Bet. 2001/02:TU14

Trafikutskottets betänkande

2001/02:TU14

Redogörelse för bolagiseringen av affärsverketStatens järnvägar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen

av affärsverket Statens järnvägar samt fyra motioner

som väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet betonar att de nya SJ-företagens

utveckling följs upp och utvärderas. Med anledning

av motionsförslag framhåller utskottet att

kärnverksamheten i det tidigare affärsverket SJ bör

ägas av staten. Utskottet framhåller vidare

betydelsen av att stationerna vidareutvecklas i

former som tillgodoser resenärernas och

trafikföretagens behov. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Bolagiseringen av affärsverket SJ

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T73 och

2001/02:T75.

Reservation 1 (m, kd, fp)

2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo

AB

Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 2.

Reservation 2 (v)

3. Stationsbyggnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T72 yrkande

3 och 2001/02:T74.

Reservation 3 (v, kd)

4. Uppföljning och utvärdering

Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 1.

Reservation 4 (v)

5. Regeringens skrivelse 2001/02:141

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2001/02:141 till handlingarna.

Stockholm den 14 maj 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica

Öhman (s), Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m),

Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling

(kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars

Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström

(s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp), Kenth

Skårvik (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Sture

Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd).

2001/02

TU14

Redogörelse för ärendet

Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket

Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr.

1999/2000:238). Vid årsskiftet 2000/01 ombildades

huvuddelen av verk-samheten i affärsverket till tre

fristående aktiebolagskoncerner. I skrivelse

2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av

affärsverket Statens järnvägar redovisar regeringen

hur riksdagsbeslutet har genomförts samt viktiga

frågeställningar som behandlats i samband därmed.

Med anledning av skrivelsen har fyra motioner

väckts.

Utskottets överväganden

Bolagiseringen av affärsverket

Statens järnvägar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att staten bör äga

kärnverksamheten i det tidigare affärsverket

SJ och avstyrker två motionsförslag om en

privatisering av de nya bolagen SJ AB och

Green Cargo AB.

Jämför reservation nr 1 (m, kd, fp).

Skrivelsen

Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) har

genomförts så att staten till tre separata

koncerner, vilkas aktier ägs till 100 % direkt av

staten, har överlåtit huvuddelen av den egendom och

den verksamhet som tidigare förvaltades av

affärsverket SJ. De tre moderbolagen i de nya

koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar

för persontrafiken, Green Cargo AB (f.d. SJ Cargo

Group), som ansvarar för godstrafiken och AB

Swedcarrier, ett holdingbolag. I Swedcarrier

ansvarar dotterbolaget Jernhusen AB (f.d. SJ

Fastigheter) för fastighetsförvaltning, Euromaint AB

(f.d. SJ Teknik) för underhållsverksamhet,

Trafficare AB (f.d. SJ Terminalproduktion) för

klargöring av tåg samt Unigrid AB (f.d. SJ Data)

för IT-lösningar och IT-drift. I

Swedcarrierkoncernen finns även dotterbolaget

Swemaint och intressebolaget Nordwaggon.

Överlåtelserna från affärsverket påbörjades vid

årsskiftet 2000/2001 och slutfördes under våren

2001.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den valda

bolagsstrukturen ger följande fördelar:

· Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin

huvudverksamhet, vilket ökar förutsättningarna

för att verksamheten bedrivs effektivare och att

kvaliteten kan öka.

·

· Genomlysningen ökar, vilket tillgodoser

medborgarnas och övrigas krav på insyn i de

statliga bolagen och undanröjer misstankar från

konkurrenter och EU om korssubventionering och

underprissättning som skulle kunna anses som

statsstöd.

·

· Konkurrensneutraliteten stärks genom att de

stödjande verksamheterna skiljs från sina största

kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna

betjäna samtliga kunder på likartat sätt.

·

· Trycket på snabb renodling och effektivisering i

samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda

till bättre kvalitet och ökad service för

kunderna.

·

En grundläggande förutsättning inför bolagiseringen

av affärsverket var att denna skulle genomföras utan

kapitaltillskott från staten. Det kapital som

tilldelades de nybildade bolagen är därför

likvärdigt med det tillgängliga egna kapitalet i

Statens järnvägar. Följande sammanställning visar

storleken på det egna kapitalet för de nybildade

bolagen.

------------------------------

|Företag |Miljoner |

| |kronor |

------------------------------

|SJ AB | 1 750|

------------------------------

|Green Cargo AB | 900|

------------------------------

|Jernhusen AB | 1 170|

------------------------------

|Unigrid AB | 40|

------------------------------

|Euromaint AB | 150|

------------------------------

|Trafficare AB | 50|

------------------------------

|Summa | 4 060|

------------------------------

Motionsförslag

Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motion T73 att den genomförda

uppdelningen av SJ:s verksamhet i olika bolag är ett bra första steg

och att den bör utgöra början på en privatisering av verksamheten.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en plan om hur

statens ägande i SJ kan avvecklas.

Kenth Skårvik m.fl. (fp) konstaterar i motion T75 att det när

bolagiseringen är genomförd inte finns några planer hos regeringen

vare sig på en utförsäljning eller på en fortsatt avreglering av

järnvägstrafiken. Folkpartiet liberalerna är motståndare till

offentliga bolag, om de inte är motiverade av uppenbara

folkhälsoskäl. Enligt motionärerna bör därför SJ AB och Green Cargo

AB privatiseras.

Utskottets ställningstagande

Syftet med den nu genomförda ombildningen av affärsverket Statens

järnvägar till aktiebolag har varit att skapa verksamheter som

bättre tillgodoser kundernas krav på service, ge koncernen en

enhetlig juridisk struktur, underlätta effektivisering och

rationalisering samt möjliggöra en anpassning av verksamheten till

den fortgående internationaliseringen inom transportmarknaden.

Vägledande vid omorganisationen har varit fyra principer, nämligen

konkurrensneutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i

verksamheten samt möjligheter till god framtida styrning och

kontroll.

Utskottet konstaterar att den europeiska järnvägsmarknaden för

närvarande genomgår en omfattande strukturförändring som innebär att

konkurrensen mellan olika företag och transportslag ökar. I den nya

transportpolitik som är under utveckling inom EU tillmäts järnvägen

en betydelsefull roll. Mot denna bakgrund är det viktigt att den

svenska järnvägsmarknaden anpassar såväl struktur som arbetsmetoder

till de förändrade förutsättningarna så att järnvägens

utvecklingsmöjligheter tas till vara.

Beträffande de motionsförslag som väckts om en privatisering vill

utskottet framhålla att en förutsättning för bolagiseringen var att

samtliga aktier i bolag i vilka Statens järnvägars kärnverksamhet

bedrivs skall ägas av staten. Utskottet är inte berett att ompröva

denna utgångspunkt. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna T73 (m)

och T75 (fp).

Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att gällande mål för SJ AB och Green Cargo

AB ger förutsättningar för en angelägen utveckling av

järnvägstrafiken och avstyrker ett motionsförslag om

förändrade ägardirektiv.

Jämför reservation nr 2 (v).

Motionsförslag

Sture Arnesson m.fl. (v) framhåller i motion T72 att regeringens

skrivningar om möjligheterna till framtida styrning och kontroll

inte är tillräckliga för att klara en bra och sammanhållen

järnvägstrafik. För att de stora investeringar som görs i

järnvägsnätet skall kunna tas till vara krävs att järnvägen nyttjas

till fullo för såväl persontrafik som godstrafik. Ägardirektiven

till SJ bör därför förändras så att avkastningskravet får stå åt

sidan medan samhällsnyttan av trafiken framhävs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att ett effektivt och långsiktigt

hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förutsätter bl.a. en

konkurrenskraftig järnvägstrafik för både personer och gods.

Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken

anpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara

företagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna.

Utskottet förutsätter att de nya SJ-bolagen inom ramen för

gällande mål arbetar för att utveckla och förbättra sina tjänster så

att järnvägstrafiken kan spela en betydande roll i samhällets

transportförsörjning. Utskottet finner mot denna bakgrund ingen

anledning för riksdagen att vidta några åtgärder i frågan. Motion

T72 (v) yrkande 2 avstyrks därför.

Stationsbyggnader

Utskottets förslag i korthet

Järnvägsstationerna har stor betydelse i arbetet med att

utveckla ett effektivt och samordnat trafiksystem.

Utskottet anser det därför angeläget att stationerna

vidareutvecklas i former som tillgodoser resenärernas och

trafikföretagens behov. Med hänvisning till aviserat

utredningsarbete om ansvaret för stationsbyggnaderna

avstyrks två motionsförslag.

Jämför reservation nr 3 (v, kd).

Skrivelsen

Regeringen framhåller att tillgång till järnvägsstationer i många

fall är en förutsättning för att bedriva tågtrafiken. För

stationshållaren är det viktigt att avtalsförhållandena är

långsiktiga med hänsyn till fastighetsinvesteringarnas karaktär. I

stationsbyggnaderna behöver trafikföretagen, oavsett vem som i

framtiden äger själva fastigheterna, bli tillförsäkrade

- fortsatt tillgång till nödvändiga utrymmen och områden

- förutsägbar och rimlig avgifts- och kostnadsutveckling

- påverkbar och kontrollerbar servicenivå inom de definierade

områdena.

Av skrivelsen framgår att frågor om omfattning, standard och

kostnader för daglig drift och skötsel samt utveckling av de

gemensamma funktionerna för närvarande hanteras i regionala

stationsråd där såväl anläggningsägare som operatörer är

representerade. Enligt regeringen har det nybildade

fastighetsbolaget Jernhusen AB en betydelsefull roll vad avser

gemensamma funktioner för passagerare och operatörer i de stationer

som förts över till bolaget. Mot denna bakgrund finns det enligt

regeringen behov av att säkerställa den framtida tillgången till

järnvägsfastigheterna för rese- och transportmarknadens samtliga

aktörer. Enligt skrivelsen har Jernhusen ett ansvar för att lösa

denna fråga på ett sätt som accepteras av övriga aktörer och som

tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet.

Motionsförslag

Lars Björkman och Tom Heyman (båda m) framhåller i motion T74 att

biljettförsäljning, trafikupplysning och väntutrymmen, strategiskt

placerade, är av väsentlig betydelse för resenärernas bekvämlighet

och operatörernas effektivitet. Därför är det oroande att det på

vissa håll finns tecken på att nyckelverksamheter överväger eller

redan flyttar till lokaler utanför stationshusen. Av den anledningen

bör regeringen särskilt följa utvecklingen när det gäller lokaler

som är direkt relaterade till trafikverksamheten.

Sture Arnesson m.fl. (v) betonar i motion T72 vikten av att

järnvägssystemet betraktas som en helhet. Det är nödvändigt att ge

ansvaret för stationsanläggningen till en part så att onödiga

gränsdragningsproblem undviks. Motionärerna föreslår därför att

ägandet och ansvaret för stationsbyggnaderna överförs från Jernhusen

AB till Banverket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att stationerna har stor

betydelse i arbetet med att utveckla ett effektivt och väl samordnat

trafiksystem. För resenärerna är det viktigt att attraktiva utrymmen

erbjuds för biljettinköp, trafikupplysning och väntutrymmen.

Trafikföretagen har vidare behov av att kunna använda stationerna på

ett effektivt och konkurrensneutralt sätt.

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen anser att det

finns behov av att säkerställa den framtida tillgången till

järnvägsfastigheterna för samtliga aktörer på rese- och

transportmarknaden. Företaget Jernhusen AB anges ha ett ansvar för

att lösa denna fråga på ett sätt som accepteras av berörda aktörer

och som tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet. Enligt vad

utskottet erfarit avser regeringen att senare i vår ge

tilläggsdirektiv till den nu pågående Järnvägsutredningen (N

2001:09), som har till uppgift att göra en översyn av organisationen

och lagstiftningen inom järnvägssektorn. Direktiven innebär att

utredningen skall behandla ansvaret för järnvägsstationerna.

Utskottet, som ser positivt på det aviserade

utredningsarbetet, förutsätter att de av

motionärerna aktualiserade frågorna kommer att

behandlas. Något särskilt ställningstagande

från riksdagens sida krävs inte. Motionerna T72

(v) yrkande 3 och T74 (m) avstyrks

följaktligen.

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att de nya SJ-företagens ekonomiska

situation innebär att frågor om uppföljning och utvärdering

av verksamheten måste ägnas stor uppmärksamhet. Med

hänvisning till den årliga utvärdering som görs av hur de

transportpolitiska målen uppfylls avstyrks ett

motionsförslag.

Jämför reservation nr 4 (v).

Skrivelsen

Bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den

verk-samhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen

avlämnas av regeringen till riksdagen.

Motionsförslag

Sture Arnesson m.fl. (v) efterlyser i motion T72 en utvärdering av

bolagiseringen. Utvärderingen bör göras utifrån ett

samhällsekonomiskt perspektiv kopplat till de av riksdagen beslutade

ekonomiska målen och inte enbart grundat på effektivitet och

ekonomiska intressen.

Utskottets ställningstagande

Målet med bolagiseringen av SJ har varit att skapa effektiva och

lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som

övriga operatörer på marknaden och som kan garantera kunderna en bra

och prisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt som de

kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren

tillskjutit.

För det första verksamhetsåret 2001 redovisar såväl SJ AB som Green Cargo AB ek

underskott. Resultatet efter finansiella poster blev minus 49 miljoner kronor f

SJ AB och minus 76 miljoner kronor för Green Cargo AB. I jämförelse med år 2000

beräknas att SJ AB:s resultat har försämrats med 152 miljoner kronor medan Gree

Cargo AB har förbättrat sin ekonomi med 108 miljoner kronor. Vidare kan nämnas

skuldsättningsgraden för SJ AB har ökat. Företaget redovisar en soliditet på 8,

%, vilket enligt årsredovisningen för år 2001 innebär en hög finansiell risk.

Vissa uppgifter för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001

--------------------------------------------------------------

| | SJ AB |Green Cargo|

| | |AB |

--------------------------------------------------------------

|Rörelsens intäkter, miljoner kronor | 5 546 | 6 309|

--------------------------------------------------------------

|Resultat efter finansiella poster, | -49 | -76|

|miljoner kronor | | |

--------------------------------------------------------------

|Soliditet, procent | 8,7 | 20|

--------------------------------------------------------------

|Trafikförändring (resenärer resp. | +5 | -4|

|godsvolym) jämfört med år 2000, | | |

|procent | | |

--------------------------------------------------------------

|Resultatförändring efter finansiella | -152 | +108|

|poster jämfört med år 2000, miljoner | | |

|kronor | | |

--------------------------------------------------------------

|Medelantal årsanställda | 3 582 | 3 902|

--------------------------------------------------------------

Källa: Årsredovisning för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande

förändringsarbete inom de nya SJ-företagen för att

uppnå ökad effektivitet och kundanpassning. Som

årsredovisningen för år 2001 visar har dock målet

att uppnå lönsamma järnvägsföretag inte uppnåtts

det första verksamhetsåret.

Utskottet konstaterar att fortsatta underskott

försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och

riskerar på sikt även företagens möjligheter att

fortleva utan kapitaltillskott. Med hänsyn till de

omfattande investeringar som för närvarande görs i

järnvägssystemet krävs järnvägsföretag med goda

möjligheter att investera för framtiden för att

möta en ökad efterfrågan. Det är därför angeläget

med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av

de nya SJ-företagens ekonomiska utveckling.

Utskottet har mot denna bakgrund inga erinringar

mot att bolagens verksamhet kommer att rapporteras

och utvärderas i den verksamhetsberättelse för

företag med statligt ägande som årligen avlämnas av

regeringen till riksdagen. Utskottet förutsätter

även att regeringen kommer att redovisa de

ekonomiska risker som är förknippade med den

verksamhet som finns kvar i affärsverket SJ som

håller på att avvecklas.

Som framhålls i motion T72 (v) är

järnvägsmarknadens struktur och organisation av

transportpolitisk betydelse. Det är därför

angeläget att följa hur den fortsatta utvecklingen

på järnvägsområdet främjar uppfyllelsen av de

transportpolitiska mål som riksdagen har lagt fast.

Enligt 1998 års transportpolitiska beslut redogör

regeringen årligen i samband med

budgetpropositionen för hur de transportpolitiska

målen har uppnåtts. Utskottet förutsätter att denna

redovisning också kommer att omfatta de

transportpolitiska konsekvenser som bolagiseringen

av affärsverket SJ fått. Med hänvisning till det

anförda finner utskottet att något initiativ inte

är nödvändigt från riksdagens sida. Motion T72 (v)

yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet känner oro för det stora antalet

försenade tåg och störningar som rapporterats under

senare tid och som synes bero bl.a. på ett

bristande förebyggande underhåll. I samband med

ärendets beredning har mot denna bakgrund

trafikutskottet anordnat ett seminarium i vilket

företrädare för Banverket och olika

trafikoperatörer deltog. Utskottet utgår från att

nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta

med tågförseningarna så att förtroendet för en väl

fungerande och rättidig tågtrafik kan återupprättas

snarast. För järnvägstrafiken är punktlighet ett av

de viktigaste konkurrensmedlen. Det är därför

angeläget att kvalitetsfrågor uppmärksammas inom

ramen för den fortsatta uppföljningen på

järnvägsområdet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Bolagiseringen av affärsverket SJ (punkt 1)

av Anders G Högmark (m), Johnny Gylling (kd),

Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Kenth Skårvik

(fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus

Jacobsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:T73 och

2001/02:T75.

Ställningstagande

Statens främsta näringspolitiska uppgift är att

ange ramar och regelsystem för näringslivets

verksamhet och bidra till att skapa betingelser för

långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder

som ägare och utformare av de regler som gäller för

näringslivets verksamhet uppstår en rad problem som

risk för konkurrenssnedvridning och inoptimala

investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra

kapital till företag som behöver expandera. Enligt

vår mening bör därför nästa steg efter det att SJ

nu har bolagiserats vara att företagen

privatiseras. Riksdagen bör mot denna bakgrund

begära att regeringen lägger fram en plan för en

ansvarsfull försäljning av de olika SJ-företagen.

2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB

(punkt 2)

av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 2.

Ställningstagande

För att åstadkomma ett effektivt och långsiktigt

hållbart transportsystem krävs en ansvarsfull

utveckling på transportområdet som bl.a. innebär en

satsning för att skapa en bra och sammanhållen

järnvägstrafik. Pågående och planerade

järnvägsutbyggnader förutsätter vidare att en

attraktiv järnvägstrafik erbjuds i landets olika

delar för att investeringarnas samhällsnytta skall

kunna tas till vara. Enligt vår mening bör

ägardirektiven till de statliga järnvägsföretagen

SJ AB och Green Cargo AB förändras så att

samhällsnyttan av trafiken framhävs medan

avkastningskravet får stå åt sidan.

3. Stationsbyggnader (punkt 3)

av Johnny Gylling (kd), Stig Eriksson (v), Sture

Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 3

samt avslår motion 2001/02:T74.

Ställningstagande

Vi anser att järnvägsstationerna skall användas och

utvecklas i former som tryggar

konkurrensneutralitet och främjar en ökad

kollektivtrafik. Ägandet och ansvaret för

stationsbyggnaderna bör därför föras över från

Jernhusen AB till Banverket.

4. Uppföljning och utvärdering (punkt 4)

av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning riskerar bolagiseringen

att leda till att järnvägens kapacitet inte kan

utnyttjas på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt.

Det är därför viktigt att bolagiseringen av SJ

utvärderas från ett samhällsekonomiskt perspektiv

kopplat till de transportpolitiska mål som

riksdagen tidigare har lagt fast. Regeringens

skrivelse begränsar sig till en ekonomisk

redogörelse för den nya bolagsstruktur som bildats

med de nya SJ-företagen. Någon analys görs inte av

de konsekvenser som bolagiseringen har inneburit

för järnvägsmarknaden. Riksdagen bör mot denna

bakgrund begära att regeringen snarast redovisar en

utvärdering av SJ:s bolagisering.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för

bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar.

Motioner

2001/02:T72 av Sture Arnesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

bolagiseringen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förändra

ägardirektiven för SJ så att större hänsyn skall

tas till samhällsnyttan av trafikutbudet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ansvaret för

stationsbyggnader skall överföras från Jernhusen

AB till Banverket.

2001/02:T73 av Per Westerberg m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska det

statliga ägandet i Statens järnvägar.

2001/02:T74 av Lars Björkman och Tom Heyman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att noga följa

utvecklingen när det gäller lokaler som är direkt

relaterade till den samlade kollektivtrafiken.

2001/02:T75 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utförsäljning av

SJ AB och Green Cargo AB.