Bet. 2001/02:UBU10

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU10

Skolan, m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 274

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001. Den

övervägande delen av yrkandena rör den obligatoriska

skolan. Dessa yrkanden avser förändringar i fråga om

bl.a. skolans ställning och uppgift, förmedling av

kunskaper, skolplikten och dess innehåll, betyg,

ordning i skolan, värdegrundsfrågor, grundskolans

ämnen, frågor om hälsa och livsstil samt lärare och

skolledare. Övriga yrkanden rör bl.a. barnomsorg,

svenska för invandrare, vuxna studerande och

inflytande.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Öppna förskolan och familjedaghem

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub548

yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,

22 och 24.

Reservation 1 (kd) – delvis

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkandena 23 och 25, 2001/02:Ub454 (i denna del)

samt 2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

Reservation 3 (mp) – delvis

3. Maxtaxans konsekvenser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub318.

Reservation 4 (m, kd) – delvis

4. Förskoleklassen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 13 och 2001/02:

Ub322 yrkande 2.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub455 (i

denna del), 2001/02:

Ub548 yrkande 7 och 2001/02:So501 yrkande 1.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 3 (mp) – delvis

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 8, 2001/02:Ub222 yrkande 24 och

2001/02:Ub548 yrkande 8.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub220 yrkande

6.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

8. Tillståndsgivning för förskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub454 (i denna

del).

Reservation 3 (mp) – delvis

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande

2, 2001/02:Ub363 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub523

yrkande 1, 2001/02:

So637 yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt

2001/02:A391 yrkande 2.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

10. Förmedling av kunskaper

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande

5.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

11. Skolverkets tillsyn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub455 (i denna

del).

Reservation 3 (mp) – delvis

12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande

10.

Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

13. Flexibel skolstart

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 12 och 2001/02:

Ub446 yrkande 5.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

14. Skolstart vid sex års ålder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande

17.

Reservation 2 (fp) – delvis

15. Förändring av skolplikten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 15, 2001/02:

Ub446 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.

Reservation 10 (m, fp, kd)

16. Rätt till kunskap

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande

3, 2001/02:Ub240 yrkande 3, 2001/02:Ub463

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ju325 yrkande 2.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

17. Lämna skolan när målen nåtts

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande

4.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

18. Grundskoleexamen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 14 och 2001/02:

Ub287 yrkande 5.

Reservation 5 (m) – delvis

19. Överläggningar om ett förändrat

betygssystem

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande

5.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

20. Fler betygssteg

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub212,

2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del),

2001/02:Ub419, 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna

del) och 2001/02:Ub495.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

21. Betyg tidigare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande

7 (i denna del), 2001/02:Ub233 yrkandena 16 och

17, 2001/02:Ub287 yrkandena 1, 2 och 4,

2001/02:Ub342 yrkande 1 samt 2001/02:Ub446

yrkande 12 (i denna del).

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

22. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 9 och 2001/02:

Ub287 yrkande 7.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

23. Prövnings- och ansvarsnämnd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub256.

24. Skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkandena 8 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande 18,

2001/02:Ub287 yrkande 3, 2001/02:Ub342 yrkande 2

och 2001/02:Ub446 yrkandena 11 och 13.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

25. Ordning i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande

11, 2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225

yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8,

2001/02:Ub265 yrkandena 1–4, 2001/02:Ub342

yrkande 3, 2001/02:Ub433 yrkande 2 samt

2001/02:Ju266 yrkande 2.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

26. Värdegrunden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub435

yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt 2001/02:Ub549

yrkande 9.

Reservation 1 (kd) – delvis

27. Timplanens avskaffande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 16 och 2001/02:

Ub240 yrkande 5.

Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

28. Individuell anpassning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 2, 2001/02:Ub240 yrkandena 4 och 6 samt

2001/02:Ub363 yrkande 2.

Reservation 4 (m, kd) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

29. Indelning av basämnen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande

5.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub286 yrkande

3.

Reservation 5 (m) – delvis

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub249

yrkande 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 8, 10 och 22

samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

32. Frågor om demokrati

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub218,

2001/02:Ub503, 2001/02:

Ub508 yrkande 2, 2001/02:K284 yrkande 2,

2001/02:K381 yrkande 5 och 2001/02:Kr426 yrkande

2.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub408,

2001/02:Ub455 (i denna del), 2001/02:Sf399

yrkandena 30 och 38 samt 2001/02:A317 yrkande 17.

Reservation 11 (v) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 3 (mp) – delvis

34. Antalet idrottstimmar i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub202,

2001/02:Ub245, 2001/02:Ub250, 2001/02:Ub293

yrkande 1, 2001/02:Ub296, 2001/02:

Ub310, 2001/02:Ub320, 2001/02:Ub369,

2001/02:Ub382, 2001/02:

Ub400, 2001/02:Ub420, 2001/02:Ub426 yrkande 1,

2001/02:Ub451, 2001/02:Ub464 yrkandena 4 och 5,

2001/02:Ub477 yrkande 1, 2001/02:

Ub479, 2001/02:Ub484, 2001/02:Ub514 yrkandena 1

och 2, 2001/02:

Sk319 yrkande 2, 2001/02:So632 yrkande 3 samt

2001/02:Kr339 yrkande 2.

35. Simkunskaper

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub279 samt

2001/02:Ub531 yrkandena 1 och 2.

36. Hem-, livsmedels- och

konsumentkunskap

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub370

yrkande 1, 2001/02:Ub407 samt 2001/02:Ub444

yrkandena 1 och 2.

37. Naturkunskap och teknik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub267

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub394 samt

2001/02:Ub493 yrkandena 1–3.

38. Nya ämnen och inslag i undervisningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub282

yrkande 1, 2001/02:Ub297 yrkande 2,

2001/02:Ub375, 2001/02:Ub409, 2001/02:Kr429

yrkande 2 och 2001/02:T286 yrkande 2.

Reservation 1 (kd) – delvis

39. Skolans ansvar för elevers hälsa och

motion

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub293

yrkande 2, 2001/02:Ub346 yrkande 2, 2001/02:Ub364

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 9,

2001/02:Ub464 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub476,

2001/02:So612 yrkande 4 samt 2001/02:Kr427

yrkande 4.

Reservation 2 (fp) – delvis

40. Utredning om hälsa och idrott

Riksdagen avslår motion 2001/02:So376 yrkande

6.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 22, 2001/02:

Ub227, 2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303

yrkande 2, 2001/02:

Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande 3, 2001/02:Ub550

yrkande 1, 2001/02:

Ju237 yrkande 20, 2001/02:Ju322 yrkande 3,

2001/02:So371 yrkande 2, 2001/02:So495 yrkandena

16–18, 2001/02:So502 yrkande 1 samt 2001/02:So615

yrkande 1.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

42. Skolans ansvar för sex- och

samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub231

yrkande 1, 2001/02:Ub347 yrkande 2, 2001/02:Ub468

yrkande 1, 2001/02:L371 yrkande 33 samt

2001/02:So305 yrkandena 3–5.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkandena 13 och 14, 2001/02:Ub221 yrkande 11,

2001/02:Ub293 yrkande 3, 2001/02:Ub387 yrkandena

2 och 3, 2001/02:Ub433 yrkande 1, 2001/02:Ub446

yrkande 14 samt 2001/02:Ub490.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

44. Lärarcertifikat

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 3, 2001/02:Ub233 yrkande 28,

2001/02:Ub240 yrkande 14 och 2001/02:Ub253

yrkande 3.

Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

45. Lektorstjänster

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 20 och 2001/02:

Ub253 yrkande 4.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

46. Specialisttjänster

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 2 och 2001/02:

Ub240 yrkande 13.

Reservation 2 (fp) – delvis

47. Skolledare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21,

2001/02:Ub222 yrkande 18, 2001/02:Ub253 yrkande

5, 2001/02:Ub446 yrkande 15, 2001/02:Ub498 samt

2001/02:

Ub551 yrkande 1.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

48. Svenska för invandrare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub275,

2001/02:Ub292, 2001/02:Ub328, 2001/02:Ub474,

2001/02:Sf255 yrkande 11, 2001/02:

Sf334 yrkande 2, 2001/02:Sf399 yrkande 33 och

2001/02:Sf400 yrkande 11.

Reservation 7 (m, fp)

49. Vuxna studerande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub322

yrkandena 14 och 16, 2001/02:Ub532, 2001/02:Ub549

yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande 22,

2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande

12.

Reservation 5 (m) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

50. Inflytande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub214

yrkande 1, 2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande

20, 2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,

2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19,

2001/02:K381 yrkande 4 och 2001/02:A317 yrkande

13.

Reservation 7 (m, fp) – delvis

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 6 (c) – delvis

Reservation 3 (mp) – delvis

51. Skolbibliotekens verksamhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub551 yrkandena

2–4.

Reservation 11 (v) – delvis

52. Entreprenad

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande

29.

Reservation 5 (m) – delvis

53. Sponsring

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub357 och

2001/02:Ub460.

Reservation 11 (v) – delvis

54. Glesbygdsskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub337.

55. Resekostnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub273

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub520.

56. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub211,

2001/02:Ub224, 2001/02:Ub266, 2001/02:Ub267 yrkande

3, 2001/02:Ub288 yrkandena 1–3, 2001/02:Ub290

yrkande 1, 2001/02:Ub297 yrkande 1, 2001/02:

Ub354 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub360,

2001/02:Ub416, 2001/02:

Ub426 yrkande 2, 2001/02:Ub445, 2001/02:Ub464

yrkande 3, 2001/02:

Ub508 yrkande 1, 2001/02:Ub542, 2001/02:L367 yrkande

14, 2001/02:

L371 yrkande 34, 2001/02:T465 yrkande 3,

2001/02:MJ288 yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:MJ518

yrkandena 17 och 22.

Stockholm den 21 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s), Anders

Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Kalle

Larsson (v).

2001/02

UbU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet

Under den allmänna motionstiden 2001 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande bl.a.

barnomsorg, den obligatoriska skolan och utbildning

för vuxna. Ett antal yrkanden rör frågor där det

enligt gällande styrsystem ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Förslagen i motionerna, 274 yrkanden, återges i

bilaga.

Bakgrund

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallades

i ett regeringsbeslut den 25 februari 1999.

Kommittén skall enligt direktiven (dir. 1999:15)

föreslå hur skollagen kan moderniseras genom att

förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till

ett målstyrt skolväsende och till den

ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun.

Kommittén skall vidare överväga hur skollagen bör

utformas för att tydliggöra det kommunala ansvaret

för utbildningens kvalitet och likvärdighet.

Kommittén skall enligt uppdraget utreda ett antal

frågor som är aktuella i föreliggande betänkande.

Exempelvis skall kommittén föreslå förändringar för

att harmonisera skollag, läroplaner, andra

förordningar och föreskrifter och analysera och

definiera de termer som används i skollagen, t.ex.

skola, skolform, undervisning och pedagogisk

verksamhet. Man skall också utreda om och i så fall

föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform

inom det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom. Vidare skall kommittén utreda och föreslå

hur en ökad rättssäkerhet för eleverna kan

åstadkommas. Även ansvarsfördelningen mellan stat

och kommun skall utredas och, om så behövs,

förtydligas. Dessutom skall man utreda om statens

sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Kommittén

skall också utreda och föreslå hur målstyrningen

samt det kommunala ansvaret för kvalitet och

likvärdighet kan förtydligas och stärkas. Man skall

också utreda hur lagstiftningen kan anpassas till

utvecklingen av verksamheterna i kommunerna samt

föreslå de författningsändringar som föranleds av

kommitténs arbete. Kommittén skall redovisa sitt

arbete senast den 16 december 2002.

Utskottets överväganden

Barnomsorg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om för-ändringar i fråga om

barnomsorgen.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (mp), 4 (m,

kd), 5 (m), 6 (c) och 7 (m, fp).

Öppna förskolan och familjedaghem

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Sf392

ett tillkännagivande att arbetet inom den öppna

förskolan tillvaratas och utvecklas (yrk. 24). För

att kunna ge det enskilda barnet den trygghet,

stimulans och det stöd det behöver måste

utgångspunkten vara barnets individuella behov. Med

regeringens politik är risken uppenbar att andra

barnomsorgsformer än den kommunala förskolan

försvinner. I motion 2001/02:Ub548 yrkande 5 begär

Kristdemokraterna att situationen för de öppna

förskolorna skall bevakas med anledning av den

allmänna förskolans införande. Reformen vänder sig

framför allt till de barn som i dag inte deltar i

förskolan, dvs. samma grupper som ofta går i öppen

förskola. Det finns därför stor risk att den öppna

verksamheten konkurreras ut. I motion 2001/02:Sf392

föreslår Kristdemokraterna också ett

tillkännagivande att den öppna förskolan skall ses

som en tillgång för ensamstående föräldrar.

Kristdemokraterna menar att det inte minst av den

anledningen är viktigt att kommunerna erbjuder

verksamhet i den öppna förskolan (yrk. 4). I samma

motion yrkar Kristdemokraterna också att

definitionen av begreppen barnomsorg och förskola

skall omfatta såväl föräldrarnas omsorg i det egna

hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola,

fritidshem, föräldrakooperativ och andra former

(yrk. 22). Utgångspunkten för alla val av barnomsorg

måste vara barnets bästa, och föräldrarna skall

självfallet ha rätt att välja den barnomsorgsform

som passar deras barn bäst. Det måste finnas ett

varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive

omsorg i det egna hemmet. I motion 2001/02:Ub548

yrkar Kristdemokraterna att familjedaghemmen skall

ingå i den allmänna förskolan. Motionärerna menar

att familjedaghemmen har lämnats utanför genom att

regeringen ensidigt fokuserat på förskolorna. Ett

tydligt exempel är att reformen om allmän förskola

inte omfattar familjedaghemmen (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Genom riksdagens beslut om proposition Maxtaxa och

allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129, bet.

2000/01:UbU5) påbörjades ett stegvis införande av

allmän förskola. Förskola erbjuds alla barn från

höstterminen det år de fyller fyra år. Den allmänna

förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och

vara avgiftsfri. I betänkandet pekade utskottet på

att förskoleverksamhetens uppgift är att ge barn en

god omsorg och stimulera deras utveckling och

lärande samt att verksamheten har en social

betydelse genom att den bidrar till att utjämna

skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika

befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn

med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.

I betänkandet framhöll utskottet också att

kommunerna själva beslutar hur allmän förskola för

fyra- och femåringar skall organiseras och samordnas

med övrig förskola. Utskottet menade också att det

är angeläget att organisationen beslutas utifrån de

deltagande barnens behov och att föräldrarnas

önskemål beaktas. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu utan utgår från att kommunerna i

samverkan med barnens föräldrar beslutar om

organisationen av den allmänna förskolan. Den öppna

förskolan är ett viktigt komplement inom

förskoleverksamheten. Den bör även fortsättningsvis

utvecklas efter lokala behov.

Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Motioner

I motion 2001/02:Ub548 yrkande 1 föreslår

Kristdemokraterna ett tillkännagivande att

barnomsorg är en omsorgsfråga och inte en

utbildningsfråga. Kristdemokraterna menar att

utvecklingen går åt detta håll sedan

barnomsorgsfrågorna flyttades från

Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet.

Om barnomsorgen liknar skola är inte steget långt

borta från att börja mäta barnens kunskaper mot

varandra. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande

om lekens betydelse för barns utveckling. När

förskolan alltmer inte-

greras med skolan får inte den

utbildningspedagogiska verksamheten ske på bekostnad

av den fria leken och barnens behov av omsorg.

Kristdemokraterna menar vidare i yrkande 9 att

tillsynen för förskoleverksamheten skall ligga på

kommunerna medan Skolverket ansvarar för tillsynen

av förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och skolan.

Miljöpartiet menar i motion 2001/02:Ub454 (i denna

del) att reglerna för tillsynen av förskolans

verksamhet är otydliga och bör preciseras med

angivande av vilken instans som har tillsynsansvar.

Regler för sådan tillsyn bör tas fram och ansvaret

för den löpande tillsynen läggas på kommunen med ett

överordnat ansvar för tillsynsverksamheten hos

Skolverket.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222, yrkande

23, att tydliga mål bör införas i förskolan. Det bör

vara två typer av mål. Dels bör det finnas mål som

skall ange inriktningen på förskolans pedagogiska

verksamhet och uttrycka en önskad

kvalitetsutveckling (”mål att sträva mot”), dels mål

som uttrycker vad varje barn skall ha uppnått när

det lämnar förskolan (”mål att uppnå”). Sådana mål

saknas i förskolan men finns för alla andra

skolformer. Att inte ha klart uppställda mål

försvårar resultatuppföljningen av verksamheten.

Folkpartiet understryker i samma motion att

föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns

fostran och utveckling men att förskolans betydelse

som kompletterande funktion till föräldraansvaret

har blivit viktigare. Förskolans arbete med barnen

skall därför ske i nära samarbete med föräldrarna.

För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt

inflytande i förskolans verksamhet skall varje

förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,

arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och

skyldigheter (yrk. 25). Miljöpartiet menar i motion

2001/02:Ub454 (i denna del) att en ny läroplan för

förskola och förskoleklass bör utarbetas. Den

läroplan som infördes 1997/98 är otillräcklig som

underlag för arbetet i förskolan. Miljöpartiet

motsätter sig skolifieringen av förskoleklassen. Den

har blivit ett första steg mot en skolstart vid sex

års ålder och en tioårig grundskola. Man menar också

att det inte är rimligt att ha tre olika

förskoleformer för barn mellan ett och sex år. En

samlad syn på förskoleverksamheten är önskvärd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att det framgår av läroplanen

för förskolan (Lpfö 98) att förskolans uppdrag är

att erbjuda barnen en verksamhet som skall vara

rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk

verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en

helhet. Vad gäller målformuleringarna i läroplanen

för förskolan har utskottet uttalat sig i denna

fråga tidigare i samband med liknande

motionsyrkanden, senast i betänkandet Maxtaxa och

allmän förskola m.m. (bet. 2000/01:UbU5). Utskottet

avstyrkte och riksdagen avslog yrkandena. Utskottet

hänvisade i betänkandet till utskottets behandlingen

av läroplan för förskolan våren 1998 (bet.

1997/98:UbU16). Utskottet anförde då att avsikten

med mål att uppnå när det gäller skolan, är att

målen skall kunna utvärderas och utgöra grunden för

en resultatbedömning. I förskolan är det inte det

enskilda barnets resultat som skall utvärderas, och

inga betyg eller omdömen skall utfärdas. Utskottet

instämde därför i regeringens bedömning att

läroplanen för förskolan endast skall innehålla en

typ av mål, nämligen mål att sträva mot för det

enskilda barnets utveckling och lärande. Utskottet

finner inte skäl att ändra sina tidigare

ställningstaganden. Inom Regeringskansliet bereds

dessutom för närvarande rapporten Samverkande

styrning – Om läroplanerna som styrinstrument.

Enligt skollagens nuvarande definitioner omfattar

förskoleverksamheten förskola, familjedaghem och

öppen förskola. Skollagskommittén kommer i samband

med att man prövar om och hur förskolan kan bilda en

egen skolform att se över dessa definitioner.

Vad gäller frågan om tillsyn vill utskottet erinra

om den ansvarsfördelning som finns, nämligen att

Skolverket har tillsynsansvaret för den kommunala

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt för

fristående skolor och dit tillhörande

förskoleklasser. Kommunen utfärdar tillstånd och har

ett eget tillsynsansvar för enskilda förskolor,

fritidshem och förskoleklasser. Skollagskommittén

kommer inom sitt uppdrag också att utreda om och i

så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun behöver förtydligas samt utreda och föreslå

hur målstyrningen och det kommunala ansvaret för

kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och

stärkas.

Maxtaxans konsekvenser

Motionen

I motion 2001/02:Ub318 (kd) yrkas att en uppföljning

av maxtaxans konsekvenser för barnens förskolemiljö

skall göras. Motionären menar att det är viktigt att

metoder utvecklas redan från starten för att man

kontinuerligt skall kunna följa upp barnens miljö.

Det finns en risk att miljön försämras genom att

föräldrar väljer att ha barnen längre tider i

förskolan eftersom barnomsorgen blir billigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Utskottet erinrar om Skolverkets

uppdrag i dels förordning (2001:160) om statsbidrag

till kommuner som tillämpar maxtaxa inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dels

förordning (2001:161) om statsbidrag för

kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar

maxtaxa att följa upp och utvärdera effekterna av

statsbidraget. I förordningarna finns också en

skyldighet att till Skolverket lämna sådana

uppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning

och utvärdering. Skolverket har också fått i uppdrag

av regeringen att följa upp reformen om maxtaxa,

medlen för kvalitetssäkring, förskoleverksamhet för

arbetslösas eller föräldraledigas barn samt den

allmänna förskolan (U2001/4684/S). Uppdraget kommer

att omfatta flera år och avrapporteras första gången

senast den 1 mars 2003. Frågor om barns

vistelsetider, förändrad efterfrågan, kommunal

avgiftspolitik, kvalitetsfrågor samt de samlade

ekonomiska effekterna för kommunerna kommer att

följas upp av Skolverket.

Förskoleklassen

Motioner

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322, yrkande

2, ett tillkännagivande att regeringen bör få i

uppdrag att utveckla förskoleklassen, t.ex. genom en

fortsatt översyn och synkronisering av lag och

förordning och en fortsatt satsning på

utvecklingsarbete och utvecklingsdialoger med

kommuner och skolor. Vidare bör man satsa dels på

att genomföra integrationsreformer såväl på kommunal

nivå som på verksamhetsnivå och inom rektors- och

lärarutbildningen, dels på en dialog med dessa

utbildningar. Slutligen bör forskningsarbete

bedrivas vad gäller den pedagogiska verksamhetens

innehåll och effekter av olika organisations- och

vistelseformer. Moderaterna föreslår i motion

2001/02:Ub233, yrkande 13, att nuvarande

sexårsverksamhet får utvecklas till en barnskola med

tydliga pedagogiska ambitioner att ta vara på varje

barns förmåga till tidig inlärning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

En utvärderingsstudie från Skolverket (Skolverkets

rapport 201) av införandet av förskoleklasserna

visar att reformen i vissa kommuner inneburit en

”skolifiering” av förskoleklassen. Verket menar dock

att det är svårt att redan efter tre år kategoriskt

värdera hur reformen fallit ut och att det är svårt

att göra generella bedömningar kring kvaliteten. I

riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2002

(bet. 2001/02:UbU1, rskr. 97) avsattes medel till

utveckling av skolväsende och barnomsorg. I

propositionen angavs att medlen bl.a. skulle

användas till en förstärkning av Skolverkets

utvecklingsinsatser vad gäller integration mellan

förskoleklass, grundskola och fritidshem. Utskottet

vill i sammanhanget markera vikten av att

förskolepedagogiken får genomslag i verksamheten.

Utskottet vill också erinra om Skollagskommitténs

uppdrag att lämna förslag till hur integrationen

mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall

regleras i skollagen.

Vad gäller yrkandet om barnskola har utskottet

behandlat och avstyrkt motsvarande yrkande i

betänkandet Maxtaxa och allmän förskola

(2000/01:UbU5) och i budgetbetänkandet för 2001

(2000/01:UbU1). Riksdagen har varje gång avslagit

yrkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Utskottet hänvisar också till Skollagskommitténs

uppdrag att utreda om och i så fall föreslå hur

förskolan kan bilda en egen skolform inom det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Skolbarnsomsorg

Motioner

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub548,

yrkande 7, att skolbarnsomsorgen för 10–12-åringarna

är svårt eftersatt i många kommuner. Kommunens

tillsyn är också ofta bristfällig. Kristdemokraterna

pekar också på bristande styrning, avsaknad av

behovsinventeringar, dåliga lokaler och brist på

personal. Kommunerna måste ta sitt ansvar och

utveckla skolbarnsomsorgen, framför allt för

åldersgruppen 10–12 år. Miljöpartiet menar i motion

2001/02:Ub455 (i denna del) att det är viktigt att

skolorna inte av besparingsskäl gör avkall på

kvalitetskrav inom fritidsverksamheten.

Barngrupperna är t.ex. ofta alldeles för stora, och

tillsynen över denna del av skolans verksamhet är

illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar

för en god tillsyn bör förtydligas och tillsynen få

en fastare organisation.

I motion 2001/02:So501, yrkande 1, menar

Centerpartiet att skolan och skolbarnsomsorgen har

möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att

naturligt umgås i en storstadsmiljö och har därför

ett stort ansvar att lyfta fram mångfaldsaspekterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Ansvaret för skolbarnsomsorgen

vilar på kommunerna. Kommunerna är skyldiga att

tillhandahålla förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg för barn i åldern 1–12 år i den

omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier eller barnets eget

behov. Skolverket har i uppdrag att säkra kvalitet

och likvärdighet inom skolbarnsomsorgen. I en

rapport från verket som refereras i

budgetpropositionen för 2002 har konstaterats att

endast ca 13 % av barnen i åldersgruppen 10–12 år

har tillgång till någon form av skolbarnsomsorg.

Utskottet noterar också att Skolverket i sin

årsredovisning för 2001 gör bedömningen att man

behöver stärka sin kompetens inom området och att

barnomsorgsfrågorna behöver integreras bättre i

Skolverkets arbete så att inte skolperspektivet

dominerar.

Utskottet menar att det är viktigt att

skolbarnsomsorgen fungerar tillfredsställande och

att de elever och föräldrar som så önskar också har

tillgång till sådan omsorg. Utskottet menar dock att

något särskilt uttalande från riksdagen inte

erfordras då regeringen redan har uppmärksammat

frågan. I övrigt menar utskottet att den

ansvarsfördelning som finns mellan stat och kommun

innebär att det är kommunerna som själva bestämmer

innehållet i skolbarnsomsorgen. Frågor om tillsyn

har behandlats under avsnittet Barnomsorgens

verksamhet och tillsyn.

Förskolans personal m.m.

Motioner

I tre motioner finns yrkanden som avser personalens

utbildning inom barnomsorgen. Folkpartiet begär i

motion 2001/02:Ub222, yrkande 24, att

högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret

för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Man

menar att när förskolan nu har ett större

pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört

viktigt att det är utbildad personal som har

huvudansvaret. Folkpartiet menar också att andelen

förskollärare skall öka och att målet är att all

personal med pedagogiskt ansvar skall vara

högskoleutbildad (motion 2001/02:Ub220 yrkande 8). I

motion 2001/02:Ub548 yrkande 8 framhåller

Kristdemokraterna att de som arbetar med barn

utifrån sina olika specialiteter måste ges goda

möjligheter till kompetenshöjning, vidareutbildning

och forskning. Det är viktigt att utbildningen

omfattar såväl kunskaper om de internationella

konventioner som gäller barn, familj och utbildning

som kunskaper om att se och tolka barns signaler när

de far illa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat frågor om förskollärares

pedagogiska ansvar och fortbildning och

vidareutbildning av personal, senast i betänkandet

Maxtaxa och allmän förskola (bet. 2000/01:UbU5). I

betänkandet hänvisade utskottet till betänkandet

Läroplan för förskolan (bet. 1997/98:UbU16).

Utskottet anförde bl.a. följande.

Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck

för de krav som ställs på att den pedagogiska

verksamheten skall ha hög kvalitet. – – –

Kommunerna har ansvar för att kvaliteten i

förskolan utvecklas. Utskottet vill betona att

det ankommer på dem att organisera verksamheten

och anskaffa den kompetens som behövs för att

målen i läroplanen skall kunna nås. I likhet med

regeringen utgår utskottet från att kommunerna

satsar på välutbildad personal för att garantera

hög professionalitet.

I betänkandet Maxtaxa och allmän förskola (bet.

2000/01:UbU5) anförde utskottet bl.a. följande.

Utskottet erinrar vidare om att det i 2 a kap. 3

§ skollagen föreskrivs att det inom

förskoleverksamheten skall finnas personal med

sådan utbildning eller erfarenhet att barnens

behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet

kan tillgodoses. Utskottet har ingen annan

uppfattning än motionärerna beträffande vikten av

fortbildning och vidareutbildning av förskolans

personal. Det är kommunernas ansvar att fortbilda

sin personal. Enligt utskottets uppfattning

kommer strukturen i den nya lärarutbildningen att

innebära ett ökat utbud av olika kurser och

specialiseringar som med fördel kan användas av

förskolans och skolans personal för

kompetensutveckling (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3).

Utskottet finner ingen anledning att ändra sina

ställningstaganden.

Pedagogiskt ansvar i förskolan

Motionen

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande 6,

att det är lika viktigt att behörig personal skall

ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som det är att

behöriga grundskolelärare skall undervisa inom

grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Frågan om pedagogiskt ansvar har

behandlats ovan i avsnittet Förskolans personal m.m.

Tillståndsgivning för förskolor

Motionen

Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub454 (i

denna del) att en utredning skall tillsättas för att

dels närmare undersöka hur tillståndsgivningen för

att starta enskilda förskolor hanteras i landets

samtliga kommuner, dels lämna förslag om ett nytt

system för tillståndsgivning och därvid särskilt

beakta möjligheten att införa regler som liknar dem

som gäller tillståndsgivning i grundskolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet i denna del.

Enligt gällande bestämmelser i skollagen behöver

en enskild förskola få tillstånd av kommunen för att

driva verksamheten. Utskottet anser att det är

rimligt att sådana beslut fattas på lokal nivå och

är inte berett att föreslå några ändringar i

skollagen på denna punkt.

Övergripande frågor om skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna rörande förändringar i fråga om

övergripande regler för skolan.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 5 (m),

6 (c), 7 (m, fp), 3 (mp) och 8 (m, c, fp).

Skolans ställning och uppgift, m.m.

Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 att

förnyelsen av skolan har misslyckats. De

socialdemokratiska regeringarna har inte försäkrat

sig om att göra regelverk, mål och intentioner väl

kända och därför underlåtit att ta initiativ när

okunskap eller missförhållanden blivit uppenbara.

Därutöver har den avreglering som borde ha

genomförts uteblivit. Moderaterna begär ett

tillkännagivande om vikten av att göra regelverk,

mål och intentioner kända (yrk. 1). I samma motion

redovisar Moderaterna sin uppfattning att varje

individ behövs och är viktig tillsammans med tron på

att alla kan uppnå skolans grundläggande mål eller

leder till öppenhet för en mångfald när det gäller

arbetsformer och pedagogik. Tilltron till varje

barns och ungdoms förmåga är grundläggande för att

skolan skall nå goda resultat. Det är viktigt att

skolan prioriterar skolans kunskapsmål och att de

som arbetar där har höga förväntningar på att elever

är läraktiga (yrk. 3). I motion 2001/02:A391 yrkande

2 menar Moderaterna att det svenska

utbildningssystemet inte klarar att möta vare sig

enskildas behov eller arbetsmarknadens krav. Många

rapporter påvisar brister i elevernas baskunskaper:

Många uppnår inte behörighet till ett nationellt

program i gymnasieskolan och många gymnasieelever

lyckas inte fullfölja sina gymnasiestudier.

I motion 2001/02:Ub270 (kd) föreslås att en

utredning som granskar skolans mål tillsätts.

Motionären menar att det kan ha skett en

förskjutning i uppfattningen om vad som krävs för

att målen skall vara uppfyllda. Detta kan innebära

att kraven har blivit större på eleverna. Det verkar

också enligt motionären finnas lokala skillnader i

tolkningen av grund- och gymnasieskolans mål. Målen

skall vara så precist beskrivna att detta inte skall

kunna förekomma. Finns det utrymme för tolkning

sätts de målrelaterade betygen ur spel.

Folkpartiet framför i motion 2001/02:So637,

yrkande 1, att ökad kunskap och kvalitet i skolan

krävs för att det personliga ansvaret och den egna

makten över vardagen skall kunna öka. En

kunskapsskola behövs, som ger de unga en gedigen

grund att stå på i livet. I motion 2001/02:Ub286 (m)

yrkande 1 framhåller motionären att god utbildning

både i ett individ- och samhälls-perspektiv är

viktigare än någonsin tidigare och att god

utbildning är både den bästa och kanske också den

enda fungerande välfärdspolitiken. I yrkande 2

begärs ett tillkännagivande att tillgång till god

utbildning är en rättighet för alla svenska barn och

ungdomar. Alla skall erbjudas möjligheten till en

individuellt anpassad utbildning. I motion

2001/02:Ub363 (s) yrkande 1 menar motionärerna att

det är viktigt att slå vakt om skolan både som

förmedlare av de grundläggande demokratiska värden

som samhället vilar på och av uppgiften att främja

lärande. Motionärerna framhåller också (yrk. 3) att

målet är en skola för alla och att hela läroplanen

skall förverkliga såväl kunskapsmålen som de

övergripande värdegrundsmålen. Alla elever har rätt

till en utmanande och stimulerande skola där det

finns förutsättningar för dem att nå målen.

Miljöpartiet menar i motion 2001/02:N364, yrkande 3,

att det finns behov av att skapa strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.

I motion 2001/02:Ub240, yrkande 1, begär

Centerpartiet ett tillkännagivande att en

arbetsgrupp för att studera resursanvändning och

måluppfyllelse i kommunerna skall tillsättas.

Centerpartiet menar att resultaten i den svenska

skolan vid en internationell jämförelse inte

motsvarar de resurser som läggs ned. En utvärdering

måste därför göras av hur kommunernas anslag till

skolan fördelas och hur mycket av de ekonomiska

resurserna som faktiskt går till skolans

huvuduppgift att ge eleverna kunskaper. I samma

motion, yrkande 2, begärs att regeringen lägger fram

förslag till reformer för att skolan skall kunna

utföra sitt uppdrag. En reform är att alla skall ges

rätt till kunskaper genom att skolan anpassas efter

alla elevers olika förutsättningar. Skolans åtagande

slutar inte förrän eleven uppnår kunskapsmålen för

grundskolan. En annan reform innebär att kommunernas

ansvarstagande för skolan måste öka. Staten måste

också öka resurserna och ge möjlighet för verklig

kommunal styrning. Den tredje reformen är att fler

lärare skall anställas. Rekryteringen bör också

breddas. I motion 2001/02:Ub523 (s) yrkande 1 pekar

motionärerna på ett antal vägar för skolans

utveckling. Angelägna områden är bl.a. en skola för

alla, skolan som en viktig del av samhället och

regelbundna utvecklingssamtal; skolan skall stärka

elevernas självförtroende och självkännedom och

stärka den sociala kompetensen samt delaktigheten

och inflytandet för elever och föräldrar.

I motion 2001/02:Ub287 (m) yrkande 6 framhålls att

det är nödvändigt att reda ut problemen i skolan för

att gymnasieskolan skall kunna stärkas. De brister

som finns i grundskolan gör att elever inte får med

sig de baskunskaper som krävs för att klara

gymnasiet. I motion 2001/02:Ub290 (m) yrkande 2

menar motionären att riksdagen skall lägga fast

nationella riktlinjer och mål för skolans

verksamhet. Det skall vidare finnas en nationell

målbaserad läroplan, medan hur målen uppnås skall

avgöras av respektive skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Yrkandena behandlar ett stort antal

frågeställningar och förslag till tillkännagivanden.

Vissa yrkanden är välkända och har behandlats av

utskottet tidigare under mandatperioden. Liksom

tidigare instämmer utskottet i vissa av de

synpunkter på skolan som kommer fram i motionerna.

Exempelvis är det viktigt att skolregleringarna är

välkända och att förväntningarna i skolan skall vara

höga på elevernas förmåga. Vidare är det självfallet

så att en god utbildning spelar en stor roll i

välfärdspolitiken och att en god utbildning är en

rättighet för barn och ungdomar. Utskottet menar

dock att yrkandena inte föranleder några uttalanden

från riksdagens sida. När det gäller de krav på

reformer och utredningar som framförs i motionerna

hänvisar utskottet till Skollagskommitténs arbete.

Förmedling av kunskaper

Motionen

Moderaterna understryker i motion 2001/02:Ub233

yrkande 5 att skolans uppgift är att förmedla

kunskaper. Undervisning och annan verksamhet som

syftar till kunskapsutveckling måste stå i centrum

för skolans arbete. Skolans legitimitet avgörs av

undervisningens kvalitet och i vilken utsträckning

skolan får vara en stimulerande plats för lärande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Utskottet menar att det självklart är så att skolans

huvuduppgift är att förmedla kunskaper och yrkandet

bör inte föranleda något uttalande från riksdagens

sida.

Skolverkets tillsyn

Motionen

Miljöpartiet presenterar sina förslag om skolan i

motion 2001/02:Ub455 (i denna del). Miljöpartiet

anser att skolan skall vara en skola för alla. Man

menar att det är angeläget att de förstärkningar av

kommunernas ekonomi som nu görs, verkligen kommer

skolan till del. Parallellt med den pågående

utvecklingen av skolväsendet måste särskild

uppmärksamhet riktas mot de elever som har behov av

särskilt stöd. Miljöpartiet menar att det skolan

framför allt behöver under den närmaste framtiden är

arbetsro och ökade resurser. Det skall ankomma på

Skolverket att i tillsynsarbetet uppmärksamma att

elever med behov av särskilt stöd också får detta.

Miljöpartiet menar att tillsynen över skolan borde

skärpas så att elevernas rättigheter till likvärdig

utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det

är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens

innehåll och sociala förhållanden vid skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet (i

denna del). Utskottet har behandlat frågan om

Skolverkets tillsyn senast i betänkande

2001/02:UbU1. Utskottet menade då att något särskilt

uttalande om tillsynen inte behövdes då regeringen

uppmärksammat denna fråga. Utskottet uttalade också

att regeringen skulle hålla riksdagen informerad om

omfattningen och inriktningen av utvecklingen av

tillsynsverksamheten. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

Sanktionsmöjligheter mot kommunerna

Motionen

I motion 2001/02:Ub240 yrkande 10 begär

Centerpartiet ett tillkännagivande om

sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att

säkerställa en nationellt likvärdig skola.

Centerpartiet menar att det finns anledning att se

över statens sanktionsmöjligheter mot kommuner och

eventuellt införa sådana mot kommuner som trots

upprepad kritik från Skolverket inte korrigerar

brister i den egna verksamheten. Staten måste se

till att skolhuvudmän och skolledningar verkligen

når målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Den kommitté

som för närvarande ser över skollagstiftningen,

Skollagskommittén, har i uppdrag att utreda om

statens sanktionsmöjligheter behöver förstärkas.

Skolplikt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena rörande tidpunkten för

skolstart och för när en elev kan lämna

grundskolan, skolplikt, rätt till utbildning

och införande av grundskoleexamen.

Jämför reservationerna 9 (m, kd, c, fp), 2

(fp), 10 (m, fp, kd), 5 (m), 6 (c) och 7 (m,

fp).

Motioner

Moderaterna tar upp frågan om flexibel skolstart i

motion 2001/02:Ub233. I yrkande 12 föreslår

Moderaterna att barn vars föräldrar så önskar skall

få börja grundskolan från det år barnet fyller sex

år och fram till det år barnet fyller åtta. Därmed

finns ett ordentligt spann i tiden som gör att

bättre hänsyn kan tas till alla barns speciella

förutsättningar. Kristdemokraterna redovisar sin syn

på skolstarten i motion 2001/02:Ub446.

Kristdemokraterna menar att alla är olika och lär på

olika sätt och under olika lång tid. Somliga är

skolmogna vid fem eller sex års ålder, andra först

då de fyllt sju eller kanske åtta år. Övergången

mellan förskola och skola bör således ske vid olika

åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara

individuellt flexibel och ske successivt (yrk. 5).

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub222,

yrkande 17, att eleverna normalt skall börja

grundskolan vid sex års ålder. Elever skall också

kunna börja senare om det är lämpligare med tanke på

deras mognadsnivå.

Moderaterna menar också att det behövs en ökad

medvetenhet om att skolplikten kan upphöra tidigare

än det år eleven fyller sexton år om han eller hon

nått grundskolans mål. Det saknas i dag former för

sådan prövning. Elever som inte nått grundskolans

mål efter nio år skall enligt Moderaterna erbjudas

ett extra år så att de slipper gå vidare till

gymnasieskolan med otillräckliga kunskaper (mot.

2001/02:Ub233, yrk. 15). Ett motsvarande yrkande

återfinns också i den moderata motionen

2001/02:Ub483, yrkande 1. Moderaterna menar att

ingen skall tvingas lämna grundskolan utan godkända

baskunskaper i svenska, engelska och matematik.

Eleverna skall i stället erbjudas ett extra år inom

grundskolan. Kristdemokraterna menar också i motion

2001/02:Ub446, yrkande 6, att det skall finnas

möjlighet att förlänga skolgången på grundskolenivå

med ett år för de elever som önskar det och som

bedöms ha behov av det för att uppnå de uppsatta

målen. En ökad flexibilitet efterfrågas också.

Elever som lär sig fortare än andra skall också

kunna gå igenom grundskolan snabbare. I motion

2001/02:Ju325 (m), yrkande 2, understryker

motionärerna att skolans uppgift är att utveckla

elevernas kunskaper så att inga elever lämnar skolan

utan att kunna läsa och skriva.

I motion 2001/02:Ub463 (m) yrkande 1 menar

motionären att inget barn skall behöva lämna

grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.

Elevens rätt till kunskap måste stärkas i skollagen.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222, yrkande

3, att skollagen skall ändras så att alla elever har

rätt till undervisning och stöd även efter

skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program eller kan börja i

vuxenutbildning. Syftet är att uppmuntra kommunerna

att sätta in stöd tidigt. I motion 2001/02:Ub240

yrkande 3 föreslår Centerpartiet att det i skollagen

skall införas en individuell kunskapsrätt för alla

elever i grundskolan. Det bör klargöras att kommunen

och skolan har ett åtagande som inte är avklarat

förrän eleven uppnår kunskapsmålen för grundskolan.

I motion 2001/02:Ub463 (m) yrkande 2 menar

motionären att skolplikten bör omvandlas från att

gälla ett visst antal skolår, till att bli en

individuell rätt till de insatser som gör att man

kan nå en viss definierad grundkunskap.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 4

att elever skall lämna grundskolan när målen nåtts i

stället för efter en viss tidpunkt. Detta leder till

en mer flexibel grundskola där antalet terminer inte

är fixerat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i

betänkandet Maxtaxa och allmän förskola,

2000/01:UbU5, avstyrkt motionsyrkanden om ändrad

skolstartsålder och riksdagen har också avslagit

dem. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Alla

sexåringar har rätt att delta i förskoleklassen. Det

finns möjlighet att börja skolan vid sex eller sju

års ålder. Om det finns särskilda skäl och ett barns

vårdnadshavare begär det kan skolplikten uppskjutas

till dess att barnet fyller åtta år. Utskottet ser

det som en styrka att det finns ett betydande mått

av flexibilitet i det nuvarande systemet och

därigenom möjlighet att med utgångspunkt i det

enskilda barnets behov besluta när skolstarten skall

ske.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit

vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå

målen för grundskolan; senast i betänkandet Skolan

(bet. 2000/01:UbU13). Alla elever når inte målen för

skolan samtidigt och på samma sätt. Undervisningen

skall således anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov, något som både framgår av

skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanen (Lpo 94). En

del elever kan behöva extratid i grundskolan, vilket

är möjligt enligt gällande bestämmelser (4 kap. 10 §

skollagen). För elever i grundskolan upphör

skolplikten med utgången av vårterminen det år

eleven fyller 16 år. Om eleven då inte

tillfredsställande har slutfört det sista skolåret

har han eller hon rätt att få tillfälle att göra

detta under högst två år efter det att skolplikten

upphörde.

I skollagen anges som huvudregel att skolplikten

upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår

eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första stycket).

Skolplikten kan dock upphöra dessförinnan om eleven

tillfredsställande slutfört högsta årskursen i

grundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper

vid en särskild prövning (3 kap. 10 § andra

stycket). Vidare får rektorn, efter medgivande från

vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre

årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara

detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen). I fråga

om elever som når målen snabbare än andra elever

vill utskottet framhålla att målen att sträva mot i

läroplanen är utformade så att det finns utrymme för

alla elever att utvecklas inom grundskolans ramar.

Sammantaget anser utskottet att det finns

tillräckliga möjligheter att anpassa tiden i

grundskolan till olika elevers behov. Utskottet

finner därför inte skäl att förorda en ändring av

bestämmelserna om skolplikt och rätt till kunskap.

Grundskoleexamen

Motioner

Moderaterna föreslår i 2001/02:Ub233 yrkande 14 att

frågan om ett slags grundskoleexamen utreds och en

sådan ger behörighet till fortsatta studier i

gymnasieskolan. I 2001/02:Ub287 (m) yrkande 5

föreslår motionären att när en elev når

kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon

ges ett kvitto på detta i form av en grundexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet menar att det är obehövligt med en

grundskoleexamen. Avgångsbetyget från grundskolan

fyller enligt utskottets mening de syften som

motionärerna efterfrågar.

Betyg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende förändringar i

fråga om betygen.

Jämför reservationerna 9 (m, kd, c, fp), 1

(kd), 2 (fp), 5 (m) och 7 (m, fp).

Gällande bestämmelser

Nuvarande betygssystem i grundskolan regleras i 7

kap. grundskoleförordningen. Det innebär att

ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.

årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl

godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en

elev inte har nått upp till de mål som bestämts för

ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I

stället skall på begäran av eleven eller elevens

vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens

kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.

Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av

kursplanernas mål samt nationella betygskriterier

som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje

ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning för hela

landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i

svenska, svenska som andraspråk, engelska och

matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling.

Minst en gång varje termin skall läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren

som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna

skriftlig information om elevens skolgång. Sådan

information får dock inte ha karaktären av betyg.

Överläggningar om ett förändrat betygssystem

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub322

yrkande 5 att överläggningar skall hållas med

riksdagspartierna för att nå en bred överenskommelse

om ett förändrat betygssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 2000 om

betyg och bedömning visade att det förekom betydande

brister i skolans arbete vad gällde rättvisa och

likvärdighet. Verket menade att kompetensutveckling

kopplad till utformning av kunskapsmål och

kriteriernas funktion och utformning har förekommit

i alltför blygsam omfattning och att den

kompetensutveckling som skett i samband med

införandet av betygssystemet därefter helt eller

till stor del har upphört. Granskningen visar också

att det ofta inte finns en samsyn i fråga om vilka

krav som ställs för olika betygssteg. Skolverket har

våren 2001 redovisat ett arbete som innebär att

skolorna har fått tillgång till ett

kommentarmaterial om bedömning och betygssättning.

Materialet innehåller en genomgång av bakgrund och

författningsbestämmelser men också en praktisk del

med frågor och svar om bedömning och betygssättning

baserade på intervjuer med ett stort antal lärare. I

december 2001 fick Skolverket dessutom ett uppdrag

om kompetensutveckling av lärare. Verket skall

planera en kompetensutveckling av lärare i

grundskolan, gymnasieskolan och gymnasial

vuxenutbildning om kunskapsbedömning och

betygssättning.

Utskottet menar också att det nuvarande

betygssystemet har funnits alltför kort tid för att

det skall vara möjligt att uttala sig om dess

egentliga effekter. Det bör därför, enligt

utskottets mening, inte vara aktuellt med en översyn

av betygssystemet.

Fler betygssteg

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 7

(i denna del) att det bör finnas fler betygssteg

eftersom det är för få steg i dag för att betygen

skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.

Betygsskalan bör bli sexgradig. Kristdemokraterna

menar i motion 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna

del) att målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig

skala. I motion 2001/02:Ub212 (kd) begärs ett

tillkännagivande att en förändring av betygssystemet

till en betygsskala med minst sex olika steg skall

genomföras. De tre betygsstegen som finns nu samt

möjligheten att inte få betyg alls är för trubbiga

eftersom skillnaderna mellan de olika stegen är för

stora. Motionärerna föreslår också att de elever som

inte kvalificerat sig för betyget Godkänd i väntan

på fler steg skall kunna få sina kunskaper

dokumenterade i alla fall. Motsvarande yrkande

återfinns i motionerna 2001/02:Ub419 (kd) och

2001/02:Ub495 (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Utskottet har behandlat

motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.

1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet

finner inte anledning att nu ändra sina tidigare

ställningstaganden.

Betyg tidigare

Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 16

att nationella betyg behövs för att säkra

möjligheter till nationella jämförelser och

kvalitetssäkring. De kan också vara användbara för

antagning till senare utbildningar samt vara ett

pedagogiskt verktyg under förutsättning att

ytterligare ett betygssteg införs. De nationella

betygen skall ges efter riktlinjer som gäller för

alla skolor. I yrkande 17 föreslår Moderaterna att

skollagen bör ändras för att ge utrymme för skolor

som så önskar, att sätta betyg tidigare. Staten

skall enbart reglera när obligatoriska betyg skall

ges. Dock måste betyg enligt Moderaterna sättas

senast i årskurs 6. Betygskriterier och antal steg

för lokala betyg fastställs lokalt. Folkpartiet

menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del)

att betyg bör sättas tidigare än i årskurs åtta.

Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola och

skolpolitiker bör få det tydliga besked om elevens

kunskapsutveckling som betyget innebär, från årskurs

sex. I motion 2001/02:Ub446, yrkande 12 (i denna

del) föreslår Kristdemokraterna att betyg skall ges

från och med årskurs sju för att eleverna skall

hinna vänja sig vid systemet i god tid före

slutbetyget i årskurs nio. Även i motion

2001/02:Ub342 (kd) yrkande 1 finns motsvarande

uppfattning om när betyg skall ges. I motion

2001/02:Ub287 (m) yrkande 1 framhåller motionären

att skolans signalsystem måste vara tydligt vad

gäller hur eleverna tillgodogör sig kunskap. Att

tillräcklig tydlighet saknas är en anledning till

att barn kan gå igenom hela grundskolan utan att

brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller

åtgärdas. I yrkande 2 anförs att betyg eller

skriftliga omdömen bör införas redan från årskurs 1.

Vilken form skolan använder bör vara upp till de

enskilda skolorna att avgöra. Dock bör betyg ges

senast från årskurs 6 (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Utskottet har behandlat

motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.

1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet

finner inte anledning att nu ändra sina tidigare

ställningstaganden.

Nationella prov

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 9

att nationella prov ger möjlighet att upptäcka

elever som är i behov av stöd. De ger också en

samlad bild av skolans resultat. Folkpartiet föreslå

att nationella prov skall genomföras regelbundet

eftersom det är det bästa sättet att kvalitetssäkra

skolan. De nationella ämnesproven i svenska,

engelska och matematik skall vara obligatoriska

redan i grundskolans tredje år. I motion

2001/02:Ub287 (m) yrkande 7 föreslår motionären att

nationella prov, som visar hur varje elev ligger

till och vilka som behöver särskilt stöd, bör

genomföras årskursvis.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att riksdagen under senare år

vid ett flertal tillfällen på utskottets förslag

avslagit motionsyrkanden om fler obligatoriska

nationella prov i grundskolan (jfr bet.

1999/2000:UbU15 och bet. 2000/01:UbU13). Utskottet

har inte ändrat uppfattning.

Prövnings- och ansvarsnämnd

I motion 2001/02:Ub256 (fp) föreslås att en

prövnings- och ansvarsnämnd för skolan införs. Insyn

i bedömningar vid betygssättning ökar elevers och

föräldrars förståelse för lärarnas uppgift, vilket i

sin tur kan förbättra samarbetet mellan hem och

skola. Lärarkåren blir kompetentare som bedömare och

rättssäkerheten ökar för eleverna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Skollagskommittén utreder och kommer att lämna

förslag till hur en ökad rättssäkerhet för eleverna

kan åstadkommas. Enligt uppgift från

Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för

översynen av skollagarna behandla frågor som rör

kontakter mellan skolan och familjen när det gäller

barn i grundskolan.

Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal

Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 18

om att föräldrar i skollagen skall tillförsäkras

rätt att få information om sina barns skolgång. Det

skall också vara fritt för skolorna att ge sådan

information genom skriftliga omdömen. I motion

2001/02:Ub287 (m) yrkande 3 menar motionären att de

enskilda skolorna själva skall få avgöra om betyg

eller skriftliga omdömen skall få ges. Motionären i

motion 2001/02:Ub342 (kd) yrkande 2 anser att

skriftlig information bör ges om elevens kunskap och

utveckling i förhållande till de angivna

kravnivåerna i läroplanen. Det är viktigt för att de

elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen

skall kunna få det på ett tidigt stadium.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub222 yrkande 8

att elevernas vårdnadshavare skall erbjudas

skriftliga omdömen om elevens kunskapsmässiga och

sociala utveckling från och med första årskursen.

Grundskoleförordningen bör ändras så att skolorna

har full möjlighet att lämna information om hur det

går för eleverna redan från första året. I samma

motion, yrkande10, framhåller Folkpartiet att

utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever,

föräldrar och lärare. Elevens kunskapsmässiga och

sociala utveckling utvärderas och uppmuntras genom

dessa samtal. Folkpartiet anser att

utvecklingssamtal skall föras redan i förskolan och

genom hela grundskoletiden. I motion 2001/02:Ub446

yrkande 11 framhåller också Kristdemokraterna

utvecklingssamtalets betydelse. Kristdemokraterna

menar att det är ett viktigt område när det gäller

att utveckla samarbetet mellan föräldrarna och

skolan. En individuell studieplan skall göras upp

och sedan följas upp. Utvecklingssamtalen bör

dokumenteras skriftligt. I samma motion, yrkande 13,

föreslår Kristdemokraterna att den avlämnande skolan

skall ha en skyldighet att utarbeta ett skriftligt

omdöme till de elever som inte når upp till

fastställd kravnivå, oavsett om eleven begär det

eller inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Utskottet har behandlat

motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.

1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet finner

inte anledning att nu ändra sina tidigare

ställningstaganden.

Utskottet vill dock peka på att Skolverket stöder

utvecklingen av utvecklingssamtal och skriftlig

information, bl.a. genom en interaktiv webbplats på

skoldatanätet. Senare kommer Skolverket att

sammanställa det material som kommit in och visa på

intressanta exempel från skolor som arbetar aktivt

med dessa frågor.

Ordning i skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena rörande ordningsfrågor i

skolan.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp) och 5

(m).

Motioner

Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Ju266

yrkande 2 att ordning i skolan är nödvändigt för att

elever skall ha en chans att tillägna sig kunskap.

Var fjärde elev lämnar i dag skolan med

ofullständiga betyg, och enligt Moderaterna är en

bidragande orsak skolk och bristande ordning. En

fungerande skola måste präglas av lugn och ordning,

inte av rån och våld. Vidare föreslår Moderaterna i

motion 2001/02:Ub233 yrkande 7 att en översyn skall

göras av skolförordningens bestämmelser om

disciplinära åtgärder mot elever. Översynen bör

bl.a. omfatta om elever som inte uppfyller

elementära krav på uppförande skall kunna stängas av

och vilken ansvarsfördelning som bör råda mellan hem

och skola när det gäller elevers uppförande. Vidare

menar Moderaterna att skolorna borde åläggas en

skyldighet att informera föräldrar och skolhuvudmän

i ordnings- och uppförandefrågor (yrk. 8).

Motsvarande yrkande finns i Moderaternas motion

2001/02:Ub265 yrkande 1. Moderaterna menar att en

viktig utgångspunkt måste vara att elevers

uppförande och beteende kommer till föräldrarnas

kännedom. Föräldrarna har huvudansvaret för barnens

fostran och skolans uppdrag handlar om ett samarbete

med dem.

I motion 2001/02:Ub265 yrkande 2 menar Moderaterna

att de skriftliga omdömena bör innehålla information

om elevens uppförande och ordning. Moderaterna

föreslår också att skollagen bör förändras så att

varje skola får rätt att sätta betyg i ordning och

uppförande. Betygskriterier för sådana skall

utarbetas lokalt och vara en del av den enskilda

skolans kvalitetsarbete (yrk. 3). I yrkande 4, samma

motion, framhåller Moderaterna att skolsystemet i

allmänhet måste ge signaler som innebär att skolan

och samhället fäster avseende på elevers uppförande.

I dag innebär avsaknaden av betyg att detta inte

uppfattas som en betydelsefull komponent i en elevs

register. I motion 2001/02:Ub433 (m) yrkande 2

föreslås att regeringen skall ge Skolverket i

uppdrag att införa betyg i uppförande och ordning

för att upprätthålla ordning och skapa studiero och

arbetsro för alla som vistas i skolans klassrum.

Även i motion 2001/02:Ub342 (kd) yrkande 3 föreslås

att skolan skall kunna ge skriftliga omdömen i

ordning och uppförande. Eleven mår oftast bra av att

veta vad som är acceptabelt och vad som inte är det.

Folkpartiet förordar i motion 2001/02:Ub222

yrkande 13 att skolan utfärdar ett handlingsprogram

mot skolk som anger vilka regler som skall gälla och

hur de skall upprätthållas. Folkpartiet menar också

att det skall vara möjligt att ange ogiltig frånvaro

på terminsbetygen. I tidigare årskurser skall

föräldrarna regelbundet få skriftlig information om

sina barns frånvaro. Motsvarande yrkande återfinns i

2001/02:Ub225 yrkande 2. I motion 2001/02:

Ub220 yrkande 11 framhåller Folkpartiet att lärare

och elever behöver ordning, reda och arbetsro i

skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden

avslås av riksdagen.

Utskottet vill dock framhålla att det självfallet

är viktigt att det råder en sådan trivsel och

ordning i skolan att elevernas inlärning underlättas

och att undervisningen kan bedrivas på bästa sätt.

Utskottet vill erinra om de möjligheter till

diciplinära åtgärder som finns i

grundskoleförordningen (6 kap. 9–10 §§). Dessa

åtgärder är att uppmana eleven att ändra sitt

beteende, kontakta vårdnadshavaren, visa ut en elev

återstoden av undervisningspasset samt ge en elev

kvarsittning, dvs. att låta eleven under uppsikt

stanna i skolan högst en timme efter skoldagens

slut. Därutöver anges att förseelser i vissa fall

skall anmälas till rektor samt hänskjutas till

elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensen skall,

efter att ha kontaktat elevens vårdnadshavare,

försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som

är avpassade efter elevens individuella

förhållanden. Om detta inte hjälper skall

elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till

styrelsen för utbildningen för övervägande om

lämplig åtgärd. Utskottet menar att

grundskoleförordningen ger tillräckliga möjligheter

att vidta åtgärder mot en elevers olämpliga

uppträdande.

Utskottet vill också erinra om att det anges i

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo

94) att läraren skall samverka med och fortlöpande

informera föräldrarna om elevens skolsituation,

trivsel och kunskapsutveckling. Information om

elevens sociala utveckling skall också ges vid

utvecklingssamtalen. Utskottet menar att det inte är

nödvändigt att för närvarande reglera kontakterna

mellan skola och vårdnadshavare. Enligt uppgift från

Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för

översynen av skollagarna behandla frågor som rör

kontakter mellan skolan och familjen när det gäller

barn i grundskolan. Kommittén skall också utreda om

och i så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat

och kommun behöver förtydligas.

Värdegrunden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om förändringar i fråga om

skolans värdegrund.

Jämför reservation 1 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub548 att

det är anmärkningsvärt att inte förskolan står på

samma värdegrund som övriga skolformer, dvs. kristen

tradition och västerländsk humanism.

Kristdemokraterna menar att ett tillägg bör göras

snarast för att reglera förskolans värdegrund (yrk.

2). Kristdemokraterna menar vidare i motion

2001/02:Ub446 yrkande 1 att värdegrunden uttrycks

mycket diffust i läroplanen i förskolan, då man

nöjer sig med att tala om demokratiska värderingar

utan att det kopplas till något etiskt synsätt.

Kristdemokraterna menar att det är anmärkningsvärt

att förskola och grundskola har olika etisk

värdegrund som bas för sina respektive verksamheter.

Kristdemokraterna anser att läroplanen för förskolan

skall hänvisa till den kristna traditionen och den

etik som bygger på denna tradition. I samma motion,

yrkande 2, framhåller Kristdemokraterna att skolans

värdeförmedling måste ske i alla ämnen.

Religionsämnet spelar dock en särskild roll för

förmedling av det kristna kulturarvet. För att kunna

diskutera värdegrunden och etiska frågor men också

för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer

och religioner är det viktigt att alla elever ges

goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där

kristendomen utgör en viktig kärna. I motion

2001/02:Ub435 yrkande 3 menar Kristdemokraterna att

varje skola bör göra en plan för hur man i

undervisningen och i hela skolans verksamhet kan

omsätta skolans värdegrund i praktiken.

Kristdemokraterna menar också att Skolverket bör

utöva tillsyn över hur skolor lever upp till

värdegrunden i praktiken (yrk. 2). Kristdemokraterna

menar också att all samhällsstödd vuxenundervisning

bör bygga på värdegrunden i läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94). Kravet på att

utbildningen skall vara icke-konfessionell behöver

dock inte finnas (mot. 2001/02:Ub549 yrk. 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till de

insatser som hittills gjorts på nationell nivå och

till pågående arbete kring värdegrundsfrågor.

Skollagen (1 kap. 2 §) slår fast att verksamheten

i skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar och att var

och en som verkar inom skolan skall främja aktningen

för varje människas egenvärde och respekten för vår

gemensamma miljö.

Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och

anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv

vilar på – människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta – och som skolan skall

förmedla och förankra hos eleverna. Enligt

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

görs detta i överensstämmelse med den etik som

förvaltas av kristen tradition och västerländsk

humanism, genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande.

Utskottet har tidigare haft att behandla

motionsyrkanden som rört bristen på hänvisning till

kristen tradition och västerländsk humanism i

läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I betänkandet om

införandet av en läroplan för förskolan konstaterade

utskottet, med anledning av ett motionsyrkande, att

Barnomsorgs- och skolakommittén i sina formuleringar

av värdegrunden för förskolan inte tog upp någon

hänvisning till den etik som förvaltas av kristen

tradition. Detta hade inte mött några invändningar

under remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Utskottet ansåg inte att riksdagen borde göra något

uttalande i frågan (bet. 1997/98:UbU16). Utskottet

behandlade också frågan under föregående riksmöte

(bet. 2000/01:UbU13) och hade då, liksom nu,

alltjämt samma uppfattning.

Under drygt ett år, från februari 1999 t.o.m.

utgången av mars 2000, arbetade inom

Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift

att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.

Projektgruppen har bl.a. genom olika insatser gett

stöd till och stimulerat skolorna att konkretisera

värdegrunden i sin verksamhet. Inom ramen för

projektet har tagits fram informationsmaterial och

rapporter för att fördjupa diskussionen om

värdegrunden bland verksamma i skola och

lärarutbildning. Arbetet med en utvärdering av

värdegrundsåret kommer att avslutas inom kort.

Resultatet av utvärderingen skall ligga till grund

för fortsatta insatser att stärka arbetet med de

grundläggande demokratiska värderingarna.

Skolverket har i regleringsbrevet för 2001 också

fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter

och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism,

etnisk diskriminering, sexuella trakasserier,

homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan.

Skolverket skall redovisa vilka insatser som behöver

vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast den 1

november 2002.

Skollagskommittén skall inom ramen för sitt

uppdrag se över hur vissa centrala värdegrundsmål

skall få större tyngd. Vidare har en rapport

överlämnats till Utbildningsdepartementet rörande

läroplanerna som styrinstrument (Samverkande

styrning – Om läroplanerna som styrinstrument, Ds

2001:48). Rapporten bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

För att stärka kommunernas och skolornas arbete

med demokrati- och värdegrundsfrågor har 12 miljoner

avsatts under tre år fr.o.m. juni 2001. Umeå

universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola

samt Göteborgs universitet får projektmedel för

detta ändamål.

När det gäller vuxenundervisning vill utskottet

erinra om att denna omfattas av läroplanen för de

frivilliga skolformerna, och således också av den

värdegrund för skolan som redovisas där.

Utskottet anser att det är angeläget att skolans

värdegrund omsätts i praktisk handling. Ett

omfattande arbete med att föra ut

värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans

verksamhet har pågått under senare tid och pågår

fortfarande. Utskottet menar därför att det inte

finns anledning för riksdagen att göra något

uttalande som rör värdegrunden.

Läroplaner, timplaner och kursplaner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om timplanen,

undervisningens innehåll och

individualisering samt införande och

utvidgning av olika ämnen.

Jämför reservationerna 8 (m, c, fp), 4 (m,

kd), 6 (c), 7 (m, fp), 5 (m), 1 (kd), 2 (fp),

3 (mp) och 11 (v).

Motioner

I två motioner yrkas att timplanen skall avskaffas.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 16

att det är resultatet en elev uppnår och inte

antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan som

är det viktiga. Antalet nedlagda timmar i ett ämne

säger inget om uppnådda kunskaper. Folkpartiet anser

att timplanen är ett hinder för individens

utveckling eftersom den anger hur många timmar alla

elever måste undervisas. I motion 2001/02:Ub240

(c), yrkande 5, menar motionärerna också att

timplanen snarast skall avskaffas. Man menar att det

finns en inbyggd motsättning mellan målstyrningen av

skolan och den tidsstyrning som timplanen innebär.

Det är inte antalet timmar som skall utgöra grunden

för den likvärdiga utbildningen utan målet för

undervisningen.

I motion 2001/02:Ub233 yrkande 2 menar Moderaterna

att utbildningen bör anpassas till elevens

förutsättningar. Skolan finns för att var och en

skall kunna få det stöd och de utmaningar han eller

hon behöver för sin kunskapsutveckling. I motion

2001/02:Ub240 yrkande 4 menar Centerpartiet att

elever i grundskolan bör ges en individuell

studieplan. Den individuella stu-dieplanen bör

läraren upprätta tillsammans med elev och föräldrar,

och den bör gås igenom vid varje utvecklingssamtal.

Centerpartiet menar också att genom en ökad

målstyrning och ett förtydligande av kravet att alla

elever i grundskolan skall uppnå kunskapsmålen ökar

också kraven på skolan att förmedla kunskaper

anpassade efter varje elevs förutsättningar.

Ansvaret att finna vägar för att uppnå målen och att

anpassa skolarbetet efter de lokala

förutsättningarna skall ligga lokalt på varje skola

(yrkande 6). I motion 2001/02:Ub363 (s) yrkande 2

menar motionärerna att skolan skall vara anpassad

till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

Motionärerna menar att människor lär olika och lär

in på olika sätt och att kunskapen sedan kan få

uttryck i både teoretisk och praktisk form.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 5

att den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt

som passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. Skolan skall därför kunna dela in

basämnena i särskild och allmän kurs. Indelningen

skall bygga på elevernas intresse och behov av stöd.

I motion 2001/02:Ub286 (m) yrkande 3 föreslår

motionären att alla barn och ungdomar skall erbjudas

möjligheten till en individuellt anpassad

utbildning. Motionären menar att den kommunala

enhetsskolan och likhetsideologin måste avvecklas

till förmån för individanpassning av undervisningen.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden i

betänkandet om skolan 2001 (bet. 2000/01:UbU13).

Utskottet betonade då, liksom man också gjort

tidigare, vikten av att skolan, i enlighet med

gällande föreskrifter, arbetade på ett sådant sätt

att varje elevs resultat och skolsituation ständigt

följs. Utskottet påpekade också att målstyrningen

innebär att det skall finnas möjligheter till en

flexibel lösning av pedagogiska insatser för

enskilda elever och för grupper av elever. Utskottet

vill peka på att den femåriga försöksverksamhet med

avskaffad timplan som inleddes hösten 2000 och som

genomförs i ett antal kommuner, innebär att den

individuella planeringen för enskilda elever blir

ännu mer betydelsefull. Utskottet anser att det är

viktigt att försöksverksamheten genomförs och att

det sker en utvärdering av denna innan ett

eventuellt beslut tas om avskaffande av timplanen.

Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Motioner

Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub446

yrkande 8 att undervisningen i praktiska ämnen bör

få en mer framskjuten plats i skolan. Teori och

praktik behöver varvas under skoldagen för att ge

såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i

skolvardagen. I yrkande 22 menar Kristdemokraterna

att det finns behov av kvalitetsgranskning av ämnen

som läses i block och fördelningen mellan praktiska

och teoretiska ämnen. Vidare menar Kristdemokraterna

att kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten samt att musik- och kulturskolornas

betydelse för barns och ungdomars utveckling bör

understrykas (yrk. 10). Miljöpartiet menar i motion

2001/02:Kr247 yrkande 2 att de konstnärliga ämnena i

skolan skall stärkas. Musik, bild och rörelse kan

enligt Miljöpartiet underlätta och stimulera

teoretiska och abstrakta tankegångar, men trots

detta får just dessa aktiviteter allt mindre utrymme

i skolan.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub249 yrkande 3

att undervisningen i samhällsorienterande block

snarast skall ses över bl.a. vad gäller lärarnas

behörighet i de ämnen de skall undervisa i.

Folkpartiet menar att historieämnet riskerar att

förlora sin identitet och sin lärarkompetens om inte

konstruktionen av det samhällsorienterande blocket

ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att de praktiska och

estetiska ämnena är en viktig del av helheten i

skolan. I läroplanerna och kursplanerna är detta en

bärande tanke. De innehåller mål som ställer krav

både på praktiska och teoretiska inslag i

verksamheten. Dessa ämnen är betydelsefulla för att

utveckla olika delar av elevernas personlighet och

intressen. Utskottet är dock inte berett att

tillstyrka en utökning av dessa ämnen. Skolans

möjligheter att organisera undervisningen efter

lokala behov och intressen är stora. Utskottet vill

i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där

arbetet i grundskolan får organiseras utan en

nationellt fastställd timplan.

Frågor om demokrati

Motioner

Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:K381 yrkande

5 att demokrati skall få mer ämnesutrymme i skolan.

Miljöpartiet menar att eleverna bör lära sig utöva

de skyldigheter, men kanske framför allt de

rättigheter, man har som medborgare, och

undervisningen i demokrati bör få större utrymme

genom hela skoltiden. I motion 2001/02:Ub508 (s)

yrkande 2 föreslås att medlingsverksamhet införs i

skolan. Medling är en metod för att lära eleverna

hantera konflikter och meningsskillnader genom att

sätta sig ner och diskutera sig fram till olika

lösningar på konflikter eller problem som uppstått.

Motionären menar att det är angeläget att lärarna

kan förmedla och lära ut metoder för

konflikthantering.

I två motioner begär motionärerna att informellt

förvärvade kunskaper respektive det icke formella

lärandet skall uppvärderas. I 2001/02:Ub218 (kd)

menar motionärerna att det är olyckligt att de som

är aktiva i elevrådet får en högre frånvaro på många

skolor. Ett annat exempel är deltagande i arbetet

med skoltidningar. Man menar att regeringen borde

arbeta för att engagemang under skolgången skall

synas på ett positivt sätt i slutbetyget. I

2001/02:Kr426 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna

att många unga är engagerade i föreningar och där

får lära sig demokrati och att ta ansvar. Denna

kunskap skall vara meriterande och bl.a. kunna

tillgodoräknas vid olika ansökningar.

Kristdemokraterna menar att för att det icke

formella lärandet skall kunna uppvärderas måste det

komma ett nationellt initiativ. Regeringen bör

därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med

förslag om åtgärder för att uppvärdera det icke

formella lärandet. Centerpartiet föreslår i motionen

2001/02:K284 yrkande 2 att regeringen skall ta

initiativ till att underlätta för ungdomar att

engagera sig i samhällsarbetet i större utsträckning

än i dag utan att deras möjligheter till bra betyg

försämras. Ungdomar som väljer att aktivera sig i

föreningar eller elevråd riskerar att få sämre betyg

på grund av att deras engagemang upptar en del av

skoltiden.

I motion 2001/02:Ub503 (s) föreslår motionärerna

en utredning om hur de politiska partierna kan ges

ökade möjligheter till information i skolan. Enligt

motionärerna är det ofta svårt för de politiska

partiernas representanter att få komma till skolan

och berätta om sitt parti, sin ideologi och

inställning till samhällets utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har behandlat ämnesutrymmet för

demokrati senast i betänkandet 2000/01:UbU13 varvid

utskottet framförde följande. Skolans ansvar för ett

demokratiskt förhållningssätt i skolan framgår av

såväl läroplanen som kursplanerna. I kursplanerna

för såväl grund- som gymnasieskolan betonas

demokrati och demokratifrågor som allmänt

förhållningssätt och som inslag i

samhällsorienterande studier. Demokrati är dock inte

ett eget ämne i grundskolan. Vikten av att eleven

förstår demokratins grunder och ett demokratiskt

förhållningssätt finns i kursplanerna som mål för

flera ämnen. Utskottet menade att de gällande

kursplanerna i allmänhet och kursplan och timplan

för ämnet samhällskunskap i synnerhet ger utrymme

för undervisning i demokrati. De närmare formerna

för lärande och undervisning är en angelägenhet för

lärare och skolledning i samråd med eleverna.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

När det gäller frågan om de politiska partiernas

möjlighet att informera i skolorna har

utbildningsministern i ett interpellationssvar den 5

februari 2002 understrukit att det är viktigt att

skolan är öppen och bjuder in politiska partier och

andra organisationer i samhället till skolan.

Utbildningsministern framhåller att det är viktigt

att beslut om i vilken utsträckning och i vilket

sammanhang olika organisationer eller politiska

partier skall bjudas in eller få tillträde till

skolan fattas av den enskilda kommunen eller skolan

själv.

I betänkande om skolfrågor 1999 (1998/99:UbU11)

anför utskottet följande.

Utskottet är överens med motionärerna om det

viktiga i att ungdomarna i skolan får tillfälle

att bekanta sig med politiska organisationer,

gärna just de politiska ungdomsförbunden. Det

sägs i läroplanerna att skolans verksamhet skall

utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Skolan skall vara öppen

för skilda uppfattningar och uppmuntra att de

förs fram. Undervisningen skall bedrivas i

demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna

för att aktivt delta i samhällslivet. Enligt

utskottets mening har de politiska

ungdomsförbunden viktiga bidrag att ge i skolans

undervisning, bl.a. i samhällsorienterande ämnen.

Ett brett föreningsliv på skolorna med bl.a.

ungdomars egna politiska föreningar spelar en

viktig roll för de ungas demokratiska fostran.

Statsmakterna styr skolan genom mål. Det är

rektorerna, lärarna och den övriga skolpersonalen

som ansvarar för hur målen skall förverkligas och

hur verksamheten skall utformas och organiseras.

Lärarna skall tillsammans med eleverna utforma

undervisningsmål.

I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop.

2001/02:80) understryker regeringen att politisk

verksamhet och debatt bör främjas i skolan. Det är

enligt regeringen angeläget att skolelever ges

återkommande möjligheter att träffa och diskutera

med företrädare för politiska partier och deras

ungdomsförbund. Regeringen informerar också om att

Skolverket bör ges i uppdrag att undersöka vilka

hinder som finns för politiska partier,

ungdomsförbund och andra organisationer som är

engagerade i samhällsfrågor att få informera om sin

verksamhet i skolan samt ge exempel på hur

möjligheten att informera kan underlättas.

Skolverket bör samråda med Kommunförbundet i frågan.

Utskottet anser att det är en väsentlig uppgift

för hela samhället att engagera ungdomar i politik

och i frågor som rör demokrati. Skolan har ett

ansvar för att försöka väcka intresse för politiska

frågeställningar, inte minst för att det i skolans

uppdrag ingår att aktivt arbeta för att bevara och

utveckla vår demokrati. Utskottet anser att det är

viktigt att stödja utvecklingen av bl.a. de

politiska ungdomsorganisationernas medverkan i

skolan.

Elevernas aktiva medverkan i elevråd/elevkårer och

andra föreningar i skolan är en praktisk erfarenhet

av, och skolning i demokrati, som skolan bör

uppmuntra och underlätta. Elever som i olika

sammanhang företräder sina kamrater skall inte

behöva riskera att deras övriga studier blir lidande

eller att eventuell frånvaro jämställs med skolk.

Utskottet utgår från att man lokalt kan hitta former

för att ge det elevdemokratiska arbetet den tid och

det övriga stöd som behövs. Utskottet vill erinra om

att skollagskommittén har i uppdrag att överväga

frågan.

Modersmålsundervisning

Motioner

Vänsterpartiet menar i motion 2001/02:A317 yrkande

17 att det finns behov av en samlad genomtänkt

tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.

gymnasiet samt att modersmålslärare skall ingå i

skolornas arbetslag. Vänsterpartiet menar att

modersmålsträning handlar om att lägga grunden till

språket och tänkandet. Modersmålet ger också

förutsättning för att erövra en dubbel

kulturidentitet. Även i motion 2001/02:Ub408 (v)

anser motionären att modersmålets ställning måste

stärkas. En viktig utgångspunkt till all inlärning

utgörs av goda kunskaper i modersmålet. I motion

2001/02:Sf399 yrkande 30 menar Kristdemokraterna att

rätten till hemspråksundervisning måste stärkas.

Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning är

positiv för den enskilde individen. Dessutom är det

en tillgång för samhället med olika

invandrargruppers språkkunskaper och kulturella

kompetens. Kristdemokraterna menar att även

modersmålsundervisningen i nationella

minoritetsspråk bör stärkas (yrk. 38). Miljöpartiet

vill i sin motion om skolan, 2001/02:Ub455 (i denna

del), särskilt framhålla att minoritetsgruppers rätt

till undervisning i sitt modersmål skall skyddas. En

viktig förutsättning är naturligtvis tillgången på

goda språklärare. De modersmålslärare som nu är

verksamma och inte har lärarutbildning skall

erbjudas kvalificerad fortbildning. Svenska som

andraspråk bör prioriteras. Möjlighet till

kompletterande språkhjälp för elever som på grund av

brister i språkförståelse får svårigheter med

kunskapsinhämtande i andra ämnen måste finnas. Det

skall ankomma på Skolverket att i tillsynsarbetet

uppmärksamma tillgången till och kvaliteten i

modersmålsundervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Enligt grundskoleförordningen (2 kap. 13 §) är en

kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i

ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En

kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om

minst fem elever önskar undervisning i språket och

om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven (2

kap. 9 §). När det gäller samiska, tornedalsfinska

eller romska elever är kommunen skyldig att anordna

modersmålsundervisning även om antalet elever är

mindre än fem. Undervisning i dessa språk skall

anordnas även om de inte utgör elevens dagliga

umgängesspråk. Utskottet anser inte att det finns

anledning att föreslå några förändringar i

regelverket vad avser modersmålsundervisning.

Som ett led i att förstärka modersmålsstödet i

förskolan och modersmålsundervisningen i den

obligatoriska skolan samt gymnasieskolan kartlägger

Skolverket för närvarande på regeringens uppdrag det

befintliga läget i förskolor och skolor. Man

försöker också få en genomlysning av attityder till

modersmålet samt behovet av studiehandledning,

modersmålsstöd och modersmålsundervisning.

Skolverket skall lämna konkreta förslag på olika

stimulansåtgärder samt på eventuella

förordningsändringar senast den 15 maj 2002.

Utskottet anser att modersmålsundervisningen är en

viktig rättighet för elever som har ett annat

modersmål än svenska. Även de nationella

minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.

Utskottet anser också att det ligger ett värde i att

modersmålsundervisningen integreras med den övriga

verksamheten i skolan och ses som en del av skolans

språkprogram. Det är också viktigt att

modersmålslärarna är en del i skolornas lärarlag. I

övrigt anser utskottet att Skolverkets redovisning

av uppdraget om modersmålsundervisning inte bör

föregripas.

Antalet idrottstimmar i skolan

Motioner

Ett antal motioner tar upp frågan om utrymmet för

ämnet idrott i skolan. I motion 2001/02:Kr339

yrkande 2 (m) menar motionärerna att ämnet idrott

och hälsa måste ges ett större utrymme i skolan och

att det bör vara ett kärnämne. Man menar att syftet

med idrottsundervisning i skolan måste vara att ge

ungdomarna tillfälle till nödvändig fysisk aktivitet

och ge dem möjlighet att pröva på ett brett spektrum

av olika idrotter för att ge impulser till eget

idrottande. Det är också viktigt att man tar vara på

de möjligheter som finns för kommunerna att bygga ut

lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala

idrottsgymnasier. Även motionären i 2001/02:Ub464

(m) yrkande 4 menar att det är viktigt att

idrottsundervisningen i skolan syftar till att

intressera eleverna för eget idrottande. I motion

2001/02:Ub310 (m) yrkar motionären också att

idrottsämnet skall stärkas genom att ges mer utrymme

som ett obligatoriskt ämne.

I ett antal motioner yrkas fler idrottstimmar i

skolan. I motion 2001/02:Ub202 (m) yrkas fler

schemalagda obligatoriska idrottstimmar.

Omfattningen bör enligt motionären vara 3–5

veckotimmar. I motion 2001/02:Ub250 (m) yrkar

motionärerna att obligatorisk idrott skall införas

tre timmar i veckan. Motionären i 2001/02:Ub464 (m)

yrkande 5 talar också för tre timmar idrott per

vecka under hela skoltiden. Därutöver skall eleven

ha möjlighet att lägga till ytterligare

lektionstimmar. Idrottsämnet bör vara ett kärnämne.

Motionärerna i 2001/02:Ub426 (m) menar i yrkande 1

att skolan och förskolan måste ta sin del av

ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin

hälsa. Den fysiska aktiviteten är viktig för att

kompensera välfärdens biverkningar, och elever bör

ges möjlighet att ha minst en halvtimmes fysisk

aktivitet varje dag. Man menar också att

aktiviteterna bör kompletteras med

gymnastikundervisning åtminstone två gånger per

vecka under hela skoltiden. I motion 2001/02:Ub484

(m) menar motionären att de yngsta barnen bör ha ett

träningstillfälle per dag och de äldre barnen och

ungdomarna tre träningspass per vecka. Motionärerna

i 2001/02:Ub245 (c) menar att det är en nyckelfråga

att ge utrymme i skolan för mer fysisk aktivitet för

att motverka ohälsa. Man yrkar att minst en timme

daglig fysisk aktivitet bör ges och att minimikravet

borde vara minst tre timmar per vecka. En lektion

per dag med fysisk aktivitet i ungdomsskolan yrkas

också i 2001/02:So632 (yrk. 3). I motion

2001/02:Ub296 (fp) menar motionären att

idrottsundervisningen bör formas för dem som mest

behöver den och menar att antalet idrottstimmar bör

öka med hänvisning till att experter förordar minst

tre tillfällen med idrotts- och hälsoundervisning

per vecka.

Motionären i 2001/02:Ub320 (m) yrkar mer

obligatorisk idrott i skolan, liksom motionären i

2001/02:Ub369 (m), 2001/02:Ub382 (m) och

2001/02:Ub477 yrkande 1 (c, fp) . Motionärerna i

2001/02:Sk319 (kd) yrkande 2 menar att fler timmar

för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse samt

information om hälsa och livsstil, skall införas i

skoan. I motion 2001/02:Ub479 (m) och 2001/02:Ub293

(kd) yrkande 1 yrkas att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om utökad timtid för

ämnet idrott och hälsa i skolan. En översyn av

antalet timmar till idrott och hälsa i syfte att

förebygga vällevnadssjukdomar föreslås också i

motion 2001/02:Ub400 (s).

I motion 2001/02:Ub420 (s) begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av fler

idrottstimmar. Motionärerna hänvisar dels till att

hälsan hos eleverna behöver förebyggas, dels att

motion kan bidra till bättre studieresultat. Utökat

antal lektionstimmar yrkas också i motion

2001/02:Ub451 (s). I motion 2001/02:Ub514 (s)

yrkande 1 menar motionären att antalet timmar i

läroplanen till hälsobefrämjande aktiviteter av både

fysisk och psykisk art måste öka för att ändra

trenden av ökad ohälsa bland barnen. I yrkande 2 i

samma motion begärs ett tillkännagivande att en

samlad kompetens inom skolorna skall arbeta mer

individinriktat mot ohälsa. Individuella tränings-

och motionsprogram utifrån det enskilda skolbarnets

behov kan då arbetas fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars

hälsomässiga utveckling i såväl fysisk som psykisk

mening och att skolan här har en viktig uppgift.

Skolan kan dock inte inom ramen för skolans vardag

ensam tillgodose elevernas fulla behov i dessa

avseenden men har likväl ett ansvar för att

förebygga ohälsa. Detta kan bland annat ske genom

att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt i skolan

samt att kontinuerligt arbeta med folkhälsofrågor.

Ämnet idrott och hälsa har här en given uppgift men

friskvårdande inslag kan med fördel även innefattas

i andra moment under skoldagen, t.ex. i form av

fysiska aktiviteter kopplade till annan

undervisning.

Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan

ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m läsåret

1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala

utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600

timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta

382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa

timmar kan bl. a. användas för ämnet idrott och

hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns det

alltså stora möjligheter att utöka den tid som

erbjuds eleverna att delta i fysiska aktiviteter,

friskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.

Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om

den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som

pågår och som öppnar för en mera flexibel

organisation i syfte att göra det lättare att nå

kursplanernas mål. I kursplanen för ämnet idrott och

hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det nionde

året skall förstå sambandet mellan mat, motion och

hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i

vardagliga sammanhang. Ämnet syftar till att

utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala

förmåga samt att ge kunskaper om den egna

livsstilens betydelse.

Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning

i vilken undervisningen i idrott och hälsa ingick

som en viktig del.

Utskottet har behandlat yrkanden som avser ämnet

idrott och hälsa senast i betänkandet 2000/01:UbU13.

I betänkandet anfördes bl.a. följande: Såväl

föräldrar som skola har en viktig roll som främjare

av en god livsstil och ett långtgående ansvar vad

gäller att motverka fysisk inaktivitet och en osund

kosthållning hos barnen respektive eleverna. Detta

gäller inte minst i förhållande till de elever som

inte ägnar sig åt fritidsverksamheter med

idrottsliga inslag. Utskottet konstaterade också att

barns och ungdomars rörelsebehov är större än vad

som normalt kan tillgodoses inom ramen för skolans

verksamhet. Bland annat därför bör skolan uppmuntra

elevernas fysiska aktivitet på fritiden genom t.ex.

samarbete med föreningslivet. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu. Utskottet föreslår därför att

riksdagen avslår yrkandena.

Simkunskaper

Motioner

I motion 2001/02:Ub279 (m) begärs tillkännagivande

om behovet att förbättra de allmänna simkunskaperna.

Motionären menar att det bör ankomma på regeringen

att initiera sådana åtgärder att rekryteringen av

simlärare ökas. Att överväga om obligatoriska

simkunnighetsprov bör återinföras samt uppmärksamma

kommunerna på deras ansvar för hur information och

propaganda skall utformas så att de nås och förstås

av alla. I motion 2001/02:Ub531 (s) yrkande 2

framhåller motionärerna att det är

otillfredsställande att det i läroplanen inte finns

preciserat vilka simkunskaper eleverna skall ha

erhållit, bara att eleven skall kunna simma och

hantera nödsituationer vid vattnet. Stora lokala

avvikelser finns därför i simkunnighet över landet.

Motionärerna begär därför ett förtydligande av

läroplanens krav beträffande simkunnighet. I yrkande

1, menar motionärerna att skolorna måste ta sitt

ansvar och fullfölja de av samhället fastställda

målen. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att yrkandena avslås av

riksdagen.

Som utskottet har betonat tidigare (senast i bet.

1999/2000:UbU15) är simkunnighet en baskunskap i

säkerhet som alla barn har rätt att få. Förutom den

del av kursplanen som omnämns av några motionärer

ovan, framgår det av planen att eleverna i slutet av

det nionde skolåret skall ”ha kunskaper i

livräddande första hjälp”. Det framgår också mycket

tydligt av kursplanen för idrott och hälsa i

grundskolan att skolan har ett ansvar för att

eleverna skall få denna kunskap. Kommuner och skolor

har ansvar för att de nationella målen nås. Det är

också på den lokala nivån som den närmare

konkretiseringen av de nationella målen skall göras.

Utskottet menar att huvudmannen har ett självklart

ansvar för att detta sker och ett ansvar för den

kommunala uppföljningen och utvärderingen av

skolornas resultat.

Hem- och konsumentkunskap

Motioner

I motion 2001/02:Ub370 (m) yrkande 1 framhålls

vikten av ämnet hem- och konsumentkunskap i

grundskolan. Motionärerna menar att det finns risk

för att minskade kunskaper i konsten att laga mat

resulterar i att maten och måltiderna blir mindre

varierade och hälsomässigt mindre bra. Vidare tyder

kronofogdens statistik på att åtskilliga

privatpersoner har bristfälliga kunskaper om

hushållning och därmed om ekonomi. I motion

2001/02:Ub407 (c) föreslår motionärerna att

praktiska livsmedelskunskaper ges ökat utrymme i

läroplanen. Det finns risk för att satsningarna på

bättre folkhälsa är bortkastade om inte eleverna får

möjligheter till träning i att anrätta och få

kunskap om goda livsmedel. Också i motion

2001/02:Ub444 (s) yrkande 1 menar motionärerna att

ämnet hem- och konsumentkunskap skall få fler

undervisningstimmar eftersom ökade kunskaper om

hälsa ökar förutsättningarna för att ungdomar

skaffar sig en mer hälsosam livsstil. I yrkande 2

understryker motionärerna vikten av att

undervisningen i hem- och konsumentkunskap ges av

utbildad personal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att

undervisningen i hem- och konsumentkunskap har en

viktig plats i grundskolan och att ämnet skall ge

både praktiska och teoretiska kunskaper. Kunskaper

om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö

har stor betydelse för folkhälsan och folkhushållet.

Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att en

konkretisering av de nationella målen görs. Det

ankommer därefter på lärare och elever att gemensamt

planera och genomföra undervisningen i syfte att nå

de nationella målen. För att tillse att skolorna

klarar de nationella kraven har skolhuvudmannen ett

stort ansvar vad gäller uppföljning och utvärdering

av skolans resultat. Med hänvisning till detta och

den försöksverksamhet med avskaffad timplan som för

närvarande genomförs i ett antal kommuner avstyrker

utskottet yrkandena om ämnet hem- och

konsumentkunskap.

Naturkunskap och teknik

Motioner

I motion 2001/02:Ub267 (m) yrkande 1 anför

motionärerna att utbildningen i naturkunskap måste

förbättras i grundskolan och gymnasiet. Det måste

ske en allmän förbättring av elementär naturkunskap

hos bl.a. skolungdomar. I yrkande 2 föreslår

motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag

till hur den svenska skolan, på liknande sätt som

görs i EU, försöker integrera miljökunskap i

utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning av

lärare samt utveckling av läromedel och ändring av

utbildningssatsningar som ligger i nivå med

motsvarande inom övriga EU.

I motion 2001/02:Ub493 (s) yrkande 1 framhåller

motionärerna behovet av ökat intresse för teknik. I

motionen hänvisas till ett framgångsrikt projekt som

drivs av Patent- och registreringsverket i syfte att

de tekniska ämnena i skolan skall uppmärksammas.

Motionärerna menar att intresset för teknik kommer

att öka genom att lärare genomgår ovan nämnda

projekt för att sedan använda sina kunskaper i sin

egen undervisning. Med hänsyn till projektets

karaktär att inom en begränsad tidsperiod söka nå ut

till så många skolor och kommuner som möjligt

behöver projektet samordnas (yrk. 2) och regeringen

bör därför ta projektet som sitt eget (yrk. 3).

I motion 2001/02:Ub394 (s) framhåller motionärerna

vikten av att stödja och medverka till att starta

kommunala teknikskolor. De kommunala teknikskolorna

är bl.a. en metod för att lösa problemet med att

skoltiden inte räcker till för all den praktiska

teknik som behövs för att ett intresse skall kunna

grundläggas och utvecklas på djupet. Motionärerna

menar att kommunala teknikskolor skall komplettera

skolans och arbetslivets teknikundervisning.

Avsikten är att kreativa miljöer skapas och

stimulerar de studerandes genuina teknikintresse.

Teknikskolorna skall också väcka lusten för teknik,

arbetssättet skall vara inriktat på experimenterande

och uppfinnande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet delar motionärernas uppfattning vad

gäller vikten av att öka intresset för

naturvetenskap och teknik. Regeringen och riksdagen

har under lång tid prioriterat insatser med detta

syfte. Ett exempel är det s.k. NOT-projektet

(Naturvetenskap och Teknik) som bedrivs av

Skolverket och Högskoleverket på regeringens

uppdrag. Projektet har pågått sedan 1993. Den del

som pågår nu beräknas fortgå fram till 2003.

Utgångspunkterna för projektet är dels samhällets

stora behov av personer med utbildning inom

naturvetenskapliga och tekniska områden, dels

behovet hos medborgarna att ha en bas av kunskaper i

naturvetenskap och teknik. I många skolor pågår

aktiviteter för att särskilt intressera flickor för

teknik.

När det gäller kompetensutveckling har 71 miljoner

kronor satsats under 1999–2001 med inriktning på

lärare som arbetar med naturvetenskap, teknik och

miljö. I budgetpropositionen för 2002 informeras om

att regeringen har för avsikt att ge fortsatt stöd

till arbetet med naturvetenskap och teknik i skolan,

bl.a. för kompetensutvecklande insatser i samarbete

med olika resurscentrum.

Utskottet anser att skolan har en viktig uppgift

vad gäller att ge eleverna grundläggande kunskaper

såväl i teknik och naturvetenskap som i miljöfrågor

och de framsteg som gjorts på miljöområdet. I

enlighet med de kursplaner som gäller för såväl

grundskola som gymnasieskola skall frågor om miljön

inte bara behandlas inom de naturorienterande ämnena

utan även inom andra ämnen. Miljöfrågor och

miljöaspekter skall behandlas på ett

ämnesövergripande sätt och genomsyra all

undervisning.

När det gäller kommunala teknikskolor vill

utskottet understryka att dessa skolor är ett bra

sätt att ändra attityderna hos eleverna till

naturvetenskap och teknik. För att ämnena inte skall

betraktas som svåra kunskapsområden som enbart vissa

kan tillägna sig och som enbart gäller vissa smala

sektorer på arbetsmarknaden, är det viktigt att

tidigt väcka intresse hos barn och ungdomar för

dessa ämnen. Att stimulera en utveckling av

kommunala teknikskolor är dock enligt utskottets

mening i första hand en fråga för kommunerna.

Nya ämnen och inslag i undervisningen

Motioner

I motion 2001/02:Ub282 (c) yrkande 1 föreslår

motionären att trafikkunskap införs på schemat

fr.o.m. grundskolans lägre årskurser. Skolan är en

förberedelse för livet och därför måste

trafiksäkerhet läras ut i skolan. I motion

2001/02:T286 (fp) yrkande 2 menar motionären att det

behövs en förbättrad och mer aktiv

trafikundervisning på alla skolnivåer.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Kr429

yrkande 2 att skolan har ett ansvar för att föra in

mediekultur i undervisningen. Medieundervisning

innebär enligt motionärerna att förmedla såväl

teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande och

att det genom en kombination av analys och

produktion ges möjlighet att lära sig att kritiskt

värdera medierna.

I motion 2001/02:Ub409 (v) begärs ett

tillkännagivande om att träning i civil olydnad

borde vara en självklarhet i den demokratiska

processen och även skall vara en del av utbildningen

i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och

historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och

högskolan. Motionärerna menar att den blinda

lydnaden är ett hot mot demokratin och framhåller

att det till stor del är genom civil olydnad som de

reformer som lett till vårt demokratiska samhälle

kommit till stånd.

I motion 2001/02:Ub297 (fp) yrkande 2 föreslår

motionären att en upplysningskampanj om de massmord

som begåtts i kommunismens namn genomförs. I

Skolverkets utvärdering av undervisning i 1900-

talets historia framgår att det finns en brist på

engagemang och lättillgänglighet om utvecklingen i

Sovjetunionen och Östeuropa.

I motion 2001/02:Ub375 (s) föreslår motionären att

en utredning skall tillsättas i syfte att finna ett

bidragssystem som underlättar för skolklasser från

hela landet att en gång under grundskoletiden besöka

landets huvudstad och dess riksinstitutioner.

Motionären uppger att det vid en internationell

jämförelse kan konstateras att många länder har ett

system där staten ger specialdestinerade bidrag till

de klasser som besöker parlamentet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill framhålla att trafikkunskap och

medieundervisning är angelägna ämnen för elever att

få kunskap i. Vad gäller trafikkunskap framgår det

av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

m.m. (Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna

(Lpf 94) att rektor har ett särskilt ansvar för att

eleverna får kunskaper i trafikfrågor. Skolverket

har också i samarbete med Vägverket publicerat ett

referensmaterial som stöd för skolornas

trafikundervisning. Vad gäller medieutbildning ingår

i de samhällsorienterande ämnena att eleverna skall

bli förtrogna med olika sätt att samla kunskaper

samt utveckla insikter i hur olika medier kan

användas och hur de påverkar människan och

samhället. Att söka, granska, välja, strukturera,

kritiskt värdera, integrera och redovisa information

på skilda sätt är centralt i de samhällsorienterande

ämnena.

När det gäller utbildning i civil olydnad menar

utskottet att framväxten av det demokratiska

samhället väl kan skildras inom de

samhällsorienterande ämnena. Ytterligare

undervisning såsom motionärerna föreslår är enligt

utskottets mening obehövlig. Även upplysning om de

massmord som begåtts i kommunismens namn ryms väl

inom dessa ämnen, och utskottet förutsätter att så

också sker. Utskottet menar slutligen att den

ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun

vad avser skolan, innebär att det är kommunerna som

skall besluta i frågor som rör t.ex. finansieringen

av skolresor och studiebesök.

Frågor om hälsa och livsstil

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena rörande skolans ansvar för

elevers hälsa och motion, ANT-information och

sex- och samlevnadsundervisning samt yrkandet

om en utredning avseende hälsa och idrott.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 9 (m,

kd, c, fp) och 5 (m).

Skolans ansvar för elevers hälsa och motion

Motioner

Ett antal motioner tar upp frågan om de ökade

hälsoproblem som sätts i samband med för lite

motion. Flera motionärer hänvisar till ett växande

problem med folkhälsan i form av vällevnadssjukdomar

hos barn och ungdomar. Fel matvanor och för lite

motion leder till en sämre folkhälsa.

I motion 2001/02:Ub464 (m) yrkande 1 framhålls att

fysisk aktivitet och motion är av oerhört stor

betydelse. Motionären menar att skolan har ett

viktigt delansvar för att lägga grunden för goda

motionsvanor hos barn. Fysisk aktivitet är helt

avgörande för personlig livskvalitet och i

förlängningen för folkhälsan. I samma motion,

yrkande 2, pekar motionären på betydelsen av

socioekonomisk status för fetma och övervikt. Fetma

får inte bli en klassfråga bland barnen på

skolgården och därför bör skolan enligt motionären

ett särskilt ansvar för att alla elever skall röra

på sig.

Kristdemokraterna understryker i motion

2001/02:Ub446 yrkande 9 att idrottens positiva

betydelse inte bara för fysiskt välbefinnande utan

även för teoretisk inlärning är klart påvisad, och

man menar att detta skall beaktas i

planeringsarbetet i skolan. I motion 2001/02:So612

(kd) yrkande 4 menar Kristdemokraterna att skolan

genom riktade insatser måste öka hälsomedvetandet

bland barn och ungdomar. Övervikten bland unga ökar

samtidigt som alltfler tycks röra sig mindre och

väljer stillasittande aktiviteter.

I motion 2001/02:Kr427 yrkande 4 begär Folkpartiet

ett tillkännagivande om vikten av att grundlägga en

hälsosam livsstil i unga år och skolans betydelse i

detta sammanhang. Folkpartiet pekar på att om inget

görs för att vända den negativa trenden med

välfärdssjukdomar och komma tillrätta med det

gigantiska hälsoproblemet kommer Sverige att få en

allt större del av befolkningen som inte klarar av

att utföra ett arbete med normal grad av fysisk

ansträngning. Insatser måste snarast göras för att

förändra människors hälsobeteende. Samtidigt som

idrottsrörelsen engagerar en mycket stor del av

ungdomen finns det ett växande antal fysiskt helt

passiva. Det spontana idrottandet utanför

idrottsrörelsens organiserade verksamhet har enligt

motionärerna minskat under det senaste decenniet.

Folkpartiet framhåller att idrottsrörelsen som

frivillig folkrörelse aldrig kan ha huvudansvaret

för att nå alla barn och ungdomar med ett positivt

budskap om motionens och den fysiska aktivitetens

betydelse samt en allmän hälsofostran. Denna uppgift

ligger, och måste framöver också ligga, på skolan. I

motion 2001/02:Ub293 (kd) yrkande 2 menar

motionärerna att idrottsämnets ställning bör

stärkas. Former måste hittas som kan genomsyra varje

elevs möjlighet att få idrott som ett positivt och

roligt moment i sin skolvardag och som kan öppna för

mera rörelse också på fritiden och i vuxenlivet.

I motion 2001/02:Ub346 (v) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande att regeringen bör återkomma med

förslag som syftar till att stimulera ökad och

daglig fysiska rörelse i grundskolan. I motion

2001/02:Ub364 (s) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande att Skolverket och

Folkhälsoinstitutet i samverkan med

Riksidrottsförbundet skall få i uppdrag att

gemensamt utreda möjligheterna till en långsiktig

samverkan mellan skola och föreningsliv för ökad

fysisk aktivitet hos barn och ungdom. En djupare

kartläggning och utvärdering behöver göras för att

se om och hur en samverkan mellan skola och

föreningsliv är möjlig att realisera. Motionärerna

menar också att en framtidsanalys bör göras inom

utredningsarbetet, för att se hur skolidrott,

rastverksamhet och föreningsliv behöver förändras

för att möta barns och ungdomars behov och

förväntningar. Syftet bör vara att utveckla metoder

och arbetssätt för att nå alla barn och ungdomar med

lustfyllda aktiviteter. Dessutom bör bredd- och

motionsverksamhet utvecklas för att även nå dem som

inte attraheras av den prestationsinriktade idrotten

(yrk. 2). I motion 2001/02:Ub476 (s) föreslås att en

utredning bör tillsättas för att se över hur skolan

kan stärka ämnet idrott och hälsa, oavsett

decentraliserad timplan eller ej, och genom detta ta

ansvaret för att ge barn och ungdomar ett bestående

intresse för regelbunden fysisk aktivitet, och att

grundlägga goda vanor som kan leda till hälsa och

välbefinnande.

Utskottets ställningstagande

Frågor om utökade satsningar på idrott, hälsa och

bättre matvanor har varit föremål för utskottets

uppmärksamhet under en rad av år; senast i

betänkandet Hälsa, lärande och trygghet (bet.

2001/02:UbU6). Utskottet menade då att såväl

föräldrar som skola har en viktig roll som främjare

av en god livsstil och ett ansvar för att motverka

fysisk inaktivitet och osunda matvanor hos barnen

respektive eleverna. Utskottet pekade också på

kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där det bl.a.

sägs att eleverna i slutet av det nionde skolåret

skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa.

Ämnet syftar till att utveckla elevernas fysiska,

psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper

om den egna livsstilens betydelse för hälsan.

Utskottet framhöll också att förebyggande insatser

görs av Folkhälsoinstitutet och Statens

livsmedelsverk, bl.a. i syfte att få ett bättre

kunskapsunderlag om barns och ungdomars kostvanor

och fysiska aktivitet.

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2002

att man anser det viktigt att barns och ungdomars

attityder till fysisk aktivitet utvecklas och

stimuleras. För att stödja skolan i detta arbete

avser regeringen sätta av utvecklingsmedel för att

under en period kunna stimulera skolorna att arbeta

för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva, såväl

under skoltid som på fritiden. Regeringen informerar

också om att man avser att ta initiativ till att det

på nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den

beskrivna inriktningen. Vidare har Skolverket i

regleringsbrevet för 2002 erhållit ett uppdrag där

man skall utvärdera och analysera undervisningen i

ämnet Idrott och hälsa i förhållande till

kursplanerna samt utvärdera i vilken mån eleverna

deltar i och fullföljer utbildningen. Orsaker till

bristande måluppfyllelse skall analyseras. Därutöver

skall verket analysera hur undervisningens

uppläggning påverkar elevernas inställning till

ämnet och förståelse för behovet av fysiska

aktiviteter.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor – nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till

nationella folkhälsomål samt strategier för hur

målen skall uppnås. Utskottet kan konstatera att ett

omfattande arbete bedrivits inom ramen för

Nationella folkhälsokommitténs uppdrag när det

gäller hälsotillståndet i allmänhet hos barn och

ungdomar. Att barn skall ha trygga och jämlika

uppväxtvillkor anges som ett av de föreslagna

folkhälsomålen, men även under de flesta andra målen

behandlas barns och ungdomars villkor. Kommittén

framhåller bl.a. vikten av en hälsofrämjande

förskola och skola. Regeringen avser att senare i år

lägga fram en folkhälsoproposition med nationella

mål för en hållbar utveckling och en hälsa på lika

villkor. I ett stort antal motioner finns yrkanden

som understryker motionens betydelse för hälsan och

att elever bör stimuleras till ökad fysisk

aktivitet. Utskottet delar denna uppfattning och

förutsätter också att regeringen i sin kommande

proposition om en förbättrad folkhälsa föreslår

åtgärder som stimulerar till dagliga fysiska

aktiviteter i skolan. Utskottet menar dock att det

inte enbart är skolans ansvar att stimulera och

uppmuntra barn och ungdomar till ökad fysisk

aktivitet utan utgår ifrån att regeringens

proposition även kommer att innehålla förslag om

samverkan mellan olika aktörer för att förbättra

folkhälsan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utredning om hälsa och idrott

Motionen

I motion 2001/02:So376 (kd) yrkande 6 begärs ett

tillkännagivande att idrotts-ämnets och

hemkunskapsämnets innehåll och timplan blir föremål

för särskild utredning. Motionären menar att

regeringen snarast bör uppdra åt Socialdepartementet

och Finansdepartementet att, i nära samarbete med

Utbildningsdepartementet, utreda kostnaderna för

förebyggande, friskvårdande insatser kontra

sjukvårdande och behandlande insatser. I arbetet bör

också ingå att ta fram en långsiktig plan för ett

framgångsrikt hälsoarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avstår

motionsyrkandet.

Utskottet menar att mot bakgrund av vad som anförs

under Skolans ansvar för elevers hälsa och motion är

det obehövligt med en utredning som ytterligare

belyser den fysiska aktivitetens betydelse för

elevers hälsa.

Skolans ansvar för ANT-information

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221 yrkande

22 en nationell handlingsplan för hur kampen mot

ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall

intensifieras. Miljöpartiet föreslår i motion

2001/02:So495 yrkande 16 att ANT-undervisningen

skrivs in i läroplanen. ANT-undervisningen saknar en

väldefinierad plats i skolans verksamhet vilket i

sin tur leder till att det blir svårt att utverka

tydliga och utvärderingsbara mål på lokal nivå.

Miljöpartiet anför också att många lärare saknar

goda kunskaper inom ANT-området. För att förbättra

detta måste skolorna erbjuda kompetensutveckling

inom området (yrkande 17). Enligt Miljöpartiet är

det också viktigt att den kommunala skolplanen, som

skall utgöra grunden för de enskilda skolornas ANT-

undervisning, också fungerar som sådan (yrk. 18).

Skolverkets granskning visar att detta inte fungerar

tillfredsställande på ANT-området.

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 6

att samarbetet mellan skola och socialtjänst behöver

utvecklas och ges direkt konkreta former när

ungdomar ställts under socialtjänstens övervakning.

Det är viktigt att regler för sekretess m.m. inte

omöjliggör ett fungerande samarbete i syfte att

förebygga brott och missbruk bland unga. I motion

2001/02:Ju322 yrkande 3 menar Moderaterna att

informationsplikt för skolan om narkotikans

verkningar bör införas. Skolan bör ha en absolut

plikt att informera föräldrar när ett avvikande

beteende uppstår hos någon elev. Moderaterna menar

att skolans och barnavårdens arbete med att

förebygga, upptäcka och hejda narkotikan bland

ungdomar bör förstärkas.

I motion 2001/02:So371 (m) yrkande 2 menar

motionärerna att skolan har en betydelsefull uppgift

att informera om följderna av ett missbruk och vad

det kan innebära i form av brott och straff. Vidare

måste all skolpersonal ha tillräcklig kunskap om

narkotika och hur den påverkar för att så tidigt som

möjligt kunna upptäcka missbruk. Motionären i

2001/02:Ub227 (m) menar att det är angeläget att

skolan redan i tidiga årskurser informerar eleverna

om droger i syfte att motverka ytterligare spridning

av drogmissbruket. Motionären föreslår att

regeringen initierar en riksomfattande kampanj

anpassad efter de olika årskurserna.

I motionerna 2001/02:So615 (v, kd, fp, mp, c)

yrkande 1 och 2001/02:

So502 (v) yrkande 1 begär motionärerna att

regeringen ger Skolverket i uppdrag att utveckla

strategier för tobaksprevention som bygger på

ungdomarnas egna erfarenheter och engagemang och

föra ut detta till landets skolor. I motion

2001/02:Ub550 yrkande 1 (kd) begärs ett

tillkännagivande om att Skolverket skall verka för

att förbättra skolans ANT-undervisning.

I motion 2001/02:Ju237 yrkande 20 föreslår

Centerpartiet att informationen till ungdomar och

föräldrar angående droger och deras följder skall

öka. Skolan är den viktigaste arenan för

drogprevension eftersom skolan når alla kategorier

av ungdomar. I skolan finns också de bästa

förutsättningarna för att tidigt observera avvikande

beteende och vidta åtgärder. Rikstäckande kampanjer

mot drogmissbruk föreslås i motionerna 2001/02:Ub303

(kd) yrkande 2, 2001/02:Ub477 (c, fp) yrkande 3 och

2001/02:Ub355 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,

understryka skolans viktiga roll när det gäller

information i ANT-frågor. I läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att

rektor har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen. Sådana kunskapsområden är exempelvis

riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning

om skolan och elevernas hälsa och välbefinnande.

Utfrågningen ägnades bl.a. åt ANT-undervisningen.

Utskottet vill också erinra om rapporten

Samverkande styrning – Om läroplanerna som

styrinstrument (Ds 2001:48) som för närvarande

bereds inom Regeringskansliet.

Skolverket genomförde 1999 en nationell

kvalitetsgranskning av ANT-undervisningen. Verket

framhöll vikten av skolpersonalens

kompetensutveckling inom ANT- och

hälsoundervisningen. Det är skolhuvudmannen som i

samråd med skolans personal har att avgöra vilka

behov av kompetensutveckling som finns och bör

prioriteras. Skolverket har under 2001 gett ut ett

material där slutsatserna av kvalitetsgranskningen

av undervisningen om tobak, alkohol och andra droger

behandlas.

Mot bakgrund av det arbete med att förbättra ANT-

undervisningen som pågår finner utskottet inte skäl

att förorda en närmare reglering av denna.

Skolans ansvar för sex- och

samlevnadsundervisning

Motioner

I motion 2001/02:So305 (kd) yrkande 3 menar

motionären att Skolverket skall utforma nationella

mål för samlevnads- och sexualundervisning i skolan.

Motionären menar också att Skolverket, i samråd med

lärarnas organisationer, Kommunförbundet och

Folkhälsoinstitutet, skall utforma

kompetensutvecklande insatser för lärare (yrk. 4).

Slutligen föreslår motionären att ett

forskningsprojekt rörande hur det sexualiserade

språkbruket i skolorna påverkar ungdomars syn på

sexualitet och deras sexuella beteende bör

genomföras (yrk. 5).

I motion 2001/02:Ub347 (v) yrkande 2 föreslår

motionärerna att den nationella styrningen bör

stärkas när det gäller omfattning och innehåll i

sex- och samlevnadsundervisningen. Förmågan att

reflektera över frågor om sexualitet och samlevnad

bör ingå som ett kunskapsmål i läroplanerna för

grundskolan och gymnasieskolan. I motion

2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 33 menar

motionärerna att sex- och samlevnadsundervisningen

bör förbättras och vara obligatorisk. Motionärerna

menar att kursplanens texter är mycket otydliga. Det

är orimligt att det inte finns krav på att upplysa

om homo- och bisexualitet. Motionären i motion

2001/02:Ub468 (kd) yrkande 1 menar att sex- och

samlevnadsundervisningen skall bli obligatorisk i

grund- och gymnasieskolan samt att skolhälsovården

bör ha det övergripande ansvaret. I motion

2001/02:Ub231 (kd) yrkande 1 menar motionärerna att

både skolan och samhället måste bidra till att

ungdomar får en varm och sund syn på sin sexualitet.

Det är nödvändigt att skolan i sin

sexualundervisning lyfter fram problematiken kring

de vanföreställningar som skapats av pornografin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill peka på att kursplanerna för

grundskolans alla ämnen har reviderats med

tillämpning från höstterminen 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om

värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad

och relationer, människosyn och språkbruk. Även i

kursplanen för de natur-orienterande ämnena finns

vissa inslag som gäller sex och samlevnad. I

nuvarande kursplan ses homosexualitet som en av

flera samlevnadsformer som också har sociala och

kulturella aspekter.

Utskottet vill också peka på det arbete som

genomförts inom Värdegrundsprojektet (jfr avsnittet

Värdegrunden ovan). I projektets slutbok

Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan

finns avsnitt om sex- och samlevnadsundervisningen i

relation till de grundläggande demokratiska värdena.

Boken har spritts till skolorna. Skolverket har

också utarbetat referensmaterial som kan användas i

sex- och samlevnadsundervisningen. Någon särskild

statlig granskning av innehållet i läromedel

förekommer inte, och bör inte heller förekomma

enligt utskottets uppfattning. Det ankommer på

kommuner och skolor att bestämma vilka läromedel som

skall användas i undervisningen. Slutligen vill

utskottet framhålla Skolverkets uppdrag att

kartlägga bl.a. förekomsten av sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. Verket skall också redovisa vilka insatser

som i övrigt behöver vidtas. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 november 2002.

Lärare och skolledare

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om förändringar avseende lärare och

skolledare.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 8 (m,

c, fp), 7 (m, fp) och 5 (m).

Lärarnas ställning m.m.

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub221, yrkande

11, att läraryrket måste uppvärderas. Det är svårt

att locka studenter att bli lärare och många hoppar

av läraryrket. I motion 2001/02:Ub387 (kd) yrkande 2

föreslås att en uppföljning görs om varför avhopp

sker från lärarkåren. Satsningar bör också göras för

att locka tillbaka de lärare som lämnat skolan. I

yrkande 3 föreslår motionären att en uppföljning

också bör göras för att visa på hur andelen

obehöriga lärare påverkar kvaliteten i skolan. I

motion 2001/02:Ub433 (m) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag

att anstränga sig ytterligare för att få behöriga

lärare i skolan. Motionären menar att även

regeringen borde anstränga sig att öka antalet

behöriga lärare och ge dem stöd i deras arbete.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub446

yrkande 14 att varje nyutexaminerad lärare skall få

en erfaren lärare som personlig mentor under sitt

första arbetsår. De nyutbildade lärarna får

successivt växa in i sitt arbete och de mer

rutinerade lärarna får ta del av nya perspektiv som

kan bidra till deras egen undervisning.

I motion 2001/02:Ub293 (kd) yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om ett utökat uppdrag i

lärarutbildningen och lärarfortbildningen.

Motionärerna menar att varje lärare under sin

utbildningstid måste få kunskap och pedagogisk

färdighet för att kunna fungera i den viktiga

ledarrollen. Även verksamma lärare bör kunna genomgå

fortbildningskurser.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande

13, att skolans skyldighet att erbjuda fortbildning

måste slås fast. Läraryrket är ett yrke som aldrig

får vara statiskt. En plan för varje lärares

ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning måste

göras upp. I yrkande 14, samma motion, menar

Folkpartiet också att det är viktigt att värna

läraryrkets kompetens. Styrelser med lekmän och

elever kan inte få fatta beslut om pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan. Lärarnas och

rektorernas professionalism måste värnas.

I motion 2001/02:Ub490 (v) föreslår motionärerna

att en utredning bör tillsättas för att utröna hur

mentorprojekt med Näktergalen i Malmö som förebild

skall kunna spridas till andra kommuner och omfatta

fler studerandekategorier än lärarstuderande. Vid

Lärarhögskolan i Malmö bedrivs sedan 1997 ett

pilotprojekt som går ut på att låta lärarstuderande

vara mentorer för skolbarn som lever under sådana

förhållanden att de saknar goda möjligheter att

utvecklas socialt och kunskapsmässigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden.

Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001

kommer enligt utskottets uppfattning att leda till

att färre studenter hoppar av utbildningen och att

fler stannar i yrket. Det är också betydligt fler

studerande vid lärarhögskolorna än tidigare.

Regeringen anger målen för varje examen i

examensordningen. Det är respektive lärosätes ansvar

att utforma utbildningen så att studenterna når

målen.

Kommunernas skyldighet att planera och genomföra

fortbildning regleras i 2 kap. skollagen. Vilka

åtgärder som är lämpligast och vilka områden som

skall prioriteras är dock bedömningar som faller

inom kommunens ansvar. Den närmare utformningen av

organisationen i skolorna är också en lokal fråga.

När det t.ex. gäller frågan om en mentor för

nyutexaminerade lärare tillhör detta kommunens

ansvar som arbetsgivare. Utskottet utgår från att

lärarutbildningarna och kommunerna i så stor

utsträckning som möjligt samverkar för att stödja de

nyutbildade lärarna, t.ex. inom ramen för regionala,

pedagogiska utvecklingscentrum.

Det pågår försöksverksamhet med olika lokala

styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och

den obligatoriska särskolan samt med elevmajoritet i

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Försöksverksamheterna har beslutats av riksdagen

(prop. 1995/96:157, bet. 1995/96:UbU9, rskr. 259

resp. prop. 1996/97:109, bet. 1995/96:UbU10, rskr.

222). I båda fallen är det noga reglerat vilka

beslut som den kommunala styrelsen för respektive

utbildning får överlåta på sådan lokal styrelse (SFS

1996:605 resp. 1997:642).

Utskottet menar att lokala projekt av den typ som

redogörs för i motion 2001/02:Ub490 kan ha stor

betydelse för såväl de studenter som deltar som

mentorer som för eleverna. Det är dock en fråga för

lärosätena och kommunerna att besluta om sådana

projekt.

Lärarcertifikat

Motioner

Moderaterna förordar i motion 2001/02:Ub233, yrkande

28, införandet av ett lärarcertifikat i flera delar.

Certifikatet skall dels innehålla examensbevis från

ämnesutbildning och pedagogisk utbildning, dels visa

genomgången kompetensutveckling, fortbildning och

yrkespraktik. Moderaterna menar att det med

certifikatet skapas ett system för kontinuerlig

kvalitetskontroll och kompetenshöjning, samtidigt

som läraryrkets status höjs. I motion 2001/02:Ub253

yrkande 3 föreslår Moderaterna, förutom införandet

av ett lärarcertifikat, att regeringen i samverkan

med universitet, högskolor, lärarnas organisationer

och arbetsgivare tar initiativ till att utarbeta

regler för ett lärarcertifikat. I motion

2001/02:Ub240 yrkande 14 vill Centerpartiet

underlätta för lärarnas organisationer och skolans

huvudmän att införa en certifiering. En certifiering

skulle enligt motionärerna vara en del i att öka

statusen för läraryrket. Enligt Centerpartiet

innebär införandet av ett lärarcertifikat ett tryck

på kommunerna att anställa certifierade lärare.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:

Ub220 yrkande 3 att en lärarlegitimation skall

införas. Folkpartiet anser att inrättandet av en

sådan legitimation skulle ge ett budskap till

samhället att läraryrket kräver någonting alldeles

särskilt. Det skulle innebära en kvalitetssäkring av

lärarutbildningen och därmed höja kvaliteten i

skolan. Legitimationen skall utfärdas efter godkänd

utbildning och genomgången praktik. Legitimationen

skall också kunna dras in.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Förslag om införande av lärarcertifikat eller

lärarlegitimation har tidigare behandlats av

utskottet (senast i bet. 2000/01:UbU13). Utskottet

anser liksom då att det inte finns behov av

behörighetsdokument för lärare. Enligt utskottets

mening säkerställs kraven på att undervisningen

skall bedrivas av kvalificerad personal genom

befintliga bestämmelser. I skollagens anges

kommunernas skyldighet att använda personal med

utbildning avsedd för den undervisning läraren

huvudsakligen skall bedriva. Genom examensordningen

föreskrivs att examensbevis för lärare skall ange

vilka inriktningar och specialiseringar som

studenten fullgjort och för vilken undervisning

eller verksamhet utbildningen är avsedd. Slutligen

kontrollerar Skolverket inom ramen för sitt

tillsynsuppdrag och genom sitt nationella

uppföljningssystem att kommunerna följer

bestämmelserna.

Lektorstjänster

Motioner

I motion 2001/02:Ub253, yrkande 4, anser moderaterna

att initiativ bör tas för att åstadkomma fler

lektorstjänster. Moderaterna menar att det finns för

få möjligheter för lärare att genom högre studier

och forskning kvalificera sig för nya tjänster.

Detta innebär en förlust av särskilt kompetenta

lärare. Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221,

yrkande 20, att fler lektorat skall inrättas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden

vid flera tillfällen, senast i betänkande

2000/01:UbU13. Utskottet delar, liksom tidigare,

motionärernas uppfattning att det är viktigt att det

finns lärare med forskarutbildning i skolan, liksom

att det finns möjligheter till karriärutveckling för

lärare. Den närmare utformningen av

lärartjänstorganisationen är dock huvudmannens

ansvar.

Specialisttjänster

Motionerna

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub240, yrkande

13, att det för att främja vidareutbildning och

specialisering i lärarkåren skall inrättas

specialisttjänster i skolan. Dessa tjänster skall

inrättas för att utveckla det pedagogiska arbetet

eller för att ge annan undervisning. I motion

2001/02:Ub220, yrkande 2, föreslår också Folkpartiet

att särskilda karriärtjänster skall inrättas

eftersom en mycket stor andel av lärarna är

missnöjda med karriärmöjligheterna. Särskilt viktigt

är det enligt Folkpartiet att inrätta fler lektorat

i skolan. Folkpartiet anser att en plan bör

upprättas där målet är att, inom en femårsperiod,

var tionde gymnasielärare är lektor. Skolverket bör

aktivt verka för att detta mål nås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Vilka slag av lärartjänster som skall förekomma i

kommunerna regleras inte av statsmakterna. Varje

kommun ansvarar själv för att organisera

verksamheten på det sätt som kommunen bedömer

lämpligt för att nå de mål för skolan som

statsmakterna har lagt fast i skollag, läroplaner

m.fl. nationella styrdokument. Utskottet utgår från

att skolhuvudmännen ser till att lärarna ges goda

utvecklingsmöjligheter.

Skolledare

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub253, yrkande 5,

att skolledarutbildningen måste stärkas. Skolan

behöver skickliga ledare, men tyvärr tvingas

skolledare arbeta mera med ekonomi och

administration än med pedagogik. Moderaterna menar

att varje skola måste ha en pedagogisk ledare som

inte nödvändigtvis också behöver leda skolans

administration. Den enskilde läraren måste också ges

kunskaper i ledarskap. Kristdemokraterna menar i

motion 2001/02:Ub446 yrkande 15 att skolledaren

måste få möjligheter att kunna verka som pedagogisk

ledare. Det måste skapas förutsättningar för

skolledaren att vara närvarande i vardagsarbetet.

Kristdemokraterna menar att ett skolområde inte bör

vara större än att skolledaren hinner vara

pedagogisk ledare och inspiratör men också

administratör och ekonomisk förvaltare. Även

Folkpartiet anser att rektor skall vara pedagogisk

ledare i skolan (mot. 2001/02:Ub221, yrk. 21). I

motion 2001/02:Ub222 yrkande 18 föreslår Folkpartiet

att en översyn av villkoren för rektorer och

förskolechefer skall göras. Många skolledare vittnar

om en mycket pressad situation med övertid, stress

och en känsla av utsatthet. Folkpartiet menar också

att skolledaren måste ges goda förutsättningar för

att leda den skola där han eller hon verkar (mot.

2001/02:Ub220, yrk. 15). Rektors uppgift som

pedagogisk ledare måste slås fast i riktlinjerna för

skolan, och genom uppföljning måste staten försäkra

sig om att rektorstjänsterna tillsätts med personer

som ser som sin huvudsakliga uppgift att vara

pedagogisk ledare.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub551,

yrkande 1, att regeringen skall ge Högskoleverket

och Skolverket i uppdrag att tillse att skolledarnas

utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets

funktion och ändamål.

I motion 2001/02:Ub498 (s) föreslår motionärerna

att skolledarutbildningen skall kompletteras.

Motionärerna menar att utbildningen saknar många

viktiga ansvarsområden, däribland ekonomi. Den bör

också innehålla grundläggande moment som ledarskapet

berörs av, och möjligheten att utöka och bredda

utbildningen bör diskuteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Rektorers ledningsansvar regleras bl.a. i

skollagen (2 kap. 2 §). Här stadgas bl.a. att

rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga

arbetet. Detta kan ske på flera sätt, t.ex. genom

egen undervisning, lektionsbesök och genom olika

former av samtal med personalen. Enligt läroplanen

för respektive skolform skall rektorn vara

pedagogisk ledare. Att organisera kommunernas skolor

på ett sådant sätt att rektorerna ges

förutsättningar för att utföra sitt ledningsuppdrag

och tillika verka som pedagogiska ledare är

skolhuvudmannens ansvar. Utifrån den organisation

som beslutats på kommunal nivå skall rektor

tillsammans med lärare och skolans övriga personal

utforma skolans lokala organisation. Rekrytering av

skolledare, lönesättning, kompetensutveckling och

andra anställningsvillkor är frågor för skolans

arbetsgivare, framför allt kommunerna.

Rektor har en central funktion i skolans

organisation, och det är därför viktigt att rektor

ges förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.

Skolledarnas arbetssituation och förändrade

arbetsuppgifter har varit föremål för uppmärksamhet

från olika håll under lång tid. Regeringen tillsatte

under år 2000 en expertgrupp som skulle behandla

skolledarnas roll och arbetssituation. Expertgruppen

tog upp olika frågor om skolledares roll i det

decentraliserade utbildningsväsendet. Gruppen

lämnade sin rapport till regeringen i augusti 2001.

Rapporten bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av

detta arbete bör avvaktas.

Svenska för invandrare (sfi)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att motionsyrkandena

avseende förändringar av svenska för

invandrare avslås.

Jämför reservation 7 (m, fp).

Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:UbSf334 yrkande 2

att de studerande som så önskar skall få en sfi-

check för att öka sina möjligheter att lära sig

svenska efter egna förutsättningar. Checken skall

vara individanpassad efter vanlig behovsprövning så

att var och en ges möjlighet till undervisning

utifrån sina individuella behov. När pengarna följer

individen kommer konkurrensen mellan

utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Också i

motion 2001/02:Ub328 (m) menar motionärerna att

svenskundervisningen för invandrare bör

konkurrensutsättas. Detta skulle enligt motionärerna

ge individen valfrihet att utforma sin

svenskundervisning. Detta kan ske genom ett

nationellt peng- eller checksystem. Folkpartiet

föreslår i motion 2001/02:

Sf400 yrkande 11 att ett system med studiecheckar

bör införas. Individen kan då själv välja den

svenskundervisning som passar henne bäst.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Sf399

yrkande 33 att en översyn bör göras av svenska för

invandrare i syfte att ge olika yrkesgrupper en

riktad språkundervisning. Kristdemokraterna menar

att yrkesspecifik språkundervisning underlättar för

utländska yrkesarbetare att komma in på

arbetsmarknaden. I motion 2001/02:Ub275 (m) menar

motionärerna att det behövs fler yrkesinriktade

utbildningar i svenska, där man också tar till vara

de yrkeskunskaper som eleverna redan har. Detta

skulle förmodligen öka motivationen och leda till

bättre resultat i svenskundervisningen.

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Sf255 yrkande

11 att sfi skall kombineras med praktik vid

arbetsplatser. Personer som snabbt får tillgång till

arbetsmarknaden tillgodogör sig undervisningen på

ett bättre sätt. Vidare ger tillgång till

arbetsmarknaden känslan av såväl samhörighet som

delaktighet.

I motion 2001/02:Ub292 (s) menar motionärerna att

sfi-undervisningen bör varvas med praktik, att

högutbildade invandrare bör kunna få genomföra sin

sfi-undervisning i högskolemiljö samt att en mer

enhetlig nationell standard bör införas så att alla

får samma kvalitet på sfi-undervisningen.

Motionärerna menar att en översyn bör göras av sfi.

En översyn föreslås också i motion 2001/02:Ub474

(s). Motionärerna menar att en grundlig översyn av

svenska för invandrare är nödvändig. Utgångspunkten

för översynen föreslås vara ökad kvalitet och

individ- och arbetslivsanpassning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) anförde

regeringen att sfi bör utformas så att verksamheten

lokalt kan anpassas till varje deltagares

förutsättningar för och behov av att lära sig talad

och skriven svenska. Det handlar enligt regeringen

om att skapa möjligheter att utifrån individuella

studieplaner forma kursen så att varje elev kan

koncentrera sig på de delar där han eller hon har

förutsättningar att göra framsteg och som har

betydelse för den planerade kommande verksamheten i

Sverige. I enlighet med detta har Skolverket haft i

uppdrag att utarbeta förslag till en ny kursplan.

Skolverket har redovisat uppdraget för regeringen

och detta bereds nu inom Regeringskansliet. När det

gäller praktik regleras denna i förordningen om

svenskundervisning för invandrare (SFS 1994:895).

Enligt 9 § stadgas det att styrelsen för

utbildningen i samarbete med arbetsförmedlingen

skall verka för att undervisningen så snart som

möjligt kan kombineras med sådan

arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete

som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att

tala svenska. Utskottet vill understryka vikten av

att deltagarna i sfi får delta i en meningsfull och

språkutvecklande praktik. Praktik kan, förutom att

ge ökade språkkunskaper, också ge en inblick i

svenskt arbetsliv och möjlighet till ett arbete. Det

är dock kommunernas ansvar att erbjuda

praktikplatser. Stora skillnader finns dock mellan

kommunerna. Enligt en rapport från

Integrationsverket varvar var tredje kommun

undervisning och praktik varje dag, medan endast ett

fåtal alls inte erbjuder praktik.

Skolverket har dessutom fått i uppdrag av

regeringen att i samråd med Högskoleverket och

Svenska Kommunförbundet, undersöka hur sfi för

högutbildade invandrare kan anordnas i

högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas senast den

31 december 2002.

När det gäller konkurrensutsättning av sfi och

studiecheck för sfi har utskottet behandlat liknande

yrkanden under föregående riksmöte (bet.

2000/01:UbU15). Utskottet anser inte heller nu att

sfi obligatoriskt skall konkurrensutsättas genom

upphandling. De gällande bestämmelserna medger att

kommunen uppdrar åt andra att anordna sfi. Utskottet

kan inte heller ställa sig bakom förslaget om en

studiepeng eller check för sfi.

Vuxna studerande m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena som avser förändringar vad

gäller vuxna som studerar.

Jämför reservationerna 1 (kd), 5 (m) och 6

(c).

Motioner

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322 yrkande

16 ett tillkännagivande om att en lagstadgad rätt

att delta i gymnasial vuxenutbildning införs.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub549

yrkande 1 att alla medborgare bör få rätt till

utbildning på motsvarande gymnasienivå.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub322

yrkande 14 att en översyn och en samordning av

eftergymnasiala yrkesutbildningar bör göras.

Centerpartiet menar att det är viktigt att det går

att överblicka utbildningsstrukturen. Det finns

flera eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis

påbyggnadsutbildningar inom komvux, yrkesteknisk

högskola, vissa yrkesutbildningar inom

folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur

dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan

värderas om den studerande sedan vill läsa vidare

och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt

klart.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:MJ338

yrkande 22 att vuxenutbildningen inom

lantbrukssektorn skall bli mer tillgänglig. Inom

denna sektor är det enligt Centerpartiet av stor

betydelse att behovet av ett sent yrkesval med

tillgång till yrkesinriktad grund- och

vidareutbildning inom lantbrukssektorn garanteras,

oberoende av tidigare val av gymnasieutbildning. I

motion 2001/02:MJ341 (c) yrkande 6 menar motionären

att det bör ges möjlighet att inom KY-utbildningen

särskilt anpassa kursutbudet i fråga om inriktning

och längd efter jordbrukets villkor som biologisk

näring. Det är enligt motionären angeläget att såväl

KY-utbildningen som de resurser som finns inom

länsarbetsnämnderna anpassas till praktiska

lösningar för jordbruket.

I motion 2001/02:Ub532 (m) föreslår motionären att

intagningsreglerna till komvux bör ändras.

Motionären menar att nuvarande system ger felaktiga

incitament genom att det uppmanar till taktikläsning

bland elever på gymnasiet.

I motion 2001/02:N262 (fp) yrkande 12 menar

motionärerna att utvecklingen av distansmetodiken är

viktig för landsbygdens ungdomar, bl.a. i gymnasie-

och folkhögskolor.

Uskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Frågan om en skyldighets- eller

rättighetslagstiftning om gymnasial vuxenutbildning

har behandlats i betänkandet Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen (bet.

2000/01:UbU15). Utskottet framhöll då att det är

viktigt att systemet för vuxnas lärande

karakteriseras av att individens behov och

efterfrågan är styrande i stor utsträckning.

Utskottet såg dock risker med att göra

vuxenutbildningen till en rättighet. Man menade

bl.a. att konsekvenserna av och kostnaderna för

detta noga måste utredas. Man hänvisade också till

Skollagskommitténs arbete och menade att regeringen

därefter kommer att förelägga riksdagen förslag om

hur skollagstiftningen i framtiden skall se ut.

När det gäller Centerpartiets yrkande om översyn

och samordning av eftergymnasiala yrkesutbildningar

konstaterar utskottet att regeringen, i

propositionen om kvalificerad yrkesutbildning (prop.

2000/01:63), uttalat ambitionen att den nya

utbildningsformen KY kan utvecklas volymmässigt så

att det ges utrymme för att där inordna andra

eftergymnasiala yrkesutbildningar vid sidan av

högskolan, t.ex. vissa påbyggnadsutbildningar inom

komvux, kompletterande utbildningar och utbildningar

inom folkbildningen. Riksdagen har också uttalat att

det är angeläget att antalet utbildningsplatser inom

KY på sikt utökas. Om en befintlig utbildning skall

omvandlas till KY-utbildning förutsätter det att

tillräckligt intresse och vilja finns i arbetslivet

och hos utbildningsanordnaren för att bl.a. anordna

lärande i arbete på en arbetsplats i den omfattning

som gäller för KY, nämligen cirka en tredjedel av

utbildningstiden. Problem med utbildningens

finansiering finns i dag främst när det gäller

påbyggnadsutbildningar inom komvux, där regeringen

har beslutat att drygt 8 000 platser per år skall

vara riksrekryterande, vilket innebär att

hemkommunerna blir skyldiga att betala interkommunal

ersättning när deras invånare går på sådana

utbildningar i andra kommuner. För små kommuner kan

detta leda till svårigheter att genomföra annan

vuxenutbildning inom kommunen. Föreskrifterna om

skyldighet att betala interkommunal ersättning finns

i förordningen om kommunal vuxenutbildning. Inom

Utbildningsdepartementet förbereds nu en ny

förordning som den 1 januari 2003 avses ersätta den

nuvarande. Utbudet av eftergymnasiala

yrkesutbildningar är och måste även framdeles vara

flexibelt. Ett karakteristiskt drag hos KY är att

utbildningarna inte är avsedda att etableras

permanent och inte heller att styras av nationella

utbildningsplaner. Hur en viss eftergymnasial

yrkesutbildning skall tillgodoräknas vid senare

studier i annan form kan enligt utskottets mening

inte regleras i nationella bestämmelser. I

högskoleförordningen (1993:100) finns regler om att

frågan om tillgodoräknande prövas av respektive

högskola (6 kap. 13 och 14 §§). En motsvarande

bestämmelse finns i förordningen om kvalificerad

yrkesutbildning (2001:1131). Utskottet anser inte

att det finns anledning för riksdagen att göra det

tillkännagivande som begärs i motion 2001/02:Ub322

yrkande 16.

När det gäller tillgänglighet för

vuxenutbildningen inom lantbrukssektorn menar

utskottet, liksom tidigare, att det inte är rimligt

att skapa specialregler just för detta område.

Möjligheten att anpassa kursutbudet i fråga om

inriktning och längd finns dock redan inom KY-

utbildningen. Denna utbildning genomförs i samverkan

mellan respektive bransch och utbildningsanordnaren.

Det finns inga regler som styr utbildningens

förläggning under året.

Vad slutligen gäller distansutbildning vill

utskottet hänvisa till Nationellt centrum för

flexibelt lärande som har i uppdrag att stödja

användningen av distansmetoder i folkbildning och

vuxenutbildning samt komplettera den kommunala

vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i

huvudsak samma slag i form av distansundervisning. I

uppgifterna ligger bl.a. att utveckla och

tillhandahålla vuxenutbildning på främst gymnasial

nivå i form av distansutbildning.

I målet för utveckling av vuxnas lärande, som

antogs av riksdagen vid förra riksmötet (prop.

2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229), ingår att alla

vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper

och utveckla sin kompetens i syfte att främja bl.a.

rättvis fördelning. De intagningsregler till komvux

som åsyftas i motion 2001/02:Ub532 finns i

förordningen om kommunal vuxenutbildning (1992:403).

Där sägs i 3 kap. 10 § att om det finns fler

behöriga sökande än platser i en kurs inom gymnasial

vuxenutbildning, skall, utan hänsyn till tidigare

betyg, företräde ges dem som har störst behov av

utbildningen. Utskottet anser att detta är en

nödvändig princip med hänsyn till det av riksdagen

antagna målet. Den som har avslutat gymnasieskolan

och vill skaffa sig högre betyg i någon kurs har

möjlighet att genomgå prövning, vilket kan göras

antingen i en gymnasieskola eller i komvux. Det är

inte nödvändigt att genomgå kursen en gång till i

komvux. Utskottet utgår från att eleverna i

gymnasieskolan genom vägledning och information i

skolan får klart för sig dessa förhållanden.

Inflytande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om förändringar i reglerna

om inflytande för elever och föräldrar.

Jämför reservationerna 1 (kd), 3 (mp), 6 (c)

och 7 (m, fp).

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 20

att kommunala skolor skall göras mer fristående från

kommunala politiker. Med en skarpare nationell

utvärdering behövs inte kommunala beslutsfattare som

ett led mellan den nationella läroplanen och den

enskilda skolan. Kristdemokraterna menar i motion

2001/02:Ub446 yrkande 19 att varje skola bör ha en

styrelse. De kommunala skolorna måste få större

frihet att besluta om sina egna angelägenheter.

Kommunen ansvarar för de ekonomiska ramarna samt för

uppföljning och utvärdering. Staten har ansvar för

lagar och styrdokument samt har tillsyns-,

uppföljnings- och utvärderingsansvar på ett

nationellt plan. Centerpartiet föreslår i motion

2001/02:Ub240 yrkande 12 att den försöksverksamhet

med lokala styrelser som nu genomförs skall

permanentas och lokala styrelser införas vid alla

skolor. Befogenheterna bör avgränsas så att

skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas

pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelserna blir

tydlig. Centerpartiet menar att det också finns

anledning att se över styrelsernas sammansättning i

syfte att bjuda in andra än föräldrar och elever att

delta i styrelserna. Även Vänsterpartiet föreslår i

motion 2001/02:UbA317 yrkande 13 att

försöksverksamheten som pågår med lokala

skolstyrelser med elev- eller föräldramajoritet bör

permanentas. Vänsterpartiet menar att ett av de

största hindren för ett engagerat kunskapssökande

och en framgångsrik inlärning är brist på

delaktighet som många elever och föräldrar upplever.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub446

yrkande 17 att föräldrars rätt till information och

inflytande i skolan behöver stärkas. Föräldrar skall

ha möjlighet att vara delaktiga i skolvardagen. Det

underlättar samarbetet mellan hem och skola att

miljön är bekant och upplevd. I motion 2001/02:Ub340

(s) menar man att föräldrarnas engagemang i skolan

är mycket viktigt. Motionärerna föreslår att

Skolverket skall få i uppgift att informera mer om

behovet av aktiva föräldrar i skolan och på olika

sätt initiera projekt som gagnar föräldramedverkan i

skolan.

Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:K381

yrkande 4 att elevråd och skolkonferenser bör

fungera som remissorgan för kommunerna. Planeras en

förändring i skolan skall också eleverna ha en

möjlighet att framföra sina åsikter och kunna

påverka beslutet.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub446

yrkande 16 att eleverna skall ges ökat inflytande i

takt med stigande ålder. En lagstadgad miniminivå av

elevinflytande bör införas. Kristdemokraterna menar

att det bästa sättet att utveckla elevernas känsla

för demokratiska beslutsformer är att ge dem

inflytande och ansvar. Elevrådsarbete skall kunna

ske på skoltid och skall uppmuntras av alla vuxna. I

motion 2001/02:Ub214 (kd) yrkande 1 föreslår

motionärerna att fler kommuner inrättar

elevombudsmän för att stärka demokratin. Elevråd och

elevombudsmän borde vara den självklara

remissinstansen i de politiska beslut som rör

skolan. I motion 2001/02:Ub215 (kd) menar

motionärerna att det är en självklar rättighet att

elever skall få vara med och påverka stora

förändringar. Elever är utlämnade till godtyckliga

bedömningar då tolkningsutrymmet kring hur elever

skall se ut är mycket vitt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill peka på att genom målstyrningen har

ansvaret för utformningen av skolans vardag i

betydande grad flyttats till skolledare, lärare och

elever. De mål som skall uppnås respektive

eftersträvas finns fastställda i de författningar

som gäller för respektive skolform. Hur de

nationella målen närmare skall gestaltas och

utvecklas och vilka åtgärder kommunen avser att

vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp

för skolan skall framgå av kommunens skolplan. Den

lokala skolan har utifrån de nationella och lokala

målformuleringarna en stor frihet och ett stor

ansvar för att organisera skolan på ett sådant sätt

att de fastställda målen uppnås. Utskottet ser inget

behov av att ytterligare, såsom motionärerna

uttrycker det, frigöra skolan från politikerna.

Dessutom utreds frågan om och i så fall hur

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver

förtydligas av Skollagskommittén.

Författningsreglering gällande elevers rätt till

inflytande återfinns i skollagen,

skolformsförordningar och läroplaner. I skollagen (4

kap. 2 §) stadgas att eleverna skall ha inflytande

över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och

utformningen av elevernas inflytande skall anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt

grundskoleförordningen (3 kap. 6 §) i varje klass

eller undervisningsgrupp skall eleverna ges

tillfälle att tillsammans med läraren behandla

frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. I

läroplanen för den obligatoriska skolan m.m. (Lpo

94) stadgas att skolan skall sträva efter att varje

elev tar ett personligt ansvar för sina studier och

sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större

inflytande över sin utbildning och det inre arbetet

i skolan och har kunskap om demokratins principer

samt utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska

former. Utskottet anser att det inte finns anledning

att ytterligare reglera hur elevinflytandet skall

utformas eller vilka frågor som skall innefattas.

Utskottet ser det snarare som, liksom tidigare (jfr

bet. 2000/01:UbU13), en fråga för skolans huvudman

och ledning att överväga hur elevernas inflytande

kan stärkas för att nå de mål som styrdokumenten

anger.

När det gäller föräldrars inflytande i skolan

regleras detta i läroplanen (Lpo 94). I läroplanen

anges att skolans och vårdnadshavarnas gemensamma

ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa

möjliga förutsättningar för barns och ungdomars

utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan

skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att

man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet

i skolan. Vidare skall läraren samverka med och

fortlöpande informera föräldrarna om elevens

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och

hålla sig informerad om den enskilda elevens

personliga integritet.

Utskottet anser att det är viktigt att föräldrar

känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Detta kan

ske genom olika typer av förvaltningsråd och

samrådsorgan, liksom genom det mer lokala samarbetet

kring en enskild klass eller mindre del av

verksamheten som kan uppmuntras av kommunen,

skolledningen och lärarna. Riksdagen beslutade i maj

1996 om en försöksverksamhet med lokala styrelser

med föräldramajoritet inom bl.a. grundskolan.

Försöksverksamheten skulle pågå t.o.m. juni 2001 men

har förlängts t.o.m. den 30 juni 2003. Då

försöksverksamheten inte fått så stor omfattning som

väntat har Statskontoret i juli 2001 fått ett

uppdrag att kartlägga och analysera de förhållanden

som förklarar det låga antalet skolor som deltagit.

Uppdraget skall avrapporteras den 31 maj 2002.

Utskottet är av uppfattningen att innan en

försöksverksamhet permanentas, bör en analys och

utvärdering ske och överväganden göras om vilka

åtgärder som kan genomföras för att förbättra och

underlätta inrättandet av verksamheten.

Övriga yrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende skolbiblioteken,

entreprenad och sponsring samt resekostnader

för elever som väljer annan skola och om stöd

till glesbygdsskolor.

Jämför reservationerna 11 (v) och 5 (m).

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub551,

yrkande 2, att regeringen ger Skolverket i uppdrag

att informera kommunerna om att skolplanerna även

bör ta upp skolbibliotekens verksamhet.

Vänsterpartiet begär också ett tillkännagivande om

att målen i Unescos skolbiblioteksmanifest bör

integreras i målsättningarna för den svenska skolan,

alltifrån förskola till högskola (yrk. 3). I

manifestet fastslås att skolbiblioteket spelar en

viktig roll för utbildning och kultur, för att

främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att

söka information. Ett antal grundläggande uppgifter

anges också, t.ex. att stödja och främja de

utbildningsmål som anges i skolans målsättning och

läroplaner samt att ge eleverna träning i att

värdera och använda information som en väg till

kunskap, förståelse, fantasi och glädje. I

manifestet fastslås också att kunskaper i

biblioteksadministration, informationshantering och

pedagogik är en förutsättning för att man skall

kunna driva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. I

yrkande 4, samma motion, begär Vänsterpartiet ett

tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag

att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja,

följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.

Vänsterpartiet menar att det är oklart om

skolbiblioteket inkluderas i Skolverkets ansvar.

Kulturrådets uppdrag är för närvarande att ansvara

för skolbiblioteksverksamheten. Det finns inte någon

uttalad samordning mellan Kulturrådet och Skolverket

när det gäller skolbiblioteken.

Moderaterna föreslår i motion 2001/02:Ub233

yrkande 29 att skolornas möjlighet att lägga ut

undervisning på entreprenad skall vidgas till att

gälla också grundskolan och flertalet ämnen.

Ansvaret för undervisningens kvalitet och för att

skolans verksamhet hålls samman skall vila på

skolans ledning och huvudman.

I motion 2001/02:Ub357 (s) föreslås att en

utredning tillsätts för att se över reglerna kring

skolsponsring och marknadsföringslagen. Motionären

menar att en tydlig gräns måste dras mellan sund

företagsmedverkan och ren reklam, och företag måste

hindras från att kräva skolor på motprestationer. I

motion 2001/02:Ub460 (s) begärs också en översyn av

sponsringen i skolorna. Motionären menar att det är

viktigt att ha en strategi eftersom sponsring många

gånger innebär ren marknadsföring av en produkt till

eleverna.

I motion 2001/02:Ub337 (kd) föreslår motionären

att förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat

stöd till glesbygdsskolor utreds. Motionären menar

att ett införande av ett särskilt stöd av temporär

karaktär till hotade glesbygdsskolor skulle kunna

innebära att skolan kan överleva även om elevantalet

tillfälligt är lågt.

I motion 2001/02:Ub273 (kd) yrkande 1 menar

motionärerna att för att det fria valet av skola

skall kunna förverkligas måste ett system skapas som

ger alla elever lika rätt att nå sin skola inom

rimligt pendlingsavstånd. Motionärerna föreslår att

ett förtydligande görs av 4 kap. 7 § skollagen.

Motionärerna begär också i yrkande 2 att regeringen

utreder möjligheterna för elev att erhålla

resebidrag vid val av annan skola. Den elev som

aktivt valt annan skola skall erhålla samma

ekonomiska reseförmån som om eleven valt anvisad

skola. I motion 2001/02:Ub520 (s) menar motionärerna

att resekostnaderna kan hindra en elev från att

fritt välja skola. Föräldrarnas ekonomi skall inte

vara det avgörande för om en elev kan byta skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden

avslås.

Enligt bibliotekslagen (1996:1596) skall det inom

grundskolan och gymnasieskolan finnas lämpligt

fördelade skolbibliotek för att stimulera

skolelevernas intresse för läsning och litteratur

samt för att tillgodose deras behov av material för

utbildningen. Kommunerna svarar för folk- och

skolbiblioteksverksamhet liksom för skolans

verksamhet och bestämmer därmed även mål och

ambitionsnivå för skolbibliotekens verksamhet.

Utskottet menar att frågorna om skolbibliotek är

viktiga och stöder Unescos manifest om

skolbiblioteken, men är inte berett att föreslå

några förändringar i ansvarsfrågan eller i

bibliotekslagen. Dessutom pågår för närvarande en

översyn av bibliotekslagen inom Regeringskansliet.

Avsikten är att en proposition skall lämnas till

riksdagen under år 2002.

Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom

skolan (SFS 1993:802) får regeringen på ansökan av

en kommun eller ett landsting, om det finns

särskilda skäl, medge entreprenad för undervisning

inom det offentliga skolväsendet för barn och

ungdomar. Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har

under år 2000, på uppdrag av regeringen, granskat

utbildning på entreprenad i det offentliga

skolväsendet. Nämndens uppdrag var att granska hur

utbildningens kvalitet och likvärdighet säkerställs

vid utbildning på entreprenad och bedöma vilka

fördelar och impulser sådan utbildning har gett det

kommunala skolväsendet. Enligt sina direktiv skall

Skollagskommittén bl.a. utreda hur lagstiftningen

kan anpassas till utvecklingen av verksamheten i

kommunerna. Utskottet saknar anledning att föregripa

denna behandling.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om

sponsring i betänkande 2000/01:UbU13. Enligt

utskottets mening finns det genom läroplanernas krav

på saklighet och allsidighet i skolans undervisning

inget större utrymme för skolhuvudmännen att använda

t.ex. sponsrade läromedel. Skolhuvudmännen har

ansvar för att undervisningen bedrivs så att målen

för skolan uppnås. Att ta fram etiska riktlinjer för

skolsponsring är en fråga för kommunerna.

Vad gäller stöd till glesbygdsskolor menar

utskottet att sådant stöd redan utgår till

glesbygdsområden genom det kommunala

utjämningssystemet där de kommuner som har ett

vikande befolkningsunderlag erhåller stöd för att

t.ex. kunna driva skolor med färre elever än vad

annars hade varit möjligt.

Utskottet erinrar om att de bestämmelser som finns

beträffande skolskjuts innebär inget hinder för en

kommun att svara för skolskjutskostnader t.ex. i de

fall då en elev valt att gå i en annan skola som

ligger längre bort än den skola som kommunen

anvisat. Utskottet finner för närvarande ingen

anledning att föreslå några ändringar i reglerna.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden i frågor där det enligt

gällande ordning ankommer på regeringen,

kommunen eller skolan att fatta beslut.

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor. Ett stort antal

motionsyrkanden rör frågor där det ankommer på

regeringen, kommunen eller skolan att fatta beslut.

Utskottet föreslår med hänvisning till gällande

ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden

avslås:

2001/02:Ub211 (kd) om ungdomars fritid,

2001/02:Ub224 (m) om behovet av en allsidig

historieskrivning i de delar av landet som inte

alltid tillhört Sverige,

2001/02:Ub266 (m) om kristendomens ställning inom

ämnet religionskunskap i skolan,

2001/02:Ub267 yrkande 3 (m) om aktuell information

om framsteg på miljöområdet,

2001/02:Ub288 yrkande 1 (m) om att skolans

resurser måste styras till kärnuppgifterna

undervisning, lärare och läromedel,

2001/02:Ub288 yrkande 2 (m) om skolans

lokalutnyttjande och administration,

2001/02:Ub288 yrkande 3 (m) om kommunens

hyressättning för skolan,

2001/02:Ub290 yrkande 1 (m) om att landets

kommunala skolor skall omvandlas till självständiga

enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling har att besluta om skolans

angelägenheter,

2001/02:Ub297 yrkande 1 (fp) om skolundervisning i

1900-talets historia,

2001/02:Ub354 yrkande 1 (kd) om ”moderna

hushållsskolor” som kulturbärare,

2001/02:Ub354 yrkande 2 (kd) om en ”modern

hushållsskola” som mötesplats för kvinnor och män

från olika kulturer,

2001/02:Ub360 (s) om flextid i skolan,

2001/02:Ub416 (s) om livskunskap som ämne i

skolan,

2001/02:Ub426 yrkande 2 (m) om nytänkande och

samverkan mellan olika aktörer i skolan,

2001/02:Ub445 (s) om tillgången till

undervisnings- och informationsmaterial om

vegetarisk och vegansk kost,

2001/02:Ub464 yrkande 3 (m) om att idrottsrörelsen

skall få bättre möjlighet att medverka i skolans

undervisning,

2001/02:Ub508 yrkande 1 (s) om betydelsen av att

lärarna kan förmedla och lära ut metoder för

konflikthantering,

2001/02:Ub542 (s) om lärarnas ansvar för att

motverka fördomar, både sina egna och andras, kring

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

livsvillkor,

2001/02:L367 yrkande 14 (fp) om homosexualitet,

bisexualitet, transsexualism och transvestism,

2001/02:L371 yrkande 34 (v, s, c, fp, mp) om att

läromedel inte får förmedla en fördomsfull syn på

HBT-personer,

2001/02:T465 yrkande 3 (c) om att ge Skolverket i

uppdrag att initiera och utvärdera projekt för

distansutbildning i grund- och gymnasieskolan,

2001/02:MJ288 yrkande 2 (mp) om nya råd för hur

barns och ungdomars lekplatser och skolgårdar skall

byggas i syfte att minska utsattheten för skadlig

och cancerframkallande UV-strålning,

2001/02:MJ288 yrkande 3 (mp) om en kampanj för

trädplantering på skolgårdar och lekplatser,

2001/02:MJ518 yrkande 17 (mp) om mat på dagis och

i skolan,

2001/02:MJ518 yrkande 22 (mp) om rättigheten att få

vegetarisk kost eller vegankost serverad i

ungdomsskolorna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Öppna förskolan och

familjedaghem, m.m. (punkterna 1, 2,

5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33,

38, 41, 43, 47, 49 och 50) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

2, 5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33, 38, 41, 43,

47, 49 och 50 borde ha följande lydelse:

1. Öppna förskolan och familjedaghem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub548

yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,

22 och 24.

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkandena

1, 6 och 9 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkandena 23 och 25 samt 2001/02:Ub454 (i denna

del).

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkande

7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub455 (i denna

del) och 2001/02:So501 yrkande 1.

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkande

8 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 8

och 2001/02:Ub222 yrkande 24.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub270 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 1 och

3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub286

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6,

2001/02:Ub290 yrkande 2, 2001/02:Ub363 yrkandena

1 och 3, 2001/02:Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637

yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt

2001/02:A391 yrkande 2.

20. Fler betygssteg

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub419,

2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och

2001/02:Ub495 samt avslår motionerna

2001/02:Ub212 och 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i

denna del).

21. Betyg tidigare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande

12 (i denna del) samt avslår motionerna

2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del),

2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17, 2001/02:Ub287

yrkandena 1, 2 och 4 samt 2001/02:Ub342 yrkande

1.

25. Ordning i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub342 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,

2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225 yrkande

2, 2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265

yrkandena 1–4, 2001/02:Ub433 yrkande 2 samt

2001/02:Ju266 yrkande 2.

26. Värdegrunden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub435

yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt 2001/02:Ub549

yrkande 9.

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena

8, 10 och 22 samt avslår motionerna 2001/02:Ub249

yrkande 3 och 2001/02:Kr247 yrkande 2.

32. Frågor om demokrati

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub218,

2001/02:Ub503, 2001/02:

Ub508 yrkande 2, 2001/02:K284 yrkande 2 och

2001/02:K381 yrkande 5.

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och

38 samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,

2001/02:Ub455 (i denna del) och 2001/02:A317

yrkande 17.

38. Nya ämnen och inslag i undervisningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen 2001/02:Kr429 yrkande 2 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub282 yrkande 1,

2001/02:Ub297 yrkande 2, 2001/02:Ub375,

2001/02:Ub409 och 2001/02:T286 yrkande 2.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub550 yrkande 1

samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 22,

2001/02:

Ub227, 2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303

yrkande 2, 2001/02:Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande

3, 2001/02:Ju237 yrkande 20, 2001/02:Ju322

yrkande 3, 2001/02:So371 yrkande 2, 2001/02:So495

yrkandena 16–18, 2001/02:So502 yrkande 1 och

2001/02:So615 yrkande 1.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande

14 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkandena

13 och 14, 2001/02:Ub221 yrkande 11,

2001/02:Ub293 yrkande 3, 2001/02:Ub387 yrkandena

2 och 3, 2001/02:Ub433 yrkande 1 samt

2001/02:Ub490.

47. Skolledare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande

15 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande

15, 2001/02:

Ub221 yrkande 21, 2001/02:Ub222 yrkande 18,

2001/02:Ub253 yrkande 5, 2001/02:Ub498 samt

2001/02:Ub551 yrkande 1.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub549 yrkande 1

samt avslår motionerna 2001/02:Ub322 yrkandena 14

och 16, 2001/02:Ub532, 2001/02:MJ338 yrkande 22,

2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande

12.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena

16, 17 och 19 samt avslår motionerna

2001/02:Ub214 yrkande 1, 2001/02:Ub215,

2001/02:Ub222 yrkande 20, 2001/02:Ub240 yrkande

12, 2001/02:Ub340, 2001/02:K381 yrkande 4 och

2001/02:A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att det är viktigt att

kommunerna erbjuder verksamhet i den öppna

förskolan. Inte minst kan verksamheten många gånger

vara en stor tillgång för ensamstående föräldrar.

Kristdemokraterna menar också att det är viktigt att

arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och

utvecklas. För att kunna ge det enskilda barnet den

trygghet, stimulans och det stöd det behöver måste

utgångspunkten vara barnets individuella behov.

Därmed behövs också olika alternativ för att möta

det. Med regeringens politik är risken uppenbar att

andra barnomsorgsformer än kommunala förskolan

försvinner. Situationen för de öppna förskolorna bör

bevakas med anledning av den allmänna förskolans

införande eftersom det finns en risk för att den

öppna förskolan konkurreras ut genom reformen om

allmän förskola. Vi menar att definitionen av

begreppen barnomsorg och förskola behöver

tydliggöras. Enligt vår uppfattning omfattar

begreppet barnomsorg såväl föräldrarnas omsorg i det

egna hemmet som omsorg i förskola, familjedaghem,

öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ och

andra former. Utgångspunkten för alla val av

barnomsorg måste vara barnets bästa, och föräldrarna

skall självfallet ha rätt att välja den

barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Barn har

olika behov och förutsättningar. Detta innebär att

det måste finnas ett varierat utbud av olika

barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna

hemmet. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub548 yrkandena 4 och 5

samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4, 22 och 24.

Barnomsorg är en omsorgsfråga och inte en

utbildningsfråga. Från att tidigare huvudsakligen ha

varit en omsorgsfråga som behandlats av

Socialdepartementet blev det en utbildningsfråga som

förlades under Utbildningsdepartementet. Om redan

mycket små barn sätts i något som alltmer liknar en

skola är inte steget långt från att börja mäta

barnens kunskaper mot varandra. När nu förskolan

integreras med skolan får den utbildningspedagogiska

verksamheten inte ske på bekostnad av den fria leken

och barnens behov av omsorg. Vi anser också att

tillsynen för förskoleverksamheten skall ligga på

kommunerna medan Skolverket ansvarar för tillsynen

av förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och skolan.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.

Vi menar vidare att det finns brister inom

skolbarnsomsorgen. Omsorgen för 10–12-åringarna är

särskilt svårt eftersatt i många kommuner. Vissa

kommuner erbjuder inte ens någon omsorg för denna

åldersgrupp, vilket strider mot gällande regler. Att

verksamheten är eftersatt visar sig också genom

bristande tillsyn från kommunernas sida. Bristande

styrning, avsaknad av behovsinventeringar, dåliga

lokaler och brist på personal är en del av de

brister som kan påvisas. Kommunerna måste ta sitt

ansvar och utveckla skolbarnsomsorgen framför allt

för åldersgruppen 10–12 år. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub548

yrkande 7.

Kristdemokraterna anser att förskolelärare,

fritidspedagoger, barnskötare, dagbarnvårdare och

andra som arbetar med barn utifrån sina olika

specialiteter måste ges goda möjligheter till

kompetenshöjning, vidareutbildning och forskning.

Det är viktigt att utbildning och fortbildning av

förskole- och skolpersonal omfattar såväl kunskaper

om de internationella konventioner som gäller barn,

familj och utbildning som kunskaper om att se och

tolka ett barns signaler när det far illa. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub548 yrkande 8.

Vi menar att det bör tillsättas en utredning som

granskar skolans mål. Det blir allt tydligare att

skolan står inför två problem. Det ena är om det kan

vara så att det har skett en förskjutning i

uppfattningen om vad som krävs för att målen skall

vara uppfyllda. Har vi råkat ut för en

kunskapsinflation i grund- och gymnasieskolan? Det

andra är att det verkar finnas lokala skillnader i

tolkningen av grund- och gymnasieskolans mål. Målen

skall vara så precist beskrivna att tolkningar inte

skall kunna förekomma. Finns det utrymme för

tolkning mellan skolor bör detta åtgärdas, eftersom

det sätter de målrelaterade betygen ur spel. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub270.

Vi anser att betyg bör ges i en sexgradig skala.

Förändringen från de fem betygssteg som fanns

tidigare har inneburit en försämring för eleven

såväl i betygens funktion av positiv återföring som

i funktionen av urvalskriterium för vidare studier.

De nuvarande tre betygsstegen blir alltför vida och

trubbiga. Skillnaden är stor mellan att ha ett svagt

eller ett starkt G i ett visst ämne men den framgår

inte av betyget och incitamentet att försöka höja

betyget blir svagt. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub419,

2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och

2001/02:Ub495.

Kristdemokraterna anser också att betyg bör ges

senast från årskurs sju för att eleverna skall kunna

vänja sig vid systemet i god tid före slutbetyget i

årskurs nio. Dessutom bör skriftlig information om

elevens kunskaper och utveckling i förhållande till

de angivna kravnivåerna i läroplanen ges senast från

och med årskurs fem. Det är viktigt för att de

elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen

skall kunna få det på ett tidigt stadium. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).

När det gäller frågor om ordning i skolan menar

Kristdemokraterna att barn har behov av att det

sätts gränser. Eleven mår oftast bättre av att veta

vad som är acceptabelt och vad som inte är det.

Därmed vore det rimligt att skolan också skall kunna

ge skriftliga omdömen i ordning och uppförande.

Detta skall givetvis inte ses som bestraffning för

bråkstakar, utan som en vägledning för eleven vilket

beteende som är acceptabelt. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub342

yrkande 3.

Kristdemokraterna menar att det är viktigt att

värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med

i gemensamma dokument för förskoleklass och skola.

Vi anser att läroplanerna för förskoleklass,

särskolan, grundskolan och gymnasiet skall innehålla

tydliga avsnitt som handlar om värderingar. I

läroplanen för förskolan uttrycks dock värdegrunden

mycket diffust då man nöjer sig med att tala om

demokratiska värderingar utan att det kopplas till

något etiskt synsätt. Det är anmärkningsvärt att

förskola och grundskola har olika etisk värdegrund

som bas för sina verksamheter. Vi anser att

läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet skall hänvisa till

den kristna traditionen i vårt land och den etik som

bygger på denna tradition. Det är viktigt att

värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i all

undervisning för att skapa ett klimat där alla möter

varandra med respekt. Skolans värdeförmedling måste

ske i alla ämnen. Religionsämnet spelar dock en

särskild roll för förmedling av vårt kristna

kulturarv. För att kunna diskutera värdegrunden och

etiska frågor men också för att kunna jämföra med

och förstå andra kulturer och religioner är det

viktigt att alla elever ges goda baskunskaper i det

svenska kulturarvet, där kristendomen utgör en

viktig kärna. Vi anser också att varje kommun

kontinuerligt bör genomföra forbildning för all

skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som

behandlar skolans värdegrund. Varje skola bör sedan

göra en plan för hur man i undervisningen och i hela

skolans verksamhet, till exempel genom etiska samtal

med eleverna, kan omsätta skolans värdegrund i

praktiken. Skolverket bör utöva tillsyn över hur

värdegrunden omsätts i praktiken. Slutligen anser vi

att all samhällsstödd vuxenundervisning bör bygga på

denna värdegrund. Eftersom vuxna människor själva

väljer inriktning på sin utbildning och har förmågan

att reflektera över den information som ges på ett

annat sätt än barn behöver dock kravet att

undervisningen skall vara icke-konfessionell inte

finnas med inom vuxenutbildningen. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub435 yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt

2001/02:Ub549 yrkande 9.

Kristdemokraterna anser att undervisningen i

praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats i

skolan. Teori och praktik behöver varvas under

skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen

som omväxling i skolvardagen. Vidare bör kulturen

leva i skolan och genomsyra verksamheten. Den kan

finnas som en kreativ dimension både i korridorer

och klassrum. Bild, ord, film, musik och rörelse är

naturliga element som kan fungera som självklara

inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas

betydelse för barns och ungdomars utveckling bör

understrykas. Vi menar också att naturkunskap och

religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden

mellan de olika blocken fördelas. Åtgärder bör

sättas in, t.ex. i form av fortbildning om det anses

behövligt. Det är olyckligt att riksdagen på

regeringens förslag beslutat återgå till möjligheten

att ge blockbetyg i ämnen som är förlagda i block.

Det ökar risken för att vissa ämnen inom blocket

blir osynliga. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 8, 10 och 22.

Många unga är i dag engagerade i föreningar och

får där lära sig demokrati och att ta ansvar. Denna

kunskap skall vara meriterande och bl.a. kunna

tillgodoräknas vid olika ansökningar. Det icke

formella lärandet behöver uppvärderas. För att detta

skall få genomslag måste det komma ett nationellt

initiativ. Vi begär därför att regeringen föreslår

åtgärder för att uppvärdera det icke formella

lärandet. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Kr426 yrkande 2.

Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning

är positiv för den enskilde individen. Dessutom är

det en tillgång för samhället med olika

invandrargruppers språkkunskaper och kulturella

kompetens. Sverige har nytta av två- och

flerspråkiga invånare på en mängd områden. Rätten

till hemspråksundervisning måste stärkas

ytterligare. Sveriges nationella minoriteter är en

levande del av det svenska samhället, och deras

språk är en värdefull del av den svenska kulturen.

Genom att tillerkänna dem språkliga och etniska

rättigheter stärks deras självtillit och kulturella

identitet. Nationella minoriteter skall kunna

använda sitt språk i kontakten med centrala

myndigheter. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och 38.

Kristdemokraterna menar att medieundervisning

innebär att förmedla såväl ett teoretiskt vetande

som ett praktiskt kunnande. Genom en kombination av

analys och produktion ges de unga en möjlighet att

lära sig att kritiskt värdera medierna. Skolan har

ett ansvar att föra in mediekultur i undervisningen.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Kr429 yrkande 2.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att

arbeta med upplysning om skadeverkningarna och

riskerna med alkohol, narkotika och tobak överallt

där ungdomar vistas. Vi anser därför att Skolverket

skall verka för att förbättra skolans ANT-

undervisning. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub550 yrkande 1.

Kristdemokraterna vill peka på att många

nyutbildade lärare bara jobbar ett par år för att

sedan övergå till annan verksamhet. Vi vill att

varje nyutexaminerad lärare får en erfaren lärare

som personlig mentor under sitt första arbetsår. Ett

sådant system skulle gynna skolans utveckling i

stort. De nyutbildade lärarna får successivt växa in

i sitt arbete, och de mer rutinerade lärarna får ta

del av nya perspektiv som kan bidra till att

utveckla deras egen undervisning. De äldre lärarnas

kunskaper och erfarenheter måste tas till vara

bättre. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 14.

Skolledaren slits i dag mellan rollen som

administrativ chef och huvudansvarig för den

pedagogiska utvecklingen. Samstämmiga studier visar

att rektorerna har hög arbetsbelastning och är

stressade. Kristdemokraterna menar att det måste

skapas förutsättningar för skolledaren att vara

närvarande i vardagsarbetet. Skolledarens roll när

det gäller att entusiasmera, skapa sammanhållning

och ett positivt skolklimat kan inte nog värderas.

Ett skolområde bör inte vara större än att

skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och

inspiratör men också administratör och ekonomisk

förvaltare. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 15.

Kristdemokraterna anser att alla medborgare bör få

rätt till minst gymnasieutbildning.

Gymnasieutbildningen faller inte under skolplikten

men att ha en gymnasieutbildning är en självklarhet

och nödvändighet inom de flesta yrken i dag. Vi

anser därför att rättigheten till utbildning för

vuxna bör utsträckas till att gälla inte bara

grundläggande utbildning utan även utbildning på

motsvarande gymnasienivå. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub549 yrkande 1.

Kristdemokraterna menar att det bästa sättet att

utveckla elevernas känsla för demokratiska

beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för

gemensamma samhällsangelägenheter är att ge eleverna

inflytande och ansvar. För att elevmedverkan och

elevinflytande skall utvecklas genom skolåren behövs

mer fasthet och struktur. Mål och visioner måste

tydliggöras och etappvis utvecklas. En lagstadgad

miniminivå av elevinflytande bör införas. Vi anser

också att föräldrar måste få kunskap om värdet av

att tala positivt om skolan, att förhöra läxor, att

uppmuntra när det går framåt och att stödja när det

är svårt. Föräldrar skall ha möjlighet att vara

delaktiga i skolvardagen. Det underlättar samarbetet

mellan hem och skola att miljön är bekant och

upplevd. Kristdemokraterna vill se en styrelse på

varje skola. De kommunala skolorna måste få större

frihet att besluta om sina egna angelägenheter. I

styrelsen skall finnas rektorer, representanter för

personal, elever och lärare, men även andra

intressenter är tänkbara, t.ex. företagare, f.d.

elever eller släktingar till elever. Rektorn och

styrelsen är utifrån den ekonomiska ram och de mål

som är uppsatta fria att själva besluta om och

utforma skolans verksamhet. Kommunen i sin tur är

ansvarig för de ekonomiska ramarna samt för

uppföljning och utvärdering. Staten har ansvar för

lagar och styrdokument samt för tillsyn, uppföljning

och utvärdering på ett nationellt plan. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19.

2. Barnomsorgens verksamhet och

tillsyn, m.m. (punkterna 2, 6, 9,

14, 16, 20, 21, 25, 31, 39, 41, 43,

46 och 47) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,

6, 9, 14, 16, 20, 21, 25, 31, 39, 41, 43, 46 och 47

borde ha följande lydelse:

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkandena

23 och 25 samt avslår motionerna 2001/02:Ub454 (i

denna del) och 2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och

9.

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 8 och 2001/02:Ub222 yrkande 24 samt

avslår motion 2001/02:

Ub548 yrkande 8.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:So637 yrkande 1

samt avslår motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 1

och 3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande 2,

2001/02:Ub363 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub523

yrkande 1, 2001/02:

N364 yrkande 3 samt 2001/02:A391 yrkande 2.

14. Skolstart vid sex års ålder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande

17.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkande 3,

2001/02:Ub463 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:Ju325 yrkande 2.

20. Fler betygssteg

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7

(i denna del) samt avslår motionerna

2001/02:Ub212, 2001/02:

Ub419, 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och

2001/02:Ub495.

21. Betyg tidigare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7

(i denna del) samt avslår motionerna

2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17, 2001/02:Ub287

yrkandena 1, 2 och 4, 2001/02:Ub342 yrkande 1

samt 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).

25. Ordning i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 11, 2001/02:Ub222 yrkande 13 och

2001/02:Ub225 yrkande 2 samt avslår motionerna

2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:

Ub265 yrkandena 1–4, 2001/02:Ub342 yrkande 3,

2001/02:Ub433 yrkande 2 samt 2001/02:Ju266

yrkande 2.

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub249 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub446 yrkandena 8,

10 och 22 samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.

39. Skolans ansvar för elevers hälsa och

motion

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 4

samt avslår motionerna 2001/02:Ub293 yrkande 2,

2001/02:Ub346 yrkande 2, 2001/02:Ub364 yrkandena

1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 9, 2001/02:Ub464

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub476 samt 2001/02:

So612 yrkande 4.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande

22 samt avslår motionerna 2001/02:Ub227,

2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303 yrkande 2,

2001/02:Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande 3,

2001/02:Ub550 yrkande 1, 2001/02:Ju237 yrkande

20, 2001/02:Ju322 yrkande 3, 2001/02:So371

yrkande 2, 2001/02:So495 yrkandena 16, 17 och 18,

2001/02:So502 yrkande 1 samt 2001/02:So615

yrkande 1.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkandena

13 och 14 samt 2001/02:Ub221 yrkande 11 och

avslår motionerna 2001/02:Ub293 yrkande 3,

2001/02:Ub387 yrkandena 2 och 3, 2001/02:

Ub433 yrkande 1, 2001/02:Ub446 yrkande 14 samt

2001/02:Ub490.

46. Specialisttjänster

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande 2

samt avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande 13.

47. Skolledare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21 och

2001/02:Ub222 yrkande 18 samt avslår motionerna

2001/02:Ub253 yrkande 5, 2001/02:Ub446 yrkande

15, 2001/02:Ub498 och 2001/02:Ub551 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det behövs tydliga mål i

förskolan. Det bör vara två typer av mål. Den ena

uppsättningen mål skall ange inriktningen på

förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en

önskad kvalitetsutveckling – mål att sträva mot. Den

andra uppsättningen mål skall uttrycka vad varje

barn skall ha uppnått när det lämnar förskolan.

Sådana mål att uppnå saknas i förskolan men finns

för grundskolan och alla andra skolformer. Att inte

ha klart uppställda mål försvårar

resultatuppföljningen av verksamheten. Föräldrarna

har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och

utveckling. Jag menar därför att förskolans arbete

med barnen skall ske i nära samarbete med

föräldrarna. För föräldrarna är förskolan, skolan

och skolbarnsomsorgen viktiga mötesplatser där de

träffar andra föräldrar och samtidigt har tillfälle

till kontakt med personal som möter deras barn varje

dag. Det är därför viktigt att personalen inom

förskolan har utbildning och kunskap för att kunna

tolka och förmedla viktig information, som både

familjen och personalen behöver för ett samarbete.

Samarbetet behöver också ständigt utvärderas. För

att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt

inflytande i förskolans verksamhet skall varje

förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,

arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och

skyldigheter. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkandena 23 och 25.

Jag menar också att det skall vara

högskoleutbildade förskolelärare som skall ha

ansvaret för den pedagogiska verksamheten. När

förskolan har ett större ansvar än tidigare är det

oerhört viktigt att det är utbildad personal som har

huvudansvaret för verksamheten. Målet är att all

personal med pedagogiskt ansvar skall vara

högskoleutbildad. Det är också viktigt att

barnskötarna ges möjlighet till vidareutbildning

till förskolelärare. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub220 yrkande

8 och 2001/02:Ub222 yrkande 24.

Folkpartiets frihetsmanifest för personligt ansvar

och egen makt över vardagen innebär för skolans del

att det liberala kunskapsidealet skall

återupprättas. Vi behöver en kunskapsskola som ger

våra unga en gedigen grund att stå på i livet.

Läraryrket måste uppvärderas. Det måste bli arbetsro

i skolorna. Resultaten måste uppvärderas mer än i

dag. Det är de elever som behöver skolan mest som

blir de stora vinnarna i en skola som vågar ställa

krav. Vi vill satsa på kvalitet i all undervisning,

från förskola till högskola. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:So637

yrkande 1.

Folkpartiet anser att elever normalt skall börja

grundskolan vid sex års ålder och avsluta den när

målen uppnåtts. Elever skall också kunna börja

senare om det är lämpligare med tanke på deras

mognadsnivå. Eleverna skall få en mjuk start på

skolan med utrymme för lärorik lek. Ett samarbete

mellan förskollärare och grundskolelärare skall

garantera att barnet får utvecklas från sin egen

nivå. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 17.

Jag anser också att skollagen skall ändras så att

alla elever har rätt till undervisning och stöd även

efter skolpliktens upphörande tills de blir behöriga

till gymnasieskolans nationella program eller kan

börja i vuxenutbildning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 3.

Folkpartiet menar att betygsskalan bör bli

sexgradig. Det är för få steg i dag för att betygen

skall visa upp vilka kunskaper eleven har uppnått.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del).

I dag delas de första betygen ut på höstterminen i

årskurs åtta. Det tycker Folkpartiet är för sent.

Jag anser att elever, föräldrar, skola och

skolpolitiker tidigare än i åttan bör få det tydliga

besked om elevens kunskapsutveckling som betyget

innebär. Alla elever skall få betyg från årskurs

sex. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna

del).

Jag menar att lärare och elever behöver ordning,

reda och arbetsro i skolan. Bland annat är skolk är

ett växande problem i många skolor, vilket leder

till att det är svårt att bedriva en ordnad

undervisning. Undervisning förutsätter närvaro av

eleverna. Skolket ökar om en elev känner sig

otillfredsställd med sina studieresultat. Därför

måste man satsa mer stödinsatser på elever som

kommit efter. Det är också viktigt att skolan

utfärdar ett handlingsprogram mot skolk som anger

vilka regler som skall gälla och hur de skall

upprätthållas. Folkpartiet anser att det skall vara

möjligt att ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen.

I tidigare årskurser skall föräldrarna regelbundet

få skriftlig information om sina barns frånvaro. För

att få betyg skall eleven ha varit närvarande på

lektionerna. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,

2001/02:Ub222 yrkande 13 och 2001/02:Ub225 yrkande

2.

Jag anser också att man bör se över konstruktionen

med undervisning av historia i ett

samhällsorienterande block så att inte historieämnet

riskerar att förlora sin identitet och sin

lärarkompetens. Denna fråga bör utredas snarast. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub249 yrkande 3.

Folkpartiet anser att försämringen av folkhälsan

är oerhört allvarlig. Vi måste snarast göra insatser

för att förändra människors hälsobeteende. Samtidigt

som idrottsrörelsen engagerar en mycket stor del av

ungdomen finns det ett växande antal fysiskt helt

passiva. Idrottsrörelsen kan som frivillig

folkrörelse aldrig ha huvudansvaret för att nå alla

barn och ungdomar med ett positivt budskap om

motionens och den fysiska aktivitetens betydelse

samt en allmän hälsofostran. Denna uppgift ligger,

och måste framöver också ligga, på skolan. Denna

fråga bör utredas snarast. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Kr427

yrkande 4.

Jag ser allvarligt på att det verkar bli allt

lättare för ungdomar att få tag i alkohol och

narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker allt längre

ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa

attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del

ungdomar. Folkpartiet föreslår en nationell

handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av

alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub221 yrkande 22.

Folkpartiet anser att det måste vara möjligt för

lärare att utvecklas genom att bedriva

universitetsstudier eller genomgå kvalificerad

fortbildning. Skolans skyldighet att erbjuda

fortbildning och vidareutbildning måste slås fast.

Läraryrket är ett yrke som aldrig får vara statiskt.

En medveten plan för varje lärares ämnesfördjupning

och pedagogiska fortbildning måste göras upp i

skolorna. Resurser måste avsättas för att alla

lärare skall ha möjlighet att följa nyheter och

debatt inom sitt undervisningsfält. Folkpartiet

menar också att man måste värna om lärarnas och

rektorernas professionalism genom att de får fatta

beslut i pedagogiska och ämnesteoretiska frågor.

Sådana beslut skall inte lämnas över till styrelser

med lekmän och elever. Jag menar också att

läraryrkets status måste höjas för att locka

studenter att bli lärare och för att hindra

studenter från att hoppa av läraryrket. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub220 yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Ub221

yrkande 11.

I dag är det svårt att utvecklas inom läraryrket,

och en stor andel lärare är missnöjda med

karriärmöjligheterna i skolan. Jag anser att

särskilda karriärtjänster bör inrättas. Det kan

handla om att bli mentor för någon yngre lärare,

huvudlärare, ämnesansvarig eller att få en

pedagogisk ledarfunktion på skolan. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub220

yrkande 2.

Rektor och skolledning har en mycket viktig roll

att spela i den pedagogiska utvecklingen i skolorna.

Rektor är fortfarande mer administratör än

pedagogisk ledare. Som pedagogisk ledare har rektor

det övergripande ansvaret för att målen uppfylls och

att verksamheten följs upp och utvärderas i

förhållande till de mål skolan har. Rektors uppgift

som pedagogisk ledare måste därför slås fast i

riktlinjerna för skolan, och genom uppföljning måste

staten försäkra sig om att rektorstjänsterna

tillsätts med personer som ser som sin huvudsakliga

uppgift att vara pedagogiska ledare. Genom att

tidsbegränsa tjänsten och ge väsentligt högre lön

kan tjänsten som skolledare bättre svara mot skolans

förändringar och nya krav. Därmed bör en översyn

göras av på vilket sätt villkoren för

rektorstjänsterna kan förbättras. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub220 yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21

och 2001/02:Ub222 yrkande 18.

3. Barnomsorgens verksamhet och

tillsyn, m.m. (punkterna 2, 5, 8,

11, 33 och 50) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,

5, 8, 11, 33 och 50 borde ha följande lydelse:

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub454 (i denna

del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkandena 23 och 25 samt 2001/02:Ub548 yrkandena

1, 6 och 9.

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna

del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub548 yrkande

7 och 2001/02:So501 yrkande 1.

8. Tillståndsgivning för förskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub454 (i denna

del).

11. Skolverkets tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna

del).

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna

del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,

2001/02:Sf399 yrkandena 30 och 38 samt

2001/02:A317 yrkande 17.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K381 yrkande 4

samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande 1,

2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande 20,

2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,

2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19 samt

2001/02:A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Miljöpartiet menar att reglerna för tillsynen av

förskolans verksamhet är otydliga och bör preciseras

med angivande av vilken instans som har

tillsynsansvar. Kommunen bör ha ansvaret för den

löpande tillsynen och ett överordnat ansvar för

tillsynsverksamheten bör läggas hos Skolverket. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub454 (i denna del).

När det gäller skolbarnsomsorgen menar jag att det

är viktigt att skolorna inte av besparingsskäl gör

avkall på kvalitetskraven. Barngrupperna är t.ex.

ofta för stora för att en bra verksamhet skall vara

möjlig. Tillsynen över skolbarnsomsorgen är dessutom

illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar

för en god tillsyn bör förtydligas och tillsynen få

en fastare organisation. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub455 (i denna

del).

Jag menar också att en utredning skall tillsättas

för att dels närmare undersöka hur

tillståndsgivningen för att starta enskilda

förskolor hanteras i landets samtliga kommuner, dels

lämna förslag om ett nytt system för

tillståndsgivning och därvid särskilt beakta

möjligheten att införa regler som liknar dem som

gäller tillståndsgivningen i grundskolor. Det jag

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub454 (i denna del).

Miljöpartiet anser att skolan skall vara en skola

för alla. Jag menar att det är angeläget att de

förstärkningar av kommunernas ekonomi som nu görs

verkligen kommer skolan till del. Parallellt med den

pågående utvecklingen av skolväsendet måste särskild

uppmärksamhet riktas på de elever som har behov av

särskilt stöd. Miljöpartiet menar att det skolan

framför allt behöver under den närmaste framtiden är

arbetsro och ökade resurser. Det skall ankomma på

Skolverket att i tillsynsarbetet uppmärksamma att

elever med behov av särskilt stöd också får detta.

Miljöpartiet menar att tillsynen över skolan borde

skärpas så att elevernas rättigheter till likvärdig

utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det

är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens

innehåll och sociala förhållanden vid skolan. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub455 (i denna del).

Jag vill särskilt framhålla att minoritetsgruppers

rätt till undervisning i sitt modersmål skall

skyddas. En viktig förutsättning är naturligtvis

tillgången på goda språklärare. Dessa skall ha god

lärarutbildning och erbjudas möjlighet till

lärarutbildning i flera ämnen. Deras verksamhet

skall inte särbehandlas i skolan utan inordnas i

kollegiets arbete, och lärarna skall få en fastare

plats i lärarlaget. De modersmålslärare som nu är

verksamma och inte har lärarutbildning skall

erbjudas kvalificerad fortbildning. Skolledningen

måste ansvara för att organisation och

schemaläggning av undervisningen sker på samma sätt

och med samma krav på smidighet som för övriga ämnen

i skolan. Detta ställer stora krav på skolledningen

– att samordna mellan rektorsområden och ofta även

över kommungränser. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub455 (i denna

del).

Miljöpartiet anser att elevråd och skolkonferenser

bör fungera som remissorgan för kommunerna.

Miljöpartiet vill att skolor med elevmajoritet i sin

styrelse skall uppmuntras och att elever har rätt

att närvara vid anställningsintervjuer av skolans

personal. Elever skall också få kunskap om vilka

rättigheter de har, dels i den nationella

lagstiftningen, dels enligt FN:s barnkonvention.

Detta bör skrivas in i läroplanen. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:K381

yrkande 4.

4. Maxtaxans konsekvenser, m.m.

(punkterna 3 och 28) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3

och 28 borde ha följande lydelse:

3. Maxtaxans konsekvenser

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub318.

28. Individuell anpassning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkandena 4

och 6 samt 2001/02:Ub363 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att en uppföljning av maxtaxans

konsekvenser för barnens förskolemiljö bör göras.

Eftersom barnomsorgen blir billigare för familjen

kan ett möjligt utfall av maxtaxan bli att

föräldrarna väljer att ha barnen längre tider i

förskolan. Om inte mer personal anställs kommer då

personaltätheten att sjunka. Det är då barnen som

blir lidande. Det har visat sig att t.o.m. barnen

upplever stress i förskolan. Det är viktigt att

metoder utvecklas för att kontinuerligt från starten

följa upp förskolans verksamhet, med syfte att

barnens miljö skall förbättras och inte försämras.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub318.

Vi menar att skolan finns för att var och en skall

kunna få det stöd och de utmaningar han eller hon

behöver för sin kunskapsutveckling. Utbildningen

måste anpassas till elevens förutsättningar. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub233 yrkande 2.

5. Förskoleklassen, m.m. (punkterna

4, 9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49

och 52) – m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,

9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49 och 52 borde ha

följande lydelse:

4. Förskoleklassen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande

13 samt avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande 2.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 1 och 3, 2001/02:A391 yrkande 2,

bifaller delvis motion 2001/02:Ub290 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkandena 1

och 2, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1

och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub363

yrkandena 1 och 3, 2001/02:

Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 1 samt

2001/02:N364 yrkande 3.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub463 yrkande

1, bifaller delvis motion 2001/02:Ju325 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande 3,

2001/02:Ub240 yrkande 3 samt 2001/02:Ub463

yrkande 2.

18. Grundskoleexamen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen 2001/02:Ub233 yrkande 14 samt

avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 5.

21. Betyg tidigare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 16 och 17 och 2001/02:Ub287 yrkandena 1

och 2 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 7 (i denna del), 2001/02:Ub287 yrkande 4,

2001/02:Ub342 yrkande 1 samt 2001/02:Ub446

yrkande 12 (i denna del).

25. Ordning i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265 yrkandena 1–4

och 2001/02:Ju266 yrkande 2, bifaller delvis

motion 2001/02:Ub342 yrkande 3 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,

2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225 yrkande 2

och 2001/02:Ub433 yrkande 2.

30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub286 yrkande

3.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 6, 2001/02:Ju322 yrkande 3, bifaller

delvis 2001/02:Ub227 och 2001/02:So371 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 22,

2001/02:Ub303 yrkande 2, 2001/02:Ub355,

2001/02:Ub477 yrkande 3, 2001/02:Ub550 yrkande 1,

2001/02:Ju237 yrkande 20, 2001/02:

So495 yrkandena 16–18, 2001/02:So502 yrkande 1

samt 2001/02:So615 yrkande 1.

47. Skolledare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub253 yrkande 5

samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 15,

2001/02:Ub221 yrkande 21, 2001/02:Ub222 yrkande

18, 2001/02:Ub446 yrkande 15, 2001/02:Ub498 samt

2001/02:Ub551 yrkande 1.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub532 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub322 yrkandena 14 och

16, 2001/02:Ub549 yrkande 1, 2001/02:MJ338

yrkande 22, 2001/02:MJ341 yrkande 6 samt

2001/02:N262 yrkande 12.

52. Entreprenad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande

29.

Ställningstagande

Moderaterna anser att en barnskola bör införas. Den

nuvarande sexårsverksamheten skall få utvecklas till

en frivillig barnskola med tydliga pedagogiska

ambitioner att ta vara på varje barns förmåga till

tidig inlärning. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande13.

Vi menar att de socialdemokratiska regeringarna

under 1990-talet bär ansvar för problemen med

förnyelsen av skolan. Man har inte försäkrat sig om

att göra regelverk, mål och intentioner kända, och

därför har man underlåtit att ta initiativ när

okunskap eller missförhållanden blivit uppenbara.

Därutöver har den avreglering som borde ha

genomförts inte blivit av. Vidare menar vi att

tilltron till varje barns och ungdoms förmåga är

grundläggande för att skolan skall nå goda resultat.

Forskning om framgångsrika skolor visar betydelsen

av att skolan prioriterar skolans kunskapsmål och

att de som arbetar där har höga förväntningar på att

elever är läraktiga. Vår uppfattning att varje

individ behövs och är viktig tillsammans med tron

att alla kan uppnå skolans grundläggande mål leder

till öppenhet för en mångfald när det gäller

arbetsformer och pedagogik. Det nuvarande

utbildningssystemet klarar inte att möta vare sig

enskildas behov eller arbetsmarknadens krav. Många

rapporter påvisar brister i elevernas baskunskaper,

och många elever uppnår inte behörighet till ett

nationellt program på gymnasieskolan. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub233 yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:A391

yrkande 2 och delvis bifalla motion 2001/02:Ub290

yrkande 2.

Vi menar också att inget barn skall behöva lämna

grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.

Elevens rätt måste stärkas i skollagen. Eleven måste

ha rätt till den kunskap utbildningen borde syfta

till – att faktiskt få det stöd och den hjälp som

krävs för att man skall klara skolans kunskapsmål.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub463 yrkande 1 och delvis

bifalla motion 2001/02:Ju325 yrkande 2.

Det behövs en ökad medvetenhet om att skolplikten

kan upphöra tidigare än det år eleven fyller sexton

om han eller hon nått grundskolans mål. Styrelsen

för utbildningen skall göra denna bedömning utifrån

det enskilda fallet, men i dag saknas former för

sådan prövning. Vi föreslår att frågan om ett slags

grundskoleexamen utreds och att en sådan ger

behörighet till fortsatta studier i gymnasieskolan.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub233 yrkande 14.

För att säkra möjligheter till nationella

jämförelser och kvalitetssäkring behövs nationella

betyg. Sådana kan också vara användbara för

antagning till senare utbildningar. Betyg och

omdömen kan också vara ett pedagogiskt verktyg. För

att ge utrymme för skolor som önskar att sätta betyg

tidigare bör skollagen ändras så att staten enbart

reglerar när obligatoriska betyg skall ges. Dock

måste betyg sättas i grundskolan senast i årskurs

sex. Betygskriterier och antal steg för ”lokala”

betyg fastställs lokalt, under det att nationella

betyg även framgent skall ges efter riktlinjer som

gäller för alla skolor. Vad gäller de nationella

betygen anser vi att det behövs fler betygssteg än i

dag. Vi anser att skolans signalsystem måste vara

tydligt gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap.

Att tillräcklig tydlighet saknas är en orsak till

att barn kan gå igenom hela grundskolan utan att

brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller

åtgärdas. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17

samt 2001/02:Ub287 yrkandena 1 och 2.

Moderaterna menar att det behövs en översyn av

skolförordningens bestämmelser om disciplinära

åtgärder mot elever. Frågor om möjligheter till

avstängning och om ansvarsfördelning mellan hem och

skola när det gäller elevers uppförande måste

diskuteras. Det finns också skäl att pröva frågan om

vad som kan göras för att förhindra att skolor och

enskilda lärare gömmer disciplinproblem. Vi anser

att skolorna borde åläggas skyldighet att informera

föräldrar och skolhuvudmän i ordnings- och

uppförandefrågor. Skolsystemet måste ge signaler som

innebär att skolan och samhället fäster avseende vid

elevers uppförande. I dag innebär avsaknaden av

betyg att detta inte uppfattas som en betydelsefull

komponent i en elevs register. En förändring i

skollagen bör göras så att varje skola får rätt att

sätta betyg i ordning och uppförande.

Betygskriterier för sådana skall utarbetas lokalt

och vara en del av den enskilda skolans

kvalitetsarbete. Skriftliga omdömen om eleverna bör

också innehålla information om elevens uppförande

och ordning. Ordning är nödvändig för att elever

skall ha en chans att tillägna sig kunskap. Var

fjärde elev lämnar i dag skolan med ofullständiga

betyg, och en bidragande orsak till det är givetvis

skolk och bristande ordning. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening samt därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265 yrkandena 1–4 och

2001/02:Ju266 yrkande 2 samt delvis bifalla motion

2001/02:Ub342 yrkande 3.

Vår uppfattning är att politiken skall skapa

förutsättningar för samt uppmuntra och stödja

människors växande och lärande. Men politiken kan

inte ha svaret på hur utbildningar bör utformas för

olika människor. Den kommunala enhetsskolan och

likhetsideologin måste avvecklas till förmån för

individanpassning av undervisningen. Lösningen på

det svenska utbildningssystemets problem ligger inte

i att genomföra någon ny enhetslösning. Olika

utbildningsformer, profiler och inriktningar måste

tillåtas och uppmuntras att existera parallellt. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub286 yrkande 3.

Moderaterna anser att samarbetet mellan skolan och

socialtjänsten behöver utvecklas och ges direkt

konkreta former när ungdomar ställts under

socialtjänstens övervakning. Det är viktigt att

regler för sekretess m.m. inte omöjliggör ett

fungerande samarbete i syfte att förebygga brott och

missbruk bland unga. Vidare bör skolan ha en absolut

plikt att informera föräldrar när ett avvikande

beteende uppstår hos ett enskilt barn. Både personal

och lärare i skolan har goda möjligheter att tidigt

upptäcka sådana förändringar, och informationen är

av stor vikt för föräldrarna. Detta förutsätter dock

att skolpersonal kontinuerligt får utbildning om

droger, påverkanstecken och olika symptom och

verkningar av drogmissbruk. Skolans och barnavårdens

arbete med att förebygga, upptäcka och hejda

narkotikan bland ungdomar bör förstärkas. Vi vill

också i sammanhanget hänvisa till vår motion i

anledning av propositionen Nationell

narkotikahandlingsplan (2001/02:91) där vi tillför

ANT-utbildningen i skolan för elever, lärare och

skolpersonal 40 miljoner kronor. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ju322 yrkande 3 och

delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub227 och

2001/02:So371 yrkande 2.

Skolan behöver skickliga ledare. Tyvärr tvingas

skolledare arbeta mera med ekonomi och

administration än med pedagogik. Varje skola måste

ha en pedagogisk ledare som inte nödvändigtvis också

behöver leda skolans administration. Skolledningen

måste stärkas. Den enskilde läraren måste också ges

kunskaper i ledarskap. Det är mycket viktigt att

alla lärarstuderande lär sig principerna för ett

aktivt ledarskap och hur man praktiskt tillämpar

utvärdering, uppföljning och betygssättning. Varje

lärare måste kunna formulera mål för sitt och

elevernas arbete. Goda insikter i hur man

utvärderar elevers arbete är nödvändiga för lärarens

utvecklingssamtal med elever och deras föräldrar

samt för den pedagogiska diskussionen i stort. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub253 yrkande 5.

Vi föreslår att regeringen lägger fram förslag

till ändring av intagningsreglerna vid komvux för

att komma till rätta med de omvända

incitamentsstrukturerna. Många elever som lämnar

gymnasiet väljer att komplettera sina betyg på

komvux. Komvux har i praktiken blivit ett fjärde

gymnasieår för många elever. Problemet är komvux

intagningsregler genom att det i första hand är den

som har sämst betyg, helst inga alls, som antas.

Duktiga elever som vill komplettera sina betyg måste

alltså konkurrera omvänt. De tvingas ofta flytta

till mindre orter där det är möjligt att komma in på

komvux även om man har bra betyg. Detta föder ett

tråkigt taktikläsande bland elever på gymnasiet. Man

offrar hellre ett ämne totalt än försöker att läsa

det. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub532.

Moderaterna menar att det finns ett stort behov av

att skolan öppnas för att kunna ta vara på kompetens

och lösningar som finns på olika håll i samhället.

En sluten skolmiljö, som präglas av kommunala

skolmonopol, uppfyller inte de krav och har inte den

kompetens som krävs för att ge alla elever

utbildning av hög kvalitet. Entreprenad är inte

liktydigt med privatisering; kommunen behåller

huvudmannaskapet – med åtföljande inflytande och

ansvar – men kan överlåta myndighetsutövning såsom

betygssättning. Vi anser att skolornas möjlighet att

lägga ut undervisning på entreprenad skall vidgas

till att gälla också grundskolan och flertalet

ämnen. Ansvaret för att undervisningens kvalitet och

skolans verksamhet hålls samman skall vila på

skolans ledning och skolhuvudmannen. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233

yrkande 29.

6. Förskoleklassen, m.m. (punkterna

4, 9, 16, 28, 32, 49 och 50) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,

9, 16, 28, 32, 49 och 50 borde ha följande lydelse:

4. Förskoleklassen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande 2

samt avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande 13.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena

1 och 2 samt avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6,

2001/02:Ub290 yrkande 2, 2001/02:Ub363 yrkandena

1 och 3, 2001/02:Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637

yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt

2001/02:A391 yrkande 2.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande 3,

2001/02:Ub463 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:Ju325 yrkande 2.

28. Individuell anpassning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena

4 och 6 samt avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 2 och 2001/02:Ub363 yrkande 2.

32. Frågor om demokrati

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub218,

2001/02:Ub503, 2001/02:

Ub508 yrkande 2, 2001/02:K381 yrkande 5 och

2001/02:Kr426 yrkande 2.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkandena

14 och 16 samt avslår motionerna 2001/02:Ub532,

2001/02:Ub549 yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande

22, 2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262

yrkande 12.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande

12 samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande

1, 2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande 20,

2001/02:Ub340, 2001/02:

Ub446 yrkandena 16, 17 och 19, 2001/02:K381

yrkande 4 och 2001/02:

A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att förskoleklassen måste

utvecklas. Trots bristerna och medvetenheten om att

reformen kräver mycket arbete innan en integration

av synsätt, förhållningssätt och arbetssätt har

skett så finns det inneboende möjligheter hos

reformen. Skolverket har presenterat några förslag

som jag ställer mig bakom. Dessa är:

– Fortsatt översyn och synkronisering av lag och

förordning.

– Satsning på implementering av

integrationsreformer, den reviderade Lpo 94 och Lpfö

98 såväl på kommunal nivå som på verksamhetsnivå och

inom rektors- och lärarutbildningen.

– Fortsatt satsning på utvecklingsarbete och

utvecklingsdialoger med kommuner och skolor.

– Forskningsbaserade studier av den pedagogiska

verksamhetens innehåll och effekter av olika

organisations- och vistelseformer.

– Satsning på en dialog med rektorsutbildningen

och den nya lärarutbildningen.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub322 yrkande 2.

Jag anser att en utvärdering måste göras av hur

kommunernas anslag till skolan fördelas och hur

mycket av de ekonomiska resurserna som faktiskt går

till skolans huvuduppgift – att ge eleverna

kunskaper. Vidare anser Centerpartiet att tre stora

reformer krävs för att skolan skall kunna utföra

sitt uppdrag – rätt till kunskaper, lokal makt och

fler lärare. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2.

Centerpartiet vill införa en individuell

kunskapsrätt för alla elever i grundskolan. Skolan

måste fokusera på elevernas kunskaper, inte det

antal år de gått i skolan. Det måste klargöras att

kommunen och skolan har ett åtagande som inte är

avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen för

skolan. Därför bör skollagen skrivas om med

utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall

införas. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 3.

Jag menar att i likhet med vad som gäller för

gymnasieskolan bör alla elever också i grundskolan

ges en individuell studieplan. Detta kan ske genom

en ändring av grundskoleförordningen. Den

individuella studieplanen bör läraren upprätta

tillsammans med elev och föräldrar, och den bör gås

igenom vid varje utvecklingssamtal. Det är viktigt

att studieplanerna också medför ett större mått av

integration mellan praktiska och teoretiska ämnen.

Genom en ökad målstyrning och ett förtydligande av

kravet att alla elever i grundskolan skall uppnå

kunskapsmålen ökar också kraven på skolan att

förmedla kunskaper anpassade efter varje elevs

förutsättningar. Ansvaret att finna vägar för att

uppnå målen och att anpassa skolarbetet efter de

lokala förutsättningarna skall ligga lokalt på varje

skola. En förutsättning för att klara detta är att

skolan har en långtgående frihet att välja arbets-

och organisationsformer. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena 4

och 6.

Även om skolan ger människan demokratiska verktyg

kan skolan bromsa människors delaktighet i

demokratiska processer. I stället för att uppmuntra

elever till samhällsengagemang genom att exempelvis

skriva in i slutbetygen vad eleven engagerat sig i

för föreningar under skoltiden i form av

förtroendeuppdrag eller annat arbete riskerar

ungdomar som väljer att aktivera sig i föreningar

eller elevråd att få sämre betyg på grund av att

deras engagemang upptar en del av skoltiden. Jag

menar att detta är olyckligt och leder till att unga

människor drar sig för att engagera sig i

samhällsarbetet. Regeringen bör därför ta initiativ

till att underlätta för ungdomar att engagera sig i

samhällsarbetet i större utsträckning än i dag utan

att deras möjligheter till bra betyg försämras. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:K284 yrkande 2.

Centerpartiet tycker att det är viktigt att det

går att överblicka utbildningsstrukturen. I dag

finns det flera eftergymnasiala yrkesutbildningar,

exempelvis påbyggnadsutbildningar inom komvux,

yrkesteknisk högskola, vissa yrkesutbildningar inom

folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur

dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan

värderas om den studerande sedan vill läsa vidare

och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt

klart. Regeringen bör därför göra en översyn och en

samordning av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna. Jag anser också att kommunen

bör vara skyldig att tillhandahålla gymnasial

vuxenutbildning. Reglerna bör motsvara dem för

grundläggande vuxenutbildning. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322

yrkandena 14 och 16.

Jag menar att erfarenheterna av

försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet visar att det är möjligt att gå

vidare och införa lokala styrelser vid alla skolor.

Då styrelserna blir permanenta bör deras

befogenheter avgränsas så att skiljelinjen mellan

lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap

och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. Det

kan finnas anledning av se över styrelsernas

sammansättning i syfte att också bjuda in andra än

föräldrar och elever att delta i styrelserna. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub240 yrkande 12.

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan,

m.m. (punkterna 7, 10, 17, 22, 29,

45, 48 och 50) – m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp)

och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 7,

10, 17, 22, 29, 45, 48 och 50 borde ha följande

lydelse:

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande

6.

10. Förmedling av kunskaper

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande

5.

17. Lämna skolan när målen nåtts

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande

4.

22. Nationella prov

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 9

samt avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 7.

29. Indelning av basämnen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande

5.

45. Lektorstjänster

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 20 och 2001/02:Ub253 yrkande 4.

48. Svenska för invandrare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sf334

yrkande 2 och 2001/02:Sf400 yrkande 11 samt

avslår motionerna 2001/02:

Ub275, 2001/02:Ub292, 2001/02:Ub328,

2001/02:Ub474, 2001/02:Sf255 yrkande 11 och

2001/02:Sf399 yrkande 33.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande

20 samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande

1, 2001/02:

Ub215, 2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,

2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19,

2001/02:K381 yrkande 4 och 2001/02:A317 yrkande

13.

Ställningstagande

Vi menar att det är viktigt att förskollärare skall

ha det pedagogiska ansvaret i förskolan. Det är lika

viktigt att behörig personal skall ha pedagogiskt

ansvar inom förskolan som det är att behöriga

grundskolelärare skall undervisa inom grundskolan.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub220 yrkande 6.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper.

Undervisning och annan verksamhet som syftar till

kunskapsutveckling måste stå i centrum för skolans

arbete. Skolans legitimitet avgörs av

undervisningens kvalitet och i vilken utsträckning

skolan förmår vara en stimulerande plats för

lärande. Väl utbildade lärare och tillgång till

speciallärare är nödvändigt för att ge varje elev de

bästa förutsättningarna för maximal inlärning.

Skolans professionella skall ha stor frihet att

utifrån sin kunskap forma arbetet för att nå skolans

mål. Den snabba kunskaps- och samhällsutvecklingen

gör att skolan måste prioritera grundläggande och

mer bestående kunskaper. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande 5.

Vi menar också att skolgången i grundskolan skall

vara flexibel. Antalet terminer i grundskolan skall

inte vara fixerat. Eleverna kan gå vidare till

gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när

de uppnår målen för grundskolan. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222

yrkande 4.

Vi menar att nationella prov ger möjlighet att

upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också

en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa

sätt kvalitetssäkra den svenska skolan anser vi att

obligatoriska nationella prov regelbundet skall

genomföras. De nationella ämnesproven i svenska,

engelska och matematik skall vara obligatoriska

redan i grundskolans tredje år. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222

yrkande 9.

Lärarna måste ges tid och möjligheter att

organisera sin undervisning så att det inte längre

är ”lite till alla” utan ”mesta möjligt till var och

en”. Den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt

som passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. Vi föreslår därför att läraren i

grundskolans senare år ges möjlighet att organisera

undervisningen i olika kurser för olika elever. För

elever som har särskild fallenhet eller intresse för

ett ämne bör möjligheten till ”särskild kurs”

införas. Där kan tempot vara högre, och det skall

finnas möjlighet att, med stöd av läraren, fördjupa

sig i något kunskapsområde. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222

yrkande 5.

Det bör inrättas fler lektorat. Det finns få

möjligheter för lärare att genom högre studier och

forskning kvalificera sig för nya tjänster.

Lektorstjänster i gymnasieskolan har nästan helt

försvunnit sedan skolan kommunaliserades. För

kommunen är detta ett bra sätt att spara, medan det

för skolan innebär en förlust av särskilt kompetenta

lärare. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 20 och

2001/02:Ub253 yrkande 4.

Vi anser att kraven på svenska för invandrare

måste skärpas och utbildningen individualiseras.

Utbildningen i svenska skall skapas kring den

enskildes behov och förutsättningar. För att

åstadkomma detta bör invandrare få en check som de

kan köpa undervisningen i svenska för. En modell med

sfi-check ger makten till dem det berör. När

pengarna följer individen kommer konkurrensen mellan

utbildningsanordnarna att höja kvaliteten.

Konkurrens mellan studiearrangörer kan ge upphov

till ständiga förbättringar, och elevernas initiativ

och ansvar kan få direkt uttryck i deras val av

studieplats. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Sf334 yrkande 2 och

2001/02:Sf400 yrkande 11.

Kommunala skolor bör göras mer självständiga i

förhållande till kommunalpolitikerna. Med en

skarpare nationell utvärdering behövs inte kommunala

beslutsfattare som ett led mellan den nationella

läroplanen och den enskilda skolan. Fördelarna med

ökad frihet och exempelvis eget budgetansvar för

skolorna är kortare beslutsvägar och större

möjligheter att använda och utveckla personalens

kompetens, initiativförmåga etc. En sådan utveckling

ligger i linje med ambitionerna i läroplanen (Lpo

94). Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub222 yrkande 20.

8. Sanktionsmöjlighet mot kommunerna, m.m.

(punkterna 12, 27 och 44) – m, c, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c),

Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 12,

27 och 44 borde ha följande lydelse:

12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande

10.

27. Timplanens avskaffande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.

44. Lärarcertifikat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 3, 2001/02:Ub233 yrkande 28,

2001/02:Ub240 yrkande 14 och 2001/02:Ub253

yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det finns anledning att se över

sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att

säkerställa en nationellt likvärdig skola.

Sanktioner bör eventuellt införas mot kommuner som

trots upprepad kritik av Skolverket inte korrigerar

brister i den egna verksamheten. Staten måste se

till att skolhuvudmän och skolledningar verkligen

når målen. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 10.

Redan i dag bör ett principbeslut fattas om

avskaffande av timplanen. Med en utvecklad

målstyrning och fler återkommande och utförliga

värderingar av elevernas kunskapsresultat behövs

inte timplanen. Det finns en inbyggd motsättning

mellan målstyrningen i skolan och den tidsstyrning

som timplanen innebär. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkande

16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.

Ett särskilt lärarcertifikat, eller en

lärarlegitimation, bör inrättas. Detta skulle

innebära en kvalitetssäkring av lärarutbildningen

och därmed höja kvaliteten i skolan. Certifikatet

eller legitimationen skall utfärdas efter godkänd

utbildning och genomgången praktik och skall dels

innehålla examensbevis från ämnesutbildning och

pedagogisk utbildning, dels visa genomgången

kompetensutveckling, fortbildning och eventuell

yrkespraktik. Beslutet skall vara överklagbart och

fattas av rektor eller av en fristående nämnd. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 3, 2001/02:Ub233

yrkande 28, 2001/02:Ub240 yrkande 14 och

2001/02:Ub253 yrkande 3.

9. Flexibel skolstart, m.m.

(punkterna 13, 19, 24 och 40) – m,

kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 13,

19, 24 och 40 borde ha följande lydelse:

13. Flexibel skolstart

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.

19. Överläggningar om ett förändrat

betygssystem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande

5.

24. Skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub222

yrkandena 8 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande 18 och

2001/02:Ub446 yrkandena 11 och 13 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub287 yrkande 3 och

2001/02:Ub342 yrkande 2.

40. Utredning om hälsa och idrott

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:So376

yrkande 6.

Ställningstagande

Barn, vars föräldrar så önskar, skall få börja

grundskolan vid fem eller sex års ålder, andra vid

sju eller åtta. Övergången mellan förskola och skola

bör ske vid olika tidpunkter för olika barn. Det

finns ett ordentligt spann i tiden som gör att

bättre hänsyn kan tas till alla barns speciella

förutsättningar. Skolstarten bör vara individuellt

flexibel och ske successivt. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.

Vi menar att regeringen bör ta initiativ till

samtal med riksdagspartierna för att nå en

överenskommelse om förändringar avseende betygen.

Det behövs en bred överenskommelse om betygen så att

betygssystemet blir stabilt över majoritetsbyten.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub322 yrkande 5.

Vi menar att föräldrar i skollagen skall

tillförsäkras rätt att få information och att det

skall vara fritt för skolorna att ge sådan

information genom utvecklingssamtal eller skriftlig

dokumentation. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkandena 8 och 10,

2001/02:Ub233 yrkande 18 samt 2001/02:Ub446

yrkandena 11 och 13.

Trots de insatser som genomförts och de som

aviserats av regeringen anser vi att frågan om barns

och ungdomars hälsa är av sådan betydelse att det är

nödvändigt med en särskild satsning på skolans

område för att förbättra hälsoläget. Vi föreslår

därför att Skolverket skall ges i uppdrag att se

över hur skolan dels kan stärka ämnet idrott och

hälsa, dels på annat sätt stimulera eleverna till

ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor. Arbetet

bör genomföras snarast och i samråd med andra

myndigheter. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

delvis bifalla motion 2001/02:So376 yrkande 6.

10. Förändring av skolplikten (punkt

15) – m, fp, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Förändring av skolplikten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 15, 2001/02:Ub446 yrkande 6 och

2001/02:Ub483 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi menar att elever med ofullständiga betyg skall

erbjudas ett extra år inom grundskolan. Ingen skall

tvingas lämna grundskolan utan godkända baskunskaper

i svenska, engelska och matematik. En förlängning

bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven

behöver ytterligare tid. Elever som inte nått

grundskolans mål efter nio år skall erbjudas ett

extra år så att de slipper gå vidare till

gymnasieskolan med otillräckliga grundkunskaper. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 15, 2001/02:Ub446

yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.

11. Modersmålsundervisning, m.m.

(punkterna 33, 51 och 53) – v

av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 33,

51 och 53 borde ha följande lydelse:

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 17

samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,

2001/02:Ub455 (i denna del) och 2001/02:Sf399

yrkandena 30 och 38.

51. Skolbibliotekens verksamhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub551 yrkandena

3 och 4 samt avslår 2001/02:Ub551 yrkande 2.

53. Sponsring

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:

Ub357 och 2001/02:Ub460.

Ställningstagande

För barn inom barnomsorgen, förskolan och låg- och

mellanstadiet handlar modermålsträning och

studiehandledning om att lägga grunden till språket

och tänkandet. Modersmålet ger också förutsättning

för att erövra en dubbel kulturidentitet.

Vänsterpartiet vill ha en samlad genomtänkt

tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.

gymnasiet, och vi anser att det är viktigt att

modersmålslärarna ingår i skolornas arbetslag. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:A317 yrkande 17.

Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ställer sig

bakom målen i Unescos skolbiblioteksmanifest och att

dessa integreras med målsättningarna för den svenska

skolan från förskola till högskola. I manifestet

fastslås att skolbiblioteket spelar en viktig roll

för utbildning och kultur, för att främja läs- och

skrivkunnigheten och förmågan att söka information.

Ett antal grundläggande uppgifter anges också, t.ex.

att stödja och främja de utbildningsmål som anges i

skolans målsättning och läroplaner samt att ge

eleverna träning i att värdera och använda

information som en väg till kunskap, förståelse,

fantasi och glädje. I manifestet fastslås också att

kunskaper i biblioteksadministration,

informationshantering och pedagogik är en

förutsättning för att man skall kunna driva en

effektiv skolbiblioteksverksamhet. Ännu har ingen

myndighet fått i uppdrag att som tillsynsmyndighet

kontrollera att bibliotekslagen följs, och det är

oklart vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas

mot det bibliotek eller den kommun som bryter mot

lagen. Vi föreslår därför att regeringen uppdrar åt

Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för

att främja, följa och utvärdera

skolbiblioteksverksamheten. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub551

yrkandena 3 och 4.

Vänsterpartiet menar att det är viktigt att

sponsringen i skolan inte får inskränka på

utbildningens självständighet. Lagarna som reglerar

skolsponsring måste tydligt dra gränsen mellan sund

företagsmedverkan och ren reklam. Företagen måste

hindras från att kräva skolorna på motprestationer.

Utbildning skall föras på elevernas villkor, inte på

företagens. Skolan måste så vakt om undervisningens

integritet. Många gånger är sponsring ren

marknadsföring av en produkt till ungdomarna, och

det är viktigt att skolan har en strategi för hur

man skall förhålla sig till sponsring. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed delvis bifalla motionerna

2001/02:Ub357 och 2001/02:Ub460.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Öppna förskolan och familjedaghem

(punkt 1) – m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Införande av maxtaxa innebär risk för färre

alternativ och färre valmöjligheter för föräldrarna

när det gäller val av barnomsorg och

förskoleverksamhet. Vi vill erinra om de

principiella synpunkter som vi framfört i samband

med tidigare beslut i frågan.

2. Hem-, livsmedels- och

konsumentkunskap (punkt 36) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Kristdemokraterna vill framhålla vikten av ämnet

hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Kunskapen

om konsten att laga mat minskar. Risken finns att

denna minskade kunskap resulterar i att maten och

måltiderna blir mindre varierande och hälsomässigt

mindre bra. Bristerna urholkar inte bara matkulturen

utan också folkhälsan. Vidare visar statistik från

kronofogdemyndigheterna att många privatpersoner har

ekonomiska svårigheter. Vi menar att en förklaring

till detta säkert är att åtskilliga av dessa har

bristfälliga kunskaper om hushållning och därmed om

ekonomi. Hem- och konsumentkunskap ger en bas för

förståelse av hur individens och hemmets handlingar

och vanor har betydelse för ekonomi, miljö, hälsa

och välbefinnande för var och en och för samhället i

stort.

3. Naturkunskap och teknik, m.m.

(punkterna 37, 38, 47, 50 och 51) –

v

av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson

(v).

Vänsterpartiet vill understryka den betydelse de

kommunala teknikskolorna har för att öka intresset

för och kunskapen om naturvetenskap och teknik. För

att öka antalet tekniker och naturvetare och för att

vi skall fortsätta att vara i framkanten av den

industriella och innovativa utvecklingen, behövs ett

förändringsarbete. Kommunala teknikskolor är en

metod för att lösa problemet med att skoltiden inte

räcker till för all den praktiska teknik som behövs

för att ett intresse skall kunna grundläggas och

utvecklas på djupet. Speciellt för flickornas del är

teknikskolorna en möjlighet att lära teknik på ett

annat sätt än bara i teorin. Oftast är det flickorna

som saknar tillgång till verktyg och utrustning för

att prova sig fram. Kommunala teknikskolor skall

komplettera skolans och arbetslivets

teknikundervisning.

Vi anser vidare att undervisning om den civila

olydnadens betydelse för hur demokratin vuxit fram

och kan utvecklas bör vara ett större inslag i ämnen

som samhällskunskap, rättskunskap och historia på

högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och högskolan.

Vi anser att den blinda lydnaden är ett hot mot

demokratin. Det är delvis genom civil olydnad som

bygger på principen om icke-våld som de reformer som

lett till vårt demokratiska samhälle kommit till

stånd. I en demokrati borde varje medborgare kunna

få lika stort inflytande över besluten. Så är dock

inte fallet eftersom de stora företagen inom

oljeindustrin, tobaksindustrin, vapenindustrin,

bilindustrin, bankvärlden osv. med sina lobbyister,

sina ekonomiska påtryckningar och sin makt över

massmedierna kan undergräva förutsättningarna för

drägliga levnadsvillkor för flertalet människor på

vår jord i dag och för hela mänskligheten i morgon.

Vänsterpartiet stöder den försöksverksamhet som

pågår med lokala styrelser med elev- eller

föräldramajoritet. Det bästa och effektivaste sättet

att stärka elevernas och föräldrarnas makt är att

demokratisera alla skolor och göra skolorna till

samlingsplatser i lokalsamhället. Detta är också en

viktig nyckel till kvalitetsförbättring i skolan,

inte minst i skolor där många av föräldrarna är

invandrade och kan bidra med sina perspektiv och

erfarenheter för att utveckla skolan. Ett av de

största hindren för ett engagerat kunskapssökande

och en framgångsrik inlärning är nämligen den brist

på delaktighet som många elever och föräldrar

upplever. Vi anser att försöksverksamheten bör

permanentas, men då försöket är förlängt till den 30

juni 2003 avstår vi från att reservera oss.

Det behövs bättre kunskaper om skolbibliotekens

betydelse, och deras ställning behöver stärkas. Vi

menar att det är viktigt att skolledarnas utbildning

kompletteras vad gäller skolbibliotekens funktion

och ändamål. Som ytterligare stöd för verksamheten

bör skolplanerna ta upp skolbibliotekens verksamhet.

På detta sätt skulle även denna verksamhet få

politisk förankring och därmed en annan ställning i

skolan. När det gäller skolbiblioteken i övrigt

hänvisar vi till reservation 11, punkt 51, i detta

betänkande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av idrott i skolan.

2001/02:Ub211 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om ungdomars fritid.

2001/02:Ub212 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om fler betygssteg.

2001/02:Ub214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

stödja och stärka en utvecklad elevdemokrati.

2001/02:Ub215 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om rättigheter för

skolelever.

2001/02:Ub218 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att utarbeta ett system

i skolan för att uppvärdera informellt förvärvade

kunskaper och färdigheter i förhållande till dem

elever får genom studier.

2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

lärarlegitimation bör införas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskollärare

skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att öka

andelen förskollärare inom förskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare och

elever behöver ordning, reda och arbetsro i

skolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan har en

skyldighet att erbjuda fortbildning och

vidareutbildning till lärare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

läraryrkets kompetens.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolledaren

skall ges goda förutsättningar för att leda den

skola där han eller hon verkar.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läraryrket

måste uppvärderas.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av

fler lektorat.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektor skall

vara pedagogisk ledare.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol,

narkotika och tobak skall utarbetas.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

skall ändras så att alla elever har rätt till

undervisning och stöd även efter skolpliktens

upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program eller kan börja

i vuxenutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att elever skall lämna grundskolan när

målen nåtts i stället för efter en viss tidpunkt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjlighet att

dela in basämnena i särskild och allmän kurs skall

införas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

skall få betyg från årskurs sex och att

betygsskalan skall bli sexgradig.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevernas

vårdnadshavare skall erbjudas skriftliga omdömen

fr.o.m. första årskursen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella prov

vid fler tillfällen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever skall

få utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation i

förskolan och under hela grundskolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot

skolk.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att timplanen

snarast skall avskaffas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna

normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder

och avsluta den när målen har uppnåtts.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

villkoren för rektorer och förskolechefer.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunala

skolor skall göras mer fristående från kommunala

politiker.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydliga mål i

förskolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret

för den pedagogiska verksamheten.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan

föräldrar och förskola.

2001/02:Ub224 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte

alltid tillhört Sverige.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ogiltig

frånvaro skall föras in i elevernas termins-

respektive kursbetyg.

2001/02:Ub227 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utökad satsning på

information för barn och ungdomar om droger.

2001/02:Ub231 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

sexualundervisning i skolan.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att göra

regelverk, mål och intentioner kända.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningens

anpassning till elevens förutsättningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tilltron till

elevernas förmågor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

huvuduppgift att förmedla kunskaper.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbetet mellan

skola och socialtjänst.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

reglerna för elevers tillrättaförande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skyldighet att ge

fortlöpande information till föräldrar i frågor

som rör ordning och uppförande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel

skolstart.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnskola.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundskoleexamen

och möjligheterna till tidigarelagd start i

gymnasieskolan.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett extra år i

grundskolan för elever som inte nått grundskolans

mål.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella betyg.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokala betyg.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skriftliga

omdömen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning på

entreprenad.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

arbetsgrupp för att studera resursanvändning och

måluppfyllelse i kommunerna.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till reformer för rätt till kunskaper,

lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i

motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

individuell kunskapsrätt för alla elever i

grundskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

individuella studieplaner för alla elever i

grundskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

timplanen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad målstyrning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att

säkerställa en nationellt likvärdig skola.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta lokala

skolstyrelser vid alla skolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta för

inrättande av specialisttjänster.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta för

införande av en lärarcertifiering.

2001/02:Ub245 av Sven Bergström och Åke Sandström

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av mera fysisk

aktivitet i skolan.

2001/02:Ub249 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att undervisningen i samhällsorienterande

block skall ses över bl.a. vad gäller lärarnas

behörighet i de ämnen de skall undervisa i.

2001/02:Ub250 av Elizabeth Nyström och Anders G

Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler obligatoriska

schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på

gymnasiet.

2001/02:Ub253 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

lärarcertifikat.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ för att

åstadkomma fler lektorstjänster.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

ledarskap i skolan.

2001/02:Ub256 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om prövnings- och ansvarsnämnd

för skolan.

2001/02:Ub265 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolornas

skyldighet att informera föräldrar och

skolhuvudman i ordnings- och uppförandefrågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skriftliga

omdömen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten för

enskilda skolor att utforma och sätta lokala betyg

tidigare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betyg i uppförande

och ordning.

2001/02:Ub266 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kristendomens ställning

inom ämnet religionskunskap i grundskolan.

2001/02:Ub267 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning i

naturkunskap.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av utbildningssatsningar som

ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att aktuell

information om framsteg på miljöområdet på ett

bättre sätt skall klargöras i utbildningen.

2001/02:Ub270 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning

som granskar skolans mål.

2001/02:Ub273 av Kenneth Lantz och Tuve Skånberg

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förtydligande av 4

kap. 7 § skollagen (1985:1100).

2. Riksdagen begär att regeringen utreder

möjligheten för elev att erhålla resebidrag vid

val av annan skola.

2001/02:Ub275 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mer yrkesinriktad sfi-

undervisning.

2001/02:Ub279 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en förbättring

av de allmänna simkunskaperna i Sverige.

2001/02:Ub282 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om trafikkunskap i

skolan.

2001/02:Ub286 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om god utbildning

som en central del i en fungerande

välfärdspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillgång

till god utbildning är en grundläggande rättighet

för alla svenska barn och ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att alla barn

och ungdomar skall erbjudas möjligheten till en

individuellt anpassad utbildning.

2001/02:Ub287 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

skolan har ett tydligt signalsystem gällande hur

barnen tillgodogör sig kunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att betyg och

skriftliga omdömen skall kunna införas redan från

första klass.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att de

enskilda skolorna själva skall få avgöra om betyg

eller skriftliga omdömen skall ges.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att betyg bör

ges senast från sjätte klass.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att när ett

barn når kunskapsmålet för grundskolan skall han

eller hon ges ett kvitto på detta, i form av en

grundexamen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är att

reda ut problemen i grundskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att nationella

prov bör genomföras årskursvis.

2001/02:Ub288 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skolans

resurser måste styras till kärnuppgifterna

undervisning, lärare och läromedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolans

lokalutnyttjande och administration.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kommunernas

hyressättning för skolan.

2001/02:Ub290 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att landets

kommunala skolor skall omvandlas till

självständiga enheter, där medarbetarna med fullt

ansvar för verksamhetens utveckling har att

besluta om skolans angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att hur de

nationella riktlinjerna och målen för skolans

verksamhet skall uppnås skall avgöras av

respektive skola.

2001/02:Ub292 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sfi-undervisning.

2001/02:Ub293 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att öka

den fysiska aktiviteten bland elever i grundskolan

och gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

idrottsämnets ställning i såväl grundskola som

gymnasieskola.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag

i lärarutbildningen och lärarfortbildningen.

2001/02:Ub296 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökat antal idrottstimmar i

skolan.

2001/02:Ub297 av Harald Nordlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

skolundervisning i 1900-talets historia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

upplysningskampanj om de massmord som begåtts i

kommunismens namn.

2001/02:Ub303 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om andra förebyggande

åtgärder mot ett ökande drogbruk.

2001/02:Ub310 av Karin Falkmer (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en stärkning av

idrottsämnet på samtliga stadier i det svenska

skolsystemet.

2001/02:Ub318 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om uppföljning av maxtaxans

konsekvenser för barnens förskolemiljö.

2001/02:Ub320 av Catharina Hagen (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om mer obligatorisk idrott

i skolan.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utveckling av

förskoleklass.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om överläggningar med

riksdagspartierna för att nå en bred

överenskommelse om ett förändrat betygssystem.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn och en

samordning av eftergymnasiala yrkesutbildningar.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad rätt

att delta i gymnasial vuxenutbildning.

2001/02:Ub328 av Inger René och Marietta de

Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

svenskundervisning för invandrare.

2001/02:Ub337 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förutsättningarna för

ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

utreds.

2001/02:Ub340 av Christina Axelsson och Sonia

Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

föräldraengagemang i skolan.

2001/02:Ub342 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

kunna ge betyg tidigare och oftare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge

skriftliga omdömen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge

omdömen i ordning och uppförande.

2001/02:Ub346 av Peter Pedersen m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör återkomma med förslag som syftar till att

stimulera ökad och daglig fysisk rörelse i

grundskolan.

2001/02:Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om innehållet i och

utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen.

2001/02:Ub354 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ”moderna

hushållsskolor” som kulturbärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ”modern

hushållsskola” som mötesplats för kvinnor och män

från olika kulturer.

2001/02:Ub355 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om genomförandet av en

informationskampanj om droger.

2001/02:Ub357 av Lena Sandlin-Hedman och Anders

Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning för

att se över reglerna kring skolsponsring och

marknadsföringslagen.

2001/02:Ub360 av Laila Bjurling (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om flextid i skolan.

2001/02:Ub363 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolans

uppgift är både lärande och fostrande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

vara anpassad till varje enskild ung människas

förutsättningar och behov.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i övrigt

arbeta i motionens anda.

2001/02:Ub364 av Maud Björnemalm m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket och

Folkhälsoinstitutet i samverkan med

Riksidrottsförbundet får i uppdrag att gemensamt

utreda möjligheterna till en långsiktig samverkan

mellan skola och föreningsliv för ökad fysisk

aktivitet hos barn och ungdomar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en framtidsanalys

i syfte att utveckla metoder och arbetssätt för

att nå alla barn och ungdomar med lustfyllda

aktiviteter.

2001/02:Ub369 av Olle Lindström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att fler

undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.

2001/02:Ub370 av Inga Berggren och Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ämnet

hem- och konsumentkunskap i grundskolan.

2001/02:Ub375 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning i syfte att

finna ett bidragssystem som underlättar för

skolklasser från hela landet att en gång under

grundskoletiden besöka landets huvudstad och dess

riksinstitutioner.

2001/02:Ub382 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att fler

undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.

2001/02:Ub387 av Ulla-Britt Hagström (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en uppföljning om

varför avhopp sker från lärarkåren.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en uppföljning

måste göras för att visa på hur andelen obehöriga

lärare påverkar kvaliteten i skolan.

2001/02:Ub394 av Carina Ohlsson och Monica Green

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att stödja och

medverka till att starta kommunala teknikskolor.

2001/02:Ub400 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2001/02:Ub407 av Eskil Erlandsson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att undersöka möjligheten

att ge läroplanen ökat utrymme för praktiska

livsmedelskunskaper.

2001/02:Ub408 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stärka

modersmålsundervisningens ställning.

2001/02:Ub409 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad

borde vara en självklarhet i den demokratiska

processen och även skall vara en del av utbildningen

i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och

historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och

högskolan.

2001/02:Ub416 av Eva Arvidsson och Karin Jeppsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om livskunskap som ämne i

skolan.

2001/02:Ub419 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett studievänligare

betygssystem.

2001/02:Ub420 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet

Calner (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av fler

idrottstimmar i skolan.

2001/02:Ub426 av Berit Adolfsson och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av fysisk

aktivitet för barn och ungdom för att de skall

kunna kompensera välfärdens biverkningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nytänkande och

samverkan mellan olika aktörer i skolan.

2001/02:Ub433 av Berit Adolfsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

ge Skolverket i uppdrag att anstränga sig

ytterligare för att få behöriga lärare i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

ge Skolverket i uppdrag att införa betyg i

uppförande och ordning för att upprätthålla

ordning och skapa studiero och arbetsro för alla

som vistas i skolans klassrum.

2001/02:Ub435 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

utöva tillsyn över hur skolor lever upp till

värdegrunden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola

bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans

värdegrund i praktiken.

2001/02:Ub444 av Marianne Carlström och Karin

Jeppsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om antalet

undervisningstimmar i ämnet hem- och

konsumentkunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om vikten av

utbildad personal i ämnet hem- och

konsumentkunskap.

2001/02:Ub445 av Marianne Carlström och Karin

Jeppsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om tillgången till

undervisnings- och informationsmaterial om

vegetarisk och vegansk kost.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund

i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning i religionsämnet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel

skolstart.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibilitet och

fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till

förlängning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen

mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i

skolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse för barns välbefinnande.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens roll i

skolan och musik- och kulturskolornas betydelse

för barns utveckling.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vidareutveckling

av utvecklingssamtalen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemets

utformning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors skyldighet

att utarbeta ett skriftligt omdöme om elev i

årskurs 9 som saknar godkänt betyg.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mentorer för

nyutexaminerade lärare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolledares

möjligheter att kunna verka som pedagogisk ledare.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat

elevinflytande i takt med stigande ålder.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt

till information och inflytande i skolan.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i

den målstyrda skolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block och

fördelningen mellan praktiska och teoretiska

ämnen.

2001/02:Ub451 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utökade lektionstimmar

idrott i skolan per vecka.

2001/02:Ub454 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utveckling av

barnomsorg, förskola och förskoleklass.

2001/02:Ub455 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utveckling av

grundskolan.

2001/02:Ub460 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att en översyn görs av

sponsring i skolorna.

2001/02:Ub463 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inget barn

skall behöva lämna grundskolan med mindre än

erforderliga baskunskaper.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

skolplikten skall ersättas med en individuell

kunskapsrätt.

2001/02:Ub464 av Carl Fredrik Graf (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om övervikt och

fetma bland ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

idrottsrörelsen skall få bättre möjlighet att

medverka i skolans undervisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ämnet idrott och

hälsas inverkan på den fysiska aktiviteten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om antalet

lektionstimmar i ämnet idrott och hälsa i skolan.

2001/02:Ub468 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen blir obligatorisk i

grund- och gymnasieskolan.

2001/02:Ub474 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

svenska för invandrare.

2001/02:Ub476 av Lena Sandlin-Hedman och Lars Lilja

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.

2001/02:Ub477 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson

(c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i både

grundskolan och gymnasiet utöka antalet lektioner

i ämnet idrott och hälsa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rikskampanj i

skolan om farorna med användandet av olika droger.

2001/02:Ub479 av Ingvar Eriksson och Anna Åkerhielm

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ämnet idrott och hälsa i

skolan.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever med

ofullständiga betyg skall erbjudas ett extra år i

grundskolan.

2001/02:Ub484 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2001/02:Ub490 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en utredning bör tillsättas i syfte att utröna

hur mentorprojekt med Näktergalen i Malmö som

förebild skall kunna spridas till andra högskolor

och kommuner och omfatta fler studerandekategorier

än lärarstuderande.

2001/02:Ub493 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökat

intresse för teknik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

samordning av resurser till projektet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

regeringen äger projektet.

2001/02:Ub495 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2001/02:Ub498 av Birgitta Ahlqvist och Agneta Brendt

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om komplettering av moment i

skolledarutbildningen.

2001/02:Ub503 av Göte Wahlström och Martin Nilsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur

de demokratiska politiska partierna kan ges ökade

möjligheter till information i skolan.

2001/02:Ub508 av Siw Wittgren-Ahl (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om betydelsen av

att lärarna kan förmedla och lära ut metoder för

konflikthantering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att införa

medlingsverksamhet i svenska skolor.

2001/02:Ub514 av Marina Pettersson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökad tid i

skolan för barn att ägna sig åt hälsofrämjande

aktiviteter av både fysisk och psykisk art.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en samlad

kompetens (sjukgymnaster, idrottslärare och

kuratorer) mera individinriktat kan arbeta mot

ohälsa i skolorna.

2001/02:Ub520 av Inger Segelström och Eva Arvidsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om elevers möjligheter att

kunna byta skola.

2001/02:Ub523 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av en

utveckling av skolan enligt motionens intentioner.

2001/02:Ub531 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om simundervisning

för skolbarn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förtydligande

i läroplanen beträffande vilka krav som ställs

beträffande simkunnighet.

2001/02:Ub532 av Karin Enström (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring av intagningsreglerna vid komvux för

att komma till rätta med de omvända

incitamentsstrukturerna.

2001/02:Ub542 av Marina Pettersson och Hillevi

Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lärarnas ansvar att

motverka fördomar, både sina egna och andras, kring

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

livsvillkor.

2001/02:Ub548 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnomsorg är

en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förskolans

värdegrund.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

familjedaghemmen skall ingå i den allmänna

förskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevaka

situationen för de öppna förskolorna med anledning

av den allmänna förskolans införande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lekens betydelse

för barns utveckling.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna inom

skolbarnsomsorgen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning för

personal inom förskoleverksamheten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsyn och

uppföljning av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till

utbildning på motsvarande gymnasienivå.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrunden för

vuxenutbildningen.

2001/02:Ub550 av Ulla-Britt Hagström och Annelie

Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

skall verka för att förbättra skolans ANT-

undervisning (alkohol, narkotika, tobak).

2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket

och Skolverket i uppdrag att tillse att

skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller

skolbibliotekets funktion och ändamål.

2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att informera kommunerna om att

skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens

verksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att målen i Unescos skolbiblioteksmanifest

bör integreras i målsättningarna för den svenska

skolan alltifrån förskola till högskola.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skolverket bör ges i uppdrag att i

samråd med Kulturrådet ansvara för att främja,

följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

ta initiativ till att underlätta för ungdomar att

engagera sig i samhällsarbetet i större

utsträckning än i dag utan att deras möjligheter

till bra betyg försämras.

2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i kapitel 4.2.3.1 i motionen anförs

om elevinflytande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i kapitel 4.2.3.2 i motionen anförs

om mer ämnesutrymme för demokrati.

2001/02:Sk319 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler timmar i

skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.

2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

informationen angående droger och deras följder

till ungdomar och föräldrar.

2001/02:Ju266 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om behovet av

ordning i skolan.

2001/02:Ju322 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

informationsplikt för skolan om narkotikans

verkningar.

2001/02:Ju325 av Anne-Katrine Dunker och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans uppgift.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolundervisningen

om homosexualitet, bisexualitet, transsexualism

och transvestism.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,

mp):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den kommunala

grund- och gymnasieskolan och de fristående

skolornas sex- och samlevnadsundervisning bör

förbättras och vara obligatorisk.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läromedel inte

får förmedla en fördomsfull syn på HBT-personer.

2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att

sfi-undervisningen skall kombineras med praktik

vid arbetsplatser.

2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de som så

önskar får en sfi-check för att öka den enskildes

möjlighet att lära sig svenska efter egna

förutsättningar.

2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den öppna

förskolan som en tillgång för ensamstående

föräldrar.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om definitionen av

begreppen barnomsorg och förskola.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och

utvecklas.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

modersmålsundervisning.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik

språkundervisning.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

modersmålsundervisningen i nationella

minoritetsspråk.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

svenskundervisningen.

2001/02:So305 av Magda Ayoub (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformandet av

nationella mål för samlevnads- och

sexualundervisning i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutvecklande insatser för lärare vad

gäller samlevnads- och sexualundervisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning gällande

det ökade sexualiserade språkbruket i skolorna.

2001/02:So371 av Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén

Finné (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans ansvar.

2001/02:So376 av Margareta Viklund (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att idrottsämnets

och hemkunskapsämnets innehåll och timplan blir

föremål för särskild utredning.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ANT-undervisningen skrivs in i

läroplanen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning på

Lärarhögskolan i ANT-frågorna.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av de

kommunala skolplaner som skall utgöra grunden för

de enskilda skolornas ANT-undervisning.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lyfta fram

mångfaldsaspekterna inom barnomsorgen och skolan.

2001/02:So502 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

1. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

Skolverket att utveckla strategier för

tobaksprevention som bygger på ungdomarnas egna

erfarenheter och engagemang och föra ut detta till

landets skolor.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att genom

riktade insatser öka hälsomedvetandet bland barn

och ungdomar.

2001/02:So615 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, fp, mp, c):

1. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att utveckla strategier för

tobaksprevention som bygger på ungdomarnas egna

erfarenheter och engagemang och föra ut detta till

landets skolor.

2001/02:So632 av Helena Hillar Rosenqvist och

Kerstin-Maria Stalin (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

lektion per dag med fysisk aktivitet i

ungdomsskolan.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskap och

kvalitet i skolan som verktyg för ökad egenmakt.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

konstnärliga ämnena i skolan skall stärkas.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till åtgärder för att

uppvärdera det icke formella lärandet i svenska

skolor.

2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och

skolans betydelse i detta sammanhang.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning för alla i skolan.

2001/02:T286 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förbättrad och

mer aktiv trafikundervisning på alla skolnivåer.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att initiera och utvärdera projekt för

distansutbildning i grund- och gymnasieskolan.

2001/02:MJ288 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

2. Riksdagen begär att regeringen låter utarbeta nya

råd för hur barns och ungdomars lekplatser och

skolgårdar skall byggas i syfte att minska

utsattheten för skadlig och cancerframkallande UV-

strålning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kampanj för

trädplantering på skolgårdar och lekplatser.

2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

tillgänglighet till vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

det inom KY-utbildningen ges möjlighet att

särskilt anpassa kursutbudet i fråga om inriktning

och längd efter jordbrukets villkor som biologisk

näring.

2001/02:MJ518 av Lotta Hedström m.fl. (mp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mat på dagis och i

skolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om rättigheten

att få vegetarisk kost eller vegankost serverad i

ungdomsskolorna.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasium och

folkhögskolor.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den försöksverksamhet som pågår med

lokala skolstyrelser med elev- eller

föräldramajoritet bör permanentas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

samlad genomtänkt tvåspråkig utbildning från

förskolan t.o.m. gymnasiet samt att

modersmålslärare skall ingå i skolornas arbetslag.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nuvarande

utbildningssystemet.