Bet. 2001/02:UBU12

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU12

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 51

motionsyrkanden, huvudsakligen från allmänna

motionstiden 2001, vilka tar upp jämställdhetsfrågor

inom utskottets olika beredningsområden.

Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i

skolan och i lärarutbildningen samt om

jämställdhetsfrågor inom grundläggande

högskoleutbildning och i forskning och

forskarutbildning.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 27,

2001/02:Ub222 yrkande 22,

2001/02:Ub277 yrkande 2,

2001/02:Ub338,

2001/02:Ub395,

2001/02:Ub431 yrkande 1,

2001/02:Ub446 yrkande 4,

2001/02:Ub447 yrkande 2,

2001/02:Ub543 yrkande 5,

2001/02:A212 yrkande 2 och

2001/02:A229 yrkande 22.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd) – delvis

Reservation 3 (c) – delvis

2. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub277 yrkande 1,

2001/02:Ub543 yrkande 8 och

2001/02:So495 yrkande 23.

Reservation 4 (mp)

3. Fler män inom förskolan och skolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub315 och

2001/02:Ub543 yrkande 9.

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub10 yrkande 4,

2001/02:Ub225 yrkande 9,

2001/02:Ub348,

2001/02:Ub404,

2001/02:Ub480,

2001/02:A212 yrkande 1 och

2001/02:A229 yrkande 24.

Reservation 3 (c) – delvis

Reservation 5 (fp) – delvis

5. Jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub2 yrkande 2 och

2001/02:Ub396.

Reservation 3 (c) – delvis

6. Jämställdhetsarbetet i högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub4 yrkande 6 och

2001/02:Ub543 yrkande 4.

Reservation 2 (kd) – delvis

7. Anställningar inom högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub261 yrkande 23 och

2001/02:A229 yrkande 25.

Reservation 5 (fp) – delvis

8. Karriärvägar inom forskningen

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub438 yrkande 5 och

2001/02:Ub543 yrkande 1.

Reservation 6 (m, kd, c, fp)

9. Fördelning av forskningsresurser mellan

manliga och kvinnliga forskare

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub428 yrkande 4,

2001/02:Ub438 yrkande 10 och

2001/02:Ub521.

Reservation 7 (m, kd)

10. Genusperspektiv i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub259 yrkande 2.

Reservation 5 (fp) – delvis

11. Genusperspektiv inom medicinsk

forskning m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub259 yrkandena 1 och 3–5,

2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3,

2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och

2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.

Reservation 8 (v) – delvis

Reservation 5 (fp) – delvis

12. Kunskap om kvinnoförtryck i olika

religioner, kulturer och traditioner

Riksdagen avslår motion

2001/02:L321 yrkande 2.

Reservation 8 (v) – delvis

13. Utvärdering av läromedel i ett

genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub277 yrkande 3,

2001/02:Ub543 yrkandena 6 och 7 samt

2001/02:A212 yrkande 4.

Reservation 9 (v, mp)

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

2001/02

UbU12

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort

antal motioner med yrkanden rörande jämställdhet

inom utbildning och forskning. Dessa behandlas i

detta betänkande. Några yrkanden i följdmotioner

till propositionerna 2001/02:14 Hälsa, lärande och

trygghet och 2001/02:15 Den öppna högskolan rör

också jämställdhetsfrågor och behandlas här.

Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i

skolan och i lärarutbildningen samt om

jämställdhetsfrågor inom grundläggande

högskoleutbildning och i forskning och

forskarutbildning.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 51 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Jämställdhet inom skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

arbetet med jämställdhet i skolan,

genuskunskap i lärarutbildningen samt arbetet

mot sexuella trakasserier i skolan. Utskottet

hänvisar till vidtagna åtgärder och visst

utredningsarbete.

Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3

(c), 4 (mp) och 5 (fp).

Jämställdhetsarbetet i skolan

Motioner

Synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och hur

detta kan förbättras förs fram i flera motioner.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2001/02:Ub446 yrkande 4 att jämställdhet är en av de

viktiga frågor som behöver etisk belysning i skolan.

Därtill måste skolan uppmärksamma och ta hänsyn till

flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig,

både verbalt och med kroppsspråk. Såväl flickor som

pojkar bör aktivt uppmuntras att söka sig till yrken

som domineras av motsatt kön. Enligt

Kristdemokraternas motion 2001/02:Ub447 yrkande 2 är

det i gymnasieskolan fortfarande en stor

snedfördelning mellan könen, bl.a. när det gäller

val av gymnasieprogram. Åtgärder behövs för att

bryta de traditionella mönstren. I motion

2001/02:Ub338 (kd) anför motionären att studier som

visar på brister i jämställdhet mellan kvinnor och

män bör tas upp i skolundervisningen med syftet att

påverka pojkars och mäns syn på flickor och kvinnor.

I Centerpartiets motion 2001/02:A212 yrkande 2

betonas att arbetet med ökad jämställdhet inte får

stanna vid skrivna formuleringar i läroplanen. Det

krävs ett samlat grepp där klart mätbara mål och

metoder för att mäta dessa mål utformas.

Motionärerna anser därför att regeringen bör ge

Skolverket i uppdrag att, i nära samverkan med

lärarnas organisationer, utarbeta ett samlat program

för ökad jämställdhet i skolan.

Enligt Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 22 och 2001/02:

Ub221 yrkande 27, rörande grundskolan respektive

gymnasieskolan, skall ett jämställdhetsperspektiv

genomsyra all undervisning. Pedagogiken i

grundskolan måste anpassas så att både flickor och

pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av

undervisningen. Gymnasieskolan måste ta ett ansvar

för att organisera undervisningen och välja

pedagogiska metoder så att hänsyn tas till varje

individs intressen och mognads- och kunskapsmässiga

nivå, oavsett vilket kön individen tillhör. En

anpassning av pedagogik och metodik kan i båda

skolformerna ibland innefatta arbete med enkönade

undervisningsgrupper. Också i motion 2001/02:A229

yrkande 22 understryker Folkpartiet att

organiseringen av undervisningen och valet av

pedagogiska metoder måste göras med hänsyn till de

olika krav som flickor och pojkar ställer.

Betydelsen av att på pedagogisk väg ge

grundskoleelever större förståelse för jämställdhet

mellan könen lyfts fram i motion 2001/02:Ub277 (m)

yrkande 2. Motionären påpekar att en utvärdering som

Skolverket gjort visar att få lärare uppfattar

jämställdhet som ett angeläget ämne att arbeta med

på särskilt sätt. Det är viktigt att Skolverket ges

i uppdrag att gå igenom med kommunerna hur dessa i

sin uppföljning av verksamheten i skolan har

uppmärksammat jämställdhetsarbetet.

Motsvarande synpunkter om Skolverkets utvärdering

och vikten av att kommunerna uppmärksammar

jämställdhetsarbetet anförs i motion 2001/02:

Ub395 (s). Motionärerna anser därutöver att

jämställdhetslagen, som är mycket konkret, bör gälla

även för barn och ungdomar i förskola och skola.

I motion 2001/02:Ub431 (s) yrkande 1 hänvisas

också till att Skolverket i en rapport visat att

jämställdheten inte hinns med i skolans

undervisning. Enligt motionärerna måste regeringen

ta denna rapport på yttersta allvar. Skolverket

måste se till att arbetet med demokratiuppdraget som

inkluderar jämställdhet uppvärderas i skolvärlden.

Enligt motion 2001/02:Ub543 yrkande 5 från

Miljöpartiet måste pedagogiken i skolan och

förskolan ha en tydligare koppling till genuskunskap

för att man på allvar skall kunna ta itu med

problemet med bristande jämställdhet i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av

motsvarande motionsyrkanden om jämställdhetsarbetet

i skolan, och senast i betänkande 2000/01:UbU11,

konstaterat att synen på jämställdhet som både en

värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga har

tydliggjorts under senare år. Åtgärder har vidtagits

på nationell nivå för att stödja och stimulera det

lokala jämställdhetsarbetet ute i skolorna. För att

ge en överblick vill utskottet återigen nämna

följande.

Genom beslut av riksdagen våren 1995 infördes i

skollagens portalparagraf, 1 kap. 2 §, en

bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt

skall främja jämställdhet mellan könen (prop.

1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Riksdagen

delade regeringens bedömning att jämställdhet skall

lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans

dagliga arbete.

Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen

för Skolverket inskrivet att verket inom sitt

verksamhetsområde aktivt och medvetet skall främja

flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och

möjligheter.

Under ett drygt år, från februari 1999 t.o.m.

utgången av mars 2000, arbetade inom

Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift

att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.

Värdegrunden som formuleras i läroplanerna anger de

grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på –

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta – och som skolan skall förmedla och

förankra hos eleverna. Projektgruppen har bl.a.

genom olika informativa och målgruppsanpassade

insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att

konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.

Skolverket har under hösten 2000 publicerat en

temabild om värdegrunden, med titeln Med demokrati

som uppdrag. Den bygger på de kunskaper och

erfarenheter inom området som införskaffats under

senare år, och ger en övergripande och samlad bild

av de möjligheter och problem som finns i arbetet

med att omsätta de grundläggande demokratiska

värdena i praktiken. Skolverket har också i november

2000, på uppdrag av regeringen och utifrån den

analys som återfinns i temabilden, presenterat en

långsiktig Strategi för Skolverkets arbete med de

demokratiska värdena. Bland annat anges där hur

verket avser att arbeta med att stödja

kompetensutveckling vid förskolor och skolor i dessa

frågor samt verkets planer på framtida

utvecklingsprojekt.

Enligt regleringsbrevet för Skolverket för

budgetåret 2002 skall verket ta fram och sprida

lärande exempel på hur skolor och kommuner, i

samverkan med olika organisationer och myndigheter,

arbetar med jämställdhet och social och etnisk

mångfald. Syftet är att främja och intensifiera

skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

Vidare har i nämnda regleringsbrev under anslaget

Utveckling av skolväsende och barnomsorg avsatts

högst 5 miljoner kronor för utbildning av

pedagogiskt kvalificerade s.k. resurspersoner i

jämställdhet och genuskunskap. De båda nationella

värdegrundscentrumen vid Göteborgs universitet och

Umeå universitet/Ersta Sköndal högskola skall

anlitas. Målet är att det skall finnas minst en

sådan utbildad lärare eller pedagog i varje kommun

år 2004. Dessa resurspersoner skall arbeta med

jämställdhetsfrågor i den pedagogiska praktiken för

att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen inom

detta kunskapsområde.

Därtill bör nämnas att fr.o.m. höstterminen 2000

gäller reviderade kursplaner för alla ämnen i

grundskolan. I dessa har eftersträvats att skolans

värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om

demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla

ämnen. Till exempel har ambitionen varit att

innehållet i kursplanerna för de naturorienterande

ämnena skall vara uttryckt på ett sådant sätt att

det kan tilltala både flickor och pojkar.

Utskottet kan inte nog understryka vikten av att

skolan till eleverna förmedlar de demokratiska

värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och

män. Därför ser utskottet positivt på det arbete som

pågår för att intensifiera skolans arbete i dessa

frågor.

Genuskunskap i lärarutbildningen m.m.

Motioner

Miljöpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub543

yrkande 8 att målbeskrivningen för den nya

lärarexamen, att studenten skall kunna inse

betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen, inte är tillräcklig. Ämnet

genuskunskap bör finnas med som självständigt ämne i

lärarutbildningen, och genusaspekten bör genomsyra

utbildningen i övrigt.

I Miljöpartiets motion 2001/02:So495 yrkande 23

hävdas att socialt konstruerade könsroller hämmar

både mäns och kvinnors möjligheter till personlig

utveckling. Att vara medveten om detta när man möter

barn och motverka stereotypa föreställningar om vad

som är kvinnligt och manligt är en viktig del av

arbetet för jämställdhet. Därför är information till

och utbildning av lärare och personal i förskolor

och skolbarnsomsorg i jämställdhetsfrågor en

nödvändighet. Ämnet jämställdhet skall enligt

motionärerna ingå i berörda utbildningar.

Även i motion 2001/02:Ub277 (m) yrkande 1 betonar

motionären vikten av att ge lärare högre kompetens i

jämställdhetsfrågor. Alla grundskollärare bör få

kunskap om genus (det sociala könet), om

jämställdhet och om hur undervisningen kan utformas

så att den motsvarar båda könens förutsättningar och

intressen. Fortbildning inom detta område bör

prioriteras.

Behovet av fler män inom skolan och förskolan lyfts

fram i Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 yrkande 9.

Detta är viktigt ur såväl jämställdhetsperspektiv

som barnperspektiv, menar motionärerna. De påpekar

att många barn saknar manliga förebilder i sin

vardag.

Riksdagen bör enligt motion 2001/02:Ub315 (kd)

begära att regeringen tillsätter en utredning med

syftet att finna metoder för en jämnare

könsfördelning bland personer som arbetar med barn.

Enligt motionären har barn behov av att kunna

identifiera sig med både män och kvinnor. Det är

därför olyckligt att könsfördelningen är så sned

just i förskolan och de tidigare åren i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

I den nya lärarutbildningen – som riksdagen

beslutat om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 5) – lyfts fram att studenten

för att erhålla lärarexamen skall äga sådan

kompetens att han eller hon kan dels förmedla och

förankra samhällets och demokratins värdegrund, dels

inse betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen och vid presentation av

ämnesstoffet. Detta har genom en ändring i

högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23), som

trätt i kraft den 1 juli 2001, intagits i

målbeskrivningen för den nya lärarexamen.

För att vidga kunskapen om jämställdhet i lärandet

m.m. har regeringen i regleringsbrev för budgetåret

2002 uppdragit åt Högskoleverket att stimulera en

vidareutveckling av lärarutbildningen i dessa

avseenden. För ändamålet har avsatts 1,5 miljoner

kronor under anslaget Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. En rapport om

vidtagna åtgärder skall lämnas i samband med

årsredovisningen 2003.

Som utskottet återkommer till i det följande har

regeringen i regleringsbrev för universitet och

högskolor budgetåret 2002 ålagt lärosätena att vidta

åtgärder för en jämnare könsfördelning i bl.a.

lärarutbildningarna.

Regeringen har – i enlighet med vad som

redovisades i propositionen Den öppna högskolan

(prop. 2001/02:15) – inrättat en delegation med

uppgift att fördela medel för att främja och bredda

rekryteringen av studenter till högskolan.

Rekryteringsdelegationen förfogar över 40 miljoner

kronor per år under tre år. Bland ansökningar om

medel i den första ansökningsomgången (2002-03-01)

finns enligt uppgift ett par projekt på högskolor

angående ettårig preparandutbildning för att få fler

män till skolan respektive fler män till

lärarutbildningen.

Åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan

m.m.

Motioner

Centerpartiet anför i motion 2001/02:A212 yrkande 1

att det alltmer utbredda sexualiserade språket och

språkvåldet, som går allt längre ned i åldrarna, är

ett uttryck för nedsättande attityder och en

felaktig inställning till jämställdhet. Detta är

inte acceptabelt och måste motverkas. En anpassning

av jämställdhetslagstiftningen måste göras till

skolsystemets samtliga stadier och även till den

högre utbildningen.

I Folkpartiets motioner 2001/02:Ub10 yrkande 4,

2001/02:Ub225 yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 24

förordas att en lag skall införas mot sexuella

trakasserier av elever, efter förebild i

jämställdhetslagen. Enligt motionärerna är det

viktigt att elevers situation när det gäller

sexuella trakasserier uppmärksammas på samma sätt

som arbetstagarnas. Det är självfallet skolans

uppgift att reagera mot det grova språkbruket i

skolan.

En översyn av diskrimineringslagarna begärs i

motion 2001/02:Ub404 (s). Översynen bör ske i syfte

att stärka rättigheterna för de skolelever som i dag

diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet

eller sexuell läggning.

I motion 2001/02:Ub480 (s) betonas behovet av

samlevnads- och sexualundervisning i skolan. För att

motverka det ökande sexistiska våldet bör det redan

i förskolan och tidigt i skolan ingå som en naturlig

del i lärandet hur män och kvinnor lever

tillsammans, anser motionärerna.

Enligt motion 2001/02:Ub348 (s) kan förekomsten av

pornografi i medierna ge unga människor en

snedvriden bild av kärlek och sexualitet.

Motionärerna framhåller att skolan och

organisationslivet har en viktig roll när det gäller

att motverka inflytandet från pornografin.

Stödmaterial för lärare och organisationsaktiva bör

därför snarast tas fram i syfte att lyfta fram

jämställdhetens och kärlekens positiva sidor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

könsmobbning i skolan, bl.a. bruket av ett

sexistiskt språk, inte kan tolereras och på alla

sätt måste stävjas. Utskottet anser emellertid att

riksdagen bör avslå motionsyrkandena med hänvisning

till följande.

Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades

skollagen (1985:1100) som stöd för det lokala

arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,

rskr. 107). Enligt den därefter gällande lydelsen av

1 kap. 2 § skollagen är den som verkar inom skolan

skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså

måste betraktas som en allvarlig form av kränkande

behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets

förslag gjorde riksdagen ett tillkännagivande till

regeringen om att regeringen borde överväga hur man

på lämpligaste sätt skall kunna markera att

trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet

inte får förekomma.

Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens

uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur

skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning,

främst ur ett jämställdhetsperspektiv (rapport dnr

99:208). Detta ledde i sin tur till ett nytt

regeringsuppdrag, att ta fram en långsiktig

strategisk planering för hur skolor kan arbeta med

de grundläggande demokratiska värdena. Som utskottet

redovisat i det föregående har Skolverket i november

2000 fullgjort uppdraget genom skriften Strategi för

Skolverkets arbete med de demokratiska värdena.

Som också nämnts i det föregående har kursplanerna

för grundskolans alla ämnen reviderats med

tillämpning från höstterminen 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om

värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad

och relationer, människosyn och språkbruk. Även i

kursplanen för de naturorienterande ämnena och i

biologi finns naturligen vissa inslag kring

undervisningen i sex och samlevnad.

I regleringsbrevet för budgetåret 2002 har

Skolverket fått i uppdrag att, i samråd med berörda

myndigheter och organisationer, kartlägga

förekomsten av bl.a. sexuella trakasserier, homofobi

och könsrelaterad mobbning i skolan samt analysera

och redovisa vilka insatser som i övrigt behöver

vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast den 1

november 2002.

Under anslaget Utveckling av skolväsende och

barnomsorg får Skolverket innevarande budgetår

använda högst 5 miljoner kronor för insatser för att

stärka flickors självförtroende och bl.a. ge

möjlighet till självförsvarsträning. Arbetet bör

främst inriktas på att motverka kränkande

behandling.

Enligt direktiven till 1999 års skollagskommitté

har kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur

en ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas

(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå

förändringar för att stärka barns och ungdomars

skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten. Kränkande behandling pekas

särskilt ut i direktiven. Kommittén skall också

utreda om statens sanktionsmöjligheter gentemot

kommunerna behöver stärkas. Skollagskommittén skall

redovisa sitt uppdrag i december 2002.

Utskottet ser det som angeläget att elever så

långt det är möjligt får ett skydd mot sådan

kränkande behandling som sexuella trakasserier

innebär. Resultatet av Skollagskommitténs arbete med

dessa frågor bör emellertid avvaktas.

Jämställdhet inom högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändringar i fråga om arbetet med

jämställdhet i högskolan och jämställdhet

inom forskningen, innefattande bl.a. en

jämnare könsfördelning.

Jämför reservationerna 3 (c), 2 (kd), 5(fp),

6 (m, kd, c, fp) och 7 (m, kd).

Jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar

Motioner

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub2 yrkande 2

att regeringen skall ta initiativ till att öka

rekryteringen av män till kvinnodominerade

utbildningar. Motionärerna åsyftar särskilt vård-

och undervisningsutbildningarna.

Bland annat för att bryta den könssegregerade

arbetsmarknaden är det enligt motion 2001/02:Ub396

(s) viktigt att locka fler kvinnor till

ingenjörsutbildningarna. Tydliga mål måste sättas

upp vid universitet och högskolor för att höja

andelen kvinnor i dessa utbildningar och förslag

läggas fram hur man når dessa mål. Förslagen kan med

fördel tas fram med hjälp av studenterna själva,

anser motionärerna. Resultaten bör därefter

utvärderas och redovisas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret

2002 avseende anslag till universitet och högskolor

m.m., liksom tidigare år, ålagt lärosätena att i

sina årsredovisningar redogöra för vilka åtgärder

som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning –

bl.a. i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom

vissa lärar- och vårdutbildningar samt

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Av lärosätenas årsredovisningar framgår att

insatser görs för att åstadkomma en jämnare

könsfördelning, men att det har visat sig särskilt

svårt att rekrytera män till utbildningar där män är

underrepresenterade. Detta lyfts fram i

Högskoleverkets rapport Lärosätenas arbete med

jämställdhet, studentinflytande samt social och

etnisk mångfald (rapportserie 2000:8 R).

Enligt uppgift från Högskoleverket har en ökning

skett av andelen kvinnor som påbörjar teknisk

utbildning. Sedan mitten av 1990-talet har andelen

kvinnor bland nybörjarna till

civilingenjörsutbildning ökat från 21 till 29 %

läsåret 2000/01 och till högskoleingenjörsutbildning

från 16 till 26 % läsåret 2000/01. Kvinnornas

inbrytning på de mansdominerade

högskoleingenjörsutbildningarna förefaller dock ha

avstannat under de allra senaste åren. Utskottet ser

det som viktigt att flickors intresse stimuleras

tidigt genom insatser redan i grundskolan, t.ex.

genom det s.k. NOT-projektet.

Jämställdhetsarbetet i högskolan m.m.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2001/02:Ub4

yrkande 6 att jämställdhetsarbetet i högskolan måste

fortsätta, och högskoleutbildningen anpassas till

kvinnors särskilda behov. Det skall t.ex. vara

enkelt att göra studieuppehåll för barnledighet.

Regeringen måste ta ansvar för att högskolelärarna

är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och

genusperspektiv. Detta för att påskynda den

pedagogiska förnyelsen och förbättra studenternas

rättssäkerhet. Även studenterna borde omfattas av

jämställdhetslagstiftningen.

I Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 yrkande 4

anmärker motionärerna att det är vanligare bland

kvinnor än bland män att den totala studietiden

sträcks ut över en längre tidsperiod och att man gör

studieuppehåll ett antal år. Ett viktigt steg i

jämställdhetsarbetet är att underlätta för kvinnor

att studera över längre tidsperioder.

Folkpartiet hävdar i motionerna 2001/02:Ub261

yrkande 23 och 2001/02:

A229 yrkande 25 att det finns tecken på att det

pågår en diskriminering av kvinnor i samband med

anställningar inom högskolan. Åtgärder måste därför

vidtas för att stoppa könsdiskrimineringen inom

högskolan. Motionärerna anser att det behövs ökad

öppenhet när det gäller urval och antagningar,

tydliga och formellt reglerade kriterier utifrån

vilka tjänster tillsätts och en jämställd

representation i nämnder som svarar för

tillsättningar. Vidare måste möjligheten att

befordras till professor säkras fullt ut, vilket kan

ge positiva följdverkningar från

jämställdhetssynpunkt. Enligt motionärerna skall det

för större institutioner vara självklart att ha en

formellt utarbetad jämställdhetsplan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om jämställdhetsarbetet i högskolan

med hänvisning till följande.

Inom projektet Studenterna i Sverige (StudS) har

Högskoleverket kartlagt studiemönstren och funnit

att det är vanligt att studenter gör uppehåll i

studierna under kortare eller längre tid

(rapportserie 2001:26 R). Enligt utskottets mening

är det därför inte nödvändigt att begära åtgärder av

regeringen för att underlätta studieuppehåll.

Enligt propositionen Den öppna högskolan (prop.

2001/02:15) bör jämställdhet och genusperspektiv

ingå i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna

utbildning, som lärosätena i dag skall erbjuda

anställda lärare, kommer enligt vad regeringen

aviserar i propositionen att göras obligatorisk för

tillsvidareanställning som lektor eller adjunkt.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår

arbete med att utarbeta föreskrifter om detta. I

propositionen anger regeringen att Rådet för

högskoleutbildning i sitt uppföljningsarbete kring

pedagogiskt förnyelsearbete inom högskolan även bör

beakta hur jämställdhetsperspektivet används.

Sedan den 1 mars 2002 gäller lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan (prop.

2001/02:27, bet. UbU5, rskr. 101). Lagen har till

ändamål att inom högskoleområdet främja lika

rättigheter för studenter och sökande och att

motverka diskriminering på grund av

könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell

läggning och funktionshinder. Enligt lagen skall

varje högskola årligen ta fram en handlingsplan för

de åtgärder som behövs för att främja studenters

lika rättigheter, efter förebild av

jämställdhetslagens bestämmelse om

jämställdhetsplan.

Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena

om anställningar inom högskolan. Med anledning av

dessa yrkanden anförs följande.

I regleringsbrev för budgetåret 2002 anges som ett

gemensamt verksamhetsmål för universitet och

högskolor att lärosätena i sin verksamhet skall

främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I syfte

att få en jämnare könsfördelning i lärarkåren skall

varje lärosäte för år 2002 fastställa mål för

andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom

samtliga lärarkategorier. Av lärosätenas

årsredovisningar skall framgå bl.a. vilka åtgärder

som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning

vid rekrytering av lärare. Större förändringar i

förhållande till föregående år i fråga om

könsfördelningen skall kommenteras.

Enligt 3 och 4 kap. högskoleförordningen har

fakultetsnämnder eller motsvarande organ ansvaret

för att utarbeta och avge förslag i ärenden om

anställning av professorer, lektorer och

forskarassistenter. Vid val av ledamöter till

fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga

skäl, de föreslagna personerna till minst en

tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en

tredjedel av män (3 kap. 11 §).

Högskoleverket har i januari 2002 publicerat

rapporten Befordringsreformen 1999: Hur har det

gått? Delrapport II (rapportserie 2002:2 R). Utifrån

sin undersökning angående befordran av lektor till

professor drar verket slutsatsen att regeringens mål

om en fördubbling av antalet professorer kan vara

uppfyllt inom två till tre år. Undersökningen visar

också att andelen kvinnliga professorer inte har

minskat under den tid som reformen varit i kraft och

att denna således inte har haft en negativ inverkan

på fördelningen mellan män och kvinnor. Betydligt

färre kvinnor än män har ansökt om befordran, men de

som ansökt har befordrats i samma utsträckning som

sina manliga kolleger. I rapporten framhålls det

därför som angeläget att fler kvinnor ansöker om

befordran.

När det gäller jämställdhetsplaner har

Högskoleverket i februari 2000 presenterat rapporten

Lärosätenas arbete med jämställdhet,

studentinflytande samt social och etnisk mångfald

(rapportserie 2000:8 R). Enligt utvärderingen har

samtliga lärosäten en jämställdhetsplan på central

nivå. Mer sällan finns konkreta handlingsplaner på

mellannivå, och ännu sämre är det på

institutionsnivå. Samtidigt med rapporten

publicerade Högskoleverket antologin Goda exempel.

Hur universitet och högskolor kan arbeta med

jämställdhet, studentinflytande samt social och

etnisk mångfald (rapportserie 2000:9 R). Enligt

uppgift från Högskoleverket pågår nu överväganden om

att ånyo utvärdera jämställdhetsplaner vid

universitet och högskolor.

Jämställdhet inom forskningen

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2001/02:Ub438

yrkande 5 att karriärvägarna inom forskningen måste

anpassas så att familjebildning och yrkeskarriär kan

förenas. De hänvisar till att anställning som

forskarassistent enbart kan ges inom fem år från

disputationen, detta för att gynna yngre forskare. I

och med denna regel minskar möjligheterna att få

tjänst som forskarassistent om forskaren t.ex. tar

föräldraledighet. Många nyblivna föräldrar – och då

framför allt kvinnor – hindras genom denna regel att

komma vidare i sin akademiska karriär.

Enligt Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub543 yrkande

1 bör riksdagen hos regeringen begära att

Högskoleverket ges i uppdrag att undersöka varför så

få kvinnor avslutar högre universitetsstudier. I

motionen påtalas att endast en tredjedel av dem som

tar doktorsexamen är kvinnor. Motionärerna menar att

orsakerna till detta är bl.a. att det främst är män

som är handledare, män som väljer

forskningskandidater och män som skapar strukturerna

för konkurrensen på högre forskningsnivåer.

I motion 2001/02:Ub428 (s) yrkande 4 hävdas att

genusforskningen möter hårt motstånd, bl.a. beroende

på kraftig manlig dominans inom forskarvärlden, att

kvinnor och män väljer skilda forskningsområden och

att finansiärer intresserar sig mer för manlig

forskning. Motionärerna vill att det årligen skall

föras statistik över hur forskningsresurserna

fördelas mellan manliga och kvinnliga forskare.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub438

yrkande 10 är det viktigt att genusperspektivet

lyfts fram vid varje forskningsinstitution. För att

nå nya insikter och nya resultat krävs forskare av

båda könen med de olika perspektiv som kvinnor och

män har.

I motion 2001/02:Ub521 (s) betonas vikten av att

bedömningskommittéerna för fördelning av statliga

medel för klinisk, patientnära forskning skall vara

jämnt könsfördelade, samt att könsuppdelad statistik

skall finnas för de sökande respektive för dem som

tilldelats medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena om

karriärvägarna inom forskningen med hänvisning till

följande.

Enligt 4 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100,

ändr. 1999:1037) krävs för behörighet att anställas

som forskarassistent avlagd doktorsexamen eller

utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I

första hand bör den komma i fråga som har avlagt

examen högst fem år före ansökningstidens utgång.

Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i

fråga i första hand, om det finns särskilda skäl.

Som särskilda skäl nämns i förordningen bl.a.

sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande

omständigheter.

Av Högskoleverkets Årsrapport för universitet och

högskolor 2001 framgår att andelen kvinnor bland

forskarexaminerade ökat år från år (s. 30). Under år

2000 var andelen kvinnor bland forskarexaminerade 38

%. Motsvarande andel år 1999 var 35 %. Jämfört med

år 1990, då andelen var 26%, har andelen kvinnor

bland forskarexaminerade således ökat med 12

procentenheter.

Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena

som rör fördelning av forskningsresurser mellan

manliga och kvinnliga forskare.

Förordningen (2001:100) om den officiella

statistiken föreskriver att individbaserad officiell

statistik skall vara uppdelad efter kön, om det inte

finns särskilda skäl emot detta (14 §). De statliga

forskningsråden – Vetenskapsrådet, Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (FORMAS) – redovisar beviljade

forskningsanslag med uppdelning på manliga och

kvinnliga anslagsmottagare. Statistiska

centralbyrån framställer statistik om forskning,

såväl inom universitet och högskolor som inom

företagssektorn och den icke-vinstdrivande privata

sektorn. I sådan statistik finns uppgifter om

antalet årsverken utförda av män respektive kvinnor.

Högskoleverket ger i sin årsrapport uppgifter om

antalet årsverken utförda av män respektive kvinnor,

dels per lärosäte med uppdelning på lärare och annan

personal, dels för hela riket med uppdelning på tolv

olika tjänstekategorier.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende

Vetenskapsrådet skall rådet aktivt arbeta för

jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom

den egna beredningsorganisationen och vid

fördelningen av forskningsstöd. Motsvarande

föreskrifter har meddelats i regleringsbrevet för

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS).

Utbildning och forskning i ett

genusperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av genusperspektiv i utbildning och

forskning, främst inom hälso- och

sjukvårdsområdet, med hänvisning till

pågående utvecklingsarbete. Jämför

reservationerna 5 (fp) och 8 (v).

Motioner

Enligt motion 2001/02:Ub259 (fp) yrkande 2 bör

läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar

åläggas att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

Frågan om ett genusperspektiv inom medicinsk

forskning behandlas i flera motioner.

Vänsterpartiet konstaterar i motion 2001/02:Ub376

yrkande 2 att forskning om och med kvinnor är

eftersatt trots att både sjukdomar och behandling

berör båda könen. Det gäller även forskningsområden

som domineras av kvinnor, exempelvis

omvårdnadsforskningen. Mot den bakgrunden bör enligt

motionärerna forskningspolitiken inom området hälso-

och sjukvård, och till detta närliggande områden,

belysas ur ett klass- och könsperspektiv. Enligt

samma motion yrkande 3 är det särskilt i samband med

stamcellsforskningen och genforskningen viktigt med

ett genusperspektiv. Det behövs därför en ökad

kunskap och medvetenhet i de forskningsetiska

kommittéerna om vikten av ett genusperspektiv i

forskningen och vid de etiska bedömningarna av

forskningsprojekt.

I Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 framförs att

redan kända forskningsområden bör utvecklas och

fördjupas med avseende på ett genusperspektiv.

Forskningen kring kvinnors ohälsa bör prioriteras

(yrk. 2). Eftersom kvinnor och män inte uppvisar

lika symtom vid vissa sjukdomar ser motionärerna det

som viktigt att den medicinska forskningen bedrivs

med ett genusperspektiv (yrk. 3).

Också i motion 2001/02:Ub428 (s) betonas att ett

genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk

forskning, utbildning och bemötande av patienter

(yrk. 1). Motionärerna anser att samtliga

ansökningar om forskningsmedel inom medicin,

omvårdnad samt hälso- och sjukvårdsforskning bör

redovisa studiepopulationens könsfördelning i

förhållande till fördelningen i befolkningen eller i

den aktuella patientgruppen (yrk. 2). All statistik

inom medicinsk forskning bör könsuppdelas (yrk. 3).

Enligt motion 2001/02:Ub259 (fp) bör ingen

forskning om människokroppen, annat än i

undantagsfall, få baseras på en studiepopulation

bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för

att få statliga anslag beviljade (yrk. 1). En grupp

bör tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges och om de tillvaratar

könsperspektivet (yrk. 3). Motionärerna anser att

ett kvinnoforskningscentrum för vården med fördel

skulle kunna förläggas till Göteborg (yrk. 4). De

anser vidare att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag

att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om

vården av kvinnor (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

I det föregående har utskottet behandlat

motionsyrkanden om genuskunskap i lärarutbildningen

och därvid hänvisat till målbeskrivningen för den

nya lärarexamen.

Högskoleverket har tidigare haft ett uppdrag från

regeringen att tillsammans med lärosäten utveckla

modeller för att integrera genusperspektiv i jurist-

och ekonomutbildningarna. I propositionen Den öppna

högskolan (prop. 2001/02:15) anmärkte regeringen att

detta arbete visat sig framgångsrikt, inte minst vad

gäller juristutbildningen. Regeringen bedömde att

Rådet för högskoleutbildning inom Högskoleverket bör

få ett uppdrag att stödja lärosätenas arbete med att

utveckla metoder för att använda genusperspektiv i

undervisningen även inom andra områden.

Erfarenheterna från arbetet bör spridas för att få

ett större genomslag. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet pågår arbete med att

utarbeta föreskrifter i detta avseende.

Enligt examensbeskrivningarna i

högskoleförordningen (1993:100) skall studenten för

erhållande av läkarexamen respektive

sjuksköterskeexamen ha förvärvat kännedom om

förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och

mäns hälsa.

Behovet av att utveckla ett genusperspektiv inom

medicinsk forskning är stort. Vetenskapsrådet har

gjort bedömningen att medicinområdet – till skillnad

från humaniora och samhällsvetenskap som har nått

längre inom genusforskningen – behöver extra stöd i

detta. Därför har Vetenskapsrådet valt att rikta de

drygt 3 miljoner kronor, som för budgetåret 2002

står till förfogande för nya projekt inom

genusforskning, mot området medicin/vård/hälsa. De

nya forskningsprojekten är utvalda av Kommittén för

genusforskning som är direkt underställd

Vetenskapsrådets styrelse. Projekten rör bl.a.

biologi och kultur, mansideal, förlossningstrender

och samband mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro

och könssegregeringen på arbetsmarknaden.

I sammanhanget bör också nämnas att Nationella

sekretariatet för genusforskning – som inrättades år

1998 vid Göteborgs universitet – har initierat flera

utredningar som skall ge en överblick över

genusforskningen i Sverige och hur den är fördelad

över olika ämnen och discipliner. Sekretariatet

anordnar dessutom fortbildningskurser och

seminarier.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart

att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas

både vid forskning och vid klinisk

läkemedelsprövning. Detta är inte minst viktigt inom

discipliner som medicin, vårdforskning och

folkhälsoforskning, där de biologiska skillnaderna

mellan könen är tydliga. Vad beträffar kliniska

prövningar finns sedan länge ett system för

forskningsetisk granskning. Forskningsetiska

kommittéer vid de medicinska fakulteterna granskar

forskningsansökningarna med utgångspunkt i

internationella deklarationer och konventioner. Vid

kliniska prövningar av läkemedel behövs också ett

godkännande från Läkemedelsverket. I verkets

prövning bedöms också studiepopulationens

sammansättning.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändringar i examensmålen för vissa högre

utbildningar och om införande av en nationell

granskning av läromedel.

Jämför reservationerna 8 (v) och 9 (v, mp).

Enligt Vänsterpartiet i motion 2001/02:L321 yrkande

2 är det viktigt för dem som i sitt arbete möter

mångkulturen att ha kunskap om de särskilda former

som kvinnoförtrycket tar sig i olika religioner,

kulturer och traditioner. Sådana kunskaper måste

lyftas fram i socionom-, jurist- och

vårdutbildningar.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

I den s.k. examensordningen som utgör en bilaga

till högskoleförordningen (1993:100) anges målen för

de olika examina som finns. Inom ramen för

examensordningens bestämmelser fastställer sedan

varje lärosäte det närmare innehållet och

organisationen av utbildningen. För juris

kandidatexamen och socionomexamen anges som ett av

målen att studenten skall ha förvärvat kännedom om

sådana samhälls- och familjeförhållanden som

påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.

Likartade formuleringar finns i examensordningens

beskrivning av läkarexamen och sjuksköterskeexamen.

I examensmålen för juris kandidatexamen ingår också

att studenten skall ha förvärvat kunskaper om hur

fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män.

Utskottet utgår från att dessa kunskaper omfattar

kvinnors och mäns livsbetingelser i familjer med

olika religioner, kulturer och traditioner.

En utvärdering av läromedel i ett genusperspektiv

begärs av Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub543

yrkande 7. Skolverket bör ges detta uppdrag.

Motionärerna anser att det är viktigt att synliggöra

kvinnor i undervisningen och i läroböckerna (yrk.

6).

I Centerpartiets motion 2001/02:A212 yrkande 4

förordas att läroböcker skall utformas i ett

jämställdhetsperspektiv. I t.ex. naturvetenskap och

teknik bör läroböckerna kunna stimulera flickor till

större intresse och bättre förståelse för dessa

ämnens möjligheter.

Enligt motion 2001/02:Ub277 (m) yrkande 3 är det

angeläget att regelbundet förnya läromedlen för att

så långt som möjligt komma bort från stereotypa

könsrollsbeskrivningar i äldre skollitteratur.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör

avslås av riksdagen.

Utskottet delar den uppfattning i fråga om

läromedel som framfördes i betänkandet Vi är alla

olika (Ds 1994:98) av arbetsgruppen Kvinnligt och

Manligt i skolan. Arbetsgruppen skriver att det är

skolans ansvar att själv påverka, ställa krav på och

fråga efter läromedel som utgår ifrån könsskillnader

och olikheter i flickors och pojkars utveckling,

intressen, behov och erfarenheter så att förlegade

och könsstereotypa läromedel uppdateras eller tas ur

produktion (s. 16).

Någon nationell granskning av innehållet i

läromedel förekommer inte och bör inte heller

förekomma enligt utskottets uppfattning. Det är

läromedelsföretagen som utifrån skolans behov och på

marknadens villkor tar fram läroböcker och annat

studiematerial. Därutöver finns studiematerial som

tagits fram av företag, intresseorganisationer,

branschorganisationer m.fl. I skolan används numera

även Internet som källa till kunskap. Vilka

läromedel som skall användas i undervisningen

bestäms av skolorna, och det är också där

utvärderingen skall ske i samarbete mellan lärare

och elever. Ytterst är det lärarens ansvar att

utifrån läroplanen och kursplanerna leda elevernas

arbete.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

eller vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

(punkt 1) – m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp)

och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 27,

2001/02:Ub222 yrkande 22 och

2001/02:A229 yrkande 22

samt avslår motionerna

2001/02:Ub277 yrkande 2,

2001/02:Ub338,

2001/02:Ub395,

2001/02:Ub431 yrkande 1,

2001/02:Ub446 yrkande 4,

2001/02:Ub447 yrkande 2,

2001/02:Ub543 yrkande 5 och

2001/02:A212 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan

måste grundas på kunskap och bli en pedagogisk

fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga. En

jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader

mellan flickor och pojkar i mognad,

värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen

m.m. Det är därmed av intresse hur undervisningen

går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen

introduceras i tiden och hur arbetsformerna i skolan

skall kunna undvika att missgynna ettdera könet.

Pedagogik och metodik måste anpassas så att både

flickor och pojkar aktivt kan ta del av

undervisningen. Skolan skall ge utrymme för eleverna

att pröva och utveckla sin förmåga och sina

intressen oberoende av könstillhörighet. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 27, 2001/02:Ub222 yrkande 22

och 2001/02:A229 yrkande 22 samt avslår övriga

motionsyrkanden i ärendet.

2. Jämställdhetsarbetet i skolan,

m.m. (punkterna 1 och 6) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 6 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub446 yrkande 4

samt avslår motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 27,

2001/02:Ub222 yrkande 22,

2001/02:Ub277 yrkande 2,

2001/02:Ub338,

2001/02:Ub395,

2001/02:Ub431 yrkande 1,

2001/02:Ub447 yrkande 2,

2001/02:Ub543 yrkande 5,

2001/02:A212 yrkande 2 och

2001/02:A229 yrkande 22.

6. Jämställdhetsarbetet i högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub4 yrkande 6

och bifaller delvis motion

2001/02:Ub543 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan handlar ofta

om att förmedla värderingar. Jämställdhet är en av

de viktiga frågor som behöver etisk belysning i

skolan. Arbetsfördelningen både i hemmets och i

skolans värld kan ge upphov till många intressanta

samtal. Därtill måste skolan uppmärksamma och ta

hänsyn till flickors och pojkars olika sätt att

uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk.

Såväl flickor som pojkar bör uppmuntras att söka sig

till yrken som domineras av motsatt kön. Åtgärder

behövs för att bryta de traditionella könsmönstren.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:

Ub446 yrkande 4 och avslår övriga motionsyrkanden i

ärendet.

Jämställdhetsarbetet i högskolan måste fortsätta och

högskoleutbildningen anpassas till kvinnors

särskilda behov. Det skall t.ex. vara enkelt att

göra studieuppehåll för barnledighet. Regeringen

måste ta ansvar för att högskolelärarna är väl

förtrogna med jämställdhetsfrågor och

genusperspektiv. Detta behövs för att påskynda den

pedagogiska förnyelsen och förbättra studenternas

rättssäkerhet. Att Rådet för högskoleutbildning

skall stödja metoder för att använda genusperspektiv

i undervisningen anser vi vara ett steg i rätt

riktning. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 6 och

bifaller delvis motion 2001/02:Ub543 yrkande 4.

3. Jämställdhetsarbetet i skolan,

m.m. (punkterna 1, 4 och 5) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,

4 och 5 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:A212 yrkande 2

samt avslår motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 27,

2001/02:Ub222 yrkande 22,

2001/02:Ub277 yrkande 2,

2001/02:Ub338,

2001/02:Ub395,

2001/02:Ub431 yrkande 1,

2001/02:Ub446 yrkande 4,

2001/02:Ub447 yrkande 2,

2001/02:Ub543 yrkande 5 och

2001/02:A229 yrkande 22.

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:A212 yrkande 1,

bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub10 yrkande 4,

2001/02:Ub225 yrkande 9 och

2001/02:A229 yrkande 24

samt avslår motionerna

2001/02:Ub348,

2001/02:Ub404 och

2001/02:Ub480.

5. Jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub2 yrkande 2

och avslår motion

2001/02:Ub396.

Ställningstagande

Arbetet med en ökad jämställdhet i skolan får inte

stanna vid skrivna formuleringar i läroplanen. Jag

anser att det krävs ett samlat grepp där klart

mätbara mål och metoder för att mäta dessa mål

utformas. Det är särskilt viktigt att barn och

ungdomar får kunskap i jämställdhetsfrågor för att

bryta de samhällsstrukturer som kringskär individers

möjligheter till självförverkligande och inflytande

i samhället. Regeringen bör därför ge Skolverket i

uppdrag att, i nära samverkan med lärarnas

organisationer, utarbeta ett samlat program för ökad

jämställdhet i skolan. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A212 yrkande 2 och

avslår övriga motionsyrkanden i ärendet.

Det alltmer utbredda sexualiserade språket och

språkvåldet, som går allt lägre ned i åldrarna, är

ett uttryck för nedsättande attityder och en

felaktig inställning till jämställdhet. Detta är

inte acceptabelt och måste motverkas genom åtgärder

mot sexuella trakasserier i skolan. Jag vill

understryka att det inte är rimligt att individers

deltagande i undervisning som sker under plikt skall

resultera i livslångt psykiskt lidande. En

anpassning av jämställdhetslagstiftningen måste

göras till det svenska skolsystemets samtliga

stadier. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A212 yrkande 1

samt bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub10 yrkande

4, 2001/02:Ub225 yrkande 9 och 2001/02:

A229 yrkande 24. Övriga yrkanden i ärendet bör

avslås.

Regeringen bör ta initiativ till att öka

rekryteringen av män till kvinnodominerade

högskoleutbildningar, såsom vård- och

undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser

motsvarande satsningar som gjorts när det gäller att

öka andelen kvinnor inom tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma

en jämnare könsfördelning. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande 2.

4. Genuskunskap i lärarutbildningen

(punkt 2) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:So495 yrkande 23

samt avslår motionerna

2001/02:Ub277 yrkande 1 och

2001/02:Ub543 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt min mening hämmar socialt konstruerade

könsroller både mäns och kvinnors möjligheter till

personlig utveckling, då vi oftast bara uppmuntras

att utveckla sidor hos oss själva som stämmer in i

det sociala mönstret. Att vara medveten om detta när

man möter barn och motverka stereotypa

föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt

är en viktig del av arbetet för jämställdhet. Därför

anser jag det vara nödvändigt att lärare samt

personal i förskola och skolbarnsomsorg får

information och utbildning i genuskunskap. Vad jag

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:So495 yrkande 23.

5. Åtgärder mot sexuella

trakasserier i skolan, m.m.

(punkterna 4, 7, 10 och 11) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,

7, 10 och 11 borde ha följande lydelse:

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub10 yrkande 4,

2001/02:Ub225 yrkande 9 och

2001/02:A229 yrkande 24,

bifaller delvis motion

2001/02:A212 yrkande 1

samt avslår motionerna

2001/02:Ub348,

2001/02:Ub404 och

2001/02:Ub480.

7. Anställningar inom högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub261 yrkande 23 och

2001/02:A229 yrkande 25.

10. Genusperspektiv i vårdutbildningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub259 yrkande 2.

11. Genusperspektiv inom medicinsk

forskning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Ub259 yrkande 3

samt avslår motionerna

2001/02:Ub259 yrkandena 1, 4 och 5,

2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3,

2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och

2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Jag förordar att lagregler införs mot sexuella

trakasserier av elever, efter förebild i

jämställdhetslagen. Det är enligt min mening viktigt

att elevers situation när det gäller sexuella

trakasserier uppmärksammas på samma sätt som

arbetstagarnas. Det är självfallet skolans uppgift

att reagera mot det grova språkbruket i skolan.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub10 yrkande 4, 2001/02:Ub225 yrkande 9 och

2001/02:A229 yrkande 24 samt bifaller delvis motion

2001/02:A212 yrkande 1. Övriga yrkanden i ärendet

bör avslås.

Det finns tecken på att det pågår en diskriminering

av kvinnor i samband med anställningar inom

högskolan. Åtgärder måste därför vidtas för att

stoppa denna könsdiskriminering. Jag menar att det

behövs ökad öppenhet när det gäller urval och

antagningar, tydliga och formellt reglerade

kriterier utifrån vilka tjänster tillsätts och en

jämställd representation i de nämnder som svarar för

tjänstetillsättningar. Vidare måste möjligheten att

befordras till professor säkras fullt ut, vilket kan

ge positiva följdverkningar från

jämställdhetssynpunkt. Jag anser det vidare vara

självklart att större institutioner skall ha en

formellt utarbetad jämställdhetsplan. Vad jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionsyrkandena i

ärendet.

Studier har uppmärksammat att kvinnor och män kan

visa skilda symptom vid vissa sjukdomar och reagera

olika på behandling. Därför vill jag betona vikten

av att läkarutbildningen liksom övriga

vårdutbildningar åläggs att ha ett genusperspektiv i

undervisningen. Detta bör riksdagen med bifall till

2001/02:

Ub259 yrkande 2 tillkännage för regeringen som sin

mening.

Av motsvarande skäl är det angeläget att den

medicinska forskningen inbegriper både kvinnor och

män. Jag anser därför att man bör granska om de

forskningsprojekt inom medicinsk forskning som får

anslag fullt ut beaktar behovet av ett

genusperspektiv. Vad jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed delvis bifalla motion 2001/02:Ub259

yrkande 3.

6. Karriärvägar inom forskningen

(punkt 8) – m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Karriärvägar inom forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub438 yrkande 5

och avslår motion

2001/02:Ub543 yrkande 1.

Ställningstagande

Karriärvägarna inom forskningen måste anpassas till

kvinnors och mäns villkor. Det är viktigt att en

nybliven forskare kan ta en projekttjänst vid något

universitet utomlands utan att därmed minska sina

möjligheter att få en tjänst som forskarassistent.

Det är också viktigt att hänsyn alltid tas till att

kvinnor på grund av barnafödande inte får hindras i

sin forskarkarriär. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub438 yrkande 5.

7. Fördelning av forskningsresurser

mellan manliga och kvinnliga

forskare (punkt 9) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Fördelning av forskningsresurser mellan

manliga och kvinnliga forskare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub438 yrkande 10

samt avslår motionerna

2001/02:Ub428 yrkande 4 och

2001/02:Ub521.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det viktigt att

genusperspektivet lyfts fram vid varje

forskningsinstitution. För att man skall kunna nå

nya insikter och ta fram nya resultat krävs det

forskare av båda könen med de olika perspektiv som

kvinnor och män har. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub438

yrkande 10.

8. Genusperspektiv inom medicinsk

forskning, m.m. (punkterna 11 och

12) – v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11

och 12 borde ha följande lydelse:

11. Genusperspektiv inom medicinsk

forskning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3

samt avslår motionerna

2001/02:Ub259 yrkandena 1 och 3–5,

2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och

2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.

12. Kunskap om kvinnoförtryck i olika

religioner, kulturer och traditioner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:L321 yrkande 2.

Ställningstagande

Forskning om och med kvinnor är eftersatt, trots att

både sjukdomar och deras behandling berör båda

könen. Samma gäller forskningsområden som domineras

av kvinnor, exempelvis omvårdnadsforskningen. Mot

den bakgrunden bör enligt vår mening

forskningspolitiken inom området hälso- och

sjukvård, och till detta närliggande områden,

belysas ur ett klass- och könsperspektiv. Vi anser

att det är särskilt viktigt med ett genusperspektiv

i samband med stamcellsforskningen och

genforskningen. Det behövs därför en ökad kunskap

och medvetenhet i de forskningsetiska kommittéerna

om vikten av ett genusperspektiv i forskningen och

vid de etiska bedömningarna av forskningsprojekt.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3.

Vi vill betona vikten av att personer som i sitt

arbete möter mångkulturen har kunskaper om de

särskilda former som kvinnoförtrycket tar sig i

olika religioner, kulturer och traditioner. Personal

inom socialtjänsten, rättsväsendet och sjukvården

bör därför få vidareutbildning i detta perspektiv.

Det är också nödvändigt att kunskaper om detta

kvinnoförtryck lyfts fram i socionom-, jurist- och

vårdutbildningar. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 2001/02:L321 yrkande 2 tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Utvärdering av läromedel i ett

genusperspektiv (punkt 13) – v, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Lennart Gustavsson

(v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Utvärdering av läromedel i ett

genusperspektiv

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub543 yrkande 7

samt avslår motionerna

2001/02:Ub277 yrkande 3,

2001/02:Ub543 yrkande 6 och

2001/02:A212 yrkande 4.

Ställningstagande

För att på allvar ta itu med problemet med

bristande jämställdhet i skolan bör pedagogiken på

alla nivåer förändras och bedrivas i ett

genusperspektiv. Även läromedlen bör ha ett sådant

perspektiv. Vi ställer oss därför bakom förslaget i

motion 2001/02:Ub543 yrkande 7 att Skolverket bör

ges i uppdrag att utvärdera läromedel i ett

genusperspektiv. Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet tillkännage för regeringen som sin

mening.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner med anledning av proposition

2001/02:15 Den öppna högskolan

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ för att

öka rekryteringen av män till kvinnodominerade

utbildningar.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

jämställdhetsarbetet i högskolan.

Motion med anledning av proposition 2001/02:14

Hälsa, lärande och trygghet

2001/02:Ub10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en lag

skall införas mot sexuella trakasserier av elever.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en lag

skall införas mot sexuella trakasserier av elever.

2001/02:Ub259 av Eva Flyborg och Helena Bargholtz

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ingen

forskning om människokroppen, annat än i

undantagsfall, får baseras på en population

bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för

att få statliga anslag beviljade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs

att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en grupp bör

tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges och om de tillvaratar

könsperspektivet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas i

Göteborg.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att

fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om

vården av kvinnor.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stoppa könsdiskrimineringen.

2001/02:Ub277 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

ge grundskollärare högre kompetens i

jämställdhetsfrågor rörande skolundervisningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om betydelsen av

att på pedagogisk väg ge grundskoleelever större

förståelse för jämställdhet mellan könen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om angelägenheten

av att regelbundet förnya läromedlen för att så

långt som möjligt slippa de äldre och stereotypa

könsrollerna som finns i gammal skollitteratur.

2001/02:Ub315 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med syftet att finna metoder för en

jämnare könsfördelning i arbetet bland barn.

2001/02:Ub338 av Margareta Viklund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studier som visar på

bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män tas

till vara i samhället och att dessa frågor tas upp i

skolundervisningen i syfte att påverka pojkars och

mäns syn på flickor och kvinnor.

2001/02:Ub348 av Christina Nenes och Göte Wahlström

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om främjande av jämställdhet

och motverkande av pornografi.

2001/02:Ub376 av Rolf Olsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskningspolitik,

genus och klassperspektiv.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genusperspektiv

vid bedömningar av forskningsprojekt.

2001/02:Ub395 av Carina Ohlsson och Monica Green

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om jämställdheten i skolan och

att jämställdhetslagen utvidgas så att den även

innefattar barn och ungdomar i förskola och skola.

2001/02:Ub396 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om andelen kvinnor i

ingenjörsutbildningar.

2001/02:Ub404 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

diskrimineringslagarna i syfte att stärka

rättigheterna för skolelever.

2001/02:Ub428 av Sonja Fransson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk

forskning, utbildning och bemötande av patienter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

ansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso- och

sjukvårdsforskning bör redovisa

studiepopulationens könsfördelning i förhållande

till fördelningen i befolkningen eller i den

aktuella patientgruppen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statistik inom

medicinsk forskning könsuppdelas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det årligen

skall föras statistik över hur

forskningsresurserna fördelas mellan könen.

2001/02:Ub431 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

jämställdheten i skolan.

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att karriärvägarna

inom forskningen måste anpassas så att

familjebildning och yrkeskarriär kan förenas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett

genusperspektiv på forskningens villkor.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet i

skolan.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

bryta snedfördelning vad gäller kön och den

sociala snedrekryteringen.

2001/02:Ub480 av Ann-Marie Fagerström och Carina

Adolfsson Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av samlevnads- och

sexualundervisning i skolan.

2001/02:Ub521 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att

bedömningskommittéerna för fördelning av statliga

medel för klinisk, patientnära forskning skall vara

jämnt könsfördelade och att könsuppdelad statistik

skall finnas för de sökande respektive för dem som

tilldelats medel.

2001/02:Ub543 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att ge Högskoleverket i uppdrag att

undersöka varför så få kvinnor avslutar sina

högskolestudier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att forskning kring kvinnors ohälsa

prioriteras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att forskningen har ett

genusperspektiv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvinnors

universitetsstudievanor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att skolans och förskolans pedagogiker har

en tydligare koppling till genuskunskap.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening om att synliggöra kvinnor i läroböcker etc.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att ge Skolverket i uppdrag att

utvärdera läromedlen ur ett genusperspektiv.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genuskunskap på

lärarutbildningen och andra relevanta

utbildningar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

män inom skolan och förskolan.

2001/02:L321 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av ökad kunskap hos olika

yrkeskategorier om de särskilda former som

kvinnoförtrycket tar sig i olika religioner,

kulturer och traditioner enligt vad som i motionen

anförs.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ämnet

jämställdhet skall ingå på berörda utbildningar.

2001/02:A212 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassning av

jämställdhetslagstiftningen till skolsystemets

samtliga stadier och den högre utbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att, i nära

samverkan med lärarnas organisationer, utforma ett

samlat program för ökad jämställdhet i den svenska

skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av

läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.

2001/02:A229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om jämställdheten

i skolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om lagstiftning

mot sexuella trakasserier.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om jämställdhet i

högskolan.