Bet. 2001/02:UBU9

Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU9

Gymnasieskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 115 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2001 om olika

gymnasieskolfrågor. Yrkandena gäller övergripande

frågor om rätt till utbildning i gymnasieskolan,

kärnämnen, högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen, villkor för antagning m.m.

Vidare handlar de om betyg, gymnasieexamen,

lärlingsutbildning, entreprenad, elevinflytande,

vissa ämnesområden, utredning om körkortsutbildning

i skolan, gymnasieelevernas mat, lektorat,

information till föräldrar om myndig elev,

möjligheterna för elever att besöka riksdagen,

möjligheterna till utlandsstudier samt profilering

av gymnasieskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden, i flertalet fall med hänvisning till

pågående utredningsarbete i Gymnasiekommittén 2000

och Skollagskommittén. Sju yrkanden gäller frågor

där det enligt gällande styrsystem ankommer på andra

än riksdagen att fatta beslut. De avstyrks därför.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub322

yrkande 11, 2001/02:

Ub447 yrkande 18 och 2001/02:Sf394 yrkandena 9

och 10.

Reservation 1 (kd, c)

2. Villkor för antagning till gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 1 i denna del och yrkande 2,

2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del och yrkande

2, 2001/02:Ub233 yrkande 19, 2001/02:Ub483

yrkande 2 och 2001/02: Ub528.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

3. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub233 yrkande 21 och

2001/02:Ub447 yrkande 1.

Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis

4. Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub249

yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2, 2001/02:Ub447

yrkande 4 i denna del och 2001/02:Ub535.

Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis

5. Differentiering inom kärnämnena

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20 och

2001/02:Ub447 yrkande 11.

Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis

6. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 1 i denna del och yrkande 3,

2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325

yrkande 2, 2001/02:Ub393, 2001/02: Ub447

yrkandena 4 i denna del, 7, 9, 10, 15, 16 och 19,

2001/02:Ub458 i denna del, 2001/02:Ub483

yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

Reservation 6 (mp)

7. Antalet steg i betygsskalan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 15 i denna del, 2001/02:Ub447 yrkande 12

och 2001/02:Ub483 yrkande 15.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

8. Betyg i ämne i stället för i kurs

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub447

yrkande 13 och 2001/02: Ub483 yrkande 17.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

9. Prövning för högre betyg under

gymnasietiden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 16, 2001/02: Ub322 yrkande 9 och

2001/02:Ub483 yrkande 18.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

10. Utvärdering av betygssättningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande

15 i denna del.

Reservation 3 (fp) - delvis

11. Anteckning i betygshandling om ogiltig

frånvaro

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande

17.

Reservation 3 (fp) - delvis

12. Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 9, 2001/02:Ub233 yrkande 24,

2001/02:Ub322 yrkande 10, 2001/02:Ub325 yrkande 3

och 2001/02:Ub447 yrkande 17.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

13. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 10, 2001/02: Ub234, 2001/02:Ub284,

2001/02:Ub322 yrkande 13, 2001/02:Ub325 yrkande

1, 2001/02:Ub429 yrkande 1, 2001/02:Ub447 yrkande

20, 2001/02:Ub483 yrkande 12, 2001/02:Ub486,

2001/02:N263 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 26,

2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena

3, 6 och 7.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 8 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

14. Nationellt program för utbildning i

entreprenörskap

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 19 och 2001/02: Ub447 yrkande 3.

Reservation 9 (kd, fp)

15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub264,

2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512,

2001/02:So501 yrkande 9, 2001/02:MJ522 yrkande 17

och 2001/02:MJ529 yrkande 4.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 8 (c) - delvis

16. Entreprenad

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 28 och 2001/02: Ub483 yrkandena 7 och 8.

Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

17. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 12, 2001/02: Ub447 yrkande 6,

2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande

3.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 8 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

18. Främmande språk

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub254

yrkande 1 och 2001/02: Ub281.

Reservation 2 (m) - delvis

19. Svenska som andraspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande

3.

Reservation 2 (m) - delvis

20. Kursplan för företagande och entreprenörskap

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande

11.

Reservation 2 (m) - delvis

21. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 33 och 2001/02: Ub447 yrkande 5.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

22. Privatekonomi, hem- och

konsumentkunskap m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub370

yrkande 2, 2001/02:Ub424 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub441 och 2001/02:Ub487.

23. Utredning om körkortsutbildning i

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub333.

Reservation 5 (kd) - delvis

24. Gymnasieelevernas mat

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub442 och

2001/02:Ub545 yrkandena 1-6.

Reservation 10 (v, mp)

25. Lektorat

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220

yrkande 1 och 2001/02: Ub447 yrkande 8.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

26. Information till föräldrar om myndig elev

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande

12.

Reservation 8 (c) - delvis

27. Jämlikare möjligheter för elever att

besöka Sveriges riksdag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub358.

28. Bättre möjligheter till

utlandsstudier

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221

yrkandena 29 och 30 samt 2001/02:Ub483 yrkande

16.

Reservation 11 (m, c, fp)

29. Profilering av gymnasieskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande

32.

Reservation 3 (fp) - delvis

30. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub230

yrkande 1, 2001/02:Ub282 yrkande 2, 2001/02:Ub378,

2001/02:Ub388, 2001/02:Ub432 yrkande 1,

2001/02:Ub515 och 2001/02:Ub525.

Stockholm den 5 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),

Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),

Per Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m) och Kalle Larsson (v).

2001/02

UbU9

Redogörelse för ärendet

Ärendet

Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort

antal motionsyrkanden i olika gymnasieskolfrågor.

Dessa behandlas i detta betänkande.

Yrkandena gäller övergripande frågor om rätt till

utbildning i gymnasieskolan, kärnämnen,

högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen,

villkor för antagning m.m. Vidare handlar de om

betyg, gymnasieexamen, lärlingsutbildning,

entreprenad, elevinflytande, vissa ämnesområden,

utredning om körkortsutbildning i skolan,

gymnasieelevernas mat, lektorat, information till

föräldrar om myndig elev, möjligheterna för elever

att besöka riksdagen, möjligheterna till

utlandsstudier samt profilering av gymnasieskolor.

Sju yrkanden rör frågor där det enligt gällande

styrsystem ankommer på andra än riksdagen att fatta

beslut.

Bakgrund

En parlamentariskt sammansatt kommitté,

Gymnasiekommittén 2000, arbetar sedan våren 2000 med

uppdraget att utreda och lämna förslag till en

framtida utformning av gymnasieskolans

studievägsutbud (dir. 2000:35). Utifrån en analys av

samhällets och arbetsmarknadens förändring samt

behovet av en breddad rekrytering till högskolan

skall kommittén överväga hur gymnasiala utbildningar

bör organiseras i framtiden och formerna för hur

alla studievägar kan göras tillgängliga för elever i

hela landet.

Genom tilläggsdirektiv år 2001 fick kommittén i

uppdrag att lämna förslag bl.a. om hur ett ökat

inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör

utformas, hur en förändrad utformning av vissa

kärnämneskurser bör se ut och förslag till ett

ämnesbetygssystem. Kommittén skall också pröva

förutsättningarna för att en gymnasieexamen skall

kunna införas i gymnasieskolan (dir. 2001:8).

Ytterligare tilläggsdirektiv gavs den 31 januari

2002 varvid tidpunkten då kommittén skall lämna sin

slutliga redovisning utsträcktes till den 16

december 2002 (dir. 2002:8).

Sedan år 1999 arbetar en annan parlamentariskt

sammansatt kommitté med en översyn av skollagen

(dir. 1999:15).

Även Skollagskommittén fick den 31 januari 2002

tilläggsdirektiv med ytterligare uppgifter och

utsträckt tid. Också den skall lämna sin slutliga

redovisning den 16 december 2002 (dir. 2002:9).

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som

gäller rätt att fullfölja studier i

gymnasieskolan upp till 25 års ålder,

villkoren för antagning till gymnasieskolan,

högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen, kärnämnen och vissa

andra frågor. Motiveringen är främst pågående

utredning i Gymnasiekommittén 2000.

Jämför reservationerna 1 (kd, c), 2 (m), 3

(fp), 4 (m, kd, fp), 5 (kd) och 6 (mp).

Rätt till utbildning i gymnasieskolan

Motioner

I motionerna 2001/02:Ub447 yrkande 18 respektive

2001/02:Ub322 yrkande 11 för Kristdemokraterna och

Centerpartiet fram förslag om att det skall göras

till en rättighet att fullfölja gymnasiestudier på

lika villkor upp till 25 års ålder. Nuvarande

bestämmelser omöjliggör enligt Kristdemokraterna

längre uppehåll i gymnasiestudierna. Centerpartiet

framhåller att en rättighet att fullfölja

gymnasieutbildning upp till 25 års ålder skulle

innebära att eleven kunde genomföra utbildningen i

sin egen takt, varvat med arbete.

Miljöpartiet vill enligt motion 2001/02:Sf394 att

asylsökande ungdomar skall erbjudas

gymnasieutbildning på samma villkor som svenska

ungdomar, dvs. till och med det år de fyller 20 år

(yrk. 9 och 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen har tagit ställning till förslag om rätt

att fullfölja gymnasieutbildning fram till 25 års

ålder vid flera tillfällen, senast i betänkande

2000/01: UbU10. Liksom tidigare vill utskottet

påpeka att skollagen inte innehåller någon

bestämmelse om att personer över en viss ålder inte

får studera i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är en

skolform som är avsedd att påbörjas senast det år

man fyller 20 år. Elever som har avgått från

gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen

och som önskar fortsätta på det program där de gick

tidigare, får i mån av plats tas in på nytt (6 kap.

16 § gymnasieförordningen, 1992:394).

För den som är över 20 år och som inte har

slutfört sin utbildning i gymnasieskolan finns också

gymnasial vuxenutbildning, som i många fall är

organiserad så att det är lättare att kombinera

studierna med förvärvsarbete än vad det brukar vara

i gymnasieskolan. Förslag om att göra utbildning

inom gymnasial vuxenutbildning till en lagfäst

rättighet behandlades av riksdagen förra året (bet.

2000/01:UbU15). Utskottet påpekade då dels att

konsekvenserna av och kostnaderna för en sådan

reform behöver utredas noggrant innan beslut fattas,

dels att det pågår en utredning om skollagen, vars

resultat bör inväntas. Skollagskommittén har nyligen

fått utsträckt tid och skall - liksom

Gymnasiekommittén 2000 - lämna sin slutredovisning

senast den 16 december 2002.

Efter riksdagens beslut med anledning av

proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång

m.m. (bet. 2001/02:UbU3, rskr. 11) har regeringen

utfärdat förordningen (2001:976) om utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för

asylsökande barn m.fl. Där stadgas att asylsökande

ungdomar skall beredas utbildning i gymnasieskolan

på samma villkor som ungdomar bosatta i Sverige.

Detta gäller dock bara för den som har påbörjat

utbildningen före 18 års ålder. En ung person räknas

som barn fram till denna ålder, och omfattas därmed

av FN:s barnkonvention. Att utsträcka rättigheten

till gymnasieutbildning för asylsökande utöver 18

års ålder skulle medföra ytterligare kostnader, som

varken regeringen eller något parti utanför

regeringen hittills har beräknat medel för i sitt

budgetförslag.

Villkor för antagning till gymnasieskolan

Gällande bestämmelser

För att vara behörig till nationella program skall

den sökande ha godkänt grundskolebetyg i svenska

eller svenska som andraspråk, engelska och

matematik.

Motioner

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår

(mot. 2001/02:Ub233 yrk. 19 och 2001/02:Ub483 yrk. 2

respektive 2001/02:Ub221 och 2001/02:Ub222 yrk. 1 i

denna del) att kraven för tillträde till

gymnasieskolans nationella program inte skall

sänkas. Folkpartiet anser dock att det i särskilda

fall skall vara möjligt att skapa en anpassad

gymnasieutbildning för elever som inte har godkända

betyg i något av de tre behörighetsämnena (mot.

2001/02:Ub221 yrk. 2 och 2001/02:Ub222 yrk. 2).

Bakgrunden till motionerna är en skrivelse i

september 2000 till regeringen från Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd, där vissa konsekvenser av

kraven för verksamheten i grundskolan påtalas.

I motion 2001/02:Ub528 (s) begärs en översyn av

inträdeskraven till gymnasieskolan. Enligt

motionärerna gör kravet på godkänt i de tre nämnda

ämnena det svårt för barn med inlärningssvårigheter

och barn med invandrarbakgrund att kvalificera sig

för nationella program.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Den skrivelse från Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd som Moderaterna och

Folkpartiet syftar på överlämnades till

Gymnasiekommittén 2000 i maj 2001. Riksdagen bör

avvakta resultatet av kommitténs arbete.

Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Motioner

Liksom vid förra riksmötet framför Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet

förslag om att inte alla nationella program skall ha

som mål att ge grundläggande behörighet till

högskoleutbildning (mot. 2001/02: Ub233 (m) yrk. 21,

2001/02:Ub447 (kd) yrk. 1 och 2001/02:Ub221 (fp)

yrk. 4 och 6). Enligt motionärerna leder det stora

inslaget av obligatoriska teoretiska kurser på de

nationella programmen till att elever med praktisk

inriktning slås ut. Möjligheter att senare

komplettera för att uppnå högskolebehörighet skall

alltid finnas, framhålls det i motionerna.

Utskottets ställningstagande

Liksom när motsvarande förslag behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2000/01:UbU10) föreslår utskottet

att riksdagen avslår yrkandena med hänvisning till

det pågående arbetet i Gymnasiekommittén 2000.

Utskottet vill likaså påminna om att det sedan länge

finns möjlighet att komplettera en

gymnasieutbildning så att man når behörighet att

antas till grundläggande högskoleutbildning. Denna

möjlighet skall självfallet behållas.

Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne

Bakgrund

Åtta i skollagen angivna ämnen ingår i viss

omfattning i alla nationella och specialutformade

program och kallas kärnämnen. De är: svenska eller

svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott

och hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,

naturkunskap och estetisk verksamhet. Kärnämnenas

gymnasiepoängtal varierar mellan 200 (svenska eller

svenska som andraspråk), 100 (engelska, matematik,

samhällskunskap och idrott och hälsa) och 50

(religionskunskap, naturkunskap och estetisk

verksamhet). En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har lagt fram förslag om

att bilda ett nytt och breddat kärnämne genom att

samhällskunskap och religionskunskap förs samman och

att vissa kursplanemål från ämnet historia tillförs

det nya kärnämnet. Arbetsgruppens promemoria har

överlämnats till Gymnasiekommittén 2000, som fått

tilläggsdirektiv att med utgångspunkt i promemorian

utreda och lämna förslag till hur en förändrad

utformning av vissa kärnämneskurser bör se ut.

Motioner

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Folkpartiet motsätter sig i motionerna 2001/02:Ub254

(m) yrkande 2, 2001/02:Ub447 (kd) yrkande 4 i denna

del samt 2001/02:Ub249 (fp) yrkande 4 genomförande

av arbetsgruppens förslag. Även i motion

2001/02:Ub535 (c) yrkas att ämnena religionskunskap

och samhällskunskap skall behållas som skilda ämnen.

Utskottets ställningstagande

Eftersom frågan är under utredning i

Gymnasiekommittén 2000 föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionärernas yrkanden.

Differentiering inom kärnämnena

Bakgrund

För alla nationella kurser i gymnasieskolan finns

kursplaner, som fastställs av Skolverket. Samma

kursplaner gäller för kärnämnena oavsett program.

Motioner

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Folkpartiet framför, liksom tidigare år, förslag om

en differentiering av kärnämneskurserna med hänsyn

till olika elevgruppers intressen och behov (mot.

2001/02:Ub233 (m)

yrk. 20, 2001/02:Ub447 (kd) yrk. 11 och

2001/02:Ub221 (fp) yrk. 5). Moderaterna vill att det

skall finnas lättare och svårare kurser. Enligt

Kristdemokraterna bör kärnämnena indelas i etapper

så att kurserna kan läsas i olika takt med olika

ambitionsnivå. Även Folkpartiet anser att

kärnämneskurserna skall kunna läsas i olika takt.

Folkpartiet framhåller att kärnämneskurserna bör

profileras med utgångspunkt i respektive programs

inriktning. Kristdemokraterna räknar med att

karaktärsämnen och kärnämnen kan läsas integrerade.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Liksom förra året hänvisar utskottet till gällande

bestämmelser i gymnasieförordningen (1992:394), som

medger studier av kärnämnen i etapper, och till

kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska A och

Matematik A, där det uttryckligen anges att innehåll

och arbetssätt skall anpassas till det program eller

den studieinriktning som eleverna har valt. Till

detta kommer att riksdagen bör avvakta den pågående

utredningen och regeringens förslag med anledning av

denna.

Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Motionerna

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2001/02:Ub483 yrkande 14 se en snabb frihetsreform

för gymnasieskolan, innebärande färre kärnämnen,

rätt till alternativa kärnämneskurser och ett

avskaffande av timplanen. I samma motion, yrkande

13, sägs att regeringen så snart som möjligt bör

göra en genomgång av direktiven till

Gymnasiekommittén 2000 och ge kommittén ett mer

begränsat uppdrag att ta itu med de frågor som

kräver statliga beslut i framtiden.

Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Ub447

ett flertal förslag. Historia bör göras till

kärnämne (yrk. 4 i denna del). Elevernas behov av

särskilt stöd måste tillgodoses bättre än i dag

(yrk. 7). Samordningen mellan grundskola och

gymnasieskola måste förbättras (yrk. 9). Kvaliteten

på det individuella programmet bör ses över (yrk.

10). De individuella studieplaner som skall

upprättas för varje elev behöver vidareutvecklas

(yrk. 15). Nationella prov bör upprättas för fler

ämnen (yrk. 16). Elever i samtliga gymnasieprogram

bör ges möjligheter till kontakt med arbetslivet

(yrk. 19).

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221 att

det individuella programmet skall avskaffas (yrk. 1

i denna del). Samma förslag framförs i Folkpartiets

motion 2001/02:Ub222 (yrk. 1 i denna del). Partiet

anser att resurserna för det individuella programmet

skall föras över till grundskolan och att elever med

svårigheter skall ges stöd också i gymnasieskolan

(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 3). I motion 2001/02:Ub249

föreslår Folkpartiet att historia skall göras till

kärnämne (yrk. 1) och att kursplanerna i historia

skall ge tydligare vägledning till lärarna om

undervisningens kunskapsmål (yrk. 2).

Miljöpartiet lägger i motion 2001/02:Ub393 fram

sin syn på utvecklingen av gymnasieskolan.

Gymnasieskolan skall, anser motionärerna, ge varje

elev en bra baskunskap i kärnämnena och därutöver

vara yrkesförberedande för såväl praktiska som mer

teoretiskt orienterade yrken. Den skall utformas så

att varje elev ges ett gott stöd då hon eller han

tar de första stegen in i vuxenlivet. Detta kräver

tid och utrymme för en rad aktiviteter utöver det

rena kunskapsinhämtandet. Eleverna skall ha stort

inflytande på verksamheten i skolan och var och en

av dem aktivt delta i planeringen av sin egen

studieplan. Det krävs metodutveckling för att

anpassa undervisningen i kärnämnena efter de olika

programmens innehåll och metodik. Miljöpartiet

hävdar att betygen har låg reliabilitet och dåligt

prognosvärde och att därför frågan om ett nytt

antagningssystem till högskolan bör utredas närmare.

Program och kurser måste ses över, eftersom

studierna enligt motionärerna är överlastade med

kunskapsstoff, vilket medför att alltför litet

utrymme finns för estetisk verksamhet, studier av

livsfilosofiska frågor och liknande. Den

arbetsplatsförlagda utbildningen bör byggas ut och

gälla alla program. Bristerna i

modersmålsundervisningen måste uppmärksammas

särskilt. Samma syn redovisas i Miljöpartiets motion

2001/02:Ub458 (i denna del).

I motion 2001/02:Ub325 (m) skriver motionären att

endast svenska, matematik, engelska, samhällskunskap

och idrott och hälsa bör vara kärnämnen (yrk. 2).

Motionärerna i motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår ett

tillkännagivande om att idrott och hälsa även

framdeles skall vara kärnämne (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Flertalet av yrkandena faller inom ramen för det

som nu utreds inom Gymnasiekommittén 2000. Utskottet

är inte berett att medverka till att kommitténs

direktiv omprövas.

Det finns inte längre någon timplan som

föreskriver undervisningens omfattning för olika

kurser eller ämnen. Timplanen ersattes den 1 juli

1999 med en poängplan. I 5 kap. skollagen föreskrivs

endast en garanterad total undervisningstid som

eleverna har rätt till. Utskottet är inte berett att

föreslå att denna bestämmelse tas bort.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte ställt

sig bakom att universitet och högskolor själva skall

få bestämma urvalsgrunderna för antagning till 10 %

av antalet nybörjarplatser (prop. 2001/02:15, bet.

UbU4, rskr. 98). Därmed kan man räkna med att andra

grunder för urvalet än gymnasiebetyget, värderat

enligt nu gällande generella regler, kommer att

prövas. Gymnasiekommittén har i uppdrag att lämna

förslag till en förändring av betygssystemet från

betyg på kurser till betyg i ämnen, något som

utskottet återkommer till i det följande. Det är mot

denna bakgrund inte motiverat att riksdagen nu begär

en utredning av urvalssystemet till grundläggande

högskoleutbildning.

Betyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fler

betygssteg, ämnesbetyg i stället för

kursbetyg, rätt att tentera upp godkänt betyg

under gymnasietiden, utvärdering av

betygssättningen och anteckning på betyg om

ogiltig frånvaro. Motiveringen är främst den

pågående utredningen i Gymnasiekommittén

2000.

Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 2

(m), 5 (kd) och 3 (fp).

Antalet betygssteg

Motioner

Tre partier - Moderaterna i motion 2001/02:Ub483

yrkande 15, Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub447

yrkande 12 och Folkpartiet i motion 2001/02:Ub221

yrkande 15 i denna del - föreslår att betygsskalan

skall omfatta fler steg än i dag. De fyra betygssteg

som nu finns är otillräckliga för att på ett

rättvist sätt spegla elevernas skilda

kunskapsnivåer, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Införandet för drygt sju år sedan av det system vi

har i dag har krävt ett mycket omfattande arbete

både på nationell nivå och i varje skola. Som

utbildningsministern anförde i en

interpellationsdebatt den 5 februari 2002 bygger det

nuvarande betygssystemet på att kunskapskvaliteter

för olika steg kan identifieras och beskrivas i

betygskriterier. Regeringen har i december 2001

funnit anledning att ge Statens skolverk i uppdrag

att tillsammans med lärarorganisationerna planera

och genomföra en nationell kompetensutveckling för

lärare om bedömning och betygssättning.

Betyg i ämne i stället för i kurs

Motioner

Moderata samlingspartiet tar i motion 2001/02:Ub483

upp frågan om ämnesbetyg eller kursbetyg, en fråga

som enligt motionen har många bottnar (yrk. 17). Ett

ämnesbetyg som innebär att det sist satta betyget

inom området gäller som slutbetyg kan bli

missvisande, eftersom alla kurser i ett ämne inte

bygger på varandra, påpekar motionärerna.

Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Ub447

uppfattningen att man bör övergå från kursbetyg till

ämnesbetyg (yrk. 13). Systemet skall bygga på en

helhetssyn av elevernas kunskaper, heter det i

motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå båda

yrkandena.

Riksdagen bör inte ta ställning i denna fråga

förrän Gymnasiekommittén 2000 har slutfört sitt

arbete och regeringen har lagt fram sitt förslag

till riksdagen.

Prövning för högre betyg under gymnasietiden

Motioner

En elev som fått godkänt betyg i en kurs bör enligt

Moderaterna (mot. 2001/02:Ub483 yrk. 18),

Centerpartiet (mot. 2001/02:Ub322 yrk. 9) och

Folkpartiet (mot. 2001/02:Ub221 yrk. 16) ha

möjlighet att pröva för högre betyg i samma kurs

redan medan hon eller han går kvar i gymnasieskolan.

Motionärerna påpekar att eleven har möjlighet att

tentera upp ett godkänt betyg i komvux efter

avslutade gymnasiestudier. De anser att

begränsningen under studietiden i gymnasieskolan

inte är motiverad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Intresset för att höja ett redan satt, godkänt

betyg har att göra med att betyg i dag sätts på

varje kurs, och att varje kursbetyg läggs till grund

för meritvärderingen vid urval till grundläggande

högskoleutbildning. Om det blir en övergång till

ämnesbetyg kommer frågan i ett nytt läge. Riksdagen

bör avvakta resultatet av arbetet i

Gymnasiekommittén 2000 och regeringens beredning av

frågan.

Utvärdering av betygssättningen

Motion

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub221 att

det behövs en nationell utvärdering av

betygssättningen för att undersöka om betygen

motsvarar de kunskaper de skall enligt målen och

betygskriterierna. Betygen bör bl.a. jämföras med

resultaten på nationella ämnes- och kursprov, heter

det i motionen (yrk. 15 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Skolverkets kvalitetsgranskning år 2000 hade

frågan om hur betygssystemet tillämpas och

kvalitetssäkras som ett av sina granskningsärenden.

Kvalitetsgranskningsnämnden redovisade i sin rapport

till regeringen bl.a. utbildningsinspektörernas

uppfattning att det på lokal nivå behövs arbete för

att skapa samsyn på betygskriterierna och för att

öka förståelsen och tolkningen av mål- och

resultatstyrningen. Mot denna bakgrund har

regeringen, som nyss nämnts, i december 2001 tagit

initiativ till en särskild kompetensutveckling för

lärare när det gäller bedömning och betygssättning.

Anteckning i betygshandling om ogiltig frånvaro

Motion

Folkpartiet anser att skolket är ett växande problem

i alltfler kommuner och att det behöver beivras på

olika sätt. Partiet vill därför (mot. 2001/02:Ub221

yrk. 17) att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om regler för betygssättning

så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på

kursbetygen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

När motsvarande yrkande behandlades förra året

påpekade utskottet (bet. 2000/01:UbU10 s. 17) att

det inte finns några föreskrifter som vare sig

hindrar eller föreskriver att frånvaro anges i

betygskatalog, slutbetyg eller samlat

betygsdokument. Utskottet vill understryka vikten av

att kommunerna tar reda på orsaken till frånvaron

och vidtar lämpliga åtgärder för att eleverna skall

vilja gå till skolan och delta i undervisningen.

Enligt utskottets mening behövs inte något beslut av

riksdagen i denna fråga.

Gymnasieexamen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

gymnasieexamen med hänvisning till att frågan

utreds inom Gymnasiekommittén 2000.

Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Motioner

Fyra partier föreslår tillännagivanden om en

gymnasieexamen.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

2001/02:Ub233 att en obligatorisk gymnasieexamen

skall införas (yrk. 24). En sådan kan bidra till

bättre studieresultat och nationella och rättvisa

kunskapsjämförelser. Gymnasieexamen med teoretisk

inriktning skall förutsätta kunskaper och förmåga

som alla elever med gediget studiearbete skall ha

rimliga möjligheter att kunna nå. Formerna för att

pröva den enskilda elevens kunskaper och färdigheter

skall arbetas fram av gymnasieskolor, högskolor och

universitet respektive berörda branscher i

samverkan. I motion 2001/02:Ub325 (m) yrkande 3 vill

motionären att gymnasieutbildningen skall avslutas

med en gymnasieexamen som ger eleverna kvitto på

deras insatser och kunskaper.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub447

införa en gymnasieexamen som ett sätt att höja

kvaliteten inom alla nationella program, såväl

studie- som yrkesförberedande sådana (yrk. 17).

Centerpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub322

att införandet av en gymnasieexamen kan bli ett

incitament till eleverna att gå igenom gymnasiet och

ett steg för att kvalitetssäkra utbildningen.

Examen, som bör vara internationellt gångbar, bör

innehålla bl.a. krav på en lägsta andel godkända

betyg liksom ett godkänt examensarbete. Den får inte

bli en ny version av gamla tiders studentexamen, som

med sina avgörande provtillfällen mer prövade

elevernas nerver än deras kunskaper, heter det i

motionen (yrk. 10).

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221

införande av en internationellt jämförbar

studentexamen samt, för de yrkesförberedande

programmen, en yrkesexamen. Förslaget om

studentexamen behandlades av riksdagen i samband med

proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan (bet.

UbU4, rskr. 98). Folkpartiet har också förslag om en

lärlingsexamen. Till detta återkommer utskottet i

det följande. Enligt Folkpartiet saknas i dag

yrkesinriktade program i reell mening. Sådana bör

inrättas för att förbereda de elever för yrkeslivet

som vill börja arbeta direkt efter avslutade

gymnasiestudier. Dessa elever skall inte var

tvingade att läsa kurser på samma teoretiska nivå

som de elever som vill gå vidare till

högskolestudier. Eleverna på yrkesinriktade program

skall avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut

(yrk. 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till att frågan om

gymnasieexamen behandlas i Gymnasiekommittén 2000.

Lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

lärlingsutbildning med hänvisning till

pågående utredning i Gymnasiekommittén 2000.

Jämför reservationerna 2 (m), 5 (kd), 8 (c)

och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

Ett individuellt program i gymnasieskolan kan göra

det möjligt för ungdomar att genom

lärlingsutbildning förena en anställning som syftar

till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i

gymnasieskolan. I det individuella programmet skall

då ingå vissa av kärnämnena, nämligen svenska eller

svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap,

religionskunskap och matematik. Utbildningen skall

omfatta tre årskurser.

Denna typ av lärlingsutbildning har fått liten

omfattning.

En försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom

nationella program bedrevs åren 1997-2000 och

reglerades i en särskild förordning (1997:762). Även

denna försöksverksamhet fick begränsad omfattning.

En ny förordning om försöksverksamhet utfärdades tre

år senare (2000:690). Där kallas verksamheten

lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan. Inom båda

dessa försöksverksamheter har lärlingen under hela

utbildningstiden ställning som elev, inte som

anställd. Målet för utbildningen är det som gäller

för det nationella program som eleven tillhör.

I den försöksverksamhet som nu pågår skall tiden

för lärande i arbete på en arbetsplats vara minst 30

veckor. För lärandet i arbete finns en särskild

nationell kursplan om totalt 700 gymnasiepoäng och

särskilda betygskriterier. Kursplanen är generell

och skall för varje arbetsplats kompletteras med ett

lokalt dokument som anger målen som eleverna där

skall uppnå inom ramen för den nationella

kursplanen. Den särskilda kursplanen ersätter i

motsvarande omfattning kursplaner för valbara kurser

och s.k. inriktningskurser, alltså sådana kurser i

karaktärsämnen inom respektive program som inte är

gemensamma för hela programmet. För varje

utbildningsplats skall det upprättas ett

utbildningskontrakt mellan skolan, en ansvarig

företrädare för arbetsplatsen och eleven. För samråd

mellan skolan och arbetsmarknadens parter skall det,

för varje program där försöksverksamheten erbjuds,

finnas ett programråd där även eleverna är

representerade. Utbildningstiden för elever som

deltar i försöksverksamheten är normalt tre år

liksom för reguljär utbildning inom nationella

program. Om det med hänsyn till elevens individuella

förutsättningar finns särskilda skäl till att

förlänga utbildningstiden, får man göra det. Detta

gäller såväl för försöksverksamheten som för

reguljär utbildning i gymnasieskolan.

Försöksverksamheten får omfatta högst 2 000

elever. Fram till slutet av januari 2002 hade

Skolverket beviljat 1 240 platser och hade

ansökningar om knappt 400 ytterligare under

handläggning.

Inom det reguljära utbildningsväsendet finns numera

eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY).

För tillträde till KY krävs grundläggande behörighet

till högskoleutbildning. En KY-utbildning omfattar i

allmänhet två års studier. Minst en tredjedel av

utbildningstiden inom KY skall bestå av lärande i

arbete på en arbetsplats.

Vid Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) i

Katrineholm, som är ett branschinstitut, anordnas

femårig lärlingsutbildning till VVS-montör,

industrirörmontör och kylmontör. De första tre åren

av utbildningen är grundutbildning motsvarande

gymnasieskolans utbildning, vilket innebär yrkes-

och fackteorikurser, kärnämneskurser samt (till

största delen) praktiskt arbete i ett företag. När

grundutbildningen är avslutad färdigutbildas

lärlingen praktiskt ute på företaget under cirka två

år. VVS-branschens yrkesnämnd har fastställt

utbildningsplanen och regler för kunskapsproven som

avslutar utbildningen. Yrkes- och fackteorikurserna

genomgås vid IUC i fyra perioder om fyra veckor var.

Dessa kurser har statligt stöd som kompletterande

utbildningar. Den som vill bli lärling uppmanas av

IUC att leta upp ett företag som kan ta hand om

honom eller henne som lärling. Om lärlingen är 20 år

eller äldre utgår lön och övriga ersättningar från

företaget enligt avtal, utom för kärnämneskurserna

för vilka vanligt statligt studiestöd utgår. Efter

avslutad lärlingsutbildning och viss komplettering i

matematik kan man gå vidare till KY-utbildning hos

IUC.

I samarbete med Arbetsmarknadsverket anordnas vid

IUC också varvad utbildning till industrirörmontör,

sprinklermontör och kylmontör. Dessa utbildningar

förutsätter minst tvåårig gymnasial utbildning.

Utbildningarna, som räknas som

arbetsmarknadsutbildningar, är mellan 28 och 36

veckor långa och består av dels kurser vid IUC, dels

arbetsplatsförlagd utbildning i företag.

Arbetsförmedlingen och IUC träffar ett

utbildningsavtal, där IUC åtar sig att ge

utbildningen och arbetsförmedlingen att betala den.

Företaget och eleven kommer överens om ett

utbildningskontrakt, där eleven utlovas

provanställning i företaget efter godkänd

utbildning. Under utbildningstiden har eleven

aktivitetsstöd.

Motioner

Moderata samlingspartiet beskriver i motion

2001/02:Ub483 de huvuddrag som enligt partiets

uppfattning bör gälla för en modern

lärlingsutbildning (yrk. 12). En sådan måste bygga

på en mer likvärdig ställning såväl mellan skola och

företag som mellan teori och praktik, heter det i

motionen. Såväl en kommunal gymnasieskola som en

fristående skola, en branschorganisation eller ett

utbildningsföretag skall kunna vara huvudman för

lärlingsutbildning. Utbildningen skall utformas

lokalt och förläggning, omfattning och profil av

kärnämnen och lärande i företag skall få variera. Om

Skolverket godkänt den utbildningsplan som

huvudmannen upprättat, skall utbildningen ges

offentligt stöd som följer eleven till huvudmannen.

Reglerna skall ge frihet vad gäller lärlingens

status som elev eller anställd. Utbildningen skall

avslutas med ett gesällprov eller motsvarande

yrkesexamination.

Samma förslag förs fram i Moderaternas motioner

2001/02:N315 (yrk. 9) och 2001/02:A391 (yrk. 7). I

den senare motionen påtalas också att bristen på

utbildad personal inom byggyrken och vissa

tillverkningsyrken ökar (yrk. 3). För personer från

arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant

slag som inte finns på vanliga högskolor eller

universitet behövs en mer flexibel utbildningsform,

eftersom en del har gedigna yrkeskunskaper med inte

tillräcklig teoretisk utbildningsbakgrund för att

antas till kvalificerad yrkesutbildning, KY (yrk.

6).

Kristdemokraterna begär i motionerna 2001/02:Ub429

(yrk. 1) och 2001/02:Ub447 (yrk. 20) att regeringen

skall lägga fram förslag om ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram. Enligt den senare motionen

skall praktik och teoretiska studier där varvas från

första gymnasieåret och utbildningen knytas till det

lokala näringslivet.

Enligt Centerpartiet måste möjligheterna till en

lärlingsutbildning förbättras (mot. 2001/02:N263

yrk. 2). I motion 2001/02:Ub322 begär Centerpartiet

en ökad frihet för lärlingsutbildningar att bestämma

tidpunkten för inledning av lärlingsmomentet (yrk.

13).

Folkpartiet hävdar att en flexibel och väl

utvecklad lärlingsutbildning fortfarande saknas

(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 10 och 2001/02:N267 yrk.

26). Om lärlingsutbildningen skall passa in i något

av de nationella programmen och leda till

högskolekompetens är det enligt motionärerna

omöjligt att erbjuda lärlingen tillräckligt många

timmar på arbetsplatsen. Folkpartiet vill se en

modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och

arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Den

kan förslagsvis vara fyraårig liksom i Norge, men

den totala tiden kan variera, heter det i den

förstnämnda motionen. Företagen bör få ersättning

motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen

under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år

ges ersättning från arbetsgivaren i relation till

den insats som han eller hon gör i produktionen.

Utbildningen bör avslutas med gesällprov och leda

till en lärlingsexamen.

Motion 2001/02:Ub284 (m) pekar på behovet av

alternativa utbildningar för vissa hantverksyrken.

Denna målgrupp bör erbjudas en kvalificerad

lärlingsutbildning där teoretisk undervisning inte

skall uteslutas, utan kombineras med praktik i

relevanta företag. I motion 2001/02:Ub325 (m)

pläderar motionären för en lärlingsutbildning där

teoriundervisning på skolan kombineras med praktisk

träning på företag, och där eleven kan välja om

utbildningen skall inledas med den teoretiska eller

den praktiska delen (yrk. 1). En bra lärlingsplats

är enligt motion 2001/02:Ub486 (m) mycket bättre än

att försöka tvinga en elev att intressera sig för

t.ex. ett andra språk eller komplicerad matematik,

när motivationen helt saknas. I motion 2001/02:Ub234

(kd) pekar motionären på Danmarks produktionsskolor,

som regeringen borde studera i syfte att utveckla

lärlingsutbildningen i Sverige. Där har en fond

byggts upp för att betala lärlingslön och

skolpraktik inom en utbildning som sätts samman

individuellt och har varierande längd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Gymnasiekommittén 2000 har i uppdrag att föreslå

hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan

utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i

arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas (dir.

2001:18).

Utskottet noterar att någon bestämmelse som

begränsar förläggningen av lärandet på en

arbetsplats till en senare del av utbildningen inte

finns i den nu gällande förordningen om

försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom

gymnasieskolan.

Utbudet av studievägar i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

gymnasieutbildningar med inriktning på

entreprenörskap, fiske, hotell, restaurang

och turism m.m. Utskottet hänvisar till

Gymnasiekommittén 2000.

Jämför reservationerna 9 (kd, fp), 5 (kd) och

8 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub447

att det skall inrättas ett nationellt program i

gymnasieskolan med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap (yrk. 3). Också

Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub221 att det

inrättas en entreprenörsutbildning i gymnasieskolan

(yrk. 19).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till att Gymnasiekommittén

2000 arbetar med frågan om utbudet av studievägar.

Sex motioner tar upp andra frågor om yrkesinriktade

studievägar.

Skolan och utbildningssystemet måste anpassas

lokalt, så att tillgången på yrkesutbildningar

motsvarar efterfrågan, skriver Centerpartiet i

motion 2001/02:So501 yrkande 9. Kristdemokraterna

föreslår i motion 2001/02: MJ522 att det inrättas en

gymnasieutbildning med inriktning på fiske (yrk.

17). Centerpartiet nämner i motion 2001/02:MJ529 ett

förslag från den samlade fiskenäringen och

fiskebranschen om en nationell utbildningsstruktur

inom området. De investeringar som krävs för att

realisera detta kan delvis finansieras med EU-medel,

men det krävs dock ca 50 % medfinansiering från

svenskt statligt håll, framhåller motionärerna (yrk.

4). En samlad treårig utbildning inom hotell,

restaurang och turism, med möjlighet till ett fjärde

utbildningsår avslutat med gesällprov, förordas i

motion 2001/02:Ub264 (m). I motion 2001/02:Ub390 (s)

yrkande 1 hävdar motionärerna att det i dag saknas

kvalificerat yrkeskunnande på såväl hantverks- som

produktionsnivå inom flera branscher, vilket är mest

problematiskt för de små och medelstora företagen.

En yrkesutbildning på gymnasienivå, där minst

hälften av utbildningen förläggs ute på företagen,

kan enligt motion 2001/02:Ub512 (s) vara en väg att

pröva för elever som har svårt att känna sig

motiverade för dagens gymnasieskola. Motionären

framhåller också att elever senast under år 6 i

grundskolan bör få information om olika yrken.

Yrkesutbildningens värde bör lyftas fram och dess

status höjas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

även dessa yrkanden med hänvisning till

Gymnasiekommittén 2000.

När det gäller investeringskostnader vid

gymnasieutbildning vill utskottet framhålla att

detta är ett ansvar för berörda kommuner.

Entreprenad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ökat

utrymme för entreprenad i gymnasieskolan.

Utskottet hänvisar till Skollagskommittén.

Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden

inom skolan får kommuner och landsting lägga ut

vissa delar av gymnasieutbildningen på entreprenad

hos enskilda fysiska eller juridiska personer.

Entreprenaden får bara avse undervisning i

karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller

estetisk profil. De offentliga skolhuvudmännen är

enligt skollagen (2 kap. 3 §) skyldiga att använda

lärare som har en utbildning som är avsedd för den

undervisning de i huvudsak skall bedriva. I stället

för denna bestämmelse gäller för undervisning som

bedrivs på entreprenad att där skall användas lärare

som har kompetens för den undervisning de skall

bedriva. Huvudmannen - kommunen - får till

entreprenören överlämna även den myndighetsutövning

som hör till undervisningsuppgiften, bl.a. att sätta

betyg, men inte rektors uppgifter. Till rektors

uppgifter hör att utfärda slutbetyg.

För kommunal vuxenutbildning (komvux) gäller

generellt att kommunen har rätt att uppdra åt andra

att anordna komvux. Rektors uppgifter inom komvux

skall alltid utövas av en rektor inom kommunens eget

skolväsende.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub483 en översyn av regelverket för

utbildning på entreprenad (yrk. 7). Partiet anser

att samma bestämmelser om utbildning på entreprenad

skall gälla för både gymnasieskola och

vuxenutbildning (yrk. 8). Om det finns tydliga krav

på lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns

det ingen anledning att begränsa

entreprenadmöjligheten till yrkesämnen, skriver

Folkpartiet i motion 2001/02: Ub221 (yrk. 28).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

I uppdraget till Skollagskommittén ingår att

utreda och föreslå hur målstyrningen samt det

kommunala ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan

förtydligas och stärkas. Kommittén skall bl.a.

utreda om det finns bestämmelser som är överflödiga

och kan tas bort. Riksdagen bör avvakta slutförandet

av kommitténs arbete och regeringens beredning av

frågorna.

Elevinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ökat

elevinflytande med hänvisning till

Skollagskommittén och till att

försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet pågår fram till utgången av

juni 2003.

Jämför reservationerna 2 (m), 5 (kd), 8 (c)

och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

I skollagen (1985:1100) sägs i 5 kap. 2 § att

eleverna i gymnasieskolan skall ha inflytande över

hur deras utbildning utformas.

Sedan höstterminen 1997 pågår en försöksverksamhet

med lokala styrelser inom gymnasieskolan och komvux.

Försöksverksamheten regleras i en särskild

förordning (1997:642, ändrad 1999:1035 och

2001:175). Sådana lokala styrelser är

självförvaltningsorgan i kommunallagens mening och

inrättas av den kommunala nämnd som utgör styrelse

för utbildningen. I de lokala styrelserna skall ingå

rektor samt företrädare för eleverna och de

anställda vid skolan. Eleverna skall vara i

majoritet. Den kommunala nämnden bestämmer, inom

ramen för förordningens regler, i vilka frågor den

lokala styrelsen får fatta beslut i nämndens eller

rektors ställe.

Försöksverksamheten har inte fått så stor

omfattning som förväntades när den startade.

Regeringen har beslutat att den skall fortsätta till

utgången av juni 2003. Statskontoret fick i juli

2001 i uppdrag av regeringen att kartlägga och

analysera de förhållanden som förklarar det låga

antalet skolor som deltagit.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2001/02:Ub483 ett tillkännagivande om att elevernas

inflytande över och ansvar för sina studier bör öka.

Möjligheten att påverka sin egen utbildning,

arbetets uppläggning och takten i studierna är

viktig för motivationen och en förberedelse för

vuxenlivet (yrk. 4).

Kristdemokraterna anser enligt motion

2001/02:Ub447 att en lagstadgad miniminivå av

elevinflytande bör införas (yrk. 6). Enligt deras

uppfattning måste någon konkretisering införas i

skollagen.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:K284 att

försöksverksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet skall permanentas och sådana styrelser

införas i hela landet (yrk. 3).

Folkpartiet skriver i motion 2001/02:Ub220 att

elevstyrda skolor riskerar att urholka rektors och

lärares ansvar och status (yrk. 12). Motionärerna

framhåller att det visserligen är viktigt att

föräldrar och elever ges valmöjligheter och

inflytande över skolans arbetsformer, men att

styrelser med lekmän och elever inte kan få fatta

beslut om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i

skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Frågor om att stärka elevernas inflytande

behandlas i Skollagskommittén.

Eftersom försöksverksamheten med lokala styrelser

skall utvärderas i särskild ordning och detta ännu

inte har skett, är det inte rimligt att riksdagen nu

fattar beslut om permanentning. Regeringen har i

proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

(s. 58) meddelat sin avsikt att senare återkomma

till frågan om brukarinflytandet inom skolområdet.

Propositionen behandlas för närvarande i

konstitutionsutskottet.

Utskottet utgår från att frågan om rektors och

lärares professionella ansvar finns med i

utvärderingen av försöksverksamheten.

Vissa ämnen och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner som tar upp det

minskade intresset för främmande språk,

svenska om andraspråk, kursplan i företagande

och entreprenörskap, sex- och

samlevnadsundervisning, privatekonomi, hem-

och konsumentkunskap och kostkunskap och

utredning angående körkortsutbildning i

gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till

Gymnasiekommittén 2000 och till pågående

beredningsarbete i Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp) och 5

(kd).

Främmande språk

Motioner

Moderata samlingspartiet anser det oroande att så få

elever väljer att läsa fler främmande språk än

engelska (mot. 2001/02:Ub254 yrk. 1). Orsakerna till

detta måste analyseras och insatser göras för att

vända utvecklingen. Samma oro uttrycks i motion

2001/02:Ub281 (m). I båda motionerna nämns

urvalsreglerna till högskoleutbildningen som ett

motiv för elever i gymnasieskolan att undvika

språken - som anses svåra - till förmån för andra

ämnen, där det är lättare att få höga betyg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

I fråga om vikten av att många ungdomar läser fler

främmande språk än engelska i gymnasieskolan har

utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna.

Utbildningsministern har i en interpellationsdebatt

den 5 februari 2002 uttalat att frågan måste noga

prövas i samband med den framtida utformningen av

gymnasieskolan och framtida behörighets- och

urvalsregler till högskolan. Nationalkommittén för

det europeiska året för språk har uppmärksammat

motivationens betydelse för språkinlärning och

överlämnar sin

rapport till regeringen i mars 2002. Mot denna

bakgrund anser utskottet att de tillkännagivanden

som begärs i motionen inte behövs.

Svenska som andraspråk

Motion

Moderata samlingspartiet anser att besluten att

jämställa svenska som andraspråk med svenska måste

utvärderas. Syftet är att säkerställa att också

elever med annat modersmål än svenska ges

tillräckliga kunskaper för framgångsrik

vidareutbildning (mot. 2001/02:Ub483 yrk. 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Svenska som andraspråk har införts som ett

särskilt ämne med egen kursplan därför att det har

visat sig att elever som inte har svenska som

modersmål behöver en annan undervisning i svenska än

övriga elever för att kunna nå tillräckliga

kunskaper för framgångsrika studier i andra ämnen. I

kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska B och

Svenska som andraspråk B är bl.a. följande mål

gemensamma: Eleven skall kunna förmedla egna och

andras tankar i tal och skrift, göra

sammanställningar och utredningar samt dra

slutsatser och föra fram argument så att innehåll

och budskap blir tydliga. Eleven skall ha utvecklat

skrivandet som ett medel för tänkande och lärande

och som ett redskap i kommande studier och

arbetsliv. Det nationella kursprovet är numera

gemensamt för ämnena svenska och svenska som

andraspråk.

Kursplan för företagande och entreprenörskap

Motion

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2001/02:Ub483 yrkande 11 att det skall utarbetas en

kursplan för företagande och entreprenörskap, som

kan användas inom ramen för elevens val vid de

skolor som kan och vill erbjuda kursen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Det finns i dag två nationella kurser,

Småföretagande A (50 gymnasiepoäng) och

Småföretagande B (100 gymnasiepoäng). Den senare

kursen skall enligt kursplanen ge en helhetsbild av

företagande från affärsidé till etablerad verksamhet

i mindre företag, men även behandla entreprenörens

roll i samhällets utveckling. Båda kurserna är

valbara kurser.

Sex- och samlevnadsundervisning

Gällande bestämmelser

I gymnasieskolan, liksom i grundskolan, är sex och

samlevnad inte ett särskilt ämne, och det finns

därför ingen kursplan för sex- och

samlevnadsundervisningen. Det är däremot enligt

läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

ett särskilt ansvar för rektor i gymnasieskolan att

eleverna får kunskaper om sex och samlevnad.

Motioner

Kristdemokraterna påpekar i motion 2001/02:Ub447 att

undervisningen om sex och samlevnad har skurits ned

i många skolor. Med hänvisning särskilt till den

kraftiga ökningen av könssjukdomar bland ungdomar

föreslår motionärerna att sex- och

samlevnadsundervisningen skall bli obligatorisk i

gymnasieskolan (yrk. 5).

Folkpartiet begär i motion 2001/02:Ub221 att

regeringen skall ändra läroplanen för de frivilliga

skolformerna så att mål där anges för sex- och

samlevnadsundervisningen (yrk. 33).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I den rapport från den nationella

kvalitetsgranskningen 1999 som åberopas i

folkpartimotionen framhålls att det är nödvändigt

med tydligare målformuleringar i läroplanen. En

arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet har

arbetat med frågor om läroplanerna som

styrinstrument. Dess rapport Samverkande styrning.

Om läroplanerna som styrinstrument (Ds 2001:48)

publicerades i oktober 2001. Riksdagen bör avvakta

regeringens beredning av ärendet.

Privatekonomi, hem- och konsumentkunskap m.m.

Motioner

I motion 2001/02:Ub487 (m) sägs att det i

gymnasieskolan måste finnas en bred utbildning i

privatekonomi, hur skatter och avgifter fungerar,

kredit- och finansväsende, sparande och

pensionsfrågor. Ett rimligt mål är enligt

motionärerna att varje elev som lämnar

gymnasieskolan skall begripa ett hyreskontrakt och

ett avbetalningskontrakt. I motion 2001/02:Ub441 (s)

sägs att hem- och konsumentkunskap bör införas i

gymnasieskolan. Samma uppfattning förs fram även i

motion 2001/02:Ub370 (m) yrkande 2. Eleverna i

grundskolan är enligt motionärerna alltför unga för

många frågor som bör behandlas inom ämnet. Samma

motionärer (m) tar i motion 2001/02:Ub424 upp

kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa, som

de anser bör utvärderas

(yrk. 1). De framhåller vikten av att undervisningen

om kost inte enbart är teoretisk och att den får

tillräcklig tid (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Gymnasiekommittén 2000 har i uppdrag att överväga

vilken gemensam kärna av baskunskaper som alla

gymnasieelever behöver få.

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd hade förra

året regeringens uppdrag att granska bl.a.

användningen av tiden i skolan. Granskningen skulle

belysa exempelvis hur tiden används för olika slags

lärande, hur friutrymmet när det gäller

tidsanvändningen tas i anspråk och hur man ser på

tiden som resurs för att nå målen för utbildningen.

Resultatet av granskningen kommer att redovisas i en

rapport till regeringen under hösten 2002.

Utredning om körkortsutbildning i

gymnasieskolan

Motion

I motion 2001/02:Ub333 (kd) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att utredningen

om körkortsutbildning i gymnasieskolan bör

påskyndas. Körkort är en förutsättning för många

ungdomar vid val av arbete, bostad och fritid. Att

många ungdomar i dag inte har råd att ta körkort kan

skapa ytterligare ojämlikhet, framhåller

motionärerna. Körkortsutbildning i gymnasieskolan är

enligt deras mening också en fråga om jämställdhet

mellan kvinnor och män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Enligt vad utskottet har erfarit har

Utbildningsdepartementet nyligen inlett ett

samarbete med Närings- och Finansdepartementen samt

Skolverket, Konkurrensverket och Svenska

Kommunförbundet för att diskutera hur ett underlag

som belyser samtliga frågeställningar i sammanhanget

kan arbetas fram.

Gymnasieelevernas mat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motioner om gratis

skollunch m.m. i gymnasieskolan.

Jämför reservation 10 (v, mp).

Gällande bestämmelser

I skollagen (1985:1100) föreskrivs att eleverna i

grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider

(4 kap. 4 a §). Någon motsvarande bestämmelse finns

inte när det gäller gymnasieskolan.

Motioner

Miljöpartiet tar i motion 2001/02:Ub545 upp vikten

av en bra och näringsriktig kost som en

förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till

sig skolans undervisning. Skolverket skulle enligt

motionärerna kunna initiera en undersökning om barns

och ungdomars frukost- och lunchvanor och vilka

konsekvenser en eventuell dålig kost får för

skolarbetet och den allmänna utvecklingsförmågan

(yrk. 1). Den mat som serveras i de kommunala köken

bör så långt som möjligt vara ekologiskt framtagen,

odlad i närheten och rättvisemärkt (yrk. 2).

Gymnasieeleverna bör ha rätt till gratis lunch på

samma sätt som i grundskolan (yrk. 3). Skolverket

bör kartlägga hur många kommuner som har

avgiftsbelagt skollunchen i gymnasieskolan och vilka

konsekvenser detta har medfört (yrk. 4). Eftersom

det har visat sig att många barn inte äter frukost

hemma och att elevernas psykiska och fysiska

prestationsförmåga ökar om skolan serverar frukost,

bör det serveras skolfrukost både i grundskolan och

gymnasieskolan (yrk. 5). Alla elever skall

garanteras näringsriktig kost i skolan, oavsett

religion, sjukdomar/allergier eller etiska

ställningstaganden (yrk. 6).

Även i motion 2001/02:Ub442 (s) förordas fri lunch

för alla elever i skolan. Motionärerna påpekar att

avgiftsbelagd skollunch blir en stor extrakostnad

för ensamstående föräldrar, arbetslösa och andra som

redan har det svårt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Att tillhandahålla skollunch är i dag inte en

lagfäst skyldighet för kommunerna. Riksdagen bör

avvakta resultatet av Skollagskommitténs utredning,

som bl.a. skall gälla om och i så fall hur

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver

förtydligas.

Lektorat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om fler lektorat

i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till

gällande skollag och kommunernas ansvar.

Jämför reservationerna 5 (kd) och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

I skollagen (1985:1100) sägs att varje kommun och

landsting skall sträva efter att för undervisningen

i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning anställa lärare som har

forskarutbildning (2 kap. 3 § andra stycket).

Motioner

Kristdemokraterna vill att fler lektorat skall

tillsättas inom gymnasieskolan (mot. 2001/02:Ub447

yrk. 8). Folkpartiet anser att Skolverket bör

upprätta en plan för att fler lektorer skall få

anställning i gymnasieskolorna (mot. 2001/02:Ub220

yrk. 1). Målet är att var tionde gymnasielärare

skall vara lektor inom fem år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Genom den lagbestämmelse som finns och som

redovisats ovan har skolhuvudmännen en skyldighet,

som utskottet utgår från att de tar på allvar. Den

närmare utformningen av lärartjänstorganisationen är

deras ansvar.

Särskilda resurser har riktats till

utbildningsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning. Berörda lärosäten har vidare fått

i uppdrag att inom sina ramar vidta åtgärder för att

förstärka sådan forskning och forskarutbildning i

nära anslutning till den nya lärarutbildningen, som

startade höstterminen 2001.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om information

till föräldrar om myndig elevs uppförande, om

besök i riksdagen av elever från hela landet,

om ökade möjligheter att studera utomlands

och få högre betyg än godkänt samt om ett

visst sätt att profilera skolor. Utskottet

hänvisar till Skollagskommittén och till att

flertalet av frågorna bör avgöras av andra än

riksdagen.

Jämför reservationerna 8 (c), 11 (m, c, fp) och 3

(fp).

Centerpartiet vill att det skrivs in i skollagen att

skolan har rätt att underrätta föräldrarna till

myndiga elever om elevernas uppförande (mot.

2001/02: Ub322 yrk. 12). Partiet anser det

bekymmersamt att föräldrarna har försörjningsansvar

för sina barn i gymnasieskolan även när de uppnått

myndighetsålder, men inte har rätt att få veta om

eleverna skolkar i sådan utsträckning att

studiebidraget dras in.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet med hänvisning till att denna fråga ingår i

uppdraget till Skollagskommittén.

I motion 2001/02:Ub358 (s) påtalar motionären att de

möjligheter som elever har att besöka Sveriges

riksdag delvis beror på ekonomiska förutsättningar,

bl.a. kostnaderna för resor till och från Stockholm.

Han vill att mer jämlika förhållanden skall skapas

när det gäller riksdagsbesök.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Riksdagen avslog den 23 november 2001 ett

liknande yrkande (bet. 2001/02:KU12, rskr. 44).

Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub221 att

gymnasieelever skall få ökade möjligheter att

studera utomlands (yrk. 29). Partiet anser också att

en elev som får tillgodoräkna sig studier utomlands

av rektor skall kunna ges även högre betyg än

godkänt i motsvarande kurs i gymnasieskolan (yrk.

30). Samma sak begärs av Moderata samlingspartiet i

motion 2001/02:Ub483 yrkande 16.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Den bestämmelse om betygssättning som åberopas i

motionerna finns i

7 kap. 16 § gymnasieförordningen (1992:394).

Utskottet anser att det är fråga om en

detaljreglering som det bör ankomma på regeringen

att bestämma om.

Enligt Folkpartiet (mot. 2001/02:Ub221 yrk. 32) bör

en skola kunna välja att profilera sig genom att

låta en kurs återkomma i alla kurspaket som erbjuds

vid skolan. Detta skulle enligt motionärerna kunna

vara ett sätt för skolor i utsatta områden att bli

attraktiva och därmed bidra till att luckra upp

segregationen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Bestämmelser om valbara kurser finns i 5 kap.

gymnasieförordningen (1992:394). Till dessa

bestämmelser har Skolverket utfärdat allmänna råd

(SKOLFS 2000:1). Utskottet anser att det här är

fråga om reglering på en detaljnivå som ankommer på

regeringen eller Skolverket och inte på riksdagen.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår sju

motionsyrkanden om frågor som inte ankommer på

riksdagen.

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor.

Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt

gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut:

2001/02:Ub230 (kd) yrkande 1 om teoriutbildning

för körkort

2001/02:Ub282 (c) yrkande 2 om

körkortsundervisning

2001/02:Ub378 (s) om ett specialutformat program

för persontransporter

2001/02:Ub388 (kd) om omvårdnadsprogrammet i

Skövde

2001/02:Ub432 (s) om specialutformat program för

persontransporter

2001/02:Ub515 (s) om förberedande teoretisk

körkortsutbildning

2001/02:Ub525 (s) om trafikantutbildning och

förberedande körkortsutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

eller vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Rätt till utbildning i

gymnasieskolan (punkt 1) - kd, c

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande

11, bifaller delvis motion 2001/02:Ub447 yrkande

18 och avslår motion 2001/02:Sf394 yrkandena 9

och 10.

Ställningstagande

Dagens regler hindrar den som påbörjat sina

gymnasiestudier före 20 års ålder från att fullfölja

dem efter ett längre studieuppehåll. Vi anser att en

garanterad rättighet att fullfölja utbildningen på

lika villkor upp till 25 års ålder skulle öka

möjligheten för fler att få en godkänd

gymnasieutbildning. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub322 yrkande 11 och delvis motion

2001/02:Ub447 yrkande 18.

2. Villkor för antagning till

gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,

6, 8, 13, 17, 18, 19 och 20) - m

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

6, 8, 13, 17, 18, 19 och 20 borde ha följande

lydelse:

2. Villkor för antagning till

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 19 och 2001/02:Ub483 yrkande 2, bifaller

delvis motion 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del

och 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del samt

avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 2,

2001/02:Ub222 yrkande 2 samt 2001/02:Ub528.

6. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub483

yrkandena 13 och 14 samt avslår motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och yrkande

3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325

yrkande 2, 2001/02:Ub393, 2001/02:Ub447 yrkandena

4 i denna del, 7, 9, 10, 15, 16 och 19,

2001/02:Ub458 i denna del samt 2001/02:Kr339

yrkande 4.

8. Betyg i ämne i stället för i kurs

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande

17 och avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 13.

13. Lärlingsutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub483

yrkande 12, 2001/02:N315 yrkande 9 och

2001/02:A391 yrkandena 3, 6 och 7 samt avslår

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 10, 2001/02:

Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02:Ub322 yrkande 13,

2001/02:Ub325 yrkande 1, 2001/02: Ub429 yrkande

1, 2001/02:Ub447 yrkande 20, 2001/02:Ub486,

2001/02: N263 yrkande 2 och 2001/02:N267 yrkande

26.

17. Elevinflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande 4

och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,

2001/02:Ub447 yrkande 6 och 2001/02:K284 yrkande

3.

18. Främmande språk

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub254

yrkande 1 och delvis motion 2001/02:Ub281.

19. Svenska som andraspråk

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande

3.

20. Kursplan för företagande och

entreprenörskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande

11.

Ställningstagande

Problemet med att många elever misslyckas i

gymnasieskolan måste i första hand angripas genom

insatser i grundskolan samt genom förändringar i

gymnasieskolans utbud av program. Man bör inte ändra

villkoren för antagning till gymnasieskolan genom

att ta bort kraven på godkänt betyg i svenska,

engelska och matematik för behörighet till

nationella program. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 19 och

2001/02:Ub483 yrkande 2 och delvis bifalla

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och

2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del.

Reformeringen av gymnasieskolan fördröjs genom att

regeringen har gett Gymnasiekommittén 2000 alltför

omfattande uppdrag och i direktiven låst kommittén

till vissa lösningar. Frågan är om inte idén med en

stor statlig utredning som bestämmer antalet program

etc. är ålderdomlig. Vi anser att regeringen så

snart som möjligt bör göra en genomgång av vilka

frågor som kräver statliga beslut i framtiden och ge

kommittén ett mer begränsat uppdrag att ta itu med

dessa. Frågor som lika gärna och ofta bättre kan

avgöras lokalt i kommuner eller enskilda skolor bör

flyttas dit genom avreglering. En snabb

frihetsreform som ger gymnasieskolorna ökat

självbestämmande bör kunna läggas fram redan under

våren 2002. Till de frågor som bör ingå i denna hör

en begränsning av antalet kärnämnen, rätt för skolor

att erbjuda alternativa kurser i kärnämnen samt ett

avskaffande av timplanen. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483 yrkandena 13

och 14.

Frågan om ämnesbetyg eller kursbetyg har många

bottnar. Alla kurser i ett ämnesområde bygger inte

på varandra, och ett ämnesbetyg som innebär att det

sist satta betyget inom området gäller som slutbetyg

kan därför bli missvisande. Elevernas möjlighet att

påverka utbildningens innehåll och uppläggning och

få uppnådda kunskaper verifierade underlättas på

många sätt av kursutformningen. Det är nivån på de

faktiska kunskaperna som bör erkännas inför

fortsatta studier och arbete. Det vi här har sagt

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483

yrkande 17 och avslå motion 2001/02:Ub447 yrkande

13.

Det finns en ökande brist på kvalificerade

yrkesarbetare inom flera branscher. De nu pågående

försöken inom gymnasieskolan med lärande i arbete

får inte innebära att arbetet för att åstadkomma en

modern lärlingsutbildning sätts åt sidan. En ny

modell bör bygga på en mer likvärdig ställning såväl

mellan skola och företag som mellan teori och

praktik. Det är en förutsättning att de ekonomiska

villkoren för skolor och företag är rimliga.

Lärlingsutbildningen bör i sina huvuddrag kunna

utvecklas enligt följande. Huvudman för utbildningen

kan vara en kommunal gymnasieskola, en friskola, en

branschorganisation eller ett utbildningsföretag.

Utbildningen skall utformas lokalt, och huvudmannen

skall upprätta en utbildningsplan som godkänns av

Skolverket eller eventuellt av en särskild kommitté

där även näringslivsrepresentanter ingår.

Förläggning, omfattning och profil av kärnämnen och

lärande i företag får variera. Godkänd

lärlingsutbildning ges offentligt stöd som följer

eleven till utbildningens huvudman. Utgångspunkten

är kostnaden för tre års gymnasieutbildning, varvid

företaget bör ges ersättning motsvarande den

omfattning lärandet sker på arbetsplats eller i

företagets direkta regi. Reglerna skall ge frihet

vad gäller lärlingens status som elev eller

anställd. Det förutsätts att lärlingen ges

ersättning grundad på den insats som hon eller han

gör i produktionen. Avtal skall tecknas som reglerar

lärlingens utbildning på arbetsplatsen. Utbildningen

skall avslutas med gesällprov eller motsvarande

yrkesexamination. Gesällprovet och innehållet i

yrkesutbildningen skall tas fram i nära samarbete

med berörd bransch. Lärlingsutbildningen behöver

inte ge allmän behörighet till högskolan men skall

ge gymnasiekompetens i svenska och matematik samt

förekommande karaktärsämnen. Lärlingsutbildning för

unga arbetslösa skall kunna ingå i dessa skolors

verksamhet. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub483 yrkande 12,

2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A291 yrkandena 3,

6 och 7.

I vår vision om framtidens gymnasieskola ges den

enskilda eleven större ansvar och inflytande över

sina studier. Möjlighet att påverka sin egen

utbildning, arbetets uppläggning och takten i

studierna är viktig för motivationen och innebär en

förberedelse för vuxenlivet. Skolpolitiken måste

vara tydlig om syftet med utbildningen, och målen

för olika kurser och utbildningsalternativ måste

definieras så att den enskilda eleven kontinuerligt

kan sätta egna mål och få sina resultat bedömda.

Elevernas rätt att välja gymnasieskola måste öka.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub483 yrkande 4.

Det finns många fördelar med att kunna tala tyska

med en tysk, franska med en fransman och spanska med

en spanjor. Enligt vår mening är det mycket

oroväckande att allt färre elever väljer att läsa

andra främmande språk än engelska. Orsakerna måste

analyseras och insatser göras för att vända denna

utveckling. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub254 yrkande 1 samt delvis motion

2001/02:Ub281.

Undervisningen i svenska som andraspråk skall

enligt vår mening syfta till att så fort som möjligt

ge eleverna sådana kunskaper att de kan delta i

undervisningen i ämnet svenska. Besluten att

jämställa svenska som andraspråk med ämnet svenska

måste utvärderas i syfte att säkerställa att också

elever med annat modersmål än svenska får

tillräckliga kunskaper för framgångsrik

vidareutbildning. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2001/02:Ub483 yrkande 3.

Skolans miljö skall stimulera en anda av

företagande både i vid mening och specifikt inriktat

på att starta och driva företag. En kursplan för

företagande och entreprenörskap bör utarbetas för

att kunna användas inom ramen för elevens val vid de

skolor som kan och vill erbjuda kursen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483 yrkande 11.

3. Villkor för antagning till

gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,

6, 10, 11, 13, 17, 21, 25 och 29) -

fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,

6, 10, 11, 13, 17, 21, 25 och 29 borde ha följande

lydelse:

2. Villkor för antagning till

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 1 i denna del och yrkande 2,

2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del och yrkande

2, bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub233

yrkande 19 och 2001/02:Ub483 yrkande 2 samt

avslår motion 2001/02:Ub528.

6. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 1 i denna del och yrkande 3,

2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub249 yrkande 1 och 2001/02:Ub447 yrkande

16 samt avslår motionerna 2001/02:Ub249 yrkande

2, 2001/02:Ub325 yrkande 2, 2001/02:Ub393,

2001/02:Ub447 yrkandena 4 i denna del, 7, 9, 10,

15 och 19, 2001/02:Ub458 i denna del,

2001/02:Ub483 yrkandena 13 och 14 samt

2001/02:Kr339 yrkande 4.

10. Utvärdering av betygssättningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande

15 i denna del.

11. Anteckning i betygshandling om ogiltig

frånvaro

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande

17.

13. Lärlingsutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 10 och 2001/02:N267 yrkande 26 och avslår

motionerna 2001/02: Ub234, 2001/02:Ub284,

2001/02:Ub322 yrkande 13, 2001/02:

Ub325 yrkande 1, 2001/02:Ub429 yrkande 1,

2001/02:Ub447 yrkande 20, 2001/02:Ub483 yrkande

12, 2001/02:Ub486, 2001/02:N263 yrkande 2,

2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena

3, 6 och 7.

17. Elevinflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande

12 och avslår motionerna 2001/02:Ub447 yrkande 6,

2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande

3.

21. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande

33 och avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 5.

25. Lektorat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande 1

och delvis motion 2001/02:Ub447 yrkande 8.

29. Profilering av gymnasieskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande

32.

Ställningstagande

Jag anser att det är ett rimligt villkor för

antagning till gymnasieskolan att man skall ha minst

betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik -

det krav som gäller för tillträde till nationella

program. Regeringen måste ta avstånd från förslaget

från Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att ta

bort detta krav. De elever som inte uppfyller kravet

släpps i dag in på individuellt program i

gymnasieskolan. Vi i Folkpartiet anser att

grundskolan i stället skall ges det fulla ansvaret

för att eleverna får baskunskaperna. I speciella

fall, t.ex. för nyanlända invandrare som inte

tidigare har undervisats i engelska, skall det dock

vara möjligt att anordna en anpassad undervisning i

engelska parallellt med utbildning på ett nationellt

program i gymnasieskolan. Det kan också gälla t.ex.

elever med dyslexi. Det jag här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande

1 i denna del och yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 1

i denna del och yrkande 2 samt delvis bifalla

motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 19 och

2001/02:Ub483 yrkande 2.

Ett grunddrag i den reformering av gymnasieskolan

som Folkpartiet vill se är att man avskaffar det

individuella programmet. Resurserna för det

individuella programmet skall föras över till

grundskolan, som måste bli mer flexibel och ge varje

elev det stöd och den tid hon eller han behöver för

att nå målen. Skrivningarna i skollagen (4 kap. 10

§) måste skärpas i detta avseende så att alla elever

som inte har nått målen uttryckligen har rätt till

undervisning i grundskolans regi även efter

skolpliktens upphörande. Gymnasieskolan skall även i

framtiden ges resurser och möjligheter att hjälpa

elever med inlärningssvårigheter. Jag anser vidare

att historia bör bli ett kärnämne i gymnasieskolan,

eftersom varje medborgare behöver goda kunskaper i

historia, oavsett vilket yrke hon eller han väljer.

Nationella prov har en viktig uppgift att fylla som

rådgivningsinstrument för en likvärdig

betygssättning. Kursproven kan med fördel utvidgas

till fler ämnen. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna

del och yrkande 3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna

del, 2001/02:Ub249 yrkande 1 och 2001/02:Ub447

yrkande 16.

Det är viktigt att resultaten från de nationella

kursproven läggs till grund för en rättvis

betygssättning. Jag anser att det behövs en

nationell utvärdering av betygssättningen i

förhållande till de nationella proven. Skolverket

bör få i uppdrag att göra detta. Det jag här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub221

yrkande 15 i denna del.

Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det

tilltagande skolket i gymnasieskolan. Folkpartiet

menar att skolor med stora skolkproblem måste

genomföra särskilda program för att komma åt

problemen. Jag tycker det är rimligt att en elev som

är frånvarande från huvuddelen av lektionerna inte

skall få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig

frånvaro på de betyg som ges när en gymnasiekurs är

avslutad har diskuterats. Regeringen bör återkomma

med ett förslag om regler som gör det möjligt att

ange ogiltig frånvaro på kursbetygen. Det jag här

har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub221 yrkande 17.

Fortfarande saknas en flexibel och väl utvecklad

lärlingsutbildning. En sådan utbildning, förlagd

till arbetsplatser, skulle underlätta både för

arbetstagaren och företagaren. Skolan och

arbetslivet bör dela på ansvaret för lärlings-

utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge

vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.

Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i

arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt

att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar

tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.

Företagen bör liksom i Norge få ersättning

motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen

under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år

ges ersättning från arbetsgivaren i relation till

den insats som han eller hon gör i produktionen.

Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och

leda till lärlingsexamen. Någon form av anpassad

lärlingsutbildning för elever som av någon anledning

inte kan följa ett nationellt program eller uppnå

lärlingsexamen skall också finnas. Det jag här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 10 och 2001/02:N267 yrkande

26.

Att föräldrar och elever ges inflytande över

skolans arbetsformer är mycket viktigt. Styrelser

med lekmän och elever kan dock inte få fatta beslut

om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i skolan.

Vi måste värna om lärarnas och rektorernas

professionalism. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub220 yrkande 12.

Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och

samlevnadsundervisningen visade att skolorna får

dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när

det gäller undervisning om sex och samlevnad.

Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för

möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för

det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.

Enligt min och Folkpartiets mening bör regeringen

lägga fram förslag om ändring i läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) så att mål anges

för sex- och samlevnadsundervisningen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub221 yrkande 33.

Att vara lektor är att bedriva forskning vid ett

universitet parallellt med undervisning i skolan.

Lektorerna stärker skolans forskningsanknytning och

tillför därmed skolan en viktig kvalitetsdimension.

Det måste till fler lektorstjänster. Jag anser att

Skolverket bör få i uppdrag att upprätta en plan för

att inom en femårsperiod nå målet att var tionde

gymnasielärare är lektor. Kravet för att få ett

lektorat skall vara kompetens motsvarande minst

licentiatexamen. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.

Profilskolor luckrar upp segregationen. Skolor i

utsatta områden bör kunna ges en attraktiv profil

för att dra till sig elever från andra

bostadsområden. Folkpartiet anser att en skola skall

kunna välja att låta en kurs återkomma i alla

kurspaket som erbjuds där. Då kan man lägga in en

kurs som motsvarar skolans profilering, exempelvis

inriktning mot matematik eller historia, som

eleverna på alla program får läsa. Det jag här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:

Ub221 yrkande 32.

4. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen, m.m.

(punkterna 3, 4 och 5) - m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3, 4

och 5 borde ha följande lydelse:

3. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub233 yrkande 21 och

2001/02:Ub447 yrkande 1.

4. Förslaget om ett nytt, breddat

kärnämne

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:

Ub249 yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2,

2001/02:Ub447 yrkande 4 i denna del och

2001/02:Ub535.

5. Differentiering inom kärnämnena

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:

Ub221 yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20 och

2001/02: Ub447 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att gymnasieskolan inte bör vara

konstruerad med utgångspunkten att alla elever skall

uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier.

Det är inte bra att alla studievägar blivit

"akademiserade". Därmed har gymnasiet blivit en

utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill

eller orkar läsa mera teoretiska ämnen. Det skall

alltid finnas möjlighet att komplettera en

gymnasieutbildning för att uppnå högskolebehörighet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub221 yrkandena 4 och 6, 2001/02:

Ub233 yrkande 21 och 2001/02:Ub447 yrkande 1.

Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne bör enligt

vår mening inte genomföras. Etik och moral måste

genomsyra all verksamhet i skolan. Det är fråga om

förhållningssätt som det är orimligt att förbehålla

vissa utpekade lektionstimmar. Det finns ingenting

som talar för att begränsa studiet av historia till

1900-talet, såsom föreslagits av

Utbildningsdepartementets arbetsgrupp. Både

religionskunskap och samhällskunskap bör behållas

som självständiga ämnen. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub249

yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2, 2001/02:Ub447

yrkande 4 i denna del och 2001/02:Ub535.

Gymnasieutbildningen måste bättre än i dag ta till

vara den enskilda elevens förutsättningar och mål

med studierna. Kärnämneskurserna bör därför

differentieras. Innehållet i kärnämneskurserna

behöver och bör inte vara detsamma oavsett elevernas

studiemål, och studietakten bör kunna varieras för

olika elevgrupper. För att tillgodose elever som

upplever den teoretiska delen av

gymnasieutbildningen som alltför betungande bör

kärnämnena kunna läsas med etappvis indelning. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed delvis bifalla motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20

och 2001/02:Ub447 yrkande 11.

5. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna

6, 8, 13, 15, 17, 21, 23 och 25) -

kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,

8, 13, 15, 17, 21, 23 och 25 borde ha följande

lydelse:

6. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 4

i denna del och yrkandena 7, 9, 10, 15, 16 och 19

samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i

denna del och yrkande 3, 2001/02: Ub222 yrkande 1

i denna del, 2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2,

2001/02:Ub325 yrkande 2, 2001/02:Ub393,

2001/02:Ub458 i denna del, 2001/02:Ub483

yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.

8. Betyg i ämne i stället för i kurs

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande

13 och avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande 17.

13. Lärlingsutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub429

yrkande 1 och 2001/02:Ub447 yrkande 20 och avslår

motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 10,

2001/02:Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02: Ub322

yrkande 13, 2001/02:Ub325 yrkande 1,

2001/02:Ub483 yrkande 12, 2001/02:Ub486,

2001/02:N263 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 26,

2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena

3, 6 och 7.

15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ522 yrkande

17, bifaller delvis motion 2001/02:MJ529 yrkande

4 och avslår motionerna 2001/02:Ub264,

2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512 och

2001/02:So501 yrkande 9.

17. Elevinflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 6

och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,

2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande

3.

21. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 5

och avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande 33.

23. Utredning om körkortsutbildning i

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub333.

25. Lektorat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 8

samt delvis motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.

Ställningstagande

Det behövs en reformering av gymnasieskolan på flera

punkter.

Vi anser att både religionskunskapsämnet och

historieämnet behöver stärkas. Det är en oacceptabel

situation att en stor andel av gymnasieskolans

elever inte får någon undervisning i historia.

Historia bör göras till kärnämne. Undervisningen om

1900-talets historia med fokus på de

samhällsförändringar som rör idéhistoria,

ideologier, kultur och migration måste prioriteras.

Gymnasieskolan måste bli bättre på att tillgodose

elever med behov av särskilt stöd. Den nuvarande

tillgången till speciallärare är otillräcklig,

vilket drabbar de studiesvaga eleverna, särskilt

inom de yrkesinriktade programmen. Individuella

studieplaner, stöd- och specialundervisning måste

utnyttjas i större utsträckning. Det finns ett stort

behov av specialpedagogisk forskning kring hur man

kan förbättra metoderna för arbete med barn och

ungdomar i behov av särskilt stöd. Samordningen

mellan grundskola och gymnasieskola måste

förbättras. Endast en mindre grupp elever, som

önskar specifika lösningar eller har behov av att

läsa upp sig i några ämnen, skall enligt vår mening

finnas på det individuella programmet. Eftersom en

stor andel av Sveriges elever i dag går på det

individuella programmet är det viktigt att

kvaliteten på programmet ses över. Det är

föreskrivet i gymnasieförordningen att individuella

studieplaner skall upprättas för alla elever.

Eftersom det finns stora brister på den punkten på

många skolor anser vi att de individuella

studieplanerna bör utvecklas vidare. Vi anser att

nationella prov har en viktig uppgift att fylla som

rådgivningsinstrument för en likvärdig

betygssättning. Kursproven kan med fördel utvidgas

till fler ämnen. Det är viktigt att finna former för

att bedöma även praktiska yrkeskunskaper. Eleverna i

samtliga gymnasieprogram behöver få kontakt med

arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda delen av

utbildningen måste genomföras med utgångspunkt i de

utbildningsmål som fastställts och med god

handledning. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 4 i denna del

samt yrkandena 7, 9, 10, 15, 16 och 19.

Betygssättningen i enskilda kurser har visat sig

mycket stressande för eleverna, samtidigt som helhet

och fördjupning av kunskaperna riskerar att gå

förlorade. Vi anser därför att man bör gå över från

kursbetyg till ämnesbetyg. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 13.

Vi anser att det bör införas lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram. Där skall skola och arbetsliv

dela på ansvaret för utbildningen. Praktik bör

varvas med teori redan från första terminen, och

utbildningen kan med fördel knytas nära till det

lokala arbetslivet. Lärlingsutbildningen bör omfatta

tre eller fyra år, beroende på yrkets karaktär och

lärotid samt önskemål om förberedelse för kommande

studier. Den skall avslutas med en gymnasieexamen

som leder vidare till studier vid en yrkeshögskola.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2001/02:Ub429 yrkande 1 och 2001/02:Ub447

yrkande 20.

Det behövs även en yrkesinriktad

gymnasieutbildning som kan trygga nyrekryteringen

och den framtida försörjningen inom fiskenäringen.

Utbildningen skall motsvara de krav som EU ställer.

Den fisketekniska gymnasieutbildningen skall bl.a.

leda fram till behörighet för fartygsbefäl klass

VIII och maskinbefäl klass VI samt certifikat för

VHF (ROC), brandskydd, räddningsfarkoster,

beredskapsbåtar samt grundläggande hälso- och

sjukvård. I utbildningen skall fiskefartygsförlagd

utbildning ingå. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:MJ522 yrkande 17.

Flera elever upplever att deras inflytande över

sina studier är lägre i gymnasieskolan än i

grundskolan. Denna utveckling måste aktivt

motarbetas. Dagens skollagsbestämmelse om

elevinflytande säger bara att eleverna skall ha

inflytande, inte i vilken omfattning eller på vilket

sätt. Vi anser det nödvändigt att någon form av

konkretisering införs i skollagen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 6.

Skolan måste vara en motbild till mediernas

stilbildande roll för ungdomars utveckling, bl.a.

kroppsfixeringen och sexfixeringen. Med utgångspunkt

i den gemensamma värdegrunden måste en naturlig

dialog med eleverna i sådana frågor finnas på varje

skola. Undervisningen om sex och samlevnad har

skurits ned på många skolor. Vi anser att denna

utveckling bör vändas och undervisningen bli

obligatorisk för alla gymnasieelever, särskilt som

könssjukdomar nu ökar kraftigt bland ungdomar. Det

vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub447 yrkande 5.

För många ungdomar är körkort en förutsättning vid

val av arbete, bostad och fritid. Mindre än en

tredjedel av alla 18-åringar har i dag gällande

körkort. Att många ungdomar inte har råd att ta

körkort kan skapa ytterligare ojämlikhet i

samhället. Det är vidare viktigt att unga förares

debut i trafiken sker under trygga och säkra former.

Om regeringen skall leva upp till målet nollvision i

trafiken måste också riksdagen peka på vilken

utbildning som är nödvändig för att nå målet. Vi

anser det därför viktigt att utredningen om

körkortsutbildning i gymnasieskolan påskyndas. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub333.

För lärarnas status och yrkesstolthet är det

viktigt att deras möjligheter till forskning

förbättras. Kontakter mellan forskare och personal i

skolan måste stimuleras. Därför måste fler lektorat

tillsättas inom gymnasieskolan. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 8 samt delvis

motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.

6. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan (punkt 6) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub393 och

2001/02:Ub458 i denna del och avslår motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och yrkande

3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325

yrkande 2, 2001/02:Ub447 yrkandena 4 i denna del,

7, 9, 10, 15, 16 och 19, 2001/02:Ub483 yrkandena

13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag och Miljöpartiet anser att följande idéer skall

vara grundläggande för en reformerad gymnasieskola.

Gymnasieskolan skall ge varje elev en bra baskunskap

i kärnämnena och därutöver vara yrkesförberedande

för såväl praktiska som mer teoretiskt orienterade

yrken. Den skall utformas så att den ger ett bra

stöd för eleven då hon eller han tar de första

stegen ut i vuxenlivet. Detta kräver tid och utrymme

för en rad aktiviteter utöver det rena

kunskapsinhämtandet. I dag är gymnasiestudierna

överlastade med kunskapsstoff i de traditionella

kärnämnena, och alltför lite utrymme finns för

estetisk verksamhet, studier av livsfilosofiska

frågor etc. Eleverna skall ha stort inflytande på

verksamheten i skolan, och varje elev skall aktivt

delta i utformandet av sin egen studieplan.

Möjligheterna att välja den närmast belägna skolan

bör ses över, gärna i anslutning till en översyn av

reglerna för kommunavgifter för elever vid ett

gymnasium i annan kommun. Undervisningen i

kärnämnena måste anpassas - "infärgas" - efter de

olika programmens innehåll och metodik, vilket

kräver utvecklingsarbete. Betygen har negativa

effekter på studiemiljön i skolan och är dåliga som

grund för urval till högre utbildning, bl.a. på

grund av stor felmarginal och dåligt prognosvärde.

Frågan om ett nytt antagningssystem till högskolan

bör utredas närmare. Den arbetsplatsförlagda

utbildningen bör byggas ut ytterligare och gälla

alla program. Bristerna när det gäller

modersmålsundervisningen måste uppmärksammas

särskilt. Det jag här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub458 i denna del och

2001/02:Ub393.

7. Antalet steg i betygsskalan, m.m.

(punkterna 7, 9, 12 och 16) - m, kd,

c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per

Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 7,

9, 12 och 16 borde ha följande lydelse:

7. Antalet steg i betygsskalan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 15 i denna del, 2001/02:Ub447 yrkande 12

och 2001/02:Ub483 yrkande 15.

9. Prövning för högre betyg under

gymnasietiden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 16, 2001/02:Ub322 yrkande 9 och

2001/02:Ub483 yrkande 18.

12. Gymnasieexamen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:

Ub221 yrkande 9, 2001/02:Ub233 yrkande 24,

2001/02:Ub322 yrkande 10, 2001/02:Ub325 yrkande 3

och 2001/02:Ub447 yrkande 17.

16. Entreprenad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 28 och 2001/02:Ub483 yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Antalet steg i betygsskalan är enligt vår mening för

litet. De fyra betygssteg som i dag används är

otillräckliga för att spegla elevernas kunskaper och

resultat på ett tillfredsställande sätt. När det är

alltför glest mellan stegen kan betygssystemet inte

heller medverka till att motivera eleven att försöka

uppnå närmaste högre betyg. Betygsskalan måste

därför utökas med fler steg. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 15 i denna

del, 2001/02:Ub447 yrkande 12 och 2001/02:Ub483

yrkande 15.

Regeringen bör återinföra rätten att pröva för

högre betyg medan man går i gymnasieskolan. Betygen

skall återspegla elevens verkliga kunskaper, och det

finns ingen anledning att hänvisa ambitiösa elever

till komvux direkt efter gymnasieskolan, vilket har

blivit effekten av dagens förbud. Det vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub221 yrkande 16, 2001/02:Ub322 yrkande 9

och 2001/02:Ub483 yrkande 18.

Enligt vår mening är införandet av en obligatorisk

gymnasieexamen ett viktigt medel för att

kvalitetssäkra utbildningen och öka möjligheterna

till flexibilitet i utformningen av utbildningarna.

Regeringen bör skyndsamt inleda arbetet med att ta

fram underlag för en sådan examen, som bör finnas

åtminstone med såväl teoretisk som yrkesinriktad

variant. Vi förutsätter att formerna för

gymnasieexamen tas fram av gymnasieskolor, högskolor

och universitet respektive berörda branscher i

samverkan. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 9,

2001/02:Ub233 yrkande 24, 2001/02:Ub322 yrkande 10,

2001/02:Ub325 yrkande 3 och 2001/02:Ub447 yrkande

17.

Den begränsning som i dag finns av möjligheterna

att lägga ut undervisning i gymnasieskolan på

entreprenad är enligt vår mening omotiverad. Samma

bestämmelser om utbildning på entreprenad bör gälla

för både gymnasieskola och vuxenutbildning. I

regelverket finns också andra bestämmelser som

behöver ses över. Bland annat behövs en genomgång av

bestämmelserna om rektor. Det vi här har sagt bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande

28 och 2001/02:Ub483 yrkandena 7 och 8.

8. Lärlingsutbildning, m.m.

(punkterna 13, 15, 17 och 26) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 13,

15, 17 och 26 borde ha följande lydelse:

13. Lärlingsutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub322

yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 2 och avslår

motionerna 2001/02: Ub221 yrkande 10,

2001/02:Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02:Ub325

yrkande 1, 2001/02:Ub429 yrkande 1, 2001/02:Ub447

yrkande 20, 2001/02:Ub483 yrkande 12,

2001/02:Ub486, 2001/02:N267 yrkande 26,

2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena

3, 6 och 7.

15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:So501 yrkande 9

och avslår motionerna 2001/02:Ub264,

2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512,

2001/02:MJ522 yrkande 17 och 2001/02:MJ529

yrkande 4.

17. Elevinflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 3

och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,

2001/02:Ub447 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande

4.

26. Information till föräldrar om myndig

elev

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande

12.

Ställningstagande

Inom gymnasieskolan måste möjligheterna till

lärlingsutbildning förbättras. Detta har stor

betydelse för mindre kommuner som har svårigheter

att rekrytera elever till industriella program eller

göra investeringar i maskiner till dessa

utbildningar. En lärlingsutbildning skulle även

kunna vara ett alternativ inom vissa hantverksyrken

som i dag håller på att försvinna. Regeringen bör

återkomma med förslag som förbättrar möjligheterna

till lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. En

utgångspunkt bör vara en ökad lokal frihet att

bestämma tidpunkten för inledning av

lärlingsmomenten i gymnasieutbildningen. Det jag här

har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2001/02:Ub322 yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 2.

Behovet av personal inom olika branscher och

verksamhetsområden varierar mellan olika delar av

landet och förändras genom ändringar i

befolkningsstrukturen och genom flyttningar. Skolan

och utbildningssystemet måste anpassas lokalt så att

tillgången till yrkesutbildningar motsvarar

efterfrågan. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:So501 yrkande 9.

Jag anser att elevinflytandet bör stärkas för att

förankra de demokratiska värden som nämns i

läroplanerna. Den försöksverksamhet med lokala

styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan som

har pågått i några år bör nu permanentas och sådana

styrelser införas i hela landet. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2001/02:K284 yrkande 3.

Enligt min och Centerpartiets mening är det

bekymmersamt att föräldrarna har

försörjningsansvaret intill 20 års ålder för

gymnasieelever, men inte har självklar rätt till

information om elevernas uppförande, t.ex. om de

skolkar - något som kan medföra indragning av deras

studiebidrag. Detta skulle kunna lösas genom att

rätten att underrätta föräldrar till myndiga elever

när de skolkar skrivs in i skollagen. Det jag här

har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub322 yrkande 12.

9. Nationellt program för utbildning

i entreprenörskap (punkt 14) - kd,

fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag i punkt 14 borde ha

följande lydelse:

14. Nationellt program för utbildning i

entreprenörskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkande 19 och 2001/02:Ub447 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser det viktigt att man redan i skolan skapar

medvetenhet om företagandets villkor. Inom ramen för

de nationella programmen i gymnasieskolan måste man

kunna få utbildning i entreprenörskap och

företagande. I ett sådant program måste tonvikt

läggas på elevernas kreativitet och kapacitet att

planera och genomföra egna projekt. Det vi här har

sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:

Ub221 yrkande 19 och 2001/02:Ub447 yrkande 3.

10. Gymnasieelevernas mat (punkt 24)

- v, mp

av Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och

Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

24. Gymnasieelevernas mat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub545 yrkandena

1, 4 och 6 samt avslår motionerna 2001/02:Ub442

och 2001/02: Ub545 yrkandena 2, 3 och 5.

Ställningstagande

Att dagligen få bra och näringsriktig mat är en

förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till

sig skolans undervisning. Skolverket skulle kunna ta

initiativ till en undersökning om barns och

ungdomars frukost- och lunchvanor och vilka

konsekvenser en eventuell dålig kost får för

skolarbetet och den allmänna utvecklingsförmågan.

Gymnasieskolan har i praktiken blivit en

obligatorisk skola, liksom grundskolan är det.

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda

avgiftsfri skollunch i grundskolan. Avgifter för

skollunch på gymnasiet har införts i många kommuner

som behöver spara pengar. Vi anser att det bör göras

en nationell översyn av hur många kommuner som har

avgiftsbelagt skollunchen och vilka konsekvenser

detta har medfört. Etiska ställningstaganden eller

religiös övertygelse skall inte behöva leda till

sämre studieresultat. Alla elever skall garanteras

näringsriktig kost oavsett religion,

sjukdomar/allergier eller etiska ställningstaganden.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2001/02:Ub545 yrkandena 1, 4 och 6.

11. Bättre möjligheter till

utlandsstudier (punkt 28) - m, c, fp

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

28. Bättre möjligheter till

utlandsstudier

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221

yrkandena 29 och 30 samt 2001/02:Ub483 yrkande

16.

Ställningstagande

Det är viktigt att ge gymnasieeleverna bättre

möjligheter till utlandsstudier. Enligt vår mening

motverkas detta av nuvarande bestämmelse i 7 kap.

16 § gymnasieförordningen att en elev som får

tillgodoräkna sig studier utomlands för en kurs i

sin svenska gymnasieutbildning bara kan tilldelas

betyget Godkänd. Denna bestämmelse är omotiverad och

bör ändras. Det vi här har sagt bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkandena 29 och 30

samt 2001/02:Ub483 yrkande 16.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

Ämnet historia, m.m. (punkterna 6,

7, 17, 21 och 23) - v

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

Av hänsyn till den sittande Gymnasiekommittén har vi

valt att inte yrka bifall till en del av de förslag

som vi har för att förbättra gymnasieskolan, men

vill i detta särskilda yttrande ändå framföra några

av dessa synpunkter.

För det första vill vi ännu en gång markera att vi

anser att historieämnets ställning i gymnasieskolan

måste stärkas. Kortsiktiga informationskampanjer i

enskilda frågor eller om händelseförlopp kan inte

ersätta den helhetssyn och kritiska analysförmåga

som elever behöver för att kunna förstå och förändra

nutiden med fotfäste i historisk erfarenhet.

För det andra är Vänsterpartiets uppfattning att

betygen bör avskaffas, eftersom de styr

undervisningen och är mycket dåliga för att förutse

studieresultat. Utvärdering av undervisningen och

elevens resultat kan i stället ske genom utvecklade

utvecklingssamtal, och i valet till gymnasieskolan

ser vi det som fullt möjligt att denna organiseras

så att elever kommer in på sina förstahandsval. Vi

motsätter oss kraftfullt såväl fler betygssteg som

betyg i lägre årskurser.

För det tredje menar vi att skoldemokratin,

inklusive det som ibland kallas elevinflytande,

måste stärkas genom elevmajoritet i styrelserna inom

gymnasieskolan och genom att dessa styrelser får

reell makt över skolans organisation och verksamhet,

liksom att klassrumsdemokratin och den enskilde

elevens inflytande över det egna lärandet utvecklas.

För det fjärde är det liksom tidigare vår

uppfattning att sex- och samlevnadsundervisningen i

gymnasieskolan kraftigt måste förbättras och utgå

från elevernas egna erfarenheter och frågor i större

utsträckning än i dag då perspektivet i första hand

ofta är biologiskt.

För det femte anser vi det vara värdefullt om

gymnasieskolor kan ge elever undervisning i

körkortsteori som förberedelse för att ta körkort.

På många håll i landet är körkort i dag så dyrt att

införskaffa att det rör sig om en klassfråga om

ungdomarna eller deras föräldrar har råd eller inte.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

upprättar en plan för att fler lektorer skall få

anställning i gymnasieskolorna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevstyrda

skolor riskerar att urholka rektors och lärares

ansvar och status.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella programmet skall avskaffas och att

ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget

Godkänd i svenska (svenska som andraspråk),

engelska eller matematik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

särskilda fall skall vara möjligt att skapa en

anpassad gymnasieutbildning även för elever som

inte har godkända betyg i något av ämnena svenska

(svenska som andraspråk), engelska eller

matematik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna för

det individuella programmet förs över till

grundskolan och att elever med svårigheter ges

stöd också i gymnasieskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt

mål för alla elever.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa kurser

i kärnämnena.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att man alltid

skall kunna komplettera studierna så att

högskolekompetens uppnås.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

yrkesinriktade program med yrkesexamen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler betygssteg

och en nationell utvärdering av betygssättningen i

förhållande till resultaten på de nationella

proven.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som går

i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre

betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ogiltig

frånvaro skall kunna anges på kursbetygen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

entreprenörsutbildning.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

möjligheter för gymnasieelever att studera

utomlands.

30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av 7 kap. 13 a §

gymnasieförordningen så att elever som

tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk

gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen

Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de valbara

kurserna får användas till att ge en skola en viss

profil.

33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av läroplanen för de

frivilliga skolformerna så att mål anges för sex-

och samlevnadsundervisningen.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella programmet i gymnasieskolan skall

avskaffas och att elever inte skall börja

gymnasiet utan betyget Godkänd i svenska, engelska

eller matematik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

särskilda fall skall vara möjligt att skapa en

anpassad gymnasieutbildning även för elever som

inte har godkända betyg i något av ämnena svenska

(svenska som andraspråk), engelska eller

matematik.

2001/02:Ub230 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om inrättande av

teoriutbildning för körkort på gymnasiet.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda

antagningskrav till gymnasiets nationella program.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om differentierade

kursnivåer i gymnasieskolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolan och

allmän högskolebehörighet.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

modern gymnasieexamen.

2001/02:Ub234 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studier av Danmarks

produktionsskolor med syftet att utveckla

lärlingsutbildningen i Sverige.

2001/02:Ub249 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att historia skall göras till kärnämne i

gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att kursplanerna i historia skall ge

tydligare vägledning till lärarna om

undervisningens kunskapsmål.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att förslaget om ett nytt kärnämne om etik

och moral måste avslås.

2001/02:Ub254 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studier i

främmande språk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt kärnämne.

2001/02:Ub264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en samlad

treårig utbildning inom hotell, restaurang och

turism med möjlighet till ett fjärde utbildningsår,

vilket avslutas med gesällprov.

2001/02:Ub281 av Lennart Fridén och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att snabba åtgärder måste vidtas för att motverka

minskningen av utbildningen i främmande språk i

skolan.

2001/02:Ub282 av Rigmor Stenmark (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

körkortsundervisning i gymnasieskolan.

2001/02:Ub284 av Anne-Katrine Dunker och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det nuvarande behovet av

alternativa utbildningar.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att tentera

om gymnasiekurser.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

gymnasieexamen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

utbildningsgaranti för gymnasiestudier.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors rätt att

underrätta föräldrar till myndiga elever om skolk.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ökad lokal

frihet för lärlingsutbildningar att bestämma

tidpunkten för inledning av lärlingsmomentet.

2001/02:Ub325 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en modern lärlingsutbildning, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vilka ämnen

som bör ha status som kärnämnen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om införande av

en gymnasieexamen.

2001/02:Ub333 av Dan Kihlström och Ulla-Britt

Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utredningen om

körkortsutbildning i gymnasieskolan påskyndas.

2001/02:Ub358 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att bereda skolelever från

hela Sverige bättre möjligheter att besöka Sveriges

riksdag.

2001/02:Ub370 av Inga Berggren och Inger René (m):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att ämnet hem- och konsumentkunskap

också införs på gymnasieskolan.

2001/02:Ub378 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett specialutformat

gymnasieprogram för persontransporter.

2001/02:Ub388 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen ger

omvårdnadsprogrammet i Skövde tillstånd för

riksrekryterande platser.

2001/02:Ub390 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet

Calner (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

yrkesrelaterade utbildningar.

2001/02:Ub393 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utveckling av

gymnasieskolan.

2001/02:Ub424 av Inger René och Inga Berggren (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av

kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

kost och hälsa i gymnasieskolan.

2001/02:Ub429 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

2001/02:Ub432 av Per Erik Granström (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av ett

specialutformat gymnasieprogram för

persontransporter med riksintag.

2001/02:Ub441 av Marianne Carlström och Karin

Jeppsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om konsumentkunskap i

gymnasieskolan.

2001/02:Ub442 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om fri lunch för alla

elever i skolan.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kravet på

direkt högskolebehörighet tas bort, men att

möjligheten att komplettera studierna alltid skall

finnas på yrkesförberedande linjer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i stället för

att skapa ett nytt sammanslaget kärnämne stärka

religionsämnets och historieämnets roller och göra

historieämnet till kärnämne.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevernas

behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fler lektorat

tillsätts inom gymnasieskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samordningen

mellan grundskola och gymnasieskola förbättras.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på

det individuella programmet ses över.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kärnämnen

indelas i etapper så att kurserna kan läsas i

olika takt med olika ambitionsnivå i de fall

karaktärs- och kärnämnen inte är integrerade.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dagens

betygssystem kompletteras med flera steg.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en övergång

sker från kursbetyg till ämnesbetyg.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att individuella

studieplaner upprättas för varje elev.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationella

prov upprättas för flera ämnen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

gymnasieexamen som redovisar innehållet i det

program eleven gått och vilka kompetenser som

uppnåtts.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det ges

möjlighet att fullfölja gymnasiestudier på lika

villkor upp till 25 års ålder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever i

samtliga gymnasieprogram ges möjligheter till

kontakt med arbetslivet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärlingsprogram införs där praktik och teoretiska

studier varvas från första gymnasieåret och där

utbildningen knyts till det lokala näringslivet.

2001/02:Ub458 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utveckling av utbildning

och forskning (delvis).

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att avvisa förslag om sänkta

behörighetskrav för antagning till gymnasieskolans

nationella program.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av

ämnet svenska som andraspråk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevers inflytande

över och ansvar för sina studier.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

regelverket för utbildning på entreprenad.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samma

bestämmelser om utbildning på entreprenad skall

gälla för både gymnasieskola och vuxenutbildning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kursplan för

företagande och entreprenörskap.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en fungerande

lärlingsutbildning och försöksverksamheten med

lärande i arbete (LIA).

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Gymnasiekommitténs

direktiv.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en snabb

frihetsreform för gymnasieskolan, innefattande

färre kärnämnen, rätt till alternativa

kärnämneskurser och ett avskaffande av timplanen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler betyg.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som

studerat utomlands och vill tillgodogöra sig

kunskaperna skall kunna prövas för betyg i flera

steg, inte enbart nivån Godkänd.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om frågan att införa

ämnesbetyg i gymnasieskolan.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återinförande av

rätten att pröva betyg under gymnasietiden.

2001/02:Ub486 av Ewa Thalén Finné och Carl-Axel

Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av

lärlingstjänstgöring på gymnasiet.

2001/02:Ub487 av Ewa Thalén Finné och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ekonomi som ett ämne för

alla i skolan.

2001/02:Ub512 av Anne Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om "gymnasial

yrkesutbildning".

2001/02:Ub515 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en

förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett

frivilligt tillval i gymnasieskolan.

2001/02:Ub525 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om införandet av en

trafikantutbildning och en förberedande

körkortsutbildning i skolan.

2001/02:Ub528 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en översyn bör göras

när det gäller inträdeskraven till gymnasieskolan.

2001/02:Ub535 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att behålla ämnena

religionskunskap och samhällskunskap i

gymnasieskolan.

2001/02:Ub545 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning

angående barns och ungdomars frukost- och

lunchvanor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

ekologiska matvaror, närodlat och rättvisemärkt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gratis lunch även

för gymnasieelever.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationell översyn

gällande avgiftsbelagda skolluncher.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolfrukost.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om specialkost.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att permanenta

försöken med lokala skolstyrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan och införa detta i

hela landet.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

9. Riksdagen beslutar att asylsökande ungdomar ges

samma rätt till gymnasieundervisning såsom andra

ungdomar bosatta i Sverige.

10. Riksdagen beslutar att ungdomar upp till 20 år

har rätt till undervisning på gymnasienivå.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökat antal lokalt

anpassade yrkesutbildningar.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa

som kärnämne i gymnasieskolan.

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning

med inriktning på fiske.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svensk

medfinansiering av nationell yrkesfiskeutbildning.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som förbättrar möjligheterna till

lärlingsutbildning inom gymnasieskolan.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

lärlingsutbildning.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern yrkes-

och lärlingsutbildning.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

yrkeskunnande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel

yrkesskoleutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

företagsinriktad lärlingsutbildning.