Bet. 2001/02:UBU13

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU13

Elever med funktionshinder

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 38

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

funktionshindrade elevers möjligheter att välja

skola, lika möjligheter för elever med

flerfunktionshinder till omvårdnad och utbildning

oavsett var i landet de bor, utredning om

riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder, stöd för elever med

funktionshinder i den vanliga skolan, översyn av

finansieringen av skolformer för hörselskadade

elever, teckenspråkstolk för döva i s.k.

kompletterande utbildning, mottagande av barn i

särskolan samt rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare

ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet

inte finner skäl att ändra, och till nyligen

beslutade utredningar om visstidsplaceringar vid

resurscenter respektive särskolan och särvux.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Funktionshindrade elevers möjligheter

att välja skola

Riksdagen avslår motion

2001/02:So611 yrkande 11.

Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

2. Statligt garanterad och finansierad rätt

att välja skola

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub323 yrkande 1.

Reservation 2 (m) – delvis

3. Lika möjligheter för elever med

flerfunktionshinder till omvårdnad och

utbildning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub221 yrkande 13.

Reservation 3 (fp) – delvis

4. Utredning om riksgymnasium för blinda

och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub252 yrkande 7.

Reservation 4 (m, c)

5. Stöd för elever med funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub392.

Reservation 5 (mp)

6. Information om stöd m.m. för

funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub323 yrkande 2.

Reservation 2 (m) – delvis

7. Utredning om undervisningen m.m. för

funktionshindrade elever i den kommunala

skolan

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub252 yrkande 5.

8. Tydligare reglering av elevers rätt till

stöd

Riksdagen avslår motion

2001/02:So240 yrkande 5.

9. Kunskap i skolan om barn med

hyperaktivitet m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub278 och

2001/02:So634 yrkande 5.

Reservation 3 (fp) – delvis

10. Stöd för elever med läs- och

skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub228,

2001/02:Ub240 yrkande 7,

2001/02:Ub374,

2001/02:Ub384,

2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:So634 yrkande 2.

Reservation 6 (c)

Reservation 3 (fp) – delvis

11. Översyn av finansieringen av skolformer

för hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub276 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

12. Särskilda undervisningsgrupper för

hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub276 yrkande 2.

Reservation 3 (fp) – delvis

13. Rätt till teckenspråksundervisning för

hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub276 yrkande 3.

14. Teckenspråkstolk för döva i s.k.

kompletterande utbildning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub422.

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub380 yrkande 1 och

2001/02:Ub448 yrkande 3.

Reservation 2 (m) – delvis

Reservation 7 (kd) – delvis

16. Begreppet särskola

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub491.

17. Utvärdering av särskoleundervisningens

kvalitet och resultat

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub380 yrkande 3.

Reservation 2 (m) – delvis

18. Rätt för asylsökande barn till

utbildning i särskolan

Riksdagen avslår motion

2001/02:Sf394 yrkande 8.

19. Placering av barn i särskolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub331,

2001/02:Ub373,

2001/02:Ub380 yrkande 2 samt

2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2.

Reservation 8 (m, kd)

20. Elever i särskolan med invandrar- eller

flyktingbakgrund

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub380 yrkande 4.

Reservation 2 (m) – delvis

21. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub448 yrkande 4.

Reservation 7 (kd) – delvis

22. Rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub322 yrkande 17,

2001/02:Ub380 yrkande 5,

2001/02:Ub448 yrkande 5 och

2001/02:Ub549 yrkande 2.

Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

23. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub448 yrkande 8.

Reservation 7 (kd) – delvis

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

2001/02

UbU13

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2001 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande elever med

funktionshinder.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

funktionshindrade elevers möjligheter att välja

skola, lika möjligheter för elever med

flerfunktionshinder till omvårdnad och utbildning

oavsett var i landet de bor, utredning om

riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder, stöd för elever med

funktionshinder i den vanliga skolan, översyn av

finansieringen av skolformer för hörselskadade

elever, teckenspråkstolk för döva i s.k.

kompletterande utbildning, mottagande av barn i

särskolan samt rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Möjligheter för elever med

funktionshinder att välja skola m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändringar i fråga om funktionshindrade

elevers möjligheter att välja skola,

införande av en statligt finansierad rätt att

välja skola, lika möjligheter till omvårdnad

och utbildning för elever med

flerfunktionshinder och en utredning om

riksgymnasium för blinda och synskadade

ungdomar med flerfunktionshinder, bl.a. med

hänvisning till en nyligen beslutad

utredning.

Jämför reservationerna 1 (m, kd, c, fp), 2

(m), 3 (fp) och 4 (m, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2001/02:So611 yrkande 11 att möjligheten att välja

skola är av särskild betydelse för funktionshindrade

barn och ungdomar. Moderaterna har den principiella

uppfattningen att alla skolor så långt det är

möjligt skall vara utformade så att elever med

särskilda behov inte utestängs. Målsättningar om

integration av funktionshindrade elever i den

vanliga skolan och anpassning av skolan till dem får

dock inte innebära att skolor, som t.ex. Ekeskolan,

tvingas stänga. Moderaterna vill att specialskolor

även i framtiden skall vara ett alternativ för de

elever som anser att dessa skolor bättre kan

tillgodose deras särskilda behov.

Enligt motion 2001/02:Ub323 (m) yrkande 1 bör

riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag

som ger barn och ungdomar med funktionshinder en

statligt finansierad rätt att välja skola.

Motionären menar att genom en sådan finansiering

säkerställs att barn med svåra funktionshinder eller

med andra särskilda behov får rätt och möjlighet att

välja skola, inte bara den egna kommunens skolor

utan också fristående skolor och specialskolor.

I Folkpartiets motion 2001/02:Ub221 yrkande 13

betonas att staten skall ha ansvar för att elever

med flerfunktionshinder får lika möjligheter till

omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de

bor. I motionen lyfts fram att Folkpartiet sade nej

till nedläggningen av specialskolorna för

flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har

också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall

följa dessa svårt handikappade elever.

En utredning om förutsättningarna för ett

riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder vid Ekeskolan begärs i motion

2001/02:Ub252 (m) yrkande 7. Motionären påpekar att

dessa ungdomar, som en av mycket få grupper i

landet, saknar bra möjligheter att studera vidare

efter grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom den viktiga

handikappolitiska principen – som har stöd i FN:s

standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet – att

barn och ungdomar med funktionshinder så långt det

är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i

sin hemkommun och därmed ha rätt och möjlighet att

bo hemma med sina föräldrar. I enlighet med denna

princip beslutade riksdagen hösten 1999 att elever

med synskada respektive grav språkstörning inte

längre skall tillhöra den statliga specialskolans

målgrupp (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4,

rskr. 14). Ändringar i skollagen med denna innebörd

trädde i kraft den 1 juli 2000 med vissa

övergångsbestämmelser. För döva, dövblinda eller

hörselskadade elever finns den statliga

specialskolan kvar. Riksdagen delade regeringens

uppfattning, vilken också har stöd i FN:s

standardregler, att för dessa elever är en

teckenspråkig skolmiljö nödvändig.

Kommunerna har alltså numera det fulla ansvaret

för synskadade och gravt språkstörda elever. Staten

har dock ett stort ansvar för att stödja kommunerna

när det gäller elever med funktionshinder. I detta

syfte har en ny samordnad organisation för statens

stöd i specialpedagogiska frågor –

Specialpedagogiska institutet – skapats den 1 juli

2001 med regional och lokal förankring. Utskottet

återkommer till denna organisation i följande

avsnitt.

Till följd av riksdagsbeslutet från hösten 1999

avvecklas successivt de fasta skoldelarna vid de

statliga riksskolorna Ekeskolan i Örebro för elever

med synskada och ytterligare funktionshinder och

Hällsboskolan i Sigtuna för gravt tal- och

språkstörda elever. Avvecklingen inleds genom

intagningsstopp, fr.o.m. den 1 juli 2001 vid

Ekeskolan respektive den 1 juli 2002 vid

Hällsboskolan. Samtidigt byggs

resurscenterverksamheten ut vid de båda nämnda

skolorna. En mindre skoldel behålls vid

resurscentren för s.k. visstidsplaceringar. Med

sådana placeringar avses att elever erbjuds insatser

från resurscentrets sida som sträcker sig utöver vad

som kan anses omfattas av sedvanliga utrednings- och

träningsbesök.

I skollagen infördes den 1 juli 2000 en

bestämmelse, 10 kap. 3 a §, att barn som är

synskadade eller gravt språkstörda får fullgöra sin

skolplikt i särskilda resurscenter. Utbildningen

skall med nödvändiga avvikelser motsvara

utbildningen i grundskolan respektive särskolan.

Hemkommunen skall betala ersättning till staten för

vissa kostnader för elev som fullgör sin skolplikt

vid ett särskilt resurscenter.

Resurscentren vid Ekeskolan och Hällsboskolan

ingår i dag organisatoriskt i Specialpedagogiska

institutet under benämningen Resurscenter syn i

Örebro respektive Resurscenter tal och språk i

Sigtuna.

Regeringen har den 14 mars 2002 beslutat att en

särskild utredare skall tillkallas med uppgift att

vidareutveckla formerna för visstidsplaceringar vid

Resurscenter syn i Örebro för elever med synskada

och ytterligare funktionshinder och Resurscenter tal

och språk i Sigtuna för gravt tal- och språkstörda

elever (dir. 2002:36). Utredaren skall slutredovisa

uppdraget senast den 31 oktober 2002.

I direktiven framhålls att staten även

fortsättningsvis har ett stort ansvar för de nämnda

elevgrupperna. Utredaren skall därför lämna förslag

till hur visstidsplaceringarna bör utformas och

utvecklas för att motsvara de behov som den enskilda

eleven har. Därvid skall beaktas elevens behov av

utveckling och kunskap samt hans eller hennes egna

önskemål. Också vårdnadshavarens och hemkommunens

synpunkter skall vägas in i beslutet. Utredaren

skall utgå från att en visstidsplacering även bör

kunna innebära, om elevens behov och förutsättningar

så kräver, att elevens hela skolgång förläggs till

resurscentret. En sådan placering skall dock

kontinuerligt utvärderas och följas upp för att man

skall kunna bedöma var eleven bäst kan få sina behov

tillgodosedda. Målet bör vara att elever med

synskada och ytterligare funktionshinder samt gravt

tal- och språkstörda elever skall ha möjlighet att

bo hemma med sina föräldrar eller i deras närhet och

gå i skola i närheten av hemmet.

Utredaren skall dessutom analysera huruvida

initiativ till en visstidsplacering skall kunna tas

av såväl elevens vårdnadshavare som kommunen eller

resurscentret. Vidare skall utredaren lämna förslag

till vilka garantier som bör skapas för att de

elever som behöver sådana insatser som en placering

vid resurscentret möjliggör, också får en plats vid

resurscentret. Därutöver skall utredaren se över

möjligheterna att överklaga ett fattat beslut.

Enligt utskottets mening bör utredarens analyser

och förslag avvaktas. Riksdagen bör därför avslå

motion 2001/02:So611 yrkande 11 om funktionshindrade

elevers möjligheter att välja skola och motion

2001/02:Ub221 yrkande 13 om lika möjligheter för

elever med flerfunktionshinder till omvårdnad och

utbildning.

Utskottet kan inte ställa sig bakom motion

2001/02:Ub323 yrkande 1 om en statligt garanterad

och finansierad rätt att välja skola, varför även

detta yrkande bör avslås.

Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade

elever med flerfunktionshinder har behandlats av

utskottet hösten 1999 och därefter vid ytterligare

ett par tillfällen, senast i betänkande

2001/02:UbU1. Utskottet har anfört att det naturliga

alternativet för dessa elever är den reguljära

gymnasiesärskolan på hemorten eller inom

samverkansområdet. Vidare har påpekats att

resurscentret vid Ekeskolan, numera Resurscenter syn

i Örebro, med möjlighet till visstidsplacering är

till även för de äldre eleverna t.o.m.

gymnasieåldern samt att Specialpedagogiska

institutet har ett ansvar för att analysera behoven

av och erbjuda specialpedagogiskt stöd till

gymnasiesärskolan. Med samma motivering avstyrker

utskottet nu motion 2001/02:Ub252 yrkande 7.

Stöd för elever med funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändringar i fråga om stöd för elever med

olika typer av funktionshinder i den vanliga

skolan och stöd för döva och hörselskadade

elever, bl.a. med hänvisning till pågående

uppbyggnad av den samlade statliga

stödorganisationen och visst

utredningsarbete.

Jämför reservationerna 5 (mp), 2 (m), 3 (fp),

6 (c) och 1 (m, kd, c, fp).

Allmänt

Motioner

Miljöpartiet erinrar i motion 2001/02:Ub392 om att

riksdagen under innevarande mandatperiod beslutat om

genomgripande organisatoriska förbättringar, liksom

resursförstärkningar, för att ge elever med

funktionshinder ett fullvärdigt stöd. Det tar dock

tid innan besluten får tydligt genomslag i konkreta

åtgärder. Motionärerna föreslår därför att

uppföljning, också på individnivå, och snabba

korrigeringsåtgärder skall utföras. Rapportering

skall ske till berörda myndigheter och till

riksdagen. Redan nu bör en utredning tillsättas för

att samordna resurser till stöd för

funktionshindrade inom vuxenutbildningen.

I motion 2001/02:Ub323 (m) yrkande 2 påpekar

motionären att långt ifrån alla föräldrar till barn

med funktionshinder känner till vilka alternativ som

finns till den kommunala skolan. Kommunerna bör

aktivt understödja dessa föräldrar med information

om stöd m.m. och möjlighet att söka specialskolor.

Enligt motion 2001/02:Ub252 (m) yrkande 5 bör

riksdagen begära att regeringen låter utreda hur

undervisningen och den sociala situationen är för

barn med funktionshinder i den kommunala skolan.

Motionären hävdar att många exempel från

verkligheten talar för att kommunernas förmåga att

ge barn med funktionshinder en fullgod skoltid är

starkt varierande.

En översyn av skollagen begärs i Centerpartiets

motion 2001/02:So240 yrkande 5 i syfte att tydligare

reglera den enskilda elevens rätt till stöd för att

få utbildning. Motionärerna anför att

skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans

skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan.

Bestämmelserna ger ett bra skydd i teorin, men i

praktiken finns det inga tydliga kriterier på vad

som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk

möjlighet att utkräva denna rätt.

Kunskap i skolan om barn med hyperaktivitet m.m.

efterfrågas i två motioner. Folkpartiet begär i

motion 2001/02:So634 yrkande 5 att regeringen lägger

fram förslag som ger Socialstyrelsen och

skolstyrelserna i kommunerna i uppdrag att se till

att berörd personal inom förskola/skola samt barn-

och skolhälsovården får adekvat utbildning om ADHD.

I motionen betonas att barn med hyperaktivitet måste

få hjälp tidigt. Det är också viktigt att

fortlöpande utvärdera behandlingsmetoder och

utveckla handlingsprogram för att på bästa sätt

kunna ge dessa barn stöd.

Enligt motion 2001/02:Ub278 (m) strider

professionen i dag om diagnoskriterier när det

gäller DAMP, ADHD, MBD och Aspergers syndrom och om

vilken behandling som barn med

koncentrationssvårigheter skall få. Skolans

kunskaper om dessa barn är också bristfälliga,

hävdar motionärerna. Ingen elev skall behöva lämna

skolan utan tillräckliga kunskaper i att läsa,

skriva och räkna.

Flera motioner tar upp betydelsen av stöd för elever

med läs- och skrivsvårigheter.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub240

yrkande 7 att en utredning tillsätts i syfte att ge

elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter

samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande

inom den högre utbildningen. Studenterna får hjälp

med förlängd tid för examina, tillgång till andra

examinationsformer, pedagogiskt datorstöd, extra

undervisning, läromedelsutveckling etc. När det

gäller elever i grundskolan får man förlita sig på

att skolan och kommunen tar sitt ansvar.

Enligt motion 2001/02:Ub418 (c) yrkande 1 bör

Skolverket ges i uppdrag att tillsammans med

Kommunförbundet arbeta för att lokala

handlingsplaner för läs- och skrivsvårigheter,

dyslexi, skall upprättas i samtliga kommuner och vid

samtliga skolenheter.

Fler dyslexicentrum behövs, enligt Folkpartiet i

motion 2001/02:So634 yrkande 2. Nuvarande resurser

räcker inte för att alla barn med läs- och skriv-

svårigheter skall kunna få hjälp med sina problem.

I motion 2001/02:Ub418 (c) yrkande 2 framhåller

motionärerna att det är viktigt att alla

lärarutbildningar erbjuder bra undervisning om

dyslexi.

Obligatorisk utbildning om dyslexi i

lärarutbildningen förespråkas i motion 2001/02:Ub374

(s). Skolan måste ha speciallärare som i sin tur har

tillgång till experter som kan ställa diagnos och

utarbeta individuella åtgärdsprogram.

Också i motion 2001/02:Ub228 (m) betonas att

lärarutbildningen bör innehålla ett obligatoriskt

moment om dyslexi samt erbjuda möjlighet till

vidareutbildning om detta. Skolan bör ha resurser

för att utarbeta individuellt anpassade

åtgärdsprogram för elever med läs- och

skrivsvårigheter.

Enligt motion 2001/02:Ub384 (m) behövs kraftfulla

insatser på dyslexiområdet. Skolverket borde gå i

bräschen för en veritabel – hela skolan omfattande –

kampanj på detta område. Det måste bli varje lärares

skyldighet att inhämta kunskaper om dyslexi.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nämnt i föregående avsnitt har en ny

samordnad organisation för statens stöd i

specialpedagogiska frågor, Specialpedagogiska

institutet, skapats den 1 juli 2001 bl.a. genom

ombildning av Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH). I den nya myndigheten har inordnats

Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och

Åsbackaskolans resurscenter. Till myndigheten har

också förts de statliga bidragen för landstingens

hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter och

datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren.

Specialpedagogiska institutet skall svara för såväl

stöd som utvecklingsverksamhet.

Institutets huvudkontor ligger i Härnösand.

Regionkontor finns i Umeå, Stockholm, Örebro,

Göteborg och Malmö. Dessutom finns ett stort antal

lokalkontor. Inom myndighetens regionala

organisation ges det specialpedagogiska stödet av

konsulenterna, av övrig specialpedagogisk personal

samt av resurscentren.

Syftet med den nya samordnade stödorganisationen

är bl.a. att förbättra möjligheterna att på ett

flexibelt sätt möta behoven av insatser för olika

typer av funktionshinder. Stödet skall huvudsakligen

riktas till huvudmän med ansvar för

förskoleverksamhet och utbildning inom det

offentliga skolväsendet samt till motsvarande

fristående skolor. Specialpedagogiska institutet

skall tillhandahålla information och kunskap för att

kunna erbjuda barn och ungdomar med funktionshinder

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive

utbildning likvärdig den som andra barn får.

Skolförvaltning, lärare, övrig personal och

vårdnadshavare skall erbjudas information och

fortbildning.

Från och med den 1 januari 2002 skall

Specialpedagogiska institutet även bistå

skolhuvudmännen med specialpedagogiskt stöd när det

gäller vuxenutbildningen och vuxna med

funktionshinder, i enlighet med regeringens

bedömning i propositionen Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.

2000/01:72). Myndigheten har tillförts medel för det

nya uppdraget fr.o.m. budgetåret 2002.

Även i övrigt har Specialpedagogiska institutet

tillförts extra medel –

12 miljoner kronor för andra halvåret 2001 och 15

miljoner kronor för 2002 – för att kunna bygga upp

och utveckla verksamheten. Dessutom har i årets

budget medel avsatts för att institutet skall

genomföra en riktad kompetensutveckling av lärare

som arbetar i det offentliga skolväsendet med dels

gravt tal- och språkstörda elever, dels elever med

synskada och ytterligare funktionshinder.

Utskottet anser med det anförda att riksdagen inte

bör göra något tillkännagivande med anledning av

motion 2001/02:Ub392. Riksdagen bör avslå densamma.

Specialpedagogiska institutet skall enligt sin

instruktion (förordning 2001:286, ändr. 2001:873)

bl.a. svara för specialpedagogisk rådgivning samt

sprida information till skolhuvudmän och till

vårdnadshavare. Därmed avstyrks motion 2001/02:Ub323

yrkande 2 om informationsinsatser.

Enligt direktiven om visstidsplaceringar vid

resurscenter (dir. 2002:36) avser regeringen att

inom kort ge ett särskilt uppdrag till

Specialpedagogiska institutet att kartlägga och

analysera kommunernas ekonomiska och

kompetensmässiga förutsättningar att kunna ta sitt

ansvar för synskadade flerhandikappade elevers och

språkstörda elevers skolgång. Med detta uppdrag är

yrkande 5 i motion 2001/02:Ub252 enligt utskottets

mening tillgodosett och bör avslås.

I uppdraget till 1999 års skollagskommitté (dir.

1999:15) ingår att utreda och föreslå hur en ökad

rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas. Som

meddelas i propositionen Fristående skolor (prop.

2001/02:35) har kommittén bl.a. att överväga frågan

om att stärka den enskilda elevens rätt till stöd

genom att införa en möjlighet att överklaga såväl

offentliga som fristående skolors beslut att inte ta

emot en elev. Kommittén skall också utreda om

statens sanktionsmöjligheter gentemot kommunerna

behöver stärkas. Utskottet anser att kommitténs

ställningstaganden, som skall redovisas i december

2002, bör avvaktas. Riksdagen bör avslå motion

2001/02:So240 yrkande 5 om tydligare reglering av

elevers rätt till stöd.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår

samtliga motionsyrkanden om kunskap i skolan om barn

med hyperaktivitet och om stöd för elever med läs-

och skrivsvårigheter. Följande motivering anförs för

detta.

Enligt förordningen (2001:286, ändr. 2001:873) med

instruktion för Specialpedagogiska institutet avses

med funktionshinder i förordningen fysiska

funktionshinder, medicinskt, psykiskt eller

neurologiskt betingade funktionsnedsättningar, svåra

läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) samt

utvecklingsstörning och därmed jämställda

begåvningsmässiga funktionshinder och autism.

Som nämnts skall myndighetens råd och stöd i

specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och

vuxna med funktionshinder huvudsakligen riktas till

huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet och

utbildning inom det offentliga skolväsendet samt

till motsvarande fristående skolor.

Specialpedagogiska institutet skall dock även svara

för vissa individuellt riktade insatser till

enskilda barn och deras vårdnadshavare. Detta gäller

främst inom ramen för resurscentrens verksamhet.

För barn, ungdomar och vuxna med svåra och mera

ovanliga funktionshinder kan stödet behöva ges

utifrån den enskilda elevens behov. Stödet bör då

riktas till hela arbetslaget kring eleven samt till

ansvarig specialpedagog och rektor. För elevgrupper

med lättare eller mer vanligt förekommande

svårigheter skall insatserna inriktas på att sprida

kunskap, exempelvis genom mer generell

kompetensutveckling och informationsinsatser.

Därtill vill utskottet erinra om att

bestämmelserna om åtgärdsprogram för elever i behov

av särskilt stöd har förstärkts och nu gäller i alla

skolformer i den obligatoriska skolan och i

gymnasieskolan.

Utskottet utgår från att kommunerna och skolorna

likaväl som universiteten och högskolorna tar sitt

ansvar för att underlätta för elever med läs- och

skrivsvårigheter.

Den nya lärarutbildningen – som riksdagen beslutat

om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 5) – betonar vikten av

specialpedagogisk kompetens hos alla lärare och

vikten av att lärare kan identifiera problem, där

det kan vara aktuellt med särskilt stöd.

Specialpedagogik skall ingå i det allmänna

utbildningsområdet för alla lärarstuderande, och

dessutom skall specialpedagogik kunna väljas som

inriktning och/eller specialisering.

Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel

för kompetensutveckling av lärare, där det

specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,

under perioden 2000–2002. Medlen fördelas av

Skolverket till kommuner och enskilda skolor.

Utskottet vill också hänvisa till att regeringen i

augusti 2001 har tillsatt en särskild utredare med

uppgift att göra en översyn av statens engagemang

för framställning och anpassning av läromedel och

studiematerial för barn, elever och vuxna med

funktionshinder i förskola, skola och

vuxenutbildning (dir. 2001:65). Uppdraget skall

redovisas senast den 1 december 2002.

Stöd för döva och hörselskadade elever

Motioner

En översyn av finansieringen av skolformerna för

hörselskadade elever begärs i motion 2001/02:Ub276

(fp) yrkande 1. Motionären framhåller att

hörselskadade elever teoretiskt kan välja mellan

olika skolplaceringar. De kan integreras i vanliga

klasser, placeras i regionala särskilda

undervisningsgrupper eller tas in i någon av de fem

regionala specialskolor som finns för döva och

hörselskadade barn. I grundskolan placeras enligt

motionen de flesta hörselskadade eleverna integrerat

i vanliga klasser. Regionala hörselklasser finns på

ett fåtal platser i landet. Motionären hävdar att

formerna för finansiering av utbildningen för

hörselskadade är mycket ojämlika i landet, varför en

översyn behövs.

Enligt motion 2001/02:Ub276 (fp) måste också fler

hörselskadade elever tillförsäkras utbildning i

särskilda undervisningsgrupper (yrk. 2). Motionären

påpekar att dessa elever drabbas hårt i de kommuner

som inte har möjlighet att starta egna särskilda

undervisningsgrupper eller som inte medverkar till

att eleven får sin utbildning i en regional

undervisningsgrupp.

Vidare begärs i motion 2001/02:Ub276 (fp) yrkande 3

ett riksdagsuttalande om hörselskadade elevers rätt

till teckenspråksundervisning inom habiliteringen,

förskolan och skolan. Enligt motionären finns det

visserligen teckenspråksundervisning i de regionala

undervisningsgrupperna men inte i den utsträckning

som svarar mot behovet.

I motion 2001/02:Ub422 (s) påtalas att det

förekommer att döva vuxna tvingas avstå från

utbildning på grund av att kostnaden för

teckenspråkstolk i s.k. kompletterande utbildning är

ofinansierad. Enligt motionärerna bör regeringen

följa frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion

2001/02:Ub276 yrkandena 1–3 om hörselskadade elever.

Enligt 3 kap. 3 § skollagen skall barn som inte

kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de

är döva eller hörselskadade tas emot i

specialskolan. Huvudmannen för specialskolan prövar

om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin

skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av

barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun (3

kap. 4 §). Beslut i sådana ärenden fattas av

Specialskolemyndigheten. Hemkommunen skall betala

ersättning till staten för vissa kostnader för den

som är elev i specialskolan.

Specialskolemyndigheten bildades den 1 juli 2000.

Den är styrelse för sex skolenheter, varav fem är

regionala specialskolor för döva och hörselskadade

elever och en är nationell specialskola för döva och

hörselskadade elever med utvecklingsstörning samt

för dövblindfödda elever. Ett viktigt uppdrag för

myndigheten är att stödja kvalitetsutvecklingen vid

de statliga specialskolorna och förstärka

möjligheterna till en likvärdig utbildning.

Om en elev med hörselskada kan gå i grundskolan

eller särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 §

skollagen att kommunen är skyldig att för

undervisningen använda lärare som har en utbildning

avsedd för den undervisning de i huvudsak skall

bedriva. Det ankommer också på kommunen att

organisera undervisningen på bästa sätt och i

utbildningen ta hänsyn till elevens behov av stöd.

Specialpedagogiska institutet disponerar

budgetåret 2002, under anslaget Särskilda insatser

på skolområdet, 101 miljoner kronor för bidrag till

kommuner avseende bl.a. regionala

utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.

Bland annat fördelas statliga medel till regionala

undervisningsgrupper för elever med hörselskada.

Utskottet föreslår också avslag på motion

2001/02:Ub422 om teckenspråkstolk för döva i s.k.

kompletterande utbildning.

Frågan om utbildningstolk behandlades i

propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen som riksdagen till alla delar

ställde sig bakom (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,

rskr. 229). Kunskapslyftskommittén hade i sin

utvärdering visat att studerande som behöver

utbildningstolk har betydande svårigheter att få

tolkinsatsen finansierad. Den huvudsakliga orsaken

är att utbildningstolkning är förknippad med stora

kostnader för utbildningsanordnaren. Regeringen

anförde i nämnda proposition att en av de

grundläggande principerna i svensk handikappolitik

är den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen. På

en övergripande nivå betyder detta att de medel som

avsätts för vuxenutbildningen i princip skall täcka

kostnader även för studerande med funktionshinder.

Varje utbildningsanordnare bör därför tillhandahålla

det tolkstöd som behövs. Regeringen bedömde dock att

frågan om utbildningstolk är av den karaktären att

speciella insatser kan behöva göras i fråga om att

utveckla läromedel för studerande som har

teckenspråk som första språk.

Enligt regleringsbrev för Nationellt centrum för

flexibelt lärande budgetåret 2002 skall av

myndighetens anslag lägst 10 miljoner kronor

användas för att, i samarbete med Specialpedagogiska

institutet, utveckla läromedel för vuxna med

teckenspråk som första språk. Ett av myndighetens

verksamhetsmål är att ge dessa vuxna förutsättningar

för delaktighet i vuxenutbildningen och

folkbildningen.

Särskolan och särvux

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

särskolan och vuxenutbildningen för

utvecklingsstörda (särvux) med hänvisning

främst till pågående utredning.

Jämför reservationerna 2 (m), 7 (kd), 8 (m,

kd) och 1 (m, kd, c, fp).

Utbildning i särskolan

Motioner

Moderata samlingspartiet pläderar i motion

2001/02:Ub380 yrkande 1 för att särskolan skall

finnas som egen skolform även i fortsättningen. I

motionen noteras att det i ett antal kommuner finns

en ambition att i allt större utsträckning integrera

särskolans elever i den vanliga grundskolan. Enligt

Moderaterna är den utvecklingen olycklig, om inte

integreringen är noga genomtänkt. De framhåller att

en liten särskild undervisningsgrupp i särskolan med

egna kunskapsmål att uppnå ofta är garanten för

individuellt anpassad utbildning. Kommunaliseringen

av särskolan får inte leda till att elever med

begåvningshandikapp får en sämre utbildning.

Kristdemokraterna påpekar i motion 2001/02:Ub448

yrkande 3 att ökningen under senare år av antalet

barn i särskolan också har inneburit att nya grupper

tagits in, såsom s.k. bokstavsbarn med hög

intellektuell förmåga men utan förmåga till socialt

samspel. Motionärerna understryker att särskolan

måste förbli en skolform för barn med intellektuell

utvecklingsstörning. Den får inte bli en skola för

alla barn som av olika anledningar har det svårt i

skolan. Riskerna är stora att sådana nya grupper

stör undervisningen för de barn som verkligen har

behov av att gå i särskolan.

Enligt motion 2001/02:Ub491 (s) finns det anledning

att ompröva begreppet särskola – utan att resurserna

förändras – så att det negativt laddade namnet

ändras till att ingå i det allmänna skolbegreppet

”en skola för alla”.

I motion 2001/02:Ub380 yrkande 3 efterlyser

Moderaterna återkommande utvärderingar av

särskoleundervisningens kvalitet och resultat. De

anmärker att vissa uppföljningar av särskolans

verksamhet tyder på att fokus ibland kan ligga på

omvårdnad snarare än på utbildning. Moderaterna vill

försäkra sig om att särskolans elever får en

allsidig utbildning och att deras individuella

förutsättningar tas till vara.

Asylsökande barn skall, enligt Miljöpartiet i motion

2001/02:Sf394 yrkande 8, ha samma rätt som svenska

barn till utbildning inom särskolan om så behövs.

Utskottets ställningstagande

Utbildning av barn och ungdomar med

utvecklingsstörning sker i huvudsak i särskolan.

Särskolan vänder sig även till elever som har fått

ett betydande och bestående begåvningsmässigt

funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av

yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt till elever

med autism eller autismliknande tillstånd. Särskolan

som skolform omfattar den obligatoriska särskolan

och gymnasiesärskolan. Utbildningen i särskolan

syftar till att ge barn och ungdomar med

utvecklingsstörning en till varje elevs

förutsättningar anpassad utbildning som så långt det

är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och

gymnasieskolan. En elev som är inskriven i särskolan

kan få sin undervisning i en klass i grundskolan

(integrerad elev), varvid särskolans kursplaner

gäller för eleven.

Regeringen har i december 2001 beslutat att

tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för

att se över utbildningen för barn, ungdomar och

vuxna med utvecklingsstörning (dir. 2001:100).

Utgångspunkterna för detta arbete skall vara att

utbildningen skall hålla en hög kvalitet och att

kontakterna och samverkan mellan elever med och utan

utvecklingsstörning skall öka.

Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur

den framtida utbildningen skall utformas t.ex. i

fråga om mål, innehåll, organisation och personalens

kompetens. Därvid skall kommittén arbeta med två

parallella alternativ, nämligen att särskolan och

särvux kvarstår alternativt upphör som egna

skolformer.

Utifrån pedagogiska, sociala och ekonomiska

aspekter skall kommittén analysera för- och

nackdelar med den föreslagna utformningen inom

respektive alternativ samt göra en samlad bedömning

och förorda ett av alternativen. Kommittén skall

lämna författningsförslag för båda alternativen.

I direktiven redovisas som grund för en översyn de

utredningar och utvärderingar som Skolverket gjort

om särskolan och särvux under senare tid. Bland

annat visar en rapport på en markant ökning av

antalet elever i särskolan och en förändring av

elevgruppens sammansättning till att omfatta även

elever utanför särskolans personkrets.

Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast

den 1 oktober 2004. Ett delbetänkande skall lämnas

den 1 januari 2003 med bl.a. en analys av hur den

utbildning och den undervisning som i dag ges till

barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning

svarar mot deras behov och förutsättningar.

Utskottet anser det vara av intresse i

sammanhanget att kort referera en undersökning från

Skolverket som nyligen publicerats.

Den 4 mars 2002 redovisade Skolverket ett

regeringsuppdrag om särskolan genom rapporten I

särskola eller i grundskola? (dnr 103404). Rapporten

rör orsaken till variation beträffande integrering

av särskolebarn i grundskoleklasser, kvaliteten i

undervisningen i särskola jämfört med i grundskola

och försöksverksamheten med föräldrainflytande. Den

bygger på en rikstäckande enkät och fallstudier i

nio kommuner.

Av rapporten framgår att det är stor variation

mellan och inom kommuner när det gäller hur

särskolelevernas undervisning är organiserad. Ofta

är det praktiska omständigheter som styr snarare än

medvetna överväganden utifrån elevernas

undervisningssituation och individuella

förutsättningar. Skolverket konstaterar i rapporten

att integrering av särskoleelever i

grundskoleklasser är vanligast i gles- och

landsbygdskommuner. I de fall integrering förekommer

är några av de viktigaste orsakerna och argumenten

följande: Integrering kan framstå som den enda

organisatoriska lösningen för en skola med få

särskoleelever. Särskoleelever i glesbygd slipper

långa resor när de integreras i en grundskola nära

hemmet. Integrering kan ge särskoleelever positiv

draghjälp från grundskoleelever. Skolverkets studie

visar betydande skillnader mellan lärare som

undervisar i olika grupper där särskoleelever finns.

Uppenbart är att det främst är lärare i

särskoleklasser som har specialpedagogisk

utbildning. De har också generellt längre erfarenhet

av att undervisa särskoleelever än lärare i

grundskoleklass. Majoriteten av lärarna i

särskoleklass anser att sär-skoleeleverna får den

undervisning som de har rätt till, samtidigt som

mindre än hälften av lärarna i grundskoleklass anser

detta. Studien visar dock inga självklara

kvalitetsskillnader mellan olika

undervisningsformer. Avgörande för undervisningens

kvalitet är en gemensam verksamhetsidé och klara

mål. En majoritet av föräldrarna förklarar sig nöjda

med det bemötande som deras barn får i skolan och

lärarnas kompetens, oavsett vilken

undervisningsgrupp barnet går i. Föräldrarna är

också positiva till den försöksverksamhet som ger

dem rätt att tacka nej till erbjudande om särskola

för sina barn.

Med hänvisning till att en parlamentariskt

sammansatt kommitté skall se över utbildningen för

bl.a. barn och ungdomar med utvecklingsstörning

anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna

2001/02:Ub380 yrkande 1 och 2001/02:Ub448 yrkande 3

om särskolan som egen skolform. Utskottet föreslår

också avslag på motion 2001/02:Ub491 om begreppet

särskola.

Som nämnts skall kommittén i ett delbetänkande

redovisa en analys av hur undervisningen i dag

svarar mot de behov och förutsättningar som

särskole-elever har. Yrkande 3 i motion

2001/02:Ub380 om utvärdering av

särskoleundervisningens kvalitet och resultat är

därmed enligt utskottets mening tillgodosett och bör

avslås.

Enligt förordningen (2001:976) om utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för

asylsökande barn m.fl. har dessa barn rätt att få

utbildning i bl.a. den obligatoriska särskolan på

samma villkor som barn som är bosatta i Sverige (2

§). Rätten att få utbildning medför inte någon

skolplikt. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 2001/02:Sf394 yrkande 8.

Mottagande av barn i särskolan

Motioner

Frågor kring placering av barn i särskolan tas upp i

flera motioner.

I Moderata samlingspartiets motion 2001/02:Ub380

yrkande 2 ställs krav på obligatoriska utredningar

inför särskoleplaceringar. Det är enligt motionen

oacceptabelt, som fallet är i dag, att placeringar

kan göras utan föregående utredningar eller med stöd

av utredningar som har allvarliga brister. En

placering i särskola måste föregås av noggranna

utredningar som skall bygga på vetenskaplig grund.

Vidare bör upprepade utredningar göras för att

säkerställa att eleven fått rätt placering i

skolsystemet.

Enligt motion 2001/02:Ub331 (m) får det inte

förekomma att elever som inte hör till målgruppen

för särskolan ändå placeras där, när skolan saknar

resurser eller kunnande för att på andra sätt ge dem

det stöd de har rätt till.

Inskrivningsförfarandet till särskolan bör ses

över i syfte att bl.a. klart definiera elevkretsen.

Detta begärs i motion 2001/02:Ub373 (m). Enligt

motionärerna ser man i dag tendenser till att

utredningar och inskrivning av elever i särskolan

sker alltför lättvindigt och på oklara grunder.

Elevgruppen har förändrats.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub448

att placeringen i särskolan oftast bygger på endast

en bedömning som görs när barnet placeras. De anser

att en rätt till omprövning av särskoleplacering bör

införas, särskilt när det gäller barn i gränszonen

för sådan placering (yrk. 1). Vidare betonar

Kristdemokraterna att en särskoleplacering aldrig

får styras av vilka resurser som finns (yrk. 2).

Tendensen finns att problemet med minskade resurser

till stödundervisning och extrahjälp till svaga

elever i grundskolan löses genom att placera

eleverna i särskolan.

Enligt Moderaternas motion 2001/02:Ub380 yrkande 4

visar en studie från år 2001 att elever med

invandrar- eller flyktingbakgrund är

överrepresenterade i särskolan och att eleverna har

utretts bristfälligt före placeringen. Detta är

allvarligt, anser Moderaterna, och måste leda till

insatser i särskild ordning (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Skolverket meddelade i juni 2001 Allmänna råd om

rutiner för utredning och beslut om mottagande i den

obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De

allmänna råden rör den kommunala handläggningen av

mottagande i särskola, vilket underlag som behövs

för bedömning om mottagande och hur information och

samverkan med hemmet bör gå till under

utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna råden

den kommunala beslutsfunktionen och innehållet i

besluten samt hanteringen vid tveksamma fall.

Skolverket har också kompletterat de allmänna råden

med kommentarer. Inledningsvis understryker verket

att det är viktigt med hänsyn till den enskildes

rättssäkerhet att ett ärende om mottagande i

särskolan blir riktigt utrett och att beslut fattas

på ett välgrundat underlag. Syftet med dessa

allmänna råd är att bidra till detta.

När det särskilt gäller elever med invandrar- eller

flyktingbakgrund anges i de allmänna råden följande:

Beträffande barn med annan kulturell och språklig

bakgrund bör extra uppmärksamhet ägnas

förutsättningarna för en korrekt bedömning.

Särskilda faktorer som kan påverka utredningen är

t.ex. ofullständig skolgång i det tidigare

hemlandet, kulturskillnader och språksvårigheter.

Testresultat bör tolkas med försiktighet då

testinstrument inte är kulturneutrala och därför

riskerar att ge missvisande resultat. Risk

föreligger också för att barnets språkfärdigheter

mäts och inte dess kognitiva förmåga. Särskilt

bör behovet av noggranna observationer och

kartläggningar av eleven och dennes samspel i

hem- och skolmiljön under en längre period

uppmärksammas.

Utskottet har i det föregående kortfattat återgivit

direktiven för den nyligen tillkallade kommittén för

översyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna

med utvecklingsstörning. I direktiven (dir.

2001:100) anges att Skolverket på regeringens

uppdrag har utarbetat allmänna råd om utredning och

beslut om mottagande i särskolan. Det bör dock

enligt direktiven utredas om ytterligare åtgärder

bör vidtas för att säkerställa att särskolan enbart

tar emot de elever som den är avsedd för.

Förändringarna i elevgruppen aktualiserar också

frågan om nuvarande personkrets är tillräckligt

tydligt definierad och om den behöver förändras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2001/02:

Ub331, 2001/02:Ub373, 2001/02:Ub380 yrkande 2 samt

2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2 om placering av barn

i särskolan.

Likaså avstyrks motion 2001/02:Ub380 yrkande 4 som

rör elever i särskolan med invandrar- eller

flyktingbakgrund.

Utbildning för ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning

Motioner

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub448

yrkande 4 ett riksdagsuttalande om att de hinder som

finns för särskoleelevers fortsatta utbildning skall

undanröjas. Det får inte vara en omöjlighet för en

särskoleelev att gå på ett nationellt

gymnasieprogram om eleven har den kompetens som

krävs, menar de. I motionen pekas på att det allt

oftare är barn utan intellektuell

utvecklingsstörning som placeras i den obligatoriska

särskolan.

En ändring av regelverket för särvux begärs av

Moderata samlingspartiet i motion 2001/02:Ub380

yrkande 5. Moderaterna påpekar att kommunerna i dag

inte är skyldiga att bereda plats för alla som vill

studera inom särvux. De utvecklingsstördas rätt till

vuxenutbildning måste skrivas in i skollagen.

Också Kristdemokraterna – i motionerna

2001/02:Ub448 yrkande 5 och 2001/02:Ub549 yrkande 2

– betonar att vuxna med en utvecklingsstörning eller

som av andra skäl har gått i särskolan skall ha lika

rätt till utbildning inom särvux som andra vuxna har

i fråga om grundläggande vuxenutbildning.

Enligt Centerpartiets motion 2001/02:Ub322 yrkande

17 måste den lagliga begränsningen undanröjas när

det gäller tillträde till vuxenutbildning för

personer med särskoleutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena om

särskoleelevers fortsatta utbildning respektive

utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning med

hänvisning till det arbete som påbörjats inom den

parlamentariskt sammansatta kommittén för översyn av

utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning.

Enligt direktiven skall kommittén – under

alternativet att särskolan och särvux förblir egna

skolformer – utreda hur samverkan mellan skolformer

för elever med utvecklingsstörning och övriga

skolformer kan öka. I detta ingår att belysa vilka

hinder för ökad samverkan som finns i nuvarande

system samt att föreslå hur dessa hinder kan

undanröjas. Under alternativet att särskolan och

särvux upphör som skolformer skall kommittén utreda

vilka förutsättningar grundskolan, gymnasieskolan

och komvux har i dag att ge utbildning åt elever med

utvecklingsstörning. Mot denna bakgrund skall

kommittén ge förslag till vilka förändringar som

krävs för att göra det möjligt för dessa elever att

få sin undervisning i grundskolan, gymnasieskolan

respektive komvux. I sammanhanget bör utredas om

elever med utvecklingsstörning skall ha särskilda

mål, hur betygssystemet skall vara utformat om det

inom en skolform finns olika mål samt vilka

konsekvenser detta får för behörighet till

gymnasieskola respektive högskola.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

Skolverket i stället för

Specialskolemyndigheten skall vara central

myndighet för fristående specialskolor.

Jämför reservation 7 (kd).

Kristdemokraterna förordar i motion 2001/02:Ub448

yrkande 8 att Skolverket skall vara tillstånds- och

tillsynsmyndighet för fristående skolor för elever

med funktionshinder och inte, som beslutats,

Specialskolemyndigheten.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Enligt 9 kap. 1 § tredje stycket skollagen, i dess

lydelse från den 1 juli 2000, skall ärenden om

godkännande av fristående skolor som motsvarar

specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan

(Specialskolemyndigheten). I propositionen Elever

med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd

(prop. 1998/99:105), där denna lagbestämmelse var

aktuell, anmälde regeringen att det finns skäl att

analysera huruvida lagbestämmelserna för de olika

skolformerna skall harmoniseras så att Skolverket

ansvarar för godkännande även av fristående

specialskolor. Regeringen avsåg att återkomma till

riksdagen efter beredning av frågan. Enligt uppgift

från Utbildningsdepartementet är beredningen av

denna fråga inte avslutad.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

eller vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Funktionshindrade elevers

möjligheter att välja skola, m.m.

(punkterna 1, 11 och 22) – m, kd, c,

fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

11 och 22 borde ha följande lydelse:

1. Funktionshindrade elevers möjligheter

att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:So611 yrkande 11.

11. Översyn av finansieringen av skolformer

för hörselskadade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub276 yrkande 1.

22. Rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub322 yrkande 17,

2001/02:Ub380 yrkande 5,

2001/02:Ub448 yrkande 5 och

2001/02:Ub549 yrkande 2.

Ställningstagande

Vår principiella uppfattning är att alla skolor så

långt det är möjligt skall vara utformade så att

elever med särskilda behov inte utestängs. Vi anser

dock inte att målsättningar om integration av

funktionshindrade elever i den vanliga skolan och

anpassning av skolan till dem skall innebära att

skolor som t.ex. Ekeskolan – med den kompetens som

byggts upp där under många år – skall tvingas

stänga. Möjligheten att välja skola är av särskild

betydelse för funktionshindrade barn och ungdomar.

Specialskolor skall även i framtiden vara ett

alternativ för de elever som anser att dessa bättre

kan tillgodose deras särskilda behov. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

2001/02:So611 yrkande 11 tillkännage för regeringen

som sin mening.

Hörselskadade elever kan teoretiskt välja mellan

olika skolplaceringar: integrering i vanliga

klasser, placering i regionala, särskilda

undervisningsgrupper (hörselklasser) eller placering

i någon av de fem regionala specialskolor som finns

för döva och hörselskadade. Problemet med

hörselskadade elevers möjligheter att få optimal

utbildning är dock långt ifrån löst. Det är oftare

kommunernas ekonomi än elevens behov som styr vilken

skolform eleven placeras i. Finansieringen av

skolformer för hörselskadade elever är

otillfredsställande och mycket ojämlik i landet,

varför en översyn behövs. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub276 yrkande 1.

Vuxna med utvecklingsstörning eller som av andra

skäl har gått i särskola som barn har inte samma

rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra

vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att

bereda plats för alla som vill studera i särvux. Vi

anser att utvecklingsstördas rätt till

vuxenutbildning måste skrivas in i skollagen. Detta

bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena i

ärendet tillkännage för regeringen som sin mening.

2. Statligt garanterad och

finansierad rätt att välja skola,

m.m. (punkterna 2, 6, 15, 17 och 20)

– m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

6, 15, 17 och 20 borde ha följande lydelse:

2. Statligt garanterad och finansierad rätt

att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub323 yrkande 1.

6. Information om stöd m.m. för

funktionshindrade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub323 yrkande 2.

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub380 yrkande 1

och bifaller delvis motion

2001/02:Ub448 yrkande 3.

17. Utvärdering av särskoleundervisningens

kvalitet och resultat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub380 yrkande 3.

20. Elever i särskolan med invandrar- eller

flyktingbakgrund

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub380 yrkande 4.

Ställningstagande

En statligt garanterad och finansierad rätt att

välja skola bör införas för alla barn, i synnerhet

för barn med funktionshinder som söker en skola med

särskild kompetens. För att valfriheten skall vara

reell måste också finansieringen av boendet vid

skolan garanteras. Genom en sådan finansiering

säkerställs att barn med svåra funktionshinder eller

med andra särskilda behov får rätt och möjlighet att

välja skola, inte bara den egna kommunens skolor

utan också fristående skolor och specialskolor.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

i enlighet med motion 2001/02:Ub323 yrkande 1. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionsyrkandet i ärendet.

Långt ifrån alla föräldrar till barn med

funktionshinder känner till vilka alternativ som

finns till den kommunala skolan. Det är viktigt att

kommunerna aktivt understöder dessa föräldrar med

information om stöd m.m. och om vilka möjligheter

som finns när det gäller val av skola för olika

funktionshinder. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub323 yrkande 2.

I ett antal kommuner kan noteras en ambition att i

allt större utsträckning integrera särskolans elever

i den vanliga grundskolan. Den utvecklingen är

olycklig om inte integreringen är noga genomtänkt,

vilket inte alltid är fallet i dag. Vi anser att

särskolan som egen skolform har uppenbara fördelar

när det gäller att erbjuda elever med

utvecklingsstörning utbildning av hög kvalitet

anpassad utifrån elevens specifika förutsättningar.

En liten, särskild undervisningsgrupp med egna

kunskapsmål att uppnå är ofta garanten för

individuellt anpassad utbildning. Särskolan ger

också bättre möjligheter att säkra den

specialkompetens som krävs för undervisning av

elever med olika begåvningshandikapp.

Kommunaliseringen av särskolan får inte leda till

att dessa elever får sämre utbildning. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:

Ub380 yrkande 1 och bifaller delvis motion

2001/02:Ub448 yrkande 3.

Vi efterlyser också återkommande utvärdering av

särskoleundervisningens kvalitet och resultat. En

del av de uppföljningar som görs tyder på att fokus

i verksamheten ibland kan ligga på omvårdnad snarare

än på utbildning. Bland problem som vi noterat är

att elever i särskolan inte alltid får undervisning

i alla de ämnen de faktiskt skulle kunna

tillgodogöra sig. Vi vill försäkra oss om att

särskolans elever får en så allsidig utbildning som

modernt vuxenliv kräver och att de individuella

förutsättningarna verkligen tas till vara. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 2001/02:Ub380

yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening.

En fråga som hänger samman med problematiken kring

särskolan är att barn med invandrar- eller

flyktingbakgrund är överrepresenterade i särskolan.

En studie från 2001 om intagningen till

gymnasiesärskolan i Göteborg visar på att dessa

elever ofta har utretts bristfälligt före

placeringen. Många flyktingelever har genomgått

utredning utan tolk eller med en tolk som talar ett

annat språk. Detta är djupt allvarligt och måste

leda till insatser i särskild ordning. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub380 yrkande 4.

3. Lika möjligheter för elever med

flerfunktionshinder till omvårdnad

och utbildning, m.m. (punkterna 3,

9, 10 och 12) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,

9, 10 och 12 borde ha följande lydelse:

3. Lika möjligheter för elever med

flerfunktionshinder till omvårdnad och

utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub221 yrkande 13.

9. Kunskap i skolan om barn med

hyperaktivitet m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:So634 yrkande 5

och avslår motion

2001/02:Ub278.

10. Stöd för elever med läs- och

skrivsvårigheter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:So634 yrkande 2

samt avslår motionerna

2001/02:Ub228,

2001/02:Ub240 yrkande 7,

2001/02:Ub374,

2001/02:Ub384 och

2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2.

12. Särskilda undervisningsgrupper för

hörselskadade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub276 yrkande 2.

Ställningstagande

Staten skall enligt min mening ha ansvar för att

elever med flera funktionshinder får lika

möjligheter till omvårdnad och utbildning oavsett

var i landet de bor. Jag erinrar om att Folkpartiet

sade nej till nedläggningen av specialskolorna för

vissa flerhandikappade barn och ungdomar. Ett

särskilt statligt bidrag borde följa dessa svårt

funktionshindrade elever. Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening vad jag här har

anfört. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub221 yrkande 13.

Det är viktigt att barn med hyperaktivitet (ADHD

och/eller DAMP) uppmärksammas tidigt för att undvika

att barnen senare under uppväxten får större

problem. Jag anser att regeringen bör lägga fram

förslag som ger Socialstyrelsen och skolstyrelserna

i kommunerna i uppdrag att se till att lärare,

förskolepersonal och personal inom barn- och

skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna

diagnosgrupp. Det är också viktigt att fortlöpande

utvärdera behandlingsmetoder och utveckla

handlingsprogram för att på bästa sätt kunna ge

dessa barn hjälp. Vad jag nu har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:So634 yrkande 5.

Jag delar uppfattningen i motion 2001/02:So634

yrkande 2 att det behöver inrättas fler

dyslexicentrum. Nuvarande resurser räcker inte till

för att alla barn med läs- och skrivsvårigheter

skall kunna få hjälp med sina problem. Detta bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandet

tillkännage för regeringen som sin mening.

Hörselskadade elever drabbas hårt i de kommuner som

inte har möjlighet att starta egna, särskilda

undervisningsgrupper eller som inte medverkar till

att eleven får sin utbildning i en regional

undervisningsgrupp i annan kommun. Jag anser, i

likhet med vad som anförs i motion 2001/02:Ub276

yrkande 2, att fler hörselskadade elever måste

tillförsäkras utbildning i särskilda

undervisningsgrupper. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionsyrkandet.

4. Utredning om riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder (punkt 4) – m, c

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c)

och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Utredning om riksgymnasium för blinda

och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub252 yrkande 7.

Ställningstagande

Blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder har få goda möjligheter att

studera vidare efter den obligatoriska skolan.

Resultatet är att få läser vidare. De bör emellertid

precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå

vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen

takt, oavsett ålder. Vi anser att regeringen bör

låta utreda förutsättningarna för ett riksgymnasium

för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder. Ett sådant gymnasium kan

inrättas i anslutning till Ekeskolan, nuvarande

Resurscenter syn i Örebro. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub252 yrkande 7.

5. Stöd för elever med

funktionshinder (punkt 5) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Stöd för elever med funktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub392.

Ställningstagande

Hela frågan om ett fullvärdigt stöd för elever med

funktionshinder har under innevarande mandatperiod

förts upp i ljuset, med åtföljande genomgripande

organisatoriska förändringar liksom

resursförstärkningar enligt riktlinjer som

Miljöpartiet länge förordat. Det tar emellertid tid

innan besluten får tydliga genomslag i konkreta

åtgärder. Det är därför mycket viktigt att

utvecklingen noga följs och eventuella brister

snabbt åtgärdas. Uppföljning, också på individnivå,

och snabba korrigeringsåtgärder måste utföras.

Rapportering skall ske till berörda myndigheter och

till riksdagen. Tanken om det livslånga lärandet har

endast delvis fått genomslag i utvecklingen av stöd

för funktionshindrade. Jag föreslår att en utredning

tillsätts redan nu för att inventera och samordna

resurser för studerande med funktionshinder inom

vuxenutbildningen. Vad jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub392.

6. Stöd för elever med läs- och

skrivsvårigheter (punkt 10) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Stöd för elever med läs- och

skrivsvårigheter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub240 yrkande 7

och avslår motionerna

2001/02:Ub228,

2001/02:Ub374,

2001/02:Ub384,

2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:So634 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att en utredning bör tillsättas för att ge

elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter

samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande

inom den högre utbildningen. Studenterna får hjälp

med förlängd tid för examina, tillgång till andra

examinationsformer, pedagogiskt datorstöd, extra

undervisning, läromedelsutveckling etc. När det

gäller elever i grundskolan får man förlita sig på

att skolan och kommunen tar sitt ansvar. Vad jag här

har anfört om en utredning bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub240 yrkande 7.

7. Särskolan som egen skolform, m.m.

(punkterna 15, 21 och 23) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15,

21 och 23 borde ha följande lydelse:

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub448 yrkande 3

och bifaller delvis motion

2001/02:Ub380 yrkande 1.

21. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub448 yrkande 4.

23. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub448 yrkande 8.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan

har också inneburit att nya grupper tagits in, såsom

de s.k. bokstavsbarnen med ofta hög intellektuell

förmåga men utan förmåga till socialt samspel med

andra. Denna utveckling är oacceptabel. Särskolan

måste förbli en skolform för barn med intellektuell

utvecklingsstörning, såvida inte den nu tillsatta

kommitténs utredning visar något annat. Den får inte

bli en skola för alla barn som av olika anledningar

har det svårt i skolan. Riskerna är stora att sådana

nya grupper stör undervisningen för de barn som

verkligen har behov av att gå i särskola. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub448 yrkande 3 och bifaller delvis motion

2001/02:Ub380 yrkande 1.

De hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning måste enligt vår mening tas bort. Det får

inte vara en omöjlighet för en särskoleelev att gå

på ett nationellt gymnasieprogram om eleven har den

kompetens som krävs, särskilt som det allt oftare är

barn utan intellektuell utvecklingsstörning som

placeras i den obligatoriska särskolan. Detta bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandet i ärendet

tillkännage för regeringen som sin mening.

Vi föreslår att Skolverket skall vara tillstånds-

och tillsynsmyndighet för fristående skolor som

motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,

Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer

Skolverket att svara för godkännande och tillsyn av

samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår

uppfattning ingen anledning till särbehandling av

skolor för funktionshindrade. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionsyrkandet i ärendet.

8. Placering av barn i särskolan

(punkt 19) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Placering av barn i särskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub331,

2001/02:Ub380 yrkande 2 och

2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2

samt bifaller delvis motion

2001/02:Ub373.

Ställningstagande

Vi anser att det bör ställas krav på obligatoriska

utredningar inför placeringar av barn i särskolan.

Det är oacceptabelt, som sker i dag, att placeringar

kan göras utan föregående utredningar eller med stöd

av utredningar som har allvarliga brister. Vidare

bör upprepade utredningar och omprövningar göras för

att säkerställa att eleven fått rätt placering i

skolsystemet. Det får inte förekomma att elever som

inte hör till målgruppen för särskolan ändå placeras

där. Tendensen finns att problemet med minskade

resurser till stödundervisning och extrahjälp till

svaga elever i grundskolan löses genom att placera

eleverna i särskolan.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub331, 2001/02:Ub380 yrkande 2

och 2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2 samt delvis

bifalla motion 2001/02:

Ub373.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Utredning om riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder (punkt 4) – kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Regeringen beslutade i oktober 1999 att de fasta

skoldelarna vid Ekeskolan skulle avvecklas. Skolan

skulle bli ett resurscenter med visstidsplacering.

Kristdemokraterna har år efter år krävt att de

fasta skoldelarna vid

Ekeskolan skall återskapas. Vi har i vår budget

anvisat medel för att den fortsatta verksamheten vid

specialskolan skall tryggas.

Nu är skolministern och Socialdemokraterna beredda

att ompröva sitt beslut.

Vid interpellationsdebatten den 5 mars 2002 lovade

skolministern att tillsätta en utredning som skall

se över hur Ekeskolan kan utvecklas.

Kristdemokraterna förutsätter att utredningen inte

dras i långbänk utan snarast påbörjas så att

verksamheten vid Ekeskolan får fortsätta och

utvecklas på ett positivt sätt. Utredningen bör

enligt vår mening även omfatta frågan om

riksgymnasium för blinda och synskadade barn med

multihandikapp.

2. Särskolan som egen skolform

(punkt 15) – fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att särskolan är den skolform som är bäst

ägnad att möta behoven hos barn och ungdomar med

utvecklingsstörning och ge dem en undervisning som

tar till vara deras individuella förutsättningar att

utvecklas. Särskolan bör därför behållas som egen

skolform.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten skall

ha ansvar för att elever med flera funktionshinder

får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning

oavsett var i landet de bor.

2001/02:Ub228 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om dyslexi.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

7. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning i enlighet med vad i motionen anförs för

att ge elever i grundskolan med läs- och

skrivsvårigheter samma rättigheter till stöd som i

dag garanteras studerande inom den högre

utbildningen.

2001/02:Ub252 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen begär att regeringen utreder hur

undervisningen och den sociala situationen är för

barn med funktionshinder som går i kommunala

skolor i enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen utreder

förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med multihandikapp vid

Ekeskolan i enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:Ub276 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

finansieringen av skolformerna för hörselskadade

elever.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fler

hörselskadade elever måste tillförsäkras

utbildning i särskilda undervisningsgrupper.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fastslå

hörselskadade elevers rätt till

teckenspråksundervisning inom både habiliteringen,

förskolan och skolan.

2001/02:Ub278 av Cristina Husmark Pehrsson och

Ingvar Eriksson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barns rätt till kunskap och

nationell skolpeng.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge personer

med särskoleutbildning tillträde till

vuxenutbildning.

2001/02:Ub323 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag som ger barn och ungdomar med

funktionshinder en statligt finansierad rätt att

välja skola, i enlighet med vad som i motionen

anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kommunernas

information till funktionshindrade barns föräldrar

om hjälp, stöd och möjlighet att söka

specialskolor.

2001/02:Ub331 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om placering av barn i

särskolan.

2001/02:Ub373 av Cristina Husmark Pehrsson och

Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av att se över

inskrivningsförfarandet till särskolan i syfte att

klart definiera elevkrets och regler för själva

inskrivandet.

2001/02:Ub374 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till personer med läs-

och skrivsvårigheter.

2001/02:Ub380 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskolan som egen

skolform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatoriska

utredningar vid särskoleplaceringar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återkommande

utvärdering av undervisningens kvalitet och

resultat i särskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om invandrar- och

flyktingelever i särskolan.

5. Riksdagen beslutar om ändring vad gäller

regelverket för särvux i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2001/02:Ub384 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kraftfulla insatser på

dyslexiområdet.

2001/02:Ub392 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd för elever med

funktionshinder.

2001/02:Ub418 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket i

samarbete med Kommunförbundet bör arbeta för att

lokala handlingsplaner mot dyslexi skall upprättas

vid varje skolenhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

lärarutbildningar skall erbjuda bra undervisning

om dyslexi.

2001/02:Ub422 av Barbro Hietala Nordlund och Laila

Bäck (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om teckenspråkstolk för döva i

s.k. kompletterande utbildning.

2001/02:Ub448 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

omprövning av särskoleplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att placering av

barn i särskola aldrig får styras av vilka

resurser som finns.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskolan får

förbli en skola för barn med intellektuell

utvecklingsstörning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undanröja de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

utbildning vid särvux.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Skolverket som

tillsynsmyndighet för fristående skolor för

funktionshindrade.

2001/02:Ub491 av Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en likvärdig skola för

alla.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samma rättighet

till utbildning för alla oavsett eventuellt

handikapp.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

8. Riksdagen beslutar att det är en rättighet för

barn att gå i särskola om så behövs.

2001/02:So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

skollagen, syftande till en tydligare reglering av

den enskildes rätt till utbildning.

2001/02:So611 av Chris Heister m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten för

funktionshindrade att välja skola.

2001/02:So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upprätta fler

dyslexicentrum.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag som ger Socialstyrelsen och

skolstyrelserna i kommunerna och andra berörda

myndigheter i uppdrag att se till så att berörd

personal får adekvat utbildning om ADHD.