Bet. 2001/02:UBU3

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU3

Asylsökande barns skolgång m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m. och en

folkpartimotion som väckts med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslår regeringen en ändring i

skollagen som innebär att nuvarande bemyndigande för

regeringen att meddela föreskrifter om mottagande i

det offentliga skolväsendet av barn som inte räknas

som bosatta i landet utvidgas till att omfatta även

mottagande av dessa barn i förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg.

Regeringen avser att med stöd av bemyndigandet i

särskilda föreskrifter ange att asylsökande barn och

barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd

(s.k. massflyktingar) skall ha tillgång till

utbildning inom det offentliga skolväsendet,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i huvudsak

samma villkor som gäller för barn som är bosatta i

Sverige. Föreskrifterna bör också omfatta barn som

av andra skäl ansökt om uppehållstillstånd i Sverige

och givits rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den statliga ersättningen till kommunerna för nämnda

barns skolgång m.m. bör utökas.

I propositionen föreslås vidare vissa tillägg i

bestämmelserna i skollagen om bidrag till fristående

skolor, när det gäller ersättning för undervisning

av asylsökande barn m.fl.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den

1 januari 2002.

Socialförsäkringsutskottet har avgivit yttrande

till utbildningsutskottet över propositionen och

motionen.

Utbildningsutskottet, liksom

socialförsäkringsutskottet, tillstyrker rege-ringens

förslag och avstyrker motionen.

Folkpartiet reserverar sig till förmån för sina

förslag i motionen om skyldighet för kommuner att

erbjuda barn utbildning m.m. i avvaktan på avvisning

eller utvisning samt om utredning av möjligheterna

till skolgång m.m. för gömda barn.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Tillgång till utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för

asylsökande barn m.fl.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100), såvitt avser 1

kap. 1 § och 15 kap. 5 §.

2. Utbildning m.m. i avvaktan på avvisning

eller utvisning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub48 yrkande 1.

Reservation (fp) - delvis

3. Skolgång m.m. för gömda barn

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub48 yrkande 2.

Reservation (fp) - delvis

4. Statlig ersättning för kostnader för

utbildning, förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100), såvitt avser 2 b

kap. 10 b och 10 c §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och

8 c §§.

5. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Stockholm den 16 oktober 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Britt-Marie Danestig

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s), Nils-

Erik Söderqvist (s) och Kalle Larsson (v).

2001/02

UbU3

Redogörelse för ärendet

Inom Utbildningsdepartementet tillsattes i november

1999 en särskild arbetsgrupp med uppdrag att utreda

frågor rörande barnomsorg och utbildning för

asylsökande barn. Arbetsgruppen redovisade i maj

2000 sina förslag i departementspromemorian

Förskola, skola och skolbarnsomsorg för asylsökande

barn (Ds 2000:26). Promemorian, som

remissbehandlats, ligger till grund för den nu

aktuella propositionen Asylsökande barns skolgång

m.m. (prop. 2000/01:115).

I propositionen föreslår regeringen en ändring i

skollagen (1985:1100) som innebär att nuvarande

bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter

om mottagande i det offentliga skolväsendet av barn

som inte räknas som bosatta i landet utvidgas till

att omfatta även mottagande av dessa barn i

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Regeringen avser att med stöd av bemyndigandet i

särskilda föreskrifter ange att asylsökande barn och

barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd

enligt 2 kap. 4 a § utlänningslagen (s.k.

massflyktingar) skall ha tillgång till utbildning

inom det offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg på i huvudsak samma villkor som

gäller för barn som är bosatta i Sverige.

Föreskrifterna bör också omfatta barn som av andra

skäl ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och

givits rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den

statliga ersättningen till kommunerna för nämnda

barns skolgång m.m. bör utökas.

I propositionen föreslås vidare vissa tillägg i

bestämmelserna i skollagen om bidrag till fristående

skolor, när det gäller ersättning för undervisning

av asylsökande barn m.fl.

Med anledning av propositionen har väckts en

motion. Förslagen i propositionen och i motionen

återges i bilaga 1. Regeringens förslag till

ändringar i skollagen finns som bilaga 2.

Utbildningsutskottet har berett

socialförsäkringsutskottet - som har att bereda

ärenden om utlännings- och invandrarfrågor -

tillfälle att yttra sig över propositionen och

motionen. Socialförsäkringsutskottet har avgivit

yttrande 2000/01:SfU8y, vilket intagits som bilaga 3

till detta betänkande.

Utskottets överväganden

Tillgång till utbildning,

förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg för asylsökande barn

m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av

15 kap. 5 § skollagen (1985:1100) jämte

följdändring i 1 kap. 1 § samma lag. Den nya

lydelsen av 15 kap. 5 § innebär att

regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer bemyndigas meddela föreskrifter om

mottagande - förutom i det offentliga

skolväsendet - även i förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg av barn som inte räknas som

bosatta i Sverige. Motionsyrkanden om

skyldighet för kommuner att erbjuda barn

utbildning m.m. i avvaktan på avvisning eller

utvisning samt om möjlighet till skolgång

m.m. för gömda barn bör avslås.

Jämför reservation (fp).

Gällande bestämmelser

Enligt skollagen (1985:1100) gäller som huvudregel

att ett barn skall vara bosatt i Sverige för att ha

rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och

utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn

och ungdom. Som bosatt i landet räknas normalt den

som rätteligen skall vara folkbokförd här.

Asylsökande barn är inte folkbokförda i Sverige.

De betraktas således inte som bosatta i landet.

Detta medför att de inte har någon generell rätt

till förskoleverksamhet. skolbarnsomsorg,

förskoleklass, grundskola respektive gymnasieskola

(och motsvarande skolformer).

Genom en bestämmelse i 15 kap. 5 § skollagen har

regeringen, eller den myndighet som regeringen

bestämmer, bemyndigats att meddela föreskrifter om

mottagande i det offentliga skolväsendet av elever

som inte räknas som bosatta i riket.

Med stöd av bemyndigandet har regeringen i 6 kap.

2 § första stycket grundskoleförordningen

(1994:1194) föreskrivit att barn som vistas i

Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om

uppehållstillstånd eller under liknande

omständigheter har rätt till grundskoleundervisning.

Enligt förordningen om undervisning av asylsökande

barn (SKOLFS 1993:21) skall de få undervisning i

vissa ämnen under minst 15 schemalagda veckotimmar

under det första läsåret. Efter det första läsåret

skall en successiv ökning ske av antalet veckotimmar

och ämnen. Utöver dessa timmar skall undervisning i

skapande verksamhet och idrott anordnas under minst

5 schemalagda veckotimmar.

Propositionen

I propositionen lämnas inledningsvis en redogörelse

för innehållet i FN:s konvention om barnets

rättigheter, den s.k. barnkonventionen.

Konventionens bestämmelser omfattar även barn som

vistas inom en konventionsstats gränser i avvaktan

på beslut om uppehållstillstånd. Bestämmelserna

innebär bl.a. att staterna skall tillhandahålla

kostnadsfri grundutbildning till flyktingbarn och

successivt tillhandahålla utbildning utöver

grundutbildning. Regeringen anför att svensk

lagstiftning i huvudsak stämmer överens med de

åtaganden Sverige gjort genom ratificeringen av

konventionen. Vissa förändringar behöver dock göras

såvitt gäller rätten till utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Enligt

regeringen är det en viktig uppgift att uppmärksamma

de barn som av olika skäl har ett särskilt behov av

skydd och stöd, t.ex. asylsökande barn. Ett led i

regeringens reformarbete för att förbättra dessa

barns situation är att stärka rätten till

utbildning.

Regeringen föreslår i propositionen en sådan

ändring av 15 kap. 5 § skollagen (1985:1100) att

regeringen i förordning kan meddela föreskrifter om

mottagande - förutom i det offentliga skolväsendet -

även i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg av

barn som inte räknas som bosatta i Sverige. Därtill

skall en hänvisning till att denna bestämmelse

gäller för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

tas in i 1 kap. 1 § skollagen.

Enligt regeringens bedömning bör de barn som

omfattas av 1 § första stycket 1-3 lagen (1994:137)

om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ha tillgång

till utbildning inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom samt till förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg på i huvudsak samma villkor som

gäller för barn som är bosatta i Sverige. Därmed

avses asylsökande barn och barn som beviljats

tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.

4 a § utlänningslagen (s.k. massflyktingar) liksom

barn som av andra skäl ansökt om uppehållstillstånd

i Sverige och givits rätt att vistas här medan

ansökan prövas.

Rätten till utbildning inom grundskolan och

motsvarande skolformer bör inte medföra någon

skolplikt. Barnen bör tas emot i det offentliga

skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn

till det enskilda barnets personliga förhållanden.

Mottagandet bör dock ske senast en månad efter

barnets ankomst till Sverige. Rätten till

gymnasieutbildning bör gälla om studierna påbörjas

före 18 års ålder. Barnen kan också mottas i en

fristående skola för att där få motsvarande

utbildning.

Den kommun där barnet vistas bör svara för att

utbildningen kommer till stånd. Undervisningen bör

bedrivas med hänsyn till det enskilda barnets behov

och förutsättningar.

Regeringen bedömer att förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg bör erbjudas asylsökande barn m.fl.

på samma villkor som gäller för barn bosatta i

Sverige. Detta innebär att om föräldrarna

förvärvsarbetar, är arbetssökande eller studerar

eller om barnet har ett eget behov skall barn i

åldern 1-6 år erbjudas förskoleverksamhet (förskola

eller familjedaghem) och barn i åldern 6-12 år

erbjudas skolbarnsomsorg (fritidshem eller

familjedaghem). Asylsökande barn m.fl. bör också tas

emot i den allmänna förskolan som införs den 1

januari 2003 för barn i åldern 4-5 år.

Motionen

I motion 2000/01:Ub48 välkomnar Folkpartiet propositionen om

att asylsökande barn skall ges rätt till skolgång,

förskola samt skolbarnsomsorg på samma villkor som

gäller för barn bosatta i Sverige. Dock anser

motionärerna att det av propositionen tydligt borde

ha framgått att också de barn som fått avslag på sin

asylansökan skall få en rätt till skolgång i väntan

på utvisning. Motionärerna påpekar att väntetiden i

många fall kan bli mycket lång, bl.a. i de fall då

mottagarlandet inte är berett att ta emot de

hemvändande medborgarna. De vill ha ett

tillkännagivande till regeringen om att kommuner

skall vara skyldiga att erbjuda utbildning inom det

offentliga skolväsendet samt förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg även till de barn som väntar på

utvisning (yrk. 1).

Vidare understryker Folkpartiet i motionen att

barn som hålls gömda inför verkställighet av ett

avvisningsbeslut befinner sig i en mycket utsatt

situation. På vissa håll i landet har skolor redan

på olika sätt erbjudit gömda barn skolgång. Det bör

därför utredas vilka olika möjligheter som kan

finnas att erbjuda gömda barn skolgång,

förskoleverksamhet samt skolbarnsomsorg. Riksdagen

bör enligt motionärerna göra ett tillkännagivande

till regeringen om detta (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändrad lydelse av 15 kap. 5 §

skollagen, vilket innebär att det tidigare

bemyndigandet för regeringen att utfärda

föreskrifter om mottagande i det offentliga

skolväsendet av barn som inte är bosatta i riket

utvidgas till att omfatta mottagande av sådana barn

även i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Riksdagen bör också anta följdändringen i 1 kap. 1 §

skollagen.

Enligt redogörelsen i propositionen avser

regeringen att med stöd av det nämnda bemyndigandet

i särskilda föreskrifter ange att barn som ansöker

om asyl eller skydd i Sverige enligt 3 kap.

utlänningslagen (1989:529) och barn som har

beviljats uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a §

utlänningslagen (s.k. massflyktingar) skall ha

tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg

och utbildning inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom på i huvudsak samma villkor som

gäller för barn som är bosatta i Sverige.

Föreskrifterna bör också omfatta barn som av andra

skäl ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och

givits rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Föreskrifterna bör finnas i en särskild förordning.

Socialförsäkringsutskottet skriver i sitt yttrande

i ärendet att regeringens förslag får sägas ligga i

linje med vad utskottet tidigare anfört i frågan om

asylsökande barns och ungdomars rätt till

skolundervisning (bet. 1998/99:

SfU5). Utbildning är en grundläggande förutsättning

för att de barn och ungdomar som kommer till Sverige

som asylsökande och som senare eventuellt erhåller

uppehållstillstånd här på ett bra sätt skall kunna

integreras i det svenska samhället. Även om de inte

får uppehållstillstånd här är utbildning under tiden

de vistas i Sverige av stor betydelse för dem när de

återvänder till hemlandet. Utskottet ser därför

positivt på regeringens förslag och bedömning i

propositionen.

Utbildningsutskottet instämmer i vad

socialförsäkringsutskottet anför i yttrandet.

Utbildningsutskottet vill betona att barnets bästa

skall komma i första rummet, vilket slås fast i FN:s

barnkonvention. Barn som kommer till Sverige från

andra länder har mycket skiftande kunskaper,

erfarenheter och behov. Vissa barn kommer från

tidigare välfungerande skolor i hemlandet medan

andra aldrig har haft möjlighet att gå i skolan.

Innehållet och uppläggningen av skolverksamheten

måste därför utformas utifrån en bedömning av varje

enskilt barns behov och förutsättningar. För vissa

barn är kanske skolgången ett stöd för att finna en

struktur i tillvaron medan andra kanske inte orkar

delta i undervisning lika många timmar som andra

barn. Även när det gäller mottagande i förskola och

skolbarnsomsorg måste en individuell bedömning

utifrån barnets bästa göras i varje särskilt fall.

Såväl förskolan som skolbarnsomsorgen kan bidra till

att ge de asylsökande barnen kontinuitet och

trygghet. Barnen får också möjlighet till social

kontakt med andra barn och vuxna samt stimulans till

personlig utveckling.

När det gäller förslaget i motion 2000/01:Ub48

yrkande 1 om införande av skyldighet för kommuner

att erbjuda utbildning m.m. för barn som väntar på

avvisning eller utvisning citerar utskottet först

vad socialförsäkringsutskottet anför i frågan.

Vad gäller barn som väntar på avvisning eller

utvisning har utskottet erfarit att barn som

redan går i skolan får fortsätta med det även i

avvaktan på verkställighet. Någon formell

skyldighet för kommunen att låta barnet gå kvar i

skolan föreligger dock inte. Såvitt gäller

asylsökande barn har det hittills inte funnits

någon skyldighet för kommunerna att ta emot dessa

barn i den kommunala förskolan eller

skolbarnsomsorgen. I vissa kommuner har dessa

barn ändå tagits emot i förskolan. Utskottet

anser det naturligt att i dessa fall jämföra med

vad som föreskrivs i LMA om rätten till bistånd.

Enligt 11 § LMA upphör rätten till bistånd (t.ex.

dagersättning och särskilt bidrag) när

utlänningen lämnar landet. Den som håller sig

undan så att ett beslut om avvisning eller

utvisning inte kan verkställas har enligt 12 §

däremot inte rätt till bistånd. Enligt utskottets

mening är det närmast självklart att barnen under

motsvarande förutsättningar skall få gå kvar i

skolan och skolbarnsomsorgen liksom i förskolan

till dess att de lämnar landet. Utskottet

förutsätter att så kommer att bli fallet.

Utbildningsutskottet vill framhålla att fortsatt

skolgång m.m. för barn som väntar på avvisning eller

utvisning kan ha stor betydelse för barnens

utveckling och psykiska hälsa. Det är därför enligt

utskottets bestämda uppfattning viktigt - och i

enlighet med intentionerna i FN:s barnkonvention om

att barnets bästa alltid skall iakttas - att barnen

får fortsätta i skolan, förskolan och

skolbarnsomsorgen så länge de är kvar i landet.

Liksom socialförsäkringsutskottet förutsätter

utbildningsutskottet att så kommer att bli fallet.

Med hänvisning till vad som här har anförts

föreslår utskottet avslag på motionsyrkandet.

Beträffande den i motionens yrkande 2 väckta frågan

om gömda barns möjligheter till bl.a. skolgång

hänvisar socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande

till sin tidigare redovisade principiella hållning i

fråga om personer som håller sig undan

verkställigheten av ett avlägsnandebeslut (bet.

1996/97:SfU5,

s. 96 f.). Utskottet anförde bl.a. att

utlänningslagstiftningen bygger på tanken att den

som har fått ett beslut om att lämna landet gör det

självmant. Enligt utskottet var det ett allvarligt

problem, att många personer kunde antas hålla sig

gömda i Sverige kanske under långa tider. Särskilt

allvarligt ansåg utskottet det vara när barn finns

med i bilden med hänsyn till riskerna för att barnet

skadas i sin hälsa och utveckling.

I yttrandet redogör socialförsäkringsutskottet för

Migrationsverkets arbete med att uppmärksamma och ge

stöd till barnfamiljer som verkar vara i riskzonen

för att gömma sig. Det är enligt utskottet givet att

barn i familjer som saknar tillstånd att vistas i

Sverige och som håller sig undan myndigheterna

regelmässigt lever under svåra förhållanden. Därför

är det av stor vikt att olika åtgärder vidtas liksom

att projekt initieras och utvecklas i syfte att

förhindra att barnfamiljer gömmer sig. Utskottet

konstaterar att möjligheten till utbildning är av

stor betydelse även för barn som inte har rätt att

vistas i Sverige. Utskottet är dock inte berett att

förorda att även gruppen gömda barn skall ges en

uttrycklig rätt till utbildning m.m. utan föreslår

att utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet ställer sig bakom vad

socialförsäkringsutskottet anför i frågan. Rätten

till utbildning bör inte gälla barn som hålls gömda

inför verkställighet av ett beslut om avvisning

eller utvisning. Som regeringen påpekar i

propositionen (s. 19) får dock en kommun ta emot en

elev som inte räknas som bosatt i Sverige, såväl i

grundskolan som i gymnasieskolan. Utskottet

konstaterar också att det i en del kommuner fungerar

så i praktiken, varför en utredning inte torde vara

nödvändig.

Utskottet avstyrker motion 2000/01:Ub48 yrkande 2.

Statlig ersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 2 b kap. 10 b och 10 c §§ samt 9 kap.

6,

6 a, 8 a och 8 c §§. Ändringarna innebär att

en kommun är skyldig att lämna bidrag till en

fristående skola som tar emot asylsökande

barn m.fl. med samma belopp som kommunen får

i ersättning enligt förordningen om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning

för flyktingmottagande m.m. utgår ersättning till

kommuner för kostnader avseende

grundskoleundervisning för barn till utlänningar som

avses i 1 § första stycket 1 och 2 samt 8 § andra

och tredje styckena lagen (1994:137) om mottagande

av asylsökande m.fl. Ersättningen beslutas och

betalas av Migrationsverket.

Propositionen

Asylsökande barn m.fl. och deras föräldrar skall

enligt propositionen kunna välja en fristående skola

för utbildning i förskoleklass, grundskola

respektive gymnasieskola. I propositionen föreslår

regeringen tillägg i de bestämmelser i skollagen som

reglerar en kommuns skyldighet att för en elevs

utbildning i en fristående skola lämna bidrag till

den fristående skolan, nämligen i 2 b kap. 10 b och

10 c §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§. Av de

föreslagna nya bestämmelserna framgår att

bidragsbeloppet till fristående skolor som tar emot

asylsökande barn och ungdomar m.fl. skall vara

detsamma som det belopp som kommunen kan få i

statlig ersättning för en sådan elev.

I anslutning till förslaget till skollagsändringar

lämnar regeringen en redogörelse för sin bedömning

om den kommande statliga ersättningen till

kommunerna för undervisning m.m. av asylsökande barn

och ungdomar. Enligt regeringen bör den statliga

ersättningen till kommunerna för kostnader avseende

undervisning i grundskolan för asylsökande barn

m.fl. höjas. Samma ersättning bör lämnas för

undervisning i skolformer motsvarande grundskolan.

Vidare bör det införas en statlig ersättning till

kommuner avseende allmän förskola för asylsökande

barn m.fl. i åldern 4-5 år, en ersättning till

kommuner avseende förskoleklass för dessa barn samt

en ersättning till kommuner avseende

gymnasieutbildning för asylsökande ungdomar m.fl.

Regeringen anger vilka belopp som är tänkta att utgå

i de olika fallen (prop. s. 24).

Enligt redovisningen i propositionen för

förslagens ekonomiska konse-kvenser beräknas

reformen öka de statliga kostnaderna för mottagande

av asylsökande barn m.fl. med ca 40 miljoner kronor

fr.o.m. 2002 och ca

50 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Medel för den

föreslagna reformen beräknades i 2001 års ekonomiska

vårproposition under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar (prop. 2000/01:100, yttr. SfU5y, bet.

FiU20, rskr. 288). I budgetpropositionen för 2002

finns ifrågavarande medel anvisade under anslaget

Mottagande av asylsökande (prop. 2001/02:1, utg.omr.

8). Budgetförslaget i denna del behandlas av

socialförsäkringsutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar föreslagna

ändringar i skollagens bestämmelser om bidrag till

fristående skolor. Därigenom föreskrivs skyldighet

för en kommun att till en fristående skola som tar

emot en asylsökande elev, eller en elev som vistas i

Sverige under liknande omständigheter, lämna bidrag

för eleven med samma belopp som kommunen får i

ersättning enligt förordningen om statlig ersättning

för flyktingmottagande m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen även antar

förslaget i övrigt till ändring i skollagen. I detta

ligger att samtliga i propositionen föreslagna

ändringar i skollagen kan träda i kraft den 1

januari 2002.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Utbildning m.m. i avvaktan på

avvisning eller utvisning, m.m.

(punkterna 2 och 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2

och 3 borde ha följande lydelse:

2. Utbildning m.m. i avvaktan på avvisning

eller utvisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub48 yrkan-de

1.

3. Skolgång m.m. för gömda barn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub48 yrkan-de

2.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning bör också de barn som fått

avslag på sin asylansökan ges rätt till utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i avvaktan på

att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut

verkställs. Väntan på verkställighet kan i många

fall bli mycket lång. Ofta handlar det om flera

månader, ibland t.o.m. om år. Detta kan bero på att

mottagarlandet inte är berett att ta emot de

hemvändande medborgarna eller att en familjemedlem

på grund av sjukdom tvingas stanna i Sverige.

Oavsett vad orsaken är måste dessa barn ges en

dräglig tillvaro under tiden fram till

verkställighet, och därför är t.ex. skolgång under

väntetiden en viktig rättighet. Jag anser i enlighet

med yrkande 1 i motion 2000/01:Ub48 att kommunerna

skall åläggas en skyldighet att erbjuda utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn som

väntar på avvisning eller utvisning. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionsyrkandet.

Det är inte svårt att inse att barn som hålls

gömda inför verkställighet av ett avvisnings- eller

utvisningsbeslut befinner sig i en mycket utsatt

situation. Barnen, som inte själva har valt att

befinna sig gömda i annat land, kan inte lastas för

den situation de befinner sig i. Skolan är för dessa

barn betydelsefull och skulle kunna bidra till att

ge vardagen ett innehåll samtidigt som barnen kan få

den kunskap som de så väl behöver. Det omgivande

samhället har alltid ett ansvar för att barn som

hamnat i en svår situation får det stöd de behöver.

Därför måste, enligt min mening, skolan och

förskolan på olika sätt försöka ta ansvar för barn

som hålls gömda. På vissa håll i Sverige har skolor

redan erbjudit gömda barn skolgång. Det borde därför

utredas vilka olika möjligheter som kan finnas att

mer generellt erbjuda även de gömda barnen skolgång.

Skolverket bör ges i uppdrag att, i samarbete med

övriga berörda myndigheter, utreda denna fråga. Vad

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub48 yrkande 2.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:115 Asylsökande

barns skolgång m.m. föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100).

Lagförslaget finns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Motionen

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade

motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2000/01:Ub48 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommuner skall

vara skyldiga att erbjuda utbildning inom det

offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg även till de barn som väntar på

utvisning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gömda barns

möjlighet till skolgång, förskoleverksamhet samt

skolbarnsomsorg.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

BILAGA 3

Socialförsäkringsutskottets yttrande

2000/01:SfU8y

Asylsökande barns skolgång

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 26 april 2001 berett

socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 2000/01:115 Asylsökande barns

skolgång m.m. jämte eventuella motioner i de delar

som berör socialförsäkringsutskottets

beredningsområde. En motion har därefter väckts med

anledning av propositionen, nämligen motion

2000/01:Ub48 av Ulf Nilsson m.fl. (fp).

Propositionen

I propositionen föreslås att skollagen (1985:1100)

ändras så att regeringen i förordning kan meddela

föreskrifter om mottagande i förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg av barn som inte räknas som bosatta

i Sverige. De barn som omfattas av 1 § första

stycket 1-3 lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl. (LMA) bör enligt regeringens

bedömning ha tillgång till utbildning inom det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt

till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i

huvudsak samma villkor som gäller för barn som är

bosatta i Sverige. Förslaget omfattar därmed

asylsökande barn och barn som beviljats

tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.

4 a § utlänningslagen (s.k. massflyktingar) liksom

barn som av andra skäl ansökt om uppehållstillstånd

i Sverige och getts rätt att vistas här medan

ansökan prövas. Rätten till utbildning inom

grundskolan och motsvarande skolformer bör inte

medföra någon skolplikt och barnen bör tas emot i

det offentliga skolväsendet så snart det är lämpligt

med hänsyn till barnets personliga förhållanden.

Mottagandet bör dock ske senast en månad efter

barnets ankomst till Sverige. Rätten till

gymnasieutbildning bör gälla om studierna påbörjas

före 18 års ålder.

I propositionen görs vidare bedömningen att den

statliga ersättningen till kommunerna för kostnader

avseende undervisning i grundskolan för asylsökande

barn m.fl. bör höjas och en statlig ersättning till

kommuner avseende allmän förskola för asylsökande

barn m.fl. i åldern 4-5 år införas. En ersättning

till kommuner avseende förskoleklass för dessa barn

bör också införas, liksom ersättning till kommuner

avseende gymnasieutbildning för asylsökande ungdomar

m.fl.

Motionen

Ulf Nilsson m.fl. (fp) begär i motion Ub48 yrkande 1

ett tillkännagivande om att kommuner skall vara

skyldiga att erbjuda utbildning inom det offentliga

skolväsendet, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

även till de barn som väntar på utvisning.

Motionärerna anser att det av propositionen tydligt

borde framgå att också de barn som fått avslag på

sin asylansökan skall få rätt till skolgång i väntan

på utvisning, som i många fall kan bli mycket lång.

En orsak kan enligt motionärerna vara att

mottagarlandet inte är berett att ta emot de

hemvändande medborgarna.

I yrkande 2 begär motionärerna ett

tillkännagivande om gömda barns möjlighet till

skolgång, förskoleverksamhet samt skolbarnsomsorg.

Barn som hålls gömda inför verkställighet befinner

sig enligt motionärerna i en mycket utsatt

situation. På vissa håll har skolor redan på olika

sätt erbjudit gömda barn skolgång. Det bör därför

utredas vilka olika möjligheter som kan finnas att

erbjuda dessa barn t.ex. skolgång och förskola.

Utskottets bedömning

I betänkande 1998/99:SfU5 (s. 43 och 44) framhöll

utskottet att utbildning är en grundläggande

förutsättning för att de barn och ungdomar som

kommer till Sverige som asylsökande och som senare

eventuellt erhåller uppehållstillstånd här på ett

bra sätt skall kunna integreras i det svenska

samhället. Även om de inte får uppehållstillstånd

här är utbildning under tiden de vistas i Sverige av

stor betydelse för dem när de återvänder till

hemlandet. Av naturliga skäl föreligger vissa

speciella svårigheter med de asylsökande barnens och

ungdomarnas skolgång. Det tar tid att lära sig ett

nytt språk, och många har svåra traumatiska

upplevelser bakom sig som kräver särskilda insatser.

Utskottet, som påpekade att asylsökande barn och

ungdomar har rätt till grundskoleundervisning men

inte till gymnasieundervisning, föreslog en

kartläggning av hur många asylsökande ungdomar som

utnyttjar den svenska undervisningen, vilka resurser

som krävs för att de skall kunna tillgodogöra sig en

gymnasial undervisning samt kostnaderna härför.

Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till

känna (rskr. 1998/99:162).

Regeringens förslag får sägas ligga i linje med

vad utskottet tidigare anfört i frågan. Utskottet

ser därför positivt på förslaget om att införa en

rätt för asylsökande barn m.fl. att få tillgång till

utbildning, förskola och skolbarnsomsorg på i

huvudsak samma villkor som gäller för barn som är

bosatta i Sverige.

Beträffande rätten till utbildning delar utskottet

regeringens bedömning att en individuell bedömning

utifrån barnets bästa måste göras i varje särskilt

fall. Barn som kommer till Sverige från andra länder

har mycket skiftande kunskaper, erfarenheter och

behov. Vissa barn kommer från tidigare välfungerande

skolor i hemlandet medan andra aldrig haft möjlighet

att gå i skolan. Innehållet och uppläggningen av

skolverksamheten måste därför utformas utifrån en

bedömning av varje enskilt barns behov och

förutsättningar. För vissa barn är kanske skolgången

ett stöd för att finna en struktur i tillvaron medan

andra kanske inte orkar delta i undervisning lika

många timmar som andra barn. Även om det i praktiken

innebär att barnens undervisning tidsmässigt måste

anpassas efter barnets behov är det dock inte

aktuellt med någon begränsning i bestämmelserna för

rätt till utbildning.

Såvitt gäller förskola och skolbarnsomsorg innebär

förslaget att asylsökande barn m.fl. i åldern 1-6 år

skall erbjudas förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg om föräldrarna förvärvsarbetar eller

studerar eller om barnet har ett eget behov.

Utskottet anser att en individuell prövning utifrån

barnets egna behov och möjligheter även skall gälla

förskolan och skolbarnsomsorgen. Som framhålls i

propositionen är den svenska förskolan emellertid

viktig också genom att den kan bidra till att ge de

asylsökande barnen kontinuitet och trygghet. Enligt

utskottets mening gäller detta i lika hög grad

skolbarnsomsorgen. Barnen i fråga har skilts från

släktingar och vänner och lämnat det språk de delade

med sin omgivning. Vissa barn har upplevt våld av

olika slag. Både förskolan och skolbarnsomsorgen kan

vidare ge barnen möjlighet till social kontakt med

andra barn och vuxna samt stimulans till personlig

utveckling.

Vad gäller barn som väntar på avvisning eller

utvisning har utskottet erfarit att barn som redan

går i skolan får fortsätta med det även i avvaktan

på verkställighet. Någon formell skyldighet för

kommunen att låta barnet gå kvar i skolan föreligger

dock inte. Såvitt gäller asylsökande barn har det

hittills inte funnits någon skyldighet för

kommunerna att ta emot dessa barn i den kommunala

förskolan eller skolbarnsomsorgen. I vissa kommuner

har dessa barn ändå tagits emot i förskolan.

Utskottet anser det naturligt att i dessa fall

jämföra med vad som föreskrivs i LMA om rätten till

bistånd. Enligt 11 § LMA upphör rätten till bistånd

(t.ex. dagersättning och särskilt bidrag) när

utlänningen lämnar landet. Den som håller sig undan

så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte

kan verkställas har enligt 12 § däremot inte rätt

till bistånd. Enligt utskottets mening är det

närmast självklart att barnen under motsvarande

förutsättningar skall få gå kvar i skolan och

skolbarnsomsorgen liksom i förskolan till dess att

de lämnar landet. Utskottet förutsätter att så

kommer att bli fallet.

Beträffande frågan om gömda barns möjligheter till

bl.a. skolgång vill utskottet hänvisa till sitt av

riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU5 (s. 96

och 97), vari utskottet redovisade sin principiella

hållning i fråga om personer som håller sig undan

verkställigheten av ett avlägsnandebeslut. Utskottet

anförde bl.a. att utlänningslagstiftningen bygger på

tanken att den som har fått ett beslut om att lämna

landet gör det självmant. Enligt utskottet var det

ett allvarligt problem, att många personer kunde

antas hålla sig gömda i Sverige kanske långa tider.

Särskilt allvarligt ansåg utskottet det vara när

barn finns med i bilden med hänsyn till riskerna för

att barnet skadas i sin hälsa och utveckling.

Utskottet underströk betydelsen av väl motiverade

beslut för att skapa förståelse för att ansökningar

om uppehållstillstånd avslås, när sökandena inte har

tillräckliga skäl att stanna i landet.

Socialstyrelsen och Migrationsverket har på

uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av barn

som lever gömda i syfte att undgå att ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs. Av

rapporten När barn lever gömda (SoS-rapport 1999:5)

framgår bl.a. att de frågor som utretts är hur många

barn det är som lever gömda, varför de är gömda och

hur de påverkas under den tid de lever gömda på kort

och lång sikt. Enligt rapporten var det vid

årsskiftet 1998/99 ca 300 barn med slutligt

avlägsnandebeslut som var efterlysta. Bland dem

fanns troligen en del som lämnat landet utan att

polisen fått kännedom om det.

Frivilligorganisationerna kände till 150 barn som

levde gömda. De sammanställningar som gjorts och

annat material som inhämtats av utredningen tydde på

att det innebär stora risker för ett barns

hälsotillstånd att leva gömt. Avgörande för hur

barnen psykiskt klarar tiden som gömda är i vilken

utsträckning deras föräldrar sviktar i sin

omsorgsförmåga under denna tid. Möjligheten att få

gå kvar i skolan är också enligt rapporten av stor

betydelse.

Härefter har regeringen i enlighet med en

överenskommelse mellan staten och

Landstingsförbundet i mars 2000 beslutat att barn

som hålls gömda inför verkställigheten av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut skall

tillförsäkras hälso- och sjukvård samt tandvård på

samma grunder som asylsökande barn. Landstingen får

därmed en statlig ersättning för denna vård.

Frivilligorganisationerna har framfört att de avser

att medverka till att dessa barn kommer till lämplig

vårdgivare.

I regeringens skrivelse Barn - här och nu (skr.

1999/2000:137, s. 68 och 69) finns en redogörelse

för Migrationsverkets s.k. barnprojekt. En del av

projektet syftar till att förbättra

förutsättningarna för att de som får ett

avlägsnandebeslut förstår och accepterar beslutet. I

barnskrivelsen anges att detta är en viktig del i

arbetet med att förhindra att barnfamiljer gömmer

sig. Det avslutade s.k. språkvårdsprojektet har

medfört att besluten nu motiveras på ett för

familjerna mer förståeligt sätt. Även

Migrationsverkets återvändandearbete skall enligt

barnskrivelsen utvecklas ytterligare eftersom det är

väsentligt att återvändandeperspektivet hålls öppet

under hela asylprocessen genom att t.ex. alternativa

lösningar för familjens, såväl föräldrarnas som

barnens, framtid diskuteras. Migrationsverket

utvecklar vidare ett s.k. early warning system för

att uppmärksamma och ge stöd till barnfamiljer som

verkar vara i riskzonen för att gömma sig. Ett nära

samarbete mellan Migrationsverkets mottagnings- och

asylenheter, men också med Utlänningsnämnden, skall

därför enligt barnskrivelsen utvecklas. Syftet är

att få ett underlag för en systematisk uppföljning

av vilka familjer som valt att gömma sig och vilka

omständigheter som förelegat i dessa fall.

Det är enligt utskottet givet att barn i familjer

som saknar tillstånd att vistas i Sverige och som

håller sig undan myndigheterna regelmässigt lever

under svåra förhållanden. Det är därför av stor vikt

att olika åtgärder vidtas liksom att projekt

initieras och utvecklas i syfte att förhindra att

barnfamiljer gömmer sig. Utskottet konstaterar att

möjligheten till utbildning är av stor betydelse

även för barn som inte har rätt att vistas i

Sverige. Utskottet är dock inte berett att förorda

att även gruppen gömda barn skall ges en uttrycklig

rätt till utbildning m.m.

Med det anförda föreslår utskottet att

utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag

och avstyrker motion Ub48.

Stockholm den 31 maj 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Mariann Ytterberg (s), Göran Lindblad

(m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny

Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-Maria

Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Margareta

Cederfelt (m), Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson

(v).

Avvikande meningar

1. Utbildning m.m. i avvaktan på avvisning

eller utvisning

av Bo Könberg (fp), Fanny Rizell (kd) och Magda

Ayoub (kd).

Enligt vår uppfattning bör också de barn som

fått avslag på sin asylansökan ges rätt till

skolgång, skolbarnsomsorg och förskola i

avvaktan på att ett avvisnings- eller

utvisningsbeslut verkställs. Väntan på

verkställighet kan i många fall bli mycket

lång. Ofta handlar det om flera månader, ibland

t.o.m. år. En orsak kan vara att mottagarlandet

inte är berett att ta emot de hemvändande

medborgarna eller att en familjemedlem på grund

av sjukdom tvingas stanna i Sverige. Oavsett

vad orsaken är måste dessa barn ges en dräglig

tillvaro under tiden fram till verkställighet,

och därför är t.ex. skolgång under väntetiden

en viktig rättighet. Vi anser att kommunerna

skall vara skyldiga att erbjuda skolgång,

förskola och skolbarnsomsorg till barn som

väntar på avvisning eller utvisning och att

detta bör ges regeringen till känna. Med det

anförda föreslår vi att utbildningsutskottet

tillstyrker motion Ub48 yrkande 1.

2. Gömda barn

av Bo Könberg (fp).

Det är inte svårt att inse att barn som hålls

gömda inför verkställighet av ett avvisnings- eller

utvisningsbeslut befinner sig i en mycket utsatt

situation. Barnen, som inte själva har valt att

befinna sig gömda i annat land, kan inte lastas för

den situation de befinner sig i. Skolan är för dessa

barn betydelsefull och skulle kunna bidra till att

ge vardagen ett innehåll samtidigt som barnen kan få

den kunskap som de så väl behöver. Det omgivande

samhället har alltid ett ansvar för att barn som

hamnat i en svår situation får det stöd de behöver.

Därför måste, enligt min mening, skolan och

förskolan på olika sätt försöka ta ansvar för barn

som hålls gömda. På vissa håll i Sverige har skolor

redan erbjudit gömda barn skolgång. Det borde därför

utredas vilka olika möjligheter som kan finnas att

mer generellt erbjuda även de gömda barnen skolgång.

Skolverket bör ges i uppdrag att, i samarbete med

övriga berörda myndigheter, utreda denna fråga.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Med det anförda anser jag att

utbildningsutskottet bör tillstyrka motion Ub48

yrkande 2.