Bet. 2001/02:UBU5

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU5

Likabehandling av studenter i högskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition

2001/02:27 Likabehandling av studenter i högskolan

och yrkanden i fem motioner.

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om

likabehandling av studenter i högskolan. Den skall

ha till ändamål att inom högskoleområdet främja lika

rättigheter för studenter och sökande och att

motverka diskriminering på grund av

könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell

läggning och funktionshinder. Dessutom föreslås

följdändringar i ett antal lagar. Lagbestämmelserna

skall träda i kraft den 1 mars 2002.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

lagförslag och avslår motionsyrkandena.

Den nya lagen skall omfatta förbud mot såväl

direkt som indirekt diskriminering. Högskolorna

åläggs därutöver att förebygga och förhindra att

någon student utsätts för sexuella trakasserier,

etniska trakasserier, trakasserier på grund av

sexuell läggning och trakasserier på grund av

funktionshinder. Högskolorna skall utreda

omständigheterna kring angivna trakasserier och

förhindra att dessa fortsätter. Varje högskola skall

årligen ta fram en handlingsplan för de insatser som

behövs för att främja likabehandling m.m.

Högskolan får inte utsätta en student eller en

sökande för repressalier på grund av anmälan om

diskriminering m.m.

Skadeståndsskyldighet införs för det fall att en

student eller en sökande blivit utsatt för kränkning

genom att högskolan har åsidosatt förbuden mot

direkt och indirekt diskriminering, skyldigheten att

utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller

förbudet mot repressalier.

Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning respektive

Handikappombudsmannen skall ha tillsyn över lagens

efterlevnad och får även som part föra talan i mål

om skadestånd enligt lagen.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet

och Kristdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Samordnad lagstiftning mot

diskriminering, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub7

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:A227 yrkande 6.

Reservation 1 (m)

2. Utvidgad definition av begreppet

studenter i högskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 1.

Reservation 2 (kd) - delvis

3. Högskolans planmässiga arbete mot

diskriminering och trakasserier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 2.

4. Studenter med funktionshinder vid de

konstnärliga högskolorna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr421 yrkande

2.

5. Studenters skydd mot sexuella

trakasserier

Riksdagen avslår motion 2001/02:A211 yrkande

17.

6. Disciplinära åtgärder och

överklaganden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Reservation 2 (kd) - delvis

7. Lag om likabehandling av studenter i

högskolan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

likabehandling av studenter i högskolan.

8. Anknytande lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),

c) lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd

att utfärda vissa examina,

d) lag om ändring i lagen (1994:749) om

Handikappombudsmannen,

e) lag om ändring i lagen (1999:131) om

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Stockholm den 27 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd),

Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill (m), Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara

(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s), Anders

Sjölund (m), Kalle Larsson (v) och Matz Hammarström

(mp).

2001/02

UbU5

Redogörelse för ärendet

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:27

Likabehandling av studenter i högskolan en ny lag om

likabehandling av studenter i högskolan, i syfte att

stärka studenternas skydd mot diskriminering på

grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet,

sexuell läggning och funktionshinder. I anslutning

härtill föreslås ändringar i sekretesslagen

(1980:100), högskolelagen (1992:1434), lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,

lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen och lagen

(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering. Lagförslagen återfinns som bilaga 2

till betänkandet.

Till grund för propositionen ligger en promemoria

Åtgärder mot diskriminering i högskolan (Ds 2000:71)

som utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian

har remissbehandlats.

Ett förslag till lagrådsremiss har beretts med

Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen,

Högskoleverket och Överklagandenämnden för

högskolan.

Lagrådet har avgivit yttrande över lagförslagen.

Lagrådets synpunkt har beaktats i propositionens

lagförslag.

Med anledning av propositionen har väckts två

motioner. Därtill behandlas i ärendet tre motioner

från den allmänna motionstiden 2001. Förslagen i

motionerna återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Samordnad lagstiftning mot

diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om ett fortsatt arbete för en

samordnad diskrimineringslagstiftning, m.m.

med hänvisning till att utredningsdirektiv i

ärendet aviserats.

Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderata samlingspartiet framför i motion

2001/02:Ub7 partiets uppfattning att en generell

lagstiftning mot diskriminering vore det mest

ändamålsenliga. Moderaterna utgår från att det nu

aktuella lagförslaget inte innebär att regeringen

ändrat uppfattning vad avser en samordnad

lagstiftning. I väntan på beredning och förslag som

innebär att samma skydd mot diskriminering kan gälla

oavsett var i livet man befinner sig, biträder

Moderaterna regeringens nu framlagda förslag om

likabehandling av studenter i högskolan. De vill

dock att riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen om att arbetet för en samordnad

diskrimineringslagstiftning skall fortsätta (yrk.

1). Moderaterna föreslår vidare att den nya lagen

och universitetens och högskolornas arbete med

anledning av denna skall utvärderas efter tre år, om

lagen inte dessförinnan ersatts av en samordnad

lagstiftning mot diskriminering (yrk. 2).

I motion 2001/02:A227 (kd) yrkande 6 anser

motionärerna att utredningen som ser över

samordningen av diskrimineringslagstiftningen i

arbetslivet bör utforma en lagstiftning som också

omfattar studerande i gymnasieskolan samt på

universitet och högskolor. Motionen väcktes under

den allmänna motionstiden och således innan

förevarande proposition lades fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först anföra följande om behovet av

en diskrimineringslagstiftning på högskoleområdet.

På det arbetsrättsliga området finns i dag fyra

lagar som reglerar diskriminering i arbetslivet,

nämligen jämställdhetslagen (1991:433), lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i

arbetslivet, lagen (1999:

132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder och lagen (1999:133) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av

sexuell läggning.

Studenter vid universitet och högskolor omfattas

inte av arbetsmarknadslagarna med förbud mot

diskriminering. Det finns visserligen särskilda

föreskrifter i högskolelagen (1992:1434),

högskoleförordningen (1993:100) och förordningen

(1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet som tar

sikte på jämställdhet mellan kvinnor och män samt

åtgärder mot sexuella trakasserier, men det saknas

särskilda bestämmelser i högskoleförfattningarna om

andra former av diskriminerande behandling.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

viktigt att genom en särskild lag stärka

studenternas rättsliga skydd mot diskriminering.

Härigenom blir det tydligt för alla som kommer i

kontakt med högskolan att samhället inte godtar

någon form av diskriminerande behandling och att

varje tendens i den riktningen måste förebyggas och

förhindras. Könstillhörighet, etnisk tillhörighet,

funktionshinder eller sexuell läggning får aldrig

påverka bedömningen av ett prov eller vem som får

plats på en utbildning.

I propositionen redogörs för att två nya direktiv

mot diskriminering har antagits inom ramen för EU

under år 2000. Det ena direktivet, om likabehandling

oavsett ras eller etniskt ursprung, behandlar

diskriminering både i arbetslivet och inom flera

andra samhällsområden såsom inom utbildningsområdet.

Det andra direktivet, om likabehandling i

arbetslivet, behandlar enbart diskriminering i

arbetslivet och omfattar diskrimineringsgrunderna

religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder

och sexuell läggning.

Regeringen beslutade i december 2000 tillkalla

utredningen (N 2001:01) om ett utvidgat skydd mot

diskriminering (dir. 2000:106) som skall lämna

förslag till hur de båda EG-direktiven skall

genomföras i svensk rätt. Utredningen skall redovisa

huvuddelen av uppdraget våren 2002.

I regeringens skrivelse En nationell handlingsplan

mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och

diskriminering (skr. 2000/01:59) har regeringen

anmält sin avsikt att i tilläggsdirektiv ge

utredningen om ett utvidgat skydd mot diskriminering

i uppdrag att utreda möjligheterna till en generell

lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla

eller flertalet diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. Uppdelningen av den svenska

lagstiftningen mot diskriminering i olika lagar, i

förening med den senaste tidens internationella

utveckling på området, ger enligt regeringen

anledning att nu göra en sådan översyn. Regeringen

har också aviserat att nämnda utredning skall ges i

uppdrag att överväga frågan om sammanslagning av

några eller samtliga ombudsmän som är underställda

regeringen.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet beräknas

tilläggsdirektiv till utredningen om ett utvidgat

skydd mot diskriminering komma att utfärdas före

årsskiftet.

Lagrådet har i yttrande över lagrådsremissen om

likabehandling av studenter i högskolan bl.a.

uttalat följande:

I lagstiftningsärendet är samtidigt upplyst att

en utredare har tillsatts med uppgift att - bl.a.

mot bakgrund av två EG-direktiv som antogs år

2000 - utreda ett utvidgat skydd mot

diskriminering samt att denne avses få

tilläggsdirektiv att också utreda möjligheterna

till en generell lagstiftning mot diskriminering

omfattande alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Med

hänsyn till det beredningsarbete som sålunda

inletts med sikte bl.a. på en mera samlad

diskrimineringslagstiftning skulle det givetvis

ha varit fördelaktigt om en utbyggnad av

lagregleringen med en helt ny lag hade kunnat

grundas på ett sådant bredare underlag som det

påbörjade utredningsarbetet kan väntas ge upphov

till. I det uppkomna läget, där det bedömts

viktigt att så snart som möjligt införa ett

rättsskydd för studenter som väsentligen

motsvarar vad som gäller på arbetsmarknaden, får

dock den i remissen föreslagna lösningen med en

särskild lag som följsamt modellerats efter

relevanta bestämmelser i de arbetsrättsliga

lagarna anses godtagbar.

Utskottet tar fasta på vad Lagrådet anfört.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte

kan anses motiverat att avvakta med införande av

regler mot diskriminering inom högskolan tills det

aviserade utredningsarbetet är slutfört. Det är

tvärtom angeläget att sådana lagregler som ger

studenterna ett utökat rättsligt skydd träder i

kraft snarast. Att utredaren kan utgå från ett i

stor utsträckning samordnat regelverk mellan

arbetsmarknad och högre utbildning kan inte anses

föregripa eller försvåra utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att motionerna 2001/02:

Ub7 yrkande 1 och 2001/02:A227 yrkande 6 om

samordnad diskriminerings-lagstiftning inte bör

föranleda något särskilt uttalande av riksdagen.

Yrkandena bör avslås av riksdagen. Utskottet utgår

från att tillämpningen av den nya lagstiftningen för

högskoleområdet kommer att följas under

utredningsarbetet. Riksdagen bör därför även avslå

motion 2001/02:Ub7 yrkande 2.

Förslaget till lag om likabehandling

av studenter i högskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om

likabehandling av studenter i högskolan.

Lagen bör träda i kraft den 1 mars 2002.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

tillkännagivanden till regeringen. Tre

yrkanden avser utvidgad definition av

begreppet studenter i högskolan, högskolans

planmässiga arbete mot diskriminering och

trakasserier respektive disciplinära åtgärder

och överklaganden när det gäller högskolor

med enskild huvudman. Ett par yrkanden från

den allmänna motionstiden rör studenter med

funktionshinder vid de konstnärliga

högskolorna respektive studenters skydd mot

sexuella trakasserier. Dessa senare yrkanden

får anses tillgodosedda med den nu föreslagna

lagstiftningen.

Jämför reservation 2 (kd).

Tillämpningsområde, ändamålsbestämmelser och

vissa definitionsfrågor

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen om likabehandling av

studenter i högskolan skall gälla för de universitet

och högskolor som har staten, en kommun eller ett

landsting som huvudman och som omfattas av

högskolelagen (1992:1434). Den skall vidare gälla

för de enskilda utbildningsanordnare som har

examens-tillstånd enligt lagen (1993:792) om

tillstånd att utfärda vissa examina. Lagen skall

vara tillämplig på grundläggande högskoleutbildning

och forskarutbildning enligt högskolelagen samt

utbildning som kan leda fram till en examen som

utbildningsanordnaren får utfärda enligt lagen om

tillstånd att utfärda vissa examina.

Enligt propositionen skall lagen ha till ändamål

att inom högskoleområdet främja lika rättigheter för

studenter och sökande och att motverka

diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk

tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.

Lagen skall skydda studenter och sökande. Med

student skall avses den som är antagen till och

bedriver grundläggande högskoleutbildning eller

forskarutbildning enligt högskolelagen eller

utbildning som kan leda fram till en examen som en

enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt

lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Med

sökande skall avses den som i vederbörlig ordning

har anmält att han eller hon vill antas till sådana

utbildningar.

Motion

Enligt Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub6

yrkande 1 bör riksdagen göra ett tillkännagivande

till regeringen om att den föreslagna lagen skall

gälla alla grupper av studenter i högskolan. De

påtalar att det är en svaghet i lagförslaget att

lagen endast skall gälla för studenter i

grundläggande högskoleutbildning och

forskarutbildning. Därmed har varken

uppdragsutbildningens studenter eller

basårsstudenter tagits med. Dessa studentgrupper bör

ges samma rättsskydd, betonar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Regeringen redovisar i propositionen sina motiv för

att avgränsa lagens tillämpningsområde på sätt som

föreslagits. Enligt regeringen skulle det kunna

övervägas att låta den föreslagna lagen omfatta även

andra utbildningar än grundläggande

högskoleutbildning och forskarutbildning som

anordnas av en högskola, såsom förutbildning enligt

förordningen (1992:819) om behörighetsgivande

förutbildning vid universitet och högskolor,

uppdragsutbildning enligt förordningen (1997:845) om

uppdragsutbildning vid universitet och högskolor

samt kvalificerad yrkesutbildning enligt lagen

(2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning som

träder i kraft den 1 januari 2002. Vidare skulle man

kunna överväga att den föreslagna lagen skall vara

tillämplig på de utbildningar som staten

sanktionerar genom statsbidrag, statlig tillsyn

eller studiestöd samt t.o.m. på utbildningar som

inte alls är sanktionerade av staten.

Som ett första steg i införandet av bestämmelser

som uttryckligen förbjuder diskriminering i

högskolan föreslår dock regeringen att lagen skall

begränsas till att gälla enbart sådan utbildning som

kan leda fram till en examen inom grundläggande

högskoleutbildning och forskarutbildning och som

regeringen med stöd av högskolelagen meddelat

föreskrifter om.

Enligt regeringen måste frågan om lagen eller

liknande bestämmelser skall omfatta även andra

utbildningar vid högskolorna utredas särskilt.

Uppenbarligen finns det klara skillnader som måste

analyseras i fråga om utbildning enligt

högskoleförfattningarna och den avtalsbaserade

uppdragsutbildningen eller andra utbildningar. I de

delar som de båda EG-direktiven anses tillämpliga på

andra utbildningar ankommer det vidare på den av

regeringen utsedda utredaren att föreslå de

bestämmelser som utredningen kan ge anledning till.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

viktigt att klart definiera tillämpningsområdet för

en lagstiftning där preciserade rättigheter och

skyldigheter införs. Detta har avgörande betydelse

för rättssäkerheten, särskilt som högskolan enligt

den föreslagna lagen blir skyldig att betala

skadestånd till en student eller sökande som utsatts

för kränkande behandling. En sådan avgränsning som

regeringen föreslår, nämligen till utbildningar där

högskolelagen och högskoleförordningen är

tillämpliga, är enligt utskottets mening tydlig.

Likaså anknyter den föreslagna lagens definition av

begreppet student till formuleringen i

högskoleförordningen.

Utskottet utgår från att mer generella

bestämmelser om skydd mot diskriminering vid

utbildning kommer att övervägas inom utredningen om

ett utvidgat skydd mot diskriminering. Bland annat

omfattar EG-direktivet om likabehandling oavsett ras

eller etniskt ursprung all utbildning.

Mot bakgrund av vad som här anförts anser

utskottet att riksdagen bör avslå motion 2001/02:Ub6

yrkande 1.

Utskottet konstaterar att den föreslagna lagens

definitioner av funktionshinder och sexuell läggning

motsvarar de definitioner som finns i lagen

(1999:132) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med funktionshinder och

lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning. I fråga om

definitionen av etnisk tillhörighet motsvaras den av

definitionen i lagen (1999:130) om åtgärder mot

etnisk diskriminering i arbetslivet, dock med den

skillnaden att begreppet ras inte har tagits med.

Detta är i linje med vad riksdagen uttalat om att

användningen av ordet ras om människor i

författningstexter riskerar att underblåsa fördomar

och att regeringen därför, där så är möjligt, bör

föreslå en annan definition (bet. 1997/98:KU29,

rskr. 1997/98:185).

Aktiva åtgärder

Propositionen

Regeringen föreslår att en högskola inom ramen för

sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete

för att aktivt främja studenters lika rättigheter

oavsett deras könstillhörighet, etniska

tillhörighet, sexuella läggning eller

funktionshinder.

Varje högskola skall årligen upprätta en plan som

skall innehålla en översikt över de åtgärder som

behövs för att främja en sådan likabehandling och en

redogörelse för vilka av dessa åtgärder som

högskolan avser att påbörja eller genomföra under

det kommande året. En redovisning av hur de

planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i

efterföljande års plan.

Motion

I motion 2001/02:Ub6 yrkande 2 framhåller

Kristdemokraterna att det i ett inledningsskede kan

vara motiverat att högskolorna planmässigt bedriver

ett förebyggande arbete för att snabbt komma till

rätta med de brister som finns. Förhoppningsvis kan

högskolorna emellertid upparbeta så goda strukturer

och kunskaper vad gäller det

diskrimineringsstävjande arbetet, att den årliga

planen kan utsträckas till att gälla i exempelvis

treårsperioder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I propositionen tar regeringen jämställdhetslagens

bestämmelse om jämställdhetsplan som utgångspunkt

för sitt förslag om en plan för främjande av

likabehandling av studenter i högskolan. Enligt

jämställdhetslagen har en arbetsgivare som

sysselsätter tio eller fler arbetstagare en

skyldighet att årligen upprätta en plan för sitt

jämställdhetsarbete. Utskottet anser i likhet med

regeringen att det bör finnas en motsvarande

bestämmelse för högskolan. Genom upprättandet av en

plan kan mål och åtgärder konkretiseras och bli

tydliga och kontrollerbara för envar. Eftersom det

är viktigt att arbetet bedrivs planmässigt är det

motiverat att ställa krav på att en plan skall

upprättas varje år.

Diskrimineringsförbud

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen följande om

diskrimineringsförbud:

Lagen skall innehålla bestämmelser om förbud mot

diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk

tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.

Såväl direkt som indirekt diskriminering skall vara

förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt.

Med direkt diskriminering skall avses att en

student eller en sökande missgynnas genom att en

högskola behandlar honom eller henne mindre

förmånligt än högskolan behandlar eller skulle ha

behandlat personer med annan könstillhörighet, annan

etnisk tillhörighet, annan sexuell läggning eller

utan funktionshinder i en likartad situation.

Missgynnandet skall ha samband med

könstillhörigheten, den etniska tillhörigheten, den

sexuella läggningen eller funktionshindret.

Förbud mot direkt diskriminering skall inte gälla,

om den diskriminerande behandlingen är berättigad av

hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen

är viktigare än intresset av att förhindra

diskriminering i högskolan.

Med indirekt diskriminering skall avses att en

student eller en sökande missgynnas genom att en

högskola tillämpar en bestämmelse, ett kriterium

eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt

men som i praktiken särskilt missgynnar personer med

en viss könstillhörighet, en viss etnisk

tillhörighet, en viss sexuell läggning eller ett

visst funktionshinder, om inte bestämmelsen,

kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan

motiveras av ett berättigat mål och medlen är

lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.

Förbudet mot diskriminering skall gälla när en

högskola

1. beslutar om tillträde till högskoleutbildning

eller vidtar någon annan åtgärd som har betydelse

för tillträdet till utbildningen,

2. beslutar om examination eller gör någon annan

bedömning av en studieprestation,

3. beslutar eller gör någon annan liknande bedömning

i fråga om

- tillgodoräknande av utbildning,

- anstånd med studier eller fortsättning av studier

efter studieuppehåll,

- byte av handledare,

- indragning av handledare och andra resurser vid

forskarutbildning,

- utbildningsbidrag för doktorander, eller

4. vidtar en ingripande åtgärd mot en student.

Förbudet mot direkt diskriminering skall gälla också

när en högskola beslutar om tillträde till

högskoleutbildning och under utbildningen, då

högskolan genom att göra lokalerna tillgängliga och

användbara kan skapa en situation för en person med

funktionshinder som är likartad med den för personer

utan sådant funktionshinder, om det skäligen kan

krävas att högskolan vidtar sådana åtgärder.

En sökande som inte har blivit antagen till en

högskoleutbildning, som anordnas av en enskild

utbildningsanordnare, skall ha rätt att på begäran

få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om

vilken utbildning och vilka andra meriter den har

som blivit antagen.

Det skall ligga på den student eller sökande som

anser sig diskriminerad att lägga fram fakta som

talar för att det har förekommit ett sådant

missgynnande som utgör direkt eller indirekt

diskriminering. Därefter övergår bevisbördan på

högskolan, som har att visa att missgynnandet saknar

samband med könstillhörigheten, den etniska

tillhörigheten, den sexuella läggningen eller

funktionshindret.

Motion

I motion 2001/02:Kr421 (v) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör komma med

förslag till hur de konstnärliga

högskoleutbildningarna skall kunna tillmötesgå

elever med funktionshinder. Motionärerna menar att

det inte kan vara så att talang och förmåga till

konstnärligt skapande står i relation till om en

person har ett funktionshinder eller ej. Det skall

inte råda någon diskriminering av elever med

funktionshinder på de konstnärliga högskolorna,

betonar de.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att diskrimineringsförbuden i

lagförslaget utformats i överensstämmelse med EG-

rätten och de definitioner som finns i de

arbetsrättsliga lagarna som förbjuder

diskriminering. Förbuden omfattar både direkt och

indirekt diskriminering. Även i fråga om principen

om delad bevisbörda, har de arbetsrättsliga lagarna

på området följts. Utskottet anser att det är

riktigt att en samordning görs av bestämmelserna på

området.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet

påpeka att den föreslagna lagen om likabehandling av

studenter i högskolan självfallet kommer att vara

tillämplig på de konstnärliga högskolorna.

Regeringen för i propositionen ett resonemang

kring diskriminering på grund av funktionshinder. Om

ett funktionshinder inte påverkar de sakliga

förutsättningarna för utbildningen och den

funktionshindrade studenten och andra icke

funktionshindrade studenter deltar i samma

utbildning och i övrigt är jämförbara föreligger en

likartad situation. Ett missgynnande av den

funktionshindrade studenten kan i sådant fall utgöra

diskriminering. Inverkar däremot funktionshindret

menligt på de sakliga förutsättningarna för

utbildningen föreligger inte en likartad situation

och därmed inte heller diskriminering.

Som framgått av redogörelsen för regeringens

lagförslag i detta avsnitt skall förbudet mot direkt

diskriminering på grund av funktionshinder gälla

även då en högskola kan göra lokalerna tillgängliga

och användbara, om det skäligen kan krävas att

högskolan vidtar sådana åtgärder.

Utskottet anser att motionsyrkandet är

tillgodosett med det föreliggande lagförslaget.

Riksdagen bör avslå yrkandet.

Trakasserier

Propositionen

Enligt 1 kap. 9 § högskoleförordningen (1993:100)

och 1 kap. 5 a § förordningen (1993:221) för

Sveriges lantbruksuniversitet har högskolorna en

skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och

förhindra att någon student utsätts för sexuella

trakasserier. Bestämmelser om att förebygga och

förhindra sexuella trakasserier, och därjämte

trakasserier på grund av etnisk tillhörighet,

funktionshinder och sexuell läggning, finns också i

de arbetsrättsliga lagarna.

Regeringen föreslår att skyldigheten att vidta

åtgärder för att förebygga och förhindra att någon

student utsätts för trakasserier regleras i den nya

lagen och att den skall omfatta sexuella

trakasserier, etniska trakasserier, trakasserier på

grund av sexuell läggning och trakasserier på grund

av funktionshinder.

Någon begränsning av högskolornas skyldighet med

avseende på vem som uppträder som trakasserande

skall inte ställas upp. Högskolornas skyldighet att

vidta förebyggande och förhindrande åtgärder skall

omfatta exempelvis det fallet att en student

trakasserar en annan student. Det kan enligt

regeringen också vara fråga om att en lärare eller

någon annan anställd trakasserar en student.

Skyldigheten skall också ta sikte på konsulter och

andra som högskolorna anlitar i sin verksamhet.

Vidare skall skyldigheten gälla när en student

genomför en arbetsplatsförlagd praktik inom ramen

för högskolestudier. I definitionerna av de olika

formerna av trakasserier ligger att uppträdandet

skall vara ovälkommet genom att det ställs upp ett

krav på att studentens integritet skall "kränkas".

Skyldigheten för varje högskola att upprätta en

årlig plan över de åtgärder som behövs för att

främja likabehandling skall också omfatta åtgärder

som behövs för att förebygga och förhindra

trakasserier.

Regeringen anser att en uttrycklig bestämmelse

skall införas i den nya lagen om att en högskola

skall vara skyldig att utreda omständigheterna kring

uppgivna trakasserier. I förekommande fall skall

högskolan vidta de åtgärder som skäligen kan krävas

för att förhindra fortsatta trakasserier. Denna

utrednings- och åtgärdsskyldighet skall vara

skadeståndssanktionerad. Liksom i fråga om en

högskolas skyldighet att förebygga och förhindra att

en student blir utsatt för trakasserier, skall det

inte ställas upp någon begränsning av högskolans

skyldighet att utreda och vidta åtgärder med

avseende på vem som uppträder trakasserande.

Disciplinära åtgärder i form av varning och

avstängning bör kunna vidtas mot studenter som

utsätter någon annan student eller en arbetstagare

för sexuella trakasserier, etniska trakasserier,

trakasserier på grund av sexuell läggning och

trakasserier på grund av funktionshinder. Ärenden om

disciplinära åtgärder handläggs i regel av en

disciplinnämnd. Ett beslut om avstängning får

överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt

regeringens bedömning bör regeln om delad bevisbörda

inte tillämpas på disciplinförfaranden, eftersom det

åligger en nämnd eller domstol att utreda fakta i

målet.

Högskolelagens och högskoleförordningens

bestämmelser om disciplinära åtgärder och om

avskiljande är tillämpliga endast i fråga om

studenter vid statliga högskolor. Regeringen

föreslår inte någon utvidgning av bestämmelsernas

tillämpningsområde. Denna fråga tas upp i avsnittet

om överklagande.

Motion

Enligt motion 2001/02:A211 (kd) visar undersökningar

vid universitet och högskolor att oroväckande många

av de kvinnliga studenterna har varit utsatta för

någon form av sexuella trakasserier. I motionen, som

väcktes innan den nu aktuella propositionen lades

fram för riksdagen, begär motionärerna att

jämställdhetsregler efter förebild av

jämställdhetslagen skall införas i

högskoleförordningen (yrk. 17). Det bör ses som en

självklarhet, anför de, att studenterna skall

åtnjuta samma rättsliga skydd som de anställda vid

högskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga invändningar mot vad regeringen

anför i fråga om lagreg-leringen av högskolornas

skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier

samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Utskottet föreslår att motion 2001/02:A211 yrkande

17 avslås av riksdagen, då motionsyrkandet måste

anses vara tillgodosett.

Repressalier

Propositionen

Regeringen föreslår att det i lagen införs en

bestämmelse som innebär att en högskola inte får

utsätta en student eller en sökande för repressalier

på grund av att han eller hon har anmält högskolan

för diskriminering eller medverkat i en utredning

enligt lagen. Det förbjudna förfarandet,

repressalierna, avser inte bara ett handlande från

högskolans sida utan tar sikte också på situationer

där högskolan låter bli att handla. Det förbjudna

förfarandet skall vara till nackdel för studenten

eller den sökande och kan exempelvis vara att

studenten får en ofördelaktig behandling i

undervisningen. Högskolans ansvar skall innefatta

den som på högskolans vägnar kan fatta beslut om en

student eller en sökande eller kan vidta ingripande

åtgärder mot honom eller henne.

Utskottets ställningstagande

Utskottet - som konstaterar att de arbetsrättsliga

lagarna innehåller bestämmelser om förbud mot

repressalier - har inget att erinra mot regeringens

förslag.

Skadestånd

Propositionen

Staten, en kommun eller ett landsting som är

huvudman för en högskola och en enskild

utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda

examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att

utfärda vissa examina skall enligt regeringens

förslag vara skyldig att betala allmänt skadestånd

för den kränkning som en student eller en sökande

har blivit utsatt för genom att högskolan har

åsidosatt

- skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot

trakasserier mot studenter,

- förbuden mot direkt och indirekt diskriminering

av studenter eller sökande, eller

- förbudet mot att utsätta studenter eller sökande

för repressalier.

Regeringen lämnar i propositionen vissa uppgifter

till ledning för hur skadeståndets storlek kan

beräknas utifrån bl.a. diskrimineringens eller

repressaliernas art och omfattning. Om det är

skäligt skall skadeståndet kunna sättas ned eller

helt falla bort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att

skadestånd skall utgå i form av allmänt eller

ideellt skadestånd för den kränkning som t.ex. en

diskriminering har inneburit för en student eller en

sökande. Ett skadestånd har den dubbla funktionen

att det skall avhålla från överträdelser samtidigt

som det skall ge kompensation åt den som drabbats.

Även de arbetsrättsliga lagarna föreskriver

skadestånd som påföljd vid överträdelser av bl.a.

diskrimineringsförbuden.

Överklagande

Propositionen

Enligt lagförslaget skall ett beslut av ett

universitet eller en högskola med staten, en kommun

eller ett landsting som huvudman få överklagas till

Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att

beslutet strider mot något av

diskrimineringsförbuden eller förbudet mot

repressalier. Om överklagandenämnden finner att

beslutet strider mot något av förbuden och detta kan

antas ha inverkat på utgången, skall det överklagade

beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs,

visas åter till universitetet eller högskolan för ny

prövning. Ett sådant beslut skall inte få

överklagas.

Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan

författning, skall överklagande i stället ske i den

där föreskrivna ordningen.

Rätten att överklaga ett beslut skall enbart ta

sikte på en offentlig högskolas beslut i egentlig

bemärkelse och inte på någon annan typ av åtgärd

eller faktiskt handlande som i och för sig kan

innebära att lagens förbud åsidosätts. Den sanktion

som i det senare fallet står till buds är

skadestånd.

Ett beslut av en enskild utbildningsanordnare som

har tillstånd att utfärda examina enligt lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina

skall inte kunna överklagas eller förklaras

ogiltigt.

Motion

I motion 2001/02:Ub6 yrkande 3 har Kristdemokraterna

invändningar mot att bestämmelserna om disciplinära

åtgärder och överklagande enligt lagförslaget skall

vara tillämpliga endast i fråga om studenter vid

offentliga högskolor. Även om det är svårigheter med

att i offentligrättslig ordning reglera enskilda

utbildningsanordnares förhållande till studenter,

hade det varit bättre att likalydande bestämmelser

också vunnit tillämpning vid högskolor med enskilda

huvudmän, framhåller de.

Utskottets ställningstagande

När det gäller enskilda utbildningsanordnare grundar

sig förhållandet mellan en student eller en sökande

och utbildningsanordnaren på en avtalsrättslig

relation. Detta utgör dock inte något hinder för att

låta enskilda rättssubjekts beslut rörande

offentliga förvaltningsuppgifter som de har

anförtrotts genom lag överklagas till regeringen,

till en förvaltningsdomstol eller till en

förvaltningsmyndighet. Förfarandet kring

överklagandet vad gäller överklagandetid m.m.

regleras i sådana fall i lagen (1986:1142) om

överklagande av beslut av enskilda organ med

offentliga förvaltningsuppgifter.

I propositionen redovisas att regeringen

emellertid i andra sammanhang ansett att det inte är

lämpligt att reglera förhållandet mellan en student

eller en sökande och en enskild utbildningsanordnare

i offentligrättslig ordning. Exempelvis regleras

inte frågor om avskiljande och disciplinära åtgärder

vad avser studenter hos enskilda

utbildningsanordnare. Vidare kan inte en enskild

utbildningsanordnares beslut överklagas enligt

bestämmelserna i högskoleförordningen och

förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet. I

relationen mellan en enskild utbildningsanordnare

och en student är parterna hänvisade till att föra

talan i civilrättslig ordning. Regeringen anser att

relationen mellan en student eller en sökande och en

enskild utbildningsanordnare även enligt den nya

lagen skall regleras civilrättsligt.

I lagrådsremissen föreslogs att ett beslut av en

enskild utbildningsanordnare, som innebär att en

högskola handlar i strid mot något av förbuden mot

diskriminering eller förbudet mot repressalier,

skulle kunna förklaras ogiltigt av allmän domstol på

talan av den student eller den sökande som beslutet

angår. Lagrådet ansåg dock att ett domstolsavgörande

om ogiltigförklaring av ett beslut som innebär

överträdelse av lagens förbud inte leder till annan

praktisk konsekvens än att utbildningsanordnaren

skall företa en ny prövning av ärendet med beaktande

av ogiltighetsförklaringen. Enligt Lagrådet kunde

ifrågasättas om inte skadeståndspåföljd skulle vara

ett tillräckligt remedium såväl för att förebygga

enskilda utbildningsanordnares överträdelser av

förbuden som för att tillgodose en förfördelad

students eller sökandes intresse av kompensation för

den kränkning denne utsatts för.

Bestämmelsen om ogiltighetsförklaring har utgått

ur det föreliggande lagförslaget av de skäl som

Lagrådet angett. För det fall att en

skadeståndssanktion skulle visa sig otillräcklig,

bör enligt regeringen frågan om införande av en

bestämmelse om ogiltighetsförklaring på nytt

övervägas.

Utskottet anser inte att det finns skäl att nu

införa en ordning där enskilda utbildningsanordnares

beslut kan överklagas. Som framgår av följande

avsnitt föreslås att de särskilda ombudsmännen som

har att verka för att förhindra diskriminering skall

utöva tillsyn över efterlevnaden av den nya lagen.

Utskottet utgår från att ombudsmännen i sin tillsyn

kommer att bidra till att samförståndslösningar kan

uppnås. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Tillsyn och rätt att föra talan

Propositionen

Regeringen föreslår att Jämställdhetsombudsmannen

(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),

Handikappombudsmannen (HO) respektive Ombudsmannen

mot diskriminering på grund av sexuell läggning

(HomO) skall utöva tillsyn över lagens efterlevnad

inom sitt respektive ansvarsområde.

Ombudsmännen skall få rätt att som part föra talan

i mål om skadestånd för brott mot den nya lagen.

Utskottets ställningstagande

Tillsynen över de arbetsrättsliga lagarna mot

diskriminering utövas av bl.a. de fyra ombudsmännen.

De skall redan i dag verka för att sådan

diskriminering som avses enligt den nu föreslagna

lagen inte förekommer. Utskottet finner det riktigt

att ombudsmännen skall svara för tillsynen även

enligt den nya lagen, föra talan i tvister för en

enskild student eller sökande samt i övrigt ha en

opinionsbildande och rådgivande roll.

Rättegången m.m.

Propositionen

Enligt regeringens förslag skall mål om skadestånd

enligt lagen om likabehandling av studenter i

högskolan handläggas enligt vad som är föreskrivet i

rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där

förlikning om saken är tillåten. Det kan dock

förordnas att vardera parten skall bära sin

rättegångskostnad, om den part som förlorat målet

hade skälig anledning att få tvisten prövad.

En talan i mål om skadestånd skall enligt

förslaget väckas inom två år efter det att den

påtalade handlingen företogs eller en skyldighet

senast skulle ha fullgjorts.

För det fall att JämO, DO, HomO eller HO för en

students eller en sökandes talan är ombudsmannen att

betrakta som part i rättegången.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag.

Antagande av lag om likabehandling av studenter

i högskolan

Av det föregående har framgått att utskottet inte

har någon erinran mot de delar av förslaget till lag

om likabehandling av studenter i högskolan som där

berörts. Utskottet har inte heller någon erinran mot

lagförslaget i övrigt. Riksdagen bör alltså anta

regeringens förslag till lag om likabehandling av

studenter i högskolan. Lagen bör träda i kraft den 1

mars 2002.

Anknytande lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),

lag om ändring i lagen (1993:792) om

tillstånd att utfärda vissa examina,

lag om ändring i lagen (1994:749) om

Handikappombudsmannen, samt

lag om ändring i lagen (1999:131) om

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Samtliga lagändringar bör träda i kraft den 1

mars 2002.

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Hänvisningen i 9 kap. 20 § sekretesslagen till lagen

om likabehandling av studenter i högskolan innebär

att samma möjligheter till förhandling inom stängda

dörrar och annan sekretess för uppgifter om enskilds

personliga och ekonomiska förhållanden som i

arbetsrättsliga rättegångar ges i tvister enligt den

nya lagen.

Ändringen i 9 kap. 21 § innebär att sekretess

gäller i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen,

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,

Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning enligt

den nya lagen för uppgifter om enskilds personliga

eller ekonomiska förhållanden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen.

Förslagen till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) och lag om ändring i lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa

examina

Regeringen föreslår att nya paragrafer införs i

respektive lag, vari hänvisas till lagen om

likabehandling av studenter i högskolan.

U t s k o t t e t anser att regeringens förslag

till lagändringar bör antas av riksdagen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:749)

om Handikappombudsmannen

En hänvisning görs till lagen om likabehandling av

studenter i högskolan. Denna innebär att

Handikappombudsmannen skall se till att lagen följs

och att ombudsmannen äger rätt att för en student

eller sökande föra talan i tvister angående

tillämpningen av lagen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anta

regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

Handikappombudsmannen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131)

om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Förslaget till lagändring innebär att Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering skall utöva tillsyn över

efterlevnaden av lagen om likabehandling av

studenter i högskolan.

U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen antar

regeringens förslag till lag-ändring.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Samordnad lagstiftning mot

diskriminering, m.m. (punkt 1) - m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Samordnad lagstiftning mot

diskriminering, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub7 yrkandena 1

och 2 samt avslår motion 2001/02:A227 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi har under flera år hävdat att en generell

samordnad lagstiftning mot diskriminering vore det

mest ändamålsenliga. Regeringen har också tidigare

bedömt att tiden nu är mogen att överväga en

sammanslagning av diskrimineringslagstiftningen. Det

är därför något förvånande att regeringen inte

inväntat arbetet med ett samordnat förslag, utan

föreslår en lag avseende högskolan. I avvaktan på

beredning och förslag som innebär att samma skydd

mot diskriminering kan gälla oavsett var i livet man

befinner sig, biträder vi emellertid regeringens nu

framlagda förslag om likabehandling av studenter i

högskolan.

Vi föreslår att lagen om likabehandling av

studenter i högskolan och universitetens och

högskolornas arbete med anledning av denna följs upp

och utvärderas efter tre år, om lagen inte

dessförinnan ersatts av en samordnad lagstiftning

mot diskriminering.

Vad vi här har anfört om fortsatt arbete för en

samordnad diskriminerings-lagstiftning samt

uppföljning och utvärdering av föreslagen

speciallagstiftning bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub7 yrkandena 1 och 2.

2. Utvidgad definition av begreppet

studenter i högskolan, m.m.

(punkterna 2 och 6) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2

och 6 borde ha följande lydelse:

2. Utvidgad definition av begreppet

studenter i högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub6 yrkande 1.

6. Disciplinära åtgärder och

överklaganden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Ställningstagande

En svaghet i den föreslagna lagen om likabehandling

av studenter i högskolan är enligt vår mening att

denna endast skall gälla för studenter i

grundläggande högskoleutbildning och

forskarutbildning. Det innebär t.ex. att varken

studenter i uppdragsutbildning eller basårsstudenter

omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Båda

dessa senare grupper av studenter är viktiga om man

ser till det livslånga lärandet. Vi anser att lagen

skall gälla för alla grupper av studenter i

högskolan. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett sådant förslag. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 2001/02:Ub6 yrkande 1 tillkännage

för regeringen som sin mening.

I propositionen anges att lagförslagets bestämmelser

om disciplinära åtgärder och överklaganden är

tillämpliga endast i fråga om studenter vid

offentliga högskolor. Även om det är svårigheter med

att i offentligrättslig ordning reglera enskilda

utbildningsanordnares förhållande till studenter,

hade det varit bättre att likalydande bestämmelser

också vunnit tillämpning vid högskolor med enskilda

huvudmän. Vi anser att det är olyckligt att det blir

skillnader i fråga om rättsskyddet för studenter,

beroende på om studenten studerar vid en offentlig

eller en enskild högskola. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Samordnad lagstiftning mot

diskriminering, m.m. (punkt 1) - c

av Sofia Jonsson (c).

Jag biträder regeringens förslag men anser att det

är angeläget att lagstiftningen mot diskriminering

på sikt samordnas i en enda lag som omfattar alla

eller flertalet diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. I dag har vi skilda lagstiftningar

för att skydda mot diskriminering i arbetslivet

beroende på om det är diskriminering på grund av

kön, etnicitet eller homosexualitet. Med en

sammanhållen lagstiftning som också gäller utanför

arbetslivet är det möjligt att ställa krav på en

större del av samhällslivet som även omfattar

studenter inom högskolan. Med en sammanhållen

lagstiftning kan även de fem (DO, JämO, HomO, HO,

BO) ombudsmannafunktionerna samordnas.

2. Samordnad lagstiftning mot

diskriminering, m.m. (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Jag har inget att erinra mot det nu framlagda

lagförslaget men anser att det är viktigt att en

samordning genomförs framöver av all lagstiftning

mot diskriminering. Enligt min mening bör en

samordnad lagstiftning omfatta alla studenter inom

högskolan och alla former av utbildningar inom

högskolan.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:27 Likabehandling av studenter

i högskolan föreslår regeringen att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om likabehandling av studenter i högskolan,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),

4. lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd

att utfärda vissa examina,

5. lag om ändring i lagen (1994:749) om

Handikappombudsmannen,

6. lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering.

Lagförslagen finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Följdmotioner

2001/02:Ub6 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lagen skall

gälla alla grupper av studenter i högskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolornas

planmässiga arbete mot diskriminering och

trakasserier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om disciplinära

åtgärder och överklaganden.

2001/02:Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett fortsatt

arbete för en samordnad

diskrimineringslagstiftning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning och

utvärdering av föreslagen speciallagstiftning för

likabehandling av studenter i högskolan.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Kr421 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undersöka

behoven samt komma med förslag till hur de

konstnärliga högskoleutbildningarna skall kunna

tillmötesgå elever med funktionshinder.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

jämställdhetslagstiftning införs i

högskoleförordningen.

2001/02:A227 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om en samlad lagstiftning kring

diskriminering i studielivet.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om

likabehandling av studenter i

högskolan

2. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

3. Förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434)

4. Förslag till lag om ändring i

lagen (1993:792) om tillstånd att

utfärda vissa examina

5. Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:749) om

Handikappombudsmannen

6. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131)

om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering