Bet. 2001/02:UBU8

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU8

Individuella program i gymnasieskolan för ungdomarmed svåra rörelsehinder

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag i proposition 2001/02:61 om att individuella

program skall få anordnas vid den utbildning i

gymnasieskolan som är speciellt anpassad för

ungdomar med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad

gymnasieutbildning).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivering som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Individuella program i gymnasieskolan för

ungdomar med svåra rörelsehinder

Riksdagen antar regeringens förslag (bilaga 2)

till lag om ändring i skollagen (1985:1100) med den

ändringen att 5 kap. 28 § skall ha den lydelse som

redovisas i bilaga 3 som Utskottets förslag.

Stockholm den 5 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),

Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),

Per Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m) och Kalle Larsson (v).

2001/02

UbU8

Redogörelse för ärendet

Bestämmelser om att svårt rörelsehindrade ungdomar

efter fullgjord skolplikt skulle få särskilt

anpassad gymnasieutbildning vid riksrekryterande,

kommunala gymnasieskolor infördes i skollagen efter

förslag i proposition 1989/90:92, som behandlades av

socialutskottet (bet. 1989/90:SoU20, rskr. 271). De

nya bestämmelserna tillämpades första gången inför

höstterminen 1991. Vid denna tidpunkt var

gymnasieskolan indelad i linjer (två- och treåriga

samt en fyraårig linje).

Efter förslag våren 1991 i propositionen Växa med

kunskaper (prop. 1990/91:85), som behandlades av

utbildningsutskottet (bet. 1990/91:UbU16, rskr.

356), reformerades gymnasieskolan och linjerna

ersattes av program. De tidigare linjerna motsvaras

närmast av nationella program. Vid sidan av sådana

finns i gymnasieskolan individuella program, och

numera också specialutformade program.

Bestämmelserna om särskilt anpassad

gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

ungdomar överflyttades till ny plats i skollagen,

och därvid tillfogades i den berörda paragrafen att

det rörde sig om nationella program.

Våren 1994 lade regeringen fram en proposition om

vissa ändringar i skollagen (prop. 1993/94:242). Där

kommenterade regeringen ett förslag från Nämnden för

Rh-anpassad gymnasieutbildning att Rh-anpassad

gymnasieutbildning även skulle få ges på

individuella program och att elever från särskolan

skulle kunna tas in till ett sådant program.

Regeringen var inte beredd att följa förslaget. Med

anledning av några motionsyrkanden gjorde riksdagen

ett tillkännagivande att regeringen borde överväga

möjligheten att ändra utbildningsutbudet i Rh-

anpassad gymnasieutbildning till att omfatta även

individuella program (bet. 1993/94:UbU20, rskr.

421).

Regeringen återkom till frågan i

budgetpropositionen i januari 1995 (prop.

1994/95:100 bil. 9). Enligt regeringen fanns det,

med den möjlighet som ges att specialanpassa

utbildning på nationella program vid Rh-anpassad

gymnasieutbildning, inte några pedagogiska skäl att

införa individuella program där. Regeringen ansåg

det inte heller lämpligt att elever som fullgjort

sin skolplikt i särskolan skulle få rätt att antas

till Rh-anpassad gymnasieutbildning. Därför

omformulerades 5 kap. 28 § skollagen, så att det

anges att Rh-anpassad gymnasieutbildning är avsedd

att genomgås efter avslutad grundskoleutbildning

eller motsvarande. Tidigare var formuleringen efter

fullgjord skolplikt, vilket inkluderade elever som

fullgjort skolplikten i särskolan. Eftersom dessa

elever inte är behöriga till nationella program,

stod de likväl även tidigare utanför Rh-gymnasierna.

I december 1995 tillkallades en utredning med

uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och

omvårdnad i anslutning till utbildning av

funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat,

kommun och landsting samt vem som skall finansiera

verksamheten (dir. 1995:134). Kommittén antog namnet

Funkis.

I november 1996 avlämnade Funkis delbetänkandet

Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med

funktionshinder (SOU 1996:167). Där tog utredningen

bl.a. upp gymnasieutbildningen för svårt

rörelsehindrade ungdomar. Delbetänkandet

remissbehandlades. I sitt slutbetänkande FUNKIS -

funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)

framförde utredningen beträffande

gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

ungdomar i huvudsak samma förslag som den hade lagt

fram i delbetänkandet. De innebar bl.a. att den Rh-

anpassade gymnasieutbildningen skulle kunna erbjuda

alla typer av program, dock endast för elever som

fullgjort skolplikten i grundskolan. Utredningen

ansåg inte att elever som fullgjort skolplikten i

särskolan skulle tillhöra Rh-gymnasiernas

personkrets.

Regeringen lade i propositionen Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

(prop. 1998/99:105) fram förslag om att den

riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt

rörelsehindrade ungdomar skulle kunna omfatta inte

bara nationella utan också specialutformade program.

Däremot följde regeringen då inte Funkis förslag att

den Rh-anpassade gymnasieutbildningen även skulle

erbjuda individuella program.

Vid varje riksmöte under den nu pågående

mandatperioden har motioner väckts av ledamöter ur

olika partier om att individuella program skall

kunna anordnas inom Rh-anpassad gymnasieutbildning.

Sex motionsyrkanden (kd, fp, m och s) som väcktes

under allmänna motionstiden 2001 avslogs i december

samma år med hänvisning till den proposition som

behandlas i detta betänkande, och som vid tidpunkten

för utskottets behandling av motionerna var

aviserad (bet. 2001/02:UbU1).

Regeringen lade i november 2001 fram proposition

2001/02:61 Individuella program i gymnasieskolan för

ungdomar med svåra rörelsehinder.

Utskottets överväganden

Individuella program i

gymnasieskolan för ungdomar med

svåra rörelsehinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen. Därmed öppnas

möjlighet att vid Rh-anpassad

gymnasieutbildning ta in elever som avslutat

grundskoleutbildning även till individuella

program.

Gällande

bestämmelser

I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att

ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att

få utbildning på ett nationellt eller

specialutformat program på en gymnasieskola med Rh-

anpassad utbildning.

För alla ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning men inte är behöriga till ett

nationellt eller specialutformat program i

gymnasieskolan är hemkommunen skyldig att erbjuda

utbildning på individuellt program (5 kap. 13 §

skollagen).

Propositionen

Regeringen föreslår att individuella program skall

få anordnas vid Rh-anpassad gymnasieutbildning.

Därför föreslås ändringar i 5 kap. 27 och 28 §§

skollagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

maj 2002 och tillämpas första gången vid intagning

till läsåret 2002/03. För tillträde till

individuella program vid Rh-anpassad

gymnasieutbildning skall det krävas att eleven har

avslutat grundskoleutbildning eller motsvarande, men

den sökande behöver inte ha slutfört sista årskursen

i denna.

För behörighet att tas in till nationella och

specialutformade program i gymnasieskolan krävs

fr.o.m. höstterminen 1998 att den sökande har

godkänt grundskolebetyg i tre ämnen, nämligen

svenska eller svenska som andraspråk, engelska och

matematik. Denna bestämmelse började dock att gälla

för tillträde till Rh-gymnasierna först inför

höstterminen 2001.

I gymnasieförordningen (1992:394, ändr. 2000:219)

har regeringen föreskrivit att om det finns

särskilda skäl skall en sökande till Rh-gymnasium

som saknar betyg i dessa tre ämnen ändå anses

uppfylla behörighetsvillkoren, om han eller hon

bedöms i huvudsak kunna tillgodogöra sig

utbildningen.

Ett antal sökande till Rh-gymnasierna, som gått i

grundskolan men som inte hade godkända betyg från

avslutad grundskoleutbildning i ett eller flera av

de tre behörighetsämnena, blev utestängda från

antagning hösten 2001. Skolväsendets

överklagandenämnd bedömde att de inte kunde i

huvudsak tillgodogöra sig utbildningen på ett

nationellt program. Dessa elever skulle enligt

regeringens bedömning sannolikt ha tagits in till

Rh-anpassad gymnasieutbildning om de nya

behörighetsvillkoren inte hade gällt.

Regeringen meddelar också sin avsikt att ta bort

den möjlighet som nu finns att i särskilda fall göra

undantag från behörighetsvillkoren för nationella

och specialutformade program. Undantagsmöjligheten

fyller enligt regeringen inte längre någon funktion,

när elever kan tas in till individuella program.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag.

Den nu föreslagna förändringen överensstämmer med

vad riksdagen för åtta år sedan enhälligt uttalade

sig för. Enligt utskottets mening är det angeläget

att de nya bestämmelserna kan tillämpas av Nämnden

för Rh-anpassad gymnasieutbildning redan inför

läsåret 2002/03, så att de sökande som på grund av

behörighetsreglerna inte kunde tas in hösten 2001

kan tas in nästa läsår.

Möjligheten att tas in på individuellt program vid

Rh-anpassad gymnasieutbildning gäller elever som har

fullgjort skolplikten i grundskolan. Utskottet

noterar att Funkisutredningen inte förordade att den

Rh-anpassade gymnasieutbildningen skulle öppnas även

för elever som fullgjort skolplikten i särskolan.

Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär

inte heller att så sker. Utskottet har ingen annan

uppfattning än regeringen på denna punkt.

För att uppnå överensstämmelse med vedertagen

teknik för redovisning av förslag till lagändringar

har utskottet företagit en rent redaktionell ändring

av 5 kap. 28 § (bilaga 3).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:61 Individuella program i

gymnasieskolan för ungdomar med svåra rörelsehinder

föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta

betänkande.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till lydelse av 5

kap. 28 § skollagen (1985:1100)

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

5 kap.

-----------------------------------------------------

28 §[1]3

-----------------------------------------------------

Ungdomar som är svårt Ungdomar som är svårt

rörelsehindrade har rätt rörelsehindrade har rätt

att få utbildning på ett att få utbildning vid en

nationellt program eller sådan gymnasieskola med

ett på ett Rh-anpassad utbildning

specialutformat program som avses i 7 § om de

på en sådan gymnasieskola

med Rh-anpassad 1. har slutfört sista

utbildning som avses i 7 årskursen i grundskolan

§ om de eller motsvarande,

1. har slutfört sista 2. kan påbörja

årskursen i grundskolan utbildningen senast under

eller motsvarande, första halvåret det

kalenderår då de fyller

2. kan påbörja 21 år, och

utbildningen senast under

första halvåret det 3. uppfyller de övriga

kalenderår då de fyller behörighetsvillkor som

21 år, och regeringen eller den

myndighet regeringen

3. uppfyller de övriga bestämmer föreskrivit för

behörighetsvillkor som utbildningen.

regeringen eller den

myndighet regeringen Bestämmelsen i första

bestämmer föreskrivit för stycket 1 gäller inte

utbildningen. utbildning på ett

individuellt program. För

rätt till sådan

utbildning krävs att

grundskoleutbildningen

eller motsvarande har

avslutats.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:3