Bet. 2001/02:UBU1

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Införande av nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 11, 2001/02:Ub326 yrkandena 3 och 4,

2001/02:Ub541 yrkande 20 samt 2001/02:Sk433

yrkande 5.

Reservation 1 (m) - delvis

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom

skolan m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 24, 2001/02:Ub222 yrkande 19,

2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande

11, 2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1

och 5.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

3. Skolor i utsatta områden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 31 och 2001/02:Ub523 yrkande 2.

Reservation 3 (fp) - delvis

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub446 yrkande

21.

Reservation 4 (kd) - delvis

5. Publicering av Skolverkets

kvalitetsgranskningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub326 yrkande

2.

6. Åtgärder för ökad integration mellan

skola och förskola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub341.

7. Tillgång till dator och egen e-

postadress för alla elever

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande

18.

Reservation 3 (fp) - delvis

8. Handlingsplaner för tillgänglighet till

kommunal vuxenutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub247.

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub252

yrkandena 1, 2 och 6 samt 2001/02:Ub448 yrkande

6.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

Reservation 6 (kd, c)

10. Visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub252 yrkandena

3 och 4.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

11. Inrättande av ett riksgymnasium för

blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande

8.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

12. Individuella program inom den Rh-

anpassade gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub213,

2001/02:Ub221 yrkande 14, 2001/02:Ub235,

2001/02:Ub236, 2001/02:Ub448 yrkande 7 och

2001/02:Ub529.

13. Barnomsorgskonto

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf392

yrkande 21, 2001/02:Sf397 yrkande 8 och

2001/02:So304 yrkande 6.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

14. Barnomsorgspeng

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf397

yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 17.

Reservation 3 (fp) - delvis

15. Avveckling av anslaget om

personalförstärkningar i skola och

fritidshem

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub446

yrkande 20 och 2001/02:Ub541 yrkande 10.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

16. Folkbildningsnätet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub1 yrkande 2.

17. Omfördelning av årsstudieplatser inom

Kunskapslyftet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande

19.

Reservation 2 (c) - delvis

18. Studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub274,

2001/02:Ub502 och 2001/02:A391 yrkande 5.

Reservation 1 (m) - delvis

19. Principer för utbyggnad av

högskoleutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub24

yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub4 yrkandena 2, 3, 4

och 8, 2001/02:Ub533 yrkande 1 och 2001/02:N224

yrkande 9.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

20. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub541

yrkande 26, 2001/02:Ub546 yrkandena 11 och 12

samt 2001/02:N369 yrkande 2.

Reservation 1 (m) - delvis

21. Principer för medelstilldelning till de

fristående teologiska högskolorna i

Stockholm, Uppsala och Örebro

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub465

yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497 yrkandena 1-3.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

22. Framtida medelstilldelning till

forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub261

yrkandena 14 och 21, 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6

och 11 samt 2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

23. Farmaceutisk utbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub219,

2001/02:Ub299, 2001/02:Ub397, 2001/02:Ub402 och

2001/02:Ub471.

24. Utbildning av musikinstrumenttekniker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub362.

25. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub352,

2001/02:Ub353 yrkandena 1-3, 2001/02:Ub488,

2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.

Reservation 3 (fp) - delvis

26. Science center för flyglära vid

Linköpings universitet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub294 yrkande

1.

27. Forskningsresurser till Linköpings

universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub248 och

2001/02:Ub335.

28. Resurser för dövtolkning vid Örebro

universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub314 och

2001/02:So619 yrkande 4.

29. Forskarskola i demokrati vid Örebro

universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub366 och

2001/02:Ub385.

Reservation 2 (c) - delvis

30. Institutet för handikappvetenskap vid

Linköpings och Örebro universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub271

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 7 och

2001/02:Ub549 yrkande 3.

Reservation 4 (kd) - delvis

31. Forskning och utbildning vid

Mitthögskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub399 och

2001/02:Ub401.

32. Centrum för elektronisk säkerhet vid

Blekinge tekniska högskola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub351 yrkandena

1 och 2.

33. Högskolan i Kalmar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub350 och

2001/02:Kr304.

34. Mälardalens högskola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub344

yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub361, 2001/02:Ub452

och 2001/02:Kr420 yrkande 3.

35. Högskolan Dalarna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub201 och

2001/02:Ub203.

36. Högskolan i Gävle

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub308 och

2001/02:Ub544.

37. Högskoleutbildning i

Stockholmsregionen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub237

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub307, 2001/02:Ub430

yrkandena 2-4, 2001/02:Ub553 yrkandena 1 och 2,

2001/02:N313 yrkande 7, 2001/02:N319 yrkande 9

och 2001/02:Bo322 yrkandena 2 och 3.

38. Högskoleutbildning i Helsingborg

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub257,

2001/02:Ub317 och 2001/02:Ub379.

39. Utbyggnad av utbildning och forskning i

Västsverige

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub239,

2001/02:Ub339, 2001/02: Ub427 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub440 yrkandena 1-7, 2001/02: Ub469

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub482, 2001/02:Ub507

och 2001/02: Ub536.

40. Resurscentrum för idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub365 och

2001/02:Ub478.

Reservation 2 (c) - delvis

41. Forskningsresurser till Högskolan i

Jönköping

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub509.

42. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub475 och

2001/02:Kr428 yrkande 11.

43. Social ekonomi

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub504 och

2001/02:N314 yrkande 9.

Reservation 2 (c) - delvis

44. Professurer i reumatologi

Riksdagen avslår motion 2001/02:So236 yrkande

2.

45. Cancerfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub356.

Reservation 1 (m) - delvis

46. Nytt avtal om ersättning för klinisk

utbildning och forskning (ALF-avtal)

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub398,

2001/02:Ub466 och 2001/02:Ub517.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkandena 5, 7, 9 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande

25, 2001/02:Ub253 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Ub265 yrkande 6.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

48. Waldorflärarutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub251.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

49. Fristående lärarutbildningar i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 26 och 27 samt 2001/02:Ub546 yrkande

13.

Reservation 1 (m) - delvis

50. Åtgärder mot lärarbrist

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 4 och 2001/02:Ub387 yrkande 1.

Reservation 8 (kd, fp)

51. Speciallärarutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 12, 2001/02: Ub222 yrkande 6 och

2001/02:Ub225 yrkande 4.

Reservation 3 (fp) - delvis

52. Teckenspråkslärarutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub302 yrkandena

1 och 2.

53. Dramapedagogutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub410 och

2001/02:Kr418 yrkande 7.

Reservation 4 (kd) - delvis

54. Värdegrund och etik i

lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub265

yrkande 5, 2001/02:Ub446 yrkande 3 och

2001/02:Ub501.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

55. Innehållet i lärarutbildningen i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub298,

2001/02:Ub312, 2001/02:Ub347 yrkande 3,

2001/02:Ub477 yrkande 2, 2001/02:Ub530,

2001/02:Ub551 yrkande 6, 2001/02:L371 yrkande 35,

2001/02:So495 yrkande 22 och 2001/02:Kr429

yrkande 1.

56. Omprövning av Centrala studiestödsnämndens

roll

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub210,

2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub309 yrkandena

1 och 2, 2001/02:Ub311, 2001/02:Ub383 yrkande 2,

2001/02:Ub434 yrkande 1 och 2001/02:So637 yrkande

12.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

57. Granskning av Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande

3.

Reservation 3 (fp) - delvis

58. Centrala studiestödsnämndens

påminnelseavgifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub377.

59. Införande av en s.k. omvänd

straffavgift för Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande

2.

Reservation 3 (fp) - delvis

60. Samlad redovisning av de offentliga

forskningsinsatserna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub552

yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande 2.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

61. Statens roll i samband med forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande

14.

Reservation 1 (m) - delvis

62. Detaljstyrning av forskningsanslag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande

15.

Reservation 1 (m) - delvis

63. Ändring av inriktningen på

forskningspolitiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub438 yrkande

2.

Reservation 4 (kd) - delvis

64. Riktlinjer för god forskningssed och

upprätthållande av forskningens trovärdighet

vad gäller gränsdragningen mellan

partipolitik och forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub381 yrkande

1.

Reservation 9 (v) - delvis

65. Kommissioner eller myndigheter med

inriktning på forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub381 yrkande

2.

Reservation 9 (v) - delvis

66. Forskningssamarbetet inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub457 och

2001/02:Ub546 yrkande 21.

Reservation 1 (m) - delvis

67. Tillsättningen av Vetenskapsrådets

ledamöter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub261 yrkande

15.

Reservation 3 (fp) - delvis

68. Ansvaret för livsmedelsforskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub258 yrkande

1.

69. Ämnesråd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande

17.

Reservation 1 (m) - delvis

70. Utvärdering av ämnesrådet för

naturvetenskap och teknikvetenskap

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub261 yrkande

16.

Reservation 3 (fp) - delvis

71. Förstärkning av den grundläggande

forskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:N369 yrkande 1.

Reservation 1 (m) - delvis

72. Långsiktig strategi för svensk

medicinsk forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub492.

73. Insatser för postdoktorala akademiker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande

20.

Reservation 1 (m) - delvis

74. Forskning inom området elektromagnetisk

strålning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub263

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub295 yrkande 1 och

2001/02:MJ422 yrkande 1.

Reservation 9 (v) - delvis

75. Forskning om kvinnors sexualitet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub347 yrkandena

1 och 5.

76. Forskning om homosexuellas, bisexuellas

och transpersoners situation m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:L367 yrkande

16.

Reservation 3 (fp) - delvis

77. Forskning inom livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub258 yrkande

2.

78. Forskning om fibromyalgi

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub262.

79. Nationellt initiativ på

nanoteknikområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub372.

80. Forskning kring assyriers/syrianers

situation under

1914-1918

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub415.

81. Storstadsforskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub417.

82. Forskning om den reumatologiska

sjukdomen sklerodermi

Riksdagen avslår motion 2001/02:So236 yrkande

1.

83. Forskning om anhörigvård

Riksdagen avslår motion 2001/02:So609 yrkandena

1 och 2.

Reservation 4 (kd) - delvis

84. Fristående offentligt finansierad

riskforskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:So635 yrkande

1.

85. Forskning kring Interaction Design

Riksdagen avslår motion 2001/02:T465 yrkande 6.

86. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2002, m.m.

Riksdagen

a) godkänner vad regeringen förordar om

huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i

Arvika (avsnitt 7.1.3); därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16 punkt 1,

b) bemyndigar regeringen att under 2002 i fråga

om ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning besluta om bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

1 556 070 000 kronor under åren 2003-2006

(avsnitt 9.1.19); därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16 punkt 2,

c) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga

om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 710 000 000 kronor under åren

2003-2007 (avsnitt 10.9.1); därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16

punkt 3,

d) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga

om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om

bidrag som innebär utgifter på högst 487 000 000

kronor under åren 2003-2007 (avsnitt 10.9.3);

därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 16 punkt 4,

e) anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för budgetåret

2002 på det sätt som framgår av bilaga 2. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 16 punkt 5 samt avslår motionerna

2001/02:Ub240 yrkande 9, 2001/02:Ub261 yrkandena 2,

3, 17, 18, 26 och 27, 2001/02:Ub330 yrkande 2,

2001/02:

Ub344 yrkande 2, 2001/02:Ub389, 2001/02:Ub438

yrkande 3, 2001/02:Ub450, 2001/02:Ub461,

2001/02:Ub473, 2001/02:Ub506, 2001/02:Ub519,

2001/02:Ub524, 2001/02:Ub540 yrkande 2, 2001/02:

Ub541 yrkandena 3-9, 11-19 och 21-25, 2001/02:Ub546

yrkande 16 samt 2001/02:Fi294 yrkande 17 i denna

del.

Stockholm den 22 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m)*, Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd)*,

Tomas Högström (m)*, Majléne Westerlund Panke (s),

Per Bill (m)*, Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson

(v), Erling Wälivaara (kd)*, Catharina Elmsäter-

Svärd (m)*, Ulf Nilsson (fp)*, Agneta Lundberg (s),

Nils-Erik Söderqvist (s) och Birgitta Sellén (c)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

86.

2001/02

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2002. I samband

därmed behandlas i det närmaste 270 motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på

samtliga punkter och avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

Maxtaxan byggs ut under 2002. För det kommande

budgetåret föreslås 3 900 miljoner kronor. Bidraget

till personalförstärkningar i skola och fritidshem

ökas med 1 000 miljoner kronor. Under ett nytt

anslag, Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet, anvisas 50 miljoner kronor.

Bidrag skall lämnas bl.a. för uppsökande verksamhet

och utbildning i samhällsfrågor. Arbetet med att

rekrytera studerande till vuxenutbildningen skall

fortsätta och förstärkas. Den kvalificerade

yrkesutbildningen permanentas. Antalet platser byggs

ut till 12 500 under 2002. Ett antal motioner om

införande av det individuella programmet på Rh-

gymnasierna avstyrks då regeringen meddelat sin

avsikt att inom kort lämna en proposition till

riksdagen med detta innehåll.

Utbyggnaden av den grundläggande

högskoleutbildningen fortsätter. Medel motsvarande

3 900 helårsstudenter förs tillfälligt bort från

anslagen till vissa universitet och högskolor, som

visat sig ha svårt att rekrytera studenter i den

utsträckning som den år 1999 godkända

utbyggnadsplanen förutsatte. Dessa medel flyttas

till anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. för att där användas

för s.k. särskild lärarutbildning, uppbyggnad av ett

svenskt nätuniversitet och utbildning för invandrade

akademiker. I övrigt fullföljs den tidigare

utbyggnadsplanen. Medel för vårdhögskoleutbildningen

anvisas nu till respektive statliga lärosäte samt

Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som har övertagit

huvudmannaskapet från landstingen. Även

musiklärarutbildningen i Arvika överflyttas från

landstinget i Värmland till Karlstads universitet.

Lärosätena tillförs drygt 10,6 miljoner kronor för

pedagogisk utbildning av lärare. Vissa lärosäten

tillförs medel enligt tidigare beslut om

forskarskolor. Anslaget 25:73 tillförs också 40

miljoner kronor för en rekryteringsdelegation.

Centrala studiestödsnämnden tilldelas för andra

året i rad 20 miljoner kronor för inrättande av ett

servicecenter för studiestöd i Kiruna. En ny

myndighet för Sveriges nätuniversitet, som delvis

ersätter Distansutbildningsmyndigheten, inrättas och

anvisas drygt 29 miljoner kronor.

Vetenskapsrådet tilldelas ett anslag på drygt två

miljarder kronor, vilket innebär en ökning med ca

300 miljoner kronor jämfört med innevarande

budgetår. Förstärkningarna avser bl.a. ökade

resurser till forskning om biologisk mångfald och

ekologi, fortsatt utbyggnad av den

utbildningsvetenskapliga forskningen samt särskilt

stöd till s.k. småämnen.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina

egna förslag till utgiftsram, som i samtliga fall är

lägre än den ram som riksdagen har fastställt. De

redovisar sina budgetalternativ i särskilda

yttranden.

Moderaterna föreslår att staten skall överta

ansvaret för skolans finansiering fr.o.m. 2003 genom

att ett system med skolpeng införs. Moderaterna

föreslår också att ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut inrättas och tilldelas 50 miljoner

kronor. Vissa av Skolverkets uppgifter flyttas över

till institutet. Moderaterna anser också att

Specialpedagogiska institutet bör integreras i

Skolverket och bilda en myndighet och anslaget för

Specialpedagogiska institutet utgå. Moderaterna

föreslår ytterligare medel under anslagen Forskning

inom skolväsendet, Program för IT i skolan,

Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp, Specialskolemyndigheten och

Bidrag till svenskundervisning i utlandet. Anslagen

Maxtaxa i barnomsorgen, Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem samt

Bidrag till vissa organisationer föreslås utgå. När

det gäller vuxenutbildningen föreslår Moderaterna

ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande

utbildning. Drygt tre miljarder kronor föreslås

under anslaget. Anslagen Bidrag till den särskilda

vuxenutbildningsinsatsen och Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning utgår, samtidigt som

medel förs över från folkbildningen.

Moderaterna samlar alla anslag till

grundutbildning vid universitet och högskolor under

ett anslag, med ett belopp som är 146 miljoner

kronor högre än enligt regeringens förslag. Det

samlade anslaget skall fördelas mellan lärosätena

med utgångspunkt i studenternas val samt att

kvaliteten skall främjas. Anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

tillförs 20 miljoner kronor. Moderaterna vill inte

anvisa medel till rekryteringsdelegationen.

Moderaterna vill tillföra Centrala

studiestödsnämnden 50 miljoner kronor, i stället för

finansiering via avgiftsintäkter.

Moderaterna föreslår ökade satsningar på forskning

med sammanlagt 777 miljoner kronor. Denna åtgärd

skall ses som en förstärkning av den fria

forskningen och av finansieringen av doktorander men

även ge finansiering av ett institut för hälsa och

medicin.

Kristdemokraterna föreslår en minskning av

anslagen för Skolverket, Utveckling av skolväsende

och barnomsorg och Specialskolemyndigheten. Ett nytt

anslag för bevarandet av Ekeskolan och Hällsboskolan

föreslås. Kristdemokraterna föreslår också att

anslagen Maxtaxa i barnomsorgen och Bidrag till

personalförstärkningar utgår och att medlen i

stället tillfaller föräldrarna genom ett

barnomsorgskonto respektive överförs till

kommunerna. Även anslaget Bidrag till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet föreslås

utgå. För anslagen Specialpedagogiska institutet och

för Särskilda insatser på skolområdet föreslås lägre

belopp än regeringens.

Kristdemokraterna vill ha en långsammare utbyggnad

av grundutbildningen vid universitet och högskolor

och minskar därför anslagen till sådan med 590

miljoner kronor. De vill inte heller ha någon

rekryteringsdelegation. Kristdemokraterna anser att

lärosätena skall få möjlighet att sälja utbildning

till utländska intressenter och föreslår ett anslag

på 65 miljoner kronor för att anordna

utbildningsplatser som säljs. På statsbudgetens

inkomstsida har Kristdemokraterna beräknat intäkter

från försäljningen.

Kristdemokraterna vill minska anslaget till

Högskoleverket med 10 miljoner kronor och helt slopa

anslaget till den nya myndigheten för

nätuniversitetet.

Kristdemokraterna accepterar inte en

resursfördelning som så ensidigt som dagens

premierar forskning inom teknik och naturvetenskap

utan vill ha en fördelning som ger betydligt mer

till humaniora och samhällsvetenskap, medicin och

utbildningsvetenskap.

Centerpartiet föreslår att ett kvalitetsinstitut

skall inrättas för att utveckla och förfina metoder

för utvärdering och för att stödja kommunerna, 200

miljoner kronor. En minskning föreslås på anslagen

Statens skolverk och Utveckling av skolväsende och

barnomsorg. Ett nytt anslag för Läs- och

skrivutveckling m.m. föreslås, 400 miljoner kronor.

Anslagen Maxtaxa inom barnomsorgen, Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem samt

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet föreslås utgå.

Centerpartiet vill följa upp den utbyggnad som

redan skett av högskoleutbildningen med resurser för

att säkra kvaliteten och stärka forskningen. Partiet

vill halvera antalet nytillkommande

utbildningsplatser i grundutbildningen och i stället

tillföra de nya universiteten och de högskolor som

har veten-

skapsområde 80 miljoner kronor och anslaget till

forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

övriga högskolor 100 miljoner kronor.

Nätuniversitetet föreslås tillföras 40 miljoner

kronor utöver regeringens förslag, och dessutom

inrättas en anslagspost för en särskild

förskollärarsatsning (15 miljoner kronor).

Politiken att låta en allt större del av de

statliga forskningsresurserna utdelas genom ett

ansökningsförfarande måste enligt Centerpartiet

motarbetas. Huvudinriktningen skall i stället vara

att öka den andel av forskningsanslagen som går

direkt till universitet och högskolor.

Folkpartiet föreslår att anslaget Maxtaxa inom

barnomsorgen utgår. Samtidigt bör ett

barnomsorgskonto med barnomsorgspeng införas.

Anslaget för den särskilda vuxenutbildningsinsatsen

föreslås minska med en miljard kronor eftersom

intresset för vuxenutbildningsinsatsen minskar.

Folkpartiet vill minska antalet nytillkommande

utbildningsplatser vid universitet och högskolor med

3 000 och i stället använda 200 miljoner kronor till

kvalitetsförstärkningar. Dessutom föreslår

Folkpartiet 200 miljoner kronor till de lärosäten

som har högst sökandetryck, som ett första steg mot

en studentpeng. Folkpartiet vill överföra 240

miljoner kronor från anslaget till Vetenskapsrådet

till lärosätenas anslag till forskning och

forskarutbildning.

Folkpartiet föreslår att anslaget till Myndigheten

för Sveriges nätuniversitet minskas med 9 miljoner

kronor.

Folkpartiet föreslår att det utöver regeringens

förslag anvisas 600 miljoner kronor till forskning

och forskarutbildning.

I betänkandet finns också ett stort antal

reservationer till förmån för yrkanden på andra

punkter än anslagen.

Utskottets överväganden

1 Inledning

Riksdagen har den 21 november 2001 beslutat bifalla

regeringens förslag att utgiftsramen år 2002 för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning skall vara 41 446 670 000 kr

(bet. 2001/02:FiU1, rskr. 34).

Utskottet behandlar i det följande regeringens

förslag i budgetpropositionen för 2002 när det

gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som

berör detta utgiftsområde.

Inledningsvis återger utskottet de mål för

politikområdena Utbildningspolitik och

Forskningspolitik, som riksdagen fastställt (bet.

2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99), samt i korthet

vissa övergripande resultatbedömningar, som

redovisas i årets budgetproposition.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av

utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall

vara en ledande forskningsnation, där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

I ett internationellt perspektiv är Sverige ett av

de länder som satsar mest resurser på utbildning,

närmare sju procent av bruttonationalprodukten. De

satsningar som gjorts inom utbildningsområdet kan

successivt avläsas i form av en allt mer välutbildad

befolkning. I åldrarna 25-64 år hade 29 % en

högskoleutbildning enligt OECD:s senaste mätning som

avsåg år 1999. Detta tillhör de högre värdena bland

OECD-länderna.

Den svenska arbetskraftens kompetens är

sammantaget hög enligt de analyser som OECD har

genomfört under perioden 1994-1999. I dessa studier

har ingått tester av den vuxna befolkningens förmåga

att förstå och praktiskt utnyttja olika texter som

förekommer i arbetslivet, lösa problem och klara

kvantitativa beräkningar utifrån förelagda dokument.

Sverige får högre värden i dessa studier än samtliga

övriga länder.

Inom ramen för OECD:s arbete har ett flertal

indikatorer tagits fram som ger underlag för en

resultatbedömning avseende det livslånga lärandet.

Sverige hamnar över genomsnittet i samtliga dessa

jämförelser var för sig. Det genomsnittliga värdet

på dessa indikatorer kan ses som en sammanvägd

indikator på hur de olika OECD-länderna förverkligat

systemet med ett livslångt lärande. Sverige har här

det högsta värdet av OECD-länderna.

Ett omfattande arbete pågår med att utvärdera

svensk utbildnings kvalitet i ett internationellt

perspektiv.

Sverige avsätter närmare fyra procent av

bruttonationalprodukten till forskning och

utvecklingsarbete (FoU), vilket är mer än något

annat land i världen gör. Sverige har ett FoU-

intensivt näringsliv. Sverige tillhör också de

länder som avsätter mest offentliga resurser per

invånare till FoU. Svensk forskning håller i dag hög

kvalitet och är världsledande inom flera viktiga

områden.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k

2 Barnomsorg och skola

Inledning

I detta avsnitt behandlas förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt

vuxenutbildning. Under rubriken Anslag behandlas

anslagen 25:1-25:19. Här behandlas också ett anslag

som tillhör politikområde 11 Storstadspolitik,

nämligen 11:1 Förstärkning av utbildning i

storstadsområdena.

Resultat

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Det totala antalet inskrivna barn i

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskade

under 2000, framför allt inom familjedaghemmen.

Andelen inskrivna barn av totalt antal barn

fortsätter dock att öka. Hösten 2000 var 76 % av

alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i förskola eller

familjedaghem. År 2000 gick ca 315 000 barn i

förskolan och knappt 62 000 barn i åldern 1-5 år i

familjedaghemmen. Den totala kostnaden för förskolan

beräknas preliminärt till 26,2 miljarder kronor för

2000. Genomsnittskostnaden per inskrivet barn

beräknas till 83 230 kr, en ökning från förra året

med 3,5 %. Den totala kostnaden för familjedaghemmen

beräknas preliminärt till 3,8 miljarder kronor för

2000, en minskning från knappt 4,7 miljarder

föregående år. Kostnaden per inskrivet barn beräknas

till i genomsnitt 61 480 kr för 2000, vilket är

jämförbart med föregående år. Antalet inskrivna barn

i skolbarnsomsorgen uppgick 2000 till knappt 34 500.

Andelen inskrivna barn i åldern 6-9 år uppgick 2000

till 66 %. Den stora ökningen av antalet barn har

mattats av något, men andelen inskrivna barn ökar

fortfarande.

Den totala kostnaden för fritidshemmen uppgick

2000 preliminärt till 9,1 miljarder kronor.

Kostnaden per inskrivet barn beräknas till i

genomsnitt 27 560 kr, vilket är en ökning med 1,1 %

jämfört med 1999.

Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i

förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-

talet. Ökningen har dock avstannat det senaste året.

Hösten 2000 uppgick antalet barn per årsarbetare

till 5,4 i förskolan, vilket är i nivå med året

innan. År 2000 gick det 17,5 inskrivna barn per

årsarbetare på fritidshemmen vilket är en liten

minskning jämfört med året innan. Andelen

årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleutbildning uppgick 2000 till 54 %, vilket är

detsamma som föregående år. Andelen av personalen i

fritidshemmen som har pedagogisk högskoleutbildning

har minskat från 68 % till 62 %.

I en studie gjord av Skolverket framgår att endast

13 % i åldersgruppen 10-12 år har tillgång till

någon form av skolbarnsomsorg trots att det stora

flertalet har förvärvsarbetande föräldrar. Över

hälften av dessa barn får klara sig själva efter

skolan trots att föräldrarna uppger att de inte är

nöjda med den lösningen. Skolverkets studie visar

även att kommunerna inte arbetar särskilt aktivt med

att lösa frågorna kring behovet av barnomsorg för

barn i åldern 10-12 år.

Barn- och ungdomsutbildning

Nedan redovisas resultatet för verksamheterna

förskoleklass, den obligatoriska skolan och

gymnasieskolan. Vidare redovisas orsaker bakom att

elever slutar skolan utan fullständiga betyg samt

elevers, föräldrars, lärares och allmänhetens

attityder till skolan.

Läsåret 2000/01 gick drygt 107 500 barn i

förskoleklass. Andelen av årskullen sexåringar som

var inskrivna var 93 %, vilket var oförändrat från

föregående år. Av dem som inte gick i förskoleklass

gick de flesta i grundskolans årskurs 1. Ungefär

fyra procent av alla elever i förskoleklass gick på

en fristående skola. Enligt preliminära bedömningar

uppgår de totala kostnaderna för förskoleklass med

kommunal huvudman till 3,5 miljarder kronor medan

kostnaden per elev uppgår till 33 970 kr. Jämfört

med föregående år har kostnaden per elev ökat med

5,4 %. Förklaringen till detta är enligt regeringen

framför allt att antalet inskrivna barn har sjunkit

utan motsvarande minskning av resurserna.

Läsåret 2000/01 gick drygt 1 051 900 elever i

grundskolan, vilket innebär en ökning med ca 1,5 %

jämfört med föregående år. I fristående grundskolor

har antalet elever ökat med drygt 23 % jämfört med

föregående läsår. Andelen grundskoleelever som gick

i fristående skolor var drygt fyra procent. Den

totala kostnaden för den kommunala grundskolan

uppgick preliminärt till 57,2 miljarder kronor för

2000. Kostnaden per elev beräknas uppgå till ca

56 800 kr, vilket är en ökning med ca 2,3 % jämfört

med 1999. Kostnaderna för undervisning ökar relativt

sett mest.

Nästan 90 % av de elever som gick ut årskurs 9 i

grundskolan våren 2000 var behöriga att tas in på

ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket var

en minskning med ca en procentenhet jämfört med

1999. 17 % av de elever som inte var behöriga vid

vårterminens slut återfanns ändå på ett nationellt

program vid höstterminens start då de efter

undervisning under sommaren hade godkänts genom

prövning. Enligt preliminära uppgifter var andelen

elever i grundskolans årskurs 9 som saknade

behörighet till ett nationellt eller specialutformat

program i gymnasieskolan vårterminen 2001 i stort

sett oförändrad jämfört med 2000. Av det totala

antalet saknade 10,4 % behörighet 2001, medan

motsvarande uppgift var 10,6 % föregående år.

Läsåret 2000/01 gick knappt 13 500 elever i den

obligatoriska särskolan, varav 9 400 gick i

grundsärskolan och knappt 4 100 i träningsskolan.

Antalet elever i den obligatoriska särskolan har

ökat med 8 % sedan föregående läsår. Kommunens

kostnader för den obligatoriska särskolan uppgick

preliminärt till 2,6 miljarder kronor för 2000.

Kostnaderna per elev uppskattas till 212 250 kr

vilket är en liten minskning jämfört med 1999.

Läsåret 2000/01 gick det drygt 650 elever i den

statliga specialskolan för döva och hörselskadade,

en i stort sett oförändrad nivå sedan föregående år.

Dessutom fick drygt 150 elever enligt

övergångsbestämmelser utbildning i specialskola vid

statliga resurscenter. Den totala kostnaden för

specialskolan var 311 miljoner kronor 2000. Många

elever i specialskolan har svårigheter att nå målen

för utbildningen.

Läsåret 2000/01 gick det 186 elever i sameskolan.

Dessutom deltog 168 elever, samma antal som

föregående år, i den integrerade samiska

undervisning som bedrivs i kommunal regi. Sameskolan

uppvisar god måluppfyllelse. De totala kostnaderna

för sameskolan och den integrerade undervisningen

uppgick till drygt 35 miljoner kronor 2000.

Hösten 2000 gick 305 301 elever i gymnasieskolan

(inkl. kompletterande utbildning med statsbidrag).

93 % av eleverna gick i de kommunala skolorna och

4,7 % eller 14 251 elever, gick på fristående

gymnasieskolor. Övriga gick på gymnasieskolor inom

landstingen eller på internationella skolor. Den

totala kostnaden för gymnasieskolan var ca 22

miljarder kronor 1999, varav drygt 20 miljarder för

de kommunala gymnasieskolorna. Kostnaden per elev

var i genomsnitt ca 71 000 kr i de kommunala

gymnasieskolorna och 77 300 kr i de fristående

gymnasieskolorna. Enligt preliminära uppgifter för

2000 var de totala kostnaderna för gymnasieskolan

med kommunal huvudman 20,7 miljarder kronor, en

ökning med drygt en procent jämfört med föregående

år. Kostnaden per elev ökade likaså med en procent

till 72 140 kr. Kostnaderna mellan programmen

varierar kraftigt, liksom kostnaderna för samma

program i olika kommuner.

Fördelningen mellan könen när det gäller

förstahandssökande till olika program överensstämmer

med tidigare år. Nästan enbart pojkar söker till

bygg-, el-, energi-, fordons- och

industriprogrammen. Flickor utgör däremot

majoriteten av de sökande till hantverks-,

omvårdnads- samt barn och fritidsprogrammen.

Enligt en prognos presenterad av Skolverket våren

2001 kan bristen på behöriga ämneslärare i

gymnasieskolan och komvux komma att fördubblas fram

till år 2008, om examinationen av lärare ligger kvar

på nuvarande nivå. Orsaken är dels ökat elevantal,

dels stora pensionsavgångar.

Av dem som började gymnasieskolan för fyra år

sedan var det 73 % av eleverna som fick slutbetyg

senast våren 2000. Motsvarande andel var 76 % 1999

och 78 % 1998. Av eleverna som fick slutbetyg våren

2000 hade 80 % grundläggande behörighet till

universitet och högskola.

Andelen elever som gått över till högskolan direkt

efter gymnasieskolan har ökat från 16,7 % (avslutad

gymnasieutbildning 1997/98) till 17,4 % (avslutad

gymnasieutbildning 1998/99). Andelen elever med

utländsk bakgrund som gick över var 20,6 %.

Läsåret 2000/01 gick drygt 5 100 elever i

gymnasiesärskolan. Av dessa gick nästan 2 000 på

nationella program, knappt 1 000 på specialutformade

program och drygt 2 100 på individuella program.

Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat med

knappt 8 % sedan föregående läsår. Preliminära

uppgifter visar att kostnaderna för den kommunala

gymnasiesärskolan har ökat med drygt 8 % från 1999

till ca 990 miljoner kronor 2000. Kostnaden per elev

(exkl. skolskjutsar och lokaler) var 176 000 kr, en

minskning med ca 2 %.

Enligt en rapport från Skolverket är bilden av

orsakerna bakom att många elever slutar skolan utan

fullständiga betyg komplex. Av betydelse för

förhållandena i grundskolan är bl.a. skolans

förhållningssätt och attityder till elever och

föräldrar, personliga relationer mellan eleven och

vissa lärare samt att skolan i många fall har väntat

för länge innan stödåtgärder satts in. Vad gäller

gymnasieskolan kan den ha svårt att upprätthålla

studiemotivationen. Många elever har redan tidigare

problem, med studieavbrott eller studier på

individuellt program som följd. Antalet elever på

ett individuellt program har ökat från 15 000 elever

1995 till drygt 17 000 elever 1999. Det individuella

programmet finns på ca 390 av landets drygt 600

gymnasieskolor. Läsåret 2000/01 var det 34 kommuner

som hade en gymnasieskola med enbart det

individuella programmet. Cirka 70 % av de elever som

började på ett individuellt program 1996 och 1997

gick över till ett nationellt program. Skolverket

menar att det individuella programmet fungerar

dåligt som inkörsport till de nationella programmen.

Senare undersökningar visar att i genomsnitt sökte

64 % av eleverna med utländsk bakgrund som studerade

på ett individuellt program och 62 % av dem som

studerade på programinriktat individuellt program

vidare till ett nationellt program.

Enligt en studie som bygger på ett tjugotal

kommuner saknar var femte elev med utländsk bakgrund

som lämnar grundskolan behörighet till studier på

ett nationellt program, vilket skall jämföras med

att var tionde elev gör det totalt. Åtta av tio

elever lämnar gymnasieskolan med slutbetyg medan

endast sju av tio elever som har utländsk bakgrund

gör det. Det finns också ett antal elever med

utländsk bakgrund, främst flickor, som har mycket

goda betyg. Av eleverna i gymnasieskolan i de

studerade kommunerna deltar 6 % i

modersmålsundervisning, medan 16 % gör det i

grundskolan. Studiehandledning på modersmålet

förekommer mycket sparsamt i grundskolan och bara i

enstaka fall i gymnasieskolan. Behoven är mycket

större än omfattningen visar. Viktiga förklaringar

till att elever med utländsk bakgrund lämnar

grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga

betyg anges vara bl.a. brist på ekonomiska resurser

i kommunerna och i vissa fall lärarkompetens.

Grund- och gymnasieskolor kräver ofta diagnos för

att elever med funktionshinder skall erhålla

stödinsatser trots att rätten till stöd inte är

avhängig diagnos. Skolverket framhåller vikten av

förtroendefulla relationer mellan skolans personal,

elever och föräldrar samt betonar betydelsen av

tidig upptäckt av behoven, tidiga stödåtgärder samt

upprättande av åtgärdsprogram, för att eleverna

skall uppnå målen.

I rapporten Attityder till skolan 2000

(Skolverkets rapport 197) redovisar skolverket sin

tredje undersökning av elevers, föräldrars, lärares

och allmänhetens attityder till grund- och

gymnasieskolan. Ungefär hälften av lärarna tycker

att skolan lyckas bra med att förmedla grundläggande

värden och traditioner. Många lärare och elever

tycker att skolan lyckats bra med att utveckla

elevernas förmåga att ta ställning i etiska och

moraliska frågor. Enligt allmänheten, föräldrar och

lärare lyckas skolan i stor utsträckning verka för

jämställdhet.

Majoriteten av föräldrarna är positivt inställda

till barnens lärare, undervisningens innehåll och

arbetssättet i skolan. Högutbildade föräldrar och

föräldrar med svensk bakgrund vill ha större

inflytande i skolan. Eleverna anser att de fått ett

ökat inflytande när det gäller hur de skall arbeta

och över läxor och prov. Samtidigt ökar andelen

lärare som tycker att eleverna inte klarar att ta

det ansvar som krävs för ett ökat inflytande. Fler

flickor än pojkar uppger att de vill vara med och

bestämma och flickorna tycker också att de kan vara

med och bestämma i högre grad än vad pojkarna anser

att de kan.

Den sociala miljön i grundskolan framstår som mer

problematisk än den i gymnasieskolan. En större

andel än tidigare tycker att mobbning är ett

allvarligt problem i skolan, framför allt i år 7-9.

Många elever uppger att de känner sig mobbade av

sina lärare. Stressen har ökat i både grundskolan

och gymnasieskolan sedan den tidigare undersökningen

1997. Framför allt flickorna på de

studieförberedande programmen uppger att de känner

sig stressade.

Vuxenutbildning

Riksdagen anvisade under 2000 medel motsvarande

minst 97 700 heltidsplatser på gymnasienivå, som

fördelades mellan kommunerna av Skolverket. Till

detta kommer den kommunalt finansierade

basorganisationen som beräknas omfatta 37 000

platser. Statens skolor för vuxna i Härnösand och

Norrköping tilldelades statsbidrag motsvarande 265

heltidsplatser. Under 2000 genomfördes utbildning på

gymnasial nivå motsvarande 133 080 platser, vilket

innebär att den genomförda volymen understeg antalet

tilldelade platser med ca 1 %. Den genomförda

verksamheten innehöll betydligt större andel

utbildning av mer kostnadskrävande karaktär, främst

yrkeskurser, än vad som förutsattes vid planeringen.

Av de studerande under hösten 2000 utgjorde männen

32 % och andelen födda utomlands 20 %. Kursdeltagare

över 30 år uppgick hösten 2000 till 58 % och andelen

med högst tvåårig gymnasieutbildning till 67 %.

Under 2000 utgjordes 27 % av utbildningsvolymen av

kärnämneskurser och 73 % av karaktärsämneskurser.

Andelen lokala kurser fortsatte att öka och utgjorde

14 % av den totala utbildningsverksamheten, en

fördubbling sedan 1997. Ett av målen för

Kunskapslyftet har varit att få en jämn fördelning

av kurser över året. Under sommarmånaderna studerade

100 000 kursdeltagare per vecka. Från mitten av

augusti steg antalet till 700 000 kursdeltagare per

vecka. 26 % av utbildningen upphandlas hos andra

anordnare än kommunerna.

Av samtliga studerande vid kommunal

vuxenutbildning hösten 2000 var 48 % aktuella vid

arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Ett

år efter avslutade studier uppgick andelen

studerande som återfanns i Arbetsmarknadsstyrelsens

händelseregister till drygt 20 %, ca 15 % återfanns

i högskoleregistret och nästan 45 % hade

sysselsättning enligt Statistiska centralbyråns

sysselsättningsregister. Cirka 68 % av kommunerna

bedriver någon form av uppsökande och

motivationsskapande verksamhet. I hälften av

kommunerna sker samverkan med en eller flera

organisationer som får särskilda medel från staten

för att bedriva uppsökande verksamhet. Samtliga

organisationer som erhållit bidraget har redovisat

en utvecklingsplan för verksamheten 2000 och lämnat

rapporter över genomförd verksamhet under året.

Sedan läsåret 1992/93 har antalet studerande i

särvux ökat med 56 % och uppgick läsåret 1999/2000

till 4 335. Denna ökning kan enligt regeringen

troligen förklaras med att särvux övergått till

kommunalt huvudmannaskap och därigenom på många håll

integrerats i den kommunala vuxenutbildningen.

Samtidigt infördes möjlighet för särvux att anordna

yrkesutbildning. Kostnaden för särvux uppgick 1999

per genomsnittsstuderande till 25 500 kr. Den totala

kostnaden var 107 miljoner kronor, en ökning med 11

% sedan 1998. Andelen lärare med pedagogisk

utbildning uppgår till ca 90 %.

Kvalificerad yrkesutbildning omfattar 12 000

årsstudieplatser 2000 och 2001. De 245

utbildningarna fördelar sig inom 12 olika

branschområden, varvid IT inklusive multimedier och

grafisk industri utgör det största området.

I fråga om utbildningsbakgrund hade 33 % av de

studerande åren 1996-1999 en yrkesförberedande

gymnasieutbildning. Motsvarande andel för 1996-1998

var 35 %. På motsvarande sätt har andelen med annan

än fullständig gymnasieutbildning förändrats från 16

% (1996-1998) till 22 % (1996-1999). I denna grupp

återfinns enligt Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning sannolikt många som skaffat sig

gymnasial utbildning i komvux. Andelen med tre- till

fyraårig studieförberedande utbildning har gått ned

från 42 % till 38 %.

Av de studerande som avslutade en utbildning under

2000 hade 77 % fullföljt utbildningen med godkänt

resultat och 74 % visste att de skulle påbörja en

anställning inom tre månader efter utbildningens

slut. Åtta procent planerade att studera vidare och

av dessa påbörjade 71 % studier inom högskolan.

Under 2000 gjorde Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning 90 tillsynsbesök vid enskilda

utbildningar. Vid tillsynen görs skriftliga

studerandeenkäter. De 1 249 studerande som besvarade

enkäten gav utbildningen ett medelbetyg på 3,21 på

en skala från 1-5 där 1 är det lägsta omdömet.

Under läsåret 1999/2000 deltog 34 115 studerande i

svenskundervisning för invandrare, sfi. Från 1994/95

till läsåret 1999/2000 har deltagarantalet minskat

med 44 %. Andelen kvinnor läsåret 1999/2000 var 60

%. Av de deltagare som påbörjade sina studier

läsåret 1997/98 hade 38 % uppnått sfi-nivån. 45 %

avbröt studierna och 11 % fortsatte att studera.

Läsåret 1999/2000 hade 82 % av lärarna i sfi

pedagogisk utbildning. En stor andel lärare saknar

dock utbildning i svenska som andraspråk. Under 1999

uppgick kommunernas totala kostnader för sfi till

604 miljoner kronor.

Kostnaderna för verksamheterna vid Statens skolor

för vuxna, SSV, uppgick till ca 93 miljoner kronor

2000, varav ca 25 miljoner kronor gick till

utvecklingsarbete. Antalet kursdeltagare vid de båda

skolorna var under 2000 ca 28 000, vilket är ca

2 000 färre än 1999. Nedgången förklaras av en

förbättrad arbetsmarknadssituation.

År 2000 deltog drygt 1 900 elever i kompletterande

utbildningar som erhöll statsbidrag för

verksamheten. Cirka 160 elever erhöll studiehjälp,

ca 3 500 elever erhöll studiemedel och ca 200 erhöll

vuxenstudiestöd. Drygt 80 utbildningar vid 37 skolor

erhåller statsbidrag och flertalet av dem berättigar

därutöver till studiestöd. Cirka 90 utbildningar vid

24 skolor berättigar enbart till studiestöd.

Därutöver står 144 utbildningar under statlig

tillsyn. Totalt omfattar utbildningarna drygt 10 000

deltagare.

Studieförbunden redovisade en

studiecirkelverksamhet för 2000 som räknat i

studietimmar ökat med ca 3 % jämfört med 1999. Under

året samlade studiecirklarna drygt 2,8 miljoner

deltagare, varav 57 % var kvinnor. Det totala

antalet deltagare i folkhögskolan har ökat något

jämfört med föregående år. Folkhögskolorna samlade

drygt 114 000 deltagare våren 2000 och 123 000

deltagare hösten 2000. 58 % av deltagarna var

kvinnor. Inom ramen för det särskilda statsbidraget

till utbildningsplatser inom Kunskapslyftet deltog

ca 9 800 personer våren 2000 och ca 10 300 personer

hösten 2000. Andelen kvinnor utgjorde 63 % och

andelen invandrare var 22 %. Cirka 38 % av

deltagarna hade högst grundskoleutbildning innan de

började folkhögskolekursen.

Ett antal folkhögskolor har inriktning mot

teckenspråk och teckenspråks-tolkning. För 2000

utgick särskilda medel, 43 miljoner kronor, för stöd

till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning

samt kontakttolkutbildning. Tio folkhögskolor bedrev

sådan utbildning och det totala antalet deltagare

ökade 2000 jämfört med 1999. Under 2000 slutförde 38

dövblindtolkar och teckenspråkstolkar sin

utbildning. Den tvååriga teckenspråksutbildningen

som förbereder till tolkutbildning slutfördes av 74

deltagare. Kontakttolkutbildningen har under 2000

anordnats av 9 folkhögskolor och 12

studieförbundsavdelningar med 92 respektive 82

kurser. Utbildningarna har under 2000 samlat 2 687

deltagare, varav 1 777 på folkhögskolor.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om nationell skolpeng.

Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderaterna anser att en nationell skolpeng bör

införas (mot. 2001/02:Ub233 yrk. 11, 2001/02:Ub541

yrk. 20 och 2001/02:Sk433 yrk. 5). Moderaterna

förordar att staten tar över ansvaret för

grundskolans finansiering från kommunerna från och

med 2003 och avsätter därmed 60,7 miljarder kronor

från 2003. Eftersom staten sätter upp målen för

grundskolans verksamhet bör det också vara staten

som skall svara för att utbildningssystemet

garanteras de resurser som är nödvändiga. Införandet

av en nationell skolpeng säkrar resurser till

grundskolan och utgör en viktig faktor för god

undervisningskvalitet. Skolor som uppfyller

nationella kvalitetskrav på undervisningen skall ges

resurser direkt från staten i förhållande till hur

många elever skolan förmår attrahera. Särskilda

tillskott ges till bl.a. handikappade elever.

Skolpengen ger enligt Moderaterna skolorna möjlighet

att lägga skolans pengar där de gör störst nytta. I

motion 2001/02:Ub326 (m) yrkas att det i samband med

skolpengens införande också skall införas ett extra

anslag där framgångsrika skolor kan premieras (yrk.

3) och att det skall finnas möjlighet att anslå

extra pengar till skolor som inte uppfyller de

nationella kraven för att underlätta de ytterligare

kvalitetsinsatser som krävs på dessa skolor (yrk.

4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen

behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från

Moderaterna om införande av en nationell skolpeng

(jfr bet. 1999/2000:UbU1 och 2000/01:UbU1).

Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En

schablonberäknad nationell skolpeng ger enligt

utskottets uppfattning inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna

uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall

enligt utskottets uppfattning fördelas med

utgångspunkt i behov som enskilda elever, olika

grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är

därför inte rimligt att införa en central

resursfördelning. Utskottet vill, liksom vid

tidigare behandling av frågan, betona att skolans

verksamhet måste vara utformad så att den genom stöd

och stimulans ger varje elev möjlighet att nå målen

och i övrigt utvecklas efter sina förutsättningar.

Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om inrättande av

kvalitetsinstitut för skolan.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (c)

och reservationerna 1 (m), 2 (c) och 3 (fp).

Motioner

I flera motioner föreslås inrättandet av ett

kvalitetsinstitut för skolan. Moderaterna menar att

ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall

komplettera den uppföljning och utvärdering som

måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda

huvudmän och även i någon mån av Skolverket (mot.

2001/02:Ub316 och 2001/02:Ub233 yrk. 30). Skolverket

skall fortsättningsvis ta ansvar för insamling av

jämförbar statistik medan det nationella

kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer

kvalificerad kvalitetsbedömning. Varje skola måste

granskas med jämna mellanrum vad gäller

undervisningskvalitet och resultat. Alla rapporter

skall vara offentliga och institutet bör aktivt

informera om analyser och slutsatser. Moderaterna

menar i motion 2001/02:Ub541 att en nödvändig åtgärd

för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning

och utvärdering förbättras och blir mer tillgänglig

för elever, föräldrar och personal. Av den

anledningen bör ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut inrättas. Under ett nytt anslag

föreslås 50 miljoner kronor för 2002 för det

nationella kvalitetsinstitutet (mot. 2001/02:Ub541

yrk. 21). I motion 2001/02:Ub326 (m) yrkas att då

det nationella kvalitetsinstitutet inrättas skall

berörda delar av Skolverket avvecklas (yrk. 1). I

motionen (yrk. 5) föreslås också att såväl

Skolverket som det nationella institutet för

kvalitetsgranskning löpande bör publicera namnen på

de skolor som inte uppfyller de mål och krav som

finns för skolan.

Centerpartiet anser också att ett nationellt

kvalitetsinstitut skall inrättas. Institutet bör ha

till uppgift att utveckla och förfina metoder för

utvärdering och stödja kommunerna i deras arbete

bland annat genom att erbjuda expertis inom området.

Centerpartiet menar vidare att ett institut bör ha

till uppgift att såväl sammanställa uppgifter för

nationella jämförelser som utveckla metoder för att

förbättra utvärderingen och stödja kommunernas

kvalitetsarbete. Ett kvalitetsinstitut bör vara

fristående och inte ha myndighetsuppgifter (mot.

2001/02:Ub524 och 2001/02:Ub240 yrk. 11). Under ett

nytt anslag föreslås 200 miljoner kronor för 2002

för det nationella kvalitetsinstitutet (mot.

2001/02:Ub524).

Folkpartiet yrkar i två motioner (mot.

2001/02:Ub221 yrk. 24 och 2001/02:Ub222 yrk. 19) att

en nationell skolinspektion skall inrättas. En

nationell skolinspektion behövs eftersom

kommunaliseringen av skolan hittills har misslyckats

på grund av att staten inte varit tydlig i sina mål

och då utvärderingsinstrumenten är otillräckliga.

Skolverket skall behålla sin stödjande och

rådgivande roll samt utvecklingsuppgifter, medan den

nationella skolinspektionen bl.a. skall granska

kvaliteten i skolorna, säkerställa likvärdighet i

bedömningen av nationella prov och tillämpning av

det nationella betygssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

och avstyrkt motionsyrkanden om inrättande av ett

nationellt kvalitetsinstitut och en nationell

skolinspektion (jfr bet. 1999/2000:

UbU1 och 2000/01:UbU1). Riksdagen har varje gång

avslagit yrkandena. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. Utskottet anser att den

kvalitetsgranskningsnämnd som är knuten till den

ansvariga sektorsmyndigheten, Skolverket, är att

föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut

eftersom nämnden fungerar som ett komplement till

myndigheten. För att tydliggöra

kvalitetsgranskningsnämndens självständiga ställning

har regeringen förändrat Skolverkets instruktion.

Förändringen innebär bl.a. att regeringen utser

ordförande. Under 2000 har

Kvalitetsgranskningsnämnden genomfört nationella

kvalitetsgranskningar av tre områden inom det

offentliga skolväsendet: helheten i utbildningen,

utbildning på entreprenad samt betygssättningen.

Enligt utskottets uppfattning har dessa granskningar

tillfört skolområdet viktig information som kan

bidra till utvecklingen av kvaliteten i

verksamheten. Vad gäller publicering av Skolverkets

granskningar görs detta på Skolverkets hemsida.

Rapporterna från Skolverkets löpande tillsyn

översänds också till den kommun som berörs av

granskningen och till Utbildningsdepartementet. Vad

gäller tillsyn i enskilda ärenden översänds besluten

till anmälaren och till skolan. Skolverket har också

tillsatt en grupp med uppdrag att presentera ett

förslag om hur resultaten av verkets tillsyn skall

kunna spridas i högre utsträckning. Utskottet anser

därmed yrkande 5 i motion 2001/02:Ub326 tillgodosett

och avstyrker därför yrkandet.

Anslag m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 11:1

och 25:1-19. Det förstnämnda anslaget tillhör

politikområde 11 Storstadspolitik. Övriga anslag

tillhör politikområde 25 Utbildningspolitik och

avser skola, barnomsorg och vuxenutbildning. Området

omfattar även anslag till skolmyndigheter,

utveckling och forskning inom området, särskilda

stödinsatser för elever med handikapp samt de

statliga skolorna. Vidare finns anslag för viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet och till

svensk undervisning i utlandet. I området ingår

också anslaget för maxtaxa i barnomsorgen m.m. och

bidrag till den särskilda vuxenutbildningssatsningen

Kunskapslyftet. Nya anslag föreslås för bidrag till

vissa organisationer för uppsökande verksamhet,

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning samt

bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

11:1 Förstärkning av utbildning i

storstadsområdena

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 11:1

Förstärkning av utbildning i

storstadsområdena. Motionsyrkandet om att

avskaffa anslaget bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (c).

Riksdagen bör vidare avslå motionerna om

skolor i utsatta områden.

Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats

under ett ramanslag för särskilda

utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under

anslaget beräknas medel under treårsperioden den 1

juli 1999-den 1 juli 2002. Fördelning av medel sker

till de sju storstadskommuner som tecknat lokala

utvecklingsavtal med staten. Under anslaget beräknas

medel för förskola i socialt utsatta bostadsområden,

språkutvecklingen i skolan samt praktikanskaffning

för vuxna invandrare. Regeringen har beräknat

medelsbehovet för 2002 till 185 miljoner kronor.

Anslaget tillhör politikområde 11 Storstadspolitik.

Motioner

Centerpartiet anser att anslaget skall avskaffas

(mot. 2001/02:Ub524). Folkpartiet anser att

gymnasieskolor i utsatta områden måste ges extra

resurser för att hindra utslagning av elever och att

skolor bör kunna ges en attraktiv profil för att dra

till sig elever från andra bostadsområden (mot.

2001/02:Ub221 yrk. 31). I motion 2001/02:Ub523 (s)

yrkande 2 föreslår motionärerna att skolans

situation och utvecklingsbehov i Stockholmsregionen

och andra storstadsområden skall uppmärksammas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet. Utskottet påminner om att riksdagens

beslut med anledning av propositionen Utveckling och

rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet

har lagt grunden för en nationell politik för

storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.

1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Vid behandlingen av

budgetpropositionen för år 1999 beslutade riksdagen

att för detta ändamål anvisa sammanlagt 220 miljoner

kronor per år under en treårsperiod med början den 1

juli 1999. I samband därmed avslog riksdagen ett

yrkande från Moderaterna om att det föreslagna

anslaget skulle utgå. Riksdagen avslog även ett

motsvarande yrkande i samband med behandlingen av

budgeten 2000 och 2001. Utskottet som anser, i

likhet med motion 2001/02:Ub523, att det fortfarande

är mycket angeläget att en särskild

utbildningssatsning görs för barn, ungdomar och

vuxna i storstädernas utsatta områden, avstyrker

motion 2001/02:Ub524. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer med förslag om hur

erfarenheterna från den pågående satsningen skall

tas till vara i fortsättningen. Utskottet anser

vidare att det ankommer på kommunerna själva att

besluta om resurser till de olika skolorna i den

egna kommunen, och det är också kommunerna som

beslutar om t.ex. eventuella profileringar.

Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 31 och

2001/02:Ub523 yrkande 2.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:1 Statens

skolverk och avslår motioner om andra

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och

3 (c).

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om

Skolverkets roll och tillsyn samt om

publicering av kvalitetsgranskningar.

Jämför reservation 4 (kd).

Propositionen

Statens skolverk är sektorsmyndighet för

skolväsendet och för den förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg som det allmänna anordnar.

Skolverkets uppdrag är att bidra till

måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina

uppgifter enligt instruktionen, bl.a. att följa upp

och utvärdera förskoleverksamheten,

skolbarnsomsorgen och skolväsendet, att främja

utveckling, kompetensutveckling och kvalitetsarbete

samt tillsyn.

Regeringen har i regleringsbrev under flera år

angett att tillsynen skall utgöra en större andel av

Skolverkets verksamhet, men så har inte skett.

Regeringen utgår från att verket snarast

omprioriterar sina resurser så att tillsynen av

barnomsorg och skola inklusive fristående skolor

samt vuxenutbildning ökar.

Regeringen har beräknat anslaget till 356 576 000

kr.

Motioner

Moderaterna föresår att anslaget ökas med 200

miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 3).

Förslaget innebär samtidigt att Specialpedagogiska

institutet (anslag 25:5) integreras i Skolverket

samtidigt som uppgifter förs från Skolverket till

det kvalitetsinstitut som Moderaterna föreslagit.

Kristdemokraterna föreslår att anslaget minskas med

40 miljoner kronor som ett led i besparingar på

myndigheten. Kristdemokraternas förslag om ett

barnomsorgskonto innebär dessutom att Skolverket

inte behöver expandera för att handlägga maxtaxa i

barnomsorgen (mot. 2001/02:Ub450). Centerpartiet

föreslår en minskning av anslaget med 50 miljoner

kronor (mot. 2001/02:Ub524).

Kristdemokraterna anser att Skolverkets roll

behöver vara friare gentemot regeringen. Ställningen

som stabsorgan gör att verket har en ofri roll,

vilket försämrar verkets trovärdighet och försvårar

kritik mot regeringen (mot. 2001/02:Ub446 yrk. 21).

Kristdemokraterna anser också att Skolverket skall

lägga mer vikt vid tillsyn än tidigare och hänvisar

till granskningar av Skolverket som framhållit

behovet av större betoning på tillsyn och kontroll.

I motion 2001/02:Ub326 (m) föreslås att resultatet

av kvalitetsgranskningar löpande skall publiceras av

Skolverket så att lärare, föräldrar och elever kan

ta del av resultaten (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motionerna

2001/02:Ub541 yrkande 1, 2001/02:Ub450 samt

2001/02:Ub524. Utskottet har i det föregående

behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om inrättande

av ett kvalitetsinstitut för skolan samt förslag om

ändrad medelsberäkning i anledning av dessa.

Moderaternas förslag att föra samman Skolverket och

Specialpedagogiska institutet behandlas under anslag

25:5 Specialpedagogiska institutet.

Vad gäller frågan om huruvida Skolverket bör ha en

friare ställning gentemot regeringen menar utskottet

att Skolverket, liksom övriga myndigheter, fritt och

självständigt agerar i frågor som omfattas av

verkets instruktion. Utskottet konstaterar vidare

att regeringen i propositionen tagit upp frågan om

ökad tillsyn. Trots att regeringen i flera år

framfört att tillsynen skall utgöra en större andel

av Skolverkets verksamhet har så inte blivit fallet.

Regeringen utgår dock från att tillsynen kommer att

öka. Utskottet behandlade frågan om ökad tillsyn i

betänkandet avseende budgetpropositionen för 2001

(bet. 2000/01:UbU1 s. 31 f.). Utskottet har, liksom

tidigare, ingen annan uppfattning än regeringen om

vikten av Skolverkets tillsynsverksamhet. Något

särskilt uttalande från riksdagen erfordras inte

enligt utskottets uppfattning. Regeringen har åter

uppmärksammat frågan, och utskottet utgår från att

regeringen också fortsättningsvis håller riksdagen

informerad om den fortsatta utvecklingen. Vad gäller

motion 2001/02:Ub326 yrkande 2 har ett annat yrkande

om publicering av tillsynsresultat behandlats och

avstyrkts i det föregående. Riksdagen bör med det

anförda avslå samtliga motionsyrkanden.

25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg.

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp bör därför avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (kd) och 3 (c).

Riksdagen bör vidare avslå motionen om ytterligare

åtgärder för ökad integration mellan skola

och förskola.

Propositionen

Det övergripande syftet med anslaget är att främja

utvecklingen av barnomsorgen, skolväsendet och

vuxenutbildningen. Från anslaget bekostas insatser

avseende stöd till utveckling av förskola, skola och

vuxenutbildning. Medlen används för att stärka

baskunskaperna genom att främja läskunnighet,

skrivkunnighet och matematikkunskaper samt till

kompetensutveckling och andra insatser för

skolutveckling. Skolverkets utvecklingsinsatser

riktas i första hand mot uppmärksammade brist- eller

problemområden eller områden som behöver samordnas

nationellt. Regeringen menar att Skolverkets

pågående utvecklingsinsatser under anslaget bör

förstärkas vad gäller stöd till integration mellan

förskoleklass, grundskola och fritidshem, bl.a.

genom kompetensutvecklingsinsatser riktade till

rektorer och personal i de integrerade

verksamheterna.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget

med 276 miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub450) och

Centerpartiet en minskning med 50 miljoner kronor

(mot. 2001/02:Ub524).

Centerpartiet föreslår också i två motioner att

ett nytt anslag på 400 miljoner kronor införs för

att stärka kompetensen och öka insatserna mot läs-

och skrivsvårigheter (dyslexi) samt dyskalkyli.

Satsningen skall innefatta bl.a. program från

förskolan och hela grundskolan. Totalt avsätts 400

miljoner kronor årligen under tre år (mot.

2001/02:Ub524 och 2001/02:Ub240 yrk. 9). I motion

2001/02:Ub341 (s) framförs att det för en positiv

utveckling vad gäller integration av förskola och

skola krävs satsningar på fortbildning och

vidareutbildning för alla personalkategorier om

reformens intentioner och den reviderade läroplanens

innehåll och innebörd. Först genom att all personal

har samma målsättning kan man enligt motionären

undvika klyftor mellan förskola och skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motionerna

2001/02:Ub450 och 2001/02:Ub524. Utskottet delar

uppfattningen att satsningar för att stödja elever

med dyslexi och dyskalkyli är angelägna. Utskottet

vill peka på att det med medel från anslaget görs

satsningar för att främja läskunnighet,

skrivkunnighet och matematikkunskaper. Riksdagen har

tidigare beslutat att ca 270 miljoner kronor skall

avsättas 2002 för särskilda insatser för

skolutveckling. Medlen kommer bl.a. att användas

till att höja kompetensnivån hos lärare när det

gäller dyslexi och dyskalkyli. Vidare kommer alla

lärare som genomgår den nya lärarutbildningen att få

kunskaper om dyslexi och dyskalkyli.

Specialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag

att sprida kunskap om dessa frågor. Utskottet vill

också peka på att regeringen i budgeten föreslår ett

anslag för personalförstärkningar i skola och

fritidshem, vilket också kommer att bidra till att

barn och unga med inlärningssvårigheter och andra

funktionshinder får mer stöd i sitt skolarbete.

När det gäller satsningar för att främja

integrationen mellan förskola och skola konstaterar

utskottet att huvudmännen - kommunerna och enskilda

- svarar för att personalens behov av

kompetensutveckling tillgodoses. Medel under

anslaget används till utvecklingsinsatser vad gäller

integration mellan förskoleklass, grundskola och

fritidshem. Utskottet vill också peka på att

skollagen utreds och att regeringen aviserat en

översyn av läroplanerna. Därmed är motionens yrkande

om en utveckling mot gemensam målformulering för

förskolan och skolan tillgodosett och utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 2001/02:Ub341.

25:3 Forskning inom skolväsendet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:3 Forskning

inom skolväsendet. Motionsyrkanden med

förslag om andra anslagsbelopp och

anslagsvillkor bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Skolverket skall främja och initiera forskning inom

områden av särskild betydelse för skolväsendet där

det finns angelägna behov och där kunskap saknas

eller är bristfällig. Regeringen menar att den

uppdragsstyrda forskningen kommer att spela en

viktig roll som ett komplement till

lärarutbildningens forskningsanknytning,

forskarskolorna, ökad forskning inom

lärarutbildningsområdet och den nya

forskningsorganisationen. Forskning kring vuxnas

lärande är av väsentlig vikt för att förverkliga

visionerna kring ett livslångt lärande. Regeringen

informerar om sin avsikt att ge Skolverket i uppdrag

att initiera forskning och utveckling med inriktning

på vuxnas lärande. Regeringen föreslår att

Skolverket anvisas 3 miljoner kronor för detta

uppdrag. Regeringen beräknar anslaget till 33 903

000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att anslaget ökar med 6

miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 4) eftersom

situationen i skolan är sådan att satsningen på

skola och forskning bör öka. Kunskapen om ungdomars

inlärning är fortfarande eftersatt. I motion

2001/02:Ub330 (m) yrkande 2 menar motionärerna att

det föreligger ett forskningsbehov för att mer i

detalj kartlägga döva och gravt hörselskadade barns

kommunikationsmiljö t.ex. med syskon, släkt och

grannar. Även andra betingelser för att tillägna sig

de två språken - svenskt teckenspråk och skriven

svenska - behöver kartläggas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541

yrkande 4. Utskottet delar dock regeringens och

motionärernas uppfattning om betydelsen av

forskningsinsatser inom skolväsendet och hänvisar

till den kraftiga ökning av forskningsinsatserna som

görs genom riksdagens beslut i anledning av

proposition Forskning och förnyelse (prop.

2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98) där 114 miljoner

kronor fördelas till utbildningsvetenskaplig

forskning under 2001-2003. För de medel som fördelas

av Vetenskapsrådet är en utgångspunkt dessutom att

deltagande lärosäten genom omprioritering bör satsa

egna resurser motsvarande minst en tredjedel av de

medel som erhålls från rådet. I detta sammanhang bör

påpekas att ett lärosäte, Lärarhögskolan i

Stockholm, genom sin verksamhetsinriktning saknar

möjligheter till omprioritering mellan olika

forskningsområden. För 2002 föreslår regeringen att

80 miljoner kronor till utbildningsvetenskaplig

forskning fördelas genom Vetenskapsrådets försorg.

Vad gäller forskningsändamål under anslaget

Forskning inom skolväsendet ankommer det på

Skolverket att ta ansvar för att forskning kommer

till stånd inom angelägna områden där kunskap saknas

eller är bristfällig. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 2001/02:Ub330 yrkande 2.

25:4 Program för IT i skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:4 Program

för IT i skolan. Motionsyrkande med förslag

om annat anslagsbelopp bör därför avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Riksdagen bör även avslå motionsyrkandet om tillgång

till dator och egen e-postadress för alla

elever.

Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Sedan budgetåret 1999 har medel anvisats för IT inom

skolan. Satsningen omfattade ursprungligen medel om

totalt 1 490 miljoner kronor under tre år. Medlen

används för kansli för Delegationen för IT i skolan,

kompetensutveckling av lärare, inköp av datorer,

stöd till infrastruktursatsningar och övriga

utgifter. Satsningen består huvudsakligen av ett

erbjudande om kompetensutveckling till 70 000

lärare, samt ett erbjudande till kommunerna om ett

statsbidrag för förstärkning av infrastrukturen för

IT i skolan. Bidraget skall användas dels för

anslutning av skolorna till Internet, dels till e-

postadresser till samtliga lärare och elever.

Regeringen informerar om att man avser att senare

återkomma med bedömningar i fråga om hur vunna

erfarenheter av satsningarna tillvaratas. Regeringen

föreslår att resurserna på anslaget ökar med 21

miljoner kronor för att, i enlighet med

propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72), även

folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av

satsningen. Regeringen har beräknat anslaget till

193 374 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att ytterligare 6 626 000 kr

tillförs anslaget (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 5).

Moderaterna framhåller informationsteknikens

betydelse för utvecklingen, moderniseringen och

förnyelsen av skolans arbetssätt och pedagogik.

Medel för skolornas fortsatta satsning skall

framdeles inrymmas i systemet med nationell

skolpeng.

Folkpartiet begär ett tillkännagivande om tillgång

till dator och egen e-postadress för alla elever

(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 18). Folkpartiet anser att

det finns en risk för uppdelning av eleverna i A-

och B-lag om några har tillgång till datorer och IT

i hemmet medan andra inte har det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att även

folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av

satsningen. Utskottet tillstyrker medelsberäkningen

för 2002 och avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541

yrkande 5.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår

motion 2001/02:Ub221 yrkande 18. Medel under

anslaget används bl.a. till inköp av datorer och

infrastruktursatsningar. Såsom framgått ovan skall

medlen användas till Internetanslutningar i skolorna

och till e-postadresser till lärare och elever.

Utskottet anser därmed att motionsyrkandet är

tillgodosett.

25:5 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:5

Specialpedagogiska institutet.

Motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (kd).

Riksdagen bör även avslå motionen om handlingsplaner för

tillgänglighet för kommunal vuxenutbildning.

Propositionen

Specialpedagogiska institutet bildades den 1 juli

2001 genom en ombildning av Statens institut för

handikappfrågor i skolan. Samtidigt avvecklades

Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och

Åsbackaskolans re-

surscentrum som egna myndigheter och har i stället

inordnats i den nya myndigheten. De statliga

bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter,

vissa kunskapscentrum och datapedagogerna vid de

regionala dataresurscentrumen har förts till den nya

myndigheten. Specialpedagogiska institutets mål är

att vara ett effektivt stöd i specialpedagogiska

frågor för kommuner, andra huvudmän och fristående

skolor under statlig tillsyn. Stödet skall

underlätta huvudmännens arbete med att erbjuda

likvärdig förskola, skola och skolbarnsomsorg samt

vuxenutbildning till alla oavsett funktionshinder.

Att myndighetens uppdrag även skall omfatta insatser

som berör förskola, skolbarnsomsorg och

vuxenutbildning innebär en utökning av uppdraget

jämfört med det uppdrag som Statens institut för

handikappfrågor hade. Uppdraget att ansvara för

vuxna studerande med funktionshinder införs fr.o.m.

den 1 januari 2002. Institutet skall bistå

skolhuvudmännen inom den kommunala utbildningen för

vuxna med specialpedagogiskt stöd. Regeringen

föreslår därför att 10 miljoner kronor tillförs

anslaget. Institutet har tidigare anvisats 5

miljoner kronor för andra halvåret 2001 för att

förbereda uppgiften.

Regeringen informerar om att en särskild utredare

nyligen tillsatts med uppgift att göra en översyn av

statens engagemang för framställning av läromedel

och studiemateriel för barn, elever och vuxna med

funktionshinder i förskola, skola och

vuxenutbildning.

Regeringen har under anslaget 25:14 Nationellt

centrum för flexibelt lärande beräknat medel för att

Specialpedagogiska institutet, i samarbete med

centret, skall utveckla läromedel som riktar sig

till studerande som har teckenspråk som första språk

inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola.

I enlighet med propositionen Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen föreslår

regeringen att 6 miljoner kronor tillförs anslaget

för att finansiera verksamheten för vuxna

studerande. Regeringen har beräknat anslaget till

319 341 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att Specialpedagogiska

institutet integreras i Skolverket och anvisar

således inga medel till anslaget och anslaget utgår

därmed (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 6). Såsom redovisats

under anslaget 25:1 Statens skolverk föreslår

Moderaterna en ökning av medlen till verket med 200

miljoner kronor som en konsekvens av att

Specialpedagogiska institutet upphör som egen

myndighet.

I motion 2001/02:Ub247 (c) yrkar motionären ett

tillkännagivande om att även kommuner som får

specialinriktade statliga medel skall redovisa

handlingsplaner för att göra kommunal

vuxenutbildning tillgänglig. Motionären menar att

det är bra att Specialpedagogiska institutet fått i

uppdrag att erbjuda kommuner specialpedagogiskt stöd

i vuxenutbildningen, men stödet bör kopplas samman

med regeringens handlingsprogram för tillgänglighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och

avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541 yrkande 6.

Utskottet har tidigare i betänkandet Elever med

funktionshinder (bet. 1999/2000:UbU4) och i

budgetbetänkandet för 2001 (bet. 2000/01:UbU1)

behandlat och avstyrkt liknande yrkanden. Utskottet

har inte heller nu någon annan uppfattning än att

nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste då

de statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska

frågor på detta vis samordnas i en myndighet. En

sammanslagning i enlighet med Moderaternas motion

skulle innebära en avsevärd minskning av resurserna

till specialpedagogiskt utvecklingsarbete.

Utskottet föreslår vidare att motion 2001/02:Ub247

avslås. Det är Specialpedagogiska institutets ansvar

att ställa villkor för de kommuner som får del av de

medel man delar ut.

25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med handikapp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:6

Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med handikapp. Motionsyrkandet med

förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Ur anslaget bekostas bidrag enligt förordningen

(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa

läromedel. Vidare bekostas utveckling, produktion

och information om läromedel för elever med

funktionshinder. Från anslaget finansieras även

kostnader för arvoden till externa

läromedelsproducenter och annan expertis. Målet är

att elever med handikapp genom tillgång till

särskilt utvecklade och anpassade läromedel skall

ges förutsättningar för full delaktighet i

undervisningen. Regeringen informerar om att en

särskild utredare har tillkallats med uppgift att

göra en översyn av statens engagemang för

framställning av läromedel och studiemateriel för

barn, elever och vuxna med funktionshinder i

förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen har

beräknat anslaget till 22 149 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att ytterligare 1 miljon kronor

förs till anslaget eftersom bristen på anpassade

läromedel fortfarande är ett problem (mot.

2001/02:Ub541 yrk. 7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:7 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:7

Specialskolemyndigheten. Motionsyrkanden med

förslag om andra anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (kd).

Riksdagen bör även avslå motionsyrkandena rörande

Ekeskolan och visstidsvistelse vid

resurscentrum. Utskottet föreslår också att

motionen om inrättande av ett riksgymnasium

för blinda och synskadade barn avslås.

Jämför reservationerna 5 (m, fp), 6 (kd, c)

och 7 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn

och ungdomar som är döva eller hörselskadade en

utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den

utbildning som ges i grundskolan eller för berörda

elever i särskolan. Utbildningen skall anpassas till

varje elevs förutsättningar.

Specialskolemyndigheten, som bildades den 1 juli

2000, består av sex skolenheter, varav fem är

regionala specialskolor för döva och hörselskadade

och en är en nationell specialskola för döva och

hörselskadade med utvecklingsstörning samt för

dövblindfödda elever.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att synskadade och

talskadade elever inte längre skall tillhöra den

statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,

bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Kommunerna

skall ha det fulla ansvaret för dessa elever. Staten

skall dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar

för att stödja kommunerna bl.a. genom en ny

samordnad organisation för stöd i specialpedagogiska

frågor, en ökad resurscentrumverksamhet samt

satsningar på kompetensutveckling av skolans

personal och på forskning. Till följd av beslutet

avvecklas den fasta skoldelen vid Ekeskolan i Örebro

respektive Hällsboskolan i Sigtuna successivt.

Avvecklingen av den fasta skoldelen vid Ekeskolan

startade den 1 juli 2001 och startar vid

Hällsboskolan den 1 juli 2002. Samtidigt byggs

resurscentrum ut vid de båda skolorna och tillförs

en mindre skoldel för visstidsplacering.

Motioner

Moderaterna föreslår ytterligare 25 miljoner kronor

till Specialskolemyndigheten (mot. 2001/02:Ub541

yrk. 8). Myndigheten skall säkerställa en hög

kvalitet i undervisningen och vid resurscentrum.

Moderaterna menar att ytterligare medel till

Specialskolemyndigheten behövs som en följd av att

behovet av statliga specialskolor är stort.

Kristdemokraterna föreslår ett nytt anslag på 15

miljoner kronor för att återinföra de fasta

skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan (mot.

2001/02:Ub450). Kristdemokraterna menar att

specialskolorna behövs i framtiden för att

tillgodose behoven för elever med svårare

funktionshinder och som den egna kommunen inte har

resurser att klara av (mot. 2001/02:Ub448 yrk. 6).

I motion 2001/02:Ub252 (m) menar motionären att

beslutet att stänga Ekeskolans fasta skoldel skall

omprövas. Motionären menar att ingenting tyder på

att kommunerna har blivit bättre på att erbjuda

undervisning för barn med svåra multifunktionshinder

och att behovet av specialskolor därmed skulle ha

bortfallit (yrk. 1). Motionären menar också att det

betydande söktrycket - 20 elever stod i kö våren

2001 men endast hälften fick plats - visar att

Ekeskolan behövs i sin tidigare form och att detta

är ett argument för att ompröva beslutet att

avveckla den fasta skoldelen (yrk 2). I samma motion

(yrk. 6) menar motionären att riksdagen skall begära

att regeringen snarast låter genomföra en ekonomisk

konsekvensanalys av beslutet att avveckla

specialskolorna för blinda eller synskadade barn med

multifunktionshinder. Beslutet kan ännu rivas upp,

om det visar sig att uppdraget kan överstiga

kommunernas möjligheter.

En specificering av begreppet visstidsvistelse vid

resurscentrum efterfrågas i motion 2001/02:Ub252 (m)

yrkande 3. Motionären menar att även om "visstid"

skulle visa sig innebära att eleven kan fullgöra

resterande del av sin skoltid på resurscentrets

mindre skoldel, innebär begreppet i sig en osäkerhet

för barnen eftersom visstidsvistelsen beror på

hemkommunens välvilja. Motionären menar vidare (yrk.

4) att kortare visstidsbesök inte kan ske utan

komplikationer då återkommande byten av

klasskamrater är en källa till förvirring och att

detta i många fall blir störande för elevernas behov

av trygghet.

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322 yrkande

8 ett tillkännagivande om att ett riksgymnasium bör

inrättas för blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder. Centerpartiet menar att skolan

behövs eftersom dessa barn saknar tillräckligt bra

möjligheter att studera vidare efter grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat frågor som rör Ekeskolan och

Hällsboskolan dels vid behandlingen av proposition

Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning

och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4),

dels i betänkandet avseende budgetpropositionen för

2001 (bet. 2000/01:UbU1) samt dels i betänkande

2000/01:UbU12 Elever med funktionshinder. Vid

behandlingen av propositionen Elever med

funktionshinder hösten 1999 ställde sig utskottet -

liksom socialutskottet i yttrande till

utbildningsutskottet - bakom den viktiga

handikappolitiska principen att barn med

funktionshinder så långt möjligt skall erbjudas en

anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha

rätt och möjlighet att bo hemma med sina föräldrar.

Förändringen av specialskolans målgrupp till att

inte längre omfatta synskadade och talskadade barn

såg utskottet som ett viktigt steg mot en

integrering av elever med funktionshinder. Utskottet

finner inte skäl för riksdagen att ändra sina

tidigare beslut att elever med synskada respektive

grav språkstörning inte längre skall tillhöra den

statliga specialskolans målgrupp. Utskottet

tillstyrker regeringens anslagsberäkning och

föreslår att motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 6,

2001/02:Ub450, 2001/02:Ub448 yrkande 6 samt

2001/02:Ub252 yrkandena 1, 2 och 6 avslås.

När det gäller frågan om visstidsvistelse

behandlade utskottet liknande yrkanden i betänkandet

Elever med funktionshinder och framhöll då att

riksdagsbeslutet hösten 1999 innebar att det med

visstidsplacering avses att en elev erbjuds insatser

av sedvanliga utrednings- och träningsbesök vid

någon av de mindre skoldelarna. Dessa placeringar

vid resurscentret kan efter överenskommelse mellan

resurscentret, kommunen, eleven och dennes

vårdnadshavare och utifrån den enskilda elevens

specialpedagogiska behov pågå en längre eller

kortare tid och ibland vara av återkommande

karaktär. De ingår därmed som ett led i det

åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat för

eleven. Utskottet vill betona att

visstidsplaceringens längd styrs av de behov eleven

har. Den bör därför inte närmare regleras. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 2001/02:Ub252

yrkandena 3 och 4.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som

framförs i motion 2001/02:Ub322 yrkande 8 om behovet

av att underlätta för blinda och synskadade barn med

multihandikapp att fortsätta sina studier efter den

obligatoriska skolan. Utskottet konstaterar dock att

liknande yrkanden har behandlats och avstyrkts i

betänkandet Elever med funktionshinder. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu och hänvisar till vad

utskottet tidigare anfört. Utskottet hänvisade i

betänkandet till propositionen, där regeringen

anförde att det inte var aktuellt att bygga upp en

sådan särskild gymnasieskolverksamhet då det

naturliga alternativet för dessa elever är den

reguljära gymnasiesärskolan på hemorten eller inom

samverkansområdet. I propositionen anfördes vidare

att det är av stor betydelse att resurscentret vid

Ekeskolan riktar sina insatser mot barn och ungdomar

t.o.m. gymnasieåldern. Utskottet såg det som

positivt att den förändrade verksamheten vid

Ekeskolan, med möjlighet till visstidsplacering,

avses komma även de äldre eleverna till del och att

den samlade statliga stödorganisationen kommer att

ha ett ansvar för att analysera behoven av och

erbjuda specialpedagogiskt stöd till

gymnasiesärskolan. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet avslag på motionen.

25:8 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:8 Särskilda

insatser på skolområdet. Motionsyrkandet med

förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 2 (kd).

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandena om

införandet av individuella program på Rh-

gymnasierna.

Propositionen

Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt

förordningen (1991:931) om statsbidrag till

särskilda insatser inom skolområdet, bidrag till

kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende

särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade

regionala utbildningsinsatser för elever med

funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag

till vissa riksrekryterande utbildningar för elever

med funktionshinder.

Regeringen menar att det i första hand är

hemkommunerna som har ansvaret för att erbjuda en

utbildning som utgår från elevernas förutsättningar

och behov. Från och med läsåret 2001/02 gäller

reglerna för behörighet att söka till nationellt

eller specialutformat program i gymnasieskolan också

vid Rh-anpassad utbildning. Vissa elever med svåra

rörelsehinder kan på grund av ytterligare

funktionshinder ha problem att klara de

antagningskrav som gäller för de nationella

respektive specialutformade programmen. Regeringen

har därför gett Nämnden för Rh-anpassad utbildning

möjlighet att ge dispens för sökande som saknar

betyg i de behörighetsgivande ämnena om eleven

bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen i

huvudsak. Regeringen följer noga vilka

utbildningsvägar dessa elever erbjudits i stället.

Regeringen avser att ändra bestämmelserna till nästa

läsår i syfte att ytterligare bevilja dispens.

Regeringen informerar vidare om att ändringar kommer

att göras i gymnasieförordningen för att den

riksrekryterande gymnasieutbildningen i Örebro

kommun skall utvidgas till att omfatta ungdomar med

dövblindhet. Åtgärderna beräknas rymmas inom

nuvarande medelsram. Regeringen har beräknat

259 670 000 kr under anslaget.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår ytterligare 10 miljoner

kronor till anslaget (mot. 2001/02:Ub541). Medlen

bör satsas på lärlingsutbildning.

Kristdemokraterna och Folkpartiet (mot.

2001/02:Ub448 yrk. 7 resp. 2001/02:Ub221 yrk. 14)

begär att riksdagen uttalar sig för att individuella

program skall införas inom den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

ungdomar. Motsvarande yrkande finns också i

motionerna 2001/02:Ub236 (m), 2001/02:Ub213 (kd),

2001/02:Ub235 (kd) och 2001/02:Ub529 (s). I

motionerna understryks att elever med

funktionshinder skall ha samma möjligheter till en

god utbildning som andra elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därför motion 2001/02:Ub541.

När det gäller införandet av individuella program

inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen

konstaterar utskottet inledningsvis att motsvarande

yrkanden behandlades och avstyrktes hösten 1999

eftersom det då fanns stora möjligheter inom de

nationella och specialutformade programmen att

hjälpa elever som riskerar att inte klara

utbildningen. Våren 2001 avstyrkte utskottet åter

yrkanden om det individuella programmet på Rh-

gymnasierna (bet. 2000/01:UbU12). Utskottet

hänvisade då till det uppdrag Skolverket just

påbörjat och som innebar att under tre år följa och

analysera utvecklingen av den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen för elever som genom möjlighet

att specialinrikta kursplanerna följer kurser på

gymnasienivå samt överväga alternativ till en sådan

gymnasieutbildning. Utskottet konstaterar nu att

regeringen har för avsikt att inom kort lämna en

proposition till riksdagen om införande av

individuella program vid Rh-gymnasierna. Ändringen

motiveras med att de nya behörighetsvillkor som

införts hösten 2001 inneburit att ett antal elever

utestängdes vid intagningen till läsåret 2001/02.

Utskottet anser därmed att motionsyrkandena är

tillgodosedda och föreslår därför att de avslås.

25:9 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:9

Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och

integrerad samisk undervisning i den kommunala

grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den

integrerade samiska undervisningen har som mål att

bevara och utveckla samiska språket och kulturen

genom att ge samiska barn en utbildning med samisk

inriktning. Regeringen informerar om att man avser

att närmare överväga de framtida formerna för

förskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet

för samiska barn. Regeringen har beräknat 30 603 000

kr under anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:10 Maxtaxa

i barnomsorgen. Motionsyrkanden med förslag

om att avskaffa anslaget bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3

(c) och 4 (fp).

Riksdagen bör även avslå yrkanden om

barnomsorgskonto och barnomsorgspeng.

Jämför reservationerna 3 (fp) och 7 (m, kd,

c, fp).

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner

som inför ett system med maxtaxa i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall

lämnas till de kommuner som inför maxtaxa. Från

anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för

arbete med administration kring bidraget och för

uppföljning av reformen. Regeringen gör bedömningen

att i stort sett alla kommuner kommer att införa ett

system med maxtaxa i förskolan och

skolbarnsomsorgen. Regeringen har beräknat anslaget

till 3 900 000 000 kr.

Motioner

Moderaterna (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 9),

Kristdemokraterna (mot. 2001/02:Sf392 yrk. 21),

Centerpartiet (mot. 2001/02:So304 yrk. 6) och

Folkpartiet (mot. 2001/02:Sf397 yrk. 8) yrkar att

anslaget skall utgå och har i stället förslag till

en alternativ familjepolitik genom införande av

barnomsorgskonto. Barnomsorgskontot skall inrättas

fr.o.m. den 1 januari 2002 för barn i

förskoleåldern. Kontot skall vara 40 000 kr per barn

med en begränsning av uttaget på maximalt 20 000 kr

per år. I övrigt får pengarna användas helt enligt

föräldrarnas önskemål. Avdragsrätt på 50 000 kr per

år i den kommunala beskattningen införs samtidigt

för styrkta barnomsorgskostnader.

Kristdemokraterna begär också ett tillkännagivande

om att förslaget om maxtaxa tvingar föräldrar att

välja en viss form av barnomsorg och förstärker

orättvisor mellan dem som kan och vill utnyttja

kommunalt finansierad barnomsorg och dem som vill

eller måste anordna annan barnomsorg (mot.

2001/02:Sf392 yrk. 21).

Folkpartiet föreslår också att en barnomsorgspeng

skall införas (mot. 2001/02:Sf397 yrk. 9 och

2001/02:A229 yrk. 17). Barnomsorgspeng är ett

kommunalt finansierat system för likvärdiga

möjligheter till barnomsorg oavsett om man önskar

kommunalt eller privat dagis eller någon annan

omsorgsform.

Utskottets ställningstagande

Utskottet beslutade hösten 2000 i anledning av

regeringens proposition Maxtaxa och allmän förskola

(prop. 1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46)

om förändringar inom barnomsorg och förskola.

Beslutet innebär att statsbidrag lämnas till de

kommuner som tillämpar maxtaxa inom

förskoleverksamheten. För att statsbidrag skall

lämnas som kompensation för kommunens

inkomstbortfall skall avgiften för

förskoleverksamheten vara högst 3, 2 och 1 % av

hushållets inkomst för första, andra och tredje

barnet. Ett tak för högsta avgift införs också.

Vidare omfattas barn till arbetslösa föräldrar

fr.o.m. den 1 juli 2001 av kommunens skyldighet att

anordna förskoleverksamhet. Även barn till

föräldralediga kommer fr.o.m. den 1 januari 2002 att

omfattas av samma kommunala skyldighet. Den 1

januari 2003 införs den allmänna förskolan för alla

barn från fyra års ålder. Förskolan skall vara

avgiftsfri minst 525 timmar om året. Utskottet menar

att den stegvisa reformen innebär att alla barn kan

erbjudas pedagogisk stimulans och gruppgemenskap som

förbättrar barnens möjligheter till lärande och en

positiv utveckling. De 500 miljoner kronor som

avsätts för kvalitetssäkrande åtgärder i de kommuner

som tillämpar systemet med maxtaxa innebär dessutom

att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

kommer att förstärkas ytterligare. Medlen skall

främst användas för personalförstärkningar och till

kompetenshöjande åtgärder för personal.

Utskottet behandlade frågan om maxtaxa också i

betänkandet i anledning av budgetpropositionen för

2001. Utskottet tillstyrkte därvid regeringens

förslag och avstyrkte motionsyrkanden motsvarande de

nu föreliggande. Utskottet menade bl.a. att maxtaxa

med låga och enhetliga avgifter skulle komma att

medföra att barnens närvarotider blir mindre

splittrade och att verksamheten i förskolan och

fritidshemmet lättare kan läggas upp utifrån

pedagogiska överväganden. En låg avgift kommer också

att innebära en avsevärd standardhöjning för

merparten av alla barnfamiljer. Utskottet uttalade

också att i och med reformen närmar sig förskolan

den princip som knappast någon ifrågasatt för skolan

- att verksamheten skall vara avgiftsfri samt

tillgänglig och likvärdig för alla. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu och föreslår att

riksdagen bifaller regeringens anslagsförslag och

avslår motions-yrkandena.

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:11 Bidrag

till personalförstärkningar i skola och

fritidshem. Motionsyrkanden med förslag om

att avskaffa anslaget bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (kd) och 3 (c).

Riksdagen bör också avslå yrkandena om att

anslaget skall avvecklas.

Jämför reservationerna 1 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Bidraget är riktat till skolsektorn för att öka

personaltätheten. Avsikten med bidraget är att

förbättra förutsättningarna för att höja skolornas

resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan

och kursplaner genom att tillföra mer personal till

skola och fritidshem. Bidraget infördes 2001 och

uppgick för detta år till 500 miljoner kronor.

Avsikten är att bidraget skall öka successivt med 1

miljard kronor årligen tills nivån 5 miljarder är

nådd. När satsningen nått sin fulla omfattning har

den lett till att personalen i skolor och fritidshem

ökat med ca 15 000 anställda. Regeringen bedömer att

statsbidraget kommer att fördelas till i stort sett

alla kommuner. Regeringen har beräknat anslaget till

1 500 000 000 kr.

Motioner

Kristdemokraterna och Centerpartiet avvisar

förslaget om statsbidrag till personalförstärkningar

i skola och fritidshem och vill i stället föra över

medlen till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommunerna (mot. 2001/02:Ub450 och 2001/02:Ub524).

Kristdemokraterna vänder sig i motion 2001/02:Ub446

yrkande 20 mot att resursförstärkningen endast får

användas till personalförstärkningar i skolan.

Kommunerna måste dessutom ansöka om pengarna och

verifiera användningen. Kristdemokraterna ställer

sig positiva till mer pengar till den svenska

skolan, men anser att det är fel av regeringen att

styra vad pengarna skall gå till och menar att detta

är ett intrång i det kommunala självstyret.

Kommunerna vet själva bäst hur behoven ser ut i den

egna skolan. Moderaterna anser att bidraget till

personalförstärkningar i skola och fritidshem bör

avvecklas i dess nuvarande form (mot. 2001/02:Ub541

yrk. 10) och att några anslag inte bör ges för 2003

och 2004. Prioriteringar inom respektive skola skall

göras av skolledningen och inte i form av

detaljstyrning från statsmakten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionerna. Det är angeläget att

den tidsbegränsade kraftsamlingen fortsätter för att

möjliggöra att skolans resultat förbättras.

Utskottet framhöll då bidraget infördes (bet.

2000/01:UbU1) att förstärkningen skulle komma att ha

stor betydelse för de elever som behöver stöd för

att nå målen. Utskottet menade att alla insatser som

görs tidigt i skolsystemet är av stor betydelse -

särskilt när det gäller att erövra grundläggande

basfärdigheter. Utskottet finner inget skäl att nu

göra en annan bedömning.

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:12 Bidrag

till viss verksamhet motsvarande grundskola

och gymnasieskola.

Propositionen

Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa

riksrekryterande utbildningar och förberedande

dansutbildningar, kostnader för Sveriges anslutning

till examensorganisationen International

Baccalaureate Organisation och särskilt bidrag till

sådana utbildningar, riksinternatskolor,

internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader

för utlandssvenska barns skolgång i Sverige och

ersättning för nordiska elever samt ersättning för

personskada till elev i viss gymnasieutbildning.

Regeringen har beräknat anslaget till 120 056 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:13 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:13 Bidrag

till svensk undervisning i utlandet.

Motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen

(1994:519) om statsbidrag till utbildning av

utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt

bestämmelserna lämnas statsbidrag till huvudmannen

för en svensk utlandsskola, distansundervisning,

kompletterande svensk undervisning och undervisning

vid utländsk skola (internationell skola). Från

anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som

tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid

Europaskolorna och bidrag till Riksföreningen

Sverigekontakt. Regeringen informerar om att

Skolverket under hösten kommer att presentera en

uppföljnings- och utvärderingsrapport rörande

kostnaderna för den svenska utlandsundervisningen.

Preliminärt visar utvärderingen att flera svenska

skolföreningar har ekonomiska problem. I synnerhet

gäller det de föreningar som bedriver kompletterande

svensk undervisning. Regeringen föreslår en höjning

av anslaget med 6 miljoner kronor för att säkra den

fortsatta kvaliteten i utbildningen. Regeringen har

beräknat anslaget till 83 430 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår ytterligare 6 miljoner kronor

till anslaget (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 11) eftersom

man menar att det är viktigt att ge svenska

medborgare goda förutsättningar utomlands.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:14

Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende

Folkbildningsnätet.

Propositionen

Anslaget finansierar viss verksamhet vid Nationellt

centrum för flexibelt lärande. Centrets verksamhet

består av anslags- respektive uppdragsfinansierad

utbildning och utveckling. Riksdagen beslutade med

anledning av propositionen Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72,

bet. UbU15, rskr. 229) att Statens skolor för vuxna

skulle ha en vidgad roll i förhållande till

tidigare verksamhet med inriktning i högre grad mot

utveckling av distansmetoder i vuxenutbildningen och

stöd till kommunerna i deras användning av

distansutbildning. I propositionen Den öppna

högskolan (prop. 2001/02:15) föreslår regeringen att

den del av Distans-utbildningsmyndighetens (Distum)

verksamhet som är inriktad mot folk-bildningen skall

föras samman med verksamheten vid Statens skolor för

vuxna och att ett nationellt centrum för

distansutbildning och flexibelt lärande för

folkbildning och vuxenutbildning på så sätt bildas.

Regeringen har beräknat anslaget till 93 559 000

kr.

Motioner

I motion 2001/02:Ub1 (m) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande att Folkbildningsnätet bör ges

samma förutsättningar att utvecklas som Sveriges

nätuniversitet. I propositionen Den öppna högskolan

föreslås att universitetens och högskolornas IT-

stödda distansutbildningar bör samordnas i ett

svenskt nätuniversitet. Motionärerna menar att det

behövs motsvarande satsningar inom folkbildningen.

De medel som tillförts Nationellt centrum för

flexibelt lärande måste disponeras så att de

säkerställer finansieringen av den fortsatta

utvecklingen av Folkbildningsnätet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens

förslag i propositionen om den öppna högskolan

innebär att Nationellt centrum för flexibelt lärande

bl.a. skall fördela medel till och på annat sätt

stödja projekt inom folkbildning och

vuxenutbildning, som syftar till att utveckla

distansutbildning och flexibelt lärande. Centret

skall också vara en nätburen informationscentral för

IT-stödd distansutbildning inom ansvarsområdet. Mot

denna bakgrund menar utskottet att motionsyrkandet

är tillgodosett och föreslår därför att yrkandet

avslås.

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:15 Bidrag

till viss verksamhet inom vuxenutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande

skolor enligt förordningen (2000:521) om statligt

stöd till kompletterande utbildningar, vissa andra

skolor och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår

också medel till försöksverksamhet och

utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet

enligt särskilda regeringsbeslut, utveckling av

svenskundervisning för invandrare och validering

samt Samernas utbildningscentrum. Regeringen har

beräknat anslaget till 171 377 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:16 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:16 Bidrag

till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet. Motionsyrkanden med förslag om

att anslaget inte skall införas bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m),2 (kd), 3

(c) och 4 (fp).

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till fackliga

organisationer m.fl. för uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor. Anslaget är nytt från

2002. Medel för ändamålet har tidigare beräknats som

en del av anslaget till den särskilda

vuxenutbildningssatsningen och bidraget uppgick till

40 miljoner kronor för 2001. År 2001 fick även

Handikappförbundens samarbetsorganisation del av

dessa medel. Regeringen föreslår i enlighet med

propositionen om Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen att ytterligare 10 miljoner kronor

skall tillföras anslaget. Regeringen har således

beräknat anslaget till 50 000 000 kr.

Motioner

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet föreslår samtliga att anslaget skall

utgå (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 12, 2001/02:Ub450,

2001/02:Ub524 resp. 2001/02:Fi294 yrk. 17 och

2001/02:Ub540 yrk. 2). Moderaterna menar att inga

"öronmärkta" medel skall anslås för uppsökande

verksamhet och Folkpartiet menar att bidraget är ett

förtäckt organisationsstöd till de fackliga

organisationerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade frågan om uppsökande verksamhet

i betänkandet Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen (bet. 2000/01:UbU15) och menade då

att de berörda organisationernas medverkan i arbetet

med att stimulera vuxna till studier var värdefull.

Utskottet har fortfarande denna uppfattning och

menar att det är viktigt att den satsning som

genomförs på vuxenutbildningen kommer så många

grupper till del som möjligt. En utvärdering av

stödet har visat att de fackliga organisationernas

medverkan till rekryteringen till den särskilda

utbildningssatsningen varit av stor betydelse. Det

finns anledning att räkna med att även

Handikappförbundens samarbetsorganisations medverkan

kommer att visa sig värdefull. Genom ett särskilt

anslag till de aktuella organisationerna kan den

uppsökande verksamheten bedrivas med större

långsiktighet. Avsikten är således att verksamheten

skall kunna fortsätta även när den särskilda

utbildningssatsningen upphör. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionsyrkandena och bifaller

regeringens anslagsberäkning.

25:17 Bidrag till den särskilda

vuxenutbildningsinsatsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:17 Bidrag

till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen.

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (fp).

Riksdagen bör även avslå yrkandet om

omfördelning av årsstudieplatser inom

Kunskapslyftet.

Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag enligt

förordningen (1998:276) om statligt stöd till

särskilda satsningar på utbildning av vuxna.

Bidraget för 2002 motsvarar 70 000 heltidsplatser.

Regeringen föreslår att 7,5 miljoner kronor beräknas

för vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux)

för att öka undervisningstiden. För en kommunal

infrastruktur för vuxnas lärande, såsom

nätverksbyggande, investeringar i teknik, lärmiljöer

och läromedel beräknar regeringen 350 miljoner

kronor. Regeringen har beräknat anslaget till

2 951 656 000 kr.

Motioner

Moderaterna yrkar i motion 2001/02:Ub541 yrkandena

13, 14 och 22 att anslagen 25:17 Bidrag till den

särskilda vuxenutbildningsinsatsen och 25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning avskaffas och att

ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande

utbildning, införs. Det nya anslaget föreslås

innehålla den kvalificerade yrkesutbildningen, all

folkhögskoleutbildning samt utfasning av

Kunskapslyftsprojektet. Moderaterna beräknar det nya

anslaget till 3 305 000 000 kr. Förutom de medel som

beräknats av regeringen under 25:17 och 25:19

föreslår moderaterna att 925 miljoner kronor

överförs från utgiftsområde 17, anslag 25:1 Bidrag

till folkbildningen. Anslagsramen ger enligt

Moderaterna utrymme för en kraftig ökning av antalet

platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen.

För 2002 anslås medel motsvarande 18 000 platser.

Folkpartiet föreslår att anslaget minskas med 1

miljard kronor med hänvisning dels till den

förbättrade konjunkturen, dels till att intresset

för Kunskapslyftet är lågt och i avtagande (mot.

2001/02:Fi294 yrk. 17).

Centerpartiet begär ett tillkännagivande att då

folkbildningen och studieförbunden spelar en allt

större roll inom Kunskapslyftet så bör

studieförbunden tillföras 5 000 platser åren

2003-2005 genom en omfördelning av det totala

antalet årsstudieplatser (mot. 2001/02:Ub322 yrk.

19). Från 2006 bör dessa inarbetas i ordinarie

folkbildningsanslag till studieförbunden via

Folkbildningsrådet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och fördelningen av årsstudieplatserna och

avstyrker därmed motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 13

i denna del, 2001/02:Fi294 yrkande 17 och

2001/02:Ub322 yrkande 19.

Utskottet finner inte anledning att ändra den

föreslagna anslagsstrukturen. Utskottet menar att då

den kvalificerade yrkesutbildningen nu etableras som

en ny reguljär utbildningsform är det också rimligt

att kostnaderna för utbildningen finns under ett

eget anslag. De båda utbildningsformerna uppvisar

också sådana olikheter att det inte vore lämpligt

med ett gemensamt anslag. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

2001/02:Ub541 yrkandena 13 i denna del, 14 och 22.

25:18 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:18

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning som påbörjade sin verksamhet den 1

oktober 2001. Anslaget är nytt. Myndigheten inrättas

i enlighet med riksdagens beslut om propositionen

Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet.

UbU14, rskr. 197). Myndighetens uppgifter är bl.a.

att ha ett övergripande nationellt planeringsansvar,

följa upp och främja samt informera och sprida

kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen har beräknat anslaget till 17 500 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

begärda beloppet.

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet för

budgetåret 2002 under anslaget 25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning.

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Utskottet föreslår också att regeringen

bemyndigas att under 2002 besluta om bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning som innebär

utgifter på högst 1 556 070 000 kr under åren

2003-2006.

Riksdagen bör också avslå yrkandena rörande

antalet studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Anslaget är nytt för 2002 och finansierar

statsbidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

har hitintills erhållit medel under anslaget Bidrag

till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2002 besluta om bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare

åtagande uppgår till högst 1 556 070 000 kr under

åren 2003-2006. Regeringen informerar om att

avsikten är att antalet platser skall öka med 500

platser till 12 500 årsplatser och att antalet på

sikt bör öka. Regeringen har beräknat anslaget till

664 082 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att anslaget utgår samtidigt

som ett nytt anslag införs, Vuxnas

yrkeskvalificerande utbildning (mot. 2001/02:Ub541

yrk. 14 och 22). Centerpartiet föreslår ytterligare

45 miljoner till anslaget (mot. 2001/02:Ub524).

Centerpartiet menar att den kvalificerade

yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort

behov och att antalet platser bör öka för att

tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad

arbetskraft. Höjningen motsvarar ca 500 platser.

I motion 2001/02:A391 (m) yrkande 5 begärs ett

tillkännagivande om en ökad satsning på den

eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen.

Motionären anser att antalet studieplatser bör

fördubblas och att de nya platserna skall tillkomma

utöver de som redan finns i påbyggnadsutbildningarna

och kompletterande skolor. I motion 2001/02:Ub502

(s) begärs ett tillkännagivande att antalet platser

måste utökas då intresset för och behovet av den

kvalificerade yrkesutbildningen är stora över hela

landet. Motionärerna menar att ytterligare

volymökning skulle förbättra möjligheterna att

tillgodose behoven i hela landet. I motion

2001/02:Ub274 (c) begärs ett tillkännagivande om att

de kvalificerade yrkesutbildningarna skall

permanentas och även utökas. Motionären menar att de

kvalificerade yrkesutbildningarna lever under osäkra

förhållanden då anordnarna för varje kurs som

startas måste ansöka om medel. En permanentning av

utbildningarna och en utökning av antalet platser

bör ge förutsättningar för utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden om att anslaget skall

avskaffas. Vad gäller tillgången till

utbildningsplatser har riksdagen beslutat, på

förslag av utskottet (bet. 2000/01:UbU14), att ge

regeringen till känna att det är angeläget att

antalet platser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen på sikt utökas. Utskottet

framhåller att regeringens avsikt är att antalet

platser skall öka under 2002 och understryker också

att kraven på kvalitet i verksamheten inte får stå

tillbaka för en alltför snabb utbyggnad. När det

gäller permanentningen av utbildningarna anser

utskottet att flexibiliteten inom den kvalificerade

yrkesutbildningen innebär en fördel, då

arbetsmarknadens behov då bättre kan tillmötesgås.

Utskottet tillstyrker således regeringens

anslagsberäkning och avslår motionsyrkandena. Vidare

bör riksdagen bemyndiga regeringen att fatta beslut

om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst

1 556 070 000 kr under 2002-2006.

3 Högskoleverksamhet

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens

förslag i budgetpropositionen när det gäller

universitet och högskolor samt anslagen 25:20-25:76

och motionsyrkanden i anslutning till dessa.

Utskottet tar här också upp ett antal motions-

yrkanden som rör universitet och högskolor utan att

vara direkt knutna till budgeten. Motioner som

anknyter till regeringens förslag och bedömningar i

proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan behandlas

i utskottets betänkande 2001/02:UbU4.

Resultat

Utbildningsverksamhetens kvantitativa

utveckling

Antalet helårsstudenter i grundutbildningen ökade

med 6 300 mellan åren 1999 och 2000. Ökningen låg

huvudsakligen vid andra lärosäten än universiteten,

men även vid universiteten skedde en expansion.

Antalet nybörjare som inte tidigare läst inom

högskolan ökade särskilt kraftigt. Andelen studenter

med arbetarbakgrund har ökat inom högskolan,

samtidigt som denna andel har minskat i motsvarande

åldersgrupper inom befolkningen som helhet. Den

sociala snedrekryteringen har alltså i viss mån

minskat. Fortfarande är dock ungdomar med

arbetarbakgrund underrepresenterade. År 1998/99

utgjorde de 24 % av nybörjarna mot 35 % inom

befolkningen i motsvarande ålder.

Alla lärosäten har haft utbildningsuppdrag för

grundutbildningen. De har avsett dels ett visst

antal helårsstudenter totalt, dels - för flertalet

lärosäten - ett visst antal inom de

naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.

I propositionen (s. 109) redovisas hur varje

lärosäte lyckats uppfylla dessa uppdrag i fråga om

helårsstudenter. För riket som helhet har uppdragen

när det gäller totalantalet helårsstudenter

uppfyllts till 98 %. I fråga om de

naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena

har uppdragen, totalt i riket, uppfyllts endast till

93 %. Variationen är stor mellan lärosätena. Endast

fyra av dem har överträffat sitt uppdrag när det

gäller de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena. Utskottet har från

Utbildningsdepartementet underrättats om att

Mitthögskolan har uppfyllt uppdraget när det gäller

helårsstudenter totalt till 79 % och när det gäller

de naturvetenskapliga och tekniska områdena till 82

%.

För 2000 har lärosätena redovisat helårsstudenter

och helårsprestationer som motsvarar 10,7 miljarder

kronor eller 96 % av takbeloppen. Tretton lärosäten

har redovisat fler helårsprestationer än vad som

rymts inom deras takbelopp för år 2000. Bland dessa

ingår fem konstnärliga högskolor samt

Idrottshögskolan i Stockholm.

Inom grundutbildningen har examinationsmålet för

magisterexamen (framdeles kallad magisterexamen med

ämnesdjup) totalt för riket överträffats (115 %).

Åtta av de 22 lärosäten som haft ett sådant mål har

dock inte uppnått det. Bland dessa är Umeå och

Örebro universitet.

Inom forskarutbildningen minskade både antalet

nybörjare och antalet aktiva doktorander med 2 %

mellan 1999 och 2000. De nya villkoren för antagning

till forskarutbildning, som infördes 1998, ger

enligt regeringen utslag på denna punkt.

De examinationsmål som satts upp för

forskarutbildningen har däremot, totalt sett för

alla lärosäten och vetenskapsområden, uppnåtts.

Målen har överträffats för det medicinska området

(117 %) och det humanistisk-samhällsvetenskapliga

(112 %), men inte för det naturvetenskapliga (78 %)

och inte heller det tekniska vetenskapsområdet (84

%). Examinationsmålet för forskarutbildningen vid

Sveriges lantbruksuniversitet har överträffats med

stor marginal (170 %).

Utbildningens kvalitet

Efter riksdagens beslut med anledning av proposition

1999/2000:28 (bet. UbU12, rskr. 180) har regeringen

utvidgat Högskoleverkets uppdrag när det gäller att

granska kvaliteten i den högre utbildningen. Ett

utvecklingsarbete har genomförts inom verket inför

det utvidgade uppdraget och en sexårsplan har

utarbetats. Under 2000 genomförde Högskoleverket 91

omprövningar av examensrätter, vilket är en ökning

jämfört med föregående år. Sex examenstillstånd

drogs in år 2000 för vård- och omsorgsutbildningar

vid vissa lärosäten. Tre av dessa har varit föremål

för förnyad prövning, och respektive lärosäte har

därvid återfått examenstillståndet. Prövningarna har

drivit på utvecklingen vid lärosätena i fråga.

Regeringen anser att viktiga kvalitetsförbättringar

har gjorts och görs parallellt med den kraftiga

utbyggnaden av högre utbildning.

Den 1 januari 1999 trädde den s.k.

befordringsreformen i kraft. Den innebär bl.a. att

en tillsvidareanställd lektor efter ansökan kan

anställas som professor, om han eller hon är behörig

för en sådan anställning. Antalet professorer vid

universitet och högskolor har mellan 1999 och 2000

ökat med 20 %. Andelen kvinnor bland de personer

som befordrats har generellt sett varit större än

andelen kvinnor bland den befintliga mängden

professorer. Det finns således enligt regeringens

mening inte underlag för antagande om att

befordringsreformen inverkar negativt på

jämställdheten. Även i andra lärarkategorier - med

undantag för adjunkter - har andelen kvinnor ökat.

Vilken inverkan befordringsreformen har haft på

rörligheten är en fråga som kommer att analyseras

närmare i Högskoleverkets fortsatta utvärdering av

reformen.

Sedan 1997 har lärosätena haft i uppdrag att vidta

åtgärder för att åstadkomma en jämnare

könsfördelning bland studenterna i olika

utbildningar. Sådana insatser har gjorts, men det

har visat sig särskilt svårt när det gäller att

rekrytera män till utbildningar där män är

underrepresenterade.

Nationella sekretariatet för genusforskning har

tillsammans med Vetenskapsrådet och Högskoleverket

tagit fram en skriftserie om genusforskning och hur

denna kan användas i undervisningen inom olika

områden. Regeringen anser att Rådet för

högskoleutbildning bör få i uppdrag att utveckla

genusperspektiv i undervisningen.

Av universitetens och högskolornas

årsredovisningar framgår att flera insatser har

gjorts för att öka studentinflytandet och utveckla

lokala riktlinjer. Få lärosäten har dock berört

studentinflytandet i ett jämställdhetsperspektiv i

sin återrapportering, vilket regeringen hade begärt.

Alla studentkårer har inte utnyttjat den rätt de

fått att i anslutning till lärosätets årsredovisning

lämna en redogörelse för kårens syn på lärosätets

utveckling och resultat.

Internationellt samarbete

I syfte att stärka den språkliga och kulturella

gemenskapen i Norden har Nordiska ministerrådet

inrättat en särskild stipendieordning, kallad

Nordplus. Under 2001 beräknas närmare 3 000

studenter få del av Nordplusstipendier. I en

utvärdering som genomförts för 1999-2000 framkom att

studenter från andra nordiska länder värderar

studier i Sverige högt.

Deltagandet i EU:s Erasmusprogram har ökat till ca

3 000 utresande och 4 200 inresande studenter.

Antalet utresande har minskat något jämfört med

1998/99 då det var 3 200. Minskningen bör enligt

regeringen uppmärksammas och analyseras.

Erasmusprogrammet innehåller också lärarmobilitet.

Regeringen anser att erfarenheterna av detta i

huvudsak är positiva, men det är fortfarande alltför

få lärare i Sverige, under 1999/2000 endast 350, som

utnyttjade möjligheten.

Antalet högskolestudenter som deltar i

Leonardoprogrammet för att praktisera i ett annat

europeiskt land har minskat och under de två senaste

åren varit ca 150 studenter årligen.

Linnaeus-Palme är namnet på ett nystartat

utbytesprogram för lärare och studenter på

grundutbildningsnivå med syftet att stärka svenska

lärosätens samarbete med universitet i

utvecklingsländer. I den första ansökningsomgången

för 2000/01 inkom 153 projektansökningar från 27

lärosäten. Av dessa beviljades 119 ansökningar till

projekt som sammanlagt omfattade 47 olika länder.

Svenskundervisning på högskolenivå finns i drygt

40 länder och omfattar ca 40 000 studenter.

Verksamheten får stöd av Svenska institutet, som

samverkar med ca 200 högskoleinstitutioner i Väst-

och Östeuropa, Nordamerika, Latinamerika,

Australien, Nya Zeeland och Ostasien.

Vissa särskilda frågor

Flertalet lärosäten har i sina årsredovisningar

redogjort för sitt arbete med uppgiften att samverka

med det omgivande samhället. Framväxten av särskilda

enheter eller organ med ansvar för samverkans-

uppgiften, samverkansråd och kontaktorganisationer,

fortsatte. Likaså fortsatte tendensen att ansvaret

för samverkan åläggs särskilda personer i ledande

ställning inom lärosätet, såsom vicerektor eller

prorektor. Av lärosätenas redovisning framgår att

samverkan med det omgivande samhället är mycket

mångfasetterad och att den integreras på olika sätt

och i olika hög grad med den utbildning och

forskning som bedrivs vid universitet och högskolor.

Universiteten och högskolorna har varit aktiva i

arbetet med de regionala tillväxtavtalen.

Under rubriken Högskolans roll i det livslånga

lärandet konstaterar regeringen att lärosätena haft

i uppdrag att redovisa omfattningen av kurser som

ges med lägre studietakt än helfart, kurser på andra

tider än dagtid vardagar, andelen studenter över 25

år, distanskurser och uppdragsutbildning. De

redovisningar som lämnats är till vissa delar

bristfälliga och visar ingen entydig utveckling av

det åsyftade kursutbudet.

Efter riksdagens beslut med anledning av

proposition 1999/2000:5 (bet. UbU1, rskr. 94) har

Centrala studiestödsnämnden hos Kammarkollegiet

tecknat avtal om personskadeförsäkring för

studenter. Sedan den 1 juli 2000 gäller en

försäkring i Sverige som ger högskolestudenter ett

personskadeskydd som motsvarar det som arbetstagare

har. Från och med den 1 juli 2001 kan lärosätena

frivilligt ta ansvar även för vissa

utlandsstuderandes personskadeskydd.

De nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik

och matematik som finns inrättade vid respektive

Stockholms, Lunds, Linköpings och Göteborgs

universitet tillhandahåller fortbildningsinsatser

för främst lärare i grundskolan, främjar

metodutveckling i undervisningen och bevakar

utvecklingen av såväl nya forskningsresultat som nya

läromedel inom respektive ämnesområde. Regeringen

ser positivt på att dessa resurscentrum samverkar

med lärarutbildningen i de delar där centrumens

kompetens kan bidra till att kvaliteten på

lärarutbildningen förbättras. Regeringen anser också

att centrumens organisatoriska placering i

anslutning till universiteten är ändamålsenlig,

eftersom den ger bättre förutsättningar att följa

bl.a. forskningen.

Under 2000 har 24 myndigheter inom högre

utbildning haft regeringens uppdrag att införa

miljöledningssystem. Dessa myndigheter har i de

flesta fall påbörjat och i några fall även genomfört

en miljöutredning av verksamheten. Vissa lärosäten

har tagit initiativ till att införa miljöutbildning

för såväl personal som studenter.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t har inget att erinra mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Principer för utbyggnad av högskoleutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om utbyggnadens effekter på

kvaliteten, om fördelningen mellan

naturvetenskaplig och teknisk utbildning å

ena sidan och humaniora och samhällsvetenskap

å den andra, och om att högskoleutbildningen

är underdimensionerad i storstadsregionerna.

Jämför reservationerna 1 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Riksdagen godkände hösten 1999 en plan för utbyggnad

av den grundläggande högskoleutbildningen åren 2000,

2001 och 2002 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16, bet.

UbU1, rskr. 94). I denna plan var drygt 9 000

platser för 2002 fördelade mellan lärosätena, medan

1 010 platser reserverades för senare fördelning.

Sammanlagt 7 175 platser var avsedda för utbildning

inom naturvetenskap och teknik.

I årets budgetproposition konstaterar regeringen

att universitet och högskolor, trots att stora

ansträngningar gjorts både centralt och lokalt att

öka antalet studerande inom naturvetenskaplig och

teknisk utbildning, ändå inte har kunnat rekrytera

studenter till sådan utbildning i den utsträckning

som utbyggnadsplanen avsåg. Regeringen har därför

uppmanat lärosäten som inte kan fylla planerade

platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning

att i stället erbjuda fler studenter plats i

utbildning inom samhällsvetenskap, juridik eller

humaniora, där det finns ett sökandetryck. Avsikten

är att de av statsmakterna tilldelade resurserna

skall utnyttjas.

Budgetförslaget för 2002 innebär att resurserna

för 3 900 av de planerade 7 175 nya platserna inom

naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning

dras in temporärt från vissa högskolor. Regeringen

avser att senast år 2005 återföra de indragna

resurserna, om lärosätenas förutsättningar att nå

sina takbelopp då har förändrats.

Motioner

Två partier föreslår tillkännagivanden som gäller

principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub533 ett tillkännagivande om vikten av

högre utbildning. Motionärerna anser att det är en

alarmerande utveckling att högskolorna omvandlar

platser avsedda för naturvetenskaplig och teknisk

utbildning till utbildningar som är mer populära

(yrk. 1). Moderaterna påpekar i motion 2001/02:N224

att den högre utbildningen är underdimensionerad i

storstadsregionerna och att det i dessa är färre som

går vidare till högre utbildning än i landet som

helhet. Detta får enligt motionärerna negativa

effekter i andra delar av landet, eftersom det finns

risk att välutbildad arbetskraft rekryteras från dem

till storstadsregionerna (yrk. 9).

Kristdemokraterna skriver i motion 2001/02:Ub4 att

utbyggnadstakten i regeringens förslag är alltför

hög och riskerar kvaliteten i utbildningen (yrk. 2).

De anser vidare att utbildningen bör byggas ut både

inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena och

inom humaniora och samhällsvetenskap (yrk. 3).

Riksdagen bör av regeringen begära en kartläggning

av konsekvenserna av högskoleutbyggnaden från

kvalitetssynpunkt (yrk. 4). Nya årsstudieplatser bör

tillföras de icke-statliga högskolorna i allmänhet

och de fria teologiska högskolorna i synnerhet (yrk.

8). I motion 2000/01:Ub24 skriver Kristdemokraterna

att kvalitetsaspekten skall vara styrande vid

utbyggnad av högskolan (yrk. 3) och att både

naturvetenskaplig/teknisk utbildning och

humanistisk/samhällsvetenskaplig bör byggas ut (yrk.

4). Centerpartiet och Folkpartiet har i sina

budgetförslag - till vilka utskottet återkommer i

nästa avsnitt - var för sig räknat med mindre

utbyggnad 2002 än regeringen. Båda partierna pekar i

det sammanhanget på behovet av att säkra kvaliteten

i grundutbildningen och stärka forskningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Den omfördelning av platser som regeringen

bemyndigar lärosätena att göra sker inte för att

minska antalet studenter i naturvetenskaplig och

teknisk utbildning. Dagens små ungdomskullar och det

faktum att alltför få elever väljer det

naturvetenskapliga eller tekniska programmet i

gymnasieskolan har fått till följd att det blir

svårt att rekrytera studenter till naturvetenskaplig

och teknisk utbildning. Eftersom det finns ett

påtagligt sökandeöverskott till vissa andra

utbildningar inom högskolan, är det enligt

utskottets mening helt riktigt att lärosätena

använder sina resurser, såväl ekonomiska som

personella, för att utöka verksamheten inom dessa.

Den utbyggnad som enligt regeringens förslag har

skett åren 2000 och 2001 och kommer att ske år 2002

avser till betydande del storstadsområdena.

Utbyggnad enligt regeringens förslag är enligt

utskottets mening nödvändig för att Sverige skall

fortsätta på väg mot det av riksdagen fastställda

målet för utbildningspolitiken: att Sverige skall

vara en ledande kunskapsnation som präglas av

utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa. Det framgår av

utbyggnadsplanen (i prop. 1999/2000:1) att

utbyggnaden är avsedd att omfatta även andra

utbildningsområden än naturvetenskap och teknik.

Omfattande insatser görs för att säkra kvaliteten i

utbildningen, bl.a. ett heltäckande program för

kvalitetsgranskning genom Högskoleverket. I

propositionen Den öppna högskolan (prop.

2001/02:15), som utskottet behandlar i betänkande

2001/02:UbU4, beskrivs ytterligare insatser för att

främja den pedagogiska utvecklingen i högskolan.

Fler fristående högskolor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att fler statliga

högskolor bör omvandlas till stiftelser och

avstyrker yrkanden från Moderaterna om detta.

Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderata samlingspartiet har i motion 2001/02:Ub541

redovisat ett budgetförslag för treårsperioden

2002-2004. Där ingår ett engångsbelopp år 2004 för

grundkapital till två nya stiftelsehögskolor (yrk.

26). Samma sak tas upp i motionerna 2001/02:N369 och

2001/02:Ub546 (yrk. 2 respektive 11). Enligt den

sistnämnda motionen skall med dessa medel göras

möjligt för en större högskola/universitet och en

mindre högskola att övergå i stiftelseform. I

framtiden kan man pröva även andra organisatoriska

former som kan gynna den akademiska friheten och

excellensen (yrk. 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

fler fristående högskolor.

Enligt utskottets mening bör inte fler statliga

lärosäten omvandlas till stiftelser. De ramvillkor

som nu gäller för universitet och högskolor ger

dessa stort utrymme för självbestämmande.

Principer för medelstilldelning till de

fristående teologiska högskolorna i Stockholm,

Uppsala och Örebro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det inte behövs något

tillkännagivande om att de frikyrkliga

teologiska högskolorna skall ges likvärdiga

villkor med statlig utbildning, eftersom

regeringen planerar att tillgodose detta.

Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Motioner

I motion 2001/02:Ub465 begär ledamöter från sex

partier (fp, m, v, kd, c, mp) att de teologiska

högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro skall

föras in i de allmänna villkoren för

högskoleutbildningen. Motionärerna anser att det är

orättvist att ersättningen för helårsstudenter vid

dessa fristående högskolor inte inkluderar

lokalkostnader. Dessa högskolor bör också ges

möjlighet till en rimlig tillväxt. Vid dem finns

studerande också från andra samfund än huvudmannens

egna, vilket enligt motionärerna har uppfattats

mycket positivt och stärkt högskolornas renommé

(yrk. 1-4). Liknande synpunkter framförs i motion

2001/02:Ub497 (kd) (yrk. 1-3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid

förra riksmötet (bet. 2000/01:UbU1) vill utskottet

påpeka att statsbidragen till de tre berörda

frikyrkliga högskolorna är reglerade i avtal mellan

staten och respektive huvudman. Dessa avtal löper ut

den 30 juni 2003. Från Utbildningsdepartementet har

utskottet inhämtat att det i regeringens

budgetplanering för år 2003 ingår att ersättningen

för helårsstudenter vid de berörda högskolorna skall

vara densamma som för motsvarande utbildning vid

statliga lärosäten. För de utbildningsplatser

(motsvarande 50 helårsstudenter) som tillkommit vid

Teologiska högskolan i Stockholm den 1 juli 2000 har

ersättning även hittills givits enligt den ordinarie

statliga prislappen. I propositionen anges som

planeringsförutsättning att de tre berörda

högskolorna fr.o.m. hösten 2003 skall få medel för

ytterligare 60, 32 respektive 23 helårsstudenter.

Med de av regeringen planerade förändringarna kommer

motionärernas önskemål att bli i stort sett

uppfyllt.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna att

musiklärarutbildningen i Arvika förstatligas

och blir en del av Karlstads universitet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar

anslagen 25:20-25:76 enligt regeringens

förslag och avslår oppositionspartiernas

yrkanden om andra anslagsbelopp.

Motionsyrkanden om olika anslagsvillkor

avstyrks också.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 4 (kd), 2

(c) och 3 (fp).

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för verksamheterna

vid de statliga universiteten och högskolorna samt

hos vissa enskilda utbildningsanordnare redovisas i

bilaga 2 under anslagen 25:20-25:76.

Anslagen har pris- och löneomräknats med 3,1 %.

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och

helårsprestationer i grundutbildningen inom

utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap,

juridik och teologi har därutöver räknats upp med

3,5 % och grundutbildningsanslagen till berörda

lärosäten räknats upp även med hänsyn till detta.

Enligt den utbyggnadsplan för grundutbildningen

som riksdagen godkände hösten 1999 skulle högskolan

byggas ut med 10 555 platser år 2002. En stor del av

utbyggnaden skulle avse naturvetenskaplig och

teknisk utbildning. Sedan det visat sig omöjligt för

lärosätena att rekrytera studenter till sådan

utbildning i den utsträckning som utbyggnadsplanen

avsåg, har regeringen valt att i budgeten för 2002

föra bort medel motsvarande sammanlagt 3 900 platser

i naturvetenskaplig och teknisk utbildning från

vissa lärosäten. De medel som därmed frigjorts från

berörda lärosätens anslag har i stället förts till

anslaget 25:73 och avses bli använda till dels s.k.

särskild lärarutbildning (SÄL), dels uppbyggnaden av

ett svenskt nätuniversitet och dels utbildning för

invandrade akademiker. Regeringens avsikt är att

medlen skall återföras till berörda lärosäten senast

2005, om deras förutsättningar att nå takbeloppen då

har förändrats.

Medel för vårdhögskoleutbildning, som tidigare

anvisats under anslaget Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m., har överförts till de

statliga lärosäten som övertagit huvudmannaskapet

för vårdhögskoleutbildningen respektive till

anslagsposten Högskolan i Jönköping under anslaget

25:72. Regeringen har beräknat en utökning av

sjuksköterskeutbildningen.

Huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i

Arvika föreslås i propositionen övergå från

Värmlands läns landsting till staten. Medel för

denna utbildning, som också tidigare anvisats under

anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m., har överförts till anslaget 25:38 Karlstads

universitet: Grundutbildning.

Lärosätena har under sina grundutbildningsanslag

tillförts sammanlagt drygt 10,6 miljoner kronor för

pedagogisk utbildning av lärarna inom högskolan.

Därutöver har Lunds universitet tillförts 3,9

miljoner kronor för pilotprojekt om pedagogisk

utbildning av lärare, Linköpings universitet

tillförts 1,5 miljoner kronor för ett humanistisk-

samhällsvetenskapligt förnyelseprojekt och Högskolan

i Trollhättan/Uddevalla tillförts 2 miljoner kronor

för utveckling av arbetsintegrerat lärande. Örebro

universitet, Mitthögskolan och Högskolan i Gävle har

tillförts ca 1,6 miljoner kronor vardera för

utveckling av s.k. collegeutbildning (jfr prop.

2001/02:15). Luleå tekniska universitet, Örebro

universitet och Blekinge tekniska högskola har

tillförts ca 1,6 miljoner kronor vardera för att

utveckla kortare yrkesutbildningar inom högskolan

(jfr prop. 2001/02:15). Trafikflygarutbildningen vid

Lunds universitet har tillförts 5 miljoner kronor.

Örebro universitet har som en engångssatsning

tillförts 1 miljon kronor för att utreda

förutsättningarna att där skapa en teckenspråkig

miljö. De båda sistnämnda beloppen anvisas under

anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m.

Under anslagen till forskning och

forskarutbildning har medel tillförts vissa

lärosäten för förstärkning av forskarskolorna i

enlighet med den plan som redovisades i den senaste

forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3).

Göteborgs och Stockholms universitet har tillförts

medel för att överta viss forskningsverksamhet som

tidigare finansierats inom utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv. Karolinska institutet

har tillförts medel för toxikologisk och

lungmedicinsk forskning och för det svenska

tvillingregistret. Medlen för Centrum för

idrottsforskning har förts från Karolinska

institutets anslag till anslaget 25:74 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

m.m., anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm.

Under anslaget 25:74 har också beräknats en ökning

av anslagsposten till Lärarhögskolan i Stockholm för

förstärkning av den utbildningsvetenskapliga

forskningen.

Under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. har, utöver vad som

nämnts ovan, beräknats medel för en

rekryteringsdelegation (40 miljoner kronor, varav 20

miljoner avses få disponeras från uppkommet

anslagssparande). Såsom redovisats i propositionen

En politik för tillväxt och livskraft i hela landet

(prop. 2001/02:4) har 50 miljoner kronor beräknats

för stöd till lärosäten och kommuner i samverkan i

syfte att öka rekryteringen till högskolan och skapa

hållbar tillväxt i regionen. Under en särskild

anslagspost har 15 miljoner kronor avsatts för

bildande av holdingbolag vid Karlstads universitet,

Högskolan i Borås och Högskolan Kristianstad, i

enlighet med vad som redovisats i propositionen FoU

och samverkan i innovationssystemet (prop.

2001/02:2).

Motioner

Oppositionspartiernas förslag beträffande anslagen

till universitet och högskolor redovisas i bilaga 2

i en kolumn för varje parti.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub541 (yrk. 15, 16, 17, 23 och 24) att

anslagen till grundutbildning respektive forskning

och forskarutbildning vid de olika lärosätena skall

avskaffas. I stället föreslås ett nytt anslag till

grundutbildning, som omfattar 146 miljoner kronor

mer än summan av de avskaffade

grundutbildningsanslagen. Anslaget skall fördelas

mellan universitet och högskolor med utgångspunkt i

att man skall följa studenternas val samt främja

kvalitet inom grundutbildningen. Även till forskning

och forskarutbildning föreslås ett nytt anslag (i

bilaga 2 benämnt 25:89 Forskning och

forskarutbildning) som motsvarar summan av de

avskaffade anslagen till lärosätena. Moderaterna

föreslår därutöver knappt 777 miljoner kronor under

ett annat nytt anslag (i bilaga 2 benämnt 26:10

Ökade satsningar på forskning), avsett dels för en

förstärkning av den fria forskningen, dels för en

förstärkning av finansieringen av doktorander men

även för inrättande av ett institut för hälsa och

medicin. Under anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

föreslår Moderaterna 20 miljoner kronor mer än

regeringen, detta i syfte att trygga möjligheterna

att bedriva utbildning och forskning i alternativa

driftformer. Moderaterna vill under anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. ta bort medlen till rekryteringsdelegationen

och minska anslagsposten till regeringens

disposition. I sin motion 2001/02:Ub546 anmäler

Moderaterna att de vill öka anslagen till forskning

och forskarutbildning vid universiteten och

högskolorna, de s.k. fakultetsanslagen (yrk. 16).

Kristdemokraterna anser liksom tidigare att

regeringen vill bygga ut den grundläggande

högskoleutbildningen i alltför snabb takt. Enligt

deras mening bör utbyggnaden ske med 7 500 platser

per år. I sin motion 2001/02:Ub450 föreslår de en

minskning av anslagen till grundutbildning med 590

miljoner kronor (i bilaga 2 redovisat som anslag

25:91 Minskad volym inom högskolans

grundutbildning). De säger nej till

rekryteringsdelegationen och minskar därför anslaget

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. med 20 miljoner kronor.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub524 en

halvering av antalet nya utbildningsplatser i

grundutbildningen (i bilaga 2 redovisat som anslag

25:91 Minskad volym inom högskolans grundutbildning,

där Centerpartiet vill minska med 75 miljoner

kronor) och en ökning av resurserna till forskning

vid de nya universiteten i Karlstad, Växjö och

Örebro samt Mitthögskolan, Blekinge tekniska

högskola och Högskolan i Kalmar. Även anslaget 25:74

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor m.m. föreslås bli ökat med 100

miljoner kronor. Centerpartiet vill tillföra

Högskolan i Jönköping 5 miljoner kronor under

anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. Inom anslaget 25:73 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

föreslås en utökning samt en omfördelning, så att

anslagsposten till nätuniversitetet ökas med 40

miljoner kronor, anslagsposten som fördelas efter

beslut av regeringen minskas med 50 miljoner kronor

och en ny anslagspost, Särskild

förskollärarsatsning, tillförs med 15 miljoner

kronor.

Folkpartiet vill också se en lägre takt i

utbyggnaden av grundutbildningen. I motionerna

2001/02:Ub261 (yrk. 2 och 3), 2001/02:Ub540 (yrk. 2)

och 2001/02:Fi294 (yrk. 17) föreslås därför en

minskning med 200 miljoner kronor (i bilaga 2

redovisad under anslaget 25:91 Minskad volym inom

högskolans grundutbildning). Dessa medel föreslås i

stället bli använda till en satsning på

kvalitetsförstärkning (i bilaga 2 redovisad som

anslag 25:85 Ytterligare kvalitetsförstärkningar).

De högskolor som har högst sökandetryck ges i

Folkpartiets förslag ett extra tillskott på

sammanlagt 200 miljoner kronor, fördelade mellan

angivna högskolor. Vidare föreslås att anslagen till

forskning och forskarutbildning vid samtliga tolv

universitet förstärks med sammanlagt 240 miljoner

kronor. Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. minskas med 300

miljoner kronor, bl.a. genom besparing på

nätuniversitetet, holdingbolagen och s.k. NT-svux-

utbildning.

I motion 2001/02:Ub344 (m) föreslår motionärerna

ett tillkännagivande om höjt anslag år 2002 till

Mälardalens högskola för forskning och

forskarutbildning (yrk. 2). Motion 2001/02:Ub389 (s)

tar upp frågan om likvärdig behandling av

stiftelsehögskolor och andra högskolor mot bakgrund

av att staten tidigare ställt i utsikt att tillföra

Chalmers tekniska högskola utökade medel när dess

mikroteknologicentrum stod färdigt, något som

regeringen sedermera inte har levt upp till.

Motionären bakom motion 2001/02:Ub519 (s) befarar

att en stor brist på utbildade psykologer kommer att

inträffa fyra år tidigare än hittills beräknat. Hon

vill att regeringen därför skall ange

examinationsmål även för psykologexamen.

Undervisningen i finska och meänkieli vid Umeå

universitet, som är ett särskilt åtagande för

universitetet, bör enligt motion 2001/02:Ub473 (s)

finansieras utanför takbeloppet, på samma sätt som

redan sker för undervisningen i samiska.

Inom ramen för anslaget 25:73 bör enligt motion

2001/02:Ub461 (fp) de universitet och högskolor samt

berörda kommuner som har extra kostnader för

decentraliserad utbildning tilldelas medel för

dessa.

Den vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska

akademien bör enligt motion 2001/02:Ub506 (kd, m, v,

fp) tillåtas att inom givna budgetramar tilldelas

medel till utrednings- och planeringsarbete

inklusive konsekvensutredning och en

utvärderingsplan för att så snart som möjligt starta

ett accelererat utbildningsprogram till

sjuksköterskeexamen för studenter som redan har en

högskoleutbildning motsvarande 120 poäng.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

25:20-25:76 enligt regeringens förslag och avslår

samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Grundutbildningen bör enligt utskottets mening

byggas ut i enlighet med regeringens förslag. I

betänkande 2001/02:UbU4 ställer sig utskottet bakom

regeringens bedömning att den nuvarande

målstyrningen och det nuvarande

resurstilldelningssystemet för grundutbildningen i

huvudsak bör bibehållas. Det innebär bl.a. att varje

lärosäte skall tilldelas ett anslagsbelopp till

grundläggande utbildning, med angivande av ett

takbelopp och eventuellt ett belopp för särskilda

åtaganden utanför takbeloppet. Den höjning av den

s.k. prislappen för humanistisk,

samhällsvetenskaplig, juridisk och teologisk

utbildning som ingår i regeringens förslag innebär

ett första steg i en kvalitetshöjning. Satsningen på

pedagogisk utbildning av högskolans lärare har också

betydelse för utbildningskvaliteten. Utskottet är

inte berett att avstå från rekryteringsdelegationen

eller att minska verksamheten inom nätuniversitetet.

Anslagsposten till s.k. NT-svux-utbildning är

nödvändig så länge den fleråriga satsningen inte är

avslutad. Inga nya studenter antas till sådan

utbildning och den upphör helt vid utgången av 2002.

Frågan om medelstillskott till Chalmers tekniska

högskola för mikroteknologicentrum behandlades av

riksdagen för två år sedan (bet. 1999/2000: UbU1 s.

61 f.). Utskottet anslöt sig då till regeringens

bedömning att stiftelsens ekonomiska situation var

så gynnsam att det tidigare aviserade statliga

medelstillskottet inte behövdes. Riksdagen har inte

anledning att ändra sitt ställningstagande.

Regeringen har i regleringsbrev för 2001 till

berörda lärosäten skrivit att antalet examinerade i

psykologutbildningen bör öka under perioden

2005-2008. Det bör vara regeringens ansvar att

bestämma om ett examinationsmål behöver anges för

psykologutbildningen.

Helårsstudenter och helårsprestationer i såväl

samiska som finska och meänkieli vid Umeå

universitet avräknas inom universitetets takbelopp.

Samma system tillämpas för Uppsala universitet när

det gäller egyptologi, estetik, estniska, iranska

språk, keltiska språk, swahili, turkiska språk,

ungerska och seismologi - ämnen i vilka Uppsala

universitet har ett särskilt åtagande att anordna

utbildning. Utöver takbeloppet tilldelas Umeå

universitet medel för ett lektorat i samiska.

Som framgått i det föregående finns under anslaget

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. bl.a. en anslagspost på 50 miljoner

kronor för stöd till lärosäten och kommuner i

samverkan. Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motion 2001/02:Ub461.

Inga centrala bestämmelser hindrar Göteborgs

universitet från att inom ramen för sitt

grundutbildningsanslag finansiera utrednings- och

planeringsarbete för ett förkortat studieprogram

till sjuksköterskeexamen. Utskottet är inte berett

att föreslå ökning av anslaget med anledning av

detta.

Framtida medelstilldelning till forskning och

forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte gör

något uttalande om resurs-tillskott av en

viss storlek i framtiden. Riksdagen bör också

avslå motionsyrkanden om koncentration av

forskningsresurser, om hur forskarskolor

skall byggas upp, om balansen mellan

vetenskapsområdena och om satsning på

popularisering av forskningsresultat.

Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd) och 3

(fp).

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2001/02:Ub546 att det för att skapa

forskningsmiljöer i världsklass är nödvändigt att

koncentrera resurser till de regioner och

forskningsområden där svenska forskare och

forskarlag redan i dag håller mycket hög klass (yrk.

18). Motionärerna välkomnar inrättandet av s.k.

forskarskolor, men de anser att forskarskolor bör

byggas nedifrån och upp, inte uppifrån och ned såsom

skett genom regeringens förslag förra året (yrk.

19).

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub438 att

konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning

mellan vetenskapsområden skall utredas (yrk. 4). De

anser också att det är nödvändigt att

forskarutbildningen tilldelas ökade resurser för att

inte kvaliteten skall sänkas i och med den ökade

antagningen. Riksdagen måste ge tydliga besked till

lärosätena om vad som kommer att gälla inte bara

under det närmaste året utan flera år framöver,

framhåller motionärerna (yrk. 6). Det är angeläget

att utveckla möjligheterna att popularisera

forskningsresultaten. För detta behövs enligt

motionärerna en personell och materiell satsning

(yrk. 11).

Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub261 ge

ett extra tillskott till forskning och

forskarutbildning på 600 miljoner kronor per år -

knappt 2 miljarder kronor över tre år (yrk. 14). De

vill också se en koncentration av

forskningsresurserna till ett mindre antal lärosäten

och institutioner i landet, detta för att uppnå

kritisk massa. Vilka lärosäten som skall tilldelas

forskningsresurser skall avgöras utifrån en

vetenskaplig bedömning i efterhand av deras

forskningsresultat, inte utifrån kvantitativa

kriterier som t.ex. hur lärosäten uppfyller

examensmål (yrk. 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

framtida medelstilldelning till forskning och

forskarutbildning.

När motsvarande yrkanden behandlades vid förra

riksmötet framhöll utskottet att forskningspolitiken

måste utformas med beaktande av flera samhälleliga

krav. Utbyggnaden av högskolan i hela landet har

visat sig få positiva effekter för forskningen.

Forskning vid mindre och medelstora högskolor har

kunnat utvecklas framgångsrikt. Självfallet måste

ett övergripande krav vid fördelningen av

forskningsresurser alltid vara att de statliga

medlen kommer att kunna användas med uppfyllande av

högt ställda krav på vetenskaplig kvalitet (bet.

2000/01:UbU6 s.12). Regeringens prövning av

ansökningar från mindre och medelstora högskolor om

vetenskapsområde syftar till att upprätthålla

kvaliteten och att ta ställning till om det finns

resurser för att satsa på forskarutbildning på

ytterligare lärosäten. En väsentlig del av de

resurser som används till forskning vid universitet

och högskolor kommer från forskningsråd, som

genomför en kvalificerad granskning av

ansökningarna, innan beslut fattas om vilka projekt

som skall få medel.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte nu

göra något uttalande om storleken på anslagen till

forskning och forskarutbildning efter år 2002.

Övriga frågor

Vissa utbildningar, forskningsområden och

lärosäten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om utbyggnad av farmaceutisk

utbildning, om mer utbildningsresurser till

Stockholmsregionen och Västsverige och i

Helsingborg och om ökade resurser till vissa

lärosäten för olika ändamål. Riksdagen bör

också avslå yrkanden om finansieringen av

Lunds universitets hi-

storiska museum och om lokaliseringen av ett

resurscentrum för

idrott och hälsa. Riksdagen bör inte uttala

sig för inrättande av ett nytt

vetenskapsområde Social ekonomi och inte

heller för inrättande av professurer vid

lärosätena.

Jämför reservationerna 4 (kd), 2 (c) och 3

(fp).

Motioner

I fem motioner föreslås att farmaceutisk utbildning

skall anordnas vid fler högskolor än i dag (då sådan

utbildning endast ges vid Uppsala och Göteborgs

universitet samt Högskolan i Kalmar). Enligt

motionerna 2001/02: Ub299 (fp, kd, c), 2001/02:Ub397

(c, m, kd, fp) och 2001/02:Ub471 (s) bör

farmaceutisk utbildning anordnas även vid Umeå

universitet. I motion 2001/02:Ub402 (s) föreslås att

Umeå universitet och Mitthögskolan skall få

farmaceutisk utbildning. Enligt motion 2001/02:Ub219

(m) bör sådan utbildning anordnas i Helsingborg inom

ramen för Lunds universitet.

Med tanke på arbetsmarknadsutvecklingen i

Katrineholm förordas i motion 2001/02:Ub362 (s) att

förutsättningarna för lokalisering dit av en ny

utbildning på högskolenivå för

musikinstrumenttekniker skall utredas.

Situationen för Lunds universitets historiska museum

tas återigen upp i fem motioner. Enligt motion

2001/02:Ub353 (fp, c) bör museet läggas under

Kulturdepartementets ansvar (yrk. 1), man bör utreda

finansieringsförslag som tryggar museets framtid

(yrk. 2) och regionala fornfynd bör även

fortsättningsvis förvaras i Skåne (yrk. 3). Liknande

synpunkter framförs i motion 2001/02:Ub488 (m).

Möjligheterna att byta huvudman för museet från

Lunds universitet till Statens historiska museer bör

enligt motion 2001/02:Ub539 (s) utredas. I motion

2001/02:Ub352 (m) sägs att de berörda departementen

tillsammans borde ta initiativ till de

överläggningar som kan krävas för att komma fram

till ett slutligt beslut om museets framtid. Ett

tillskott på 3,5 miljoner kronor skulle behövas

utöver de 2,5 miljoner kronor som Lunds universitet

har avsatt till historiska museet, och dessa medel

borde kunna frigöras genom omfördelning inom

befintliga resurser, hävdar motionären i motion

2001/02:Ub496 (kd).

Enligt motion 2001/02:Ub294 (kd) talar allt för att

ett science center i Linköping med flyglära som

innehållslig stomme skulle bli ett gott komplement

till flygplansmuseet i Linköping (yrk. 1).

Ökade forskningsresurser till Linköpings universitet

förordas i motionerna 2001/02:Ub248 (m) och

2001/02:Ub335 (kd). Den sistnämnda motionen tar upp

klimatforskning, ett område där Linköpings

universitet enligt motionären skulle kunna samverka

med SMHI och klimatforskningsinstitutet i Abisko.

Antalet studenter som behöver dövtolkning ökar

stadigt vid Örebro universitet, men de anslag

universitetet har räcker inte för att driva verk-

samheten. Anslagen måste på sikt anpassas efter

behoven, framhåller Kristdemokraterna i motion

2001/02:So619 (yrk. 4). Enligt motion 2001/02: Ub314

(kd) är det, med tanke på den utveckling mot

teckenspråkig miljö som Örebro universitet strävar

efter, nödvändigt att anslå särskilda medel direkt

till universitetet för de beräknade tolkkostnaderna.

En forskarskola i demokrati bör inrättas och Örebro

universitet få uppdraget att vara värduniversitet

för denna, heter det i motion 2001/02:Ub366 (s).

Samma förslag förs fram i motion 2001/02:Ub385 (kd,

m, v, c, fp).

Kristdemokraterna anser att de s.k. bokstavsbarnens

behov måste mötas bättre i skolan. Bättre metoder

för detta måste utvecklas, och enligt motion

2001/02:Ub446 borde Institutet för

handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet kunna göra det (yrk. 7). Institutets

värde som resurs för forskning kring de

funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen

påpekas av Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub549

(yrk. 3). I motion 2001/02:Ub271 (kd) lyfter

motionären fram samma institut som en resurs för

kompetensutveckling av personal inom olika kommunala

verksamheter (yrk. 1). Institutet bör därför få

ekonomiska resurser som motsvarar dess betydelse för

en långsiktig verksamhet (yrk. 2).

I motion 2001/02:Ub399 (s) skriver motionärerna att

Mitthögskolan snarast bör utvecklas till ett

fullvärdigt universitet. De beskriver önskemålen när

det gäller forskning och utbildning där, bl.a. att

högskolan skall få ge fullständig

civilingenjörsutbildning. Återupptagande av

sjöbefälsutbildningen vid Mitthögskolan i Härnösand

förordas i motion 2001/02:Ub401 (s). Motionärerna

anser det oroande att så få studenter från Norrland

söker sig till sjöbefälsutbildningen, som i dag

endast anordnas i Kalmar och Göteborg (Chalmers).

Vikten av en satsning på säkerhet inom informations-

och kommunikationsteknologin (IKT) framhålls i

motion 2001/02:Ub351 (v) (yrk. 1). Motionärerna

anser att Centrum för elektronisk säkerhet vid

Blekinge tekniska högskola lämpligen bör ges

uppdraget att vara motorn i ett sådant arbete (yrk.

2).

I det fortsatta arbetet med miljöproblemen i

Östersjön bör regeringen tydliggöra

Kalmarsundslaboratoriet vid Högskolan i Kalmar som

en resurs, anser motionären i motion 2001/02:Ub350

(s). Samma motionär skriver i motion 2001/02:Kr304

(s) att ett resurs- och utvecklingscentrum i

kulturmiljöpedagogik bör etableras vid Högskolan i

Kalmar.

Tre motioner - 2001/02:Ub344 (m) yrkande 1,

2001/02:Ub361 (s) och 2001/02:Kr420 (v) yrkande 3 -

tar upp planerna som finns vid Mälardalens högskola

att etablera ett centrum för finska språket och

finsk kultur. Enligt den förstnämnda motionen kommer

finansieringen på sikt att ske inom befintliga

reguljära anslag, men initialt krävs ett särskilt

stöd om 7 miljoner kronor för att satsningen skall

lyckas. I samma motion begärs ett tillkännagivande

av riksdagen om att Mälardalens högskola hos

regeringen har begärt att bli tilldelad humanistisk-

samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, en ansökan

som stöds av de berörda kommunerna, länsstyrelserna

och landstingen (yrk. 3). I motion 2001/02:Ub452 (s)

förordas ytterligare resurser till Mälardalens

högskola för den särskilda lärarutbildningen (SÄL).

Enligt motionerna 2001/02:Ub201 (m) och

2001/02:Ub203 (c) bör staten satsa på Högskolan

Dalarna med sikte på att den utvecklas till

universitet, enligt den sistnämnda motionen till år

2005.

Vid Högskolan i Gävle bör enligt motion

2001/02:Ub308 (kd) etableras utbildning av

lantmätare. I motion 2001/02:Ub544 (s) beskriver

motionärerna den långa erfarenhet av

distansutbildning och flexibelt lärande som finns i

Gävleborgs län och särskilt i Hälsingland.

Sju motioner tar upp behovet av högskoleutbildning i

Stockholmsregionen. Enligt motion 2001/02:N313 (m)

är den högre utbildningen i förhållande till

befolkningsmängden kraftigt underdimensionerad i

storstadsregionerna (yrk. 7). Utbyggnaden av högre

utbildning i Stockholm har enligt motion 2001/02:

N319 (m) släpat efter landet i övrigt (yrk. 9). Med

de senaste årens satsningar kan en förbättring ses,

heter det i motion 2001/02:Ub553 (s), men

motionärerna anser att det krävs ytterligare

insatser om regionen skall nå upp till samma andel

av en årskull som den som gäller i andra delar av

landet (yrk. 1). Andelen högskoleplatser reserverade

för Stockholmsregionen bör enligt motion

2001/02:Ub430 (kd) öka (yrk. 2). Därvid bör

regionens södra delar prioriteras (yrk. 3) och man

bör se över möjligheterna att skapa ett campus för

högskolestudenter i Stockholmsregionen (yrk. 4). I

motion 2001/02:Ub237 (m) påtalas behovet av fler

högskoleplatser på Södertörn (yrk. 1). I motion

2001/02:Bo322 (fp) sägs att Södertörns högskola bör

få ytterligare 8 miljoner kronor år 2002 (yrk. 2)

och att denna högskola bör utvecklas till

universitet (yrk. 3). Universitetsstatus för

Södertörns högskola begärs också i motionerna

2001/02:Ub237 (m) yrkande 2 och 2001/02:Ub553 (s)

yrkande 2. Med hänvisning till erfarenheterna från

etablerandet av Södertörns högskola föreslås i

motion 2001/02:Ub307 (s) att regeringen skall

påbörja en strategisk planering för en ny högskola i

Stockholm, lämpligen på Järvafältet eller i

Skärholmen.

Högskoleutbildningen som bedrivs inom Campus

Helsingborg inom ramen för Lunds universitet har

enligt motionerna 2001/02:Ub317 (s) och 2001/02:

Ub379 (s) stort värde för att bryta den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning och bör

därför stödjas. Enligt motionärerna bör Campus

Helsingborg framdeles tillföras särskilda medel. I

motion 2001/02:Ub257 (m) framhåller motionärerna att

Helsingborg och nordvästra Skåne lämpar sig för

satsning på tvärvetenskaplig universitetsutbildning

i service och information.

Åtta motioner tar upp behovet av att bygga ut

utbildning och forskning i Västsverige. Enligt

motion 2001/02:Ub427 (m) behöver Västsverige och

Göteborg ett tillskott på mellan 6 000 och 10 000

utbildningsplatser över en period av tre till fem

år. I motion 2001/02:Ub440 (s) sägs att det behövs

ytterligare 15 000 nya högskoleplatser under en

femårsperiod (yrk. 1). Läkarutbildningen vid

Göteborgs universitet bör få ytterligare platser

(yrk. 2), liksom vårdutbildningarna i Västsverige

(yrk. 3). En nätverksbaserad forskarskola i

vårdvetenskap bör etableras (yrk. 4),

forskarutbildningen byggas ut vid samtliga högskolor

och universitet i regionen (yrk. 5), en professur

med inriktning mot yrkespedagogik inrättas (yrk. 6)

och en fortsatt satsning göras på form och design i

Västsverige (yrk. 7). I motion 2001/02:Ub507 (kd, m,

fp, v) begärs att regeringen i nästa budget skall

uppmärksamma problemen för den vårdvetenskapliga

fakulteten vid Göteborgs universitet. Motion

2001/02: Ub536 (kd) tar upp behovet av att lösa

finansieringen av fasta forskartjänster vid

Kristinebergs marina forskningsstation (KMF), som

tillhör Göteborgs universitet. Den ekotoxikologiska

forskargruppen vid KMF har fram till i år avlönats

av Statens naturvårdsverk, som emellertid inte

längre har medel för detta. Ökning av de fasta

forskningsresurserna vid Högskolan i Skövde efter

2002 förordas i motionerna 2001/02:Ub482 (c, m) och

2001/02:Ub469 (kd) yrkande 1. I den sistnämnda

motionen påpekas också att ansökan från Högskolan i

Skövde om att få vetenskapsområde måste prövas (yrk.

2). Fortsatt satsning på forskning vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla, bl.a. om arbetsintegrerat

lärande, förordas i motionerna 2001/02:Ub239 (s) och

2001/02:Ub339 (m).

Ökade forskningsresurser till Högskolan i Jönköping

förordas i motion 2001/02:Ub509 (s).

I motionerna 2001/02:Ub365 (s) och 2001/02:Ub478 (c,

m, v, kd, fp) föreslås att det resurscentrum för

idrott och hälsa, som regeringen aviserat skall

inrättas (prop. s. 65), lokaliseras till det

gemensamma institut som Örebro universitet och

Idrottshögskolan i Stockholm har kommit överens om

att bilda och som skall vara baserat på en

tvåcampuslösning.

Idrottsforskningen har enligt motion 2001/02:Kr428

(kd) inte givits de nödvändiga resurserna. I första

hand bör denna forskning vara ett ansvar för

utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer

behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för

idrottens egna organisationer (yrk. 11). Huvudman

för Centrum för idrottsforskning bör enligt motion

2001/02:Ub475 (s) bli Umeå universitet.

Ett vetenskapsområde för social ekonomi bör enligt

motion 2001/02:N314 (c) inrättas och forskningen

inom området utvecklas (yrk. 9). I motion

2001/02:Ub504 (s) skriver motionärerna att det bör

övervägas om Svenska institutet för social ekonomi

vid Mitthögskolan kan ges en tydligare och starkare

roll inom forskningsområdet social ekonomi.

En åtgärd för att råda bot på bristen på utbildade

reumatologer är enligt motion 2001/02:So236 (mp) att

inrätta fler professurer i reumatologi vid

universitetssjukhusen (yrk. 2).

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Alla universitet och högskolor som har staten som

huvudman skall ses som resurser både för hela landet

och för respektive lärosätes närmaste geografiska

omgivning. Huruvida en viss region är underförsörjd

med högskoleplatser jämfört med andra regioner kan

inte bestämmas på ett entydigt sätt, eftersom

regioner kan avgränsas på olika sätt. Utskottet

anser liksom tidigare att fördelningen av platser

måste bestämmas genom en avvägning mellan flera

faktorer, av vilka studenternas efterfrågan är en,

näringslivets behov i olika delar av landet en annan

och olika lärosätens möjligheter att anordna

utbildning ytterligare en. Enligt utskottets mening

är det angeläget att alla ges likvärdiga möjligheter

till högre utbildning i hela landet. Hur den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning skall kunna

minskas diskuteras närmare i utskottets betänkande

2001/02:UbU4.

Enligt högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 11 §) är

det Högskoleverket som beslutar vid vilka statliga

lärosäten olika examina får avläggas. Varje

universitet och högskola beslutar själv om sitt

utbildningsutbud. I sammanhanget noterar utskottet

att sjöbefälsutbildning kräver mycket dyrbara

investeringar.

Riksdagen behandlade även förra året

motionsyrkanden liknande de nu framförda om Lunds

universitets historiska museum (bet. 2000/01:UbU8).

Yrkandena avslogs då. Den utredning inom Lunds

universitet som då pågick har avslutats och

universitetet har i sin budget avsatt medel för den

fortsatta verksamheten. Utskottet påminner om vad

kulturutskottet skrev i sitt yttrande förra året om

att en eventuell överföring av museet till

Kulturdepartementets område skulle behöva medföra

överföring av medel från Lunds universitets anslag

till utgiftsområde 17. Enligt utskottets mening

finns det inte anledning för riksdagen att begära

att regeringen låter utreda frågan eller att göra

några uttalanden om var fornfynd från Skåne skall

förvaras.

När det gäller resurser för dövtolkning vid Örebro

universitet påminner utskottet dels om att

regeringen har avsatt 1 miljon kronor som en

engångssatsning för att Örebro universitet skall

kunna utreda möjligheterna att skapa en

teckenspråkig miljö, dels om att det ingår i

planeringsförutsättningarna för år 2003 att

Stockholms universitet då skall tillföras

ytterligare 4 miljoner kronor på den anslagspost som

avser stöd till studenter med funktionshinder och

som fördelas mellan lärosäten i hela landet som har

särskilt stora sådana kostnader.

Huruvida ytterligare högskolor skall få ställning

som universitet eller tilldelas vetenskapsområde är

det enligt högskolelagen regeringens sak att avgöra.

Det sker normalt efter en vetenskaplig prövning

genom Högskoleverket.

Regeringen anger i budgetpropositionen som en

planeringsförutsättning för budgetåret 2003 att

bl.a. Örebro universitet, Mitthögskolan, Blekinge

tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och

Mälardalens högskola bör få fortsatt förstärkning av

medlen för forskning och forskarutbildning. Alla

lärosäten har befogenhet att inom ramen för de

anslag som statsmakterna tilldelar dem inrätta och

driva institut och centrum av olika slag. Utskottet

utgår från att lärosätena använder denna frihet till

att profilera sig på de sätt som varje lärosäte

finner lämpligt.

Att avgöra i vilka ämnen det bör anställas

professorer är inte längre statsmakternas uppgift

utan respektive lärosätes. Utskottet är inte berett

att föreslå att ytterligare vetenskapsområden skall

inrättas och läggas till grund för fördelningen av

resurser till forskning och forskarutbildning vid

lärosätena.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

regeringens bedömning av var det aviserade

resurscentrumet för idrott och hälsa skall

förläggas. Riksdagen har inte heller anledning att

motsätta sig regeringens förslag att medlen till det

forskningsfinansierande organet Centrum för

idrottsforskning skall anvisas under anslaget till

Idrottshögskolan i Stockholm i stället för som

hittills under anslaget till Karolinska institutet.

Cancerfonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte uttalar

sig för att Cancerfonden skall undantas från

de generella reglerna om full

kostnadstäckning för externfinansierad

forskning vid universitet och högskolor.

Jämför reservation 1 (m).

Gällande bestämmelser

I regleringsbrev för år 2001 har regeringen

föreskrivit att när universitet och högskolor får

inkomster i form av avgifter och bidrag i den egna

verksamheten skall samtliga kostnader som är

förenade med den på detta sätt finansierade

verksamheten täckas med dessa medel (s.k. full

kostnadstäckning). Som en lägsta nivå för påslag för

indirekta kostnader skall lärosätena ta ut minst 18

% av forskningsprojektens direkta kostnader

exklusive lokalkostnader.

Motion

Cancerfonden, som är en ideell organisation med

brett folkligt stöd, är huvudfinansiär av

cancerforskningen i Sverige, framhålls i motion

2001/02:Ub356 (m). I syfte att underlätta svensk

cancerforsknings framgångsrika arbete bör man låta

Cancerfonden utgöra ett fortsatt undantag från höjda

lokalkostnader och låta den indirekta kostnaden

förbli 12 %, skriver motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

När ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen

vid förra riksmötet betonade utskottet att en

korrekt tillämpning av principen om full

kostnadstäckning är nödvändig för att inte

universitetens och högskolornas egna resurser skall

urholkas (bet. 2000/01:UbU6, rskr. 98). Utskottet

står fast vid denna uppfattning.

Nytt avtal om ersättning för klinisk utbildning

och forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte gör

något uttalande om det nya avtal som nu

förbereds.

Gällande bestämmelser

Eftersom den kliniska delen av läkar- och

tandläkarutbildningarna och den kliniska forskningen

endast kan bedrivas där sjukvård eller tandvård

bedrivs, har staten slutit avtal med sjukvårds- och

tandvårdshuvudmännen om att statlig utbildning och

forskning får tillgång till respektive

landstings/kommuns sjukvårds- och

tandvårdsorganisation. Vårdhuvudmännen får

ersättning för detta av staten enligt bestämmelser i

avtalen. Medel till ersättningarna anvisas under

anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning (i den nu aktuella budgetpropositionen

anslag 25:75). De nu gällande avtalen godkändes av

riksdagen år 1990 (medicinsk utbildning och

forskning) och av regeringen år 1993 (odontologisk

utbildning och forskning). Båda avtalen har en

uppsägningstid på fem år.

Staten har sagt upp avtalen, som upphör att gälla

vid utgången av år 2003. Anledningen till

uppsägningen är att avtalen enligt regeringens

mening i väsentliga delar är obsoleta, eftersom mål-

och resultatstyrning samt ett nytt

resurstilldelningssystem har införts för den

statliga högskolan.

Motioner

I motionerna 2001/02:Ub398 (c), 2001/02:Ub466 (fp)

och 2001/02:Ub517 (s) anger motionärerna att de

nuvarande avtalen medför orättvisa, till nackdel för

framför allt Umeå universitet. De vill att det nya

system som skall avlösa de nuvarande avtalen skall

skapa större rättvisa mellan lärosätena än hittills

och bättre tillgodose lärosätenas behov av att kunna

styra medlen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Motsvarande yrkanden har väckts under varje

riksmöte de senaste åren. Liksom tidigare utgår

utskottet från att regeringen eftersträvar en

lösning som just skapar den större rättvisa mellan

lärosätena som motionärerna vill se och att

lärosätenas behov av att kunna styra medlen blir

bättre tillgodosett än hittills.

Lärarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

stort antal yrkanden om lärarutbildning.

Flera av yrkandena motsvarar sådana som

riksdagen tog ställning till vid riksmötet

2000/01 eller gäller frågor som det är

lärosätenas sak att besluta om. Riksdagen bör

inte begära en utredning om

dramapedagogutbildningen.

Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 8 (kd, fp),

1 (m), 4 (kd) och 3 (fp).

Yrkanden om lärarutbildning läggs fram i ett stort antal

motioner. I det följande tar utskottet först upp

yrkanden som gäller lärarutbildningens struktur.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2001/02:Ub233 att såväl lärarrekryteringen som

trivseln bland lärarna är ett stort problem, och att

den nya lärarutbildning som startar hösten 2001 inte

kommer att ändra på det. Motionärerna förespråkar en

gedigen, kvalificerad och profilerad lärarutbildning

där större vikt läggs vid ämneskunskaper och

ledarskapsutbildning, som ger förmåga både att leda

och att samverka med andra (yrk. 25). I motion

2001/02:Ub253 skriver Moderaterna att lärarna näst

efter föräldrarna spelar den viktigaste rollen när

det gäller att barn skaffar sig de kunskaper som

krävs för att de skall utvecklas till fria och

ansvarsfulla individer (yrk. 1). Vägarna till

läraryrket måste bli flera än i dag och

flexibiliteten måste öka (yrk. 2). Aktuella

lärarutbildningar bör enligt Moderaternas motion

2001/02:Ub265 kompletteras med relevant

ledarskapsutbildning (yrk. 6).

Folkpartiet anser att lärarutbildningen måste

förbättras för att bli attraktiv för studenterna. I

partiets motion 2001/02:Ub220 motsätter sig

motionärerna en utveckling mot "enhetslärare" som

enligt deras mening minskar kraven på ämneskunskaper

(yrk. 5 och 7). De föreslår att utbildningen för

lärare som skall undervisa yngre elever skall

förlängas till 160 poäng med betoning på läs- och

skrivinlärning (yrk. 9). Mer praktik får inte ske på

bekostnad av ämneskunskaper, heter det i motionen

(yrk. 10).

Behovet av waldorflärarutbildningar tas upp i

motion 2001/02:Ub251 (m). Detta bör tillgodoses

genom att Rudolf Steinerhögskolan ges ett särskilt

uppdrag beträffande utbildning och forskning i

waldorfpedagogik.

Moderata samlingspartiet anser det viktigt att

stimulera alternativ genom att fristående

lärarutbildningar ställs under statlig tillsyn och

tilldelas statsbidrag. En lärarhögskola bör vidare

omvandlas till fristående högskola (mot.

2001/02:Ub546 yrk. 13 och 2001/02:Ub233 yrk. 26 och

27).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Riksdagen tog hösten 2000 ställning till

regeringens förslag till förnyad lärarutbildning

(prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5).

Därvid behandlades motionsyrkanden som motsvarar de

nu refererade yrkandena. Utskottet anser inte att

riksdagen har anledning att ändra sitt

ställningstagande utan hänvisar till vad som då

anfördes i utskottsbetänkandet.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub220 ett

tillkännagivande om att undvika lärarbrist (yrk. 4).

Motionärerna pekar på att regeringen med den nya

lärarutbildningen har försvårat för den som först

läst en ämnesutbildning och sedan vill utbilda sig

till gymnasielärare, eftersom utbildningstiden

förlängs med en termin jämfört med hittills. Detta

kan för många vara avskräckande. Enligt motion

2001/02:Ub387 (kd) måste det bli attraktivt att

stanna kvar som lärare i skolan, och man måste göra

satsningar för att locka tillbaka de lärare som

lämnat skolan (yrk. 1). Motionären föreslår en

grundläggande undersökning om argumenten för

avhoppen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande. Preliminära siffror

på antalet registrerade deltagare i den nya

lärarutbildningen hösten 2001 pekar på en uppgång

med ca 15 % jämfört med höstterminen året innan.

Regeringen redovisar i propositionen (s. 94) sin

avsikt att under perioden 2002-2006 anordna s.k.

särskilda lärarutbildningar (SÄL) i syfte att komma

till rätta med bristen på behöriga lärare. SÄL

vänder sig till personer som arbetar i en kommunal

skola men inte är behöriga att anställas tills

vidare eller vill vidga sin kompetens. Med denna

satsning avses 4 000 ytterligare lärare kunna bli

behöriga.

Folkpartiet framför i tre motioner - 2001/02:Ub221,

2001/02:Ub222 och 2001/02:Ub225 - yrkanden om att

speciallärarutbildningen skall återupptas (yrk. 12,

6 respektive 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Även frågan om speciallärarutbildning behandlades

i anslutning till lärarutbildningspropositionen

förra året. Utskottet vill även nu påpeka att

specialpedagogik skall ingå i det allmänna

utbildningsområdet för alla studerande i den nya

lärarutbildningen. Vidare ges möjlighet att välja

specialpedagogik som inriktning och/eller

specialisering i den nya utbildningen. Inriktningar

och specialiseringar skall också kunna väljas av

redan utbildade lärare som önskar

kompetensutveckling. Utskottet anser alltså att den

nya lärarutbildningen på ett mycket påtagligt sätt

kommer att förstärka den specialpedagogiska

kompetensen bland alla lärare i skolorna.

Med fler utbildade teckenspråkslärare kommer

teckenspråket att spridas i samhället, vilket kommer

att innebära mera jämlikhet för döva i Sverige,

heter det i motion 2001/02:Ub302 (kd). Staten bör

enligt motionären vidta åtgärder för att öka antalet

utbildade teckenspråkslärare (yrk. 1), och åtgärder

bör vidtas för kompetensutveckling av de många

outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande

elever i teckenspråk (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Lärarutbildning för undervisning av hörande elever

i teckenspråk anordnas, enligt vad utskottet

inhämtat från Utbildningsdepartementet, vid tre

lärosäten, nämligen Lärarhögskolan i Stockholm,

Örebro universitet och Malmö högskola.

Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Kr418 på

nytt sitt krav på en utredning som ser över

efterfrågan och utbildningssituationen för

dramapedagoger (yrk. 7). Motionärerna påpekar att

dramapedagogiken används med stor framgång i olika

problemsituationer i skolan, men också inom

organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv

och teatern. Yrkesutbildningen bedrivs i dag i

mycket liten skala. Även i motion 2001/02:Ub410 (v)

påtalas detta. Motionärerna anser att det inte får

vara en enskild folkhögskolas ansvar om utbildningen

skall finnas kvar eller inte. Det är enligt deras

mening viktigt att staten tar sitt ansvar för

utbildningen av dramapedagoger.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Yrkanden motsvarande dem som nu väckts när det

gäller dramapedagogutbildning behandlades förra året

i utskottets betänkande 2000/01:UbU8. Som utskottet

då påpekade ger den nya lärarutbildningens struktur

utrymme för att erbjuda inriktningar och

specialiseringar på dramapedagogik. Det finns ännu

ingen överblick över utbudet av inriktningar och

specialiseringar vid de olika lärosätena i landet

inom den nya lärarutbildningen, som startade

innevarande termin. Utskottet anser liksom tidigare

att det i första hand ankommer på andra än riksdagen

att bedöma vilka utbildningar inom det estetiska

området som kan behövas för t.ex. terapeutiskt eller

rehabiliterande arbete eller för folkbildning och

fritidsverksamhet.

Vikten av blivande lärares utbildning i värdegrund

och etik lyfts fram av Kristdemokraterna i motion

2001/02:Ub446 (yrk. 3). I motionen hävdas att

blivande lärare i dag kan passera igenom hela

lärarutbildningen utan att arbeta med begreppet

värdegrund, vilket motionärerna anser oacceptabelt.

Moderaterna hävdar i motion 2001/02:Ub265 att skolan

åter måste bli en lärande arbetsplats, där respekt

för lugna studiemiljöer, respekt för varandras

särarter och respekt för varandras egendom

poängteras. Lärarutbildningen bör lägga större vikt

vid sådant (yrk. 5). I motion 2001/02:Ub501 (s) sägs

att det är viktigt att demokratin som värdegrund får

större genomslag i lärarutbildningen och i skolans

arbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Staten styr numera vad som skall ingå i olika

examina genom examensordningen, som utgör bilaga 2

till högskoleförordningen (1993:100). Där anges för

varje examen dels dess omfattning i poäng, dels dess

mål. Detta sker med formuleringar om vilka

kunskaper, förmågor och insikter som studenten skall

ha för att få respektive examen. Det är sedan

respektive lärosätes ansvar att utforma

lärarutbildningen så att studenterna får det som

krävs för examen. Den nya lärarexamen infördes i

examensordningen den 1 mars 2001 (SFS 2001:23). Där

sägs bl.a. att studenten för att få lärarexamen

skall ha de kunskaper och de färdigheter som behövs

för att förverkliga förskolans, skolans eller

vuxenutbildningens mål samt för att medverka i

utvecklingen av respektive verksamhet enligt

gällande föreskrifter och riktlinjer. Vidare sägs

bl.a. att studenten skall kunna förmedla och

förankra samhällets och demokratins värdegrund.

Utskottet anser det uppenbart att en lärarutbildning

som inte behandlar värdegrunden inte kan leda till

lärarexamen. Det är utskottets övertygelse att någon

sådan lärarutbildning inte heller förekommer i den

svenska högskolan i dag.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om

innehållet i lärarutbildningen i övrigt.

Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion

2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) vara obligatorisk i

lärarutbildningen. Motionärerna anser det viktigt

att de som leder undervisningen i skolan har goda

kunskaper i frågor rörande homo- och bisexualitet

samt könsöverskridande (yrk. 35). Vänsterpartiet

anser enligt motion 2001/02:Ub347 att Högskoleverket

bör ges i uppdrag att stimulera en vidareutveckling

av lärarutbildningen när det gäller sex och

samlevnad. Utbildningen måste förutom biologiska

kunskaper innehålla såväl feministisk teori som

gruppsamtalsmetodik (yrk. 3). Miljöpartiet framför

också i motion 2001/02:So495 uppfattningen att

kunskap om både hetero- och homosexualitet bör ingå

i lärarutbildningen (yrk. 22).

För att skolan skall kunna ge ungdomar en

heltäckande undervisning inom området SANT

(sniffning, alkohol, narkotika och tobak) är det

enligt motion 2001/02:Ub477 (c, fp) av största vikt

att lärarutbildningen innehåller bred kunskap inom

området.

Lärarutbildningen för skolan och förskolan bör

enligt motion 2001/02:Ub551 (v) kompletteras med

kurser i bibliotekskunskap.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2001/02:Kr429 att skolan har ett ansvar att föra in

mediekultur i undervisningen, stärka barnens förmåga

att skilja fiktion och verklighet och därigenom

minska risken för negativ påverkan. Det är därför av

stor betydelse att lärare får fortbildning i film-

och mediepedagogiskt arbete (yrk. 1).

För att nyexaminerade lärare på ett bra sätt skall

få med rörelse i hela sin undervisning, och för att

skolan skall kunna arbeta målinriktat utan timplan,

krävs det enligt motion 2001/02:Ub312 (m) att de

lärarstuderande får utbildning i idrott och hälsa.

Lärarutbildningen har enligt motion 2001/02:Ub298

(fp) inte gett tillräcklig utbildning i

konfliktlösning. Motionären pekar på

konfliktlösningsmodeller både från Sverige och från

USA, som skulle kunna utnyttjas i lärarutbildningen.

I motion 2001/02:Ub530 (s) pläderar motionärerna

för införandet av ett obligatoriskt mångfaldsinslag

i lärarutbildningen. Kunskap om andra kulturer och

livsstilar är en del i läraruppdraget, och alla

behöriga lärare skall i sin utbildning ha fått

sådana kunskaper, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Under rubriken Normer och värden nämns i

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo

94) att skolan skall sträva efter att varje elev

respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd

från att människor utsätts för förtryck och

kränkande behandling och kan leva sig in i och

förstå andra människors situation. Det är enligt

utskottets uppfattning mycket viktigt att eleverna

under sin skoltid får en undervisning om sex och

samlevnad som bidrar till att de kan förstå och

respektera både sig själva och andra. Då måste de få

en sex- och samlevnadsundervisning som ger dem

kunskaper om såväl hetero- som homo- och

bisexualitet.

Det närmare innehållet i lärarutbildningen är det,

som nyss sagts, respektive lärosäte som bestämmer

mot bakgrund av det som sägs i den av regeringen

utfärdade examensordningen.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen

25:77-25:82 som avser myndigheterna Högskoleverket,

Verket för högskoleservice, Centrala

studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för

studiestöd, Internationella programkontoret för

utbildningsområdet respektive Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet. Dessutom behandlas här

anslagen 25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. och 25:84 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Resultat

I budgetpropositionen lämnar regeringen bl.a.

följande uppgifter om verksamheten vid

Högskoleverket. Under år 2000 lade verket ned stort

arbete på att planera inför den satsning på

kvalitetsgranskning av all högre utbildning,

inklusive forskarutbildningen, som riksdagen

beslutat om med anledning av propositionen

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr.

180). Utvärderingarna för år 2001 kunde därmed

påbörjas i enlighet med den sexårsplan som verket

utarbetat. En annan viktig uppgift för

Högskoleverket är tillsynsverksamheten, där verket

under året har lagt tyngdpunkten på att granska och

stärka rättssäkerheten för studenterna. Regeringens

bedömning är att resultatinformationen i

Högskoleverkets årsredovisning ger en god bild av

utvecklingen inom de områden som verket har ansvar

för. Enligt regeringens mening har de mål som

ställts upp för verksamheten uppnåtts.

Regeringen meddelar i fråga om Verket för

högskoleservice, VHS, att dess verksamhet har

utvecklats positivt. Under år 2000 har VHS genomfört

upphandlingar motsvarande 403 miljoner kronor,

vilket är en ökning med 216 miljoner kronor från

1999. Ökningen av upphandlingsomsättningen är bl.a.

en följd av att VHS har lyckats bredda kundbasen

till nya kunder utanför den traditionella marknaden.

Det ekonomiska målet för upphandlingsverksamheten,

att intäkterna skall täcka 100 % av kostnaderna, har

uppnåtts under år 2000. Likaså har det ekonomiska

målet för antagningsverksamheten uppnåtts, nämligen

att intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.

Enligt regeringen framgår det av Centrala

studiestödsnämndens årsredovisning för år 2000 att

CSN har lyckats uppnå de för myndigheten fastställda

målen bättre än under år 1999. Det gäller t.ex. IT-

tillgängligheten. Dock kvarstår en del

problemområden. Ett sådant område är utvecklingen

när det gäller ärenden om beviljande av studiestöd.

Den genomsnittliga handläggningstiden har sedan år

1999 försämrats något för samtliga ärendegrupper.

Kundernas behov av att komma i kontakt med CSN ökar

från år till år. Tillgängligheten via telefon har

varit ett stort och ökande problem under de senaste

åren. Antalet inkommande samtal har inte reducerats

under år 2000 trots satsningar på övriga

informationskanaler såsom hemsidan på Internet,

webbsvar och datasvar. Regeringen påpekar att

införandet av det nya studie-stödssystemet har

inneburit genomgripande förändringar av

arbetssituationen vid CSN. Exempelvis har ett helt

nytt datasystem införts. Myndigheten har klarat

dessa stora omställningar i enlighet med regeringens

förväntningar. Myndigheten har också vidtagit flera

åtgärder för att komma till rätta med de svårigheter

som alltjämt finns när det gäller t.ex.

handläggningstiderna och tillgängligheten. Enligt

regeringens bedömning bör CSN därför ha möjlighet

att på sikt nå en bättre måluppfyllelse.

Regeringen bedömer att verksamheten inom

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet, vad gäller hanteringen av

programmen, i huvudsak har fungerat väl under år

2000. Regeringen anser dock att ytterligare

ansträngningar bör göras för att tillvarata

avnämarnas erfarenheter. Det är enligt regeringens

mening även angeläget att programkontoret inleder

ett närmare samarbete med andra myndigheter inom

utbildningsområdet för att stärka

internationaliseringen inom sektorn.

Överklagandenämnden för studiestöd har inrättats

under år 2001 och Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet kommer att inrättas fr.o.m. år 2002.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de

av regeringen begärda anslagsbeloppen för

budgetåret 2002 under anslagen 25:77

Högskoleverket, 25:78 Verket för

högskoleservice, 25:79 Centrala

studiestödsnämnden m.m., 25:80

Överklagandenämnden för studie-stöd, 25:81

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet, 25:82 Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet, 25:83 Kostnader för

Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och 25:84

Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed

avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och

4 (fp).

Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som

rör omprövning av Centrala

studiestödsnämndens (CSN) roll, granskning av

CSN, CSN:s påminnelseavgifter och införande

av straffavgift för CSN.

Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 3 (fp).

25:77 Högskoleverket

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och

utvärdering bidra till att förbättra och förnya den

högre utbildningen och forskningen vid universitet

och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen

över högskolans verksamhet i syfte att öka

rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som

uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra

utredningar och utvärderingar som grund för

regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket

har dessutom ansvar för statistik om verksamheten

vid universitet och högskolor. Högskoleverket har

rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla

högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i

högskoleförordningen (1993:100).

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att till

Högskoleverket anvisas 171 190 000 kr, varav

26 670 000 kr skall disponeras av Rådet för

högskoleutbildning.

Kristdemokraterna minskar i sitt budgetalternativ

anslaget till Högskoleverket med 10 miljoner kronor

som ett led i besparingar på myndigheter (motion

2001/02:Ub450).

U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens

förslag till medelsberäkning under anslaget och

föreslår att riksdagen - med avslag på motionen i

berörd del - anvisar av regeringen begärt

anslagsbelopp.

25:78 Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den

samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS

universitet, högskolor och andra myndigheter vid

upphandling.

VHS beräknas erhålla 62,8 miljoner kronor i

avgiftsintäkter budgetåret 2002, vilket inte till

fullo balanserar kostnaderna. För budgetåret 2002

begär regeringen ett anslag till VHS på 13 257 000

kr. Från anslaget bestrids bl.a. kostnader för

underhåll och utveckling av datorbaserade system för

antagningsprocessen.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medel under anslaget.

25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och återbetalning

av studiestöd samt tilldelning och återbetalning av

lån för hemutrustning för flyktingar. Anslaget

finansierar också delvis Centrala

studiestödsnämndens (CSN) stu-

diesociala insatser. Från anslaget utgår vidare

sedan den 1 juli 2001 medel för administration av

bidrag vid korttidsstudier till dels Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen föreslår att till Centrala

studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 2002 anvisas

374 112 000 kr.

I anslaget finns engångsvis 20 miljoner kronor för

att finansiera inrättandet av ett servicecenter för

studiestöd i Kiruna. Engångsanvisningen finansieras

genom en omfördelning inom utgiftsområde 16, där

anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. minskas i motsvarande grad.

Vidare har vid medelsberäkningen anslaget till CSN

engångsvis ökats med 1,5 miljoner kronor för att ge

myndigheten förutsättningar att förbereda ett

uppföljningssystem för de särskilda studiemedel för

vuxenstuderande som kommer att införas fr.o.m. den 1

januari 2003. Anslaget har dragits ned med 5

miljoner kronor med hänsyn till minskad hantering av

överklagandeärenden efter det att

Överklagandenämnden för studiestöd inrättats.

I budgetpropositionen redovisas en prognos för

inbetalda avgifter år 2002 till CSN om 277 000 000

kr. Avgifterna får i sin helhet disponeras av

myndigheten och skall bidra till att finansiera

verksamheten hos CSN.

Moderata samlingspartiet anser att det är fel att

CSN direkt får disponera avgiftsintäkter på det sätt

som regeringen medger. Tekniken innebär att man

kringgår budgetramen. I motion 2001/02:Ub541 yrkande

18 tillför Moderaterna anslaget till CSN 50 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit. Sammantaget

ger deras förslag i praktiken en lägre driftram för

myndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen så

sent som våren 2000 godkände att intäkter från

avgifter för uppläggning av lån vid CSN får

disponeras av myndigheten (prop. 1999/2000:100,

yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).

Återbetalningsverksamheten har sedan länge

finansierats med avgifter som myndigheten får

disponera (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr.

173). Som redovisas i budgetpropositionen var CSN:s

verksamhet t.o.m. år 2000 indelad i tre

resultatområden, varav återbetalning av studielån

var ett. På grund av att denna indelning medförde

problem för den ekonomiska styrningen av

verksamheten slogs resultatområdena samman till ett

enda sådant område. Samtliga avgifter redovisas

därför mot anslaget.

Utskottet som inte har något att invända mot

regeringens medelsberäkning under anslaget anser att

riksdagen med avslag på motionsyrkandet bör anvisa

det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 374 112

000 kr, för budgetåret 2002.

I flera motioner framförs stark kritik mot CSN för

bl.a. långa handläggningstider och dålig service.

En omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll

begärs av Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 1 och 2001/02:So637 yrkande 12. Motionärerna

ser det som angeläget att bryta CSN:s de facto-

monopol på att erbjuda studielån.

Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig

konkurrens genom att man släpper in banker och andra

finansiella institut på denna marknad. På så sätt

kan enligt motionärerna effektiviteten i

administrationen av studielånen främjas, liksom

graden av service mot studenterna. I ett system med

en friare studielånsmarknad kommer det dock

fortfarande att finnas behov av en statlig myndighet

som fattar beslut om vilka personer som har rätt att

omfattas av den offentliga studiefinansieringen

eller, i praktiken, det statliga borgensåtagandet,

påpekar motionärerna.

Liknande synpunkter om vikten av en förändring av

CSN förs fram i motion 2001/02:Ub311 (m).

Motionärerna anser att studielånsmarknaden bör

öppnas för andra, konkurrerande alternativ till CSN.

De efterfrågar en studie-stödshantering som är

mindre byråkratisk och där kommunikationen med

studenterna fungerar bra.

I motionerna 2001/02:Ub383 (m) yrkande 2,

2001/02:Ub309 (m) yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Ub434 (m) yrkande 1 föreslås att myndigheten

CSN skall läggas ned. Enligt motionärerna är det

uppenbart att CSN inte klarar av uppgiften att

administrera studiestödet. Andra alternativ bör

prövas, såsom att banker och andra finansiella

företag får sköta utbetalningar och

låneadministrering. Statens roll bör begränsas till

att bevilja lånen och garantera återbetalningen.

Också i motion 2001/02:Ub210 (kd) förordas en

nedläggning av CSN. Studenter som söker studiemedel

borde i stället kunna vända sig till en bank som

godkänner studiestöd i enlighet med de normer som

staten beslutat om, menar motionärerna.

Enligt motion 2001/02:Ub260 yrkande 3 från

Folkpartiet behövs en fortsatt granskning av

Centrala studiestödsnämnden. Motionärerna hänvisar

till att Riksdagens revisorer granskat CSN och

därvid kritiserat myndigheten för bristande

effektivitet och service. De menar att revisorerna

bör fortsätta att följa effektivitetsutvecklingen

inom CSN.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Motionsyrkanden motsvarande de här aktuella om att

studielånsmarknaden skall öppnas för konkurrens från

banker m.fl. har på utskottets förslag avslagits av

riksdagen, senast vid föregående riksmöte (bet.

2000/01:UbU2). Utskottet vidhåller sin uppfattning

att ordningen att CSN sköter både utbetalning och

återbetalning har stora fördelar både för staten och

studenterna.

Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret

2001 bl.a. satt som mål för CSN att myndighetens

service till allmänheten skall förbättras genom ökad

tillgänglighet och att handläggningstiderna skall

kortas.

Utbildningsministern har i ett interpellationssvar

den 12 november om CSN bl.a. hänvisat till att

myndigheten år 2000 tillfördes 100 miljoner kronor.

För treårsperioden 2001-2003 görs dessutom en

satsning om 70 miljoner kronor på ett särskilt

kundcenter i Kiruna. Myndigheten har genom dessa

betydande förstärkningar fått resurser för att möta

de krav på förändring av verksamheten som ställs,

bl.a. anpassningen till ett nytt studiestödssystem.

Utbildningsministern avser att mycket noga följa

utvecklingen av CSN:s service till de studerande

framöver.

Riksdagens revisorers granskning har resulterat i

en skrivelse till regeringen i mars 2000 (dnr

1999:103-32) om CSN:s handläggning av studiemedel.

Revisorerna ansåg att de långa handläggningstiderna

för återkravsärenden och den bristfälliga

kommunikationen med låntagare i dessa ärenden inte

hade varit förenliga med de mål som satts upp för

CSN:s verksamhet. De ville med skrivelsen fästa

regeringens uppmärksamhet på de påtalade bristerna.

I fråga om förslaget att revisorerna skall följa upp

sin tidigare granskning erinrar utskottet om att det

ankommer på revisorerna själva att besluta vilka

frågor som de skall granska.

I motion 2001/02:Ub377 (-) påpekas i fråga om

Centrala studiestödsnämndens påminnelseavgifter att

dessa är högre än vad som normalt förekommer vid

krav på betalning, t.ex. i inkassoärenden.

Motionären anser att det saknas godtagbar motivering

för att så skall vara fallet. Påminnelseavgiften bör

vara lika för alla betalningsskyldiga.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt bemyndigande i 6 kap. 4 § studiestödslagen

(1999:1395) har regeringen i 6 kap.

studiestödsförordningen (2000:655) fastställt

storleken på de avgifter för administrativa

kostnader m.m. som CSN får ta ut i samband med att

studielån beviljas, vid återbetalning av studielån

och i samband med återkrav av studiestöd. I

förordningen anges att avgiften vid påminnelse om

förfallna årsbelopp är 120 kr för varje påminnelse

(6 kap. 5 §). Samma belopp, 120 kr, har gällt sedan

den 1 januari 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s.

222). I nämnda proposition anförde statsrådet att

han fann det angeläget att principen om att

återbetalningsverksamheten skall bära sina egna

kostnader upprätthålls.

Ett förslag om införande av en s.k. omvänd

straffavgift för Centrala studiestödsnämnden läggs

fram i Folkpartiets motion 2001/02:Ub260 yrkande 2 i

syfte att skärpa effektiviteten i administrationen

av studielånen. Motionärerna vill att myndigheten

skall bli skyldig att betala straffavgift till

studenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.

på grund av långa handläggningstider. Straffavgift

skall enligt förslaget också utbetalas om studenten

inte får information eller svar på ansökan inom en

viss tid.

U t s k o t t e t har behandlat och avstyrkt

motsvarande motionsyrkande våren 2001 (bet.

2000/01:UbU18). Utskottet anförde att det är

angeläget att CSN handlägger studiestödsärenden

korrekt och effektivt för samtliga studerande. En

ytterligare minskning av CSN:s resurser torde dock

knappast främja vare sig servicegraden eller

effektiviteten. Riksdagen följde utskottet. Med

samma motivering avstyrks även det nu föreliggande

motionsyrkandet.

25:80 Överklagandenämnden för studiestöd

Överklagandenämnden för studiestöd inrättades den 1 maj 2001

(förordning 2001:79). Verksamheten vid nämnden och

dess kansli har gradvis byggts upp under året. Nästa

budgetår blir myndighetens första år i full

verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget till

nämnden för år 2002 ökas med drygt 2,5 miljoner

kronor till 10 090 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslag.

25:81 Internationella programkontoret för

utbildningsområdet

Internationella programkontoret för utbildningsområdet ansvarar

för:

· Sokrates, EU:s program för utbildning,

·

· Leonardo da Vinci, EU:s program för

yrkesutbildning,

·

· Tempus, EU:s program för samarbete med Central-

och Östeuropa inom högre utbildning,

·

· Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete

mellan utvecklingsländer och svenska universitet

och högskolor,

·

· Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet

för arbetslösa ungdomar,

·

· IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för

blivande civilingenjörer och naturvetare,

·

· EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med

Latinamerika (Alfa) och Medelhavsområdet (Med-

Campus) samt med Nordamerika, EG/USA och

EG/Kanada,

·

· Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland,

utbytesprogram för gymnasiestuderande,

·

· Resurscentrum för vägledning,

·

· Cedefop, studiebesök och dokumentation inom

yrkesutbildning i EU,

·

· Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets

utbytesprogram på gymnasienivå, samt

·

· internationella stipendier och bidrag för

internationalisering av den svenska skolan.

·

Regeringen föreslår att 40 354 000 kr anvisas till

programkontoret för budgetåret 2002.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

det begärda anslagsbeloppet.

25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Regeringen redovisar i propositionen Den öppna högskolan (prop.

2001/02:

15) sin bedömning att universitetens och

högskolornas IT-stödda distansutbildning bör

samordnas i ett svenskt nätuniversitet med start

under år 2002. En ny myndighet, Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet, bör svara för de behov som

uppstår i fråga om service till samt administration

och viss samordning av nätuniversitetet och dess

verksamhet. Enligt vad som planeras kommer

myndigheten att inrättas den 1 januari 2002. Fr.o.m.

detta datum föreslås i den nämnda propositionen att

Distansutbildningsmyndigheten (Distum) avvecklas.

Distums uppgifter rörande folkbildning förs samman

med Statens skolor för vuxna till ett nationellt

centrum för distansutbildning och flexibelt lärande

den 1 januari 2002.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bör enligt

regeringen främja nätuniversitetets utveckling och

stimulera kursutveckling inom områden som saknar

distanskurser och där behov av sådana föreligger.

Myndigheten bör vidare utveckla en nätburen

informationscentral för nätuniversitetet där

myndigheten registrerar de IT-stödda

distansutbildningar som högskolorna anordnar och som

de anmäler till myndigheten.

För budgetåret 2002 skall anslaget till den nya

myndigheten enligt regeringens förslag uppgå till

29 356 000 kr. Högst 25 % av anslaget får användas

för att finansiera myndighetens

förvaltningsuppgifter.

Kristdemokraterna slopar i sitt budgetalternativ

(motion 2001/02:Ub450) hela anslaget för den nya

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. De anser

att lärosätena själva bör administrera satsningen på

distansutbildningar och att Högskoleverket bör stå

för tillsynen av verksamheten.

I motion 2001/02:Ub540 yrkande 2 minskar

Folkpartiet det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet med 9 miljoner kronor. Motionärerna

hänvisar till att de vill göra besparingar när det

gäller det nätuniversitet som skall inrättas. Med en

mindre omfattning av nätuniversitetets verksamhet

behöver den nya myndigheten mindre resurser till

administration.

U t s k o t t e t har den 20 november tillstyrkt

regeringens förslag i propositionen Den öppna

högskolan om avveckling av

Distansutbildningsmyndigheten (bet. 2001/02:UbU4).

Utskottet har därvid inte haft något att erinra mot

vad regeringen anfört om inrättande av en ny

myndighet för administration, samordning och

utveckling av ett svenskt nätuniversitet.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på

motionsyrkandena anvisar de medel om 29 356 000 kr

som regeringen beräknat för den nya myndigheten.

25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m.

Medlen under anslaget är till största delen avsedda

att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,

vilken utbetalas i euro och i US-dollar. Anslaget

täcker även kostnader för Svenska unescorådet samt

medlemsavgifter till fonden för konventionen om

världens natur- och kulturarv respektive

Internationella centret för bevarande och

restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM).

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 ökas

med 1,4 miljoner kronor till 38 576 000 kr med

hänsyn till valutaförändringar.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

25:84 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som belastar ifrågavarande anslag avser

utvecklingen av system som skall leda till

effektivisering och kostnadsminskning i

myndigheternas verksamhet eller av system som ger

ökad tillgång till information nationellt och

internationellt. Vidare finansierar anslaget viss

övergripande statistik inom utbildningsområdet.

Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra

myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig

art och där behoven uppstår löpande under året.

Enligt regeringens förslag skall till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. anvisas 16 660 000 kr för budgetåret

2002. I anslagsbeloppet ingår ökade medel till SCB

för utveckling av bl.a. statistiken över

utbildningskostnader och

vuxenutbildningsstatistiken. Vidare kommer medel att

avsättas för fortsatt utveckling av

antagningssystemet vid Verket för högskoleservice.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin

budgetmotion 2001/02:Ub541 yrkande 19 att

anslagsbeloppet skall reduceras till 10 414 000 kr.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända

mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen

bör avslå motionsyrkandet och i enlighet med

regeringens förslag anvisa 16 660 000 kr under

anslaget.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag

till nationell och internationell forskning, till

nationella forskningsbibliotek och arkiv samt till

nationell kontaktverksamhet i anslutning till EU:s

forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet

Forskningspolitik anslagen 26:1-26:9 som avser

Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för

rymdfysik, Kungl. biblioteket,

Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet samt

Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Resultat

Den 1 januari 2001 trädde en ny organisation för

forskningsfinansiering i kraft. Det innebar bl.a.

att en ny myndighet, Vetenskapsrådet, ersatte

Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska

forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet

och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Regeringens

resultatbedömning i budgetpropositionen gäller

huvudsakligen de forskningsfinansierande myndigheter

som var verksamma fram t.o.m. den 31 december 2000.

Resultatbedömning avseende de nya

forskningsfinansierande myndigheterna kan redovisas

först i budgetpropositionen för 2003.

När det gäller vetenskaplig kvalitet redovisar

regeringen att de utvärderingar som genomförts

generellt sett har innehållit positiva omdömen.

Förnyelse av forskningen har prioriterats av

myndigheterna. Därigenom har andelen yngre forskare

ökat liksom stödet till nya forskningsprojekt.

Myndigheterna har på olika sätt anpassat sina

beredningsorganisationer för att kunna stödja

tvärvetenskaplig forskning. Breda forskningsområden

som förutsätter medverkan från flera vetenskapliga

discipliner, t.ex. bioteknik, socialmedicin,

språkteknologi och medicinsk teknologi, har fått

betydande stöd.

Alla forskningsråden har uppmärksammat behovet av

genusforskning. Inom ramen för en särskild

samverkansgrupp har en genomgång gjorts av

ansökningar inom olika områden för att klarlägga

vilka genusaspekter som kan finnas på val av

forskningsobjekt och vetenskapliga metoder. Ökad

jämställdhet inom forskningen avspeglas i att

antalet och andelen kvinnor ökar inom många områden.

För att sprida information om forskning har

myndigheterna bl.a. publicerat egna tidningar eller

nyhetsbrev, rapportserier och broschyrer.

Det internationella samarbetet ökar. Ett exempel

på det är att antalet vetenskapliga rapporter, som

utarbetats i samarbete mellan forskare i Sverige och

i andra europeiska länder, i det närmaste

fördubblats under den senaste tioårsperioden.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att

verksamheten har fungerat väl och att

måluppfyllelsen i stort sett har varit god.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motioner om en samlad redovisning av de

offentliga forskningsinsatserna, om statens

roll i samband med forskning, om

detaljstyrning av forskningsanslag, om ändrad

inriktning av forskningspolitiken, om

riktlinjer för gränsdragning mellan

partipolitik och forskning, om kommissioner

eller myndigheter med inriktning på forskning

samt om svensk forskningspolitik och

samverkan med EU.

Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 1

(m), 4 (kd) och 9 (v).

Motioner

Centerpartiet, motion 2001/02:Ub552 yrkande 9, och

Folkpartiet, motion 2001/02:N10 yrkande 2, anser att

det behövs en samlad redovisning av de offentliga

forskningsinsatserna. Det saknas ett

helhetsperspektiv på forskningspolitiken. De

sammanställningar av strukturerna för

forskningsfinansiering som gjorts visar tydligt på

behovet av att skapa en samlad bild av hur

offentliga medel för forskning används.

I motion 2001/02:Ub546 yrkande 14 framhåller

Moderata samlingspartiet att statens uppgifter inom

forskningsområdet framför allt gäller grundforskning

och forskarutbildning. Bedömningen av

forskningsinriktningar får inte centraliseras vare

sig till politiker eller till några få forskare i

några få finansieringsorgan. I samma motion, yrkande

15, betonar Moderaterna att riksdag och regering bör

avhålla sig från detaljstyrning. Detaljstyrning med

krav om ökad samhällsnytta, ökad tillväxt samt

fokusering på jämställdhet, samverkan, tvärvetenskap

m.m. begränsar den akademiska friheten och riskerar

dessutom att få motsatt verkan mot den avsedda.

Kristdemokraterna vill i motion 2001/02:Ub438

yrkande 2 se en ändrad inriktning av

forskningspolitiken med en forskningsfinansiering

som utgår från fakultetsanslag där varje lärosäte

har tillräckligt med resurser för att finansiera sin

grundforskning. Forskningsrådens finansiering bör

ses som ett komplement till fakultetsanslagen och

framför allt avse tvärvetenskaplig och nyttoinriktad

forskning.

Vänsterpartiet betonar i motion 2001/02:Ub381

yrkande 1 att regering och riksdag måste få ta

initiativ till att vissa områden prioriteras

forskningsmässigt. Däremot skall inte statsmakten

formulera de konkreta forskningsfrågorna.

Vetenskapsrådets ämnesråd bör få i uppdrag att

diskutera gränsdragningen mellan vetenskap och

politik, varefter Vetenskapsrådets styrelse bör

fastställa riktlinjer för Vetenskapsrådets och andra

statliga myndigheters mottagande av

forskningsprogram initierade av statsmakterna. I

samma motion, yrkande 2, framhålls att

regeringsuppdrag till forskare inte skall vara av så

specifik och avgränsande karaktär som de varit i

kommissioner som t.ex. Säkerhetstjänstkommissionen

och program som t.ex. det om Sveriges förhållande

till nazismen.

Moderata samlingspartiet anser, motion

2001/02:Ub546 yrkande 21, att Sverige måste arbeta

för att forskningssamarbetet inom EU genom EU:s

sjätte ramprogram stimulerar till fri och obunden

forskning. Byråkratisering och politisering måste

undvikas.

Miljöpartiet anger i motion 2001/02:Ub457 att, om

Sveriges deltagande i EU:s forskningsverksamhet

skulle kunna inskränkas till särskilda gemensamma

uppgifter och finansiering av större

forskningsenheter, anslaget till Vetenskapsrådet

skulle kunna fördubblas. Samtidigt skulle

kostnaderna för administration minska, den

vetenskapliga kvaliteten öka och Sverige självt

kunna besluta om landets forskningspolitik.

Miljöpartiet föreslår att regeringen aktivt verkar

för en sådan utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

De forskningspropositioner som regeringen

regelbundet lägger fram ger en samlad bild av svensk

forskning i internationellt perspektiv och ligger

inte bara till grund för riksdagens beslut utan kan

också ge aktuell information till en bredare krets.

Statistiska centralbyrån gör sammanställningar av

såväl de statliga som andra forskningsinsatser,

vilket gör att aktuell information finns tillgänglig

också för år när forskningspropositioner inte läggs

fram. Forskningsforum och analysenheten inom

Vetenskapsrådet kommer på olika sätt att kunna bidra

till den samlade bilden av svensk forskning. Enligt

utskottets mening krävs för den samlade överblicken

inte att alla anslag till forskning,

forskarutbildning och utvecklingsarbete förs samman

till en "forskningsbudget".

De grundläggande principerna för den svenska

forskningspolitiken och statens roll inom

forskningen slogs fast av riksdagen hösten 1999 i

samband med behandlingen av propositionen Vissa

forskningsfrågor (prop. 1998/99:

94, bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 95). Staten har ett

särskilt ansvar för att garantera forskningens

frihet och att stödja grundforskning och

forskarutbildning. Regering och riksdag svarar för

övergripande prioriteringar medan universitet,

högskolor och forskningsfinansierande myndigheter

beslutar om den närmare fördelningen och

användningen av forskningsresurserna. Denna

rollfördelning är enligt utskottets mening den

rimliga och fungerar väl.

I statsmakternas övergripande prioriteringar ingår

bl.a. avvägningar mellan vad som ibland kallas fasta

och rörliga resurser till forskning, dvs. anslag

till universitet och högskolor respektive anslag

till forskningsfinansierande myndigheter för närmare

fördelning på olika forskningsändamål.

Forskningssamarbetet inom EU fyller en viktig

funktion i att stärka forskningen i Europa. För

närvarande utarbetas ett nytt, sjätte, ramprogram

för detta samarbete. Detta program kommer bl.a. att

innebära fokusering på strategiska områden och nya

former för samarbetet.

Organisationsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motioner om tillsättningen av

Vetenskapsrådets ledamöter, om ansvaret för

livsmedelsforskningen samt om ämnesråd.

Jämför reservationerna 1 (m) och 3 (fp).

Motioner

Folkpartiet betonar i motion 2001/02:Ub261 yrkande

15 att inga ledamöter i Vetenskapsrådet skall

tillsättas politiskt. Vetenskapsrådet och dess

ämnesråd skall styras av forskare, utsedda av

vetenskapssamhället.

I motion 2001/02:Ub258 yrkande 1 (m) vill

motionärerna att ansvaret för livsmedelsforskningen

skall läggas under en och samma huvudman.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/Ub546 yrkande 17 att ämnesrådet för medicin

utvecklas till en ny organisation, en svensk

motsvarighet till USA:s National Institutes of

Health.

Folkpartiet anser, motion 2001/02:Ub261 yrkande

16, att beslutet att slå samman de

naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden till

ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt

omprövas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Efter beslut av statsmakterna har en ny

organisation för forskningsfinansiering trätt i

kraft den 1 januari 2001. Den nya organisationen

består av fyra myndigheter: Vetenskapsrådet,

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.

En av myndigheterna, Vetenskapsrådet, har inrättats

genom lag, vilket normalt inte är fallet vid

inrättande av myndigheter. Skälen till detta är att

Vetenskapsrådet skall ges en fast grundstruktur och

att verksamhetens integritet skall kunna värnas i

ett långsiktigt perspektiv. Enligt lagen (2000:622)

om Vetenskapsrådet skall fler än hälften av

ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse utses av

elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta

lärare vid de universitet och högskolor som

regeringen bestämmer. Utskottet anser att det inte

finns skäl att ändra lagregleringen i fråga om

Vetenskapsrådets styrelse.

Livsmedelsforskningen omfattar frågeställningar

över hela kedjan från råvaruproduktion till

konsument. I den nya myndighetsorganisationen har, i

enlighet med vad som angavs i proposition

1999/2000:81, ansvaret för livsmedelsforskning

fördelats mellan Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande respektive Verket för

innovationssystem så att forskningsrådet ansvarar

för forskning inom kedjan från råvara till initial

förädling, medan verket ansvarar för vidareförädling

av råvaran. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar

för att forskningsinsatserna inom livsmedelsområdet

samordnas. Utskottet anser att det inte finns skäl

att ändra på denna ansvarsfördelning.

Inom Vetenskapsrådet finns tre ämnesråd, ett för

humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin

samt ett för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra på

en organisation som ännu inte funnits mer än knappt

ett år. Utskottet utgår från att Vetenskapsrådets

organisation kommer att utvärderas, men självfallet

först då tillräckligt lång tid förflutit för att ge

rimligt underlag för utvärderingen.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med avslag

på hithörande motioner, anvisar de av

regeringen begärda anslagsbeloppen för

budgetåret 2002 under anslagen 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation, 26:2 Vetenskapsrådet:

Förvaltning, 26:3 Rymdforskning, 26:4

Institutet för rymdfysik, 26:5 Kungl.

biblioteket, 26:6

Polarforskningssekretariatet, 26:7 Rådet för

forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU,

26:8 Sunet och 26:9 Särskilda utgifter för

forskningsändamål. Riksdagen bör vidare

bemyndiga regeringen att under 2002, i fråga

om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och forskningsinformation besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

2 710 000 000 kr under åren 2003-2007 och i

fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning

besluta om bidrag som innebär utgifter på

högst 487 000 000 kr under åren 2003-2007.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och

4 (fp).

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår motioner om förstärkning av den

grundläggande forskningen, om långsiktig

strategi för svensk medicinsk forskning, om

insatser för postdoktorala akademiker, om

forskning inom området elektromagnetisk

strålning, om kvinnors sexualitet, om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation m.m., om forskning inom

livsmedelsområdet, om forskning om

fibromyalgi, om nationellt initiativ på

nanoteknikområdet, om forskning kring

assyriers/syrianers situation, om

storstadsforskning, om forskning om den

reumatologiska sjukdomen sklerodermi, om

forskning om anhörigvård, om fristående

offentligt finansierad riskforskning samt om

forskning kring Interaction Design.

Jämför reservationerna 1 (m), 9 (v), 4 (kd)

och 3 (fp).

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att

stödja grundläggande forskning av högsta

vetenskapliga kvalitet inom samtliga

vetenskapsområden. Anslaget avser stöd till

forskning, bidrag till vetenskaplig utrustning,

kostnader för Sveriges deltagande i visst

internationellt forskningssamarbete samt kostnader

för forskningsinformation.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 att 2 069

762 000 kr anvisas till Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att

fatta beslut som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 2 710 000 000 kr under

åren 2003-2007.

I enlighet med den forskningspolitiska

propositionen hösten 2000 (prop. 2000/01:3, bet.

UbU6, rskr. 98) tillförs anslaget 150 miljoner

kronor för 2002. Härtill kommer 30 miljoner kronor

för utbildningsvetenskaplig forskning som tillförs

Vetenskapsrådet genom överföringar inom

utgiftsområdet. I enlighet med 2001 års ekonomiska

vårproposition tillförs dessutom 50 miljoner kronor

för forskning om biologisk mångfald och ekologiskt

hållbar utveckling.

Regeringen redovisade hösten 2000 i en särskild

skrivelse (skr. 2000/01:28) sin syn på fördelningen

mellan olika anslagsposter inom anslaget under åren

2001-2003. I enlighet därmed beräknar regeringen

följande fördelning mellan anslagsposterna för 2002.

-------------------------------------------------------------

Anslagspost tkr

-------------------------------------------------------------

1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig 229 712

forskning

-------------------------------------------------------------

2. Medicinvetenskaplig forskning 362 595

-------------------------------------------------------------

3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning 1 063 600

-------------------------------------------------------------

4. Utbildningsvetenskaplig forskning 80 000

-------------------------------------------------------------

5. Dyrbar vetenskaplig utrustning 121 552

-------------------------------------------------------------

6. Övrig forskningsfinansiering m.m. 212 303

-------------------------------------------------------------

Summa 2 069 762

-------------------------------------------------------------

Den beräknade fördelningen mellan anslagsposterna innebär

följande fördelning av de medel som tillförs anslaget för

2002.

Anslagspost 1 tillförs 5 miljoner kronor för s.k. småämnen

och 5 miljoner kronor för konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslagspost 2 tillförs 5 miljoner kronor för vårdforskning.

Anslagspost 3 tillförs 30 miljoner kronor i nya medel för

forskning om

biologisk mångfald och ekologi, bl.a. med inriktning på

arters naturliga anpassningar, egenskaper och

livsbetingelser. För att finansiera ett ökat bidrag till

reaktordrift och forskning i Studsvik överförs 3,5 miljoner

kronor till denna anslagspost från anslaget 26:9 Särskilda

utgifter för forskningsändamål.

Anslagspost 4 tillförs 60 miljoner kronor för fortsatt

utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Anslagspost 5 tillförs 15 miljoner kronor till dyrbar

vetenskaplig utrustning.

Anslagspost 6 tillförs 90 miljoner kronor för övriga

forskningssatsningar och prioriteringar enligt den

forskningspolitiska propositionen hösten 2000.

Motioner

Moderata samlingspartiet vill i motion 2001/02:N369 yrkande 1

ha en successiv förstärkning av resurserna för den

grundläggande forskningen upp till 1,5 miljarder kronor

utöver vad regeringen anger för 2004. Huvuddelen av de

förstärkningar som Moderaterna föreslår skall gå till de tre

ämnesråden under Vetenskapsrådet samt till förstärkning av

universitetens och högskolornas möjligheter att själva

finansiera värdefull forskning.

Moderaterna föreslår, motion 2001/02:Ub541 yrkande 25, ett

nytt anslag för 2002, 26:10 Ökade satsningar på forskning.

Under detta anslag skall anvisas 776 947 000 kr. Denna åtgärd

skall ses som en förstärkning av den fria forskningen, av

finansieringen av doktorander och av ett nytt institut för

hälsa och medicin.

Folkpartiet anser - motionerna 2001/02:Ub540 yrkande 2,

2001/02:Ub261 yrkandena 18 och 27 samt 2001/02:Fi294 yrkande

17 - att 240 miljoner kronor av den ökning av

Vetenskapsrådets anslag som regeringen föreslår i stället

anvisas direkt till universitet och högskolor för förstärkt

forskning och forskarutbildning. I motion 2001/02:Ub261

yrkande 17 föreslås besparingar på vissa anslagsposter för

att skapa ökade resurser till ämnesråden.

Enligt Kristdemokraterna, motion 2001/02:Ub438 yrkande 3,

går för liten del av Vetenskapsrådets anslag till humanistisk

forskning. Kristdemokraterna framhåller att det är kunskap

inom humaniora som är resonansbotten till vårt samhälles

värdegrund och finner det därför svårt att acceptera en

resursfördelning som ensidigt premierar forskning inom

naturvetenskap och teknik. Den humanistiska forskningen bör

uppvärderas.

I motion 2001/02:Ub492 (fp) förordas en långsiktig strategi

för svensk medicinsk forskning. Motionären menar att Sverige

håller på att sacka efter, trots traditionellt goda

förutsättningar för svenska forskare inom medicin.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2001/02:Ub546

yrkande 20 behovet av insatser när det gäller postdoktorala

akademiker. Det är av stor vikt att unga forskare ges

tillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma bort

från sina egna lärosäten under en period.

I flera motioner förordas insatser inom särskilda

forskningsområden.

Vänsterpartiet vill i motion 2001/02:MJ422 yrkande 1 ha en

nationell studie och sammanställning av den forskning som

hittills utförts inom området elektromagnetisk strålning och

ohälsa. Särskilda insatser inom området elektromagnetism

förordas också i motionerna 2001/02:Ub263 (mp) yrkandena 1

och 2 samt 2001/02:Ub295 (m) yrkande 1.

Intensifierad forskning om kvinnors sexualitet föreslås i

motion 2001/02:Ub347 (v) yrkandena 1 och 5.

Motion 2001/02:L367 (fp) yrkande 16 förespråkar mer

forskning om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation m.m.

Enligt motion 2001/02:Ub258 (m) yrkande 2 bör forskning

inom livsmedelsområdet tilldelas resurser så att Sverige kan

bibehålla och utveckla kompetensen inom detta område och

säkra att hälsofrämjande livsmedel kan utvecklas.

Riktade och tillräckliga medel till forskning om vad som

orsakar fibromyalgi är av största vikt, enligt motion

2001/02:Ub262 (m).

Motion 2001/02:Ub372 (v) vill ha ett nationellt initiativ

inom nanoteknikområdet i syfte att utveckla forskning och

produktutveckling inom områden av nanotekniken som är

lämpliga att utveckla i Sverige.

I motion 2001/02:Ub415 (s) föreslås opartisk forskning

kring assyriers/syrianers situation under 1914-1918.

Behovet av en större samhällelig uppmärksamhet för

storstadsforskningen framhålls i motion 2001/02:Ub417 (s).

Motion 2001/02:So236 (mp) vill ha ökad forskning för att om

möjligt få fram behandlingsformer som botar eller minskar

besvären av sjukdomen sklerodermi.

I motion 2001/02:So609 (kd) yrkandena 1 och 2 betonas

behovet av hälsoekonomiska studier och forskning om

anhörigvården.

Enligt motion 2001/02:So635 (mp) bör en översyn snarast

göras av möjligheterna att få fram specialdestinerade pengar

till offentligt finansierad riskforskning.

Som ett led i att öka den offentliga sektorns IT-baserade

service till medborgarna bör regeringen, enligt motion

2001/02:T465 (c) yrkande 6, ta initiativ till att stärka

forskningen kring Interaction Design.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen godkände hösten 2000 de förslag som regeringen då

lagt fram i fråga om resursutvecklingen för Vetenskapsrådet

fram t.o.m. år 2003. Riksdagen har därefter med anledning av

förslag i den ekonomiska vårpropositionen tillstyrkt förslag

om ytterligare medel till Vetenskapsrådet. Utskottet har

ingen annan uppfattning än regeringen i fråga om

medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör avslå

hithörande motioner och till 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation för 2002 anvisa 2 069 762 000 kr.

Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att fatta beslut

som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst

2 710 000 000 kr under åren 2003-2007.

I flera motioner finns förslag om insatser inom särskilda

forskningsområden. Utskottet vill med anledning härav erinra

om att statsmakterna vad gäller resurserna till

grundforskning endast fattar övergripande beslut om

fördelningen av de statliga forskningsmedlen. De övergripande

prioriteringar som gjordes genom statsmakternas

forskningspolitiska beslut hösten 2000 innebär förstärkta

resurser under 2001-2003 för en rad områden och därmed

utökade möjligheter att tillgodose önskemål om nya eller

utökade forskningsinsatser av det slag som föreslås i

motionerna. De förstärkta resurserna till det prioriterade

området materialvetenskap och materialteknik ger t.ex.

möjligheter till stöd till forskning inom det motionsvis

uppmärksammade området nanoteknik.

Den närmare fördelningen av de statliga

forskningsresurserna ankommer på forskningsfinansierande

myndigheter som bl.a. Vetenskapsrådet och på universitet och

högskolor, vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga

kvalitetsbedömningar. Genom bl.a. Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsliv (Formas) ges stöd

till behovsstyrd forskning inom respektive myndighets område.

Också här är det myndigheten som svarar för den närmare

fördelningen av forskningsmedlen.

Som exempel på forskning, som uppfyller såväl krav på hög

vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans, vill

utskottet peka på de insatser som redan gjorts och görs inom

ett område som aktualiserats i flera av motionerna, nämligen

elektromagnetisk strålning och ohälsa. En rapport framtagen

av dåvarande Rådet för arbetslivsforskning (december 2000)

visar på en omfattande forskning i både Sverige och andra

länder, bl.a. inom ramen för EU:s programverksamhet.

Forskningen gäller hälsorisker av elektriska och magnetiska

fält generellt, elöverkänslighet, hälsorisker av mobil

telekommunikation, m.m. Det nya Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap har fått i uppdrag att utifrån rapporten

bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Genom

bl.a. detta forskningsråd finansieras nu ett flertal projekt

om elöverkänslighet och hithörande frågor. Ämnen som

aktualiseras i den allmänna debatten, som t.ex. behandlingen

av olika folkgrupper, kan givetvis komma att väcka forskarnas

intresse och därmed få en vetenskaplig belysning.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att till Vetenskapsrådet: Förvaltning

för 2002 anvisas 88 239 000 kr. För omställningskostnader i

samband med övergången till ny organisation för

forskningsfinansiering tillfördes detta anslag för 2001

engångsvis 12 miljoner kronor. Anslaget för 2002 minskas med

motsvarande belopp.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens

medelsberäkning. Riksdagen bör till Vetenskapsrådet:

Förvaltning anvisa 88 239 000 kr.

26:3 Rymdforskning

Anslaget avser grundforskning inom rymdområdet. Huvuddelen av

anslaget utnyttjas för internationellt forskningssamarbete

inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA). Regeringen

framhåller att eventuella variationer i kostnaderna för det

internationella forskningssamarbetet bör kunna hanteras inom

ramen för det ordinarie anslaget.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 att 149 176 000 kr

anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att fatta

beslut som innebär utgifter på högst 487 000 000 kr under

åren 2003-2007.

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än

regeringen i fråga om medelsberäkningen och tillstyrker

regeringens förslag.

26:4 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva

och främja forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät-

och registreringsverksamhet inom framför allt området

rymdfysik.

Regeringen föreslår att riksdagen till Institutet för

rymdfysik för nästa budgetår anvisar 41 175 000 kr.

Regeringen gör bedömningen att IRF under 2002 har behov av

extra medel för att kunna hantera ökade kostnader med

anledning av satsningen på Kiruna rymd- och miljöcampus.

Regeringen avser därför att låta IRF disponera 6 500 000 kr

från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och

föreslår att riksdagen till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 2002 anvisar 41 175 000 kr.

26:5 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB

samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska trycket

och förvärvar även viss utländsk litteratur om Sverige. KB

främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom

bl.a. det nationella databassystemet Libris och genom

insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom

olika ämnesområden.

Regeringen föreslår att riksdagen till Kungl. biblioteket

för nästa budgetår anvisar 230 443 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det

begärda anslagsbeloppet.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning

genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner

till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och

utrustning som krävs för expeditioner till polartrakterna.

Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av

tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över

svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen föreslår att för budgetåret 2002 anvisas 23 729

000 kr till Polarforskningssekretariatet. Regeringen

redovisar att expeditionsverksamheten kommer att vara

särskilt omfattande under budgetåren 2001 och 2002.

Regeringen avser därför att för 2002 låta

Polarforskningssekretariatet disponera 7 miljoner kronor från

anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen, i enlighet med

regeringens förslag, för budgetåret 2002 anvisar 23 729 000

kr till Polarforskningssekretariatet.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

(EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram

för forskning och utveckling genom att erbjuda information

och rådgivning i frågor som rör medverkan i dessa program

till forskare, lärosäten, företag m.fl. i Sverige. Rådet

svarar också för statistik och utvärdering som rör det

svenska deltagandet i programmen. EU/FoU-rådet är också

nationellt kontaktorgan för frågor som rör samarbetet inom

EU:s forskningsprogram.

Regeringen föreslår att för 2002 anvisas 13 495 000 kr till

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU. Det

innebär en förstärkning av anslaget med 1 miljon kronor, som

överförs från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för

forskningsändamål.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt

anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Sunet (Swedish University Computer Network) binder samman i

första hand universitet och högskolor, men också

folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för

överföring av elektronisk information. Sunet finansieras

genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och

högskolor.

Ansvaret för administration, redovisning och drift av Sunet

har fr.o.m. budgetåret 2001 övergått från Högskoleverket till

Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att 37 992 000 kr anvisas till Sunet

för budgetåret 2002. Regeringens förslag innebär att anslaget

återgår till en lägre nivå efter att under 2000 och 2001 ha

tillförts extra medel för utbyggnad av datanätet. Intäkterna

från den avgiftsbelagda verksamheten beräknas för 2001 till

90 miljoner kronor.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens

medelsberäkning. Riksdagen bör till Sunet anvisa 37 992 000

kr.

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att till Särskilda

utgifter för forskningsändamål anvisas 107 825 000 kr.

Regeringen avser att utnyttja anslaget för följande ändamål:

- Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien

-

- Bidrag till Svenska institutet i Rom

-

- Bidrag till Svenska institutet i Aten

-

- Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i

Istanbul

-

- Bidrag till Fulbrightkommissionen

-

- Bidrag till Institutet för framtidsstudier

-

- Bidrag till IMEGO AB (tekniskt forskningsinstitut

i Göteborg)

-

- Bidrag till EISCAT (European Incoherent Scatter

Facility)

-

- Medel till Institutet för rymdfysik

-

- Medel till Polarforskningssekretariatet

-

- Till regeringens förfogande.

-

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen under anslaget, föreslår att riksdagen

anvisar det begärda beloppet.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt

regeringens förslag.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3 (c) och 4

(fp).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas

budgetförslag för utgiftsområde 16 finns i bilaga 2 i detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet redovisat sin

bedömning av regeringens och oppositionspartiernas

budgetförslag inom olika delar av utgiftsområdet och där

tagit ställning till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har

tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens

förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Införande av nationell skolpeng, m.m.

(punkterna 1, 2, 15, 18, 19, 20, 22, 45,

47, 49, 54, 61, 62, 66, 69, 71 och 73) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och

Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1, 2, 15, 18,

19, 20, 22, 45, 47, 49, 54, 61, 62, 66, 69, 71 och 73 borde

ha följande lydelse:

1. Införande av nationell skolpeng

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 11, 2001/02:Ub541 yrkande

20 samt 2001/02:Sk433 yrkande 5 och avslår motion

2001/02:Ub326 yrkandena 3 och 4.

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub316 och

2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5. Riksdagen bifaller också

delvis motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24, 2001/02:Ub222

yrkande 19 och 2001/02:Ub240 yrkande 11.

15. Avveckling av anslaget om

personalförstärkningar i skola och fritidshem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub541 yrkande 10 samt bifaller delvis

motion 2001/02:Ub446 yrkande 20.

18. Studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Ub274, 2001/02:Ub502 och

2001/02:A391 yrkande 5.

19. Principer för utbyggnad av

högskoleutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 1.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub533 yrkande

1 och 2001/02:N224 yrkande 9 samt avslår motionerna

2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 och 2001/02:Ub4 yrkandena

2, 3, 4 och 8.

20. Fler fristående högskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 26, 2001/02:Ub546

yrkandena 11 och 12 samt 2001/02:N369 yrkande 2.

22. Framtida medelstilldelning till forskning

och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19 och avslår

motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt

2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11.

45. Cancerfonden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2001/02:Ub356.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 25, 2001/02:Ub253

yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Ub265 yrkande 6 och avslår

motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10.

49. Fristående lärarutbildningar i övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 26 och 27 samt

2001/02:Ub546 yrkande 13.

54. Värdegrund och etik i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub265 yrkande 5 och avslår motionerna

2001/02:Ub446 yrkande 3 och 2001/02: Ub501.

61. Statens roll i samband med forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkande 14.

62. Detaljstyrning av forskningsanslag

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkande 15.

66. Forskningssamarbetet inom EU

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkande 21 och avslår motion

2001/02:Ub457.

69. Ämnesråd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkande 17.

71. Förstärkning av den grundläggande

forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:N369 yrkande 1.

73. Insatser för postdoktorala akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub546 yrkande 20.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att en nationell skolpeng

skall införas. Staten bör överta ansvaret för grundskolans

finansiering från kommunerna fr.o.m. 2003. För detta ändamål

anslås 60 700 miljoner kronor. En nationell skolpeng skulle

säkra resurserna till grundskolan och utgöra en viktig faktor

för god undervisningskvalitet. Den nationella skolpengen

betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka

kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med

behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga

skolpengen. Det är respektive skolledning som kan göra

kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar.

Genom en nationell skolpeng blir skolorna mer fria och

självständiga förutsättningar ges för personal och engagerade

föräldrar att göra de avgörande prioriteringarna för skolans

resultat. Under anslaget till nationell skolpeng reserverar

vi 300 miljoner för finansiering av en "barnskola". Förslaget

om införande av en barnskola innebär att nuvarande

förskoleklasser får utvecklas till en skola med tydliga

pedagogiska ambitioner att ta vara på varje barns förmåga

till tidig inlärning. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därför bifalla

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 11, 2001/02:Ub541 yrkande 20

och 2001/02:Sk433 yrkande 5.

Enligt vår uppfattning skall ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut inrättas med uppgift att kvalitetsgranska

alla skolor. Det fristående kvalitetsinstitutet skall

komplettera den uppföljning och utvärdering som måste

bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även

i någon mån av Skolverket. Vissa delar av Skolverkets

verksamhet flyttas över till det fristående institutet.

Skolverket skall fortsättningsvis ta ansvar för insamling av

jämförbar statistik, medan det nationella

kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer

kvalificerad kvalitetsbedömning. Kvalitetsinstitutet skall

ges en självständig ställning och därmed vara fritt från den

politiska sfären. Inrättandet av institutet är en nödvändig

åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan - uppföljning och

utvärdering måste förbättras och bli mer tillgänglig för

elever, föräldrar och personal. Granskningsresultaten skall

offentliggöras så att föräldrar och elever kan få information

om skolornas kvalitet. Genom att man offentligt diskuterar

enskilda skolors resultat tvingas varje skola ifrågasätta,

försvara och förändra sin verksamhet. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub316, 2001/02:Ub233

yrkande 30 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5. Riksdagen

bör också delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24,

2001/02:Ub222 yrkande 19 och 2001/02:Ub240 yrkande 11.

Moderaterna menar vidare att anslaget som avser

personalförstärkningar i skolan bör avvecklas fr.o.m. 2003

men anvisar motsvarande anslag som regeringen 2002. Besluten

om vilka prioriteringar som skall göras inom respektive skola

skall göras av skolledningen och inte i form av

detaljstyrning från statsmakten. De medel som med vårt

förslag kommer att anvisas för nationell skolpeng fr.o.m.

2003 kommer exempelvis att kunna användas till

personalförstärkningar. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub541 yrkande 10.

Vi menar också att regeringens satsning på den

eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen är alltför

liten. Vi föreslår att antalet platser ökar betydligt. Det är

viktigt att alla som vill ha ett arbete också skall ha

möjligheter att få det, och därför bör den kvalificerade

yrkesutbildningen byggas ut med fler platser. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed delvis bifalla motion 2001/02:A391 yrkande

5.

Sverige behöver fler högskoleutbildade. Regeringen försöker

emellertid genomföra utbyggnaden efter felaktiga principer.

Regeringen har lyckats fördela platserna på ett sådant sätt

att många förblir tomma, samtidigt som det på andra håll

finns fler sökande än utbildningsplatser. Det är alarmerande

att alltfler platser i tekniska och naturvetenskapliga

utbildningar står tomma, medan högskolorna med regeringens

goda minne försöker omvandla dessa platser till utbildningar

som är mer populära. Den högre utbildningen är

underdimensionerad i storstadsregionerna, vilket försvårar

rekryteringen av arbetskraft till de spjutspetsföretag som

finns etablerade i dessa regioner. Det kan också få effekten

att andra orter blir dränerade på välutbildad arbetskraft som

låter sig rekryteras till storstadsregionerna. Det vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 1 och

2001/02:N224 yrkande 9.

För att bidra till ökad profilering och mångfald i

högskolesystemet bör Sverige få fler fristående högskolor.

Utvecklingen vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i

Jönköping, som omvandlats till stiftelser, har varit

utomordentligt positiv. Den friare formen har främjat den

kreativa kraften och förnyelseförmågan. För år 2004 bör 2

miljarder kronor avsättas som ett engångsbelopp till

stiftelsekapital som skall möjliggöra övergången av ett

större universitet eller högskola och en mindre högskola till

stiftelseform. Regeringen bör erbjuda alla landets

universitet och högskolor denna möjlighet till en dynamisk

frigörelse. Det finns även anledning att i framtiden pröva

andra organisatoriska former än stiftelseformen för

universitet och högskolor för att gynna den akademiska

friheten och excellensen. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 25, 2001/02:Ub546 yrkandena

11 och 12 samt 2001/02:N369 yrkande 2.

Den framtida medelstilldelningen till forskning och

forskarutbildning bör bygga på insikt om nödvändigheten av

att koncentrera resurser till de regioner och

forskningsområden där svenska forskare och forskarlag redan i

dag håller mycket hög klass. Kunskapskluster i absolut

världsklass vad avser IT och bioteknik finns i dag i såväl

området Stockholm-Uppsala som Malmö-Lund. Rymdhögskolan i

Kiruna och Blekinge tekniska högskola, "IT-högskolan", är

exempel på framgång genom specialisering. Det är också

värdefullt att forskarskolor byggs upp, men det skall ske

nedifrån och upp och lärosätena bör själva få forma lämpliga

nätverk, som utöver svenska universitet och högskolor också

gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546

yrkandena 18 och 19.

Cancerfonden har en unik ställning som icke-statlig

finansiär av ett viktigt biomedicinskt forskningsområde.

Enligt en flerårig praxis har universitet och högskolor inte

debiterat Cancerfonden lokalkostnader för de projekt som

fonden finansierar. Denna befrielse från lokalhyra bör

kvarstå. Cancerfonden bör också undantas från den i förra

årets forskningsproposition angivna höjningen av

omkostnadspåslaget. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed delvis

bifalla motion 2001/02:Ub356.

Den nya lärarutbildningen som regeringen drev igenom förra

året har enligt vår mening en felaktig struktur. Det behöver

finnas flera lärarutbildningar, som är anpassade till kraven

på skolans olika nivåer. Större vikt bör läggas vid

ämneskunskaper och ledarskapsutbildning, som ger förmåga både

att leda och att samverka med andra. Lärarutbildningen för

grundskolans tidigare år bör förlängas, liksom också

utbildningen för gymnasieskolans yrkeslärare. Navet i

lärarutbildningen skall vara ett allmänt utbildningsområde om

minst 40 poäng, varav 10 poäng utgörs av praktik.

Antagningskraven skall skärpas, särskilt vad gäller kunskaper

i svenska språket. Lärarutbildningarna skall ha någon form av

antagnings-, anlags- eller lämplighetstest vid antagningen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 25, 2001/02: Ub253 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Ub265 yrkande 6.

Det är viktigt att stimulera alternativa lärarutbildningar.

Sådana finns redan i dag vid fristående institutioner som

Rudolf Steinerhögskolan, i annan enskild regi eller i

samverkan med statliga universitet och högskolor. Principen

bör vara att om en utbildning enligt Högskoleverkets

bedömning håller god kvalitet borde sådan utbildning kunna

ges på rimliga ekonomiska villkor. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 26 och 27

samt 2001/02:Ub546 yrkande 13.

Lärarutbildningen skall givetvis ge studenterna insikt i

den värdegrund och etik som skolarbetet skall bygga på.

Skolan måste återbördas som en lärande arbetsplats, där

respekten för lugna studiemiljöer, respekten för varandras

särarter och respekten för varandras egendom poängteras.

Lärarutbildningen bör lägga större vikt vid den studiesociala

miljön och låta de goda exempel som finns på olika håll i

landet utgöra inspirationskälla. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub265 yrkande 5.

Statens uppgift inom forskning och utveckling är att

komplettera andra forskningsfinansiärer. Det innebär att

tyngdpunkten läggs på grundforskningen samt

forskarutbildningen. Staten bör regelbundet göra centrala

avvägningar mellan "fasta" och "rörliga" medel till

forskning, mellan olika forskningsområden samt mellan

koncentration, profilering och decentralisering av

forskningsresurserna m.m. Bedömningen av

forskningsinriktningar får inte centraliseras vare sig till

politiker eller till några få forskare i några få

finansieringsorgan. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub546 yrkande 14.

Riksdag och regering skall avhålla sig från detaljstyrning

av forskningsanslagen. Detaljstyrning med krav på ökad

samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet,

samverkan, tvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska

friheten och riskerar dessutom att få motsatt verkan mot den

avsedda. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub546 yrkande 15.

För ett litet land som Sverige är det internationella

forskningsutbytet särskilt betydelsefullt. Internationellt

forskningsutbyte och samverkan inom högre utbildning och

forskning bör stå i fokus för de svenska satsningarna.

Sverige måste arbeta för att forskningssamarbetet inom EU

genom EU:s sjätte ramprogram stimulerar till fri och obunden

forskning. Byråkratisering och politisering måste motverkas.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub546 yrkande 21.

Vetenskapsrådet har inneburit en centralisering av

forskningsanslagen på de enskilda ämnesrådens bekostnad.

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik samt ämnesrådet för

medicin bör få ökade anslag. Ämnesrådet för medicin bör

utvecklas till en ny organisation, ett Nationellt institut

för hälsa och medicin, som skulle vara en svensk motsvarighet

till USA:s National Institutes of Health. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 17.

Moderaterna föreslår en successiv utbyggnad med början

nästa år av den grundläggande forskningen med till slut 1,5

miljarder kronor per år. Utbyggnaden skall vara genomförd år

2004. Huvuddelen av förstärkningarna skall gå till de tre

ämnesråden under Vetenskapsrådet och till en förstärkning av

universitetens och högskolornas möjligheter att själva

finansiera värdefull forskning. En översyn bör samtidigt

göras av alla de politiskt motiverade öronmärkningar som

finns i dag i syfte att reducera dessa till förmån för

forskningens egna prioriteringar. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:N369 yrkande 1.

Det är av stor vikt att unga forskare ges tillfälle att

efter examen vidga sina vyer och komma bort från sina egna

universitet under en period. Ett post-doktorat, gärna

utomlands, skapar möjligheter att bredda utbildningen och

samtidigt sprida svensk forskningskompetens. Flera post-

doktorander och större möjligheter att rekrytera utländska

post-doktorander är det bästa sättet att förbereda för det

omtalade generationsskiftet. Post-doktorala insatser är också

ett sätt att långsiktigt bredda och utveckla

forskarhandledningskompetensen. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 20.

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom

skolan m.m., m.m. (punkterna 2, 17, 29 och

40) - c

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2, 17, 29

och 40 borde ha följande lydelse:

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub240 yrkande 11. Riksdagen bifaller också

delvis motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24, 2001/02:Ub222

yrkande 19, 2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub316 samt

2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

17. Omfördelning av årsstudieplatser inom

Kunskapslyftet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub322 yrkande 19.

29. Forskarskola i demokrati vid Örebro

universitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub366 och 2001/02:Ub385.

40. Resurscentrum för idrott och hälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub365 och 2001/02:Ub478.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att ett kvalitetsinstitut inom skolan bör

inrättas för att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet. Ett

sådant institut bör ha till uppgift att såväl sammanställa

uppgifter för nationella jämförelser som att utveckla metoder

för att förbättra utvärderingen och stödja kommunernas

kvalitetsarbete bl.a. genom att erbjuda expertis inom

området. Institutet kan åstadkomma en jämförelse kommun för

kommun och skola för skola. Ett nationellt kvalitetsinstitut

bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter. Det bör

övervägas om huvudmannaskapet för institutet skall omfatta

lärar-, elev- och föräldraorganisationer lika väl som

arbetsgivarna i Kommunförbundet. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 11. Riksdagen bör

också delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24,

2001/02:Ub222 yrkande 19, 2001/02:Ub233 yrkande 30,

2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

Jag anser också att studieförbunden bör tillföras 5 000

platser åren 2003-2005 genom en omfördelning av det totala

antalet årsstudieplatser. Från 2006 bör platserna ingå i

ordinarie folkbildningsanslag till studieförbunden via

Folkbildningsrådet. Omfördelningen bör göras eftersom ett

antal utvärderingar pekat på att både folkhögskolorna och

studieförbunden visat mycket goda resultat när det gäller att

söka upp studerande, sätten att lära ut och deltagarnas egen

tillfredsställelse. Folkbildningen och studieförbunden spelar

således en allt större roll inom Kunskapslyftet. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 19.

Såväl i den allmänna debatten som inom utredningsväsendet

har demokratifrågorna haft en stor plats i vårt land under

senare år. Behovet är stort, både inom och utanför vårt land,

av forskning och kompetensförsörjning inom demokratiområdet.

Örebro universitet har antagit en forskningsstrategi där

demokratin och dess villkor ingår som ett särskilt

mångvetenskapligt spetsområde. På initiativ av studentkåren

arbetar man i Örebro också med ett nytt kvalitetsprogram för

det inre livet på campus, kallat Det demokratiska

universitetet. Därför bör Örebro universitet få i uppdrag att

vara värdskola för en forskarskola i demokrati. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub366 och 2001/02:Ub385.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat inrättandet

av ett resurscentrum för idrott och hälsa. Örebro universitet

och Idrottshögskolan i Stockholm har kommit överens om att

inrätta ett gemensamt institut i idrott, baserat på en

tvåcampuslösning. Det nya resurscentret bör enligt min mening

lokaliseras till detta institut. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub365 och 2001/02: Ub478.

3. Inrättande av kvalitetsinstitut inom

skolan m.m., m.m. (punkterna 2, 3, 7, 14,

22, 25, 47, 51, 57, 59, 67, 70 och 76) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2, 3, 7, 14,

22, 25, 47, 51, 57, 59, 67, 70 och 76 borde ha följande

lydelse:

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24 och 2001/02:Ub222

yrkande 19. Riksdagen bifaller också delvis motionerna

2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande 11,

2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

3. Skolor i utsatta områden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub221 yrkande 31 samt avslår motion

2001/02:Ub523 yrkande 2.

7. Tillgång till dator och egen e-postadress

för alla elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub221 yrkande 18.

14. Barnomsorgspeng

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sf397 yrkande 9 och 2001/02:A229

yrkande 17.

22. Framtida medelstilldelning till forskning

och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 och avslår

motionerna 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 samt

2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

25. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub353 yrkandena 2 och 3 samt delvis

motionerna 2001/02:Ub352, 2001/02:Ub353 yrkande 1,

2001/02:Ub488, 2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10 och avslår

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 25, 2001/02:Ub253

yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Ub265 yrkande 6.

51. Speciallärarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 12, 2001/02:Ub222 yrkande

6 och 2001/02:Ub225 yrkande 4.

57. Granskning av Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub260 yrkande 3.

59. Införande av en s.k. omvänd straffavgift

för Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub260 yrkande 2.

67. Tillsättningen av Vetenskapsrådets

ledamöter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub261 yrkande 15.

70. Utvärdering av ämnesrådet för

naturvetenskap och teknikvetenskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub261 yrkande 16.

76. Forskning om homosexuellas, bisexuellas och

transpersoners situation m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:L367 yrkande 16.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att ett nationellt kvalitetsinstitut bör

inrättas inom skolan - en nationell skolinspektion.

Skolverket kan inte samtidigt vara stödjande och rådgivande

mot den man kritiskt skall granska och kontrollera.

Skolverket skall behålla sin stödjande och rådgivande roll i

utvärderingen av skolans resultat samt sina

utvecklingsuppgifter. Sveriges gymnasieskola befinner sig i

ett mycket allvarligt läge, särskilt vad beträffar

yrkesprogrammen, där många elever inte når de mål som ställs

upp. Misslyckandet beror bl.a. på att staten inte varit

tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens

utvärderingsinstrument är otillräckliga. Därför är det extra

viktigt att stärka statens utvärdering och uppföljning av

skolans resultat. Detta är nödvändigt efter den misslyckade

kommunaliseringen av skolan. Utvärdering och mål har

överlämnats till lokala nivåer där lokala politiker satt upp

politiska mål för skolan och fattat beslut som de

professionella i skolan borde ha fattat. Den nationella

skolinspektionen skall granska kvaliteten i såväl kommunala

som fristående skolor samt säkerställa likvärdighet i

bedömningen av nationella prov och det nationella

betygssystemet. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24 och 2001/02:Ub222 yrkande

19. Riksdagen bör även delvis bifalla motionerna

2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande 11,

2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

Folkpartiet menar att gymnasieskolor i utsatta områden

måste ges extra resurser för att hindra utslagning av elever.

Skolor bör också kunna ges en attraktiv profil för att dra

till sig elever från andra bostadsområden. I dagens

gymnasieskola finns det dels utrymme för individuellt val,

som helt och hållet görs av eleven, dels för valbara kurser,

där skolan presenterar kurspaket som eleven kan välja mellan

inom ramen för de mål som gäller för respektive program.

Folkpartiet anser att en skola skall kunna välja att låta en

kurs återkomma i alla kurspaket. Då kan man lägga in en kurs

som motsvarar skolans profilering, exempelvis inriktning mot

matematik eller historia, som eleverna på alla program får

läsa. Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub221 yrkande 31.

Folkpartiet anser vidare att alla elever bör få tillgång

till dator och en egen e-postadress i skolan. Att alldeles

för många elever saknar tillgång till datorer och IT innebär

en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och B-lag där

några har tillgång till datorer och IT i hemmet, medan andra

inte har samma möjligheter. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub221 yrkande 18.

Folkpartiet vill, som en del av alternativet till maxtaxa

inom barnomsorgen införa en barnomsorgspeng som kan användas

till att finansiera den barnomsorg föräldrarna önskar.

Barnomsorgspengen är ett kommunalt finansierat system för

likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett om man önskar

kommunalt eller privat dagis eller någon annan omsorgsform.

Barnomsorgspengen skall utformas och beslutas lokalt. Det jag

här har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Sf379

yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 17.

Den framtida medelstilldelningen till forskning och

forskarutbildning bör innebära ett årligt tillskott av 600

miljoner kronor - knappt två miljarder kronor över tre år -

utöver regeringens förslag. Forskningsresurserna bör

koncentreras till ett mindre antal lärosäten och

institutioner i landet. Vilka lärosäten som skall tilldelas

forskningsresurser skall avgöras utifrån en vetenskaplig

bedömning i efterhand av deras forskningsresultat, inte

utifrån kvantitativa kriterier som t.ex. hur lärosätena

uppfyller examinationsmål. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21.

Lunds universitet har i dag samma behov av att prioritera

som andra lärosäten har. Därmed sätts också anslagen till

Lunds universitets historiska museum under omprövning. Den

utredning som universitetet har låtit göra har inte lett till

en lösning som garanterar att museet kan leva vidare och

utvecklas. Med nuvarande anslag blir det bl.a. inte möjligt

att sköta insamlandet av arkeologiskt material på ett

vetenskapligt godtagbart sätt. Lunds universitet kan och bör

fortsättningsvis stå för de kostnader som har direkt med

forskningen vid universitetet att göra, men frågan om

ansvaret för museet bör bli föremål för utredning. En tänkbar

lösning skulle kunna vara att det får ingå i Statens

historiska museer. En självklar utgångspunkt vid en utredning

bör vara att fynden skall stanna i Skåne. Det jag här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub353 yrkandena 2 och 3

samt delvis motionerna 2001/02:Ub352, 2001/02:Ub353 yrkande

1, 2001/02:Ub488, 2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.

Den nya lärarutbildning som regeringen drev igenom förra

året har fått en struktur som jag anser felaktig. Det är inte

konstigt att lärarutbildningen har blivit mindre attraktiv.

Utvecklingen mot "enhetslärare" minskar kravet på

ämneskunskaper. Det är stor skillnad mellan att pedagogiskt

arbeta med en treåring och att lära ut komplicerade

ekvationer till en artonåring - men båda uppgifterna är lika

viktiga och för att utföra dem krävs en specialiserad

utbildning. Utbildningen för lärare som skall undervisa yngre

elever bör förlängas till 160 poäng med betoning på läs- och

skrivinlärning. Praktik är naturligtvis en del av

lärarutbildningen, men det är fel att införa mer praktik på

bekostnad av ämneskunskaper. Ett system bör utvecklas med

mentorer i skolorna, så att studenterna redan under de första

åren av sin utbildning får möjlighet att utveckla sina

pedagogiska kunskaper. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10.

Alla elever som behöver särskilt stöd måste få det.

Påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen är inte

inriktad i första hand på att hjälpa elever enskilt eller i

grupp, utan på att vara ett stöd för de andra lärarna på

skolan. Det är bra, men det behövs också ett direkt och

kvalificerat stöd till de elever som har

inlärningssvårigheter. Därför är det utomordentligt viktigt

att speciallärarutbildningen återupprättas. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 12,

2001/02:Ub222 yrkande 6 och 2001/02:Ub225 yrkande 4.

Riksdagens revisorer har i en granskning av Centrala

studiestödsnämnden kritiserat myndigheten för långa

handläggningstider och dålig kommunikation med studenterna.

Jag förutsätter att revisorerna följer

effektivitetsutvecklingen inom CSN. Det finns enligt min

mening överhuvudtaget behov av en fortsatt granskning av hur

myndigheten klarar de mål som satts upp för hanteringen av

studiestödsärenden. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub260 yrkande 3.

Effektiviteten i administrationen av studielånen måste

omedelbart skärpas. Jag ställer mig därför bakom förslaget i

motion 2001/02:Ub260 yrkande 2 att det skall införas en

skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala

straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i

tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider eller annat

byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall också

utbetalas om studenten inte får information eller svar på

ansökan inom en viss tid. Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet tillkännage för regeringen som sin mening.

Det nya Vetenskapsrådet enligt regeringens modell är inte

skyddat från politisk detaljstyrning. Därför måste snarast

Vetenskapsrådets självständiga ställning säkras. Inga

ledamöter i Vetenskapsrådet skall tillsättas politiskt.

Vetenskapsrådet och dess ämnesråd skall styras av forskare,

utsedda av vetenskapssamhället, och bedömningarna av vilka

ansökningar som tilldelas anslag skall göras enbart utifrån

en strikt akademisk bedömning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 15.

I samband med att Vetenskapsrådet inrättades slogs de

tekniska och naturvetenskapliga forskningsråden samman till

ett ämnesråd trots invändningar från flera viktiga

remissinstanser. Det är ett beslut som särskilt bör

utvärderas och eventuellt omprövas. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 16.

Forskning om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation är ett brett och växande fält. Sverige bör satsa

mer på denna forskning. Självklart bör dessa projekt liksom

all annan forskning bedömas med forskningsorganens sedvanliga

kvalitets- och relevanskriterier. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:L367 yrkande 16.

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn, m.m.

(punkterna 4, 15, 19, 22, 30, 53, 54, 63

och 83) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4, 15, 19,

22, 30, 53, 54, 63 och 83 borde ha följande lydelse:

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub446 yrkande 21.

15. Avveckling av anslaget om

personalförstärkningar i skola och fritidshem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub446 yrkande 20 samt bifaller delvis

motion 2001/02:Ub541 yrkande 10.

19. Principer för utbyggnad av

högskoleutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Ub4

yrkandena 2-4 och 8 och avslår motionerna 2001/02:Ub533

yrkande 1 och 2001/02:N224 yrkande 9.

22. Framtida medelstilldelning till forskning

och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 och avslår

motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt

2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

30. Institutet för handikappvetenskap vid

Linköpings och Örebro universitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub271 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446

yrkande 7 och 2001/02:Ub549 yrkande 3.

53. Dramapedagogutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Kr418 yrkande 7 och avslår motion

2001/02:Ub410.

54. Värdegrund och etik i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub446 yrkande 3 och avslår motionerna

2001/02:Ub265 yrkande 5 och 2001/02: Ub501.

63. Ändring av inriktningen på

forskningspolitiken

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub438 yrkande 2.

83. Forskning om anhörigvård

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:So609 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Skolverket behöver ha en friare

roll gentemot regeringen och att verket inte bör vara

stabsorgan. De nuvarande förhållandena försämrar verkets

trovärdighet och försvårar kritik mot regeringen. Skolverket

skall även lägga mer vikt vid tillsyn än vad som tidigare

skett. Trots att såväl regeringen som ett antal utredningar,

bl.a. från Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket, har

framhållit behovet av ökad tillsyn och kontroll har inte

någon förbättring inträffat. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 21.

Kristdemokraterna ställer sig positiva till mer pengar till

den svenska skolan men anser att det är fel av regeringen att

styra vad pengarna skall gå till, kommunerna vet själva bäst

hur behoven ser ut i de egna skolorna. Vi vänder oss mot en

resursförstärkning som endast får användas till

personalförstärkningar i skola och fritidshem. Kommunerna

måste dessutom ansöka om pengarna och verifiera användningen.

Vi ser med oro på de specialdestinerade bidragen till skolor

i regeringens budgetproposition. Detta är ett intrång i det

kommunala självstyret. De skolor som redan satsat pengar på

personal och som egentligen har behov av nya läromedel får

inte del av pengarna om de inte nyanställer ännu mer personal

som de inte behöver. Samma sak gäller för de skolor som har

ett vikande elevantal och som egentligen behöver renovera

lokalerna. Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub446 yrkande 20.

Vid utbyggnaden av högskoleutbildningen bör principen vara

att kvalitetsaspekten skall vara styrande. Den utbyggnadstakt

som regeringen föreslår är för hög och skapar risk för

kvaliteten. Riksdagen bör begära att regeringen genomför en

fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser

högskoleexpansionen har medfört för utbildningarnas kvalitet.

Den ensidiga satsning som regeringen har gjort på de tekniska

och naturvetenskapliga utbildningarna innebär en alltför

kraftig snedfördelning av resurserna. Kunskapen om oss

människor och vår förståelse av omvärlden blir allt

viktigare, och därmed blir satsningar också på de

humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna av stor

vikt. Nya årsstudieplatser bör tillföras även de icke-

statliga högskolorna och särskilt de fria teologiska

högskolorna. Vad vi här har sagt bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Ub4 yrkandena 2-4

och 8 samt avslå motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 1 och

2001/02:N224 yrkande 9.

Inför den framtida medelstilldelningen till forskning och

forskarutbildning bör konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan vetenskapsområdena utredas. Vi har

svårt att acceptera en resursfördelning som så ensidigt som

nu premierar forskning inom teknik och naturvetenskap. Det är

vidare nödvändigt att forskarutbildningen tilldelas utökade

resurser för att inte kvaliteten skall sänkas i och med den

ökade antagningen. För kvalitetens skull är det också

nödvändigt att riksdagen ger tydliga besked för ett flertal

år framåt i tiden. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 samt avslå

motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt

2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

Institutet för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet är en viktig resurs som bör tas till vara. Där

bedrivs forskning och forskarutbildning som vid en

internationell utvärdering har blivit uppmärksammad för sin

höga kvalitet. Institutet kan vara en resurs för

kompetensutveckling av personal och för kunskapsutveckling

inom olika kommunala verksamheter. Det borde kunna utveckla

former för undervisning av barn som har brister i sin förmåga

till kommunikation och samspel med andra, som t.ex. vissa av

de s.k. bokstavsbarnen. Vidare finns det behov av forskning

kring de funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen.

Institutet bör erhålla ekonomiska resurser som motsvarar dess

betydelse för en långsiktig verksamhet. Det vi här har sagt

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub271 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub446 yrkande 7 och 2001/02:Ub549 yrkande 3.

Dramapedagogik används med stor framgång i olika

problemsituationer i skolan, men också organisationer,

föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater använder sig

av dramapedagogiken. Efterfrågan på utbildade dramapedagoger

överstiger med råge tillgången, och antalet sökande till det

i dag mycket begränsade antalet utbildningsplatser är mycket

stort. Riksdagen bör kräva en utredning som ser över

efterfrågan och utbildningssituationen för dramapedagoger.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Kr418 yrkande 7.

Det är angeläget att den nya lärarutbildningen ger blivande

lärare goda möjligheter att arbeta aktivt med frågor om

värdegrund och etik. Det är oacceptabelt att en blivande

lärare i dag kan passera genom hela lärarutbildningen utan

att arbeta med begreppet värdegrund. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02: Ub446 yrkande 3.

För att forskningen skall vara en drivande kraft i

samhällsutvecklingen krävs att den ges möjlighet att verka

fritt och obundet. Organisationen måste vara tillräckligt

flexibel för att kunna möta forskningens föränderliga behov

men samtidigt vara tillräckligt stabil för att ge den en

grogrund att växa i. Kristdemokraterna vill ha en ändring av

inriktningen på forskningspolitiken där organisationen för

finansiering tar sin utgångspunkt i de medel som anvisas

direkt till universitet och högskolor, de s.k.

fakultetsanslagen. Varje lärosäte skall ha tillräckligt med

resurser för att finansiera sin grundforskning. Regeringens

organisation innebär en centralisering, som minskar

lärosätenas kontroll över sin situation och därigenom

möjligheten för dem själva att ta initiativ till förnyelse.

Detta innebär en inskränkning av den akademiska friheten.

Forskningsrådens finansiering borde ses som ett komplement

till fakultetsanslagen och framför allt avse tvärvetenskaplig

och nyttoinriktad forskning. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub438 yrkande 2.

Trots uppmärksamhet och ett ökat stöd från kommuner och

frivilligorganisationer har inte anhörigvårdarens vardag i

stort förändrats. Anhörigvårdare har en fysiskt tung

arbetsbörda, de är ofta stressade, sover illa och har sällan

någon egen fritid. Det behövs hälsoekonomiska studier och

forskning om vad hälsokontroller, hälsovård och andra

stödåtgärder innebär för hälsotillståndet hos anhörigvårdare

och för tryggheten i rollen. Forskningen kring de äldres vård

och omsorg är viktig och behöver utökas. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:So609 yrkandena 1

och 2.

5. Ekeskolans fasta skoldel, m.m.

(punkterna 9, 10 och 56) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 9, 10 och 56

borde ha följande lydelse:

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02: Ub252 yrkandena 1, 2 och 6 samt

2001/02:Ub448 yrkande 6.

10. Visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2001/02:Ub252 yrkandena 3 och 4.

56. Omprövning av Centrala studiestödsnämndens

roll

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub311 och

2001/02:So637 yrkande 12 samt bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub210, 2001/02:Ub309 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub383 yrkande 2 och 2001/02:Ub434 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att specialskolan Ekeskolan behövs för barn med

flerfunktionshinder och att riksdagen bör upphäva beslutet

att avveckla skolans fasta skoldel. Alltfler elever har sökt

sig till Ekeskolan sedan debatten om avveckling bidragit till

att göra skolan känd. Vi menar att staten i vissa fall kan

behöva ta ett större ansvar för svårt funktionshindrade

elever för att minimera risken för att eleverna inte ges

tillräckliga möjligheter till utbildning utifrån sina

specifika förutsättningar. Många kommuner saknar kompetens

och ekonomiska resurser för att tillgodose behoven för elever

med flerfunktionshinder. Vad gäller frågan om begreppet

visstid vid vistelse på resurscenter, är det enligt vår

mening inte tillräckligt klarlagt vad som avses med

begreppet. Olika tolkningar har gjorts, såsom att det kan

röra sig om några månader, en termin eller hela skoltiden.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed delvis bifalla motion

2001/02:Ub252 yrkandena 1-4 och 6.

Vi anser att det nu är hög tid att göra en omprövning av

Centrala studiestödsnämndens roll. Myndighetens de facto-

monopol på studielånsmarknaden måste brytas och verksamheten

konkurrensutsättas. CSN har visat tydliga prov på att inte

kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är för långa,

och det är inte realistiskt att försöka sköta kontakterna med

myndigheten per telefon, och inte heller via e-post.

Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens från

banker och andra finansiella institut. På så sätt kan

effektiviteten i administrationen av studielånen främjas,

liksom graden av service mot studenterna. I ett system med en

friare studielånsmarknad kommer det dock att finnas behov av

en statlig myndighet som fattar beslut om rätten att omfattas

av den offentliga studiefinansieringen och som står för det

statliga borgensåtagandet.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening. Därmed bör riksdagen bifalla

motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub311 och

2001/02:So637 yrkande 12 samt delvis bifalla motionerna

2001/02:Ub210, 2001/02:Ub309 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub383

yrkande 2 och 2001/02:Ub434 yrkande 1.

6. Ekeskolans fasta skoldel m.m. (punkt 9)

- kd, c

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och

Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub448 yrkande 6 samt bifaller delvis motion

2001/02:Ub252 yrkandena 1, 2 och 6.

Ställningstagande

De fasta skoldelarna i Ekeskolan och Hällsboskolan bör

återföras. För Kristdemokraterna och Centerpartiet är det en

självklarhet att den kompetens som finns i specialskolan tas

till vara och stärks. Specialskolorna utgör redan i dag

viktiga resurscentrum som kommunerna kan ha hjälp och nytta

av i sina arbeten för att förbättra förutsättningarna för de

funktionshindrade barn och ungdomar som är integrerade i den

kommunala skolan. Men vi anser också att specialskolorna

behövs i framtiden för att tillgodose behoven för elever med

svårare funktionshinder och som den egna kommunen inte har

resurser att klara av. Kristdemokraterna har i sin

budgetmotion för 2002 avsatt 15 miljoner kronor för att

återföra de fasta skoldelarna i de båda skolorna.

7. Inrättande av ett riksgymnasium för

blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder m.m. (punkterna 11,

13, 21, 48 och 60) - m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas Högström

(m), Per Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11, 13, 21,

48 och 60 borde ha följande lydelse:

11. Inrättande av ett riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med multifunktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub322 yrkande 8.

13. Barnomsorgskonto

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Sf392 yrkande 21, 2001/02:Sf397 yrkande

8 och 2001/02:So304 yrkande 6.

21. Principer för medelstilldelning till de

fristående teologiska högskolorna i Stockholm,

Uppsala och Örebro

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub465 yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497

yrkandena 1-3.

48. Waldorflärarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub251.

60. Samlad redovisning av de offentliga

forskningsinsatserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub552 yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande

2.

Ställningstagande

Riksdagen bör enligt vår mening uttala sig för inrättande av

ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder. I dag saknar blinda och synskadade barn

med multifunktionshinder tillräckligt bra möjligheter att

studera vidare efter grundskolan. Den statliga specialskolan

behövs för svårt funktionshindrade elever med mycket

speciella behov av en egen skolmiljö för sin utveckling. Alla

kommuner kan inte nå den nivå i fråga om specialpedagogiskt

kunnande som en nationell specialskola kan erbjuda. Vad vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 8.

Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att införa ett

barnomsorgskonto för alla barn i förskoleåldern från och med

den 1 januari 2002. Barnomsorgskontot skall vara 40 000 kr

per barn och skall kunna användas av barnens föräldrar i

enlighet med deras önskemål, och de kan således fritt välja

barnomsorgsform. Maximalt får 20 000 kr tas ut per år.

Pengarna från barnomsorgskontot är inte skattepliktiga och

föreslås inte påverka några andra transfereringar eller

bidrag. Samtidigt införs en avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader. Avdraget får göras med maximalt 50 000

kr per barn och år. Avdragsrätten gäller under hela

förskoleperioden.

Vi avvisar därmed maxtaxan inom barnomsorgen. Maxtaxan

tvingar föräldrarna att välja en viss form av barnomsorg. En

maxtaxa förstärker orättvisorna mellan dem som kan och vill

utnyttja den kommunalt finansierade barnomsorgen och dem som

vill eller måste ordna annan barnomsorg. Maxtaxa innebär mer

av statlig styrning och mindre av självbestämmande för

familjen. Den är också ett ingrepp i det kommunala

självstyret och äventyrar såväl andra kommunala verksamheter

som kvaliteten i barnomsorgen. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motionerna 2001/02:Sf392 yrkande 21,

2001/02:Sf397 yrkande 8 och 2001/02:So304 yrkande 6.

Regeringen har fortsatt att utsätta de tre fristående

teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro för

ekonomisk särbehandling, genom att inte tilldela dem

statsbidrag efter samma villkor som gäller för övriga

lärosäten, såväl statliga som fristående. Vi anser att detta

är orättvist och bör rättas till snarast. Trots att det från

statsfinansiell synpunkt är fråga om små belopp, som lätt kan

rymmas inom de totala anslagen, är det mycket betungande för

dessa högskolors huvudmän att bli ekonomiskt särbehandlade.

Det är också skäligt att tilldela dessa högskolor ytterligare

årsstudieplatser, så att en rimlig tillväxt kan komma till

stånd även där. Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub465 yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497 yrkandena 1-3.

Skolutvecklingen gagnas av att alternativ pedagogik

utvecklas. Vid Rudolf Steinerhögskolan bedrivs

Waldorflärarutbildning som bör få statens stöd. Det är

viktigt att ge Rudolf Steinerhögskolan ett särskilt uppdrag

beträffande utbildning och forskning i waldorfpedagogik, så

att de som utbildas där får en erkänd lärarexamen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub251.

En svårighet för forskningspolitiken är att samhället

saknar överblick över de samlade offentliga

forskningsresurserna och att prioritering av forskning

därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i

dag för drygt hälften av de offentliga medlen till forskning.

Den andra hälften består av sektorsmedel och kontrolleras av

en mängd andra departement samt ett antal olika

forskningsråd. De olika departementens forskningsanslag är i

sin tur utspridda på en rad olika statliga verk. De

sammanställningar av strukturerna för forskningsfinansiering

som gjorts visar tydligt på behovet av att skapa en samlad

bild av hur offentliga medel för forskning används. En

ordning bör prövas där all offentlig forskningsfinansiering

redovisas samlat. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub552 yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande 2.

8. Åtgärder mot lärarbrist (punkt 50) - kd,

fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf

Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha

följande lydelse:

50. Åtgärder mot lärarbrist

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 4 och 2001/02:Ub387

yrkande 1.

Ställningstagande

Det är regeringens uppgift att se till att det finns

utbildade lärare. Det har inte lyckats, och vi ser nu en

lärarbrist som kommer att bli allt värre. Många utbildade

lärare lämnar skolan. En viktig åtgärd måste vara att locka

dem tillbaka. Med den nya lärarutbildningen tvingar

regeringen personer som först läst en ämnesutbildning att,

för att kunna bli t.ex. gymnasielärare, läsa tre terminer vid

lärarhögskola i stället för som hittills två terminer. Det är

helt fel budskap när det är så ont om lärare. Vad vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02: Ub220 yrkande 4 och

2001/02:Ub387 yrkande 1.

9. Riktlinjer för god forskningssed och

upprätthållande av forskningens

trovärdighet vad gäller gränsdragningen

mellan partipolitik och forskning, m.m.

(punkterna 64, 65 och 74) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 64, 65 och 74

borde ha följande lydelse:

64. Riktlinjer för god forskningssed och

upprätthållande av forskningens trovärdighet vad

gäller gränsdragningen mellan partipolitik och

forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub381 yrkande 1.

65. Kommissioner eller myndigheter med

inriktning på forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub381 yrkande 2.

74. Forskning inom området elektromagnetisk

strålning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:MJ422 yrkande 1 och avslår motionerna

2001/02:Ub263 yrkandena 1 och 2 samt 2002/02:Ub295 yrkande

1.

Ställningstagande

Det är viktigt att forskningspolitiken utformas med respekt

för både det fria sökandet efter kunskap, de

inomvetenskapliga bedömningarna och samhällets behov och

prioriteringar. Riksdag och regering måste få ta initiativ

till att vissa områden prioriteras forskningsmässigt. Däremot

skall inte statsmakterna formulera de konkreta

forskningsfrågorna. Det är dags att grundligt tänka igenom

gränsdragningen mellan vetenskap och politik.

Vetenskapsrådets ämnesråd bör få i uppdrag att uttömmande

diskutera denna gränsdragning. Vetenskapsrådets styrelse bör

därefter fastställa riktlinjer för Vetenskapsrådets och andra

statliga myndigheters mottagande av forskningsprogram

initierade av statsmakterna. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub381 yrkande 1.

Regeringsuppdrag till forskare skall inte vara av så

specifik och avgränsande karaktär som de har varit i

kommissioner som t.ex. Säkerhetstjänstkommissionen och

program som t.ex. det om Sveriges förhållande till nazismen.

Den typen av beställningsuppdrag kan på sikt undergräva

förtroendet för forskning och forskare. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub381 yrkande 2.

Många människor oroar sig över hälsorisker i samband med

exponering för elektromagnetiska fält. Forskningen inom

området har inte kunnat fördjupas och vidareutvecklas så

mycket som vore önskvärt, och det finns fortfarande

oklarheter och osäkerheter som leder till att beslut inte tas

om t.ex. gränsvärden och andra försiktighetsåtgärder. Vi

anser att det finns behov av en sammanställning av den

forskning som hittills utförts inom området. Att göra detta

skulle kunna vara en intressant uppgift för Forskningsforum,

det organ inom Vetenskapsrådet som skall främja kontakter och

dialog mellan forskare, de som finansierar forskning, de som

använder sig av forskningsresultat inom privat och offentlig

sektor, föreningslivet, fackliga organisationer och

allmänheten. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:MJ422 yrkande 1.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2002 (punkterna 58 och 86) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och

Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Moderata samlingspartiet har i sina motioner föreslagit en

annan inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än

den som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ

framgår av reservation 12 i finansutskottets betänkande

2001/02:FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram

som är drygt 3,5 miljarder kronor lägre än den som nu har

fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag

som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra

förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta

betänkande.

Vi menar att kvalitetsfrågorna måste få en mer

framskjutande plats i den svenska skolan. Skolelever,

föräldrar och allmänhet har rätt att ställa krav på den

utbildning som erbjuds. Vi vill därför inrätta ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut fr.o.m. den 1 januari 2002. För

kvalitetsinstitutets verksamhet anvisas 50 miljoner kronor

för 2002, ett nytt anslag. Vissa delar av Skolverket flyttas

över till det fristående institutet. Institutet skall stå för

uppföljning och utvärdering, medan tillsynsverksamhet och

tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket.

Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med

Specialpedagogiska institutets. Anslaget för

Specialpedagogiska institutet utgår och i stället anvisas

sammantaget 556 576 000 kr under Statens skolverk.

Moderaterna föreslår ytterligare medel utöver vad

regeringen föreslagit under att antal anslag. På grund av den

svåra situationen i skolan föreslår vi en ytterligare

satsning på forskning inom skolväsendet med 6 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. Kunskapen om barns och ungdomars

inlärning är eftersatt. Vi föreslår också att 6 miljoner

kronor utöver regeringens förslag anvisas under anslaget

Program för IT i skolan. Moderaterna har konsekvent drivit

frågan om informationsteknikens betydelse inom

utbildningsområdet då IT har betydelse för utveckling,

modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och

pedagogik. Eftersom bristen på läromedel för elever med

handikapp fortfarande är ett problem, föreslår vi ytterligare

1 miljon kronor till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp, och för att ge svenska

medborgare goda förutsättningar utomlands anvisar vi

ytterligare 6 miljoner kronor till Bidrag till svensk

undervisning i utlandet.

När det gäller Specialskolemyndigheten menar vi att behovet

av statliga specialskolor är större än vad regeringen anser.

En hög kvalitet behöver också säkerställas i undervisning och

vid resurscentrum, och vi föreslår därför ytterligare 25

miljoner kronor till Specialskolemyndigheten.

Anslaget Maxtaxa i barnomsorgen bör utgå (-3 900 miljoner

kronor). Moderaterna har, tillsammans med Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet, alternativa lösningar till

barnomsorg och till finansieringen av en sådan. Även anslaget

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

bör utgå (-50 miljoner kronor).

Under ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande

utbildning, anvisar moderaterna medel för Kunskapslyftet,

folkhögskolor och kvalificerad yrkesutbildning. Det nya

anslaget uppgår sammantaget till 3 305 miljoner kronor. Under

anslagen Bidrag till den särskilda vuxenutbildningssatsningen

och Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning anslås inga

medel och från utgiftsområde 17, anslag 25:1 Bidrag till

folkbildningen överförs dessutom 925 miljoner kronor till

vårt nya anslag. Vi välkomnar i och för sig regeringens

förslag att öka antalet platser för den kvalificerade

yrkesutbildningen med 500, men vi konstaterar samtidigt att

satsningen är för liten. Dessutom fördelas platserna på ett

sätt som inte är i överensstämmelse med vad vi anser är bäst.

Den särskilda vuxenutbildningssatsningen, Kunskapslyftet,

börjar dessutom utfasas med beaktande av att de som deltar i

den särskilda utbildningssatsningen skall ges möjlighet att

avsluta studierna. Vår anslagsram för det nya anslaget ger

utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom den

kvalificerade yrkesutbildningen. För utbildning anslås medel

2002 för motsvarande 18 000 platser, 2003 för 21 200 platser

och 2004 för 25 000 platser.

Vidare vill vi peka på att det i det moderata

budgetförslaget (2001/02: Fi291 yrkande 4) yrkas att anslaget

11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna skall

utgå eftersom problemen med utanförskap inte löses med mer

statsbidrag.

Vi vill påbörja en successiv återuppbyggnad av

grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor. I

vårt budgetförslag har vi samlat alla sådana anslag under ett

anslag, som skall fördelas mellan lärosätena med utgångspunkt

i studenternas val samt att kvaliteten inom grundutbildningen

skall främjas, vilket bl.a. kan mätas genom

examinationsfrekvensen. Detta samlade anslag omfattar i vårt

förslag 146 miljoner kronor mer än summan av

grundutbildningsanslagen i regeringens förslag. I vårt

förslag ökas anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. med 20 miljoner kronor för att trygga

möjligheterna att driva utbildning och forskning i

alternativa driftformer. Vi motsätter oss inrättandet av en

rekryteringsdelegation och anser att den anslagspost som

fördelas efter beslut av regeringen är alltför väl tilltagen.

Därför minskar vi anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. med 50 miljoner kronor.

Åren närmast efter 2002 vill vi fortsätta uppbyggnaden av

grundutbildningsanslagen och även förstärka forskningen med

tillskott som skall förstärka den fria forskningen, bidra

till finansieringen av doktorander och även finansiera

inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Centrala studiestödsnämnden tillförs 50 miljoner kronor i

vårt budgetalternativ. Anledningen är att vi anser att det är

fel att myndigheten direkt skall disponera avgiftsintäkter.

Tekniken är ett sätt att kringgå budgetramen. I praktiken

innebär vårt förslag en mindre driftram för nämnden som vi

också vill konkurrensutsätta. I sammanhanget vill vi - med

anledning av förslagspunkt 58 i utskottets förslag till

riksdagsbeslut - framhålla att ökningen av CSN:s

arbetsuppgifter inte har motsvarats av utökade anslag. I

stället har den del av verksamheten som finansieras med

avgifter utökats. Det förtjänar att påpekas att hälften av

avgifterna är påminnelseavgifter. Vi vill att anslaget

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

skall minskas med drygt 6,2 miljoner kronor.

Moderaterna föreslår en målmedveten satsning på den

grundläggande forskningen. Under ett nytt anslag, 26:10 Ökade

satsningar på forskning, bör anvisas 776 947 000 kr.

Huvuddelen av förstärkningarna skall gå till de tre

ämnesråden under Vetenskapsrådet samt till en förstärkning av

universitetens och högskolornas möjligheter att själva

finansiera forskning.

2. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2002 (punkt 86)

- kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en annan

inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än dem

som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ framgår

av reservation 13 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1.

För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram som är drygt

6,3 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts

(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet,

väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra

förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till

anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Vi föreslår en besparing på anslaget Statens skolverk med

40 miljoner kronor. Vi föreslår också besparingar på anslaget

Utveckling av skolväsende och barnomsorg med 276 miljoner

kronor. För Särskilda insatser på skolområdet föreslår vi en

ökning på 10 miljoner kronor. Medlen bör användas till en

lärlingsutbildning.

Vi har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och

Folkpartiet presenterat en alternativ politik för förskolan

och vi anser att anslaget Maxtaxa i barnomsorgen skall utgå

(-3 900 miljoner kronor). Vi föreslår också att bidraget till

Personalförstärkningar i skola och fritidshem utgår och att

medlen, 1 500 miljoner kronor, överförs till utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner. Även Bidrag till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet bör utgå (-50

miljoner kronor). Kristdemokraterna anser att de fackliga

organisationerna redan har uppsökande verksamhet i sitt

uppdrag varför inga ytterligare medel skall tillföras.

Kristdemokraterna föreslår att ett nytt anslag införs för

återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan och

Hällsboskolan. För 2002 avsätts

15 miljoner kronor för ändamålet. Under en treårsperiod

avsätts sammanlagt 55 miljoner kronor. Samtidigt föreslås en

minskning av anslaget för Specialskolemyndigheten på 15

miljoner kronor.

Vi välkomnar satsningen på grundutbildning vid universitet

och högskolor men anser att utbyggnadstakten är alltför hög

och att kvaliteten därför urholkas. Anslagen till

grundutbildning bör därför minskas med 590 miljoner kronor år

2002. Motivering för att bedriva studier kan ske under 12 år

i skolan. Det behövs därför ingen rekryteringsdelegation, och

anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. kan minskas med 20 miljoner kronor. För att ge

lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande

åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många

andra länder, skall tillåtas att sälja utbildningsplatser

till utländska intressenter, såväl till stater och företag

som till enskilda personer. I vårt budgetförslag finns därför

ett anslag (65 miljoner kronor) uppfört för kostnaderna för

att anordna de utbildningsplatser som vi beräknar skall

säljas 2002. Vi har beräknat intäkter för dessa på

statsbudgetens inkomstsida.

Som ett led i besparingar på myndigheter minskar vi

anslaget till Högskoleverket med 10 miljoner kronor. Vi

slopar helt anslaget till Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet. Vi anser nämligen att lärosätena själva bör

administrera satsningen på distansutbildningar och att

Högskoleverket bör stå för tillsynen av verksamheten.

Det är kunskap inom humaniora som är resonansbotten till

vårt samhälles värdegrund. Kristdemokraterna kan därför inte

acceptera en resursfördelning som så ensidigt som dagens

premierar forskning inom teknik och naturvetenskap.

Kristdemokraterna vill ha en fördelning som ger betydligt mer

till humaniora och samhällsvetenskap, medicin och

utbildningsvetenskap.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2002 (punkt 86)

- c

av Birgitta Sellén (c).

Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en annan

inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än dem

som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ framgår

av reservation 14 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1.

För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram som är knappt

5 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr.

34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer

vi att inte reservera oss här till förmån för våra förslag

när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till

anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Vi föreslår att ett nationellt kvalitetsinstitut inrättas.

Det bör ha till uppgift att utveckla och förfina metoder för

utvärdering och stödja kommunerna i deras arbete, bl.a. genom

att erbjuda expertis inom området. Institutet skall såväl

sammanställa uppgifter för nationella jämförelser som

utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och stödja

kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut

bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter. För

ändamålet anvisas 200 miljoner kronor till ett nytt anslag

för 2002.

Anslaget 11:1 Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna (-185 miljoner kronor) bör avskaffas.

Även anslagen Bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem liksom Maxtaxa inom barnomsorgen bör avskaffas.

Vad gäller maxtaxa inom barnomsorgen förordar Centerpartiet,

liksom Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet, ett

barnomsorgskonto som ökar barnfamiljernas valfrihet, och

3 900 miljoner kronor flyttas således till utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vad gäller medlen

för personalförstärkningar, 1 500 miljoner kronor, föreslår

vi att de överförs till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommunerna. Även anslaget Bidrag till vissa organisationer

för uppsökande verksamhet bör utgå (-50 miljoner kronor). Vi

föreslår dessutom besparingar med 50 miljoner kronor på

vartdera anslagen Statens skolverk respektive Utveckling av

skolväsende och barnomsorg.

Vi anser att det finns ett stort behov av kvalificerad

yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Mycket pekar på att

det inom de flesta branscher finns ett stort behov av att

medarbetare fortsätter och skaffar sig en yrkesinriktad

utbildning ovanpå gymnasieskolan. Den kvalificerade

yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort behov, något

som har framkommit under försöksperioden med verksamheten. Vi

vill därför öka antalet platser för den kvalificerade

yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets

efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av antalet

utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög

kvalitet på utbildningarna bibehålls. Centerpartiet föreslår

ytterligare 45 miljoner kronor till Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, vilket motsvarar ca 500 nya platser.

Centerpartiet föreslår en satsning för att stärka

kompetensen och insatserna mot läs- och skrivsvårigheter

(dyslexi) samt dyskalkyli. Vi föreslår att ett nytt anslag

införs på 400 miljoner kronor för 2002. Satsningen bör sedan

fortsätta med 400 miljoner kronor för 2003 och 400 miljoner

kronor för 2004. Med rätta insatser i tidig ålder kan elever

med dyslexi och dyskalkyli ges en lust att lära. Ju längre

man dröjer med att satsa extra resurser på dessa elever desto

dyrare blir det att reparera skadan. Vi menar att man bör

satsa medel på bl.a. tidiga insatser i förskolan,

fortbildning av lärare, inrättande av specialisttjänster, en

erfarenhetsbas, diagnostiska prov för tidig upptäckt,

stimulans till forskning, utveckling av läromedel och

resurser till skolbiblioteken.

Centerpartiet har varit pådrivande för att bygga ut

universitet och högskolor runt om i landet. Det viktigaste är

nu att följa upp den utbyggnaden med resurser för att säkra

kvaliteten och stärka forskningen. Vi vill därför halvera

antalet nytillkommande utbildningsplatser 2002 till förmån

för ökade resurser för forskning. Vi vill tillföra Karlstads,

Växjö och Örebro universitet samt Mitthögskolan 15 miljoner

kronor vardera, utöver regeringens förslag, under deras

anslag till forskning och forskarutbildning. Forskning och

forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola och

Högskolan i Kalmar vill vi stärka med 10 miljoner kronor

vardera. Vidare bör anslaget 25:74 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. ökas med 100

miljoner kronor och anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. bör tillföras 5

miljoner kronor under anslagsposten Högskolan i Jönköping.

Under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. vill vi stärka anslagsposten till

Nätuniversitetet med 40 miljoner kronor, införa en ny

anslagspost Särskild förskollärarsatsning som tillförs 15

miljoner kronor och minska anslagsposten som skall fördelas

av regeringen med

50 miljoner kronor.

4. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2002 (punkt 86)

- fp

av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2002

innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete, sparande

och företagande och syftar till att skapa förutsättningar för

en långsiktig och uthållig tillväxt samt en mera rättvis

skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Utgiftsökningarna avser

bistånd, barnfamiljer samt handikappade, men även utbildning,

forskning, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare

redovisning se reservation 15 i bet. 2001/02:

FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 16 (som

var 4 459 miljoner kronor mindre än regeringens förslag) har

emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första

steg. Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet,

väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra

förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till

anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Folkpartiet anser att Maxtaxa inom barnomsorgen bör

avskaffas (-3 900 miljoner kronor). Vi förordar, liksom

Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, en annan

familjepolitik som ökar barnfamiljernas valfrihet. Vi

föreslår också att anslaget Bidrag till vissa organisationer

för uppsökande verksamhet utgår (-50 miljoner kronor).

Bidraget är i praktiken ett förtäckt organisationsstöd till

facket.

Vi drar ner på antalet platser i Kunskapslyftet och

föreslår en minskning med 1 000 miljoner kronor på anslaget

Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen. Intresset

för åtgärden är lågt och i avtagande, och det är möjligt att

dra ner på antalet platser mer än vad regeringen beräknat.

Mycket tyder på att den nuvarande takten i utbyggnaden av

universitet och högskolor medför risker för standarden i

svensk högskoleutbildning. Med sitt förslag, att år 2002 dra

in resurser motsvarande en planerad utbyggnad med 4 000

platser från lärosätena för att i stället använda dem till

satsningar på särskild lärarutbildning och distansutbildning,

ger oss regeringen delvis rätt. Vi vill därför planera för

drygt 3 000 färre platser till grundutbildningen jämfört med

regeringens beräkningar. De 200 miljoner kronor som då kan

sparas på anslagen vill vi i stället använda till ytterligare

kvalitetsförstärkningar i grundutbildningen utöver

regeringens förslag. Vi vill dessutom ge de lärosäten som har

högst sökandetryck ytterligare 200 miljoner kronor att dela

på som ett första steg i inrättandet av en studentpeng. Vilka

dessa är framgår av bilaga 2. Till forskning och

forskarutbildning vid lärosätena vill vi överföra 240

miljoner kronor från anslaget till Vetenskapsrådet och

fördela dem mellan lärosätena så som också framgår av bilaga

2. Dessutom vill vi göra en nysatsning på forskning och

forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen.

Vi vill minska anslaget till Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet med

9 miljoner kronor. Eftersom vi förordar en mindre omfattning

av nätuniversitetets verksamhet behöver den nya myndigheten

mindre resurser till administration.

Politiken att låta en allt större del av de statliga

forskningsresurserna utdelas genom ett ansökningsförfarande

måste motarbetas. Huvudinriktningen skall i stället vara att

öka den andel av forskningsanslagen som går direkt till

universitet och högskolor. Inom Vetenskapsrådet bör

resurserna till ämnesrådens fria fördelning öka. I gengäld

bör de öronmärkta resurserna till specifika

forskningsinriktningar minska.

Europeiska unionen håller genom det s.k. sjätte

ramprogrammet på att skaffa sig en omfattande egen

forskningspolitik. Den nya europeiska forskningspolitiken

inger, enligt min mening, oro av två skäl. För det första

innebär den en centralisering av makten över

forskningspolitiken. Det allt större ekonomiska omfånget i

unionens budget är ett utslag av detta, de alltmer tydligt

uttalade ambitionerna att centralstyra ett annat. Forskning

skall också framöver vara en fråga som hanteras på

medlemsstatsnivå. För det andra riskerar programmet att hota

principen om fri forskning. Programmets fokusering på ett

visst antal detaljerat angivna forskningsområden kommer att

ha en mycket styrande inverkan på de satsningar som görs

också med hjälp av de resurser som medlemsstaterna avsätter,

eftersom EU:s satsningar bygger på tanken om samfinansiering.

Folkpartiet har vid flera tillfällen uttryckt stark kritik

mot den principiella utformningen av det sjätte ramprogrammet

som nu slutbehandlas i ministerrådet och Europaparlamentet.

Vi kommer framöver att noggrant följa hur principen om fri

forskning tas till vara inom den europeiska

forskningspolitiken.

5. Forskning om kvinnors sexualitet (punkt

75) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v).

Den forskning om sexualitet och funktionshinder som finns

är helt inriktad på mäns problem med penetrering. Kvinnor med

funktionshinder är en grupp man inte talar om i samband med

sexualitet. Ämnet är närmast tabubelagt. Vi delar den

uppfattning som framförs i motion 2001/02:Ub347 att det här

finns en ojämlikhet mellan kvinnor och män som behöver

övervinnas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen

för 2002,

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,

föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i Arvika

(avsnitt 7.1.13),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 1 556 070 000 kronor under åren 2003-2006

(avsnitt 9.1.19),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation, besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 710

000 000 kronor under åren 2003-2007 (avsnitt 10.9.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om bidrag

som innebär utgifter på högst 487 000 000 kronor under åren

2003-2007 (avsnitt 10.9.3),

5. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

enligt uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motion med anledning av Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR10

2000/01:Ub24 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kvalitetsaspekten skall vara

styrande vid utbyggnaden av högskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fördelningen av resurser mellan olika

vetenskapsområden.

Motion med anledning av proposition 2001/02:2 FoU och

samverkan i innovationssystemet

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall återkomma till

riksdagen med en särskild redovisning av de samlade

offentliga forskningsinsatserna.

Motioner med anledning av proposition 2001/02:15 Den

öppna högskolan

2001/02:Ub1 av Jan Backman och Lars Hjertén (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att folkbildningsnätet bör ges samma

utvecklingsförutsättningar som Sveriges nätuniversitet.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnadstakten av högskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om balansen mellan naturvetenskap och

teknik å ena sidan och humaniora och samhällsvetenskap å

andra sidan.

4. Riksdagen begär att regeringen genomför en fördjupad

kartläggning av vilka konsekvenser högskoleexpansionen

medfört för utbildningarnas kvalitet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nya årsstudieplatser till de icke-

statliga högskolorna i allmänhet och de fria teologiska

högskolorna i synnerhet.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan

Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.

2001/02:Ub203 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Högskolan Dalarna skall få status som

universitet till år 2005 med benämningen Dalauniversitetet.

2001/02:Ub210 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om nedläggning av CSN.

2001/02:Ub213 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om behovet av specialanpassad

gymnasieutbildning för elever med rörelsehinder.

2001/02:Ub219 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om farmaceutisk utbildning i Helsingborg.

2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att undvika lärarbrist.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förbättra lärarutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utvecklingen mot enhetslärare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade kunskaper om läs- och

skrivinlärning för lärare med inriktning mot grundskolans

tidigare år.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att mer praktik inom lärarutbildningen

inte får ske på bekostnad av ämneskunskaper.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta en speciallärarutbildning.

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av lagstiftningen så att elever med funktionshinder

ges samma rätt till gymnasieutbildning och stöd som övriga

elever.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om tillgång till dator och egen e-

postadress för alla elever.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta en nationell

skolinspektion.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om profilskolor och att gymnasieskolor i

utsatta områden skall få extra resurser.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alla elever som behöver det skall få

särskilt stöd och att en utbildning till speciallärare

skall införas.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta en nationell

skolinspektion.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att utbildningen till

speciallärare skall återupptas.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om skolpeng.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om lärarutbildningen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om fristående lärarutbildningar.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att en lärarhögskola skall omvandlas

till en fristående högskola.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om inrättandet av ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut.

2001/02:Ub235 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det individuella programmet införs på

riksgymnasierna för funktionshindrade.

2001/02:Ub236 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring i berörd lagstiftning så att det görs möjligt för

svårt funktionshindrade ungdomar att välja individuella

program på riksrekryterande gymnasieutbildningar i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2001/02:Ub237 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att fler högskoleplatser

tillkommer på Södertörn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Södertörns högskola

universitetsstatus.

2001/02:Ub239 av Ingvar Johnsson och Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av resurser till forskning vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och

skrivutveckling.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta ett nationellt

kvalitetsinstitut.

2001/02:Ub247 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att även kommuner som får specialinriktade

statliga medel skall redovisa handlingsplaner för att göra

kommunal vuxenutbildning tillgänglig i enlighet med

handlingsplanen för tillgänglighet.

2001/02:Ub248 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om höjt

forskningsanslag till Linköpings universitet i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2001/02:Ub251 av Anita Sidén och Anne-Katrine Dunker (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Rudolf Steinerskolan skall ges

förutsättningar att kunna erbjuda fullständiga

waldorflärarutbildningar.

2001/02:Ub252 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beslutet att stänga Ekeskolans fasta

skoldel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det betydande söktrycket visar att

Ekeskolan behövs i sin tidigare form.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en specificering av begreppet visstids.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om problemen för många av de berörda barnen

med visstidsvistelser på resurscentrum.

6. Riksdagen begär att regeringen snarast genomför en

ekonomisk konsekvensanalys av beslutet att avveckla

specialskolorna i enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:Ub253 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om betydelsen av läraryrket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lärarutbildning.

2001/02:Ub257 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om nordvästra Skåne som bas för

kvalificerade ledarskapsutbildningar inom serviceområdet.

2001/02:Ub258 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ansvaret för livsmedelsforskningen

läggs under samma huvudman.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att grundläggande och tillämpad

forskning inom livsmedelsområdet tilldelas resurser så att

Sverige kan bibehålla och utveckla kompetensen inom detta

område och för att kunna utveckla säkra och hälsofrämjande

livsmedel.

2001/02:Ub260 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett brytande av Centrala

studiestödsnämndens, CSN:s, de facto-monopol på

studielånsmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av en s.k. omvänd

straffavgift för CSN.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en fortsatt granskning av Centrala

studiestödsnämnden, CSN.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att överföra 200 miljoner kronor från

anslag 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor med mera till resursförstärkningar till lärosäten

med högt sökandetryck.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan

med drygt 3 000 platser, jämfört med regeringens förslag,

för att finansiera ytterligare kvalitetssatsningar - dvs.

utöver regeringens förslag - på 200 miljoner kronor

årligen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och

forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2

miljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ingen av Vetenskapsrådets

ledamöter skall tillsättas politiskt.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att det tidigare beslutet att slå

samman de naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden

till ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt omprövas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om besparingar på anslagsposterna 4-6 i

Vetenskapsrådets budget för att skapa ökade fria

forskningsresurser till ämnesråden på sammanlagt 100

miljoner kronor årligen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att 240 miljoner kronor av den ökning

av Vetenskapsrådets anslag som regeringen föreslår i

stället omvandlas till höjda fakultetsanslag innebärande en