Bet. 2001/02:UBU11

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU11

Vissa högskolefrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 56 motionsyrkanden om olika

högskolefrågor. Motionerna väcktes under allmänna

motionstiden 2001.

Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

högskolan, studenternas inflytande och

rättssäkerhet, kårobligatoriet, utbildningen till

vissa yrken, forskning och forskarutbildning,

fristående universitet och högskolor, m.m.

Tretton yrkanden rör frågor där det enligt

gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen,

t.ex. regeringen eller myndigheter, att fatta

beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning

till detta.

För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet

avslag med hänvisning till pågående eller planerad

utredning, pågående beredning i Regeringskansliet

eller tidigare ställningstaganden som utskottet inte

är berett att ändra.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet,

Folkpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Ekonomiskt utbyte av livslångt lärande

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub549 yrkande 8.

2. Högskolans samverkan med det omgivande

samhället

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub552 yrkande 5.

3. Den akademiska friheten

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub552 yrkande 6.

4. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub456,

2001/02:Ub458 i denna del och

2001/02:N364 yrkande 1.

Reservation 1 (mp)

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub4 yrkande 11,

2001/02:Ub207,

2001/02:Ub261 yrkande 9 och

2001/02:Ub552 yrkande 12.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 3 (c) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

6. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub209,

2001/02:Ub226,

2001/02:Ub261 yrkande 10,

2001/02:Ub391,

2001/02:Ub412,

2001/02:Ub546 yrkande 10 och

2001/02:Ub552 yrkande 11.

Reservation 5 (m, kd, c, fp)

7. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub552 yrkande 10.

Reservation 3 (c) - delvis

8. Enhetligt studerandebegrepp

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub552 yrkande 13.

Reservation 3 (c) - delvis

9. Elitidrottares villkor vid

högskolestudier

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub306 och

2001/02:Kr339 yrkande 5.

10. Skadestånd vid undermålig

undervisning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub205.

11. Kunskap om homo- och bisexuellas samt

transpersoners situation

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:L367 yrkande 15 och

2001/02:L371 yrkande 32.

Reservation 4 (fp) - delvis

12. Matens betydelse för hälsan

Riksdagen avslår motion

2001/02:MJ518 yrkande 14.

13. Tandhygienistutbildningen

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub425.

14. Utbildning av teckenspråkstolkar

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub403 och

2001/02:Ub538.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub438 yrkandena 7-9 och

2001/02:Ub552 yrkande 8.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 3 (c) - delvis

16. Forskningsstiftelsernas styrelser

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub261 yrkande 19.

Reservation 4 (fp) - delvis

17. Ämnessakkunnigas roll vid tillsättning

av professorer m.fl.

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub261 yrkande 20.

Reservation 4 (fp) - delvis

18. Forskning och utbildning inom designområdet

Riksdagen avslår motion

2001/02:Kr226 yrkandena 2 och 3.

19. Konsumentforskning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub510.

20. Industriforskningsinstituten

Riksdagen avslår motion

2001/02:N10 yrkande 3.

Reservation 4 (fp) - delvis

21. Fyraårsgränsen i forskarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub223.

Reservation 4 (fp) - delvis

22. Fristående universitet och högskolor

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub261 yrkande 25.

Reservation 4 (fp) - delvis

23. Antalet studerande och examinerade i

teologi

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub470.

24. En högskola i Hälsingland

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub513.

25. Nybyggarcentrum i Vilhelmina

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub472.

26. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub303 yrkande 1,

2001/02:Ub305,

2001/02:Ub371,

2001/02:Ub390 yrkande 2,

2001/02:Ub467 yrkandena 1-3,

2001/02:Ub522,

2001/02:Sf396 yrkandena 4 och 5,

2001/02:So609 yrkande 4,

2001/02:So625 yrkande 3 och

2001/02:Kr418 yrkande 16.

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s),

Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

2001/02

UbU11

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort

antal motioner med yrkanden om olika högskolefrågor

(utöver de yrkanden som avsåg budget). Drygt hälften

av yrkandena behandlades av utbildningsutskottet i

anslutning till proposition 2001/02:15 Den öppna

högskolan (bet. UbU4, rskr. 98-100). Resterande

yrkanden behandlas i detta betänkande.

De yrkanden som här tas upp handlar om

övergripande frågor om högskolan, studenternas

inflytande och rättssäkerhet, kårobligatoriet,

utbildningen till vissa yrken, forskning och

forskarutbildning, fristående universitet och

högskolor, m.m.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

Under hösten 2001 behandlade riksdagen regeringens

proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15)

och budgetpropositionen för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (prop.

2001/02:1) samt motionsyrkanden i anslutning till

dessa. I den förstnämnda propositionen föreslogs en

ändring i högskolelagen varigenom universitet och

högskolor åläggs att aktivt främja och bredda

rekryteringen till högskolan och vidare en

omformulering i högskolelagen av målen för

högskoleutbildningen samt nya riktlinjer för

behörighet och urval. Utskottet redovisade sina

ställningstaganden i betänkandena 2001/02:UbU4

respektive 2001/02:UbU1 och riksdagen beslutade

enligt utskottets förslag (rskr. 2001/02:98-100

respektive 97). I de motioner som behandlades i

dessa båda betänkanden redovisade riksdagspartierna

större delen av sin politik när det gäller

universitet och högskolor.

Vissa yrkanden i motioner som väcktes under

allmänna motionstiden 2001 avsåg frågor som inte

hade direkt samband med propositionerna. Dessa

yrkanden behandlas här.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

förändringar i fråga om ekonomiskt utbyte av

livslångt lärande, lärosätenas

samverkansuppgift och akademisk frihet.

Riksdagen bör också avslå Miljöpartiets

yrkanden om grunddragen i högskolans

utveckling.

Jämför reservation 1 (mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna kan enligt motion 2001/02:Ub549

yrkande 8 inte acceptera att Sverige har en så låg

avkastning på investering i utbildning. Motionärerna

är övertygade om att det utöver andra saker också

krävs en högre lönepremie för att i varje fall

längre utbildningar skall vara attraktiva. De

föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att

livslångt lärande måste ge ekonomiskt utbyte.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Som utskottet flera gånger tidigare

påpekat (senast i bet. 2001/02:UbU4 s. 15) är

lönebildningen på arbetsmarknaden inte något som

beslutas av riksdagen.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub552

yrkande 5 att regeringen skall låta göra en översyn

av hur universitet och högskolor sköter sin uppgift

att samverka med det omgivande samhället. Denna s.k.

tredje uppgift hanteras enligt motionärerna på

mycket olika sätt vid lärosätena.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I regleringsbrev för år 2002 till universitet och

högskolor har regeringen meddelat sin avsikt att

vart fjärde år, med början i samband med

årsredovisningen för år 2003, begära en särskild

redovisning av lärosätenas samverkan med det

omgivande samhället. Motionsyrkandet kan därmed

anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att

Högskoleverket efter allmänna motionstidens slut i

oktober 2001 publicerade rapporten Utvecklingen av

högskolans samverkansuppdrag (Högskoleverkets

rapport 2001:24 R).

I den nyss nämnda motionen 2001/02:Ub552 vill

Centerpartiet att riksdagen skall begära att

regeringen återkommer med förslag om att trygga den

akademiska friheten (yrk. 6). Det finns enligt

motionärerna svårigheter att hävda den enskilda

forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse,

när makten flyttas dit från de kollegialt utnämnda

fakultetsnämnderna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

När samma yrkande behandlades vid riksmötet

1999/2000 framhöll utskottet att rätten att fritt

välja forskningsproblem, utveckla forskningsmetoder

och publicera forskningsresultat är fastslagen i

högskolelagen (1992:1434). Högskolelagen är lika

förpliktande för ledamöter i högskolestyrelserna som

för ledamöterna i kollegiala organ såsom

fakultetsnämnder (bet. 1999/2000: UbU3 s. 7).

Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I motion 2001/02:Ub456 redovisar Miljöpartiet

utförligt sin syn på grunddragen i utvecklingen av

högskolan. Samma synpunkter läggs fram i partiets

motion 2001/02:Ub458 (i denna del).

Utbildningen inom universitet och högskolor skall

enligt motionerna tillgodose fyra olika behov,

nämligen bildning, yrkesutbildning, fortbildning och

forskarutbildning. Målet är att högre utbildning

skall vara öppen för alla människor. Den sociala

snedrekryteringen skall arbetas bort och de

ekonomiska hindren i görligaste mån undanröjas.

Bland annat kunskap om de ekologiska grundvillkoren

på jorden skall ingå i all högskoleutbildning, såväl

grundutbildning som forskarutbildning. Motionärerna

vill att forskningens frihet skall värnas, att

nödvändiga resursförstärkningar fortsätter i

planerad takt och att forskningen skall stödjas

brett och långsiktigt inom de tre ansvarsområdena

för ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Villkoren för

svensk forskning skall vara generösa och

verksamheten skall vara öppen men med höga

kvalitetskrav och flexibilitet i organisationen.

Studenternas studiesociala rättigheter bör utredas.

Möjligheterna att fritt välja ämneskombinationer vid

högskolestudier måste förbättras. Utbildningarna på

miljöområdet bör samordnas i ändamålsenliga enheter.

Jämställdhetsfrågan bör vidgas till att omfatta alla

personalkategorier vid universitet och högskolor,

inte bara professorer. Visstidsförordnanden bör

införas för att man skall få en större rörlighet på

lärar- och forskartjänster. Vetenskapsområdena och

Vetenskapsrådet behöver i framtiden en förstärkning

av resurserna. En utvecklingsfond för små och

medelstora högskolor bör inrättas, där dessa

högskolor i konkurrens med varandra skall kunna

söka särskilda forskningsmedel. Regeringen bör

tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att planera för

ett miljöteknikinstitut för forskning och utveckling

av miljöanpassad teknik och produkter. Sveriges

plats i den internationella forskningen bör

förstärkas genom att man inrättar ett

forskningscentrum med huvuduppgift att samla

vetenskapsmän inom frontforskningen, inom områden

som är under stark utveckling, till symposier för

diskussion och uppsummering med tonvikt på analys av

den framtida utvecklingen. I motion 2001/02:N364

yrkande 1 begär Miljöpartiet ett tillkännagivande om

strategier för att öka examensfrekvensen vid

universitet och högskolor. Yrkandet motiveras inte

närmare i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Frågor om resursförstärkningar bör

behandlas i samband med

budgetförslagen. Riksdagen tog i

december 2001 ställning till

regeringens proposition Den öppna

högskolan (prop. 2001/02:15, bet.

UbU4, rskr. 98-100). Därvid antog

riksdagen bl.a. en ändring av

högskolelagen som ålägger lärosätena

att aktivt främja och bredda

rekryteringen till högskolan. Ett

antal motionsyrkanden om en

studiesocial utredning avstyrktes i

utskottets senaste budgetbetänkande

för utgiftsområde 15 med hänvisning

till att det inom Regeringskansliet

har inletts ett arbete på direktiv

till en sådan utredning (bet.

2001/02:UbU2). Detta

beredningsarbete, som berör flera

olika departement, pågår

fortfarande. Av en nyligen

publicerad granskning av

verksamheten inom Stiftelsen för

Kunskaps- och Kompetensutveckling

(KK-stiftelsen) framgår att denna

stiftelse har avsatt medel för stöd

till forskning vid mindre och

medelstora högskolor i en omfattning

som dessa hittills inte har kunnat

utnyttja till fullo. Utskottet

noterar också att granskarna

rekommenderar KK-stiftelsens

styrelse att koncentrera sin

verksamhet på stöd till forskning

och forskarutbildning (Stiftelsen

för Kunskaps- och

Kompetensutveckling - KK-stiftelsen.

En granskning av verksamheten utförd

av Kungl. Vetenskapsakademien och

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

KVA rapport 2002:1).

Studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår, med hänvisning till

pågående beredning i Regeringskansliet, att

riksdagen skall avslå motionsyrkanden om

studenternas rättssäkerhet. Vidare avstyrks

motionsyrkanden om förändringar när det

gäller kårobligatoriet, de forskarstuderandes

inflytande, elitidrottares villkor samt

skadestånd vid undermålig undervisning.

Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (c), 4 (fp)

och 5 (m, kd, c, fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Fyra motioner tar upp frågor om studenternas

rättssäkerhet.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub4

yrkande 1 att ett centralt ramverk i form av lag bör

garantera studenternas rättssäkerhet. Lagen skall i

första hand vara till stöd för studenten och slå

fast hans eller hennes grundläggande rättigheter.

Centerpartiet önskar enligt motion 2001/02:Ub552

yrkande 12 förändringar i högskoleförordningen.

Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå

prov bör regleras där på ett tydligare sätt.

Högskolorna bör vara skyldiga att dokumentera sin

praxis och att motivera alla beslut skriftligt.

Folkpartiet förespråkar i motion 2001/02:Ub261

yrkande 9 inrättande av ett s.k. studentkontrakt.

Ett sådant skall innehålla principer för hur bl.a.

rättning och betygssättning skall gå till. Studenten

skall ha rätt att överklaga sitt betyg eller få sin

uppsats bedömd av någon annan, i sista hand av en av

institutionens professorer. Kontrakten kan till sitt

precisa innehåll variera mellan olika lärosäten, och

själva variationen avses ge studenten bättre

möjligheter att jämföra lärosäten, varigenom

konkurrensen ökar till gagn för kvaliteten.

Motion 2001/02:Ub207 (m) tar upp frågan om rätt

för studenter att överklaga betyg. Sådan rätt finns

i våra nordiska grannländer, hävdar motionärerna. De

skriver att det finns behov av att stärka studenters

ställning, men att det även är viktigt att inte

undergräva lärarens auktoritet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Högskoleverket fick i februari 2001 i uppdrag av

regeringen att utreda studenternas rättssäkerhet

inom högskolan. Verket skulle bl.a. analysera om

studenternas rätt att överklaga olika beslut borde

utvidgas. Uppdraget redovisades i november 2001 (20

åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet,

Högskoleverkets rapportserie 2001:27 R). Riksdagen

bör inte föregripa regeringens beredning av ärendet,

som nu pågår inom Utbildningsdepartementet.

Förslag om avskaffande av kårobligatoriet förs fram

i sju motioner, nämligen av Moderaterna i motion

2001/02:Ub546 yrkande 10, av Centerpartiet i motion

2001/02:Ub552 yrkande 11, av Folkpartiet i motion

2001/02:Ub261 yrkande 10 och dessutom i motionerna

2001/02:Ub209 (kd), 2001/02:Ub226 (m), 2001/02:Ub391

(kd) och 2001/02:Ub412 (kd). Motionärerna hävdar att

kårobligatoriet strider mot föreningsfriheten och

att det inte är nödvändigt för att garantera

studenterna inflytande inom högskolan. Såväl

studenternas inflytande som det studiesociala arbete

som i dag bedrivs av de obligatoriska

studentsammanslutningarna måste garanteras på annat

sätt, framhålls det i flera av motionerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Liksom tidigare hänvisar utskottet till att vid en

avvägning mellan de principiella skälen för att

avskaffa obligatoriet och de praktiska fördelarna

med att behålla det väger de sistnämnda tyngst (jfr

bet. 2000/01:UbU8 s. 14 f.). Det har hittills inte

kommit fram något konkret förslag till hur

studenternas representation i högskolans organ och

den studiesociala verksamhet som de obligatoriska

studentsammanslutningarna bedriver skall garanteras

vid ett avskaffande av obligatoriet.

I Centerpartiets motion 2001/02:Ub552 yrkande 10

begärs en översyn av hur de forskarstuderandes

inflytande i olika beslutande organ säkerställs.

Enligt motionärerna är de forskarstuderandes

situation inte jämförbar vare sig med

grundutbildningsstudenternas eller de av högskolan

anställda lärarnas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

De forskarstuderande är studenter vid högskolan

och omfattas av kårobligatoriet. De gällande

författningarna om studenternas rätt att vara

representerade i de olika organen inom högskolan

skiljer inte mellan doktorander och

grundutbildningsstudenter. Utskottet är inte berett

att föreslå att en sådan skillnad skall införas i

högskoleförfattningarna utan utgår från att

respektive studentkår själv kan avgöra vilka

personer som bäst företräder studenterna i varje

särskilt organ.

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub552 yrkande

13 också en utredning för att få ett enhetligt

studerandebegrepp. Reglerna för

arbetslöshetsersättning, socialbidrag, bostadsbidrag

och föräldrapenning bygger på skilda definitioner av

vad en studerande är för något, vilket skapar

otrygghet, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I utskottets senaste budgetbetänkande för

utgiftsområde 15 Studiestöd avstyrktes ett antal

motionsyrkanden om en studiesocial utredning, med

hänvisning till att det inom Regeringskansliet

förbereddes direktiv för just en sådan (bet.

2001/02: UbU2 s. 22 f.). Beredningsarbetet, som ännu

pågår, berör flera olika departement och tar därför

jämförelsevis lång tid. Utskottet utgår från att

studerandebegreppet kommer att behandlas i det

kommande utredningsarbetet.

Elitidrottarnas villkor vid högskolestudier tas upp

i motionerna 2001/02: Ub306 (v) och 2001/02:Kr339

(m) yrkande 5. Båda motionerna förordar att

idrottsutövare på elitnivå skall kunna beviljas

studiemedel för en långsammare studietakt och under

fler terminer än övriga studenter. Motionärerna vill

också att elitidrottare, under förutsättning att de

har tillräckliga meritpoäng för att antas till den

utbildning de sökt, skall kunna ges företräde till

viss studieort för att på ett optimalt sätt kunna

kombinera idrottsutövande med en god utbildning

(s.k. ortsföreträde).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast vid förra riksmötet i

betänkande 2000/01:UbU2 s. 20 när det gäller

studiemedel och i betänkande 2000/01:UbU8 s. 18 när

det gäller ortsföreträde. Utskottet anser

fortfarande att idrottsutövning på elitnivå inte bör

föranleda en större skuldsättning för studenten än

normalt. Högskoleverket har funnit att

ortsföreträdet inte är förenligt med gällande

bestämmelser. Utskottet anser inte att riksdagen

skall ta initiativ till att ändra dessa i enlighet

med motionärernas förslag.

I motion 2001/02:Ub205 (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att studenter

bör ha rätt till skadestånd vid undermålig

undervisning. Högskoleverket har kritiserat

förhållandet att staten inte kan bli

skadeståndsskyldig annat än i det fall ett lärosäte

gjort sig skyldigt till direkt felaktig

myndighetsutövning. Eftersom studenten lägger ned

stora summor på levnadsomkostnader och

studiematerial är det rimligt att hon eller han kan

kompenseras ekonomiskt om utbildningen är direkt

undermålig, menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om skadestånd i det konkreta fall som

motionärerna syftar på och som Högskoleverket har

yttrat sig över har av verket överlämnats till

Justitiekanslern för slutligt avgörande.

Justitiekanslern har ännu inte fattat beslut i

ärendet. I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs att

verksamheten vid universitet och högskolor med

offentlig huvudman skall avpassas så att en hög

kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen

och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Riksdagen

behandlade för två år sedan propositionen

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12,

rskr. 1999/2000:180). Där presenterades regeringens

avsikt att ge Högskoleverket ett utökat uppdrag när

det gäller kvalitetsutvärdering. Verket fick fr.o.m.

budgetåret 2001 i uppdrag att, med en periodicitet

på sex år, genomföra utvärderingar av kvaliteten i

samtliga utbildningar för generella examina och

yrkesexamina. Utskottet delar utbildningsministerns

uppfattning (i svar på fråga 2000/01:1360) att detta

kvalitetssäkringssystem är bättre för att komma till

rätta med eventuella brister än vad domstolsprövning

av yrkanden om skadestånd i enskilda fall skulle

vara.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

förändringar när det gäller innehållet i

vissa utbildningar,

tandhygienistutbildningens längd och

utbildningen av teckenspråkstolkar.

Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:L367 yrkande

15 att attityderna gentemot homosexuella, bisexuella

och transpersoner behöver förändras. Utbildningarna

för lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,

jurister och poliser ger alltför litet kunskaper om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation. Högskoleverket bör enligt motionärerna få

i uppdrag att lägga upp en plan för hur

undervisningen skall kunna förbättras på denna

punkt. Också i motion 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp)

yrkande 32 sägs att dessa gruppers situation måste

få en mer framträdande plats i de nämnda

utbildningarna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Statsmakterna styr de yrkesutbildningar som

tillhör högskolan genom den s.k. examensordningen,

som utgör en bilaga till högskoleförordningen

(1993:100). I examensordningen anges målen för de

olika examina som finns. Inom ramen för

examensordningens bestämmelser fastställer sedan

varje lärosäte det närmare innehållet och

organisationen av utbildningen. Utskottet anser att

denna ordning är lämplig. För juris kandidatexamen,

psykologexamen, socionomexamen och teologie

kandidatexamen anges som ett av målen att studenten

skall ha förvärvat kännedom om sådana samhälls- och

familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns

livsbetingelser. Likartade formuleringar finns i

examensordningens beskrivningar av läkarexamen och

lärarexamen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:MJ518 yrkande

14 ett tillkännagivande till regeringen om att

matens betydelse för hälsan bör speglas i

utbildningsväsendet på alla nivåer, särskilt i

utbildningarna för människovårdande yrken som

psykolog, lärare, sjuksköterska, läkare, socionom

etc.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande med hänvisning till den

nyss nämnda ordningen för statsmakternas styrning av

högskoleutbildningarna.

I motion 2001/02:Ub425 (m) skriver motionären att

tandhygienistutbildningen snarast måste förändras så

att den omfattar 120 poäng, detta för att

säkerställa kompetens och tillgång på sökande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkande avslogs av

riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2000/01:UbU8 s.

28 f.) hänvisar utskottet till den pågående

utredningen, Tandvårdsöversyn 2000, som skall

redovisas våren 2002 (dir. 2000:65). Utskottet utgår

från att den därefter blir föremål för beredning i

Regeringskansliet.

Utbildningen av teckenspråkstolkar bör enligt

motion 2001/02:Ub403 (s) kvalitetssäkras genom att

inordnas i högskolan och därigenom omfattas av

formella regler för urval, betyg och examen. I

motion 2001/02:Ub538 (s) föreslår motionären att den

aviserade utredningen om teckenspråkets ställning

skall få i uppdrag att även göra en översyn av

tolkutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utbildning av teckenspråkstolkar ges i dag vid ett

antal folkhögskolor. Utbildningen får statsbidrag

som fördelas av Tolk- och översättarinstitutet vid

Stockholms universitet. På förslag av

konstitutionsutskottet tillkännagav riksdagen våren

2001 för regeringen som sin mening att

teckenspråkets ställning borde ses över (bet.

2000/01:KU14 s. 16 f.). Det är enligt

konstitutionsutskottet angeläget att de dövas och

hörselskadades rättigheter när det gäller

teckenspråket och teckenspråksinformation

säkerställs. Inom Regeringskansliet

(Socialdepartementet) arbetar man nu på direktiv

till en utredning.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om förändringar när det

gäller utbyggnad av forskningen,

forskningsstiftelsernas styrelser,

sakkunnigas roll vid

professorstillsättningar, forskning och

utbildning inom designområdet och

konsumentforskning.

Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (c) och 4

(fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna tar i motion 2001/02:Ub438 upp

utbyggnaden av forskningen. Motionärerna anser att

den fria, ämnesdisciplinära nyfikenhetsforskningen

måste garanteras genom att medel till grundforskning

ges till fakulteterna (yrk. 7). I princip är det

bara den tvärvetenskapliga och nyttoinriktade

forskningen som skall finansieras via centrala

organ, heter det i motionen. Utbyggnaden av

forskningen skall ske i jämn och hög takt (yrk. 8).

Vidare bör man enligt motionärerna åtgärda förväntad

lärarbrist (yrk. 9).

Centerpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub552

yrkande 8 att många forskare måste ägna mycket tid

åt att ansöka om pengar till sin forskning från

olika finansiärer, något som riskerar att skapa

otrygghet om framtiden och att skrämma bort

doktorander från den akademiska forskningen.

Omfattningen av detta och konsekvenserna för

forskarens sociala situation och forskningens

kvalitet bör utredas, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Motsvarande yrkanden från Kristdemokraterna

behandlades under förra riksmötet och avslogs då

(bet. 2000/01:UbU6). Enligt lagen om Vetenskapsrådet

(2000:662), som riksdagen antog våren 2000, skall

det för att ge stöd till grundläggande forskning av

högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga

vetenskapsområden finnas ett forskningsråd,

Vetenskapsrådet. Vidare finns två forskningsråd,

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande (FORMAS), som bl.a.

har till uppgift att stödja grundforskning. Medel

för grundforskning anvisas dels till universiteten

och högskolorna, dels till forskningsråden.

Utskottet anser inte att denna ordning bör rivas

upp. Såväl för medlen som går direkt till lärosätena

som för medlen som anvisas till forskningsråden har

regeringen i den senaste budgetpropositionen

redovisat vilken utbyggnad som beräknas för de

närmaste åren (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 236

respektive 254 f.). Därigenom att forskare från

olika lärosäten och fakulteter konkurrerar om anslag

från Vetenskapsrådet och får sina ansökningar

prövade av sakkunniga bedömare, gagnas kvaliteten i

den svenska forskningen. Utskottet anser inte att

det skulle vara till fördel för forskningens

kvalitet att begränsa Vetenskapsrådets uppdrag - och

de medel som rådet fördelar - till tvärvetenskaplig

och nyttoinriktad forskning.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub261 yrkande 19

hotas den vetenskapliga kvaliteten av att regeringen

har skaffat sig rätt att utse ledamöterna i

forskningsstiftelsernas styrelser. Lagen bör ändras

så att stiftelsernas styrelser utses inom och av

forskarvärlden, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Att styrelseledamöterna utses av

regeringen utgör inget hinder för att

forskningsstiftelserna är fristående, självständigt

arbetande organ.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub261 också

ett tillkännagivande till regeringen om

ämnessakkunnigas roll vid tillsättning av forskare

och professorer (yrk. 20). Partiet invänder mot att

de sakkunniga som skall delta i beredningen av

förslag till professor inte längre har rösträtt.

Detta medför risk för att politiska eller andra

ovidkommande värderingar får ligga till grund för

ett beslut som skall värdera vetenskaplig kompetens,

menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Högskoleförordningen innehåller utförliga regler

om hur anställning av lärare vid universitet och

högskolor skall gå till (1993:100, 4 kap.). Lärare

anställs av rektor. Beslut om anställning som

professor får inte av rektor delegeras till annan.

Förslag till anställning som professor lämnas till

rektor av fakultetsnämnden, i vilken ledamöterna,

med undantag för företrädarna för studenterna, utses

genom val bland de vetenskapligt kompetenta lärarna.

Innan fakultetsnämnden avger förslag om professor

skall den inhämta yttrande från minst två personer

som är särskilt förtrogna med anställningens

ämnesområde (s.k. sakkunniga). De sakkunniga skall

var för sig skriftligen redogöra för skickligheten

hos de sökande som främst bör komma i fråga för

anställningen, ange ordningen mellan dem och

motivera sitt val. Detta system har gällt sedan den

1 januari 1999. Innan dess fanns i

högskoleförordningen föreskrifter om

tjänsteförslagsnämnd, som hade uppgiften att avge

förslag till innehavare av tjänst som professor. I

tjänsteförslagsnämnden ingick tre särskilt utsedda

sakkunniga som ledamöter tillsammans med fyra

företrädare för fakultetsnämnden och en för

studenterna. I proposition 1996/97:141 Högskolans

ledning, lärare och organisation redovisade

regeringen sin avsikt att avskaffa bestämmelserna om

tjänsteförslagsnämnd. Riksdagen framförde inga

invändningar mot detta (bet. 1997/98:UbU4, rskr.

12).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Kr226 tillkännagivanden om forskningen på

designområdet och om utbildningen på form- och

designområdet (yrk. 2 och 3). Forskningen behöver

enligt motionärerna få bättre möjligheter. Det

reformarbete som pågår inom arkitektur- och

designutbildningen är bra och välbehövligt, men det

behövs också vidareutbildningar för aktiva inom

olika hantverksyrken och även för att öka

kompetensen för andra yrkesgrupper, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden. Den närmare

fördelningen av de statliga forskningsresurserna

ankommer på forskningsfinansierande myndigheter som

bl.a. Vetenskapsrådet och på universitet och

högskolor. Lärosätena har också själva ansvaret för

förnyelsen av sitt utbildningsutbud.

Konsumentforskningens betydelse understryks i motion

2001/02:Ub510 (s). Motionären anser att det behövs

en ny inriktning inom samhällsekonomin, lämpligen

kallad konsumentekonomi. Medel för denna forskning

bör kunna skapas genom omfördelning från annan

ekonomiforskning och -utbildning, anser hon.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om vikten av en god

konsumentforskning. Indelningen i vetenskapliga

discipliner är dock inte en fråga för statsmakterna

utan för forskarsamhället. Prioriteringar mellan

olika inriktningar är också i huvudsak en fråga för

lärosätena, Vetenskapsrådet och de övriga

forskningsfinansierande organen.

Forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

förändringar när det gäller

industriforskningsinstituten samt

fyraårsspärren för doktorandanställningar.

Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:N10 yrkande

3 att regeringen bör återkomma till riksdagen med en

analys av hur forskarutbildningen kan komma att

påverkas av reformeringen och förstärkningen av

industriforskningsinstituten. Den får inte leda till

att det betydelsefulla sambandet mellan forskning

och forskarutbildning försvagas, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen tog i december 2001 ställning till

propositionen FoU och samverkan i

innovationssystemet (prop. 2001/02:2, bet. NU5,

rskr. 64) och godkände därvid förslaget om en

omstrukturering av industriforskningsinstituten med

målet att skapa en stark sammanhållen struktur för

dessa. Om detta mål rådde enighet mellan

riksdagspartierna. Utbildningsutskottet ser ingen

anledning att befara att denna omstrukturering

skulle försvaga sambandet mellan forskning och

forskarutbildning.

I motion 2001/02:Ub223 (fp) begärs ett

tillkännagivande om att det behövs flexibilitet i

fyraårsspärren i forskarutbildningen. Motionären

hävdar att det finns risk att doktorander som är

nästan klara med sitt arbete avstår från att

fullfölja det, eftersom de inte kan få finansiering

utöver fyra år. Nuvarande bestämmelse ger inte

doktoranden något utrymme för att göra fel, bli

oense med handledaren eller byta projekt, heter det

i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Bestämmelser om anställning som doktorand

(tidigare: doktorandtjänst) finns i

högskoleförordningen (1993:100). Där ges möjlighet

att låta en doktorand behålla sådan anställning

längre tid än som motsvarar fyra års heltidsstudier,

om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet på

grund av sjukdom, för tjänstgöring inom

totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom

fackliga organisationer och studentorganisationer

eller vid föräldraledighet (5 kap. 7 §). Det är

angeläget att studietiden till doktorsexamen inte

förlängs. Statsmakterna har i detta syfte anvisat

medel för effektivisering av forskarutbildningen,

bl.a. till utbildning av handledare i

forskarutbildningen och till forskarskolor.

Organisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

uppmuntra omvandling av lärosäten till

stiftelseform. Riksdagen bör också avslå

motionsyrkanden om antalet studerande och

examinerade inom området teologi samt om en

högskola i Hälsingland.

Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub261

yrkande 25 att fler universitet och högskolor bör

uppmuntras att övergå i stiftelseform. Det är också

eftersträvansvärt att det i konkurrens med de

offentliga högskolorna växer fram privata

universitet. Därmed gagnas enligt motionärerna den

enskilda studentens valfrihet och kvaliteten inom

högskolesektorn som helhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen avslog tidigare under detta riksmöte

liknande yrkanden från Moderata samlingspartiet

(bet. 2001/02:UbU1 s. 58, rskr. 97). Utskottet anser

fortfarande inte att fler statliga lärosäten bör

omvandlas till stiftelser. Folkpartiet har heller

inte anvisat något sätt att finansiera en sådan

omvandling. Enligt utskottets mening ger de

ramvillkor som nu gäller för statliga universitet

och högskolor dessa stort utrymme för

självbestämmande. Av detta har följt en stor

mångfald i fråga om utbildningsutbud och

undervisningsformer.

I motion 2001/02:Ub470 (s) framförs önskemål om ett

sådant redovisningssystem till riksdagen att det går

att följa utvecklingen av antalet studerande och

examinerade i teologi. I en tid då religionens

koppling till dagsaktuella skeenden har tydliggjorts

har behovet av teologisk kunskap vuxit, skriver

motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Högskoleverket ger i sin årsrapport uppgifter om

antalet som avlagt vissa examina. Hittills har

teologie kandidatexamen inte tagits upp i den

redovisningen. I årsrapportens tabellbilaga ges

uppgifter om antalet helårsstudenter och

helårsprestationer med uppdelning på

utbildningsområden. Ett sådant område är teologi.

Numera finns Högskoleverkets s.k. NU-databas

tillgänglig på Internet. Ur den kan de uppgifter som

motionären önskar tas fram. Utskottet anser att

motionen därmed är i huvudsak tillgodosedd.

Tillkomsten av en högskola i Hälsingland skulle

enligt motion 2001/02: Ub513 (s) utgöra ett positivt

inslag för regionens utveckling och ge en bredare

social och geografisk rekrytering till

högskoleutbildning. Motionärerna begär ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Den svenska högskolan har en bred geografisk

spridning med 36 lärosäten från Luleå i norr till

Malmö i söder. Ett svenskt nätuniversitet inrättas

från och med den 1 mars 2002 och skall bestå av den

IT-stödda distansutbildning som universitet och

högskolor väljer att anmäla till den nyinrättade

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Nätuniversitetet ger nya möjligheter till

högskolestudier för människor som bor långt ifrån

ett universitet eller en högskola. Regeringen har

vidare inrättat en delegation för regional samverkan

om högre utbildning. Delegationens uppgift är att

stimulera regionalt samarbete mellan universitet och

högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser

eller motsvarande organ. Delegationen kommer att ha

totalt 150 miljoner kronor att fördela till

samverkan kring högre utbildning under tre år. Båda

åtgärderna syftar bl.a. till att bredda

rekryteringen till högre utbildning.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen skall

uttala sig för statlig finansiering av ett

nybyggarcentrum i Vilhelmina.

Motion och utskottets ställningstagande

I motion 2001/02:Ub472 (s) föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om ett

nybyggarcentrum i Vilhelmina. I Vilhelmina kommun

har en diskussion påbörjats om inrättande av ett

sådant centrum, som avses samla in, förvalta och

förmedla kunskap om nybyggare och

kolonisationsförlopp. Motionärerna anser att ett

sådant centrum skulle vara en nationell tillgång,

varför staten bör engageras i finansieringen.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om statligt engagemang i ett sådant centrum

kan enligt utskottets mening prövas av regeringen i

budgetarbetet.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår 13

motionsyrkanden i frågor där det enligt

gällande styrsystem ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen och forskningen

är delat mellan statsmakterna, de

forskningsfinansierande myndigheterna och

universiteten och högskolorna. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ

att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås:

Motion 2001/02:Sf396 (kd) yrkandena 4 och 5 om

försäkringsmedicin.

Motion 2001/02:So609 (kd) yrkande 4 om att kunskap

om anhörigvårdares situation bör bli en viktig del i

alla utbildningar inom vården och den sociala

sektorn.

Motion 2001/02:So625 (c) yrkande 3 om utbildning

om smärtlindring.

Motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 16 om

dansutbildningen.

Motion 2001/02:Ub303 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap

i vissa utbildningar.

Motion 2001/02:Ub305 (s) om studier av el- och

amalgamallergier.

Motion 2001/02:Ub371 (m, kd, c, fp) om

smärtkunskap i vissa vårdutbildningar.

Motion 2001/02:Ub390 (s) yrkande 2 om professurer

i yrkespedagogik.

Motion 2001/02:Ub467 (s) yrkandena 1-3 om

utbildning i försäkringsmedicin.

Motion 2001/02:Ub522 (s) om kunskap om utsatta unga

kvinnors situation.

Reservationer

Utskottets förslag till

riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Grunddragen i högskolans

utveckling i övrigt (punkt 4) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub456 och

2001/02:Ub458 (i denna del)

och avslår motion

2001/02:N364 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom den syn

på grunddragen i högskolans utveckling som

Miljöpartiet redovisat i motionerna 2001/02:Ub456

och 2001/02:Ub458 och som utförligt refereras under

rubriken Övergripande frågor i betänkandet (s. 9

f.).

2. Studenternas rättssäkerhet, m.m.

(punkterna 5 och 15) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5

och 15 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub4 yrkande 11

och avslår motionerna

2001/02:Ub207,

2001/02:Ub261 yrkande 9 och

2001/02:Ub552 yrkande 12.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub438 yrkandena 7 och 8

och avslår motionerna

2001/02:Ub438 yrkande 9 och

2001/02:Ub552 yrkande 8.

Ställningstagande

Studenternas rättssäkerhet behöver stärkas inom

flera områden, t.ex. när det gäller

antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att

tentera och förekomsten av olika avgifter inom

högskolan. Ju större den lokala friheten är, desto

viktigare är det att studenterna har möjlighet att

få sin sak prövad. Vi har ett decentraliserat

högskolesystem där högskolorna skall ges utrymme för

att utforma egna regler, men ett centralt ramverk i

form av lag bör samtidigt finnas som slår fast

studentens grundläggande rättigheter. Det vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4

yrkande 11.

Grundläggande vid utbyggnad av forskningen skall

enligt vår mening vara att den fria,

ämnesdisciplinära nyfikenhetsforskningen garanteras.

Medel för sådan skall gå till lärosätena, där

högskolestyrelserna skall ha ansvar för

forskningsorganisationen och för att medel till

grundforskning ges till fakulteterna. Det är i

princip bara den tvärvetenskapliga och

nyttoinriktade forskningen som skall finansieras via

centrala organ. Utbyggnaden av forskningen skall ske

i jämn och hög takt. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub438 yrkandena 7

och 8.

3. Studenternas rättssäkerhet, m.m.

(punkterna 5, 7, 8 och 15) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 5,

7, 8 och 15 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub552 yrkande 12

och avslår motionerna

2001/02:Ub4 yrkande 11,

2001/02:Ub207 och

2001/02:Ub261 yrkande 9.

7. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub552 yrkande 10.

8. Enhetligt studerandebegrepp

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub552 yrkande 13.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub552 yrkande 8

och avslår motion

2001/02:Ub438 yrkandena 7-9.

Ställningstagande

Jag anser att högskoleförordningen måste förtydligas

för att säkra studenternas rättssäkerhet. Frågor om

studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå

prov behöver regleras i förordningen på ett

tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk måste

också ses över oftare av JO och Högskoleverket.

Givetvis bör högskolorna vara skyldiga att

dokumentera sin praxis och också att motivera alla

beslut skriftligt. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 12.

Forskarstuderande har en situation som varken är

jämförbar med grundutbildningsstudenternas eller de

anställda lärarnas och forskarnas. Därför är det

viktigt att även forskarstuderande garanteras

representation i olika beslutande organ. Regeringen

bör göra en översyn av hur forskarstuderandes

inflytande säkerställs. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 10.

Från statliga myndigheters sida råder i dag ingen

samfälld syn på vad det innebär att vara student vid

ett svenskt lärosäte. Reglerna om

arbetslöshetskassa, socialbidrag, bostadsbidrag och

föräldrapenning utgår från olika syn på vem som är

student och under hur stor del av året som en person

är student. Det finns goda skäl att anta att

studenter känner otrygghet inför olika myndigheters

system. Beslut som berör samma grupp människor och

som inte samordnas skapar ett ojämlikt och i

förlängningen diskriminerande system. Regeringen bör

därför utreda studentbegreppet med inriktning på att

få ett enhetligt sådant i de lagar och förordningar

som berör studenter. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 13.

Det är viktigt för forskningens kvalitet att de

som ägnar sig åt forskning har möjlighet att verka i

en i alla avseenden god miljö. Många forskare måste

ägna mycket tid åt att ansöka om medel både till

forskningsutgifterna och till sin egen lön, för

längre eller kortare tid framåt. Detta skapar

otrygghet om framtiden och är olyckligt inte minst

eftersom det skrämmer många doktorander från en

framtid inom den akademiska forskningen. I vilken

omfattning detta sker och vad det får för

konsekvenser för forskarens sociala situation och

forskningens kvalitet bör utredas närmare. Det jag

här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub552 yrkande 8.

4. Studenternas rättssäkerhet, m.m.

(punkterna 5, 11, 16, 17, 20, 21 och

22) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 5,

11, 16, 17, 20, 21 och 22 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub261 yrkande 9

och avslår motionerna

2001/02:Ub4 yrkande 11,

2001/02:Ub207 och

2001/02:Ub552 yrkande 12.

11. Kunskap om homo- och bisexuellas samt

transpersoners situation

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:L367 yrkande 15 och

2001/02:L371 yrkande 32.

16. Forskningsstiftelsernas styrelser

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub261 yrkande 19.

17. Ämnessakkunnigas roll vid tillsättning

av professorer m.fl.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub261 yrkande 20.

20. Industriforskningsinstituten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:N10 yrkande 3.

21. Fyraårsgränsen i forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Ub223.

22. Fristående universitet och högskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub261 yrkande 25.

Ställningstagande

En åtgärd som skulle förstärka studenternas

rättssäkerhet är att införa ett s.k.

studentkontrakt. Ett sådant kontrakt skall innehålla

principer för hur bl.a. rättning och betygssättning

skall gå till. Studenten skall ha rätt att överklaga

sitt betyg eller få sin uppsats bedömd av någon

annan, i sista hand en av institutionens

professorer. Den student som har professorn som sin

handledare eller examinator skall ha möjlighet att

få sin skrivning eller uppsats bedömd av en

utomstående granskare. Kontrakten skall självfallet

inte bara betona studenternas rättigheter utan också

deras skyldigheter, inte minst att ägna tid och

kraft åt studierna. Ett bra studentkontrakt måste

innebära rättigheter och skyldigheter för båda

parter - studenterna och lärarna. Till sitt precisa

innehåll kan kontrakten variera mellan olika

lärosäten. Därmed kan studenten jämföra

institutioner innan hon eller han väljer lärosäte

för sina studier. Detta skapar en tydlig konkurrens,

som gynnar kvaliteten. Institutionerna skall ha

samma typ av kontrakt också för sina doktorander. I

dessa kontrakt skall anges t.ex. hur mycket

handledning som den enskilda doktoranden har rätt

att kräva. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 9.

Högskolan har en viktig roll att spela i arbetet

med att förändra attityderna gentemot homo- och

bisexuella samt transpersoner. Blivande lärare,

socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister

och poliser - yrken i vilka man kommer i kontakt med

homosexuella, bisexuella och transpersoner som

behöver stöd - behöver i sin utbildning få bättre

kunskaper om dessa människors situation.

Högskoleverket bör få i uppdrag att lägga upp en

plan för hur undervisningen skall kunna förbättras

på denna punkt. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:L367 yrkande 15 och

2001/02:L371 yrkande 32.

Det ligger ett värde i att politiskt obundna

forskningsmedel existerar vid sidan av de politiskt

beslutade anslagen till olika lärosäten. Den

socialdemokratiska regeringen har sett till att

regeringen numera kan utse de ledamöter den önskar i

forskningsstiftelsernas styrelser. Denna direkta

politiska styrning av stiftelserna hotar den

vetenskapliga kvaliteten. Lagen bör ändras så att

styrelserna utses inom och av forskarvärlden. Det

jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub261 yrkande 19.

I Sverige har under många år lektorer och

professorer utsetts genom ett system där

ämnessakkunniga är med och röstar vid en

tillsättning. Detta har nu ändrats så att de

sakkunniga inte längre har rösträtt. En professor

kan alltså tillsättas mot ämnessakkunnigas vilja, om

fakultetsnämnden så önskar. Risken är uppenbar att

politiska eller andra ovidkommande värderingar får

ligga till grund för ett beslut som skall värdera

vetenskaplig kompetens. Jag anser att forskare och

professorer skall tillsättas av nämnder i vilka

ämnessakkunniga har inflytande och formell rösträtt.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub261

yrkande 20.

En förstärkning av industriforskningsinstituten

får inte leda till att det på bekostnad av

universitet och högskolor växer fram en kraftfull,

parallell forskningsstruktur. Det betydelsefulla

sambandet mellan forskning och forskarutbildning -

som är utmärkande för den akademiska verksamheten

vid landets lärosäten - får inte försvagas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

analys av hur den viktiga forskarutbildningen kan

komma att påverkas av de reformer avseende

industriforskningsinstituten som blir följden av

riksdagens beslut tidigare under detta riksmöte om

dessa institut (prop. 2001/02:2, bet. NU5, rskr.

64).

Den reform av forskarutbildningen som genomfördes

1998 måste rivas upp. Den totalreglering som då

infördes har skapat minskad flexibilitet och hindrat

många forskarbegåvningar från att forska.

Fyraårsspärren i denna utbildning medför risk att

doktorander som är nästan klara med sitt arbete

avstår från att fullfölja det, eftersom spärren i

regel omöjliggör all finansiering efter det att den

stipulerade tiden förbrukats. Doktoranden ges därmed

inte något utrymme för att göra fel, bli oense med

sin handledare eller byta projekt. Det är enligt min

mening önskvärt att spärren mjukas upp och omvandlas

till ett riktmärke. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed delvis bifalla motion 2001/02:Ub223.

Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar

för universitet och högskolor. Emellertid är det

önskvärt att det vid sidan av de statligt

finansierade och drivna lärosätena växer fram

fristående universitet och högskolor. Fler lärosäten

bör uppmuntras att övergå i stiftelseform, liksom

Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping

har gjort. Det är också eftersträvansvärt att det i

konkurrens med de offentliga högskolorna växer fram

privata universitet. Sådana kan bidra till ökad

mångfald till gagn för både den enskilda studentens

valfrihet och kvaliteten i högskolesektorn som

helhet. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 25.

5. Kårobligatoriet (punkt 6) - m,

kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Kårobligatoriet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna

2001/02:Ub209,

2001/02:Ub226,

2001/02:Ub261 yrkande 10,

2001/02:Ub391,

2001/02:Ub412,

2001/02:Ub546 yrkande 10 och

2001/02:Ub552 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att kårobligatoriet är principiellt

felaktigt och därför bör avskaffas. Obligatoriet är

inte nödvändigt för att säkerställa

studentinflytande över utbildningen, som bör

tillgodoses på annat sätt. När obligatoriet

avskaffas bör man se till att trygga det

studiesociala arbete som studentkårerna i dag

sköter. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub209, 2001/02:Ub226,

2001/02: Ub261 yrkande 10, 2001/02:Ub391, 2001/02:

Ub412, 2001/02:Ub546 yrkande 10 och 2001/02:Ub552

yrkande 11.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Den högre utbildningen och

forskningen

2.

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Moderata samlingspartiet har redovisat sin syn på

högskolepolitiken i motionsyrkanden som behandlats i

skilda betänkanden under detta riksmöte, främst i

betänkande 2001/02:UbU4 och 2001/02:UbU1. Vi vill

skapa förutsättningar för en högkvalitativ högre

utbildning med mångfald, spets och bredd. Med syfte

att bidra till ökad profilering och mångfald vill vi

fortsätta den utveckling av högskolor i

stiftelseform som Chalmers tekniska högskola och

Högskolan i Jönköping varit föregångare för.

Utbildningen skall locka så många som möjligt att

studera och avlägga examen vid ett svenskt lärosäte.

Ramar och modeller måste anpassas så att en mer

heterogen grupp studenter kan lockas att ta steget

in i högskolevärlden. Målet är att alla som vill och

har de grundläggande kunskaperna skall kunna välja

den utbildning och det lärosäte som var och en anser

bäst bidrar till att förverkliga det egna

livsprojektet. Vi vill se lärosäten som i ökad

utsträckning profilerar sig och konkurrerar

inbördes. Som en logisk följd av detta och av

studenternas fria val vill vi låta varje lärosäte på

egen hand bestämma hur antagningen skall gå till.

Den högre utbildningen måste internationaliseras och

svenska universitet och högskolor kunna erbjuda

utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat

utbildningssamarbete. All offentlig grundläggande

högskoleutbildning i Sverige skall vara avgiftsfri

som i dag.

3. Ekonomiskt utbyte av livslångt

lärande (punkt 1)

4.

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Utbildningspolitiken är en drivkraft för bättre

konkurrenskraft och en del av infrastrukturen i ett

välfärdssamhälle. En hög utbildningsnivå hos landets

medborgare är därför viktig. För att säkerställa den

är det nödvändigt att utbildning - livslångt lärande

- lönar sig för den enskilde. Vi kan inte acceptera

att Sverige har en så låg avkastning som för

närvarande på investering i utbildning. Till denna

bidrar de höga svenska skatterna. Det är troligt att

den låga lönepremien har påverkat tillströmningen

till högskolan negativt. Även andra saker än

lönenivåerna påverkar individens utbyte av livslångt

lärande, t.ex. möjligheterna att avancera i

karriären och det ekonomiska risktagandet vid

studier. Vi anser det viktigt att de aktörer som kan

påverka lönesättning och personalpolitik tar hänsyn

till effekterna på människors vilja till livslångt

lärande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motion med anledning av proposition 2001/02:15

Den öppna högskolan

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studenternas

rättssäkerhet.

Motion med anledning av proposition 2001/02:2

FoU och samverkan i innovationssystemet

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med en analys av

hur de föreslagna reformerna avseende

industriforskningsinstituten påverkar

forskarutbildningen.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub205 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studenters rätt till

skadestånd vid undermålig undervisning.

2001/02:Ub207 av Anita Sidén och Cristina Husmark

Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studenters rätt att

överklaga betyg.

2001/02:Ub209 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen beslutar avskaffa lagen om

kårobligatorium.

2001/02:Ub223 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om flexibilitet i

fyraårsspärren i forskarutbildningen.

2001/02:Ub226 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet för studerande vid universitet och

högskola.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett

studentkontrakt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

kårobligatoriet.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den politiska

styrningen av forskningsstiftelserna skall

avskaffas.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vetenskapsmän

skall tillsättas på vetenskapliga meriter.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra

stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.

2001/02:Ub303 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom

den högre utbildningen av lärare och om

pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och

vårdhögskoleutbildningarna.

2001/02:Ub305 av Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av studier av el-

och amalgamallergier i vårdutbildningarna.

2001/02:Ub306 av Peter Pedersen och Kenneth Kvist

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att den bör återkomma med lagförslag som ökar

möjligheten att kombinera idrottsutövning på hög

nivå med högre studier i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2001/02:Ub371 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, kd,

c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att smärtkunskap bör vara en obligatorisk del i all

medicinsk utbildning av såväl läkare som

sjuksköterskor samt övriga medicinska yrkesgrupper.

2001/02:Ub390 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet

Calner (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

antal professurer med inriktning mot

yrkespedagogik.

2001/02:Ub391 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2001/02:Ub403 av Susanne Eberstein och Göran

Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvalitetssäkring av

dövtolksutbildning.

2001/02:Ub412 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2001/02:Ub425 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen

anförs om att snarast förändra

tandhygienistutbildningen till att omfatta 120

poäng.

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den fria

grundforskningen skall garanteras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbyggnaden av

forskningen skall ske i jämn och hög takt.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att åtgärda

förväntad lärarbrist.

2001/02:Ub456 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utveckling av högre

utbildning och forskning.

2001/02:Ub458 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utveckling av utbildning

och forskning (delvis).

2001/02:Ub467 av Mona Berglund Nilsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att blivande

läkare bör ges en mer omfattande utbildning i

ämnet försäkringsmedicin.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det på

läkarutbildningen införs obligatoriska

kunskapsprov i försäkringsmedicin.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läkare bör

genomgå kontinuerlig utbildning i ämnet

försäkringsmedicin.

2001/02:Ub470 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att ett

redovisningssystem till riksdagen införs så att man

kan följa utvecklingen av antalet som studerar och

tar examina inom ämnet teologi.

2001/02:Ub472 av Karl Gustav Abramsson och Carin

Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett nybyggarcentrum i

Vilhelmina.

2001/02:Ub510 av Karin Jeppsson och Marianne

Carlström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konsumentforskningens

betydelse.

2001/02:Ub513 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utvecklingen av en högskola

i Hälsingland.

2001/02:Ub522 av Inger Segelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ökat stöd till

utsatta unga kvinnor samt kunskap om deras situation

hos lärare, socialtjänst, vårdpersonal, polis m.fl.

2001/02:Ub538 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att via tilläggsdirektiv

till aviserad utredning om teckenspråkets ställning

tillföra en översyn över tolkutbildningarna.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslag i

anslutning till ett avskaffande av

kårobligatoriet.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning

skall löna sig.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra en

översyn över hur den så kallade tredje uppgiften

sköts av lärosätena.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om att trygga den akademiska friheten.

8. Riksdagen begär hos regeringen en utredning av

arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn över

hur forskarstuderandes inflytande säkerställs.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffandet av

kårobligatoriet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förtydligande av

högskoleförordningen för att säkra studenternas

rättssäkerhet.

13. Riksdagen begär hos regeringen en utredning för

att få ett enhetligt studerandebegrepp.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

högskoleutbildningen för vissa yrken.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,

mp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de som verkar

inom utbildningsväsendet har kompetens i HBT-

frågor.

2001/02:Sf396 av Tredje vice talman Rose-Marie

Frebran m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

utbildning i försäkringsmedicin ges en starkare

ställning i läkarutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

inrätta en professur i försäkringsmedicin.

2001/02:So609 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att behovet av att

verka för att kunskap om anhörigvårdares situation

blir en viktig del i alla utbildningar inom vården

och den sociala sektorn.

2001/02:So625 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin

(c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning om

smärtlindring bör bli obligatorisk i

läkarutbildningen.

2001/02:Kr226 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskningen på

designområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningen på

form- och designområdet.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel,

studietid i högskolan samt ortsföreträde för

elitidrottare.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mat på schemat.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

öka examensfrekvensen vid högskolor och

universitet.