Bet. 2001/02:UBU7

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU7

Fristående skolor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition

2001/02:35 Fristående skolor och motionsyrkanden i

anslutning härtill.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag

till ändringar i skollagens bestämmelser om

fristående skolor.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till nya bidragsregler för fristående

särskolor och fristående gymnasieskolor. Riksdagen

bör vidare anta regler om att utbildningen vid

fristående särskolor, gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor skall vara avgiftsfri för

eleverna, i likhet med vad som gäller för skolor

inom det offentliga skolväsendet och för fristående

grundskolor. Avgifter skall inte heller få tas ut i

samband med ansökan till fristående skola. Lagregler

om krav på behöriga lärare som överensstämmer med de

krav som finns för offentliga skolor bör också

införas i enlighet med regeringens förslag. Likaså

bör regler införas om att huvudmannen för en

fristående skola skall ha förutsättningar att

bedriva verksamheten. Regeringen bör, som föreslås,

få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om

skyldighet för fristående skolor att lämna en

ekonomisk redovisning över sin verksamhet.

Däremot föreslår utskottet att riksdagen avslår

regeringens förslag om vissa förtydligande tillägg i

de lagregler som gäller Skolverkets prövning av om

en fristående skola skall ha rätt till kommunala

bidrag. Nuvarande regler om att skolan inte skall

förklaras berättigad till bidrag om utbildningen

skulle innebära påtagliga negativa följder för den

kommunala skolverksamheten är enligt utskottets

mening tillräckliga. Avgift skall enligt utskottet

inte få tas ut för Skolverkets prövning.

Riksdagen bör även avslå föreslagna lagregler om

rätt för en kommun att vid beräkningen av bidrag

till fristående skolor ta hänsyn till kommunens

ansvar för att bereda utbildning åt samtliga barn

och ungdomar i kommunen. Utskottet föreslår vidare

avslag på föreslagen skärpning av lagreglerna om

kommunal uppföljning och utvärdering av fristående

skolor.

Utskottet har invändningar mot att en särskild

nämnd för fristående skolor inrättas med

representanter för bl.a. kommunerna. Riksdagen bör

göra ett uttalande till regeringen om detta.

Riksdagen föreslås också uttala att Skolverket bör

ges i uppdrag att utarbeta anvisningar när det

gäller handlingar i ärenden om bidragsrätt för

fristående skola. Vidare föreslås ett

riksdagsuttalande till regeringen om behovet av att

det utarbetas ett system för redovisning av

kostnaderna för olika program vid kommunala

gymnasieskolor.

Reservationer finns på ett flertal olika punkter

från samtliga partier.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub12,

2001/02:Ub13, 2001/02:

Ub14, 2001/02:Ub15 yrkande 1 och 2001/02:Ub18

yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd) – delvis

2. Avgiftsfri utbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 7 § första stycket, 10 § första och andra

styckena, 12 § andra stycket och 14 § andra

stycket.

3. Frivilliga avgifter och föräldrainsatser

i skolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub15 yrkande 3.

Reservation 2 (m) – delvis

4. Förbud mot avgifter i samband med

ansökan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra stycket och 10

§ tredje stycket. Därmed avslår riksdagen

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 1, 2001/02:Ub17

yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 3.

Reservation 3 (m, kd, c)

Reservation 4 (fp, mp)

5. Resurser för elever i behov av särskilt

stöd

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 4, 2001/02:Ub16 yrkande 3, 2001/02:Ub18

yrkande 5, 2001/02:Ub289 yrkande 3 och

2001/02:Ub406.

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

6. Krav på behörighet för lärare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 7 § andra stycket 2 samt 9 kap. 2 § första

stycket 6, 8 § första stycket 4, 8 b § första

stycket 4 och 16 b §. Därmed avslår riksdagen

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 5 och 2001/02:

Ub289 yrkande 2.

Reservation 1 (m, kd) – delvis

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 10, 2001/02:Ub17 yrkande 2 och

2001/02:Ub19 yrkande 12.

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (fp) – delvis

Reservation 8 (mp) – delvis

8. Undervisning på entreprenad

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 6 och 2001/02:

Ub483 yrkande 9.

Reservation 2 (m) – delvis

9. Förklaring om rätt till bidrag

Riksdagen, i fråga om regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100), dels

avslår förslaget såvitt avser 2 b kap. 10 a §

andra stycket samt 9 kap. 6 § första stycket, 8 §

andra stycket och 8 b § andra stycket, dels antar

9 kap. 6 a § första stycket med den ändringen att

bestämmelsen får den lydelse som utskottet

föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 7, 2001/02:Ub16

yrkande 4, 2001/02:Ub17 yrkande 3, 2001/02:Ub18

yrkande 6 i denna del, 2001/02:Ub19 yrkande 4,

2001/02:Ub221 yrkande 25, 2001/02:Ub222 yrkande

21 och 2001/02: Ub511 yrkande 4 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub291 yrkandena 3 och 4,

2001/02:Ub343 och 2001/02:A317 yrkande 14.

Reservation 9 (s, v) – delvis

10. Huvudman för fristående skola

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 2 § första stycket 2, 8 § första stycket 2,

8 b § första stycket 2 och 16 c §.

11. Huvudmannens juridiska status

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub511 yrkande

1.

Reservation 2 (m) – delvis

12. Yttranden till Skolverket över

ansökningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 4.

Reservation 9 (s, v) – delvis

13. Inrättande av en särskild nämnd för

fristående skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 8,

2001/02:Ub16 yrkande 5, 2001/02:Ub17 yrkande 5,

2001/02:Ub18 yrkande 6 i denna del, 2001/02:Ub19

yrkande 1 och 2001/02:Ub511 yrkande 2.

Reservation 9 (s, v) – delvis

14. Avgift för Skolverkets prövning

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 16 d §. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub17 yrkande 6.

Reservation 9 (s, v) – delvis

15. Bidrag till fristående särskola samt

avdrag för kommunens skolpliktskostnader vid

bidrag till fristående grundskola respektive

särskola

Riksdagen, i fråga om regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100), dels

antar förslaget såvitt avser 2 b kap. 10 c §,

dels avslår

förslaget såvitt avser 9 kap. 6 § tredje stycket,

dels antar 2 b kap. 10 b § och 9 kap. 6 a §

tredje stycket med de ändringarna att

bestämmelserna får den lydelse som utskottet

föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 9, 2001/02:Ub16

yrkande 2, 2001/02:Ub17 yrkande 7, 2001/02:Ub19

yrkande 10 och 2001/02:Ub511 yrkande 3 samt

bifaller delvis motion 2001/02:Ub547 yrkande 5.

Reservation 9 (s, v) – delvis

16. Hänsyn vid bidragsgivningen till

hemkommunens ansvar för att bereda

gymnasieutbildning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om

hemkommunens ansvar för att bereda

gymnasieutbildning. Därmed avslår riksdagen

regeringens förslag i denna del och bifaller

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16

yrkande 6, 2001/02:Ub17 yrkande 8, 2001/02:Ub18

yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i

denna del.

Reservation 9 (s, v) – delvis

17. Bidragsprinciper för fristående

gymnasieskolor

Riksdagen, i fråga om regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100), dels

antar 9 kap. 8 § fjärde stycket, dels antar 9

kap. 8 a § med den ändringen att bestämmelsen får

den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17

yrkande 8 i denna del, bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16 yrkande 6,

2001/02:Ub18 yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande

8, samtliga i denna del, samt avslår motion

2001/02:Ub447 yrkande 21.

Reservation 9 (s, v) – delvis (villk. punkt 16)

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

18. Redovisning av kostnader för olika

gymnasieprogram

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2001/02:Ub16 yrkande

7, 2001/02:Ub17 yrkande 9 och 2001/02:Ub19

yrkande 9.

Reservation 9 (s, v) – delvis

19. Kompensation för momskostnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 4, 2001/02:Ub289 yrkande 5, 2001/02:Ub547

yrkande 1 och 2001/02: Sk426.

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

20. Statlig tillsyn av fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 8 i denna del och 2001/02:Ub19 yrkande 6.

Reservation 10 (c, fp)

21. Kommunal uppföljning och utvärdering av

fristående skolor

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2

kap. 8 §, 2 b kap. 8 § samt 9 kap. 11 §, 12 §

första stycket, 13 § och 14 § första stycket.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del,

2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18 yrkande 8

och 2001/02:

Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

Reservation 9 (s, v) – delvis

22. Ekonomisk redovisning över fristående

skolas verksamhet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 15

kap. 11 §.

23. Skyldighet att lämna ekonomisk

redovisning till kommunen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub19 yrkande 5.

Reservation 11 (m, fp)

24. Riktlinjer för alla skolors ekonomiska

redovisning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub17 yrkande

11.

Reservation 8 (mp) – delvis

25. Överskott i fristående skolas

verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub19

yrkande 13 samt 2001/02:

Ub291 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m) – delvis

Reservation 7 (fp) – delvis

26. Individuella program i fristående

gymnasieskola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 12, 2001/02:Ub16 yrkande 9, 2001/02:Ub18

yrkande 9, 2001/02:Ub19 yrkande 11, 2001/02:

Ub447 yrkande 22, 2001/02:Ub483 yrkande 6 och

2001/02:Ub547 yrkande 3.

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 13, 2001/02:Ub221 yrkande 26,

2001/02:Ub233 yrkande 23, 2001/02:Ub345 yrkande

2, 2001/02:Ub447 yrkande 23, 2001/02:Ub483

yrkande 5 och 2001/02:

A317 yrkande 16.

Reservation 12 (m, kd, fp) – delvis

Reservation 13 (v) – delvis

28. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) i den mån

lagförslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub332

yrkande 7, 2001/02:Ub345 yrkande 1, 2001/02:So501

yrkande 2, 2001/02:So637 yrkande 3 och

2001/02:A317 yrkande 15.

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

Reservation 13 (v) – delvis

30. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub289

yrkande 4, 2001/02:Ub327 yrkande 5, 2001/02:Ub332

yrkandena 1–3 och 6, 2001/02:Sk288 yrkande 13,

2001/02:N224 yrkande 8 och 2001/02:N313 yrkande

8.

Reservation 2 (m) – delvis

31. Etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub322

yrkande 1, 2001/02:Ub548 yrkande 3 och

2001/02:Sf392 yrkande 23.

Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

32. Fristående skolor inom

vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 10, 2001/02:Ub221 yrkande 23,

2001/02:Ub285 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub547

yrkande 4 och 2001/02:Ub549 yrkande 5.

Reservation 12 (m, kd, fp) – delvis

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 15, 2001/02:

Ub233 yrkande 10, 2001/02:Ub289 yrkande 1,

2001/02:Ub327 yrkandena 1–4, 2001/02:Ub332

yrkandena 4 och 5, 2001/02:Sf400 yrkande 10,

2001/02:So637 yrkande 20 och 2001/02:Bo323

yrkande 6.

Reservation 2 (m) – delvis

Reservation 7 (fp) – delvis

34. Elevantal vid start av fristående

skola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 2, 2001/02:Ub547 yrkande 2 och

2001/02:N265 yrkande 14.

Reservation 14 (kd)

35. Betygsregler för fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande

6.

36. Lagregler till skydd för personal vid

fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub368.

37. Rätten till skolskjuts för elev i

fristående skola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub413.

Stockholm den 7 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Per Bill (m), Torgny Danielsson (s),

Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar

Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp),

Agneta Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).

2001/02

UbU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i proposition 2001/02:35

Fristående skolor fram förslag till ändringar i

skollagens bestämmelser om fristående skolor.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

I maj 1997 tillkallades en kommitté med uppgift

att följa utvecklingen av kommunernas bidragsgivning

till fristående grundskolor (dir. 1997:55).

Kommittén antog namnet Kommittén för uppföljning av

resursfördelning till fristående grundskolor,

Fristkommittén. Den har redovisat sitt uppdrag i

delbetänkandet Resurser på lika villkor? (SOU

1998:112) och i slutbetänkandet Likvärdiga villkor?

(SOU 1999:98).

Fristkommittén fick genom tilläggsdirektiv i

oktober 1999 i uppdrag att utreda ekonomiska och

andra konsekvenser av det snabbt växande antalet

fristående gymnasieskolor (dir. 1999:76). Kommittén

skulle också belysa förutsättningarna för konkurrens

på lika villkor för fristående och offentliga

gymnasieskolor. Uppdraget redovisades våren 2001 i

betänkandet Fristående gymnasieskolor – hot eller

tillgång? (SOU 2001:12).

I mars 2001 offentliggjorde

Utbildningsdepartementet en promemoria om fristående

skolor (U2001/1210/G), som utarbetats av en

arbetsgrupp inom departementet. Arbetsgruppen hade

sett över vissa frågor beträffande fristående skolor

som inte ingick i Fristkommitténs uppdrag.

Betänkandet respektive promemorian från våren 2001

har remissbehandlats och ligger till grund för den

proposition som nu behandlas.

Lagrådet har efter remiss avgivit yttrande över

lagförslaget. Regeringen har i propositionen följt

Lagrådets förslag.

Med anledning av propositionen har väckts 8

motioner. Utöver dessa behandlas i betänkandet ett

stort antal motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2001, vilka har anknytning till frågor

om fristående skolor, valfrihet och skolors

profilering. De motionsförslag som behandlas i

betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skollagens

bestämmelser om villkor för godkännande av

respektive rätt till bidrag för fristående skolor

förtydligas. Nya regler föreslås för bidrag till

fristående särskolor och fristående gymnasieskolor.

Samtidigt föreslås att möjligheten för fristående

särskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor att

ta ut en avgift för utbildningen skall upphöra.

Förslag läggs fram om att godkända eller

bidragsberättigade fristående skolor, i likhet med

vad som gäller inom kommuner och landsting, skall ha

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har

en utbildning avsedd för den undervisning de i

huvudsak skall bedriva. En kommun där en fristående

skola som får bidrag är belägen föreslås få ett

ansvar för uppföljning och utvärdering av den

fristående skolan. Regeringen anser att en särskild

nämnd bör inrättas inom Statens skolverk för att

besluta i ärenden om godkännande och rätt till

bidrag samt återkallande av godkännande och rätt

till bidrag för fristående skolor.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om avslag

på propositionen.

Jämför reservation 1(m, kd).

Motioner

Avslag på propositionen om fristående skolor yrkas i

motioner från Moderata samlingspartiet och

Kristdemokraterna.

Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Ub15

yrkande 1 att en skola för alla förutsätter många

skolor som kan möta elevers olika behov och

intressen. En utveckling i denna riktning kan bara

åstadkommas om man inför de fristående skolornas

utveckling och den allmänna skolans kvalitetsproblem

förhåller sig tvärtemot vad regeringen gör i dag.

Moderaterna menar att de fristående skolornas

dynamik måste spridas till hela skolväsendet och det

offentliga skolväsendets problem tas på stort

allvar. Även i motionerna 2001/02:Ub12 (m),

2001/02:Ub13 (m) och 2001/02:Ub14 (m) anförs

liknande skäl för ett avslag på propositionen.

Enligt den sistnämnda motionen genomsyras hela

propositionen av en strävan att begränsa och

förhindra en utveckling av mångfald och alternativ

inom skolväsendet.

I motion 2001/02:Ub18 yrkande 1 lyfter

Kristdemokraterna fram att föräldrarna har det

yttersta ansvaret för sina barns utveckling. Det

finns ett stort och växande intresse för fristående

skolor. Enligt Kristdemokraterna bör man ta vara på

det engagemang som föräldrar visar när de aktivt

väljer något annat än det offentliga systemet.

Motionärerna betonar att tillkomsten av alternativ

till den kommunala skolan bör stimuleras. De vill

därför avslå propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att en

grundläggande förutsättning när det gäller att skapa

en skola för alla är att villkoren för fristående

skolor och offentliga skolor görs rättvisa och

likvärdiga. Likvärdiga ekonomiska villkor är också

en förutsättning för verklig valfrihet, särskilt för

elever från ekonomiskt svaga grupper eller elever

som är i behov av särskilt stöd. Propositionen

innehåller i detta avseende principiellt

betydelsefulla förslag. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena om avslag på propositionen.

I det följande behandlar utskottet de olika

delarna av regeringens förslag.

En skola öppen för alla

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen som innebär att

utbildningen vid fristående särskolor,

gymnasieskolor och gymnasiesärskolor blir

avgiftsfri för eleverna, i likhet med vad som

gäller för skolor inom det offentliga

skolväsendet och för fristående grundskolor.

Riksdagen bör också anta regeringens förslag

till nya bestämmelser i skollagen vad avser

förbud mot avgifter i samband med ansökan om

plats vid fristående skola.

Ett motionsyrkande om riktlinjer för

frivilliga avgifter och föräldrainsatser i

skolan samt motionsyrkanden avseende resurser

för elever i behov av särskilt stöd bör

avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 2 (m), 3 (m, kd, c), 4

(fp, mp) och 5 (m, kd, c, fp).

Avgiftsfri utbildning

Gällande bestämmelser

Enligt skollagen (1985:1100) skall utbildningen vid

kommunala grundskolor, särskolor, gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor vara avgiftsfri för eleverna.

Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker,

skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som

behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten

får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda

en obetydlig kostnad för eleverna. Eleverna i

kommunala grundskolor och särskolor skall också

erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

Motsvarande bestämmelser gäller även för

fristående grundskolor som får bidrag från elevernas

hemkommuner. Däremot har bidragsberättigade

fristående särskolor, gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor möjligheter att ta ut elevavgifter

som är skäliga med hänsyn till de kostnader som

skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses

rimliga för verksamheten.

Propositionen

Regeringen föreslår att möjligheten för fristående

särskolor att ta ut elevavgifter skall tas bort. Det

är enligt regeringens mening inte rimligt att elever

i fristående särskolor som får offentligt bidrag

skall betala särskilda avgifter för sin utbildning.

Eleverna vid dessa skolor skall också erbjudas

kostnadsfria måltider. Förslaget innebär att 9 kap.

7 § skollagen ändras så att bestämmelsen stämmer

överens med vad som gäller om avgiftsfrihet för

fristående grundskolor och för särskolor inom det

offentliga skolväsendet.

Även utbildningen vid bidragsberättigade

fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

skall enligt förslag i propositionen bli avgiftsfri

för de elever som bidragen avser. Nuvarande

bestämmelser i fråga om avgifter i 9 kap. 10 §

skollagen ändras till att överensstämma med vad som

gäller om avgiftsfri utbildning vid offentliga

gymnasieskolor och gymnasiesärskolor.

Vidare föreslås ändringar i bestämmelserna om

återkallande av rätt till bidrag (9 kap. 12 och 14

§§ skollagen), i konsekvens med de nya reglerna om

krav på avgiftsfrihet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att

utbildning i fristående skolor, liksom i offentliga

skolor, skall vara avgiftsfri för eleverna. Enligt

utskottets mening är det en grundläggande princip,

när det gäller en skola öppen för alla, att barns

och ungdomars möjlighet att välja skola inte får

vara avhängig av föräldrarnas ekonomiska situation.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag

till ändring av 9 kap. 7 § första stycket, 10 §

första och andra styckena, 12 § andra stycket och 14

§ andra stycket skollagen.

Frivilliga avgifter och föräldrainsatser i

skolan

Propositionen

I samband med redovisningen av förslaget att en

bidragsberättigad fristående skola skall vara

kostnadsfri för eleverna gör regeringen följande

uttalande. Regeringen förutsätter att Skolverket i

sin tillsyn uppmärksammar olika former av avgifter

som, trots att de framstår som frivilliga, i

praktiken är att betrakta som obligatoriska.

Motion

I motion 2001/02:Ub15 yrkande 3 bemöter Moderata

samlingspartiet det ovan relaterade uttalandet i

propositionen. Moderaterna framhåller att

uppmärksamheten också måste gälla kommunala skolor

och den flora av aktiviteter som förutsätter

ekonomiskt bidrag eller krav på föräldrainsatser av

andra slag. De menar att frivilliga engagemang för

skolresor och andra aktiviteter ofta är positiva för

eleverna och skolan. Riktlinjer eller anvisningar

inom detta område bör vara desamma oavsett om skolan

är kommunal eller fristående.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Enligt de nya lagregler som utskottet i det

föregående tillstyrkt kommer samma bestämmelser när

det gäller förbud mot avgifter att gälla för

fristående som för offentliga skolor. Självfallet

får det inte heller vara någon skillnad mellan

skolformerna när det gäller tillämpningen av

reglerna och Skolverkets tillsyn av att reglerna

efterlevs.

Förbud mot avgifter i samband med ansökan

Propositionen

Enligt regeringen förekommer det att fristående

skolor tar ut anmälnings-, kö- eller

registreringsavgifter när elever ansöker om plats i

utbildningen vid skolan. Detta strider mot principen

att en fristående skola skall vara öppen för alla,

eftersom föräldrarnas ekonomiska situation inte

skall få avgöra om en elev skall kunna söka till en

skola eller inte.

Regeringen föreslår därför att skollagen skall

kompletteras med bestämmelser om att särskilda

avgifter inte får tas ut i samband med ansökan om

plats i utbildningar som en fristående skola får

bidrag för. Detta föranleder tillägg i 2 b kap. 10 d

§ samt 9 kap. 7 och 10 §§ skollagen som avser

utbildning i fristående förskoleklass, grundskola,

särskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola.

Rätten till bidrag skall kunna återkallas, om en

fristående skola tar ut avgift i strid med dessa

bestämmelser.

Motioner

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub18

yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen att

fristående skolor bör ha möjlighet att ta ut

anmälnings- och köavgifter för direkta

administrativa kostnader, om den kommunala

ersättningen inte inkluderar detta. Ett motsvarande

yrkande förs fram i Centerpartiets motion

2001/02:Ub16 yrkande 1.

Miljöpartiet pläderar i motion 2001/02:Ub17

yrkande 1 för fristående skolors rätt till bidrag

från kommunen för åtagande att hantera ansökningar

och antagning till skolan. Regeringen bör följa

frågan och återkomma till riksdagen med förslag till

lagändring om inte fristående skolor skulle få sina

kostnader i samband med ansökning om plats i

utbildningen vid skolan täckta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående klargjort sin

uppfattning att likvärdiga ekonomiska villkor bör

gälla för fristående och offentliga skolor. En

fristående skola som uppbär bidrag efter samma

grunder som kommunens skolor bör inte därutöver ha

rätt att ta ut registrerings- och ansökningsavgifter

eller kompenseras på annat sätt. Som regeringen

påvisat kan också särskilda registrerings- eller

ansökningsavgifter i praktiken medföra en social

skiktning mellan barn och ungdomar som söker

respektive av ekonomiska skäl inte söker till

skolan.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 2 b kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra

stycket och 10 § tredje stycket. Därmed avslår

riksdagen motionerna 2001/02:

Ub16 yrkande 1, 2001/02:Ub17 yrkande 1 och

2001/02:Ub18 yrkande 3.

Resurser för elever i behov av särskilt stöd

Propositionen

I propositionen framhåller regeringen att en

fristående skola inom ramen för sina normala

resurser skall kunna ge stöd åt flertalet elever.

Den fristående skolan skall således, på samma sätt

som en kommunal skola, anpassa sin organisation och

sin undervisning så att hänsyn tas till elevens

behov och förutsättningar. Huvudmannen för en

fristående skola som står under statlig tillsyn har

också möjlighet att få råd och stöd från

Specialpedagogiska institutet i frågor som rör

elever med funktionshinder.

En skola kan undantagsvis ha svårt att ta emot en

elev i behov av särskilt stöd. Om kommunen är beredd

att betala för det särskilda stödet, får dock inte

skolan åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för

att vägra att ta emot en elev.

Enligt regeringen har det under senare år

uppmärksammats att många fristående skolor kräver

ett skriftligt intyg från den sökandes

vårdnadshavare, av vilket det skall framgå huruvida

barnet har något stödbehov. Det kan dock, enligt

regeringens uppfattning, inte anses förenligt med

principen om öppenhet för alla att en skola vägrar

att ta in en elev av det skälet att en

vårdnadshavare inte har lämnat en sådant intyg.

Frågan om att införa en möjlighet att överklaga en

fristående skolas beslut att inte ta emot en elev

har övervägts i den utredning som ligger till grund

för propositionen. Denna fråga berör enligt

regeringen såväl offentliga som fristående skolor,

och det finns skäl för en lika behandling oavsett

huvudman. 1999 års skollagskommitté (dir. 1999:15)

har till uppgift att bl.a. utreda och föreslå hur en

ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas.

Regeringen anser att kommitténs ställningstaganden

bör avvaktas.

Motioner

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna

uttalar i motioner att de delar regeringens

uppfattning att det inte skall vara så att skolor av

vårdnadshavaren kräver skriftligt intyg om att

eleven inte behöver särskilt stöd.

I motion 2001/02:Ub15 yrkande 4 betonar dock

Moderaterna att fristående skolor måste

tillförsäkras resurser för elever i behov av

särskilt stöd på samma villkor som en kommunal

skola. De pekar på behovet av regelverk eller

riktlinjer för bedömning av vilken typ av stödbehov

detta skall gälla så att frågan om särskilt bidrag

lättare kan prövas.

Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub18

yrkande 5 att varje fristående skola skall ha

skyldighet att ta emot elever i behov av särskilt

stöd. Den fristående skolan skall få ersättning för

detta på samma sätt som kommunen kompenserar

kommunalt drivna skolor. Principen bör vara att en

elev som har särskilt stöd på en skola och som vill

byta skola får med sig den extra resursen.

I Centerpartiets motion 2001/02:Ub16 yrkande 3

framhålls att de fristående skolorna liksom de

kommunala måste vara förpliktade att erbjuda

utbildning på lika villkor för alla elever, även för

elever som kräver extra ekonomiska resurser såsom

t.ex. funktionshindrade barn. Liksom Moderaterna

vill Centerpartiet ha regler eller riktlinjer för

bedömningen av vilka stödbehov som skall ge särskild

tilldelning av resurser.

Enligt motion 2001/02:Ub406 (s) har barn med stora

fysiska funktionshinder eller barn som är

utvecklingsstörda inte samma möjlighet som andra

barn att välja skola, kommunal eller fristående.

Motionären påtalar att detta inte är förenligt med

begreppet en skola för alla. Frågan bör

uppmärksammas i samband med den pågående översynen

av skollagen.

I motion 2001/02:Ub289 (m) yrkande 3 anför

motionären att tillgången till fristående skolor är

bra för barn med särskilda behov. Sådana skolor

skulle i än högre grad bli ett alternativ om man

accepterade fristående skolor för dyslektiker och

för barn med funktionshinder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Enligt 9 kap. 2, 8 och 8 b §§ skollagen skall en

godkänd eller bidragsberättigad fristående skola stå

öppen för alla barn respektive ungdomar som enligt

skollagen har rätt till utbildning inom motsvarande

skolform i det offentliga skolväsendet. Likaså skall

en godkänd fristående förskoleklass stå öppen för

alla barn som har rätt till utbildning inom

förskoleklassen (2 b kap. 7 § skollagen). Undantag

får endast göras för sådana barn respektive ungdomar

vilkas mottagande skulle medföra att betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för skolan.

Möjligheten för en fristående skola att neka att

ta emot en elev under vissa förutsättningar

motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,

gäller vid placeringen av elever vid en kommuns

olika skolenheter. En skola kan när det gäller barn

med särskilda behov ha svårt att ta emot barnet som

elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde

måste dock svårigheten vara betydande. Det kan vara

fråga om att skollokalerna måste förändras eller att

det behövs extra personal för eleven. Om kommunen är

beredd att betala för det särskilda stödet kan den

fristående skolan, som regeringen påpekar, inte

åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att

vägra att ta emot en elev.

Utskottet har inhämtat att det i dag finns ca 35

fristående skolor som har karaktären av skoldaghem

eller behandlingshem och som riktar sig till en

begränsad elevgrupp.

Grundregeln är alltså att fristående skolor som

får offentligt stöd skall vara öppna för alla.

Utskottet instämmer med regeringen att det är

ytterst angeläget att denna princip efterlevs.

Principen om öppenhet gäller för både fristående och

offentliga skolor. Överensstämmande regler gäller

också i fråga om

mottagande av elever i behov av särskilt stöd.

Utskottet förutsätter att detta innebär att skolorna

får en lika behandling oavsett huvudman även när det

gäller resursfördelningen för elever i behov av

särskilt stöd.

Som redovisas i propositionen ingår det i

uppdraget till 1999 års skollagskommitté att

överväga huruvida principen om öppenhet för alla

skall garanteras genom införande av en möjlighet att

överklaga en skolas beslut om mottagande. I

kommitténs uppdrag ingår vidare att utreda och

föreslå hur det kommunala ansvaret för kvalitet och

likvärdighet kan förtydligas och stärkas. Resultatet

av kommitténs arbete, som skall redovisas i sin

helhet senast den 16 december 2002, bör avvaktas.

Krav på lärare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen vad avser införande av

krav på behörighet för lärare vid fristående

skolor. Vidare bör riksdagen avslå

motionsyrkanden som rör behörighet för

waldorflärare och fristående skolors

möjlighet att lägga ut undervisning på

entreprenad.

Jämför reservationerna 1 (m, kd), 6 (c), 7

(fp), 8 (mp) och 2 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är kommuner

och landsting skyldiga att för undervisningen

använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger

som har en utbildning avsedd för den undervisning de

i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast

om personer med sådan utbildning inte finns att

tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med

hänsyn till eleverna.

Någon motsvarande bestämmelse om att lärare vid

fristående skolor skall ha en formell

lärarutbildning finns inte.

Propositionen

Regeringen anmärker i propositionen att Skolverkets

nationella uppföljning visar att andelen lärare med

formell lärarutbildning är lägre i fristående skolor

än i offentliga skolor. Kraven på kvalitet i

utbildningen är dock lika höga. I skollagen

föreskrivs att utbildningen vid en fristående skola

skall ge kunskaper och färdigheter som till art och

nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och

färdigheter som det offentliga skolväsendet skall

förmedla.

Lärarnas kunskap och kompetens utgör själva

grunden för skolans utveckling. Regeringen föreslår

därför att det införs bestämmelser i skollagens 2 b

kap. och 9 kap. om att fristående skolor för att

godkännas eller förklaras ha rätt till bidrag skall

vara skyldiga att för undervisningen använda lärare,

förskollärare eller fritidspedagoger som har en

utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak

skall bedriva. På samma sätt som i det offentliga

skolväsendet skall undantag få göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå

eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn

till eleverna.

Som en följd av förslaget bör enligt regeringen i

en ny paragraf (9 kap. 16 b § skollagen) föreskrivas

att bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ om behörighet

och anställningsvillkor för lärare, förskollärare

och fritidspedagoger i det offentliga skolväsendet

skall gälla även för fristående skolor. I 2 kap. 4 §

första stycket anges att behörig att anställas i det

offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning i

huvudsak är den som har svensk lärarexamen

respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som

regeringen med stöd av högskolelagen har meddelat

föreskrifter om. Den som inte är behörig får enligt

2 kap. 4 § andra stycket ändå anställas utan

tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och

om det finns särskilda skäl samt om den sökande har

motsvarande kompetens för den undervisning som

anställningen avser och det dessutom finns skäl att

anta att den sökande är lämpad att sköta

undervisningen. Enligt 2 kap. 5 § gäller för

kommunala skolor att den som inte uppfyller dessa

krav i 4 § får anställas för högst ett år i sänder.

Regeringen föreslår att i den nya 9 kap. 16 b §

skollagen också intas ett bemyndigande för

regeringen att meddela föreskrifter om undantag för

vissa fristående skolor från bestämmelserna om

behörighet och anställningsvillkor, så att

exempelvis waldorfskolorna kan upprätthålla sin

pedagogiska profil.

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2001/02:Ub15 yrkande 5 om krav på behörighet för

lärare att undantag måste kunna göras om personer

med ämneskunskap och pedagogisk kompetens inte finns

att tillgå eller om det finns andra särskilda skäl

med hänsyn till eleverna och undervisningens

kvalitet. Det är exempelvis orimligt att skolor med

en särskild pedagogisk inriktning inte skall kunna

anställa några lärare med den specifika kompetensen

beroende på att inriktningen saknas vid allmänna

lärarutbildningar. Moderaterna menar att bedömningen

av lärarkompetensen vid en skola skall gälla

helheten. I motion 2001/02:Ub289 (m) yrkande 2

hävdar motionären att varje skola bör ha rätt att

anställa den person skolan tycker är mest lämpad som

lärare.

Några motioner tar upp frågan om lärarbehörighet när

det särskilt gäller waldorflärare.

I motion 2001/02:Ub17 yrkande 2 understryker

Miljöpartiet vikten av att regeringen skyndsamt

löser frågan om behörighet för lärare som genomgått

waldorflärarutbildning. Det är enligt motionärerna

angeläget att man även i fortsättningen värnar om

möjligheten till pedagogisk mångfald.

Folkpartiet förordar i motion 2001/02:Ub19 yrkande

12 att en särskild lärarlegitimation införs. Även

godkända alternativa lärarutbildningar, som t.ex.

utbildningen till waldorflärare, skall kunna ge

lärarlegitimation. Denna skall vara ett krav för att

få undervisa vid såväl kommunala som fristående

skolor. Därmed kommer man bort från de nackdelar som

regeringens förslag för med sig, nämligen att de som

genomgått godkända alternativa lärarutbildningar

inte skall få undervisa vid fristående skolor annat

än i undantagsfall.

Enligt Centerpartiet i motion 2001/02:Ub16 yrkande

10 behövs en kontrollstation för att se till att

behörighetskraven på lärare fungerar som det var

tänkt. Det är dock viktigt att fristående skolor med

viss pedagogisk inriktning, som t.ex.

waldorfskolorna, får göra undantag från

bestämmelserna om behörighet och anställningsvillkor

för att upprätthålla sin pedagogiska profil.

En översyn vad avser fristående skolors möjligheter

att lägga ut undervisning på entreprenad begärs av

Moderata samlingspartiet i motionerna 2001/02:

Ub15 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 9.

Moderaterna påpekar att den snabba

kunskapsutvecklingen och komplexiteten i skolans

uppdrag innebär ökade svårigheter att tillgodose

kraven på ämneskompetens enbart bland dem som

genomgått lärarutbildning. Reglerna för såväl

kommunala som fristående skolor måste ge skolorna

ökade möjligheter att använda specifik kompetens,

exempelvis genom undervisning på entreprenad.

Fristående skolor saknar i dag denna möjlighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de föreslagna lagreglerna

om krav på behörighet för lärare vid fristående

skolor utformats i överensstämmelse med de regler

som i dag gäller inom det offentliga skolväsendet

och med motsvarande möjligheter till undantag från

reglerna. För en nationellt likvärdig skola är det

viktigt att samma krav på kvalitet i utbildningen

och på lärares kunskap och kompetens gäller för

fristående och kommunala skolor.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 2 b kap. 7 § andra stycket 2 samt

9 kap. 2 § första stycket 6, 8 § första stycket 4, 8

b § första stycket 4 och

16 b §. Därmed avslår riksdagen motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 5 och 2001/02:Ub289 yrkande 2.

När det särskilt gäller behörighet för waldorflärare

vill utskottet erinra om att regeringen i

propositionen En förnyad lärarutbildning (prop.

1999/2000:

135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5) bedömde att

strukturen för lärarutbildningen ger utrymme för

studenter som är intresserade av profilering mot en

alternativ pedagogik. Det kan ske inom ramen för

utbildningsområdena inriktning och specialisering.

Enligt regeringen ankommer det på lärosätena att

genom sitt kursutbud tillgodose studenternas och det

allmännas intresse på denna punkt.

Utskottet har inhämtat att fr.o.m. hösten 2002

erbjuds i utbildningen till lärarexamen vid

Lärarhögskolan i Stockholm möjligheter till

inriktning med waldorfprofilering, antingen mot

arbete i förskolan eller mot arbete i grundskolans

tidigare år. Utbildningen ges i samarbete med Rudolf

Steinerhögskolan.

Motionsyrkanden om lärarlegitimation eller

lärarcertifikat har avslagits av riksdagen vid ett

flertal tillfällen på förslag av utskottet, senast

hösten 2000 (bet. 2000/01:UbU3). Utskottet ansåg att

skollagens bestämmelser om skyldighet att använda

personal med utbildning avsedd för den undervisning

läraren huvudsakligen skall bedriva – i kombination

med examensordningens föreskrift att examensbevis om

en lärarexamen skall innehålla uppgift om för vilken

undervisning utbildningen är avsedd – i samma mån

som en legitimation säkerställer att undervisningen

i skolan bedrivs av kvalificerad personal. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu.

Enligt utskottets mening är det viktigt att följa

upp tillämpningen av de nya reglerna om lärare vid

fristående skolor. Någon särskild kontrollstation,

som föreslagits i en motion, behövs emellertid inte.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 10,

2001/02:Ub17 yrkande 2 och 2001/02:Ub19 yrkande 12.

Utskottet ställer sig inte bakom motionsförslagen om

en översyn vad avser fristående skolors möjligheter

att i likhet med kommunala skolor lägga ut

undervisning på entreprenad.

I sammanhanget erinras om att 1999 års

skollagskommitté har i uppdrag att se över

skollagstiftningen och föreslå de förändringar som

behövs för att åstadkomma en enhetlig och tydlig

struktur i skolförfattningarna, så att dessa bättre

harmonierar med varandra och speglar helheten i

skolväsendet. Kommitténs arbete skall, som nämnts,

vara avslutat i december 2002.

Motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 6 och

2001/02:Ub483 yrkande 9 bör därmed avslås av

riksdagen.

Förklaring om rätt till bidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till

ändringar i skollagen som innebär att

lagtexterna vad avser förklaring om rätt till

bidrag kompletteras med exempel på faktorer,

såsom skolans storlek, geografiska läge och –

för vissa skolformer – utbildningens

innehåll, som skall beaktas vid en

helhetsbedömning huruvida en fristående

skolas verksamhet skulle innebära negativa

följder för skolväsendet i den kommun där

skolan är belägen eller – för vissa

skolformer – i närliggande kommuner.

Jämför reservation 9 (s, v).

Gällande bestämmelser

En godkänd fristående grundskola eller särskola

skall av Skolverket förklaras ha rätt till bidrag

från elevernas hemkommuner (9 kap. 6 och 6 a §§

skollagen). Skolverket skall dock inte lämna en

förklaring om rätt till bidrag, om den fristående

skolans verksamhet skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i den kommun där

skolan är belägen. Samma bestämmelser angående

förklaring om rätt till bidrag gäller för det fall

att en fristående skola fått godkännande att anordna

utbildning som motsvarar förskoleklassen (2 b kap.

10 a § skollagen).

Skolverket skall, om vissa villkor är uppfyllda,

förklara en fristående gymnasieskola respektive en

fristående gymnasiesärskola berättigad till bidrag

för utbildningen (9 kap. 8 och 8 b §§ skollagen). En

sådan förklaring om rätt till bidrag skall inte

lämnas, om utbildningen vid den fristående skolan

skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är belägen

eller i närliggande kommuner.

Propositionen

Regeringen föreslår att en fristående grundskola

eller särskola inte skall förklaras berättigad till

bidrag, om skolans verksamhet vid en

helhetsbedömning, varvid bl.a. skolans storlek och

geografiska läge skall beaktas, skulle innebära

påtagliga negativa följder för skolväsendet i den

kommun där skolan är belägen.

Motsvarande föreslås gälla för de frivilliga

skolformerna, nämligen att en fristående

gymnasieskola eller gymnasiesärskola inte skall

förklaras berättigad till bidrag i fråga om

utbildning som vid en helhetsbedömning, varvid bl.a.

skolans storlek, geografiska läge och utbildningens

innehåll skall beaktas, skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i den kommun där

skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

I propositionen utvecklar regeringen närmare

skälen för förslagen. Kommunens möjligheter att

upprätthålla sin lagstadgade skyldighet att anordna

utbildning är en utgångspunkt. Kommunerna är

huvudmän för såväl förskoleklass, grundskola,

särskola, gymnasieskola som gymnasiesärskola. Den

skolplikt som gäller inom grundskolan och särskolan

motsvaras av en rätt att få utbildning inom det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Hemkommunen skall sörja för att sådan utbildning

kommer till stånd. Det är också en kommunal

skyldighet att erbjuda ett allsidigt urval av

gymnasieutbildningar till de ungdomar som är bosatta

i kommunen. Detta skall ske i den egna kommunen

eller i annan kommun som hemkommunen har slutit

samverkansavtal med.

Vilka följder etableringen av en fristående skola

kan få varierar enligt regeringen beroende på

skolans lokalisering i kommunen, kommunens

geografiska utsträckning, befolkningstäthet,

elevutveckling, befintlig skolorganisation etc.

Enligt regeringens mening måste det även

fortsättningsvis vara en rättighet för elever och

föräldrar att välja en kommunal skola, där man har

en större insyn och andra påverkansmöjligheter genom

det demokratiska systemet.

I fråga om fristående skolor på gymnasienivå

framhåller regeringen att bedömningen av eventuella

påtagliga negativa följder måste omfatta

förutsättningarna för ungdomar i lägeskommunen och

närliggande kommuner att få den utbildning de vill

ha. Ett lågt elevantal i den kommunala skolan

påverkar möjligheterna att erbjuda ett allsidigt

urval av program och inriktningar samt medför

uppenbara svårigheter att erbjuda ett allsidigt

urval av valbara kurser.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att

skollagens bestämmelser om påtagliga negativa

följder (2 b kap. 10 a § samt 9 kap. 6 § första

stycket, 6 a § första stycket, 8 § andra stycket och

8 b § andra stycket) skall förtydligas på så sätt

att det dels framgår av lagtexten att Skolverket har

att göra en helhetsbedömning, dels anges att skolans

storlek och geografiska läge samt – för vissa

skolformer – utbildningens innehåll är exempel på

faktorer som skall beaktas vid bedömningen.

Motioner

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet avvisar

regeringens förslag att i lagtext ange att en

fristående skolas storlek, geografiska läge och, i

vissa fall, utbildningens innehåll skall kunna

påverka skolans rätt till bidrag.

Enligt samstämmiga synpunkter i Moderaternas

motion 2001/02:Ub15 yrkande 7, Kristdemokraternas

motion 2001/02:Ub18 yrkande 6 i denna del och motion

2001/02:Ub16 yrkande 4 från Centerpartiet skall

godkännande av fristående skolor grundas på

skolornas möjlighet att erbjuda undervisning av god

kvalitet inom de ramar som gäller för den aktuella

utbildningen. Vid prövning av ärenden om godkännande

av och bidragsrätt till fristående skola är det

rimligt att inhämta kommunernas synpunkter, eftersom

lokalkännedom kan ge viktig information för en

saklig bedömning. Den nuvarande lagstiftningen är

dock fullt tillräcklig för att garantera kommunerna

ett inflytande vid nyetablering.

Också i motion 2001/02:Ub19 yrkande 4 från

Folkpartiet motiveras avslagsyrkandet med att

skollagen redan i dag ger möjlighet att neka bidrag

till en fristående skola om den innebär negativa

följder för den kommunala skolan. Det finns enligt

motionärerna inte anledning att ytterligare bygga på

hindren mot fristående skolor.

I Miljöpartiets motion 2001/02:Ub17 yrkande 3

anförs som skäl för avslag att ett införande av

exempel i lagtexten – såsom skolans storlek och

geografiska läge – kan försvåra lagens tolkning,

medföra förskjutningar i lagens syfte och minska

betydelsen av faktorer som inte nämns bland

exemplen. Miljöpartiet ser regeringens förslag till

tillägg i lagtexten som en försvagning av gällande

lag.

Liknande invändningar mot förslagen i den

lagrådsremiss som föregick den nu aktuella

propositionen förs fram i motioner väckta under den

allmänna motionstiden hösten 2001 och således innan

denna proposition lades fram för riksdagen. Sålunda

motsätter sig Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 25 och 2001/02:Ub222 yrkande 21 bl.a. ett

ökat inflytande från kommunerna på beslut som rör

fristående skolor. Enligt motion 2001/02:

Ub511 (m) yrkande 4 bör reglerna inte skärpas vad

gäller tillstånd och rätt till bidrag för fristående

skolor.

I motion 2001/02:Ub291 (m) betonas att inget barn

skall tvingas gå i en sämre skola för att kommunala

skolor skall skyddas från konkurrens (yrk. 3).

Motionären framhåller att endast utbildningens

kvalitet bör spela roll vid bedömningen av skolor

och inte vem som är huvudman för skolan (yrk. 4).

Även i motion 2001/02:Ub343 (kd) kritiseras

förslagen i lagrådsremissen. Fristående skolor är

ett viktigt alternativ till den kommunala skolan och

de måste garanteras ekonomisk rättvisa, menar

motionären.

Vänsterpartiet, däremot, hävdar i motion

2001/02:A317 yrkande 14 uppfattningen att fristående

skolor endast skall vara berättigade till bidrag i

de fall då de innebär ett pedagogiskt tillskott till

den kommunala skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner det självfallet vara av vikt att

kommuner i yttranden över ansökan om bidragsrätt för

fristående skolor lämnar ett bra underlag för

Skolverkets bedömning. Av yttrandena bör tydligt

framgå vilka konsekvenser, såväl positiva som

negativa, som etablerandet av den nya fristående

skolan kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar

kan innehålla en rad olika faktorer, som varierar

mellan kommunerna beroende på förhållanden i den

enskilda kommunen.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

lagstiftningen är klar och enkel och att dess

allmänna syfte framgår tydligt. I likhet med vad som

framförts i motioner anser utskottet att nuvarande

formulering av ifrågavarande lagtext väl fyller

dessa krav. De av regeringen föreslagna tilläggen i

lagbestämmelserna kan innebära en fokusering på de

exemplifierade faktorerna – skolans storlek,

geografiska läge och för vissa skolformer

utbildningens innehåll – och därmed undanskymma det

förhållandet att tyngdpunkten vid prövningen skall

ligga på en helhetsbedömning av samtliga

omständigheter som kan inverka på den aktuella

friskoleverksamhetens betydelse för skolväsendet.

Det är också viktigt att prövningen görs ur ett

elevperspektiv och beaktar huruvida nyetableringen

berikar eller försvårar ett breddat och

efterfrågestyrt utbud.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen beslutar – i fråga om regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) – att

dels avslå 2 b kap. 10 a § andra stycket samt 9 kap.

6 § första stycket, 8 § andra stycket och 8 b §

andra stycket, dels anta 9 kap. 6 a § första stycket

med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse

som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 7,

2001/02:Ub16 yrkande 4, 2001/02:Ub17 yrkande 3,

2001/02:Ub18 yrkande 6 i denna del, 2001/02:Ub19

yrkande 4, 2001/02:Ub221 yrkande 25, 2001/02:

Ub222 yrkande 21 och 2001/02:Ub511 yrkande 4 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub291 yrkandena 3 och 4,

2001/02:Ub343 och 2001/02:A317 yrkande 14.

Huvudmannen för skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

nya bestämmelser i skollagen om att

huvudmannen för en fristående skola skall ha

förutsättningar att bedriva verksamheten i

enlighet med de villkor som gäller för

godkännande respektive rätt till bidrag samt

att, vid byte av huvudman, förnyad ansökan

skall göras. Ett motionsyrkande om

huvudmannens juridiska status bör avslås av

riksdagen med hänvisning till att en

utredning i frågan nyligen beslutats.

Jämför reservation 2 (m).

Propositionen

Regeringen framhåller att huvudmannen för en

fristående skola skall ha förutsättningar att

bedriva verksamheten i enlighet med de grundläggande

villkor som gäller för godkännande respektive rätt

till bidrag. Den som vill överta verksamheten vid en

godkänd eller bidragsberättigad fristående skola

skall ansöka om fortsatt godkännande respektive

förklaring om fortsatt rätt till bidrag.

Bestämmelser av denna innebörd skall enligt

regeringens förslag införas i 9 kap. 2, 8, 8 b och

16 c §§ skollagen.

Motion

I motion 2001/02:Ub511 (m) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att huvudmannens juridiska

status inte heller i framtiden skall påverka

möjligheten att få tillstånd och rätt till bidrag

för fristående skolor. Enligt motionären kan

skolkoncerner med stora resurser bidra till

skolväsendets utveckling i långt större utsträckning

än vad hårt hållna kommunala skolor oftast klarar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Skolverket redan i dag

prövar huruvida huvudmannen för fristående skola har

förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet

med de villkor som ställs upp i skollagen. En sådan

prövning är viktig, inte minst med tanke på elevers

och föräldrars förtroende för utbildningen vid den

fristående skolan. Utskottet har inte något att

erinra mot att uttryckliga bestämmelser i detta

avseende tas in i skollagen. Vidare tillstyrker

utskottet att bestämmelser införs om att en förnyad

ansökan om godkännande eller rätt till bidrag skall

göras vid byte av huvudman. Riksdagen bör således

anta regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 9 kap. 2 § första stycket 2,

8 § första stycket 2, 8 b § första stycket 2 och 16

c §.

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandet om ett

tillkännagivande i frågan om huvudmannens juridiska

status.

I propositionen anmäls att regeringen avser att

tillsätta en utredning som skall ta fram förslag

till lagstiftning för att underlätta bildandet av

företag där vinsten alltid går tillbaka till

verksamheten, dvs. där det överskott som upparbetas

i skolverksamheten används för att utveckla den.

Regeringen har den 21 februari 2002 beslutat

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för

icke vinstutdelande verksamhet (dir. 2002:30).

Kännetecknande för det nya slaget av bolag skall

vara att syftet med bolagets verksamhet är ett annat

än att ge aktieägarna vinst. Upparbetade överskott

skall användas för att utveckla den verksamhet som

bolaget bedriver. Utgångspunkten för arbetet skall

vara att åstadkomma en bolagsform som är ägnad för

verksamhet inom barnomsorg, skola, sjukvård och

äldrevård, som finansieras av offentliga medel. Det

nya slaget av aktiebolag skall skapas genom

särbestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385).

Resultatet av utredningens arbete, som skall

redovisas senast den 28 februari 2003, bör enligt

utskottets mening avvaktas.

Närmare om Skolverkets prövning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som

sin mening vad utskottet anfört dels om

uppdrag till Skolverket att utarbeta

anvisningar för utformningen av fristående

skolors ansökan om bidragsrätt och

kommunernas konsekvensbeskrivningar med

anledning av ansökan om bidragsrätt, dels om

att en särskild nämnd för fristående skolor

inte bör inrättas. Riksdagen bör vidare avslå

regeringens förslag till en ny bestämmelse i

skollagen om avgift för Skolverkets prövning.

Därmed bifaller riksdagen motioner i dessa

frågor.

Jämför reservation 9 (s, v).

Yttranden över ansökningar

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör i förordningen

(1996:1206) om fristående skolor införas

bestämmelser om att den kommun som yttrar sig över

en ansökan om godkännande av eller bidragsrätt för

en fristående skola skall bifoga en

konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

Regeringen anser att kommunerna tydligare än i dag

bör påvisa vilka följder en etablering av en

fristående skola har, om dessa är av bestående

karaktär och om de är så påtagliga att bidrag inte

bör ges. Även då en kommun tillstyrker en ansökan

kvarstår Skolverkets ansvar att ta ställning till

ansökan utifrån en helhetsbedömning. För det fall

att en kommunal skola avvecklas till förmån för en

fristående skola, bör kommunen alltid i sin

konsekvensbeskrivning redogöra för hur detta

påverkar elevers möjlighet att välja en kommunal

skola. Detsamma bör gälla vid ansökningar om

etablering av fristående skolor i nybyggda

stadsdelar, där ingen kommunal skola ännu planerats.

Motion

Miljöpartiet begär i motion 2001/02:Ub17 yrkande 4

ett tillkännagivande om att regeringen bör ge

Skolverket i uppdrag att utarbeta och ge anvisningar

för utformningen av fristående skolors ansökan om

bidragsrätt och kommunernas konsekvensbeskrivningar

med anledning av ansökan om bidragsrätt, i syfte att

förbättra underlaget för Skolverkets beslut i

berörda ärenden.

Utskottets ställningstagande

Ett problem vid Skolverkets prövning av fristående

skolas rätt till bidrag är att skolans

ansökningshandlingar ofta inte är tillräckligt

specificerade för att kommunen eller kommunerna

skall kunna göra en relevant konsekvensbeskrivning.

Ett annat problem är att kommunernas yttranden

ibland har uppenbara brister i

konsekvensbeskrivningarna, som inte kan hänföras

till knapphändiga ansökningshandlingar. Enligt

utskottets mening bör regeringen ge Skolverket i

uppdrag att utarbeta och lämna tydliga anvisningar,

såväl till sökande fristående skolor som till de

kommuner som skall avge yttrande, om hur ansökningar

och konsekvensbeskrivningar skall utformas så att

underlaget för bedömningarna blir fullgott.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionsyrkandet.

Inrättande av en särskild nämnd för fristående

skolor

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning

att en särskild nämnd bör inrättas inom Statens

skolverk för att besluta i ärenden om godkännande

och rätt till bidrag samt återkallande av

godkännande och rätt till bidrag för fristående

skolor. I nämnden bör ingå företrädare för den

statliga sektorn, kommunsektorn och fristående

skolor. Ledamöterna i nämnden skall utses av

regeringen.

Enligt regeringen fortsätter antalet fristående

skolor att växa, samtidigt som elevkullarna minskar

successivt. Därmed kommer frågan om påtagliga

negativa följder för skolväsendet i kommunen eller i

närliggande kommuner att allt oftare aktualiseras i

ärenden om prövning av fristående skolas rätt till

bidrag. Kravet på en allsidig bedömning blir

starkare. Regeringen bedömer därför att det finns

skäl att bredda Skolverkets kompetens vid

handläggning av ärenden om godkännande och rätt till

bidrag genom att bl.a. ta till vara den erfarenhet

som finns inom den kommunala sektorn.

Motioner

I motioner från Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet avvisas inrättandet av en särskild

nämnd för fristående skolor inom Skolverket.

Enligt Moderaterna i motion 2001/02:Ub15 yrkande 8

skall myndighetsprövning handla om fakta och inte om

tyckande. Med en politiskt tillsatt nämnd finns

risken att besluten baseras mer på beslutsfattarnas

ideologiska hemvist än på faktaunderlag.

Liknande synpunkter framförs av Kristdemokraterna

och Centerpartiet i motionerna 2001/02:Ub18 yrkande

6 i denna del respektive 2001/02:Ub16 yrkande 5 samt

i motion 2001/02:Ub511 (m) yrkande 2.

Folkpartiet understryker i motion 2001/02:Ub19

yrkande 1 att ärenden om godkännande av och rätt

till bidrag för fristående skolor även framgent

måste hanteras av oberoende tjänstemän på

Skolverket. Kommunerna är konkurrenter till de

fristående skolorna. En särskild nämnd med bl.a.

kommunala representanter kan därför inte ges en

sådan makt över de fristående skolornas vara eller

icke vara.

Riksdagen bör enligt Miljöpartiet i motion

2001/02:Ub17 yrkande 5 tillkännage för regeringen

som sin mening att en nämnd vid Skolverket, med den

status och de befogenheter som regeringen skisserar

i propositionen, inte skall inrättas. Motionärerna

påtalar att en nämnd inom myndigheten med av

regeringen tillsatta ledamöter riskerar att leda

till en politisering av bedömningar och beslut. Det

är viktigt att ärendena hanteras av politiskt

oberoende tjänstemän samt att deras beslut är

tydligt motiverade och borgar för rättssäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas farhågor att en nämnd

med en sådan sammansättning som regeringen aviserar

kan leda till en politisering av bedömningar och

beslut när det gäller godkännande av och bidrag till

fristående skolor. Enligt utskottets mening är det

synnerligen viktigt att prövning och beslut i sådana

ärenden sker med objektivitet och med uppfyllande av

krav på rättssäkerhet.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

tillkännage för regeringen som sin mening att den

aviserade särskilda nämnden för fristående skolor

inte bör inrättas.

Avgift för Skolverkets prövning

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer skall få meddela

föreskrifter om avgift för prövning av ansökningar

om godkännande av fristående skolor eller om

förklaring om rätt till bidrag till sådana skolor.

Det föreslagna bemyndigandet bör regleras i en ny

paragraf, 9 kap. 16 d § skollagen.

Enligt vad som redovisas i propositionen är det

ett stort antal fristående skolor som inte kommer i

gång som planerat. Detta tyder på, anför regeringen,

att blivande huvudmän i många fall har en

bristfällig eller orealistisk planering. En särskild

avgift bör därför införas i syfte att bidra till

finansieringen av statens merkostnader för

prövningen av ansökningar samt för att begränsa

mängden mindre seriösa ansökningar. Avgiften skall

inte få överstiga myndighetens självkostnader för

prövningen.

Motion

Avslag på regeringens förslag om avgift begärs av

Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub17 yrkande 6.

Motionärerna drar som en parallell fram att de delar

regeringens uppfattning att avgifter som begränsar

antalet sökande vid antagning till skolor inte är

önskvärda. Samma grundinställning gäller i fråga om

avgifter som styrmedel vid fristående skolors

ansökningar till Skolverket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner i likhet med motionärerna inte skäl

att införa en avgift för Skolverkets prövning av

ansökningar om godkännande av fristående skolor

eller om förklaring om rätt till bidrag till sådana

skolor. Handläggningen av sådana ärenden är enligt

utskottets uppfattning en uppgift som åvilar

myndigheten. Riksdagen bör avslå regeringens förslag

om en ny lagbestämmelse, 9 kap. 16 d § skollagen,

och därmed bifalla motionsyrkandet.

Bidrag till fristående grundskolor

och särskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i skollagen som innebär att bidrag

till en godkänd fristående särskola skall

lämnas av hemkommunen för varje elev som

genomgår utbildning i den fristående

särskolan. Bidraget skall bestämmas efter

samma grunder som kommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till de egna

särskolorna.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till

ändringar i skollagen om att – vid

bestämmande av bidrag till fristående

grundskolor och särskolor – hänsyn skall tas

till kommunens ansvar för att bereda

grundskole- respektive särskoleutbildning åt

samtliga barn i kommunen som har rätt till

sådan (s.k. skolpliktskostnader).

Jämför reservation 9 (s, v).

Propositionen

Enligt gällande bestämmelser om bidrag till en

godkänd fristående särskola får skolan och elevernas

hemkommun komma överens om bidragets storlek. Om en

överenskommelse inte kan träffas, skall kommunen

betala det belopp som regeringen beslutat (9 kap. 6

a § skollagen). Samma bidragsbestämmelser gäller för

elever i förskoleklass i en fristående särskola (2 b

kap. 10 c § skollagen).

I propositionen framhåller regeringen att elever

som tillhör särskolans personkrets inte är en

homogen grupp utan har varierande stödbehov. Det är

därför inte ändamålsenligt att bidraget fastställs

som en klumpsumma för en grupp elever. Det är inte

heller möjligt att besluta om ersättningens storlek

utan att ha ingående kännedom om de enskilda

elevernas olika behov. Sådan kunskap finns av

naturliga skäl endast lokalt.

Regeringen föreslår därför att hemkommunens bidrag

till en godkänd fristående särskola skall beräknas

för varje enskild elev. Bidraget skall bestämmas

efter samma grunder som kommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till elever i kommunala

särskolor. På motsvarande sätt skall bidraget

beräknas för elever som deltar i förskoleklass vid

fristående särskolor. Förslagen innebär att samma

bestämmelser om bidrag kommer att gälla för

fristående särskolor som för fristående grundskolor.

Det bidragssystem som i dag gäller för fristående

grundskolor innebär en i lag reglerad skyldighet för

elevens hemkommun att ge en fristående skola bidrag

med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens

behov efter samma grunder som kommunen tillämpar för

sina egna grundskolor. Systemet innebär likvärdiga

villkor för en elev i en kommun vare sig eleven går

i en kommunal eller en fristående skola.

I propositionen påpekar regeringen att enligt

skollagen har en kommun att se till att alla

skolpliktiga barn i kommunen får sin rätt till

utbildning tillgodosedd nära hemmet. I det kommunala

uppdraget ligger att kunna bereda plats för alla

skolpliktiga barn. Antalet elever som skall börja

skolan skiftar år från år, vilket medför att behovet

av lokaler och lärare varierar. En kommun måste

alltid ha ett visst utrymme reserverat för

elevökningar i samband med skolstarten för

nybörjare, men även för att ta emot andra elever som

flyttar till kommunen. Kommunen kan alltså inte

såsom en fristående skola optimera sin organisation,

dvs. avsluta sin intagning av elever när man har

fyllt upp sina klasser och undervisningsgrupper.

Dessa särskilda kostnader som kommunen har benämns

ibland kommunens skolpliktskostnader.

Om kommunens särskilda skolpliktskostnader

inkluderas i grunderna för bidraget per elev till

fristående skolor, utan hänsyn tagen till vad den

fristående skolans åtagande innebär, kan detta

enligt regeringen medföra att kommunen kommer att

överkompensera den fristående skolan.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

skollagens 9 kap. 6 och 6 a §§ skall kompletteras

med en bestämmelse som anger att en kommun skall ta

hänsyn även till det kommunala ansvaret för att

bereda utbildning, dvs. skolpliktskostnaden, vid

beräkningen av det bidrag som kommunen skall betala

för en elev i en fristående grundskola eller

särskola.

Motioner

Enligt Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub17 yrkande 7

bör riksdagen avslå förslaget om tillägg i skollagen

att bidraget till fristående grundskolor och

särskolor skall bestämmas med hänsyn till kommunens

ansvar för att bereda grundskole- och

särskoleutbildning åt samtliga barn i kommunen som

har rätt till sådan. Enligt motionen skulle detta

innebära ett schablonmässigt beräknat högre bidrag

till kommunala skolor, oavsett om skolorna har något

åtagande som har med kommunens ansvar att göra.

Motionärerna påpekar att det förhållandet att en

fristående skola skulle kunna ha ett åtagande som är

av betydelse för kommunens möjligheter att hålla en

viss beredskap, har fått en minst sagt undanskymd

behandling. De hävdar att förslaget, om det

genomfördes, skulle öppna upp för orättvisor och

godtycke till skada för skolväsendet i dess helhet.

Också Moderata samlingspartiet i motion

2001/02:Ub15 yrkande 9 ställer sig avvisande till

att kommunerna generellt och schablonmässigt skall

kunna dra av kostnader för det kommunala ansvaret.

De vill ha ett tillkännagivande till regeringen om

att sådana kostnader måste preciseras i

beräkningsunderlaget för bedömning av bidragen till

fristående grundskolor och särskolor. I motion

2001/02:Ub511 (m) yrkande 3 efterfrågas regler för

vilken skolpliktskostnad som är rimlig för kommuner

att ta ut.

I motioner från Centerpartiet och Folkpartiet –

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 2 respektive

2001/02:Ub19 yrkande 10 – begärs samstämmigt en

tydlig redovisning av i vilken mån ersättningen till

fristående skolor skall kunna minskas med hänvisning

till skolpliktskostnaderna. Folkpartiet anför att

det är viktigt att dessa kostnader inte tillåts

motivera orimligt låga bidrag till fristående

skolor. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

begärd redovisning.

Kristdemokraterna utvecklar sin syn på villkoren

för de fristående skolorna i motion 2001/02:Ub547,

som väcktes under allmänna motionstiden och således

innan den här aktuella propositionen lades fram.

Bland annat anförs att den fristående skolan skall

arbeta utifrån klara och tydliga spelregler som är

långsiktigt hållbara, att skolan skall garanteras en

lägsta grundnivå för ersättning och därutöver

kompenseras för särskilda åtaganden samt att skolan

skall arbeta under villkor som är likvärdiga med dem

som gäller för övriga skolor i kommunen (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bidrag

till en godkänd fristående särskola skall lämnas av

hemkommunen för varje elev som genomgår utbildning i

skolan efter samma grunder som kommunen tillämpar

vid fördelning av resurser till de egna särskolorna.

Förslaget är helt i linje med principen att en elev

skall ha samma stöd från samhället för sin skolgång

oavsett om han eller hon går i en kommunal eller en

fristående skola.

Däremot avstyrker utskottet regeringens förslag

att i skollagen införa bestämmelser om att bidraget

till fristående grundskolor och särskolor skall

bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för att

bereda grundskole- respektive särskoleutbildning åt

samtliga barn i kommunen som har rätt till sådan.

Utskottet delar motionärernas synpunkter att en

sådan reglering i lag kan föra med sig att avdrag

för s.k. skolpliktskostnader görs generellt och

schablonmässigt.

Utskottet ser det som viktigt att principen om

likvärdiga ekonomiska villkor för fristående skolor

och kommunala skolor kan upprätthållas. Det är

därför nödvändigt, som framförts i motioner, att en

klar och tydlig redovisning görs av vad som ligger

till grund för resursfördelningen till skolorna, och

att samma regler för resursfördelning används för

alla skolor, fristående och kommunala. Kommunens

kostnader för att hålla en viss överkapacitet i

syfte att kunna bereda elever plats i den

obligatoriska skolan måste preciseras.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen, i fråga om regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100), dels antar

förslaget såvitt avser 2 b kap. 10 c §, dels avslår

9 kap. 6 § tredje stycket och dels antar 2 b kap. 10

b § och 9 kap. 6 a § tredje stycket med de

ändringarna att bestämmelserna får den lydelse som

utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 9,

2001/02:Ub16 yrkande 2, 2001/02:Ub17 yrkande 7,

2001/02:Ub19 yrkande 10 och 2001/02:

Ub511 yrkande 3 samt bifaller delvis motion

2001/02:Ub547 yrkande 5.

Bidrag till fristående

gymnasieskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till

ändring i skollagen om att – vid bestämmande

av bidrag till fristående gymnasieskolor –

hänsyn skall tas till hemkommunens ansvar för

att bereda gymnasieutbildning åt samtliga

ungdomar i kommunen som har rätt till sådan.

Jämför reservation 9 (s, v).

Riksdagen bör i övrigt anta regeringens

förslag till ändringar i skollagen som

innebär att ett nytt bidragssystem införs för

fristående gymnasieskolor.

Jämför reservationerna 9 (s, v) – villk. och

5 (m, kd, c, fp).

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som

sin mening behovet av att det utarbetas ett

system för redovisning av kostnader för olika

program vid kommunala gymnasieskolor.

Motionsyrkanden om kompensation för

momskostnader bör avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 9 (s, v) och 5 (m, kd,

c, fp).

Bidragsprinciper

Propositionen

Enligt gällande bestämmelser om bidrag till en

fristående gymnasieskola får skolan och elevens

hemkommuner komma överens om bidragets storlek

(9 kap. 8 a § skollagen). Om en överenskommelse inte

kan träffas, skall hemkommunerna till skolan betala

det belopp per elev och program som framgår av

bilagan till förordningen (1996:1206) om fristående

skolor, den s.k. riksprislistan.

Regeringen föreslår i propositionen nya

bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor av

följande innebörd.

I en förklaring om rätt till bidrag för en

fristående gymnasieskola skall Statens skolverk

lämna uppgift om till vilket nationellt program i

gymnasieskolan som utbildningen i den fristående

skolan i bidragshänseende skall hänföras. För varje

elev som genomgår utbildning i den fristående skolan

skall elevens hemkommun lämna bidrag. Bidraget skall

i första hand motsvara den kostnad som elevens

hemkommun har för det nationella program som

utbildningen har hänförts till. Om ett sådant

program inte finns i elevens hemkommun, men den

kommun där den fristående skolan är belägen

(lägeskommunen) anordnar programmet, skall bidraget

motsvara kostnaden för det programmet i den

kommunen.

Bidraget skall i båda fallen bestämmas efter samma

grunder som hemkommunen respektive lägeskommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

gymnasieutbildningen. Hänsyn skall tas till skolans

åtagande och elevens behov samt hemkommunens ansvar

för att bereda gymnasieutbildning åt samtliga

ungdomar i kommunen som har rätt till sådan.

Om programmet varken finns i hemkommunen eller i

lägeskommunen skall det belopp utbetalas som

fastställts av regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer. Om en elev har ett omfattande

behov av särskilt stöd, skall kommunen som regel

betala ett extra bidrag för det.

Enligt regeringens bedömning bör Statens skolverk,

i stället för regeringen, fastställa de

bidragsbelopp som i sista hand skall gälla för

elever i fristående gymnasieskolor. Till grund för

dessa belopp skall ligga medelvärdet av

mediankostnaderna för tre på varandra följande år

uppräknat med index för kostnadsutvecklingen.

Regeringens förslag innebär ändringar i 9 kap. 8

och 8 a §§ skollagen.

Motioner

Enligt Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub17 yrkande 8

bör riksdagen avslå förslaget om tillägg i skollagen

att bidraget till fristående gymnasieskolor skall

bestämmas med hänsyn till hemkommunens ansvar att

bereda gymnasieutbildning. Liksom i frågan om avdrag

för skolpliktskostnader hävdar motionärerna att

regeringens förslag, om det genomfördes, skulle

öppna för orättvisor och godtycke till skada för

skolväsendet i dess helhet. De menar, liksom i fråga

om bidragen till fristående grundskolor och

särskolor, att det förhållandet att en fristående

skola skulle kunna ha ett åtagande som är av

betydelse för kommunens möjligheter att hålla en

viss beredskap har fått en minst sagt undanskymd

behandling.

Tillägget om hänsyn vid bidragsgivningen till

kommunens ansvar för att bereda gymnasieutbildning

får inte heller stöd av Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.

Nämnda fyra partier motsätter sig till alla delar

att bidragssystemet för fristående gymnasieskolor

ändras enligt regeringens förslag.

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub16 yrkande 6

att riksdagen skall avslå förslaget till ny

beräkningsmodell för bidrag till fristående

gymnasieskolor. Motionärerna menar att den av

regeringen förordade modellen innebär stora problem.

Avslag på regeringens förslag till

bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor

begärs också av Folkpartiet i motion 2001/02:Ub19

yrkande 8. I motionen framhålls att bidragssystemet

för fristående gymnasieskolor behöver förbättras.

Det nu framlagda förslaget är dock inte tillräckligt

berett.

Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Ub15

yrkande 10 som skäl för avslag att ändrade principer

för att beräkna ersättningen till fristående

gymnasieskolor bör grundas på en analys av hur

kommunerna redovisar sina kostnader för skolan. Det

är dessutom administrativt krävande att arbeta

enligt den modell som regeringen föreslagit,

eftersom fristående gymnasieskolor ofta rekryterar

elever från många olika kommuner. Moderaterna

förordar således att riksprislistan behålls, men

välkomnar förbättringar i beräkningsmodellen för

denna.

I motion 2001/02:Ub18 yrkande 7 förordar

Kristdemokraterna att resultatet av det arbete som

bedrivs inom 1999 års skollagskommitté respektive

inom Gymnasiekommittén 2000 skall inväntas innan ett

nytt förslag läggs fram om bidragsprinciper för

fristående gymnasieskolor. Enligt Kristdemokraternas

motion 2001/02:Ub447 – från allmänna motionstiden –

skall fristående gymnasieskolor ha samma ersättning

som offentliga skolor (yrk. 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående när det gäller den

obligatoriska skolan avstyrkt regeringens förslag om

att införa en särskild lagregel, att kommunens

bidrag till fristående grundskola eller särskola

skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för

att bereda grundskole- och särskoleutbildning, de

s.k. skolpliktskostnaderna.

Också i fråga om bidragen till fristående

gymnasieskolor har starka invändningar förts fram i

motioner mot den föreslagna lagregeln att bidragen

skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för

att bereda gymnasieutbildning åt samtliga ungdomar i

kommunen som har rätt till sådan. Utskottet

instämmer med motionärerna i att lagregeln i fråga

inte bör införas. Kommunens möjlighet att reducera

bidragsbeloppet skall baseras på de faktiska

kostnaderna och inte schabloniseras.

Utskottet föreslår att riksdagen, med godkännande

av vad utskottet anfört, avslår regeringens förslag

i denna del och därmed bifaller motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16 yrkande 6,

2001/02:Ub17 yrkande 8, 2001/02:Ub18 yrkande 7 och

2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i denna del.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag

till lagregler för bidrag till fristående

gymnasieskolor. Sådana bidrag skall lämnas främst

med ledning av kostnaden för motsvarande nationella

program i elevens hemkommun eller i den kommun där

den fristående skolan är belägen. Enligt utskottets

mening bör det nya bidragssystemet, bättre än vad

riksprislistan gjort, kunna garantera att likvärdiga

och rättvisa ekonomiska villkor skall gälla för

kommunala och fristående gymnasieskolor.

Riksdagen bör således, i fråga om regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen, dels anta 9

kap. 8 § fjärde stycket, dels anta 9 kap. 8 a § med

den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som

utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 8 i denna del,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 10,

2001/02:Ub16 yrkande 6, 2001/02:Ub18 yrkande 7 och

2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i denna del, samt

avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 21.

Redovisning av kostnader för olika

gymnasieprogram

Motioner

I motion 2001/02:Ub16 yrkande 7 föreslår

Centerpartiet att riksdagen hos regeringen begär en

utredning om principer för att beräkna ersättning

till en fristående gymnasieskola. Utredningen bör

bl.a. göra en analys av hur kommunerna redovisar

sina kostnader för skolan.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub19 yrkande 9

bör ett lättöverskådligt system för redovisning av

kommunernas kostnader för olika skolformer och

gymnasieprogram snarast utvecklas. Ett sådant system

behövs för det fortsatta arbetet med att ta fram

regler för bidrag till fristående gymnasieskolor,

menar motionärerna.

Miljöpartiet förordar likaså, i motion

2001/02:Ub17 yrkande 9, att ett enhetligt

redovisningssystem utarbetas för kostnader för olika

program vid kommunala gymnasieskolor. Enligt

motionen skall Skolverket sammanställa

kostnadsuppgifterna. Denna sammanställning skall

utformas så att den ger ett bra underlag för

fristående gymnasieskolor när de fakturerar

elevernas hemkommuner.

Utskottets ställningstagande

Hittills har regeringen fastställt de årliga

bidragsbelopp per gymnasieprogram, den s.k.

riksprislistan, som finns som bilaga till

förordningen (1996:1206) om fristående skolor. På

regeringens uppdrag har Skolverket årligen

sammanställt underlag för att beräkna dessa

bidragsbelopp. Enligt regeringens bedömning i

propositionen bör det ankomma på Skolverket att

framöver fastställa vilka bidragsbelopp som i sista

hand – om varken hemkommunen eller lägeskommunen

anordnar relevant program – skall gälla för elever i

fristående gymnasieskolor.

I utredningen som ligger till grund för

regeringens förslag uttalades att Skolverket borde

öka sina ansträngningar att åstadkomma en högre

svarsfrekvens från kommunerna vad avser

kostnadsredovisningen per elev och gymnasieprogram.

Regeringen hänvisar i propositionen till

förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet

för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet

m.m. Enligt denna förordning är skolhuvudmännen

skyldiga att för uppföljning och utvärdering av

skolväsendet lämna de uppgifter som Skolverket

föreskriver. Om en skolhuvudman inte fullgör sina

skyldigheter i detta avseende får Skolverket vid

vite förelägga skolhuvudmannen att fullgöra sina

skyldigheter.

Utskottet konstaterar att arbete med insamling och

sammanställning av kommunernas kostnader för skolan

pågår inom Skolverket. Verket avses få som

myndighetsuppgift att fastställa vilka belopp som i

sista hand skall utgå till fristående

gymnasieskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening behovet av att det

utarbetas ett system för redovisning av kostnaderna

för olika program vid kommunala gymnasieskolor.

Skolverket bör få i uppdrag att göra en sådan

sammanställning av relevanta kostnadsuppgifter som

kan bilda underlag för de fristående skolornas

fakturering till elevernas hemkommuner. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 7, 2001/02:Ub17 yrkande 9 och 2001/02:Ub19

yrkande 9.

Kompensation för momskostnader

Motioner

Frågan om fristående skolors kompensation för

mervärdesskatt (moms) behandlas i motionerna

2001/02:Ub18 yrkande 4 och 2001/02:Ub547 yrkande 1

från Kristdemokraterna. De betonar att det måste

finnas likvärdiga villkor för fristående skolor och

kommunala skolor, när det gäller moms på de varor

och tjänster som skolan köper in. Särskilt för

fristående gymnasieskolor med praktiska

utbildningar, som kräver omfattande inköp av

materiel, är momsreglerna ett stort problem.

Även i motionerna 2001/02:Ub289 (m) yrkande 5 och

2001/02:Sk426 (m) pekar motionärerna på svårigheter

för fristående skolor att få full kompensation från

kommunen för momskostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Genom en ändring i förordningen (1996:1206) om

fristående skolor fr.o.m. den 1 januari 2001

infördes föreskrifter om att en kommun som lämnar

bidrag för en elev i en fristående grundskola eller

förskoleklass skall för skolan kunna redovisa hur

stor andel av bidraget som är ersättning för

kostnader för mervärdesskatt.

För fristående gymnasieskolor gäller enligt

nuvarande bestämmelser att ersättning för sådan

ingående mervärdesskatt som skolan saknar

avdragsrätt för ingår i den s.k. riksprislistans

bidragsbelopp (bilaga till nämnda förordning).

Utskottet förutsätter, i likhet med regeringen,

att kommunerna inom ramen för det nya

bidragssystemet till fristående gymnasieskolor

beaktar att den fristående skolan till följd av

skillnaden i huvudmannaskap har vissa högre

kostnader vad gäller mervärdesskatt.

Statlig tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

inrättande av ett nationellt

kvalitetsinstitut för statlig utvärdering och

tillsyn av skolor.

Jämför reservation 10 (c, fp).

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att Statens

skolverk även i fortsättningen skall svara för

tillsynen av fristående skolor som har godkänts

eller förklarats berättigade till bidrag.

Motioner

I motion 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del begär

Centerpartiet ett tillkännagivande till regeringen

om att ett fristående nationellt kvalitetsinstitut

skall inrättas med uppgift att vara ansvarigt för

utvärdering och uppföljning av såväl kommunala som

fristående skolor.

Motsvarande begäran framställs av Folkpartiet i

motion 2001/02:Ub19 yrkande 6, nämligen att en

nationell skolinspektion skall inrättas för

utvärdering och tillsyn av kommunala och fristående

skolor. Motionärerna anmärker att Skolverkets

uppdrag att både stödja och granska skolväsendet

innebär att verket också granskar sig självt, och så

skall inte tillsynen vara uppbyggd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden liknande de nu aktuella,

senast hösten 2001 (bet. 2001/02:UbU1). Riksdagen

har följt utskottet. Utskottet anser, liksom

tidigare, att nuvarande ordning med en

kvalitetsgranskningsnämnd som knutits till den

ansvariga sektorsmyndigheten, Skolverket, är att

föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut.

Kvalitetsgranskningsnämnden har en självständig

ställning inom verket. Den har till uppgift att

granska och värdera kvalitet och resultat i

undervisning och annan verksamhet i skolväsendet och

barnomsorgen (nationella kvalitetsgranskningar).

Nämnden skall därvid särskilt bedöma om målen för

utbildningen respektive verksamheten har uppnåtts.

Regeringen anger närmare riktlinjer för denna

kvalitetsgranskning. Nämnden skall årligen lämna en

rapport till regeringen över sin verksamhet. I

rapporten kan nämnden föreslå nya

granskningsområden.

Kommunal uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till

ändringar i skollagen som innebär att en

kommun skall följa upp och utvärdera

verksamheten vid fristående skolor i kommunen

som får offentligt bidrag samt att skolorna

skall vara skyldiga att delta i denna

uppföljning och utvärdering.

Jämför reservation 9 (s, v).

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. skollagen har den kommun där en

fristående skola är belägen rätt till insyn i

skolans verksamhet, om skolan får bidrag av

kommunen. Fristående skolor som får kommunala bidrag

är också skyldiga att delta i den uppföljning och

utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor, i

den utsträckning som kommunen bestämmer. Motsvarande

gäller enligt 2 b kap. skollagen för den fristående

förskoleklassen.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att det finns skäl

att stärka uppföljningen och utvärderingen av

fristående skolor. Enligt regeringens mening skall

kommunerna ha ett ansvar för den lokala

uppföljningen och utvärderingen av kvaliteten i den

utbildning som ges i skolväsendet för barn och

ungdom. Skälen till detta är flera, men ett av de

viktigare är att upprätthålla den ansvarsfördelning

mellan stat och kommun som decentraliseringen av den

svenska skolan innebär. Ett växande antal fristående

skolor som uteslutande står under statlig kontroll

medför att kommunernas ansvar för skolväsendet i

kommunen begränsas. Det är enligt regeringen rimligt

att kommunen skall ha möjlighet att bedöma

kvaliteten i all den skolverksamhet som erbjuds barn

och ungdomar i kommunen.

I propositionen föreslås att en kommun, till

skillnad från i dag, skall vara skyldig att

inkludera fristående skolor i den uppföljning och

utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor.

Det innebär att kommunen måste ha insyn i

verksamheten hos en fristående skola som får

offentligt bidrag. Med dessa förändringar blir

kontrollen av fristående skolor inte avhängig av den

enskilda kommunens ambitionsnivå.

Fristående skolor som får offentligt bidrag skall

därmed vara skyldiga att delta i den uppföljning och

utvärdering som en kommun gör av skolväsendet i

kommunen.

Förslagen innebär ändringar i 2 kap. 8 §, 2 b kap.

8 § samt 9 kap. 11, 12, 13 och 14 §§ skollagen.

Enligt regeringens bedömning bör fristående skolor

som har rätt till bidrag vara skyldiga att lämna

sina kvalitetsredovisningar, enligt förordningen

(1997:702) om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet, till den kommun där skolan är belägen.

Vidare bör Skolverket få i uppdrag att utarbeta

allmänna råd för kommunernas uppföljning och

utvärdering.

Motioner

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet ställer

sig avvisande till regeringens förslag om kommunal

uppföljning och utvärdering av fristående skolor.

Enligt Moderaterna i motion 2001/02:Ub15 yrkande

11 är det inte acceptabelt att kommunerna som driver

egna skolor samtidigt utövar tillsyn eller granskar

fristående skolor, i synnerhet inte om kommunerna

dessutom skall få ökat inflytande över om fristående

skolor över huvud taget skall godkännas eller få

fortsätta sin verksamhet. Moderaterna ser positivt

på att fristående skolor erbjuds möjlighet att ingå

i kommunens kvalitetsuppföljning, inte minst därför

att det ger god information om olika skolor för

elever, föräldrar och allmänhet. Deltagandet får

dock inte vara ett krav.

Kristdemokraterna redovisar i motion 2001/02:Ub18

yrkande 8 samma uppfattning, nämligen att fristående

skolor skall erbjudas, men inte vara skyldiga att

delta i den kommunala uppföljningen och

utvärderingen av skolor. Också Kristdemokraterna

skriver om värdet av att elever informeras om

skolorna i kommunen.

Synpunkter på det olämpliga i att kommunerna

granskar fristående skolor, som är konkurrenter till

den kommunala skolan, framförs av Centerpartiet i

motion 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del.

I motion 2001/02:Ub19 yrkar Folkpartiet avslag på

förslaget till ändring i skollagen om kommunal

uppföljning och utvärdering av fristående skolors

verksamhet (yrk. 7). Folkpartiet vill inte heller

att fristående skolor skall vara skyldiga att lämna

sina kvalitetsredovisningar till den kommun där

skolan är belägen (yrk. 3). Uppföljning och

utvärdering av fristående skolor skall enligt

motionen göras på nationell nivå. Dock skall

fristående skolor kunna erbjudas, men inte tvingas,

att delta i kommunens uppföljnings- och

utvärderingssystem (yrk. 2).

Även Miljöpartiet begär i motion 2001/02:Ub17

yrkande 10 avslag på förslaget om tillägg i

skollagen rörande kommuners skyldighet att följa upp

och utvärdera verksamheten vid fristående skolor i

kommunen. Motionärerna menar att nuvarande

lagstiftning på området är fullt tillräcklig och att

regeringens förslag skulle, om det genomfördes,

innebära en oklar fördelning av tillsynsansvaret

mellan Skolverket och kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till behovet av en samlad och effektiv

tillsyn av fristående skolor anser utskottet att de

invändningar som görs i motioner mot föreslagna

ändringar i gällande lagregler om uppföljning och

utvärdering är befogade. Regeringens förslag skulle,

om de genomfördes, innebära att kommunens

skyldigheter och Skolverkets tillsynsuppdrag blandas

samman till skada för tillsynsverksamheten i dess

helhet. Enligt de bestämmelser som gäller i dag är

fristående skolor med kommunala bidrag skyldiga att,

i den utsträckning som kommunen bestämmer, delta i

den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av

sina egna skolor. Därjämte har den kommun där den

fristående skolan är belägen rätt till insyn i

skolans verksamhet. Utskottet delar motionärernas

åsikt att nuvarande lagreglering är fullt

tillräcklig, såväl vad avser kommunens insyn i som

dess uppföljning och utvärdering av verksamheten vid

fristående skolor. Som framgår av propositionen är

en fristående skola inte skyldig att följa de

kommunala mål som anges i kommunens skolplan.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar

i skollagen, såvitt avser 2 kap. 8 §, 2 b kap. 8 §

samt 9 kap. 11 §, 12 § första stycket, 13 § och 14 §

första stycket. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande 8 i

denna del, 2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18

yrkande 8 och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

Ekonomisk redovisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändring i skollagen som innebär att

föreskrifter om skyldighet att lämna

ekonomisk redovisning över fristående skolas

verksamhet får meddelas.

Motionsyrkanden som rör skyldighet att lämna

sådan redovisning till kommunen, riktlinjer

för alla skolors ekonomiska redovisning

respektive överskott i fristående skolas

verksamhet bör avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 11 (m, fp), 8 (mp)

respektive 2 (m) och 7 (fp).

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer skall få ett

bemyndigande att meddela föreskrifter om skyldighet

för huvudmannen för en fristående skola att lämna en

ekonomisk redovisning över verksamheten. En lagregel

med denna innebörd skall enligt förslaget tas in i

15 kap. 11 § skollagen.

Enligt regeringens bedömning bör en

bidragsberättigad fristående skola årligen lämna in

en ekonomisk redovisning över sin verksamhet till

Statens skolverk och till den kommun där skolan är

belägen. Av redovisningen skall framgå hur skolan

finansierat verksamheten och hur ett eventuellt

överskott har disponerats.

Motioner

Folkpartiet avvisar i motion 2001/02:Ub19 yrkande 5

regeringens förslag om att fristående skolor skall

tvingas att lämna ekonomiska redovisningar till

kommunen där skolan är belägen. Enligt motionärerna

skall det ingå i Skolverkets tillsyn av de

fristående skolorna att kontrollera att skolornas

ekonomi medger en stabil verksamhet.

I motion 2001/02:Ub17 yrkande 11 begär Miljöpartiet

att riktlinjer utarbetas för kommunala skolors och

fristående skolors ekonomiska redovisning i syfte

att få jämförbara redovisningar för landets alla

skolor. Skolverket bör enligt motionärerna ges i

uppdrag att sammanställa dessa kostnadsredovisningar

för hela landet.

Frågan om disposition av överskott i fristående

skolas verksamhet behandlas i motion 2001/02:Ub19

yrkande 13 från Folkpartiet. Motionärerna anser att

det inte behövs någon utredning om vinstutdelning i

skolor, vilket aviserats i propositionen. Enligt vad

som redan påvisats av Fristkommittén (jfr SOU

2001:12) går eventuellt överskott tillbaka till

verksamheten.

Enligt motion 2001/02:Ub291 (m) kommer inte ett

enda barn att gå ur skolan med bättre kunskaper

genom att fristående skolor förbjuds att göra vinst

(yrk. 1). Motionären menar att varje fristående

skola självständigt skall kunna besluta om vad ett

eventuellt överskott skall användas till (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot att det i

skollagen tas in ett bemyndigande att meddela

föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för en

fristående skola att lämna en ekonomisk redovisning

över verksamheten.

Som regeringen framhåller i propositionen omfattas

fristående skolor, till skillnad från kommunala

skolor, inte av offentlighetsprincipen. Med hänsyn

till att verksamheten vid fristående skolor helt

eller delvis finansieras med offentliga medel är det

rimligt att allmänheten får möjlighet till insyn i

hur de offentliga medlen används. Om en fristående

skola som får kommunala bidrag lämnar en ekonomisk

redovisning över sin verksamhet till Skolverket och

till den kommun där skolan är belägen, blir

redovisningen i och med inlämnandet allmän handling.

Den enskilde medborgaren kan vända sig till kommunen

eller Skolverket för att få tillgång till

informationen.

Utskottet förutsätter att Skolverket i sitt arbete

med uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och

tillsyn av såväl kommunala som fristående skolor

lägger vikt vid att skolornas ekonomiska

redovisningar blir jämförbara och kan sammanställas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen således

anta förslaget till ändring av 15 kap. 11 §

skollagen (1985:1100). Motionerna 2001/02:Ub19

yrkande 5 och 2001/02:Ub17 yrkande 11 bör avslås med

hänvisning till vad utskottet anfört.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att

regeringen i proposition 2001/02:80 Demokrati för

det nya seklet föreslår en ytterligare ändring i den

här aktuella paragrafen, 15 kap. 11 § skollagen. Den

nu föreslagna lagbestämmelsen om ekonomisk

redovisning tas bort och ersätts med en utvidgad

lagregel om att regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer skall få meddela föreskrifter

om skyldighet för huvudmannen för en fristående

skola att lämna sådan information om verksamheten

som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i

denna. Detta motiveras med att det är angeläget att

allmänhetens rätt till insyn i fristående skolor

inte bara omfattar skolornas ekonomi. I

demokratipropositionen föreslås att ändringen i 15

kap. 11 § skollagen skall träda i kraft den 1 juli

2002, samma datum som föreslås i propositionen om

fristående skolor. Konstitutionsutskottet, som har

att bereda demokratipropositionen, får slutligt

samordna lagförslagen i denna del.

Som utskottet redovisat i avsnittet om huvudmannen

för skolan har regeringen nyligen beslutat tillkalla

en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor

om ett nytt slag av aktiebolag för icke

vinstutdelande verksamhet (dir. 2002:30).

Utgångspunkten för arbetet skall vara att åstadkomma

en bolagsform som är ägnad för verksamhet inom

barnomsorg, skola, sjukvård och äldrevård. Riksdagen

bör därmed avslå motionerna 2001/02:Ub19 yrkande 13

och 2001/02:Ub291 yrkandena 1 och 2.

Individuella program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

fristående skolor skall ges rätt att anordna

individuella program, med hänvisning till

pågående utredning.

Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning i propositionen bör ett

ställningstagande i frågan om rätt för fristående

gymnasieskolor att anordna individuellt program

göras först efter det att Gymnasiekommittén 2000 har

redovisat sitt arbete.

Motioner

Moderata samlingspartiet begär i motion 2001/02:Ub15

yrkande 12 ett tillkännagivande om att fristående

gymnasieskolor skall få möjlighet att erbjuda

undervisning inom ramen för individuellt program.

Moderaterna anser att det inte finns anledning att

invänta resultaten av Gymnasiekommitténs arbete. De

menar att ju snabbare fler ungdomar kan få en

utbildning som är anpassad efter deras behov och

intressen, desto bättre.

Liknande synpunkter framförs av Centerpartiet i

motion 2001/02:Ub16 yrkande 9.

I motion 2001/02:Ub19 yrkande 11 förespråkar

Folkpartiet att fristående skolor skall ges

möjlighet att anordna alla de program som kommunala

skolor kan anordna, inklusive det individuella

programmet.

Enligt Kristdemokraterna i motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 9, 2001/02:

Ub547 yrkande 3 och 2001/02:Ub447 yrkande 22 drivs

många fristående skolor med alternativa och

nyskapande pedagogiska metoder. Det gör skolorna väl

lämpade att ta emot elever som har svårt att klara

de nationella programmen. Kristdemokraterna anser

att det förhållandet att individuella program inte

får anordnas vid en fristående skola är en orimlig

begränsning som bör tas bort.

I motion 2001/02:Ub483 – från allmänna

motionstiden – lyfter Moderaterna bl.a. fram att

fristående skolor skall ges möjlighet att erbjuda

utbildning inom ramen för individuellt program (yrk.

6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Gymnasiekommittén 2000, som

har i uppdrag att utreda och lämna förslag till en

framtida utformning av gymnasieskolans

studievägsutbud (dir. 2000:35), ser över bl.a. det

individuella programmet och dess förutsättningar.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen att

frågan om rätten för fristående gymnasieskolor att

anordna individuellt program bör beredas tillsammans

med kommitténs förslag om det individuella

programmet. Gymnasiekommittén 2000 skall redovisa

resultatet av sitt arbete i december 2002.

Motionsyrkandena avstyrks med det anförda.

Riksrekrytering till gymnasieskolan

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

riksrekrytering till gymnasieskolan och

rätten att välja skola på gymnasienivå, med

hänvisning till pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 12 (m, kd, fp) och 13

(v).

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning

att resultatet av Gymnasiekommitténs 2000 arbete bör

avvaktas, innan frågan om riksrekrytering till

gymnasieskolan prövas.

Likaså bedömer regeringen att bestämmelserna om

inackorderingstillägg för elever i fristående

gymnasieskolor inte bör ändras, innan nämnda

kommitté har redovisat sitt arbete.

Motioner

Frågor rörande riksrekrytering till gymnasieskolan

och rätten att välja skola på gymnasienivå behandlas

i flera motioner.

Moderata samlingspartiet framför i motion

2001/02:Ub15 yrkande 13 sin uppfattning att

elevernas rätt att välja en fristående gymnasieskola

skall behållas, oavsett i vilken kommun skolan

ligger. I stället för att inskränka valfriheten med

hänvisning till vad som gäller för kommunala

gymnasieskolor bör politiken gå i motsatt riktning,

dvs. möjligheter bör öppnas för eleverna att också

söka gymnasieutbildning i kommunala skolor utanför

hemkommunen.

I motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 23 och

2001/02:Ub483 yrkande 5 från allmänna motionstiden

understryker Moderaterna att elevernas rätt att

välja gymnasieskola måste öka. Det är orimligt med

en ordning som medför att tur eller elevens

bostadsadress är avgörande för antagning till

gymnasieskolan, framhåller de. Regeringen kan ge

lokala inriktningar rätt att vara riksrekryterande,

men det sker endast undantagsvis. I ett samhälle där

ökad rörlighet och utveckling av utbildningsvägar

behövs, är detta uttryck för ett omodernt och snävt

synsätt.

Även i motion 2001/02:Ub345 (m) yrkande 2 pläderas

för riksintag till alla gymnasieskolor. För att

garantera elever möjlighet att välja skola, oavsett

vem som är huvudman eller var i kommunen eller

landet skolan ligger, måste kostnaden för eleven

följa val av skola.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub447

yrkande 23 bör elever ges valfrihet att söka

gymnasieprogram eller enskilda kurser utanför sin

hemkommun, även om liknande utbildning finns i

hemkommunen.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221

yrkande 26 att riksdagen beslutar om sådan ändring

av skollagen att elevens hemkommun blir skyldig att

betala ersättning för elevs gymnasieutbildning i

annan kommun också om utbildningen erbjuds av

hemkommunen.

Vänsterpartiet, däremot, vill att en

närhetsgaranti inom gymnasieskolan skall införas,

enligt motion 2001/02:A317 yrkande 16. Därmed

förstås att kommunen skall garantera att alla elever

som söker till ett nationellt program erbjuds plats

i närmaste gymnasieskola som har det programmet, så

långt platserna räcker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra

följande om rätten att välja skola på gymnasienivå.

Det finns inte någon inskränkning i rätten att

välja en fristående skola. Till sådana skolor gäller

riksrekrytering. Om en elev tas in till utbildning

vid en fristående gymnasieskola är hemkommunen

alltid skyldig att lämna bidrag, om Skolverket

förklarat skolan bidragsberättigad.

Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala

interkommunal ersättning för en elev som vill

genomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns

skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program

eller nationellt fastställda inriktning och eleven

inte på grund av sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5

kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i

hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har

samma program finns det inga centrala bestämmelser.

I sammanhanget kan nämnas att flera kommuner i

Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever

söka gymnasieutbildningar fritt och är beredda att

betala den interkommunala ersättningen. Även i flera

andra regioner i landet pågår en liknande utveckling

(jfr SOU 2001:12 s. 102).

Inom det offentliga skolväsendet förekommer det

även ett stort antal riksrekryterande utbildningar i

form av specialutformade program och utbildningar

inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa

utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen

(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till

förordningen. Om en elev blir intagen på en

riksrekryterande utbildning, skall ersättning för

kostnaderna för elevens utbildning utgå från

hemkommunen.

Gymnasiekommittén 2000 skall enligt direktiven

utreda det långsiktiga behovet av systemet med

riksrekryterande utbildningar (dir. 2000:35). Vidare

skall kommittén utreda och lämna förslag om hur den

interkommunala ersättningen skall beräknas för

riksrekryterande utbildningar samt överväga hur

strukturen i förslagen kan ge incitament till

samverkan mellan kommuner. I tilläggsdirektiv den 31

januari 2002 (dir. 2002:8) har kommitténs uppdrag

vidgats. Bland annat skall kommittén enligt det nya

uppdraget utreda behovet av utökad möjlighet för

kommuner att samverka om delar av utbildningar i

gymnasieskolan. Tidpunkten för kommitténs slutliga

redovisning anges i tilläggsdirektiven till den 16

december 2002.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden om riksrekrytering m.m. till

gymnasieskolan med hänvisning till pågående arbete

inom Gymnasiekommittén 2000.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den

mån lagförslaget inte omfattas av utskottets

behandling i det föregående.

I propositionen föreslås att ändringarna i skollagen

skall träda i kraft den

1 juli 2002. Bestämmelserna om beräkning av bidrag

och om avgifter skall dock enligt förslaget

tillämpas först fr.o.m. kalenderåret 2003. Förslag

lämnas vidare om vissa övergångsbestämmelser. För

sådana skolor som har fått beslut om godkännande

eller rätt till bidrag före den 1 juli 2002 skall

bestämmelserna om krav på lärare inte tillämpas,

dvs. ett återkallande skall inte kunna ske på den

grunden att villkoret inte är uppfyllt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ikraftträdande och

övergångsbestämmelser, med de ändringar som

föranleds av utskottets ställningstaganden i det

föregående. Riksdagen bör vidare anta lagförslaget i

övrigt i den mån det inte behandlats i det

föregående.

Rätten att välja skola m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

formerna för rätten att välja skola och om

införandet av en nationell skolpeng med

hänvisning till vad utskottet anfört.

Jämför reservationerna 5 (m, kd, c, fp), 13

(v) och 2 (m).

Ett flertal motioner, som huvudsakligen väcktes under den

allmänna motionstiden, tar upp frågor angående

rätten att välja skola.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion

2001/02:Ub233 yrkande 9 skall elever och föräldrar

uppmuntras till ett aktivt val av skola. Det innebär

att de skall ges information om sina möjligheter och

om de alternativ som finns i både kommunala och

fristående skolor. Insatser för att främja det

aktiva valet och för att öka samarbetet mellan

skolan och föräldrarna kan bidra till att ge alla

barn bättre förutsättningar för goda studieresultat.

Moderaterna understryker i motion 2001/02:Ub15

yrkande 2 att föräldrar och elever skall fritt kunna

välja bland såväl kommunala som fristående skolor.

Kraven på god kvalitet och de ekonomiska villkoren

för skolorna skall vara likvärdiga. I motion

2001/02:Ub345 (m) yrkande 1 förordas att begreppet

basplacering breddas till att avse placering i en

skola inom kommunen, i stället för att styra till en

specifik skola. Därigenom måste alla elever göra ett

val, och olika skolor kommer att sätta kvaliteten än

mer i fokus för att locka elever. I motion

2001/02:Ub332 (m) yrkande 7 framhåller motionären

barns och föräldrars rätt att söka sig till goda

skolor och välja bort de dåliga.

Centerpartiet betonar i motion 2001/02:So501

yrkande 2 att det skall vara en självklar rättighet

att kunna välja mellan såväl kommunens olika skolor

som fristående skolor, i synnerhet när det rör sig

om den obligatoriska skolan.

Valfrihet inom skolan innebär enligt Folkpartiet i

motion 2001/02:So637 yrkande 3 dels att fler skolor

skapar en särskild profil, dels att det blir viktigt

för alla skolor att föräldrar har insyn och

inflytande.

Vänsterpartiet anför i motion 2001/02:A317 yrkande

15 att det fria skolvalet i stora stycken är en

chimär. Huvudregeln bör vara att eleverna erbjuds

plats i grundskolan enligt närhetsprincipen.

Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet att

komma in med alternativa önskemål, som bör

tillgodoses så långt det är möjligt.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena om formerna för rätten att välja

skola.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande

valfrihet inom skolväsendet. I fråga om grundskolan

föreskrivs i skollagen (1985:1100) att kommunen vid

fördelningen av elever på olika skolor så långt

möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att

deras barn skall tas emot vid en viss skola (4 kap.

6 §). Detta gäller under förutsättning att inte

andra elevers berättigade krav på placering i en

skola nära hemmet åsidosätts eller betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för kommunen. En kommun skall i sin grundskola även

ta emot en elev för vars grundutbildning kommunen

inte är skyldig att svara, om eleven med hänsyn till

sina personliga förhållanden har särskilda skäl att

få gå i den kommunens grundskola (4 kap. 8 §).

Föräldrarna kan också som alternativ till den

kommunala skolan välja en fristående skola.

Frågan om rätten att välja skola på gymnasienivå

behandlas i avsnittet om riksrekrytering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att

Skollagskommittén – som redovisats i det föregående

– behandlar frågan om möjligheten att överklaga en

skolas beslut om mottagande av en elev. Kommittén

skall redovisa sitt arbete senast den 16 december

2002.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:N224 yrkande 8 att en nationell skolpeng

införs. En skolpeng garanterar alla elever och

föräldrar valfrihet, oavsett i vilken kommun eller i

vilket bostadsområde de bor. Finansieringen av den

enskilde elevens utbildning blir likvärdig för alla,

vare sig eleven väljer en kommunal eller en

fristående skola. Motsvarande förslag och synpunkter

läggs fram i motionerna 2001/02:N313 (m) yrkande 8

och 2001/02:Ub332 (m) yrkande 1.

I motion 2001/02:Ub289 (m) yrkande 4 påtalas att

med nuvarande regler för finansiering av fristående

skolor blir de kommunala bidragen ofta föremål för

förhandlingar. Denna irrationella stödfördelning

borde ersättas med en nationell skolpeng för alla

barn. Enligt motion 2001/02:Ub332 (m) är

skillnaderna i elevkostnader mellan landets kommuner

ett viktigt skäl för staten att överta

finansieringen av skolan (yrk. 2). En nationell

skolpeng garanterar barnen att deras skola får

tillräckliga resurser för att möta just deras behov

(yrk. 3). Motionären anser också att skolpengen bör

kunna vara delbar mellan olika skolor, även mellan

en kommunal skola och en fristående (yrk. 6).

Moderaterna framhåller vidare i motion

2001/02:Sk288 yrkande 13 att friskolereformen i

kombination med en nationell skolpeng ökar

möjligheterna att bevara och utveckla skolor i

lands- och glesbygd. I motion 2001/02:Ub327 (m)

yrkande 5 betonas likaså vikten av ett statligt

garanterat och finansierat skolval för att

säkerställa landsbygdsskolors överlevnad.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen

avslagit motionsyrkanden från Moderaterna om

införande av en nationell skolpeng (senast i bet.

2001/02:UbU1). Utskottet vidhåller sin uppfattning

att en schablonberäknad nationell skolpeng inte ger

de grundläggande förutsättningarna för att kraven på

en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever

skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans

verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i de

behov som enskilda elever, olika grupper av elever

och skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför

inte rimligt att införa en central resursfördelning.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten, fristående skolor inom

vuxenutbildningen, profilering m.m. av

skolor, elevantal vid start av fristående

skola, betygsregler för fristående skolor,

lagregler till skydd för personal vid

fristående skolor samt rätten till skolskjuts

för elev i fristående skola.

Jämför reservationerna 5 (m, kd, c, fp), 12

(m, kd, fp), 2 (m), 7 (fp) och 14 (kd).

Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

efterfrågas i tre motioner.

Kristdemokraterna – i motionerna 2001/02:Sf392

yrkande 23 och 2001/02:

Ub548 yrkande 3 – pekar på att det är viktigt att

det finns olika barnomsorgsformer, såsom omsorg i

hemmet, förskola, familjedaghem, föräldrakooperativ,

öppen förskola och privata alternativ. Kommunen

måste i dag ge sitt tillstånd för att en fristående

förskola skall få starta. Motionärerna anser att det

hämmar utvecklingen mot en ökad mångfald. Riksdagen

bör begära att regeringen lägger fram förslag till

lagregler som medför etableringsfrihet.

Också Centerpartiet vill i motion 2001/02:Ub322

yrkande 1 införa frihet att etablera förskolor. En

mångfald av förskoleformer – kommunala förskolor,

föräldrakooperativ, personalkooperativ,

föreningsdrivna förskolor etc. – innebär att de

olika förskoleformerna kan stimulera varandra och

bidra till en utveckling av hela

förskoleverksamheten. Driften av förskolan är inte

det viktiga utan det är den pedagogiska verksamheten

som är det centrala, menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Enligt 2 a kap. 13 § skollagen (1985:1100) krävs

tillstånd av kommunen för att en enskild eller

juridisk person skall få yrkesmässigt driva en

förskola eller ett fritidshem. Utskottet anser inte

att riksdagen bör begära en ändring av denna

bestämmelse.

I sammanhanget kan nämnas att i en OECD-rapport

hösten 1999 (Early Childhood Education and Care

Policy in Sweden) framhåller experterna mångfalden

och flexibiliteten i det svenska systemet.

Frågor rörande fristående skolor inom

vuxenutbildningen tas upp av Kristdemokraterna i

motionerna 2001/02:Ub18 yrkande 10, 2001/02:Ub547

yrkande 4 och 2001/02:Ub549 yrkande 5. Motionärerna

anmärker att en enskild utbildningsanordnare i dag

kan bedriva vuxenutbildning, men inte utfärda betyg.

De vill öppna möjligheten för fristående skolor även

inom vuxenutbildningen.

Med samma hänvisning till att en enskild anordnare

av vuxenutbildning inte har rätt att utfärda betyg,

förespråkar Folkpartiet i motion 2001/02:Ub221

yrkande 23 att fristående vuxenutbildningsenheter

skall få etableras.

Även i motion 2001/02:Ub285 (m) yrkande 1 begärs

att det skall bli möjligt att driva fristående

skolor för vuxenutbildning med rätt att utfärda

betyg. Enligt yrkande 2 i motionen bör vuxenelever

ges rätt att välja utbildningsanordnare inom eller

utom den egna kommunen.

U t s k o t t e t erinrar om att motsvarande

motionsyrkanden avslogs av riksdagen våren 2001 i

samband med behandlingen av propositionen Vuxnas

lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (bet.

2000/01:UbU15). Utskottet anförde då att den

parallell som motionärerna drog till reglerna om

fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå

inte var relevant. Kommunerna har skyldighet att se

till att alla barn bereds plats i grundskolan och

att alla ungdomar erbjuds gymnasieutbildning.

Fristående skolor, som av Skolverket förklarats

bidragsberättigade, har rätt till kommunala bidrag.

När det gäller vuxenutbildningen finns det varken

någon motsvarighet till skolplikten eller någon

skyldighet för kommunerna att erbjuda alla

medborgare utbildning av visst slag eller på viss

nivå (utöver skyldigheten när det gäller

grundläggande vuxenutbildning).

Utskottet ansåg att det mönster som utvecklats

under den period som Kunskapslyftet pågått är värt

att behålla och utveckla vidare. Kommunerna har

ansvaret; de skall i sin planering utgå från

individernas behov och önskemål och anordna

utbildning i egen regi eller anlita andra anordnare,

alltefter vad som bäst tjänar de utbildningssökande

personerna.

Med samma motivering avstyrker utskottet här

aktuella motionsyrkanden om fristående skolor för

vuxna.

Ett stort antal motionsyrkanden avser frågor om

profilering m.m. av skolor.

Moderata samlingspartiet pläderar i motion

2001/02:Ub233 yrkande 10 för att alla skolor skall

bli fria, i meningen självständiga skolor, som

främst får mandat från elever och föräldrar för sin

verksamhet. De bästa erfarenheterna från de

fristående skolorna skall kunna förverkligas vid

alla skolor.

Enligt motion 2001/02:Ub289 (m) yrkande 1 är

fristående skolor en motor för skolans förnyelse och

visar konkret hur nya idéer fungerar i verkligheten.

På sikt bör all skolverksamhet bedrivas av

fristående skolor eller självstyrande kommunala

skolor, menar motionären.

I motion 2001/02:Ub327 (m) hävdas att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att

finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i skolan

(yrk. 1). Motionären påpekar vidare att om varje

skola finner sitt område att bli särskilt duktig på,

kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka

(yrk. 2). Skolors profilering kan också utgöra ett

incitament för lärare att vidareutbilda sig (yrk.

3). Skolplacering av barn skall enligt motionären

lika naturligt kunna ske efter vilken pedagogisk

inriktning som ligger nära barnen som efter skolans

geografiska närhet (yrk. 4).

Folkpartiet lyfter fram skolans roll i arbetet för

att bryta segregationen. I motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 15, 2001/02:Sf400 yrkande 10, 2001/02:

So637 yrkande 20 och 2001/02:Bo323 yrkande 6

föreslår Folkpartiet att det i utsatta

bostadsområden skall startas skolor som får en

särskild profil och särskilda resurser och som kan

locka till sig elever även från andra

bostadsområden, s.k. magnetskolor.

Också i motion 2001/02:Ub332 (m) yrkande 4

framhålls att en framgångsrik profilering kan locka

elever till skolor i socialt utsatta miljöer. Det

fria skolvalet har härvid betydelse. I motionens

yrkande 5 uttrycker motionären uppfattningen att

segregationsproblemen i den kommunala skolan

knappast är skapade av för mycket valfrihet, utan av

för liten.

U t s k o t t e t anser att dagens regelsystem

ger stort utrymme för profilering av skolor.

Besluten i hithörande frågor fattas lokalt.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

motionsyrkandena.

Kristdemokraterna efterfrågar i motionerna

2001/02:Ub18 yrkande 2, 2001/02:Ub547 yrkande 2 och

2001/02:N265 yrkande 14 en möjlighet till särskild

dispens i glesbygdsområden från kravet på lägsta

elevantal vid start av fristående skola, för att

rädda byskolan från att stängas på grund av vikande

elevunderlag.

U t s k o t t e t erinrar om att Skolverket redan

enligt gällande regler har möjlighet att ge dispens.

Som en av förutsättningarna för att en fristående

skola skall godkännas gäller enligt skollagen att

skolan har minst 20 elever, om det inte finns

särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap. 2 §).

Av förarbetena till nämnda lagbestämmelse (prop.

1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14) framgår

att kravet på minst 20 elever gäller vid fullt

utbyggd verksamhet enligt ansökan om godkännande. En

fristående skola som begär godkännande för

exempelvis år 1–6 kan alltså bygga upp verksamheten

successivt och börja med färre elever. Skolverket

skall kunna medge undantag från kravet på minst 20

elever, t.ex. för att i lägre årskurser möjliggöra

skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem i

glesbygd eller därför att en nystartad skola behöver

en viss tid för uppbyggnad.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Centerpartiet understryker i motion 2001/02:Ub322

yrkande 6 att reglerna för betyg skall vara lika

oavsett skolhuvudman, dvs. samma betygsregler skall

gälla för fristående skolor som för kommunala

skolor.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om

fristående skolor – i dess lydelse fr.o.m. den 1

januari 2001 – är en fristående skola som har fått

medgivande av Skolverket att anordna prövning och

utfärda betyg skyldig att tillämpa bestämmelserna i

7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194) respektive

7 kap. särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m.

I motion 2001/02:Ub368 (s) betonas behovet av

lagregler till skydd för personal vid fristående

skolor, motsvarande lex Maria och lex Sarah inom

vården och omsorgen. Enligt motionären kan också

anställda vid fristående skolor riskera att förlora

sina arbeten om de avslöjar missförhållanden på den

skola där de arbetar.

U t s k o t t e t hänvisar till att frågan om

yttrande- och meddelarfrihet för anställda i

verksamheter med anknytning till det allmänna har

utretts av en särskild utredare. Denne avlämnade i

februari 2001 promemorian Yttrandefrihet för

privatanställda (Ds 2001:9), vari läggs fram ett

förslag till lag om skydd för privatanställdas

yttrandefrihet. Enligt lagförslaget skall en

arbetsgivare inte få ingripa mot en arbetstagare för

att han eller hon har utnyttjat tryck- och

yttrandefriheten i fråga om åsikter och upplysningar

om bl.a. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och

utbildning för barn och ungdom som avses i skollagen

(1985:1100). Arbetsgivaren får inte heller

efterforska vem som har utnyttjat tryck- och

yttrandefriheten.

Förslaget har remissbehandlats och övervägs för

närvarande inom Justitiedepartementet.

Utskottet anser att det finns ett demokratiskt

värde i att förhållanden vid offentligt finansierade

verksamheter kan diskuteras öppet. Utskottet utgår

från att regeringen inom kort återkommer med ett

förslag till lag om skydd för privatanställdas

yttrandefrihet som omfattar fristående skolor. För

detta talar också angelägenheten av att lika regler

om skydd för yttrandefrihet skall gälla för

offentligt och privat anställda inom skolväsendet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att det inte behövs något särskilt uttalande från

riksdagen med anledning av motionen. Riksdagen bör

avslå densamma.

Enligt motion 2001/02:Ub413 (kd) bör riksdagen

begära att regeringen lägger fram förslag som

innebär att särskolebarn som väljer en fristående

särskola skall få behålla rätten till skolskjuts.

Motionären menar att det kan sättas i fråga huruvida

det finns en reell valfrihet, om valet av en annan

skola än den kommunala innebär betydande

skolskjutskostnader för den enskilde.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen

skyldighet att sörja för att skolskjuts anordnas åt

elever i grundskolan om det behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan

särskild omständighet. Skyldigheten omfattar dock

inte elever som väljer en annan kommunal skola än

den som kommunen annars skulle ha placerat dem i.

Motsvarande gäller även, enligt 6 kap. 6 §

skollagen, vid val av en annan särskola än den som

kommunen annars skulle ha placerat eleven i, om

något önskemål om en viss skola inte framställts.

Kommunen har heller ingen skyldighet att anordna

skolskjuts för elever som väljer en fristående

skola.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden

liknande det nu aktuella, senast vid föregående

riksmöte (bet. 2000/01:UbU9). Enligt utskottet

skulle det föra mycket långt och kunna åsamka

kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att

sörja för skolskjuts utvidgades till att gälla även

elever som väljer annan skola än den som kommunen

annars skulle ha anvisat. Ingenting hindrar dock en

kommun från att åta sig att stå för skolskjuts till

en elev i en fristående skola, om kommunen finner

det skäligt t.ex. därför att den närmaste kommunala

skolan är så belägen att eleven, om han eller hon

hade gått där, skulle ha varit berättigad till

skolskjuts. Detta är fortfarande utskottets

uppfattning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

eller vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Avslag på propositionen, m.m.

(punkterna 1 och 6) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 6 borde ha följande lydelse:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår proposition 2001/02:35. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub12,

2001/02:Ub13, 2001/02:Ub14, 2001/02:Ub15 yrkande

1 och 2001/02:Ub18 yrkande 1.

6. Krav på behörighet för lärare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 7 § andra stycket 2 och 9 kap. 2 § första

stycket 6, 8 § första stycket 4, 8 b § första

stycket 4 och 16 b § samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub15 yrkande 5 och bifaller delvis motion

2001/02:Ub289 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förhållningssätt gentemot verksamheten

med fristående skolor är tvehågsen på gränsen till

negativ. Fristående skolor förefaller vara

acceptabla så länge de är få. Den proposition som nu

behandlas genomsyras av en strävan att begränsa och

förhindra en utveckling av mångfald och alternativ

inom skolväsendet. Vi föreslår därför avslag på

propositionen i dess helhet. Enligt vår mening

innebär en skola för alla att det finns många skolor

som kan möta elevers olika behov och intressen. En

utveckling i denna riktning kan bara åstadkommas om

man inför de fristående skolornas utveckling och den

allmänna skolans kvalitetsproblem förhåller sig

tvärtemot vad regeringen gör i dag. Vi menar att de

fristående skolornas dynamik måste spridas till hela

skolväsendet. Det finns ett stort och växande

intresse för fristående skolor. Vi anser att man bör

ta vara på det engagemang som föräldrar och elever

visar när de aktivt väljer något annat än det

offentliga systemet. Tillkomsten av alternativ till

den kommunala skolan bör stimuleras.

Riksdagen bör således avslå proposition

2001/02:35. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Ub12, 2001/02:Ub13, 2001/02:Ub14, 2001/02:

Ub15 yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 1.

Eleverna har rätt till undervisning av god kvalitet.

Vi delar regeringens uppfattning att bestämmelser om

behörighet för lärare och anställningsvillkor skall

vara sådana att undervisningen bedrivs av lärare med

ämneskunskap och pedagogisk kompetens. Vi vill dock

framhålla att undantag måste kunna göras om personer

med sådana kvalifikationer inte finns att tillgå

eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn

till eleverna och undervisningens kvalitet. Det är

exempelvis orimligt att skolor med en särskild

pedagogisk inriktning inte skall kunna anställa

några lärare med den specifika kompetensen beroende

på att inriktningen saknas vid allmänna

lärarutbildningar. Vi menar att bedömningen av

lärarkompetensen vid en skola skall gälla helheten.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening.

Vi anser alltså att riksdagen bör anta regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 2 b kap. 7 § andra stycket 2 och

9 kap. 2 § första stycket 6, 8 § första stycket 4, 8

b § första stycket 4 och

16 b § samt tillkännage för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub15 yrkande 5 och

bifaller delvis motion 2001/02:Ub289 yrkande 2.

2. Frivilliga avgifter och

föräldrainsatser i skolan, m.m.

(punkterna 3, 8, 11, 25, 30 och 33)

– m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

8, 11, 25, 30 och 33 borde ha följande lydelse:

3. Frivilliga avgifter och föräldrainsatser

i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub15 yrkande 3.

8. Undervisning på entreprenad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 9.

11. Huvudmannens juridiska status

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub511 yrkande

1.

25. Överskott i fristående skolas

verksamhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub291 yrkande

2, bifaller delvis motion 2001/02:Ub19 yrkande 13

samt avslår motion 2001/02:Ub291 yrkande 1.

30. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub289

yrkande 4, 2001/02:Ub327 yrkande 5, 2001/02:Ub332

yrkandena 1–3, 2001/02:Sk288 yrkande 13,

2001/02:N224 yrkande 8 och 2001/02:N313 yrkande 8

samt avslår motion 2001/02:Ub332 yrkande 6.

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 10, 2001/02:Ub289 yrkande 1,

2001/02:Ub327 yrkandena 1–3 och 2001/02:Ub332

yrkande 4 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 15, 2001/02:Ub327 yrkande 4,

2001/02:Ub332 yrkande 5, 2001/02:Sf400 yrkande

10, 2001/02:So637 yrkande 20 och 2001/02: Bo323

yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen anser att Skolverket i sin tillsyn av

fristående skolor skall vara uppmärksamt på avgifter

som, trots att de framstår som frivilliga, i

praktiken är att betrakta som obligatoriska. Vi

menar att samma uppmärksamhet när det gäller

frivilliga avgifter också måste gälla kommunala

skolor och den flora av aktiviteter som förutsätter

ekonomiskt bidrag eller krav på föräldrainsatser av

andra slag. Riktlinjer eller anvisningar inom

området bör vara desamma oavsett om skolan är

kommunal eller fristående. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet tillkännage för

regeringen som sin mening.

Den snabba kunskapsutvecklingen och komplexiteten i

skolans uppdrag innebär ökade svårigheter att

tillgodose kraven på ämneskompetens enbart bland dem

som genomgått lärarutbildning. Vi menar att reglerna

för såväl kommunala som fristående skolor måste ge

skolorna ökade möjligheter att använda specifik

kompetens, exempelvis genom undervisning på

entreprenad. Vi föreslår att riksdagen hos

regeringen begär en särskild översyn vad avser

fristående skolors möjligheter att köpa

utbildningstjänster. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 6 och 2001/02:Ub483

yrkande 9.

Mot bakgrund av de diskussioner som förts om

fristående skolor som drivs i aktiebolagsform vill

vi framhålla vår uppfattning att huvudmannens

juridiska status inte heller i framtiden skall

påverka möjligheten att få godkännande av och rätt

till bidrag för fristående skolor. Vi anser att

skolkoncerner med stora resurser kan bidra till

skolväsendets utveckling i långt större utsträckning

än vad hårt hållna kommunala skolor oftast klarar.

Utvecklingsarbete kan självfallet ske på olika sätt,

men metoder som kräver stora ekonomiska resurser kan

mer sällan tas fram inom det offentliga

skolväsendet. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionsyrkandet.

Regeringen vill införa en ny bolagsform för

fristående skolor, nämligen bolag utan

vinstintresse. Vi hävdar att en fristående skola i

sin ekonomiska verksamhet måste uppnå minst

nollresultat, och gärna vinst, för att säkra skolans

fortlevnad. Varje fristående skola måste

självständigt kunna besluta om vad ett eventuellt

överskott i verksamheten skall användas till. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub291 yrkande 2, bifaller delvis motion

2001/02:Ub19 yrkande 13 samt avslår motion

2001/02:Ub291 yrkande 1.

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en

nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt

stöd riktat direkt till skolorna – en nationell

skolpeng – för att alla skolor skall få resurser på

en nationellt jämförbar nivå. Ett fast belopp per

elev skall utbetalas direkt till skolorna utifrån

antalet inskrivna elever. En sådan nationell

skolpeng bidrar till att ge skolorna – såväl

kommunala som fristående – ökad självständighet och

frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den

ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor i

lands- och glesbygd. Skolpengen tjänar också till

att garantera valfrihet för eleverna, oavsett i

vilken kommun eller i vilket bostadsområde eleven

bor. Vi vill betona att en mer generaliserad

fördelning av skolresurserna inte utesluter att

hänsyn tas till särskilda behov.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub289 yrkande 4,

2001/02:Ub327 yrkande 5, 2001/02:Ub332 yrkandena

1–3, 2001/02:Sk288 yrkande 13, 2001/02:N224 yrkande

8 och 2001/02:N313 yrkande 8 samt avslår motion

2001/02:Ub332 yrkande 6.

Vi föreslår en genomgripande frigörelse och

förnyelse av den svenska skolan. De bästa

erfarenheterna från de fristående skolorna skall

kunna förverkligas vid alla skolor, när det gäller

profilering m.m. Alla skolor skall bli fria, i

meningen självständiga skolor, som främst får mandat

från elever och föräldrar för sin verksamhet. Ju

bredare skolans utbud blir genom enskilda skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att

finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan. Kvaliteten i det samlade skolsystemet kommer

därmed att öka. En framgångsrik profilering kan

locka elever till skolor i socialt utsatta områden.

Skolors profilering kan också utgöra ett incitament

för lärare att utbilda sig.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 10,

2001/02:Ub289 yrkande 1, 2001/02:Ub327 yrkandena 1–3

och 2001/02:

Ub332 yrkande 4 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 15, 2001/02:Ub327 yrkande 4, 2001/02:Ub332

yrkande 5, 2001/02:Sf400 yrkande 10, 2001/02:So637

yrkande 20 och 2001/02: Bo323 yrkande 6.

3. Förbud mot avgifter i samband med

ansökan (punkt 4) – m, kd, c

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till beslut under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Förbud mot avgifter i samband med

ansökan

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2

b kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra stycket och

10 § tredje stycket samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 1 och

2001/02:Ub18 yrkande 3 och avslår motion

2001/02:Ub17 yrkande 1.

Ställningstagande

När det gäller avgifter i samband med ansökan kan de

vara olika till sin karaktär. Vi anser självfallet

att sådana avgifter som kan förhindra att fristående

skolor anses vara öppna för alla inte skall få

förekomma. Dock bör enligt vår mening anmälnings-

och köavgifter som enbart handlar om direkta

administrationskostnader vara möjliga för en

fristående skola att ta ut, om den kommunala

ersättningen inte inkluderar detta. Vi föreslår att

riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar

i skollagen vad avser förbud mot avgifter i samband

med ansökan om plats i utbildning vid fristående

skola och tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här har anfört. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 1 och 2001/02:Ub18

yrkande 3 och avslår motion 2001/02:Ub17 yrkande 1.

4. Förbud mot avgifter i samband med

ansökan (punkt 4) – fp, mp

av Gunnar Goude (mp) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Förbud mot avgifter i samband med

ansökan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra stycket och 10

§ tredje stycket samt tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservation 4.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17

yrkande 1 och avslår motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt gällande bestämmelser skall varje fristående

skola få bidrag från kommunen efter sina åtaganden.

Detta måste enligt vår mening naturligtvis innebära

att den skola som åtar sig att hantera antagningen

till skolan, inklusive hantering av kö, information

till föräldrar etc., också skall få ersättning för

detta arbete från kommunen. Regeringen bör följa

frågan och återkomma till riksdagen med förslag till

lagändring om inte fristående skolor skulle få sina

administrativa kostnader i samband med ansökan om

plats i utbildningen vid skolan täckta.

Under angivna förutsättningar tillstyrker vi

förslaget att en fristående skola inte skall få ta

ut avgifter i samband med ansökan om plats i

utbildningen vid skolan. Riksdagen bör således anta

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 2 b kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra

stycket och 10 § tredje stycket samt tillkännage för

regeringen som sin mening vad vi framfört. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 1 och

avslår motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 1 och

2001/02:Ub18 yrkande 3.

5. Resurser för elever i behov av

särskilt stöd, m.m. (punkterna 5,

17, 19, 26, 29 och 31) – m, kd, c,

fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5,

17, 19, 26, 29 och 31 borde ha följande lydelse:

5. Resurser för elever i behov av särskilt

stöd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 4, 2001/02:Ub16 yrkande 3, 2001/02:Ub18

yrkande 5 och 2001/02:Ub289 yrkande 3 samt avslår

motion 2001/02:Ub406.

17. Bidragsprinciper för fristående

gymnasieskolor

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 8 § fjärde stycket och 8 a §. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 10, 2001/02:Ub16 yrkande 6, 2001/02:Ub18

yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i

denna del, samt avslår motionerna 2001/02:Ub17

yrkande 8 i denna del och 2001/02:Ub447 yrkande

21.

19. Kompensation för momskostnader

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 4, 2001/02:Ub289 yrkande 5, 2001/02:Ub547

yrkande 1 och 2001/02:Sk426.

26. Individuella program i fristående

gymnasieskola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 12, 2001/02:Ub16 yrkande 9, 2001/02:Ub18

yrkande 9, 2001/02: Ub19 yrkande 11,

2001/02:Ub447 yrkande 22, 2001/02:Ub483 yrkande 6

och 2001/02:Ub547 yrkande 3.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub345

yrkande 1, 2001/02:

So501 yrkande 2 och 2001/02:So637 yrkande 3 samt

avslår motionerna 2001/02:Ub332 yrkande 7 och

2001/02:A317 yrkande 15.

31. Etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub322

yrkande 1, 2001/02:Ub548 yrkande 3 och

2001/02:Sf392 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att fristående skolor liksom kommunala

skolor skall vara skyldiga att erbjuda utbildning på

lika villkor för alla elever, även för elever som

kräver extra ekonomiska resurser såsom t.ex.

funktionshindrade barn. Det är dock viktigt att

framhålla att fristående skolor då också måste

tillförsäkras resurser för elever i behov av

särskilt stöd på samma villkor som kommunala skolor.

Enligt vår mening finns det behov av ett regelverk

eller riktlinjer för bedömning av vilken typ av

stödbehov som skall tilldelas särskilda resurser.

Därigenom underlättas prövningen av frågan om

ersättning.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 4,

2001/02:Ub16 yrkande 3, 2001/02:Ub18 yrkande 5 och

2001/02:Ub289 yrkande 3 samt avslår motion

2001/02:Ub406.

Vi vill att riksdagen avslår förslaget till nya

bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor. Den

bidragsmodell, liknande den för fristående

grundskolor, som regeringen nu förordar innebär

stora problem. I jämförelse med grundskolan är

gymnasieskolans kostnader mer komplicerade att

beräkna beroende på programmens olika karaktär.

Eftersom fristående gymnasieskolor ofta rekryterar

elever från många olika kommuner är det dessutom

administrativt krävande att arbeta enligt

regeringens förslag. Med de små marginaler och den

begränsade administrativa kapacitet mindre

skolenheter har är förslaget orimligt. Enligt vår

mening bör ändrade principer för att beräkna

ersättningen grundas på en analys av hur kommunerna

redovisar sina kostnader för skolan. Vi förordar

därför att den nuvarande riksprislistan för bidrag

till fristående gymnasieskolor behålls.

Riksdagen bör således avslå regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 9 kap. 8 § fjärde stycket och 8 a §. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande

10, 2001/02:Ub16 yrkande 6, 2001/02:Ub18 yrkande 7

och 2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i denna del,

samt avslår motionerna 2001/02:Ub17 yrkande 8 i

denna del och 2001/02:Ub447 yrkande 21.

En fristående skola har till följd av skillnaden i

huvudmannaskap högre kostnader vad gäller

mervärdesskatt (moms) än vad en kommunal skola har.

Särskilt för fristående gymnasieskolor med praktiska

utbildningar, som kräver omfattande inköp av

materiel, är momsreglerna ett stort problem. Enligt

vår mening är det viktigt att likvärdiga

förutsättningar i skattehänseende skapas för

offentliga och fristående skolor. Vi anser därför

att det bör föreskrivas en skyldighet för kommunen

att till en fristående skola utge ersättning som

fullt ut kompenserar för sådan ingående

mervärdesskatt som skolan saknar avdragsrätt för.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub18 yrkande 4, 2001/02:Ub289 yrkande 5,

2001/02:Ub547 yrkande 1 och 2001/02:Sk426.

Vi förordar att fristående gymnasieskolor snarast

skall få möjlighet att erbjuda undervisning inom

ramen för individuellt program. Många skolor drivs

med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder

som gör skolorna väl lämpade att ta emot elever som

har svårt att klara de nationella programmen. Vi

menar att ju snabbare fler ungdomar kan få en

utbildning som är anpassad efter deras behov och

intressen, desto bättre. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandena i frågan

tillkännage för regeringen som sin mening.

Vi anser att det skall vara en självklar rättighet

för föräldrar och elever att fritt kunna välja

skola, såväl en kommunal skola som en fristående.

Kraven på god kvalitet och de ekonomiska villkoren

för skolorna skall vara likvärdiga. Föräldrar och

elever skall uppmuntras till ett aktivt val av

skola. Det innebär att de skall ges information om

sina möjligheter och om de alternativ som finns i

både kommunala och fristående skolor. Vi menar att

insatser i syfte att främja det aktiva valet och öka

samarbetet mellan skolan och föräldrarna kan bidra

till att ge alla barn bättre förutsättningar för

goda studieresultat. En ökad valfrihet inom skolan

medför att det blir viktigt för den enskilda skolan

att kvaliteten sätts i fokus och att föräldrar har

insyn och inflytande.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 2,

2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub345 yrkande 1,

2001/02:So501 yrkande 2 och 2001/02:So637 yrkande 3

samt avslår motionerna 2001/02:Ub332 yrkande 7 och

2001/02:A317 yrkande 15.

Enligt vår uppfattning bör den fria

etableringsrätten inom barnomsorgsområdet som fanns

tidigare under en borgerlig regering återinföras.

Den innebar en större valfrihet för föräldrarna. Vi

anser att det skall vara en skyldighet för

kommunerna att ge stöd till enskilda förskolor och

fritidshem. Därvid måste den pedagogiska

verksamheten vara det centrala, inte vem som driver

förskolan. En mångfald av förskoleformer bidrar till

en utveckling av hela förskoleverksamheten. Att på

bästa sätt tillgodose barnets och familjens behov

måste vara det gemensamma intresset. Vad vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub322 yrkande 1, 2001/02:Ub548 yrkande 3 och

2001/02:Sf392 yrkande 23.

6. Behörighet för waldorflärare m.m.

(punkt 7) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub16 yrkande 10

samt avslår motionerna 2001/02:Ub17 yrkande 2 och

2001/02:Ub19 yrkande 12.

Ställningstagande

Enligt min mening är det mycket viktigt att det

finns möjlighet för fristående skolor med annan

pedagogisk inriktning, såsom waldorfskolorna, att

göra undantag från bestämmelserna om lärares

behörighet och anställningsvillkor för att

upprätthålla sin pedagogiska profil. Jag anser att

regeringen bör lägga in en kontrollstation för att

se över att tillämpningen av de nya bestämmelserna

blir som det var tänkt. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub16 yrkande 10

samt avslår motionerna 2001/02:Ub17 yrkande 2 och

2001/02:Ub19 yrkande 12.

7. Behörighet för waldorflärare,

m.m. (punkterna 7, 25 och 33) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 7,

25 och 33 borde ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub19 yrkande

12, bifaller delvis motion 2001/02:Ub17 yrkande 2

och avslår motion 2001/02:Ub16 yrkande 10.

25. Överskott i fristående skolas

verksamhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub19 yrkande

13, bifaller delvis motion 2001/02:Ub291 yrkande

2 och avslår motion 2001/02:Ub291 yrkande 1.

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub222

yrkande 15, 2001/02:Sf400 yrkande 10,

2001/02:So637 yrkande 20 och 2001/02:Bo323

yrkande 6, bifaller delvis motion 2001/02:Ub332

yrkande 4 samt avslår motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 10, 2001/02:Ub289 yrkande 1,

2001/02:Ub327 yrkandena 1–4 och 2001/02:Ub332

yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att en särskild lärarlegitimation skall

införas. Även godkända alternativa

lärarutbildningar, såsom utbildningen till

waldorflärare, skall kunna ge en lärarlegitimation.

Denna skall vara ett krav för att få undervisa vid

såväl kommunala som fristående skolor. Därmed kommer

man bort från de nackdelar som regeringens förslag

för med sig, nämligen att de som genomgått godkända

alternativa lärarutbildningar inte skall få

undervisa vid fristående skolor annat än i

undantagsfall. Enligt min mening vore det olyckligt

om en monopolsituation skulle uppstå för statliga

lärarutbildningar. Detta bör riksdagen – med bifall

till motion 2001/02:19 yrkande 12, delvis bifall

till motion 2001/02:Ub17 yrkande 2 och avslag på

motion 2001/02:Ub16 yrkande 10 – tillkännage för

regeringen som sin mening.

Enligt en undersökning som Fristkommittén gjorde och

som redovisades i kommitténs betänkande Fristående

gymnasieskolor – hot eller tillgång? (SOU 2001:12)

går eventuella överskott i fristående skolas

verksamhet redan i dag tillbaka till verksamheten.

Regeringen får det att framstå som om de fristående

skolornas största problem är att de har stora

vinster som de inte vet var de skall göra av. Det

verkliga problemet är i stället att skolorna inte

har tillräckliga buffertar för att klara oväntade

utgifter. Jag anser att det inte finns behov av

någon ny utredning om vinstutdelning i skolor. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Ub19 yrkande 13, bifaller delvis motion

2001/02:Ub291 yrkande 2 och avslår motion

2001/02:Ub291 yrkande 1.

Skolans roll i arbetet för att bryta segregationen

måste lyftas fram. Jag ställer mig bakom förslaget i

motioner att det i socialt utsatta bostadsområden

skall startas skolor som får en särskild profil som

kan locka till sig elever också från andra

bostadsområden, s.k. magnetskolor. En viktig

förutsättning är att skollagen ändras så att elever

får välja en skola även i en annan kommun. Vidare

skall det vara kommunernas skyldighet att ge skolor

i utsatta områden extra resurser för att hindra

utslagning av elever.

Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub222 yrkande 15,

2001/02:Sf400 yrkande 10, 2001/02:So637 yrkande 20

och 2001/02:Bo323 yrkande 6, bifaller delvis motion

2001/02:Ub332 yrkande 4 samt avslår motionerna

2001/02:Ub233 yrkande 10, 2001/02:Ub289 yrkande 1,

2001/02:

Ub327 yrkandena 1–4 och 2001/02:Ub332 yrkande 5.

8. Behörighet för waldorflärare,

m.m. (punkterna 7 och 24) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 7

och 24 borde ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 10

och 2001/02:Ub19 yrkande 12.

24. Riktlinjer för alla skolors ekonomiska

redovisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande

11.

Ställningstagande

Jag vill betona vikten av att regeringen skyndsamt

löser frågan om behörighet för lärare som genomgått

waldorflärarutbildning i Sverige. Enligt min mening

är det mycket angeläget att man även i

fortsättningen värnar om möjligheten till pedagogisk

mångfald inom skolväsendet. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 2

samt avslår motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 10 och

2001/02:Ub19 yrkande 12.

Jag anser att riktlinjer bör utarbetas för kommunala

skolors och fristående skolors ekonomiska

redovisning i syfte att få jämförbara redovisningar

för landets alla skolor. Skolverket bör få uppdraget

att sammanställa dessa kostnadsredovisningar för

hela landet. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 2001/02:Ub17 yrkande 11 tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Förklaring om rätt till bidrag,

m.m. (punkterna 9, 12, 13, 14, 15,

16, 17, 18 och 21) – s, v

av Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),

Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart

Gustavsson (v) och Agneta Lundberg (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 9,

12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 21 borde ha följande

lydelse:

9. Förklaring om rätt till bidrag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 10 a § andra stycket samt 9 kap. 6 § första

stycket, 6 a § första stycket, 8 § andra stycket

och 8 b § andra stycket. Därmed avslår riksdagen

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 7, 2001/02:Ub16

yrkande 4, 2001/02:Ub17 yrkande 3, 2001/02:Ub18

yrkande 6 i denna del, 2001/02:Ub19 yrkande 4,

2001/02:Ub221 yrkande 25, 2001/02:Ub222 yrkande

21, 2001/02:Ub291 yrkandena 3 och 4,

2001/02:Ub343, 2001/02:Ub511 yrkande 4 och

2001/02:A317 yrkande 14.

12. Yttranden till Skolverket över

ansökningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub17 yrkande 4.

13. Inrättande av en särskild nämnd för

fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 8, 2001/02:Ub16 yrkande 5, 2001/02:Ub17

yrkande 5, 2001/02:Ub18 yrkande 6 i denna del,

2001/02:Ub19 yrkande 1 och 2001/02:Ub511 yrkande

2.

14. Avgift för Skolverkets prövning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 16 d §. Därmed avslår riksdagen motion

2001/02:Ub17 yrkande 6.

15. Bidrag till fristående särskola samt

avdrag för kommunens skolpliktskostnader vid

bidrag till fristående grundskola respektive

särskola

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2 b

kap. 10 b och 10 c §§ samt 9 kap. 6 § tredje

stycket och 6 a § tredje stycket. Därmed avslår

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 9,

2001/02:Ub16 yrkande 2, 2001/02:Ub17 yrkande 7,

2001/02:Ub19 yrkande 10, 2001/02:Ub511 yrkande 3

och 2001/02:Ub547 yrkande 5.

16. Hänsyn vid bidragsgivningen till

hemkommunens ansvar för att bereda

gymnasieutbildning

Riksdagen godkänner vad som framförs i

reservation 9 om hemkommunens ansvar för att

bereda gymnasieutbildning. Därmed bifaller

riksdagen regeringens förslag i denna del och

avslår motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 10,

2001/02:Ub16 yrkande 6, 2001/02:Ub17 yrkande 8,

2001/02:

Ub18 yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande 8,

samtliga i denna del.

(under förutsättning av bifall till reservation

9 under punkt 16)

17. Bidragsprinciper för fristående

gymnasieskolor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 8 § fjärde stycket och 8 a §. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Ub17

yrkande 8 i denna del samt avslår motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16 yrkande 6,

2001/02:Ub18 yrkande 7, 2001/02:Ub19 yrkande 8,

samtliga i denna del, och 2001/02:Ub447 yrkande

21.

18. Redovisning av kostnader för olika

gymnasieprogram

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 7, 2001/02:Ub17 yrkande 9 och

2001/02:Ub19 yrkande 9.

21. Kommunal uppföljning och utvärdering av

fristående skolor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2

kap. 8 §, 2 b kap. 8 § samt 9 kap. 11 §, 12 §

första stycket, 13 § och 14 § första stycket.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del,

2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18 yrkande 8

och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

Ställningstagande

En väsentlig skillnad mellan kommunalt och enskilt

huvudmannaskap för skolan är att kommunen alltid har

det yttersta ansvaret för att erbjuda alla barn och

ungdomar i kommunen en god och likvärdig utbildning.

Enligt vår mening måste det därför finnas en sådan

balans mellan offentliga och fristående skolor i en

kommun att kommunen ges faktiska möjligheter att ta

sitt övergripande ansvar. Eleverna å sin sida måste

ha reella möjligheter att välja en kommunal skola. I

sammanhanget vill vi också erinra om att kommunen

har ett uppdrag att erbjuda ett allsidigt urval av

gymnasieutbildning, vilket självklart påverkas av

etableringarna av fristående skolor i kommunen eller

på näraliggande orter. Det är angeläget att

Skolverket vid sin bedömning har ett bra och

fullständigt beslutsunderlag. Vi ställer oss bakom

regeringens förslag om att förtydliga skollagens

bestämmelser i fråga om vilka kriterier som skall

beaktas vid Skolverkets prövning av huruvida en

fristående skola skall förklaras berättigad till

bidrag. Av lagtexten skall framgå dels att en

helhetsbedömning skall göras, dels att skolans

storlek och geografiska läge samt – för vissa

skolformer – utbildningens innehåll är exempel på

faktorer som skall beaktas vid bedömningen av om den

fristående skolans verksamhet skulle innebära

påtagliga negativa följder för skolväsendet i

lägeskommunen och – för vissa skolformer – i

närliggande kommuner.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 2 b kap. 10 a § andra stycket samt 9 kap. 6 §

första stycket, 6 a § första stycket, 8 § andra

stycket och 8 b § andra stycket. Därmed avslår

riksdagen samtliga motionsyrkanden som rör

förklaring om rätt till bidrag.

Enligt vår mening är det en självklarhet att berörda

kommuner i ärenden om godkännande av eller

bidragsrätt för en fristående skola skall bidra med

ett fullgott underlag för Skolverkets beslut.

Regeringen har aviserat att i förordningen om

fristående skolor skall införas bestämmelser om att

en kommun i yttrande till Skolverket skall bifoga en

konsekvensbeskrivning. Vi förutsätter att verket är

kompetent att bedöma vilket administrativt stöd

kommunerna kan behöva för att en fullgod sådan

beskrivning också inkommer till verket. Något

särskilt uppdrag till Skolverket att utarbeta

anvisningar för utformningen av kommunernas

konsekvensbeskrivningar eller för fristående skolors

ansökan om bidragsrätt anser vi inte behövs. Motion

2001/02:Ub17 yrkande 4 bör avslås med det anförda.

Antalet fristående skolor fortsätter att växa,

samtidigt som elevkullarna minskar. Frågan om

påtagliga negativa följder för skolväsendet i en

kommun och i vissa fall närliggande kommuner på

grund av etablering av en fristående skola kommer

därmed allt oftare att aktualiseras. Regeringen

aviserar att en särskild nämnd för fristående skolor

skall inrättas vid Skolverket med företrädare för

den statliga sektorn, kommunsektorn och fristående

skolor. I likhet med regeringen bedömer vi att det

finns skäl att bredda Skolverkets kompetens vid

handläggning av ärenden om godkännande och rätt till

bidrag genom att ta till vara den erfarenhet som

finns inom kommuner och fristående skolor. Vi vill i

sammanhanget erinra om att regeringen beslutar om

organisationen av sina myndigheter. Vi anser därför

att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden om

att den särskilda nämnden inte skall inrättas.

Regeringen redovisar i propositionen att ett stort

antal fristående skolor inte kommer i gång som

planerat, vilket tyder på bristfällig eller

orealistisk planering från de blivande huvudmännen.

Vi delar regeringens uppfattning att en särskild

avgift för Skolverkets prövning bör införas i syfte

att bidra till finansieringen av statens

merkostnader för prövningen av ansökningar samt för

att begränsa mängden mindre seriösa ansökningar.

Genom en ny bestämmelse i skollagen bör regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer få

bemyndigande att meddela föreskrifter om en sådan

avgift.

Enligt vår mening bör riksdagen anta regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 16 d § och därmed avslå motion

2001/02:Ub17 yrkande 6.

Vi tillstyrker regeringens förslag att bidrag till

en fristående särskola skall lämnas av hemkommunen

för varje elev som genomgår utbildning i skolan

efter samma grunder som kommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till de egna särskolorna.

Vi tillstyrker också regeringens förslag att

reglerna om bidrag till fristående grundskolor och

särskolor skall kompletteras med en bestämmelse som

anger att en kommun skall ta hänsyn även till det

kommunala ansvaret för att bereda utbildning, dvs.

skolpliktskostnaden, vid beräkningen av det bidrag

som kommunen skall betala för en elev i sådana

skolor. Som vi framhållit i det föregående har

kommunen det yttersta ansvaret för att vid varje

tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar en god

utbildning. Ett sådant ansvar kan inte läggas på

enskilda skolhuvudmän. En kommun måste därför alltid

ha ett visst utrymme reserverat för elevökningar i

samband med skolstarten för nybörjare, men även för

andra elever som flyttar till kommunen. En kommun

måste också kunna erbjuda plats i sina skolor när en

fristående skola inte kan starta sin verksamhet som

planerat eller när en fristående skola upphör. Den

beredskap och överkapacitet som en kommun därmed har

kan medföra högre kostnader per elev. Kommunerna kan

inte, till skillnad från fristående skolor, optimera

sin skolorganisation för att begränsa kostnaderna.

Vi delar regeringens uppfattning att sådana

skolpliktskostnader inte skall inkluderas i

grunderna för bidraget per elev i fristående

grundskolor och särskolor.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 2 b kap. 10 b och 10 c §§ samt 9 kap. 6 §

tredje stycket och 6 a § tredje stycket. Därmed

avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 9,

2001/02:Ub16 yrkande 2, 2001/02:Ub17 yrkande 7,

2001/02:Ub19 yrkande 10, 2001/02:Ub511 yrkande 3 och

2001/02:Ub547 yrkande 5.

Regeringen föreslår att en bestämmelse om hänsyn vid

bidragsgivningen till hemkommunens ansvar för att

bereda gymnasieutbildning skall införas. Med samma

motivering som den vi angett i fråga om motsvarande

bestämmelse för den obligatoriska skolan tillstyrker

vi regeringens förslag. En kommun är skyldig att

erbjuda utbildning på gymnasieskolans nationella

program för samtliga ungdomar i kommunen som är

berättigade till sådan utbildning. Kommunen kan inte

på samma sätt som en fristående gymnasieskola

optimera sin skolorganisation genom att endast

anordna ett fåtal program och ta in det antal elever

som ger helt fyllda undervisningsgrupper. De

kostnader kommunen har med anledning av detta ansvar

för att bereda gymnasieutbildning hänför sig dels

till merkostnader för utbildningen på de olika

programmen, dels till kostnader för central

administration och förvaltning. Vi menar, i likhet

med regeringen, att dessa kostnader inte skall

inkluderas i bidragsunderlaget för fristående

gymnasieskolor.

Enligt vår mening bör riksdagen godkänna vad vi

här har anfört om hemkommunens ansvar för att bereda

gymnasieutbildning. Därmed bifaller riksdagen

regeringens förslag i denna del och avslår

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16

yrkande 6, 2001/02:Ub17 yrkande 8, 2001/02:

Ub18 yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga

i denna del.

Vi ställer oss till alla delar bakom regeringens

förslag till bidragsprinciper för fristående

gymnasieskolor. Det nya bidragssystemet bör, bättre

än vad riksprislistan gjort, kunna garantera att

likvärdiga och rättvisa ekonomiska villkor skall

gälla för kommunala och fristående skolor.

Under förutsättning av bifall till reservation 9

under punkt 16 – där vi tillstyrker regeringens

förslag om att hänsyn skall tas till kommunens

ansvar för att bereda gymnasieutbildning vid

bestämmande av bidrag till en fristående

gymnasieskola – anser vi att riksdagen bör anta

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8 § fjärde stycket

och 8 a §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Ub17 yrkande 8 i denna del samt avslår

motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16

yrkande 6, 2001/02:Ub18 yrkande 7, 2001/02:Ub19

yrkande 8, samtliga i denna del, och 2001/02:Ub447

yrkande 21.

Vi konstaterar att arbete med insamling och

sammanställning av kommunernas kostnader för skolan

pågår inom Skolverket. Verket avses få som

myndighetsuppgift att fastställa vilka belopp som i

sista hand skall utgå till fristående

gymnasieskolor. Vi utgår från att dessa kommer att

grundas på tydliga redovisningar för kommunernas

skolkostnader. Riksdagen bör enligt vår mening avslå

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 7, 2001/02:Ub17

yrkande 9 och 2001/02:Ub19 yrkande 9.

Ett växande antal fristående skolor som uteslutande

står under statlig kontroll medför att kommunernas

ansvar för skolväsendet i kommunen begränsas. Vi

instämmer med regeringen i att det är rimligt att

kommunen skall ha möjlighet att bedöma kvaliteten i

all den skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar

i kommunen och som finansieras med offentliga medel.

Den kommunala uppföljningen och utvärderingen av

fristående skolor bör alltså stärkas. Vi tillstyrker

regeringens förslag att en kommun skall vara skyldig

att inkludera fristående skolor i den uppföljning

och utvärdering som kommunen gör av sina egna

skolor. Det innebär att kommunen måste ha insyn i

verksamheten hos en fristående skola som får

offentligt bidrag. Det innebär också att den

fristående skolan blir skyldig att delta i kommunens

uppföljning och utvärdering.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 2 kap. 8 §, 2 b kap. 8 §

samt 9 kap. 11 §, 12 § första stycket, 13 § och 14 §

första stycket. Därmed avslår riksdagen motionerna

2001/02:Ub15 yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande 8 i

denna del, 2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18

yrkande 8 och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

10. Statlig tillsyn av fristående

skolor (punkt 20) – c, fp

av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Statlig tillsyn av fristående skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub16

yrkande 8 i denna del och 2001/02:Ub19 yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Skolverket även

fortsättningsvis skall svara för tillsynen av

fristående skolor. Enligt vår mening bör ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut inrättas för

den statliga tillsynen. Dess uppgift bör vara att

svara för utvärdering och tillsyn av såväl kommunala

som fristående skolor. Skolverkets uppdrag att både

stödja och granska skolväsendet innebär att verket

också granskar sig självt. Så skall inte tillsynen

vara uppbyggd. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del och

2001/02:Ub19 yrkande 6.

11. Skyldighet att lämna ekonomisk

redovisning till kommunen (punkt 23)

– m, fp

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

23. Skyldighet att lämna ekonomisk

redovisning till kommunen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub19 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi motsätter oss att en fristående skola skall

tvingas att lämna en årlig ekonomisk redovisning

till den kommun där skolan är belägen, vilket

regeringen aviserat i propositionen. Att kommunen

som driver konkurrerande skolverksamhet skall få en

sådan insyn i ekonomin anser vi vara helt felaktigt.

Däremot ter det sig naturligt att en årlig ekonomisk

redovisning ges in till Skolverket. I verkets

tillsyn skall ingå att kontrollera att den

fristående skolans ekonomi medger en stabil

verksamhet. Denna tillsyn får inte skötas av

kommunerna och dess syfte skall inte vara att

granska hur ett eventuellt överskott disponeras. Vad

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionsyrkandet i ärendet.

12. Riksrekrytering till

gymnasieskolan, m.m. (punkterna 27

och 32) – m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 27

och 32 borde ha följande lydelse:

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan

m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15

yrkande 13, 2001/02:Ub233 yrkande 23,

2001/02:Ub447 yrkande 23 och 2001/02:Ub483

yrkande 5, bifaller delvis motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 26 och 2001/02:Ub345

yrkande 2 samt avslår motion 2001/02:

A317 yrkande 16.

32. Fristående skolor inom

vuxenutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 10, 2001/02:Ub221 yrkande 23,

2001/02:Ub285 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub547

yrkande 4 och 2001/02:Ub549 yrkande 5.

Ställningstagande

I frågan om riksrekrytering till gymnasieskolan är

vår bestämda uppfattning den att elevers rätt att

välja en fristående gymnasieskola skall behållas,

oavsett i vilken kommun skolan ligger. I stället för

att inskränka valfriheten med hänvisning till vad

som gäller för kommunala gymnasieskolor bör

politiken gå i motsatt riktning, dvs. möjligheter

bör öppnas för eleverna att också söka

gymnasieutbildning i kommunala skolor utanför

hemkommunen. Det är enligt vår mening orimligt med

en ordning som medför att tur eller elevens

bostadsadress är avgörande för antagning till en

gymnasieskola. Ett fritt val av program eller

inriktning inom gymnasieskolan bör tillåtas såväl

inom en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen

bör ändras så att en elevs hemkommun blir skyldig

att betala ersättning för elevens gymnasieutbildning

i annan kommun, också om utbildningen erbjuds i

hemkommunen.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 13,

2001/02:Ub233 yrkande 23, 2001/02:Ub447 yrkande 23

och 2001/02:Ub483 yrkande 5, bifaller delvis

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 26 och

2001/02:Ub345 yrkande 2 samt avslår motion

2001/02:A317 yrkande 16.

Valet att studera som vuxen måste utgå från

individen. Om en person väljer komvux, folkhögskola,

studieförbund eller en privat utbildning inom eller

utom den egna kommunen må vara hans eller hennes

ensak. Vi anser därför att fristående skolor inom

vuxenutbildningen skall få etableras, med regler som

motsvarar dem som gäller för de fristående grund-

och gymnasieskolorna. Därmed kommer man också ifrån

den egendomliga situation som råder i dag att det är

en kommunal rektor som skall utfärda

betygsdokumenten, även när det är lärare hos en

annan anordnare som har undervisat och examinerat

eleven. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandena i ärendet tillkännage

för regeringen som sin mening.

13. Riksrekrytering till

gymnasieskolan, m.m. (punkterna 27

och 29) – v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 27

och 29 borde ha följande lydelse:

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan

m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 16

samt avslår motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 13,

2001/02:Ub221 yrkande 26, 2001/02:Ub233 yrkande

23, 2001/02:Ub345 yrkande 2, 2001/02:Ub447

yrkande 23 och 2001/02:Ub483 yrkande 5.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 15

samt avslår motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 2,

2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub332 yrkande 7,

2001/02:Ub345 yrkande 1, 2001/02:So501 yrkande 2

och 2001/02:So637 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill i anslutning till pågående överväganden om

riksrekrytering till gymnasieskolan framföra vår

uppfattning att en närhetsgaranti skall införas inom

gymnasieskolan. Kommunen skall garantera att alla

elever som söker till ett nationellt program erbjuds

plats i närmaste gymnasieskola som har det sökta

programmet, så långt platserna räcker. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 2001/02:A317

yrkande 16 tillkännage för regeringen som sin

mening. Övriga motionsyrkanden i frågan om

riksrekrytering bör avslås.

Var man går i skola är hårt knutet till

klassbakgrund och etnisk bakgrund. Det fria

skolvalet förstärker den redan rådande

segregationen. Huvudregeln bör därför vara att

eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt

närhetsprincipen. Föräldrar och elever bör dock ges

möjlighet att komma in med alternativa önskemål, som

bör tillgodoses så långt det är möjligt. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:A317 yrkande 15 och avslår övriga

motionsyrkanden i ärendet.

14. Elevantal vid start av

fristående skola (punkt 34) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

34. Elevantal vid start av fristående skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub18

yrkande 2, 2001/02:Ub547 yrkande 2 och

2001/02:N265 yrkande 14.

Ställningstagande

Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på

grund av vikande elevunderlag, vilket kan medföra

att barnen får lång resväg till närmaste

tätortsskola. Ett bättre alternativ än nedläggning

kan vara att starta en fristående skola, t.ex. i

form av ett föräldrakooperativ. Genom lokalt

engagemang och okonventionella lösningar kan

byskolan räddas kvar trots lågt elevantal. Vi anser

därför att dispens från skollagens regler om visst

minsta elevantal för godkännande av fristående

grundskola alltid skall medges för att ge reella

möjligheter att starta fristående skolor i

glesbygdsområden. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionsyrkandena i ärendet.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Behörighet för waldorflärare m.m.

(punkt 7) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling

Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Anders Sjölund (m).

När det gäller huvudmannens skyldighet att använda

lärare med för verksamheten adekvat utbildning är

vår grundinställning att samma regler skall gälla

oavsett om skolan drivs av kommunen eller är

fristående. Vi är överens med de andra borgerliga

partierna om vikten av att waldorflärarutbildningen

vid Rudolf Steinerhögskolan blir erkänd och får

statlig finansiering. Det finns en gemensam

borgerlig reservation om detta i utskottets

budgetbetänkande (2001/02:UbU1).

2. Förklaring om rätt till bidrag

(punkt 9) – v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

För att kunna utveckla demokratin och motverka

intolerans och fördomar är det viktigt att skapa

mötesplatser för människor med olika social och

etnisk bakgrund. Skolan skall vara en sådan

mötesplats. Därför innebär skolor på religiös eller

etnisk grund en form av uppdelning som är negativ.

Vidare menar vi att i princip skall en fristående

skola endast vara berättigad till bidrag om den

innebär ett pedagogiskt tillskott till den kommunala

skolan.

3. Statlig tillsyn av fristående

skolor (punkt 20) – m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Tillsyn av att fristående skolor efterlever de

regler som gäller för skolverksamheten skall enligt

vår mening även i fortsättningen ligga på

Skolverket. Vi anser att det dessutom är viktigt att

utveckla en oberoende utvärdering av skolornas

verksamhet. För detta behövs det ett

kvalitetsinstitut som har en mer självständig

ställning och kan svara för en fristående

kvalitetsuppföljning. I utskottets budgetbetänkande

finns en reservation i denna fråga (bet. 2001/02:

UbU1).

4. Införandet av en nationell

skolpeng (punkt 30) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Kommunaliseringen av skolväsendet har inte varit

lyckad. Fler hierarkier har införts och den

pedagogiska professionens inflytande har minskat

till förmån för kommunalpolitikers och

kommunaltjänstemäns. Likvärdigheten i fråga om

ekonomiska resurser och kvalitetsarbete har inte

kunnat upprätthållas. Dessutom är det svårt att

utveckla verklig valfrihet i ett system där olika

kommuner har olika ersättningssystem. Folkpartiet

anser att valfrihet skall finnas mellan kommunala

skolor, fristående skolor och skolor i annan kommun.

En sådan valfrihet förutsätter en skolpeng som

följer eleven.

Folkpartiet röstade emot kommunaliseringen av

skolan. Nu har så många år gått att man kan se de

negativa konsekvenserna av kommunaliseringen. Enligt

Folkpartiet borde staten överta det ekonomiska

ansvaret för skolans pedagogiska verksamhet. En

nationell skolpeng skall utvecklas, som garanterar

likvärdighet, lärarnas professionalitet och elevers

och föräldrars valfrihet. En sådan skolpeng måste

konstrueras efter principen att resurser skall

fördelas efter behov. Elever med annat modersmål,

skolor med sociala utmaningar, funktionshindrade

elever m.fl. måste tillförsäkras större resurser.

Jag avstår från att reservera mig i detta

betänkande. Folkpartiet arbetar för närvarande med

en modell för nationell skolpeng och återkommer med

förslag till riksdagen om nya finansieringsformer

för skolan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:35 Fristående skolor föreslår

regeringen att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Följdmotioner

2001/02:Ub12 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen beslutar att avslå proposition 2001/02:35

Fristående skolor.

2001/02:Ub13 av Jeppe Johnsson och Lars Björkman

(m):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:35 Fristående

skolor i dess helhet.

2001/02:Ub14 av Roy Hansson och Björn Leivik (m):

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition

2001/02:35 Fristående skolor.

2001/02:Ub15 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i

proposition 2001/02:35 Fristående skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om frivilliga

avgifter och föräldrainsatser i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser för

elever med behov av särskilt stöd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarkompetens och

pedagogiskt ansvar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolor

och undervisning på entreprenad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för

godkännande av och förklaring om rätt till bidrag

för fristående skolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att godkännande av

fristående skolor och förklaring av bidrag skall

göras av Skolverket.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidragsprinciper

för fristående grundskolor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidragsprinciper

för fristående gymnasieskolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsyn,

uppföljning och utvärdering.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

gymnasieskolors möjlighet att erbjuda undervisning

inom ramen för IP-programmet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksrekrytering

till gymnasieskolan.

2001/02:Ub16 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att anmälnings-

och köavgifter som enbart handlar om direkta

administrationskostnader bör vara möjliga för

fristående skolor att ta ut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en tydlig

redovisning av hur ersättningen till fristående

skolor skall kunna minskas med hänvisning till

skolpliktskostnaderna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge fristående

skolor möjlighet att ta emot elever med behov av

särskilt stöd på samma villkor som en kommunal

skola.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag till

förändring i skollagen avseende grunderna för

bedömning om ett beslut om bidragsrätt för

fristående skolor.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om en

särskild nämnd inom Skolverket som skall inrättas

för att besluta i ärenden om godkännande av och

bidrag till fristående skolor.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag till ny

beräkningsmodell för bidrag till fristående

gymnasieskolor.

7. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om

principer för att beräkna ersättning till en

fristående gymnasieskola.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett

nationellt kvalitetsinstitut med uppgift att vara

ansvarigt för utvärdering och uppföljning för

såväl kommunala som fristående skolor.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att

inrätta det individuella programmet vid fristående

gymnasieskolor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kontrollstation

för att se om förändringarna av behörighetskrav på

lärare fungerar som det var tänkt.

2001/02:Ub17 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

rätt till bidrag från kommunen för åtagande att

hantera ansökningar och antagning till skolan.

2. Riksdagen godkänner vad som anförs i motionen om

tillämpningen av den i avsnitt 6.2 i propositionen

föreslagna ändringen i skollagen rörande lärares

behörighet och anställningsvillkor.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag (i avsnitt

6.3) om ändring i skollagen såvitt gäller

Skolverkets prövning av bidragsrätt till

fristående grundskola eller särskola samt till

fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att regeringen

bör ge Skolverket i uppdrag att utarbeta och ge

anvisningar för utformningen av fristående skolors

ansökan om bidragsrätt och kommunernas

konsekvensbeskrivningar med anledning av ansökan

om bidragsrätt, i syfte att förbättra underlaget

för Skolverkets beslut i berörda ärenden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en särskild nämnd inte bör inrättas vid

Skolverket (avsnitt 7.2) enligt vad i motionen

anförs.

6. Riksdagen avslår förslaget om införande av avgift

för Skolverkets prövning av fristående skolors

ansökningar om godkännande och bidragsrätt

(avsnitt 7.3).

7. Riksdagen avslår förslaget om tillägg i skollagen

om hur bidraget till fristående grundskolor och

särskolor skall bestämmas med hänsyn till

kommunens ansvar, enligt vad som anförs i motionen

i denna del (avsnitt 8.1).

8. Riksdagen avslår, med hänvisning till vad som

anförs i motionen i denna del, förslaget om

tillägg i skollagen om hur bidraget till

fristående gymnasieskolor skall bestämmas med

hänsyn till kommunens ansvar (avsnitt 8.2.1).

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utarbetande av ett

enhetligt redovisningssystem för kostnader vid

olika program vid kommunala gymnasieskolor och att

Skolverket skall sammanställa och redovisa

kostnader enligt detta system för alla kommunala

gymnasieskolors program samt att denna

sammanställning skall utformas så att den utgör

ett bra och lätt åtkomligt underlag för fristående

gymnasieskolors fakturering till elevernas

hemkommuner.

10. Riksdagen avslår förslaget om tillägg i

skollagen rörande kommuners skyldighet att följa

upp och utvärdera verksamheten vid fristående

skolor i kommunen (avsnitt 9.2).

11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om utarbetande av riktlinjer för

kommunala skolors och fristående skolors

ekonomiska redovisning i syfte att få jämförbara

redovisningar för landets alla skolor.

2001/02:Ub18 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i

proposition 2001/02:35 Fristående skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispens från

kravet på lägsta elevantal.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anmälnings- och

köavgifter för direkta administrativa kostnader.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om likvärdiga

förutsättningar angående mervärdesskatt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elever i behov av

särskilt stöd.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidrag till

fristående skolor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att invänta de

anförda utredningarna innan ett nytt förslag läggs

om bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppföljning

och utvärdering av fristående skolor skall utföras

av Skolverket, men att fristående skolor skall

erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och

utvärderingssystem.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

gymnasiers rätt att bedriva individuella program.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

rätt att bedriva vuxenutbildning.

2001/02:Ub19 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att en

särskild nämnd med bl.a. kommunala representanter

bör inrättas för att besluta om godkännanden av

och bidrag till fristående skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppföljning

och utvärdering av fristående skolor skall göras

på nationell nivå, men att fristående skolor skall

erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och

utvärderingssystem.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att en

fristående skola varje år måste skicka sin

kvalitetsredovisning till den kommun där skolan är

belägen.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att vidga

möjligheterna för Skolverket att inte bevilja

bidrag till en fristående skola.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

fristående skolor skall tvingas att lämna in

ekonomiska redovisningar till kommunen där skolan

är belägen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en nationell

skolinspektion skall inrättas, som skall svara för

utvärdering och tillsyn av såväl kommunala som

fristående skolor.

7. Riksdagen avslår regeringens förslag om ett

tillägg i skollagen innebärande att kommunerna

skall följa upp och utvärdera fristående skolors

verksamhet.

8. Riksdagen avslår regeringens förslag till

bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tydliga

redovisningar för kommunernas skolkostnader skall

utvecklas.

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en tydlig redovisning av i vilken

mån ersättningen till fristående grundskolor skall

kunna minskas med hänvisning till

skolpliktskostnaderna.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fristående

skolor skall ges möjlighet att anordna alla de

program som kommunala skolor kan anordna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

lärarlegitimation.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en utredning

om vinstutdelning i skolor är obehövlig.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att även

vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående

utbildningsenheter.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om underlättande av

etablering av fristående gymnasieskolor.

26. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1

skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig

att betala ersättning för elevs utbildning i annan

kommun också om utbildningen erbjuds av

hemkommunen.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om spjutspetsskolor

mot segregation.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att villkoren för

fristående skolor inte får försämras.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stimulera ett

aktivt val av skola.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors

självständighet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt att välja

gymnasieskola.

2001/02:Ub285 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolor

för vuxenstuderande med rätt att sätta betyg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge vuxenelever

rätt att välja utbildningsanordnare.

2001/02:Ub289 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om friskolornas

betydelse för utvecklingen av skolans

arbetsformer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att varje

skola bör ha rätt att anställa den person de

tycker är mest lämpad som lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillgången

till friskolor är bra för barn med särskilda

behov.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om dagens regler

för finansiering av friskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om momsreglerna

för friskolor.

2001/02:Ub291 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inte ett

enda barn kommer att gå ur skolan med bättre

kunskaper genom att friskolor förbjuds att göra

vinst.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att varje

friskola självständigt skall kunna besluta om vad

ett eventuellt överskott skall användas till.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inget barn

skall tvingas gå i en sämre skola för att

kommunala skolor skall skyddas från konkurrens.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att endast

utbildningens kvalitet och inte skolors huvudman

bör spela roll vid bedömningen av skolor.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

etableringsfrihet för förskolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reglerna för

betyg skall vara lika oavsett skolhuvudman.

2001/02:Ub327 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer

att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att om varje

skola finner sitt område att bli särskilt duktig

på kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet

att öka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skolors

profilering kan utgöra ett incitament för

vidareutbildning för lärare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

skolplacering av barn lika naturligt skall kunna

ske efter vilken pedagogisk inriktning som ligger

nära barnen som efter skolans geografiska närhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av

fritt skolval för att säkerställa

landsbygdsskolors överlevnad.

2001/02:Ub332 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en nationellt finansierad och

garanterad möjlighet att välja skola för alla

barn, i enlighet med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om de orimliga

skillnaderna i elevkostnader mellan landets

kommuner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att nationell

skolpeng garanterar barnen att deras skola får

tillräckliga resurser för att möta just deras

behov.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om det fria

skolvalets betydelse för skolan i socialt utsatta

områden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

segregationsproblemen i den kommunala skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skolpengen

bör kunna vara delbar mellan olika skolor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om barns och

föräldrars rätt att söka sig till goda skolor och

att välja bort dåliga skolor.

2001/02:Ub343 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att garantera ekonomisk

rättvisa åt friskolorna.

2001/02:Ub345 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om breddat begrepp av

basplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksintag för alla

gymnasieskolor.

2001/02:Ub368 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skydd för personal vid

fristående skolor.

2001/02:Ub406 av Sonja Fransson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att frågan om barns

rätt att välja skola uppmärksammas i samband med den

pågående översynen av skollagen.

2001/02:Ub413 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

som innebär att särskolebarn i friskola får behålla

rätten till skolskjuts.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rätten att

välja skola skall vara grundläggande och friskolor

skall ha samma ersättning som offentliga skolor.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fristående

gymnasieskolor ges rätt att anordna individuella

program.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever ges

valfrihet att söka gymnasieprogram eller enskilda

kurser utanför sin hemkommun.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevers rätt att

välja gymnasieskola.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för

fristående gymnasieskolor.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en särskild

översyn vad avser fristående skolors möjligheter

att köpa utbildningstjänster.

2001/02:Ub511 av Henrik Landerholm (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att huvudmannens

juridiska status (associationsform) inte heller i

framtiden skall påverka möjligheten att få

tillstånd och rätt till bidrag för fristående

skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avvisa idén om

en särskild nämnd under Skolverket för prövning av

nya ansökningar vad gäller tillstånd och rätt till

bidrag för fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för vilken

”skolpliktskostnad” som är rimlig för kommuner att

ta ut.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte skärpa

reglerna vad gäller tillstånd och rätt till bidrag

för fristående skolor.

2001/02:Ub547 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lika momsvillkor

för fristående skolor och kommunala skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dispens från

lägsta elevantal vid ansökan om att starta

friskola i glesbygdsområden skall vara möjlig.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

gymnasiers rätt att bedriva det individuella

programmet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att

starta fristående skolor för kommunal

vuxenutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för de

fristående skolorna.

2001/02:Ub548 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

förslag om ny lagstiftning som leder till

etableringsfrihet inom förskoleverksamheten.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om friskolor inom

vuxenutbildningen.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur

friskolereformen i kombination med en nationell

skolpeng ökar möjligheterna att bevara och

utveckla skolor i lands- och glesbygd.

2001/02:Sk426 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med förslag om att likställa den

offentliga skolan och friskolan vad gäller

skattefrihet för utbildning.

2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

alternativ barnomsorg och etableringsmöjligheter

för sådan.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans roll i

arbetet för att bryta segregationen.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om valfrihet inom

skolan.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad egenmakt för

människor i utsatta bostadsområden, exempelvis

invandrare, och inrättandet av s.k. magnetskolor.

2001/02:N224 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det fria

skolvalet.

2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om byskolans

betydelse och möjligheter till särskild dispens

från lägsta elevantal vid start av friskola i

glesbygdsområden.

2001/02:N313 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

stärka valfriheten i skolan, barnomsorgen och

vården.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fristående

skolor endast skall vara berättigade till bidrag i

de fall då de innebär ett pedagogiskt tillskott

till den kommunala skolan.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närhetsprincipen

inom grundskolan.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närhetsgaranti

inom gymnasieskolan.

2001/02:Bo323 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolan som murbräcka

mot segregation.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagna ändringar i

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 b kap.

10 b §

-----------------------------------------------------

Hemkommunen skall till en Hemkommunen skall till

fristående skola som en fristående skola som

motsvarar grundskolan motsvarar grundskolan

eller särskolan lämna eller särskolan lämna

bidrag för varje elev som bidrag för varje elev som

deltar i utbildningen. deltar i utbildningen.

Bidraget skall bestämmas Bidraget skall bestämmas

efter samma grunder som med hänsyn till skolans

kommunen tillämpar vid åtagande och elevens

fördelning av resurser behov efter samma grunder

till den egna som kommunen tillämpar

förskoleklassen. När vid fördelning av

bidraget bestäms skall resurser till den egna

hänsyn tas till skolans förskoleklassen.

åtagande och elevens

behov samt kommunens

ansvar för att bereda

utbildning i

förskoleklass åt samtliga

barn i kommunen som har

rätt till sådan.

-----------------------------------------------------

Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för

den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i

veckan eller 525 timmar om året eller för elev som

tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex

år. Har en elev ett omfattande behov av särskilt

stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för

det särskilda stödet, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Om bidraget avser en asylsökande elev eller en

annan elev som vistas i Sverige under liknande

omständigheter, skall kommunen i stället för vad som

anges i första stycket betala det belopp som

regeringen har föreskrivit.

-----------------------------------------------------

9 kap.

6 a §

-----------------------------------------------------

En godkänd fristående En godkänd fristående

skola som motsvarar skola som motsvarar

särskolan skall av särskolan skall av

Statens skolverk Statens skolverk

förklaras berättigad till förklaras berättigad till

sådant bidrag som avses i sådant bidrag som avses i

tredje stycket. tredje stycket.

Förklaring skall dock Förklaring skall dock

inte lämnas, om skolans inte lämnas, om skolans

verksamhet vid en verksamhet skulle

helhetsbedömning, varvid innebära påtagliga

bl.a. skolans storlek och negativa följder för

geografiska läge skall skolväsendet i den kommun

beaktas, skulle innebära där skolan är belägen

påtagliga negativa eller skolan tar ut

följder för skolväsendet avgifter i strid med 7 §.

i den kommun där skolan

är belägen eller skolan

tar ut avgifter i strid

med 7 §.

-----------------------------------------------------

För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag

gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före

den 1 april kalenderåret innan skolan startar.

Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för

utbildning för vissa årskurser och ansöker om att

bli godkänd för ytterligare årskurser.

-----------------------------------------------------

För varje elev som För varje elev som

genomgår utbildning genomgår utbildning

motsvarande den som ges i motsvarande den som ges i

särskolan lämnas bidrag särskolan lämnas bidrag

av hemkommunen. Bidraget av hemkommunen. Bidraget

skall bestämmas efter skall bestämmas med

samma grunder som hänsyn till skolans

kommunen tillämpar vid åtagande och elevens

fördelning av resurser behov efter samma grunder

till de egna särskolorna. som kommunen tillämpar

När bidraget bestäms vid fördelning av

skall hänsyn tas till resurser till de egna

skolans åtagande och särskolorna. Om en elev

elevens behov samt har ett omfattande behov

kommunens ansvar för att av särskilt stöd, är

bereda särskoleutbildning kommunen inte skyldig att

åt samtliga barn i lämna bidrag för det

kommunen som har rätt särskilda stödet, om

till sådan. Om en elev betydande organisatoriska

har ett omfattande behov eller ekonomiska

av särskilt stöd, är svårigheter uppstår för

kommunen inte skyldig att kommunen.

lämna bidrag för det

särskilda stödet, om

betydande organisatoriska

eller ekonomiska

svårigheter uppstår för

kommunen.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första–tredje styckena gäller inte de

fristående skolor för vilka huvudmannen skriftligen

har avstått från medelstilldelning. Om bidraget

avser en asylsökande elev eller en annan elev som

vistas i Sverige under liknande omständigheter,

skall kommunen i stället för vad som anges i tredje

stycket betala det belopp som regeringen har

föreskrivit.

-----------------------------------------------------

8 a §

-----------------------------------------------------

För varje elev som genomgår sådan utbildning som

avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens

skyldighet gäller endast utbildning för sådana

elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda

gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen

började.

-----------------------------------------------------

Om utbildningen i Om utbildningen i

bidragshänseende har bidragshänseende har

hänförts till ett sådant hänförts till ett sådant

nationellt program som nationellt program som

elevens hemkommun elevens hemkommun

anordnar, skall bidraget anordnar, skall bidraget

bestämmas efter samma bestämmas efter samma

grunder som kommunen grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning tillämpar vid fördelning

av resurser till det av resurser till det

programmet i de egna programmet i de egna

gymnasieskolorna. När gymnasieskolorna. När

bidraget bestäms skall bidraget bestäms skall

hänsyn tas till den hänsyn tas till den

fristående skolans fristående skolans

åtagande och elevens åtagande och elevens

behov samt kommunens behov. Om en elev har ett

ansvar för att bereda omfattande behov av

gymnasieutbildning åt särskilt stöd, är

samtliga ungdomar i kommunen inte skyldig att

kommunen som har rätt lämna bidrag för det

till sådan. Om en elev särskilda stödet, om

har ett omfattande behov betydande organisatoriska

av särskilt stöd, är eller ekonomiska

kommunen inte skyldig att svårigheter uppstår för

lämna bidrag för det kommunen.

särskilda stödet, om

betydande organisatoriska

eller ekonomiska

svårigheter uppstår för Om elevens hemkommun

kommunen. inte anordnar ett sådant

program som avses i andra

Om elevens hemkommun stycket, men den kommun

inte anordnar ett sådant där den fristående skolan

program som avses i andra är belägen

stycket, men den kommun (lägeskommunen) gör det,

där den fristående skolan skall bidraget bestämmas

är belägen efter samma grunder som

(lägeskommunen) gör det, lägeskommunen tillämpar

skall bidraget bestämmas vid fördelning av

efter samma grunder som resurser till det

lägeskommunen tillämpar programmet i

vid fördelning av lägeskommunens gym-

resurser till det nasieskolor. Hemkommunen

programmet i skall ta hänsyn till den

lägeskommunens gym- fristående skolans

nasieskolor. Hemkommunen åtagande och elevens

skall ta hänsyn till den behov. Om en elev har ett

fristående skolans omfattande behov av

åtagande och elevens särskilt stöd, är

behov samt hemkommunens kommunen inte skyldig att

ansvar för att bereda lämna bidrag för det

gymnasieutbildning åt särskilda stödet, om

samtliga ungdomar i betydande organisatoriska

kommunen som har rätt eller ekonomiska

till sådan. Om en elev svårigheter uppstår för

har ett omfattande behov kommunen.

av särskilt stöd, är

kommunen inte skyldig att

lämna bidrag för det

särskilda stödet, om

betydande organisatoriska

eller ekonomiska

svårigheter uppstår för

kommunen.

-----------------------------------------------------

I andra fall än som avses i andra och tredje

styckena, skall elevens hemkommun betala det belopp

som regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett

omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen

därutöver lämna ett extra bidrag. Kommunen är dock

inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för kommunen.

-----------------------------------------------------

Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan

gäller inte, om statsbidrag lämnas för en

utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en

asylsökande elev eller en annan elev som vistas i

Sverige under liknande omständigheter, skall

kommunen i stället för vad som anges i andra–fjärde

styckena betala det belopp som regeringen har

föreskrivit särskilt.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------