Bet. 2001/02:UU12

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU12

Norden

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens

skrivelse 2001/02:90 Nordiskt samarbete, med

huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom

Nordiska ministerrådet, dels en redogörelse till

riksdagen 2001/02:NR1, avgiven av Nordiska rådets

svenska delegation, som redogör för

parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet.

Utskottet behandlar även en motion som väckts med

anledning av redogörelsen samt motioner med

inriktning på nordiskt samarbete från allmänna

motionstiden.

Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av

utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och

redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet

finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens skrivelse 2001/02:90

Nordiskt samarbete

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2001/02:90 Nordiskt samarbete till handlingarna.

2. Redogörelse till riksdagen 2001/02:NR1

Nordiska rådets svenska delegations

berättelse angående verksamheten under år

2001

Riksdagen lägger redogörelse till riksdagen

2001/02:NR1 Nordiska rådets svenska delegations

berättelse angående verksamheten under år 2001

till handlingarna.

3. Relationerna till närområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U3,

2001/02:U203, 2001/02:U223 yrkande 1 och

2001/02:U303 yrkande 24 samt förklarar motionerna

2000/01:U705 yrkande 1, 2001/02:U268 yrkandena 1

och 12 samt 2001/02:U341 yrkandena 1 och 2

besvarade med vad utskottet anfört.

Reservation 1 (m)

4. Nordbors rättigheter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U341 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

5. Miljö- och hälsofrågor, sociala

frågor

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U268

yrkande 4 samt 2001/02:U240 besvarade med vad

utskottet anfört.

6. Regional utveckling, IT-satsningar

m.m.

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268

yrkandena 5, 6 och 10 besvarad med vad utskottet

anfört.

7. Organisationsfrågor

Riksdagen avslår motion 2001/02:U223 yrkande 2

samt förklarar motion 2001/02:U223 yrkandena 3

och 4 besvarad med vad utskottet anfört.

Reservation 2 (m, c, fp)

Stockholm den 25 april 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Bertil Persson (m), Berndt Ekholm (s),

Lars Ohly (v), Göran Lennmarker (m), Carina Hägg

(s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad

Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s),

Ronny Olander (s) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU12

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringens skrivelse 2001/02:90 Nordiskt samarbete

beskriver regeringssamarbetet inom ramen för

Nordiska ministerrådet. Ministerrådet tillämpar ett

system med roterande ordförandeskap. Under 2001 var

Finland ordförande och hade valt rubriken Nordbo

2001 på sitt program. Ambitionen var att se

samarbetet på olika områden ur den enskilde nordiske

medborgarens perspektiv. Mot bakgrund av detta

tillsatte Nordiska ministerrådet i mars en särskild

utredare med uppgift att kartlägga nordiska

medborgares rättigheter vid bosättning, arbete,

studier och uppehåll i annat nordiskt land.

Utredaren skall också lämna förslag till hur man kan

förbättra informationen om nordiska avtal och

konventioner till medborgare och myndigheter. I en

delrapport som lämnades i oktober pekar utredaren på

behovet av att öka medvetenheten om och bättre följa

upp de nordiska avtalen. En slutrapport kommer att

lämnas under våren år 2002.

Finland lade under sitt ordförandeskap särskild

vikt vid uppföljningen av den s.k. Visemanspanelens

rapport, som lämnades i oktober 2000, med förslag

till inriktning av det framtida nordiska samarbetet.

Till Nordiska rådets session i oktober lämnades den

gemensamma rapporten Ny nordisk dagordning om

uppföljningsarbetet. Nordiska rådet har i

uppföljningsarbetet i första hand riktat in sig på

organisatoriska frågor. Man har beslutat om en

ändrad utskottsstruktur, som skall underlätta

förankringen av de nordiska frågorna i de nationella

parlamenten och bättre svara mot ministerrådets

organisation. Nordiska ministerrådet har inriktat

sig på att utarbeta en ny strategi som skall vara

styrande för det nordiska samarbetet under de

närmaste åren. Avsikten är att inrikta samarbetet på

fem områden: teknologisk utveckling (särskilt IT och

forskning), välfärd (i vilket inkluderas nordbors

rättigheter), den inre marknaden i Norden, samarbete

med grannländer och grannregioner samt miljö och

hållbar utveckling.

En strategi för en hållbar utveckling i Norden

trädde i kraft den 1 januari 2001 och utgjorde

underlag för diskussionerna vid Nordiska rådets

temakon-

ferens Ett bärkraftigt Norden i april och en

extrasession i juni. En särskild arbetsgrupp som har

tillsatts inom Nordiska ministerrådet arbetar med

uppföljningen. Bland annat skall gruppen ta fram

indikatorer för hållbar utveckling kopplade till

strategin.

Baserat på ett förslag från ministerrådets

generalsekreterare - Budgetanalys 2000 - Den

nordiska budgeten - utarbetades år 2001 ett

ministerrådsförslag till ny budgetprocess, som

överlämnades till Nordiska rådet. Syftet är att

förbättra styrningen av verksamheten samt att öka

flexibiliteten i budgeten och därmed utrymmet för

nya politiska initiativ. Berörda samarbetssektorer

inom ministerrådet kommer in i budgetarbetet på ett

tidigare stadium. En särskild budgetpost inrättas

för nya politiska initiativ. Samrådet med Nordiska

rådet i budgetarbetet förnyas. Från år 2002 har de

nya budgetreformerna börjat tillämpas.

Samverkan med frivilligorganisationerna, där

Föreningen Norden intar en särskild ställning, är

ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.

Informationskontoret Norden i Fokus och

servicetelefonen Hallå Norden är viktiga redskap för

att göra det nordiska samarbetet känt och för att nå

ut till medborgarna.

Samarbete i EU-frågor

Genom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och

Island och Norge är parter i EES-avtalet har alla

nordiska länder en mycket nära anknytning till det

europeiska samarbetet. Samarbetet i EU- och EES-

frågor intensifierades under år 2001. De nordiska

EU-ländernas statsministrar beslutade vid sitt möte

i juli att börja träffas för samråd inför Europeiska

rådets möten. De första samrådsmötena hölls i

oktober och i december inför toppmötena i Gent och

Laeken. Island och Norge informerades om

diskussionerna.

Nordiskt samarbete i EU-frågor har i första hand

karaktär av samråd och informationsutbyte. Dessa

frågor är stående punkter på dagordningen vid möten

i Nordiska ministerrådet.

År 2000 stiftade riksdagen de lagar som behövs för

ett svenskt operativt medlemskap i det s.k.

Schengensamarbetet. Vidare inleddes utvärderingen av

de nordiska länderna inför ett operativt medlemskap,

vilket pågick även under början av år 2001.

Utvärderingarna utföll väl, vilket medförde att de

nordiska länderna från den 25 mars, i enlighet med

rådsbeslutet år 2000, tillämpar Schengenregelverket

fullt ut och att den inre gränskontrollen mellan

Norden och det övriga Schengenområdet därmed har

upphävts.

Samarbete med närområdet

Samarbete med närområdet - de tre baltiska länderna,

nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis - är

prioriterat för Norden. Sålunda hålls det ett årligt

möte mellan de nordiska samarbetsministrarna och

deras motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet. I

ministerrådets budget för år 2001 uppgick det

särskilda närområdesprogrammet till 70 miljoner

danska kronor. Insatserna är ett komplement till

insatser som görs nationellt och genom andra

internationella organ. En stor del av resurserna

satsas på projekt med inriktning på demokrati,

välfärd, bärkraftigt resursutnyttjande och

marknadsutveckling. Olika former av stipendie- och

utbytesordningar är också viktiga inslag i

programmet. Dessutom görs insatser över

ministerrådets budget även inom olika

samarbetssektorer. De samlade insatserna är därför

avsevärt större och bedöms uppgå till totalt närmare

20 % av Nordiska ministerrådets budget.

De nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska

investeringsbanken (NIB), Nordiska

miljöfinansieringsbolaget (Nefco) och Nordiska

projektexportfonden (Nopef), har verksamhet med

inriktning på närområdet. NIB har en särskild

ordning för lån på förmånliga villkor för

finansiering av miljöprojekt i närområdet. Nefco har

en riskkapitalfond för lån till miljöinvesteringar i

närområdena och en miljöutvecklingsfond som gör

insatser i närområdet.

Under året uppmärksammades att det var tio år

sedan de nordiska informationskontoren i Tallinn,

Riga och Vilnius inrättades. Kontoren har spelat en

viktig roll för utveckling av kontakter och

kulturellt utbyte mellan de baltiska och de nordiska

länderna. Ministerrådet önskar även etablera en

informationspunkt i Kaliningrad. Diskussioner med

ryska myndigheter om denna fråga har fortsatt under

2001.

Det pågår en översyn av de strategiska

målsättningarna för närområdessamarbetet. I en

särskild rapport, Närmare Norden, föreslås en med

tiden ökad tonvikt på insatser i det ryska

närområdet. Andra förslag går ut på en koncentration

av insatserna till större projekt, ökad

mottagarstyrning och en större differentiering av

insatserna på de olika mottagarländerna. Rapporten

har behandlats i de nordiska samarbetsorganen under

år 2001 och dess förslag kommer att implementeras i

ett nytt närområdesprogram för perioden 2003- 2005.

Under året inrättades en ny rådgivande kommitté för

närområdessamarbetet med representanter för de

nordiska ländernas utrikesdepartement.

Nordiskt samarbete på sektorsnivå

Samarbetet inom sektorn för utbildning och forskning

skall fokusera på kompetensfrågor och livslångt

lärande, evaluering, informations- och

kommunikationsteknik (IKT), språksamarbete,

mobilitet och ömsesidigt erkännande av

studieresultat, arbetsdelning samt nordisk

utbildning och forskning i ett internationellt

perspektiv. En särskild rådgivande IT-policygrupp

har under år 2001 fokuserat på nordisk

distansundervisning och nordiska virtuella

högskole- och universitetsmiljöer. Arbetet kommer

under år 2002 att resultera i en rapport med

redovisning av övergripande nationella initiativ

rörande virtuella universitet. En utvärdering av

utvecklingsprogrammet för avancerade

Internetapplikationer och nätverkstjänster (NORDUnet

II) har påbörjats. Målsättningen för

forskningssamarbetet är att stärka de områden där

Norden kan hävda sig internationellt eller där de

nordiska länderna har specifika intressen och

förutsättningar. Ministerrådet har beslutat att

under perioden 2002-2006 genomföra ett pilotprojekt

med nordiska institutioner för spetsforskning

(Centres of Excellence). Antalet centrum beräknas

uppgå till tre fyra och finansieras med hjälp av

både nordiska och nationella medel.

Det finns en särskild nordisk stipendieordning för

Baltikum och nordvästra Ryssland, som bl.a. kan

användas för deltagande i NORDPLUS nätverk. Dessutom

finansieras ett samverkansprojekt, A school for all,

vars syfte är att höja kvaliteten på

specialundervisningen i de baltiska länderna.

Det nordiska samarbetet inom miljöområdet styrs av

miljöhandlingsprogrammet för perioden 2001-2004 och

av strategin för hållbar utveckling i Norden.

Projektverksamhet bedrivs i en rad arbetsgrupper.

Särskilt viktiga miljöfrågor för Norden den närmaste

framtiden är havsmiljö samt miljö och hälsa.

Finansieringsfrågor relaterade till Ryssland och det

nordiska miljöfinansieringsbolaget Nefco har

diskuterats löpande. Beslut har tagits om att öka

Nefco:s grundkapital med 40 miljoner euro till 120

miljoner euro.

I samarbetet på det näringspolitiska området har

stor vikt fästs vid de små och medelstora företagen.

Aktiviteterna under året har inriktats främst på

konkurrenskraften, elektronisk handel och andra

näringspolitiskt relaterade IT-frågor, turism samt

en hållbar strategi inom näringslivssektorn. Inom

ramen för ett nordiskt samarbetsprogram för

näringssektorn för åren 2002-2005 skall bl.a.

arbetet med genomförande av Norden som en

sammanhängande näringsregion fortsätta med samarbete

kring kunskap och teknikspridning. Ministerrådet har

fastslagit att ämbetsmannakommittén för näring och

Nordisk industrifond skall rapportera till

ministerrådet om det fortsatta arbetet inom detta

område en gång om året. Ministrarna har även godkänt

ett utkast till jämställdhetspolitiska målsättningar

inom näringssektorn.

I september 2001 hölls ett möte med Nordiska

ministerrådets IT-ministrar, som bl.a. diskuterade

åtgärder mot den "digitala klyftan".

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet syftar

till att understödja de nordiska ländernas

nationella regionalpolitik genom kunskaps- och

erfarenhetsutbyte. Nordiska ämbetsmannakommittén för

regionalpolitik (NÄRP) förbereder ärenden inom

sektorn och har under ministerrådet ansvar för

samarbetets utveckling. Institutet Nordregio

(Nordiskt Center för Regional utveckling) är ett

viktigt instrument för det nordiska samarbetet inom

regional utveckling. Institutet är lokaliserat till

Stockholm. Under året har det nya

samarbetsprogrammet för regionalpolitik för perioden

2001-2005 börjat förverkligas. Programmet innebär en

ökad fokusering på erfarenhets- och

kunskapsutveckling samt på förbättrad målstyrning

och uppföljning. Samarbetet mellan regioner, med

tyngdpunkt på medfinansiering av Interregprojekt,

har fortsatt varit den budgetmässigt högst

prioriterade verksamheten. Efter ett av

ministerrådet finansierat seminarium om

närområdessamarbetet och EU:s nordliga dimension

beslöt NÄRP hösten 2001 att inleda ett projekt för

stödjande av nätverksutbyggnaden mellan de baltiska

och de nordiska ländernas gränsområden. Kopplingarna

mellan regional utveckling och insatser inom

informationsteknik är av fortsatt stort intresse.

Norge kommer att fokusera på informationstekniken

under sitt ordförandeskap år 2002.

Ett nytt samarbetsprogram för

arbetsmarknadssektorn trädde i kraft 2001 och gäller

under perioden 2001-2004. Programmets huvudmål

innefattar frågor om full sysselsättning,

avskaffande av gränshinder, trygghet i arbetsmiljön

och arbetslivet samt frågor som gäller den nordiska

välfärdsmodellen. Utvecklingen av arbetskraftens

rörlighet i det gränsregionala samarbetet är ett

centralt område för arbetet inom sektorn.

Aktiviteter för att undanröja hinder för

arbetskraftens rörlighet på den nordiska

arbetsmarknaden har fortsatt mot bakgrund av de s.k.

hinderkataloger som tagits fram.

Till grund för regeringssamarbetet på social- och

hälsovårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram,

dels ordförandeskapets prioriteringar. Den särskilda

grupp som sysslar med närområdessamarbetet har under

året fortsatt de omfattande satsningarna på det

nordiska smittskyddsprojektet samt på Nordiska

hälsovårdshögskolans utbildningsarbete i närområdet.

Under året har man fortsatt genomförandet av

handlingsplanen för utsatta barn och unga i

närområdet. De nordiska informationskontoren har en

viktig roll i detta arbete och har också tilldelats

särskilda medel för egna satsningar på barn- och

ungdomsprojekt.

Regeringsskrivelsen beskriver även det nordiska

samarbetet inom sektorerna kultur, energi, jord- och

skogsbruk, fiske, bygg- och bostadsfrågor,

transport, infrastruktur och trafiksäkerhet, ekonomi

och finanspolitik, livsmedelsfrågor,

konsumentpolitik, jämställdhet, migrations- och

flyktingpolitik, ungdomspolitik, säkerhets- och

försvarspolitik samt lagstiftningssamarbete. Även

inom flertalet av dessa sektorer förekommer projekt

inriktade på samarbete med närområdet.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Redogörelse till riksdagen 2001/02:NR1 Nordiska

rådets svenska delegations berättelse angående

verksamheten år 2001 avser parlamentarikersamarbetet

inom Nordiska rådet. I redogörelsen beskrivs de

möten som avhållits och de politiska

utvecklingslinjerna i samarbetet. Nordiska rådet,

som i år firar sitt 50-årsjubileum, har under de

senaste 10 åren genomgått mer genomgripande

förändringar än tidigare under sin historia.

Förändringar i omvärlden har följts av

organisatoriska förändringar i arbetet inom Nordiska

rådet. Vid rådets 53:e session i Köpenhamn den 29-31

oktober 2001 beslutade plenarförsamlingen om

ändringar i rådets organisation. Ändringarna innebär

bl.a. att man överger den tidigare geografiska

utskottsindelningen och övergår till en

fackindelning av utskotten inom områdena kultur och

utbildning, medborgar- och konsumentfrågor, välfärd,

miljö och naturresurser samt näringsfrågor. Från

redogörelsen kan också nämnas den arbetsgrupp om den

nordliga dimensionen, ledd av den svenske

riksdagsledamoten Kent Olsson, som lade fram en

rapport till rådets 53:e session. I denna

understryks vikten av dialog mellan parlamentariker

i Nordiska rådet, i de nordiska parlamenten och i

Europaparlamentet kring den nordliga dimensionen. En

annan arbetsgrupp har berett frågan om en strategi

för det framtida nordiska samarbetet.

Utskottets överväganden

Relationerna till närområdet

Ett flertal motionsyrkanden tar upp det nordiska

samarbetets roll i att främja utvecklingen i

närområdet, dvs. i de tre baltiska länderna,

nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.

I motionerna 2001/02:U3 (m), 2001/02:U203 (m),

2001/02:U223 (m) yrkande 1 samt 2001/02:U303 (m)

yrkande 24 föreslås att de baltiska staterna skall

erbjudas medlemskap i Nordiska rådet. Likalydande

motionsyrkanden har behandlats under tidigare

riksmöten. En förändring i förhållande till tidigare

liknande yrkanden är att motionärerna bakom motion

2001/02:U3 (m) specifikt nämner en tidsram för

medlemskapet, nämligen att detta skall erbjudas

under år 2003. I sitt betänkande 1999/2000:UU9

uttalade utskottet att det delade motionärernas

bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete med

de baltiska länderna samt att det arbete som utförts

av dåvarande När-områdesutskottet spelat en viktig

roll i det sammanhanget. Därefter uttalade

utskottet:

När det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det

nordiska samarbetet vilar på den språkliga och

kulturella gemenskapen de nordiska länderna

emellan. Det nordiska samarbetet är ingen

internationell organisation där andra länder kan

söka medlemskap. De baltiska länderna har inte

heller uttryckt någon önskan om att få medlemskap

i Nordiska rådet.

Det bör i sammanhanget framhållas att både

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet i dag

bedriver ett nära samarbete med de baltiska

länderna, vilket bl.a. resulterat i regelbundna

gemensamma möten mellan Nordiska rådet och den

baltiska församlingen. Representanter för den

baltiska församlingen deltar bl.a. i Nordiska

rådets arbetsgruppsmöten i de frågor som är av

ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska

parlamentariker som gäster till Nordiska rådets

sessioner.

Detta uttalande upprepades i betänkande

2000/01:UU13. Utskottet finner inte skäl att ändra

sin bedömning, men vill i sammanhanget nämna den

pågående översynen av de strategiska målsättningarna

för närområdessamarbetet inom ramen för

uppföljningen av rapporten Närmare Norden.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna 2001/02:U203 (m), 2001/02:U223 (m)

yrkande 1, 2001/02:U303 (m) yrkande 24 samt

2001/02:U3.

Motionerna 2000/01:U705 (fp) yrkande 1,

2001/02:U268 (c) yrkandena 1 och 12 samt

2001/02:U341 (fp) yrkande 1 tar alla upp olika

aspekter på hur det nordiska samarbetet bör

understödja utvecklingssträvandena inom ramen för

den nordliga dimensionen i EU-samarbetet. Motionerna

2000/01:U705 (fp) yrkande 1, 2001/02:U268 (c)

yrkande 1 och 2001/02:U341 (fp) yrkande 1 är

likalydande och allmänt inriktade på ett sådant

understöd. Motion 2001/02:U268 yrkande 12 berör

därutöver även andra regionala samarbeten:

Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska

rådet.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att

de regionala samarbetsstrukturerna samverkar och

understödjer varandra. Utskottet konstaterar därvid

att det svenska ordförandeskapet i EU första

halvåret 2001 lade ned betydande energi på att

befästa och utveckla den nordliga dimensionen på

EU:s dagordning. Den särskilda arbetsgruppen inom

Nordiska rådet för den nordliga dimensionen har även

gjort ett viktigt arbete för dessa frågor. Det

arbete som nu äger rum för att följa upp rapporten

Ny nordisk dagordning tar också upp just

relationerna till närområdet som ett av fem

prioriterade områden för det nordiska samarbetet

under de kommande åren.

Utskottet ser även dessa frågor som kopplade till

den pågående översynen av de strategiska

målsättningarna för närområdessamarbetet. Rapporten

Närmare Norden har behandlats i de nordiska

samarbetsorganen under år 2001, och dess förslag

kommer att implementeras i ett nytt

närområdesprogram för perioden 2003-2005.

Med det anförda anser utskottet att motionerna

2000/01:U705 (fp) yrkande 1, 2001/02:U268 (c)

yrkandena 1 och 12 samt 2001/02:U341 (fp) yrkande 1

kan besvaras.

Motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 2 handlar om

stödinsatser för enklaven Kaliningrad. Motionären

nämner själv ett par av de åtgärder som redan

vidtagits eller planeras, nämligen tillsättandet av

en särskild rapportör för Kaliningradfrågan inom

Nordiska rådet samt strävandena att öppna ett

informationskontor för Nordiska ministerrådet i

Kaliningrad. Rapportören skall enligt sitt mandat

bedöma behovet av nordiska insatser i enklaven för

att stödja en positiv utveckling vad gäller

uppbyggnaden av ett civilt samhälle. En viktig

önskan är att främja att arbetstillfällen skapas

inom den icke-militära sektorn. Från den särskilde

rapportören kan därför konkreta förslag väntas

framöver. Med detta anser utskottet att motion

2001/02:U341 (fp) yrkande 2 kan besvaras.

Nordbors rättigheter

Motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 3 tar upp frågan om

problem som möter "gränsgångare", dvs. personer som

regelbundet pendlar över en nordisk nationsgräns.

Detta har varit ett prioriterat område för det

finländska ordförandeskapet i Nordiska

ministerrådet. Rubriken Nordbo 2001 på det

finländska ordförandeprogrammet syftar just på

ambitionen att se samarbetet på olika områden ur den

enskilde nordiske medborgarens perspektiv. En

särskild utredare överlämnade sin slutrapport i

frågan till Nordiska ministerrådet den 15 april

2002. Rapporten är nu föremål för uppföljning i

ministerrådet med sikte på att förslag om åtgärder

skall kunna lämnas vid Nordiska rådets session i

höst. Vidare har välfärds- och rättighetsfrågorna

respektive den inre marknaden i Norden lyfts fram

som två av fem prioriteringar för framtiden inom

ramen för Ny nordisk dagordning. De frågor

motionären tar upp kommer därmed att få välförtjänt

uppmärksamhet. Med det anförda anser utskottet att

motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 3 kan besvaras.

Miljö- och hälsofrågor, sociala

frågor

Motion 2001/02:U268 (c) yrkande 4 tar upp behovet av

nordiskt samarbete vad gäller miljö, hälsa och

sociala frågor. Tonvikten i motionen ligger på att

avhjälpa brister i Ryssland på dessa områden.

Utskottet delar här, liksom ovan rörande allmänt

samarbete inom närområdet, motionärens syn på vikten

av relevanta stödåtgärder. Utskottet konstaterar

också att miljöfrågor var en av de prioriteringar

som det svenska ordförandeskapet lyfte fram för den

nordliga dimensionen. Miljöfrågor är även en av fem

prioriteringar inom ramen för Ny nordisk dagordning.

Med det anförda anser utskottet att motion

2001/02:U268 (c) yrkande 4 kan besvaras.

Motion 2001/02:U240 (c) tar upp planerna på en

sprängning i Idefjorden vid norsk-svenska gränsen.

Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera

tillfällen har varit föremål för bilaterala

kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.

Regeringen har också inför riksdagen redogjort för

sin uppfattning att Idefjordens unika karaktär gör

en utvidgning av farleden oförenlig med den svenska

ambitionen att bevara områdets höga naturvärden. Den

planerade utvidgningen av farleden Idefjorden rör

svenskt territorium och kan därför inte realiseras

utan svenskt medgivande. Regeringen beslöt i januari

år 2000 att med stöd av 17 kap. miljöbalken pröva

tillåtligheten av den planerade utvidgningen av

farleden med innebörd att den norska

projektledningen inte kommer att kunna förverkliga

sina planer på svenskt område utan att först erhålla

regeringens tillstånd. Då ansökan inte gjorts har

någon miljöprövning ännu inte genomförts. Den

svenska regeringen har även föreslagit den svenska

delen av Idefjorden som ett s.k. Natura 2000-område.

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla

naturområden som håller på att byggas upp inom EU.

Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för

arter som EU-länderna har kommit överens om att

bevara.

Utskottet utgår från att regeringen genom ett aktivt

agerande fullföljer sina ambitioner. Med det anförda

finner utskottet att motion 2001/02:U240 (c) kan

besvaras.

Regional utveckling, IT-satsningar

m.m.

Några motionsyrkanden tar upp behovet av regional

utveckling inom

Norden - såväl i de fem nordiska staterna som i

närområdet. Motion 2001/02:U268 (c) yrkande 10

nämner en mångfald av aspekter på regional

utveckling, nämligen uppbyggnad av infrastruktur,

kunskapsutveckling, teknikuppbyggnad och

kompetensöverföring, och detta både inom de nordiska

länderna och i närområdet. Samma motion lyfter i

yrkande 5 fram behovet av att skapa goda

förutsättningar för engagemang i produktiva

verksamheter, vilket i motionstexten exemplifieras

med stabila regler när det gäller tullar,

gränskontroller, personlig rörlighet och att

motverka handelshinder i övrigt. Vidare i samma

motion, yrkande 6, betonas behovet av en uppbyggnad

av infrastruktur för IT i Norden.

Nordiska rådet behandlade så sent som i april 2002

en rapport om EU:s regionalpolitik som också berör

IT-frågor. Härvid underströks vikten av att de

nordiska EU-medlemmarna formulerar ett gemensamt

förhållningssätt inför förhandlingarna om EU:s

kommande regionalpolitiska program år 2006. Vidare

betonades att alla nordiska medborgare bör få

tillgång till den nya tekniken. Ett möte mellan

Nordiska rådet och de nordiska ministrarna med

ansvar för regionalpolitik är planerat till hösten

2002. Rörande IT-frågor noterar utskottet vidare att

dessa lyfts fram inom ramen för samarbetet på flera

olika områden: utbildning och forskning,

näringspolitik, regionalpolitik, etc. I planen "Ny

nordisk dagordning" för de närmaste årens samarbete

lyfts teknikfrågor, och där särskilt

informationsteknik, fram som den första av fem

prioriteringar.

Med det anförda anser utskottet att motion

2001/02:U268 (c) yrkandena 5, 6 och 10 kan besvaras.

Organisationsfrågor

I motion 2001/02:U223 (m) yrkande 2 föreslås att

även ledamöter i Europaparlamentet skall kunna

nomineras till Nordiska rådet. Utskottet har vid

tidigare tillfällen behandlat liknande yrkanden och

har därvid inte velat förorda att

Europaparlamentariker från de nordiska länderna

nomineras som delegater till Nordiska rådet. Som

motivering har bl.a. anförts att Europafrågorna

redan har en självklar plats i Nordiska rådets

verksamhet och att de löpande kontakterna mellan

Nordiska rådet och Europaparlamentarikerna stärkts.

Europaparlamentets ledamöter kan redan i dag delta i

Nordiska rådets "temamöten", med full yttranderätt.

De kan också delta i rådets sessioner. I samband med

omorganisationen av utskottsstrukturen inom Nordiska

rådet har det även slagits fast att ordförandena i

de nyskapade fackutskotten skall etablera kontakt

med motsvarande utskott i Europaparlamentet. Med vad

som ovan anförts avstyrker utskottet motion

2001/02:U223 (m) yrkande 2.

I motion 2001/02:U223 (m) yrkande 3 föreslås att

utskotten i de nordiska ländernas parlament skall ha

en aktivare roll i beredningen av de ärenden som

behandlas i Nordiska rådet, och i motion

2001/02:U223 (m) yrkande 4 krävs en fortsatt

reformering av Nordiska rådet.

Utskottet vill understryka att ett betydande

reformarbete har genomförts i Nordiska rådet sedan

mitten av 1990-talet, vilket inneburit en ny

inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny

organisation. Sedan den 1 januari 2002 råder en ny

utskottsindelning i Nordiska rådet. Den nya

rådsorganisationen har också bl.a. öppnat sig för

nya mötesformer, s.k. temamöten, där andra än

rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta

i debatten. Utskottet vill understryka det rimliga i

att, efter en så pass omfattande omorganisation, den

nya organisationen skall få chansen att finna sina

former innan nya, större organisationsförändringar

diskuteras på nytt.

Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de

nationella parlamenten är likväl viktig. Utskottet

konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där

utskott från de nordiska länderna har hållit

särskilda möten. Detta är en del av det reformarbete

som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som

kontinuerligt bör utvärderas. De frågor som tas upp

i yrkandena 3 och 4 kan även komma att behandlas

inom ramen för den kommande uppföljningen av

rapporten Ny nordisk dagordning.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motion 2000/01:U223 (m) yrkandena 3 och 4 kan

besvaras.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Relationerna till närområdet (punkt 3)

av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte

Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:U3, 2001/02:U203,

2001/02:U223 yrkande 1 och 2001/02:U303 samt

förklarar motionerna 2000/01:U705 yrkande 1,

2001/02:U268 yrkandena 1 och 12 samt 2001/02:U341

yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet

anfört.

Ställningstagande

De baltiska länderna har deltagit i Nordiska rådets

arbete under ett flertal år. I november 2002 fattar

NATO:s medlemsstater beslut om utvidgning. Estland,

Lettland och Litauen förväntas bli inbjudna att bli

medlemmar i NATO. Estland, Lettland och Litauen

förhandlar om medlemskap i EU. I december 2002

förväntas de bli inbjudna att bli medlemmar i EU.

Efter beslut om utvidgning av NATO och EU vore det

märkligt om Nordiska rådet inte kunde inbjuda

Estland, Lettland och Litauen att bli medlemmar. Det

är nu hög tid att erbjuda Estland, Lettland och

Litauen att bli medlemmar i Nordiska rådet. Sverige

skall därför verka för att de baltiska staterna

erbjuds medlemskap i Nordiska rådet under år 2003.

Detta bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av

vad som nu anförts bör motionerna 2001/02:U3 (m),

2001/02:U203 (m), 2001/02:U223 (m) yrkande 1 samt

2001/02:U303 (m) bifallas.

2. Organisationsfrågor (punkt 7)

av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte

Wågö och Sten Tolgfors (alla m), Marianne

Andersson (c) samt Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:U223 yrkande 2 samt

förklarar motion 2001/02:U223 yrkandena 3 och 4

besvarad med vad utskottet anfört.

Ställningstagande

Många centrala frågor i det nordiska samarbetet har

också en europeisk dimension, och många EU-frågor

har betydelse för utvecklingen inom Norden. Mot den

bakgrunden finner vi att kretsen av valbara

delegater bör utökas med folkvalda EU-

parlamentariker från de nordiska länderna.

Riksdagens partier bör t.ex. kunna nominera

partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens

ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta

bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

1. Särskilt yttrande angående ökat engagemang

för de nationella parlamenten i det nordiska

samarbetet (punkt 7)

2.

av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte

Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Ett närmare samarbete mellan parlamenten skulle

medföra ökade kontaktytor och därmed ökad möjlighet

till utbyte av information och erfarenheter mellan

parlamentariker. Det skulle även förenkla

möjligheterna att arbeta vidare nationellt med de

frågor man beslutat om inom ramen för arbetet på den

nordiska nivån. Det finns alltså behov av att

ytterligare involvera de nordiska ländernas

parlament i det nordiska samarbetet.

I syfte att möjliggöra ett fördjupat engagemang

för de nordiska parlamenten i det nordiska

samarbetet föreslås att fackutskotten i de nordiska

ländernas parlament bereds möjlighet att mötas för

att dryfta angelägna frågor. Försök som har gjorts

inom detta område har varit framgångsrika.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:90 I skrivelsen redogör regeringen för

samarbetet under år 2001 mellan de nordiska

ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på

verksamheten i Nordiska ministerrådet.

Redogörelsen

2001/02:NR1 I redogörelsen berättar Nordiska rådets

svenska delegation om parlamentarikersamarbetet inom

Nordiska rådet år 2001.

Följdmotion till redogörelsen

2001/02:U3 av Bertil Persson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om erbjudande till de

baltiska länderna om medlemskap i Nordiska rådet år

2003.

Motioner från allmänna motionstider

2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att understödja

det nordisk-ryska samarbetet vid genomförandet av

EU:s nordliga dimension.

2001/02:U203 av Lars Hjertén och Kent Olsson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till utökning av medlemskap i Nordiska rådet i

enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:U223 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjliggöra

medlemskap i Nordiska rådet för Estland, Lettland

och Litauen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nominering av

ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksdagsutskottens

roll i det nordiska samarbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

fortsatt reformering av Nordiska rådet.

2001/02:U240 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett förbud mot sprängning

av fjordklacken i Idefjordens mynning.

2001/02:U268 av Marianne Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det fortsatta

kontinuerliga och konsekventa arbetet med den

nordliga dimensionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

nordiskt samarbete vad gäller miljö, hälsa och

sociala frågor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom ramen för

den nordliga dimensionen skapa goda

förutsättningar för engagemang i produktiva

verksamheter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbyggnaden av

infrastruktur för IT i Norden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvecklad

regionalpolitik som syftar till att stimulera

uppbyggnaden av infrastruktur, kunskapsutveckling,

teknologiuppbyggnad och kompetensöverföring såväl

i Norden som i de nya medlemsländerna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att prioritera det

organiserade samarbetet inom ramen för den

nordliga dimensionen.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om medlemskap för de

baltiska staterna i Nordiska rådet.

2001/02:U341 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att understödja

det nordisk-ryska samarbetet vid genomförandet av

EU:s nordliga dimension.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

ekonomisk och demokratisk utveckling i enklaven

Kaliningrad.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om orsakerna till

gränsgångares problem och åtgärder för att främja

ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över

gränserna.

*slut*