Bet. 2001/02:UBU16

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU16

Etik i forskningen

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå tre

motionsyrkanden från allmänna motionstiden om etik i

forskningen, med hänvisning till att en proposition

i frågan har aviserats.

Reservationer finns från (m), (kd) och (fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Etik i forskningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub438

yrkande 1, 2001/02:Ub546 yrkande 22 och

2001/02:So633 yrkande 1.

Res. 1 (m)

Res. 2 (kd)

Res. 3 (fp)

Stockholm den 23 maj 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill

(m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),

Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia

Jonsson (c), Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund

(m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Yvonne Ångström

(fp).

2001/02

UbU16

Utskottets överväganden

Forskningsetik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

motionsyrkanden om hur etik och god sed skall

tillgodoses i forskningen samt om att

forskningen skall vara värdeförankrad i

västerländsk humanism och kristen etik.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3

(fp).

Gällande bestämmelser

I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs följande

(1 kap. 3 a §):

I högskolornas verksamhet skall vetenskapens

trovärdighet och god forskningssed värnas.

Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 2001.

Högskolelagen innehåller också en bestämmelse om

forskningens frihet (1 kap. 6 §):

För forskningen skall som allmänna principer

gälla att

1. forskningsproblem får fritt väljas,

2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och

3. forskningsresultat får fritt publiceras.

Bestämmelsen om forskningens frihet har funnits i

högskolelagen alltsedan den nuvarande lagens

tillkomst 1992. En liknande bestämmelse fanns i den

tidigare högskolelagen (1977:218).

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub546 yrkande 22 ett tillkännagivande till

regeringen om att det faller under varje lärosätes

eget ansvar att se till att god forskningssed

efterföljs. Detta sker lämpligen genom att

erforderlig kontroll inordnas i det egna arbetet med

granskning och uppföljning av resultat och kvalitet.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2001/02:Ub438 yrkande 1 att det är viktigt att

forskningens värdegrund är tydlig. Forskningen skall

enligt motionärerna vara värdeförankrad i

västerländsk humanism och kristen etik. De föreslår

ett tillkännagivande av riksdagen om detta.

Motion 2001/02:So633 (fp) tar upp principerna för

forskningens frihet. Motionären framhåller att det

inte finns några frågor som forskaren inte får

ställa och inga resultat som han eller hon inte får

komma fram till. Däremot kan friheten i val av

metoder inte vara oinskränkt. Metoder som skulle

vara adekvata för att belysa en viss frågeställning

kan vara oförenliga med grundläggande etiska

principer eller med lagar och regler i samhället.

Det är enligt motionären inte acceptabelt med

medicinska försök på levande människor, även om det

skulle vara vetenskapligt motiverat. Inte heller kan

en forskare som vill studera förloppet hos en brand

i stadsbebyggelse få sätta eld på en stad. Enligt

motionären vill Folkpartiet bevara den nuvarande

ordningen med etiska kommittéer inom

vetenskapssamhället som ägnar sig åt att sätta upp

normer och regler kring etiskt kontroversiell

forskning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

I vetenskapens eget normsystem ligger krav på

sanning, objektivitet, öppen redovisning och

kontrollerbarhet. Även om upptäckta fall av

forskningsfusk är sällsynta finns det anledning att

vidta åtgärder för att förhindra sådant fusk. Det är

således viktigt med ett noggrant granskningsarbete i

samband med anställningar och av avhandlingar liksom

i forskningsfinansiärers behandling av ansökningar

och redovisningar av genomförda projekt.

Förebyggande åtgärder, såsom utbildning och

medvetandegörande, är särskilt viktiga. För att

betona lärosätenas ansvar infördes för ett drygt år

sedan den nya paragrafen i högskolelagen (3 a §).

Riksdagen avslog i det sammanhanget motionsyrkanden

från Moderaterna och Kristdemokraterna av samma

innebörd som de här aktuella yrkandena (bet.

2000/01:UbU6 s. 19 f., rskr. 98).

Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen

för närvarande en proposition om etikprövning av

forskning som avser människor. Riksdagen bör därför

inte nu göra något uttalande om de etiska

kommittéerna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer.

1. Etik i forskningen - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till beslut borde ha

följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub546 yrkande 22,

bifaller delvis motion

2001/02:So633 yrkande 1

samt avslår motion

2001/02:Ub438 yrkande 1.

Ställningstagande

Den kanske viktigaste framgångsfaktorn av alla för

vårt land är ett öppet klimat för nya idéer och

vetenskapliga landvinningar. Forskningens frihet i

betydelsen att forskaren får ställa vilka frågor som

han eller hon vill, välja vad han eller hon vill

forska om och komma fram till vad som helst, också

sådant som är politiskt inkorrekt och obekvämt, är

fundamental. Den bästa metoden för

forskningsgranskning är peer-review-systemet, där

kompetenta, jämbördiga och oberoende kolleger från

samma område granskar forskarens resultat eller

forskningsplan. Allt utom de vetenskapliga

kriterierna skall vara irrelevant för bedömningen.

Det bör falla under varje lärosätes eget ansvar att

tillse att god forskningssed efterföljs. Detta sker

lämpligen genom att erforderlig kontroll inordnas i

det egna arbetet med granskning och uppföljning av

resultat och kvalitet. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 22.

2. Etik i forskningen - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till beslut borde ha

följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub438 yrkande 1

samt avslår motionerna

2001/02:Ub546 yrkande 22 och

2001/02:So633 yrkande 1.

Ställningstagande

Den akademiska friheten är sedan lång tid en

grundprincip i svensk utbildnings- och

forskningspolitik. Forskare ställs ibland inför

etiska ställningstaganden av olika karaktär. Den

interna medvetenheten bland forskare vad gäller etik

är därför speciellt viktig. Vi kristdemokrater utgår

från att kunskap aldrig är värdeneutral. Det är

viktigt att forskningens värdegrund är tydlig. Denna

bör enligt vår mening vara förankrad i den kristna

etiken och västerländsk humanism, vilket innebär

t.ex. framhållande av värden som människolivets

okränkbarhet, människors lika värde, frihet för den

enskilda individen, solidaritet med svaga och

utsatta och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Detta är den värdegrund som vårt samhälle vilar på,

enligt vad riksdagen uttalade år 1994, och som också

gäller för hela vårt skolväsende. Det vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub438

yrkande 1.

3. Etik i forskningen - fp

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till beslut borde

ha följande lydelse:

Etik i forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:So633 yrkande 1

och avslår motionerna

2001/02:Ub438 yrkande 1 och

2001/02:Ub546 yrkande 22.

Ställningstagande

Det finns enligt min mening inte några frågor som

forskaren inte får ställa och inga resultat som han

eller hon inte får komma fram till. Forskningens

frihet i denna mening får i princip inte inskränkas.

Däremot kan friheten i val av metoder inte vara

obegränsad. Metoder som skulle vara adekvata för att

belysa en viss frågeställning kan vara oförenliga

med grundläggande etiska principer eller med lagar

och regler i samhället. Det är exempelvis inte

acceptabelt med medicinska försök på levande

människor, även om det skulle vara vetenskapligt

motiverat. Inte heller kan en forskare som vill

studera förloppet hos en brand i stadsbebyggelse få

sätta eld på en stad. Vi i Folkpartiet vill bevara

den nuvarande ordningen med etiska kommittéer inom

vetenskapssamhället som ägnar sig åt att sätta upp

normer och regler kring etiskt kontroversiell

forskning. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:So633 yrkande 1.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

forskningen är värdeförankrad i västerländsk

humanism och kristen etik.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etik och god sed i

forskningen.

2001/02:So633 av Ulf Nilsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principer för

forskningens frihet.