Bet. 2001/02:TU8

Trafikutskottets betänkande

2001/02:TU8

IT och telekommunikationer

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett sjuttiotal

motionsyrkanden om informationsteknik (IT) och

telekommunikationer från de allmänna motionstiderna

hösten 2000 och hösten 2001.

Informationstekniken har stor betydelse för

samhällsutvecklingen. Utskottet anser det därför

viktigt att den pågående utbyggnaden av en

kapacitetsstark och säker IT-infrastruktur ger

hushåll och företag i hela landet goda möjligheter

att utnyttja den nya tekniken till

konkurrenskraftiga priser. Utskottet framhåller att

konkurrens bör betraktas som ett viktigt medel för

att uppfylla de telepolitiska målen. När det gäller

mobiltelefoni anser utskottet att det är viktigt att

det finns en god täckning i hela landet. Med

hänvisning till gällande riktlinjer och pågående

utvecklingsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns fem reservationer (m, kd, c

och fp) samt två särskilda yttranden (v och kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. IT-infrastruktur

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T201

yrkande 6, 2000/01:T202 yrkande 4, 2000/01:T211

yrkande 27 i denna del, 2000/01:T232 yrkande 9,

2000/01:T707 yrkande 1, 2000/01:T708,

2000/01:T709, 2000/01: T710, 2000/01:T711,

2000/01:T713 yrkandena 1 och 3, 2000/01:T715,

2000/01:N263 yrkande 1, 2000/01:N267 yrkande 17,

2000/01:N268 yrkande 10 i denna del, 2000/01:N325

yrkande 8, 2000/01:N385 yrkande 19,

2000/01:Ub479 yrkande 8, 2001/02:T289 yrkande 3,

2001/02:T328, 2001/02:T340, 2001/02:T362,

2001/02:T391, 2001/02:T409 yrkande 7,

2001/02:T439, 2001/02:T462, 2001/02:T463 yrkande

21 i denna del, 2001/02:T465 yrkandena 1 och 2,

2001/02:MJ220 yrkande 10, 2001/02:N262 yrkande 7

och 2001/02:Sk288 yrkande 12.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (c)

2. Nationell IT-samordning

Riksdagen avslår motion 2001/02:T466 yrkande 7.

3. Säkerhets- och sårbarhetsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T702,

2000/01:T713 yrkande 19, 2001/02:T242,

2001/02:T409 yrkande 3, 2001/02:T465 yrkande 12

och 2001/02:Ju388 yrkande 13.

4. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:A808

yrkandena 19 och 20 samt 2001/02:T465 yrkande 8.

5. Sociala konsekvenser m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T704 och

2001/02:T395.

6. Lagstiftningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T707

yrkande 2, 2000/01:T717 yrkande 6 och

2001/02:T465 yrkande 11.

7. Utbildningsinsatser

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T707

yrkande 3 och 2000/01:T713 yrkande 4.

8. IT-användning och en ekologiskt hållbar

utveckling

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande

38.

9. Fri programvara

Riksdagen avslår motion 2000/01:T713 yrkandena

6 och 8.

Reservation 3 (kd) – motiv.

10. Programvarulicenser

Riksdagen avslår motion 2001/02:T466 yrkande 8.

11. Frekvensutrymme

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T712 och

2001/02:T240.

Reservation 4 (m)

12. Internetspråk

Riksdagen avslår motion 2000/01:T701.

13. Konkurrensen på telemarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T212

yrkande 38, 2000/01:T717 yrkande 5, 2001/02:T463

yrkande 21 i denna del och 2001/02:T466 yrkande

3.

Reservation 5 (m, kd, fp)

14. Konsumentinriktning

Riksdagen avslår motion 2001/02:T410.

15. Mobiltelefontäckning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T231

yrkande 28, 2000/01:T716, 2001/02:T442 och

2001/02:MJ339 yrkande 9.

16. Teletaxor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T211

yrkande 27 i denna del, 2000/01:T232 yrkande 10

och 2000/01:N268 yrkande 10 i denna del.

17. Kontantkortstelefoner

Riksdagen avslår motion 2000/01:T714.

Stockholm den 19 mars 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s),

Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m), Jarl

Lander (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling

(kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars

Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström

(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m),

Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-

Göran Brandin (s) och Sture Arnesson (v).

2001/02

TU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas ett sjuttiotal

motionsförslag om informationsteknik (IT) och

telekommunikationer från den allmänna motionstiden

åren 2000 och 2001. I samband med ärendet har

utskottet informerats om utbyggnaden av IT-

infrastruktur av företrädare för

Näringsdepartementet och Länsstyrelserna samt de

regionala självstyrelseorganen.

Utskottet har tidigare under riksmötet i samband

med budgetbehandlingen hösten 2001 behandlat frågor

om ekonomiskt stöd till utbyggnad av IT-

infrastruktur (prop. 2001/02:1 utg.omr. 22, bet.

2001/02:TU1, rskr. 2001/02: 125).

Riksdagens IT-politiska beslut år

2000

Det IT-politiska målet innebär att Sverige som

första land skall bli ett informationssamhälle för

alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr.

1999/2000:256). Enligt riksdagens beslut är en bred

IT-satsning på ett flertal områden nödvändig för att

Sverige skall ha en hållbar grund att stå på och

kunna hävda sig internationellt. I riksdagsbeslutet

fastlades en handlingsplan där områdena tillit,

tillgänglighet och kompetens prioriterades.

Enligt riksdagsbeslutet gäller vidare att den

vägledande inriktningen för IT-politiken skall vara

att främja

tillväxt genom att

· öka den svenska IT-sektorns internationella

konkurrenskraft;

·

· bidra till nya marknader, fler jobb och ökad

produktivitet i hela samhället genom användningen

av IT;

·

· öka den elektroniska handeln;

·

sysselsättning genom att

öka anställbarheten genom att ge IT-utbildning

med hög kvalitet på alla nivåer;

regional utveckling genom att

bidra till att skapa förutsättningar för

tillväxt i hela landet genom en bra IT-

infrastruktur;

demokrati och rättvisa genom att

· öka allas möjlighet till information om

offentlig verksamhet och delaktighet i

politiska beslutsprocesser, både i Sverige och

i övrigt inom EU genom användningen av IT;

·

· bidra till ett aktivare medborgarskap genom

att IT skapar nya möjligheter att använda

yttrandefriheten;

·

· tillvarata IT:s möjligheter att bevara och

utveckla kultur, kulturarv och språk i

Sverige;

·

· inte otillbörligt kränka människors integritet

när IT används;

·

livskvalitet genom att

· öka individernas välfärd genom användningen av IT

i vardags- och arbetslivet;

·

· höja utsatta gruppers livskvalitet genom

användningen av IT;

·

jämställdhet och mångfald genom att

· öka alla människors förutsättningar för att

utnyttja informationsteknikens möjligheter

oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och

eventuella funktionshinder;

·

· bidra till att sammansättningen av IT-

specialister motsvarar befolkningen med avseende

på kön och etnisk bakgrund;

·

en effektiv offentlig förvaltning genom att

· låta den offentliga förvaltningen bli en

föregångare i användningen av IT;

·

· bidra till att elektronisk kommunikation sker på

ett säkert sätt mellan myndigheter, människor och

företag;

·

ett hållbart samhälle genom att

· använda IT för att främja en ekologiskt

hållbar utveckling;

·

· bidra till att minska transporters miljö- och

hälsopåverkan genom användning av IT;

·

inordna IT-utrustningen i ett hållbart kretslopp.

Utskottets överväganden

1 IT-infrastruktur

Utskottets förslag i korthet

Informationstekniken har stor betydelse för

samhällsutvecklingen. Utskottet anser det

därför viktigt att den pågående utbyggnaden

av en kapacitetsstark och säker IT-

infrastruktur ger hushåll och företag i hela

landet goda möjligheter att utnyttja den nya

tekniken till konkurrenskraftiga priser. Med

hänvisning till gällande riktlinjer och

pågående utbyggnad av IT-infrastrukturen

avstyrks samtliga motionsförslag. Jämför

reservationerna 1 (m, fp) och 2 (c).

Bakgrund

Med IT-infrastruktur avses i detta betänkande

kommunikationsmöjligheter med hög

överföringskapacitet, s.k. bredband, som medger

förmedling av multimedietjänster med god kvalitet i

riktning både till och från användare. Definitionen

stämmer överens med den som gavs i

Bredbandsutredningens slutbetänkande IT-

infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111).

Enligt riksdagens IT-politiska beslut år 2000

skall alla delar av Sverige inom de närmaste åren få

tillgång till IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet. Målet skall uppnås i huvudsak

genom utbyggnad i marknadens regi. Staten har enligt

beslutet ett övergripande ansvar att se till att IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet finns

tillgänglig i hela landet. För att främja

utbyggnaden har ett infrastrukturprogram lagts fast

som kan beskrivas på följande sätt.

Den översta nivån i utvecklingen mot en

tillgänglig IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet är utbyggnad av ett nationellt

stomnät för bredbandskommunikation mellan landets

samtliga kommuner på marknadsmässiga villkor. Med

detta nät avses ett rikstäckande allmänt

tillgängligt nät som förbinder nationella noder och

huvudnoder i landets olika delar med varandra.

Svenska kraftnät fick i augusti 2000 regeringens

uppdrag att bygga ett nät med hög

överföringskapacitet mellan alla kommuner.

Utgångspunkten var att utbyggnaden skall göras med

optokabel på Svenska kraftnäts egna elstamnät.

Nätkapaciteten i form av svart fiber

(överföringskapacitet som tillhandahålls utan

koppling till några tjänster) skall i stomnätet

upplåtas på marknadsmässiga villkor. Utbyggnaden,

som beräknades kosta 2,5 miljarder kronor, skulle

finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg.

Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i

december 2002.

Sedan uppdraget lämnades till Svenska kraftnät har

förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt

förändrats varför affärsverket nu bedömer att ca

sjuttio av landets kommunhuvudorter inte kommer att

vara anslutna i december 2002. Regeringen har mot

denna bakgrund gett Svenska kraftnät i uppdrag att

kartlägga i vilka kommuner de kommersiella

förutsättningarna för närvarande inte bedöms

tillräckliga för att ansluta kommunhuvudorten till

det nationella nätet på marknadsmässiga grunder.

Regeringen har även givit en särskild utredare i

uppdrag (dir. 2001:99) att gå igenom

förutsättningarna i de kommuner som inte bedöms få

del av det marknadsmässiga utbudet genom Svenska

kraftnäts försorg.

De ortssammanhängande näten förbinder olika orter

med varandra samt med huvudnoderna i nätet. Dessa

regionala nät sammanfaller fysiskt ibland med det

nationella stomnätet i de delar detta passerar genom

området/kommunen och med områdesnätet i de orter och

områden som de regionala näten passerar genom. De

ortssammanhängande näten består hittills till drygt

60 % av optisk fiberkabel. Resterande nät utgörs av

radiolänk och i mycket begränsad omfattning av

koaxialkabel och koppar.

Områdesnäten är lokala spridningsnät som

sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett

geografiskt avgränsat område med det

ortssammanhängande nätet. I områdesnät ingår även

det nät som ofta benämns accessnät. Områdesnät

kommer på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med

ortssammanbindande nät och/eller nationella stamnät.

Områdesnätet utgörs hittills till mer än 75 % av

optisk fiberkabel. Andelen radiolänk beräknas till

knappt 15 % medan resterande 10 % utgörs av koppar-

och koaxialkabel.

Fastighetsnätet är lokala nätverk, dvs. nätet i

lokalen, huset eller lägenheten. Fastighetsnäten

förbinder lägenheterna/lokalerna i samma

byggnad/fastighet med fastighetsnoden. Nätet ansluts

sedan till områdesnätet. Det lokala nätverket

används till att koppla samman apparater som

datorer, skrivare och hushållsapparater. I det

lokala nätverket kan exempelvis tekniken Ethernet

användas, men det kommer också nya, trådlösa,

alternativ som Bluetooth.

För statens stöd till det ortssammanhängande nätet

och områdesnätet finns gemensamma utgångspunkter.

Dessa är att

· stöd endast lämnas om kommunen har ett

godkänt IT-infrastrukturprogram,

·

· kommunen medfinansierar minst 5 % av

stödberättigat underlag,

·

· stöd utgår med mellan 30 % och 90 % av

stödberättigat underlag beroende på den

enskilda kommunens förutsättningar inom

ramen för det maximala stöd som lagts

fast i gällande bidragsförordningar,

·

· kommunen gör en upphandling av

tillhandahållandet av nätet,

·

· beslut om stöd fattas av länsstyrelsen

eller, om det finns, av regionalt

självstyrelseorgan.

·

För det ortssammanhängande nätet har drygt 2,6

miljarder kronor beräknats i statsbidrag, vilket

beräknas motsvara ungefär en tredjedel av kostnaden.

För områdesnäten och fastighetsnäten har statliga

insatser beräknats i form av skattelättnader för

totalt 3,2 miljarder kronor. På grund av att den

delen av nätet är störst och dyrast beräknas det

statliga stödet motsvara ungefär 10–15 % av

den totala kostnaden. För privatpersoner innebär

bidragssystemet en skattereduktion på 50 % av

kostnaden över 8 000 kr. Stödet är maximerat till 5

000 kr.

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet framhåller i motionerna

2000/01:T201, 2000/01: N385 och 2001/02:Sk288 av Bo

Lundgren m.fl. att goda förutsättningar för

företagande, risktagande och en aktiv

forskningspolitik är viktigt för att utveckla nya

tjänster och ny infrastruktur. Det är också

betydelsefullt att offentlig verksamhet snabbt

börjar använda sig av IT-tjänster för att dra nytta

av fördelarna med den nya tekniken och bidra till

den fortsatta utvecklingen. Motionärerna betonar att

utvecklingen av nya tjänster ställer krav på

utbyggnad av ny och bättre infrastruktur och

framhåller att utbyggnaden bör ske på

marknadsmässiga grunder. Landets mer utsatta delar

riskerar dock att bli dåligt försörjda med

kapacitet. Staten bör därför ta ansvar för att den

informationstekniska infrastrukturen blir

tillfredsställande också på landsbygden.

Regionalpolitiska insatser bör kunna utnyttjas som

ett verktyg för att undanröja utvecklingshinder i

landets mer glest bebyggda delar. Det kan antingen

ske genom upphandling eller genom att staten tar

hela ansvaret och privatiserar infrastrukturen när

den har byggts ut.

Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m) påtalar i

motion 2001/02:T328 att även kommunala bolag bör

kunna få del av det statliga stödet för anläggande

av ortssammanhängande telenät och anläggande av

lokala telenät.

Enligt Per-Samuel Nisser (m), motion 2001/02:T362,

ligger det i det allmännas intresse att främja

teknik som kan ge en väl utbyggd infrastruktur som

öppnar för konkurrens. Som exempel på en ny och

intressant teknik för IT-infrastrukturen anges

möjligheten att erbjuda bredbandsförbindelse via

elnätet genom PLC (Power Line Communication). Även

Ann-Kristine Johansson (s) tar i motion 2001/02:T462

upp möjligheten att använda PLC och framhåller att

statens insatser bör vara teknikoberoende.

Motionären efterlyser vidare en inventering av olika

tekniska sätt att bygga ut bredband.

Holger Gustafsson m.fl. (kd, m) påpekar i motion

2000/01:T707 att, eftersom IT-utvecklingen går så

snabbt, det är väsentligt att de som besitter den

bästa kunskapen styr utvecklingen. Med allför stor

offentlig inblandning hämmas produktutvecklingen och

risken finns att man låser sig vid tekniker som

snabbt föråldras. Marknadsaktörerna bör därför i så

stor utsträckning som möjligt driva IT-utvecklingen

och bredbandsutbyggnaden.

Centerpartiet utvecklar i motionerna 2000/01:T713 av

Lennart Daléus m.fl., 2000/01:N267 av Lennart Daléus

m.fl. och 2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. delar

av sin IT-politik om en digital allemansrätt.

Motionärerna framhåller att utgångspunkter för den

digitala infrastrukturen bör vara att

· trygga konkurrensen på tjänste- och

operatörsidorna genom ett nät öppet på lika

villkor för alla operatörer,

·

· garantera likvärdiga förbindelser i hela

landet,

·

· ge förutsättningar för en långsiktig

planering, som gör att nätet blir skalbart i

takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.

·

Enligt motionerna bör en strategi tas fram för att

garantera ett finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak

bestående av optisk fiber, till ”nära hemmet”. För

att garantera ett finmaskigt bredbandsnät bör ett

statligt nätbolag bildas. I motionerna uppmärksammas

vidare att nätleverantörer kan kräva långa

bindningstider och ensamrätt på förbindelsen. Likaså

kan kunderna tvingas använda leverantörernas

startsidor samtidigt som de erbjuds snabba

förbindelser på leverantörernas nät men långsamma

kontakter med utomstående nät. Alla tendenser till

monopol på tjänster bör enligt motionärerna

motverkas.

Andra ledamöter i Centerpartiet har väckt en rad i

huvudsak likartade motionsyrkanden om IT-

infrastrukturens utbyggnad. Åke Sandström m.fl.

understryker i motion 2001/02:MJ220 statens ansvar

för att hela landet får tillgång till en digital

infrastruktur på lika villkor. Sofia Jonsson säger i

motion 2000/01:T708 att staten bör stå som ägare för

infrastrukturen medan privata aktörer bör bygga ut

tjänsterna. Åke Sandström uppmärksammar i motion

2000/01:T709 de mindre kommunernas situation och

framhåller vikten av att den infrastruktur som byggs

ut blir likvärdig i hela landet. Sofia Jonsson m.fl.

påtalar särskilt i motion 2000/01:Ub479 betydelsen

av en snabb IT-utbyggnad för distansutbildning. I

väntan på att ett nationellt fibernät införs är det

enligt motionen rimligt att enhetstaxa tillämpas för

elektroniska anslutningar.

Sven Bergström och Lena Ek (båda c) föreslår i

motion 2001/02:T391 att en nationell standard för

bredband läggs fast. Bredband bör i ett första steg

definieras som en överföringskapacitet på 10 megabit

per sekund till och från slutanvändare och i ett

andra steg som 100 megabit per sekund eller mer till

och från slutanvändare. Enligt motionen bör ett

nationellt bredbandscentrum etableras i Hudiksvall

med bl.a. en institution för fiberoptik knuten till

universitet eller högskola. Ett pilotprojekt bör

vidare startas i Hudiksvall för att utveckla

fiberoptiska och andra accessnät med

bredbandskapacitet till hushåll, företag och

offentlig verksamhet.

Eva Flyborg m.fl. (fp) konstaterar i motion

2001/02:T409 att en fortsatt utbyggnad bäst sker

genom att efterfrågan på marknaden ökar, fler

tjänster blir tillgängliga och tekniken förbättras.

Enligt motionen råder osäkerhet om vilken

överföringsteknik som kommer att vara den bästa om

ett par år. Motionärerna bedömer att de 8,5

miljarder kronor som avsatts för bredbandsstöd

förmodligen inte kommer att användas. Regeringens

IT-satsning ser därför ut att misslyckas, varför det

nuvarande stödet bör upphöra.

Även Kenth Skårvik m.fl. (fp) bedömer i motionerna

2000/01:T211 och 2001/02:T463 att det inte är säkert

att fiberkabel är den bästa tekniken för

bredbandsutbyggnad. Offentliga resurser bör inte

läggas ned på något som är så osäkert. I första hand

bör näringslivet engageras i utbyggnaden av IT-nät.

Det viktigaste är att alla kan få IT-anslutning till

samma kostnad oavsett bostadsort. Likartade förslag

förs även fram i motionerna 2000/01:N268 av Yvonne

Ångström m.fl. (fp) och 2000/01:N325 av Runar

Patriksson (fp).

Yvonne Ångström m.fl. (fp) framhåller i motion

2001/02:N262 vikten av en väl utbyggd och kraftfull

IT-infrastruktur i hela landet. I första hand är det

näringslivet som skall engagera sig i IT-

utbyggnaden. Stat och kommun bör bara garantera att

utbyggnaden når ut till samma kostnad och i rätt tid

till dem i landsbygden eller glesbygden som behöver

bredband för att kunna etablera verksamhet.

Agneta Lundberg m.fl. (s) understryker i motion

2000/01:T232 att hela landet snarast bör få tillgång

till teleförbindelser som klarar att överföra stora

datamängder med hög hastighet. Staten måste ta ett

ansvar och styra utbyggnaden av IT-infrastrukturen

på ett sådant sätt att hela landet ges likvärdiga

utvecklingsmöjligheter. Vid tillståndsgivning till

nya licenser måste en god geografisk täckning med

hög kvalitet vara ett oavvisligt krav.

Kostnader för att använda IT-infrastrukturen tas upp

särskilt i motion 2001/02:T340 av Inger Lundberg

m.fl. (s). Motionärerna framhåller att nuvarande

prissättning med en fast anslutningsavgift ger

trygghet men skapar besvärande tröskeleffekter som

missgynnar grupper i samhället som har begränsad

användning av Internet. Det finns därför enligt

motionärerna goda skäl att överväga möjligheterna

att erbjuda Internet till lägre kostnader för

hushåll med begränsad efterfrågan.

Även Kristina Zakrisson m.fl. (s) behandlar i

motion 2001/02:T439 prissättningen och framhåller

att för många i glesbygden har IT-användningen visat

sig bli alltför dyr. Enligt motionen bör därför en

översyn göras av kostnadsbilden, både vad gäller

geografi och operatörer, i syfte att få till stånd

avståndsneutralitet.

I flera motioner uppmärksammas mer regionalt

inriktade frågor om utbyggnad av modern IT-

infrastruktur. Roy Hansson (m) uttrycker i motion

2000/01:T710 oro för att Gotland blir utan

tillfredsställande bredbandsförbindelser, vilket kan

hämma öns fortsatta utveckling. Skaraborgs län

behandlas i motionerna 2000/01:T202 av Holger

Gustafsson (kd) och 2001/02:T289 av Holger

Gustafsson och Ulla-Britt Hagström (båda kd).

Motionärerna påtalar att länets norra och nordöstra

delar behöver stöd och därför bör ingå i stödområdet

för bredbandsutbyggnad. Agne Hansson (c) framhåller

i motion 2000/01:T715 att framtidens vägar i Kalmar

län bör vara digitala och han föreslår att länet

utpekas som ett metodlän för bredbandsutbyggnad.

Lena Ek och Agne Hansson (c) föreslår i motion

2000/01:T711 att Gotland utpekas som ett

försöksområde för införande av digital allemansrätt.

Helena Bargholtz (fp) framhåller i motion

2000/01:N263 att det kan finnas skäl för att staten

stimulerar bredbandsutbyggnad i sådana delar av

landet där den tycks ha svårt att skjuta fart. Bra

nätförbindelser måste finnas på Gotland.

Utskottets ställningstagande

Informationstekniken har stor betydelse för

samhällsutvecklingen. Sverige har kommit att bli en

av världens främsta IT-nationer. Som avspeglas i den

stora motionsmängden finns det en bred politisk

samsyn om vikten av en väl utvecklad IT-

infrastruktur. Däremot råder olika uppfattningar om

tilltron till marknadens möjligheter att klara den

nödvändiga utbyggnaden och synen på statens roll.

Ett stort antal motioner finns vidare som betonar

betydelsen av att bredbandsutbyggnaden når ut i hela

landet.

Enligt utskottets mening är utbyggnaden av en väl

fungerande IT-infrastruktur avgörande för Sveriges

möjligheter att kunna behålla och utveckla vår

ledande ställning på IT-området. Utskottet vill

understryka betydelsen av att den pågående

utbyggnaden ger hushåll och företag i hela landet

goda möjligheter att utnyttja den nya tekniken till

konkurrenskraftiga priser. Utskottet anser det

angeläget att den IT-politik som lades fast av

riksdagen år 2000 genomförs.

Enligt utskottets mening bör utbyggnaden i första

hand ske i marknadens regi. I likhet med vad som

gäller inom andra viktiga infrastrukturområden har

staten dock en viktig roll att spela. För att

möjliggöra att de nya tjänsterna tillhandahålls på

ett effektivt och säkert sätt till

konkurrenskraftiga priser är det nödvändigt att

åtgärder vidtas så att hushåll och företag i hela

landet ges goda möjligheter att utnyttja den nya

tekniken. Konkurrensneutralitet och mångfald liksom

säkerhet och teknisk samordning av näten kan vidare

främjas genom statliga insatser och regler.

Utskottet har tidigare i samband med riksdagens

IT-politiska beslut år 2000 framhållit vikten av att

utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och

redovisas årligen för riksdagen. Regeringen har

givit Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att

följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet. PTS har

nyligen i rapporten IT-infrastrukturen i Sverige

2001: Uppnås målet om tillgänglighet? angett att

antalet hushåll som har tillgång till IT-

infrastruktur med hög kapacitet ökar. Enligt PTS är

det dock för närvarande svårt att bedöma om de IT-

politiska målen kan uppfyllas. Det har gått alltför

kort tid sedan riktlinjerna för utbyggnaden blev

klara samtidigt som arbetet med bredbandsutbyggnaden

är tidskrävande. Enligt PTS rapport har de statliga

stöden hittills utnyttjats endast i begränsad

omfattning. Utbyggnaden fortsätter dock och Sverige

har i OECD:s mätning av tillgång till bredband

avancerat från en fjärde plats i december 2000 till

en tredje plats i juni 2001.

Utskottet konstaterar att förutsättningarna på IT-

marknaden har förändrats efter riksdagens IT-

politiska beslut år 2000. Enligt vad utskottet

erfarit pågår för närvarande ett omfattande arbete i

landet för att ta fram lokala och regionala

infrastrukturprogram för utbyggnaden av IT-

infrastrukturen. Som tidigare redovisats pågår

vidare ett utredningsarbete för att klarlägga hur

stomnätet kan färdigställas inom förutsatt tid.

Omfattande investeringar görs också även om

utbyggnadstakten inte är så hög som förutsatts.

Enligt utskottets mening är det angeläget att IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet görs

tillgänglig i hela landet för att Sverige skall

kunna hävda sig långsiktigt i den internationella

konkurrensen. Utbyggnaden får inte leda till att

klyftan mellan storstad och glesbygd vidgas.

Utskottet bedömer att gällande riktlinjer för

utbyggnaden av IT-infrastrukturen tryggar en

utbyggnad av höghastighetsförbindelser även i

landets glest befolkade områden. Utskottet är därför

inte berett att ompröva grunderna i gällande

nationella infrastrukturprogram.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i

flera motioner om vikten av att teknikneutralitet

råder vid utbyggnaden av IT-infrastrukturen. Dels är

det omöjligt att med säkerhet hävda vilka tekniska

lösningar som är mest lämpliga på längre sikt, dels

kan valet av lämplig teknik komma att variera

beroende på lokala förutsättningar. Utskottet vill

också erinra om att kravet på hög

överföringskapacitet i nät som får statligt stöd

skall betraktas som ett prestationskrav. Mot denna

bakgrund innebär nuvarande stödsystem ingen

rekommendation om att någon särskild teknisk lösning

skall väljas för accessnätet.

Utskottet anser också att det är viktigt att

motverka uppkomsten av lokala monopol i de nya

accessnäten. I sammanhanget kan nämnas att PTS har

utrett frågan och lämnat en rad förslag om hur en

väl fungerande marknad skall kunna utvecklas (Risker

för monopolisering av bredbandstjänster till

flerfamiljshus). Rapporten har remissbehandlats och

regeringen överväger för närvarande i vilken

omfattning som PTS förslag kan genomföras.

Utskottet vill klargöra att kommunala företag kan

delta i upphandlingen om det råder full

konkurrensneutralitet och om kommunen följer lagen

om offentlig upphandling. Om en upphandling inte

skulle ge några anbud alls kan kommunen välja att

själv bygga ut och även driva bredbandsnät.

Slutligen, angående de motionsförslag som väckts

om en mer geografiskt enhetlig prissättning, kan

konstateras att konkurrensen och den fortsatta

utbyggnaden av infrastrukturen förutsätts medverka

till mer likvärdiga kommunikationsmöjligheter.

Utskottet anser det vidare viktigt att

anslutningsavgifter inte skapar besvärande

tröskeleffekter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet samtliga nu aktuella motionsförslag.

Syftet med flertalet motionsyrkanden om att trygga

en effektiv och väl fungerande IT-infrastruktur med

hög kapacitet till likvärdiga priser i hela landet

förutsätts komma att tillgodoses.

2 Nationell IT-samordning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att den politiska ledningen

av IT-politiken måste präglas av tydlighet

och samordning. Vidare är det viktigt att

arbetet kontinuerligt följs upp och

utvärderas. Med hänvisning till att det

ankommer på regeringen att organisera arbetet

i Regeringskansliet avstyrks ett

motionsyrkande om att inrätta en nationell

IT-samordnare.

Motionsförslag

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:T466 av

Johnny Gylling m.fl. att, efter förebild från

Storbritannien, bör en nationell IT-samordnare

inrättas. Uppgiften för samordnaren bör vara att ta

fram nya IT-tjänster till medborgarna, stärka

demokratin genom att använda informationsteknikens

fördelar, öka tilliten och tillgängligheten till IT

samt ge Sverige chans att vara en ledande IT-nation

i framtiden.

Utskottets ställningstagande

I Storbritannien inrättades i september 1999 en s.k.

e-Envoy. Det är en form av nationell IT-samordnare

med uppgift att se till att landets medborgare och

näringsliv kan dra maximal nytta av

kunskapsekonomin.

Tre mål har satts upp

· att Storbritannien har bäst miljö i världen för

elektronisk handel år 2002,

·

· att se till att alla som vill har tillgång till

Internet år 2005,

·

· att alla myndighetstjänster finns tillgängliga

elektroniskt år 2005.

·

IT-samordnaren rapporterar direkt till

premiärministern tillsammans med ansvarig IT-

minister. Till IT-samordnaren är knutet ett särskilt

kontor (Office of the e-Envoy) där drygt 200

medarbetare är verksamma. Den brittiska regeringen

har vidare utsett e-ministrar med ansvar för olika

områden samt utvecklat en portal, UK Government

Gateway, som låter olika myndighetssystem

kommunicera så att tjänster på nätet blir

tillgängliga för medborgare och företagare. För att

möjliggöra att Storbritannien blir världsledande i

det nya informationssamhället har ett särskilt

handlingsprogram tagits fram (UK Online Action

Plan). I programmet redovisas detaljerade

rekommendationer på 25 prioriterade områden där

resultatet dateras upp varje månad.

Utskottet anser att informationstekniken är av

stor betydelse för det moderna samhället. För att

genomföra riksdagens IT-politiska mål om att Sverige

som första land blir ett informationssamhälle för

alla krävs målmedvetna insatser inom varje

politikområde. Dessa insatser görs inte för IT-

politikens skull utan IT är ofta ett redskap som kan

underlätta uppnåendet av målen inom andra

politikområden. Samtidigt gäller att flera av de

prioriterade statliga uppgifterna inom IT-området är

sektorsövergripande. En framgångsrik IT-utveckling

förutsätter därför i många fall ett samfällt

agerande. En väl utbyggd och säker IT-infrastruktur

är exempelvis en förutsättning för ökad användning,

samtidigt som åtgärder för att främja olika IT-

tillämpningar stimulerar nätutbyggnaden.

Utskottet bedömer att den organisatoriska lösning

som valts i Storbritannien för ledningen av IT-

utvecklingen kan vara intressant. Samtidigt varierar

förvaltnings- och styrsystem mellan olika länder

varför internationella erfarenheter inte alltid kan

överföras. I den svenska förvaltningsmodellen är

exempelvis Regeringskansliet en liten organisation

för främst övergripande ledningsfrågor

internationellt sett medan det är myndigheterna som

har tilldelats det operativa ansvaret.

I Sverige ansvarar Näringsdepartementet för att

samordna och främja IT-politiken. Viktiga IT-frågor

ingår dock även i flera andra departements

arbetsområden. På myndighetssidan har Post- och

telestyrelsen tilldelats viktiga uppgifter för att

de elektroniska kommunikationerna skall fungera med

hög säkerhet. PTS följer även tillgängligheten till

IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.

Statskontoret har en samordnande uppgift vad gäller

IT-frågor hos myndigheter genom att samordna bl.a.

utvecklingsprojekt och tillhandahålla ramavtal.

Statskontoret bidrar även aktivt till att

vidareutveckla den svenska förvaltningspolitiken och

till att den elektroniska infrastrukturen inom

offentlig sektor blir öppen och säker. En annan

myndighet med viktiga uppgifter inom området är

Verket för innovationsforskning (Vinnova). I

sammanhanget kan också nämnas IT-kommissionen som

tillsatts av regeringen med uppdrag att vara

rådgivare i IT-frågor och sprida information om de

problem och möjligheter som utveckling och

användning av informationsteknik innebär.

Sverige är i dag ett av världens ledande länder

när det gäller användning av informationsteknik och

telekommunikationer. Det är angeläget att denna

framskjutna position kan behållas och

vidareutvecklas. Utskottet delar motionärernas

grundsyn om att det är angeläget med ett tydligt

politiskt ledarskap för IT-politiken. För en

framgångsrik utveckling krävs ofta ett samfällt

agerande inom många områden. Utskottet vill dessutom

understryka betydelsen av riksdagens krav på en

samordnad och kontinuerlig uppföljning av det arbete

som pågår för att uppnå det IT-politiska målet. Det

förutsätter en helhetssyn på genomförandet av IT-

politiken.

Det ankommer på regeringen att själv bestämma

formerna för sitt arbete, vilket även innefattar

Regeringskansliets organisation och uppgifter.

Utskottet förutsätter att regeringen hanterar IT-

frågorna på ett ändamålsenligt sätt genom att ta

tillvara de utvecklingsmöjligheter som en samordnad

IT-politik innebär. Utskottet avstyrker mot denna

bakgrund motion 2001/02:T466 (kd) i nu behandlad

del. Syftet med motionsyrkandet om ett tydligt

politiskt ledarskap för IT-politiken förutsätts

komma att tillgodoses.

3 Säkerhets- och sårbarhetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Samhällets ökade IT-beroende kräver att

större uppmärksamhet riktas mot säkerhets-

och sårbarhetsfrågor. Utskottet avstyrker

motionsförslag om olika säkerhetsfrågor med

hänvisning till gällande riktlinjer och det

utvecklingsarbete som förutsätts fortsätta.

Motionsförslag

Amanda Agestav (kd) efterlyser i motion 2000/01:T702

skyndsamma åtgärder för att öka IT-säkerheten. Medan

ständiga utredningar pågår görs dataintrång, angrepp

av datahackers och datavirus sprids. Stora

säkerhetsmässiga och ekonomiska värden står på spel

och riskerar att gå förlorade. Riksdagen har i flera

år väntat på att regeringen skall visa att Sverige

är en ansvarsfull och modern IT-nation som tar

säkerhetsfrågorna på allvar. Det nationella ansvaret

för säkerhetsfrågorna måste därför snarast lösas.

Även Centerpartiet tar upp IT-säkerheten i

motionerna 2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. och

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. Enligt

motionärerna får det inte förekomma att offentlig

sektor använder programvara med kryptering där

väsentliga delar av nyckeln deponeras hos

amerikanska myndigheter. Sverige måste därför vara

vaksamt på försök att reglera företags och enskilda

människors möjligheter att kryptera data genom

ändringar i internationella avtal. För att skydda

information och enskilda människors integritet är

det mycket viktigt att det finns möjlighet att

kryptera data också i framtiden. Vidare bör åtgärder

vidtas så att kryptering av kommunikation inom och

mellan myndigheter blir rutin i större utsträckning.

Myndigheterna bör även utveckla virtuella privata

nätverk för kommunikationen med utlokaliserade

enheter och med distansanställda.

Eva Flyborg m.fl. (fp) konstaterar i motion

2001/02:T409 att en stor del av den information som

lagras på eller förmedlas av datorer är av sådan art

att stor skada skulle vållas om informationen kom på

drift. Medborgarna har därför rätt att kräva att

offentliga instanser hanterar integritetskänslig

information på ett sådant sätt att riskerna för

personlig och affärsmässig integritet minimeras. Mot

denna bakgrund föreslås att samtliga myndigheter som

hanterar känslig information åläggs krav på

säkerhetsrevision.

Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller i motion

2001/02:Ju388 att de flesta av dagens dataprogram är

avlyssningsbara och möjliga att manipulera. Bristen

på kunskap och kostnaden för att vidta

skyddsåtgärder i form av brandväggar och

krypteringsprogram är enligt motionen ett problem.

Lagstiftningen på området är dessutom bristfällig

och möjligheterna att beivra brott är små.

Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund en

översyn av lagstiftningen på området.

Inger Lundberg m.fl. (s) behandlar i motion

2001/02:T242 lokaliseringen av den nya enhet som

föreslagits bli inrättad inom Post- och telestyrel-

sen för rapportering av IT-incidenter. Motionärerna

bedömer att Karlskoga mycket väl uppfyller de krav

som den nya enheten har på kvalificerad arbetskraft

med hög IT-kompetens.

Utskottets ställningstagande

Övergången till informationssamhället har lett till

att de tekniska systemen blivit allt mer komplexa

och sårbara. Utvecklingen av öppna

kommunikationsstandarder har exempelvis inneburit en

högre grad av informationsutbyte inom och framför

allt mellan organisationer. Nya tjänster växer också

snabbt fram genom Internet som ökar exponeringen och

den mängd information som hanteras. Utbyggnaden av

IT-infrastruktur med hög kapacitet innebär vidare

att allt fler användare ständigt är uppkopplade på

Internet med ökad risk för obehöriga intrång.

Sammantaget medför detta att samhällets totala

sårbarhet ökar samtidigt som oönskade ingrepp i ett

enskilt IT-system kan få återverkningar på stora

delar av samhället.

Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund

viktigt att man vid den fortsatta övergången till

informationssamhället noga beaktar

säkerhetsfrågorna. Utredningar inom området, som

t.ex. Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU

2001:41) och Försvarsberedningen (Ds 2001:44), har

också tidigare framfört uppfattningen att ansvars-

och rollfördelningen inom området måste fastställas.

Med anledning av propositionen Fortsatt förnyelse

av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) har riksdagen

nyligen behandlat ett förslag om en övergripande

strategi för samhällets hantering av

informationssäkerhet och skydd mot

informationsoperationer (bet. 2001/02:FöU2, rskr.

2001/02:91). Enligt propositionen skall ett

sammanhållande myndighetsansvar för samhällets IT-

säkerhet och övergripande omvärldsanalyser införas.

Av propositionen framgår att en funktion för IT-

incidenthantering skall inrättas med syfte att

omedelbart, eller i ett mycket tidigt skede, kunna

spåra ursprunget till ett dataintrång, se till att

attacker mot datasystem avstyrs och upphör samt

stödja återställande av systemen vid större

attacker. Denna funktion skall även ha översikt och

kunskaper om IT-hot och IT-säkerhet i ett

helhetsperspektiv. Kvalificerad rådgivning i

realtid, s.k. helpdesk, bör också kunna lämnas vid

fel eller större avvikelser, vid återstart av system

och vid reaktion på angrepp. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen under våren 2002 med

förslag om införande av en funktion för

incidenthantering på IT-området.

För kryptering kan hänvisas till att det för

närvarande inte finns några begränsningar av

användningen av kryptoteknik i Sverige utan var och

en har rätt att själv välja sådan teknik. Riksdagen

har vidare lagt fast att Sverige bör verka för en

liberal tillämpning av rådande exportreglering och

att internationellt arbeta för att förändra gällande

regler i riktning mot en ytterligare liberalisering.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar regeringen

aktivt med dessa frågor i linje med det synsätt som

utrikesutskottet gav uttryck för i sitt betänkande

1999/2000:UU7 Kryptografi.

Som framhålls i motion 2000/01:T713 (c) ställer

kommunikation mellan myndigheter ofta höga krav på

säkerhet. Vid övergången från pappersbunden

hantering till kontakter över Internet med andra

myndigheter, företag och medborgare krävs

tillfredsställande skyddsåtgärder. Utskottet vill i

detta sammanhang särskilt hänvisa till

Statskontorets arbete med att utveckla

myndigheternas IT-användning på ett effektivt och

säkert sätt. Statskontoret har i rapporten

Infrastruktur för säker elektronisk överföring från

och inom statsförvaltningen närmare redovisat bl.a.

vilka olika typer av certifikat och övriga tjänster

rörande kryptonycklar som behövs i myndigheternas

verksamhet (Statskontoret 2000:7).

Utskottet delar den uppfattning som kommer till

uttryck i motion 2001/02:T409 (fp) att

säkerhetsfrågorna måste beaktas särskilt vid

utveckling av samhällsviktiga system och funktioner

som innehåller integritetskänslig information.

Utskottet bedömer att revisioner av IT-säkerhet kan

vara ett verksamt medel för att finna

säkerhetsbrister och andra svaga punkter i IT-

system. Regeringen har i propositionen Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10)

framhållit att Sårbarhets- och säkerhetsutredningens

förslag om uppbyggnad av ett system för evaluering

och certifiering bör genomföras. Vidare anser

regeringen det angeläget att Sverige fortsätter det

samarbete som syftar till ett ömsesidigt erkännande

av IT-säkerhetscertifikatet, Common Criteria

Recognition Arrangement (CCRA).

Slutligen, beträffande motion 2001/02:T242 (v),

kan hänvisas till att en särskild utredare för

närvarande ser över de politiska målen och

lagstiftningen inom området för elektronisk

kommunikation (dir. 2001:32). Utredaren skall inom

ramen för sitt uppdrag beakta Säkerhets- och

sårbarhetsutredningens betänkande och den vidare

beredningen av detsamma.

Utskottet förutsätter att berörda myndigheter

följer utvecklingen på området och vidtar de

initiativ som kan anses vara påkallade för att

trygga en tillfredsställande IT-säkerhet. Något

initiativ från riksdagens sida anser utskottet inte

vara erforderligt. Följaktligen avstyrks motionerna

2000/01:T702 (kd), 2000/01:T713 (c) yrkande 19,

2001/02:T242 (v), 2001/02:T409 (fp) yrkande 3,

2001/02:T465 (c) yrkande12 och 2001/02:Ju388 yrkande

13.

4 Jämställdhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser det viktigt att ett

jämställdhetsperspektiv genomsyrar IT-

politiken. Med hänvisning till pågående

beredning av en utredning från

Jämställdhetsrådet för transporter och IT

avstyrks motionsförslagen.

Motionsförslag

Sven Bergström m.fl. (c) konstaterar i motion

2001/02:T465 att det många gånger är män som arbetar

med att utforma framtidens offentliga service via

Internet. Regeringen bör aktivt arbeta för att ett

genustänkande genomsyrar IT-arbetet.

Även i motion 2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) betonas att IT-utvecklingen i allra högsta grad

är en jämställdhetsfråga. Regeringen bör mot denna

bakgrund utreda hur IT kan göras mer tillgänglig för

kvinnor och ta fram en handlingsplan för hur ett

jämställt IT-samhälle skall kunna utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Jämställdhetsrådet för transporter och IT, Jämit,

har i sitt delbetänkande Jämställdhet och IT (SOU

2000:58) konstaterat att IT-sektorn i allt

väsentligt leds och domineras av män samt att

klyftan mellan kvinnors och mäns möjligheter till

inflytande över IT-utvecklingen har vidgats. Vidare

finns det få kvinnor med hög utbildning inom IT-

branschen. Många företag saknar enligt Jämit

statistik på könsfördelning hos de anställda, vilket

är ett krav för att ett fungerande

jämställdhetsarbete skall kunna göras. Jämit har mot

denna bakgrund presenterat en rad förslag för att

öka jämställdheten inom hela IT-området.

Utskottet konstaterar att Jämits grundsyn väl

följer riksdagens IT-politiska beslut år 2000 om att

ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra IT-

politiken. Det innebär att jämställdhet och mångfald

skall främjas genom att alla människors

förutsättningar att utnyttja informationsteknikens

möjligheter tas till vara oberoende av kön, ålder,

etnisk bakgrund och eventuella funktionshinder.

Sammansättningen av IT-specialister skall också

bättre motsvara befolkningen med avseende på kön och

etnisk bakgrund. För att Sveriges möjligheter på IT-

området skall kunna utnyttjas fullt ut får enligt

utskottets mening inte människors tillträde till

växande sektorer av ekonomin hindras av invanda

mönster som begränsar individers utbildnings- och

yrkesval. Att tendensen till könsbundna studieval

bryts är en förutsättning för att kvinnor och män

skall engageras i IT-samhället på lika villkor.

Utskottet ser därför positivt på de nu aktuella

motionsförslagen och konstaterar att dessa frågor

nyligen har behandlats av Jämit. Det gäller t.ex.

förslaget i motion 2001/02:T465 (c) om offentlig

service på nätet där Jämit föreslagit att åtgärder

vidtas för att säkerställa ett

jämställdhetsperspektiv vid utformningen av

webbaserade tjänster inom myndigheterna och inom

myndigheternas verksamhetsområden. Enligt utskottets

mening tillgodoser Jämits arbete även väl de förslag

som väckts i motion 2000/01:A808 (mp) om en analys

och konsekvensbeskrivning av utvecklingen samt

framtagande av en handlingsplan för att utveckla ett

jämställt IT-samhälle.

Enligt vad utskottet erfarit har Jämits förslag

remissbehandlats och flera delförslag har

genomförts. Fortfarande pågår dock beredning av

vissa förslag. Enligt utskottets mening är det

viktigt att jämställdhetsarbetet inom IT-området

bedrivs kraftfullt och skyndsamt. Utskottet

förutsätter att den pågående beredningen av Jämits

arbete snarast slutförs och att regeringen inom

ramen för sitt arbete med att följa upp IT-politiken

lämnar en närmare redovisning av hur

jämställdhetsperspektivet kan genomsyra IT-

politiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna 2000/01:A808 (mp) yrkandena 19 och 20

samt 2001/02:T465 (c) yrkande 8.

5 Sociala konsekvenser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Enligt utskottets mening är det viktigt att

IT kan användas av så många medborgare som

möjligt och i alla delar av landet. Utskottet

anser det därför viktigt att den s.k.

digitala klyftan i samhället minskas.

Utskottet förutsätter att sociala

konsekvenser av IT-utvecklingen kommer att

belysas.

Motionsförslag

Ingrid Burman m.fl. (v) uttrycker i motion

2000/01:T704 oro för att den pågående IT-

utvecklingen kan leda till ett segregerat samhälle.

Samhälleliga och sociala mål måste därför

kontinuerligt sättas upp för att garantera alla

möjligheter att utöva sina rättigheter och

skyldigheter samt att leva ett delaktigt,

självbestämmande och oberoende liv. Riksdagen bör

därför begära att regeringen tillsätter en

parlamentarisk kommission med syfte att göra en

medborgarrättslig och social konsekvensanalys av den

pågående IT-utvecklingen.

Willy Söderdahl och Tasso Stafilidis (båda v)

föreslår i motion 2001/02:T395 att ungdomar bör få

utnyttja möjligheten till subventionerade köp av

hemdatorer. En möjlighet skulle kunna vara att

ungdomar som endast har kortare anställning får göra

ett skatteavdrag motsvarande det som de anställda

får men vid ett enda tillfälle.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att IT kan

användas av så många medborgare som möjligt och i

alla delar av landet. Det är först då som det IT-

politiska målet om att Sverige som första land skall

bli ett informationssamhälle för alla kan uppnås.

Informationstekniken kan behöva anpassas till de

särskilda krav som t.ex. utsatta grupper ställer.

Som framhålls i motion 2000/01:T704 (v) är det

vidare nödvändigt att de som inte har tillgång till

Internet eller, av olika skäl, i dag inte kan

använda tekniken ges goda möjligheter att ändå utöva

sina rättigheter och skyldigheter i samhället.

Enligt riksdagens IT-politiska beslut år 2000 har

förutsatts att det IT-politiska målet kontinuerligt

följs upp. Utskottet förutsätter att även sociala

konsekvenser av IT-utvecklingen uppmärksammas.

Syftet med den aktuella motionen blir därmed

tillgodosett.

Tillgången till datorer har ökat kraftigt under

senare år, vilket lett till att Sverige är bland de

länder som har den högsta datortätheten i hemmen. En

bidragande orsak till den stora tillgången till

dator har varit möjligheten till personalköp som

infördes 1998. Som framgår av följande

sammanställning har barn och ungdomar större

tillgång till dator i hemmet än vuxna, 83 % jämfört

med 61 % år 2000. Män har i något större grad

tillgång till dator än kvinnor. I sammanhanget kan

nämnas att i åldersgruppen 65–79 år är det endast 23

% som har tillgång till dator. Liten datortillgång

har även de funktionshindrade.

Andel av befolkningen som har tillgång till persondator i hemmet 1997

och 2000 (%)

-------------------------

| |1997|

2000 |

-------------------------

|Totala |42 |64|

|befolkningen | | |

-------------------------

|Vuxna 18–79 år |40 |61|

-------------------------

|Barn/ungdom |60 |83|

|9–17 | | |

-------------------------

|Män |44 |66|

-------------------------

|Kvinnor |41 |61|

-------------------------

Källa: SIKA, Fakta om informations- och

kommunikationsteknik i Sverige 2002.

Ett informationssamhälle för alla förutsätter att

tillgången till datorer ökar. När det gäller

möjligheter att inom skattesystemets ram påverka

datortillgången vill utskottet hänvisa till att

riksdagen tidigare har behandlat motionsförslag

om en utvidgning av nuvarande möjligheter till

skatteavdrag för att främja en ökad IT-

användning. Skatteutskottet har våren 2001, i

sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.

2000/01:SkU14), avstyrkt motionsförslag om

anskaffning av persondatorer och framhållit:

En allmän avdragsrätt för inköp av datorer och

programvara skulle enligt utskottets mening

innebära en oönskad snedvridning av konkurrensen

på detta område, ge upphov till en mängd

gränsdragningsproblem och dessutom medföra ett

mycket kraftigt inkomstbortfall. Som utskottet i

olika sammanhang framhållit är det önskvärt att

skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från

inslag som inte hänger samman med dess

grundläggande funktion att utgöra en säker grund

för att finansiera den gemensamma sektorn.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

2000/01:T704 (v) och 2001/02:T395 (v).

6 Lagstiftningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet framhåller vikten av en

teknikneutral och framtidsanpassad IT-

lagstiftning. Med hänvisning till bl.a.

pågående utredningsarbete avstyrks

motionsförslag med begäran om en lagöversyn.

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. att en effekt av

det framväxande informationssamhället är den

sammansmältning, konvergens, som sker mellan olika

typer av tele- och medietjänster. Infrastruktur som

tidigare haft en specifik användning kan nu användas

för att bära andra typer av tjänster. Samtidigt

smälter olika tjänster samman och de utrustningar

som används för att ta emot och förmedla olika

tjänster blir alltmer lika. Dessutom möjliggör

utvecklingen att företag som traditionellt ägnat sig

åt en viss typ av tjänster kan engagera sig i

angränsande sektorer. Mot denna bakgrund är det

ohållbart med olika typer av lagstiftning på tele-

och medieområdena. Regeringen bör därför omedelbart

tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett

konkret förslag till en ny, konvergerad lagstiftning

på tele- och medieområdet med utgångspunkt i

grundläggande principer om yttrandefrihet och

personlig integritet.

Även i motion 2000/01:T707 av Holger Gustafsson

m.fl. (kd, m) påtalas behovet av en tidsenlig

lagstiftning på IT-området. Det finns enligt

motionärerna en rad väsentliga funktioner som är

statens ansvar. Till dessa hör att tillhandahålla

goda förutsättningar för en sund utveckling, bl.a. i

form av ett modernt regelverk som främjar

konkurrens. Därför är det viktigt att

infrastrukturen står öppen för konkurrerande

tjänsteleverantörer. Konkurrenssituationen måste

regleras, upprätthållas och bevakas. För

näringslivet är det väsentligt att spelreglerna är

tydliga och förutsägbara och att de tillämpas

konsekvent.

Utgångspunkten i motion 2001/02:T465 av Sven

Bergström m.fl. (c) är att informationstekniken

ställer speciella krav på lagstiftningen. Att

anpassa lagstiftningen till nuvarande tekniska nivå

förefaller inte vara en framkomlig väg eftersom

nästa tekniska steg medför risk för att

lagstiftningen på nytt blir omodern. Den enda vägen

är enligt motionärerna att göra lagstiftningen

teknikoberoende. Regeringen bör därför ge alla

kommittéer och särskilda utredare med uppdrag att

belysa befintlig lagstiftning i uppdrag att överväga

denna fråga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att IT-

utvecklingen ställer nya krav på rättsordningen. Den

digitala tekniken gör exempelvis att text, ljud,

bild och data kan hanteras samtidigt och förmedlas

genom olika former av distributionssystem. Detta

leder till ett närmande mellan olika nät (t.ex. nät

för telefoni, data och television), tjänster

(kommunikationstjänster och innehållstjänster) och

apparater (t.ex. telefoner och TV-mottagare). Det är

i denna miljö som nya användningsområden och

tillämpningar av informationsteknik växer fram i

snabb takt. Det är viktigt att lagstiftningen inom

området är väl anpassad till denna utveckling.

Under de senaste åren har mot denna bakgrund ett

omfattande lagstiftningsarbete genomförts. Bland

pågående större utredningar kan särskilt nämnas

Utredningen om elektronisk kommunikation (N

2001:07), vars arbete bedrivs mot bakgrund av såväl

den tekniska och marknadsmässiga utveckling som

skett inom området som de rättsakter som kommer att

antas inom Europeiska gemenskapen. Utredaren har

till uppgift att analysera lagstiftningen inom

området och föreslå sådan ny lagstiftning som behövs

för en samordnad reglering av elektronisk

kommunikationsinfrastruktur och elektroniska

kommunikationstjänster. Utgångspunkten skall vara

att de telepolitiska målen och det IT-politiska

målet samordnas. I sitt arbete skall utredaren bl.a.

vägledas av slutsatserna om behovet av samordning av

lagstiftningen till följd av konvergensutvecklingen.

Syftet är att skapa den moderna, teknikneutrala och

framtidsanpassade lagstiftning som efterlyses i de

aktuella motionerna.

Utskottet vill vidare hänvisa till IT-kommissionen

och dess särskilda observatorium för rättsfrågor.

Det IT-rättsliga observatoriet har till uppgift att

identifiera och diskutera problem inom

rättsordningen för att underlätta och påskynda

förändringar och moderniseringar av lagstiftningen.

Observatoriet skall vidare inom ramen för av IT-

kommissionen prioriterade områden självständigt ta

fram underlag för kommissionens råd till regeringen

om rättsliga angelägenheter.

Med hänvisning till det anförda bedömer utskottet

att syftet med de nu aktuella motionsförslagen

kommer att tillgodoses utan någon åtgärd från

riksdagens sida. Följaktligen avstyrks motionerna

2000/01:T707 (kd, m) yrkande 2, 2000/01:T717 (m)

yrkande 6 och 2001/02:T465 (c) yrkande 11.

7 Utbildningsinsatser

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om särskilda

utbildningsåtgärder avstyrks med hänvisning

till gällande riktlinjer för IT-politiken och

pågående insatser för att höja kompetensen på

IT-området.

Motionsförslag

Lennart Daléus m.fl. (c) bedömer i motion

2000/01:T713 att informationsteknikens snabba

utveckling kommer att innebära att morgondagens

gränssnitt, dvs. formen för kommunikation mellan

människan och datorn, förändras dramatiskt.

Samtidigt blir tekniken en del av vardagen för alla

människor på ett helt annat sätt än i dag. En

avgörande utbildningsinsats behövs för att få

människor att kliva över vad som kan beskrivas som

”tekniktröskeln”. Regeringen bör därför formulera

målet om ett kunskapslyft inom IT. Regeringen bör

bjuda in en mängd aktörer som kan vara behjälpliga i

detta arbete och beredskap bör finnas för att stödja

insatserna ekonomiskt.

Holger Gustafsson m.fl. (kd, m) refererar i motion

2000/01:T707 till en undersökning som visar att det

allra viktigaste hindret för en ytterligare IT-

expansion är bristande IT-kunskaper. Därför behövs

en offensiv satsning på en bred och kvalificerad IT-

utbildning i skolorna samt vuxenutbildningar i

datoranvändning och informationsteknik. Motionärerna

framhåller vidare att arbetskraft med bra IT-

kunskaper ger Sverige goda internationella

konkurrensförutsättningar. Särskilda

utbildningsinsatser föreslås riktas mot

småföretagen.

Utskottets ställningstagande

Enligt riksdagens IT-politiska beslut år 2000 utgör

en ökad IT-kompetens ett av de tre prioriterade

områdena för att främja en god och bred användning

av IT i samhället. Mot denna bakgrund ingår i det

IT-politiska handlingsprogrammet en rad insatser för

att främja IT-kompetens för att Sverige skall kunna

tillhöra de länder som leder utvecklingen och

användningen av IT. Som framgår av regeringens

resultatredovisning i budgetpropositionen för år

2002 har en rad initiativ tagits för att främja

uppbyggnaden av IT-kompetensen. I

budgetpropositionen aviseras också en förlängning av

den särskilda satsningen på IT i skolan (ITiS)

t.o.m. år 2002 och att ytterligare ca 13 000 lärare

ska kunna delta i programmet för

kompetensutveckling. Utskottet konstaterar därmed

att utbildning och kompetens tillmäts stor betydelse

i den IT-politik som riksdagen har lagt fast.

Som uppmärksammas i motion 2000/01:T707 (kd, m) är

de mindre företagen inte alltid lika benägna att ta

till sig nya informationstekniska lösningar som de

större. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att detta i många fall beror på bristande kunskap om

hur IT kan integreras i affärsverksamheten. Verket

för näringslivsutveckling (NUTEK) har mot denna

bakgrund i samråd med Företagarnas Riksorganisation

och andra berörda organisationer formulerat ett

nationellt program för att höja IT-kompetensen i

småföretag, benämnt IT.SME.se. För programmet har

regeringen avsatt 20 miljoner kronor år 2001 och 10

miljoner kronor år 2002.

Utskottet utgår från att fortsatta

utbildningsinsatser görs för att förbättra IT-

kompetensen och bedömer därmed att syftet med

motionerna 2000/01:T707 (kd, m) yrkande 3 och

2000/01:T713 (c) yrkande 4 kommer att tillgodoses.

Något initiativ från riksdagens sida är därför inte

erforderligt, varför yrkandena avstryks.

8 IT-användning och en ekologiskt

hållbar utveckling

Utskottets förslag i korthet

Informationstekniken har stor betydelse för

att möjliggöra en ekologiskt hållbar

utveckling. Med hänvisning till att

regeringen nyligen beslutat att inrätta ett

särskilt forum för IT och miljö avstyrker

utskottet ett motionsyrkande.

Motionsförslag

Centerpartiet framhåller i motion 2000/01:MJ711 av

Lennart Daléus m.fl. att en väl fungerande och

utbyggd IT-infrastruktur är viktig för att göra det

möjligt att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle.

IT kan på ett påtagligt sätt bidra till att minska

transportbehovet i samhället. Så kallade

intelligenta hus kan spara energi och få människor

att känna sig tryggare. Med användning av IT

möjliggörs också distansarbete, distansutbildning

samt telefon- och bildkonferenser, vilket minskar

antalet resor. Möjligheterna för att med hjälp av IT

skapa miljövinster är dock i stort sett okända.

Hoten mot miljön är likaså dåligt kartlagda.

Regeringen bör därför initiera en utredning om IT

och miljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning om

informationsteknikens betydelse för möjligheterna

att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. Enligt

riksdagens IT-politiska beslut gäller att

informationstekniken skall användas för att främja

en ekologiskt hållbar utveckling, att datorer och

annan IT-utrustning skall inordnas i ett hållbart

kretslopp samt att IT skall bidra till att minska

transporters miljö- och hälsopåverkan. Vidare

förutsätts att olika aktörer stimuleras att arbeta

för att IT-tillämpningar i högre grad utnyttjas i

syfte att minska miljöpåverkan och främja en hållbar

utveckling.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen

nyligen beslutat att tillsätta ett särskilt Forum

för IT och miljö, där företrädare för bl.a.

näringsliv, intresseorganisationer och forskare

kommer att ingå. Arbetsgruppens uppgift skall bl.a.

vara att belysa hur IT-tillämpningar i högre grad

kan utnyttjas för att minska miljöpåverkan och

främja en hållbar utveckling. Exempel på frågor som

man avser att ta upp i arbetsgruppens arbete är hur

IT kan bidra till en minskad bränsleförbrukning

inom transportsektorn och hur

transportinformation kan leda till smidigare

trafikflöden,

- IT-tillämpningar som bidrar till en

minskad energi- och resursförbrukning kan

integreras i offentlig planering,

-

- hänsyn kan tas till miljön vid

utbyggnaden av den snabbt växande e-handeln,

-

- miljökrav kan uppställas vid IT-

upphandlingar,

-

- införande av distansarbete eller video-

och telekonferenser kan ge miljömässiga och

ekonomiska vinster såväl för samhället som för det

enskilda företaget och dess anställda,

-

- IT-funktioner i större omfattning kan

ersätta fysiska produkter och bidra till en

avmaterialisering.

-

Enligt utskottets mening får därmed förutsättas att

syftet med motionsförslaget kommer att bli väl

tillgodosett. Något initiativ från riksdagens sida

är därför inte erforderligt, varför utskottet

avstyrker motion 2000/01:MJ711 (c) yrkande 38.

9 Fri programvara

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om

åtgärder för att främja bl.a. användning av

fri programvara med hänvisning till att det

inte bör ankomma på riksdagen att ta

ställning i frågan. Jämför reservation 3

(kd).

Motionsförslag

Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion

2000/01:T713 att fri programvara är ett av de mest

spännande områdena inom IT-utvecklingen. Enorma

mängder programvara av mycket hög kvalitet

produceras inom ramen för alla de projekt som

sysslar med fri programvara. Motionärerna menar att

det nu är hög tid för riksdag och regering att

engagera sig aktivt för att främja fri programvara.

Offentliga insatser för fri programvara föreslås

inom bl.a. områdena legala aspekter,

kvalitetssäkring och utvecklingsstimulans.

Enligt motionen bör vidare svenska myndigheter så

långt som möjligt avstå från att använda patenterad

programvara för kommunikation med medborgarna.

Annars inskränks möjligheterna att använda och

sprida information samt att utveckla handel och

kommunikationssystem som interagerar med de

offentliga systemen.

Utskottets ställningstagande

Fri programvara (Open source) är ett nytt sätt att

utveckla programvara som bygger på att

datorprogrammets källkod skall vara fri för alla,

detta för att bl.a. påskynda utvecklingen. Fri

programvara behöver i sig inte vara gratis. Förutom

att det går att konstruera affärsmodeller kring fri

programvara som bygger på en kommersiell verksamhet,

går det att ta betalt direkt för programvaran enligt

ett stort antal licensvillkor. Det avgörande är att

källkoden blir tillgänglig för köparen.

Exempel på denna typ av program är

operativsystemet Linux och webbservern Apache.

Fördelar med öppen källkod anges bl.a. vara att

programvaruutveckling stimuleras och nya produkter

kan lanseras snabbare. För många applikationer är

det också till fördel från säkerhetssynpunkt att

källkoden kan granskas. Rätten att utnyttja och

gratis distribuera programvaran underlättar också

spridningen till mindre kapitalstarka användare. För

användarna kan det vara en fördel att ett enda

företag inte kan monopolisera programvaran och skapa

besvärande beroendeförhållanden. Som delvis berörs i

den aktuella motionen finns det också en rad problem

med en ökad användning av fri programvara.

Enligt vad utskottet erfarit har EU intresserat

sig för fri programvara inom ramen för IST

(Information Society Technologies). EU arbetar bl.a.

med att initiera projekt för att få fram exempel på

användning av fri programvara. Enligt vad utskottet

erfarit har också frågan om fri programvara

uppmärksammats av IT-kommissionen.

Utskottet vill vidare, när det gäller

myndigheternas kommunikationssystem med medborgarna,

hänvisa till att Statskontoret har i uppgift att

utveckla den tekniska infrastrukturen för data- och

telekommunikation genom att i samverkan med dels

statliga myndigheter, dels kommuner och landsting,

öka utvecklingen och användningen av gemensamma

standarder och tillämpningar.

Utskottet anser att det inte bör ankomma på

riksdagen att behandla frågor kring utveckling och

användning av olika typer av programvaror. Det får

förutsättas att de myndigheter som har ansvar för

IT-användningen följer utvecklingen på området och

tar de initiativ som kan anses påkallade.

Motion 2000/01:T713 (c) yrkandena 6

och 8 avstyrks.

10 Programvarulicenser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att olovligt

utnyttjande av datorprogram aktivt motverkas

och avstyrker ett motionsförslag om statlig

policy för programvaruhantering.

Motionsförslag

Kristdemokraterna efterlyser i motion 2001/02:T466

av Johnny Gylling m.fl. en statlig policy för

programvaruhantering. Som motivering anges att

enligt en utredning från Statskontoret garanterar

bara 6 % av myndigheterna att enbart laglig

programvara används. För att stimulera

affärsutvecklingen, men också för att upprätthålla

moralen, är det viktigt att s.k. piratkopiering av

programvara bekämpas.

Utskottets ställningstagande

På regeringens uppdrag har Statskontoret nyligen

kartlagt de statliga myndigheternas rutiner för

hantering av programvarulicenser (Statliga

myndigheters rutiner för hantering av

programvarulicenser, 2000:11). Enligt rapporten

lägger de statliga myndigheterna ned ett omfattande

och seriöst arbete på att hantera sina

programvarulicenser korrekt. Statskontoret bedömer

att myndigheternas rutiner för licenshantering

sammantaget är goda. Det gäller bl.a. hantering av

licensbevis samt distribution och installation av

program. Av rapporten framgår dock att licensavtalen

ofta är mycket komplicerade och svåra att tolka för

användarna. Dessutom ändras reglerna ofta. Enligt

Statskontoret är det rättighetsägarna som själva

måste ta ansvar för att hjälpa användarna med

tolkning av licensreglerna. Det vore också enligt

Statskontoret rimligt om rättighetsägarna genom sina

branschorganisationer försökte att förenkla

licensvillkoren för att underlätta för kunderna.

Vidare framhålls att det finns behov av nya

förvaltningsanpassade licensieringslösningar. För

att följa upp rutinerna för licenshantering avser

Statskontoret att göra en ny kartläggning om två år.

Utskottet anser det viktigt att Sverige som ett av

världens ledande IT-länder lägger stor vikt vid att

följa upp lagstiftningen om immaterialrättigheter

och motverkar olovligt utnyttjande av datorprogram.

Utskottet förutsätter att staten som en viktig

datoranvändare är ett föredöme när det gäller

kontroll och ansvarsfull hantering av licensierade

programvaror. Samtidigt är det som Statskontoret

framhåller angeläget att regelverket förenklas. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motion

2001/02:T466 (kd) yrkande 8. Syftet med

motionsyrkandet förutsätts komma att tillgodoses.

11 Frekvensutrymme

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om användning av

frekvensutrymmet i etern avstyrks med

hänvisning till att Post- och telestyrelsen

verkar för att det begränsade

frekvensutrymmet används effektivt. Jämför

reservation 4 (m).

Motionsförslag

Ola Karlsson och Elizabeth Nyström (båda m)

understryker i motionerna 2000/01:T712 och

2001/02:T240 betydelsen av att frekvensutrymmet i

etern används effektivt. Motionärerna framhåller att

frekvensutrymmet är begränsat och skall räcka till

TV, radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och

radiobaserat Internet. I motionerna kritiseras också

utbyggnaden av ett marknät för digital TV.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frekvensutrymmet i etern

kan betraktas som en begränsad naturtillgång som

skall räcka till en rad olika tjänster, som TV,

radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och

Internetuppkoppling. Det gör det angeläget och

nödvändigt att tillgängliga frekvenser utnyttjas

effektivt.

Post- och telestyrelsen (PTS) ansvarar för

fördelningen av frekvenser inom landet och samordnar

verksamheten med andra länder. Utskottet förutsätter

att PTS aktivt verkar för ett effektivt utnyttjande

av frekvensutrymmet. Utskottet är inte berett att

vidta någon åtgärd med anledning av de aktuella

motionsförslagen. Utskottet avstyrker därför

motionerna 2000/01:T712 (m) och 2001/02:T240 (m).

12 Internetspråk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om bruk av

svenska bokstäver som å, ä och ö på Internet

med hänvisning till pågående

utvecklingsarbete för att möjliggöra

användning av nationella tecken.

Motionsförslag

Gunnel Wallin (c) konstaterar i motion 2000/01:T701

att e-post och adressystemet på Internet är uppbyggt

på det engelska språket. Detta skapar problem för

dem som har t.ex. tecknen å, ä eller ö i ortsnamn,

firmanamn eller egennamn. Sverige bör därför ta

initiativ till att internationellt utöka

teckenmängden för Internetadresser.

Utskottets ställningstagande

Internets internationella standardiseringsorgan IETF

(Internet Engineering Task Force) har sedan länge

arbetat med en standard som skall kunna hantera

nationella tecken. Inom kort väntas detta arbete

resultera i en accepterad standard som ger möjlighet

att utöver engelskans alfabet även använda olika

nationella tecken i domännamn på Internet. Till

exempel kommer de svenska tecknen å, ä och ö att

kunna användas i domännamnsdelen för hemsidor och e-

post. Så snart som det är praktiskt möjligt efter

det att IETF är klart med denna standard avser

Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som ansvarar

för toppdomänen se, att tillåta registrering av

domännamn som innehåller bokstäverna å, ä och ö.

Förslaget till ny standard hanterar en stor mängd

nationella tecken utöver de svenska.

För användarna kommer det att ta viss tid efter

det att standarden är fastställd innan nationella

tecken fungerar helt problemfritt. Samtliga

klientprogramvaror som använder domännamn (t.ex.

webbläsare och e-postprogram) måste nämligen först

uppdateras. Det är därför rimligt att anta att

internationella tecken i domännamn kommer att

användas i större utsträckning först efter att det

kommit ut nya versioner av populära operativsystem.

I sammanhanget kan nämnas att redan i dag på nu-

domänen på Internet erbjuds möjlighet att använda

svenska, danska, tyska, spanska och andra

västeuropeiska bokstäver.

Med hänvisning till pågående utvecklingsarbete för

att möjliggöra nationella tecken avstyrks motion

2000/01:T701 (c).

13 Konkurrensen på telemarknaden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att konkurrens är ett viktigt

medel för att uppfylla de telepolitiska

målen. Med hänvisning till pågående arbete

finns det inte skäl för riksdagen att nu ta

något initiativ för att ompröva den

grundläggande marknadsregleringen på

telekommunikationsområdet. Utskottet

avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Jämför reservation 5 (m, kd, fp).

Motionsförslag

Carl Bildt m.fl. (m) konstaterar i motion

2000/01:T717 att den svenska telemarknadens

konkurrensutsättning har lett till sänkta priser och

gjort Sverige till ett världsledande land när det

gäller bl.a. antalet mobiltelefoner och

Internetabonnemang. Senfärdigheten med

telemarknadens fortsatta avreglering har dock

inneburit att Sverige håller på att passeras av

andra länder. Underlåtelsen att privatisera det

gamla Televerket har lett till att Telia har

fungerat som en bromskloss och motverkat EU:s

ambition att skapa öppna marknader. Telias pris-

sättning av lokalsamtal och företagets rätt att ta

ut höga samtrafikavgifter hämmar konkurrens och

marknadsutveckling. Enligt motionen bör accessnätet

öppnas för full konkurrens, och fullständig

nummerportabilitet bör gälla vid byte av

teleföretag. Post- och telestyrelsens roll bör

vidare stärkas genom att myndigheten ges större

befogenheter att vidta konkurrensfrämjande åtgärder.

Johnny Gylling m.fl. (kd) understryker i motionerna

2001/02:T466 och 2000/01:T212 vikten av att

telenäten öppnas för konkurrens. Därmed främjas ett

ökat utbud av tjänster och lägre priser.

Avregleringen av telemarknaden har betytt mycket för

Sveriges utveckling de senaste tio åren. Enligt

motionärerna är dock konkurrensen fortfarande

bristfällig när det gäller fastnätstelefonin på

grund av de höga avgifter som Telia tar ut för

tillträde till sitt accessnät. Konkurrensen bör

också ökas vad gäller förval och byte av

teleoperatör.

Även Kenth Skårvik m.fl. (fp) efterlyser i motion

2001/02:T463 en ökad konkurrens på accessnätet för

att främja att alla får tillgång till telefoni till

rimliga priser.

Utskottets ställningstagande

Sedan den svenska telemarknaden avreglerades den 1

juli 1993 har utvecklingen varit mycket expansiv,

samtidigt som konkurrensen utvecklats positivt på i

stort sett samtliga delar av marknaden. Sammantaget

omsatte fast telefoni och mobila teletjänster 39,9

miljarder kronor under år 2000, vilket motsvarar en

tillväxt på 4 % jämfört med året dessförinnan. Sedan

år 1994 har marknadens värde vuxit med 67 %. De

mobila teletjänsternas andel av marknaden har sedan

år 1994 ökat från 18 till 36 %. Telia är fortfarande

den största operatören, men bolagets andel av den

totala marknaden för fast telefoni och mobila

teletjänster har sjunkit från 96 % år 1994 till 73 %

år 2000. Allt tyder på att konkurrensen kommer att

hårdna ytterligare.

Den snabba utvecklingen på teleområdet sedan

marknaden öppnades för konkurrens har föranlett en

rad regeländringar. Det gäller exempelvis regler om

samtrafik och nummerportabilitet i syfte att främja

uppbyggnaden av en väl fungerande telemarknad. Post-

och telestyrelsen (PTS) har vidare fått en utökad

tillsynsroll och ett tydligare ansvar som

sektorsmyndighet på teleområdet.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att

konkurrensen på telekommunikationsområdet har

stärkts de senaste åren genom att flera avtal

träffats om samtrafik mellan teleoperatörerna.

Samtidigt har samtrafiktaxorna sjunkit väsentligt,

och priskonkurrens har uppstått även när det gäller

lokalsamtal. Den s.k. förvalsreformen år 1999 har

lett till bättre konkurrens, fler telebolag,

prissänkningar och mer medvetna konsumenter. Vidare

kan nämnas att riksdagen i mars 2001 fattade beslut

om ändrade ersättningsregler för nummerportabilitet.

Med nummerportabilitet avses att en abonnent

behåller sitt telefonnummer när denne byter

teleoperatör.

Det finns dock vissa marknader som inte varit

utsatta för någon större konkurrens. Det gäller

t.ex. abonnemang i det fasta telenätet, som

uppmärksammas i de aktuella motionerna. Denna fråga

har fått ökad betydelse i och med möjligheten att

utnyttja frekvenserna i kopparnätet för snabb

anslutning till Internet (xDSL-teknik). För

närvarande har endast ett fåtal teleoperatörer

tecknat avtal med Telia om tillträde till

accessnätet. Bland operatörerna har priset

uppfattats som högt och det har därför inte bedömts

vara lönsamt att utnyttja tjänsten för

direktanslutning av abonnenter för fast telefoni.

I och med att EG-förordningen om lika tillträde

till accessnätet trädde i kraft den 2 januari 2001

skapas möjligheter för ökad konkurrens också inom

denna del av marknaden. För Sveriges del innebär

detta att Telia nu är skyldigt att erbjuda andra

operatörer tillgång till det kopparbaserade

accessnätet på vissa villkor. Priset för tillträde

till accessnät och tillhörande faciliteter skall

enligt förordningen vara kostnadsorienterat. PTS

skall bl.a. se till att avgifterna för tillträde

till accessnätet främjar en sund och stabil

konkurrens och kan framtvinga ändringar i Telias

priser om detta är motiverat.

Enligt vad utskottet erfarit har PTS under år 2001

påbörjat en översyn av de kalkylmodeller som används

vid beräkning av den kostnadsorienterade

ersättningen för samtrafik till mobila och fasta

nät, samt för tillgång till accessnät. Arbetet

syftar till att utvärdera nuvarande kalkylmodeller

och föreslå vilka modeller som bör användas i

framtiden. Regeringen har vidare gett PTS i uppdrag

att särskilt följa tillämpningen av EG-förordningen

om tillträde till accessnätet. Senast den 2 maj 2002

skall PTS redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt

vid behov även föreslå ytterligare åtgärder som kan

krävas i syfte att ge förordningen största möjliga

genomslagskraft.

Utskottet kan därmed konstatera att flertalet

motionsförslag om ökad konkurrens på telemarknaden

numera har tillgodosetts. Det gäller bl.a. förslagen

om tillträde till accessnätet och införandet av

fullständig nummerportabilitet. Prövning pågår också

om de närmare villkoren för tillträde till

accessnätet. Utskottet vill vidare hänvisa till

pågående beredning av departementspromemorian

Effektiv tvistlösning på teleområdet. I denna har

man föreslagit att PTS befogenheter att besluta om

vad som skall gälla mellan parterna vid tvist

utvidgas till att gälla alla tvister mellan

teleföretag om tillämpningen av telelagen.

Enligt utskottets mening finns det mot denna

bakgrund inte skäl för riksdagen att nu ta något

initiativ för att ompröva den grundläggande

marknadsregleringen på telekommunikationsområdet.

Utskottet vill slutligen också hänvisa till Post-

och telestyrelsens ansvar att följa upp och årligen

redovisa utvecklingen på telemarknaden. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

2000/01:T212 (kd) yrkande 38, 2000/01:T717 (m)

yrkande 5, 2001/02:T463 (fp) yrkande 21 i denna del

och 2001/02:T466 (kd) yrkande 3. Syftet med

motionsyrkandena är redan tillgodosett eller

förutsätts bli tillgodosett.

14 Konsumentinriktning

Utskottets förslag i korthet

Det är viktigt att telemarknaden utvecklas på

ett kundanpassat sätt. Med hänvisning till

vidtagna och förutsedda ytterligare åtgärder

avstyrker utskottet ett motionsförslag om

granskning av telemarknaden från

konsumentsynpunkt.

Motionsförslag

Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (båda s)

konstaterar i motion 2001/02:T410 att telemarknadens

avreglering har varit positiv och lett till ett ökat

produktutbud. För privatpersoner och konsumenter har

dock utbudet samtidigt blivit svåröverskådligt.

Dessutom är teleräkningarna ibland svåra att tyda,

och kostnaden för olika teletjänster går inte alltid

att utläsa. Vidare kan svårigheter uppstå för

kunderna vid byte av abonnemang. Motionärerna

efterlyser mot denna bakgrund en granskning av

teleföretagens utbud, tillvägagångssätt och

förhållningssätt gentemot sina kunder.

Utskottets ställningstagande

Under senare tid har en rad åtgärder vidtagits såväl

av företag inom telebranschen som av ansvariga

myndigheter för att förbättra informationen och

stärka konsumenternas ställning. Som exempel kan

nämnas att Post- och telestyrelsen (PTS) informerar

på olika sätt för att främja rationella

konsumentbeslut. På PTS hemsida redovisas bl.a.

jämförelser av telefonipriser för olika

teleoperatörer och abonnemang. PTS ger också ut

olika informationsbroschyrer för allmänheten och har

även ingripit när det gäller teleföretags rutiner

för hantering av förvalsabonnemang. I sammanhanget

kan vidare nämnas att PTS, Konsumentverket och

Konkurrensverket nyligen har granskat

mobiltelemarknaden ur ett konsument- och

konkurrensperspektiv. Dessa tre myndigheter avser

att fortsätta sitt samarbete för att vid behov

föreslå åtgärder för att ytterligare stärka

konkurrensen till nytta för konsumenterna.

Utskottet anser det viktigt att telemarknaden

fungerar på ett från kundsynpunkt lämpligt sätt. I

detta ligger att användarna av teletjänster ges

möjlighet att fatta rationella beslut om olika

teletjänster samtidigt som rimliga kundvillkor

erbjuds. En väl fungerande marknad leder enligt

utskottets mening till ökad nytta för konsumenterna

genom att förutsättningar skapas för ett större

utbud av varor och tjänster på bättre villkor.

Utskottet förutsätter att ansvariga myndigheter och

berörda parter aktivt verkar för att en väl

fungerande telemarknad från konsumentsynpunkt

utvecklas. Enligt utskottets mening bör därmed

syftet med motionen tillgodoses. Med hänvisning till

det anförda avstyrks motion 2001/02:T410 (s).

15 Mobiltelefontäckning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att en väl fungerande

mobiltelefoni i landets olika delar är ett

viktigt samhällsintresse. Det är därför

väsentligt att det finns en god täckning i

landet. Med hänvisning till pågående

utbyggnad av mobiltelenäten samt till att

Post- och telestyrelsen enligt telelagen

skall verka för ett effektivt telesystem på

likvärdiga villkor avstyrks samtliga

motionsförslag.

Bakgrund

Utvecklingen på området för mobiltelefoni har gått

snabbt från den första generationens analoga system,

som NMT (Nordisk Mobil Telefoni), till den andra

generationens digitala system, som GSM (Global

Service for Mobile Transmission). Som framgår av

nedanstående sammanställning utgör GSM i dag den

helt dominerande formen av mobiltelefoni i Sverige.

Mobiltelefoni enligt systemet NMT 900 har numera

avvecklats.

Antal abonnemang och kontantkort för mobila teletjänster

------------------------------------------------------------

|Abonnemang och aktiva | juni 2000 | juni 2001|

|kontantkort | | |

------------------------------------------------------------

|GSM | 5 543 000 | 6 545 000|

------------------------------------------------------------

|NMT 450 | 155 100 | 148 000|

------------------------------------------------------------

|NMT 900 | 68 700 | 0|

------------------------------------------------------------

Redan år 1981 erbjöd dåvarande Televerket mobiltelefoni med

NMT för frekvensbandet 450 MHz. Telia erhöll år 1995 tillstånd

t.o.m. utgången av år 2004 att tillhandahålla mobila

teletjänster med NMT 450-systemet. NMT används främst för

taltelefoni och oftast för fordonsmonterade apparater. Många

åkerier, andra transportföretag och företag inom lant- och

skogsbruk använder systemet. NMT 450 är det enda system som

har täckning i hela landet. Nuvarande tillstånd för NMT 450,

som innehas av Telia AB, har som villkor att tjänsten skall

täcka minst 95 % av Sveriges yta. Det täckningskrav som i dag

ställs på NMT-tjänsten, 95 % av Sveriges yta, beslutades mot

bakgrund av vikten av god tillgänglighet och regional balans,

vilka är två av de telepolitiska mål som riksdagen beslutat

om. Internationellt gäller att analoga mobiltelesystem i flera

länder är under avveckling.

Post- och telestyrelsen (PTS) har nyligen utrett

förutsättningarna för NMT 450 (Framtiden för 450 MHz-bandet,

Dnr. 01-26779). Studien kommer tillsammans med remissvar att

utgöra underlag för PTS kommande beslut om hur frekvensbandet

skall användas. I rapporten konstaterar PTS att NMT 450 är det

mobiltelefonisystem som i dagsläget erbjuder den bästa

yttäckningen. I rapporten rekommenderas att Telias nuvarande

tillstånd för NMT 450 förlängs till att gälla t.o.m. utgången

av år 2007 med krav på bibehållet täckningskrav. Motiveringen

för förslaget är bland annat att mobilsystemet NMT 450 är det

enda system som har en sådan utbredning och som används inom

ett sådant frekvensband som PTS bedömer lämpligt för att

tillförsäkra abonnenter i hela landet tillgång till en

mobiltelefonitjänst.

Tre företag, nämligen Telia, Tele2/Comviq och Europolitan,

har egna mobilnät för GSM-telefoni. Åtta andra företag

tillhandahåller mobilteletjänster. Tillståndskraven för

mobiloperatörerna med egna nät innebär att minst sträckningen

av Europavägarna samt de orter som har mer än tio tusen

invånare skall täckas. Själva täckningsgraden för GSM-nätet är

dock betydligt högre. Telia, som har den största

täckningsgraden, säger sig täcka ca 99 % av befolkningen.

Tredje generationens mobiltelefoni, 3G, bygger på digital

bredbandstelefoni med UMTS (Universal Mobile

Telecommunications System) som teknisk standard. 3G har

betydligt högre överföringskapacitet än vad som är möjligt med

nuvarande GSM-nät. 3G kan därmed erbjuda mobilt Internet med

multimedier och rörliga bilder i telefonen. För den tredje

generationens mobiltelesystem krävs ett särskilt nät med nya

basstationer över hela landet. Post- och telestyrelsen har den

16 december 2000 beslutat att tilldela fyra företag UMTS-

tillstånd, nämligen Europolitan, HI3G, Orange och Tele2. Alla

fyra företag har utfäst sig att täcka minst 99,98 % av

Sveriges befolkning i slutet av år 2003. Detta motsvarar drygt

8,8 miljoner invånare.

I sammanhanget kan vidare nämnas att satellitsystem för

mobil telekommunikation har funnits ett antal år, t.ex.

Inmarsat, Iridium och Globalstar. Mobiltelefoni via satellit

är jämförelsevis mycket dyr och utgör inget realistiskt

alternativ för mobilteletäckning i glesbygd.

Motionsförslag

Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion 2000/01:T231 att

kvaliteten på mobiltelefoni på många håll i landet är

bristfällig trots förhållandevis god befolkningstäckning.

Stora områden i landet saknar helt täckning. Med hänsyn till

att operatörerna satsar på en snabb utbyggnad av UMTS finns

det risk för att den fortsatta utbyggnaden av GSM-nätet får

lägre prioritet. Regeringen bör därför ta initiativ till en

diskussion med de tre nätägande GSM-operatörerna om hur en god

mobiltelefontäckning i hela landet skall kunna uppnås. Om

samtalen inte ger önskade resultat bör man överväga att kräva

sådana åtaganden då tillstånden för GSM-trafik förnyas.

Eskil Erlandsson m.fl. (c) i motion 2001/02:MJ339 samt Lena Ek och Rolf

Kenneryd (båda c) i motion 2001/02:T442 uppmärksammar särskilt

skogsnäringens ökade beroende av väl fungerande mobiltelefoni.

För att skogsnäringen skall kunna utvecklas krävs bl.a. bättre

logistik och ökad effektivitet som kan lösas med datorns

hjälp. Genom uppkoppling via telefon och dator till

planeringsdokument för skogsbruket ges stor möjlighet att

miljöstyra verksamheten direkt vid avverkning eller röjning.

Tillgång till mobiltelefoner är också en säkerhetsfråga för

dem som arbetar i areella näringar. Staten uppmanas därför att

ta ett övergripande ansvar för att förbättra telefontäckningen

i syfte att ge alla företag samma möjligheter till

effektivisering, kommunikation och kundkontakt.

Även Stig Eriksson m.fl. (v) påtalar i motion 2000/01:T716 att

stora områden i landet saknar tillgång till mobiltelefoni och

att den fortsatta nätutbyggnaden går långsamt. Enligt motionen

är det viktigt att telekommunikationerna bidrar till regional

balans och att även de som lever och verkar i glesbygden har

goda möjligheter till mobiltelefoni. Motionärerna efterlyser

en utvärdering av hur telelagens bestämmelse om nationell

roaming, dvs. skyldighet för operatörer på telemarknaden att

under vissa förutsättningar låta abonnenter hos andra

operatörer använda deras nät, har påverkat utbyggnaden av

mobiltelenätet. Vidare begärs att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag om hur regional balans

för telekommunikationer kan uppnås.

Utskottets ställningstagande

Enligt de telepolitiska målen skall enskilda och myndigheter i

landets olika delar få tillgång till effektiva

telekommunikationer. Var och en skall ha möjlighet att från

sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe

utnyttja telefonitjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät

till ett rimligt pris, och alla skall få tillgång till

teletjänster på likvärdiga villkor.

Sedan telelagens tillkomst år 1993 har mobiltelefonin kommit

att utgöra en alltmer betydelsefull del av telemarknaden.

Mobiltelefonin svarar i dag för en dryg tredjedel av den

sammanlagda omsättningen för fasta och mobila teletjänster.

Mobiltelefoni upplevs därför alltmer som en grundläggande

teletjänst i samhället. Den snabba utvecklingen av modern

informationsteknik på olika samhällsområden förutsätter vidare

ofta mobil datakommunikation. Mobiltelefonen håller därmed på

att utvecklas från att ha varit något man endast använt för

röstkommunikation till att bli ett verktyg för kommunikation

av data, ljud och bild samt för genomförande av ekonomiska

transaktioner. Utskottet delar motionärernas uppfattning om

vikten av att en väl fungerande mobiltelefoni tillhandahålls i

landets olika delar.

Det för närvarande helt dominerande mobiltelesystemet GSM

har successivt byggts ut och täcker i dag den övervägande

delen av landets befolkning. Utbyggnaden har kommit till stånd

genom marknadsmässiga överväganden, och systemet når långt

utöver gällande tillståndskrav vad gäller geografisk täckning.

Som framhålls i de aktuella motionerna saknar dock fortfarande

stora områden i landet möjlighet att använda sig av den

vanligaste formen av mobiltelefoni. För en positiv regional

utveckling är därför en fortsatt utbyggnad av

mobiltelefoninäten angelägen.

För att förbättra den geografiska täckningen och förbättra

framkomligheten i områden med hög belastning pågår också en

utbyggnad av basstationer och växlar för GSM-telefoni.

Betydande resurser satsas även på att bygga ut och förbättra

det analoga systemet NMT 450. Efter ficktelefonanpassningen

och införandet av NMT datatjänst, som medger uppkoppling till

dator för att ladda ned elektronisk post eller hämta

information över Internet, erbjuder NMT 450 i princip

likartade tjänster som GSM-näten. Genom den pågående

utbyggnaden av tredje generationens mobiltelenät kommer vidare

den geografiska täckningen att förbättras genom att

tillståndsinnehavarna har utfäst sig att täcka minst 99,98 %

av Sveriges befolkning i slutet av år 2003. De mätningar PTS

genomfört i år visar att UMTS-operatörerna har uppfyllt sina

löften vad det gäller starttidpunkt för UMTS i Sverige. Även

med denna utbyggnad kommer dock stora delar av landet inte att

täckas. Täckningsgraden 99,98 % av Sveriges befolkning

motsvarar exempelvis omkring 25 % av landytan.

Med tanke på den stora betydelse som mobiltelefonin fått

anser utskottet det väsentligt att det finns en god täckning i

hela landet. Det ankommer i första hand på PTS att kontrollera

och verka för att så sker. Utskottet förutsätter att

regeringen varje år för riksdagen redovisar vilken täckning

som finns och vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att något

initiativ med anledning av motionerna inte nu är erforderligt.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2000/01:T231 (c) yrkande

28, 2000/01:T716 (v), 2001/02:T442 (c) och 2001/02:MJ339 (c)

yrkande 9. Syftet med motionsyrkandena om förbättrad

mobiltelefontäckning förutsätts komma att tillgodoses.

16 Teletaxor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en geografisk

utjämning av teletaxorna med hänvisning till att

flertalet teleoperatörer numera har övergått till

avståndsoberoende teletaxor.

Motionsförslag

I motionerna 2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) samt

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) framhålls att

glesbygdsbor ibland tvingas ringa till angränsande

riktnummerområden för att nå sitt kommunalkontor. De debiteras

därmed rikssamtalstaxa. Enligt motionärerna bör därför antalet

riktnummerområden minska.

Även i motion 2001/02:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s)

uppmärksammas teletaxornas regionalpolitiska betydelse.

Motionärerna förordar att staten verkar för att teletaxorna så

långt möjligt görs oberoende av geografiska avstånd.

Utskottets ställningstagande

Flertalet teleoperatörer har numera övergått till en enhetlig

telefonitaxa för samtal inom Sverige. Den dominerande

teleoperatören Telia har sedan våren 2000 samma taxa för

lokalsamtal och Sverigesamtal. De geografiska avstånden och

indelningen i olika riktnummerområden har därför inte samma

prismässiga betydelse som tidigare.

Prisutveckling (kr/min) för fast telefoni för Telia åren 1994–2000

Utskottet anser att de senaste årens utveckling har bidragit

positivt till att uppfylla det telepolitiska målet om att alla

skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor. När

det gäller indelningen i olika riktnummerområden vill

utskottet hänvisa till Post- och telestyrelsens ansvar att

utforma och utveckla den svenska nummerplanen på ett

ändamålsenligt sätt.

Utskottet anser därmed att syftet med motionerna redan är

tillgodosett. Något initiativ från riksdagens sida är därför

inte erforderligt. Följaktligen avstyrks motionerna

2000/01:T211 (fp) yrkande 27 i denna del, 2000/01:T232 (s)

yrkande 10 och 2000/01:N268 (fp) yrkande 10 i denna del.

17 Kontantkortstelefoner

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrks

ett motionsförslag om obligatorisk registrering av

mobiltelefoner med kontantkortsabonnemang.

Motionsförslag

Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (båda s) hävdar i motion

2000/01:T714 att betalkortstelefoner används i ökad omfattning

för att bl.a. bedriva telefonterror eller för att uttala olika

former av hot, eftersom samtal från dessa telefoner inte kan

spåras. Enligt motionärerna innebär den snabba utvecklingen av

icke-registrerade abonnemang ett växande hot mot landets

rättssäkerhet. Telefonbolagen bör därför i lag åläggas att

ovillkorligen registrera alla ägare till mobiltelefoner,

oavsett om dessa lämnas ut mot vanliga abonnemang eller mot

kontantkort.

Utskottets ställningstagande

Användningen av mobiltelefoner med kontantkort är mycket

omfattande på den svenska telemarknaden. Enligt Post- och

telestyrelsens rapport den 22 november 2001 Svensk telemarknad

första halvåret 2001 uppgår antalet mobiltelefonabonnemang i

Sverige till ca 6,7 miljoner. Av dessa utgör ca 46 %, eller

drygt 3 miljoner, abonnemang med kontantkort. Som skäl för den

ökade populariteten för mobiltelefoner med kontantkort anges

bl.a. att användaren lättare kan kontrollera sina

telefonkostnader och undvika räkningar i efterhand.

Kreditupplysningar erfordras inte heller, vilket kan

underlätta för dem som är under 18 år.

I dag förekommer endast frivillig registrering av

kontantkort. Registrering erfordras dock om telefonen skall

användas utomlands eller om nummerportabilitet skall

utnyttjas. Någon skyldighet att registrera köpare av

kontantkorten finns inte.

Statsrådet Mona Sahlin har i ett skriftligt svar den 16

februari 2001 på fråga av riksdagsledamoten Erling Wälivaara

(kd) om betalkortstelefoner uttalat följande:

Det är möjligt att en registrering skulle kunna användas för

att motverka hot, kränkningar och liknande missbruk. Mot det

måste vägas dels hänsyn till integriteten för

kontantkortsinnehavarna, dels den administration som en sådan

registrering skulle innebära. Jag har i dag inte något

underlag för att ta ställning i frågan. Det pågår dock en

översyn av lagstiftningen på teleområdet och Erling Wälivaaras

fråga bör därför överlämnas för kännedom till Utredningen N

2001:07 om elektronisk kommunikation.

Utskottet konstaterar att den åberopade utredningen skall

redovisa ett delbetänkande sommaren 2002. I avvaktan på

utredningens förslag till nytt regelverk på teleområdet är

utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd i frågan.

Motion 2000/01:T714 (s) avstyrks följaktligen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet

1. IT-infrastruktur (punkt 1)

av Anders G Högmark (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman (m),

Birgitta Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2000/01:T201 yrkande 6, 2000/01:T211

yrkande 27 i denna del, 2000/01:T707 yrkande 1,

2000/01:N268 yrkande 10 i denna del, 2000/01:N325 yrkande

8, 2000/01:N385 yrkande 19, 2001/02:T362, 2001/02:T409

yrkande 7, 2001/02:T463 yrkande 21 i denna del,

2001/02:N262 yrkande 7 och 2001/02:Sk288 yrkande 12 samt

avslår motionerna 2000/01:T202 yrkande 4, 2000/01:T232

yrkande 9, 2000/01:T708, 2000/01:T709, 2000/01:T710,

2000/01:T711, 2000/01: T713 yrkandena 1 och 3,

2000/01:T715, 2000/01:N263 yrkande 1, 2000/01:N267 yrkande

17, 2000/01:Ub479 yrkande 8, 2001/02:T289 yrkande 3,

2001/02:T328, 2001/02:T340, 2001/02:T391, 2001/02:T439,

2001/02:T462, 2001/02:T465 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:MJ220 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att medborgare och företag i alla delar av Sverige

bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet. Vi har en stark tilltro till att

marknadens aktörer – producenter, företag och privatpersoner –

kommer att lösa efterfrågan på hög överföringshastighet på

Internet precis som den tillgodoser efterfrågan på

mobiltelefoner, datorer, telefaxar, telefoner och mycket

annat, utan statlig regleringspolitik eller bidrag. Vi anser

därför att staten först och främst bör stimulera en satsning

på ett kraftfullt system för telekommunikation i Sverige. Det

skall inte vara en statlig uppgift att garantera bandbredd åt

hushåll utan snarare att främja en god konkurrens, en god

mångfald på nätet och att se till att Post- och telestyrelsen

bevakar att denna konkurrens är tillräckligt stor.

Landets mer glest befolkade delar riskerar dock att bli

dåligt försörjda med kapacitet. Staten bör därför ta ansvar

för att den informationstekniska infrastrukturen blir

tillfredsställande i dessa områden. Regionalpolitiska insatser

bör kunna utnyttjas som ett verktyg för att undanröja

potentiella utvecklingshinder i landets mer glest bebyggda

delar. Det kan antingen ske genom upphandling eller genom att

staten tar hela ansvaret och privatiserar infrastrukturen när

den har byggts ut. Enligt vår mening är det vidare olämpligt

att låsa fast sig vid någon speciell distributionsform med

hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen.

Vi anser mot denna bakgrund att det gällande nationella

programmet för IT-infrastrukturen bör reformeras. Enligt vår

uppfattning sker en fortsatt utbyggnad av bandbredd bäst genom

att efterfrågan på marknaden ökar, fler tjänster blir

tillgängliga och med en fortsatt teknikutveckling. Goda

förutsättningar för företagande, risktagande och en aktiv

forskningspolitik är också viktigt för att utveckla nya

tjänster och ny infrastruktur. Det är även betydelsefullt att

offentlig verksamhet snabbt börjar använda sig av IT-tjänster

för att dra nytta av fördelarna med den nya tekniken och bidra

till den fortsatta utvecklingen. Regionalpolitiska insatser

bör vidare kunna utnyttjas för att se till att den informa-

tionstekniska infrastrukturen blir tillfredsställande i

landets mer glest befolkade delar.

2. IT-infrastruktur (punkt 1)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:T708, 2000/01:T709, 2000/01:T711,

2000/01:T713 yrkandena 1 och 3, 2000/01:T715, 2000/01:N267

yrkande 17, 2000/01:Ub479 yrkande 8, 2001/02:T391,

2001/02:T465 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ220 yrkande

10 och avslår motionerna 2000/01:T201 yrkande 6, 2000/01:

T202 yrkande 4, 2000/01:T211 yrkande 27 i denna del,

2000/01:T232 yrkande 9, 2000/01:T707 yrkande 1,

2000/01:T710, 2000/01:N263 yrkande 1, 2000/01:N268 yrkande

10 i denna del, 2000/01:N325 yrkande 8, 2000/01:N385

yrkande 19, 2001/02:T289 yrkande 3, 2001/02:T328,

2001/02:T340, 2001/02:T362, 2001/02:T409 yrkande 7,

2001/02:T439, 2001/02:T462, 2001/02:T463 yrkande 21 i denna

del, 2001/02:N262 yrkande 7 och 2001/02:Sk288 yrkande 12.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att en heltäckande digital infrastruktur

tillgänglig för alla medborgare är ett nödvändigt steg för att

kunna förverkliga idén om en digital allemansrätt. Regeringens

IT-politik präglas dock av en låg ambitionsnivå när det gäller

att skapa förutsättningar för en snabb utbyggnad av

bredbandsförbindelser i hela landet. Mindre orter och kommuner

kommer inte att kunna finansiera den del av

bredbandsutbyggnaden som de förväntas stå för. Den metod som

regeringen valt för utbyggnaden av bredband är dessutom

behäftad med en betydande risk för att lokala och regionala

infrastrukturmonopol kommer att skapas. Dessutom kommer

regeringens låga ambitioner att skapa skalbarhetsproblem.

Metoden innebär att kapaciteten i framtiden med största

säkerhet inte kommer att klara av de behov som finns. Dessa

punkter i kombination med att utbyggnadsmetoden vältrar över

betydande kostnader för IT-utbyggnaden på många ekonomiskt

svaga kommuner samt på människor och företag i dessa områden

ger anledning att ompröva riksdagens tidigare

ställningstagande på IT-området.

Centerpartiet anser att utgångspunkter för den digitala

infrastrukturen bör vara att

· trygga konkurrensen på tjänste- och operatörsidorna

genom ett nät öppet på lika villkor för alla operatörer,

·

· garantera likvärdiga förbindelser i hela landet,

·

· ge förutsättningar för en långsiktig planering, som gör

att nätet blir skalbart i takt med att efterfrågan på

kapacitet ökar.

·

En strategi bör därför tas fram för att garantera ett

finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk fiber,

till ”nära hemmet”. För att garantera ett finmaskigt

bredbandsnät bör ett statligt nätbolag bildas. En nationell

standard för bredband bör vidare utarbetas. Bredband bör i ett

första steg definieras som en överföringskapacitet på 10

megabit per sekund till och från slutanvändare och i ett andra

steg som 100 megabit per sekund eller mer till och från

slutanvändare. Ett nationellt bredbandscentrum bör etableras i

Hudiksvall med bl.a. en institution för fiberoptik knuten till

universitet eller högskola. Ett pilotprojekt bör dessutom

startas i Hudiksvall för att utveckla fiberoptiska och andra

bredbandiga accessnät mot hushåll, företag och offentlig

verksamhet.

3. Fri programvara (punkt 9, motiveringen)

av Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd).

Ställningstagande

Vi konstaterar att grundläggande för den snabba IT-tillväxten

har varit utvecklingen av nya och kraftfulla programvaror. En

förutsättning för denna programutveckling har varit

utvecklingsföretagens möjlighet att licensiera sina ofta

omfattande investeringar i programutveckling och säkra sina

källkoder. Enligt vår mening är det därför varken möjligt

eller lämpligt att staten främjar utveckling av fri

programvara.

4. Frekvensutrymme (punkt 11)

av Anders G Högmark (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman (m)

och Birgitta Wistrand (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:T712 och 2001/02:T240.

Ställningstagande

Utrymmet i etern är begränsat. Olika användningsområden, t.ex.

mobiltelefoni, markbunden digital-TV och trådlöst Internet,

konkurrerar om samma radiofrekvenser. Det är viktigt ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv att resurserna används där de

gör störst nytta. Utbyggnaden av marksänd digital-TV har inte

prövats mot marknadens efterfrågan eller vägts mot alternativ

frekvensanvändning. Enligt vår mening bör tillgängliga

frekvenser bjudas ut på auktion där olika användare ställs mot

varandra.

5. Konkurrensen på telemarknaden (punkt 13)

av Anders G Högmark (m), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman

(m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd), Birgitta

Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:T212 yrkande 38, 2000/01:T717 yrkande 5,

2001/02:T463 yrkande 21 i denna del och 2001/02:T466

yrkande 3.

Ställningstagande

Avregleringen av den svenska telemarknaden har lett till

sänkta priser och gjort Sverige till ett världsledande land

när det gäller bl.a. antalet mobiltelefoner och

Internetabonnemang. Senfärdigheten med telemarknadens

fortsatta avreglering har dock inneburit att Sverige håller på

att passeras av andra länder. Underlåtelsen att privatisera

det gamla Televerket har lett till att Telia har fungerat som

en bromskloss och motverkat EU:s ambition att skapa öppna

marknader. Telias prissättning av lokalsamtal och deras rätt

att ta ut höga samtrafikavgifter hämmar konkurrens och

marknadsutveckling. Konkurrensen är även bristfällig när det

gäller fastnätstelefonin på grund av de höga avgifter som

Telia tar ut för tillträde till sitt accessnät.

Vi anser därför att ytterligare åtgärder bör vidtas för att

främja en väl fungerande telemarknad. Det bör ankomma på

regeringen att med utgångspunkt från nu aktuella motioner

snarast genomföra ett handlingsprogram för att uppnå ökad

konkurrens på telemarknaden.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. IT-infrastruktur (punkt 1)

Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v) anför:

Förutsättningarna på IT-marknaden har väsentligt förändrats

sedan riksdagens IT-politiska beslut år 2000. Svenska kraftnät

har klargjort att man inte längre klarar av att bygga ut det

nationella stomnätet i hela landet. Även när det gäller den

lokala och regionala utbyggnaden råder osäkerhet. Många

glesbygdskommuner saknar ekonomiska resurser samtidigt som

marknadens intresse för att bygga ut bredband numera är starkt

begränsat i dessa områden. Enligt vår mening är det nödvändigt

att en väl fungerande IT-infrastruktur byggs ut i hela landet.

Med hänsyn till att de statliga stödåtgärder som finns

uppenbarligen inte räcker förutsätter vi att regeringen

överväger ytterligare statliga insatser.

2. IT-infrastruktur (punkt 1)

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Vi konstaterar att det råder stor oklarhet om den pågående

utbyggnaden av IT-infrastrukturen kommer att leda till att

målet om en god tillgänglighet i hela landet kommer att

uppnås. Som Post- och telestyrelsen (PTS) nyligen redovisat i

sin kartläggning av IT-infrastrukturen finns det en rad

problem bl.a. när det gäller kommunernas ekonomiska resurser,

tillgång till befintlig infrastruktur samt grävtillstånd. I

PTS rapport redovisas också uppfattningar från inblandade

aktörer om att statens dubbla roller som både ägare av flera

bolag och verk och upphandlare av kommunikationstjänster

hämmar konkurrensen. Enligt vår uppfattning kunde utbyggnaden

av IT-infrastrukturen ha kommit i gång tidigare om företagen

fått klara signaler om vilken konkurrenspolitik som gäller i

Sverige och vilken roll staten skall spela. Vi menar att ett

statligt stöd är nödvändigt för att täcka hela landet med

bredband, men det handlar då främst om glesbygden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motionerna

Motioner från den allmänna motionstiden 2000

2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

behovet och utvecklingen av framtidens digitala tjänster i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:T202 av Holger Gustafsson (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vissa områden i Skaraborg behöver

stöd för utbyggnad av bredbandstekniken.

2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om IT och telekommunikationer.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om öppna accessnät.

2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om GSM-täckning.

2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att hela landet snarast måste få tillgång

till teleförbindelser som klarar att överföra stora

datamängder med hög hastighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att staten bör verka för att teletaxorna

så långt möjligt görs avståndsoberoende.

2000/01:T701 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige tar initiativ till att

internationellt utöka teckenmängden för Internetadresser.

2000/01:T702 av Amanda Agestav (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skyndsamt tillgripa åtgärder för att

öka säkerheten på IT-området.

2000/01:T704 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk

kommission med syfte att göra en medborgarrättslig och social

konsekvensanalys av den pågående IT-utvecklingen enligt vad i

motionen anförs.

2000/01:T707 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att i så hög utsträckning som

möjligt lämna åt marknadsaktörer att driva IT-utveckling och

bredbandsutbyggnad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av tidsenlig lagstiftning och

upprätthållen konkurrens på IT-området.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av utbildningsinsatser på IT-

området till småföretag, i skolorna och till allmänheten.

2000/01:T708 av Sofia Jonsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en digital infrastruktur.

2000/01:T709 av Åke Sandström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om de mindre kommunernas situation när det

gäller förutsättningarna för utbyggnad av IT-infrastrukturen.

2000/01:T710 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bredbandsutbyggnad på Gotland.

2000/01:T711 av Lena Ek och Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Gotland görs till försöksområde för

digital allemansrätt.

2000/01:T712 av Ola Karlsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om frekvensutrymme för mobila Internet- och

teletjänster.

2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utgångspunkter för den digitala

infrastrukturen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alla tendenser till monopol på

tjänster måste stävjas och motverkas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett kunskapslyft inom IT.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att stimulera användningen

av fri programvara i offentlig och privat sektor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att svenska myndigheter under alla

omständigheter så långt som möjligt skall avstå från att

använda patenterad programvara för kommunikation med

medborgarna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om säker kommunikation inom och mellan

myndigheter.

2000/01:T714 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär

att innehavare av alla typer av telefoner skall registreras.

2000/01:T715 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Kalmar län som metodlän för en allmän

bredbandsutbyggnad för informationstekniken.

2000/01:T716 av Stig Eriksson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen snarast utvärderar hur lagen om

ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har påverkat utbyggnaden

av mobiltelenätet i glesbygden och hur den regionala balansen

för telekommunikationer skall uppnås i enlighet med vad som i

motionen anförs.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konkurrens på telemarknaden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillsättande av en ny utredning med

uppdrag att ta fram en ny konvergerad lagstiftning på tele-

och medieområdet.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att

utveckla en handlingsplan för IT utifrån ett

jämställdhetsperspektiv.

20. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur IT kan

göras mer tillgänglig för kvinnor.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör initiera en utredning

om IT och miljö.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bredbandsutvecklingen.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en digital allemansrätt.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT- och telekommunikationer.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ett väl utbyggt och kraftfullt

IT-nät i hela landet.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om informationsteknik.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av digital infrastruktur.

Motioner från den allmänna motionstiden 2001

2001/02:T240 av Ola Karlsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

anförs i motionen om frekvensutrymme för mobila Internet- och

teletjänster.

2001/02:T242 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lokalisering av en enhet för

incidenthantering inom IT-området till Karlskoga.

2001/02:T289 av Holger Gustafsson och Ulla-Britt Hagström

(kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vissa områden i Skaraborg behöver

stöd för utbyggnad av bredbandstekniken.

2001/02:T328 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommunala bolag skall kunna erhålla det

statliga stödet för anläggande av ortssammanbindande telenät

och anläggande av lokala telenät.

2001/02:T340 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om prissättningen för

höghastighetskommunikation via Internet.

2001/02:T362 av Per-Samuel Nisser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om teknikutvecklingen inom IT-sektorn.

2001/02:T391 av Sven Bergström och Lena Ek (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en nationell standard för bredband

utarbetas, som i steg ett definierar bredband som en

överföringskapacitet på 10 megabit per sekund till och från

slutanvändare och i steg två definierar bredband som 100

megabit per sekund eller mer till och från slutanvändare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett nationellt bredbandscentrum

etableras i Hudiksvall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en institution för fiberoptik, knuten

till universitet eller högskola, inrättas i Hudiksvall.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett pilotprojekt startas i Hudiksvall

för att utveckla fiberoptiska och andra bredbandiga

accessnät mot hushåll, företag och offentlig verksamhet.

2001/02:T395 av Willy Söderdahl och Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjlighet för ungdomar att utnyttja

möjligheten till subventionerade köp av hemdatorer.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT-säkerhet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT-infrastruktur.

2001/02:T410 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en granskning av teleföretagens

förhållningssätt.

2001/02:T439 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om datakommunikationskostnader.

2001/02:T442 av Lena Ek och Rolf Kenneryd (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning angående heltäckande

mobiltelefonnät.

2001/02:T462 av Ann-Kristine Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att statsbidrag till utbyggd IT-teknik över

landet skall vara teknikoberoende.

2001/02:T463 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT och telekom.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen

med en strategi för att garantera ett finmaskigt

bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk fiber, till

”nära hemmet”.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bilda ett statligt nätbolag som

garanterar ett finmaskigt bredbandsnät till ”nära hemmet”.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att initiativ bör tas för att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra IT-utvecklingen inom

den offentliga sektorn och då också kopplat till webbaserade

tjänster.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra lagstiftningen teknikoberoende.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige måste vara vaksamt på försök

att reglera företags och enskilda människors möjligheter att

kryptera data genom ändringar i internationella avtal.

2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av konkurrenssituationen på

telemarknaden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inrätta en nationell IT-samordnare,

e-envoy.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en statlig policy för

programvaruhantering.

2001/02:Ju388 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

13. Riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att

genomföra en översyn av den svenska lagstiftningen som tar

sikte på dataintrång i syfte att uppdatera och komplettera

densamma.

2001/02:MJ220 av Åke Sandström m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om statens ansvar för att hela landet får

tillgång till en digital infrastruktur på lika villkor.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om initiativ för att garantera GSM-täckning.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT-kommunikationer.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att staten skall ta ansvar för att den

informationstekniska infrastrukturen blir tillfredsställande

också på landsbygden.