Bet. 2001/02:UBU4

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU4

Högskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas propositionerna 2001/02:15

Den öppna högskolan, 2001/02:19 Upphävande av lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna, punkt 2 i

proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i

innovationssystemet samt Riksdagens revisorers

förslag Högskoleutbildningens utveckling

(2000/01:RR10) och motionsyrkanden i anslutning

härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag i propositionerna 2001/02:15 och

2001/02:19 och avslår samtliga berörda

motionsyrkanden. Enligt regeringens förslag införs i

högskolelagen en bestämmelse om att universitet och

högskolor aktivt skall främja och bredda

rekryteringen till högskolan. Målen för

grundutbildningen, som anges i högskolelagens 1 kap.

9 §, omformuleras. Utskottet tillstyrker riktlinjer

för behörighet och urval som innebär att en person

som inte har formell behörighet, men som kan visa

att hon ändå har förutsättningar att tillgodogöra

sig den sökta utbildningen (s.k. reell behörighet),

skall anses behörig. Antalet standardbehörigheter

skall minska. Styrelsen för respektive lärosäte

skall få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder

som skall användas vid varje antagningstillfälle vid

antagningen till högst 10 % av antalet tillgängliga

platser som vänder sig till nybörjare.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet har reserverat sig på många punkter. De

gäller bl.a. ändringarna i högskolelagen (m),

riktlinjerna för behörighet och urval (m, kd, c och

fp), gymnasieexamen (m och fp), möjligheten att

antas till forskarutbildning för licentiatexamen (m,

c och fp), kravet på högskolepedagogisk utbildning

(m, fp), högskolans styrning (m, kd och fp) och

politiseringen av högskolestyrelserna (m och fp).

Riksdagen bör enligt utskottet inte göra några

tillkännagivanden till regeringen enligt förslagen

från Riksdagens revisorer.

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition

2001/02:2 att holdingbolag, efter beslut av

regeringen i varje enskilt fall, skall kunna

inrättas vid alla universitet och högskolor.

Holdingbolagen skall, utöver hittillsvarande

uppgifter inom forsknings- och utvecklingsarbete,

också kunna bilda dotterbolag för

uppdragsutbildning. Folkpartiet reserverar sig mot

regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagreglering av universitets och

högskolors ansvar för rekrytering

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2001/02:15 till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 5

§. Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i

propositionen i denna del och avslår motion

2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.

Reservation 1 (m) - delvis

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub1 yrkande

1, 2001/02:Ub2 yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub3

yrkande 3, 2001/02:Ub5 yrkande 3, 2001/02:Ub261

yrkande 6 och 2001/02:Ub499.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

3. Åtgärder i övrigt för att förbättra

rekryteringen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub325

yrkandena 4 och 5, 2001/02:Ub359, 2001/02:Ub526

och 2001/02:Ub546 yrkande 2.

Reservation 1 (m) - delvis

4. Utredning om framtidens

utbildningssystem

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub336.

Reservation 4 (kd) - delvis

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i

avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4 i proposition

2001/02:15. Därmed bifaller riksdagen punkt 2 i

propositionen och avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 3 och 4, 2001/02: Ub3 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,

2001/02:Ub261 yrkande 4, 2001/02:Ub283,

2001/02:Ub319, 2001/02:

Ub447 yrkande 14 och 2001/02:Ub546 yrkande 1.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

6. Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub3 yrkande

4, 2001/02:Ub5 yrkande 2, 2001/02:Ub221 yrkandena

7 och 8 samt 2001/02:Ub483 yrkande 10.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

7. Betygssättningen i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 22 och 2001/02: Ub321 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m) - delvis

8. Åtgärder för att främja livslångt

lärande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande

9, 2001/02:Ub243 och 2001/02:Ub481.

Reservation 2 (c) - delvis

9. Forskarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande

10, 2001/02:Ub5 yrkandena 4 och 5 och

2001/02:Ub261 yrkande 22.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

10. Högskolans samverkansuppgift

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande

9 och 2001/02: Ub269 yrkandena 1 och 2.

Reservation 4 (kd) - delvis

11. Mål för grundläggande

högskoleutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2001/02:15 till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 9

§. Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i

propositionen i denna del och avslår motion

2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.

Reservation 1 (m) - delvis

12. Ändring i högskolelagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2001/02:15 till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) i de delar det inte

omfattas av utskottets förslag i det föregående.

Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i propositionen

i denna del och avslår motion 2001/02:Ub3 yrkande

5 i denna del.

13. Högskolepedagogisk utbildning och

forskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 7 och 11, 2001/02: Ub4 yrkande 5,

2001/02:Ub5 yrkande 6 och 2001/02:Ub552 yrkande

4.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

14. Distansutbildning

Riksdagen upphäver lagen (1991:1108) om statens

skolor för vuxna och bifaller därmed proposition

2001/02:19. Vidare godkänner riksdagen vad

regeringen föreslagit om avveckling av

Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).

Därmed bifaller riksdagen punkt 3 i proposition

2001/02: 15. Samtidigt avslår riksdagen

motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 13, 2001/02:N262

yrkande 11 i denna del samt 2001/02:N263 yrkande

7.

Reservation 2 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

15. Kortare yrkesutbildningar inom

högskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub5

yrkandena 7 och 8, 2001/02: Ub261 yrkande 5 och

2001/02:Ub436.

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

16. Högskolans styrning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande

1, 2001/02:Ub229, 2001/02:Ub255, 2001/02:Ub261

yrkande 1, 2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9,

2001/02:So637 yrkande 11 samt 2001/02:N262

yrkande 11 i denna del.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

17. Bildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub254 yrkandena

3 och 4.

Reservation 1 (m) - delvis

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub24

yrkande 2, 2001/02:Ub261 yrkande 24 och

2001/02:Ub546 yrkande 5.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

19. Utländska akademiker

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande

5, 2001/02:Ub241 yrkandena 2 och 3,

2001/02:Ub494, 2001/02:Ub533 yrkande 2, 2001/02:

Sf399 yrkande 29 och 2001/02:A391 yrkande 9.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 8 och 12, 2001/02: Ub4 yrkande 10,

2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena

12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322 yrkande

15, 2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7,

2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390 yrkande

5.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

21. Försäljning av utbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub4 yrkande 12.

Reservation 4 (kd) - delvis

22. Redovisning av grundutbildningens

kostnader

Riksdagen avslår punkt 1 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR10.

23. Grundutbildningens högskolemässiga

kvalitet

Riksdagen avslår punkt 2 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR10 samt motion

2000/01:Ub24 yrkande 1.

Reservation 4 (kd) - delvis

24. Redovisning av grundutbildningens

resultat

Riksdagen avslår punkt 3 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR10.

25. Högskoleverkets roll

Riksdagen avslår punkt 4 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR10 samt motion

2001/02:Ub261 yrkandena 7 och 8.

Reservation 3 (fp) - delvis

26. Holdingbolag

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

principerna för bildande av holdingbolag knutna

till universitet och högskolor. Därmed bifaller

riksdagen punkt 2 i proposition 2001/02:2 och

avslår motionerna 2001/02:Ub376 yrkande 1,

2001/02:N9 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:N10

yrkande 1.

Reservation 3 (fp) - delvis

27. Vinst på externt forskningskapital

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub386.

Reservation 4 (kd) - delvis

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N9 yrkande

14 och 2001/02:N263 yrkande 8.

Reservation 4 (kd) - delvis

Reservation 2 (c) - delvis

Stockholm den 20 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),

Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill

(m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s),

Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp), Kalle Larsson (v) och Matz Hammarström

(mp).

2001/02

UbU4

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas proposition 2001/02:15 Den

öppna högskolan och den därtill anknytande

proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna samt

motionsyrkanden i anslutning till dessa. Vidare

behandlas Riksdagens revisorers förslag

Högskoleutbildningens utveckling (förs.

2000/01:RR10) och en motion som väckts med anledning

av förslaget. Slutligen behandlas punkt 2 i

regeringens förslag i proposition 2001/02:2 FoU och

samverkan i innovationssystemet, som av

näringsutskottet har överlämnats till

utbildningsutskottet tillsammans med fem

motionsyrkanden.

Propositionen Den öppna högskolan

I propositionen lämnar regeringen tre förslag för

riksdagens ställningstagande. Vidare redovisas

regeringens bedömningar inom ett flertal områden som

berör universitet och högskolor. Det gäller

rekryteringen till högskolan och åtgärder för att

bredda denna, tillträde till grundläggande

högskoleutbildning, högskolans roll i livslångt

lärande, pedagogisk förnyelse, inrättande av ett

svenskt nätuniversitet, kortare yrkesutbildningar,

en ny inriktning inom magisterexamen, högskolans

styrning, högskolans ledning, tillvaratagande av

utländska akademikers kompetens samt ökad

internationell rörlighet.

Regeringens förslag och bedömningar bygger på

resultaten från ett stort antal utredningar. Dessa

är:

1. Mångfaldsutredningen (dir. 1999:79) som lämnat

slutbetänkandet Mångfald i högskolan

Reflektioner och förslag om social och etnisk

mångfald i högskolan (SOU 2000:47)

2. Högskoleverkets skrivelse i juni 2000 rörande

tillträde till högre utbildning (dnr

U2000/2616/ST)

· PM från en tjänstemannagrupp inom

Utbildningsdepartementet med förslag till

åtgärder avseende rekryteringen till högskolan

(dnr U2000/2706/ST)

· Högskoleverkets rapport 1999:16R Ny inriktning

inom magisterexamen

· Utredningen om rekrytering av utländska studenter

till Sverige (dir. 1999:100) som lämnat

betänkandet Advantage Sweden Insatser för ökad

rekrytering av utländska studenter till den

svenska högskolan (SOU 2000:92)

·

· Utredningen om högskolans styrning (dir. 1999:70)

som lämnat betänkandet Högskolans styrning (SOU

2000:82)

·

· Utredningen om högskolans ledning (dir. 2000:18)

som lämnat betänkandet Högskolans ledning (SOU

2000:101)

·

· Kommittén för pedagogisk förnyelse av den högre

utbildningen (dir. 2000:24) som lämnat

betänkandet Nya villkor för lärandet i den högre

utbildningen (SOU 2001:13)

Utredningen om kortare yrkesutbildningar i högskolan

(dir. 2001:9) som lämnat delbetänkandet En ny

yrkeshögskoleutbildning (SOU 2001:40)

Regeringens bedömningar bygger också på arbete som

utförts av Högskoleverket när det gäller Diploma

Supplement och användningen av European Credit

Transfer System samt synpunkter på Europeiska

kommissionens memorandum om livslångt lärande.

Vidare har Integrationsverket och Högskoleverket

gemensamt lämnat en skrivelse med förslag om

satsningar på kompletterande utbildningar för

utländska akademiker (dnr U2001/2109/UH). Därutöver

har ett antal andra rapporter och arbetsrapporter

från Högskoleverket legat till grund för regeringens

arbete med propositionen.

I propositionen Den öppna högskolan aviseras det

lagförslag som regeringen därefter lagt fram i

proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna.

Riksdagens revisorers förslag

Högskoleutbildningens utveckling

Revisorernas förslag bygger på fyra delrapporter (rapporterna

1999/2000:3 Högskoleverkets granskande och främjande

roll, 1999/2000:9 Högskoleutbildning i

samhällsekonomisk belysning, 2000/01:1

Grundutbildningens högskolemässighet och 2000/01:4

Resursanvändningen inom högskolans grundutbildning).

Samtliga fyra rapporter har remissbehandlats innan

revisorerna lagt fram sitt förslag till riksdagen.

Propositionen FoU och samverkan i

innovations-

systemet

Punkt 2 i regeringens förslag i

propositionen gäller holdingbolag vid

universitet och högskolor. Detta förslag

aviseras i budgetpropositionen för 2002,

utgiftsområde 16, s. 95 f.

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet tar först upp regeringens förslag och

bedömningar i propositionen Den öppna högskolan och

de motionsyrkanden som anknyter till dessa. Därvid

behandlas också proposition 2001/02:19. Därefter tar

utskottet upp Riksdagens revisorers förslag och

därtill anknytande motionsyrkanden. Slutligen tar

utskottet upp förslaget om holdingbolag i

propositionen FoU och samverkan i

innovationssystemet och de motionsyrkanden som

anknyter till detta.

Rekrytering till högskolan

Regeringen redovisar i proposition 2001/02:15

statistik som beskriver utvecklingen när det gäller

social och etnisk rekrytering till högre utbildning.

Social snedrekrytering, dvs. att barn till

föräldrar från vissa sociala grupper oftare än andra

barn når högre utbildningsnivåer, råder både när det

gäller gymnasieskolans nationella program och när

det gäller högskoleutbildning. En viss utjämning har

skett, särskilt tydligt under perioden från 1930-

talet till 1970-talet. Den expansion av högskolan

som ägt rum under 1990-talet har också haft

betydelse för utvecklingen i breddande och

utjämnande riktning.

När det gäller etnisk bakgrund konstaterar

regeringen att Högskoleverket i sin årsrapport 2001

visar att ungdomar med utländsk bakgrund totalt sett

endast är svagt underrepresenterade bland de

studerande i högskolan. Dock visar annan statistik

att ungdomar som inte är födda i Sverige eller som

har föräldrar som är födda utomlands går vidare till

högre utbildning i lägre utsträckning än svenskfödda

med svenska föräldrar. Sambandet mellan föräldrarnas

utbildningsnivå och andelen högskolestuderande är

emellertid starkare än sambandet mellan föräldrarnas

födelseland och andelen högskolestuderande.

Regeringen anser att det behövs åtgärder för att

nå en breddad rekrytering. Därför föreslår

regeringen en ändring i högskolelagen. Vidare avser

regeringen att inrätta en rekryteringsdelegation och

uppmana lärosätena att upprätta lokala

handlingsplaner för rekrytering. En breddning av

basåret och ett högskoleintroducerande samarbete

mellan högskola och komvux ingår också bland

åtgärderna.

Lagreglering av universitets och högskolors

ansvar för rekrytering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ett tillägg i

högskolelagen om att högskolorna aktivt skall

främja och bredda rekryteringen till

högskolan. Moderaternas förslag om avslag på

detta avstyrks.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring i 1 kap. 5 §

högskolelagen (1992:1434), nämligen tillägg av ett

nytt tredje stycke där det föreskrivs att

högskolorna skall aktivt främja och bredda

rekryteringen till högskolan. Lagförslaget finns i

bilaga 2 i detta betänkande.

I propositionen meddelas också att regeringen i

budgetpropositionen avsätter 40 miljoner kronor per

år under tre år för en rekryteringsdelegation, som

skall stimulera rekryteringsaktiviteter vid

universitet och högskolor.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub3 att riksdagen skall avslå regeringens

förslag till lagändring (yrk. 5 i denna del).

Ändringen i högskolelagen kommer inte att resultera

i annat än möjligen lite mer byråkrati, skriver

motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändring i 1 kap. 5 § högskolelagen och

avslår motionsyrkandet i denna del.

Regeringens målsättning att 50 % av en årskull

skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års

ålder och att studentpopulationen i socialt och

etniskt avseende i ökad utsträckning skall spegla

befolkningens sammansättning i stort är enligt

utskottets mening angelägen. För tillväxt och

välfärd har det avgörande betydelse att befolkningen

är välutbildad. Genom en breddad rekrytering, som

gör att högskolan i större utsträckning når ut till

de grupper i samhället som hittills inte sökt sig

dit i så stor omfattning, kommer man att kunna uppnå

en social och kulturell blandning i studentgrupperna

som bidrar till förståelse och minskar etniska

fördomar och klassfördomar, samtidigt som högskolans

legitimitet i samhället förstärks. Detta betraktar

utskottet som viktiga kvalitetsvinster, som inte kan

uppnås utan aktiva insatser från universiteten och

högskolorna själva. Det finns enligt utskottets

mening god anledning att markera detta genom den

föreslagna nya bestämmelsen i högskolelagen.

Basår och collegeutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden som för

fram invändningar mot regeringens planer på

breddad basårsutbildning och s.k.

collegeutbildning där högskolor samverkar med

komvux i syfte att främja rekryteringen till

högskolan.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (c) och 3

(fp).

Propositionen

Under ett antal år har lärosätena i

rekryteringsfrämjande syfte anordnat s.k. basår, en

behörighetsgivande förutbildning som är avsedd att

ge behörighet till naturvetenskaplig eller teknisk

högskoleutbildning. Denna verksamhet har enligt

regeringens bedömning varit framgångsrik både ur den

enskildes och ur samhällets perspektiv och har

påtagligt bidragit till att rekrytera studenter till

naturvetenskaplig och teknisk utbildning bland

personer som inte gått naturvetenskapligt program

eller motsvarande i gymnasieskolan. Den har också

bidragit till att öka andelen kvinnor på

naturvetenskaplig och teknisk utbildning inom

högskolan.

Regeringen anser att basårsutbildning bör kunna

anordnas i anslutning till alla högskoleprogram där

antalet behöriga sökande erfarenhetsmässigt är lägre

än antalet planerade platser. Det är också rimligt

att i detta sammanhang ta hänsyn till

arbetsmarknadens behov.

Med tanke på personer som känner sig osäkra inför

högskolestudier och den akademiska miljön vill

regeringen öppna möjlighet för lärosätena att i

samarbete med komvux erbjuda s.k. collegeutbildning.

Syftet med sådan utbildning är att stärka

deltagarnas formella kompetens samt ge dem tillfälle

att pröva på studier i högskolemiljö.

Collegeutbildningen bör enligt regeringen bestå av

en gymnasial del omfattande högst 20 veckor och en

högskoledel omfattande högst 20 poäng. Även kortare

collegeutbildningar bör kunna förekomma. Regeringen

avser att utfärda bestämmelser om att platsgaranti

kan ges på högskoledelen av collegeutbildningen för

dem som genomgått den gymnasiala delen med godkänt

resultat. För att anordna collegeutbildning bör en

överenskommelse träffas mellan respektive högskola

och en eller flera kommuner. I detta sammanhang är

det enligt regeringen värdefullt om möjligheterna

till samverkan med folkbildningen tas till vara.

Studiestöd för deltagarna i collegeutbildning skall

utgå enligt reglerna för gymnasial utbildning när

det gäller den gymnasiala delen och enligt reglerna

för högskoleutbildning när det gäller högskoledelen.

Motioner

Moderata samlingspartiet är i motion 2001/02:Ub3

kritiskt mot regeringens planer både när det gäller

basår och när det gäller collegeutbildning, trots

att det vid första anblicken ser ut som steg åt rätt

håll (yrk. 3). Den gymnasifiering av den högre

utbildningen som basåret utgör innebär att många

studenter tvingas ta studielån för att skaffa sig

kunskaper som de borde haft möjlighet att skaffa sig

under gymnasietiden, heter det i motionen.

Collegeutbildningen, som rätt utformad kan bli en

bra utbildning för många, riskerar nu att bli ett

tvångssamarbete mellan komvux och högskolan, som

knappast främjar utbildningens kvalitet, anser

motionärerna.

Centerpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub2 att

inga nya resurser tillförs vare sig komvux eller

högskolan för collegeutbildningen. Partiet anser att

collegeutbildningens innehåll är otydligt och att

utbildningen inte bör inrättas innan regeringen har

återkommit med ett tydligare förslag (yrk. 14). Om

riksdagen avslår det yrkandet vill Centerpartiet att

riksdagen skall uttala att studieförbund och

folkhögskolor skall kunna stå för den gymnasiala

delen av collegeutbildningen (yrk. 15).

Folkpartiet är också kritiskt mot den

collegeutbildning som regeringen vill inrätta.

Collegeterminen får enligt motion 2000/01:Ub5 inte

fungera som en ut- eller påbyggnad på komvux utan

skall vara en integrerad del av högskolan - ett sätt

för studenter att prova på olika ämnen innan ett mer

slutgiltigt val av studieinriktning görs (yrk. 3).

Samma förslag framförs i motion 2001/02: Ub261 (yrk.

6).

Även i motion 2001/01:Ub1 (m) framförs förslag om

att studieförbund och folkhögskolor skall kunna

medverka i collegeutbildning utan att gå omvägen som

uppdragsutförare åt komvux (yrk. 1). I motion

2001/02:Ub499 (s) sägs att studieförbund och

folkhögskolor, inte endast komvux, bör involveras i

högskolornas arbete med breddad rekrytering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om basår och collegeutbildning.

Basåret, både det sedan flera år fungerande

basåret med naturvetenskaplig eller teknisk

inriktning och det breddade basår som regeringen

vill möjliggöra, innebär inte att någon får sämre

möjligheter att skaffa sig kunskaper under sin tid i

gymnasieskolan. Däremot innebär det ökade

möjligheter för den som har genomgått gymnasieskolan

att få tillträde till andra högskoleutbildningar än

den som gymnasiebetyget ger behörighet till.

Idén med den collegeutbildning som regeringen vill

möjliggöra är att personer som är tveksamma inför

högskolestudier skall stimuleras att våga tänka sig

sådana. Möjligheten att erbjuda collegeutbildning

utesluter självfallet inte att lärosätena kan

anordna introduktionsutbildningar som helt tillhör

högskolan, med tillfälle att prova på olika ämnen

såsom Folkpartiet föreslår.

Kommunerna har enligt skollagen möjlighet att

uppdra åt andra att anordna vuxenutbildning. Så har

ju också i stor omfattning skett inom ramen för

Kunskapslyftet. Som nämnts ovan understryker också

regeringen värdet av att möjligheterna till

samverkan med folkhögskolor och studieförbund tas

till vara i collegeutbildningen. Utskottet utgår

från att kommuner, högskolor och

folkbildningsinstitutioner kommer att finna lämpliga

sätt att samarbeta när det gäller collegeutbildning.

Utgångspunkten när en kommun väljer var en

komvuxutbildning skall anordnas skall vara

deltagarnas behov och anordnarnas möjligheter att

möta dessa.

Åtgärder i övrigt för att förbättra

rekryteringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

tillkännagivanden angående högre

utbildningspremie, högskolekurser i

gymnasieskolan, lokalisering av utbildning i

storstädernas förorter och stimulans av

distansutbildning i regionalpolitiskt syfte.

Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Några motioner innehåller yrkanden om andra åtgärder

för att förbättra rekryteringen.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

2001/02:Ub546 att antalet yngre med högre utbildning

behöver öka i Sverige och att en förutsättning för

det är att det lönar sig att utbilda och förkovra

sig. I motionen föreslås ett tillkännagivande av

riksdagen om en högre utbildningspremie (yrk. 2).

Enligt motion 2001/02:Ub349 (s) visar

erfarenheterna från inrättandet av Södertörns

högskola att man kan nå nya grupper av studenter

genom att etablera högskoleutbildningar i

storstädernas förorter. Detta bör i första hand

beröra utbildning på grundnivå och i ämnen som inte

är beroende av stationär laboratorieutrustning,

skriver motionären.

En åtgärd för att öka rekryteringen av ungdomar

till högskoleutbildning är enligt motion

2001/02:Ub325 (m) att lärosätena samarbetar med

gymnasieskolorna (yrk. 4). Motionären anser att

mindre högskolekurser borde erbjudas i

gymnasieskolan inom ramen för individuellt val (yrk.

5).

I motion 2001/02:Ub526 (s) skriver motionären att

det finns anledning att göra ytterligare insatser

för att stimulera distansutbildning, i syfte att se

högskolorna som det viktiga regionalpolitiska

instrument som de är. Han vill att regeringen skall

få i uppdrag att redovisa effekterna inom

studiemedelssystemet vad gäller distansutbildningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Lönebildningen på arbetsmarknaden beslutas inte av

riksdagen. Varje universitet och högskola har

ansvaret för i vilka lokaler och vilka kommundelar

de förlägger sina utbildningar och skall - om

riksdagen antar förslaget till ändring av 1 kap. 5 §

högskolelagen - aktivt främja och bredda

rekryteringen till högskolan. Utskottet utgår från

att lärosätena prövar alla vägar i det arbetet.

Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

föreskriver att dessa skolformer skall samverka nära

med bl.a. universiteten och högskolorna. När

yrkanden motsvarande dem i motion 2001/02:Ub325

behandlades av riksdagen förra året, påpekade

utskottet att det redan finns möjlighet att erbjuda

högskolekurser i gymnasieskolan (bet. 2000/01:UbU9

s. 19). Det har inte påvisats att

distansutbildningen får effekter inom

studiemedelssystemet som motiverar en begäran från

riksdagen om en särskild redovisning.

Utredning om framtidens utbildningssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en

motion om att utbildningsministrarna inom EU

skall utreda framtidens utbildningssystem.

Jämför reservation 4 (kd).

För att möta den kommande krisen som beror på att EU:s

befolkning blir allt äldre behövs enligt motion

2001/02:Ub336 (kd) en långsiktig satsning på

utbildning som attraherar både ungdomar och äldre.

För denna satsning krävs en bred strategi på

europeisk nivå, som omfattar att livslångt lärande

måste bli en verklighet för människor i hela Europa,

att incitamenten för högre utbildning blir bättre

bl.a. i Sverige, att rörligheten blir större, att

tillträde till utbildningssystemen bereds alla, att

en kvalificerad yrkeshögskola skapas och att

människor från övriga världen får bättre möjligheter

att komma hit för att studera. Motionären anser att

utbildningsministrarna inom EU måste utreda hur

utbildningssystemen skall förändras så att de möter

samhällets behov.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Grunden för verksamheten på EU-nivå när det gäller

utbildning är artikel 149 i EG-fördraget, där det

sägs att målen för gemenskapens insatser skall vara

bl.a. att främja studerandes och lärares rörlighet,

att utveckla informations- och erfarenhetsutbyte

beträffande frågor som är gemensamma för

medlemsstaternas utbildningssystem och att främja

utvecklingen av distansundervisning. För att bidra

till att de mål som sätts upp i fördraget uppnås

skall EU vidta stimulansåtgärder, som dock inte

skall omfatta harmonisering av medlemsstaternas

lagar och författningar. Utskottet anser det viktigt

att hålla fast vid att utbildningspolitiken är något

som skall beslutas på nationell nivå. Det pågår inom

ramen för Europeiska unionen ett omfattande arbete i

olika former med inriktning mot sådana förändringar

som ingår i den strategi som motionären skisserar. I

regeringens skrivelse Berättelse om verksamheten i

Europeiska unionen under 2000 (skr. 2001/02:30)

redovisas detta på s. 184-188.

Riktlinjer för behörighet och urval,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de

riktlinjer för behörighet och urval som

regeringen föreslagit och avslår

motionsyrkanden om att särskilda

behörighetsvillkor och urvalsregler skall

beslutas lokalt, om viktning av betyg och om

lämplighetsprövning av sökande till

lärarutbildning. Vidare föreslår utskottet,

med hänvisning till den pågående

gymnasieutredningen, att riksdagen skall

avslå yrkanden om gymnasieexamen. Riksdagen

bör enligt utskottet också avslå yrkanden om

betygssättningen i gymnasieskolan.

Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd), 2 (c)

och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om tillträde till grundläggande

högskoleutbildning finns i 7 kap.

högskoleförordningen (1993:100). Dessa bestämmelser

ändrades på flera punkter efter riksdagens

ställningstagande till propositionen Tillträde till

högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet.

UbU11, rskr. 264). Vissa ytterligare ändringar har

gjorts senare.

I 3 § ges högskolorna rätt att besluta om undantag

(vanligen kallat dispens) från något eller några

behörighetsvillkor.

Kraven för grundläggande behörighet genom svensk

gymnasieutbildning är att den sökande har fått

slutbetyg från ett nationellt program i

gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på

kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng

som krävs för ett fullständigt program (4 §

punkt 1).

För särskild behörighet till utbildning som vänder

sig till nybörjare skall kraven anges i en s.k.

standardbehörighet. Högskoleverket meddelar

föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns

(8 §). När det gäller utbildningar som leder till

yrkesexamen bestämmer Högskoleverket vilken

standardbehörighet som skall gälla för respektive

utbildning, medan högskolorna själva var för sig

väljer vilken standardbehörighet som skall gälla för

andra utbildningar hos dem (9 §).

Hur urval till en utbildning som vänder sig till

nybörjare skall gå till är närmare reglerat.

Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från

högskoleprovet i kombination med

arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga

skäl skall minst en tredjedel av platserna fördelas

på grundval av betyg och minst en tredjedel på

grundval av resultat från högskoleprovet i

kombination med arbetslivserfarenhet (12 §).

Platserna på en utbildning med konstnärlig

inriktning kan dock få fördelas på grundval av andra

särskilda prov än högskoleprovet. Andra särskilda

prov än högskoleprovet får i övrigt användas som

urvalsgrund endast i fråga om utbildningar som

förbereder för yrkesområden som ställer krav på

vissa personliga egenskaper eller särskild

kompetens. Högskoleverket beslutar om tillstånd att

använda proven och om de villkor som skall gälla för

användningen (15 §).

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av de

riktlinjer för behörighet och urval som föreslås i

avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4 i propositionen.

I avsnitt 8.2 föreslår regeringen att kravet på

grundläggande behörighet skall anses uppfyllt också

av den som genom svensk eller utländsk utbildning,

praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet

har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta

utbildningen. Därmed blir högskolorna skyldiga att i

varje särskilt fall undersöka om en sökande, som

inte har den i förordningen angivna utbildningen,

ändå har s.k. reell kompetens. Det blir då inte

fråga om dispens, utan om att den sökande förklaras

behörig.

Regeringen föreslår vidare i avsnitt 8.3 att

systemet med standardbehörigheter skall utvecklas

mot ett system med få och breda sådana behörigheter.

Högskolorna skall, efter tillstånd från

Högskoleverket och inom ramen för de allmänna

bestämmelserna om särskild behörighet, få ställa

andra krav än de som anges i standardbehörigheterna

även för utbildningar som leder till yrkesexamen.

Också kraven för särskild behörighet skall anses

uppfyllda av den som genom svensk eller utländsk

utbildning, praktisk erfarenhet eller någon annan

omständighet har förutsättningar att tillgodogöra

sig den sökta utbildningen, även om hon eller han

inte har dessa förutsättningar dokumenterade i de

termer som används i standardbehörigheten (normalt

viss svensk gymnasieutbildning).

Styrelsen för respektive lärosäte skall, enligt

regeringens förslag i avsnitt 8.4, få möjlighet att

bestämma vilka urvalsgrunder som skall användas för

högst 10 % av platserna på utbildningar som vänder

sig till nybörjare.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub3 nya regler för antagning till högre

utbildning (yrk. 1). Basen bör vara en centralt

fastställd ram för vad som skall utgöra generell

behörighet. Varje enskilt lärosäte bör få bestämma

vilka förkunskapskrav som skall gälla för de

utbildningar de anordnar. Urvalsinstrumenten bör i

högre utsträckning anpassas till de enskilda

utbildningarna, så att viktning, tester och prov

mäter sådant som är centralt för att lyckas på en

viss utbildning. Motionärerna vill också att de

sökande skall få tydlig information om

högskoleutbildningens kvalitet och om reglerna för

antagning. Detta skall vara varje enskild

antagningsmyndighets ansvar (yrk. 2). I huvudsak

samma förslag förs fram i Moderaternas motion

2001/02:Ub546 yrkande 1.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub4

ett tillkännagivande till regeringen om att det inte

är statens uppgift att centralt styra vilka

förkunskapskrav och behörighetsregler som skall

gälla, utan endast att garantera jämlikhet och

kvalitet (yrk. 7). Högskolorna skall ha frihet att

sätta sin lokala prägel på utbildningen, och då kan

inte behörighetskraven alltid vara identiska. Med

tanke på att behörighetskraven motsvarar den lägsta

kunskapsmässiga nivån för att klara av

högskolestudierna borde det vara omöjligt att göra

undantag från fastställda behörighetsvillkor, anser

motionärerna. I motion 2001/02:Ub447 förordar

Kristdemokraterna att en modell för viktning av

betygen vid antagning till högre utbildning

utvecklas (yrk. 14).

Centerpartiet framför i motion 2001/02:Ub2 krav på

en rättssäker antagning vid en s.k. fri kvot. Den

föreslagna ordningen att lärosätet får bestämma

urvalsgrunderna för antagningen till 10 % av antalet

nybörjarplatser får inte ge utrymme för godtycke

(yrk. 3). Partiet anser att möjligheten att vikta

betyg vid antagningen bör prövas. Hur viktningen

skall göras bör bestämmas lokalt på varje högskola.

Riksdagen föreslås begära att regeringen tillsätter

en utredning om viktade betyg och förändrade

antagningsregler till högre utbildning (yrk. 4).

Folkpartiet yrkar i motion 2001/02:Ub5 avslag på

regeringens förslag om förändrade riktlinjer för

behörighet och urval (yrk. 1). I motion 2001/02:

Ub261 hävdar Folkpartiet att en till högskolorna

decentraliserad beslutanderätt skapar utrymme för

mångfald när det gäller antagningsformer och att

lärosätena bör tillåtas att i större utsträckning

använda sig av tester och intervjuer vid antagningen

(yrk. 4).

Ett obligatoriskt lämplighetstest av dem som söker

till lärarutbildning föreslås i motion 2001/02:Ub283

(c). Det är bättre att man redan vid inträdet vid

lärarhögskolan får klart för sig om man är lämplig

för yrket eller inte, än att upptäcka att man inte

passar som lärare när man redan är ute i

arbetslivet, menar motionären. Motion 2001/02:Ub319

(kd) tar upp den nedåtgående trenden när det gäller

antalet som genomgår högskoleprovet. Motionären vill

att regeringen skall följa upp om denna trend kan

sammankopplas med högskoleprovets fokusering på

specifika färdigheter.

Moderaterna och Folkpartiet föreslår i sina motioner

att en gymnasieexamen (av Folkpartiet kallad

studentexamen) skall bilda basen för tillträde till

högskoleutbildning.

Enligt Moderaterna bör en modern gymnasieexamen

införas, och kriterierna för den del som avser

studieförberedande utbildningar bör skyndsamt

utarbetas av en statlig kommitté, där företrädare

för universitet och högskolor skall ha en viktig

roll (mot. 2001/02:Ub3 yrk. 4 och 2001/02:Ub483 yrk.

10).

Folkpartiet framhåller att Sverige är det enda

land i västvärlden som har avskaffat studentexamen.

Partiet föreslår att en frivillig examen, som kan

tillgodoräknas utomlands, skall erbjudas alla som

avslutar ett nationellt program och att avlagd

studentexamen skall vara en förutsättning för högre

studier (mot. 2001/02:Ub5 yrk. 2 och 2001/02:Ub221

yrk. 7 och 8).

Moderaterna tar i motion 2001/02:Ub233 också upp

betygssättningen i gymnasieskolan. De vill avskaffa

förbudet mot att tentera för att höja ett godkänt

betyg medan man går i gymnasieskolan. Denna

bestämmelse tvingar elever att endera av taktiska

skäl maska, alternativt redan från början inrikta

sig på kompletteringar inom komvux, skriver

motionärerna (yrk. 22). Betygssättningen och

betygssystemet i gymnasieskolan tas också upp i

motion 2001/02:Ub321 (m), där motionären hävdar att

de nuvarande betygen inte varit avsedda att användas

för urval och att betygskriterierna är diffusa och

svårtolkade (yrk. 1). Hon tar också upp risken för

taktiskt agerande, som hänger samman med att många

av de längsta kurserna ligger i årskurs 1 och att

elever inte får tentera för att höja ett godkänt

betyg, så länge de går i gymnasieskolan.

Antagningssystemet till högre utbildning bör ses

över, anser motionären. Ett alternativ är att

betygens roll begränsas till att ge grundläggande

och särskild behörighet och att urvalet sedan görs

på grundval av nationella högskoleprov, som utformas

olika för sökande till olika slag av utbildning

(yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de

riktlinjer för behörighet och urval som regeringen

föreslår och avslår motionsyrkandena.

De riktlinjer som regeringen föreslår ger ett ökat

utrymme för lärosätena att tillämpa urvalsgrunder

efter sina egna bedömningar. Högskolans regler om

alternativt urval skall finnas i högskolans

antagningsordning, som skall beslutas av högskolans

styrelse. Därmed tillgodoses, framhåller regeringen,

kraven på rättssäkerhet, förutsebarhet och

överblickbarhet (prop. s. 65). Utskottet ansluter

sig till denna uppfattning. Likaså delar utskottet

regeringens uppfattning att behörighetskraven för i

huvudsak likartade utbildningar inte bör variera

mellan lärosätena. Detta är enligt utskottets mening

viktigt både för att vidmakthålla en hög kvalitet i

utbildningen på alla lärosäten och för att motverka

föreställningar i det omgivande samhället att en

viss examen har helt olika värde beroende på vid

vilket lärosäte den har utfärdats. Därför bör

systemet med standardbehörigheter behållas.

Motionsyrkandena om gymnasieexamen bör avslås av

riksdagen. Gymnasiekommittén 2000 har i

tilläggsdirektiv fått i uppdrag att pröva

förutsättningarna för att en gymnasieexamen skall

kunna införas i gymnasieskolan (dir. 2001:8).

Kommittén skall lämna sin slutliga redovisning den

30 april 2002. Utredningens förslag och regeringens

beredning av dessa bör avvaktas innan riksdagen gör

något ställningstagande i frågan.

Även betygssättningen i gymnasieskolan berörs av

uppdragen till Gymnasiekommittén 2000.

Motionsyrkandena om denna bör därför också avslås av

riksdagen.

Livslångt lärande

Åtgärder för att främja livslångt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår tre

motionsyrkanden, ett om att

uppdragsutbildning inte får vara

poänggivande, ett om åtgärder för att

utbildningar skall bli mer individanpassade

och flexibla och ett om stimulans för att öka

utbudet av kurser på kvällstid och halvfart.

Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Regeringen skriver i propositionen att universitet

och högskolor bör fortsätta att utveckla sin roll i

det livslånga lärandet. Metoder för bedömning av

reell kompetens i förhållande till högre utbildning

bör utvecklas, bl.a. för att personer inte skall

tvingas att genomgå kurser av formella skäl, när de

har den reella kompetens som motsvarar

kursinnehållet. Regeringen anser också att

uppdragsutbildning bör vara ett instrument för att

stärka högskolans roll i det livslånga lärandet.

Lärosätena bör enligt regeringen bli mer aktiva i

sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning.

Utformningen av förordningen om uppdragsutbildning

kan behöva ses över.

Motioner

Centerpartiet framför i motion 2001/02:Ub2

uppfattningen att uppdragsutbildning inte bör vara

poänggivande, och att den endast bör avse

skräddarsydd utbildning för myndigheter, företag och

organisationer (yrk. 9).

I motion 2001/02:Ub243 (s) föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om att det behövs

åtgärder för att utbildningar skall bli mer

individanpassade och flexibla. Motionären tar som

exempel upp barnmorskor från Peru (där

barnmorskeutbildningen inte som i Sverige utgör en

påbyggnad på sjuksköterskeexamen) som vill utöva

sitt yrke här. De får inte möjlighet att snabbt läsa

in de kompletteringar som anses viktiga men som

saknas i deras utbildning. I stället tvingas de att

först komplettera sin gymnasiekompetens och sedan

genomgå hel sjuksköterskeutbildning här.

Det livslånga lärandet bör uppmuntras genom att

universitet och högskolor ökar utbudet av studier på

kvällstid och halvfart, anser motionären i motion

2001/02:Ub481 (s). Om det är riktigt, såsom man ofta

hör från högskolevärlden, att

resursfördelningssystemet missgynnar

halvfartsstudier, bör detta system ändras, skriver

han.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Det finns enligt utskottets mening inte anledning

att begränsa uppdragsutbildningen vid universitet

och högskolor genom att förbjuda att den ges i form

av poänggivande kurser. Centerpartiets farhågor för

att uppdragsutbildning kan användas av individer för

att köpa sig en högskoleplats är ogrundade, eftersom

lärosätena inte kan sälja uppdragsutbildning till

enskilda.

Mot bakgrund av vad regeringen skriver om

skyldighet för universitet och högskolor att pröva

reell kompetens anser utskottet att något

tillkännagivande enligt förslaget i motion

2001/02:Ub243 inte behövs.

Varje universitet och högskola skall enligt

regleringsbrev för 2001 beakta behovet av

fortbildning och vidareutbildning vid fastställande

av utbildningsutbud och beslut som berör

utbildningens tillgänglighet. Utskottet utgår från

att regeringen även framdeles kommer att markera

högskolans ansvar i detta hänseende på lämpligt

sätt. Det tillkännagivande som föreslås i motion

2001/02:Ub481 är därför inte heller behövligt. I

avsnittet om högskolans styrning återkommer

utskottet till resurstilldelningssystemet.

Forskarutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

man inte skall kunna anta sökande till

forskarutbildning för licentiatexamen och

yrkanden om att 1998 års

forskarutbildningsreform skall rivas upp.

Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 2 (c).

Propositionen

Regeringen redovisar sin avsikt att ändra reglerna

om tillträde till forskarutbildning så att det blir

möjligt för lärosätena att anta sökande till

utbildning för licentiatexamen. Om en sökande endast

önskar utbildning till licentiatexamen skall det

inte vara nödvändigt att konstatera att han eller

hon har finansiering för hela den tid som beräknas

för en hel doktorsexamen. Regeringen anser att denna

förändring kommer att medföra att fler personer kan

nå en examen inom ramen för forskarutbildningen.

Licentiatexamen kan för många yrkeskategorier vara

en form för påbyggnad och fördjupning inom

arbetsområdet, alltså ett led i det livslånga

lärandet.

Motioner

Centerpartiet vill att riksdagen skall avslå

förslaget om antagning till utbildning för

licentiatexamen (mot. 2001/02:Ub2 yrk. 5).

Motionärerna motsätter sig att man efter avlagd

licentiatexamen skall tvingas ansöka ytterligare en

gång för att bli antagen till studier för

doktorsexamen. Det bör vara den enskilde

forskarstuderandes sak att avgöra om hon eller han

skall avlägga licentiatexamen eller ej.

Även Folkpartiet befarar att den aviserade

förändringen skall leda till en tvåstegsmodell, som

skapar otrygghet och rättsosäkerhet för

doktoranderna (mot. 2001/02:Ub5 yrk. 5). Folkpartiet

anser att hela doktorandreformen som genomfördes år

1998 skall rivas upp (yrk. 4). Samma förslag

framförs i Folkpartiets motion 2001/02:Ub261 (yrk.

22). Där sägs bl.a. att det på nytt måste bli

möjligt att doktorera på deltid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Liksom regeringen är utskottet angeläget om att

den av regeringen planerade förändringen inte skall

medföra några negativa konsekvenser för utbildningen

till doktorsexamen. Det är inte meningen att det

skall skapas en tvåstegsmodell där studenter

regelmässigt först antas till studier för

licentiatexamen för att sedan eventuellt tillåtas gå

vidare till studier för doktorsexamen. Syftet med

förändringen är i stället att öppna möjlighet för

flera att nå en examen inom forskarutbildningen,

bl.a. kan fler yrkesverksamma personer erhålla en

påbyggnad och fördjupning inom sitt ämnesområde.

Regeringen anser att Högskoleverket bör följa

tillämpningen och effekterna av den nya möjligheten

att anta doktorander till studier för

licentiatexamen. Utskottet förväntar sig att

regeringen redovisar utfallet för riksdagen.

Den reform av forskarutbildningen som Folkpartiet

vill riva upp har enligt utskottets uppfattning inte

varit i funktion tillräckligt länge för att det

skall vara möjligt att avgöra vilken inverkan den

haft på examinationen av doktorer i humaniora och

samhällsvetenskap - områden som särskilt nämns i

motionerna. Av tabell 7.2.4 i budgetpropositionen

för 2002 (utg.omr. 16) framgår att det uppsatta

examinationsmålet för forskarutbildning inom det

humanistisk-samhällsvetenskapliga området år 2000

har överträffats med god marginal (112 %). Så var

också fallet under perioden 1997-1999. Riksdagen

gjorde hösten 1997, när beslutet om reformen

fattades, ett tillkännagivande till regeringen om

att Högskoleverket borde ges i uppdrag att göra en

utvärdering av hur examinationsmålen uppfylls ur

kvalitativ synpunkt (bet. 1997/98: UbU7 s. 9, rskr.

109). Regeringen gav i december 2000 Högskoleverket

ett uppdrag som bl.a. innefattade den av riksdagen

önskade utvärderingen. Högskoleverket skall redovisa

uppdraget senast den 20 november 2002 (skr.

2000/01:75 s. 91 f.). Utskottet utgår från att

regeringen därefter kommer att redovisa sin

bedömning till riksdagen.

Högskolans samverkansuppgift

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

benämningen högskolans tredje uppgift skall

ersättas med högskolans samverkansuppgift.

Jämför reservation 4 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna tar i motion 2001/02:Ub4 upp det

tillägg som 1997 gjordes i högskolelagen. Då

infördes i 1 kap. 2 § meningen: "Högskolorna skall

också samverka med det omgivande samhället och

informera om sin verksamhet." Motionärerna anser att

termen "högskolans tredje uppgift" om denna uppgift

snarast bör utbytas mot "högskolans

samverkansuppgift" och begär ett tillkännagivande

till regeringen om detta (yrk. 9). Samma förslag

framförs i motion 2001/02:Ub269 (kd). Motionären

vill också att Högskoleverket skall pröva hur

lärosätena fullgör samverkansuppgiften (yrk. 1 och

2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

När förslaget om tillägget i 1 kap. 2 § lades

fram, använde regeringen benämningen "högskolans

tredje uppgift" (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 87).

I senare propositioner och regleringsbrev har

regeringen däremot använt beteckningen "samverkan

med det omgivande samhället". Utskottet delar

motionärernas uppfattning att denna benämning ger en

klarare bild av vad det är fråga om.

I regleringsbrev för universitet och högskolor

budgetåret 2001 liksom i budgetpropositionen för

2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 96) har

regeringen meddelat sin avsikt att vart fjärde år,

med början 2003, begära in en särskild redovisning

av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället

och information om verksamheten. Utskottet välkomnar

regeringens initiativ.

Pedagogisk förnyelse

Mål för grundläggande högskoleutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

ändrad formulering i högskolelagen av målen

för den grundläggande högskoleutbildningen.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Målen för den grundläggande högskoleutbildningen

anges i högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 9 §.

Regeringen meddelade i propositionen

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan (prop. 1999/2000:28 s. 20) sin bedömning

att målen för den högre utbildningen behövde ses

över. Kommittén för pedagogisk förnyelse av den

högre utbildningen fick därefter i uppdrag att

föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas

genom förändring av de allmänna målen för den

grundläggande högskoleutbildningen mot bakgrund av

de nya krav på färdigheter som ställs i arbetslivet

(dir. 2000:24).

I propositionen Den öppna högskolan lägger

regeringen nu fram förslag till förändring av 1 kap.

9 § högskolelagen. Heterogenitet bland studenter vad

gäller bakgrund, erfarenhet och förkunskaper ställer

nya krav på högskolan. Regeringen anser det viktigt

att målen och pedagogiken inte bara möjliggör, utan

också stimulerar det livslånga lärandet. Utvidgade

och förändrade krav i dagens arbetsliv motiverar att

högskoleutbildningen skall ge studenterna inte bara

förmåga att lösa problem utan också att identifiera

och formulera problem. Det är också väsentligt att

vara inriktad på att ständigt lära nytt och att

klara förändringar. Studenter behöver också få

fördjupad förmåga att själva söka information och

värdera den funna informationen. Vidare är det

viktigt att kunna dela med sig av den kunskap man

besitter även till personer utan specialkunskaper

inom området. Att studenterna skall uppnå dessa

färdigheter bör ingå i målen enligt 1 kap. 9 §.

Förslaget till formulering återfinns i bilaga 2 i

detta betänkande.

Motion

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub3 att riksdagen skall avslå regeringens

förslag till lagändring (yrk. 5 i denna del).

Omformuleringen är ett steg i fel riktning, då

kravet på att den grundläggande högskoleutbildningen

skall ge kunskaper och färdigheter flyttas långt ned

på listan av vad utbildningen skall ge studenterna,

anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till omformulering av 1 kap. 9 §

högskolelagen och därmed avslår motionsyrkandet.

I det första stycket av den omformulerade

paragrafen anges förmågor av generell art, medan det

andra stycket tar upp sådant som gäller inom det

område som utbildningen avser. Där nämns kunskaper

och färdigheter först.

Ändring i högskolelagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag i övrigt till ändringar i

högskolelagen. Ändringarna skall träda i

kraft den 1 juli 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår även en ändring av 1 kap. 8 §

högskolelagen, så att det uttryckligen anges att

även kunskaper från gymnasieskolans specialutformade

program utgör kunskapsbasen för den grundläggande

högskoleutbildningen. Ändringen motsvarar vad som i

praktiken gäller redan i dag.

Ändringarna i högskolelagen föreslås träda i kraft

den 1 juli 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Högskolepedagogisk utbildning och forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

högskolepedagogisk utbildning inte skall

krävas av lärarna, om stöd för

högskoledidaktisk forskning, om

doktorsprogram för icke-disputerade lärare,

om uppdrag till Högskoleverket att

dokumentera utvecklingen av undervisnings-

och examinationsformer och om en utredning av

lärarnas arbetssituation i högskolan.

Jämför reservationerna 5 (m, fp), 4 (kd) och

2 (c).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör varje lärosäte på

egen hand eller tillsammans med andra lärosäten

utveckla och erbjuda utbildning i högskolepedagogik

för kompetensutveckling av lärare och annan

undervisande personal vid universitet och högskolor.

För anställning tills vidare som lektor eller

adjunkt bör det införas krav på högskolepedagogisk

utbildning eller på annat sätt förvärvade

motsvarande kunskaper. En sådan lärare bör dock

kunna få en tidsbegränsad anställning på högst två

år för att under den tiden kunna genomgå den

högskolepedagogiska utbildningen. Så snart läraren

genomgått utbildningen och därmed uppfyller

behörighetskravet bör den tidsbegränsade

anställningen övergå i tillsvidareanställning. Det

bör också införas krav på att doktorander som

undervisar skall genomgå högskolepedagogisk

utbildning, som för deras del kan vara poänggivande

i forskarutbildningen eller räknas in som en del av

deras institutionstjänstgöring.

Rådet för högskoleutbildning bör enligt

regeringens bedömning byta namn till Rådet för högre

utbildning och få en självständigare roll inom

Högskoleverket. Dels bör Högskoleverket tillföras

öronmärkta medel för rådets verksamhet, dels bör

rådets ledamöter utses av regeringen. Rådet bör få i

uppdrag att anordna kompetensutveckling för personer

på strategiska positioner vid lärosätena. Rådet bör

också spela en central roll när det gäller att

utveckla former för att systematiskt sprida

information om den högskolepedagogiska forskning som

bedrivs.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet tar i motion 2001/02:Ub5 avstånd från

tanken att det för fast anställning som lärare i

högskolan skall krävas högskolepedagogisk utbildning

(yrk. 6). Även krav på att doktorander som

undervisar skall genomgå högskolepedagogisk

utbildning avstyrks av Folkpartiet. Den senare idén

bidrar enligt motionärerna knappast till att de

forskarstuderande får mer tid till forskning och

vetenskaplig utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Enligt utskottets mening är det högst befogat att

införa sådana krav som regeringen nu aviserar för

den undervisande personalen inom universitet och

högskolor. En högskolepedagogisk förnyelse är en

väsentlig del i det samlade kvalitetsarbetet.

Doktorander bör, enligt vad regeringen skriver i

propositionen, kunna få tillgodoräkna sig den

högskolepedagogiska utbildningen antingen som

poänggivande kurs i forskarutbildningen eller som

del av sin institutionstjänstgöring.

Centerpartiet tar i motion 2001/02:Ub2 på nytt upp

behovet av förstärkt högskoledidaktisk forskning

(yrk. 7). Denna forskning har länge varit eftersatt

och bör stödjas, framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid

förra riksmötet hänvisar utskottet till att de medel

för utbildningsvetenskaplig forskning som fördelas

via en särskild kommitté inom Vetenskapsrådet ger

möjlighet att stödja forskning om lärande även inom

högskolan. Vetenskapsrådet får i regeringens

budgetförslag för 2002 en ökning med 60 miljoner

kronor till fortsatt utbyggnad av den

utbildningsvetenskapliga forskningen (prop.

2001/02:1 utg.omr. 16 s. 256).

Centerpartiet skriver i samma motion att högskolorna

bör stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina

icke-disputerade lärare. Högskoleverket bör få i

uppdrag att utreda hur ett sådant program kan

genomföras (yrk. 11). I motion 2001/02:Ub552

föreslår Centerpartiet att regeringen skall ge

Högskoleverket i uppdrag att dokumentera vad som

sker i högskolorna för att utveckla undervisnings-

och examinationsformer (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det är enligt utskottets mening respektive

lärosätes ansvar att se till att den utbildning som

skall vila på vetenskaplig grund i största möjliga

utsträckning ges av lärare som har genomgått

forskarutbildning. Numera har samtliga lärosäten

utom de konstnärliga högskolorna eget anslag för

forskning och forskarutbildning eller egen

anslagspost för forskning. Riksdagen bör visa

återhållsamhet när det gäller att peka ut uppdrag

som regeringen bör lägga på sina myndigheter.

Regeringen anger i propositionen som en av

uppgifterna för Rådet för högskoleutbildning att

sprida kunskaper om utvecklingsinsatser nationellt

och internationellt (prop. s. 93).

Utskottet tar i detta sammanhang också upp yrkandet

från Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub4 om

lärarnas situation i högskolan. Deras

arbetsförhållanden bör enligt motionärerna utredas

(yrk. 5). Den som vill skall kunna kombinera

lärartjänstgöring med forskning, men man skall också

kunna välja att helt ägna sig åt undervisning. För

att klara lärarförsörjningen krävs det systematiska

satsningar både på nyrekrytering och på riktade

resurser för kompetenshöjande åtgärder för de

anställda.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är sedan mer än 15 år respektive lärosäte som

beslutar i vilken omfattning som en lärare skall ha

hand om utbildning, forskning eller konstnärligt

utvecklingsarbete samt administration. I den

nuvarande högskoleförordningen fastslås detta i 4

kap. 3 §. Utskottet är inte berett att förorda att

det görs till en rätt för den enskilda läraren att

välja t.ex. att ägna sig enbart åt undervisning och

inte alls åt forskning. När det gäller riktade

resurser för kompetensutveckling noterar utskottet

att regeringen i budgetförslaget för 2002 har avsatt

10,65 miljoner kronor till lärosätena för att

genomföra utbildning i högskolepedagogik. Dessutom

tillförs i samma budgetförslag Lunds universitet 3,9

miljoner kronor för pilotprojekt om pedagogisk

utbildning av lärare i högskolan.

Ett svenskt nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordar

om bildande av ett svenskt nätuniversitet för

IT-stödd distansutbildning och om avveckling

av Distansutbildningsmyndigheten samt

upphävande av lagen om statens skolor för

vuxna. Utskottet föreslår också att riksdagen

avslår motionsyrkanden om distansutbildning.

Jämför reservationerna 2 (c) och 3 (fp).

Propositionerna

Regeringen redovisar i propositionen Den öppna

högskolan bedömningen att universitetens och

högskolornas IT-stödda distansutbildning bör

samordnas i ett svensk nätuniversitet med start

under 2002. För detta nätuniversitet inrättas en ny

myndighet, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Nätuniversitetet bör bestå av de kurser och program

som universitet och högskolor anmäler till den nya

myndigheten. Regeringen föreslår att

Distansutbildningsmyndigheten skall avvecklas och

dess nuvarande uppgifter rörande folkbildning föras

samman med Statens skolor för vuxna i ett nationellt

centrum för flexibelt lärande.

I proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna föreslår

regeringen att den nämnda lagen skall upphöra att

gälla vid utgången av 2001. Regeringen anser att det

inte är nödvändigt att verksamheten vid det nya

nationella centrumet för flexibelt lärande regleras

i lag.

I budgetpropositionen för 2002 har regeringen

under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. beräknat 211 miljoner

kronor för nätuniversitetet. Vidare finns i

budgetförslaget ett särskilt anslag för den nya

myndigheten. Utskottet behandlar budgetförslaget i

betänkande 2001/02:UbU1.

Enligt proposition 2001/02:4 En politik för

tillväxt och livskraft i hela landet avser

regeringen att ersättningen för distansutbildningar

inom nätuniversitetet skall vara 90 000 kr per

helårsstudent och helårsprestation (s. 149). Denna

proposition behandlas av näringsutskottet i

betänkande 2001/02:NU4.

Motioner

Centerpartiet, som anser att inrättandet av

nätuniversitetet är ett steg i rätt riktning,

föreslår i motion 2001/02:Ub2 ett tillkännagivande

om att det krävs betydande insatser för att utveckla

pedagogiska former för distansutbildning, för att

denna utbildning skall ge studenterna en fullgod

lärandemiljö (yrk. 13).

I motion 2001/02:N263 framhåller Centerpartiet att

kompetenshöjande åtgärder för företags arbetskraft,

genom distansutbildningar från universitet och

högskolor, är ett sätt på vilket staten kan bidra

till ett positivt företagsklimat lokalt (yrk. 7).

Folkpartiet påpekar i motion 2001/02:N262 att det

är av speciell vikt för landsbygden att universitet

och högskolor tar sitt ansvar för

distansundervisning (yrk. 11 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om avveckling av

Distansutbildningsmyndigheten och antar regeringens

förslag om avskaffande av lagen om statens skolor

för vuxna.

Den nya myndigheten, Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet, skall, enligt vad regeringen skriver

i propositionen Den öppna högskolan, bl.a. fördela

särskilda utvecklingsresurser till de berörda

lärosätena. Regeringen har på senare år regelbundet

i regleringsbreven ålagt lärosätena att öka

tillgängligheten av fortbildning, vidareutbildning

och distansutbildning och begärt återrapportering om

sådan utbildning. I regleringsbrevet för 2001 sägs

också att lärosätena bör medverka i arbetet med

regionala tillväxtavtal för att stimulera en hållbar

ekonomisk tillväxt. De tillkännagivanden som begärs

i Centerpartiets och Folkpartiets här redovisade

motioner är därför inte behövliga.

Kortare yrkesutbildningar inom

högskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

kortare yrkesutbildningar inte bör utvecklas

inom högskolan och förslag om att de skall

hänföras till en yrkeshögskola till vilken

det inte skall krävas grundläggande

behörighet samt förslag om införande av

fackhögskolor, s.k. colleges.

Jämför reservationerna 4 (kd) och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

Inom högskolan ges yrkesteknisk utbildning, vanligen

kallad YTH, som avslutas med yrkesteknisk examen.

Denna examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar

om minst 60 poäng. Därtill ställs krav på tidigare,

relevant yrkeserfarenhet.

YTH-utbildning har en särställning i

studiestödshänseende, på det sättet att den fram

till den 1 juli 2001 har berättigat studenterna till

särskilt vuxenstudiestöd, som varit mer förmånligt

än studiemedel. Efter den studiestödsreform som

trädde i kraft den 1 juli 2001 är deltagare i YTH i

stället berättigade till studiemedel med en högre

bidragsdel än den reguljära. Förutsättningen är att

det är fråga om YTH som leder fram till en

yrkesteknisk examen i byggnadsteknik, industriell

teknik, handel, kontor eller storhushåll och

restaurang och att högskolan anordnade programmet

1994.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning i propositionen Den

öppna högskolan behövs det fler kortare

yrkesutbildningar med olika inriktningar inom

högskolan (prop. s. 123).

Regeringen konstaterar att många utbildningar som

tidigare var kortare än tre år har förlängts.

Förlängningarna, som kan vara motiverade t.ex. av

utvecklingen i arbetslivet, får ekonomiska

konsekvenser både för lärosätena och för de enskilda

studenterna. Om alltfler studenter väljer längre

utbildningar blir utrymmet för nybörjare mindre,

påpekar regeringen. Ökade kostnader för den enskilda

uppkommer både i form av ökad skuldbörda och i form

av utebliven arbetsförtjänst. För många ungdomar som

tvekar inför högskolestudier kan möjligheten att

inleda med kortare, mer avgränsade program vara det

enda alternativet.

En särskild utredare arbetar med vissa frågor om

kortare yrkesutbildningar inom högskolan (dir.

2001:9). En delrapport har lämnats (SOU 2001:40) och

utredningen skall slutredovisas den 15 december

2001. Enligt utredaren bör YTH-utbildningen breddas

mot nya områden. Regeringen anser det viktigt att

universitet och högskolor snarast kommer i gång med

planering för nya utbildningar. I

budgetpropositionen för 2002 har regeringen, som en

planeringsförutsättning för 2003, angivit att Rådet

för högskoleutbildning skall få förstärkta resurser

för att ge stöd åt lärosätenas arbete med utveckling

av kortare yrkesutbildningar. Förutom utbildningar

som bygger vidare på YTH-traditionen bör det enligt

regeringen finnas utbildningsalternativ också för

personer som inte har fyra års yrkeserfarenhet - det

som varit minimikravet för behörighet till YTH.

Motioner

Kristdemokraterna motsätter sig i motion

2001/02:Ub436 den aviserade utökningen och

breddningen av YTH. Partiet vill i stället att den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) skall göras

till en yrkeshögskola, fristående från högskolan.

Till yrkeshögskolan skall det enligt

Kristdemokraterna inte krävas grundläggande

behörighet, utan behörigheten kan bygga på olika

typer av prövning beroende på den valda inriktningen

av studierna, t.ex. gesällprov från ett

karaktärsämne i gymnasieskolan.

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub5 att

regeringen inte har förstått situationen. Dess

förslag om fler kortare yrkesutbildningar inom

högskolan medför antingen att många studenter

tvingas läsa en utbildning med en mer strikt

akademisk karaktär, eller att innehållet i begreppet

högskoleutbildning urholkas (yrk. 7). Folkpartiet

vill i stället införa vad de kallar fackhögskolor

eller "colleges" som ger kvalificerad

yrkesutbildning och inte nödvändigtvis behöver ha

forskningsanknytning (yrk. 8). Samma förslag läggs

fram i Folkpartiets motion 2001/02:Ub261 (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade förra året om införande

fr.o.m. år 2002 av kvalificerad yrkesutbildning (KY)

som en ny reguljär utbildningsform (prop. 2000/01:

63, bet. UbU14, rskr. 197). KY karakteriseras av att

varje utbildning där skall utvecklas och bedrivas i

samverkan mellan arbetslivet och

utbildningsanordnarna, att cirka en tredjedel av

utbildningstiden skall vara lärande i arbete på en

arbetsplats (s.k. LIA) och att utbildningsanordnare

kan vara såväl företag som organisationer, skolor

eller högskolor. KY-utbildning anordnas med

statsbidrag som söks hos Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning. För tillträde till KY

krävs grundläggande behörighet till

högskoleutbildning.

Vid behandlingen förra året av förslaget om KY

lade Kristdemokraterna fram ett motsvarande förslag

som det nu aktuella. Deras yrkande avslogs av

riksdagen. Utskottet anser inte att det finns skäl

för riksdagen att ändra sitt ställningstagande.

Folkpartiets yrkande 7 bygger på föreställningen

att de kortare yrkesutbildningarna inom högskolan

inte skulle ha någon koppling till forskning.

Utskottet vill påminna om att högskolelagen gäller

fullt ut även för den yrkestekniska

högskoleutbildning som finns i dag. Så skall

givetvis vara fallet också när det utvecklas fler

kortare yrkesutbildningar inom högskolan. För

ungdomar och andra som önskar en eftergymnasial

yrkesutbildning av mer praktiskt slag, som direkt

förbereder för inträde i arbetslivet och som inte

har en strikt akademisk karaktär, finns alltså KY.

Utskottet ser inget behov av att inrätta särskilda

fackhögskolor enligt Folkpartiets modell.

Högskolans styrning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

resurstilldelningen skall grundas på

studenternas val av utbildning och lärosäte,

om införande av en studentpeng och om att

staten inte skall detaljstyra lärosätenas

verksamhet. Utskottet föreslår också avslag

på yrkanden om tillkännagivanden angående

betydelsen av humaniora och

bildningsbegreppet.

Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd) och 3

(fp).

Gällande bestämmelser

Universiteten och högskolorna beslutar själva om

sitt utbildningsutbud. Inom ramen för de

anslagsbelopp till grundläggande utbildning som

riksdagen anvisat till respektive lärosäte anger

regeringen i regleringsbrev ett s.k. takbelopp som

utgör det högsta belopp som respektive lärosäte kan

tillgodoräkna sig för dels helårsstudenter, dels

helårsprestationer. Dessa avräknas enligt en

prislista som är indelad i ett antal olika

utbildningsområden med olika ersättningsbelopp.

Prislistan fastställs numera av regeringen men

redovisas i budgetpropositionen. För flertalet

lärosäten anger regeringen i regleringsbrevet också

vissa särskilda åtaganden, olika för olika

lärosäten. De särskilda åtagandena handlar om att

lärosätet skall ge utbildning av visst slag i viss

omfattning. I många fall tilldelas lärosätena vid

sidan om takbeloppen medel för sådana åtaganden. I

regleringsbrevet anger regeringen vidare som

riktlinje ett minsta antal helårsstudenter som

lärosätet bör uppnå under budgetåret. De senaste

åren har regeringen också angett ett minsta antal

helårsstudenter som bör uppnås inom de

naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.

Examinationsmål för vissa examina anges för

fyraårsperioder samt som planeringsförutsättningar

för den fyraårsperiod som följer efter den pågående.

Propositionen

Regeringen anser enligt propositionen Den öppna

högskolan att den nuvarande målstyrningen för den

grundläggande högskoleutbildningen i huvudsak bör

bibehållas. Det innebär enligt propositionen att

regeringen även för kommande budgetår anger mål

såväl för politikområdet Utbildningspolitik som för

verksamhetsgrenarna inom detta politikområde. Som

riktlinje bör anges ett minsta antal helårsstudenter

totalt för varje lärosäte. Examinationsmål bör

liksom hittills anges för vissa yrkesexamina samt

för magisterexamen med ämnesdjup.

Motioner

Tre partier föreslår tillkännagivanden om högskolans

styrning.

Moderata samlingspartiet anser det grundläggande

att varje student får möjlighet att själv välja

vilket universitet eller högskola han eller hon vill

läsa vid (mot. 2001/02:Ub546 yrk. 4). Fördelningen

av medel och studieplatser skall inte göras av

statsmakterna, utan ske med hänsyn till studenternas

val (yrk. 9). I en övergångsperiod är en tänkbar

modell att hälften av medlen följer studenten till

inskrivningen, och hälften ges lärosätet vid examen,

heter det i motionen. Att studenternas val skall

utgöra grunden för fördelning av resurser till

universitet och högskolor hävdas också i motion

2001/02:Ub229 (m).

Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub4

att varje högskola skall få ökade möjligheter att

finna sin nisch och sin profil. Motionärerna

förespråkar ökad flexibilitet i högskolans utbud och

genomförande av utbildningen, ett område där

besluten skall fattas av lärosätena själva. Statens

viktigaste uppgifter är enligt motionärerna att vara

garant för högskolesystemet som helhet, dess

kvalitet och vissa grundläggande regler rörande

t.ex. mångfald och jämställdhet, inte att

detaljstyra de enskilda högskolornas verksamhet

(yrk. 1).

Folkpartiet föreslår i tre motioner -

2001/02:Ub261, 2001/02:So637 och 2001/02:N262 -

införande av en studentpeng, som skall leda till att

det blir studenternas val som avgör fördelningen av

platser både mellan skilda ämnen och mellan olika

lärosäten (yrk. 1, 11 respektive 11 i denna del).

Som ett första steg föreslås i motion 2001/02:Ub261

att fördelningen av resurser tydligare anpassas till

hur sökandetrycket vid respektive lärosäte ser ut.

I motion 2001/02:Ub255 (c) förordar motionären att

högskolorna skall kunna - efter dialog med

departementet - få disponera en del av de medel som

blir outnyttjade på grund av bortfall av studenter

till strategiska insatser, t.ex. för ökad

rekrytering, utan direkta krav på prestationer i

form av ökad studentantagning.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub254 tillkännagivanden till regeringen om

betydelsen av humaniora samt om begreppet bildning

(yrk. 3 och 4). Utbildningspolitiken måste enligt

motionärerna bygga på insikt om värdet av många

olika kunskaper. Det handlar inte bara om att kunna,

utan också om att förstå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om högskolans styrning.

Liknande yrkanden har behandlats av riksdagen ett

flertal gånger under senare år. Utskottet anser

liksom regeringen att grunddragen i det gällande

resurstilldelningssystemet - som infördes efter

förslag av den borgerliga regeringen 1993 - bör

ligga fast. Det är nödvändigt att lärosätena i

förväg vet vilka resurser de kan räkna med att

disponera under budgetåret. Vidare är det viktigt

att alla lärosäten - även de små och relativt

nyetablerade - får ett tillräckligt studentunderlag

för att kunna bygga upp lärarkompetens och andra

resurser. Staten anger - med några få undantag i

form av särskilda åtaganden - inte vilka

utbildningar som lärosätena skall anordna eller med

vilket antal platser. Systemet med ersättning i

efterhand för helårsprestationer och helårsstudenter

innebär att studenternas val av utbildning och

lärosäte påverkar vilka resurser ett lärosäte

verkligen får tillgodogöra sig. Regeringen föreslår

i budgetpropositionen för 2002 att resurserna för

delar av en tidigare beslutad utbyggnad tillfälligt

skall dras bort från vissa lärosäten med vikande

studentefterfrågan och att medlen i stället skall

användas för vissa strategiskt viktiga insatser.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något

generellt uttalande om att lärosätena skall få

disponera anvisade medel för andra ändamål än de som

de anvisats för.

Utskottet föreslår också att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande angående bildning. I

sak delar utskottet motionärernas uppfattning, men

anser att det ankommer på varje lärosäte att utforma

sina utbildningar på ett sådant sätt att det främjar

det som motionärerna önskar. Tillkännagivanden till

regeringen i enlighet med motionsyrkandena är därför

inte befogade.

Högskolestyrelserna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

regeringen inte skall utse ledamöterna eller

ordföranden i högskolestyrelsen.

Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 4 (kd).

Motioner

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår i

motionerna 2001/02: Ub546 respektive 2001/02:Ub261

att universitetens och högskolornas styrelser skall

avpolitiseras. Moderaterna vill öka friheten för

forskarna och lärarna att - enskilt eller kollegialt

- råda över verksamheten (yrk. 5). Folkpartiet anser

att huvudprincipen för de statliga högskolorna skall

vara att studenter, forskare, lärare och personal

utser sin högskolas styrelse (yrk. 24).

Kristdemokraterna anser enligt motion 2000/01:Ub24

att det förhållandet att regeringen utser ordförande

i högskolestyrelserna är ett exempel på felaktig

statlig centralstyrning (yrk. 2). De menar att

lärosätena själva bör utse sin styrelseordförande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Yrkanden om s.k. avpolitisering av

högskolestyrelserna har behandlats av riksdagen

flera gånger under senare år, senast i betänkande

2000/01:UbU8 (s. 25). Kristdemokraternas yrkande om

styrelseordföranden avstyrktes av utskottet senast i

betänkande 1999/2000:UbU14 (s. 10). Sedermera har

utredningen om högskolans ledning, som hade i

uppdrag att utvärdera rektorns, styrelseordförandens

och styrelsens roller, ansvarsfördelning och

samarbetsformer, lagt fram sin rapport (SOU

2000:101). Utredarens förslag är att styrelsernas

storlek skall minskas, men att drygt halva antalet

ledamöter liksom hittills skall utses av regeringen.

Regeringen gör i propositionen bedömningen att det

inte behövs någon minskning av styrelsernas storlek.

Genom att styrelseordförande och rektor numera har

möjlighet att föreslå externa ledamöter inför

regeringens beslut har lärosätena fått ett visst

inflytande när de externa ledamöterna utses,

framhåller regeringen. Utskottet har inte fått

anledning att ändra sitt ställningstagande i denna

fråga.

Tillvaratagande av utländska

akademikers kompetens

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med

hänvisning till det som sägs i propositionen,

skall avslå motionsyrkanden om kompletterande

utbildningar för utländska akademiker, bl.a.

i svenska. Ett motionsyrkande om att

Högskoleverket skall ansvara för information

och uppföljning till arbetsmarknaden av

utländska akademiker avstyrks också.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (c).

Propositionen

I propositionen Den öppna högskolan konstaterar

regeringen att närmare en miljon invånare i Sverige

är födda utomlands, och att utbildningsnivån hos

dessa invånare generellt sett är hög. Ett antal

insatser som har gjorts av olika myndigheter och

andra aktörer för att ta till vara utländska

akademikers kompetens beskrivs.

Regeringen understryker vikten av att den som har

en utländsk akademisk utbildning inte blir tvingad

att här i landet genomgå en ny fullständig

utbildning inom samma område enbart därför att hon

eller han inte uppfyller de formella

behörighetsvillkor som är definierade i svenska

termer. Det är viktigt att en sådan persons reella

kompetens beaktas. Regeringen anser det också

viktigt att kurser i svenska språket för personer

med utländsk högskoleutbildning anpassas direkt till

yrkeslivet. Statens skolverk har fått i uppdrag att

i samråd med Högskoleverket och Svenska

Kommunförbundet undersöka de praktiska möjligheterna

att ge högutbildade invandrare även sfi

(svenskundervisning för invandrare) i högskolemiljö.

Universitet och högskolor bör enligt regeringen

samverka kring anordnande av

kompletteringsutbildningar för invandrare med

utländsk akademisk utbildning. För sådana

utbildningar har regeringen i budgetförslaget för

2002 avsatt 10 miljoner kronor under anslaget 25:73

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. Regeringen skriver också att Högskoleverket

bör få i uppdrag att tillsammans med andra berörda

myndigheter kartlägga, analysera och följa upp

antagningen av utländska akademiker till

kompletterande utbildning samt innehållet i dessa

utbildningar.

Motioner

Enligt Moderata samlingspartiet i motion

2001/02:A391 måste alla invandrare som så önskar ges

möjligheter att komplettera sina tidigare kunskaper.

Det kan enligt motionärerna gälla språkkunskaper i

svenska eller engelska respektive yrkeskunskaper

inom exempelvis IT, elektronik och medicin. Formerna

för validering av utländska utbildningar måste ses

över och bli mer flexibla och trovärdiga (yrk. 9). I

sin motion 2001/02:Ub533 skriver Moderaterna att det

krävs ett mycket mer aktivt arbete på individnivå

för att så snabbt som möjligt verifiera kunskaperna

hos dem som flyttar hit. Det måste göras möjligt att

snabbt komplettera eventuella brister eller

skillnader i förhållande till svenska examina, och

snabbt komma in på arbetsmarknaden, heter det i

motionen (yrk. 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Sf399

att sfi-undervisning skall förekomma på flera olika

nivåer och att det bör finnas möjlighet att läsa sfi

på högskolenivå (yrk. 29).

Centerpartiet skriver i motion 2001/02:Ub2 att

regeringens förslag om en särskild satsning för att

anordna kompletterande utbildning för personer med

utländsk högskoleutbildning är viktig, men att dessa

personer även bör erbjudas kvalificerad

språkundervisning i svenska och fackspråk (yrk. 5).

I motion 2001/02:Ub494 (s) sägs att utbudet av

kompletterande utbildningar bör vara oavhängigt av

de konjunkturberoende arbetsmarknadsanslagen.

Högskolor och universitet bör inom ramen för sin

ordinarie verksamhet erbjuda kompletterande

utbildning för personer med utländsk examen.

Enligt motion 2001/02:Ub241 (m) bör det uppdras åt

Högskoleverket att ta hand om informations- och

uppföljningsansvaret till arbetsmarknaden om

människor med utländska examina (yrk. 2) och att

upprätta en förteckning över utländska utbildningar

och deras närmaste svenska motsvarighet (yrk. 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om tillkännagivanden.

Enligt utskottets uppfattning är Moderaternas,

Kristdemokraternas och Centerpartiets yrkanden

liksom den socialdemokratiska motionen i huvudsak

tillgodosedda med det som redan görs eller som

regeringen planerar enligt propositionen.

Som nyss nämnts avser regeringen att ge

Högskoleverket i uppdrag att kartlägga, analysera

och följa upp antagningen av utländska akademiker

till kompletterande utbildningar samt innehållet i

dessa utbildningar. Det uppdrag som begärs i motion

2001/02:Ub241 är betydligt vidare. Utskottet är inte

berett att ställa sig bakom motionärens förslag.

Ökad internationell rörlighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om vikten

av internationalisering, om Bolognaprocessen

och om EU:s arbete på utbildningsområdet.

Jämför reservationerna 1 (m,), 4 (kd), 2 (c)

och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen Den öppna högskolan understryker

regeringen vikten av lärosätenas engagemang i olika

slags internationella samarbeten och betydelsen av

att den internationella rörligheten ökar inom alla

områden.

Regeringen noterar att det inom ramen för Erasmus

inom EU:s Sokratesprogram har skett en glädjande

ökning av antalet inresande studenter, men att

antalet utresande studenter har minskat något.

Regeringen avser att låta genomföra en noggrann

analys av orsakerna till det senare i syfte att

vidta åtgärder för att främja en ökning av antalet

utresande studenter. En viss ökning har också skett

av antalet lärare som utnyttjar Erasmus för att

under en period undervisa utomlands. Dock är det

enligt regeringen fortfarande alltför få lärare som

utnyttjar möjligheten, och regeringen avser därför

att låta analysera även orsakerna till detta för att

kunna avskaffa de hinder som kan finnas.

En annan åtgärd som skall bidra till att öka den

internationella rörligheten bland studenter är att

införa ett s.k. Diploma Supplement till

examensbevisen. Detta är något som Sverige har

åtagit sig att främja i och med att regeringen i

augusti 2001 ratificerade Lissabonkonventionen om

erkännande av bevis avseende högre utbildning i

Europaregionen inom ramen för Europarådet och

Unesco. Regeringen avser att besluta om att det till

examensbevis som utfärdas efter den 1 januari 2003

skall fogas en bilaga som beskriver utbildningen och

dess plats i utbildningssystemet. Bilagan skall

utfärdas automatiskt samtidigt med examensbeviset.

Så långt som möjligt skall bilagan innehålla ECTS-

uppgifter (ECTS=European Credit Transfer System).

Genom denna åtgärd skall det bli lättare för

studenter att få sin utländska utbildning

tillgodoräknad fullt ut i hemlandet eller ett annat

land, antingen det gäller fortsatta studier eller

att få tillträde till arbetsmarknaden.

Regeringen tar också upp den s.k.

Bolognadeklarationen, som 29 länder undertecknade år

1999 och som gäller en fortsatt utveckling av det

europeiska samarbetet inom högre utbildning, framför

allt för att främja studenternas rörlighet mellan de

europeiska utbildningssystemen och på

arbetsmarknaden. Det uppdrag regeringen år 2000 gav

Högskoleverket att kartlägga användningen av Diploma

Supplement och ECTS ingår i arbetet med att följa

upp Bolognadeklarationen. Regeringen avser att som

nästa åtgärd se över den svenska examensordningen,

även om denna enligt regeringen redan ligger väl i

linje med intentionerna i Bolognadeklarationen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub546 ett tillkännagivande om vikten av en

internationalisering av universitet och högskolor i

Sverige (yrk. 3). De måste kunna erbjuda

utbildningar som står sig i ett allt mer

globaliserat utbildningssamarbete. Fler alternativ,

både inom och utanför landets gränser, ökar

möjligheterna för var och en att ta till vara sin

begåvning. Det gäller inte minst tillgången till

kompetensutveckling, pedagogisk träning och

ledarskapsutbildning för de anställda inom

universitetsvärlden. Det är enligt motionärerna

också nödvändigt att lärosätena arbetar för att bli

en internationellt attraktiv studiemiljö som drar

till sig begåvade personer och inte släpper dem

ifrån sig (yrk. 6). När det gäller Bolognaprocessen

framhåller motionärerna att en europeisk

examensordning är en god idé, förutsatt att den

arbetas fram underifrån, bygger på frivillighet och

inte innebär att nationella examina tas bort (yrk.

7).

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub4 ett

tillkännagivande om internationaliseringens

konsekvenser (yrk. 10). EU:s insatser på

utbildningsområdet bör begränsas till att främja

rörlighet och utbyte, inte utvecklas till att

harmonisera utbildningssystemen. De nya kontaktnäten

med öst- och centraleuropeiska länder bör utvecklas

och utbytesprogram med länder utanför Europa

främjas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena, som enligt utskottets mening i huvudsak

är tillgodosedda. Universitet och högskolor har i

regleringsbrev för 2001 ålagts att erbjuda

internationellt attraktiva utbildningar. Ett mycket

omfattande system för kvalitetssäkring av

högskoleutbildningen inom alla områden har nyligen

satts i gång. Pedagogisk utbildning skall nu

anordnas för alla som undervisar inom högskolan och

bli ett villkor för tillsvidareanställning som

lärare. Rådet för högskoleutbildning kommer att få i

uppdrag att anordna kompetensutveckling för personer

med strategiska positioner för pedagogisk utveckling

inom lärosätena. Av propositionen framgår det att

regeringen avser att se över den svenska

examensordningen, inte att avskaffa den.

Centerpartiet anser det enligt motion 2001/02:Ub2

viktigt att utbildningsbevis och examina har ett

tydligt och väl känt meritvärde såväl på den

nationella som den internationella arbetsmarknaden.

Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av

instrumenten för meritvärdering (yrk. 8). Vidare bör

postdoktoral tjänstgöring utomlands uppmuntras, och

därför behövs en översyn av de regler som berör

sådan verksamhet. Motionärerna påpekar att den som

inte har fast anställning i Sverige riskerar att

hamna utanför svenska socialförsäkringssystem, om

vistelsen utomlands är längre än 52 veckor (yrk.

12). I sin motion 2001/02:Ub322 efterlyser

Centerpartiet förslag om ett valideringssystem för

eftergymnasiala utbildningar (yrk. 15).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Ett flertal av de åtgärder som aviseras i

propositionen kommer att kunna bidra till att

svårigheterna att få sin utbildning i ett land rätt

värderad i ett annat minskar. Till dessa hör

införandet av Diploma Supplement, skyldigheten för

lärosätena att pröva sökandes reella behörighet och

den sedan länge gällande rätten att för en examen

tillgodoräkna sig utbildning som förvärvats i annan

ordning än svensk högskoleutbildning - en rätt som

är förenad med möjlighet att överklaga ett negativt

beslut av lärosätet.

När det gäller internationell postdoktoral

verksamhet noterar utskottet att Regeringsrätten i

ett beslut sommaren 2001 har slagit fast att

postdoc-vistelse utomlands med stipendium skall

räknas som överhoppningsbar tid vid tillämpning av

reglerna för ersättning från arbetslöshetskassa.

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub261 att

det är angeläget med fler utländska studenter vid

svenska lärosäten. För detta behövs fler

utbildningar där huvudspråket inte är svenska, och

rekryteringen av lärare från andra länder måste

förbättras (yrk. 12). Motionärerna anser också att

det bör inrättas en ny internationellt jämförbar

masterexamen.

Även motion 2001/02:Ub300 (kd) tar upp behovet av

benämningen Masters degree, som enligt motionärerna

skulle underlätta för studenterna att röra sig

internationellt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Utbudet av kurser och program på engelska

i den svenska högskolan har ökat markant, vilket

utskottet liksom regeringen ser som en riktig och

positiv utveckling. Utskottet delar också

regeringens bedömning att det är angeläget att

lärosätena i ökad utsträckning använder sig av

möjligheten att rekrytera gästlärare, både inom och

utom utbytesprogram. Yrkandena om masterexamen är

enligt utskottets mening tillgodosedda genom att

regeringen nu har meddelat att den avser att införa

en ny inriktning inom magisterexamen, kallad

magisterexamen med ämnesbredd. Regeringen anser att

en engelskspråkig benämning inte bör användas i den

svenska examensordningen, men att det däremot är

lämpligt att den svenska magisterexamen kan

översättas till Master of. Utskottet delar denna

uppfattning. Det ankommer på lärosätena att i samråd

med Högskoleverket ange engelsk översättning av

olika examina.

I motion 2001/02:Ub241 (m) begär motionären ett

tillkännagivande om att det skall införas en

fungerande form av Diploma Supplement (yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet, som är tillgodosett med vad regeringen

aviserar i propositionen.

Motionerna 2001/02:N218 (fp) och 2001/02:A390 (m)

tar upp behovet av att undanröja hinder för

rörlighet över Öresund. Motionärerna begär

tillkännagivanden till regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Det är angeläget att hinder identifieras

och undanröjs och att studier t.ex. inom

Öresundsuniversitetet underlättas. Ett omfattande

arbete pågår också för att göra detta, både inom

Regeringskansliet och inom ramen för Nordiska rådet.

Försäljning av utbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att riksdagen skall avslå ett

motionsyrkande om att universitet och

högskolor bör få sälja utbildning till

studenter från länder utanför EU.

Jämför reservation 4 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är orimligt att ett

litet land som Sverige inte tar emot sin del av det

kapital som flödar på den internationella

utbildningsmarknaden. Genom att sälja utbildning

till studenter från andra länder skulle de svenska

lärosätena kunna få resurser att höja kvaliteten i

sin verksamhet (mot. 2001/02:Ub4 yrk. 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Såväl grundläggande högskoleutbildning som

forskarutbildning vid de svenska universiteten och

högskolorna är avgiftsfri - något som numera är

fastlagt i högskoleförordningen (1993:100, 1 kap. 10

§). Liksom regeringen i propositionen Den öppna

högskolan anser utskottet att denna ordning bör

bestå. Det är svårt att bedöma effekterna för

studenter och lärosäten, om man skulle få en

kategori studenter som betalade avgift för

utbildningen, medan flertalet studenter fick

utbildningen gratis. En administrativ apparat skulle

behöva byggas upp för att handha uppbörden av

avgifter och utdelningen av de stipendier som skulle

behöva finnas för att förhindra att

avgiftsbeläggningen gör den svenska högskolan

oåtkomlig för studenter från länder med svagare

ekonomi. Våra nordiska grannländer och Tyskland, som

inte har infört avgifter för utländska studenter,

skulle sannolikt komma att bli mer attraktiva

alternativ än Sverige för presumtiva studenter från

länderna utanför EU, något som skulle kunna motverka

syftet att öka andelen utländska studenter i

Sverige.

Det finns redan möjlighet för lärosätena att åta

sig uppdragsutbildning även för beställare i

utlandet. Uppdragsutbildning ligger vid sidan av den

grundläggande högskoleutbildningen och

forskarutbildningen och genomförs mot avgift.

Regeringen aviserar i propositionen en ändring av

villkoren för uppdragsutbildning, nämligen att

lärosätena skall få åta sig uppdrag från beställare

utanför EES-området utan att behöva begära tillstånd

av regeringen.

Riksdagens revisorers förslag

Efter att ha genomfört fyra granskningar, som

redovisats i var sin delrapport, har Riksdagens

revisorer i januari 2001 lagt fram förslag till

riksdagen (förs. 2000/01:RR10). Med anledning av

förslaget väcktes en motion, 2000/01: Ub24 av

Kristdemokraterna. Utskottet behandlar i det

följande revisorernas förslag, ett av yrkandena i

följdmotionen (de övriga har behandlats tidigare i

detta betänkande) samt två motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2001.

Redovisning av grundutbildningens kostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att regeringen redan har

tagit initiativ till att utveckla

redovisningen av grundutbildningens kostnader

och avstyrker därför revisorernas förslag om

att riksdagen skall uppmana regeringen till

detta.

Revisorernas förslag

Revisorerna har vid sin granskning funnit att en

kostnadsbaserad redovisning vid universitet och

högskolor endast förekommer undantagsvis. I huvudsak

är den ekonomiska redovisningen vid lärosätena

baserad på en schablonmässig fördelning av anslag

för gemensamma och indirekta kostnader, medan

undervisningsdelen blir en restpost. Det saknas en

per capita-baserad redovisning, vilket gör att

redovisade kostnader inte kan relateras till

tilldelade medel. En rättvisande kostnadsredovisning

behövs för att kunna ställas mot tilldelade resurser

och bilda underlag för dialog mellan lärosätena och

regeringen inför statsmakternas beslut om

medelstilldelning och utökade utbildningsuppdrag.

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära

att regeringen tar initiativ till att utveckla

redovisningen av grundutbildningens kostnader i

enlighet med vad revisorerna anfört (punkt 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår förslaget,

eftersom regeringen redan har tagit sådana

initiativ.

Att myndigheterna kan redovisa sina kostnader

på ett adekvat sätt gentemot både statsmakterna

och samhället i övrigt är viktigt för den

öppenhet som skall prägla svensk offentlig

förvaltning. I regleringsbrev för år 2000 gav

regeringen fyra lärosäten i uppdrag att ingå i

en försöksverksamhet med att redovisa nyckeltal

avseende grundutbildningen. Fyra andra

lärosäten fick motsvarande uppdrag när det

gäller forskarutbildningen. Redovisningarna för

båda uppdragen inkom till

Utbildningsdepartementet i maj 2001. I

propositionen Den öppna högskolan konstaterar

regeringen att det fortfarande saknas nyckeltal

som möjliggör för regeringen att ställa

kostnader i förhållande till mål och resultat

och att regeringen avser att senare återkomma

till detta (s. 137). Utskottet, som anser att

arbetet med att få fram sådana nyckeltal bör

påbörjas snarast, konstaterar med

tillfredsställelse att regeringen redan i

november ordnar ett seminarium för att

diskutera saken.

Grundutbildningens högskolemässiga kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker revisorernas förslag att

riksdagen skall begära att regeringen

initierar åtgärder, bl.a. överväger

högskolelagens formuleringar om vetenskaplig

grund och beprövad erfarenhet, för att främja

grundutbildningens högskolemässiga kvalitet.

Ett motionsyrkande om definition av begreppet

högskola avstyrks också.

Jämför reservation 4 (kd).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att

regeringen initierar åtgärder för att främja

grundutbildningens högskolemässiga kvalitet samt

redovisar resultatet till riksdagen (punkt 2). Som

ett komplement till Högskoleverkets nationella

kontroll bör enligt revisorerna lokala system

utvecklas för att internt kontrollera och utåt

redovisa utbildningens högskolemässighet. Regeringen

bör överväga hur högskolelagens krav på

grundutbildningen kan förtydligas, både i fråga om

vetenskaplig grund och forskningsanknytning och i

fråga om beprövad erfarenhet. Regeringen bör också

ta initiativ till att utveckla enhetliga mått för

att beräkna den tid studenterna möter en lärare i

olika situationer.

Motionen

Kristdemokraterna hävdar i motion 2000/01:Ub24 att

innan det är möjligt att skapa de lokala

redovisningssystem som revisorerna efterfrågar måste

det tas fram gemensamma definitioner för vad

högskolemässighet, och i förlängningen vad högskola

innebär (yrk. 1, motionärernas kursiveringar).

Högskolelagen är mycket vag på denna punkt, anser

motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen skall avslå

revisorernas förslag och motionsyrkandet.

Det pågår inom högskolesystemet en livlig debatt

om innebörden av högskolemässighet. Det omfattande

program för kvalitetsutvärdering av all

grundläggande högskoleutbildning som Högskoleverket

genomför enligt uppdrag från regeringen ger enligt

utskottets bedömning goda förutsättningar för att

debatten om högskolemässighetens innebörd kommer att

fortsätta. Detta anser utskottet vara angeläget.

Redovisning av grundutbildningens resultat

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har erfarit att regeringen planerar

en analys av avhoppen från

högskoleutbildning. Med hänvisning till detta

avstyrks revisorernas förslag att regeringen

skall uppmanas att ta initiativ till att

utveckla redovisningen av grundutbildningens

resultat.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att

regeringen tar initiativ till att utveckla

redovisningen av grundutbildningens resultat (punkt

3). Vid sin granskning har revisorerna funnit att

det av nuvarande redovisning inte framgår vilken

utbildning som har genomförts på olika nivåer och

inom olika ämnesområden. Orsakerna till att antalet

examina inte har ökat i takt med ökningen av antalet

helårsprestationer har inte närmare analyserats.

Andelen uttagna examina är exempelvis extremt låg

för högskoleingenjörer, en utbildning där antalet

studenter har ökat kraftigt i enlighet med

regeringens önskemål. Kunskapen om utbildningens

effekter i samhället är bristfällig. Revisorerna

vill också att regeringen får i uppdrag att ta

initiativ till en grundlig översyn av reglerna för

antagning till högskoleutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas

förslag.

I propositionen Den öppna högskolan aviserar

regeringen förändringar av systemet med

standardbehörigheter och en översyn av reglerna för

urval, alltså regler av stor betydelse för

antagningen. Utskottet delar regeringens bedömning i

propositionen att det är viktigt att

tillträdesreglerna, dvs. reglerna om grundläggande

behörighet, särskild behörighet, meritvärdering och

urval betraktas i ett sammanhang (s. 54).

Revisorernas förslag i denna del är enligt

utskottets mening tillgodosett.

Utskottet anser att det finns god anledning att

intressera sig för grundutbildningens resultat. Det

är viktigt att resultaten kan betraktas tillsammans

med kostnaderna. De uppdrag som regeringen har givit

vissa högskolor när det gäller nyckeltal kan väntas

öka möjligheterna att göra detta. Regeringen har i

regleringsbrev begärt att lärosätena skall redovisa

och kommentera de helårsprestationer studenterna har

uppnått och de examina de har avlagt. Högskoleverket

ger i sin årsrapport också uppgifter om resultaten,

i den senaste rapporten också utbildningsresultat

för dem som inte avlägger examen. Hur många som

hoppar av från utbildningen, vart de då tar vägen

och om avhoppen är definitiva är emellertid frågor

som behöver en bättre bevakning än vad som hittills

har förekommit. Utskottet har från

Utbildningsdepartementet erfarit att styrelsen för

det konsortium som har hand om LADOK-systemet

(Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem) har

uppdragit åt en arbetsgrupp att ta fram ett verktyg

som skall göra det möjligt att kartlägga hur kullar

av studenter genomför sin utbildning. Det är

planerat att verktyget skall tas fram under år 2002.

När detta har skett kan regeringen gå vidare med

analyser av det slag som revisorerna och utskottet

anser viktiga. Det är därför inte nödvändigt att

riksdagen gör något tillkännagivande till regeringen

i enlighet med revisorernas förslag.

Högskoleverkets roll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker revisorernas förslag att

regeringen skall klargöra Högskoleverkets

roll och från den avföra rena

främjandeuppgifter. Motionsyrkanden om en

renodling av verkets roll och inrättande av

ett oberoende kvalitetsinstitut avstyrks

också.

Jämför reservation 3 (fp).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att

regeringen klargör Högskoleverkets roll i enlighet

med vad revisorerna har anfört (punkt 4).

Enligt revisorerna finns det oklarheter kring

Högskoleverkets roll och uppdrag. När verket

bildades var det för att svara för nationella

intressen i en decentraliserad högskolesektor, men

regeringen har i instruktionen för verket inte

klargjort vad dessa uppgifter innebär. Dessutom

försvårar regeringen Högskoleverkets egen planering

genom att löpande lägga ut olika uppdrag på verket.

Bland Högskoleverkets intressenter finns en

uppfattning att det råder en oklar ansvarsfördelning

mellan verkets ställningstaganden och bedömningar på

den politiska nivån, något som revisorerna finner

allvarligt. De vill att regeringen skall överväga

hur Högskoleverkets mandat och uppdrag gentemot den

politiska nivån och gentemot högskolans övriga

intressenter kan klargöras.

Tillsyn och kontroll, uppföljning och utvärdering

samt olika former av kvalitetsprövning bör enligt

revisorerna vara kärnan i verkets uppgifter. I ett

framgångsrikt arbete med dessa uppgifter finns

väsentliga främjandeaspekter. Uppgifter som främst

bör omprövas är bl.a. regeringens stöd- och

utvecklingsinsatser samt Rådet för

högskoleutbildning.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub261 en

renodling av Högskoleverkets roll (yrk. 7). Den

skall vara att svara för ren myndighetsutövning,

vilket bl.a. innebär att verket skall kontrollera

att bestämmelser uppfylls. Verket skall t.ex. kunna

dra in examensrättigheter från lärosäten som inte

upprätthåller kvalitetskraven. Utvärderingen av

lärosätenas förmåga att bedriva en högkvalitativ

utbildning måste utövas av andra institutioner,

vilkas arbete inte riskerar att politiseras, heter

det i motionen. Kvalitetsgranskningen bör brytas ut

ur Högskoleverket och läggas på ett oberoende

kvalitetsinstitut, som bör bestå av representanter

för ämnesområden, discipliner och vetenskapliga

tidskrifter (yrk. 8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas

förslag och motionsyrkandena.

Inom Högskoleverket är det i första hand Rådet för

högskoleutbildning som är bärare av den renodlade

främjanderollen. Som redovisats tidigare i detta

betänkande aviserar regeringen i propositionen Den

öppna högskolan en förändrad ställning för Rådet,

med större självständighet i förhållande till

Högskoleverket i övrigt. Liksom revisorerna

konstaterar utskottet vidare att det ligger en

väsentlig främjandeaspekt i Högskoleverkets tillsyn,

uppföljning och utvärdering.

Med anledning av vad Folkpartiet skriver om

politisering vill utskottet framhålla att

Högskoleverkets utvärderingar utförs av högt

kvalificerade experter inom respektive område. I

stor utsträckning hämtas dessa experter från andra

länder än Sverige.

Holdingbolag vid universitet och

högskolor, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om principer för bildande

av holdingbolag knutna till universitet och

högskolor. I detta ligger att även andra

lärosäten än de som i dag har holdingbolag

skall få möjlighet att bilda sådana bolag.

Vidare skall föremålet för holdingbolagens

verksamhet kunna utvidgas så att det skall

vara möjligt att bilda och inneha dotterbolag

som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga

universitet och högskolor. Riksdagen bör

avslå motionsyrkanden om avslag på

regeringens förslag, om andra riktlinjer för

holdingbolagen m.m. och om reglerna för

lärares rätt till uppfinningar som gjorts i

anställning vid universitet eller högskola.

Jämför reservationerna 4 (kd), 2(c) och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop.

2001/02:2), punkt 2, föreslår regeringen principer

för bildande av holdingbolag knutna till universitet

och högskolor.

Holdingbolag finns nu vid universiteten i Uppsala,

Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping,

Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan,

Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad och

Sveriges lantbruksuniversitet.

Regeringen gör bedömningen att holdingbolagen har

goda förutsättningar att fortsätta att utvecklas mot

att kunna stödja både kommersialisering av

forskningsresultat och samverkan mellan forskare och

befintliga företag. Regeringen anser därför att även

andra universitet och högskolor än de som nu har

holdingbolag skall kunna bilda sådana. En myndighet

får inte utan regeringens medgivande använda statens

medel för att bilda bolag. Regeringen kommer att ta

ställning till ansökan om att bilda holdingbolag i

varje enskilt fall. I budgetpropositionen för 2002

har regeringen under anslaget 25:73 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

beräknat 5 miljoner kronor vartdera respektive

vardera till Karlstads universitet, Högskolan i

Borås och Högskolan Kristianstad för att bilda

holdingbolag.

En förutsättning för holdingbolagen är att

verksamheten är avgränsad på ett sådant sätt att

universitetens och högskolornas grundläggande

verksamhet inte hämmas genom bolagsbildningen.

Regeringen anger vidare att staten bör vara ensam

ägare till holdingbolagen och att ändringar i

bolagsordningen bör kräva regeringens medgivande i

varje enskilt fall.

Översyn av bolagsordningarna bör, enligt

regeringen, genomföras för att göra det möjligt för

såväl befintliga som nya holdingbolag dels att öka

det egna kapitalet, dels att bilda dotterbolag som

skall kunna förmedla uppdragsutbildning.

Lärare vid universitet och högskolor har

rättigheterna till de uppfinningar som de gör inom

ramen för sin anställning, det s.k. lärarundantaget.

Regeringen betonar att forskningsresultat i högre

utsträckning än hittills bör leda till

kommersialisering. En tänkbar åtgärd är t.ex. att

lärare måste underrätta arbetsgivaren om

uppfinningar som gjorts inom ramen för

anställningen. En sådan förändring av lagstiftningen

måste dock beredas ytterligare med berörda

myndigheter och organisationer innan ett slutligt

ställningstagande görs. Även andra frågor rörande

kommersialisering av forskningsresultat, bl.a.

sekretessfrågan, behöver klargöras. Regeringen

avser därför att återkomma i saken.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:N10 att

riksdagen avslår regeringens förslag om principer

för bildande av holdingbolag (yrk. 1). Universitet

och högskolor kan utan bolag samverka med

näringslivet när det gäller att omsätta forskning i

nya produkter och tjänster. En ökad akademisk

bolagsflora kan medföra att uppdragsutbildningen

mycket kraftigt växer i omfång, vilket skulle kunna

leda till att den ordinarie utbildningen trängs

tillbaka och det fria kunskapsförmedlandet hotas.

I motion 2001/02:N9 (kd) föreslås avslag på

regeringens förslag om principerna för bildande av

holdingbolag och att riksdagen skall ge regeringen

till känna vissa riktlinjer för bolagsbildning (yrk.

3 och 4). Motionärerna betonar att tydliga

förutsättningar måste anges för verksamheten, om

bolagisering av uppdragsutbildningen skall tillåtas.

Dotterbolagen skall inte få bedriva

uppdragsutbildning i egen regi, och

uppdragsutbildning skall endast få köpas av annan än

enskild. Regeringen har lovat återkomma i bl.a.

sekretessfrågan. Det räcker inte, även andra frågor

måste belysas och få svar, anser motionärerna.

Enligt motion 2001/02:Ub376 (v) är det viktigt att

sådan väsentlig forskning som stamcellsforskningen

behålls inom den offentliga finansieringen och

insynen. Därför bör en reglering av sponsring och

bolagsbildning övervägas när det gäller avancerad

medicinsk forskning.

Motion 2001/06:Ub386 (kd) behandlar det externa

forskningskapitalets vinster i förhållande till

insatt kapital. Motionären framhåller att det är

mycket positivt för såväl läkemedelsindustrin som

ett universitetssjukhus att tillsammans forska fram

bra läkemedel. Det kan dock, enligt motionären,

ifrågasättas om universitetssjukhuset inte skall

kunna tillgodogöra sig något av vinsten för sina

insatser.

Två motionsyrkanden tar upp det s.k.

lärarundantaget, dvs. den rätt som lärare vid

universitet och högskolor har till uppfinningar som

de gör inom ramen för sin anställning.

Motion 2001/02:N9 (kd) menar att frågan om

kommersialisering av uppfinningar måste utredas och

att ett tydligt regelverk måste till för att

rättstryggheten skall upprätthållas (yrk. 14).

Frågor som särskilt bör ses över är elevernas

rättigheter och delaktighet i patent, utomstående

uppfinnares rättighet till eget patent när han eller

hon begärt hjälp med vidareutveckling av en idé,

ersättning och royalties samt sekretessen.

I motion 2001/02:N263 (c) sägs att forskare inom

universitet och högskolor i högre grad måste vara

beredda att avstå delar av rättigheterna till sina

forskningsresultat till universitetet eller

högskolan där forskningen bedrivits, om forskaren

själv inte har intresse av att kommersialisera sina

forskningsresultat (yrk. 8). Därigenom skulle, menar

motionärerna, incitamenten öka för såväl forskare

som universitet och högskolor att kommersialisera

forskningsresultaten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör, enligt utskottets mening, godkänna

vad regeringen föreslår om principerna för bildande

av holdingbolag knutna till universitet och

högskolor.

De elva holdingbolag som nu är knutna till olika

universitet och högskolor tillkom 1994 och 1995.

Enligt bolagsordningen skall holdingbolagen äga,

försälja och förvalta aktier och andelar i hel-

eller delägda projekt/tjänste-bolag, vars syfte

skall vara att bedriva forsknings- och

utvecklingsarbete syftande till kommersiell

exploatering av projekt och kunskaper framtagna

eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid det

berörda lärosätet samt bedriva annan därmed förenlig

verksamhet.

Holdingbolagen har visat sig vara ett verksamt

hjälpmedel för universitet och högskolor när det

gäller samverkan med näringslivet. Utskottet gör, i

likhet med regeringen, bedömningen att

holdingbolagen har goda förutsättningar att

fortsätta att utvecklas mot att kunna stödja både

kommersialisering av forskningsresultat och

samverkan mellan forskare och befintliga företag.

Även andra lärosäten än de som nu har holdingbolag

bör därför kunna bilda sådana. Liksom hittills skall

det dock krävas regeringens medgivande för att få

bilda holdingbolag. En myndighet får heller inte

utan regeringens medgivande använda statliga medel

för att bilda bolag.

Uppdragsutbildningen inom universitet och

högskolor ökar, men har dock fortfarande en relativt

begränsad omfattning. Utskottet instämmer med

regeringen i fråga om vikten av att det skapas en

sammanhållen funktion som har insikt i och överblick

över all uppdragsutbildning inom respektive

lärosäte. Högskolans ledning får därigenom större

möjlighet att styra och utveckla

uppdragsutbildningen. I likhet med regeringen anser

utskottet att holdingbolagen därför skall kunna

bilda dotterbolag som får i uppdrag att förmedla

uppdragsutbildning åt statliga universitet och

högskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

2001/02:N10 yrkande 1 om avslag på regeringens

förslag och 2001/02:N9 yrkandena 3 och 4 om avslag

på regeringens förslag och om vissa riktlinjer för

holdingbolag, bl.a. avseende uppdragsutbildning. Som

grund för regeringens förslag ligger bl.a. en

översyn av holdingbolagen som Riksrevisionsverket

(RRV) har gjort på regeringens uppdrag. RRV:s

bedömning är att holdingbolagsmodellen ger

lärosätena bättre möjligheter att utveckla arbetet

med den tredje uppgiften, samverkan, eftersom denna

verksamhet annars har svårt att konkurrera om

resurserna med huvuduppgifterna utbildning och

forskning. Beträffande uppdragsutbildning framhåller

regeringen i propositionen att dotterbolagen inte

skall få bedriva uppdragsutbildning i egen regi, att

uppdragsutbildning endast skall få köpas av annan än

enskild och att uppdragsutbildning inte får inverka

negativt på den grundläggande högskoleutbildningen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår

motion 2001/02:Ub376. Motionärerna framhåller att

det är viktigt att sådan väsentlig forskning som

stamcellsforskningen behålls inom den offentliga

finansieringen och insynen. Holdingbolagen är, och

kommer även i fortsättningen att vara, i sin helhet

ägda av respektive lärosäte, där man således kommer

att ha full insyn i verksamheten.

Utskottet anser att riksdagen också bör avslå

motion 2001/02:Ub386 om vinst på externt

forskningskapital i verksamhet vid

universitetssjukhus. Sjukhusen har inte staten som

huvudman.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår de

två motionsyrkandena -2001/02:N9 yrkande 14 och

2001/02:N263 yrkande 8 - om det s.k.

lärarundantaget, dvs. den rätt lärare vid

universitet och högskolor har till uppfinningar som

de gör inom ramen för sin anställning. Som

regeringen framhåller i propositionen måste

förändringar i fråga om lärarundantaget beredas

ytterligare med berörda myndigheter och

organisationer innan ett slutligt ställningstagande

görs.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Lagreglering av universitets och

högskolors ansvar för rekrytering,

m.m. (punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 11,

16, 17, 19 och 20) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

2, 3, 5, 7, 11, 16, 17, 19 och 20 borde ha följande

lydelse:

1. Lagreglering av universitets och

högskolors ansvar för rekrytering, m.m. -

m

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt

avser 1 kap. 5 §. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del och

avslår i denna del punkt 1 i regeringens förslag

i proposition 2001/02:15.

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub3 yrkande 3

och delvis motionerna 2001/02:Ub1 yrkande 1 och

2001/02:Ub499 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub5 yrkande 3 och

2001/02:Ub261 yrkande 6.

3. Åtgärder i övrigt för att förbättra

rekryteringen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub546 yrkande 2

och avslår motionerna 2001/02:Ub325 yrkandena 4

och 5, 2001/02:

Ub359 och 2001/02:Ub526.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub3

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub546 yrkande 1,

bifaller delvis motion 2001/02:Ub261 yrkande 4

och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 3 och

4, 2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,

2001/02:

Ub283, 2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande

14.

7. Betygssättningen i gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande

22 och delvis motion 2001/02:Ub321 yrkandena 1

och 2.

11. Mål för grundläggande

högskoleutbildning

Riksdagen avslår regeringens förslag i

proposition 2001/02:15 till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 9

§. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub3

yrkande 5 i denna del och avslår i denna del

punkt 1 i regeringens förslag.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub229 och

2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9, bifaller delvis

motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 1, 2001/02:Ub261

yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 11 och

2001/02:N262 yrkande 11 i denna del samt avslår

motion 2001/02:Ub255.

17. Bildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub254 yrkandena

3 och 4.

19. Utländska akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub533

yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande 9, bifaller

delvis motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 5 och

2001/02:Ub494 samt avslår motionerna

2001/02:Ub241 yrkandena 2 och 3 och 2001/02:Sf399

yrkande 29.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub546 yrkandena

3, 6 och 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 8 och 12, 2001/02:Ub4 yrkande 10,

2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena

12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322 yrkande

15, 2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390

yrkande 5.

Ställningstagande

Ett grundläggande tema i de moderata motionerna är

att minska statens centralstyrning och öka de

enskilda lärosätenas möjligheter till självstyre.

Oavsett om det gäller rekryteringskampanjer,

antagningsregler, krav på högskolepedagogisk

utbildning för lektor m.fl. eller andra insatser

anser vi att besluten ofta bäst tas på lokal nivå.

Profilering och institutionell konkurrens bidrar

till ökad mångfald och valfrihet. Det är således en

farlig väg att ständigt ålägga lärosätena nya

uppgifter. Viktigare än rekryteringskampanjer är att

den utbildning som ges håller hög kvalitet och kan

motsvara den satsning som akademisk utbildning

innebär för den enskilde och samhället. Vi anser att

den föreslagna lagregleringen av universitets och

högskolors ansvar för rekrytering inte bör komma

till stånd. Riksdagen bör därför avslå regeringens

förslag till ändring i högskolelagen när det gäller

1 kap. 5 § och således bifalla motion 2001/02:Ub3

yrkande 5 i denna del.

En breddad basårsutbildning och collegeutbildning

ser vid första anblicken ut som steg åt rätt håll.

Denna gymnasifiering av den högre utbildningen

innebär emellertid att många studenter tvingas ta

studielån för att skaffa sig kunskaper som de borde

ha haft möjligheter att skaffa sig under sina

gymnasiestudier. Collegeutbildningen, som rätt

utformad kan bli en bra utbildning för många,

riskerar nu att bli ett tvångssamarbete mellan

komvux och högskolan, något som knappast främjar

utbildningens kvalitet. Högskolan bör enligt vår

mening samarbeta även med folkhögskolan. Riksdagen

bör tillkännage för regeringen som sin mening det vi

här har anfört och därmed bifalla motion 2001/02:Ub3

yrkande 3 och delvis motionerna 2001/02:Ub1 yrkande

1 och 2001/02:Ub499.

För att bredda rekryteringen behövs i övrigt

framför allt en högre utbildningspremie. Det måste

löna sig att utbilda och förkovra sig.

Utbildningsfrågor kan aldrig ses isolerade från

resten av samhället. Företagsklimat, skatter,

lönebildning, ansvarstagande och sociala

förändringar påverkar människors vilja och förmåga

att ta till vara sina förutsättningar. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 2.

Den grundläggande riktlinjen för behörighet och

urval bör enligt vår mening vara att man skall

avskaffa det centrala antagningssystemet. Varje

lärosäte måste på egen hand få avgöra vilka

antagningsbestämmelser som skall gälla, så länge

systemen utformas så att rättssäkerhet och

diskrimineringslagstiftning följs. Basen bör vara en

centralt fastställd ram för vad som skall utgöra

generell behörighet. De omräknade betygen, som de nu

används vid antagning, säger inte särskilt mycket om

vem som har tillräckliga förkunskaper och

förutsättningar att klara av den sökta utbildningen.

Urvalsinstrumenten bör i högre utsträckning anpassas

till de enskilda utbildningarna, så att viktning,

tester och prov mäter sådant som är centralt för att

lyckas på en viss utbildning. Lärosätena måste

ansvara för att blivande studenter får tydlig

information om utbildningarnas kvalitet och vilka

urvalskriterier och övriga antagningsregler som

gäller. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub3 yrkandena 1 och 2 och

2001/02:Ub546 yrkande 1.

I gymnasieskolan behövs förändringar som ger

elever större möjligheter att själva ta ansvar för

sina studier. Vi vill riva upp den regel för

betygssättningen som innebär att betygskomplettering

under gymnasietiden är förbjuden för elever som har

nått kunskaper motsvarande betyget Godkänd. I

stället för att uppmuntra flit tvingar regeringen

elever att endera av taktiska skäl maska, eller

också redan från början inrikta sig på att

komplettera inom komvux. Det är orimligt och leder

till onödiga kostnader för alla. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande 22 samt delvis

motion 2001/02:Ub321 yrkandena 1 och 2.

Regeringens förslag till lagreglering av målen för

den grundläggande högskoleutbildningen innebär att

kravet att utbildningen skall ge kunskaper och

färdigheter flyttas långt ned på listan. Detta

motsätter vi oss och anser därför att riksdagen bör

avslå regeringens förslag till lag om ändring i 1

kap. 9 § högskolelagen och således bifalla motion

2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.

En grundläggande princip för högskolans styrning

skall enligt vår mening vara att studenterna själva

skall kunna välja både utbildning och lärosäte och

om studierna skall bedrivas på studieorten eller

helt eller delvis på distans. Fördelningen av medel

och studieplatser mellan lärosätena skall styras av

efterfrågan från studenterna. I en övergångsperiod

är en tänkbar modell att hälften av medlen följer

studenten vid inskrivningen och hälften ges till

lärosätet vid examen. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub229 och 2001/02:Ub546

yrkandena 4 och 9.

Det moderna livet svämmar över av information. Att

förvandla mängden ostrukturerad information till

kunskap kräver en självständig och kritisk

reflektion som bara en humanistisk kultur kan ge.

Häri ligger de humanistiska ämnenas nödvändighet.

Bildningen för såväl den enskilde som för samhället

i stort behövs för att försvara kultursamhället.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub254

yrkanden 3 och 4.

Alla utländska akademiker som vill måste ges

möjlighet att komplettera sina tidigare kunskaper.

Det kan vara fråga om språkkunskaper i svenska eller

engelska eller yrkeskunskaper om t.ex. IT,

elektronik eller medicin. Deras kompetens måste tas

till vara genom att de får möjlighet att snabbt

komplettera eventuella brister eller skillnader i

förhållande till svenska examina och tidigt kan

komma ut på arbetsmarknaden. Formerna för validering

av utländska utbildningar måste ses över och bli mer

flexibla och trovärdiga. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 2 och

2001/02:A391 yrkande 9.

Svenska universitet och högskolor måste kunna

erbjuda utbildningar som står sig i ett alltmer

globaliserat utbildningssamarbete. Fler alternativ,

både inom och utanför landets gränser, ökar

möjligheterna för var och en att ta till vara sin

begåvning. Detta gäller inte minst tillgången till

kompetensutveckling, pedagogisk träning och

ledarskapsutbildning för anställda inom

universitetsvärlden. Ökad internationell rörlighet

är mycket viktig. Svenska universitet och högskolor

måste arbeta för att bli en internationellt

attraktiv studiemiljö, som kan dra till sig begåvade

personer och inte släpper dem ifrån sig. Individer

från hela världen bör i Sverige kunna få bildning

och förutsättningar för en global arbetsmarknad. I

anslutning till Bolognaprocessen är det viktigt att

slå fast att en europeisk examensordning är en god

idé, under förutsättning att den arbetas fram

underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär

att nationella examina tas bort. De lärosäten som så

önskar skall redan från början kunna delta i

systemet för en europeisk examensordning. Det vi här

har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7.

2. Basår och collegeutbildning, m.m.

(punkterna 2, 5, 8, 9, 13, 14, 19,

20 och 28) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,

5, 8, 9, 13, 14, 19, 20 och 28 borde ha följande

lydelse:

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkandena

14 och 15 och avslår motionerna 2001/02:Ub1

yrkande 1, 2001/02: Ub3 yrkande 3, 2001/02:Ub5

yrkande 3, 2001/02:Ub261 yrkande 6 och

2001/02:Ub499.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkandena 3

och 4, bifaller delvis punkt 2 i regeringens

förslag i proposition 2001/02:15 och avslår

motionerna 2001/02:Ub3 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,

2001/02:Ub261 yrkande 4, 2001/02:Ub283,

2001/02:Ub319, 2001/02:Ub447 yrkande 14 och

2001/02:Ub546 yrkande 1.

8. Åtgärder för att främja livslångt

lärande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 9

och avslår motionerna 2001/02:Ub243 och

2001/02:Ub481.

9. Forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 10

och delvis motion 2001/02:Ub5 yrkande 5 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 4 och

2001/02:Ub261 yrkande 22.

13. Högskolepedagogisk utbildning och

forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 7 och 11 och 2001/02:Ub552 yrkande 4

och avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 5 och

2001/02:Ub5 yrkande 6.

14. Distansutbildning

Riksdagen upphäver lagen (1991:1108) om statens

skolor för vuxna och bifaller därmed proposition

2001/02:19. Vidare godkänner riksdagen vad

regeringen föreslagit om avveckling av

Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).

Därmed bifaller riksdagen punkt 3 i proposition

2001/02: 15. Samtidigt tillkännager riksdagen för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 13 och

2001/02:N263 yrkande 7 samt avslår motion

2001/02:N262 yrkande 11 i denna del.

19. Utländska akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 5,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub494,

2001/02:Ub533 yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande

9 och avslår motionerna 2001/02:Ub241 yrkandena 2

och 3 och 2001/02:Sf399 yrkande 29.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 8 och 12 och 2001/02:Ub322 yrkande 15

samt avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 10,

2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena

12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub546 yrkandena

3, 6 och 7, 2001/02:N218 yrkande 6 och

2001/02:A390 yrkande 5.

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:N263 yrkande 8

och avslår motion 2001/02:N9 yrkande 14.

Ställningstagande

Inga nya resurser tillförs vare sig komvux eller

högskolan för att de skall kunna genomföra den

collegeutbildning som regeringen tänker inrätta.

Collegeutbildningens innehåll görs inte tydligt i

propositionen. Innan regeringen har återkommit med

ett tydligare förslag bör utbildningen inte

inrättas. Om så ändå skulle ske skall studieförbund

och folkhögskolor kunna stå för den gymnasiala

delen. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub2 yrkandena 14 och 15.

I regeringens riktlinjer för behörighet och urval

ingår att det skall införas en frikvot på 10 %,

vilket jag välkomnar. Det är viktigt att antagningen

inom denna sker på ett rättssäkert sätt som inte ger

utrymme för godtycke. Möjligheten att vikta betyg

vid antagningsförfarandet bör också prövas. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2

yrkandena 3 och 4 samt delvis bifalla punkt 2 i

regeringens förslag i proposition 2001/02:15.

Bland de åtgärder för att främja ett livslångt

lärande som regeringen nämner ingår

uppdragsutbildning, som regeringen menar att

lärosätena bör bli mer aktiva med att erbjuda. En

alltför omfattande uppdragsutbildning kan dock hota

högskolans integritet och ge negativa konsekvenser

för den reguljära utbildningen när det gäller

resurser. Det största problemet är dock att

uppdragsutbildning ger individer möjligheter att

köpa sig en högskoleplats. Enligt min mening bör

uppdragsutbildning avgränsas till att inte vara

poänggivande och att endast avse skräddarsydd

utbildning för myndigheter, företag och

organisationer. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub2 yrkande 9.

Den förändring av reglerna för forskarutbildningen

som regeringen aviserar, nämligen att lärosätena

skall kunna anta studenter till utbildning för

licentiatexamen, är riskabel. Det är en självklarhet

att det är doktorsexamen som bör vara målet för de

forskarstuderande, även om jag inte avvisar

möjligheten att avlägga licentiatexamen. Det bör

dock vara upp till den enskilde om hon eller han

skall avlägga licentiatexamen. Man skall inte vara

tvungen att ansöka till forskarutbildningen

ytterligare en gång för att kunna gå vidare till

doktorsexamen. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub2 yrkande 10 och delvis motion 2001/02:Ub5

yrkande 5.

Högskoleutbildningar skiljer sig på ett markant

sätt från undervisning på andra nivåer. Det behövs

därför såväl högskolepedagogisk utbildning som

forskning i högskoledidaktik. Denna forskning har

länge varit eftersatt och bör stödjas. En annan

angelägen kvalitetssatsning är att få fler

forskarutbildade lärare. Högskolorna bör stimuleras

att genomföra doktorsprogram för sina icke-

disputerade lärare, innebärande att de kan förena

undervisning med egen forskarutbildning och senare

forskning. Högskoleverket bör ges i uppdrag att

utreda hur detta kan ske. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och 11 samt

motion 2001/02:Ub552 yrkande 4.

Regeringens förslag om inrättande av ett

nätuniversitet är ett steg i rätt riktning. Det

krävs dock betydande insatser för att utveckla

pedagogiska former som gör distansutbildningarna

till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen,

inom ramen för den föreslagna nya myndigheten, bör

ha en avgörande betydelse. Distansutbildningar från

universitet och högskolor kan användas för

kompetenshöjning av företags arbetskraft och därmed

bidra till ett positivt företagsklimat lokalt. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub2

yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 7.

Den särskilda satsning på kompletterande

utbildning för invandrare med utländsk akademisk

examen som regeringen aviserar är viktig. Dessa

studenter bör även erbjudas en kvalificerad

språkundervisning i svenska och fackspråk. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande 5 och

delvis motionerna 2001/02:Ub494, 2001/02:Ub533

yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande 9.

För att åstadkomma den ökade internationella

rörlighet som är önskvärd är det viktigt att lösa

problemen med meritvärderingen av utbildningar. I

dag får många studenter problem med detta, dels i

meritvärderingen vid antagningen till utbildningar,

dels i ansökningsprocessen för att erhålla

studiemedel. Att regeringen nu har anslutit Sverige

till Lissabonprocessen innebär inte att frågan är

utagerad. Regeringen bör ta initiativ till en

utvärdering av instrumenten för meritvärdering.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2

yrkande 8. Postdoktoral tjänstgöring utomlands

behöver också uppmuntras. En översyn av de regler i

fråga om socialförsäkringssystemen som i dag skapar

problem för forskare när de vänder hem efter sådan

tjänstgöring är därför nödvändig. Detta bör

riksdagen också tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande

12.

Lokala och regionala aktörer, som högskolor,

kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i

än högre grad samverka kring lokal utveckling.

Forskare inom universitet och högskolor måste i

högre grad vara beredda att avstå delar av

rättigheterna till sina forskningsresultat till

universitetet eller högskolan där forskningen

bedrivits, om forskaren själv inte har intresse av

att kommersialisera sina forskningsresultat. På

detta sätt ökar incitamenten för såväl forskare som

universitet och högskolor att kommersialisera

forskningsresultaten. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:N263 yrkande 8.

3. Basår och collegeutbildning, m.m.

(punkterna 2, 5, 14, 15, 16, 20, 25

och 26) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,

5, 14, 15, 16, 20, 25 och 26 borde ha följande

lydelse:

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 3

och 2001/02:Ub261 yrkande 6 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub1 yrkande 1, 2001/02:Ub2

yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub3 yrkande 3 och

2001/02:Ub499.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen avslår punkt 2 i regeringens förslag

i proposition 2001/02:15 och bifaller därmed

motion 2001/02:Ub5 yrkande 1. Samtidigt bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkande 4,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1

och 2001/02:Ub546 yrkande 1 och avslår motionerna

2001/02:Ub2 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub3

yrkande 2, 2001/02: Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub283,

2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande 14.

14. Distansutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:N262 yrkande 11

i denna del och avslår motion 2001/02:N263

yrkande 7.

15. Kortare yrkesutbildningar inom

högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub5

yrkandena 7 och 8 och 2001/02:Ub261 yrkande 5 och

avslår motion 2001/02: Ub436.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub261

yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 11 och

2001/02:N262 yrkande 11 i denna del, bifaller

delvis motion 2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9

samt avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 1,

2001/02:Ub229 och 2001/02: Ub255.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkandena

12 och 13, bifaller delvis motion 2001/02:Ub546

yrkande 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2

yrkandena 8 och 12, 2001/02:Ub4 yrkande 10,

2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub300,

2001/02:Ub322 yrkande 15, 2001/02:Ub546 yrkandena

3 och 6, 2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390

yrkande 5.

25. Högskoleverkets roll

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkandena

7 och 8 och bifaller delvis punkt 4 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR10.

26. Holdingbolag

Riksdagen avslår vad regeringen i proposition

2001/02:2 föreslår om principerna för bildande av

holdingbolag knutna till universitet och

högskolor samt tillkännager för regeringen vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:N10 yrkande 1 och avslår

motionerna 2001/02:Ub376 yrkande 1 samt

2001/02:N9 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

En collegetermin skulle enligt min mening kunna vara

ett bra sätt för högskolestudenter att prova på

olika ämnen och discipliner innan de gör ett mer

slutgiltigt val av studieinriktning. Collegeterminen

får inte fungera som en ut- eller påbyggnad på

komvux, utan skall vara en integrerad del av

högskolan. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 3 och 2001/02:Ub261

yrkande 6.

Det genomgående temat i regeringens förslag till

riktlinjer för behörighet och urval är att kraven på

behörighet till högre studier skall sänkas. Det är

en utveckling som jag bestämt motsätter mig. Grunden

för högskolebehörighet bör vara studentexamen eller

motsvarande. Innan en sådan mer genomgripande reform

kan genomföras bör det för grundläggande behörighet

införas krav på lägst betyget Godkänd i Svenska B

alternativt Svenska som andraspråk B och Engelska A

samt betyget Godkänd i kärnämneskurserna i matematik

och samhällskunskap och i projektarbete.

Beslutanderätten över antagningen bör

decentraliseras och lärosätena tillåtas att i större

utsträckning än hittills själva använda sig av

tester och intervjuer för att avgöra om studenten

har förutsättningar för en viss utbildning. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub5

yrkande 1 och 2001/02:Ub261 yrkande 4. Av speciell

vikt för landsbygden är att universiteten och

högskolorna tar sitt ansvar för distansundervisning.

En god distansundervisning kräver mycket av den

högskola som anordnar den. Det är viktigt att

utlokalisering av utbildning inte medför att

kvaliteten i utbildningen försämras. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:N262 yrkande 11 i

denna del.

Om kortare yrkesutbildningar inordnas i högskolan

hamnar vi i endera av två icke önskvärda

situationer. Antingen tvingas många studenter läsa

en utbildning med en mer strikt akademisk karaktär,

trots att de inte önskar det, eller också urholkas

innehållet i begreppet högskolestudier. Om kravet på

forskningsanknytning släpps för vissa utbildningar,

kan man befara att det kommer att släppas också för

andra, med oroande konsekvenser för kvaliteten i den

svenska högskolan. I stället bör man inrätta

särskilda fackhögskolor ("colleges") som inte

nödvändigt måste ha forskningsanknytning och där man

kan ge en praktiskt inriktad utbildning som direkt

förbereder för inträde i arbetslivet. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena

7 och 8 och 2001/02: Ub261 yrkande 5.

Grundläggande för högskolans styrning bör vara att

studenternas val skall avgöra hur

utbildningsplatserna skall fördelas. En studentpeng

bör därför införas. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub261 yrkande 1, 2001/02:So637

yrkande 11 och 2001/02:N262 yrkande 11 i denna del

samt delvis bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkandena 4

och 9.

Internationaliseringen - den ökande rörligheten

för varor, tjänster, kapital, idéer och människor -

skapar nya möjligheter också inom den högre

utbildningen. Målet bör vara att samtliga studenter

som läser med sikte på en magisterexamen skall få en

del av sin utbildning vid ett lärosäte i ett annat

land. Då är det viktigt att studiemedelssystemet

inte utformas så att studier utomlands missgynnas.

Det är också angeläget med fler utländska studenter

vid svenska lärosäten. För detta behövs det fler

utbildningar där huvudspråket inte är svenska.

Rekryteringen av lärare från andra länder måste

vidare förbättras. En europeisk examensordning är en

god idé, under förutsättning att den är frivillig

och att nationella examina finns kvar. Jag delar

uppfattningen att de lärosäten som så önskar redan

från början skall kunna delta i systemet för en

sådan. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkandena 12 och 13

samt delvis motion 2001/02:Ub546 yrkande 7.

Högskoleverkets roll bör renodlas. Med sin

ställning som ämbetsverk under regeringen har

Högskoleverket begränsade möjligheter att bedriva en

självständig granskning av kvaliteten vid landets

universitet och högskolor. Den måste i stället

utövas av andra institutioner, vilkas arbete inte

riskerar att politiseras. Man bör överväga att bryta

ut kvalitetsgranskningen ur Högskoleverket och

placera den i en självständig institution, ett

oberoende kvalitetsinstitut utom räckhåll för

politisk och ekonomisk styrning från regeringen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub261

yrkandena 7 och 8 samt delvis bifalla punkt 4 i

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR10.

Folkpartiet intar generellt en mycket kritisk

hållning till offentligt ägda företag av flera skäl:

De leder till en sammanblandning av roller. De leder

till att den offentliga sektorns kärnuppgifter

trängs undan. Privata aktörer utsätts för en osund

och orättvis konkurrens. Folkpartiet säger därför

nej till regeringens förslag om att det skall bli

lättare för universitet och högskolor att bilda

holdingbolag. Universitet och högskolor kan, och gör

så redan i dag, samverka med näringslivet när det

gäller att omsätta forskning i nya produkter och

tjänster utan att lärosätena bedriver

bolagsverksamhet. Risken finns att en ökad akademisk

bolagsflora kan medföra att uppdragsutbildningen

mycket kraftigt växer i omfång. Det skulle kunna

leda till att den ordinarie utbildningen trängs

tillbaka och det fria kunskapsförmedlandet hotas.

Ett viktigt sätt att möta tendenser av detta slag är

att satsa offensivt på resursförstärkningar till de

svenska lärosätena, ett annat är att inte luckra upp

de regler kring uppdragsutbildningen som i dag

finns. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:N10 yrkande 1 samt avslå vad regeringen i

proposition 2001/02:2 föreslår om principen för

bildande av holdingbolag knutna till universitet och

högskolor.

4. Utredning om framtidens

utbildningssystem, m.m. (punkterna

4, 5, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 21,

23, 27 och 28) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,

5, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 21, 23, 27 och 28 borde

ha följande lydelse:

4. Utredning om framtidens

utbildningssystem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub336.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 7,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1,

2001/02:Ub261 yrkande 4 och 2001/02:Ub546 yrkande

1 och avslår punkt 2 i regeringens förslag i

proposition 2001/02: 15 samt motionerna

2001/02:Ub2 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub3

yrkande 2, 2001/02:Ub5 yrkande 1, 2001/02:Ub283,

2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande 14.

10. Högskolans samverkansuppgift

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub4 yrkande

9 och 2001/02:Ub269 yrkandena 1 och 2.

13. Högskolepedagogisk utbildning och

forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 5

och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och

11, 2001/02:Ub5 yrkande 6 och 2001/02:Ub552

yrkande 4.

15. Kortare yrkesutbildningar inom

högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub436 och

avslår motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena 7 och 8

samt 2001/02:Ub261 yrkande 5.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 1

och avslår motionerna 2001/02:Ub229,

2001/02:Ub255, 2001/02: Ub261 yrkande 1,

2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9, 2001/02:So637

yrkande 11 och 2001/02:N262 yrkande 11 i denna

del.

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub24 yrkande 2

och avslår motionerna 2001/02:Ub261 yrkande 24

och 2001/02:Ub546 yrkande 5.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 10

och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 8 och

12, 2001/02: Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261

yrkandena 12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322

yrkande 15, 2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7,

2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390 yrkande

5.

21. Försäljning av utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 12.

23. Grundutbildningens högskolemässiga

kvalitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub24 yrkande 1

och delvis punkt 2 i Riksdagens revisorers

förslag 2000/01:RR10.

27. Vinst på externt forskningskapital

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub386.

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:N9 yrkande 14

och avslår motion 2001/02:N263 yrkande 8.

Ställningstagande

En långsiktig satsning på utbildning som attraherar

såväl ungdomar som äldre måste till för att möta den

brist på kunskap och kompetens som hotar inför den

åldrandekris som Europa står inför då befolkningen

snabbt blir äldre. Det behövs en bred strategi på

europeisk nivå med flera ingredienser: att livslångt

lärande blir en verklighet för människor i hela

Europa, att det skapas bättre incitament för högre

utbildning, att det blir lättare att jämföra examina

och kvalifikationer mellan europeiska länder så att

rörligheten kan öka, att alla bereds tillträde till

utbildningssystemen och att en yrkeshögskola skapas,

att människor från övriga världen ges bättre

möjligheter att komma hit för att studera eller

arbeta, att det skapas ett utbildningssystem och

arbetsliv som gör det lättare för människor att

skaffa barn och ha familj. Utbildningsministrarna

måste utreda hur utbildningssystemen skall förändras

för att möta framtidens behov. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub336.

En grundläggande riktlinje för behörighet och

urval bör vara att det inte är statens uppgift att

centralt styra detta. Staten skall bara garantera

jämlikhet och kvalitet. Högskolorna skall ha frihet

att sätta sin lokala prägel och profil på

utbildningsutbudet, och behörighetskraven kan därför

aldrig vara identiska. Antagningsperioden bör vara

nationellt samordnad så att presumtiva studenter får

möjlighet att söka olika utbildningar och olika

högskolor parallellt. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande 6 samt delvis

motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1 och 2001/02:Ub546

yrkande 1 och avslå regeringens förslag.

Termen "den tredje uppgiften" bör snarast möjligt

bytas ut mot "högskolans samverkansuppgift". Genom

detta klarläggs vad uppgiften går ut på. För att

samverkansuppgiften skall få någon betydelse framför

allt på de större lärosätena måste regeringen

avsätta resurser för detta. Dessutom krävs en mera

detaljerad redovisning till statsmakterna om

genomförda aktiviteter. Högskoleverket bör pröva hur

lärosätena fullgör samverkansuppgiften. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 9

och 2001/02:Ub269 yrkandena 1 och 2.

Hög kvalitet i högskolan nås genom pedagogisk

förnyelse och ökad lyhördhet mellan lärare och

studenter för hur utbildningens olika delar skall

läggas upp. Lärarnas arbetsförhållanden behöver

utredas. De lärare som väljer att kombinera sin

lärartjänstgöring med forskning skall kunna göra

det, och de som väljer att enbart undervisa skall ha

möjlighet till det. Det finns forskare som är mindre

lämpliga som pedagoger. Det är viktigt att

människors olikheter tas till vara också inom

högskolan. Yngre respektive nyanställda adjunkter

bör erbjudas möjlighet att inom anställningen

genomgå forskarutbildning, avlägga licentiatexamen

eller liknande. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande 5.

Det är inte kortare yrkesutbildningar inom

högskolan som i första hand behövs, utan att det vid

sidan av högskolan inrättas en yrkeshögskola. Det

finns i dag ingen naturlig utbildningsväg för dem

som önskar kompetens för mer praktiska yrken. Inom

yrkeshögskolan skall det bedrivas postgymnasial

utbildning som svarar mot uttalade förväntningar och

behov i arbetslivet och som leder till specifik

yrkesprofession i arbetslivet. Behörighetskravet

skall inte vara detsamma som för högskoleutbildning,

utan behörigheten skall kunna grunda sig på olika

typer av prövning, beroende på den valda

inriktningen av studierna, t.ex. ett gesällprov från

ett karaktärsämne. Utbildningen skall genomföras och

utformas i nära samarbete med arbetslivet och ledas

av branschorganisationer, utbildningsanordnare och

arbetsgivare i samverkan. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub436.

Statens uppgift är inte att styra högskolornas

verksamhet i detalj, utan att vara en garant för

högskolesystemet som helhet, dess kvalitet och vissa

grundläggande regler rörande t.ex. mångfald och

jämställdhet. Det är genom att uppmuntra skillnader

som utbildningarna utvecklas och förbättras. Varje

högskola måste få möjlighet att finna sin nisch och

sin profil. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub4 yrkande 1.

Regeringen har på senare år genomfört en ökad

centralisering av högskolan, vilket tyder på ett

dåligt förtroende för högskolan och dess möjligheter

att på bästa sätt självständigt driva sitt arbete.

Ett exempel på detta är att regeringen utser

ordförande i högskolestyrelserna. Enligt vår mening

skall universitet och högskolor vara

självförvaltande och själva utse ordförande i sina

styrelser. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub24 yrkande 2.

EU:s insatser på utbildningsområdet bör begränsas

till att främja rörlighet och utbyte, inte utvecklas

till att harmonisera utbildningssystemen. De nya

kontaktnäten med de öst- och centraleuropeiska

länderna måste underhållas och utvecklas och

utbytesprogram med länder utanför Europa främjas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4

yrkande 10.

Högskoleväsendet står inför en gigantisk kris

beträffande lärarkompetens, kvalitet och utbyggnad.

Det behövs kapital. Andra länder har insett värdet

av kunskap och att den kan överföras till kapital.

Det bör Sverige också göra. De svenska universiteten

och högskolorna bör få samma villkor som

internationella universitet och kunna sälja

utbildning till studenter från länder utanför EU.

Det skulle bl.a. ge möjlighet att anställa fler

lärare med anständiga löner och producera mer

forskning och undervisning av god kvalitet. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande

12.

Innan det är möjligt att skapa de lokala

redovisningssystem som Riksdagens revisorer

efterfrågar måste det tas fram gemensamma

definitioner av vad högskolemässighet är och därmed

i förlängningen vad högskola är. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub24 yrkande 1 och delvis

punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag.

I dag är läkemedelsindustrin en mycket

forskningsintensiv bransch. Det är mycket positivt

för såväl läkemedelsindustrin som för ett

universitetssjukhus att forska fram bra läkemedel.

Det kan dock ifrågasättas om universitetssjukhuset

inte skall kunna tillgodogöra sig något av vinsten

för sina insatser. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub386.

Genom lagen (1949:345) om rätten till

arbetstagares uppfinningar har lärare vid

universitet och högskolor rättigheterna till de

uppfinningar som de gör inom ramen för sin

anställning, det s.k. lärarundantaget. Lagen har

länge varit omdiskuterad. Kristdemokraterna anser

att frågan om kommersialisering av uppfinningar

måste utredas och att ett tydligt regelverk måste

till för att rättstryggheten skall upprätthållas.

Frågor som särskilt bör ses över är elevernas

rättigheter och delaktighet i patent, utomstående

uppfinnares rättighet till eget patent när han eller

hon begärt hjälp med vidareutveckling av en idé,

ersättning och royaltyer samt sekretessen. Det är

ytterst angeläget att dessa frågor klargörs innan

universitetens och högskolornas bolagsverksamheter

och kommersialiseringsverksamheter växer. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:N9 yrkande 14.

5. Gymnasieexamen, m.m. (punkterna

6, 9, 13 och 18) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,

9, 13 och 18 borde ha följande lydelse:

6. Gymnasieexamen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5 och

bifaller därmed delvis motionerna 2001/02:Ub3

yrkande 4, 2001/02:Ub5 yrkande 2, 2001/02:Ub221

yrkandena 7 och 8 och 2001/02:Ub483 yrkande 10.

9. Forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub5

yrkandena 4 och 5 och 2001/02:Ub261 yrkande 22

och avslår motion 2001/02:Ub2 yrkande 10.

13. Högskolepedagogisk utbildning och

forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub5 yrkande 6

och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och

11, 2001/02:Ub4 yrkande 5 och 2001/02:Ub552

yrkande 4.

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub261

yrkande 24 och 2001/02:Ub546 yrkande 5 samt

delvis motion 2000/01: Ub24 yrkande 2.

Ställningstagande

Det bör införas en gymnasieexamen som kan läggas

till grund för behörighet till högre utbildning. En

sådan examen bör ha åtminstone två

huvudinriktningar: en studie- och en

yrkesförberedande. Det är oerhört viktigt att den

studieförberedande gymnasieexamen blir

internationellt gångbar. En särskild kommitté bör

snarast möjligt tillsättas för att utreda vilka

olika moment en sådan examen skall innehålla, vilka

ämnen som skall vara obligatoriska respektive

valbara och liknande. Kommittén bör bestå av

företrädare för universitet, högskolor och

näringsliv samt sakkunniga när det gäller

gymnasieskolan. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 4, 2001/02:Ub5

yrkande 2, 2001/02:Ub221 yrkandena 7 och 8 och

2001/02:Ub483 yrkande 10.

Den reform av forskarutbildningen som genomfördes

1998 måste rivas upp. Den totalreglering som då

infördes har skapat minskad flexibilitet och hindrat

många forskarbegåvningar från att forska. Den

förändring som regeringen nu aviserar, att det skall

bli möjligt att anta sökande till forskarstudier som

enbart avser att avlägga licentiatexamen, innebär

risker. En fara är att det kan komma att skapas en

tvåstegsmodell, där studenter regelmässigt först

antas till studier för licentiatexamen för att sedan

eventuellt tillåtas gå vidare till studier för

doktorsexamen. En annan fara är att den nya

ordningen kan komma att utnyttjas för att sänka de

vetenskapliga krav som måste ställas på lärare i

högskolan. Innan förändringen av antagningsreglerna

genomförs måste regeringen återkomma till riksdagen

med en analys av vilka konsekvenser ett realiserande

av förändringen får. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena 4 och 5 och

2001/02:Ub261 yrkande 22.

Vi ser gärna pedagogisk förnyelse, men utan tvång.

Det bör inte införas krav på att ha genomgått

högskolepedagogisk utbildning för att få fast

anställning som lektor eller adjunkt. Inte heller

bör man kräva att doktorander genomgår pedagogisk

kurs. Den senare idén bidrar knappast till att

landets forskarstuderande får mer tid över till

forskning och vetenskaplig utbildning, tvärtom.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub5

yrkande 6.

Högskolestyrelserna måste avpolitiseras och det

akademiska självstyret återupprättas så att

forskarna och lärarna får frihet att - enskilt eller

kollegialt - råda över verksamheten. Huvudprincipen

skall vara att styrelserna för de statliga

lärosätena utses av studenter, forskare, lärare och

övrig personal vid lärosätet. Därutöver kan vissa

platser reserveras för inval av kompetenta personer

utifrån med kunskap om högskola och forskning. I

stiftelsedrivna högskolor kan styrelserna se olika

ut beroende på stiftelsernas inriktning. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub261 yrkande

24 och 2001/02:Ub546 yrkande 5 samt delvis motion

2000/01:Ub24 yrkande 2.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda

yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilka punkter i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i yttrandet.

Collegeutbildning och holdingbolag

(punkterna 2 och 26) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Kristdemokraterna är positiva till att regeringen

söker vägar för att öka människors möjlighet att gå

vidare till högskolestudier. För dem som kommer från

studieovana hem är detta särskilt viktigt.

Collegeutbildningen kan bli bra för många och ett

sätt att bli delaktig i det livslånga lärandet. Det

är dock viktigt att högskolan inte gymnasifieras som

en följd av detta. För att anordna collegeutbildning

skall en överenskommelse träffas mellan respektive

högskola och en eller flera kommuner. Vi ser det som

ytterst viktigt att detta inte blir ett påtvingat

samarbete utan ett samarbete som bygger på varje

parts fria vilja. Varje lärosäte skall självt få

avgöra om man vill medverka till att

collegeutbildning kommer till stånd. Det skall kunna

ses som naturligt att ett lärosäte driver

collegeutbildning också tillsammans med kommuner som

inte ligger i den egna regionen. Detta för att ta

vara på de samlade resurser som finns i landet på

bästa möjliga sätt. Vi utgår från att högskolan

också tar vara på den speciella kompetens som finns

hos folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för

vuxenutbildning.

Kristdemokraterna är positiva till ökad samverkan

mellan universitet och högskolor och det omgivande

samhället. I detta ingår bl.a. en utökad

uppdragsutbildning. Enligt vår mening bör

universitet och högskolor få bedriva

uppdragsutbildning på den internationella marknaden.

Det bör också vara möjligt att ta betalt av

studenter från icke EU-anslutna länder. De

organisatoriska formerna för samverkan inom

forskning och utbildning måste vara en fråga för det

enskilda lärosätet. Det skall stå varje universitet

eller högskola fritt att välja om verksamhet skall

drivas inom ramen för den egna organisationen eller

genom t.ex. ett holdingbolag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR10 Högskoleutbildningens

utveckling

Riksdagens revisorer har i förslag 2000/01:RR10

Högskoleutbildningens utveckling föreslagit

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ

till att utveckla redovisningen av

grundutbildningens kostnader i enlighet med vad

som anförts i avsnitt 5.2,

2. att riksdagen begär att regeringen initierar

åtgärder för att främja grundutbildningens

högskolemässiga kvalitet samt redovisar resultatet

till riksdagen i enlighet med vad som anförts i

avsnitt 5.3,

3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ

till att utveckla redovisningen av

grundutbildningens resultat i enlighet med vad som

anförts i avsnitt 5.4,

4. att riksdagen begär att regeringen klargör

Högskoleverkets roll i enlighet med vad som

anförts i avsnitt 5.5.

Propositioner

Proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i

innovationssystemet

Regeringen har i proposition 2001/02:2 FoU och

samverkan i innovationssystemet föreslagit

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om principerna för bildande av holdingbolag knutna

till universitet och högskolor (avsnitt 6.5.1).

Propositionens förslagspunkt 1 behandlas i

näringsutskottets betänkande 2001/02:NU5.

Proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan

Regeringen har i proposition 2001/02:15 Den öppna

högskolan föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i högskolelagen (1992:1434),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit

om riktlinjer för behörighet och urval (avsnitten

8.2, 8.3 och 8.4),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit

om avveckling av

Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna

Regeringen har i proposition 2001/02:19 Upphävande

av lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna

föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om upphävande av lagen (1991:1108) om

statens skolor för vuxna.

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motion med anledning av Riksdagens revisorers

förslag 2000/01:RR10

2000/01:Ub24 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en definition av

begreppet högskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolans

styrning.

Motioner med anledning av proposition 2001/02:2

FoU och samverkan i innovationssystemet

2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principerna för

holdingbolag knutna till universitet och

högskolor.

4. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om

principerna för bildande av holdingbolag knutna

till universitet och högskolor.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarundantaget.

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår vad regeringen i proposition

2001/02:2 föreslår om principerna för bildande av

holdingbolag knutna till universitet och

högskolor.

Motioner med anledning av proposition

2001/02:15 Den öppna högskolan

2001/02:Ub1 av Jan Backman och Lars Hjertén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhögskolor och

studieförbund som samarbetsresurser för den öppna

högskolan.

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav på en

rättssäker antagning vid en frikvot.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om viktade betyg och förändrade

antagningsregler till högre utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att erbjuda

kvalificerad språkundervisning i svenska och

fackspråk för personer med utländsk

högskoleutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt

högskoledidaktisk forskning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

instrumenten för meritvärdering.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsningar för

anordnande av uppdragsutbildningar.

10. Riksdagen avslår regeringens förslag om

avläggande av licentiatexamen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till

Högskoleverket angående doktorsprogram för icke-

disputerade lärare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

internationell postdoktoral verksamhet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

pedagogiska former för distansutbildning.

14. Riksdagen avslår regeringens förslag om

inrättande av en collegeutbildning.

15. Riksdagen tillkännager, under förutsättning av

avslag på yrkande 14, för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att studieförbund

och folkhögskolor skall kunna stå för den

gymnasiala delen av collegeutbildningen.

2001/02:Ub3 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nya regler för

antagning till högre utbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydlig information

om högskoleutbildningars kvalitet samt om reglerna

för antagning till blivande studerande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om breddad

basårsutbildning och s.k. collegeutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

gymnasieexamen.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i

högskolelagen.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolans

styrning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarnas situation

i högskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antagningen till

högskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolans

samverkan med det omgivande samhället.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

internationaliseringens konsekvenser.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sälja

utbildning till studenter från andra länder.

2001/02:Ub5 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår vad regeringen i proposition

2001/02:15 har föreslagit om riktlinjer för

behörighet och urval (avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att studentexamen

eller motsvarande skall utgöra grunden för

högskolebehörighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeringens

förslag om införandet av en collegetermin.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeringens

förslag om förändringar i reglerna för

forskarutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

till riksdagen, innan förändringen genomförs,

skall återkomma med en analys av vilka

konsekvenserna blir av att införa en möjlighet att

anta sökande till forskarstudier som enbart avser

att avlägga licentiatexamen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeringens

förslag om att det skall införas ett krav för fast

anställning som högskolelärare att han eller hon

har genomgått en högskolepedagogisk utbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeringens

förslag rörande kortare yrkesutbildningar inom

högskolans ram.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

svenska fackhögskolor ("colleges").

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en internationellt

jämförbar studentexamen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avlagd

studentexamen skall vara en förutsättning för

högre studier.

2001/02:Ub229 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studenternas val skall

utgöra grund för fördelning av resurser till

universitet och högskolor.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt att tentera

upp betyg.

2001/02:Ub241 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

fungerande form av Diploma Supplements.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

Högskoleverket från årsskiftet överta ansvaret för

information och uppföljning till arbetsmarknaden

om människor med utländska examina.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över

utrikes utbildningar och deras närmaste svenska

motsvarigheter.

2001/02:Ub243 av Sylvia Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att

utbildningar skall bli mer individanpassade och

flexibla inom bl.a. sjukvården.

2001/02:Ub254 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

humaniora.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

bildningsbegreppet.

2001/02:Ub255 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om strategiska medel för

högskolornas utveckling av grundutbildningen.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

studentpeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att decentralisera

antagningen till högskolorna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa svenska

fackhögskolor ("colleges").

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

collegetermin.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett renodlande av

Högskoleverkets roll.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett

oberoende kvalitetsinstitut.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett ökat

internationellt utbyte vid universitet och

högskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

ny internationellt jämförbar masterexamen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den s.k.

doktorandreformen skall rivas upp.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

återupprättande av det akademiska självstyret.

2001/02:Ub269 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att benämningen

den tredje uppgiften ersätts med

samverkansuppgiften.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

bör pröva hur lärosätena fullgör

samverkansuppgiften.

2001/02:Ub283 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om obligatorisk

lämplighetstest av blivande lärare.

2001/02:Ub300 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i examensordningen

skriva in examensformen Masters degree.

2001/02:Ub319 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en uppföljning av vilka

konsekvenser högskoleprovets fokusering av specifika

färdigheter har för den nedgående trenden av

deltagandet.

2001/02:Ub321 av Catharina Hagen (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemet och

betygssättningen i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antagningssystemet

till högskola och universitet.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

15. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om valideringssystem för de

eftergymnasiala utbildningarna.

2001/02:Ub325 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

gymnasieskolans samarbete med universitet och

högskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

gymnasieskolans möjligheter att erbjuda

högskolekurser för att minska steget mellan

gymnasium och högskola.

2001/02:Ub336 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

framtidens utbildningssystem.

2001/02:Ub359 av Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om etablerandet av

högskoleutbildningar i storstädernas förorter.

2001/02:Ub376 av Rolf Olsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reglering av

sponsring och bolagsbildning inom avancerad

medicinsk forskning.

2001/02:Ub386 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hur det externa

forskningskapitalets vinster förhåller sig till

insatt kapital.

2001/02:Ub436 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om inrättandet av en

yrkeshögskola.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om viktning av betyg.

2001/02:Ub481 av Martin Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det livslånga lärandet.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beredning och

införande av en modern gymnasieexamen.

2001/02:Ub494 av Cinnika Beiming och Carina Moberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

kompletteringsutbildningar inom högskolan för

människor med en utländsk akademisk examen.

2001/02:Ub499 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studieförbund och

folkhögskolor i rekrytering till

universitetsstudier.

2001/02:Ub526 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studiestöd.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillvaratagandet

av kompetens.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa det

centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en högre

utbildningspremie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

internationalisering av högskolan och

universitetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studenternas egna

val.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om akademiernas

självständighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att svenska universitet och högskolor måste arbeta

för att bli en internationellt attraktiv

studiemiljö.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen av

medel och studieplatser med hänsyn till

studenternas val.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till

Högskoleverket om att utveckla undervisnings- och

examinationsformer.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sfi-

undervisning bör förekomma på flera olika nivåer

och att möjlighet att läsa sfi på högskolenivå bör

finnas.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

studentpeng.

2001/02:N218 av Ulf Nilsson (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeländringar för

att underlätta växelvisa studier i Sverige och

Danmark.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den högre

utbildningen.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om kompetenshöjande åtgärder genom

distansutbildningar från universitet och

högskolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att öka incitamenten för

forskare, universitet och högskolor att

kommersialisera forskningsresultat.

2001/02:A390 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hinder för fri

rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på

grund av nuvarande utformning av

utbildningssystemet.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för invandrare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434)

2. Förslag till lag om upphävande av

lagen (1991:1108) om statens skolor

för vuxna

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1108) om

statens skolor för vuxna skall upphöra att gälla vid

utgången av 2001.

-----------------------------------------------------