 (delvis) och

Ub38 (fp) yrkande 4 får anses tillgodosedda med det

anförda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Bildande av ett familjemedicinskt institut

(punkt 1)

av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38 Bildande av

ett familjemedicinskt institut. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:So7 och 2001/02: So10.

Ställningstagande

Vi anser att proposition 2001/02:38 Bildande av ett

familjemedicinskt institut bör avslås. Skälen

härtill är följande.

Det finns redan i dag ett stort antal

organisationer, myndigheter m.fl. som arbetar med

frågor om kunskap och kunskapsspridning inom

primärvården. Det finns också utan att något nytt

institut skapas förutsättningar för att åstadkomma

en bättre fungerande fortbildning, för att stärka

olika samarbeten och för att stödja primärvårdens

utveckling. Med alla dessa redan befintliga aktörer

i åtanke ställer vi oss frågande till vad det s.k.

familjemedicinska institutet egentligen kan tillföra

som är av nytt och bestående framtida värde. Risken

är att revir befästs i stället för att murar mellan

primärvård och andra organisationer bryts ned.

I stället för att försöka lösa problem genom ett

särskilt institut måste befintliga organisationer

ges ökat handlingsutrymme att förbättra arbetssätt

och fortbildningsmöjligheter. Det som krävs är också

valfrihet, mångfald och konkurrens i utbudet så att

patienterna kan välja bort dålig vård och i stället

välja god vård. Det ger incitament till en

utveckling som överensstämmer med patienternas

önskemål.

Den kliniska forskningen i Sverige har blivit

alltmer eftersatt. Primärvårdens integrering med

kliniskt utvecklingsarbete måste förstärkas och

tydliggöras långt mer än vad regeringen föreslår. Vi

hade därför gärna sett ett forskningspolitiskt

initiativ från regeringen där primärvården ingår som

en del i en alltmer specialiserad vård, i stället

för ett förslag till ett institut som innebär en

kostnadspost utan några som helst garantier för att

det kommer att åstadkomma något som är till gagn för

patienter och personal. För att skapa möjligheter

för högkvalitativ forskning har vi tidigare

föreslagit att ett nationellt institut för medicin

och hälsa skapas.

Vad gäller huvudmannaskapet för det föreslagna

institutet, som skall begränsas till kommuner och

landsting, noterar vi liksom Privatvårdens

arbetsgivarförbund att regeringens förslag tyder på

en styrning från den alternativt drivna till den

offentligt drivna primärvården. Vi ser en risk med

att huvudmannaskapet för institutet kan innebära en

ökad politisk styrning av vården. Vi har länge

påtalat behovet av att de som arbetar i vården också

måste ha ett större inflytande över den. Politisk

styrning måste ge plats för kompetens och

utveckling.

Personalfrågan i vården är noggrant kartlagd - vad

gäller både bedömningar av behovet av personal och

vad som ger vården bättre förutsättningar att locka

personal och få dem att trivas och arbeta kvar. Vi

ifrågasätter därför det föreslagna familjemedicinska

institutets roll beträffande att "identifiera och

sprida kunskap" om faktorer som är viktiga för

rekrytering av vårdpersonal. Det behövs enligt vår

uppfattning inget institut för att konstatera att

rekryteringsfrågorna löses bäst genom att tillåta

mångfald med andra arbetsgivare och konkurrens som

stimulerar till goda arbetsinsatser. Det som behövs

är god fortbildning av all personal, såväl enskilt

som i team och gränsöverskridande arbete mellan

landstingen och den kommunala primärvården. På så

sätt skapas också en riktig arbetsmarknad med en

konkurrerande lönesättning, vilket också är

rekryteringsfrämjande.

En primärvård på patientens villkor uppnås inte

med det institut regeringen nu föreslår. Risken är

att man långsiktigt gör ont värre genom att

motivationen till förändringar minskas. I stället

för att genom förändringsarbete lösa vårdens problem

riskerar man att de tillförda resurserna leder till

nya projekt av allehanda slag. Risken är stor att

dessa enbart höjer kostnadsnivåerna utan att lösa

något av sjukvårdens grundläggande problem. Vi anser

att de problem som primärvården står inför i dag kan

lösas med den stora kunskap och erfarenhet som finns

hos vårdens befintliga aktörer och med en utveckling

mot större mångfald och ökat patientinflytande. Med

det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motionerna So7 (m) och So10 (m) och avslår

propositionen.

2. Fortbildning (punkt 3)

av Kenneth Johansson (c), Ester Lindstedt-Staaf

(kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So347 yrkande 3 och

2001/02:So566 yrkande 6 och avslår motionerna

2001/02:So380 och 2001/02:So503 yrkande 3.

Ställningstagande

På grund av att vår medellivslängd ökar och antalet

gamla blir fler och fler kommer också

demenssjukdomarna att öka kraftigt i vårt samhälle.

Alla människor skall enligt vår uppfattning ha

möjlighet att få en diagnos för att kunna erhålla

adekvat vård och omsorg. Så är inte fallet i dag,

bl.a. beroende på brist på specialistutbildade

läkare, främst geriatriker och psykiatriker. För att

täcka kommande behov för de demenssjuka måste

utbildning av geriatriker och psykiatriker

prioriteras.

För alla yrkesgrupper inom vården bör möjligheter

till specialisering öka i syfte att göra vårdyrkena

mera attraktiva. Yrkesinnehåll, kompetenskrav och

karriärvägar behöver förnyas och utvecklas.

Stimulanser i form av fortbildningsmöjligheter är en

viktig del av en ny personalpolitik inom vård- och

omsorgsområdet. Med det anförda föreslår vi att

riksdagen bifaller motionerna So347 (c) yrkande 3

och So566 (kd) yrkande 6 och avslår motionerna So380

(kd) och So503 (kd) yrkande 3.

3. Kvalitetsarbete och metodutveckling

(punkt 4)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So264 yrkande 2 och avslår

motionerna 2001/02:So364 yrkande 2, 2001/02:So479,

2001/02:So488 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So549,

2001/02:So598 och 2001/02:Kr416 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att utveckla

primärvårdens arbete så att ett mer offensivt

folkhälsoarbete kan utföras. En sådan utveckling

skulle innebära både mänskliga och ekonomiska

fördelar. För att uppnå detta krävs en satsning på

samtliga yrkesgrupper inom primärvården och ökad

samverkan med andra samhällsfunktioner. Vi anser att

primärvården skall ha en ledande och offensiv roll,

och för detta krävs att riktlinjer utarbetas.

Riktlinjerna bör ha en tydlig profil innefattande

ett klass- och könsperspektiv. Med det anförda

föreslår vi att riksdagen bifaller motion So264 (v)

yrkande 2 och avslår motionerna So364 (kd) yrkande

2, So479 (s), So488 (kd) yrkandena 1 och 2, So549

(s), So598 (s) och Kr416 (kd) yrkande 3.

4. Kvalitetsarbete och metodutveckling

(punkt 4)

av Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So488 yrkande 1 och

2001/02:Kr416 yrkande 3 och avslår motionerna

2001/02:So264 yrkande 2, 2001/02:So364 yrkande 2,

2001/02:So479, 2001/02:So488 yrkande 2, 2001/02:

So549 och 2001/02:So598.

Ställningstagande

Vi vill beträffande kvalitetsarbete och metodutveckling

framhålla följande.

Samhällets totala kostnader för behandling av

sjukdomar överstiger klart kostnaderna för det

förebyggande arbetet. Satsningar på reformer och

politik som syftar till att förstärka

folkhälsoarbetet besparar alltså samhället framtida

kostnader. Sjukdomstillstånd kan t.ex. förebyggas

genom hälsoundervisning och hälsoundersökningar.

Distriktssköterskorna är en yrkesgrupp med

specifik kompetens i folkhälsoarbetet. Enligt vår

uppfattning bör en inventering göras av hur stor

andel av distriktssköterskeresurserna som avsätts

till folkhälsoinsatser.

Vidare vill vi erinra om att många undersökningar

under senare år har pekat på att människor som

regelbundet tillägnar sig konstnärliga upplevelser

lever längre och mår bättre än andra människor. Att

få tillgång till konstnärlig aktivitet kan t.o.m.

påskynda tillfrisknandet hos människor. Många

sjukhus och andra vårdinrättningar intresserar sig

numera för kulturens möjligheter att påverka

patienternas hälsa. Såväl den nära kulturen, i form

av böcker, konst och musik, som den yttre

sjukhusmiljön, i form av arkitektur och inredning,

påverkar patienter och personal. Dessa erfarenheter

bör enligt vår uppfattning tas till vara.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motionerna So488 (kd) yrkande 1 och Kr416 (kd)

yrkande 3 och avslår motionerna So264 (v) yrkande 2,

So364 (kd) yrkande 2, So479 (s), So488 (kd) yrkande

2, So549 (s) och So598 (s).

5. Kvalitetsregister (punkt 5)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So303 yrkande 8.

Ställningstagande

Patienter som vill utnyttja sin valfrihet vid val av

vårdgivare måste ha rätt att ta del av vårdarbetets

resultat och kvalitet. Dagens system är enligt min

uppfattning fortfarande uppbyggt kring vårdgivarnas

och producenternas egna intressen. Ju svårare

sjukdom en patient lider av, desto viktigare blir

kravet på tillgång till kvalificerad vård. Frågan om

vilken kvalitet vårdorganisationen och den enskilde

läkaren besitter inför en förestående behandling är

dock inte lätt att få svar på. Ett steg mot den

konsumentmakt som samhället i många andra sammanhang

eftersträvar är att kvalitetsregistren blir

tillgängliga för vårdsökande. Därför bör

kvalitetsregistren öppnas. Sannolikt måste då

kvalitetsregister om vårdens kvalitet i

behandlingsarbetet utformas på annat sätt än de

nuvarande. Därför bör ett särskilt kvalitetsregister

upprättas med det tydliga syftet att vara

patienternas hjälp vid deras val av vårdgivare.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen

bifaller motion So303 (c) yrkande 8.

6. Vård av äldre (punkt 7)

av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So3 yrkande 16 och avslår

motionerna 2001/02:So212 yrkande 2, 2001/02:So362

yrkande 2, 2001/02:So402, 2001/02:So610 yrkandena 3,

4 och 7, 2001/02:So613 yrkande 8, 2001/02:So628

yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi vill peka på att det i dag finns flera parallella

tendenser i frågan om omvårdnaden av äldre.

Samtidigt som de äldre blir allt friskare blir de

tunga vårdfallen fler. Alltfler kräver också

omfattande vårdinsatser under längre tid. Ökningen

av antalet äldre i de högsta åldersgrupperna ställer

extra stora krav såväl på sjukvården som på

äldreomsorgen. Kunskapen om exempelvis de olika

demenssjukdomarna är ofta bristfällig. Många av dem

som i dag får diagnosen demens, lider i själva

verket av s.k. falsk demens som beror på depression.

För detta finns väl fungerande behandlingar. För en

adekvat medicinsk vård av äldre är därför löpande,

formaliserade kontakter mellan läkare och

geriatriska samt psykogeriatriska specialister

nödvändiga.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motion So3 (m) yrkande 16 och avslår motionerna

So212 (fp) yrkande 2, So362 (kd) yrkande 2, So402

(s), So610 (kd) yrkandena 3, 4 och 7, So613 (kd)

yrkande 8, So628 (fp) yrkande 9 och So630 (fp)

yrkande 9.

7. Vård av äldre (punkt 7)

av Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So613 yrkande 8 och avslår

motionerna 2001/02:So3 yrkande 16, 2001/02:So212

yrkande 2, 2001/02:So362 yrkande 2, 2001/02:So402,

2001/02:So610 yrkandena 3, 4 och 7, 2001/02:So628

yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande 9.

Ställningstagande

Ädelreformen, som trädde i kraft den 1 januari 1992,

innebar en uppdelning av roller och ansvar för

äldres vård och omsorg mellan landstingskommuner och

primärkommuner.

Vi vill påpeka att det ur den enskilde

vårdtagarens situation är allvarligt om det råder

oklarhet kring ansvarsfördelningen mellan å ena

sidan landstingets ansvar och å andra sidan

kommunens. All vård och omsorg måste primärt utgå

från den enskilda människans behov och endast

sekundärt från de organisationsformer och

ansvarsfördelningar samhället valt. Ansvaret för

äldreomsorgen är ytterligt splittrat mellan huvudmän

och vårdnivåer. Helhetslösningar måste eftersträvas

där landsting och kommuner gemensamt tar ansvar för

verksamheten. Verksamheten måste fungera över öppen-

och slutenvård, primärvård och kommunal omsorg. I

förlängningen kan sådan samverkan kring

vårdplaneringen leda till en gemensam

beställarorganisation där tillgängliga resurser

tillvaratas på ett effektivt sätt. Det bör bli

möjligt för kommuner och landsting att bilda

gemensamma nämnder. Man skulle då kunna komma

överens om vilken part som skall vara huvudman för

en viss verksamhet. Det är angeläget att snarast

komma fram till lösningar på en situation som i dag

innebär otrygghet och en försämrad vård för ett

stort antal äldre. Med det anförda föreslår vi att

riksdagen bifaller motion So613 (kd) yrkande 8 och

avslår motionerna So3 (m) yrkande 16, So212 (fp)

yrkande 2, So362 (kd) yrkande 2, So402 (s), So610

(kd) yrkandena 3, 4 och 7, So628 (fp) yrkande 9 och

So630 (fp) yrkande 9.

8. Vård av äldre (punkt 7)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So628 yrkande 9 och

2001/02:So630 yrkande 9 och avslår motionerna

2001/02:So3 yrkande 16, 2001/02:So212 yrkande 2,

2001/02:So362 yrkande 2, 2001/02:So402,

2001/02:So610 yrkandena 3, 4 och 7 och 2001/02:So613

yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning är tillgången till

kvalificerad medicinsk vård i särskilda boenden inte

tillfredsställande. För att råda bot på problemen

med den bristande medicinska kompetensen i

äldreboenden krävs samverkansavtal mellan kommuner

och landsting. Det innebär att det behövs fler

läkare, gärna med geriatrisk kompetens, i

äldreboendet. Till varje särskilt boende bör det

knytas en läkare som har ansvar för att regelbundet

besöka enheten och se till att de gamla som bor där

får god medicinsk vård. Detta kan vara en husläkare

eller geriatriker. Denna läkare skall självfallet

också vara ett stöd för personalen. En enskild

patient skall också alltid ha rätt att välja en fast

läkarkontakt i form av en husläkare. Med det anförda

föreslår jag att riksdagen bifaller motionerna So628

(fp) yrkande 9 och So630 (fp) yrkande 9 och avslår

motionerna So3 (m) yrkande 16, So212 (fp) yrkande 2,

So362 (kd) yrkande 2, So402 (s), So610 (kd)

yrkandena 3, 4 och 7 och So613 (kd) yrkande 8.

9. Institutets namn (punkt 10)

av Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena

Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So8 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi ställer oss frågande till begreppet

"familjemedicin". Det finns i dag ingen medicinsk

inriktning som faller inom detta begrepp. Sjukdomar

och allmän ohälsa kan inte kopplas till "familjen"

utan hänförs i stället till vedertagna kategorier

som medicin, kirurgi, psykiatri osv., vilket även

får anses gälla behandlingen. Familjeläkare och

familjemedicin bygger, enligt vår mening, på en

patriarkal och förlegad syn vad gäller både vården

och familjen. Många människor kommer inte att

uppfatta sig tillhöra "familjeläkaren" eller ingå i

det som är föreslaget som det familjemedicinska

institutets uppdragsområde. Vi anser mot ovanstående

bakgrund att begreppet familjemedicin bör ersättas

med det mer adekvata begreppet primärmedicin, och

till följd av detta bör institutet kallas

primärmedicinskt institut.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motion So8 (v) yrkande 1.

10. Institutets placering (punkt 11)

av Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Kenneth

Johansson (c), Ester Lindstedt-Staaf (kd), Helena

Hillar Rosenqvist (mp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So8 yrkande 3 och

2001/02:So11 yrkande 2 och bifaller delvis motion

2001/02:So9.

Ställningstagande

Vi vill understryka att familjemedicinska institutet

har hela landets primärvård som arbetsområde och att

huvuddelen av informations- och kunskapsspridningen

skall ske genom att utnyttja IT. Institutet blir

därför relativt oberoende av lokaliseringsort.

Regeringen avstår i propositionen från att ta

ställning till institutets placering och anför

vikten av att institutet skall vara hela landets

institut. Enligt vår uppfattning bör institutet

placeras utanför storstadsområdena. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motionerna So8 (v) yrkande 3 och So11 (c) yrkande 2

och bifaller delvis motion So9 (v).

11. Riksdagens revisorers förslag (punkt 14)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag (punkt 4) samt

motionerna 2000/01:Ub40 yrkande 4 och 2001/02:So303

yrkande 31. Riksdagen avslår motionerna

2001/02:So527, 2001/02:So628 yrkande 4 i denna del

och 2000/01:Ub38 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag instämmer i vad Riksdagens revisorer anfört och

ställer mig bakom förslaget om en översyn av

utformningen, lokaliseringen och dimensioneringen av

språkutbildningen för utländsk vårdpersonal. Jag

vill emellertid härutöver tillägga följande.

Jag anser att det är en grov misshushållning att

många sjukvårdshuvudmän tvingas rekrytera läkare och

specialister från andra länder, samtidigt som vi

inte lyckats fånga upp den kompetens som redan finns

hos många invandrare. Det behövs mer samverkan

mellan olika aktörer, landsting, länsarbetsnämnder,

kommuner, Socialstyrelsen och andra centrala

myndigheter för att välutbildad sjukvårdspersonal

skall få möjlighet att komplettera sina

utbildningar. Sparkraven på arbetsmarknadsmedlen får

inte försvaga stödet till utländska läkare,

sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal som har

uppehållstillstånd i Sverige eller som rekryteras

utomlands. Vad jag här anfört bör ges regeringen

till känna.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen

bifaller Riksdagens revisorers förslag (punkt 4)

samt motionerna Ub40 (m) yrkande 4 och So303 (c)

yrkande 31 samt avslår motionerna So527 (v), So628

(fp) yrkande 4 i denna del och Ub38 (fp) yrkande 4.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Fortbildning (punkt 3)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v)

Vi vill framhålla vikten av att det inom

primärvårdens team finns tillgång till personal med

specialistkompetens inom bl.a. geriatrik, pediatrik

och gynekologi. Vid vårdpersonalens fortbildning bör

därför dessa specialiteter ingå. Den geriatriska

kompetensen är särskilt viktig för att säkerställa

en god hälso- och sjukvård inom de särskilda

boendeformerna för äldre.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:38 Bildande av ett

familjemedicinskt institut har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

2. godkänner vad regeringen föreslår om att ett

familjemedicinskt institut skall bildas samt dess

roll, inriktning och verksamhetsform (avsnitt 4).

Följdmotioner

2001/02:So7 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38 Bildande av

ett familjemedicinskt institut.

2001/02:So8 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att institutet skall

heta primärmedicinskt institut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om institutets uppdrag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om placeringen av

institutet.

2001/02:So9 av Hans Andersson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det familjemedicinska

institutets placering.

2001/02:So10 av Chris Heister m.fl. (m):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38.

2001/02:So11 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

familjemedicinska institutet bör få ett ytterligare

direktiv som innefattar kunskapsutveckling för

förebyggande åtgärder för primärvården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lokalisera

institutet utanför storstadsområdena.

Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR12

I Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12

hemställs att riksdagen

4. initierar en översyn av språkutbildningen för

vårdpersonal i enlighet med vad som anförts i

avsnitt 2.8.

Motioner väckta med anledning av

Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR12

2000/01:Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om djupa

kvalitativa undersökningar angående de högt

utbildade invandrarnas svårigheter att närma sig

egna yrkesområden i Sverige.

2000/01:Ub40 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en översyn av språkutbildningen för

vårdpersonal i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:So212 av Harald Nordlund (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

kommunerna möjligheter att anställa läkare.

2001/02:So264 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till riktlinjer för primärvårdens

folkhälsoarbete enligt vad i motionen anförs.

2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om öppna

kvalitetsregister.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter

till kompletterande utbildning för invandrare

verksamma inom hälso- och sjukvårdsområdet.

2001/02:So347 av Viviann Gerdin och Rigmor Stenmark

(c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de dementas

situation att utbildning av specialister, främst

geriatriker och psykiatriker, prioriteras och att

familjeläkare ges möjligheter till vidareutbildning

med inriktning mot åldersrelaterade sjukdomar.

2001/02:So362 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning av

äldres bruk av läkemedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

landsting och kommun.

2001/02:So364 av Rosita Runegrund (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete över

gränserna mellan hälso- och sjukvården och

kommunernas socialtjänst.

2001/02:So380 av Rosita Runegrund och Chatrine

Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av utbildning av

parkinsonsjuksköterskor.

2001/02:So402 av Anders Ygeman och Sylvia Lindgren

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en bättre

samverkan mellan kommuner och landsting inom

äldreomsorgen.

2001/02:So479 av Torgny Danielsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en rättighet för individen

att erhålla psykologiskt stöd vid besök i

primärvården.

2001/02:So488 av Chatrine Pålsson och Lars

Gustafsson (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen gör en inventering

av hur stor andel av distriktssköterskeresurserna

som avsätts till folkhälsoinsatser.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag hur sjukvården skall organiseras för att

distriktssköterskornas sjukvårdande insatser inte

skall tränga undan det förebyggande arbetet.

2001/02:So503 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riva revir och

utveckla teamarbetet.

2001/02:So527 av Rolf Olsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i

uppdrag att se över reglerna för erhållandet av

svensk läkarlegitimation enligt vad i motionen

anförs.

2001/02:So549 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om forskning inom kultur och

hälsa.

2001/02:So554 av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sköterskors arbete.

2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vårdpersonalens

yrkesutbildning, fortbildning, kompetenskrav och

karriärvägar.

2001/02:So598 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att tillskapa

nödvändiga resurser för att psykologisk kompetens

skall kunna bli en resurs - och en självklar

tillgång för patienten - i primärvården.

2001/02:So610 av Désirée Pethrus Engström och Inger

Davidson (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

incitamentsstrukturen i syfte att förbättra

läkarmedverkan i våra äldreboenden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

utreder hur kommunerna skall kunna anställa

geriatriker.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det ökade behovet av

geriatrisk kompetens.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristen på

geriatriker under 55 år.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda hur

sjukvården för våra äldre inom kommunerna skall

organiseras i framtiden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över hur

utbildningsplatserna för läkare under de kommande

åren skall fördelas för att möta behov av kompetens

inom åldrandets sjukdomar.

2001/02:So613 av Sven Brus m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av utökad

samverkan mellan kommuner och landsting kring

vårdkedjorna.

2001/02:So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om bättre villkor

för vårdpersonalen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om fler läkare i

äldreboendet.

2001/02:So630 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om fler läkare i

äldreboendet.

2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens inverkan

på hälsan.

Motion väckt med anledning av

proposition 2000/01:149 Avgifter

inom äldre- och handikappomsorg

2001/02:So3 av Bo Lundgren m.fl. (m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan

olika medicinska specialiteter.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till

sekretesslagen (1980:100)[1] skall ha följande

lydelse.

Bilaga[2]

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges

i 1 kap. 8 § skall vad som

föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar

hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar

hos något av de organ som

nämns nedan i den mån

handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos

organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med

hänvisning till numret i

Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med

stöd av vilken verksamheten

har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

Chalmers tekniska högskolaall verksamhet

Aktiebolag

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag

mellan

folkhögskolor och

Studieförbund (SFS

1976:1046)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - -

-----------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges

i 1 kap. 8 § skall vad som

föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar

hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar

hos något av de organ som

nämns nedan i den mån

handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos

organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med

hänvisning till numret i

Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med

stöd av vilken verksamheten

har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

Chalmers tekniska högskola all

verksamhet

Aktiebolag

Familjemedicinska institutet all

verksamhet

i Sverige, ideell förening

Folkbildningsrådet fördelning av

statsbidrag mellan

folkhögskolor och

studieförbund

(1976:1046)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 2001:511.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottet har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen

(2001:1149) om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[3]1

dels att bilagan till lagen i stället för dess

lydelse enligt lagen (2001:1149) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen

(2001:1149) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

-----------------------------------------------------

Bilaga[4]2

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall

vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något

av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna

hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med

hänvisning till numret i Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------

Organ Verksamhet

-----------------------------------------------------

Arbetslöshetskassor prövning av ärenden om

enligt lagen (1997:239) arbets- löshetsersättning

om arbetslöshetskassor (SFS 1997:238)

-----------------------------------------------------

Besiktningsorganen fordonskontroll (SFS

Aktiebolaget Svensk 1994:2043)

Bilprovning, SMP Svensk

Maskinprovning Aktiebolag

och SAQ Kontroll

Aktiebolag

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

--------------------------------------

-----------------------------------------------------

Chalmers tekniska all verksamhet

högskola Aktiebolag

-----------------------------------------------------

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag

mellan folkhögskolor och

studieförbund (SFS

1976:1046)

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

--------------------------------------

-----------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Bilaga[5]3

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall

vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något

av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna

hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med

hänvisning till numret i Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------

Organ Verksamhet

-----------------------------------------------------

Besiktningsorganen fordonskontroll (SFS

Aktiebolaget Svensk 1994:2043)

Bilprovning, SMP Svensk

Maskinprovning Aktiebolag

och SAQ Kontroll

Aktiebolag

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

--------------------------------------

-----------------------------------------------------

Chalmers tekniska all verksamhet

högskola Aktie- bolag

-----------------------------------------------------

Familjemedicinska all verksamhet

institutet i Sverige,

ideell förening

-----------------------------------------------------

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag

mellan folkhögskolor och

studieförbund (SFS

1976:1046)

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

--------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft såvitt gäller bilagan den 1

mars 2002 och såvitt gäller 7 kap. 10 § den 1 juli

2002.

**FOOTNOTES**

[3]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.

[4]:2 Senaste lydelse 2001:511.

[5]:3 Ändringen innebär bl.a. att

Arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor har tagits bort ur

förteckningen.

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till

sekretesslagen (1980:100)[6]1 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga[7]2

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall

vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något

av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna

hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med

hänvisning till numret i Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------

Organ Verksamhet

-----------------------------------------------------

Besiktningsorganen fordonskontroll (SFS

Aktiebolaget Svensk 1994:2043)

Bilprovning, SMP Svensk

Maskinprovning Aktiebolag

och SAQ Kontroll

Aktiebolag

-----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

------------------------------------

Föreslagen lydelse

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall

vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något

av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna

hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med

hänvisning till numret i Svensk författningssamling

(SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------

Organ Verksamhet

-----------------------------------------------------

Arbetslöshetskassor

enligt lagen (1997:239) prövning av ärenden om

om arbetslöshetskassor arbetslöshetsersättning

(SFS 1997:238)

-----------------------------------------------------

Besiktningsorganen

Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS

Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043)

Maskinprovning Aktiebolag

och SAQ Kontroll

Aktiebolag

-----------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

**FOOTNOTES**

[6]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.

[7]:2 Senaste lydelse 2002:000.