Bet. 2001/02:UBU15

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU15

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller förslagen

i propositionen.

Rekryteringsbidrag skall ha till syfte att

rekrytera personer som är minst 25 år och högst 50

år, och som har kort tidigare utbildning och är

eller riskerar att bli arbetslösa eller har något

funktionshinder. Det skall användas inom kommunernas

uppsökande verksamhet för att stimulera till studier

på grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna skall

pröva vilka personer som har förutsättningar att få

bidraget. Beloppet skall motsvara det ordinarie

totalbeloppet i studiemedelssystemet. De som haft

inkomst på en viss nivå före studierna skall kunna

få 122,5 % av totalbeloppet. Rekryteringsbidrag

skall kunna lämnas för studier på minst 20 % av

heltid och under högst 50 veckor. Det skall vara

skattefritt och pensionsgrundande på samma sätt som

studiemedel.

När rekryteringsbidrag införs den 1 januari 2003

upphör bidragsformen särskilt utbildningsbidrag

(ubs).

Reservationer finns från Moderaternas,

Kristdemokraternas, Centerpartiets och Folkpartiets

företrädare i utskottet. Moderaterna och Folkpartiet

föreslår avslag på propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub22 yrkande 1 och

2001/02:Ub23 yrkande 1.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

2. Införande av rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 1-4, 8, 9 och 11 §§.

Därmed avslår riksdagen motionerna

2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt

2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6.

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

3. Åldersgräns för

rekryteringsbidraget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 5 §.

Därmed avslår riksdagen motionerna

2001/02:Ub20 yrkande 1 och

2001/02:Ub21 yrkande 8.

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 4 (c) - delvis

4. Längsta tid med

rekryteringsbidrag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 10 §.

Därmed avslår riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 7.

Reservation 3 (kd) - delvis

5. Pensionsrätt för studier med

rekryteringsbidrag

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

dels lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

dels lag om ändring i lagen (2002:227) om ändring

i lagen (2001:492) om ändring i lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension,

dels lag om ändring i lagen (2002:228) om ändring

i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift.

6. Resursram för

rekryteringsbidraget

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit

om resursram för rekryteringsbidraget.

Därmed avslår riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 3.

Reservation 3 (kd) - delvis

7. Sammanhållet studiestödssystem

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub21 yrkande 4.

Reservation 3 (kd) - delvis

8. Lagen om rekryteringsbidrag i

övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande i de

delar det inte omfattas av utskottets förslag

under punkterna 2-4, dock med den ändringen i 12

§ att orden "första stycket" stryks.

9. Ändringar i lagen om

arbetslöshetsförsäkring

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring.

10. Övriga lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

dels lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

dels lag om ändring i lagen (2001:497) om ändring

i socialförsäkringslagen (1999:799),

dels lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

dels lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395).

11. Utbildningskonton

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub21 yrkande 9,

2001/02:Ub22 yrkande 2 och

2001/02:Ub23 yrkande 5.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

12. Överföring av rekryteringsbidraget

till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub20 yrkande 2.

Reservation 4 (c) - delvis

Stockholm den 23 maj 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill

(m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),

Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia

Jonsson (c), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund

(m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Yvonne Ångström

(fp).

2001/02

UbU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid

vuxenstudier lägger regeringen fram förslag om ett

nytt bidrag till vissa vuxenstuderande.

Rekryteringsbidraget föreslås bli infört den 1

januari 2003, när stödformen särskilt

utbildningsbidrag (ubs) upphör.

Med anledning av propositionen väcktes fyra

motioner. Motionsyrkandena återges i bilaga 1 i

betänkandet.

Våren 2001 föreslog regeringen i proposition

2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen att det särskilda

utbildningsbidraget skulle avskaffas fr.o.m. år 2003

och ersättas av en särskild form av studiemedel. Den

nya formen skulle innebära studiemedel som helt och

hållet är bidrag och som uppgår till 100 % av

gällande totalbelopp för studiemedel.

Vuxenstuderande som haft inkomst som överstiger

totalbeloppet skulle kunna få ytterligare bidrag med

22,5 %. Riksdagen godkände vad regeringen föreslagit

(bet. 2000/01:UbU15, rskr. 229). Regeringen avsåg

att återkomma till riksdagen med de lagförslag som

behövdes. Det har regeringen gjort i proposition

2001/02:161 som behandlas i detta betänkande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att ett nytt rekryterande bidrag

införs, som skall vara ett verktyg i kommunernas

uppsökande verksamhet för att stimulera till studier

på grundskole- och gymnasienivå. Syftet skall vara

att rekrytera personer som är minst 25 år och högst

50 år, och som har kort tidigare utbildning och är

eller riskerar att bli arbetslösa eller har något

funktionshinder. Kommunerna skall pröva vilka

personer som har förutsättning att få bidraget.

Bidraget skall kunna lämnas för studier på heltid

eller 20, 50 eller 75 % av heltid. Det skall kunna

lämnas för högst 50 veckor, oberoende av om

studierna bedrivs på heltid eller deltid.

Rekryteringsbidraget skall vara skattefritt och

pensionsgrundande på samma sätt som studiebidraget i

studiemedelssystemet.

Det nya bidraget inordnas inte i

studiestödssystemet, utan föreslås bli reglerat i en

särskild lag, lagen om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande. Utöver den nya lagen föreslås i

propositionen ändringar i ett antal andra lagar.

Lagförslagen återges i bilaga 2 i detta betänkande.

Utöver de delar av propositionen som redovisas i det

följande presenterar regeringen även ett antal

bedömningar som inte underställts riksdagen för

beslut och som inte har tagits upp i några motioner.

Dessa bedömningar rör dels att personer som inom de

fem senaste åren har studerat med studiestöd inte

bör vara aktuella för rekryteringsbidraget, dels att

Centrala studiestödsnämnden och Skolverket bör följa

upp rekryteringsbidragets användning respektive dess

effekter, dels att regeringen avser att senast år

2005 genomföra en samlad utvärdering av

verksamheten.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om avslag

på propositionen.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motioner

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet yrkar

avslag på propositionen.

Moderaterna anser enligt motion 2001/02:Ub22

yrkande 1 att regeringsförslaget strider mot

grundprincipen för det statliga studiestödssystemet,

nämligen att den studerande och samhället på något

sätt skall dela på insatserna och riskerna.

Förslaget framstår som orättvist mot dem som väljer

att studera före 25 års ålder, hävdar motionärerna.

De menar också att förslaget riskerar att leda till

att bristen på yngre högutbildade akademiker

förstärks. Att som regeringen föreslår göra

kommunerna ansvariga för rekryteringsbidraget kan

öka kommunens monopol på vuxenutbildning, heter det

i motionen.

Även Folkpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub23

yrkande 1 att regeringens förslag är orättvist mot

dem som väljer att studera före 25 års ålder och mot

dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.

Motionärerna anser att förslaget på flera sätt är

dåligt genomtänkt och att de ekonomiska

konsekvenserna inte är utredda.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

samhällets insatser för att främja lärande hos den

vuxna befolkningen även fortsättningsvis i första

hand skall riktas till dem som har störst behov.

Rekryteringsbidraget skall utgå i mån av

tillgängliga resurser (lagförslaget, 1 §). De

ekonomiska konsekvenserna för staten av

rekryteringsbidraget är därför lätta att

kontrollera. Det föreslagna rekryteringsbidraget är

inte ett studiestöd som den enskilde kan räkna med

att få vid en viss tidpunkt i sitt liv. Att ungdomar

skulle avstå från studier på grundskole- eller

gymnasienivå fram till dess de blivit 25 år för att

därefter räkna med att få rekryteringsbidrag är helt

verklighetsfrämmande. Bristen på yngre högutbildade

akademiker kommer inte att förstärkas av att

personer som är eller riskerar att bli arbetslösa

och som saknar utbildning motsvarande gymnasienivå

får rekryteringsbidrag under ett år för att våga

satsa på studier.

Införande av rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag att

rekryteringsbidrag i mån av tillgång på medel

skall få lämnas till den som har kort

tidigare utbildning samt är eller riskerar

att bli arbetslös eller på grund av ett

funktionshinder behöver extra tid för

studierna. Rekryteringsbidraget skall få

lämnas för studier på heltid eller deltid

(20, 50 eller 75 % av heltid). Vid

heltidsstudier skall rekryteringsbidraget

utgöra 100 eller 122,5 % av totalbeloppet i

ordinarie studiemedel.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 2 (fp).

Propositionen

Regeringen föreslår en särskild lag, lagen om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall lämnas

i mån av tillgång på medel (1 §). För varje kommun

avser regeringen att beräkna en särskild resursram.

Så långt som resursramen räcker skall CSN lämna

rekryteringsbidrag till de sökande som hemkommunen

förklarat berättigade till detta (s.k. först-till-

kvarn-system).

Kommunerna skall inom ramen för sin uppsökande

verksamhet medverka genom att rekrytera personer

till studier (2 §). Kommunerna skall anta riktlinjer

för rekryteringsarbetet. För att kunna få

rekryteringsbidrag skall personen ha kort tidigare

utbildning och vara eller riskera att bli arbetslös

eller ha ett funktionshinder som gör att hon eller

han behöver extra tid för att uppnå studiemålen (3

§). För vilka studier rekryteringsbidrag kan lämnas

skall bestämmas av regeringen (4 §). Regeringen gör

bedömningen att bidraget skall kunna lämnas till

studerande vid studiestödsberättigande utbildningar

på grundskole- och gymnasienivå. Studierna skall

bedrivas på minst 20 % av heltid (8 §). Bidragets

storlek skall stå i proportion till omfattningen av

studierna (9 §). Rekryteringsbidragets belopp skall

motsvara vad en studerande med studiemedel maximalt

kan få vid studier av motsvarande omfattning. Det

skall också finnas möjlighet att få

rekryteringsbidrag med 122,5 % av studiemedlens

totalbelopp (11 §). I propositionen redovisas att

den högre bidragsnivån vid heltidsstudier med 2002

års prisnivå skulle innebära 1 667 kr mer per månad,

jämfört med 100 %-nivån. Regeringen anser det

rimligt att den högre nivån i rekryteringsbidraget

riktas till personer som tidigare haft en normal

heltidsinkomst. Förutsättningarna bör utformas på

motsvarande sätt som möjligheten att få tilläggslån

inom studiemedelssystemet, vilket skall göra det

lättare att fortsätta studierna inom det senare

systemet. Det skall ankomma på regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer att utfärda

bestämmelser om vad som skall krävas för att få det

högre bidraget.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21 att

riksdagen skall avslå regeringens förslag att

rekryteringsbidrag skall lämnas i mån av tillgång på

medel (yrk. 2). De anser det olämpligt med ett

först-till-kvarn-system (yrk. 1). Kristdemokraterna

föreslår också avslag på förslaget om en högre

bidragsnivå på 122,5 % av studiemedlens totalbelopp

(yrk. 5). I stället vill de öppna möjlighet för alla

som får rekryteringsbidrag att därutöver få låna upp

till 3 000 kr per månad, varvid grundprincipen att

lånet skall återbetalas skall gälla (yrk. 6). Med

denna lösning får man enligt motionärerna ekonomiskt

utrymme att ta bort först-till-kvarn-systemet.

Folkpartiet - som yrkat avslag på förslaget om

rekryteringsbidrag - framhåller i motion

2001/02:Ub23 att de flesta som studerar lever under

mycket svåra ekonomiska förhållanden. Partiet vill

inleda en successiv höjning av det totala

studiemedelsbeloppet för alla studerande. Detta bör

höjas med 2 000 kr per år med inriktningen att

beloppet skall skrivas upp ytterligare så snart som

möjligt (yrk. 2). I stället för den nu gällande

högre bidragsnivån i studiemedelssystemet på 82 % av

totalbeloppet vill Folkpartiet att vuxenstuderande

som läser på grundskolenivå skall få 80 % som

bidragsdel, medan de som läser på gymnasienivå skall

få 60 % som bidragsdel (yrk. 3). Rätt till

tilläggslån i studiemedelssystemet skall enligt

motionärerna i första hand erbjudas

funktionshindrade och småbarnsföräldrar (yrk. 4).

Den som på grund av ett funktionshinder behöver

längre tid för att fullfölja vuxenstudier skall inte

ekonomiskt missgynnas av detta, anser motionärerna.

De vill att regeringen skall återkomma med förslag

på studiemedel med högre bidragsdel till dessa

personer (yrk. 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionsyrkandena.

Riksdagens beslut förra året innebär att staten,

även när Kunskapslyftet avslutas i och med utgången

av år 2002, för att kunna nå de mest svårrekryterade

skall kunna erbjuda vissa vuxna ett studiestöd som

är mer förmånligt än de vanliga studiemedlen (prop.

2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229 och 230). De

bidragsnivåer som nu föreslås överensstämmer med dem

som beskrevs då. Skillnaden ligger främst i att

regeringen har funnit att rekryteringsbidraget inte

skall inordnas i studiestödssystemet utan fungera

vid sidan av detta. De skäl som regeringen anger för

detta är att det nya bidraget förutsätter en tydlig

kommunal medverkan, att det inte är generellt utan

har en avgränsad målgrupp som behöver en aktiv

rekryteringsinsats för att påbörja studier, samt att

resurserna för bidraget är begränsade. Utskottet har

inget att invända mot regeringens förslag att

rekryteringsbidraget skall regleras i en särskild

lag.

För de särskilda studiestödsformer som tidigare

har funnits för vuxenstuderande, svux, svuxa och

ubs, har tillgången på medel utgjort en begränsning.

Inom svux- och ubs-systemen har det företagits urval

mellan behöriga sökande. Inom svuxa har i stället

gällt först-till-kvarn-principen. För den högre

bidragsnivån i studiemedelssystemet i den nya

studiestödslagen (1999:1395) gäller också först-

till-kvarn-systemet. Enligt utskottets uppfattning

är det ett stort framsteg om kommunen i samband med

att den erbjuder en vuxen studieplats också kan

garantera henne eller honom studiefinansiering i

form av rekryteringsbidrag. Så har inte varit fallet

med ubs, vilket har varit ett av problemen med det

systemet. Det nya rekryteringsbidraget skall enligt

regeringens förslag kunna utlovas samtidigt som

kommunen beviljar utbildningsplatsen. Detta kommer

enligt utskottets bedömning att göra kommunerna i

stånd att på ett bättre sätt än hittills nå de vuxna

som har störst behov av ytterligare utbildning och

känner störst tveksamhet inför att våga sig in på

studier, och rekrytera dem till studier. En

förutsättning för detta är att man inte behöver

invänta ett ansökningsdatum och en urvalsprocess där

behov eller meriter hos olika sökande från ett

större geografiskt område vägs mot varandra.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

väsentligt för det nya bidragets rekryterande

förmåga att det inte innehåller någon lånedel utan i

sin helhet är ett bidrag. Den högre bidragsnivån

(122,5 %) är nödvändig för att systemet skall kunna

dra till sig även personer som haft normala

inkomster av heltidsarbete före studierna.

Folkpartiets förslag innebär ett avsevärt sämre stöd

för vuxnas studier, jämfört med nu gällande regler

för studiemedel och i ännu högre grad jämfört med

det föreslagna rekryteringsbidraget. Rätten till

tilläggslån är i nuvarande studiemedelssystem knuten

till den studerandes inkomster före studierna.

Utskottet är inte berett att förorda att denna rätt

begränsas t.ex. till småbarnsföräldrar och

studerande med funktionshinder. Samhällets stöd till

familjer med barn bör lämnas inom ramen för

familjepolitiken och inte ha formen av lån.

Regeringens förslag innebär att rekryteringsbidrag

skall kunna lämnas till en person som på grund av

ett funktionshinder behöver längre studietid än

normalt för att nå sitt studiemål. Funktionshinder

är också ett sådant synnerligt skäl som kan

föranleda dispens från begränsningen av antalet

terminer som en studerande kan få studiemedel.

Yrkande 6 i folkpartimotionen är enligt utskottets

mening därmed tillgodosett.

Åldersgräns för rekryteringsbidraget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

rekryteringsbidrag skall kunna lämnas t.o.m.

det kalenderår då den studerande fyller 50

år.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att rekryteringsbidrag skall

kunna lämnas tidigast för det kalenderår då den

studerande fyller 25 år och senast för det

kalenderår då hon eller han fyller 50 år.

Den undre åldersgränsen är enligt regeringen

nödvändig för att undvika avhopp i gymnasieskolan

och för att tydliggöra att ungdomar som kompletter-

ingsläser i komvux inte ingår i målgruppen för

rekryteringsbidraget. Den övre åldersgränsen

motiveras av att rekryteringsbidraget är avsett att

stimulera den vuxne att gå vidare till fortsatta

studier även efter den period då hon eller han fått

rekryteringsbidrag. Regelverket måste därför

harmoniera med studiemedelssystemets regler. För

studiemedel är den övre åldersgränsen 50 år.

Motioner

Kristdemokraterna hänvisar i motion 2001/02:Ub21

yrkande 8 till benämningen livslångt lärande och

anser att den övre åldersgränsen bör höjas till 55

år. Centerpartiet anser också att det i perspektivet

livslångt lärande är oacceptabelt att den som är

över 50 år utestängs från rekryteringsbidraget.

Partiet föreslår i motion 2001/02:Ub20 yrkande 1 att

det inte skall finnas någon övre åldersgräns för

rekryteringsbidraget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionsyrkandena.

Utan en koppling till åldersgränsen för

studiemedel är risken stor att enskilda personer

kommer att rekryteras till studier som inte kan

avslutas med statligt finansierat studiestöd. En

högre åldersgräns än 50 år för rekryteringsbidraget

innebär att också åldersgränsen för studiemedel

skulle behöva höjas, vilket skulle medföra ökade

utgifter för staten. Utskottet noterar att

regeringen anser att det i framtiden måste finnas

många sätt att möjliggöra ett livslångt lärande för

den enskilde, och att regeringen avser att noga

följa dels studiemedelsreformen, dels utvecklingen

inom andra näraliggande politikområden. Detta är

enligt utskottets mening angeläget.

Längsta tid med rekryteringsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att

rekryteringsbidrag skall kunna lämnas för

studier i högst 50 veckor.

Jämför reservation 3 (kd).

Propositionen

Enligt lagförslaget skall rekryteringsbidrag få

lämnas under sammanlagt högst 50 veckor (10 §). Det

görs ingen skillnad mellan studier på heltid eller

på deltid.

Motioner

Kristdemokraterna anser enligt motion 2001/02:Ub21

yrkande 7 att det skall finnas möjlighet att vid

särskilda skäl göra undantag från 50-veckorsregeln.

Det är orimligt, skriver motionärerna, att ställa

krav på att alla skall kunna lära sig samma saker på

lika lång tid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionsyrkandet.

Rekryteringsbidraget är till för att rekrytera

till studier. När en person med

rekryteringsbidragets hjälp har vågat ge sig in på

studier och vill fortsätta dessa utöver 50 veckor,

är det rimligt att han eller hon går över till det

ordinarie studiestödssystemet, dvs. studiemedel.

Utskottet vill understryka vad regeringen skriver om

att tiden med rekryteringsbidrag inte skall räknas

in i den maximala tiden för studiemedel för studier

på den aktuella nivån.

Pensionsrätt för studier med

rekryteringsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att

studier med rekryteringsbidrag skall ge

pensionsrätt på samma sätt som studier med

studiemedel.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension tillgodoräknas en försäkrad som har

studerat med studiemedel pensionsgrundande belopp

(3 kap. 1 och 24 §§). Det pensionsgrundande beloppet

skall motsvara 138 % av det bidrag som den

försäkrade har uppburit under året (3 kap. 25 §).

Propositionen

Regeringen föreslår att den som studerar med

rekryteringsbidrag skall tillgodoräknas

pensionsgrundande belopp enligt samma regler som

gäller för studier med studiemedel. Därför föreslås

(lagförslagen 2.5 och 2.6) ändringar i lagen om

inkomstgrundad ålderspension, 3 kap. 1 och 24 §§.

Särskilt utbildningsbidrag (ubs) har i

pensionshänseende räknats som pensionsgrundande

inkomst av anställning (2 kap. 5 § lagen om

inkomstgrundad ålderspension). Därför har också

statlig ålderspensionsavgift beräknats på ubs.

Eftersom ubs avvecklas i och med utgången av år 2002

föreslår regeringen (lagförslagen 2.7 och 2.8) att

särskilt utbildningsbidrag inte längre skall nämnas

i 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension

och inte heller i 2 § lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Resursram för rekryteringsbidraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad regeringen

föreslår om att CSN för varje kommun skall

fastställa en resursram för

rekryteringsbidraget.

Jämför reservation 3 (kd).

Propositionen

Rekryteringsbidraget skall användas inom ramen för

kommunernas uppsökande verksamhet. För att öka

flexibiliteten i vuxenutbildningen fordras enligt

regeringen att kopplingen mellan utbildningsplats

och ekonomiskt bidrag under studietiden stärks.

Kommunerna skall därför kunna bestämma vilka

personer som skall ha möjlighet att få ett

rekryteringsfrämjande bidrag under studietiden.

Enligt 2 § förslaget till lag om rekryteringsbidrag

- som utskottet i det föregående har tillstyrkt -

skall kommunerna anta riktlinjer för

rekryteringsarbetet och verka för att riktlinjerna

utformas efter samråd med lokala företrädare för

berörda myndigheter, arbetstagarorganisationer och

organisationer som företräder funktionshindrade.

För varje kommun skall enligt regeringens förslag

beräknas en särskild resursram. Detta skall göras av

Centrala studiestödsnämnden (CSN) enligt en av

regeringen fastställd fördelningsnyckel. Ett

uppföljningssystem skall knytas till resursramen. Om

någon kommun inte kan rekrytera tillräckligt många

personer för att fullt utnyttja sin resursram skall

det vara möjligt att omfördela resurser till andra

kommuner som anser sig kunna rekrytera fler

studerande än vad deras resursramar medger.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21

yrkande 3 avslag på regeringens förslag om kommunala

resursramar. Rekryteringsbidraget skall fungera på

samma sätt som övriga studiemedelssystem, och det

bör följaktligen handhas helt av CSN och de

kommunala resursramarna tas bort, heter det i

motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionsyrkandet.

Rekryteringsbidraget är enligt regeringens

förslag, som utskottet ställer sig bakom, inte

avsett som ett vanligt studiestöd utan som ett

verktyg i ett uppsökande arbete med att rekrytera

till studier. Det är därvid viktigt att kommunen kan

erbjuda det ekonomiska stödet och utbildningsplatsen

samtidigt, vilket förutsätter kännedom om hur stort

det ekonomiska utrymmet för rekryteringsbidrag är.

Sammanhållet studiestödssystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något

tillkännagivande till regeringen om ett

sammanhållet studiestödssystem.

Jämför reservation 3(kd).

Motion

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub21

yrkande 4 ett tillkännagivande till regeringen om

ett mer enhetligt och sammanhållet

studiestödssystem. Som framgått av det föregående

anser Kristdemokraterna att rekryteringsbidraget

skall fungera på samma sätt som övriga

studiestödssystem och helt handhas av CSN. På så

sätt blir förutsättningarna förutsägbara, heter det

i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Den reform av det statliga studiestödet för vuxna

och högskolestuderande som genomfördes efter förslag

i proposition 1999/2000:10 Ett reformerat

studiestödssystem har medfört ett betydligt mer

sammanhållet och enhetligt system än det som gällde

före den 1 juli 2001. Utskottet har i det föregående

ställt sig bakom regeringens förslag att

rekryteringsbidraget inte skall betraktas som ett

studiestöd i vanlig bemärkelse.

Lagen om rekryteringsbidrag i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande även i de delar som inte har

behandlats i det föregående.

Propositionen

Den föreslagna lagen om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande innehåller bestämmelser om

medborgarskap som villkor (6 och 7 §§), om

inkomstprövning mot ett fribelopp (12 §), om

rekryteringsbidrag vid sjukdom (13 §), om samordning

med andra förmåner (14 §), om kommunens prövning av

ansökningar m.m. (15 och 16 §§), om CSN:s beslut om

samt utbetalning av rekryteringsbidrag (17 och 18

§§), om skyldighet för den som har beviljats

rekryteringsbidrag att anmäla ändringar av sina

förhållanden (19 §), om återkrav (20 §), om att

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

skall meddela föreskrifter i anslutning till lagen

(21 §) samt om överklagande (22 §).

Med undantag för 14, 15 och 16 §§ motsvarar de

föreslagna bestämmelserna i allt väsentligt vad som

gäller inom studiemedelssystemet. Inkomstprövning

skall inte ske vid rekryteringsbidrag för studier på

20 % av heltid, men i övrigt på samma sätt som i

studiemedelssystemet. Till skillnad från vad som har

gällt för de tidigare vuxenstudiestöden (svux, svuxa

och ubs) kommer rekryteringsbidrag inte att räknas

in i den längsta tid som man kan beviljas

studiemedel för studier på grundläggande eller

gymnasial nivå. Det innebär enligt regeringens

bedömning en ökad möjlighet för t.ex. personer med

läs- och skrivsvårigheter att nå studiemålen med

statligt ekonomiskt stöd under hela

utbildningstiden.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari

2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om rekryteringsbidrag i de delar

det inte omfattas av utskottets förslag i tidigare

avsnitt. Dock bör i 12 § orden "första stycket" tas

bort, eftersom den paragraf som där hänvisas till

endast omfattar ett stycke.

Ändringar i lagen om

arbetslöshetsförsäkring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag att

tid med rekryteringsbidrag skall räknas som

överhoppningsbar tid vid prövning av rätt

till arbetslöshetsersättning.

Propositionen

Regeringen föreslår att tid under vilken en person

studerat med rekryteringsbidrag skall få hoppas över

vid prövning av rätt till arbetslöshetsersättning.

Så har hittills varit fallet med ubs. I

propositionen föreslås en ändring i 17 § lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för att

tillgodose detta.

I samma lag föreslås också en ändring av 46 §. Där

regleras att bestämmelserna om avstängning från

respektive nedsättning av arbetslöshetsersättning är

tillämpliga beträffande ubs. Eftersom

rekryteringsbidraget, till skillnad från ubs, inte

har någon koppling till ersättningsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen föreslår regeringen att

bestämmelsen i 46 § inte skall vara tillämplig på

rekryteringsbidraget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

ändringar i lagen om

arbetslöshetsförsäkring (lagförslag

2.4).

Övriga lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

följdändringar i lagen om allmän försäkring,

semesterlagen, socialförsäkringslagen,

inkomstskattelagen och studiestödslagen.

Propositionen

I 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

regleras samordningen mellan rehabiliteringspenning

och vissa andra förmåner, bl.a. särskilt

utbildningsbidrag. Regeringen föreslår att

rekryteringsbidrag skall införas i paragrafen och

att särskilt utbildningsbidrag skall tas bort ur den

(lagförslag 2.2).

Semesterlagen (1977:480) innehåller i 17 §

bestämmelser om semesterlönegrundande frånvaro från

arbete. Ledighet för utbildning med särskilt

utbildningsbidrag har varit semesterlönegrundande.

Regeringen föreslår att rekryteringsbidrag skall

införas i paragrafen och att särskilt

utbildningsbidrag skall tas bort ur den (lagförslag

2.3). I detta hänseende föreslås alltså förmånligare

regler för studier med rekryteringsbidrag än för

studier med studiemedel.

Enligt socialförsäkringslagen (1999:799), i den

lydelse av 3 kap. 13 § som kommer att träda i kraft

den 1 januari 2003, nämns särskilt utbildningsbidrag

bland de förmåner som gör mottagaren försäkrad för

inkomstgrundad ålderspension, inkomstrelaterad

sjukersättning och inkomstrelaterad

efterlevandepension. Regeringen föreslår att

särskilt utbildningsbidrag stryks (lagförslag 2.9).

Inkomstskattelagen (1999:1229) reglerar i 11 kap.

34 § vilka ersättningar i samband med studier som

skall tas upp till beskattning respektive inte skall

tas upp. Regeringen föreslår att särskilt

utbildningsbidrag stryks bland de ersättningar som

skall tas upp till beskattning och att

rekryteringsbidrag införs bland de ersättningar som

inte skall tas upp (lagförslag 2.10).

Studiestödslagen (1999:1395) innehåller i 3 kap.

25 § regler om samordning med andra stöd eller

ersättningar. Där nämns i dag särskilt

utbildningsbidrag. Regeringen föreslår att

rekryteringsbidrag införs i paragrafen och att

särskilt utbildningsbidrag tas bort ur den

(lagförslag 2.11).

Samtliga här redovisade lagändringar föreslås

träda i kraft den 1 januari 2003.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen godkände hösten 1996 regeringens förslag i

budgetpropositionen till riktlinjer för särskilt

utbildningsbidrag (prop. 1996/97:1 utg.omr. 15 s.

23, bet. UbU2, rskr. 101). Där angavs att det skulle

gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt

studiestödssystem. I propositionen Ett reformerat

studiestödssystem (prop. 1999/2000:10 s. 79) anförde

regeringen att särskilt utbildningsbidrag ingick som

en del av Kunskapslyftet och skulle finnas kvar

under Kunskapslyftsperioden vid sidan av det nya

samordnade studiestödet. Riksdagen framförde ingen

avvikande uppfattning (bet. 1999/2000:UbU7).

De lagändringar som regeringen nu föreslår bör

enligt utskottets mening antas av riksdagen.

Utbildningskonton

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

införande av utbildningskonton med hänvisning

till att en proposition i frågan nyligen

lagts fram för riksdagen.

Jämför reservationerna 1 (m), 3 (kd) och 2

(fp).

Motioner

Moderata samlingspartiet framför i motion

2001/02:Ub22 yrkande 2 sin uppfattning om

studiemedel och kompetenskonton och begär ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

Motionärerna anser att det offentliga har ett

särskilt ansvar för att vuxna med brister i sin

utbildning skall kunna skaffa sig grundskole-

respektive gymnasiekompetens. Det offentliga skall

också se till att alla fritt får möjlighet till en

grundläggande akademisk utbildning eller en

kvalificerad yrkesutbildning. En särskild rätt till

utbildning för att komplettera otillräckliga

gymnasiebetyg bör omfatta sökande under 25 år. Den

enskilde har ansvar för att bidra med finansieringen

av sina studier och att fullfölja dem i enlighet med

vad som överenskommits, skriver motionärerna. För

att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och

kompetensutveckling under en persons samlade tid i

aktivt arbetsliv föreslår motionärerna att alla

arbetstagare får möjlighet att bygga upp personliga

utbildningskonton. Principen är att den enskilde

skall få rätt att avsätta en del av sin lön till

kontot med rätt till skatteavdrag, att arbetsgivaren

på förmånliga villkor skall kunna avsätta lika

mycket som den enskilde, att kontot skall användas

för den vidareutbildning som den enskilde anser sig

behöva och att det inte skall finnas någon övre

åldersgräns.

Också Kristdemokraterna framför i motion

2001/02:Ub21 yrkande 9 förslag till tillkännagivande

om utbildningskonton. De anser det viktigt att de

statliga bidragen inte blir den enda vägen till

studiefinansiering för vuxna. Grundtanken med

utbildningskonton är enligt motionärerna att både

arbetsgivare och arbetstagare betalar en del av

löneökningsutrymmet till ett individuellt

utbildningskonto.

Folkpartiet framför i motion 2001/02:Ub23 yrkande

5 på nytt sitt förslag att det nuvarande

avdragsgilla pensionssparandet skall breddas och

kunna användas som utbildningssparande. Förslaget

går ut på att den enskilde skall kunna göra

skattebefriade avsättningar, som senare kan användas

för att bekosta studier. Grundläggande är att

individen själv skall får bestämma vilka studier han

eller hon skall ägna sig åt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden med hänvisning till att regeringen

nyligen lagt fram proposition 2001/02:175 Ett system

för individuell kompetensutveckling. Riksdagen

kommer att ta ställning till regeringens och olika

motionärers förslag till utbildningskonton i det

sammanhanget.

Utskottet noterar att syftet med individuellt

kompetenssparande enligt propositionen (s. 30) är

att möjliggöra för individen att välja innehåll,

tidpunkt och form för kompetensutveckling utifrån de

egna behoven.

Överförande av rekryteringsbidraget

till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Centerpartiets förslag

att rekryteringsbidraget skall tillhöra

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Jämför reservation 4 (c).

Motion

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub20 yrkande

2 att rekryteringsbidraget skall ingå i

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Partiet begär ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Det nu aktuella motionsyrkandet ligger i linje med

Centerpartiets tidigare förslag om att samordna de

olika försörjningsstöden och finansiera dem under

samma utgiftsområde. När det gäller budgeten för

2002 har riksdagen avslagit förslaget (bet.

2001/02:FiU1 s. 153). Som finansutskottet framhållit

är ett av syftena med den nuvarande indelningen i

utgiftsområden att man snabbt och enkelt skall kunna

få en bild av partiernas prioriteringar mellan olika

politiskt relevanta områden. Jämförelse mellan

partiernas prioriteringar försvåras om partier i

stor skala börjar omfördela mellan olika

utgiftsområden. Numera gäller att beslut i fråga om

vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas

i ett utgiftsområde endast får fattas i samband med

behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilka

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

reservationen.

1. Avslag på propositionen, m.m.

(punkterna 1 och 11) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 11 borde ha följande lydelse:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår proposition 2001/02:161.

Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2001/02:Ub22 yrkande 1 och

2001/02:Ub23 yrkande 1.

11. Utbildningskonton

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub22 yrkande 2

och bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub21 yrkande 9 och

2001/02:Ub23 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett system för finansiering av studier för vuxna med

behov av grundläggande utbildning måste vara enkelt,

hållbart och uppfattas som rättvist. Det måste

dessutom vara något så när likvärdigt i

konstruktionen med motsvarande system för andra och

högre studier. Det är viktigt att systemet inte

uppfattas som en premie för att senarelägga studier.

Enligt vår mening motsvarar inte regeringens förslag

dessa krav. Sverige har redan i dag i jämförelse med

andra länder brist på yngre högutbildade akademiker.

Förslaget i propositionen riskerar att leda till att

denna utveckling förstärks. Vi anser därför att

riksdagen bör avslå propositionen och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub22 yrkande 1 och 2001/02:Ub23

yrkande 1.

För att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och

kompetensutveckling behöver nya, individuella

finansieringsmöjligheter skapas även vid sidan av

ordinarie studiestödssystem. Vi föreslår att alla

arbetstagare ges möjlighet att bygga upp personliga

utbildningskonton, som skall kunna användas för den

vidareutbildning den enskilde anser sig behöva.

Systemet skall vara anpassat för ett återkommande

utbildningsbehov och inte ha någon övre åldersgräns.

Principen skall vara att den enskilde har rätt att

avsätta en del av sin lön till kontot med rätt till

skatteavdrag. Arbetsgivaren skall på förmånliga

villkor kunna avsätta lika mycket som den enskilde.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub22 yrkande 2.

2. Avslag på propositionen, m.m.

(punkterna 1, 2 och 11) - fp

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,

2 och 11 borde ha följande lydelse:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår proposition 2001/02:161.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub22 yrkande 1 och

2001/02:Ub23 yrkande 1.

2. Införande av rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6

samt avslår regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 1-4, 8, 9 och 11 §§ och motion

2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5 och 6.

11. Utbildningskonton

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub23 yrkande 5

och bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub22 yrkande 2 och

2001/02:Ub21 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt min och Folkpartiets mening är det djupt

orättvist att en person utan gymnasieutbildning, som

är beredd till ekonomiska uppoffringar för att

studera, inte skall ha lagstadgad rätt till

kostnadsfri gymnasieutbildning. Det är bl.a. denna

orättvisa som regeringen borde sikta in sig på, i

stället för att införa ett rekryteringsbidrag som

enligt vår mening leder till ytterligare orättvisor.

Riksdagen bör enligt min mening avslå propositionen

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub23 yrkande 1

och 2001/02:Ub22 yrkande 1.

I stället för det som utskottet föreslår under

rubriken Införande av rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande anser jag att man borde skriva upp

totalbeloppet i studiemedelssystemet för alla

studerande, inledningsvis med 2 000 kr per år och

med sikte på ytterligare höjning så snart som

möjligt. De vuxenstuderande som får studiemedel med

högre bidragsdel bör få 80 % som bidrag om de läser

på grundskolenivå och 60 % om de läser på gymnasial

nivå. Tilläggslån bör, förutom till

funktionshindrade, i första hand beviljas

småbarnsföräldrar, eftersom dessa ofta behöver

längre tid på sig för att genomföra studierna.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

på hur personer som på grund av funktionshinder

behöver extra tid på sig för studierna kan få

särskilda studiebidrag. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub23 yrkandena 2-4

och 6.

Människor måste få större frihet att bestämma själva

om och när de skall vidareutbilda sig under sin

yrkesverksamma tid. Jag anser att det nuvarande

avdragsgilla pensionssparandet bör kunna breddas

till ett "pensions- och utvecklingssparande", där

individer får göra skattebefriade avsättningar, som

senare kan användas för att bekosta studier. En

grundläggande princip för sådana utbildningskonton

skall vara att individen själv får bestämma vilka

studier han eller hon skall ägna sig åt. Det jag här

har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub23 yrkande 5.

3. Införande av rekryteringsbidrag

för vuxenstuderande, m.m. (punkterna

2, 3, 4, 6, 7 och 11) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

3, 4, 6, 7 och 11 borde ha följande lydelse:

2. Införande av rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 1-4, 8, 9 och 11 §§ med ändringen att 1 och

11 §§ får den lydelse som i bilaga 3 redovisas

som Reservanternas förslag. Vidare tillkännager

riksdagen för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5

och 6

samt avslår motion

2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6.

3. Åldersgräns för

rekryteringsbidraget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 5 § samt tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 8

och avslår motion

2001/02:Ub20 yrkande 1.

4. Längsta tid med

rekryteringsbidrag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 10 § samt tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 7.

6. Resursram för

rekryteringsbidraget

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 3

och avslår regeringens förslag.

7. Sammanhållet studiestödssystem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 4.

11. Utbildningskonton

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub21 yrkande 9

och bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub22 yrkande 2 och

2001/02:Ub23 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens ambition att skapa en andra

chans för de vuxna som inte slutfört sin grundskole-

eller gymnasieutbildning är bra, men att regeringen

med sitt förslag inte når ända fram. Det föreslagna

rekryteringsbidraget är i vissa delar oförutsägbart

och orättvist. Det nya bidraget skall verka

rekryterande mot den grupp medborgare som troligen

upplever en återgång till skolan som mest

problematisk. Det är då olyckligt och

kontraproduktivt att inrätta rekryteringsbidraget

med förbehåll för att medel finns tillgängliga.

Orden "i mån av tillgång på medel" bör därför tas

bort ur lagförslaget. Vi vill se en gemensam

garanterad bidragsnivå på samma nivå som i

propositionen, alltså ett skattefritt bidrag som

motsvarar 100 % av studiemedlens totalbelopp. I

stället för att vissa sökande skall kunna få

ytterligare 22,5 % i bidrag vill vi att alla

bidragstagare skall få möjlighet att ansöka om extra

lån med upp till 3 000 kr per månad. Regeringen bör

lägga fram förslag om detta. Grundprincipen att

lånet skall återbetalas skall gälla. Med denna

lösning ges ekonomiskt utrymme för att ta bort

först-till-kvarn-systemet. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkandena 1,

2, 5 och 6. Riksdagen bör anta lagförslaget när det

gäller 1 och 11 §§ med den lydelse som i bilaga 3

redovisas som Reservanternas förslag.

Med hänsyn till benämningen "livslångt lärande"

anser vi att den övre åldersgränsen för

rekryteringsbidraget bör vara 55 år. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 8.

En absolut gräns för den längsta tid som man kan

uppbära rekryteringsbidrag ställer orimliga krav på

att alla skall kunna lära sig samma saker på lika

lång tid. Det måste enligt vår mening finnas

möjlighet att vid särskilda skäl göra undantag från

50-veckorsregeln. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub21 yrkande 7.

Eftersom vi motsätter oss tanken på att

rekryteringsbidraget skall villkoras till tillgången

på medel, anser vi att riksdagen inte bör godkänna

vad regeringen föreslagit om resursramen för

rekryteringsbidraget utan i stället avslå detta och

därmed bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 3.

Vår uppfattning är att det hundraprocentiga

rekryteringsbidraget skall inordnas i

studiemedelssystemet, så att det blir en del av ett

sammanhållet studiestödssystem, där

förutsättningarna blir förutsägbara.

Rekryteringsbidraget bör följaktligen handhas helt

av CSN. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 4.

Det är viktigt att de statliga bidragen inte blir

den enda vägen till studiefinansiering. Vi anser att

utbildningskonton är en uthållig finansieringsväg

som möjliggör lärande under hela livet och som bör

införas så snart som möjligt. Grundtanken med

utbildningskonton är att både arbetsgivare och

arbetstagare betalar en del av löneökningsutrymmet

på ett personligt utbildningskonto. Från kontot kan

sedan medel dras för att finansiera utbildning

senare i livet. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub21 yrkande 9.

4. Åldersgräns för

rekryteringsbidraget, m.m.

(punkterna 3 och 12) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3

och 12 borde ha följande lydelse

3. Åldersgräns för

rekryteringsbidraget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 5 § samt tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub20

yrkande 1

och avslår motion

2001/02:Ub21 yrkande 8.

12. Överföring av rekryteringsbidraget

till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub20 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag och Centerpartiet anser att det inte finns skäl

att ha en övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.

I dag kan personer mellan 25 och 55 år söka ubs.

Regeringen sänker nu denna gräns till 50 år och

hänvisar till att rekryteringsbidraget måste

överensstämma med studiemedelssystemets åldersgräns.

Denna koppling låter sig enligt min mening inte

göras. Studiemedelssystemet bör vara ett renodlat

system för studier på högskolenivå, varför hänsyn

inte behöver tas till ett bidrag som inte ens ingår

i studiemedlen och som gäller studier på grundskole-

och gymnasienivå. Det är enligt min mening långt

viktigare att se till den enskilda individens behov

än att eftersträva överensstämmelse mellan

regelverken för rekryteringsbidrag och studiemedel.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub20 yrkande 1.

Enligt Centerpartiets mening måste det uppnås en

bättre samordning och en större flexibilitet när det

gäller samhällets olika försörjningsstöd. Därför

anser jag att rekryteringsbidraget, som kan ses som

ett försörjningsstöd, bör ingå under utgiftsområde

13 Arbetsmarknad. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub20 yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid

vuxenstudier föreslår regeringen

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i semesterlagen (1977:480),

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (2001:492) om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (0000:000) om ändring i lagen

(2001:492) om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

8. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (0000:000) om ändring i lagen

(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (2001:497) om ändring i

socialförsäkringslagen (1999:799),

10. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

12. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om resursram för rekryteringsbidraget (avsnitt 8).

Lagförslagen finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Följdmotioner

2001/02:Ub20 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte ha någon

övre åldersgräns för rekryteringsbidraget.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

rekryteringsbidraget bör ingå i utgiftsområde 13

Arbetsmarknad.

2001/02:Ub21 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om "först till

kvarn"-systemet.

2. Riksdagen avslår propositionens förslag om att

rekryteringsbidraget skall lämnas i mån av

tillgängliga resurser.

3. Riksdagen avslår propositionens förslag om

kommunala resursramar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett sammanhållet

studiestödssystem.

5. Riksdagen avslår propositionens förslag om ett

högre rekryteringsbidrag på 122,5 % av

totalbeloppet.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av rekryteringsbidraget och

därigenom ger bidragstagaren rätt till ett extra

lån på upp till 3 000 kr per månad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispens från 50-

veckorsregeln.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den bortre

åldersgränsen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningskonton.

2001/02:Ub22 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 2001/02:161

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel och

kompetenskonton.

2001/02:Ub23 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2001/02:161.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att totalbeloppet skall skrivas upp i

enlighet med vad som i motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att de

vuxenstuderande som har prioriterat studiemedel

skall kunna få 80 % av studiemedlet som bidrag för

grundskolestudier och 60 % för gymnasiestudier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att möjlighet

till tilläggslån i första hand skall erbjudas till

funktionshindrade och småbarnsföräldrar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

utbildningskonton.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag på hur personer som på grund av

funktionshinder behöver extra tid på sig med

studierna kan få särskilda studiebidrag.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om

rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän

försäkring

3. Förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480)

4. Förslag till lag om ändring i

lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring

5. Förslag till lag om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

6. Förslag till lag om ändring i

lagen (2001:492) om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

7. Förslag till lag om ändring i

lagen (0000:000) om ändring i lagen

(2001:492) om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

8. Förslag till lag om ändring i

lagen (0000:000) om ändring i lagen

(1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift

9. Förslag till lag om ändring i

lagen (2001:497) om ändring i

socialförsäkringslagen (1999:799)

10. Förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)

11. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395)

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Reservanternas förslag till lydelse

av 1 och 11 §§ lagen om

rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande

-----------------------------------------------------

Utskottets förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Statligt Statligt

rekryteringsbidrag till rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande får, i vuxenstuderande får

mån av tillgång på medel, lämnas enligt denna lag.

lämnas enligt denna lag.

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Rekryteringsbidrag får Rekryteringsbidrag får

lämnas med ett belopp som lämnas med ett belopp som

för varje vecka utgör för varje vecka utgör

1) 4,39 eller 5,38 1) 4,39 procent av

procent av prisbasbeloppet enligt 1

prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)

kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring vid

om allmän försäkring vid studier på heltid,

studier på heltid,

2) 3,29 procent av

2) 3,29 eller 4,03 prisbasbeloppet vid

procent av studier på minst 75

prisbasbeloppet vid procent men mindre än 100

studier på minst 75 procent av heltid,

procent men mindre än 100

procent av heltid, 3) 2,19 procent av

prisbasbeloppet vid

3) 2,19 eller 2,69 studier på minst 50

procent av procent men mindre än 75

prisbasbeloppet vid procent av heltid, och

studier på minst 50

procent men mindre än 75 4) 0,88 procent av

procent av heltid, och prisbasbeloppet vid

studier på minst 20

4) 0,88 eller 1,08 procent men mindre än 50

procent av procent av heltid.

prisbasbeloppet vid

studier på minst 20

procent men mindre än 50

procent av heltid.

-----------------------------------------------------