Bet. 2001/02:UBU2

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2002. I samband därmed behandlas ett

sextiotal motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på

samtliga punkter och avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

Det nya studiemedelssystemet som infördes den 1

juli 2001 får fullt genomslag fr.o.m. år 2002,

vilket medför att anslagsbehovet ökar med ca 2,6

miljarder kronor. Drygt 1 miljard kronor förs över

från anslaget till vuxenstudiestöd med anledning av

att de särskilda vuxenstudiestöden svux och svuxa

successivt avvecklas från den 1 juli 2001.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet redovisar i särskilda

yttranden sina budgetalternativ för utgiftsområdet.

Alla fyra partierna beräknar studiestödsanslagen med

utgångspunkt i sina förslag under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (bet.

2001/02:UbU1). Moderaterna vill dra ned på antalet

platser i Kunskapslyftet och minskar därför anslaget

till vuxenstudiestöd. De reducerar även anslaget för

bidrag vid korttidsstudier, som fördelas av de

fackliga organisationerna. Kristdemokraterna anser

att korttidsstudiestödet inte skall fördelas av LO,

TCO och Sisus (Statens institut för särskilt

utbildningsstöd). De minskar anslaget till

studiemedel, eftersom de vill ha en långsammare

utbyggnad av högskolan än regeringen planerat för.

Centerpartiet beräknar medel för att studiemedlen

fr.o.m. hösten 2002 skall bestå av hälften bidrag

och hälften lån. Centern vill flytta över 2,4

miljarder kronor för vuxenstudiestöd till

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Folkpartiet vill

höja studiemedlen och fribeloppet vid

inkomstprövningen av studiemedel och minska

vuxenstudiestödet.

Reservationer finns från Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i

olika frågor som rör studiefinansiering.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

för budgetåret 2002, m.m.

Riksdagen

a) godkänner att under 2002 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

studielån om 112 900 000 000 kr (avsnitt 3.1.3);

därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 15 punkt 1,

b) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga

om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter 2002 (avsnitt 3.1.6); därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 15

punkt 2,

c) anvisar anslagen inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2002 enligt

uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 15 punkt 3 samt avslår motionerna

2001/02:Ub260 yrkandena 4 och 9, 2001/02:Ub449

yrkande 12, 2001/02:Ub534, 2001/02:Ub540 yrkande

1, 2001/02:Ub541 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Fi294 yrkande 17 i denna del.

2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub405 och

2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.

Reservation 1 (kd) – delvis

3. Studiestöd för elever i

gymnasiesärskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub449 yrkande

3.

Reservation 1 (kd) – delvis

4. Indraget studiebidrag för elever som

mobbar eller skolkar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub225 yrkande

3.

Reservation 2 (fp) – delvis

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 6, 2001/02:Ub449 yrkandena 1 och 7 samt

2001/02:Ub552 yrkande 1.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 3 (c)

Reservation 2 (fp) – delvis

6. Avskaffande av inkomstprövningen vid

beviljande av studiemedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430

yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449

yrkande 8 och 2001/02:Ub485.

Reservation 4 (m, kd, fp)

7. Dispens från tolvterminersregeln vid

beviljande av studiemedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub204,

2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280,

2001/02:Ub301 och 2001/02:Ub449 yrkande 11.

Reservation 5 (m, kd, c, fp)

8. Översyn av övre åldersgräns för

studiemedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub449 yrkande

10.

Reservation 1 (kd) – delvis

9. Avskrivning av studielån som

regionalpolitiskt medel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub268 och

2001/02:N364 yrkande 2.

Reservation 6 (kd, mp)

10. Studiemedel för utbildning till

teckenspråkstolk vid folkhögskola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub238,

2001/02:Ub421, 2001/02:

Ub518 och 2001/02:So619 yrkande 3.

11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub206.

Reservation 7 (m) – delvis

12. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub242 yrkandena

1 och 2.

Reservation 7 (m) – delvis

13. Införande av ett treterminerssystem med

studiemedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande

7.

Reservation 2 (fp) – delvis

14. Utbetalningar av studiemedel med lika

stora månadsbelopp

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub411.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 5, 2001/02:Ub449 yrkande 6 och

2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.

Reservation 1 (kd) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

16. Särskilt utbildningsbidrag för

egenföretagare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub349.

17. Studiesocial utredning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande

1, 2001/02:Ub208, 2001/02:Ub244, 2001/02:Ub437,

2001/02:Ub449 yrkande 2, 2001/02:

Ub500, 2001/02:Ub505, 2001/02:Sf278 yrkande 3,

2001/02:A211 yrkande 18 och 2001/02:A392 yrkande

5.

18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa

föräldrar, s.k. TUFF

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub313

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.

Reservation 8 (m, kd)

19. Studielitteratur till elever med läs-

och skrivsvårigheter i grundskolan och

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande

8.

20. Utredning om Centrala

studiestödsnämndens upplåning i

Riksgäldskontoret

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub414

yrkande 1 och 2001/02:

Ub449 yrkande 9.

Reservation 1 (kd) – delvis

21. Bonus vid förtida återbetalning av

studielån

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub414 yrkande

2.

22. Rätten till studiestöd för

invandrarstudenter med behov av

språkutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub453.

23. Ansvar för ökade levnadskostnader vid

praktik inom högre utbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub272.

Stockholm den 27 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m)*, Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd)*,

Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill (m)*, Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara

(kd)*, Catharina Elmsäter-Svärd (m)*, Sofia Jonsson

(c)*, Ulf Nilsson (fp)*, Agneta Lundberg (s), Kalle

Larsson (v), Anita Sidén (m)* och Matz Hammarström

(mp).

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.

2001/02

UbU2

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 21 november 2001 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 2002 (prop. 2001/02:1 Förslag till

statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 34).

Ramen omfattar 22 567 335 000 kr.

Efter förslag i propositionen Ett reformerat

studiestödssystem beslutade riksdagen hösten 1999 om

ett nytt, samordnat studiestödssystem (prop.

1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). I en ny

studiestödslag (1999:1395), som trädde i kraft den 1

juli 2001, har de tidigare studiestödsformerna

studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

ersatts av ett samlat studiestöd, benämnt

studiemedel. Studiehjälpen för gymnasiala studier

har inte berörts av reformen.

Stödformerna korttidsstudiestöd, internatbidrag

och timersättning regleras inte i den nya

studiestödslagen. Med anledning av propositionen

Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra

studiestödsfrågor beslutade riksdagen våren 2001 om

en ny ordning som från den 1 juli 2001 gäller för

bidrag till studerande vid korttidsstudier (prop.

2000/01:107, bet. UbU18, rskr. 228). Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har

övertagit hanteringen av stöd vid korttidsstudier

från Centrala studiestödsnämnden.

I det följande ger utskottet till att börja med ett

referat av regeringens resultatredovisning för

utgiftsområde 15. Därefter vidtar utskottets

behandling av regeringens förslag till anslag inom

utgiftsområdet samt motionsyrkanden med förslag till

ändringar i anslagsbelopp och anslagsvillkor. Sist

tar utskottet upp motionsyrkanden med förslag till

förändringar av gällande studiestödssystem.

Resultat

Resultatinformation rörande studiestödet lämnas i

budgetpropositionens avsnitt om utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (s. 125 f.).

Regeringen anger att målsättningen med det nya

studiestödssystemet är att detta skall vara

långsiktigt hållbart. Samtidigt är det angeläget att

studiestödet kan följa utvecklingen på

utbildningsområdet. Studiestödet är ett viktigt

instrument när det gäller bl.a. rekryteringen till

utbildning, anför regeringen.

I budgetpropositionen redovisas uppgifter om

antalet studiestödstagare, uppdelat på kön, samt

utbetalade studiestödsbelopp av olika slag och

antalet mottagare av dessa under år 2000. Enligt

redovisningen fick under budgetåret 2000 fler än

960 000 personer någon form av studiestöd. Jämfört

med budgetåret 1999 är det drygt 30 000 färre

personer som har fått sådant stöd.

Antalet elever som har fått studiehjälp är i stort

sett oförändrat jämfört med föregående år.

Trots de senaste årens utbildningssatsningar på

gymnasie- och högskolenivå har antalet

studiemedelstagare endast ökat marginellt under

föregående budgetår, totalt sett. Antalet

studiemedelstagare som studerar på gymnasial nivå

minskade med drygt 4 %, medan antalet

studiemedelstagare som bedriver studier på

eftergymnasial nivå ökade med nästan 3 %.

Av studiemedelstagarna var år 2000 nära 59 %

kvinnor och drygt 55 % under 25 år.

Antalet personer som fått studiestöd för kortare

eller längre tids studier utomlands ökade med 1 %.

Cirka 72 % av de studerande som var registrerade i

grundläggande svensk högskoleutbildning utnyttjade

studiemedlens bidragsdel under läsåret 1999/2000.

Möjligheten till studielån i de olika

studiestödssystemen har utnyttjats av omkring

396 000 personer under år 2000. Antalet låntagare

uppgick den 1 januari 2001 till drygt 1,4 miljoner

personer, en ökning i förhållande till året innan

med 30 000 personer. År 2000 fick ca 243 000

låntagare anstånd med återbetalning av sina

studielån, vilket är en minskning med 1 % jämfört

med föregående budgetår.

När det gäller vuxenstudiestöden har efterfrågan

på särskilt utbildningsbidrag (ubs) minskat med

drygt 40 000 personer jämfört med föregående

budgetår. Efterfrågan på ubs från studerande som har

anställning överstiger dock tillgängliga medel.

Antalet personer som studerade med särskilt

vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ökade med 3

respektive ca 26 %. Även efterfrågan på svux

överstiger tillgängliga medel. Totalt har under år

2000 antalet studerande med något vuxenstudiestöd

minskat med ca 30 000 personer.

Under år 2000 har 4 277 personer fått

korttidsstudiestöd eller internatbidrag, 264

personer har fått timersättning för studier i särvux

och 140 studerande under 20 års ålder har fått ett

stipendium efter ett genomfört basår inom kommunal

vuxenutbildning. Vidare har under året 414 döva

eller hörselskadade gymnasieelever fått bidrag till

kostnaderna för studierna och 938 personer fått

bidrag till kostnader för viss föräldrautbildning i

teckenspråk. Slutligen har 566 högskolestuderande

fått studielitteratur från Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (TPB).

Regeringens slutsats är att insatserna inom

studiestödsområdet har bidragit till att det har

varit möjligt att rekrytera studerande till de

utbildningsplatser som utbildningsväsendet erbjuder.

Efterfrågan på studiestöd står i nära relation till

tillgängliga medel med undantag för svux och ubs för

arbetstagare. Beträffande svux föreslås inga

åtgärder med hänsyn till att detta stöd fr.o.m. den

1 juli 2001 inte längre beviljas nya sökande.

Nuvarande begränsning om 15 % av tillgängliga medel

som gäller för tilldelning av ubs till personer som

har anställning bör kvarstå.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot

regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Anslag m.m. för budgetåret 2002

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de

av regeringen begärda anslagsbeloppen för

budgetåret 2002 under anslagen 25:1

Studiehjälp m.m., 25:2 Studiemedel m.m., 25:3

Studiemedelsräntor m.m., 25:4 Vuxenstudiestöd

m.m., 25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk, 25:6 Bidrag

till vissa studiesociala ändamål och 25:7

Bidrag till vissa organisationer m.m.

Riksdagen bör vidare godkänna regeringens

förslag till upplåning i Riksgäldskontoret

under år 2002 för studielån samt lämna

regeringen begärt bemyndigande att under år

2002 beställa produktion av viss

studielitteratur.

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp eller anslagsvillkor bör

avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3

(c) och 4 (fp).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av

bilaga 2.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2002 anvisar

2 681 820 000 kr.

Anslagsbeloppet är beräknat utifrån prognosen att

ca 398 000 elever kommer att få studiebidrag under

budgetåret 2002.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2002 anvisar

11 604 520 000 kr.

I propositionen hänvisas till att

studiestödssystemet har reformerats och att det

generella studiebidragets andel av studiemedlens

totalbelopp har höjts fr.o.m. den 1 juli 2001 från

27,8 till 34,5 %. Samtidigt infördes för vissa

studerande ett nytt högre studiebidrag motsvarande

82 % av studiemedelsbeloppet. Dessutom höjdes

fribeloppsgränserna vid inkomstprövningen och

studiebidraget blev pensionsgrundande. Det nya

studiestödssystemet får fullt genomslag fr.o.m. år

2002, vilket medför att anslagsbehovet ökar med ca

2,6 miljarder kronor inklusive pensionsavgifter.

Drygt 1 miljard kronor förs över från anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. med anledning av att särskilt

vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa (svuxa) successivt avvecklas fr.o.m.

den 1 juli 2001.

Under anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m.

föreslås 4 775 620 000 kr för budgetåret 2002.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:4 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 2002

anvisar 3 378 664 000 kr.

Anslaget är beräknat utifrån bedömningen att

efterfrågan på vuxenstudiestöd kommer att fortsätta

att minska. Som nämnts innebär den successiva

avvecklingen av svux och svuxa att drygt 1 miljard

kronor överförs till anslaget 25:2 Studiemedel m.m.

år 2002. Fortsättningsvis lämnas dessa

vuxenstudiestöd endast till dem som före den 1 juli

2001 påbörjat studier, dock längst t.o.m. den 30

juni 2003. Särskilt utbildningsbidrag (ubs), som kan

beviljas deltagare i Kunskapslyftet, finansieras

under detta anslag. Enligt riksdagens beslut våren

2001 skall ubs avvecklas i samband med att ett

särskilt studiemedel för vissa vuxna införs fr.o.m.

den 1 januari 2003 (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,

rskr. 229). Medel för reformen har beräknats under

detta anslag. Med anledning av att det nya stödet

skall inordnas i studiemedelssystemet kommer drygt 2

miljarder kronor att föras över till anslaget 25:2

Studiemedel m.m. år 2003. Särskilt vuxenstudiestöd

till studerande vid vissa naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar (s.k. NT-svux) kommer att

upphöra helt vid utgången av år 2002.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk för budgetåret 2002 anvisar 61 520 000

kr.

Från anslaget betalas bidrag för kostnader för

resor och boende enligt förordningen (1995:667) om

bidrag till vissa funktionshindrade elever i

gymnasieskolan samt bidrag enligt förordningen

(1997:1158) om statsbidrag för

teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Regeringen beräknar en oförändrad anslagsnivå.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 2002 anvisar 24 950 000 kr.

Anslaget finansierar stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är

synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Det

disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket

(TPB) som i samverkan med andra bibliotek skall

förse synskadade och andra läshandikappade med

litteratur. Anslagsbeloppet har enbart justerats med

hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för

budgetåret 2002 anvisar 40 241 000 kr.

Enligt riksdagens beslut våren 2001 (prop.

2000/01:107, bet. UbU18, rskr. 228) skall bidrag vid

studier under kortare tid fördelas av Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Medel för

dessa bidrag skall fr.o.m. den 1 juli 2001 anvisas

till Sisus och lämnas som statsbidrag till LO och

TCO. Bidragskonstruktionen har samtidigt förändrats.

Den nya ordningen har enligt regeringen ännu inte

gett erfarenheter som föranleder någon ny bedömning

av medelsbehovet.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner

att under år 2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret

för det samlade behovet för studielån om 112,9

miljarder kronor (förslagspunkt 1).

Regeringen begär också bemyndigande att under år

2002, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter år 2002 (förslagspunkt 2).

Motionerna

Förslagen till anslagsbelopp i oppositionspartiernas

motioner framgår av bilaga 2.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub541 ett lägre belopp än regeringen under

anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (yrk. 1). Detta

anslag minskas med 611,4 miljoner kronor med

motiveringen att Moderaterna dels i sitt

budgetalternativ har påbörjat neddragningen av

Kunskapslyftet, dels anser att anslaget är för högt

beräknat. Moderaterna vill också reducera

regeringens förslag till anslagsbelopp under

anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

med 10 miljoner kronor (yrk. 2). De ifrågasätter de

korttidsutbildningar det handlar om samt att

fackliga organisationer skall hantera bidragen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub449

yrkande 12 under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ett

belopp som är 223 miljoner kronor lägre än det

regeringen föreslagit, vilket hänger samman med

partiets förslag att högskolan skall byggas ut i

långsammare takt. Behovet av studiemedel kommer

därmed att minska i motsvarande grad.

Kristdemokraterna anser att korttidsstudiestödet

inte skall fördelas genom Sisus, LO och TCO. De vill

ta bort hela anslaget 25:7 Bidrag till vissa

organisationer m.m. I stället anslår de 20 miljoner

kronor för fortsatt stöd till studier av mindre

omfattning och stöd till studerande vid särvux under

anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. Bidragen skall,

liksom tidigare, hanteras av Centrala

studiestödsnämnden. Samtidigt minskar partiet

anslaget till vuxenstudiestöd m.m. med 72 miljoner

kronor avseende särskilt vuxenstudiestöd vid

utbildning till specialpedagog. Sammantaget innebär

partiets förslag att ifrågavarande anslag minskas

med 52 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub534

under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ett belopp som

är 1 miljard kronor högre än det regeringen

föreslagit. Partiet vill ha ett studiemedelssystem

som bygger på principen hälften bidrag och hälften

lån. Större delen av det belopp som regeringen

föreslår under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (-

ca 2,4 miljarder kronor) föreslås i centermotionen

överflyttat till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2001/02:Fi294

yrkande 17 (i denna del) och 2001/02:Ub540 yrkande 1

en ökning av anslagsbeloppet under anslaget 25:2

Studiemedel m.m. med 640 miljoner kronor och en

minskning av beloppet under anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. med 2,5 miljarder kronor.

Folkpartiet vill också minska anslaget 25:7 Bidrag

till vissa organisationer m.m. med 14 miljoner

kronor, jämfört med regeringens förslag.

Totalbeloppet i studiemedlen skall enligt

Folkpartiets motion 2001/02:Ub260 ökas med 200 kr

per månad för alla studerande (yrk. 4) och

fribeloppet vid inkomstprövningen höjas från 250

till 300 % av basbeloppet (yrk. 9). Av andra

yrkanden i motion 2001/02:Ub540 framgår att

Folkpartiet vill minska antalet platser i

Kunskapslyftet och ta bort det särskilda

vuxenstudiestödet för vissa studier i naturvetenskap

och teknik (NT-svux). Den totala besparingen inom

utgiftsområdet motiveras med att de vuxenstuderandes

studiestödsvillkor bör anpassas till de villkor i

fråga om studiemedel som gäller för övriga

studerande. Det innebär bl.a. att vuxenstuderande

får en högre lånedel än vad som gäller enligt

regeringens politik.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslagen inom utgiftsområde 15 Studiestöd i

enlighet med regeringens förslag och avslår samtliga

här behandlade motionsyrkanden.

I budgetbetänkandet för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning har utskottet

tillstyrkt regeringens förslag om volymen på

Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan (bet.

2001/02:UbU1). Utskottet konstaterar att svux vid

vissa lärarutbildningar (specialpedagogutbildning)

den 1 juli 2001 har ersatts med möjlighet till

studiemedel med 82 % bidragsdel. NT-svux upphör, som

ovan nämnts, helt vid utgången av år 2002.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner

att under år 2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret

för det samlade behovet för studielån om 112,9

miljarder kronor samt att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål,

beställa produktion av studielitteratur som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 4 000 000 kr efter år 2002.

Studiestöd till ungdomar i gymnasial

utbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om ändrat studiestöd för

elever i gymnasieskolan, om införande av

studiestöd för elever i gymnasiesärskolan

samt om indraget studiebidrag för elever som

mobbar eller skolkar.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).

Förslag rörande studiestödet för elever i

gymnasieskolan läggs fram i två motioner.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub449

att alla skall ges rätt till tre års studier i

gymnasieskolan, vilka skall kunna fritt förläggas

inom tidsperioden från 16 till 25 års ålder (yrk.

4). Bidrag skall utgå med lika belopp för alla som

studerar på ungdomsgymnasiet. Ett

gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under tio

månader av året skall införas fr.o.m. den 1 juli

2003 (yrk. 5).

En översyn av studiebidragssystemet för

gymnasieungdomar begärs i motion 2001/02:Ub405 (s).

Motionärerna vill ha en kartläggning av

konsekvenserna av att studiebidrag inte utgår under

årets samtliga månader, utan endast i nio månader

per år eller fr.o.m. år 2003 i tio.

I motion 2001/02:Ub449 framför Kristdemokraterna

också krav på att elever i gymnasiesärskolan skall

ha samma förmåner som elever i gymnasieskolan och

liksom dessa omfattas av studiestödssystemet (yrk.

3). Gymnasiesärskolans elever får i dag förlängt

barnbidrag i stället för studiehjälp i form av

studiebidrag som i vissa fall kan kompletteras med

extra tillägg och inackorderingstillägg. Konkret kan

detta innebära ett sämre ekonomiskt stöd för

gymnasiesärskolans elever, påpekar

Kristdemokraterna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Under föregående riksmöte behandlade utskottet

motsvarande motionsyrkanden om studiestödet för

ungdomar i gymnasieskolan (bet. 2000/01:UbU2).

Utskottet ansåg att riksdagen inte bör göra några

ställningstaganden till genomgripande förändringar i

skolsystemet – t.ex. om till vilken ålder man får

förbli elev i gymnasieskolan – utan att frågan har

varit föremål för grundlig utredning. Utskottet

konstaterar att regeringen under våren föreslagit en

utökning av studiehjälpen från 9 till 10 månader.

Förslag om ytterligare höjda studiebidrag kräver

dock underlag innan riksdagen bör ta ställning.

En förändring som innebär att elever vid

gymnasiesärskolan blir berättigade till studiestöd

kan ha påverkan på flera andra ekonomiska

samhällsstöd.

Enligt 2 kap. 23 § studiestödsförordningen

(2000:655) lämnas inte studiehjälp till studerande

som får folkpension i form av helt sjukbidrag eller

hel förtidspension. Många av eleverna vid

gymnasiesärskolan har rätt till förtidspension eller

sjukbidrag när de fyllt 16 år.

Systemet med förtidspension och sjukbidrag ändras

från den 1 januari 2003 enligt riksdagens beslut med

anledning av propositionen Sjukersättning och

aktivitetsersättning i stället för förtidspension

(prop. 2000/01:96, bet. SfU15, rskr. 257). Ungdomar

med funktionshinder ges rätt till hel

aktivitetsersättning i stället för förtidspension

från den 1 juli det år då de fyller 19 år, om de

inte avslutat sin gymnasieutbildning.

Utskottet har erfarit att arbete pågår inom

Utbildningsdepartementet med att ta fram direktiv

till en utredning som skall se över frågan om

studiestöd för elever i gymnasiesärskolan.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub225 yrkande 3

borde det vara möjligt att dra in studiebidragen för

elever i gymnasieskolan som mobbar eller skolkar.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

En elev som är frånvarande av annan anledning än

sjukdom under längre tid än 14 kalenderdagar har

enligt gällande bestämmelser inte rätt till

studiehjälp för denna tid. Skolan skall rapportera

frånvaron till Centrala studiestödsnämnden som

fattar beslut om att dra in studiebidraget.

Motionsyrkandet i denna del är alltså redan

tillgodosett. Utskottet tar avstånd från att en

liknande ordning skulle införas för elever som

mobbar. Detta förutsätter bl.a. en noggrann prövning

av skuldförhållandet.

Studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden som rör grunddragen i

studiemedelssystemet, avskaffande av

inkomstprövningen respektive dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel, översyn av övre åldersgräns för

studiemedel, avskrivning av studielån som

regionalpolitiskt medel, studiemedel för

utbildning till teckenspråkstolk vid

folkhögskola, studiemedel vid utlandsförlagd

svensk högskoleutbildning, studiemedel vid

studier utomlands, införande av ett

treterminerssystem med studiemedel samt

utbetalningar av studiemedel med lika stora

månadsbelopp.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (c),

4 (m, kd, fp), 5 (m, kd, c, fp), 6 (kd, mp)

och 7 (m).

I tre motioner framställs yrkanden som syftar till

förändringar i grunddragen i studiemedelssystemet.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub449

se ett nytt heltäckande studiestödssystem med en ny

struktur (yrk. 1). För studier på grundskole- och

gymnasienivå skall skilda system gälla för personer

upp till 25 år och för personer mellan 25 och 55 år.

Ett tredje system skall gälla för studier vid

universitet och högskolor. För yrkesverksamma skall

studiefinansieringen ske genom utbildningskonton.

När det särskilt gäller studiemedel för

universitets- och högskolestudier anser

Kristdemokraterna att bidragsdelen skall höjas till

36 % av totalbeloppet (yrk. 7). På sikt bör dock

studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.

Inkomstprövningen skall avskaffas utan att därmed

bidragsdelen i studiemedlen påverkas, något som

utskottet återkommer till i det följande. Dessa

förändringar av studiefinansieringen vid högre

utbildning bör enligt Kristdemokraterna införas

fr.o.m. höstterminen 2003.

Centerpartiet pläderar i motion 2001/02:Ub552

yrkande 1 för sitt förslag till ett nytt

studiemedelssystem. Detta bör bygga på fyra

grundläggande principer. Det skall vara lika för

alla. Det skall vara enklare och mer lättöver-

skådligt än i dag. Det skall konstrueras så att

subventionerna i systemet blir tydliga. Skuldbördan

efter studietiden skall lättas. Utifrån dessa

principiella grunder förespråkar motionärerna en

studiefinansiering, där bidrag och lån utgör 50 %

vardera av totalbeloppet för studiemedel,

fribeloppet vid inkomstprövningen motsvarar två

basbelopp och återbetalningen utformas som ett

modifierat annuitetslån på 20–25 år. Motionärerna

hävdar att en av de viktigaste faktorerna för att

komma till rätta med den sociala snedrekryteringen

till högre utbildning är att minska skuldbördan för

studenter.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande

6 måste studiemedelssystemet bli mer flexibelt och

följsamt i förhållande till den enskilde studenten.

Principen ”peng för poäng” bör etableras. Fler

avklarade poäng bör leda till en successiv

upptrappning av studiestödet. En sådan modell

uppmuntrar flit, men gör det också möjligt för

studenter att fortsätta utbildningen på lägre fart

utan att helt bli utan ekonomiskt stöd, menar

motionärerna. I sitt budgetförslag har Folkpartiet

kalkylerat med en höjning av fribeloppet vid

inkomstprövningen från 250 till 300 % av

basbeloppet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Ett nytt studiestödssystem som bygger på ett

omfattande utredningsarbete har införts från den 1

juli 2001. Motionsyrkanden om ett delvis annat

studiemedelssystem har på utskottets förslag

avslagits av riksdagen i samband med beslutet om det

nya studiestödssystemet, och senast vid föregående

riksmöte. Utskottet kan inte heller nu biträda

förslagen till ändringar. I sammanhanget vill

utskottet peka på att regeringen i

budgetpropositionen angett sin avsikt att noga följa

utvecklingen av studiestödsreformen m.m. för att

skapa goda förutsättningar för eventuella

förändringar (s. 126).

Ett avskaffande av inkomstprövningen vid beviljande

av studiemedel begärs i flera motioner. Som skäl för

detta anförs i motion 2001/02:Ub383 (m) yrkande 1

bl.a. att studenten måste kunna minska lånedelen i

studiemedlen genom att skaffa sidoinkomster. Också i

motionerna 2001/02:Ub434 (m) yrkande 2 och

2001/02:Ub485 (m) framhålls att fribeloppsgränsen i

studiemedelssystemet hindrar studenterna från att

genom egna ansträngningar förbättra sin ekonomiska

situation. Kopplingen mellan den studerandes inkomst

och möjligheten till studielån måste helt tas bort.

Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub449

yrkande 8 att inkomsttaket skall tas bort, dvs. det

skall vara fritt för studenter att komplettera

bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen

påverkas. I motion 2001/02:Ub430 (kd), som handlar

om utbildning i Stockholmsregionen, föreslås likaså

att fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet slopas

(yrk. 5). Motionärerna menar att regeln slår extra

hårt i denna region med dess högre

levnadsomkostnader.

I motion 2001/02:Ub260 yrkande 8 ställer

Folkpartiet krav på att regeringen återkommer till

riksdagen med en strategi för hur fribeloppsgränsen

på sikt skall avskaffas. Gränsen för hur stor

inkomst studenten får ha utan att studiemedlet

reduceras bör höjas undan för undan så att den till

sist kan tas bort helt.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen vid

beslutet om studiestödsreformen ställde sig bakom

regeringens förslag om att bibehålla

inkomstprövningen men höja fribeloppet, den inkomst

man får ha utan att studiemedlen reduceras. Från och

med den 1 juli 2001 är fribeloppet 250 % av

basbeloppet, mot tidigare 150 %.

Motionsyrkandena om avskaffande av

inkomstprövningen avstyrks.

Möjligheten till dispens från tolvterminersregeln

m.m. vid beviljande av studiemedel bör enligt

yrkanden i flera motioner utvidgas.

Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub449

yrkande 11 att alla som har gått fyra år eller mer

på en lång sammanhållen utbildning skall få dispens

att erhålla extra studiemedel för att kunna slutföra

utbildningen. De tidigare dispensreglerna bör

återinföras.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande

10 bör regeringen återkomma till riksdagen med

förslag om generösare dispensregler än i dag när det

gäller det antal terminer under vilka studiemedel

kan utgå. En utvidgad dispensmöjlighet bör

kombineras med krav på ökade återbetalningsbelopp.

Också i motion 2001/02:Ub204 (m) framförs krav på

återinförande av möjligheten för studenter i längre

utbildningar att erhålla studiestöd i fler än tolv

terminer. I motion 2001/02:Ub280 (m) lyfts fram att

reglerna för finansiering av längre utbildningar

måste justeras för att förhindra studieavbrott samt,

till följd därav, ekonomiska och sociala problem.

I motion 2001/02:Ub301 (kd) föreslås att det skall

bli möjligt att separera uttagen av studiebidrag och

studielån inom studiemedelssystemet. Förslaget

innebär att varje student skall ha rätt till sex års

studiebidrag och sex års studielån.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har avslagits av

riksdagen, senast våren 2001 (bet. 2000/01:UbU18,

rskr. 228). Utskottet hänvisade då till att syftet

med skärpningen i det nya studiestödssystemet av

möjligheterna till dispens från tolvterminersregeln

var att förebygga omfattande skuldsättning. För dem

som påbörjar sina studier i det nya systemet skall

de av riksdagen beslutade reglerna gälla, dvs. att

det för studiemedel utöver tolv terminer skall

krävas synnerliga skäl. Vad som skall anses vara

synnerliga skäl blir en uppgift för Centrala

studiestödsnämnden och Överklagandenämnden för

studiestöd att avgöra.

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub449

yrkande 10 en översyn av den övre åldersgränsen för

studiemedel. De påtalar som märkligt att nuvarande

åldersgräns finns i ett samhälle, där

genomsnittsåldern blir allt högre och där man

ständigt talar om det livslånga lärandet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Utgångspunkten i det nya studiemedelssystemet är

att lånen skall återbetalas. Lånedelen av

studiemedlen lämnas därför längst t.o.m. det år den

studerande fyller 50 år. Enligt 3 kap. 9 §

studiestödslagen (1999:1395) begränsas rätten till

studielån successivt fr.o.m. det år den studerande

fyller 41 år enligt en regel (”trappa”) som anger

hur många låneveckor som kan medges om studier

påbörjas vid en angiven ålder. Bidragsdelen i

studiemedlen lämnas ograverad t.o.m. 50 års ålder.

Utskottet erinrar om att åldersgränsen för

studiemedel har höjts i det nya

studiemedelssystemet. Tidigare gällde att

studiemedel fick beviljas senast det år den

studerande fyllde 45, och efter denna ålder enbart

om det fanns särskilda skäl.

Frågan om avskrivning av studielån som

regionalpolitiskt medel tas upp i två motioner. I

motion 2001/02:Ub268 (kd) framhålls behovet av

åtgärder för att stimulera unga människor att bo och

arbeta i glesbygden. Motionären pläderar för att en

försöksverksamhet genomförs med en årlig avskrivning

av statliga studielån med aktuellt

återbetalningsbelopp, i de fall unga vuxna väljer

att stanna kvar i eller flytta till en

glesbygdskommun. Detta bör finansieras inom ramen

för studiefinansieringssystemet.

Miljöpartiet vill i motion 2001/02:N364 yrkande 2

ha en utredning om effekterna av en avskrivning av

studielån för nyexaminerade akademiker som flyttar

till avfolkningshotade kommuner.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena, som motiveras av regionalpolitiska

skäl.

Regeringen har i propositionen En politik för

tillväxt och livskraft i hela landet (prop.

2001/02:4) kommenterat förslag som förts fram om

avskrivning av studielån som regionalpolitiskt

medel. Enligt regeringen bör frågan om ett

eventuellt bidrag till betalning av studieskulder

ses i ett vidare perspektiv (s. 140). I

propositionen – som behandlas av näringsutskottet –

aviseras en utredning med uppdrag att göra en

översyn av de rörlighetsstimulerande medlen inom

arbetsmarknadspolitiken, med särskild tyngdpunkt på

flyttningsbidragen. Även andra möjligheter att

främja tillgången till nyckelpersoner i vissa

arbetsmarknadsregioner bör övervägas.

I flera motioner förespråkas att studiemedel skall

utgå för utbildning till teckenspråkstolk vid

folkhögskola. Enligt motionerna 2001/02:Ub238 (m),

2001/02:Ub421 (s) och 2001/02:Ub518 (s) får i dag

många hörande elever en grundläggande utbildning i

teckenspråk i grundskolan och gymnasieskolan. Dessa

elever kan emellertid inte fortsätta direkt med en

tolkutbildning. All utbildning av teckenspråkstolkar

sker nämligen vid folkhögskolor, där studiemedel –

enligt vad som anges i motionerna – utgår först från

20 års ålder. Motionärerna anser det angeläget, med

hänvisning till bristen på teckenspråkstolkar, att

åtgärder vidtas för att undanröja sådana hinder.

Också i motion 2001/02:So619 (kd) yrkande 3 påtalas

bristen på dövtolkar som skulle kunna avhjälpas

genom ett mer aktivt samhällsstöd till utbildningen,

såsom att studiemedel kan utgå till

dövtolksstuderande före 20 års ålder.

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandena anföra följande.

Enligt gällande bestämmelser lämnas studiehjälp

t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då eleven

fyller 20 år. En elev som därefter går kvar i en

gymnasial utbildning får studiemedel fr.o.m. det

andra kalenderhalvåret det år då han eller hon

fyller 20 år. En studerande i högskolan eller i en

eftergymnasial utbildning kan få studiemedel även

före 20 års ålder.

Utbildningar som ger rätt till studiehjälp

respektive studiemedel finns förtecknade i bilaga

till studiestödsförordningen (2000:655).

Utbildningens karaktär –

högskolemässig/eftergymnasial eller

gymnasial/motsvarande – avgör vilket studiestöd som

kan lämnas.

Regeringen har den 10 maj 2001 beslutat om ändring

i bilagan till studiestödsförordningen när det

gäller vissa utbildningar inom folkhögskolan. Från

och med den 1 juli 2001 skall följande utbildningar

berättiga till studiemedel oavsett ålder, nämligen

”yrkesutbildning om högst 80 veckor som utgör

påbyggnad till gymnasieskolan och som för tillträde

fordrar ett slutbetyg från en treårig utbildning i

gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper”.

Samtliga teckenspråkstolkutbildningar vid

folkhögskola hör enligt Centrala studiestödsnämndens

beslut i juni 2001 till denna kategori, dvs. de är

tvååriga och eftergymnasiala och studiestöd lämnas i

form av studiemedel även före 20 års ålder.

Centrala studiestödsnämnden har i uppdrag av

regeringen att senast den 17 december 2001 redovisa

vilka yrkesutbildningar vid folkhögskola som

berättigar till studiemedel oavsett ålder. Bland

annat skall redovisas hur många elever som går på

respektive utbildning, hur många av dessa som får

studiestöd samt hur många elever som är under 20 år.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda

att syftet med motionsyrkandena är tillgodosett.

Dessa bör således avslås av riksdagen.

Enligt motion 2001/02:Ub206 (m) får studenter som

deltar i svensk högskoleutbildning förlagd till

utländskt universitet lägre belopp i studiemedel än

de skulle ha fått om de blivit antagna som

utbytesstudenter vid samma utländska universitet.

Motionärerna anser att studiemedelssystemet i detta

avseende snarast måste ändras så att studenter inte

missgynnas på grund av ologiska regler.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Studiemedel för studier utomlands beviljas med

stöd av studiestödslagen under de förutsättningar

och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt

studiestödsförordningen får studielån lämnas med

högst det belopp som Centrala studiestödsnämnden

årligen fastställer med hänsyn till

levnadsomkostnaderna i respektive land. Nämnden har

i föreskrifter om studier utomlands avgränsat rätten

till studiemedel till studerande som är antagna till

och studerar vid utländsk läroanstalt utanför rikets

gränser och som har rätt att tentera och avlägga

examen vid den utländska läroanstalten samt har

status som studerande i studielandet. För att få

studiemedel enligt utlandsföreskrifterna räcker det

alltså inte med att studierna rent praktiskt bedrivs

utomlands. Svenska studerande som vistas vid

utländskt universitet, men som studerar vid svenskt

universitet och följer den svenska kursplanen,

beviljas därför studiemedel på samma grunder och med

samma belopp som gäller för andra studerande vid

svenska läroanstalter.

Utskottet anser inte att riksdagen skall uttala

sig för en ändring i gällande föreskrifter.

Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste

förtydligas och harmoniseras med övriga EU-länders

regler, framhåller motionärerna i motion

2001/02:Ub242 (m) yrkandena 1 och 2. De anger som

exempel att svenskar som söker studiestöd måste ha

varit folkbokförda i Sverige de två senaste åren.

Samtidigt måste svenskar som arbetar längre än ett

år i något EU-land vara folkbokförda i landet i

fråga. Summan av de båda motstridiga reglerna kan

bli att den som arbetat utomlands inte kan få

studiemedel för fortsatt utbildning i utlandet.

U t s k o t t e t har inhämtat att

Överklagandenämnden för studiestöd i samband med

nämndens ställningstagande i ett överklagandeärende

konstaterat att kravet på folkbokföring inte alltid

kan gälla för studier i land där EG-rätten gäller.

Nämnden har informerat Utbildningsdepartementet om

detta. Frågan bereds inom departementet. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Folkpartiet lägger i motion 2001/02:Ub260 yrkande 7

fram förslag om införande av ett treterminerssystem

med studiemedel. Det bör enligt motionärerna vara

möjligt för studerande att ägna sig åt

heltidsstudier även under sommaren. Reglerna om

studiemedel bär ändras så att en sådan reform kan

genomföras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen får studiemedel

lämnas för varje vecka som en studerande bedriver

studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå

under en sammanhängande tid om minst tre veckor.

Vidare får studiemedel bara lämnas för sådan del av

studietiden som omfattas av utbildningens kursplan

eller motsvarande. Av bestämmelserna följer att om

utbildning anordnas under sommaren kan studiemedel

utgå.

I motion 2001/02:Ub411 (v) begär motionären att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

att Centrala Studiestödsnämnden skall utbetala

studiemedel med lika stort belopp för varje månad

till den enskilda studeranden. Motionären påpekar

att nuvarande utbetalningsmodell, med stor variation

från månad till månad vad gäller utbetalningens

storlek, gör det svårare för studenten att planera

sin ofta kärva ekonomiska tillvaro.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet. Det ankommer inte på riksdagen att

ta ställning i denna fråga. Enligt 3 kap. 39 §

studiestödsförordningen har det delegerats till

Centrala studiestödsnämnden att meddela närmare

föreskrifter om utbetalning av studiemedel.

Studiestöd vid vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om ändrat studiestöd vid

vuxenutbildning och om särskilt

utbildningsbidrag för egenföretagare.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2001/02:Ub449 yrkande 6 och 2001/02:Ub549 yrkande 6

att ett nytt studiestöd vid vuxenutbildning införs

som ersätter de nuvarande studiestöden vid

vuxenstudier. Det nya stödet skall införas från den

1 juli 2003 och avse studerande mellan 25 och 55 år

som inte har fullständiga betyg från grundskola

eller gymnasieskola. Dessa skall erbjudas

totalbeloppet i studiemedlen som ett skattefritt

bidrag, som kan kompletteras med lån på upp till

3 000 kr per månad.

I motion 2001/02:Ub549 yrkande 7 anför

Kristdemokraterna viss kritik mot reglerna kring de

särskilda studiemedel för vuxnas lärande som skall

införas fr.o.m. år 2003. De anser att den gräns om

50 veckor som satts upp för studiestöd bör

avskaffas. Denna gräns ställer orimliga krav på att

alla skall kunna lära sig samma saker på lika lång

tid.

Också Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande 5

kritiserar beslutet om de särskilda studiemedlen för

vuxnas lärande, bl.a. att vissa personer över 25 år

skall kunna få hela studiestödet som bidrag. Detta

innebär en orättvisa gentemot dem som väljer att

studera före 25 års ålder. Det utgör också en

olycklig sammanblandning av utbildningspolitik och

arbetsmarknadspolitik. Motionärerna framhåller att

grundprincipen för studiestödssystemet skall gälla

lika för alla studerande, dvs. studiestöd skall

bestå av en lånedel och en bidragsdel.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Riksdagen har våren 2001, med anledning av

propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen, godkänt vad regeringen förordat

om en särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande (prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr.

229). I rekryteringsfrämjande syfte skall vissa

högre bidragsnivåer införas inom

studiemedelssystemet. Stödet skall främst riktas

till studerande på grundskole- och gymnasienivå som

är minst 25 år och är eller riskerar att bli

arbetslösa eller som har vissa funktionshinder.

Stödet skall kunna lämnas under högst 50 veckor

utöver den tid som gäller för studiemedel i övrigt

på den aktuella nivån. Avsikten är att de särskilda

studiemedlen för vuxna skall kunna införas fr.o.m.

år 2003, samtidigt som det särskilda

utbildningsbidraget för vuxna (ubs) upphör att

gälla.

I budgetpropositionen anmäls att regeringen avser

att återkomma till riksdagen med preciseringen av

det förslag till nytt studiemedel för vuxna som

lagts fram i nämnda proposition.

I motion 2001/02:Ub349 (m) efterfrågas möjlighet för

egenföretagare att erhålla särskilt

utbildningsbidrag.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Då egenföretagare varken är arbetslösa eller

arbetstagare ingår de inte i målgrupperna för det

särskilda utbildningsbidraget. Egenföretagare har

dock möjlighet att läsa in sin grundskole- och

gymnasiekompetens med övriga studiestöd. Från och

med den 1 juli 2001 kan den som är över 25 år och

studerar på en komvuxutbildning, som inte är en

påbyggnadsutbildning, ansöka om det s.k. högre

bidraget (82 % av studiemedlens totalbelopp).

Studiesocial utredning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har erfarit att det inom

Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta

fram direktiv till en studiesocial utredning.

Utskottet föreslår därför att riksdagen

avslår motionsyrkanden om tillsättande av en

sådan utredning.

Kristdemokraterna begär i motionerna 2001/02:Ub437

och 2001/02:Ub449 yrkande 2 att regeringen

tillsätter en studiesocial utredning. De menar att

ett övergripande problem med studiemedelssystemet är

att det är dåligt integrerat med övriga

trygghetssystem. Det är därför hög tid att göra en

ordentlig genomlysning av studenternas studiesociala

situation med sikte på att öka studenternas trygghet

och rättssäkerhet. I motion 2001/02:A211 (kd)

yrkande 18 vill motionärerna ha en översyn av

ensamstående studerandes studiesociala situation.

Bland annat påpekas att det måste vara möjligt att

fullfölja studier i kombination med aktivt

föräldraskap.

En utredning om studenternas studiesociala

situation begärs likaså av Centerpartiet i motion

2001/02:Ub2 yrkande 1. I en sådan utredning måste

även studenterna ges en ordentlig representation,

framhåller motionärerna. Utredningen bör beakta

såväl studenters som forskarstuderandes sociala och

ekonomiska situation i vid mening. Den bör

tillkallas snarast.

Miljöpartiet efterfrågar i motion 2001/02:A392

yrkande 5 en utredning om den ekonomiska situationen

för studenter som är eller skall bli föräldrar.

Bland annat bör man utreda om det kan vara möjligt

att ta föräldraledigt från studier med bibehållet

studiestöd, om lånedelen vid sådan ledighet kan

avskrivas samt huruvida föräldraledighet måste

räknas in i de tolv terminer en studerande får

studiestöd.

Behovet av en översyn av stöd till studerande med

barn understryks i motion 2001/02:Ub208 (kd). Enligt

motion 2001/02:Sf278 (kd) yrkande 3 måste

studiemedelssystemet utformas så att det inte

missgynnar den som blir gravid och gör

studieuppehåll.

I motion 2001/02:Ub505 (s) anser motionären att

frågan om stöd för att kunna studera och samtidigt

ha barn bör övervägas i den arbetsgrupp som

regeringen tillsatt för att se över vilka åtgärder

som kan vidtas för att öka födelsetalen.

Vårdbidragets påverkan på studiemedel tas upp i

motion 2001/02:Ub500 (s). Enligt motionen behövs en

översyn av hur vårdbidrag påverkar studiestödet.

Motionärerna anser det fel att föräldrar till

funktionshindrade barn tvingas finansiera sina egna

studier med vårdbidrag för sitt barn.

I motion 2001/02:Ub244 (m) påpekas att för

studenter gäller en särskild sjukförsäkring som är

kopplad till studiemedelssystemet. Problemet är att

försäkringen endast omfattar sjukskrivning på

heltid. Enligt motionärerna skulle många studenter

säkerligen kunna studera på deltid, samtidigt som de

är i behov av sjukskrivning på deltid.

Sjukförsäkringen för studenter borde alltså ändras

så att deltidssjukskrivning blir möjlig.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till överväganden

som pågår inom Regeringskansliet.

Familjeutredningen avlämnade våren 2001 sitt

slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24).

Utredningen har särskilt analyserat situationen för

studerande med barn. I betänkandet konstateras att

det nya studiestödssystemet, liksom det gamla, utgår

från att studiestödet inte skall ta hänsyn till den

studerandes försörjningsbörda. Utredningen delar

uppfattningen att det stöd som behövs till

studerande som har barn bör ges inom det

familjepolitiska stödsystemet. Enligt utredningen

räcker inte nuvarande barnbidrag och bostadsbidrag

som komplement till studiemedlet att leva på.

Utredningen föreslår därför ett studerandetillägg

knutet till barnbidraget. Ärendet bereds för

närvarande inom Socialdepartementet.

En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har

haft i uppgift att analysera vilka faktorer som

påverkar barnafödandet. Arbetsgruppen överlämnade

den 30 oktober 2001 till regeringen (Socialdep.) sin

slutrapport Barnafödandet i fokus – Från

befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (Ds

2001:57). I rapporten konstaterar arbetsgruppen

bl.a. att det är svårt att förena barn och studier.

Försörjningssituationen blir osäker, de ekonomiska

möjligheterna att vara föräldraledig är små och få

studerande skaffar barn. Rapporten skall utgöra ett

underlag för regeringens fortsatta överväganden.

Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om

direktiv till en utredning om skyddstider för

sjukpenninggrundande inkomst. En särskild utredare

skall göra en analys av samt föreslå ändringar i

reglerna om skyddstider för sjukpenninggrundande

inkomst. Utredningen skall även belysa studenternas

situation, särskilt i fråga om sjuk- och

föräldraförsäkring.

Utskottet har också erfarit att det inom

Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram

direktiv till en studiesocial utredning. Anledningen

är att studenterna i vissa situationer har ett

utanförskap i förhållande till gällande

trygghetssystem. Därför bör studenternas ekonomiska

och sociala situation under den samlade studietiden

bli föremål för utredning. Syftet med analysen skall

vara att, mot bakgrund av de studerandes skiftande

sociala situation, kartlägga samspelet mellan

studiestödssystemet och andra förmånssystem som

bostadsbidraget, socialförsäkringssystemet,

socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningen bör samverka med den utredning som

regeringen avser att inom kort tillsätta om

skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst.

Utbildningsutskottet kommer därutöver att initiera

en översyn av studenthälsovården ur ett

studiesocialt perspektiv. I denna översyn skall

också Högskoleverkets översyn avseende högskolans

inre arbete beaktas.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om utökad

teckenspråksutbildning för vissa föräldrar,

om studielitteratur till elever med läs- och

skrivsvårigheter i grundskolan och

gymnasieskolan, om utredning om Centrala

studiestödsnämndens upplåning i

Riksgäldskontoret, om bonus vid förtida

återbetalning av studielån, om rätten till

studiestöd för invandrarstudenter med behov

av språkutbildning samt om ansvar för ökade

levnadskostnader vid praktik inom högre

utbildning.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 8 (m, kd).

I två motioner, nämligen motionerna 2001/02:Ub330

(m) yrkande 1 och 2001/02:Ub313 (kd) yrkande 1,

förordas att teckenspråksutbildningen för vissa

föräldrar, TUFF, utökas. TUFF bör även kunna ges

till föräldrar med döva eller gravt hörselskadade

barn i grundskolan eller motsvarande skolformer.

Motionärerna påpekar att barnens språkutveckling

fortsätter under skolåren. I avvaktan på en form av

skol-TUFF bör det enligt yrkande 2 i motion

2001/02:Ub313 bli möjligt att sprida de nuvarande

sammanlagt 240 kurstimmarna över en längre period

och på så sätt förlägga en del av timmarna till de

första skolåren.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Enligt gällande bestämmelser i förordningen

(1997:1158) om statsbidrag för

teckenspråksutbildning för vissa föräldrar skall

TUFF i första hand ges innan barnet nått skolåldern.

Föräldrar till yngre barn skall prioriteras.

I budgetpropositionen redovisas att Skolverket har

i uppdrag att följa och utvärdera TUFF och årligen

lämna en redovisning. Slutlig redovisning skall

lämnas den 1 oktober 2004. Regeringen bemöter i

propositionen framförda krav på utökning av TUFF

från Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn. Enligt regeringen är utbildningen

under uppbyggnad. Erfarenheter av TUFF i dess

slutliga utformning saknas, liksom Skolverkets

slutredovisning av utvärderingen av utbildningen.

Det finns inte heller några uppgifter om hur

möjligheterna tillvaratagits till efterföljande

studier inom ramen för studieförbundens och

folkhögskolornas utbildningsutbud. Regeringen finner

inte skäl att föreslå några förändringar innan dessa

underlag finns. Utskottet gör ingen annan bedömning

än regeringen.

I motion 2001/02:Ub240 hänvisar Centerpartiet till

att Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har

ansvar för produktion av studielitteratur för

högskolestuderande som är dyslektiker. Motionärerna

vill att det skall undersökas om TPB även bör ges

ansvar för att ta fram studielitteratur till elever

med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och

gymnasieskolan (yrk. 8).

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Regeringen har i augusti 2001 tillkallat en

särskild utredare med uppgift att göra en översyn av

statens engagemang för framställning och anpassning

av läromedel och studiematerial för barn, elever och

vuxna med funktionshinder (dir. 2001:65). Utredaren

skall enligt direktiven pröva hur statens åtagande

bör utformas och organiseras, t.ex. vad gäller

ansvarsfördelningen mellan Specialpedagogiska

institutet och andra berörda myndigheter såsom

Skolverket, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och

Statens institut för särskilt utbildningsstöd.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 december

2002.

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub449

yrkande 9 en utredning om hur behovet av Centrala

studiestödsnämndens upplåning i Riksgäldskontoret

kan minska. Enligt motionärerna är den växande

skuldstocken en tickande bomb. De ser en försäljning

av skuldstocken som en möjlig åtgärd. Också i motion

2001/02:Ub414 (kd) yrkande 1 föreslås att regeringen

skall låta utreda alternativet att utförsälja

studielånsstocken på marknaden. En förutsättning

skall då vara att villkoren för studenterna blir

lika fördelaktiga som i dagens situation, eller

bättre.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte

motsvarande motionsyrkanden i förra årets

budgetbetänkande (bet. 2000/01:UbU2 s. 25).

Utskottet anser, liksom tidigare, att motionärernas

förslag om utförsäljning är orealistiskt. Riksdagen

bör avslå motionsyrkandena.

Enligt motion 2001/02:Ub414 (kd) yrkande 2 skulle

det kunna vara lönsamt för staten att ge bonus vid

förtida återbetalning av studielån.

U t s k o t t e t konstaterar att regeringen

redan har möjlighet att besluta om bonus enligt en

bestämmelse i 4 kap. 20 § studiestödslagen. Där

stadgas att regeringen, i syfte att stimulera en

snabb återbetalning av studielån, får meddela

föreskrifter om premier till låntagare som betalar

tillbaka större belopp än det fastställda

årsbeloppet. Motionsyrkandet avstyrks med det

anförda.

Rätten till studiestöd för invandrarstudenter med

behov av språkutbildning tas upp i motion

2001/02:Ub453 (s). Motionären påpekar vikten av att

studenter med behov av att läsa grundläggande

svenska och/eller engelska inte missgynnas i

studiemedelssystemet. För en svensk studerande som

redan har en grundskoleutbildning är säkert regeln

om maximalt 40 veckor rimlig, men de flesta

studerande med en utländsk bakgrund måste läsa en

hel del svenska på grundläggande nivå. Reglerna

måste ta hänsyn till de extra timmar som dessa

studenter behöver för språkutbildningen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Enligt det nya studiestödssystem som infördes den

1 juli 2001 skall den som helt saknar

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning

kunna få studiemedel för studier på grundskolenivå

under högst 80 veckor (två år). Tiden skall kunna

förlängas med högst 20 veckor (ett halvt år) för den

som behöver grundläggande färdighetsträning i

läsning, skrivning och räkning. Ett förbättrat

studiebidrag för vuxnas lärande inom ramen för

studiemedelssy-stemet kommer att införas fr.o.m. år

2003. Det förbättrade stödet skall kunna lämnas som

studiemedel med 100 % eller 122,5 % bidrag till

personer som är arbetslösa, riskerar att bli

arbetslösa eller som har vissa funktionshinder för

studier på grundskola eller gymnasieskola under

högst 50 veckor utöver nuvarande studiestödsveckor.

I motion 2001/02:Ub272 (s) begärs ett

tillkännagivande om att frågan om ansvar för ökade

levnadskostnader vid praktik inom högre utbildning

skall klarläggas. Motionären anför att i en del fall

kan studenter få praktikplatser långt ifrån bostaden

eller högskolan.

U t s k o t t e t hänvisar till att enligt

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter (CSNFS

2001:1) kan merkostnadslån lämnas till studerande

vid svensk läroanstalt för resor och logi i samband

med en obligatorisk studie- och praktikresa. Ett

villkor är att läroanstalten svarar för minst

hälften av den studerandes kostnader för resor och

för logi. Enligt Högskoleverkets rapport Avgiftsfri

utbildning (1996:3 R) är det rimligt att studenten

även under studieresa eller praktik står för normala

levnadskostnader men kan få bidrag för resor och

eventuellt fördyrade levnadskostnader av högskolan.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till

det anförda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Studiestöd för elever i

gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,

3, 5, 8, 15 och 20) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

3, 5, 8, 15 och 20 borde ha följande lydelse:

2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena

4 och 5 samt avslår motion 2001/02:Ub405.

3. Studiestöd för elever i

gymnasiesärskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkande

3.

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena

1 och 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 6 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.

8. Översyn av övre åldersgräns för

studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkande

10.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub449

yrkande 6 och 2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7

samt avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.

20. Utredning om Centrala

studiestödsnämndens upplåning i

Riksgäldskontoret

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub414

yrkande 1 och 2001/02:Ub449 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör alla ges rätt till tre års

studier i gymnasieskolan, vilka skall kunna fritt

förläggas inom tidsperioden från 16 till 25 års

ålder. Studiestödet för elever i gymnasieskolan

skall utgå med lika belopp för alla. Vi anser att

ett gymnasiestudiebidrag på 1 050 kronor per månad

under tio månader av året skall införas fr.o.m. den

1 juli 2003. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.

Vi ställer krav på att elever i gymnasiesärskolan

skall ha samma förmåner som elever i gymnasieskolan

och liksom dessa omfattas av studiestödssystemet.

Gymnasiesärskolans elever får i dag förlängt

barnbidrag i stället för studiehjälp i form av

studiebidrag samt i vissa fall extra tillägg och

inackorderingstillägg. Vi anser att detta är

orättvist och utgör en diskriminering av elever med

funktionshinder. Konkret kan det innebära att en

elev i gymnasiesärskolan får ett sämre ekonomiskt

stöd av staten, jämfört med en elev i

gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med bifall till

vårt motionsyrkande i ärendet tillkännage för

regeringen som sin mening.

När det gäller grunddragen i studiemedelssystemet

anser vi att bidragsdelen i studiemedlen skall höjas

till 36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock

studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.

Som vi anför i reservation 4 bör inkomstprövningen

vid beviljande av studiemedel avskaffas utan att

därmed bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag

kombinerat med ett borttaget inkomsttak ger

möjligheter till studier utan höga lån som följd.

Dessa förändringar av studiefinansieringen vid högre

utbildning bör börja gälla fr.o.m. höstterminen

2003. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:

Ub449 yrkandena 1 och 7.

Den övre åldersgränsen för studiemedel bör enligt

vår mening ses över. Vi finner det märkligt att

nuvarande åldersgräns finns i ett samhälle där

genomsnittsåldern blir allt högre, pensionsåldern

har höjts och där man ständigt talar om det

livslånga lärandet. Vad vi framfört om en översyn

bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet i

fråga tillkännage för regeringen som sin mening.

När det särskilda utbildningsbidraget avskaffas

fr.o.m. år 2003 skall enligt riksdagens beslut ett

nytt studiestöd vid vuxenutbildning införas. Vi

anser att utformningen av stödet har stora brister.

Exempelvis menar vi att den gräns om 50 veckor som

satts upp för det särskilda studiestödet ställer

orimliga krav på att alla skall kunna lära sig samma

saker på lika lång tid. Vi vill i stället ha en

gemensam, garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och

55 år som inte har fullständiga betyg från

grundskolan och/eller gymnasieskolan skall erbjudas

ett skattefritt bidrag som motsvarar 100 % av

totalbeloppet i studiemedelssystemet under den del

av året som studier bedrivs. Därutöver skall den

studerande ges möjlighet att komplettera med en

lånedel på upp till 3 000 kr per månad. Nivån på

lånet bestäms av CSN med hänsyn till den studerandes

ålder och återbetalningsförmåga, utifrån

grundprincipen att lånet skall återbetalas. Vårt

förslag till vuxenutbildningsstöd bör införas från

den 1 juli 2003. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub449 yrkande

6 och 2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.

Vi noterar att Centrala studiestödsnämndens behov av

upplåning i Riksgäldskontoret för studielån ökar

kraftigt och att ingenting tyder på att utvecklingen

går att vända inom överskådlig tid. Den växande

skuldstocken är enligt vår mening en tickande bomb,

och regeringen bör därför snarast utreda hur behovet

av upplåning kan minska. En radikal lösning skulle

vara att sälja ut den samlade lånestocken på

marknaden, under förutsättning att villkoren för

studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens

situation, eller ännu bättre. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub414 yrkande 1 och

2001/02:Ub449 yrkande 9.

2. Indraget studiebidrag för elever

som mobbar eller skolkar, m.m.

(punkterna 4, 5, 13 och 15) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,

5, 13 och 15 borde ha följande lydelse:

4. Indraget studiebidrag för elever som

mobbar eller skolkar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub225 yrkande

3.

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 6

samt avslår motionerna 2001/02:Ub449 yrkandena 1

och 7 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.

13. Införande av ett treterminerssystem med

studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande

7.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 5

samt avslår motionerna 2001/02:Ub449 yrkande 6

och 2001/02:

Ub549 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Enligt min mening borde det vara möjligt att dra in

studiebidragen för elever i gymnasieskolan som

mobbar, i likhet med vad som gäller i de fall elever

skolkar. Nya sanktionsformer behövs som gör det

kännbart för en elev att mobba. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub225 yrkande 3.

Jag anser att studiemedelssystemet måste bli mer

flexibelt och följsamt i förhållande till den

enskilde studenten. Studiemedel skall utbetalas med

utgångspunkt i hur många högskolepoäng som en

studerande tar under en termin, men systemet skall

vara mycket mer differentierat jämfört med hur det

fungerar enligt dagens regler. Principen ”peng för

poäng” bör etableras. Fler avklarade poäng bör leda

till en successiv upptrappning av studiestödet. En

sådan modell uppmuntrar flit, men gör det också

möjligt för studenter att fortsätta utbildningen på

lägre fart utan att bli helt utan ekonomiskt stöd. I

sammanhanget vill jag påminna om att Folkpartiet i

sitt budgetalternativ kalkylerat med en höjning av

fribeloppet vid inkomstprövningen från nuvarande 250

% till 300 % av basbeloppet. Vad jag här har

framfört om studiemedelssystemet bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub260 yrkande 6.

Det bör vara möjligt för studenter att ägna sig åt

seriösa heltidsstudier med stöd av studiemedel även

under sommaren. Ett treterminerssystem bör införas.

För åtskilliga studenter skulle en sådan reform

innebära ökad ekonomisk trygghet genom att

studiemedel kan utgå under större delen av året.

Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag nu

har framfört.

Beslutet att införa en särskild form av studiestöd

vid vuxenutbildning innebär enligt min mening en

orättvisa gentemot dem som väljer att studera före

25 års ålder. Det utgör också en olycklig

sammanblandning av utbildningspolitik och

arbetsmarknadspolitik. Enligt det nya stödet skall

vissa personer över 25 år kunna få hela studiestödet

som bidrag. Jag anser att personer över 25 år som

studerar på grundskolenivå skall kunna erbjudas en

bidragsdel som motsvarar 80 % av studiemedlens

totalbelopp. Bidragsandelen för vuxenstuderande på

gymnasienivå skall ligga på 60 % av totalbeloppet.

Dessutom bör ett års studier för något äldre

studerande kunna finansieras med lån av det allmänna

pensionssystemet. Grundprincipen för

studiestödssystemet skall gälla lika för alla

studerande, dvs. studiestöd skall bestå av en

lånedel och en bidragsdel. Jag vill hänvisa till att

jag även lagt förslag om individuella

kompetenskonton för ett livslångt lärande.

Motionsyrkandet om detta behandlas av

skatteutskottet.

Vad jag här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.

3. Grunddragen i

studiemedelssystemet (punkt 5) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub552 yrkande 1

samt avslår motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 6

och 2001/02:

Ub449 yrkandena 1 och 7.

Ställningstagande

Centerpartiet vill se ett studiemedelssystem som

bygger på fyra grundläggande principer. Det skall

vara lika för alla. Det skall vara enklare och mer

lättöverskådligt än i dag. Det skall konstrueras så

att subventionerna i systemet blir tydliga.

Skuldbördan efter studietiden skall lättas. Utifrån

dessa principiella grunder bör ett nytt och

förbättrat studiefinansieringssystem innefatta att

bidrag och lån skall utgöra 50 % vartdera av

totalbeloppet för studiemedel, fribeloppet vid

inkomstprövningen motsvara två basbelopp och

återbetalningen utformas som ett modifierat

annuitetslån på 20–25 år. Jag vill framhålla att ett

studiefinansieringssystem måste vara hållbart och

förutsägbart över tiden. Med ett nytt system i

enlighet med denna modell kan också den sociala

snedrekryteringen minskas. Vad jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552

yrkande 1.

4. Avskaffande av inkomstprövningen

vid beviljande av studiemedel (punkt

6) – m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anita

Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Avskaffande av inkomstprövningen vid

beviljande av studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub260

yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430

yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449

yrkande 8 och 2001/02:

Ub485.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör inkomstprövningen vid

beviljande av studiemedel avskaffas helt. Den

nuvarande fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet

hindrar studenterna från att genom egna

ansträngningar förbättra sin ekonomiska situation.

Bland annat måste studenten kunna minska lånedelen i

studiemedlen genom att skaffa sidoinkomster.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

strategi för hur fribeloppsgränsen kan slopas. Vad

vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

samtliga motionsyrkanden i ärendet.

5. Dispens från tolvterminersregeln

vid beviljande av studiemedel (punkt

7) – m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Dispens från tolvterminersregeln vid

beviljande av studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub204,

2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280 och

2001/02:Ub449 yrkande 11 samt avslår motion

2001/02:Ub301.

Ställningstagande

Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om att ökade möjligheter till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel

skall återinföras i studiestödssystemet. I ett

kunskapssamhälle där det livslånga lärandet är målet

är detta nödvändigt. Inte minst för studenter på

långa högskoleutbildningar och för forskarstuderande

är det viktigt att generösare bestämmelser införs.

En utvidgad dispensmöjlighet skall kombineras med

krav på ökade återbetalningsbelopp. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub204,

2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280 och

2001/02:Ub449 yrkande 11.

6. Avskrivning av studielån som

regionalpolitiskt medel (punkt 9) –

kd, mp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Avskrivning av studielån som

regionalpolitiskt medel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub268 och

2001/02:N364 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett system med avskrivning av studielån kan ge

incitament för färdigutbildade unga människor att

stanna kvar i eller flytta till avfolkningshotade

glesbygdskommuner. Vi vill att ett sådant system

prövas inom ramen för studiefinansieringen. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub268

och 2001/02:N364 yrkande 2.

7. Studiemedel vid utlandsförlagd

svensk högskoleutbildning, m.m.

(punkterna 11 och 12) – m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11

och 12 borde ha följande lydelse:

11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub206.

12. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub242 yrkande 1

och avslår motion 2001/02:Ub242 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser det märkligt att studenter som deltar i

svensk högskoleutbildning förlagd till utländskt

universitet får lägre belopp i studiemedel än de

skulle ha fått om de blivit antagna som

utbytesstudenter vid samma utländska universitet.

Enligt vår mening bör studiemedelssystemet i detta

avseende snarast ändras så att studenter inte

missgynnas på grund av ologiska regler. Det är

viktigt att fler svenska studenter får möjlighet att

studera i andra länder inom ramen för en svensk

högskoleutbildning. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub206.

Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste

göras tydliga. Som exempel kan anges att svenskar

som söker studiestöd måste ha varit folkbokförda i

Sverige de två senaste åren. Samtidigt måste

svenskar som arbetar längre än ett år i något EU-

land vara folkbokförda i landet i fråga. Summan av

de båda motstridiga reglerna kan bli att den som

arbetat utomlands inte kan få studiemedel för

fortsatt utbildning i utlandet. Så otydliga,

felaktiga och motstridiga regler får enligt vår

mening inte styra svenska studenters utbildning.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub242

yrkande 1.

8. Utökad teckenspråksutbildning för

vissa föräldrar, s.k. TUFF (punkt

18) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa

föräldrar, s.k. TUFF

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub313

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.

Ställningstagande

Den nuvarande teckenspråksutbildningen för vissa

föräldrar, TUFF, skall enligt gällande bestämmelser

i första hand ges innan barnet nått skolåldern.

Föräldrar till yngre barn skall prioriteras. Enligt

vår mening bör TUFF utökas och även kunna ges till

föräldrar med döva eller gravt hörselskadade barn i

grundskolan eller motsvarande skolformer. Vi vill

påpeka att barnens språkutveckling fortsätter under

hela skoltiden. I avvaktan på en form av skol-TUFF

bör det bli möjligt att sprida nuvarande sammanlagt

240 kurstimmar över en längre period och på så sätt

förlägga en del av timmarna till de första skolåren.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionsyrkandena.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.

(punkt 1) – m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Moderata samlingspartiet har i sina motioner

föreslagit en annan inriktning av statens budget och

andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation

12 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 621

miljoner kronor lägre än den som nu har fastställts

(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som

en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde

15.

Vårt förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga

2 till detta betänkande. Den förändring vi föreslår

av beloppet på anslaget till vuxenstudiestöd är en

följd av att vi under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning med vårt budgetalternativ

påbörjar utfasningen av det s.k. Kunskapslyftet.

Inom det anslagsbelopp vi föreslår ryms medel för

dem som har påbörjat studier i Kunskapslyftet att

fullfölja dessa. Anslaget 25:7 Bidrag till vissa

organisationer m.m. reduceras, eftersom vi

ifrågasätter de korttidsutbildningar det handlar om

samt att fackliga organisationer skall hantera

bidragen.

2. Anslag inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.

(punkt 1) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en

annan inriktning av statens budget och andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation

13 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 315

miljoner kronor lägre än den som nu har fastställts

(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som

en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde

15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga

2 till detta betänkande. Eftersom vi anser att

utbyggnaden av högskolan skall ske i långsammare

takt än regeringen planerar, minskar belastningen på

studiemedelsanslaget i motsvarande mån. Enligt vår

mening skall korttidsstudiestödet inte fördelas

genom Sisus, LO och TCO. Därför tar vi bort hela

anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

I stället anslår vi medel för fortsatt stöd till

studier av mindre omfattning och stöd till

studerande vid särvux under anslaget till

vuxenstudiestöd. Dessa korttidsstudiestöd skall,

liksom tidigare, hanteras av Centrala

studiestödsnämnden. Samtidigt reducerar vi anslaget

till vuxenstudiestöd vad avser särskilt

vuxenstudiestöd för specialpedagogutbildning.

3. Anslag inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.

(punkt 1) – c

av Sofia Jonsson (c).

Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en

annan inriktning av statens budget och andra

utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation

14 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en ram som är knappt

1,4 miljarder kronor lägre än den som nu har

fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte

reservera mig här till förmån för våra förslag när

det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga

2 till detta betänkande. Vi vill införa ett nytt

studiemedelssystem, där principen bör vara hälften

bidrag och hälften lån. Det belopp vi föreslår på

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ger utrymme för en

sådan reform. Vi vill också flytta över 2,4

miljarder kronor från detta utgiftsområde (anslaget

25:4 Vuxenstudiestöd m.m.) till utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

4. Anslag inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.

(punkt 1) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet har i sina motioner föreslagit en annan

inriktning av statens budget och andra utgiftsramar

än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt

alternativ framgår av reservation 15 i

finansutskottets betänkande 2001/02:

FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är

knappt 1,9 miljarder kronor lägre än den som nu har

fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte

reservera mig här till förmån för våra förslag när

det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga

2 till detta betänkande. Vi vill minska antalet

platser i Kunskapslyftet och ta bort det särskilda

vuxenstudiestödet NT-svux. Därför föreslår vi en

minskning av anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och

en ökning av anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Inom

ramen för det högre anslagsbeloppet till studiemedel

ligger en höjning av studiemedlens totalbelopp och

en höjning av fribeloppet vid inkomstprövningen. Vi

vill också minska anslaget 25:7 Bidrag till vissa

organisationer m.m.

Folkpartiets totala besparing inom utgiftsområdet

motiveras med att de vuxenstuderandes

studiestödsvillkor bör anpassas till de villkor i

fråga om studiemedel som gäller för övriga

studerande.

5. Studiesocial utredning (punkt 17)

– m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).

Det är glädjande att konstatera att

Socialdemokraterna äntligen accepterat våra förslag

om nödvändigheten av en studiesocial utredning

utifrån ett helhetsperspektiv på studenternas

situation. Vi ser fram emot att ta del av direktiven

som nu skall utarbetas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002, utgiftsområde 15

Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under 2002 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för studielån om 112 900 000 000 kr (avsnitt

3.1.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2002, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till

vissa studiesociala ändamål, beställa produktion

av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter 2002 (avsnitt 3.1.6),

3. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motion med anledning av proposition 2001/02:15

Den öppna högskolan

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om studenternas studiesociala situation.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub204 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändrade studiestödsregler

för studenter med längre utbildningar.

2001/02:Ub206 av Anita Sidén och Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändrade studiestödsregler

för vissa studenter vid utlandsförlagd utbildning.

2001/02:Ub208 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av en översyn

av stöd till studerande med barn.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att indraget

studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta

mot elever som kränker andra eller har ogiltig

frånvaro.

2001/02:Ub238 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studiemedel för

utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola

bör utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en undersökning om

utökat ansvar för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket att ta fram material

riktat till elever med läs- och skrivsvårigheter i

grund- och gymnasieskola.

2001/02:Ub242 av Berit Adolfsson och Anita Sidén

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

CSN:s regler för studier utomlands.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att harmonisera

reglerna för studier utomlands med övriga EU-

länders regler.

2001/02:Ub244 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjlighet till

deltidssjukskrivning för studenter.

2001/02:Ub260 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

totalbeloppet med 200 kr per månad.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel till

vuxenstuderande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etablerandet av

principen ”peng per poäng”.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

treterminerssystem.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en strategi för hur

fribeloppsgränsen skall avskaffas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av

basbeloppet.

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om generösare dispensregler.

2001/02:Ub268 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om försöksverksamhet med

avskrivning av statliga studielån för ungdomar som

väljer att bo och arbeta i glesbygden och att detta

finansieras inom ramen för

studiefinansieringssystemet.

2001/02:Ub272 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett klarläggande av

ansvarsfrågan vad gäller ökade levnadskostnader vid

praktik vid högre utbildning.

2001/02:Ub280 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att reglerna för finansiering av längre utbildningar

justeras för att förhindra studieavbrott och

ekonomisk-sociala problem.

2001/02:Ub301 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

Riksdagen beslutar att uttag av studiebidrag och

studielån separeras från varandra inom

studiemedelssystemet och att elev har rätt till sex

år av vardera.

2001/02:Ub313 av tredje vice talman Rose-Marie

Frebran (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en systematisk

fortsättningsutbildning för föräldrar till döva

barn, en s.k. skol-TUFF.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

kunna senarelägga och/eller utsträcka TUFF-

utbildningen.

2001/02:Ub330 av Cristina Husmark Pehrsson och Anna

Åkerhielm (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av utökad

TUFF-utbildning.

2001/02:Ub349 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs vad gäller studier för

egenföretagare/delägare på samma villkor som för

arbetstagare.

2001/02:Ub383 av Kent Olsson och Christel Anderberg

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en reformering av

studiestödssystemet.

2001/02:Ub405 av Carina Ohlsson och Carina Adolfsson

Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar.

2001/02:Ub411 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

som innebär att studiemedelsutbetalningarna från

Centrala studiestödsnämnden (CSN) utfaller med lika

stort belopp för varje månad studiemedel utbetalas

till den enskilda studeranden.

2001/02:Ub414 av Tuve Skånberg och Per Landgren

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

alternativet att utförsälja studielånsstocken på

marknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mot en bonus

ge möjlighet för dem som önskar att i förtid

återbetala sina studieskulder.

2001/02:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studiemedel för

utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola

skall utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub430 av Désirée Pethrus Engström m.fl.

(kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

fribeloppet i studiestödssystemet.

2001/02:Ub434 av Lars Lindblad (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av

fribeloppsgränsen.

2001/02:Ub437 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

studiesocial utredning.

2001/02:Ub449 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

heltäckande studiestödssystem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en studiesocial

utredning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever i

gymnasiesärskolan bör omfattas av

studiemedelssystemet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva

gymnasiestudier inom åldersperioden 16–25 år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under

10 månader per år.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar

betyg från grund- eller gymnasieskola eller båda.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjd

studiebidragsdel för universitets- och

högskolestudier.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

inkomsttaket utan att bidragsdelen i

studiebidraget påverkas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda hur

behovet av CSN:s upplåning hos riksgälden kan

minska.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

bortre åldersgränsen för studiemedel.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra de

tidigare reglerna för dispens om extra

studiemedel.

12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub453 av Nalin Pekgul (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att studenter med

behov av att läsa grundläggande svenska och/eller

engelska inte missgynnas i studiemedelssystemet.

2001/02:Ub485 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slopande av

fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.

2001/02:Ub500 av Lars U Granberg och Kristina

Zakrisson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vårdbidragets påverkan på

studiemedel.

2001/02:Ub505 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrat stöd för

barnfamiljer.

2001/02:Ub518 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studiemedel för

utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola

skall utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub534 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av

i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub540 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub541 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag

25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 2 767 244 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. 30 241

000 kr.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiestöd för

vuxenutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-

veckorsgränsen för studiestöd.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

studiemedelssystem.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning (delvis).

2001/02:Sf278 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utforma

studiemedelssystemet så att det inte missgynnar

den som blir gravid.

2001/02:So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

dövtolkar.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

effekterna av en avskrivning av studielånen för de

nyutexaminerade akademiker som flyttar till

avfolkningshotade kommuner.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

18. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av

ensamstående studerandes studiesociala situation,

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:A392 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om den

ekonomiska situationen för studenter som är eller

skall bli föräldrar.

BILAGA 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002

inom utgiftsområde

15 Studiestöd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se

särskilda yttranden 1-4).