Bet. 2001/02:UBU6

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU6

Hälsa, lärande och trygghet

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet och motioner

som väckts med anledning av denna samt ett antal

motioner angående elevhälsa, skolhälsovård,

elevernas arbetsmiljö och barns och ungdomars hälsa

och ohälsa från allmänna motionstiden 2001. Vidare

behandlas i betänkandet också ett antal motioner som

rör mobbning, möjligheten att flytta elever som

mobbar andra elever till en annan skola samt

huruvida brott som begås i skolan bör polisanmälas.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag och avslår samtliga

motionsyrkanden.

I propositionen föreslår regeringen en ändring i

skollagen som innebär att skolhälsovård skall

anordnas för eleverna i förskoleklassen.

Propositionen redovisar att regeringen avser att

ta initiativ till en översyn av arbetsmiljölagen i

syfte att förtydliga elevernas inflytande över sin

arbetsmiljö i skolan. Regeringen redogör också för

sin bedömning av elevhälsa som ett eget

verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och

specialpedagogiska insatser ingår. Utgångspunkten

för bedömningen är skolans ansvar för att skapa en

god lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling

och personliga utveckling. Arbetet med elevhälsa

förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans

olika delar och personalgrupper samt att det finns

allsidig kompetens för detta arbete i skolan. Innan

förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa

presenteras bör dock, enligt regeringens mening,

vissa frågor beredas ytterligare.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skolhälsovård för förskoleklassen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1000), såvitt avser 14

kap. 1, 3 och 7 a §§.

2. Hälsokontroller för alla sexåringar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub9 yrkande 1.

3. Arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub9 yrkande

3, 2001/02:Ub214 yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande

14, 2001/02:Ub322 yrkande 3, 2001/02:Ub439,

2001/02:Ub446 yrkande 18 och 2001/02:So634

yrkande 15.

Reservation 1 (m) – delvis

Reservation 2 (kd) – delvis

Reservation 3 (fp) – delvis

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub8

yrkandena 1 och 2, 2001/02:

Ub9 yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216,

2001/02:Ub489, 2001/02:So617 yrkandena 1 och 2

samt 2001/02:So634 yrkande 6.

Reservation 1 (m) – delvis

Reservation 2 (kd) – delvis

Reservation 3 (fp) – delvis

5. Kompetens- och kunskapsutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10

yrkandena 5 och 6, 2001/02:Ub11 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Ub334 samt 2001/02:So271 yrkande 2.

Reservation 3 (fp) – delvis

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub8

yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6,

2001/02:Ub11 yrkande 3, 2001/02:Ub322 yrkande 7,

2001/02:Ub468 yrkande 2, 2001/02:Ub527 samt

2001/02:So612 yrkande 7.

Reservation 1 (m) – delvis

Reservation 2 (kd) – delvis

Reservation 4 (c) – delvis

7. Mobbning och annan kränkande behandling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub232

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub322

yrkande 4, 2001/02:Ub324 yrkandena 2 och 3,

2001/02:Ub435 yrkandena 1 och 4, 2001/02:Ub443,

2001/02:Ub462 yrkandena 1, 2 och 4,

2001/02:Ub516, 2001/02:A211 yrkande 16 samt

2001/02:A228 yrkande 14.

Reservation 1 (m) – delvis

Reservation 2 (kd) – delvis

Reservation 4 (c) – delvis

8. Information till föräldrar i samband med

mobbning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub462 yrkande

3.

Reservation 5 (m, kd, c)

9. Flyttning av elever som mobbar och andra

åtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10

yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub217, 2001/02:Ub221

yrkande 34, 2001/02:Ub222 yrkande 11,

2001/02:Ub225 yrkandena 1, 6, 7 och 8,

2001/02:Ub233 yrkande 4, 2001/02:Ub304,

2001/02:Ub324 yrkande 1, 2001/02:Ub367, 2001/02:

K284 yrkande 4, 2001/02:So634 yrkande 7 samt

2001/02:A229 yrkande 23.

Reservation 6 (m, fp) – delvis

Reservation 2 (kd) – delvis

10. Polisanmälning av brott i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10

yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 12 och

2001/02:Ub225 yrkande 5.

Reservation 6 (m, fp) – delvis

Stockholm den 7 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Per Bill (m), Torgny Danielsson (s),

Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar

Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp),

Agneta Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).

2001/02

UbU6

Redogörelse för ärendet

Regeringen beslutade den 23 juli 1998 att tillkalla

en särskild utredare med uppdrag att kartlägga

elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och

funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att

höja verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Utredaren överlämnade i mars 2000 sitt betänkande

Från dubbla spår till elevhälsa – i en skola som

främjar lust att lära, hälsa och utveckling (SOU

2000:19). Ytterligare underlag för regeringens

bedömningar har varit rapporten Elevens framgång –

skolans ansvar (Ds 2001:19) av expertgruppen för

ökad måluppfyllelse och elever i behov av särskilt

stöd samt Barnombudsmannens rapporter från 1998 och

2001.

I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop.

2001/02:14) föreslår regeringen en ändring i

skollagen (1985:1100) som innebär att skolhälsovård

skall anordnas för eleverna i förskoleklassen.

Vidare föreslås att om en elev deltar i

förskoleklassen skall den första allmänna

hälsokontrollen äga rum när eleven går där. Detsamma

föreslås gälla för elever i sådan utbildning som

motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av någon

annan än en fristående skola. Regeringen har bedömt

förslaget vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets

hörande skulle sakna betydelse.

Propositionen innehåller också en bedömning från

regeringen vad gäller att en översyn utifrån ett

elevperspektiv bör göras av arbetsmiljölagen

(1977:1160) i syfte att bl.a. förtydliga elevernas

inflytande över arbetsmiljön i skolan. Regeringen

redogör också för sin bedömning vad gäller

elevhälsan som ett eget verksamhetsområde samt vad

detta bör innehålla.

Med anledning av propositionen har fyra motioner

väckts. Därtill behandlas i ärendet ett antal

motioner väckta under den allmänna motionstiden

2001. Förslagen i propositionen och i motionerna

återges i bilaga 1. Regeringens förslag till

lagändringar finns i bilaga 2.

Socialutskottet har beretts tillfälle att avge

yttrande men avstått från att yttra sig i ärendet

(protokoll 2001/02:13, § 6).

Utöver de delar av propositionen som redovisas i

detta betänkande presenterar regeringen även ett

antal bedömningar som inte underställs riksdagen för

beslut och som inte heller har föranlett några

motionsyrkanden. Dessa bedömningar rör: samverkan

mellan kommun och landsting, individuell planering

för varje elev, sekretessfrågor i skolan samt

utvecklingsinsatser som bör utföras av Statens

skolverk.

Utskottets överväganden

Skolhälsovård för förskoleklassen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring av 14 kap.

1, 3 och 7 a §§ skollagen (1985:1100).

Ändringen innebär att skolhälsovård skall

anordnas för eleverna i förskoleklassen.

Detsamma skall gälla för elever i sådan

utbildning som motsvarar förskoleklassen och

som bedrivs av en fristående skola eller

annan enskild huvudman. För de elever som

deltar i utbildningen i förskoleklassen skall

den första allmänna hälsokontrollen äga rum

under året i förskoleklassen.

Gällande bestämmelser

Enligt 14 kap. 1 § skollagen (1985:1100) skall

skolhälsovård anordnas för eleverna i grundskolan,

gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och

sameskolan. Vidare får skolhälsovård anordnas för

eleverna i förskoleklassen. Av 14 kap. 7 a § framgår

att skolan, för elever i sådana fristående skolor

som avses i 9 kap. skollagen (med undantag för

sådana internationella skolor som avses i 9 kap. 5

§), skall erbjuda skolhälsovård som motsvarar den

som ges åt eleverna inom motsvarande skolform inom

det offentliga skolväsendet. Eleverna skall erbjudas

hälsokontroller i skolan enligt 14 kap. 3 §

skollagen. Detta innebär att varje elev i

grundskolan skall erbjudas att genomgå tre allmänna

hälsokontroller, jämnt fördelade under skoltiden.

Den första kontrollen skall äga rum första läsåret.

Propositionen

Regeringen menar att det då de flesta sexåringar

finns i förskoleklass inom skolans organisation är

naturligt att ansvaret för deras hälsovård förs över

dit. Regeringen föreslår därför att skolhälsovården

utökas till att omfatta även elever i

förskoleklassen. Även fristående skolor skall

erbjuda skolhälsovård till eleverna i sina

förskoleklasser. Den första hälsokontrollen som

tidigare har ägt rum under det första läsåret i den

obligatoriska skolan föreslås i stället äga rum

under förskoleklassåret för de sexåringar som börjat

i förskoleklass. Regeringen menar att en överföring

av hälsovårdsansvaret bör ske i samverkan mellan

landstingen och de kommuner som ingår i respektive

landsting. Utgångspunkten bör vara att eleverna i

förskoleklassen totalt sett inte skall erbjudas en

hälsovård som är av mindre omfattning eller sämre än

den de erbjuds i dag. Dessutom bör en diskussion

föras om hur samarbetet mellan barnhälsovård och

skolhälsovård bör struktureras vid överförandet och

i framtiden. Ändringarna i skollagen föreslås träda

i kraft den 1 juli 2003.

Motion

Moderaterna menar att regeringens förslag att

skolhälsovården skall ta ansvar för eleverna i

förskoleklasserna är ett steg i rätt riktning

eftersom de flesta, men inte alla, sexåringar går i

förskoleklass. I motionen framhåller moderaterna att

det är viktigt att inte några sexåringar hamnar

mellan stolarna. Moderaterna förutsätter därför att

ansvaret för hälsokontroll m.m. av alla sexåringar

överförs till skolhälsovården. Moderaterna föreslår

att riksdagen ger regeringen till känna som sin

mening vad i motionen anförs om att samla ansvaret

för hälsokontroller m.m. för alla sexåringar inom

skolhälsovården (mot. 2001/02:Ub9 yrk. 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändring av 14 kap. 1, 3 och 7 a §§

skollagen (1985:1100). Utskottet utgår ifrån att

kommuner och landsting i samband med överföringen av

ansvaret för förskoleklasserna även kommer att finna

lösningar på frågan om hälsovården för de sexåringar

som inte går i förskoleklass och att dessa

sexåringar inte skall erbjudas en sämre hälsovård än

de som går i förskoleklass. Inget barn skall hamna

mellan stolarna och inte få tillgång till hälsovård

motsvarande dagens nivå. Utskottet förutsätter

således att nuvarande nivå på barnhälsovården

upprätthålls och att huvudmännen i uppdelningen av

ansvaret tar ställning till vem som kommer att

utföra vilka moment av vården, t.ex. vaccinering.

Motion 2001/02:Ub9 yrkande 1 bör, enligt utskottets

mening, avslås.

Elevernas arbetsmiljö

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om arbetsmiljö.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3

(fp).

Gällande bestämmelser

Sedan 1991 omfattas alla elever av arbetsmiljölagens

bestämmelser om att förebygga ohälsa och olycksfall

i arbetet (1977:1160). För tillsyn av frågor som rör

elevernas miljö och hälsa finns tre

tillsynsmyndigheter med delvis olika uppdrag och

utgångspunkter, nämligen Statens skolverk,

Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Bestämmelser

om elevskyddsombud finns i 6 kap. 17 och 18 §§ i

ovan nämnda lag samt i 6 a § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166). Elevskyddsombud, som utses av eleverna,

medverkar i skolans skyddsverksamhet och har rätt

till den information som behövs för uppdraget. De

har också rätt till ledighet från skolarbetet för

att fullgöra uppdraget. Elevmedverkan gäller dock

inte elever i lägre årskurser än årskurs 7 i

grundskolan.

Propositionen

Regeringen menar att elevernas arbetsmiljö ofta inte

undersöks utifrån samma kriterier som när de vuxnas

arbetsmiljö granskas. När elevernas miljö diskuteras

är det i samband med undervisningens resultatet men

mera sällan utifrån elevernas rätt till en god

arbetsmiljö. Regeringen anser att elevernas roll och

deltagande i arbetsmiljöarbetet behöver förtydligas

och stärkas. Skolan som elevernas arbetsmiljö bör

bli föremål för särskild uppmärksamhet genom ett

antal åtgärder. Regeringen avser att ta initiativ

till en översyn av arbetsmiljölagen ur ett

elevperspektiv i syfte att förtydliga elevernas

inflytande över sin arbetsmiljö i skolan. Samtidigt

bör berörda myndigheters tillsyn i frågor som rör

elevers miljö och hälsa ses över bl.a. i syfte att

åstadkomma en ökad samsyn och samordning. Regeringen

informerar vidare om att föreskrifter kommer att

meddelas av Skolverket i samarbete med

Arbetsmiljöverket om formerna för elevskyddsombudens

medverkan i arbetsmiljöarbetet. Myndigheterna kommer

också att se över den utbildning som elevskyddsombud

och övriga elever får i arbetsmiljöfrågor. Berörda

myndigheter skall också utforma ett förslag om

statistikuppföljning av flickors och pojkars ohälsa

och arbetsmiljö för att fylla det behov av basfakta

som föreligger.

Motioner

Moderaterna begär i motion 2001/02:Ub9 yrkande 3 ett

tillkännagivande om att skolhälsovården bör ges ett

särskilt ansvar för arbetsmiljöfrågor ur ett

elevperspektiv. I det översynsarbete som regeringen

har för avsikt att initiera bör prövas om

skolhälsovården skall ges ett särskilt ansvar när

det gäller att betrakta arbetsmiljöfrågor ur ett

elevperspektiv. Skolhälsovårdens erfarenheter av

elevers arbetsmiljö måste ges ökad betydelse.

Moderaterna menar också att man vid utformningen av

skolans arbetsmiljö alltid skall sträva mot att ge

de bästa förutsättningarna för elevernas fysiska och

psykiska hälsa. Det är viktigt med diskussioner om

arbetsmiljön bland elever i klass- och elevråd och

deras synpunkter bör tas till vara bättre än vad som

i dag görs.

I ett antal motioner begärs tillkännagivanden om

elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan.

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub322 yrkande 3

att elevers inflytande på arbetsmiljön behöver öka.

Exempelvis skulle inflytandet kunna stärkas genom

att rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 18

§ arbetsmiljölagen utökades till att likna de som

gäller för övriga skyddsombud. Elever bör i tidig

ålder ges möjlighet att påverka och vara med i

utformningen av skolmiljön. Ett yrkande om att

elevskyddsombuden borde få utökade rättigheter finns

också i motion 2001/02:Ub439 (s). Motionären menar

att det vore rimligt att eleverna har lika många

representanter som personalen i skyddskommittén.

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:

Ub222 yrkande 14 att trots att skolelever omfattas

av arbetsmiljölagen så finns det brister i skolans

arbetsmiljö, både när det gäller den psykosociala

och fysiska arbetsmiljön. Folkpartiet menar att det

är självklart att även elever och lärare skall ha en

arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel

arbetsmiljö. I motion 2001/02:Ub214 (kd) yrkande 2

begärs ett tillkännagivande att det är viktigt att

stärka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö.

Motionärerna framhåller att många unga känner

maktlöshet över att inte kunna påverka sin dagliga

skolmiljö. En god atmosfär skapas bl.a. genom att

eleverna blir tagna på allvar, att det finns vuxna

som är intresserade av vad eleverna tycker och hur

deras förslag till en bättre arbetsmiljö ser ut.

I motion 2001/02:So634 yrkande 15 begär

Folkpartiet ett tillkännagivande att Skolverket bör

ta fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner

för hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas

nationellt, inom varje kommun och varje skolenhet.

Syftet är att arbetsmiljön skall bli bra och säker.

Kristdemokraterna menar att en god fysisk miljö är

viktig ur pedagogisk synvinkel (mot. 2001/02:Ub446,

yrk. 18). Miljön påverkar inte bara barnens fysiska

hälsa utan också deras psykiska tillstånd. Elever

har rätt att kräva en bra arbetsmiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet vill dock understryka

att en god arbetsmiljö i skolan är en viktig

förutsättning för elevernas lärande och deras

psykiska och fysiska hälsa. Elevernas engagemang för

en bättre skolmiljö och deras delaktighet i arbetet

för att förbättra miljön är nödvändigt för att nå

bästa möjliga resultat. I miljöarbetet måste

elevperspektivet vara en självklar utgångspunkt.

Utskottet konstaterar att regeringen har för

avsikt att initiera en översyn av arbetsmiljölagen.

Syftet är bl.a. att förtydliga elevernas inflytande

över arbetsmiljön i skolan. Dessutom har

Skollagskommittén i uppdrag att se över frågor om

arbetsmiljön (dir. 1999:15). Enligt direktiven skall

kommittén göra en översyn, och vid behov föreslå

förändringar, av gällande regler för att stärka

barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och

trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten,

särskilt avseende arbetsmiljölagstiftningen samt

hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Inom ramen för

uppdraget kommer kommittén att behandla

bestämmelserna om elevskyddsombud och

elevskyddsombudens inflytande på arbetsmiljön i

skolan. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast

den 16 december 2002. Utöver detta hänvisar

utskottet till det uppdrag till Skolverket och

Arbetsmiljöverket om att meddela föreskrifter om

elevskyddsombudens uppgifter och utbildning som

aviseras i propositionen. Slutligen erinrar

utskottet om att den fysiska skolmiljön primärt är

ett kommunalt ansvar.

Elevhälsa – ett nytt

verksamhetsområde

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende elevhälsa som ett

nytt verksamhetsområde.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3

(fp).

Propositionen

Regeringen anser att elevhälsa bör ses som ett eget

verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och

specialpedagogiska insatser ingår. Arbetet med

elevhälsa bör ses som en del av skolans

lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god

hälsa. Det förebyggande arbetet bör betonas. Lokala

mål och strategier bör finnas för arbete med

elevhälsa. För elevhälsans verksamhet bör finnas

allsidig kompetens som svarar mot elevernas behov av

stödinsatser. Regeringen menar dock att vissa frågor

som rör elevhälsan bör beredas ytterligare innan ett

förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa

kan presenteras. I en sådan beredning ingår bl.a.

att utarbeta erforderliga förslag till ändringar i

skollagen (1985:1100) och sekretesslagen (1980:100).

Regeringen har för avsikt att återkomma till

riksdagen när beredningen är avslutad men lämnar i

propositionen sin syn på utvecklingen av

elevhälsoarbetet. En elevhälsa, bestående av

elevvårdande verksamhet, specialpedagogiska insatser

och skolhälsovårdens verksamhet, bör i ett nära

samarbete med den pedagogiska professionen skapa de

bästa förutsättningarna att arbeta med skolans hela

lärandemiljö. Tydliga mål för verksamheten och en

medveten användning av skolans pedagogiska

kompetens, tillsammans med de kompetenser som finns

inom elevhälsan, är förutsättningar för att bästa

möjliga resultat uppnås. Regeringen menar att

utgångspunkterna för elevhälsan bör vara att skolan

är en plats för lärande och utveckling, att lärande

och hälsa påverkas av delaktighet, självkänsla,

inflytande och möjligheter att påverka samt att

relationer och samverkan i skolan är centrala för

skolans möjlighet att uppfylla sina mål.

Enligt regeringen bör uppgiften för elevhälsan

vara densamma som för skolan som helhet, dvs. att

främja lärande, att överföra och gestalta de

grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen

främja elevernas harmoniska utveckling till

ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Inriktningen mot förebyggande och hälsofrämjande

insatser är viktig. Elevhälsa handlar om att främja

hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är

i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.

Kunskapsmålen betonas mycket tydligt i skolans

verksamhet men skolan har även en uppgift att

utveckla elevens alla möjligheter till ett rikt liv

och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk

hälsa.

Regeringen understryker också att en likvärdig

utbildning förutsätter att stöd ges till de elever

som av olika anledningar har svårt att nå målen för

utbildningen. Stödet bör utformas efter en analys av

elevens behov och får inte vara beroende av en

medicinsk diagnos. De elever som behöver särskilt

stöd har enligt skollagen en ovillkorlig rätt att få

det. Enligt regeringens mening bör det särskilda

stödet utformas så att hela skolan som lärandemiljö

blir en del av stödstrukturen och att stödet inte

endast överförs till ”specialister”. Självklart

skall individuell hjälp kunna ges till en enskild

elev men åtgärderna måste även ses som en del i en

helhet.

Regeringen framhåller att elevhälsans organisation

och ledning kan se olika ut i kommunerna. Rektorn är

den som har ansvaret för elevhälsans verksamhet på

skolan. Rektorn är också ansvarig för skolans

resursfördelning och måste ha en god kunskap om hur

de olika behoven fördelar sig. Vidare bör det

kvalitets- och utvecklingsarbete som bedrivs i

kommunen och i skolan även omfatta elevhälsan.

Regeringen menar att det är viktigt att det finns

tillgång till en allsidig grundkompetens för att

eleverna skall kunna få professionell hjälp med de

olika svårigheter som kan beröra deras skolgång. Mot

bakgrund av den problembild som finns när det gäller

barns och ungdomars hälsa och ohälsa är det

regeringens bedömning att kommuner och andra

skolhuvudmän i första hand bör ha kompetens inom det

omvårdande, det medicinska, det psykologiska och det

specialpedagogiska området samt det sociala arbetets

område för att kunna arbeta med sociala,

känslomässiga, inlärningsbetingade och neurologiskt

betingade problem hos barn och ungdomar. Regeringen

framhåller att kommunen respektive skolan själv

avgör omfattning och inriktning på elevhälsans

sammansättning och kompetens. Skolhuvudmännen kan ha

anledning att se över den inbördes fördelningen av

kompetenser inom elevhälsan så att den svarar mot

elevernas behov. Organisationen för elevhälsan

kommer utifrån lokala behov och förutsättningar att

behöva vara varierande och flexibel.

Regeringen menar att det finns skäl som talar för

att det bör finnas ett forum i skolan där beslut

fattas om insatser för enskilda elever i behov av

särskilt stöd och om disciplinära åtgärder. Hur

detta forum skall organiseras bör avgöras på lokal

nivå. Beslut om insatser för elever i behov av

särskilt stöd är en viktig uppgift inom ramen för

rektors pedagogiska ledarskap. Inget hindrar dock

att andra skolledare, lärare eller övrig personal

arbetar med planering, förberedelse eller utförande

av beslut som fattas av rektor. Arbetet med elever i

behov av särskilt stöd är en viktig strategisk fråga

som rör hela den pedagogiska verksamhetens

utformning som rektor är ytterst ansvarig för.

Motioner

Det är enligt Moderaterna inte rimligt att tro att

alla skolor klarar av att anställa skolsköterskor

och annan personal för elevhälsa. Fristående skolor

som inte kan erbjuda skolhälsovård skall inte heller

ges ersättning för sådan i det offentliga bidraget.

Elever skall, oberoende av vilken skola de valt, ha

rätt till grundläggande likvärdig skolhälsovård, och

motionärerna föreslår att riksdagen skall

tillkännage som sin mening att elever i fristående

skolor skall ges rätt att få tillgång till den

kompetens som finns inom kommunens elevhälsa, om en

fristående skola inte själv kan erbjuda

skolhälsovård (mot. 2001/02:Ub9 yrk. 2).

Moderaterna menar vidare att det är rimligt att

det för elevhälsan finns allsidig kompetens som

svarar mot elevernas behov av stödinsatser (mot.

2001/02:Ub9, yrk. 5). Det kan finnas skäl att

definiera vad t.ex. en kurator och psykolog skall ha

för basansvar, motsvarande det som skolhälsovården i

dag har med kvalitetssäkringar m.m. Elevhälsan skall

vara till för alla barn, men i synnerhet för vissa.

Det är bra om elevhälsan har ett nationellt

basåtagande med krav på inriktning av insatser och

kvalitetsnivåer eftersom detta kan leda till

förbättrade förutsättningar för att arbeta med

hälsofrämjande insatser, även ur ett

folkhälsoperspektiv. I övrigt avvaktar Moderaterna

kommande förslag vad gäller verksamhetsområdet

elevhälsa.

Kristdemokraterna välkomnar i motion 2001/02:Ub8

regeringens proposition om elevhälsa men menar att

det saknas en analys av begreppet trygghet. Att ha

eller sakna trygghet påverkar såväl hälsan hos barn

som deras möjligheter till lärande, och det bör

därför vara tryggheten i barns uppväxtförhållanden

som fokuseras i arbetet med att förbättra de

grundläggande villkoren för lärande och hälsa. Man

menar också att en politik för att främja trygghet i

skolan kräver en politik som stöder familjen och som

ger föräldrarna mer tid med sina barn.

Kristdemokraterna begär tillkännagivande om vad som

anförs om barns trygghet (yrk. 1). För att

förbättra möjligheterna för föräldrarna att närvara

i skolan föreslår Kristdemokraterna också införande

av ytterligare en kontaktdag (yrk. 2).

I flera motioner tas frågan om skolhälsovårdens dimensionering

och innehåll upp. I motion 2001/02:Ub216 (kd) begärs

ett tillkännagivande om att skolhälsovården bör

förstärkas. Motionärerna menar att det finns

tendenser till ökad mobbning och en hårdare och

tuffare skolmiljö samtidigt som skolhälsovården har

försämrats. Detta går främst ut över de elever som

kommer från familjer med sämre förutsättningar och

många av de unga med problem saknar bra kontakter

med vuxenvärlden. Även i motion 2001/02:So617 (kd)

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att

basverksamheter som barnhälsovård, skola och

barnomsorg utanför hemmet skall ha beredskap att

tillsammans med föräldrar möta och hantera barns och

ungdomars psykiska problem. I motion 2001/02:Ub489

(s) begär motionärerna ett tillkännagivande om

vikten av skolsköterskor i skolan. Man menar att det

för många elever kan kännas lättare att vända sig

till skolsköterskan med sina problem än att kontakta

kurator eller psykolog. För att det skall vara lätt

för eleven att ta denna första kontakt måste

funktionen vara tillgänglig för alla elever på alla

skolor.

I motion 2001/02:So634 yrkande 6 begär Folkpartiet

motionärerna ett tillkännagivande om förstärkt

skolhälsovård. Man menar att skolhälsovård skall

finnas för alla elever i grundskolan,

gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och

sameskolan. Även fristående skolor skall inrätta

skolhälsovård motsvarande den som finns inom det

offentliga skolväsendet. I skolhälsovården skall det

enligt motionärerna finnas skolsköterska och

skolläkare som kan knyta till sig också skolpsykolog

och skolkurator. Skolhälsovården har också en viktig

roll när det gäller att fånga upp och hjälpa barn

och ungdomar med hälsoproblem och andra behov av

särskilt stöd.

I motion 2001/02:So617 (kd) yrkande 1 framhålls

att barn och ungdomar med psykiska problem skall

kunna identifieras tidigt och få stöd och hjälp

innan grav psykisk ohälsa har utvecklats. Personalen

som arbetar nära barnen i skola och barnomsorg är en

viktigt grupp som bör ges möjlighet till ökad

kunskap om barn och stöd för att kunna se dessa barn

och deras behov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att samtliga här redovisade

motionsyrkanden bör avslås.

I propositionen presenteras en bred satsning på

att främja lärande, understryka de grundläggande

värdena och att främja elevernas utveckling. Genom

att skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska

insatser betraktas som en helhet förbättras

möjligheten för skolan att uppnå sina mål. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det nya

verksamhetsområdet elevhälsa skall främja hälsa hos

alla elever men ha fokus på elever som är i behov av

stöd och hjälp för sitt lärande. Utskottet har

erfarit att elever i vissa fall står utan stöd i

avvaktan på medicinsk utredning. Utskottet vill

därför understryka att det särskilda stödet skall

utgå från elevens behov och inte vara beroende av

att en medicinsk diagnos har ställts. Har eleven

behov av stöd skall detta således erbjudas i

avvaktan på eventuell sådan diagnos. Utskottet

understryker att varje kommun och skola redan i dag

bör utarbeta individuella handlingsplaner som är

tydliga och utvecklingsbara för att stödja och

vägleda elever, vårdnadshavare, lärare, arbetslag

och skola. Det är viktigt att alla elever får den

hjälp och det stöd som är nödvändigt för att klara

målen i skolan och för att ge en bra lärandemiljö. I

detta arbete, liksom i andra sammanhang, är

samspelet med föräldrarna viktigt. Former för

kontakter med föräldrar måste finnas. Inte minst för

de barn och unga, som har behov av särskilt stöd kan

ett nära och förtroendefullt samarbete mellan hem

och skola vara av avgörande betydelse för barnens

möjligheter till en trygg skolgång. Utskottet menar

att den förebyggande och hälsofrämjande inriktning

som det nya verksamhetsområdet elevhälsa kommer att

få leder till att de elever som är i behov av

särskilt stöd uppmärksammas tidigare och i högre

utsträckning får sina behov tillgodosedda. Utskottet

framhåller också att de 5 miljarder kronor (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97) som

riksdagen beslutat skall avsättas för att öka

personaltätheten i skolan också kommer att påverka

elevhälsans område positivt genom att fler vuxna i

skolan av olika kategorier förbättrar möjligheterna

att identifiera och vidta åtgärder för att hjälpa de

elever som är i behov av särskilt stöd. Utskottet

har med tillfredsställelse erfarit att många

kommuner valt att använda delar av de nya resurser

som anslagits till fler vuxna i skolan, till

elevhälsa. Det har handlat om såväl ytterligare

specialpedagoger och skolsköterskor som t.ex.

skolkuratorer och psykologer. Utskottet vill också

understryka betydelsen av att eleverna i skolan kan

känna sig trygga. En trygg miljö är viktig för att

kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Med hänvisning

till att vissa frågor kommer att beredas ytterligare

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub8 yrkande 1 och 2001/02:So617 yrkande 1.

Utskottet har ingen annan uppfattning än de

motionärer som framhåller vikten av en väl

fungerande och tillräckligt utbyggd elevhälsovård.

Då avsikten enligt regeringens förslag är att

elevhälsovården skall ingå i verksamhetsområdet

elevhälsa föreslår dock utskottet att riksdagen, i

avvaktan på regeringens förslag om elevhälsans

slutliga innehåll, avslår motionerna 2001/02:Ub9

yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216, 2001/02:Ub489,

2001/02:

So617 yrkande 2 samt 2001/02:So634 yrkande 6.

När det gäller yrkandet om ytterligare en s.k.

kontaktdag beslutade riksdagen i mars 2001 att

införa rätt för föräldrar till tillfällig

föräldrapenning under en dag per barn och år när de

avstår från förvärvsarbete i samband med besök i

barnets skola eller fritidshem (prop. 2000/01:44,

bet. 2000/01:SfU10, rskr. 2000/01:169). Reglerna

trädde i kraft den 1 juli 2001. Regeringen

deklarerade också sin avsikt att följa effekterna av

förslaget och att efter en viss tid göra en

utvärdering av reformen. Med anledning av ett

motionsyrkande uttryckte socialförsäkringsutskottet

förståelse för önskemålet att införa två

kontaktdagar per barn och år.

Socialförsäkringsutskottet menade dock att det inte

fanns finansiellt utrymme för detta. Utskottet har

ingen anledning att nu göra en annan bedömning vad

gäller införandet av en andra kontaktdag. Utskottet

menar också att det kan vara rimligt att i fråga om

antalet kontaktdagar avvakta att den aviserade

utvärderingen presenterats. Utskottet föreslår

därför att riksdagen avslår motion 2001/02:Ub8

yrkande 2.

Elevhälsans kompetens- och

kunskapsutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om elevhälsans kompetens- och

kunskapsutveckling.

Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Regeringens bedömning är att kompetens- och

kunskapsutveckling bör stimuleras inom

verksamhetsområdet elevhälsa. Skolverkets befintliga

medel för kompetensutveckling bör riktas även till

personal inom elevhälsan. Regeringen framhåller att

ansvaret för kompetensutveckling är fördelat på

olika befattningshavare och nivåer inom

skolsystemet. Staten ställer resurser till

förfogande för kunskapsbildningen hos den personal

som arbetar inom skola och fritidshem, dels genom

det generella statsbidraget till kommunen, dels

genom resurser till högskolan för att genomföra

grundläggande utbildning, påbyggnadsutbildningar och

annan kompetensutveckling. Staten ställer också

särskilda medel till förfogande för insatser inom

bristområden av annat slag inom skolans område där

nationell uppföljning visar på behov av

kompetensutveckling. Detta sker främst genom medel

som Statens skolverk disponerar. Det är dock

arbetsgivaren – kommuner och landsting – som har

huvudansvaret för att personalen får den

kompetensutveckling som var och en behöver. Den

enskilde arbetstagaren har enligt regeringen också

ett tydligt ansvar att följa med utvecklingen inom

sitt arbetsområde och kontinuerligt förnya sina

kunskaper. Regeringen menar att elevhälsans personal

bör omfattas av de medel som Skolverket disponerar

för kompetensutveckling då det är fråga om generella

insatser som rör hela skolans utveckling. Behov av

individuellt motiverad utbildning och yrkesinriktad

utbildning inom medicin eller psykia-tri bör dock

enligt regeringens mening vara en fråga för

arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren att ta

ansvar för.

Motioner

Folkpartiet menar att regeringens förslag att ge

alla lärare specialpedagogisk kompetens och

inriktningen att hela skolan utgör en stödstruktur

för de elever som behöver det är lovvärt, men man

vill poängtera att många elever har behov av

stödundervisning som ges individuellt eller i en

mindre grupp (mot. 2001/02:Ub10, yrk. 5). Att lärare

har övergripande kunskaper i specialpedagogik är

mycket bra, men det stöd som elever med

inlärningssvårigheter eller funktionshinder behöver

kräver lärare med specialiserad kompetens.

Folkpartiet menar att det är olyckligt att

speciallärarutbildningen lagts ned och att det bara

erbjuds en specialpedagogutbildning med större

inriktning mot handledning av andra lärare,

samordning och utredning, dvs. mindre mot direkt

undervisning av elever i behov av stöd. Folkpartiet

föreslår att utbildningen till speciallärare skall

återupptas (mot. 2001/02:Ub10, yrk. 6). I motion

2001/02:Ub334 (kd) menar motionären att en

grundläggande utbildning, som fullföljs med

regelbunden fortbildning, om att se och tolka barns

signaler och på så sätt känna igen ett utsatt barn,

bör införas för all personal som kommer i kontakt

med barn. Ytterligare fortbildning för personal i

skolan föreslås i motion 2001/02:Ub11 (c).

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att barn

som har inlärningsproblem eller är hyperaktiva bör

utredas grundligt för att se om problemen bottnar i

avsaknad av sensomotorisk träning (yrk. 1).

Motionärerna menar att det krävs fortbildning av

personal i skolan, så att de upptäcker och förstår

barnens problem. I de flesta fall kan

specialutbildade pedagoger klara den sensomotoriska

träningen bara de har rätt diagnos (yrk. 2).

I motion 2001/02:So271 (c) yrkande 2 begär

motionärerna en översyn av kriterierna för vilka

barn som skall få del av resurser till barn med

särskilda behov. Man menar att det finns för lite

resurser för barn som har det svårt i skolan. En del

barn har det svårt även om inte familjen har direkta

sociala, ekonomiska eller medicinska problem.

Dessutom stör de andra barn och gör arbetet i

klassen extra jobbigt för lärarna. För de här barnen

finns väldigt lite resurser och det gör deras

situation ännu svårare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att samtliga här redovisade

motionsyrkanden avslås.

Utskottet anförde i betänkande 2000/01:UbU3 En

förnyad lärarutbildning att den nya

lärarutbildningen innebär att den specialpedagogiska

kompetensen bland alla lärare i skolorna kommer att

förstärkas mycket påtagligt genom att

specialpedagogik skall ingå i det allmänna

utbildningsområdet för alla lärarstuderande. Den nya

utbildningen ger också möjlighet att välja

specialpedagogik som inriktning och specialisering.

Utskottet har också behandlat frågan i betänkande

2001/02:UbU1 och även då uttalade utskottet att den

nya lärarutbildningen på ett mycket påtagligt sätt

kommer att förstärka den specialpedagogiska

kompetensen bland alla lärare i skolan. Utskottet är

fortfarande av denna uppfattning. När det gäller

kompetensutveckling för lärare och annan personal är

det föreskrivet i skollagen (2 kap. 7 §) att

kommunerna som arbetsgivare har ansvar för detta.

Staten kan dock på olika sätt stödja

kompetensutveckling, t.ex. genom att ge bidrag till

särskilda insatser. Utskottet vill erinra om att

regeringen i budgetpropositionen för 2000 avsatt

sammanlagt 500 miljoner kronor för

utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden

2000–2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare

inom det specialpedagogiska området. Utskottet vill

också peka på att Skollagskommittén (dir. 1999:15)

har uppdrag som berör elever i behov av särskilt

stöd. Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna

elevens rätt respektive kommunens skyldighet används

i skollagen och vid behov föreslå de förändringar

som krävs för en ökad tydlighet vad gäller termernas

innebörd.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de

medel som avsatts för utveckling av skolväsende och

barnomsorg genom riksdagens beslut om

budgetpropositionen för 2002 också bör kunna riktas

till personal inom elevhälsovården. Det ankommer på

Skolverket att avgöra vilka satsningar som behöver

göras på nationell nivå och på skolorna att

organisera undervisning av elever i behov av

särskilt stöd. Frågan om stöd till barn med

särskilda behov har också behandlats i det

föregående under Elevhälsa – ett nytt

verksamhetsområde.

Utskottet erinrar om att fortbildning av skolans

personal är ett kommunalt ansvar. Detta ansvar

innebär enligt utskottet att all personal som

arbetar med barn i behov av särskilt stöd skall ha

en lämplig och tillräcklig utbildning för att klara

sin arbetsuppgift.

Frågor om barns och ungdomars hälsa

och ohälsa

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna angående barns och ungdomars hälsa

och ohälsa.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 4

(c).

Motioner

Ett antal yrkanden, både som väckts i anledning av

propositionen och under den allmänna motionstiden,

gäller olika frågor som rör barns och ungdomars

hälsa och ohälsa.

Moderaterna begär i motion 2001/02:Ub9 yrkande 4

ett tillkännagivande om kontakt med skolhälsovården

vid omfattande frånvaro. Man menar att

skolhälsovården bör kopplas in för elever med längre

frånvaro eller många timmars frånvaro spridda över

tiden. Det finns ibland orsaker till frånvaro som

måste åtgärdas i tid, och detta kan vara ett sätt

att nå elever som inte själva söker hjälp. I samma

motion framhåller Moderaterna att det behövs större

förståelse och insikt om vad mat och rörelse kan

betyda för eleverna (yrk. 6). Skolmåltiden bör få

ett annat fokus än vad den har i vissa frågor. Fokus

på måltiderna bör ge bättre hälsa, liksom samarbete

med hemmen. Med stöd av skolhälsovårdens kompetens

kan också viktig information om barns behov vad

gäller mat spridas. Skolans arbete bör planeras så

att flera barn får vardagsmotion. Även

Kristdemokraterna menar att idrottens roll för

elevernas hälsa bör lyftas fram (mot. 2001/02:Ub8,

yrk. 3). Fysisk aktivitet och rörelse måste

genomsyra all skolans verksamhet eftersom rörelsens

betydelse såväl för barnens hälsa som för den

teoretiska inlärningen finns klart påvisad.

Kristdemokraterna föreslår också att regeringen

skall återkomma med förslag till åtgärder för att

stärka folkhälsan bland ungdomar. Regeringen bör

lämna förslag beträffande de möjligheter som krävs

för att vårda nära relationer under de första

levnadsåren. Detta är grunden för den trygghet som

leder till bättre möjligheter till hälsa och lärande

(yrk. 4).

Centerpartiet menar att skolan har en viktig

uppgift i att förebygga ätstörningar (mot.

2001/02:Ub322, yrk. 7). En lugn miljö i

skolmatsalarna, bra skolmåltider och

hemkunskapsundervisning är alla viktiga delar i att

förebygga ätstörningar. En väl fungerande

skolhälsovård och samarbete med sociala myndigheter

är också viktiga delar. Centerpartiet föreslår att

regeringen ges i uppdrag att skapa ekonomiska

resurser för framtagande av information och

utbildning angående ätstörningar och hälsa. I motion

2001/02:Ub468 (kd) yrkande 2 föreslås att

skolhälsovården skall ges ansvar för

informationsinsatser om könssjukdomar. Motionären

menar att ungdomar har rätt till professionell

kunskap för att inte hamna i oönskade graviditeter

eller råka ut för smitta. I motion 2001/02:Ub527 (s)

menar motionären att ljudnivån i barnomsorgs- och

skolmiljö är ett problem för såväl personal som

barn. Detta kan leda till tinnitus, och det är

därför angeläget att regeringen följer frågan om

barns arbetsmiljö i barnomsorg och skola.

Ett antal utredningar begärs också. I motion

2001/02:Ub11 (c) yrkande 3 begär motionärerna en

utredning om hur stress påverkar barn, eftersom

stress är ett stort samhällsproblem. I motion

2001/02:So612 (kd) yrkande 7 föreslår motionärerna

att regeringen skall tillsätta en utredning som

skall sammanställa vad som gjorts och vad som kan

göras för att förebygga allergier bland skolelever.

De menar att det i skola och förskola förekommer

stora allergiproblem och att många av de drabbade

har svårt att tillgodogöra sig undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att samtliga här redovisade

motionsyrkanden avslås.

Utskottet menar att det är viktigt att

skolhälsovården, ibland som en av flera aktörer,

kopplas in då en elev uppvisar omfattande frånvaro,

och utskottet utgår också ifrån att sådana kontakter

tas när det anses lämpligt och framhåller att det är

skolans ansvar att se till att så sker. Det är

däremot inte lämpligt med någon definitiv regel för

hur personal i skolan skall agera i olika

situationer. När det gäller yrkandet att öka

förståelsen för matens och rörelsens betydelse för

elevernas hälsa vill utskottet framhålla att såväl

föräldrar som skola har en viktig roll som främjare

av en god livsstil och ett ansvar för att motverka

fysisk inaktivitet och osunda matvanor hos barnen

respektive eleverna. Utskottet vill också peka på

kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där det bl.a.

sägs att eleverna i slutet av det nionde skolåret

skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa.

Ämnet syftar till att utveckla elevernas fysiska,

psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper

om den egna livsstilens betydelse för hälsan.

Utskottet anser att yrkandet är tillgodosett.

När det gäller ökningen av andelen överviktiga

menar utskottet att det är viktigt att motverka

utvecklingen genom ett folkhälsoarbete som

kraftfullt lyfter fram betydelsen av fysisk

aktivitet. Folkhälsoinstitutet genomförde under 2001

på regeringens uppdrag tillsammans med ett stort

antal myndigheter och organisationer ett fysiskt

aktivitetsår. Målsättningen var att öka kunskapen,

intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet

och rörelse för alla. Avsikten är att satsningen

skall vara långsiktig. Även mat och matvanor har

stor betydelse för den ökande övervikten bland barn

och ungdomar samt för olika former av ätstörningar.

Förebyggande insatser görs av Folkhälsoinstitutet

och Statens livsmedelsverk, bl.a. i syfte att få ett

bättre kunskapsunderlag om barns och ungdomars

kostvanor och fysiska aktivitet.

I budgetpropositionen för 2002 aviserar regeringen

att skolan skall ges stöd i arbetet med att utveckla

och stimulera barns attityder till fysisk aktivitet.

Regeringen avser att ta initiativ till att det på

nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den

beskrivna inriktningen.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor – nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till

nationella folkhälsomål samt strategier för hur

målen skall uppnås. Utskottet kan konstatera att ett

omfattande arbete bedrivits inom ramen för

Nationella folkhälsokommitténs uppdrag när det

gäller hälsotillståndet i allmänhet hos barn och

ungdomar. Att barn skall ha trygga och jämlika

uppväxtvillkor anges som ett av de föreslagna

folkhälsomålen men även under de flesta andra målen

behandlas barns och ungdomars villkor. Kommittén

framhåller bl.a. vikten av en hälsofrämjande

förskola och skola. Utskottet har med stort intresse

tagit del av utvecklingen mot fler s.k.

hälsofrämjande skolor och förskolor, som nu pågår i

kommunerna. Regeringen avser att senare i år lägga

fram en folkhälsoproposition med nationella mål för

en hållbar utveckling och en hälsa på lika villkor.

Socialutskottet har tidigare uttalat att arbetet

för att förebygga allergier och annan överkänslighet

måste intensifieras genom t.ex. miljöåtgärder,

satsning på forskning och kraftfulla

informationssatsningar till bl.a. föräldrar och de

personalgrupper som arbetar med barn. Ett

folkhälsoarbete pågår på området, bl.a. med en

nationell handlingsplan mot allergi under ledning av

Statens folkhälsoinstitut. I budgetpropositionen för

år 2002 anges att ett av de områden som kommer att

kräva uppmärksamhet under de kommande åren är barns

och ungdomars hälsa med tonvikt lagd på bl.a. astma

och allergi (utg.omr. 9).

Genom motion 2001/02:Ub527 yrkande 7 har utskottet

erfarit att det råder oklarheter kring

försäkringsförhållandena vad gäller hörselskada.

Utskottet har inte möjlighet att uttala sig i

försäkringsfrågan men vill understryka att höga

ljudnivåer är ett sådant område som bör

uppmärksammas i det arbete med att förbättra

arbetsmiljön som pågår i skolorna. Problemet kommer

att kunna belysas ytterligare genom den förstärkning

av elevhälsan som föreslås i detta betänkande.

Mobbning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena avseende mobbning.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 4 (c),

5 (m, kd, c) och 6 (m, fp).

Motioner

Ett stort antal motionsyrkanden behandlar frågor som

rör mobbning. Flera av dessa rör bekämpningen av

mobbning generellt medan andra rör mer specifika

frågor såsom skyldigheten för skolorna att ha en

plan att motverka mobbning, möjligheten att flytta

den elev som mobbar till en annan skola och

skyldighet att polisanmäla brott som begås i skolan.

I motion 2001/02:Ub435 yrkande 1 begär

Kristdemokraterna ett tillkännagivande om att målet

för bekämpningen av mobbning och annan kränkande

behandling skall vara att inte något barn eller

någon ung människa skall utsättas för mobbning. Det

är samhällets obetingade skyldighet att skapa en

trygg, utvecklande och värdig miljö för ungdomarna.

Kristdemokraterna menar också att det finns

anledning att varna för ett samband mellan mobbning

och annat våld (yrk. 4) eftersom undersökningar

visar att våld och mobbning är nära förknippade med

varandra. Våldsskildringsrådet har till uppgift att

informera och sprida kunskap bland lärare och

barnomsorgspersonal om hur medievåldet påverkar

barn. En översyn bör göras av dess verksamhet och

direktiven förtydligas.

Även Centerpartiet begär ett tillkännagivande om

att nolltolerans mot våld och mobbning måste införas

omedelbart i skolan (mot. 2001/02:Ub322, yrk. 4).

För att klara målsättningen måste det framgå av

skollagen att lärare och övrig personal som

upptäcker mobbning har skyldighet att rapportera

detta till rektor. Det är också viktigt att det

förebyggande arbetet fungerar bra. Även i motion

2001/02:Ub516 (s) begärs ett tillkännagivande vad

avser nollvision mot mobbning. Motionärerna menar

att en obligatorisk skolgång ställer särskilt höga

krav på skolans ambition att forma ett gott

arbetsklimat och att mobbning berör de mest centrala

grundläggande värderingar och rättigheter i

samhället. I motion 2001/02:A228 (m) yrkande 14

begär motionärerna ett tillkännagivande om tidiga

reaktioner i skolan mot barn som kränker andra barn

eller vuxna. Motionärerna menar att attityder

grundläggs hos barn redan i ung ålder och att skolan

tillsammans med föräldrarna har ett stort ansvar för

hur barn ser på och tilltalar varandra. Man måste

vara vaksam på sådant beteende hos barnen redan i

förskolan. Kristdemokraterna begär i motion

2001/02:A211 yrkande 16 ett tillkännagivande om att

man i samband med den nationella kampanj som

regeringen startat särskilt skall uppmärksamma och

åtgärda den könsrelaterade mobbningen. Den

könsrelaterade mobbningen, t.ex. i form av könsord

som är vanligt förekommande på skolgårdar, måste

uppmärksammas som den kränkande handling den är.

Åtgärder för att förebygga och komma till rätta med

könsrelaterad mobbning måste inrymmas i varje skolas

åtgärdsplan mot mobbning.

I motionerna 2001/02:Ub232 (m) yrkande 1 och i

2001/02:Ub462 (m) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att skollagen ändras så att en

elev ges rätt att juridiskt ställa skolan till svars

när skolan genom underlåtelse eller aktiva

handlingar kränkt elevens rättigheter. I lag eller

förarbeten måste förtydligas vilka krav samhället

ställer på skolans arbete för att förebygga,

upptäcka och stoppa mobbning. I motion 2001/02:Ub232

(m) yrkande 2 menar motionären att alla skolor måste

åläggas att arbeta efter forskningsbaserade

åtgärdsprogram mot mobbning. Enligt motion

2001/02:Ub462 (m) yrkande 2 bör det vara upp till

varje skola att avgöra vilket åtgärdsprogram mot

mobbning man vill använda men kravet måste vara att

det program som väljs ger dokumenterad effekt.

Motionären menar också (yrk. 4) att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna att modeller

som bygger på medling mellan dem som utsätter och

den som utsätts för mobbning förstärker ojämna

maktförhållanden mellan elever.

I motion 2001/02:Ub246 (m) begärs att skollagen

ses över i syfte att under en kortare tid möjliggöra

avstängning av elever som mobbar annan elev under

resa till och från skolan.

I motion 2001/02:Ub324 (m) yrkande 2 begär

motionären tillkännagivande om behovet av ett

regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall

överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda

mobbningsfall. Detta kan hanteras av Skolverket och

finansieras exempelvis genom ett nytt anslag. I

yrkande 3, samma motion, menar motionären att

elevskyddsombud skall inrättas. Ombuden skall kunna

kräva åtgärder och ytterst stänga skolan när arbetet

inte fungerar. I motion 2001/02:Ub443 (s) yrkas att

kamratstödjare bör införas i alla skolor. Kamratstöd

i skolan är en metod som bygger på att unga vuxna

anställs som goda förebilder för barn och ungdomar.

Arbetet inkluderar, förutom att göra skolan till en

miljö att trivas i, också förebyggande insatser mot

mobbning, skolk, droger och kriminalitet bland

eleverna.

I motion 2001/02:Ub462 (m) yrkande 3 anser

motionären att föräldrar skall informeras när barnen

berörs av mobbning i skolan. Motionären menar att

det är nödvändigt att involvera föräldrarna i

arbetet eftersom de är huvudansvariga för barnens

väl och också ansvariga för sina barns agerande mot

andra.

I motion 2001/02:Ub233 yrkande 4 menar Moderaterna

att elever som mobbar andra skall kunna flyttas till

en annan skola. Varje skola skall ha klara regler

och arbeta för att förebygga och ingripa mot alla

tendenser till mobbning. Varje barn har rätt att

känna sig välkommet och tryggt i skolan. Skolan har

ansvar för att snabbt tillsammans med föräldrarna

reda ut fall av mobbning.

Centerpartiet anser i motion 2001/02:K284 yrkande

4 att möjligheten för skolledningen att i särskilda

fall skilja utövarna av mobbning och trakasserier

från den ordinarie undervisningen måste förbättras.

Den sociala miljön i skolan är grundläggande för hur

barns liv gestaltar sig. Kränkande behandling är

därför ett stort problem. Det är allvarligt att

många känner en otrygghet inför att vara i skolan.

Särskilt olyckligt är detta utifrån skolplikten.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande

11 att elever skall kunna flyttas från en grundskola

för undervisning på annan plats under en längre

eller kortare tid om de gör sig skyldiga till

allvarliga förseelser som kränkning och våld. I

motionerna 2001/02:Ub225 yrkande 7 och 2001/02:

Ub10 yrkande 3 begär Folkpartiet ett

tillkännagivande om att grundskoleförordningen skall

ändras så att det står klart att en sådan

tvångsförflyttning är möjlig. I 2001/02:Ub225

yrkande 8 menar Folkpartiet också att skolan skall

ha en skyldighet att erbjuda alternativ undervisning

för de elever som flyttas från sin skola. I motion

2001/02:A229 yrkande 23 menar Folkpartiet att de som

mobbar skall kunna tvingas byta skola för att man på

så sätt skall splittra mobbargäng och skydda utsatta

offer för allvarlig mobbning. Folkpartiet framhåller

att den elev som mobbar naturligtvis skall få stöd

för att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och

garanteras bra undervisning även om han eller hon

flyttas från sin skola. Det är angeläget att arbeta

på lång sikt med att lösa problemet i samarbete med

eleven, elevens föräldrar och med professionell

hjälp utifrån.

I motion 2001/02:Ub324 (m) yrkande 1 begär

motionären ett tillkännagivande om att skolan skall

kunna stänga av våldsbenägna elever som sprider

skräck och oro och i motion 2001/02:Ub304 (kd) yrkas

att skollagen ändras så att kommuner skall kunna

omplacera elever mellan olika skolor. Lagändringar

som möjliggör att elever som mobbar kan flyttas till

en annan skola begärs också i motionerna

2001/02:So634 (fp) yrkande 7, 2001/02:Ub217 (kd) och

2001/02:Ub367 (s).

I motion 2001/02:Ub10 yrkande 1 begär Folkpartiet

att riksdagen skall tillkännage att regeringen bör

återkomma med förslag om hur det förebyggande

arbetet mot mobbning skall bedrivas. Folkpartiet

menar att skolorna inte har tillräckligt stöd i

lagstiftningen i sitt arbete mot mobbning. För att

eleverna skall få ett effektivt skydd mot mobbning

måste skärpningar och förtydliganden göras.

Folkpartiet menar att alla skolor måste ha anti-

mobbningsplaner och att Skolverket skall ha

sanktionsmöjligheter mot skolor och rektorer som

inte upprättar en åtgärdsplan mot mobbning.

Lärarbristen måste stävjas så att eleverna inte

lämnas åt sig själva i lärarlös undervisning. Vidare

måste elever få utökat stöd i form av

specialundervisning enskilt eller i mindre grupp,

läxläsningshjälp och skolverksamhet under loven. I

motion 2001/02:Ub225 yrkande 1 menar Folkpartiet att

Skolverket skall kunna vidta sanktioner mot kommuner

vars skolor saknar antimobbningsplaner. Det har

visat sig vara viktigt att man när en kris uppstår

redan har en beredskap och tydliga regler för vad

som skall göras. I en annan motion från Folkpartiet,

2001/02:Ub221 yrkande 34, begärs ett

tillkännagivande om att skolformsförordningarna

skall ses över för att skolornas arbete mot mobbning

skall underlättas. I motionen hänvisas till

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999

av skolors arbete mot mobbning och annan kränkande

behandling. I denna granskning ifrågasattes om

skolorna får rätt stöd för att kunna motverka

mobbning. I motion 2001/02:Ub225 yrkande 6 begär

också Folkpartiet ett tillkännagivande om att lärare

skall vara skyldiga att rapportera våld och

kränkande behandling till rektor. Skollagen måste

tydligare formulera att det är rektorn som är

ansvarig för att vidta åtgärder mot mobbning. Det är

viktigt att förtydligandet åtföljs av större

befogenheter för rektor att ingripa.

Folkpartiet begär i motion 2001/02:Ub222 yrkande

12 ett tillkännagivande om att brott som begås i

skolan alltid skall polisanmälas. I motionerna

2001/02:Ub225 yrkande 5 och 2001/02:Ub10 yrkande 2

begär Folkpartiet vidare att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att kommuner

åläggs att polisanmäla elever som ägnar sig åt

brottslig verksamhet. Brott är brott också i skolan

och skall alltid polisanmälas. Skollagen borde

tvinga kommunerna att i sina skolplaner ha rutiner

för polisanmälningar vid brottslig verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med bestämdhet framhålla att varje

form av kränkande behandling är otillåten och i

strid med de grundläggande värden som gäller för

skolan. Skolans arbete skall präglas av en

nolltolerans mot mobbning. Detta gäller mellan

elever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever.

Enligt utskottets bedömning bör emellertid samtliga

motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning i skolan

avslås av riksdagen av följande skäl.

Tydliga förskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling finns i skolans styrdokument,

såsom skollag och läroplaner. Enligt 1 kap. 2 §

skollagen (1985:1100) är den som verkar inom skolan

skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Skolhuvudmannen, eller, efter delegation, rektorn

har ansvar för att verksamheten bedrivs på ett

sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö

säkerställs. Däri ligger att kränkande behandling

inte får förekomma.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för

de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att

skolan skall främja förståelse för andra människor

och förmåga till inlevelse. Tendenser till

trakasserier skall aktivt bekämpas.

Främlingsfientlighet och intolerans skall bemötas

med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det betonas att alla som verkar i skolan skall hävda

de grundläggande värden som anges i skollagen och i

läroplanerna och klart ta avstånd från det som

strider mot dem.

Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt

ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och

utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga

och motverka alla former av kränkande behandling,

såsom mobbning och rasistiska beteenden, bland

elever och anställda.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet

redovisade i september 2001 en utredning om

läroplanerna som styrinstrument (Samverkande

styrning, Ds 2001:48). Utredningens rapport bereds

för närvarande inom Regeringskansliet.

Utbildningsdepartementet driver sedan hösten 2001

ett antimobbningsprojekt, Tillsammans. Syftet med

projektet är att samla och visa på de goda krafter

som arbetar i och utanför skolan, för att motverka

och förebygga mobbning och annan kränkande

behandling. I första hand riktar sig kampanjen till

skolpersonal men även elever och föräldrar ingår i

målgruppen. Till stöd för skolans arbete har ett

antal aktiviteter genomförts under höstterminen

2001, bl.a. har ett antal konferenser hållits.

Kampanjen kommer att avslutas i oktober 2002.

Skolverket kommer under våren 2002 att på

regeringens uppdrag påbörja ett arbete med att lyfta

fram exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot

kränkande behandling som genom utvärderingar eller

forskning visat att de minskat mobbning och skapat

goda lär- och arbetsmiljöer i skolan. Verket skall

också ge stöd till skolorna med att granska,

utvärdera och förbättra sitt arbete mot kränkande

behandling. I uppdraget ingår vidare att

sammanställa och sprida ett referensmaterial som kan

användas i förskolor och skolor för att stötta

utveckling av både det förebyggande och åtgärdande

arbetet mot kränkande behandling och i utarbetandet

av handlingsprogram i skolan. Skolverket skall också

utarbeta allmänna råd för arbetet med att motverka

alla former av kränkande behandling och med att

upprätta handlingsprogram. Slutligen skall man ta

fram en forsknings- och kunskapsöversikt om

kränkande behandling och mobbning och därefter

identifiera de kunskapsluckor som finns. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 december 2003.

Utskottet vill betona vikten av förebyggande

insatser i arbetet mot mobbning. Ett öppet och

förtroendefullt klimat mellan elever och vuxna gör

att förutsättningarna för att tidigt upptäcka

mobbning förbättras. Innehållet i och genomförandet

av skolornas handlingsprogram för att förebygga och

motverka alla former av kränkande behandling, såsom

mobbning och rasistiska beteenden, bland elever och

anställda spelar en stor roll för hur framgångsrikt

arbetet är.

Utskottet har under föregående riksmöten (senast i

bet. 1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13) haft att

behandla motionsyrkanden som motsvarar de nu

aktuella. Utskottet har då framfört som sin

uppfattning att rutiner och förhållningssätt för hur

lärare och övrig personal skall förebygga mobbning

och hantera problemen när de upptäcker mobbning samt

hur kommunikationen mellan rektorn, personalen,

eleverna och föräldrarna skall skötas bör beslutas

lokalt.

Med fler vuxna i skolan förbättrar

förutsättningarna för att upptäcka och förhindra

mobbning. Utskottet erinrar om bidraget till

personalförstärkningar i skola och fritidshem som

infördes genom riksdagens beslut om

budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). För 2001 uppgick

bidraget till 500 miljoner kronor och 2002 till 1

500 miljoner kronor. Avsikten är att bidraget skall

öka med 1 miljard kronor årligen tills nivån 5

miljarder är nådd. När satsningen nått sin fulla

omfattning har den lett till att personalen i skolor

och fritidshem ökat med 15 000 anställda.

Vad gäller kraven om ökad tydlighet i skolornas

möjlighet att bekämpa mobbning hänvisar utskottet

till Skollagskommitténs arbete med att utreda och

föreslå hur en ökad rättssäkerhet för eleverna kan

åstadkommas. Kommittén skall vid behov föreslå

förändringar för att stärka barns och ungdomars

skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten. Kränkande behandling pekas

särskilt ut i direktiven. Som nämnts skall kommittén

redovisa sitt arbete den 16 december 2002.

Av Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från

1999 framgår att de flesta av de granskade skolorna

hade någon form av handlingsprogram för hur mobbning

och i vissa fall andra former av kränkande

behandling skulle hanteras. Av granskningen framgick

att handlingsplanen i några fall var resultatet av

ett ingående arbete som engagerat vuxna och elever,

men oftare bestod den av en samling standardfraser

som inte föregåtts av någon process i skolan. Dessa

handlingsplaner, till skillnad från de som aktivt

utarbetats i skolan, användes sällan. Utskottet

anser att regeringens initiativ att ge Skolverket i

uppdrag att på nytt granska handlingsplanerna, och

dessutom lyfta fram goda exempel, är ett värdefullt

inslag i bekämpningen av mobbning. Frågan om

sanktionsmöjligheter mot skolor som inte följer

bestämmelserna på skolans område utreds av

Skollagskommittén.

Utskottet menar att rutiner för t.ex.

rapporteringsskyldigheten till rektor om förekomst

av mobbning, rutiner för kontakter med föräldrarna

till den som utsätts för mobbning eller till den som

mobbar, vilka metoder som en skola vill använda för

att bekämpa mobbning och huruvida man vill ha stöd

från någon utanför den egna skolan i arbetet mot

mobbning bör beslutas lokalt på respektive skola i

samband med utarbetandet av handlingsprogrammet mot

mobbning. Utskottet understryker vikten av ett nära

samarbete med berörda föräldrar när barn mobbas

eller utsätter andra för mobbning.

Vad gäller yrkandet om en översyn av Rådet mot

skadliga våldsskildringars (Våldsskildringsrådet)

verksamhet aviserade regeringen i

budgetpropositionen för 2002 att en modernisering av

rådets uppdrag skall göras så att det bättre

anpassas efter dagens problembild. Regeringen menar

att det också kan finnas skäl att se över rådets

sammansättning. Arbete med detta pågår inom

Regeringskansliet.

När det gäller frågan om att flytta elever som

mobbar andra elever anför utskottet följande. Regler

om disciplinära åtgärder för elevers

tillrättaförande finns i grundskoleförordningen (6

kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen (6

kap. 21–25 §§). Bestämmelser om avstängning av elev

från undervisningen finns endast vad gäller

gymnasieskolans elever. En gymnasieelev får stängas

av från undervisningen under högst tre terminer

utöver den när beslutet meddelas. Avstängning får

användas vid upprepade förseelser eller vid en

allvarlig förseelse om eleven inte har bättrat sig

eller om elevens uppförande kan antas inverka

skadligt på andra elever eller om det finns andra

särskilda skäl. För en elev i grundskolan som gjort

sig skyldig till upprepade förseelser eller en

allvarligare förseelse skall saken dels anmälas för

rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.

Konferensen skall efter kontakt med elevens

vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig

genom åtgärder som är avpassade till elevens

individuella förhållanden. Om detta inte hjälper

skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till

styrelsen för övervägande om lämplig åtgärd.

Utskottet anser att det är viktigt att avstängning

som en ren repressiv åtgärd mot en elev som inte

bättrat sig genom de åtgärder som

elevvårdskonferensen beslutat inte bör få förekomma.

En eventuell flyttning av en elev skall vara en del

i en väl genomtänkt plan för att få eleven att

bättra sig och inte utsätta kamrater eller lärare

för mobbning, övergrepp eller fara.

Socialtjänstlagens stadganden om anmälningsplikt

skall beaktas.

I fråga om skyldigheten att polisanmäla våldsbrott

i skolan vill utskottet framhålla att samma lagar

bör gälla i skolan som i samhället i övrigt. En

skyldighet för skolan att alltid polisanmäla allt

våld i skolan är därför inte rimlig eftersom det

inte finns någon generell skyldighet att anmäla

brott. En bedömning bör i stället göras i det

enskilda fallet. Utskottet vill dock framhålla att

allvarlig brottslighet i skolan skall anmälas till

polisen. Skolan skall inte vara en ”fristad” för dem

som begår brott.

Avslutningsvis bör nämnas att utskottet anser att

frågorna om hur man skall kunna förebygga och

åtgärda mobbning i skolan är av sådan vikt att

utskottet den 6 mars 2001 höll en offentlig

utfrågning i ämnet, med särskild tonvikt på

forskningen om mobbning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Verksamhetsområdet elevhälsa,

m.m. (punkterna 3, 4, 6 och 7) – m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till rikdsdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

4, 6 och 7 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub9 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande 2,

2001/02:Ub222 yrkande 14, 2001/02:Ub322 yrkande

3, 2001/02:Ub439, 2001/02:Ub446 yrkande 18 och

2001/02:So634 yrkande 15.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub9 yrkandena 2

och 5 samt avslår motionerna 2001/02:Ub8

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub216, 2001/02:Ub489,

2001/02:So617 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:So634 yrkande 6.

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub9 yrkandena 4

och 6 samt avslår motionerna 2001/02:Ub8

yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub11 yrkande 3,

2001/02:Ub322 yrkande 7, 2001/02:Ub468 yrkande 2,

2001/02:Ub527 samt 2001/02:So612 yrkande 7.

7. Mobbning och annan kränkande

behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub232

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub324

yrkande 2, 2001/02:Ub462 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:A228 yrkande 14 och avslår motionerna

2001/02:Ub322 yrkande 4, 2001/02:Ub324 yrkande 3,

2001/02:Ub435 yrkandena 1 och 4, 2001/02:Ub443,

2001/02:Ub462 yrkande 4, 2001/02:Ub516 samt

2001/02:A211 yrkande 16.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet menar att utformningen av

skolans arbetsmiljö alltid skall sträva mot att ge

de bästa förutsättningar för elevernas fysiska och

psykiska hälsa. Därigenom skapas förutsättningar för

lärande. Det är viktigt med diskussioner om

arbetsmiljön bland elever i klass- och elevråd, och

vi tror att deras synpunkter kan tas till vara

bättre än vad som görs i dag. Det är också viktigt

att understryka att skolhälsovårdens erfarenheter av

elevers arbetsmiljö måste ges ökad betydelse. I

översynsarbetet av arbetsmiljölagen finns skäl att

pröva om inte skolhälsovården bör ges ett särskilt

ansvar när det gäller att betrakta

arbetsmiljöfrågor. Studier från arbetsplatser för

vuxna har visat att möjligheterna till inflytande på

sitt arbete har stor betydelse för arbetstagarnas

hälsa. Motsvarande gäller för skolans elever. Det

finns således ett uppenbart samband mellan arbetets

organisation och kultur som påverkar hälsan. Vi

menar därför att det går att se samband mellan

skolhälsovårdens och företagshälsovårdens uppgifter.

Detta understryker ytterligare behovet av att ge

skolhälsovården ökad betydelse i detta sammanhang.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub9 yrkande 3.

Moderaterna menar att elever oberoende av vilken

skola de valt har rätt till grundläggande likvärdig

skolhälsovård. I skolpengen för friskolors elever

skall det ingå resurser för elevhälsa. Det bör vara

möjligt att köpa denna tjänst om inte skolan själv

kan samla nödvändig kompetens. Förutsättningarna att

ordna skolhälsovården kan variera, t.ex. kan det

vara svårt för en liten skola att klara av att

anställa skolsköterskor och annan personal för

elevhälsa. Eleverna i fristående skolor skall därför

ges rätt att få tillgång till den kompetens som

finns inom kommunens elevhälsa, om en fristående

skola inte själv kan erbjuda sådan. Fristående

skolor som inte kan erbjuda skolhälsovård skall inte

heller ges ersättning för sådan i det offentliga

bidraget. Moderaterna menar vidare att det kan

finnas skäl att definiera vad t.ex. en kurator och

psykolog skall ha för basansvar, motsvarande den

skolhälsovården har. Elevhälsan skall vara till för

alla barn, men i synnerhet för vissa. Det är bra om

elevhälsan har ett nationellt basåtagande med krav

på inriktning av insatser och kvalitetsnivåer. Detta

kan leda till förbättrade förutsättningar för att

arbeta med hälsofrämjande insatser, även ur ett

folkhälsoperspektiv. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub9 yrkandena 2

och 5.

Vad gäller barns och ungdomars hälsa och ohälsa

menar vi att för att hitta elever som är i riskzonen

och mår dåligt av olika skäl måste frånvaro tas på

stort allvar i skolan. Skolhälsovården borde därför

med automatik kopplas in för elever med längre eller

många timmars frånvaro spridda över tiden. Det kan

vara ett sätt att nå elever som inte själva söker

hjälp. Moderaterna vill också peka på att det finns

relativt ”enkla” insatser som kan göra att barnen

mår bättre och lär sig mer i skolan. Att äta rätt

samt att naturligtvis röra sig är sådant som bör

uppmuntras. Det behövs dock en större förståelse och

insikt om vad det kan betyda för eleverna. Med

hänsyn tagen till alarmerande rapporter om övervikt

bland barn borde större fokus sättas på

skolmåltiderna. Fokus på måltiderna bör ge bättre

hälsa, liksom samarbete med hemmen. Vidare menar vi

att skolans arbete bör planeras så att fler barn får

vardagsmotion. Det kan handla om vuxenledda

aktiviteter, men också om raster som medger

utevistelse, bättre skolgårdsplanering m.m. Vad vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6.

Vad gäller arbetet mot mobbning menar Moderaterna

att det är viktigt med tidiga reaktioner mot barn

som beter sig kränkande mot andra, genom tillmälen

eller antastande. Attityder grundläggs tidigt.

Skolan och föräldrarna har tillsammans ett stort

ansvar för hur barn ser på och tilltalar varandra.

Könsord och nedsättande tillmälen är inte

acceptabelt beteende. Moderaterna anser att

skollagen måste ändras så att en elevs rätt att

juridiskt ställa skolan till svars när skolan genom

underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt elevens

rättigheter regleras. I lag och förarbeten måste det

förtydligas vilka krav samhället ställer på skolans

arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa

mobbning. Skolorna skall också åläggas att arbeta

efter forskningsbaserade åtgärdsprogram. Regeringen

bör snarast se till att kunskapen om

forskningsbaserade åtgärdsprogram sprids genom

utbildningssatsningar till alla skolor. Det bör vara

upp till varje skola att avgöra vilken metod och

vilken form av åtgärdsprogram man vill använda men

det måste vara ett krav att metoden och programmet

har en dokumenterad effekt. Moderaterna vill också

understryka att skolan har en skyldighet att agera

vid mobbning i samband med skolskjuts. Det är

viktigt att skolan i lag ges möjligheter att sätta

gränser och avstänga de elever som mobbar eller på

annat sätt uppträder olämpligt i skolskjutsen från

att åka skolskjuts. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub232

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub324

yrkande 2, 2001/02:Ub462 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:A228 yrkande 14.

2. Verksamhetsområdet elevhälsa,

m.m. (punkterna 3, 4, 6, 7 och 9) –

kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

4, 6, 7 och 9 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande

18 samt avslår motionerna 2001/02:Ub9 yrkande 3,

2001/02:Ub214 yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande

14, 2001/02:Ub322 yrkande 3, 2001/02:Ub439 och

2001/02:So634 yrkande 15.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub8 yrkandena 1

och 2 samt avslår motionerna 2001/02:Ub9

yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216, 2001/02:Ub489,

2001/02:So617 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:So634 yrkande 6.

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub8

yrkandena 3 och 4 och 2001/02:So612 yrkande 7

samt avslår motionerna 2001/02:Ub9 yrkandena 4

och 6, 2001/02:Ub11 yrkande 3, 2001/02:

Ub322 yrkande 7, 2001/02:Ub468 yrkande 2 samt

2001/02:Ub527.

7. Mobbning och annan kränkande

behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub435

yrkandena 1 och 4 samt 2001/02:A211 yrkande 16

samt avslår motionerna 2001/02:Ub232 yrkandena 1

och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub322 yrkande 4,

2001/02:Ub324 yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub443,

2001/02:Ub462 yrkandena 1, 2 och 4, 2001/02:Ub516

samt 2001/02:

A228 yrkande 14.

9. Flyttning av elever som mobbar och andra

åtgärder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub304 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub10 yrkandena 1 och 3,

2001/02:Ub217, 2001/02:Ub221 yrkande 34,

2001/02:Ub222 yrkande 11, 2001/02:Ub225 yrkandena

1, 6, 7 och 8, 2001/02:Ub233 yrkande 4,

2001/02:Ub324 yrkande 1, 2001/02:Ub367,

2001/02:K284 yrkande 4, 2001/02:So634 yrkande 7

samt 2001/02:A229 yrkande 23.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att en god fysisk miljö är

viktig ur pedagogisk synvinkel. En fräsch

funktionell skolmiljö inbjuder både till arbete och

ansvarstagande. Miljön påverkar inte bara barnens

fysiska hälsa utan också deras psykiska tillstånd.

Allergiproblem hos barn och ungdomar kan ofta

härledas till att de vistas i undermåliga lokaler.

Städrutinerna måste utformas så att även

allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att

deras besvär förvärras. Elever har rätt att kräva en

bra arbetsmiljö. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 18.

Kristdemokraterna menar att propositionen om

elevhälsa saknar en analys av begreppet trygghet. En

sådan analys behövs för att se helheten. Att ha

eller sakna trygghet påverkar såväl hälsan hos barn

som deras möjligheter till lärande, och det bör

därför vara tryggheten i barns uppväxtförhållanden

som fokuseras i arbetet med att förbättra de

grundläggande villkoren för lärande och hälsa. Barn

har ett stort behov av vuxenkontakt men vi menar att

de vuxna inte alltid anser sig ha tid att sitta ned

och lyssna på barnen. Den elevvårdande personalen

får allt oftare ta emot barnens uppdämda behov av

gemenskap med vuxna, och de fyller här en viktig

roll. Familjen är dock den avgörande faktorn för

barnets trygghet även i skolmiljön, och skolans

personal kan aldrig ersätta föräldrarna, bara

komplettera. Om barnet är otryggt hemma är det en

omöjlighet för skolan att uppnå den nödvändiga

trygghetskänslan. Kristdemokraterna menar också att

en politik för att främja trygghet i skolan kräver

en politik som stöder familjen och som ger

föräldrarna mer tid med sina barn. För att förbättra

möjligheterna för föräldrarna att närvara i skolan

vill vi dessutom införa ytterligare en kontaktdag.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub8 yrkandena 1 och 2.

Kristdemokraterna menar vidare att det är

anmärkningsvärt att propositionen helt ignorerar den

fysiska aktivitetens betydelse trots att rörelsens

betydelse såväl för barnens hälsa som för den

teoretiska inlärningen finns klart påvisad.

Idrottens roll för elevernas hälsa bör lyftas fram.

Fysisk aktivitet och rörelse måste genomsyra all

skolans verksamhet. Den fysiska aktiviteten får inte

enbart förekomma under idrottslektionerna utan även

inom andra ämnen. Vi anser också att ungdomars

hälsomedvetande behöver stärkas då ungdomars hälsa

är en framtidsfråga. Regeringen bör återkomma med

förslag till åtgärder för att stärka folkhälsan

bland ungdomar. Utöver regeringens förslag i

propositionen vill vi understyrka att även

familjerna måste stärkas för att stärka barns

trygghet. En mängd forskning och samlade

erfarenheter visar att nära relationer till

föräldrar och en trygg uppväxt skapar de bästa

förutsättningarna för att också må bra i vuxenlivet.

Regeringen bör därför lämna förslag beträffande

möjligheter som krävs för att vårda nära relationer

under de första levnadsåren. Vad vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub8

yrkandena 3 och 4.

Kristdemokraterna vill också peka på att en god

fysisk miljö är viktig också ur pedagogisk

synvinkel. En fräsch funktionell skolmiljö inbjuder

både till arbete och ansvarstagande. Miljön påverkar

inte bara barnens fysiska hälsa utan också deras

psykiska tillstånd. Allergiproblem hos barn och

ungdomar kan ofta härledas till att de vistas i

undermåliga lokaler. Vi menar att forskning,

utbildning och information måste få ökade resurser

för att vända trenden med ett ökat antal allergier

bland skolbarn. En utredning bör tillsättas som får

till uppgift att sammanställa vad som gjorts och vad

som kan göras för att förebygga allergier bland

skolelever. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:So612 yrkande 7.

När det gäller mobbning anser vi att samhället har

ett ovillkorligt ansvar för att barn och unga

skyddas från övergrepp. Målet kan därför inte vara

att minska mobbningen utan måste vara att inte något

barn eller någon ung människa skall utsättas för

mobbning. I verksamheter som samhället skapar för

unga människor får det inte råda minsta tvivel om

att deras trygghet och välbefinnande är en

prioriterad angelägenhet. Den könsrelaterade

mobbningen i form av könsord etc. som är vanligt

förekommande på skolgårdar måste uppmärksammas som

den kränkande handling den är. Åtgärder för att

förebygga och komma till rätta med könsrelaterad

mobbning måste inrymmas i varje skolas åtgärdsplan

mot mobbning. Vidare pekar Kristdemokraterna på

kopplingen mellan mobbning och grövre våld och

brottslighet. Mobbning har gradvis utvecklats till

att innefatta grövre våldshandlingar. Filmvåldet,

videovåldet och de våldsamma data- och TV-spelen

spelar en allt större roll som normöverförare.

Våldsskildringsrådet har till uppgift att informera

och sprida kunskap bland lärare och

barnomsorgspersonal om hur medievåldet påverkar

barn. Vi anser att en översyn av rådets verksamhet

behöver göras och direktiven förtydligas. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub435 yrkandena 1 och 4 samt 2001/02:A211

yrkande 16.

Kristdemokraterna menar också att det är

samhällets obetingade skyldighet att skapa en trygg,

utvecklande och värdig miljö för ungdomarna.

Skollagen bör ändras så att möjlighet finns så att

fler elever som mobbar kan flyttas till annan skola.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub304.

3. Arbetsmiljö, m.m. (punkterna 3, 4

och 5) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,

4 och 5 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:222 yrkande

14 och 2001/02:So634 yrkande 15 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub9 yrkande 3, 2001/02:Ub214

yrkande 2, 2001/02:Ub322 yrkande 3, 2001/02:Ub439

samt 2001/02:Ub446 yrkande 18.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:So634 yrkande 6

samt avslår motionerna 2001/02:Ub8 yrkandena 1

och 2, 2001/02:

Ub9 yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216,

2001/02:Ub489 samt 2001/02:

So617 yrkandena 1 och 2.

5. Kompetens- och kunskapsutveckling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub10

yrkandena 5 och 6 samt avslår motionerna

2001/02:Ub11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub334

samt 2001/02:So271 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill fästa uppmärksamheten på att trots

att svenska skolelever omfattas av arbetsmiljölagen

så har brister i skolans arbetsmiljö avslöjats, när

det gäller både den psykosociala och den fysiska

arbetsmiljön. Allergiframkallande skollokaler,

bullriga miljöer och olycksdrabbade skolgårdar är

exempel på problem i den fysiska arbetsmiljön. Än

mer skrämmande är det att så många elever är utsatta

för våld och mobbning i skolan. Det är ett problem

som måste tas på djupaste allvar. För mig är det

självklart att även elever och lärare skall ha en

arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel

arbetsmiljö. Folkpartiet menar också att Skolverket

bör ta fram gemensamma riktlinjer och

handlingsplaner för hur arbetsmiljöarbetet skall

bedrivas nationellt, inom varje kommun och inom

varje skolenhet, så att det tillfredsställer alla

barns och anställdas berättigade krav på en säker

och bra arbetsmiljö. Vad jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkande

14 och 2001/02:

So634 yrkande 15.

Jag menar också att skolhälsovården behöver

förstärkas. Skolhälsovården har en viktig roll inom

elevhälsan när det gäller att fånga upp och hjälpa

barn och ungdomar med hälsoproblem och andra behov

av särskilt stöd, t.ex. barn i missbrukarfamiljer.

Nedrustningen som genomförts inom skolhälsovården

har också medfört en ökad belastning på

barnpsykiatrin då barn, vars problem skulle ha

kunnat klaras av inom skolhälsovården, tvingas söka

sig dit i stället. Detta menar jag är ett

samhällsekonomiskt resursslöseri. Vad jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:So634

yrkande 6.

Det är i och för sig lovvärt att alla lärare ges

specialpedagogisk kompetens men jag vill ändå

poängtera att många elever har behov av

stödundervisning som ges individuellt eller i en

mindre grupp. Att alla lärare har övergripande

kunskaper i specialpedagogik är mycket bra, men det

stöd som elever med inlärningssvårigheter eller

funktionshinder behöver kräver lärare med

specialiserad kompetens. Det är mycket olyckligt att

speciallärarutbildningen lagts ned och att det nu

bara erbjuds en specialpedagogutbildning med större

inriktning mot handledning av andra lärare,

samordning och utredning, dvs. mindre mot direkt

undervisning av elever i behov av stöd. Folkpartiet

föreslår därför att en speciallärarutbildning

inrättas. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub10 yrkandena 5 och 6.

4. Barns och ungdomars hälsa och

ohälsa, m.m. (punkterna 6 och 7) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 6

och 7 borde ha följande lydelse:

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub11

yrkande 3 och 2001/02:Ub322 yrkande 7 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub8 yrkandena 3 och 4,

2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub468

yrkande 2, 2001/02:Ub527 samt 2001/02:So612

yrkande 7.

7. Mobbning och annan kränkande

behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub322

yrkande 4 samt avslår motionerna 2001/02:Ub232

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub324

yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub435 yrkandena 1 och

4, 2001/02:Ub443, 2001/02:Ub462 yrkandena 1, 2

och 4, 2001/02:Ub516, 2001/02:A211 yrkande 16

samt 2001/02:A228 yrkande 14.

Ställningstagande

Centerpartiet vill peka på att stress är ett stort

samhällsproblem som påverkar hälsan hos både barn

och vuxna. Barn behöver känna lugn och ro, känna

igen sig och veta var de kan söka trygghet. Barn

behöver tid att utvecklas i sin egen takt, vara barn

och leka. Det bör utredas hur stress påverkar barn.

Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub11 yrkande 3.

Jag menar vidare att skolan har en viktig uppgift

i att förebygga ätstörningar. En lugn miljö i

skolmatsalarna, bra skolmåltider och

hemkunskapsundervisning är alla viktiga delar i att

förebygga ätstörningar. En fungerande skolhälsovård

och samarbete med sociala myndigheter är också några

viktiga delar. En osund kroppsfixering skall

motarbetas genom ett aktivt arbete med attityder.

Skolans sex- och samlevnadsundervisning bör också ta

upp ungas hälsa. Regeringen bör få i uppdrag att

skapa ekonomiska resurser för framtagande av

information och utbildning angående ätstörningar och

hälsa. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 7.

Centerpartiet menar att skolan skall förmedla alla

människors lika rättigheter och värde samt tolerans

gentemot sina medmänniskor. En nolltolerans för våld

och mobbning i skolan måste omedelbart införas. För

att klara den målsättningen skall det framgå av

skollagen att lärare och övrig personal som

upptäcker mobbning har skyldighet att rapportera

till rektor för åtgärder. Det är också viktigt att

det förebyggande arbetet fungerar bra – att eleverna

blir sedda och att bryta anonymiteten. Vad jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub322 yrkande 4.

5. Information till föräldrar i

samband med mobbning (punkt 8) – m,

kd, c

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbelsut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Information till föräldrar i samband med

mobbning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub462 yrkande

3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet anser att det krävs engagemang och

konsekventa gemensamma förhållningssätt hos alla

skolans medarbetare för att förebygga, upptäcka och

åtgärda mobbning. Det är också nödvändigt att

involvera föräldrarna i arbetet. De är

huvudansvariga för barnens väl, känner dem bäst och

upptäcker när något är fel. De är också ansvariga

för sina barns agerande mot andra. Därför måste

informationsflödet mellan skolan och föräldrar

fungera smidigt. Föräldrar skall således alltid

informeras när barnen berörs av mobbning. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub462 yrkande 3.

6. Flyttning av elever som mobbar

och andra åtgärder (punkterna 9 och

10) – m, fp

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 9

och 10 borde ha följande lydelse:

9. Flyttning av elever som mobbar och andra

åtgärder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub10

yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub221 yrkande 34,

2001/02:Ub222 yrkande 11, 2001/02:Ub225

yrkandena 1, 6, 7 och 8, 2001/02:Ub233 yrkande 4,

2001/02:So634 yrkande 7 samt 2001/02:A229 yrkande

23 och avslår motionerna 2001/02:Ub217,

2001/02:Ub304, 2001/02:Ub324 yrkande 1,

2001/02:Ub367 samt 2001/02:K284 yrkande 4.

10. Polisanmälning av brott i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub10

yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 12 och

2001/02:Ub225 yrkande 5.

Ställningstagande

Moderaterna och Folkpartiet anser att elever som

mobbar andra skall kunna flyttas från den skola där

offret går. I dag finns på grundskolan bara en

möjlighet att visa ut en elev från klassrummet under

ett undervisningspass. Naturligtvis skall den som

mobbar få stöd för att kunna komma ur sitt

destruktiva beteende och garanteras bra

undervisning, även om han eller hon flyttas från sin

skola. Det är angeläget att arbeta på lång sikt med

att lösa problemet, i samarbete med eleven, elevens

föräldrar och med professionell hjälp utifrån. Vad

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub10 yrkande 3, 2001/02:Ub222

yrkande 11, 2001/02:Ub225 yrkandena 7 och 8,

2001/02:

So634 yrkande 7 samt 2001/02:A229 yrkande 23.

Vi menar att alla skolor måste ha

antimobbningsplaner. Det har visat sig vara viktigt

att man när en kris uppstår redan har en beredskap

och tydliga regler för vad som skall göras. Reglerna

skall vara kristallklara och de skall efterlevas.

Varje skola skall ha klara regler och arbeta för att

förebygga och ingripa mot alla tendenser av

mobbning. Skolan har ett ansvar för att snabbt

tillsammans med föräldrarna reda ut fall av

mobbning. Skolverket skall självfallet ha

sanktionsmöjligheter mot skolor och rektorer som

inte upprättar en sådan åtgärdsplan. Vidare skall

lärarbristen stävjas så att eleverna inte lämnas åt

sig själva i lärarlös undervisning så ofta som i

dag. Elever måste också få utökat stöd i form av

specialundervisning enskilt eller i mindre grupp,

läxläsningshjälp och skolverksamhet under loven. Vi

menar också att skolformsförordningarna bör ses över

för att underlätta skolornas arbete mot mobbning. I

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999

av skolors arbete mot mobbning och annan kränkande

behandling ifrågasätts om bestämmelserna i

skolformsförordningarna ger skolor rätt stöd för

sina myndighetsbeslut. Skollagen måste t.ex.

tydligare formulera att det är rektor som är

ansvarig för att vidta åtgärder mot mobbning. Med

nuvarande lagstiftning kan rektor och kommun skjuta

över ansvaret på varandra och för en förälder eller

elev är det svårt att ta reda på var i den kommunala

organisationen ansvaret ligger. Lärare och övrig

skolpersonal måste ges en skyldighet att rapportera

våld och kränkande behandling till rektor. Det är

viktigt att förtydligandet av rektors ansvar åtföljs

av större befogenheter för rektor att ingripa. Vad

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub10 yrkande 1, 2001/02:Ub221

yrkande 34, 2001/02:Ub225 yrkandena 1 och 6 samt

2001/02:Ub233 yrkande 4.

Vi menar också att brott som begås i skolan skall

polisanmälas. De flesta anmälningar av våldsbrott i

skolan anmäls av de elever som utsätts för dem eller

av deras föräldrar. Endast en tredjedel av

anmälningarna görs av personalen på skolan.

Skollagen borde tvinga kommunerna att i sina

skolplaner ha rutiner för polisanmälningar vid

brottslig verksamhet. Det borde vara en skyldighet

för rektor att polisanmäla brott i skolan. Brott är

brott också i skolan och skall alltid polisanmälas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub10 yrkande 2, 2001/02:Ub222

yrkande12 samt 2001/02:Ub225 yrkande 5.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet

föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Följdmotioner

2001/02:Ub8 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barns trygghet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldramedverkan

i skolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska

aktivitetens betydelse för barns hälsa och

möjlighet till lärande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhälsa bland

ungdomar.

2001/02:Ub9 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samla ansvaret

för hälsokontroller m.m. för alla sexåringar inom

skolhälsovården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolhälsovården

för elever i fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge

skolhälsovården ett särskilt ansvar för

arbetsmiljöfrågor ur ett elevperspektiv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontakt med

skolhälsovården vid omfattande frånvaro.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt utredning

avseende verksamhetsområdet ”elevhälsa”.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mat och rörelse i

skolan.

2001/02:Ub10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör återkomma med förslag om

hur det förebyggande arbetet mot mobbning bör

bedrivas, enligt vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att kommuner

åläggs att polisanmäla elever som ägnar sig åt

brottslig verksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

grundskoleförordningen skall ändras så att det

står klart att det är möjligt att tvångsförflytta

en elev från skolan om han eller hon gör sig

skyldig till grova kränkningar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att elevers

behov av individuellt stöd, eller stöd i mindre

grupp, måste tillgodoses.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

utbildningen till speciallärare skall återupptas.

2001/02:Ub11 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn som har

inlärningsproblem eller är hyperaktiva bör utredas

grundligt för att se om problemen bottnar i

avsaknad av sensomotorisk träning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning av

personal i skolan för att kunna hjälpa barn som

behöver särskild träning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda hur

stress påverkar våra barn.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

stärka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö.

2001/02:Ub216 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om förstärkt

skolhälsovård.

2001/02:Ub217 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av nya regler

så att skolor vid behov kan förflytta elever som

utsätter andra elever för mobbning.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

skolformsförordningarna för att underlätta

skolornas arbete mot mobbning.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever skall

kunna flyttas från en grundskola för undervisning

på annan plats under en längre eller kortare tid

om de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser

som kränkning och våld.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att brott i skolan

alltid skall polisanmälas.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

skall kunna vidta sanktioner mot kommuner vars

skolor saknar antimobbningsplaner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skollagen

skall ändras så att kommuner åläggs att

polisanmäla elever som ägnar sig åt brottslig

verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att lärare

skall vara skyldiga att rapportera våld och

kränkande behandling till rektorn.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

grundskoleförordningen skall ändras så att det

står klart att det är möjligt att tvångsförflytta

en elev från skolan om han eller hon kränker andra

människor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolans

skyldighet att erbjuda alternativ undervisning för

de elever som flyttas från sin skola.

2001/02:Ub232 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

ändras så att en elevs rätt att juridiskt ställa

skolan till svars, när skolan genom underlåtelse

eller aktiva handlingar kränkt elevens

rättigheter, förs in där.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skolor

skall åläggas arbeta med forskningsbaserade

åtgärdsprogram mot mobbning.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetet för att

förebygga och ingripa vid mobbning.

2001/02:Ub246 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa

Thalén Finné (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att se över

skollagen i syfte att under en kortare tid

möjliggöra avstängning av elever som mobbar annan

elev under resa till och från skolan.

2001/02:Ub304 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra lagen så att

kommuner skall kunna omplacera elever mellan olika

skolor.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att liknande

villkor vad gäller inflytandefrågor i

arbetsmiljölagen även skall gälla för elever.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nolltolerans

mot våld och mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

ekonomiska resurser för framtagande av information

och utbildning angående ätstörningar och hälsa.

2001/02:Ub324 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skolan

skall kunna stänga av våldsbenägna elever som

sprider skräck och oro.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av ett

regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall

överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda

mobbningsfall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om inrättande av

särskilda elevskyddsombud.

2001/02:Ub334 av Gunilla Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att personal

inom förskola och skola får den utbildning som krävs

i att tidigt se och kunna tolka barns situation.

2001/02:Ub367 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att skollagen bör förändras så att möjligheterna att

flytta en elev inte enbart skall bero på

organisatoriska och ekonomiska svårigheter utan även

på att skolan inte kan garantera personalens och de

övriga elevernas säkerhet.

2001/02:Ub435 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nollvision som

mål i arbetet för att motverka mobbning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om

våldets konsekvenser.

2001/02:Ub439 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers inflytande på

arbetsmiljön i skolan.

2001/02:Ub443 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om kamratstödjare i alla

skolor.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön

i skolan.

2001/02:Ub462 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att kunskapen

om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning

via utbildningssatsningar sprids till Sveriges

alla skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det bör

vara upp till varje skola att avgöra vilket

åtgärdsprogram mot mobbning man vill använda, men

kravet måste vara att det program som väljs ger

dokumenterad effekt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att föräldrar

skall informeras när barnen berörs av mobbning i

skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att modeller

som bygger på medling förstärker ojämna

maktförhållanden mellan elever.

2001/02:Ub468 av Ulla-Britt Hagström (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skolhälsovården ges ansvaret för

informationsinsatser om könssjukdomar.

2001/02:Ub489 av Kristina Zakrisson och Birgitta

Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av skolsköterskor i

skolorna.

2001/02:Ub516 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en nollvision

mot mobbning.

2001/02:Ub527 av Rune Berglund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hörselskada orsakad av höga

ljudnivåer i skola och barnomsorg.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

möjligheten för skolledningen att i särskilda fall

skilja utövarna av mobbning och trakasserier från

den ordinarie undervisningen.

2001/02:So271 av Margareta Andersson och Gunnel

Wallin (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

kriterierna för vilka barn som skall få del av

resurser till barn med särskilda behov.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om förebyggandet av allergier bland

skolelever, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2001/02:So617 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutveckling för personal som arbetar nära

barn i skola och barnomsorg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

basverksamheter som barnhälsovård, skola och

barnomsorg utanför hemmet skall ha beredskap att

tillsammans med föräldrar möta och hantera barns

och ungdomars psykiska problem.

2001/02:So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt

skolhälsovård.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagändringar för

att möjliggöra flytt av elever som utsätter andra

för grova kränkningar.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram en

nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i

skolan.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att man i

samband med antimobbningkampanjen särskilt

uppmärksammar den könsrelaterade mobbningen.

2001/02:A228 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tidiga reaktioner

i skolan mot barn som kränker andra barn eller

vuxna.

2001/02:A229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om åtgärder mot

mobbning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)